FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

HandlingEngland vid artonhundratalets mitt. En ung kvinna slårupp portarna och flyr ut från en spökliknande borg i detgrådisiga landskapet. Förtvivlad driver hon runt på denregntunga heden med åskan olycksbådande mullrande ibakgrunden. Utmattad till döds faller hon ihop utanfördörren till ett litet ensligt beläget stenhus. Där tas hon omhand av en vänlig ung präst, St John, och hans två

fromma systrar. Hon säger att hennes namn är Jane Elliotoch att hon inte vill bli hittad. Vem är hon egentligen?Och varför har hon lämnat detta överdådiga hem?

Genom febertöcken hörs röster som kallar hennesnamn och för oss tillbaks i tiden. Till barndomen då denunga föräldralösa Jane växer upp hos sin kärlekslösa fas-ter Mrs Reed och kusinerna som inte försitter något till-fälle att bestraffa och förödmjuka henne. Ur askan i eldenskickas hon vid åtta års ålder till Lowood School, ett inter-nat specialiserat på tukt av 'syndiga' flickor. Där blir honbåde vittne till och själv utsatt för förnedrande bestraff-ning och förlorar också sin första riktiga vän som dör avlungsot en kall natt i den torftiga sovsalen.

Som artonåring lämnar Jane sina hårda uppfostrare föratt ta plats som guvernant på det storslagna men avlägsnagodset Thornfield Hall på Yorkshires landsbygd. Där skahon undervisa den beryktade misantropen Edward Fair-fax Rochesters myndling Adèle Varens. Huruvida barnethar några blodsband till honom förblir osagt. Men hontalar bara franska.

Jane tas emot av den vänliga husföreståndarinnan MrsFairfax som antyder att hans nåd är en excentrisk personsom oftast befinner sig på resa. Hon och tjänarna står all-tid med det enorma huset redo ifall han behagar dykaupp.

Mötet mellan Jane och Rochester blir dramatiskt närderas vägar korsas i ett skogsparti och han faller av sinhäst som blivit skrämd. Hon förstår då inte vem han är

Jane Eyre

Jane Eyre är en flitigt filmad litteraturklassiker som här

ges en ny spännande estetiskt dräkt utan att överge

det centrala dramat och de grundläggande frågeställ-

ningarna. En ung kvinnas kamp för sin individuella

självständighet i den tidiga victorianska eran.

Berättelsen om den föräldralösa Jane som med

envetet sanningspatos trotsar sin samtids religiösa,

moraliska och sociala hyckleri, har en förvånande stor

sprängkraft än idag. Liksom själarnas gemenskap och

kärlekens kraft över klassklyftornas oöverstigliga gap.

Rekommenderad för åk 9 & gymnasiet

EN FILMHANDLEDNING AV

LOUISE LAGERSTRÖM

Foto

: L

au

rie

Sp

arh

am

Miss Ingram meddelar Jane att det är bäst att hon slutarsin tjänst på Thornfield. Till sin förvåning avfärdas hen-nes farhågor och Rochester förklarar att det är henne hanälskar. Under prunkande körsbärsblommor anhållergodsherren guvernanten om hennes hand.

Inför det stundande bröllopet finns en viss tvekan frånJane och Mrs Fairfax varnar för att deras förhållande inteär en helt okomplicerad konstellation. Men Jane är knap-past förberedd inför den dramatiska vändning som vän-tar.

Med en i det närmaste brysk hand för Rochester Janemed sig till kapellet för en liten ceremoni. Just när brud-paret ska avge sina löften avstannar allt då en man dekla-rerar å någon "Richard Masons" vägnar att Rochester re-dan har en hustru. Det visar sig att han för femton år se-dan ingått ett konvenansäktenskap med en rik arvtager-ska vid namn Bertha Mason. När hon visade sig vara sin-nessjuk ville han skona henne från ett liv på anstalt ochlåste sonika in henne i ett hemligt rum på vinden.

Förkrossad över sveket flyr Jane från Thornfield ut inatten (scenen vi har sett i filmens inledning) och hamnarsålunda hos familjen Rivers. Förtegen om sin bakgrundges hon tak över huvudet och lovas av St John arbete somlärarinna åt traktens småflickor.

Nöjd och trygg med sitt enkla liv undviker Jane att talaom eller ens tänka på det förflutna. Av en slump får honveta att hon nu ärvt sin rika farbror och hon vill därförgärna dela sin nya rikedom med sina beskyddare. St Johnär emellertid intresserad av Jane som mer än en systeroch erbjuder henne att följa med honom som missio-närshustru till Indien. När hon avböjer vänder han henneryggen och hon vet att hon åter måste fly.

En tid senare återvänder den nu välbärgade Jane tillThornfield. Bara för att mötas av de utbrända ruinerna avhennes forna arbetsplats. Mrs Fairfax dyker upp i de för-kolnade resterna och berättar att Bertha till slut lyckadessätta eld på huset. Rochester hade försökt, men inte kun-nat hindra henne från att hoppa från taket mot en säkerdöd. Själv skadades han allvarligt av lågorna. Jane söker

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

men blir varse detta med besked samma kväll. Demonst-rativt arrogant ställer han närgångna frågor som sätterhenne på plats. Inte desto mindre fattar den kylige gods-herren tycke för den till det yttre oansenliga flickan somsvarar så frankt och oväntat på hans frågor. Något i hen-nes obefläckade ärlighet fascinerar och rör honom. Likaförvånande väcker den burduse godsherren med sinamärkliga inre plågor heta känslor hos Jane som hon försö-ker dölja både för sig själv och omgivningen.

Rochesters lynniga temperament håller alla i huset påtå. Men där pågår än märkligare ting. På nätterna hörJane besynnerliga ljud och Adèle nämner att en mörkkvinna sägs vandra genom husets väggar. Och en nattbörjar det av oförklarlig anledning att brinna i Rochestersrum. Jane väcker honom och räddar sålunda hans liv. Fördet säger han sig stå i evig tacksamhetsskuld.

Relationen mellan Jane och Rochester fördjupas menJane inser att deras förtrolighet i längden inte kan över-komma deras ekonomiska ojämlikhet. Sin plats långt nerpå den sociala skalan blir hon plågsamt medveten om dåden vackra Miss Blanche Ingram, Rochesters potentiellahustru med sällskap, kommer för att bo på godset underen helg. Samtidigt dyker en hemlighetsfull yngling uppoch Rochester verkar ytterst besvärad. På natten blir man-nen allvarligt skadad i ryggen. Av vem förblir höljt i dun-kel och efter att Jane tvättat såret och en doktor konstate-rat att han överlever, förs mannen iväg i gryningen utannågon vidare förklaring.

Rochester ber Jane hålla tyst med vad hon sett. Hanantyder kryptiskt att han har gjort misstag i sitt liv och gersamtidigt Jane komplimanger som hon inte på allvar kanuppskatta.

Helt oväntat kallar Janes faster plötsligt till sig sinbrorsdotter. Plågad av sonen Johns (Janes kusin och plå-goande som barn) självmord och det dåliga samvetet överatt ha undanhållit ett brev från Jane under tre år. Jane fårveta att hon har en välbärgad farbror på Madeira som villatt hon blir hans arvinge.

Övertygad om att Rochester planerar för bröllop med

Mrs

Fa

irfa

x o

ch J

an

e E

yre.

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

upp den åldrade, nu blinde Rochester, där han sitter un-der ett träd i trädgården. De omfamnar varandra undertårar.

En berättelse - tusen tolkningarRomanen “Jane Eyre” är en monumental klassiker somskrevs av Charlotte Brontë och utgavs 1847. Åtskilliganyupplagor senare fortsätter den att fängsla läsare överhela världen och givetvis har filmen sin alldeles speciellarelation till denna egensinniga hjältinna.

Redan 1910 utkom en kort italiensk, om än stum, tolk-ning. Därefter har närmare trettio film- och teveversionerbaserats på denna älskade bok. Den mest berömda avRobert Stevenson 1943, med storheterna Joan Fontaineoch Orson Welles.

Jane Eyre är en omfångsrik berättelse och filmen lik-som boken ger utrymme för otaliga tolkningar och analy-ser. Därför är det en fördel att förbereda sig inför vis-ningen genom att kanske begränsa sig till något temaeller frågeställning och fördjupa sig i det. Denna handled-ning har valt ut några ur en mängd upptänkliga ingångar.Janes sanningspatos, den feministiska synvinkeln, klass-perspektivet och den formmässiga aspekten generellt.

Att vara sannRedan som liten visar Jane att hon vägrar förställa sig, leeller fjäska. Hennes motvilja att spela enligt rådande soci-ala regler retar gallfeber på hennes faster som stämplatflickan som falsk. I flera scener ger hon prov på sin upp-riktighet. Hon vågar kalla sin äldre manlige kusin bort-skämd. När Brocklehurst, föreståndare för internatskolanoch den karaktär som ytterst personifierar religiöst hyck-leri, frågar henne om hon vet var syndare som hon ham-nar efter döden, svarar hon lugnt att hon tänker undvikadet genom att inte dö. Till fastern replikerar hon att honknappast kan vara en lögnare. "If I were, I would say Ilove you, and I don't."

Även Rochester möts av så oväntat raka svar på sina frå-

gor att han vacklar i sitt självklara övertag. Inför derasförsta samtal ombeds hon byta klänning, men menar attalla är lika. Varför förställa sig?

När han frågar henne om vad som är hennes tragiskahistoria, alla guvernanter har enligt honom en sådan, sva-rar hon att det inte gäller henne. Men hennes sanningsen-liga svar målar upp en bild av en synnerligen hård ochsvår bakgrund.

Hennes strävan att förbli sann ställs på sin spets när detavslöjas att Rochester redan är gift. Ett brott i både mora-lisk och juridisk mening. När Rochester ber henne att sebortom detta och bli hans hustru, förutsättningarna ärenligt honom desamma som innan, vägrar hon.

"What of truth?", säger Jane.Rochester radar upp mängder av bortförklaringar och

lägger ansvaret på henne för att vara allt för styrd avmoral.

"You'd rather drive me to madness than break somemere human law?" Janes svar blir en summering av helahennes inställning till livet och sig själv: "I must respectmyself."

• Jane går genom livet med en omutlig tro på att san-ningen alltid är det enda rätta. Trots tillmälen som 'JaneEyre the liar' och kränkande behandling framhärdar hon isin längtan att vara sann mot sig själv och andra. Men detger henne problem. Omgivningen uppskattar inte hennessanningsiver utan uppfattar henne som provokativ, upp-studsig ja, rentav ond. Hur emottas hennes 'sanningar' avandra i filmen? Vilka sociala, religiösa och moraliskatabun utmanar hon?

• Jane agerar i en tidig victoriansk kontext av klasskillna-der, könsroller och religiösa ramar. Men med tanke på detstora intresse som Jane fortfarande röner, både som litte-rär karaktär och filmatiserad hjältinna, vad i hennes öns-kan att respektera sig själv kan vi relatera till idag? Hurförhåller vi oss till 'sanningen' i våra liv? När gör man

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

avkall på den eller det man tror vara rätt? Att våga varasanningssägare, whistleblower eller 'folkefiende' i storteller smått kräver ibland att göra avkall. Vad får Jane offragenom sitt rättspatos?

Kvinnligt perspektiv i en manlig världBrontës roman som skrevs under pseudonymen CurrerBell, har analyserats ur alla upptänkliga vinklar. Medtanke på att hon verkade i en tid då kvinnliga författareinte stod särskilt högt i kurs är det logiskt att Jane omfam-nats inte minst som en feministisk förebild. Och filmensversion blir i någon mening ett porträtt av en kvinna sompå egen hand trotsar cementerade könsrollsmönster utanatt se sig själv som taleskvinna för sitt kön. Men inte destomindre väcker hennes kamp frågor kring kvinnlig frigö-relse och kvinnors möjligheter att göra allt det som förmännen är en självklarhet.

"I wish a woman could have action in her life like a man.It agitates me to pain that the skyline over there is ever

our limit. I long sometimes for a power of vision thatwould overpass it. If I could behold all I imagine.. I'venever seen a city. Never spoken with men. And I fear mywhole life will pass."

Jane blickar ut genom fönstret ifrån det instängdaThornfield med en längtan bortom det begränsade liv somhon som kvinna är förutbestämd att leva. Vetgirighet ochkunskapstörst har varit hennes drivkraft från barnsben.Då hon helst av allt försjönk i någon spännande bok sominte bara var en flykt undan släktingarnas övergrepp, utanockså geografiska, historiska och naturvetenskapligaresor. Hon vann kunskap om en värld som hon bara sett iform av den jordglob hon använder i sin undervisning.

Som föräldralös flicka, och senare ogift kvinna är hen-nes liv redan utstakat. Utan ekonomiska resurser förmo-das hon invänta någon mans förbarmande, alternativthänge sig åt något anspråkslöst kall och uppoffra sig själv,som att gå i kloster eller bli guvernant. Lärarinnerollenkommer både ge henne legitimitet och en ekonomiskgrundtrygghet. Såtillvida är det en självständig tillvaro fören kvinna under denna era men samtidigt en slags livegensituation underkastad andras goda vilja och nycker.

Jane ter sig utifrån vara väldigt kontrollerad, fåordigoch anspråkslös i sin enkla klänning och strama frisyr.Men innanför den hårt snörda korsetten brinner en törstefter ett annat mer spännande liv. Hon vill göra detsammasom en man kan. Formad av sin tids kvinnliga ideal ter sighennes drömmar omöjliga. Man inser att hennes intelli-gens aldrig kommer att utnyttjas till fullo, att undervisasmåbarn får duga, för att hon är kvinna.

I sitt förhållande till män blir hennes roll lika uppenbartstyrd av männens självklara maktposition. Trots att honsätter upp en frank attityd gentemot Rochester är hon somkvinna enligt strikt konvenans honom underlägsen. Någothan försöker befästa genom att tilltala henne lätt nedlå-tande. Han ironiserar över hennes bakgrund och försökergöra henne osäker genom att påstå att hon förhäxat hanshäst. Som för att antyda hennes släktskap med häxor alferoch småfolk. När Mrs Fairfax kommer till Janes försvaroch framhäver hennes förtjänster svarar han bryskt. Don'ttrouble yourself to give her a character. I'll judge formyself. Ett sätt att tala över Janes huvud. "Not 3 in 3,000schoolgirl governesses would have answered me as youhave.

Även då han uppenbarligen börjat hysa varmare känslorser han Jane som en förlösare av hans egna mörka själ.Som en änglagestalt snarare än en kvinna av kött ochblod. Han är genomgående förebrående och krävande. Tilloch med i de inlindande kärleksförklaringarna. Hennesroll är att göra honom fullkomlig. I'm asking what JaneEyre would do to secure my happiness?

Hon svarar: I would do anything for you, sir. Anythingthat was right.

Mannens vilja är kvinnans lag. "I must have you for myown." Rochester demonstrerar hur hans önskningar måsteuppfyllas. Och när ord inte räcker till talar han om derasfysiska styrkeförhållande som man och kvinna:

"I could bend you with my finger and my thumb … amere reed you feel in my hands." Kanske inte så förvånadefrån Rochester. Men även Rivers, som i sin prästrock fram-står som mild och vän, tar även han sin överlägsenhet somsjälvklar. När Jane vägrar gifta sig med honom med orden"To marry you would kill me", replikerar han sårat "Thosewords are unfeminine and untrue."

• När Jane talar om att allt hon skulle vilja, inklusive attträffa män, svarar Mrs Fairfax nervöst att lite frisk luft ochmotion botar allt. Dessa idéer är helt enkelt opassande fören ung kvinna i artonhundratalets England? Vilka för-hoppningar och drömmar har Jane och vad inskränkerhennes möjligheter att leva ut dessa? Konvenans, männeneller annat? Kan hon ses som en förebild för unga kvinnoridag, etthundrafemtio år sedan hon föddes? Även omkvinnor är betydligt mer jämställda idag och har bättreförutsättningar att skapa sina egna liv, vad kan ändå varabegränsande?

• Den gömda kvinnan på vinden har tolkats och kan utlä-sas på många sätt. Är hon bara en galen kvinna? Skullehon kunna ses som en bild av en kvinnas utlevande sexua-litet, något farligt som måste tyglas? Rochester nämner atthon måste hållas i schack med våld på grund av hennespromiskuösa natur. Hur skulle ni vilja tolka Bertha, är honkanske en annan sida av Jane, hennes motpol eller ensymbol för hur män försöker kuva kvinnor för att leva upptill deras idealbild? Hur har man valt att skildra henne ifilmen? Vilka paralleller finns mellan de två kvinnornaoch på vilka sätt är de varandras motsats?

• Mot de cementerade kvinnliga rollerna ställs sålunda demanliga. Miss Ingram som kurtiserats av Rochester har sinbild klar: "A man should pay no heed to his looks." "Gent-leman or highwayman, his beauty lies in his power." Vilkakrav och förväntningar ställs på männen? Rochester leveri viss mån upp till vad en man bör vara och föra sig. Menvad i hans karaktär antyder att han kanske vill kränga avsig vissa konventioner och snäva manliga ideal?

Klassperspektiv"Do you think that because I am poor, obscure, plain andlittle, that I am soulless and heartless?"

Inte bara Janes ställning som kvinna blir ett hinder förhennes lycka. Utan någon förmögenhet eller bemedladfamilj bakom sig är hon född i underläge. Klasstillhörighetvar avgörande för vilka framtidsutsikter man kunde sefram emot. Som föräldralös tas hon om hand av släktingarsom ser ner på henne. Av en kusin benämns hon vara

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

sämre än tjänstefolk, då de åtminstone arbetar för sittuppehälle.

Som utbildad guvernant kommer hon att befinna sig iett socialt mellanskikt. Hennes bildning ger henne vissstatus men i förhållande till de som anställt henne befin-ner hon sig i socialt underläge. När hon anländer tillThornfield erhåller hon en ställning någonstans över deandra tjänarna och ibland betraktas hon i det närmastesom en familjemedlem.

Rochester behandlar henne först demonstrativt nedlå-tande men i takt med att hans känslor för den oansenligaflickan ökar bortser han från att deras skilda sociala till-hörighet skulle kunna vara något hinder.

Jane är under sin uppväxt plågsamt medveten om sinringa klass. Och som guvernant får hon chansen att över-skrida vissa sociala skrankor. Det hindrar dock inte att depriviligierade påminner henne om var hon egentligen hörhemma om hon nu skulle glömma det. Mrs Fairfax, somför övrigt anser att man inte kan tala med lägre tjänste-folk som jämlikar, påpekar när Jane inte anser sig ha enklänning fin nog att bära i sällskap med Rochester ochhans vänner, att det spelar ingen roll, då ingen kommerbry sig om vad hon har på sig.

När Rochester tvingar henne att närvara i salongenefter middagen, att hon skulle sitta vid deras bord voreotänkbart, får hon genomlida ytterligare förödmjukelser.Hennes arbetsgivares vänner raljerar över guvernantyrketoch Blanche Ingram avslutar med att hon anser att de ärett degenererat släkte och att hon minsann tände eld påsin egen guvernants hår som barn.

Genom sina föräldrars äktenskap, där hennes relativtfattige far ingick äktenskap med en mer situerad mor, blirJanes klasstillhörighet från början vagt definierad. Sinsociala status bär hon dock lika stoiskt som sin enklaklänning. Utan anspråk på att klättra på den sociala ste-gen, även om hon får uppleva en tillvaro från lösdriverskatill nästan gift slottsfröken, men med stark integritet ikampen för att bli accepterad och respekterad för den hon

är oavsett status. "I have as much soul as you and full asmuch heart."

I Rochester tycker hon sig ha funnit en själsfrände bortomkön och klass. "I'm not speaking to you through mortalflesh. It is my spirit that addresses your spirit .... as if we'dpassed through the grave and stood at God's feet, equal - aswe are."

• På vilka olika sätt beskrivs klassperspektivet i "JaneEyre"? Var befinner sig Jane själv i dessa rådande socialastrukturer? Hur överskrider hon de skilda lagren och hurutmanar hon dem? Hur formulerar hon sin övertygelsekring hur kärleken kan övervinna sociala klyftor och hin-der? Hur manifesterar Rochester sin makt, även om det skersubtilt? Hur skulle ni definiera dagens sociala och ekono-miska skillnader? Har de någon betydelse när det gällerkärlek? Eller finns det andra påtagliga skillnader, såsomkulturella, religiösa eller ideologiska?

Till viss del är det också en fråga om ekonomiska förhållan-den. Jane markerar sitt nyvunna ekonomiska oberoendegenom att vägra acceptera mer pengar i lön då Rochesterinte har växel. Hellre att han står i skuld till henne än tvär-tom. Gentemot familjen Rivers känner hon en stor tacksam-hetsskuld då de mer eller mindre räddar hennes liv. Närhon mot alla odds blir rik kan hon kompensera dem genomatt dela med sig av pengarna. I gengäld hoppas hon blibetraktad som deras syster.

• Ekonomiskt oberoende blir för Jane inte minst en frågaom självständighet och makt över den egna framtiden. Meden egen förmögenhet kan hon kosta på sig att tacka nej tillRivers frieri och förbli en fri kvinna. Fundera över hur peng-ars betydelse genomsyrar berättelsen. Ger pengar automa-tiskt frihet och makt? Vilka andra kriterier definierar män-niskors status i filmen? Hur tolkar ni Janes nya status sedanhon förvandlats från fattig guvernant till förmögen arvta-gerska? Hur förändrar det hennes ställning gentemot

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

Rochester? Är det en eftergift av Brontë för att göra derasgiftermål möjligt?

Återblickande gotiskromantisk berättelseI Cary Fukunagas regi omvandlas bokens linjära berättelsegenom dramaturgiskt raffinerade hopp. Inledningsvis mö-ter vi Jane som slår upp portarna vid Thornfield för att flyhals över huvud. Hon tvingas till ett vägval i en distinktvägkorsning, driva runt på heden för att till slut hamnautmattad utanför familjen Rivers hus.

Därefter ser vi i tillbakablickar Janes barndom. Vi åter-vänder igen till det filmiska 'nuet' för att än en gång flyttastillbaka till tiden på flickskolan och sedan åter till Rivershus. Därpå berättas hur Jane lämnar skolan för att ta platspå Thornfield och dramat utspelas fram till den punkt somockså är filmen inledning. Janes flykt. Där återupptas hän-delserna i Rivers hus och insikten om Janes arv. Jane avbö-jer St John frieri, återvänder till det nedbrunna Thornfieldoch återförenas med Rochester.

• Den sinnrika berättarstrukturen anslår ett mysterium somdechiffreras under filmens gång. Fundera över denna upp-byggnad av filmen. Vilka förväntningar skapas hos åskåda-ren? Hur bygger man upp historien och karaktären Janegenom den uppbrutna kronologin?

Begreppet gotik syftar på en stil och epok i Europa förknip-pat med konst och arkitektur från 1000-talet fram till 1500-talet. Inom litteraturen anses den gotiska romanen födas1764 i och med Horace Walpoles “Borgen i Otranto”. Dendefinieras främst för dess blandning av skräck och romantikoch vittnar om en beundran för den medeltida estetiken såfull av fantasieggande och överdådig utsmyckning. VictorHugos “Ringaren i Notre Dame” är en av de litterära klassi-kerna i genren liksom Mary Shelleys “Frankenstein ellerden moderne Prometeus”.

Inom film är gotiken framför allt förknippad med skräckoch fantasy. Filmen har också tagit fasta på de skräckro-mantiska elementen och gotisk estetik som historien rym-mer. Något som anslås redan i början då Jane stängs in i det'röda rummet'. En tungt överdekorerat rum med spegel därhon ser sin förvridna spegelbild som fullkomligt skrämmerlivet ur Jane, övertygad om att hennes farbror som avliditdär inne, spökar.

Även Thornfield är en hemsökt plats befolkad av spö-ken och onda krafter. Ett medeltida slott 'maskulint'belamrat med reliker och minnen sen epoker tillbaka. Enborg värdig greve Dracula med sina oupplysta vrår, tungadraperier och hemliga rum. Någonstans i detta lugubrakyrkoliknande residens vandrar en mystisk mörk kvinnaomkring. En vålnad vars fotsteg och röst gäckar alla ihuset. Branden i Rochesters sovrum visar att den osaligaanden vill husets herre illa.

Mötet mellan Jane och Rochester sker ute i ett skogs-parti där djurvärlden lurar i den mjölkiga fuktiga dim-man. Avlägset och otillgängligt och med en endast enskogsstig som till närmsta by. Rochester på sin häst ger ettintensivt mystiskt intryck, lockande men också farlig. Engotisk gestalt om man så vill. Jane som i sin oskuldsfullhethamnar i detta mörkrets tempel blir även hon en gotiskhjältinna. Tillsammans utgör de båda ett arketypisktgotiskt par - både väsensskilda och omöjliga att förena,och ändå oemotståndligt dragna till varandra.

• Även om filmen baseras på en roman med utgångspunkti sin tids fascination för gotiken, är tematiken och esteti-ken livskraftig och återfinns i dagens populärkultur,musik och mode. Vi ser hur gotiken inspirerat aktuella fil-mer som Batman-, Harry Potter- och Twilightfilmerna.Hur arbetar man med de gotiska attributen i "Jane Eyre"?Vilka miljöer rör man sig i? Hur förhåller sig människornatill den imposanta omgivningen?

Det visuella bidrar i högsta grad till stämningen ochatmosfären i "Jane Eyre". De tungt inredda gemaken i enstram arkitektur av sten och massivt trä, den gråkalltkargt kyliga flickskolan, den dramatiska naturen i form avändlösa hedar och dimmiga skogspartier. FilmfotografenAdriano Goldman använder sig av befintligt ljus som blirsärskilt effektfullt i de mörka interiörer där endast ansik-tena blir upplysta av vaxljus, oljelampor eller eldstädermedan omgivningen förblir höljd i dunkel både bokstavli-gen och symboliskt.

Ett avbräck i den mörkertyngda uppstår i bilderna frånträdgården där blomstrande körsbärsträd utgör fond åtden spirande kärleken mellan Jane och Rochester. Sceno-grafi och kläder är givetvis också betydelsebärande idenna typ av kostymfilm. Exempelvis blir Janes olikaklänningar, de flesta av prudentlig karaktär, talande förvilket skede hon befinner sig i. När hon berövas sin finaklänning och sätts på en mer uniform dräkt på flickskolanblir hon i någon mening också berövad sin personlighet.Liksom brudklänningen blir ett starkt bevis för att honsnart inte längre är Jane Eyre. Än mer laddat blir scenendå hon sliter av sig densamma som ett bevis för att honbara fick låna det där livet som lyckligt gift i några minu-ter, och nu tvingas återgå till sin anspråkslösa bomulls-klänning där hon hör hemma.

• Fundera över det visuella berättandet i filmen. Jane påheden, instängd i röda rummet eller på Thornfield. Hurkombineras och kontrasteras det rått strama med det poe-tiska, det varma med det kalla, det instängda med detöppna och det återhållsamma med det passionerade? Vadberättar Janes klädedräkt och kroppsspråk om henneskaraktär? Hur kan man tolka karaktärernas inre drama

Mr

Ro

ches

ter

och

Bla

nch

e In

gra

m.

utifrån de miljöer de rör sig i? Vilka bilder bär ni särskiltmed er efter visningen?

Filmens kärlekspar åskådliggör en både tidlös och arkety-pisk konflikt inom både litteratur och film. Den omöjligaföreningen på grund av social, ekonomisk eller religiösbakgrund. “Romeo och Julia”, “Svindlande höjder” eller“Love Story”. Inget fängslar så som älskande som inte kanfå varandra. Oftast dammas klassiker av för filmatiser-ingar medan det mer sällan skapas nya filmer om denomöjliga kärleken. Förutsättningarna i vårt modernasamhälle i vår del av världen är givetvis annorlunda.Klasstillhörighet är inte längre ett oöverstigligt hinder förmänniskors kärlek.

• Men andra hinder kvarstår och i somliga kulturer ärklass, religion eller sexuell läggning fortfarande bränn-bart stoff. Och inte helt oväntat kan en film från Iran idaghandla om den förbjudna kärleken mellan två tjejer, enindisk film beskriva de cementerade kasttraditionernasom sätter hinder i vägen för unga människor som självvill välja sin tillkommande. Filmernas problematik speg-lar det samhälle de skapas i. Men vilka konflikter skulleen filmberättelse från vår tid och vår kultur kunna byggapå? Sociala, religiösa, ekonomiska, etniska eller mora-liska? Varför blir en kärlekshistoria med förhinder sålockande? På vilket sätt är "Jane Eyre" en representant fördenna odödliga genre?

Storbritannien /USA 2011

Producenter: Alison Owen & Paul Trijbits

Manus: Moira Buffini efter Charlotte Brontës roman

Regi: Cary Joji Fukunaga

Foto: Adriano Goldman

Klippning: Melanie Oliver

Originalmusik: Dario Marianelli

Scenografi: Karl Probert

Produktionsdesign: Will Hughes-Jones

Kostym: Michael O'Connor

Roller

Jane - Mia Wasikowska

Jane som barn - Amelia Clarkson

Mr Rochester - Michael Fassbender

Mrs Fairfax - Judi Dench

St John Rivers - Jamie Bell

Diana Rivers - Holliday Grainger

Mary Rivers - Tamzin Merchant

Mrs Reed - Sally Hawkins

John Reed - Craig Roberts

Bessie - Jayne Wisener

Mr Brocklehurst - Simon McBurney

Hannah- Su Elliot

Miss Abbot - Lizzie Hopley

Tekniska uppgifter

Speltid: 120 min

Format: Vidfilm (1,85:1)

Ljud: Dolby Digital

Censur: Från 11 år

Svensk premiär: 16 september 2011

Distribution

Svensk Filmindustri, 169 86 Stockholm tel 08-680 35 00, fax 08-68

037 83 epost: sffilm@sf.se

Redaktion: Andreas Hoffsten, Film i hela landet, Svenska Fil-

minstitutet, december 2011

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

Produktionsuppgifter

Mr

Ro

ches

ter

och

Ja

ne

Eyr

e.