TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr Dpl

2014-01-23 2013 UN 222 607

Högstadieorganisation Dnr 2013 UN 222 dpl 607

ÄRENDET Vid utbildningsnämndens möte 2013-12-10 uppdrog nämnden åt bildningsförvaltningen att, utifrån perspektivet ”elevernas bästa” och mot bakgrund av elevantalet på Tingbergsskolan höstterminen 2014, Behörighetsförordningens fulla genomslag 2015-06-30 samt uppkomna frågeställningar i Utbildningsnämnden och vid informationsmöten 2013-12-02 och 04 utreda och till nämnden återkomma med förslag om den mest optimala högstadieorganisationen i Lilla Edets kommun från och med höstterminen 2014. Utredningen ska innehålla en konsekvensanalys.

SAMMANFATTNING Det pågår intensivt utvecklingsarbete för att alla kommunens elever ska lyckas och nå goda resultat. Samtidigt behöver högstadieskolornas organisation ses över då elevantalet på Tingbergsskolan årskurs 7-9 sjunker. Om Tingbergsskolan ska fortsätta bedriva undervisning för årskurs 7-9 måste eleverna åldersblandas. • Lokalerna på Fuxernaskolan räcker för alla. Det finns ämnessalar, uppehållsytor och lärararbetsplatser. • En större skola ger tjänsteunderlag för att ge behöriga lärare heltidstjänster. • Med fler elever och lärare på samma skola kan man organisera effektivare för att ge stöd och specialundervisning. • Ökade möjligheter till samverkan mellan lärare. I arbetslag kan man utveckla ämnesundervisningen tillsammans. Ansvariga politiker ska fatta beslut om kommunens övergripande skolorganisation. Enligt Skollagen 2 kap 10§ ska beslut kring skolans inre organsation fattas av rektor. Det är alltså ingen politisk fråga huruvida den enskilda skolan ska åldersblanda eleverna i de olika klasserna. Rektor har till uppgift att skapa en organisation som ryms inom ekonomisk ram. Denna skrivelse ger en övergripande kunskapsöversikt och beskrivning av skolans uppdrag, en nulägesbeskrivning av skolan i Lilla Edets kommun, beskrivning av två olika beslutsalternativ samt avslutas med en sammanfattande diskussion och analys. Organisationsöversynen är initierad för att säkerställa undervisningens kvalitet och elevernas möjlighet att lyckas så bra som möjligt. Ekonomiska konsekvenser är efterfrågade och finns beskrivna för läsåret 2014/15. Observera att elevantalet fortsätter sjunka även efter läsåret 14/15, vilket ger fortsatta ekonomiska konsekvenser. De ekonomiska konsekvenserna bör ses som underordnade elevernas möjlighet att ge eleverna goda förutsättningar att kunskapsmässigt nå så långt som möjligt.

sid- 2 -

sid 2/21

INLEDNING Skolorna i Lilla Edet står inför stora utmaningar. Vi behöver förändra för att alla elever ska lyckas och nå goda resultat. Det pågår utvecklingsarbete, en del är att se över högstadieskolornas organisation då elevantalet på Tingbergsskolan årskurs 7-9 sjunker. Från höstterminen 2014 behöver organisationen anpassas. Huvudmannens ansvar beträffande skolverksamhet är att organisera på så sätt att den ger kommunens barn, ungdomar och vuxna förutsättningar till ett liv där den egna försörjningen och ett livslångt lärande är primärt. Verksamhetens uppdrag, kommunens ekonomiska förutsättningar, arbetsmiljökrav och statens regelverk är faktorer som alla har betydelse för utformandet av en skolorganisation. Ingen av faktorerna kan anses mindre betydelsefull än de andra, de är alla delar av en helhet som måste tas hänsyn till för att skapa en hållbar och fungerande skolorganisation. Kraven på ämnesbehörighet har i form av nya statliga regelverk ökat under de senaste åren. För att leva upp till dessa lagkrav blir det allt tydligare att en förutsättning är större skolor. Lärarbehörigheter är en viktig faktor för måluppfyllelse avseende de pedagogiska resultaten. För att kunna uppfylla kraven på behöriga lärare, att ge eleverna så bra förutsättningar som möjligt och för att skapa resurseffektivitet till gagn för samtliga elever i Lilla Edets kommun behöver utbildningsnämnden göra ett vägval inför framtiden. Fokus ska ligga på huvudmannens uppdrag, att skapa förutsättningar för en skolverksamhet i Lilla Edets kommun som lever upp till skollagens krav och ger elever den utbildning av kvalitet de har rätt till. Skolan är viktig för kommunens attraktionskraft. För att vara attraktiv behöver skolan ha goda resultat. Det finns inget egenvärde i att avveckla skolor eller förändra en skolorganisation. Att frågan ändå periodvis blir aktuell beror på att förutsättningar förändras vad gäller elevunderlag, ekonomi och lagstiftning. Den åtgärd som förordas är inte av ekonomisk karaktär utan handlar om att säkerställa kvaliteten på utbildningen för samtliga elever i Lilla Edets kommun. En mer effektiv organisation medför att avsatta medel för grundskolan används på ett bättre sätt. I en föränderlig värld är det nödvändigt i de flesta organisationer att ha utrymme för flexibilitet. Rätt skolstruktur ger möjlighet att ta kontroll över ekonomin och därmed skapas möjligheter att lägga resurser där de behövs.

KUNSKAPSÖVERSIKT Statens regelverk Den kommunala huvudmannen för skolverksamheten i Lilla Edets kommun, utbildningsnämnden, har utsetts att ansvara för att skolverksamheten organiseras utifrån de krav som aktuella lagar och styrdokument ställer. Staten reglerar skolan genom ett antal lagar och styrdokument. De främsta är Skollagen 2010:800, Skolförordningen samt läroplanerna för de olika skolformerna. Den stora förändring som den senaste skollagen medförde är de skärpta kraven på lärarbehörighet. Anledningen till förändringen är den tydliga kopplingen mellan lärarens kompetens och undervisningens kvalitet.

sid- 3 -

sid 3/21

Av gällande skollag (2010:800) framgår att:

Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Elever ska ha lika tillgång till utbildning oberoende av var man bor och av

hemförhållanden. Utbildningen ska vara likvärdig. Elever ska ges ledning, stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt

enligt utbildningens mål. Hänsyn ska tas till elevers olika behov och förutsättningar. En strävan ska

vara att uppväga skillnader i elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Utredningsskyldighet föreligger om det befaras att en elev inte kommer att uppnå de kunskapsmål som minst ska uppnås. Om utredning visar att eleven har behov av särskilt stöd ska detta anordnas.

Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Forskning om åldersblandad undervisning Det finns inte mycket forskning kring vilken påverkan åldersintegrerad undervisning har för elevernas resultat. Den forskning som ändå finns att tillgå är ganska gammal, en förklaring kan vara att intresset för åldersblandad undervisning svalnat då alltfler överger organisationsformen. Omkring 1980 började uppfattningen spridas att ålderintegrerad undervisning var bättre än traditionell undervisning och under de efterföljande åren ökade antalet barn i åldersblandade klasser kraftigt (Vinterek 2003). År 2000 gick omkring en tredjedel av alla lågstadieelever och en fjärdedel av alla barn i årskurs 4 och 5 i en åldersintegrerad klass. Det var oftast grupper av lärare i en skola som drev fram den åldersintegrerade undervisningen (Vinterek 2003). På högstadiet har det alltid varit ovanligt med åldersintegrerade klasser, mellan 1996 och 1998 var det bara 2 procent av alla elever som gick i sådana klasser. Sundell (1995) beskriver åldersblandat undervisning på högstadiet som en ”marginell företeelse”. Under de senare åren, i och med genomförandet av den nya läroplanen Lgr 11, har alltfler skolor med ålderblandade klasser övergått till åldershomogena klasser. I Lgr 11 har grundskolans ämnen fått ett mer styrt innehåll beträffande vad varje årskurs inom skolan ska undervisa om, samtidigt som kraven på ämnesbehöriga lärare har ökat. Enligt utbildningsforskaren Monika Vinterek (2001) återfinns de flesta argument för åldersblandade klasser i populärvetenskapliga tidningar, medan motargumenten finns i vetenskapliga tidsskrifter. Analyserar man argumenten för och emot de olika organisationsformerna framträder en märklig bild. Vad man vill uppnå skiljer sig inte åt och man tar ofta fasta på samma förhållanden men värderar dem helt olika. Vad förespråkarna för en klassform tror ska leda fram till ett visst mål hävdar kritiker leder bort från målet. Argumenten mot liknar ofta argumenten som används för åldersblandade klasser. Till exempel menar vissa att åldersblandade klasser innebär en större arbetsbelastning för lärarna och att många lärare saknar utbildning för den typ av undervisning som krävs (Veenman 1995). Detta kan jämföras med liknande argument för åldersblandade klasser, som går ut på att lärarna får en bättre arbetsmiljö eftersom bara en liten del av klassen byts ut varje år (Sundell 1995).

Sundell (2002) beskriver att åldersindelad undervisning fortsatt i vissa ämnen i de åldersblandade klasserna. Motivet till det tycks vara att eleverna i annat fall inte når den kunskapsmässiga nivå som eftersträvas. Det gäller främst i kärnämnena. Han skriver till exempel om att lärarna i åldersblandade klasser bedrev matematikundervisning i åldersindelade tvärgrupper. I hans undersökning nämner pedagogerna att det är svårt att finna en lagom nivå för alla åldrar och att det saknas läromedel för åldersblandad undervisning.

sid- 4 -

sid 4/21

I ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?” Skolverket (2009) sammanfattas en studie där Johansson & Lindahl (2008) undersöker effekterna av åldersintegrering på elevernas studieresultat. Med hjälp av material från Statistiska centralbyrån (SCB) har ett ursprungligt urval på 8 500 elever som följs från årskurs 3 till årskurs 9, funnits tillgängligt. Av artikeln framgår att cirka hälften av dessa elever deltar i den aktuella studien. Den information som har inhämtats är socioekonomiska statusvariabler t.ex. föräldrarnas utbildningsnivå och invandrarstatus, enkätsvar från elever, föräldrar och lärare om attityder i olika skolfrågor samt kognitiva tester i årskurs 6 och elevernas meritvärden i årskurs 9. De kognitiva testerna som genomfördes i årskurs 6 sägs representera verbal, spatial och matematisk förmåga. Även om författaren påpekar vissa osäkerhetsfaktorer, hävdas att det rika och representativa datamaterialet bidrar till att kontrollera många faktorer som annars skulle kunna snedvrida jämförelsen. Resultaten visar på sämre resultat på testerna i årskurs 6 för de elever som har gått i åldersintegrerade klasser. Effekten tycks vara likartad för pojkar, flickor, lågpresterande elever och elever med utländsk bakgrund. När det gäller effekterna på det sammanvägda betyget i årskurs 9 skiljer sig också resultaten åt, till fördel för elever som gått i åldershomogena klasser. Den effekten är dock enligt Johansson & Lindahl (2008), inte statistiskt säkerställd.

Elevernas kunskapsmässiga fördelar En av fördelarna är att de yngre elevernas inlärning gynnas när de lär av äldre och de äldre eleverna måste göra sig förstådda hos de yngre och sätta ord på det som de har lärt sig. Östmar (1981) skriver att kontakten mellan elever är betydelsefull eftersom huvudtanken med åldersintegrerad undervisning är att eleverna både ger och tar emot kunskap. Även svagpresterade elever gynnas på så sätt att det kommer yngre elever med mindre kunskap (Sundell, 1993). Eftersom eleverna i en åldersblandad klass arbetar med olika saker på olika nivåer är det svårare att jämföra sig med sina klasskamrater. Elevernas självtillit och självförtroende ökar eftersom ingen elev ligger sist kunskapsmässigt i klassen (Vinterek, 2003). Vinterek skriver att eftersom nya grupper bildas varje år får de äldre eleverna en repetition av tidigare genomgångna områden, vilket inverkar positivt på elevernas kunskapsinhämtning. Det blir inte bara en naturlig repetition utan varje år ges ett nytt tillfälle att för eleven ta igen något som han eller hon inte tillgodosett sig av när den aktuella årskursen gått igenom ett visst avsnitt (Edlund och Sundell, Åldersintegrerat eller åldersinblandat?,1999). Elevernas kunskapsmässiga nackdelar Ovan nämns att svagpresterande elever gynnas i åldersintegrerade klasser, men det finns en annan sida av det också. Sundell (1993) skriver att svagpresterande elever kanske till och med hamnar efter de yngre eleverna. Sundell skriver vidare att elever i en åldershomogen klass åtminstone kan få tro att de är duktigare än de yngre eleverna. En annan nackdel är de stora språkliga skillnader. Barns språk utvecklas genom samtal med andra, men det kan vara svårt att genomföra klassdiskussioner i en grupp med stora språkliga skillnader (Vinterek 2003). Vinterek (2003) menar att det finns en risk att det är vanligare att elever i åldersblandade klasser som behöver mycket stöd går om ett år än elever i åldershomogena klasser. Om så är fallet kan det leda till i att skolan inte erbjuder eleverna det extra stöd de behöver för att klara grundskolan på nio år. Ett extra skolår är då istället alternativet. Elevernas sociala fördelar En av elevernas sociala fördelar är att de äldre eleverna hjälper de yngre och på så sätt ökar de äldre elevernas ansvarskänsla. Den sociala fostran blir en naturlig del av verksamheten, nya elever ärver klassens regler och normer. Tryggheten ökar då eleverna lär känna de som är äldre och rädslan för de yngre minskar. En annan fördel är att i åldersblandade klasser får eleverna inte fasta roller under grundskolan, utan deras roller förändras i kraft av stigande ålder. Tack vare rollförändringarna motverkas mobbning, konkurrens och självhädelse. Barnen utvecklar egenskaper som tolerans

sid- 5 -

sid 5/21

och öppenhet mot sina kamrater tack vare att alla är så uppenbart olika (Sundell, 1993). Elevernas sociala nackdelar En av elevernas sociala nackdelar med att gå i en ålderblandad klass är det att vid varje skolstart efter sommarlovet formas nya gruppsammansättningar i klassen och eleverna måste då söka nya roller. Det leder enligt Sundell (1993) till att det är svårt att hitta gruppkänslan i klassen och till att barnens känslomässiga utveckling inte gynnas eftersom det sker en omsättning av elever varje år. Han menar också att eleverna har svårt att hitta trygghet i gruppen på grund av att en del av eleverna lämnar klassen och andra tillkommer. Det är först när man lärt känna varandra som en trygg relation kan utvecklas och detta tar tid. Trots åldersspridningen leker eleverna oftast med jämnåriga kamrater. Vinterek (2003) menar att relationer mellan elever i olika åldrar kan vara resultatet av att man så att säga fick ta det som stod till buds. Författaren menar vidare att relationer över åldersgränserna i en åldersblandad klass inte alltid beror på att eleverna föredrar en sådan kamratkrets. Vilken samhörighet som kan uppstå i en klass bestäms främst genom de gemensamma erfarenheter eleverna är med om (Sundell, 1993). En annan social nackdel är att det inte bara är bra vanor som ärvs mellan klasskamrater, även de dåliga medföljer (Johansson, 1995). Det kan vara jobbigt för de äldre eleverna att hela tiden behöva ta hänsyn till de yngre eleverna och om läraren förväntar sig att de äldre eleverna alltid ska hjälpa sina yngre kamrater är de lätt att de äldre tar på sig en hjälplärarroll och betraktas mer som vuxna än barn. Andra sociala nackdelar för eleverna är att eftersom det för det mesta är indelat i olika grupper i åldersblandade klasser kan de innebära flera lokalbyten under samma dag. Sundell (1993) menar att dålig arbetsro är en av nackdelarna med denna organisationsform. Varje höst så får eleverna i en åldersblandad klass uppleva uppbrott. Eleverna skiljs från en stor del av sina gamla klasskamrater och möter en grupp nya kamrater. Sundell (1993) menar att elevernas trygghet finns bland de kamrater som finns kvar tills en ny samhörighet i klassen bildats.

Lärarens pedagogiska fördelar Att arbeta ålderblandat medför en del fördelar för läraren och en av dem är att läraren får en lättare inskolningsperiod och kan därigenom få mer tid att möta varje ny elev på ett positivt och stödjande sätt (Vinterek, 2003). I och med de årliga uppbrotten i den åldersblandade klassen tar läraren emot färre nybörjare samt att hon inte mister alla sina elever på samma gång. En annan fördel som gäller både elever och lärare är att individualiseringen ökar då läraren kan se till den enskilde elevens behov. Det är elevernas mentala ålder och inte den fysiska som syns i gruppsammansättningen (Sundell, 1993). Edlund och Sundell (1999) menar att samarbetet mellan klasslärare och speciallärare intensifieras och de menar vidare att lärarens tid frigörs vid den individuella undervisningen och pedagogen kan då ge mer hjälp till de svaga eleverna. Då olika lärare kan undervisa olika grupper i den åldersblandade klassen blir det en tätare vuxenkontakt för lärarna. Detta gynnar diskussioner av pedagogiska metoder.

Lärarens pedagogiska nackdelar En nackdel för läraren är att det kan vara svårt att se den sociala utvecklingen hos eleverna i en åldersblandad klass. Det är lätt att förlora referenspunkter när det är stor åldersspridning i en klass. Sundell (1993) menar att det finns en risk att lärarna använder de yngsta barnen som styrgrupp och därmed sänker kunskapskraven. En annan nackdel är att det blir svårare för pedagogen att planera undervisningen på grund av åldersskillnaden i gruppen, vilket också missgynnar elevernas kunskapsinlärning. Vinterek (2003) skriver att det är ett problem att ha samövningar i en grupp där elevernas mognad och kunskapsbas är mycket varierad. Det är svårt att hitta material som passar alla elever, till exempel högläsningsböcker och matematikuppgifter. Det är också ett problem att utveckla saker från år till år med hela gruppen (Johansson & Jönsson, 1995). Vinterek (2003) menar att läraren inte har

sid- 6 -

sid 6/21

samma möjlighet att hjälpa svagpresterande elever att strukturera sitt arbete som lärare i åldershomogena klasser. En strukturerad undervisning är speciellt viktigt för många av de svagpresterande eleverna. Det finns helt enkelt ingen konsensus kring hur åldersblandad undervisning fungerar. Finns en optimal skolstorlek? Många kommuner har en demografisk utveckling liknande den i Lilla Edet. Precis som Lilla Edet gör därför många kommuner just nu översyn av sin skolorganisation. Utifrån den demografiska utvecklingen har frågan kring en skolas storlek (sett till antal elever) aktualiserats även på nationell nivå. I utredningen Likvärdiga förutsättningar - Översyn av den kommunala utjämningen (SOU 2011:39) görs antagandet att en optimal skolstorlek för åk 1-5 skulle vara 200 elever och att merkostnader uppstår vid ett elevantal under 100. Motsvarande uppgift för åk 6-9 skulle vara 400 respektive 150 elever. Dessa siffror har utredningen tagit fram med stöd av Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. Det händer ibland att det i en allmän skoldiskussion sätts likhetstecken mellan en liten skola och en trygg skola. Vi vill i sammanhanget avråda från den typen av resonemang. Dels är ”liten skola” ett relativt begrepp, dels är frågan egentligen irrelevant. Skolan har enligt skollagen ett absolut ansvar för elevens trygghet, sociala situation och resultat i skolan – oavsett hur stor eller liten skolan är. PISA PISA är en OECD-undersökning som mäter 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. I Sverige deltog nästan 4700 elever i PISA 2012. PISA består av ett prov, en elevenkät och en skolenkät. Totalt 65 länder, varav 34 OECD-länder deltar i PISA 2012. PISA har tidigare genomförts 2000, 2003, 2006 och 2009. Svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap fortsätter att försämras. Sverige har den sämsta resultatutvecklingen av alla OECD-länder. De svenska eleverna presterar numera under OECD-genomsnittet inom alla tre kunskapsområden i den internationella kunskapsundersökningen PISA 2012. Inget av de andra 33 OECD-länderna i PISA 2012 har en lika stor resultatförsämring som Sverige. Från att ha presterat över OECD-genomsnittet i PISA 2000 ligger resultaten nu långt under genomsnittet på alla tre områden.

Matematik – De svenska resultaten har sjunkit från 494 poäng i PISA 2009 till 478 poäng i PISA 2012. Genomsnittet för OECD-länderna är 494 poäng. Alla andra nordiska länder når bättre resultat än Sverige.

Läsförståelse – Resultaten har sjunkit från 497 poäng i PISA 2009 till 483 poäng i PISA 2012. Genomsnittet för OECD-länderna är 496 poäng. Tre OECD-länder -Slovakien, Chile och Mexiko - har sämre resultat.

Naturvetenskap – Resultaten har sjunkit från 495 poäng i PISA 2009 till 485 poäng i PISA 2012. Genomsnittet för OECD-länderna är 501 poäng. Sex OECD-länder presterar sämre än Sverige. Flickor presterar överlag bättre än pojkar. Störst är skillnaden i läsförståelse där flickorna presterar 51 poäng bättre än pojkarna. De svenska pojkarna når inte upp till

sid- 7 -

sid 7/21

OECD-genomsnittet för pojkar på något område. Flickorna når inte heller upp till OECD-genomsnittet för flickor på något område. I läsförståelse är det framför allt de lågpresterande eleverna som tappar. Den grupp som presterar svagast ligger idag 35 poäng under OECD-genomsnittet för motsvarande grupp. I PISA 2000 presterade motsvarande elevgrupp 20 poäng över OECD-genomsnittet. Ungefär samma bild syns i naturvetenskap. I matematik tappar alla elever nästan lika mycket. Skolverket bedömer att problemet med bristande likvärdighet i den svenska skolan kvarstår. I analyser av orsakerna till resultaten har bland annat det individualiserade arbetssätt som varit rådande i landet de senaste decennierna nämnts. Man menar att eleverna lämnats alltför mycket åt sin egen inlärning istället för att klassen lär tillsammans under lärarens ledning. Enskilt arbete är vanligt i åldersblandad undervisning. Hur kan skolan bli framgångsrik? Grundskolans resultat på nationell nivå är föremål för debatt, undersökning och forskning. Det är svårt att finna entydiga förklaringar till varför så många elever inte når målen för utbildningen i Sverige. Lättare är att finna underlag som syftar till att förklara hur man vänder resultat och skapar en framgångsrik skola. I Lägesbedömning 2013 säger Skolverket att den sammantagna bilden av den svenska grundskolans resultat är fortsatt bekymmersam. Alla skolor måste vara bra skolor menar man och ser en utvecklingspotential som framförallt består i skickliga och engagerade lärare. Skolverket konstaterar, med stöd i forskning, att lärare bör mer tillsammans. Avgörande för elevers lärande är hur undervisningen bedrivs och detta är ”till skillnad från elevernas socioekonomiska bakgrund något som skolan kan påverka”. Vidare behöver skolornas huvudmän ha en tydligare strategisk användning av de befintliga resurserna. Det senare framgår också av Skolverkets fördjupade studie om resursfördelning (Rapport 391/2013). Enligt denna rapport behöver kommunerna i ännu högre grad än vad som sker idag följa upp hur resurser fördelas och används inom varje skola. Dessutom bör man analysera sambandet mellan fördelning och måluppfyllelse, så att resursfördelningen kontinuerligt kan anpassas till de behov som finns. Ungefär samma slutsats drar Skolinspektionen (2012) i sin sammanställning av forskningsresultat, Framgång i undervisningen. Lärares kunskaper, förmågor och ageranden i undervisningssituationen är avgörande för elevers lärande och kunskapsutveckling. Men det krävs också en organisation som möjliggör samarbete mellan lärare under ledning av rektor. Skolans huvudmän kan bidra till detta genom ”…att skapa en stödjande strukturerad miljö för undervisning och lärande...”. I boken Utmärkt undervisning, som beskriver framgångsfaktorer utifrån svensk och internationell forskning, har författarna Håkansson och Sundberg (2012) skickat med några som de anser vara nödvändiga förutsättningar för ”att den fortsatta färden ska gå åt rätt håll”. Bland annat förordar de ”…lärande gemenskaper, ett arbetssätt som enligt forskningen höjer kvaliteten i undervisningen och förbättrar elevers resultat. ”Med lärande gemenskaper avses att lärare tillsammans, eller med forskare, utforskar och utvecklar sin undervisning. SKL (2010) konstaterar i skriften Bra måste bli bättre att om skolan inte lyckas med sitt uppdrag, måste man tänka nytt och ändra sitt arbetssätt. ”En skola i tiden måste ligga steget före, vara innovativ och öppen för förändringar.” Vidare behöver arbetsorganisationen styras av elevernas behov. Den traditionella skolkulturen som präglas av ensamjobb behöver förändras. Ökat samarbete mellan lärare krävs.

sid- 8 -

sid 8/21

Riksdagsförvaltningen (2013) har på uppdrag av utbildningsutskottet tagit fram en studie, Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan? Att ”yrkesverksamma lärare tillsammans arbetar med ny kunskap och kontinuerligt kan utvecklas i samverkan…” samt ”varaktiga professionella arbetslag som observerar och lär av varandra”, framstår som framgångsfaktorer. Ledare, politiker och tjänstemän behöver se nyttan med att använda forskningen och ”förstå vad som krävs för att ny forskning ska bli ny praktik”. Av samma rapport framgår att det bara är hälften av de tillfrågade lärarna som anser att det ingår i deras arbetsuppgifter att ta del av och använda ny kunskap i sitt arbete. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att en central framgångsfaktor för den kommun som vill utveckla skolan i rätt riktning och förbättra skolans resultat, är förmågan att skapa en organisation som ger förutsättningar för lärare att tillsammans planera, undervisa, utvärdera och utveckla. Arbetsmiljö Personalen är en verksamhets största och främsta tillgång. En tillfredsställande arbetsmiljö ger förutsättningar för de anställda att utföra de uppgifter som verksamheten kräver. Brister i arbetsmiljön förebyggs på nationell nivå bl.a. genom en ständigt föränderlig lagstiftning som kommunen har att förhålla sig till. Lilla Edets kommun arbetar ständigt med att förbättra arbetsmiljön för de anställda. Under senare år har dock de förändrade och ökade kraven inom skolan medfört en större press på både lärare och skolledning. De högre kraven har gjort att arbetslagens sammansättning blivit än viktigare. En skolas arbetslag behöver möta krav på kompetens inom alla grundskolans ämnen och årskurser. Alltför små arbetslag ställer krav på enskilda medarbetare som ibland kan upplevas som orimligt höga. Lärarna beskriver idag svårigheter med att räcka till för att planera och genomföra undervisningen. Åldersblandad undervisning kräver att läraren har koll på kunskapskrav, planerar för och genomför undervisning till flera olika åldersgrupper varje lektion. Detta innebär en betydande ökad arbetsbelastning. På små enheter är det extra svårt att få till stånd både ämnesintegrering och åldersintegrering som åldersblandade klasser innebär. Övergripande arbetsuppgifter såsom t.ex. rastvakt, materialvård, och IT ska fördelas mellan lärarna oavsett hur många de är. I fallstudier, som forskningslitteraturen beskriver, har framkommit att åldersblandning och individualisering skapar en dålig arbetsro för eleverna: barn och vuxna kommer och går i en ständig ström, grupper förändras hela tiden, aktiviteter och undervisningspass går omlott och det finns ett konstant ”arbetsmummel” som kan försvåra koncentrationen. FÖRUTSÄTTNINGAR Måluppfyllelse Hur väl lyckas Lilla Edets kommun med sitt uppdrag enligt skollagen? Hur ser grundskolans måluppfyllelse ut? Mellan läsåren 10/11 och 12/13 sjönk kommunens genomsnittliga meritvärde i årskurs 9 från 199,1 till 189,6 (läsåret 11/12 var meritvärdet 194,3). Detta gäller även om hänsyn tas till det modellberäknade värdet (det s.k. SALSA-värdet). Riksgenomsnittet för kommunala grundskolor låg läsåret 12/13 på 209,4.

sid- 9 -

sid 9/21

Mellan läsåren 10/11 och 11/121 har Lilla Edets kommun sänkt sin placering2 i SKL:s ranking3 av skolverksamheten avseende grundskolans meritvärde samt andel elever med godkända betyg i alla ämnen. Detta gäller även här om hänsyn tas till det modellberäknade värdet (det s.k. SALSA-värdet). Vidare har kommunen sänkt sin ranking vad gäller det av SKL framräknade effektivitetstalet. Elevantal; nuläge och prognoser Förvaltningens egna prognoser visar att elevantalet i åk 7-9 på Tingbergskolan sjunker från 2013, första året från 144 till 118 elever, året därpå till 112 elever. Elevantalet i yngre årskurser visar inte någon ökning på åtminstone 8-10 år. Den inflyttning som skett till Lödöse under senaste tiden har genererat fler barn i kommunens förskolor men ingen märkbar ökning av skolelever. Man kan anta att fortsatt inflyttning sker av liknande åldersgrupper.

Ht-14 Lödöse/Nygård Göta/Hjärtum/Lilla Edet/Ström/Västerlanda Totalt

Åk 9 42 75 117

Åk 8 43 67 110

Åk 7 33 61 94

Lödöse/Nygård Göta Lilla Edet Hjärtum/Ström/Västerlanda Totalt

Åk 6 36 12 38 30 116

Åk 5 38 13 46 21 118

Åk 4 45 14 36 32 127

Lödöse Nygård Göta Lilla Edet Hjärtum Ström Västerlanda Totalt

Åk 3 17 10 15 24 6 19 7 98

Åk 2 27 16 21 35 5 19 8 131

Åk 1 29 7 13 31 5 27 8 120

Förskoleklass (29) (16) (11) (54) (18) (19) (10)

1 För läsåret 12/13 finns ännu inga Öppna jämförelser att tillgå.

2 10/11

Nått godkänt i alla ämnen – faktiskt 267 Nått godkänt i alla ämnen – avvikelse SALSA 266 Genomsnittligt meritvärde – faktiskt 217 Genomsnittligt meritvärde– avvikelse från SALSA 146 11/12

Nått godkänt i alla ämnen – faktiskt 273 Nått godkänt i alla ämnen – avvikelse SALSA 275 Genomsnittligt meritvärde – faktiskt 247 Genomsnittligt meritvärde– avvikelse från SALSA 223 Effektivitetstal 252 3 Ranking av Sveriges 290 kommuner

Källa: SKLs Öppna jämförelser 2012 och 2013

sid- 10 -

sid 10/21

Lokaler Lokalerna på Fuxernaskolan kan inrymma upp till ca 750 elever fördelade på ca 30 klasser i åk F-9 samt särskola. I dagsläget disponerar ca 450 elever, fördelade på 20 klasser samt särskola, motsvarande yta. Fuxernaskolan är, oavsett hur många elever som går där, i behov av kontinuerlig upprustning och modernisering. För några år sedan byggdes skolan ut med kontor för ledning/administration, lärararbetsplatser samt ett uppehållsrum för eleverna. Just nu pågår upprustning av särskolans lokaler samt ämnessalarna för bild, textilslöjd samt musik. Vid en eventuell sammanslagning av högstadieskolorna föreslås upprustning på plan 2 för att möjliggöra tre uppehållsytor/ skåpsutrymmen – en för vardera åk 7, 8 och 9. Idrottssalen är i behov av en upprustningsplan. Underhållsbehovet på Tingbergsskolan 7-9 är stort och inom en snar framtid kommer omfattande åtgärder behövas för att säkerställa lokalernas funktion. Skolan är omodern och mörk och saknar grupprum, elevutrymmen och ämnessalar. En fördjupad analys krävs för att kunna avgöra om och i så fall hur skolan bör byggas om eller om den ska rivas och återskapas. I den pågående planläggningen av Lödöse har skolan tilldelats en tomt om 2,2 ha i Ekebergsområdet. Tomten kommer så snart det är möjligt att bebyggas med en förskola men rymmer även en skola för ca 500 elever. Det innebär att det finns en valmöjlighet mellan att renovera och anpassa byggnaden för Tingbergsskolans nuvarande högstadium eller att riva alternativt upplåta huset till annan verksamhet och när behov uppstår bygga en helt ny skola i Lödöse. Utbildningsnämndens hyreskontrakt för Tingbergsskolan löper t.o.m. 2019. Om hyreskontraktet inte kan omförhandlas kvarstår hyreskostnaden för utbildningsnämnden. Lokaleffektivisering som flytt av Tingbergsskolans högstadium skulle medföra innebär att lokalersättningen i elevpengen minskas med ca 10 000:-/högstadieelev och år, förutsatt att alla elever väljer att följa med till Fuxernaskolan. Om ingen väljer att följa med minskar lokalersättningen i elevpengen med 1150:-/högstadieelev och år.

Bild 1: Lokaler på Fuxernaskolans högstadium

http://www.lillaedet.se/images/18.2dfe29a6142546b32f823f/Fuxerna_plan1-3_NY.jpg

sid- 11 -

sid 11/21

Skolskjuts 67 av de 118 berörda eleverna har redan idag skolskjuts. 34 av dessa (från Nygård och Prässebo) reser med Västtrafiks linjer och för dem innebär en flytt till Fuxernaskolan att restiden inkl. väntetid till och från skolan förlängs med 30-40 minuter i vardera riktningen. 15 av skolskjutseleverna bor så till att de reser till skolan med upphandlad skolskjuts, idag utförs denna av Göteborgs Buss. För att deras restid till skolan inte ska bli alltför lång kan flertalet av dem behöva bussas direkt mellan hemmen och Fuxernaskolan, alltså inte via Lödöse. Det innebär nya turer från Larsered/Mossen. En ny tur kostar ca 1300 kr. Antal nya turer beror på hur schemaläggningen blir. Flyttas Tingbergsskolan åk 7-9 till Fuxernaskolan behövs förmodligen inte alla turer som går i dagläget, då årskurs F-6 inte går lika långa skoldagar. Det är svårt att i detta skede göra en exakt beskrivning av varje elevs skolskjutsväg och dess kostnader då det, enligt skollagen, ska göras en individuell prövning för varje enskild elev.

Ca 50 av de 118 eleverna bor så till att de idag inte har skolskjuts till skolan men kommer att behöva det vid en eventuell flytt till Fuxernaskolan. De behöver alltså förses med ett busskort på Västtrafik à 4 000 kr, totalt ca 200 tkr.

BESLUTSUNDERLAG Alternativ 1 – Åk 7-9 förblir på Tingbergsskolan I det här alternativet stannar åk 7-9 kvar på Tingbergsskolan. Organisation Ht 14 börjar 33 elever i åk 7 på Tingbergsskolan. Det är inte hållbart att varken organisera dem som en klass eller att dela dem i två mindre klasser. För att göra klasser av lämplig storlek måste Tingbergsskolan åldersblanda eleverna på något sätt. För att få en organisation som är hållbar över tid måste även elevgrupper av mer ”optimal” storlek involveras. Det har diskuterats att åldersblanda klasserna i åk 7-9 alternativt i åk 4-5 samt åk 7-8, där åk 6 och åk 9 undervisas i åldershomogena klasser. Vid ett beslut om alternativ 1 återstår för rektor att skapa en inre organisation av Tingbergsskolan 4-9 som på bästa möjliga sätt möter elevernas behov inom ramen för skolans ekonomi. Då rektor har ett helhetsansvar för åk 4-9 har han möjlighet, om det är ett alternativ, att inordna årskurs 6 i högstadiets organisation med ämneslärare osv. Konsekvenser I det här alternativet där Tingbergskolans åk 7-9 blir kvar medför det en rad utmaningar i det dagliga genomförandet av skolans uppdrag – att ge eleverna de bästa förutsättningar att få en god utbildning. Detta är än mer märkbart i och med införandet av den nya skollagen och de nya läroplanerna. Grundskolans ämnen har alla fått ett mer styrt innehåll beträffande vad varje årskurs inom skolan ska undervisa om, samtidigt som kraven på ämnesbehöriga lärare har ökat.

Lärarna beskriver idag svårigheter med att räcka till för att planera och genomföra undervisningen. Att undervisa åldersblandat ställer särskilda krav på läraren. Åldersblandad undervisning kräver att läraren har koll på kunskapskrav, planerar för och genomför undervisning till flera olika åldersgrupper under samma lektion. Endast ett fåtal av befintliga lärare på Tingbergsskolans högstadium har utbildning och erfarenhet av att undervisa åldersblandat. Det innebär att de närmaste årens

sid- 12 -

sid 12/21

kompetensutvecklingstid behöver inriktas mot detta arbetssätt och annat utvecklingsarbete som t.ex. det pågående arbetet kring Bedömning för lärande får prioriteras ner. De omfattande kunskapskrav och den stora mängden ämnesstoff som eleverna, enligt Lgr 11, ska få ta del av kräver ämnesintegrering - att lärare samarbetar mellan ämnen. På små enheter är det extra svårt att få till stånd både ämnesintegrering och åldersintegrering som åldersblandade klasser innebär. Utöver undervisningen och det direkta arbetet med eleverna finns övergripande arbetsuppgifter som ska fördelas mellan lärarna. Då Tingbergsskolan blir alltför liten för att ha eget tjänsteunderlag för heltidstjänster, kommer behöriga lärare att tvingas arbeta på flera skolenheter. Det finns anledning att anta att dessa delade tjänster inte anses attraktiva och kan därmed komma att påverka möjligheten att bemanna dessa tjänster med behöriga och skickliga lärare. För eleverna innebär alternativet att de får gå kvar i Tingbergsskolan under högstadietiden och behålla den skolväg de haft under åk F-6. Det innebär att de kommer att byta klasskamrater vid två eller tre läsårsstarter under sin högstadietid. Det finns en risk att de inte når så höga resultat som de skulle kunna, då den åldersblandade undervisningen kan ha svårigheter att utmana dem att nå så långt som möjligt. Tingbergsskolan har det senaste året haft svårt att skapa en organisation som ryms inom ekonomisk ram. 2013 slutade med ett underskott på -1,7 mkr. Om alla 118 elever stannar på Tingbergsskolan kommer klasserna att organiseras så att ca 11 lärartjänster undervisar dem. Konsekvenser i den händelse då alla 118 berörda högstadieelever inte väljer att fortsätta sin skolgång på Tingbergsskolan är svåra att bedöma. Det spelar stor roll hur många elever per årskull det handlar om. Ett mindre bortfall får troligen ingen konsekvens för skolans inre organisation. Blir det ett utfall med 25-30 elever per årskurs kvar kan dessa komma att organiseras i åldershomogena klasser.

Om 25% väljer att lämna Tingbergsskolan kommer skolan att organiseras så att ca 8 lärartjänster undervisar de kvarvarande. I sammanhanget bör påpekas att 8 tjänster troligtvis inte innebär 8 faktiska lärare då så få lärare tillsammans inte har behörighet i alla 19 ämnen. Deltidstjänster blir då alternativet. Alltför många deltidstjänster gör organisationen ogenomförbar. Lärare som arbetar deltid på flera skolor tvingas lägga arbetstid på resor vilket fördyrar organisationen. Eleverna ska ha tillsyn på raster vilket kräver en viss lärarnärvaro även då. Om 50% väljer att lämna Tingbergsskolan kommer skolan att organiseras så att ca 5,5 lärartjänster undervisar de kvarvarande. Om 75% väljer att lämna Tingbergsskolan kommer skolan att organiseras så att ca 2,5 lärartjänster undervisar de kvarvarande. Om skolan ska fortsätta att organiseras med åldershomogena klasser krävs minst 12 lärartjänster. Denna beräkning förutsätter att tjänsternas ämneskombinationer kan optimeras maximalt, vilket är föga troligt. Mer rimligt är att anta att 13-14 tjänster krävs.

sid- 13 -

sid 13/21

I denna beräkning finns inget utrymme för särskilda undersvisningsgrupper. Kostnaden för denna organisation beräknas till mellan 6,1 mkr (12 lärartjänster) och 6,9 mkr (13,5 lärartjänster). De 118 elever vars elevpeng utgör skolans personalbudget uppgår till ca 5,3 mkr läsåret 2014/15. Åldershomogena klasser skulle alltså innebära en merkostnad om ca 0,8-1,6 mkr för läsåret 2014/2015. Då elevantalet fortsätter sjunka ökar denna merkostnad läsåren därpå. Läsåret 2015/16 när skolan beräknas ha 112 elever är skolans personalbudget ca 5,0 mkr. Alternativ 2 - Åk 7-9 Tingbergsskolan samlokaliseras på Fuxernaskolan I det här alternativet avvecklas Tingbergskolans åk 7-9 och dessa elever flyttas till Fuxernaskolan. Organisation Eleverna i årskurs 7 blandas från start med elever från Fuxernaskolan, Ryrsjöskolan och Strömsskolan. Klasserna i årskurs 8 och 9 flyttas intakta till Fuxernaskolan för att möjliggöra en tjänsteplanering där lärare som är väl kända för eleverna, så långt det är möjligt, fortsätter undervisningen i dessa klasser. Konsekvenser En större skola har större tjänsteunderlag och därmed möjlighet att erbjuda behöriga lärare heltidstjänster. Lärarna blir fler och kan bilda arbetslag som har ett samlat, gemensamt ansvar för eleverna i ett antal klasser. De kan dela på mentorskap o.s.v. Lärarna kan samarbeta kring läroplanens kunskapskrav genom tematiskt ämnesintegrerat arbete. När en skola har flera lärare som undervisar i samma ämne kan dessa samarbeta kring kunskapsfördjupning och utveckling av ämnesundervisningen. Flera kan dela på de övergripande arbetsuppgifter som ska fördelas mellan lärarna såsom rastvakt, materialvård, utvecklingsarbete och IT. För eleverna innebär alternativet att de får gå i Fuxernaskolan under högstadietiden och får längre skolväg. De kommer att få nya klasskamrater i årskurs 7 och sedan hålls klasserna intakta under årskurs 7, 8 och 9. Då lärarna i huvudsak arbetar heltid på en skola underlättas stödet till varje elev då det finns en tät kontakt mellan lärare – elev. En större skola har möjlighet att organisera så det skapas utrymme för kringresurser, såsom specialundervisning, elevhälsopersonal och skolvärdar. Om alla 118 elever flyttar till Fuxernaskolan innebär det ca 320 elever på Fuxernaskolan 7-9. Det ger utrymme för ca 29 lärartjänster. Om Tingbergsskolan flyttas till Fuxernaskolan planeras för 4 klasser i årskurs 7, 5 klasser i årskurs 8 och 5 klasser i årskurs 9. Det första året kommer organisationen vara i överkant för stor då man prioriterar att klasserna i årskurs 8 och 9 ska hållas intakta. Konsekvenser i den händelse då alla 118 berörda högstadieelever inte väljer att fortsätta sin skolgång på Fuxernaskolan är svåra att bedöma. Ett bortfall på 25% av eleverna från Tingbergsskolan innebär ca 290 elever på Fuxernaskolan 7-9. Det ger utrymme för ca 26 lärartjänster. I årskurs 7 kan det innebära att man skapar färre än de 4 klasser som är tänkt. I årskurs 8 och 9 kan ett bortfall innebära att klasserna omorganiseras, splittras, för att klasserna på Fuxernaskolan ska bli lagom stora. Konsekvenserna blir olika beroende på vilken årskull eleverna tillhör.

sid- 14 -

sid 14/21

Ett bortfall på 50% av eleverna från Tingbergsskolan innebär ca 260 elever på Fuxernaskolan 7-9. Det ger utrymme för ca 23 lärartjänster. I årskurs 7 kan det innebära att man skapar färre än de 4 klasser som är tänkt. I årskurs 8 och 9 kan ett bortfall innebära att klasserna omorganiseras, splittras, för att klasserna på Fuxernaskolan ska bli lagom stora. Konsekvenserna blir olika beroende på vilken årskull eleverna tillhör. Ett bortfall på 75% av eleverna från Tingbergsskolan innebär ca 230 elever på Fuxernaskolan 7-9. Det ger utrymme för ca 21 lärartjänster. I årskurs 7 kan det innebära att man skapar färre än de 4 klasser som är tänkt. I årskurs 8 och 9 kan ett bortfall innebära att klasserna omorganiseras, splittras, för att klasserna på Fuxernaskolan ska bli lagom stora. Konsekvenserna blir olika beroende på vilken årskull eleverna tillhör. Om ingen väljer att följa med till Fuxernaskolan tar eleverna med sig sin elevpeng till sin nya huvudman. Då högstadiehuset på Tingbergsskolan inte längre används som skollokaler innebär att lokalersättningen i elevpengen minskar med 1150:-/högstadieelev och år. Så snart lokalhyran upphört alt. omförhandlats minskar också de faktiska lokalkostnaderna. Initialt kan kostnader för övertalig personal finnas, men omställningsarbete bör ske skyndsamt. Då elever som väljer en skola i en annan kommun inte är berättigare till skolskjuts kommer troligen skolskjutskostnaderna vid detta scenario att minska avsevärt. Kvaliteten på undervisningen kommer inte att påverkas av ett mindre antal klasser på Fuxernaskolan. Ambitionen, att eleverna i största möjliga utsträckning ska behålla de lärare som nu undervisar dem, kan påverkas om alltför många elever väljer en annan huvudman. Det kan innebära uppsägningar på grund av övertalighet av lärare i kommunen.

DISKUSSION OCH ANALYS Den mest effektiva skolorganisationen innebär att resurser samlas i möjligaste mån för att kunna utnyttja dem på bästa sätt. Ett sådant förslag innebär att kommunen minskar antalet enheter för att istället stärka några färre. En naturlig konsekvens av detta är att några elevers resväg till skolan ökar. Detta uppvägs mot att elever får ökad tillgång till lärare med rätt kompetens. Möjligheten att ge fler elever stöd ökar också. Dock finns en gräns för vad som är positivt för kommunen, för samhället och för den enskilde eleven. Där får kommunen väga effektivitet och kvalitet mot bl.a. närhet. Hur man väljer att organisera kommunens skolverksamhet är ytterst en politisk fråga. Ansvariga tjänstemän lägger fram förslag och har att beskriva vad de olika förslagen i praktiken innebär och vilka konsekvenser de väntas ge. För eleverna innebär båda alternativen en betydande påverkan för eleverna i Tingbergskolans åk 7-9, oavsett om eleverna går kvar på Tingbergsskolan och får nya klasskamrater i de nya åldersblandade klasserna eller om klasserna flyttas, intakta, till Fuxernaskolan. Alla elever kommer, vid ett beslut om nedläggning av Tingbergsskolans högstadium, att erbjudas plats i Fuxernaskolan men det fria skolvalet gör det möjligt för alla att söka den skola man önskar. Lilla Edets kommun ersätter den huvudmannen med fastställd elevpeng. Dock ersätts inte skolskjutskostnader utanför kommunen.

sid- 15 -

sid 15/21

I skolperspektiv får de olika alternativen stor betydelse på möjligheten för den enskilda skolan att rekrytera behöriga lärare. Om högstadiet förblir på Tingbergsskolan kommer möjligheten att erbjuda lärare heltidstjänst begränsas. Det får till följd att lärare tvingas pendla mellan kommunens skolor för att få full sysselsättning. Närheten till eleverna minskas, man kommer inte att kunna komma i kontakt med sina lärare varje dag. Lärarnärvaron blir generellt låg vilket påverkar elevernas trygghet. En kartläggning över vilka lärartjänster som behövs kommer att genomföras. Det finns inte ett entydligt svar på hur tjänsteplaneringen för lärarna kan se ut. Under flera perioder i lärarutbildningens historia har den lärarstuderande själv kunnat planera sin utbildning. Det har fått till följd att högstadielärare kan ha flera olika ämneskombinationer, t.ex. matematik/musik eller matematik/slöjd. Lärarnas behörigheter utgör alltså tillsammans ett stort pussel som ska läggas för att få timplan, schema och behörig undervisande lärare att stämma. En mindre skolenhet får svårare att få detta att stämma bra. I alternativ 2 erbjuds samtliga lärare i åk 7-9 på Tingbergsskolan arbete på Fuxernaskolan, det leder alltså inte till någon övertalighet i kommunen förutsatt att samtliga elever väljer att gå i Fuxernaskolan.

Små skolenheter får svårigheter att klara verksamheten, exempelvis på grund av ämnesbehörigheter, inom skolans egen budget. Skolorna måste samverka och lärare måste arbeta deltid på flera skolor om de önskar heltidstjänst. Om inte den enskilda skolan klarar sin organisation inom ekonomisk ram resulterar det i resursineffektivitet och att också övriga skolor i kommunen tvingas betala priset i form av försämrad kvalitet.

FÖRSLAG TILL BESLUT Utbildningsnämnden föreslås besluta enligt något av alternativen. Bilaga 1: kopia av information på kommunens hemsida Bilaga 2: minnesanteckningar från informations- och dialogmöte 2+4 december 2013 Bilaga 3: Referenser

Maria Andersson Bildningschef

Beslutet expedieras till

Kansliavdelningen

Ekonomiavdelningen

sid- 16 -

sid 16/21

Bilaga 1: kopia av information på kommunens hemsida

Ett högstadium?

Skolorna i Lilla Edet står inför stora utmaningar. Vi behöver förändra för att alla elever ska lyckas och nå goda resultat. Det pågår utvecklingsarbete, en del är att se över högstadieskolornas organisation.

Elevantalet på Tingbergsskolan årskurs 7-9 sjunker. Från höstterminen 2014 behöver organisationen anpassas. För att göra klasser av lämplig storlek måste Tingbergsskolan åldersblanda eleverna. Detta har väckt funderingar och ett alternativ har uppkommit:

Slå samman Tingbergsskolan och Fuxernaskolan årskurs 7-9 och få ett kommunalt högstadium i kommunen, på Fuxernaskolan.

• Lokalerna på Fuxernaskolan räcker för alla. Det finns ämnessalar, uppehållsytor och lärararbetsplatser. • En större skola ger tjänsteunderlag för att ge behöriga lärare heltidstjänster. • Med större lärartäthet kan vi organisera för specialundervisning. • Ökade möjligheter till samverkan mellan lärare. I arbetslag kan man utveckla ämnesundervisningen tillsammans.

Högstadiet kommer att bestå av 310-360 elever.

Tidsplan utredning högstadieorganisation

16 december-16 januari Arbeta med tjänsteskrivelse

17 januari Dialog i presidiet. Visa och gå igenom utkast till tjänsteskrivelse

17 januari-22 januari Färdigställande av tjänsteskrivelse

23 januari Skicka ut tjänsteskrivelsen till utbildningsnämnden

27 januari Samverkan i FSG

30 januari Dialog och Bordläggning/Återremiss i UN

31 januari-26 februari Dialog med kommuninvånarna

31 januari - 26 februari Dialog med berörda föräldrar och elever

27 februari Beslut i UN

Frågor och svar

Varför behöver vi förändra?

Skolorna i Lilla Edet står inför stora utmaningar. Vi behöver förändra för att alla elever ska lyckas och nå goda resultat. Det pågår utvecklingsarbete, en del är att se över högstadieskolornas organisation.

Är detta ett politiskt uppdrag?

Nej. När det stod klart att Tingbergsskolan behöver åldersblanda klasserna till hösten på grund av få elever har reaktioner kommit från flera håll. Föräldrarådet, lärare och andra har frågat om eleverna inte kan flyttas till Fuxernaskolan istället. Därefter har bildningsförvaltningen tittat vidare på förutsättningarna.

Vilka är fördelarna med ett högstadium?

En större skola ger tjänsteunderlag för att ge behöriga lärare heltidstjänster.

Med större lärartäthet kan vi organisera för specialundervisning.

Ökade möjligheter till samverkan mellan lärare. I arbetslag kan man utveckla ämnesundervisningen tillsammans.

Hur många elever berörs?

Nästa år har Tingbergsskolan 122 högstadieelever och antalet fortsätter sjunka under några år. På Fuxernaskolan går det 202 elever till hösten, även detta elevantal sjunker.

Får alla plats?

Lokalerna på Fuxernaskolan räcker för alla. Det finns ämnessalar, uppehållsytor och lärararbetsplatser. Se skisser nedan.

Kommer lärare att sägas upp?

Nej, det här handlar inte ekonomiska besparingar utan att använda de lärare vi har på bättre sätt.

sid- 17 -

sid 17/21

När sker sammanslagningen?

Om man ska flytta Tingbergsskolans högstadium behöver det ske inför höstterminsstart 2014.

Skulle inte Lödöse växa?

Vi har positiv befolkningsökning i kommunen. Vi väntar en ökning av elevantalet i Lödöse med anledning av den. När man ser ett tillräckligt elevunderlag kan Tingbergsskolan upprustas för att starta igen i fräscha, moderna och ändamålsenliga lokaler.

Varför är mötena på Fuxernaskolan?

Vi väntar oss ett stort intresse och har därför valt en stor lokal. Här finns möjlighet att föräldrar med barn i Tingbergsskolan och Fuxernaskolan att mötas och höra vandras frågor och funderingar.

Med två mötestillfällen hoppas vi att fler får möjlighet att gå.

Det kommer också finnas möjlighet att se och uppleva lokalerna på plats.

Hur ser resultaten ut på Tingbergsskolan och Fuxernaskolan i förhållande till övriga Sverige?

På http://siris.skolverket.se kan man söka skolresultat på skol- eller kommunnivå och jämföra med andra skolor och kommuner.

Hur upplever eleverna i Lilla Edets kommun sina skolor?

I vårens elevenkätsundersökning svarade eleverna i åk 8 Lilla Edets kommun så är: (klicka för större bild)

- - -

Informationen uppdateras löpande

Senast uppdaterat 2013-12-20 15:54

Idéskisser över Fuxernaskolan

(klicka för större bild)

http://siris.skolverket.se/http://siris.skolverket.se/http://www.lillaedet.se/images/18.2dfe29a6142546b32f84c0/image003+(1).pnghttp://www.lillaedet.se/images/18.2dfe29a6142546b32f823f/Fuxerna_plan1-3_NY.jpg

sid- 18 -

sid 18/21

Bilaga 2: Minnesanteckningar Informations- och dialogmöte 2013-12-02 samt 2013-12-04

När min idag 20-årige son gick i skolan var det positivt med blandade klasser. Vad hände med

det?

Vilka erfarenheter finns av åldersblandade klasser?

Varför är det negativt med åldersblandade klasser?

Det är väl bättre att lärarna åker i mellan skolorna, istället för att eleverna ska pendla.

Eleverna på Fuxernaskolan har ju sämre resultat.

Är forskning gjord på kommunala skolor?

Jag skiter väl i ekonomin, det är ert problem.

Om Tingbergskolan läggs ner flyttar vi våra elever till Ale!

Finns något politiskt engagemang i frågan?

Det borde varit fler politiker här i kväll.

Södra Lödöse ska ju växa, varför då inte behålla skolan.

Hur många av Fuxernas elevunderlag väljer privata alternativ.

Hur kan man göra för att attrahera elever från Alvhem/Ale?

Hur försvarar man att ha skolor i Lilla Edets kommun som har totalt 20 elever?

Det borde inte vara några problem att Tingbergskolan och Fuxernaskolan samarbetar kring

lärare.

Tingbergeleverna vill inte sjunka till Fuxernaelevernas nivå resultatmässigt.

Varför räknar ni kallt med att alla elever och lärare följer med till Fuxernaskolan?

Om Tingbergskolan försvinner, försvinner motivationen att bo i Lödöse.

Lödöse är mer vana att pendla söderut.

Är det bara ekonomi som ligger bakom detta?

Hur kan det vara pedagogiskt bättre att ha fler elever på en skola?

Hur säkerställer ni elevernas trygghet när inga vuxna i Lilla Edet känner Lödöseungdomarna

Kommer man att blanda elever från Tingberg med Fuxernaelever eller får de ”egna” klasser?

Vad tycker elever och föräldrar på Fuxernaskolan?

Kommer det att bli övertaliga lärare?

De riktigt bra lärarna på Tingbergskolan kommer inte att flytta med till Fuxerna!

Något är fel med hela skolan i Lilla Edet. Tingbergskolan fungerar inte!

Framgångsfaktorer för en bra skola är möjligheten till kollegor.

”Klangen” Fuxerna.

Som lärare skulle jag aldrig vilja flänga mellan två skolor. Då får jag inte samma kontakt med

eleverna i vardagen.

Det har redan försvunnit pengar från Tingbergskolan till Fuxernaskolan.

Vi har en bedrövlig skola i Lilla Edet, men frågan är om detta är lösningen.

Det handlar om ekonomi, ljug inte!

Är det bra för Nygårdseleverna att gå 3 år i Nygård, 3 år i Lödöse och 3 år i Lilla Edet?

Som lärare vill man arbeta nära sina elever dagligen.

Inte bra att nya lärare ska bedöma eleverna sista året.

Alldeles för lång resväg från Prässebo till Lilla Edet.

Jag kommer inte alls att känna mig trygg på Fuxernaskolan.

Tingberg har 89% behöriga lärare och Fuxerna har bara 76% behöriga lärare.

sid- 19 -

sid 19/21

Det känns som att man vill lösa Fuxernas problem med denna lösningen.

Fuxerna är en bra skola, jag tycker det är en orättvis stämpel.

Lilla Edets kommun har problem! Politisk fråga!

De högst presterande eleverna kommer att lämna kommunen.

Ni betalar för mycket i lokalhyror, Leifab borde kunna halvera hyran.

Vilket är viktigast en bra skola eller ett välmående fastighetsbolag?

Det har aldrig satsats på Tingbergskolan.

Leifab kan väl renovera Tingbergskolan, de har ju pengar.

Det är inkompetens som styr hela denna kommun.

Jag har hört att kranskommunerna ”dumpar” familjer med problem i Lilla Edets kommun.

Bygg en helt ny skola och börja om.

Vad säger lärarna på Tingbergskolan?

Hur ser sjuktalen för lärarkåren ut?

Gör ditt jobb och förhandla så du får den budget du behöver.

Det blir längre dagar för eleverna.

Hur långt är hyreskontraktet på Tingbergskolan?

Är man inte anställd inom ”Lilla Edets kommun” inom skolvärlden?

Detta är inte en dialog utan en presentation. Beslutet är ju redan fattat. Varför sitter vi här?

Det är för snabbt att fatta beslut den 30 januari på det underlag som finns idag

Var är lärarna idag? Hade det inte varit bra om de hade varit här och lyssnat?

Har ni pratat med Nya Skolan om åldersblandat?

Årskurs 6 till högstadiet?

Enkät till vårdnadshavare önskas.

Hur är elevernas upplevelse? Glöm inte att lyssna till barnen!

Oroliga över Fuxernas rykte.

Hur ska ni hinna? Varför är utredningen inte klar? Vi hade dykt upp då också. Tidspress

Stor oro över skolskjutsar (slitna bussar, en oro idag) och pendlingstid

Oro över Fuxernas dåliga skolresultat. Hur påverkar detta Tingbergs elever? Hur stora är skillnaderna mellan skolorna? Skolorna och barnen jämförs mot varandra.

Föräldrarna vill ha önskar ett extra möte där det tredje förslaget redovisas. Politikerna deltar.

Hur kan skolan ta hand om niorna? Inte läge att byta till Göteborg eller Trollhättan. Hur bemöter ni eleverna som går i nian?

Var är politikerna? Ska de inte lyssna och höra på oss föräldrar?

Kan vi få se skrivelsen?

Ni har redan bestämt er. Vad gör vi här?

Oroa över slitna bussar.

Hur ska barnen orka? Långa resvägar. Hur lång är den faktiska resvägen?

Risk- och konsekvensanalys - Många barn kommer inte att följa med.

Motstånd mellan Lilla Edetbor och Lödösebor.

Hur kan ni öka tryggheten för våra barn? Vad händer när de möts? Vad görs åt motsättningarna?

Vad kan vi föräldrar göra? Föräldrastöd när det är oroligt. Föräldrarna är noga med att påpeka att de ser rektorernas arbete för bättre skolmiljö.

Vad är er uppfattning om åldersblandat?

LEIFAB.

Kolla upp Paradisskolan och Essungaskolan.

sid- 20 -

sid 20/21

Bilaga 3:

Referenser Edlund, Ann-Charlotte och Sundell, Knut. 1999. Åldersintegrerat eller åldersinblandat? FoU-rapport 1999:9/Socialtjänstförvaltningen. Stockholm: Socialtjänstförvaltningen, Forsknings- och utvecklingsenheten. Håkansson, Jan och Sundberg, Daniel. 2012. Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur. Johansson, Elly-Ann och Lindahl, Erica. 2008. Åldersintegrerade klasser – bra eller dåligt för elevernas studieresultat? IFAU-rapport 2008:20/IFAU – Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering. Stockholm. IFAU. Johansson, Sofia och Jönsson, Malin. 2005. Åldersblandade klasser – på vinst eller förlust? Examensarbete. Malmö högskola. Rapport från riksdagen 2012/13:RFR10. 2013. Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan? Stockholm: Riksdagsförvaltningen. Sundell, Knut. 1995. Åldersindelat eller åldersblandat? Forskning om ålderssammansättningens betydelse i förskola och grundskola. 2., [omarb. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur AB. Sundell, Knut. 2002. Är åldersblandade klasser bra för eleverna? FoU-rapport 2002:7/ Socialtjänstförvaltningen. Stockholm: Socialtjänstförvaltningen, Forsknings- och Utvecklingsenheten. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. 2010. Bra måste bli bättre. Dagens skola och hur den kan bli bättre. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. 2012.Öppna jämförelser Grundskola 2012. Elevernas syn på skolan och undervisningen. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. 2013. Öppna jämförelser Grundskola 2013. Hur motiverar skolan eleverna?. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Skolinspektionen. 2012. Framgång i undervisningen. En sammanställning av forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan. Dnr 2010:1284/Skolinspektionen. Stockholm: Skolinspektionen. SFS 2010:800, Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolverket. 2009. Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Fritzes. Skolverket. 2013. PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Rapport 398:2013/Skolverket. Stockholm: Fritzes. Skolverket. 2013. Skolverkets lägesbedömning 2013. Rapport 387:2013./Skolverket. Stockholm: Fritzes. Skolverket. 2013. Kommunernas resursfördelning till grundskolor. Rapport 391:2013/Skolverket. Stockholm: Fritzes.

sid- 21 -

sid 21/21

SOU 2011:39 Likvärdiga förutsättningar - Översyn av den kommunala utjämningen. Veenman, S. 1995. Cognitive and noncognitive effects of multigrade and multi-age classes: A best-evidence synthesis. Review of Educational Research vol. 65, s. 319-381. Vinterek, Monika. 2001. Åldersblandning i skolan. Elevers erfarenheter. Umeå: Umeå Universitet. Vinterek, Monika. 2003. Åldersblandade klasser - Lärares föreställningar och elevers erfarenheter. Lund: Studentlitteratur. Östmar, J-E. 1981. Årskursintegrerade klasser på lågstadiet. Skola i utveckling. Stockholm: Liber.