IT-INFRASTRUKTURPROGRAM FÖR KARLSKRONA KOMMUN … · 2018-03-19 · IT-infrastrukturprogrammet 2016-2020 7 3.3 BREDBAND VIA MOBILT BREDBAND De stora teleoperatörerna är representerade

Antagen av kommunfullmäktige den 28 april 2016

IT-INFRASTRUKTURPROGRAMFÖR KARLSKRONA KOMMUN

2016-2020

2 IT-infrastrukturprogrammet 2016-2020

1. Sammanfattning och målsättning ........................................3

2. Inledning ........................................................................................4

3. Nuläge ............................................................................................6

4. Samhällsnytta med bredband ................................................9

5. Handlingsplan ........................................................................... 10

6. Robusta Nät .............................................................................. 13

7. Omvärldsnoteringar ................................................................ 14

8. Bilaga 1 – Sammanställning av bidragsmöjligheter ..... 16

9. Bilaga 2 – Definitioner och förklaringar ............................ 17

10. Bilaga 3 – Länkar ................................................................... 19


INNEHÅLL

IT-infrastrukturprogrammet 2016-2020 3

Detta IT-infrastrukturprogram gäller för 5-årsperioden

2016-2020.

Målsättningen i programmet möter även upp

Regeringens Bredbandsstrategi och Bredbandstrategi

för Blekinge län som anger att:

• År 2020 finns ett sammanhängande öppet och

robust fibernät som genom samverkan mellan

marknadsaktörerna utgör grunden för Blekinges

totala kommunikationsbehov.

• År 2020 har minst 90 % av Blekinges hushåll och

företag tillgång till bredband om minst 100Mbit/s.

• År 2020 har alla Blekinges offentliga verksamheter

och skolor tillgång till bredband om minst 100Mbit/s.

För att uppnå målen krävs en ökad utbyggnad av det

fiberbaserade nätet fram till varje enskilt hushåll, ofta

benämnt accessnät eller byanät.

Sammantaget ska åtgärderna i detta dokument säker-

ställa att målen uppfylls, men vi strävar långsiktigt

efter att alla medborgare ska ha tillgång till digitala

tjänster.

Affärsverken AB är den enskilt största fibernätägaren

i kommunen. Affärsverken har ett ägardirektiv att

ansvara för utbyggnaden av bredband inom Karlskrona

kommun. Affärsverken levererar även en tjänste-

valsportal där slutkunden erbjuds tjänster som kan

aktiveras därigenom från olika tjänsteleverantörer

i tjänsteneutral och öppen konkurrens i stadsnätet.

Affärsverken arbetar på en konkurrensutsatt marknad

där flera andra aktörer verkar.

Utgångspunkten är att marknadskrafterna ska svara

för utbyggnaden, men för att få fiberanslutning till

rimligt pris på landsbygden kommer lokala engagemang

att krävas. Ett vanligt tillvägagångssätt är att invånar-

na i ett samhälle bildar en förening som tillsammans

med lokala företag bygger ett accessnät som ansluts

till en fiberstam (ortsammanbindande nät). På lands-

bygden finns möjligheter till bidrag för utbyggnad av

accessnät.

Det finns förhållandevis väl utbyggda stamnät av fiber

i Karlskrona kommun. Samverkan mellan marknadens

aktörer är nödvändig för att gjorda investeringar ska

användas på bästa sätt och därmed undvika kostnader

för etablering av parallellfiber.

För att i största möjliga mån säkerställa tillgången till

fiberbaserad IT-infrastruktur vid nyexploatering av

bostads-, köpcenter- och industriområden finns tillägg

som belyser detta område i PBL (Plan och bygglag)

fr.o.m. maj 2011.

Uppföljning och utvärdering av IT-infrastrukturprogram-

met kommer att genomföras årligen av Affärsverken

i samråd med Kommunledningsförvaltningen.

Vid behov kommer IT-infrastrukturprogrammet att

revideras i samband med dessa utvärderingar.

1. SAMMANFATTNING OCH MÅLSÄTTNING


Detta är det tredje IT Infrastrukturprogrammet som

upprättats inom Karlskrona kommun och detta program

ansvarar Affärsverken för. Efter antagande i kommun-

fullmäktige ersätter detta program ”IT-infrastruktur-

program för Karlskrona kommun 2011-2015”.

Med Karlskrona kommun och kommunkoncern avses

i detta dokument kommunstyrelse, nämnder och

bolagskoncern.

2.1 SYFTESyftet med IT Infrastrukturprogrammet är att ange

Karlskrona kommuns målsättning för fiberutbyggnad

inom kommunen och beskriva hur Karlskrona kommun

kommer att arbeta för att nå målen. Programmet ska

också tydliggöra vikten av en väl utbyggd IT infrastruk-

tur i kommunen.

2.2 MÅLGRUPPERIT-Infrastrukturprogrammet riktar sig till politiker och

tjänstemän inom Karlskrona kommunkoncern men

naturligtvis likaså till alla invånare och näringsidkare

i vår kommun. Programmet riktar sig även till berörda

politiker och tjänstemän i övriga kommuner i länet,

Länsstyrelsen samt Region Blekinge.

2.3 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVERIGEDen 3 november 2009 offentliggjordes regeringens

Bredbandsstrategi för Sverige. Det övergripande målet

är att Sverige ska ha bredband i världsklass där 90 %

av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband

om minst 100 Mbit/s år 2020. Utgångspunkten är att

elektroniska kommunikationstjänster och bredband

tillhandahålls av marknaden. Regeringen ska inte styra

marknaden eller den tekniska utvecklingen. Regeringen

slår fast att dess övergripande uppgift är att skapa

goda förutsättningar för marknaden och undanröja

hinder för utvecklingen. En central ansvarsfråga är att

se till att det finns en relevant reglering.

I regeringens strategi framgår att kommunerna för-

väntas ta ett större ansvar än tidigare för samordning

och utbyggnad av bredband. Bland annat har regering-

en tydliggjort kommunernas planeringsansvar för elek-

troniska kommunikationer i nya Plan och Bygglagen. Vid

nyexploatering av bostads-, köpcenter- och industri-

områden ansvarar Miljö och Samhällsbyggnadsförvalt-

ningen för att tillgången till fiberbaserad IT-infrastruk-

tur i största möjliga mån säkerställs.

Det finns stöd- och stimulansprogram där nätägare kan

ansöka om bidrag för utbyggnad framförallt på lands-

bygden. Se bilaga 1 för en sammanställning av bidrags-

möjligheter.

2.4 BREDBANDSSTRATEGI FÖR BLEKINGE LÄNEn Bredbandsstrategi för Blekinge län antogs år 2015.

Strategin utgår ifrån regeringens bredbandsstrategi

och dess mål samt trycker på vikten av ett öppet och

robust fibernät. Strategin pekar på vikten av samver-

kan inom regionen för att nå målen och slår fast att en

väl utbyggd IT-infrastruktur i länet innebär ökad attrak-

tionskraft och bidrar till regionens fortsatta utveckling.

2.5 POLITISK VILJEINRIKTNINGI KARLSKRONA KOMMUNI översiktsplan 2030 för Karlskrona kommun anges

följande mål/inriktning:

• Koncept för mer fiberkapacitet till landsbygden.

• Informera och marknadsföra den fiberstruktur som

finns.

• Stort utbud av valbara tjänsteleverantörer inom

hela kommunen.

• Utveckla öppenhet av kommunens fiberinfrastruktur.

• Verkställa bredbandsstrategin för Sverige.

• Utveckla goda lösningar för att skapa/utöka antalet

nya bredbandsuppkopplingar.

2. INLEDNING



Karlskrona kommun har idag ett väl utbyggt fiberstam-

nät. Kommunen har inkluderat med statligt stöd med-

finansierat utbyggnaden av fiber till telefonistationer.

Marknadsaktörer har utöver detta även investerat i

utbyggnad av fibernät inom kommunen.

Merparten av flerfamiljshusen i Karlskrona kommun

är idag fiberanslutna vilket innebär att runt 80 % av

invånare som bor i flerfamiljshus idag har tillgång till

Internet via fiber. Utbyggnaden i flerfamiljshus har

skett genom ett systematiskt och målmedvetet arbete

för att nå så många kunder som möjligt per investerad

krona.

Omkring 50 % av Karlskrona kommuns hushåll bor dock

i småhus vilket till stor del utgörs av villaområden. Till

skillnad från flerfamiljshus domineras villaområden av

en kopparbaserad bredbandsinfrastruktur (ADSL) vilket

ger lägre hastigheter och sämre kvalitet av digitala

tjänster.

Av uppskattningsvis 15 000 villor i Karlskrona kommun

har strax över 2500 st (drygt 15 % av hela beståndet)

fiberbaserad access då detta program revideras hösten

år 2015. Förutsättningen för att Karlskrona kommun

ska nå bredbandsmålen är därför att en stor andel av

villorna (småhus) uppgraderas/byggs ut med fiber.

3.1 BREDBAND VIA FIBERDet finns en mängd anledningar till att investera i en

bredbandsanslutning via fiber och skälen kan vara

olika beroende på behov. Några av de grundläggande

skälen är:

• mycket hög, konstant och valbar kapacitet för

dataöverföring

• riktigt god drift- och datasäkerhet

• mer framtidssäkert än andra teknologier

• Internet, telefoni och TV via samma lösning gör

det kostnadseffektivt för hushållen

• öppet stadsnät möjliggör stort utbud och fri

konkurrens

• nyttotjänster såsom det uppkopplade smarta

hemmet

• högre värde på sin bostad och en större möjlighet

att faktisk bo kvar då man blir äldre.

3.2 BREDBAND VIA KOPPARNÄTETUppskattningsvis 15 % av Karlskrona kommuns invå-

nare är användare av ADSL-teknik för att koppla upp

sig mot Internet i dagsläget år 2015. Kvaliteten hos

ledningarna och avståndet till telefonstationen avgör

vilken hastighet som kan erbjudas via ADSL till varje

enskild abonnent, normalt ligger nedladdnings-has-

tigheten runt 8-15 Mbit/s och lägre för uppladdning.

Användningen av kopparnät för leverans av bredband

minskar och bedömningen är att fiber och i vissa fall

mobilt bredband kommer att ersätta kopparnätet över

tid. Telestationer som inte är fiberanslutna kommer

troligen att läggas ned och kopparnätet har svårt att

möta de krav på kvalitet och kapacitetet som ställs på

bredband framöver.

3. NULÄGE


3.3 BREDBAND VIA MOBILT BREDBANDDe stora teleoperatörerna är representerade i Karls-

krona kommun och användningen av bredband via

mobiltelefonnätet har ökat i rask takt under de sista

åren, tack vare till viss del sänkta priser, mer användar-

vänliga tjänster men framförallt människors förändrade

konsumtionsbeteende av medier långt ned och nu även

upp i åldrarna. Det ökade behovet av ständig uppkopp-

ling har inneburit att operatörerna har infört begräns-

ningar på hur mycket data som får användas under en

viss tid vilket inneburit att behovet för tillgång till tråd-

lösa nät (wifi) har blivit större även för mobila enheter.

4G kommer att leda till en omfattande utbyggnad av

stadsnätens fiberinfrastrukturer. De flesta mobilmas-

terna i ett mobilnät måste anslutas med fiberkabel för

att mobilkunderna ska kunna få tillräcklig bandbredd

i sina mobiler eller bärbara datorer. Det innebär att

tusentals mobilmaster kommer att fiberanslutas under

de närmaste åren.

PTS bedömning är att 4-6 % av hushåll och företag

utöver de som inte har tillgång till 100 Mbit/s med tråd-

bunden teknik år 2020, kommer att kunna få det via

mobilnäten.

3.4 5G, KOMMANDE MOBIL TEKNIK

VAD ÄR 5G?5G är nästa generations mobilnätverk där hastighet

på surf, täckning och allt annat vi använder dagens

mobilnät till (lte, som oftast kallas 4G) ska förbättras

markant. Ännu är ingen standard bestämd, men har

börjat testas. Upp till 10-20 gigabit/sekund tros nätet

klara när det är klart, men framför allt ska betydligt

fler prylar kunna kopplas upp samtidigt. Hittills har

bara frekvenser under 6 GHz reserverats för mobilnät,

men för att kunna maxa hastigheterna rejält kommer

5G att göra anspråk på frekvensband mellan 6 GHz och

100 GHz.

Tack vare att 5G använder en hög frekvens får den

per automatik också kort räckvidd och begränsad

genomträngningsförmåga. Det mesta tyder därför på

att 5G blir en teknik främst för städer och tätorter där

masterna kan byggas mycket tätt. Sannolikt behövs

även sändare inomhus. Dessa behöver då matning från

en snabb fast uppkoppling för att 5G ska nå sin fulla

potential.

Får man gissa så har vi nog inte någon fullt utbyggd

kommersiell 5G i Karlskrona förrän tidigast 2020.

Affärsverken kommer naturligtvis följa 5G projektet

noga och diskutera nyttan efterhand som tekniken

blir klar.

4G



Tillgången till en digital infrastruktur med hög över-

föringskapacitet och uppkoppling till Internet är en

förutsättning för god tillväxt, konkurrenskraft och

innovationsförmåga. Det bidrar till ett hållbart sam-

hälle och är grundläggande för de tre övergripande

begreppen globalisering, urbanisering och digitalisering.

Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att

använda sig av digitala samhällstjänster och service.

Det handlar om att ha en fungerande vardag och är

i grunden en demokrati och rättighetsfråga i vårt

moderna samhälle.

Traditionella arbetsmetoder förändras och nya tjäns-

ter utvecklas där företag har möjlighet att vidga sina

affärsområden. Produktföretag blir i allt större omfatt-

ning tjänsteföretag där service, support och kringlig-

gande tjänster adderar värde för kunden och möjliggör

längre kundrelationer för företagen.

Se den ekonomiska studien ”Effekter av digital tjänster

i äldreomsorg” som genomfördes år 2014 av det svenska

forskningsinstitutet Acreo Swedish ICT AB på uppdrag

av Svenska Stadsnätsföreningen. Där anges mycket

stora belopp i besparing av införande av E-tjänster inom

hemtjänsten. Källan är Acreo Swedish ICT

4. SAMHÄLLSNYTTA MED BREDBAND


Karlskrona kommunfullmäktige har beslutat att Affärs-

verken från år 2015 får en mer framträdande roll som

samordnare och huvudman för utbyggnaden av fiber-

infrastrukturen i kommunen.

5.1 SAMORDNING PÅ OLIKA NIVÅER

5.1.1 REGIONAL NIVÅKommunerna i Blekinge samverkar för att knyta ihop

sina fibernät och få en homogen infrastruktur och

kunna leverera tjänster i fibernäten över hela länet.

Karlskrona, Ronneby och Karlshamn har idag ett samar-

bete kring samordning av tjänster i näten med Affärs-

verken som gemensam kommunikationsoperatör.

5.1.2 KOMMUNAL NIVÅLänsstyrelsen, kommunen och Affärsverken för en

kontinuerlig dialog för att optimera utbyggnaden

utifrån ett ekonomiskt och behovsstyrt perspektiv.

5.1.3 SCHAKTSAMORDNINGKommunens bildade grävsamordningsgrupp där

Affärsverken även representerar har ett tydligt upp-

drag att bevaka nedläggningen av kanalisation vid

grävning. Berörda kommunala förvaltningar och bolag

medverkar samt andra nätägare på marknaden.

5.2 TRE OLIKA PROCESSERFÖR DIG ATT FÅ BREDBANDBeroende på var man bor finns det olika vägar att gå

för att få tillgång till snabbt bredband Alternativen

skiljer sig åt i tillvägagångssätt och ledtid men även

till viss del i den tekniska lösningen.

Alla är överens om att fiber är den mest framtids-

säkrade tekniken för att förse företag och privatper-

soner med bredband, men i de mest glesbebyggda

delarna av kommunen kommer behovet att pröva

olika kombinationer av tekniska lösningar för att hitta

en lösning som är hållbar såväl som kvalitativt och

ekonomiskt att finnas.

Vi kan dela in kommunen i tre kategorier:

1. Villaområde

2. Byanät

3. Vita fläckar

En central funktion för alla tre processerna är det web-

verktyg Affärsverken använder för intresseanmälningar.

Verktyget fungerar så att medborgaren via Affärsver-

kens hemsida söker på sin adress och baserat på hur

denna adress är klassificerad, så länkas medborgaren

till rätt projektsida med relevant information.

Varje process har sina egna förutsättningar, med olika

steg och olika ledtid.

5. HANDLINGSPLAN

Karlskronas Stadsnät

Tre vägar till fiber

1

2

3

Intresse Avtal Planering Utförande

Intresse Bidrag Planering Utförande Avtal

Intresse Kartläggning

Kontinuerlig Informationsspridning


Inplanering i framtida utbyggnadsplaner


@

Lyckeby

Rödeby

Fridlevstad

Torhamn

Tving

Kättilsmåla

Hasslö

Aspö

Tjurkö

Sturkö

Senoren

Inlängan

Utlängan

Fågelmara

Brömsebro

Jämjö

Ramdala

Holmsjö

Nävragöl

Spjutsbygd

Nättraby

TORSÅS KOMMUN

KARLSKRONAKOMMUN

S M Å L A N D

B L E K I N G E

EMMABODA KOMMUN

RONNEBY KOMMUN

Karlskrona

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 km

Ej utbyggda områden

Villakluster 2015-2017

Byanät 2015

Prognos 2020

Fibernoder

N

E22

122

122

E22

28

28

28

Schematisk skiss över hur fiberutbyggnaden kan komma

att se ut 2016-2020. Villakluster och byanät kan ses

som en skildring av nuläget, medan Prognos 2020 är en

uppskattning av hur stora områden som kan komma att

täckas fram till och med 2020.


5.2.1 VILLAOMRÅDEDet som klassificeras som villaområde är villabebyggel-

se i tätort, där Affärsverken kan bygga inom ramen för

sin egenfinansierade villamodell.

Ur Post och Telestyrelsen perspektiv är dessa områden

där marknadskrafterna kan bygga ut för egen kraft, dvs

man får inga bidrag för dessa områden.

Kortfattat kan man förklara processen för villaområden

så här:

1. Utbyggnaden sker baserat på intresse, där intresse-

anmälningar samlas in via Affärsverkens hemsida.

2. När tillräckligt stort intresse uppnåtts skickas avtal

ut till samtliga i området.

3. När tillräckligt stor andel avtal skickats in startar

projektering, upphandling och inplanering i Affärs-

verkens utbyggnadsplan.

4. Slutligen genomförs utbyggnaden av stadsnätet

i aktuellt område.

5.2.2 BYANÄTDe områden som betecknas som potentiella byanät är

de som kan bebyggas med hjälp av bidrag från Lands-

bygdsprogrammet, dvs att de ligger utanför det som

klassificerats som tätort av Post och Telestyrelsen och

som uppfyller kraven för ”projektstöd för bredband” i

Landsbygdsprogrammet.

Det finns två huvudspår för byanät. Antingen driver

man byanätet som i tidigare programperiod, ideellt med

en ekonomisk förening som bas eller så söker Affärs-

verken bidrag direkt i egenskap av nätägare.

Grundtanken för Affärsverken är att söka stödpengar

i de fall man ser möjligheten att vidga nätet runt ett

redan befintligt villaområde eller tätort.

5.2.3 VITA FLÄCKARVita fläckar (White Areas) är ett av flera begrepp som

används av EU för att beskriva bredbandsmarknaden.

Vita fläckar är områden som saknar IT-infrastruktur och

investeringar. Här kan offentligt agerande behövas för

att främja både investeringar och konkurrens. Där det

är så glest bebyggt att varken marknadskrafter eller bi-

drag räcker för att bygga fibernät måste andra tekniker

prövas/tillämpas. Detta är fortfarande obruten mark/

område och utvecklingen och prioriteringen för denna

målgrupp har ökat från bl a den statligt ägda mark-

nadsaktören Teracom. Affärsverken deltar i pilotprojekt

med Teracom och för diskussioner med olika samar-

betsparter för att hitta lönsamma, flexibla och fram-

tidssäkra lösningar som gör att även dessa vita fläckar

ska kunna täckas in över tid.

Dessa lösningar innebär att Affärsverken måste vara

kreativa med en mix av fiber, trådlösa tekniker och

mobilt bredband. Det måste även utrönas om dessa

hybrider är berättigade stöd i Landsbygdsprogrammet,

eftersom sådana lösningar kan bli högaktuella i glest

befolkade områden och ute i skärgården.

I Karlskrona kommun finns det företrädelsevis många

områden som kan betecknas som vita fläckar. Stora

delar av norra kommunen, längs kommungränsen samt

skärgården kommer med stor sannolikhet ingå i de

10 % som inte nås av en större fiberutbyggnad som

säkerställer regeringens bredbandsmål 2020. I dessa

områden kan det bli aktuellt med en annan, mer kost-

nadseffektiv bredbandsteknik som innebär att fibern

i stamnätet utnyttjas men med en annan anslutnings-

teknik sista sträckan till medborgaren.


Med robusthet menas förmågan att motstå störningar

och avbrott samt förmågan att minimera konsekven-

serna om de ändå inträffar. Robusthet kan bl.a. uppnås

genom att säkerställa redundans i processer och tek-

niska system. Robusthet uppnås även genom att bygga

system med god resiliens, vilket innebär att systemet

har förmågan att snabbt återgå till normal funktion

efter att störningar har avhjälpts.

Resiliens innebär att en organisation bygger upp en

adaptiv förmåga för att kunna hantera oönskade och

allvarliga händelser. Resiliens är ett viktigt begrepp i en

föränderlig värld.

Varför är robusthet viktigt att ta hänsyn till vid utbygg-

nad av bredbandsinfrastruktur? Svaret är att samhället

blir allt mer beroende av robusta och säkra elektroniska

kommunikationer både för samhällsviktig verksamhet

och för att tillhandahålla samhällstjänster som sjuk-

vård, äldreomsorg och sådant som underlättar varda-

gen i hemmet.

6. ROBUSTA NÄT


7. OMVÄRLDSNOTERINGAR

7.1 HUR SER FRAMTIDEN OCH BEHOVEN UT?En hållbar IT-infrastruktur som tillmötesgår samhällets

behov kräver långsiktiga investeringar och att utbygg-

nad och utveckling sker utifrån högt ställda kvalitets-

krav. Det är därför viktigt att skapa bra och tydliga för-

utsättningar för att fortsätta bygga ut infrastrukturen.

Det är viktigt att fungerande samhällstjänster når alla

kommuninvånare.

Växelspelet mellan tillgång och efterfrågan på kommu-

nikationskapacitet har under de sista 15 åren medfört

att flera avancerade och kapacitetskrävande tjänster

blivit en del av vardagen för både hushåll och företag.

Alla kundönskemål om kapacitet, säkerhet och mycket

hög tillgänglighet kan tillgodoses över en optisk fiber.

Behovet av bandbredd är i stort sett omättligt. Internet-

användandet i Sverige fortsätter också att krypa nedåt

i åldrarna.

7.2 STRÖMMANDE MEDIA (STREAMING)Det är inte bara film- och tevevärlden som just nu

genomgår en streamad revolution. Streaming betyder

strömmande media. Streaming har mer och mer blivit

vår vardag också. De olika marknadsaktörerna satsar

stora pengar på att få oss att välja just deras tjänster

och börja titta på film och tv streamat, i stället för att

köpa fysiska skivor och boxar.

Förutsatt att konsumenter får tillgång till rätt form av

framtidssäkrad it-infrastruktur kan den offentliga sek-

torn erbjuda digitala tjänster för skola, vård och omsorg

samt andra betydande samhällstjänster. Sjukvård till

bostaden genom direktkontakt med sjukvården och

vårdcentralens läkare, sjukgymnast, terapeut m fl via

internet förekommer på flera platser i Sverige och har

även prövats i gemensamma pilotprojekt med Lands-

tinget Blekinge och Blekinge Tekniska Högskola. Det

finns idag goda exempel på användande och utveckling

runt om i världen. I bl.a. Norrbotten där avstånden är

betydande används IT-baserade smarta sjukvårdslös-

ningar som medför att patienter kan diagnostiseras

samt få viss vård med hjälp av medicinska instrument

utan att behöva besöka sjukhuset.

7.3 INTERNET OF THINGS (IOT)Innebörden av det redan vedertagna begreppet Inter-

net of Things förväntas få en explosionsartad utveck-

ling. Det innebär att produkter/saker som idag inte har

någon uppkoppling mot den digitala världen kopplar

upp sig för att lämna eller hämta information och låta

sig styras. IoT bygger på en stor mängd teknik, koncept

och processer och kan skapa helt nya tjänster inom

många olika applikationsområden. Exempel på områden

är e-Hälsa, industriautomation, förebyggande under-

håll, smarta hem, jordbruk, energi och miljö och säkert

mycket mer.

IoT kommer i allt större utsträckning att skapa nya

tjänster och affärsmöjligheter. Även befintliga produk-

ter och erbjudanden kan göras ”smarta” och bli en del

i ett långsiktigt tjänsteerbjudande som knyter kunden

närmare leverantören. IoT skapar därigenom möjlighet

till affärsutveckling med potential att förändra traditio-

nella marknader.

År 2020 är prognosen att upp till 50 miljarder saker,

föremål och system kommunicerar på internet.

Källan är Ericsson

Enligt aktuella uppskattningar kommer 71 % av alla

organisationer att använda och analysera ”Big data” för

att utveckla smarta produkter och tjänster på nya sätt.

Industriellt internet är här för att stanna och med hjälp

av det når vi nya höjder.


Många samhällstjänster är idag i stor utsträckning

tillgängliga via digitala kanaler och även här sker digita-

liseringen av tjänsteutbudet i snabb takt, både genom

att hålla sig uppdaterad och för att utföra sina vardags-

ärenden. Utbildning, allmän kunskapsinhämtning och

kommunikation mellan människor sker i stor utsträck-

ning via digitala kanaler och kravet på att ständigt vara

uppkopplad oavsett plats anses av många vara en s.k.

hygienfaktor.

7.4 INDUSTRIELLT INTERNETSverige håller på att växla om till ett industriellt inter-

net. Begreppet är ”Industri 4.0” och avser den fjärde

industriella revolutionen efter ånga, löpande band och

robotar.

Liksom tidigare industriella revolutioner kommer

arbetstillfällen att försvinna och färre antal anställda

innebär i förlängningen att skattebasen förändras. Det

kan i sin tur leda till en återindustrialisering av Sverige.

Behovet att flytta över industriproduktion till låglöne-

länder blir däremot inte lika påtagligt.

De flesta företagen anger behovet av kunskap inom

dataanalys som avgörande om fem år. Avgörande för

företagen blir alltså förmågan att dra slutsatser ur

stora datamängder.

Kärnan i industriellt internet utgörs av ett antal

sensorer som fungerar tillsammans för att samla in

och analysera data för specifika ändamål. Tack vare

detta möjliggörs effektivitet som var omöjlig att tänka

sig för inte alls länge sedan.

Med bättre kvalitet och ökad levnadsstandard, oavsett

geografisk plats. Vi ser hur våra hem och konsument-

produkter blir smarta och uppkopplade, men när hela

industriprocesser blir digitaliserade blir omställningen

mer omvälvande. En bilindustri som producerar förar-

lösa bilar gör förare överflödiga, en gruvindustri som

har realtidsdata om sina maskiner och flöden kräver

färre manuella insatser, när kunskapsmängden ökar så

fort att ingen läkare kan vara heltäckande expert inom

sitt område är det säkrast att rådfråga den digitala

kunskapsbasen.

Det icke vinstdrivande Industrial Internet Consortium

(IIC) bildades i mars 2014 för att driva innovation,

utveckla standarder, stärka interoperabiliteten och

trygga säkerheten inom industriellt Internet. ABB

liksom andra stora företag som Ericsson, Microsoft

m.fl. har anslutit sig då de ser detta som en viktig del

av framtiden.


8. BILAGA 1 – SAMMANSTÄLLNINGAV BIDRAGSMÖJLIGHETER

KANALISATIONSSTÖDStöd för att lägga ner kanalisation/rör för bredband.

Vanligtvis kan upp till 50 % av kostnaden ersättas.

Ansökan och mer information hos Länsstyrelsen.

LANDSBYGDSPROGRAMMETDen 14 december 2015 beslutade Jordbruksverket om

reglerna för bredbandsstödet. Det betyder att läns-

styrelserna nu kan ta beslut om vilka ansökningar

som ska få stöd. Kontakta länsstyrelsen i ditt län för

närmare information om hur och när de kommer att

ta beslut om bredbandsstöd.

VEM KAN SÖKA BREDBANDSSTÖDET?Du kan söka stöd till bredband om du är en juridisk

person och kommer att bygga till fler än bara din egen

verksamhet. Stödet kan du söka genom vår e-tjänst

här på webbplatsen. Det är sedan länsstyrelsen i ditt

län som handlägger och beslutar vilka projekt som ska

få stöd.

LEADERSmå lokalt förankrade projekt i uppstartsfas. Eget

ideellt arbete kan i vissa fall vara del av medfinan-

siering. Sverige är indelat i ca 60st Leaderområden,

kontaktinformation finns på Jordbruksverkets hemsida

www.sjv.se


9. BILAGA 2 – DEFINITIONEROCH FÖRKLARINGAR

ADSLEn teknik för åtkomst av bredband. Oftast används

Skanovas koppartrådar som finns mellan telefon-

stationen och hushållet. En överföringsteknik som

är beroende av längden och kvalitén på koppartråden

och som ger en asynkron överföring där nedladdnings-

kapaciteten är högre än uppladdning.

KANALISATIONFör att kunna förlägga en fiber i marken krävs tomrör.

Dessa rör kan benämnas kanalisation. Ibland används

begreppet i meningen, kanalisation = grävarbetet +

nedläggning av tomrör.

KAPACITETSTJÄNSTEtt företag/organisation som erbjuder överförings-

kapaciteter i sitt nät till kunder, vanligen tjänste-

leverantörer som levererar Internettjänster till fiber-

anslutna företag. Kunden behöver då inte investera

i ändutrustning eller övervakning då detta ansvaras

av nätägaren i Stadsnätet. Jämför med svartfiber.

SVARTFIBERSvartfiber är en förlagd fiber utan utrustning i ändarna.

Den som hyr fiber sätter egen utrustning i ändarna

och ”tänder upp” fibern med datatrafik. Svartfiber kan

ses som en digital motorväg där den som hyr själv

bestämmer och ansvarar över trafiken i fibern. Jämför

med kapacitetstjänst.

KOMMUNIKATIONSOPERATÖR (KO)Ett företag/organisation som svarar för att ”tända upp”

fibernätet och svara för kommunikationen. KO ansvarar

för avtalsmässiga relationer med tjänsteleverantören

samt för installation, övervakning och drift av kommuni-

kationsutrustning som behövs för att bredbandstjäns-

ter/samhällsnyttiga tjänster såsom t ex Trygghetslarm,

Styr/Regler/Övervakningstjänster men också Internet,

TV, Telefoni, videokonferenser mm ska kunna förmed-

las. Ofta tar den lokala Stadsnätsoperatören (SO)

ansvar för denna del om kompetenser och resurserna

redan skapat synergier. Annars kan KO-rollen upphand-

las helt eller till utvalda delar och kan då vara ett bra

sätt att komma igång snabbt i sin kommun.

POST- OCH TELESTYRELSEN (PTS)PTS arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra

telefoni, bredband och post. är den myndighet som

bevakar områdena elektronisk kommunikation och post

i Sverige.


REDUNDANSHär menas ”reservväg”. Viktigt när fiber förläggs i mark

att det finns en alternativ fiber/fibervägar som kan

användas om t.ex. en avgrävning skulle ske.

SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING (SKL)SKL är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Alla

kommuner, landsting och regioner har valt att vara

medlemmar i SKL. Regionerna som är medlemmar är

bildade enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar.

TJÄNSTELEVERANTÖR (TL)Tjänsteleverantören levererar olika typ av digitala

tjänster i öppna såväl som stängda infrastrukturer. TL

tecknar samarbetsavtal med det öppna Stadsnätet/

KO för att få åtkomst av de anslutna dataportar som

hushållen och företagen. TL marknadsför sig och dess

kunder aktiveras på den digitala marknadsplatsen;

tjänstevalsportalen som Stadsnätet tillhandahåller

men även genom marknadskanaler direkt med kunden.

Aktiveringsbeställning görs därefter från TL till Stadsnät.

ÖPPET NÄTDet finns några olika definitioner av öppet nät. SKL, PTS

och Konkurrensverket har i sitt gemensamma uttalande

skrivit. ”När kommunala aktörer ger tillträde till den

egna infrastrukturen ska det ske på skäliga och icke

diskriminerande villkor. I första hand bör detta gälla

tillträde till kanalisation respektive svart fiber, men

beroende på marknadssituationen kan detta även gälla

(överförings-)kapacitet.

BIG DATAUtgörs av digitalt lagrad information av sådan storlek

(vanligen terabyte och petabyte), att det är svårt att

bearbeta den med traditionella databasmetoder.

BIG DATA BESTÅR AV 4 DELAR:Volume (volym): Hur stor mängd data som skapas varje

sekund.

Velocity (hastighet): Hur snabbt skapas, förflyttar sig,

bearbetas och analyseras data.

Variety (variation, mångfald): Vilka olika typer av data

som skapas.

Veracity (trovärdighet, sanningsenlig): Hänvisar till

hur ”stökig” eller trovärdigt innehållet av data är i sin

utformning.


10. BILAGA 3 – LÄNKAR

KARLSKRONA KOMMUN www.karlskrona.se

Översiktsplan 2030

www.karlskrona.se/oversiktsplan

AFFÄRSVERKEN www.affarsverken.se

Karlskronaporten

www.karlskronaporten.net

BOVERKET– Vägledning för elektroniska

kommunikationer i planeringen

www.boverket.se

BREDBANDSFORUM www.bredbandivarldsklass.se

REGERINGSKANSLIET– Regeringens bredbandsstrategi

www.regeringen.se

SWEDISH ICTwww.swedishict.se

INDUSTRIELLT INTERNETwww.industrialinternetnow.com/data

LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGEwww.lansstyrelsen.se/blekinge

JORDBRUKSVERKETwww.jordbruksverket.se

REGION BLEKINGE– Regionala tillväxtprogrammet samt

digital infrastruktur och IT

www.regionblekinge.se

SVENSKA STADSNÄTSFÖRENINGEN – Fiber till byn – handboken

– Robusta nät

www.ssnf.org

SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING (SKL)www.skl.se

POST OCH TELE STYRELSEN, (PTS)www.pts.se

KONKURRENSVERKET (KKV)www.kkv.se

INTERNETSTATISTIK.SEwww.internetstatistik.se

INDUSTRIELLT INTERNETwww.industrialinternetconsortium.org

Affärsverken Karlskrona AB, Box 530, 371 23 Karlskrona

Tel 0455-783 00. www.affarsverken.se

Documents

IT-INFRASTRUKTURPROGRAM FÖR KARLSKRONA KOMMUN … · 2018-03-19 · IT-infrastrukturprogrammet 2016-2020 7 3.3 BREDBAND VIA MOBILT BREDBAND De stora teleoperatörerna är representerade