Oktober 2016

Likabehandlingsplan med årlig plan

Handlingsplan för främjande av likabehandling och förebyggande av diskriminering, trakasserier och

kränkande behandling

Öjersjö Storegård

2016-2017

Förskoleklass – Fritidshem F-3 – Grundskola åk 1-6

Vision I Öjersjö känner alla barn och elever sig betydelsefulla genom trygghet, delaktighet och tillgänglighet utifrån vars och ens förutsättningar och möjligheter.

Grunduppgifter

Öjersjö ligger i Partille kommun och innefattar verksamhet för barn och elever mellan 1 och 16 år. I området finns skolorna Öjersjö Brunn och Öjersjö Storegård med grundskola och grundsärskola, förskolorna Djupedal, Hallen, Hultet och Gökegård samt öppna förskolan Grodden.

Öjersjö Storegård är en F-6-skola med ca 230 elever. Denna likabehandlingsplan med plan mot kränkande behandling omfattar grundskola, förskoleklass och fritidshem och ansvarig tf rektor är Maria Johansson. Skolans elevråd har tillsammans med klasserna och de vuxna på skolan arbetat fram gemensamma trivselregler se bilaga 1. Skollagen 6 kap och Diskrimineringslagen skyddar barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Diskrimineringslagen omfattar diskriminering och trakasserier. Skollagen reglerar kränkande behandling. Lagarna gäller alla skolformer som lyder under skollagen. Syftet med lagarna är att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan och förskolan. Ytterligare lagar och förordningar skyddar barn/elever i förskola och skola finns i bilaga 2. Barn- och elevombudet (BEO) övervakar regler om kränkande behandling och Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter. Varje år skall två planer för likabehandlingsarbetet upprättas, dels en likabehandlingsplan (3 kap. 16§ diskrimineringslagen 2008:567) och dels en plan mot kränkande behandling (6 kap. 8§ skollagen SFS 2010:800). Denna plan är utarbetad för att uppfylla kraven från bägge lagarna.

Definitioner

Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.

Den 1 januari 2015 utökades skyddet för personer med funktionsnedsättning genom att bristande tillgänglighet infördes i diskrimineringslagen som en form av diskriminering. Skyddet avser situationer när en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte vidtagits. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiskall och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde, omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, skall påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt, innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas.

Årlig plan 16/17

Uppföljning och utvärdering av planen för läsåret 2015/16

I utvärderingen har pedagogerna i samtliga verksamheter deltagit samt elevhälsoteam och servicepersonalen. Elevrepresentation har skett i form av elevrådet och representation av vårdnadshavare genom skolans föräldragårdsråd. En diskussion har förts av läsårets förebyggande arbete och man har i dessa konstellationer diskuterat utfall.

Pedagogutvärderingen av det främjande arbetet läsåret 15/16 visar att…

Främjande förhållningssätt Ansvarig Utvärdering

Genom sagor och berättelser arbeta med de olika diskrimineringsgrunderna. Använda olika medier, samla idéer på t.ex. Google site.

Mentor/ pedagoger/ biblioteks-ansvarig

Förskoleklassen har arbetat med sagor. De har pratat om de olika diskrimineringsgrunderna på deras sätt. De har tittat på ugglan och kompisproblemet. De har pratat om olikheter. Treorna har sett “Vara vänner” och lyssnat på program där man pratar om att vara olika. Ettorna är på gång, har en planering. Tvåorna har inte gjort det. 4-6: Detta har inte jobbat med just sagor på detta sätt. I sexan har vi jobbat med härskartekniker, genom filmer, diskussioner och gruppövningar. Vi har jobbat med nätetik i alla tre klasserna (4-6) genom att lyssna på poddar, enkäter, diskussioner och föräldramöte.

Möjliggöra tillfällen under dagen så att samtliga barn känner/ges en personlig och positiv bekräftelse. Säga hej med namn, äta tillsammans med eleverna – inte vuxna ihop,

All personal Hälsa på varandra gör vi. Vi hejar på barnen när vi möter dem i korridoren. F-klass, ettor och tvåor är duktiga på att sitta bland barnen både på lunch och mellanmål. Treorna behöver bli bättre på det. Tillsammansdagarna känns bra då både barn och vuxna lär känna varandra bättre och bättre. Detta gör vi alla.

Rastvärdar-rasttillsyn

Lekförråd-kreativ lek. Hålla i lekar (stora elever håller för de yngre)

Alla pedagoger och rektor

Bra med de gula västarna på rastvärdarna. Vi upplever att vi går omkring mer nu. Dålig ordning på leksaker och förråd. Vore bra att ha olika ansvarsveckor klassvis. Vi behöver ha någon vuxen som är ansvarig för förrådet som kan hålla i leksaker och utlåningssystemet. Annars försvinner leksaker och systemet fungerar inte så bra. Struktur med ansvarig och kanske t.o.m. ordnar aktiviteter? Vi tycker att det fungerar bra med rasttillsynen. Vi har dock inte tillämpat idén med äldre elever som håller i lekar med de yngre.

Tvärgrupper F-6, gemensamma aktivitetsdagar under läsåret.

Alla lärare F-6, en heldag per termin. F-3 försöker ha någon mer varje termin. Positivt ur ”lärakänna”-synpunkt. “Hela skolan sjunger”- också positivt för gemenskapen. Önskar någon mer träff t ex redovisning åk 6 och längre ner i åldrarna på skolan. Vi har haft två tillsammansdagar och en Nobelmiddag för hela skolan och grundsärskolan

tillsammans. Dessutom har vi haft Skoljoggen och Valborgsvandring. Vi hade en planerad längdskidåkningsdag som tyvärr blev inställd. Skridskoåkning i Vallhamra tillsammans 4-6.

Tydlig kommunikation mellan hem och skola/fritidshem när konflikter mellan elever uppstått eller kränkningar förekommit

Alla pedagoger och rektor

Fungerar mycket bra. Pedagogerna har mycket mailkontakt med föräldrar och det har funkat väldigt bra. Man uppmärksammar markerar kränkningar hela tiden när man hör dem/ser dem.

Harmonisering mellan förskola och f-klass, samt mellan åk 6 och 7 där övergångarna är välplanerade och strukturerade skapar trygghet inför kommande skolgång.

Rektor/ förskolechef

samt avlämnande

och mottagande pedagoger

Ny plan förskola- f-klass är utarbetad. Mer samverkan mellan verksamheterna. Här har vi utvecklat strukturen och rutinerna kring överlämnandet/harmoniseringen förskola-förskoleklass. Bra med möten, en tydlig plan och överlämningssamtal VH+spec,ped. Det stärker den röda tråden och gynnar vårt fortsatta arbete i skolan och fortsatta kontakten med VH. Vi har även harmonisering med sexorna på Brunn inför gemensamt åk 7. Ytterligare träffar är i tankarna. Vi har haft besök av gamla elever som berättade om hur det var att splittras och byta skola.

Flera vuxna kring en klass/ fritidsgrupp i organisationen skapar en trygghet för eleverna. .

Rektor och pedagoger

Funkar mycket bra. Vi har delat mentorskap i alla klasserna och ofta resurs på lektioner. Bra med få undervisande lärare i en grupp och ett väl samarbetat arbetslag.

Pedagogutvärderingen av det förebyggande arbetet läsåret 15/16 visar att…

Planerade aktiviteter Ansvarig Utvärdering

Öka kommunikationen mellan skola och fritidshem, t.ex. i form av vissa gemensamma planeringsmöten under vt 16.

Rektor och pedagoger

Vi har ett fantastiskt bra samarbete med fritidsklubben, men samarbete skola-fritidshem F-3 kan bli bättre, och det vore bra att finna fler naturliga samarbetsformer. Övergången skola- fritids fungerar bra.

Vuxen-närvaro vid förflyttningar inom skolan, t.ex. i korridorer eller mellan skoldag och fritidstid, samt i omklädningsrummen före och efter idrottslektion.

Samtliga berörda

pedagoger

Fungerar bra

Pedagoger i fritidshem deltar på klasskonferenserna där man går igenom varje klass på grupp- och individnivå.

Rektor och berörda

pedagoger

Bra och ger en helhetsbild av barnet i verksamheterna under hela dagen. Bra också att ha klasskonferenser under novemberlovet, när alla är samlade under några dagar. Det ger tydligare bild och lättare planera insatser m.m.

Tydliggöra vad kränkningar i det digitala innebär samt jobba med regler kring digitala kränkningar.

Klasslärare/ mentorer

Vi har jobbat med nätetik i alla tre klasserna, 4-6. Genom att lyssna på poddar, enkäter, diskussioner och föräldramöte.

F-3: Svårt att komma åt. Viktigt att hela tiden prata om det.

Ta fram en tydligare dokumentation för hur vi samtalar med eleven samt hur kommunikation mellan hem och skola/fritidshem ser ut när konflikter mellan elever uppstått eller kränkningar förekommit.

Pedagoger i skola och på

fritidshemmet, rektor

Vi har ingen mall för detta, men vi dokumenterar allt i en gemensam mapp på drive. Vi behöver arbeta vidare med detta och få en bra och välfungerande rutin.

Samverkan i ett F-6- perspektiv vid rasttillsyn. Alla pedagoger rör sig och är synliga bland eleverna

Alla pedagoger, rektor

Blivit mycket bättre, gemensamt rastschema underlättar.

Samverkan mellan hem och skola när det gäller etik och moral på nätet i form av gemensam fortbildning och föräldramöte under vt 16

Rektor, pedagoger och vårdnadshavare

Genomfört gemensamt föräldramöte åk 3-6 efter ett gediget samarbete mellan IT-pedagoger centralt och pedagoger på skolan.

Uppmärksamma och markera olämpligt språkbruk och istället finna alternativa ord/uttryck tillsammans med eleverna.

Alla som arbetar på

skolan

Vi påpekar alltid olämpligt språkbruk, och diskuterar det även med vårdnadshavare.

Kartläggning och analys Syftet med kartläggningen är att synliggöra hur eleverna uppfattar sin situation och identifiera de riskområden som finns i verksamheten och i vilka sammanhang de uppstår. Kartläggningen har skett på följande sätt:

Arbetslagsmöten – där elevernas välmående och den sociala atmosfären är en stående punkt under mötespunkten ”elevhälsa” som sker var tredje vecka.

Respektive elevgrupp – trivselenkät i april 2016 för samtliga elever.

Kommungemensam trivselenkät som besvarats under vt 16 av elever och vårdnadshavare i åk 2 och 5.

Elevråd och föräldragårdsråd - maj 2016. I dessa konstellationer har den allmänna trivseln diskuterats men det har också genomförts trygghetsvandringar i området tillsammans med representanter från kommun och förvaltning. Vad gäller utomhusområdena så finns inget att anmärka.

Utvecklingssamtal – i samtal med barn och vårdnadshavare kring trivsel och kamratskap i skolan och på fritidshemmet.

EHT (elevhälsoteamet) – uppfattning av nuläget på skolan/fritidshemmet i maj 2016 samt oktober 2016.

SHV(skolhälsovården) - hälsobesök i förskoleklass, åk 2 och åk 6 samt hälsosamtal i åk 4. Samtalen ger vid handen att eleverna trivs och känner sig trygga, men att i de fall något sker eller kränkningar uppkommer under dagen så vet man var man kan få hjälp och upplever att de vuxna tar tag i situationerna.

Antal anmälda tillbud i ”LISA” och vad de handlar om. Tillbuden rör olycksfall av fysisk karaktär, t.ex. elever som snubblar på skolgården.

Klasskonferenser genomförda i oktober 2016.

Fritidshemmets pedagoger beskriver att man har en trygg verksamhet där det är tydligt vilka pedagoger som är ansvariga och hur verksamheten med dess innehåll ser ut.

Öjersjö Service beskriver att barn och ungdomar på områdets förskolor och skolor är sociala, tar kontakt, är nyfikna, glada och intresserade. De kommer och ber om hjälp om de behöver det. Personalen beskriver att det ibland blir otryggt under raster och andra fria aktiviteter där det inte är så många vuxna närvarande. De ser också att matmiljön spelar stor roll för trivseln och tryggheten.

I övriga konstellationer (som inte beskrivits mer i detalj ovan) framkommer en bild av att Öjersjö Storegård är en lugn skola, där både elever och vårdnadshavare känner sig trygga, väl bemötta och trivs. Vårdnadshavare och elever talar gott om pedagogerna och deras arbeta med att uppmärksamma om elever kränker varandra, och man menar att pedagogerna både arbetar främjande i grupperna och även tar tag i situationer som inte går som de skall. Den allmänna bilden, som även framkommer i t.ex. trivselenkäterna, är att båda barn och vuxna upplever sig ha en god arbetsplats med lugn miljö.

Främjande arbete Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde, omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Arbetet riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning.

Övergripande mål:

Alla barn och elever i Öjersjö ska uppleva trygghet och studiero under hela sin

dag på Storegård.

Delmål:

Alla barn ska känna sig sedda och bekräftade under sin dag på Storegård.

Planerade aktiviteter under läsåret

Tidpunkt Ansvarig Utvärdering

Vår tillgänglighet, vi finns alltid bland eleverna, gäller samtliga verksamheter. Ett synligt exempel är personliga rastvaktsvästar som alla bär.

Kontinuerligt under läsåret

Samtliga pedagoger

April ´17

Bra kommunikation med vårdnadshavare, gäller samtliga verksamheter. Ett exempel är direkt återkoppling till hemmet om konflikt uppstått mellan elever.

Kontinuerligt under läsåret

Samtliga pedagoger

April ´17

Alla barnen ska få ta plats och uppmärksammas. Gäller förskoleklass, skola och fritidshem.

Kontinuerligt under läsåret

Samtliga pedagoger

April ´17

Tydliggöra vad kränkningar i det digitala innebär samt jobba med regler kring digitala kränkningar. Bjuda in till ett gemensamt föräldramöte. Stärka samarbetet med föräldrarna.

Kontinuerligt under läsåret

Samtliga pedagoger

April ´17

Skolskogen erbjuds för samtliga elever, i förskoleklass och skola

Kontinuerligt under läsåret

Samtliga pedagoger, i

samverkan med skolskogsansvariga

April ´17

Fritids: Trygghet med samma personal, vi har inte många olika vikarier i verksamheten.

Kontinuerligt under läsåret

Pedagoger i förskoleklass och

fritidshem

April ´17

Fritids har rutiner med aktiviteter för de olika veckodagarna. Det har inte betydelse vilken personal som jobbar.

Kontinuerligt under läsåret

Pedagoger i förskoleklass och

fritidshem

April ´17

Fritids har fasta aktiviteter varje vecka, som erbjuds samtliga elever.

Kontinuerligt under läsåret

Pedagoger i förskoleklass och

fritidshem

April ´17

Fritids jobbar med tema trygghet, först i den lilla gruppen och sedan utökat med tryggheten för barnen i alla grupperna och har gemensamma aktiviteter på loven.

Kontinuerligt under läsåret

Pedagoger i förskoleklass och

fritidshem

April ´17

Förebyggande arbete

Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. Övergripande mål:

Utifrån Öjersjös årliga kartläggning av lärmiljön identifierar vi riskfaktorer och

vidtar åtgärder för att minimera barns och elevers utsatthet.

Delmål:

Medvetandegöra eleverna kring vad som är kränkande behandling.

Tydliggöra konsekvenser enligt vårt åtgärdande arbete.

Stärka och synliggöra positiva handlingar i elevgruppen genom att tydligt

uppmärksamma och bekräfta dem.

Öka elevernas medvetenhet kring kränkande handlingar i den digitala världen.

Öka elevernas tolerans och acceptans för att vi är olika och har olika behov.

Skapa en tryggare miljö på skolgården och i korridorerna, främst under rasttid.

Planerade aktiviteter under läsåret

Tidpunkt

Ansvarig Utvärdering

Arbeta strategiskt och målmedvetet de gånger elever kränker varandra eller på annat sätt bryter mot skolans trivselregler.

Kontinuerligt Samtliga vuxna i skolan

April ´17

Tydliggöra vad kränkningar i det digitala innebär samt jobba med regler kring digitala kränkningar. Bjuda in till ett gemensamt föräldramöte. Stärka samarbetet med föräldrarna.

Kontinuerligt Samtliga vuxna i skolan

April ´17

Gemensamma rastaktiviteter med hjälp av trivselledare.

Projekt som pågår hela läsåret

TL-ansvariga April ´17

Försöka ha en gemensam rast vid några tillfällen i veckan.

Hela läsåret Pedagoger och rektor

April ´17

Gemensamma aktiviteter: T ex längdskidåkning, friidrottsdag, utöver de vi redan har i vårt årshjul.

Vid vissa tillfällen under hela läsåret

Pedagoger och rektor

April ´17

Sätta upp skiljeväggar i duscharna i idrottshallens omklädningsrum.

Engångsinsats Servicechef och Partillebo

April ´17

Korridoren och hallarna: Lokalernas utformning. Flaskhalsar ex. vid femmornas skåp, utanför slöjd- och musiksalar. Extra uppmärksamhet.

Kontinuerligt under läsåret

Samtliga pedagoger och övriga vuxna

April ´17

Skolgården: Vi behöver återkoppla till våra elever och fundera över vad en ev otrygghet står för. Fotbollsplanen, bäcken, baksidan – gångvägen mot skogen

Kontinuerligt under läsåret, t.ex. genom klass- och

elevråd

Samtliga pedagoger

April ´17

Vid frånvaro bland personalen på fritids är vi flexibla och hjälper varandra mellan avdelningarna.

Kontinuerligt under läsåret

Pedagoger på fritidshem och

rektor

April ´17

Korridorren mellan Kometen-Raketen/Satelliten, vara uppmärksam.

Kontinuerligt under läsåret

Samtliga vuxna på skolan

April ´17

Åtgärdande insatser och rutiner vid akuta situationer

Upptäcka, anmäla, utreda och åtgärda Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, skall påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt, innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Övergripande mål:

Barn och elever i Öjersjö har tillit till att vuxnas insatser leder till att

kränkningar och trakasserier inte sker, och att de vuxna på ett skyndsamt sätt

hanterar uppkomna situationer.

Delmål:

Ha en tydlig och välkänd handlingsplan för hur vi arbetar om något händer.

Rutinerna för dokumentation ska vara tydliga och användarvänliga.

Planerade aktiviteter under läsåret

Tidpunkt Ansvarig Utvärdering

Utvärdera och vid behov revidera handlingsplanen för hur vi arbetar om något händer.

Kontinuerligt under läsåret

All personal och rektor

April ´17

Se över och förbättra våra rutiner för dokumentationen, genom att

Kontinuerligt under läsåret

All personal och rektor

April ´17

likabehandlingsärenden nu är en stående punkt på våra arbetslagsmöten under punkten ”Elevhälsa”.

Förbättra rutinen kring anmälan om kränkande behandling så att alla pedagoger känner sig väl förtrogna med strukturen för arbete och den blir dokumenterad.

Kontinuerligt, framför allt under ”AE – Elevhälsa”

Alla pedagoger och rektor

April ´17

Bli förtrogen med likabehandlingsplanen

Ht 16 All personal April ´17

Handlingsplan vid kränkande behandling/trakasserier När en elev kränks av en annan elev

Om en elev utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av en annan elev följs planen nedan. Anmälan till huvudmannen och arbetsgång för det finns som bilaga samt i ”rutiner och arbetsgång för elevhälsa”

1. Personal som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om att

kränkning förekommit skall genast ingripa. Då den akuta situationen

åtgärdats anmäls händelsen till rektor och elevernas mentorer

meddelas. Rektor anmäler i sin tur händelsen till huvudman.

2. Mentor och ytterligare en personal talar med den elev som utsatts för

kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare.

Förklara att kränkningar inte får förekomma och att skolan nu kommer

att åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning cirka en vecka senare,

men klargör även att eleven genast skall komma till mentor om något

händer innan dess. Dokumentera samtalet i blanketten:

http://framsidan.partille.se/Global/Blanketter/Elevh%c3%a4lsa/Utredni

ng%20om%20k%c3%a4nnedom_misst%c3%a4nkt%20kr%c3%a4nka

nde%2020131001.docx.

3. Mentor och ytterligare en person talar sedan med den eller de elever

som utfört kränkningen, om flera personer deltagit talar de vuxna med

dem en och en. Förklara att kränkningar inte accepteras och inte

heller får förekomma enligt lag, och att de genast skall upphöra. Gör

upp en plan för hur detta skall gå till. Bestäm en tid för uppföljning

cirka en vecka senare. Dokumentera samtalet i samma blankett.

4. Kontakta inblandade elevers vårdnadshavare och berätta om vad som

har hänt och vad som har beslutats. Dokumentera samtalen i samma

blankett.

5. Meddela elevhälsoteam inklusive rektor vad som har skett och vad

som har gjorts.

6. Mentorerna är extra uppmärksamma på inblandade elever under

perioden.

7. Uppföljande samtal hålls enligt planering i steg 2 och 3. Därefter

kontaktas vårdnadshavarna för att delges information om hur det gått.

Dokumentera samtalen på blanketten i ärendet.

8. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas de elever

som kränkt tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor

(och ev övrig representant från elevhälsoteamet). En handlingsplan

upprättas för att komma till rätta med problemet. Samtalet

dokumenteras på blanketten i ärendet.

9. Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elev, vårdnadshavare,

rektor (och ev övrig representant från elevhälsoteamet). Även detta

samtal dokumenteras.

10. Om kränkningarna eller trakasserierna ändå inte upphört vidtas

ytterligare åtgärder, till exempel kontakt med andra myndigheter som

socialtjänst eller polis.

När en elev kränks av en vuxen person

Om en elev utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen följs planen nedan.

1. Händelsen anmäls till rektor som anmäler till huvudman och ansvarar

för det vidare arbetet i ärendet.

2. Vårdnadshavare informeras av rektor.

3. Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet med personen som

utfört kränkningen. Dokumentation görs.

4. Rektor följer upp ärendet med eleven och hans/hennes

vårdnadshavare.

5. Rektor träffar regelbundet den person som kränkt eleven och samtalar

om hur undervisningen/relationen med berörd elev fungerar.

6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas ny kontakt med huvudman.

Eleven kan vända sig till Barn- och elevombudet.

Rutiner då kränkningar på nätet upptäcks

Organisation och ansvarsfördelning

Rektor/förskolechef ansvarar för skolans program för likabehandling. Frågor och diskussioner som rör likabehandling, trivsel och trygghet finns med på mentorssamtal, utvecklingssamtal, arbetslagens träffar, elevråd och vårdnadshavarråd. Vuxnas förhållningssätt till varandra, vårdnadshavare, barn och elever lyfts i rektorernas samtal med sina anställda.

Delaktighet och inflytande För att arbetet med likabehandlingsplanen skall fungera så bra som möjligt för oss på Storegård ser vi det som mycket viktigt att all personal är väl förtrogen med planen. Arbetet med likabehandlingsplanen framtagande har gjorts av pedagogerna tillsammans med rektor och kurator. Samtlig personal på Storegård har gemensamt efter diskussioner tagit fram de metoder och åtgärder i hur arbetet med värdegrunden skall ske. Detta kommer vi att redogöra nedan. Ansvariga för arbetet med likabehandlingsplanen ligger givetvis på ALLA som arbetar på Storegård. Information om likabehandlingsplanen till nyanställd personal. Ansvarig: Rektor och arbetslaget Inför elevens utvecklingssamtal samtalar pedagog-elev om bl.a. trivselfrågor och om hur eleven tycker och känner inför vistelsen på Storegård. Utifrån dessa svar vill vi anpassa vår verksamhet och forma våra rutiner. Vi pratar även dagligen med eleverna om trivsel och kamratskap. Detta är ett sätt att ytterligare involvera eleverna i likabehandlingsarbetet. Ansvarig: Varje pedagog Likabehandlingsplanen kommer att presenteras på föräldragårdsrådet under hösten 2016. I samband med detta kommer vi diskutera den och kunna ta emot synpunkter. Likabehandlingsplanen kommer även att finnas tillgänglig för vårdnadshavarna på Öjersjös hemsida Ansvarig: Rektor

Dokumentation I skolor och förskolor skall alla enskilda ärenden dokumenteras, då barn eller elever upplevt sig diskriminerade eller kränkta. Det sker på en särskild blankett (nedan) som tydligt visar hur förskolan/skolan utrett ärendet, vilka åtgärder som satts in och hur ärendet följs upp. Den som mottagit information om att kränkningen skett ansvarar för att dokumentationen sker och att berörd övrig personal informeras. Ansvarig närmaste chef informeras om ärendet, som lyfter det i sitt elevhälsoteam (gäller grundskola/grundsärskola). Anmälan om ärendet går också från förskolechef/rektor till huvudman (blankett nedan). Dokumentation: http://framsidan.partille.se/Global/Blanketter/Elevh%c3%a4lsa/Utredning%20om%20k%c3%a4nnedom_misst%c3%a4nkt%20kr%c3%a4nkande%2020131001.docx

Anmälan till huvudman: http://framsidan.partille.se/Global/Blanketter/Elevh%c3%a4lsa/Anm%c3%a4lan%20till%20huvudman%20kr%c3%a4nkande%20behandling%20150126.docx

Kommunikation och förankring När den nya likabehandlingsplanen är färdig 30 oktober 2016 kommer den på olika sätt att presenteras, förankras och göras tillgänglig för vårdnadshavare, elever och personal. Vårdnadshavarna kommer att få planen presenterad på föräldramöten/föräldragårdsråd, och den kommer att finnas tillgänglig på Öjersjös hemsida. Planen kommer att presenteras i alla klasser och barngrupper, på en nivå som är anpassad efter elevernas mognad och ålder. Personalen på skolan kommer att få ta del av och diskutera planen på APT. Samtliga anställda skall ha ett eget exemplar.

Bilagor - Lagstöd - Trivselregler

Bilaga 1

Trivselregler på Öjersjö Storegård läsåret 2016/17

Jag tar ansvar för mina saker och håller ordning, t.ex. lägger saker på sin plats

Jag tar ansvar för mitt skolarbete, t.ex. för mina uppgifter

Jag är försiktig med mina kompisars och skolans saker

Jag är rädd om mina kompisar och om de vuxna på skolan

Jag lyssnar på läraren eller mina klasskamrater vid genomgångar eller redovisningar

Jag tänker på att ge mig själv och mina klasskamrater arbetsro

Om jag ser att någon är ensam eller ledsen går jag fram och frågar om han eller hon

vill vara med eller så säger jag till en vuxen. Om någon vill var med i en lek får han

eller hon det.

Vi har inte mobiltelefoner under skol- eller fritidstid. Om man behöver ringa till någon

ber man sin lärare om att få låna någon av skolans telefoner.

Dessa regler har vi pratat om på klassråden, på Elevrådet och

tillsammans med de vuxna på skolan. De gäller under läsåret 2016/17.

Bilaga 2

Lagstöd

Barnens, elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger framför allt på:

• FN:s konvention om mänskliga rättigheter

• Barnkonventionen (Se Partille.se, BUS i Partille, Barnkonventionen)

• Diskrimineringslagen (2008:567)

• Skollagen (2010:800)

Diskrimineringslagen (2008:567)

Förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamheten för barn och unga finns i

diskrimineringslagen. Där anges;

• förbud mot diskriminering, trakasserier och repressalier

• utredningsskyldighet och åtgärdsplikt vid kännedom om trakasserier

• krav på aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter samt

förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

• upprättande av likabehandlingsplan varje år.

Barn och elever är skyddade från diskriminering som har samband med:

• kön

• könsöverskridande identitet

• etnisk tillhörighet

• religion eller annan trosuppfattning

• funktionshinder

• sexuell läggning

• ålder Det finns ännu inte krav på att det främjande arbetet ska omfatta könsöverskridande identitet och ålder

(kursiverade).

Kraven på en likabehandlingsplan är att:

• det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet

• den ska upprättas årligen

• barn och elever ska vara delaktiga när det gäller så väl kartläggning, analys och att

arbeta fram aktiviteter i den årliga planen

• den ska innehålla redovisning av uppföljning och utvärdering av fjolårets åtgärder

• den ska innehålla en översikt av verksamhetens behov utifrån kartläggning och

analys

• den ska innehålla klara och tydliga mål för likabehandlingsarbetet

• den ska innehålla en redogörelse för de åtgärder som ska påbörjas eller genomföras

under året

• den ska innehålla rutiner för akuta insatser, uppföljande åtgärder och

dokumentation

Skollagen (2010:800)

Förbud mot kränkande behandling och repressalier finns i skollagens 6 kap. Lagen anger att

huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet;

• bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och

elever.

• genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för

kränkande behandling

• att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för

att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska

innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller

genomföras under det kommande året- en redogörelse för hur de planerade

åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

• Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling

och det finns anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för en sådan

behandling r det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande

behandling eller repressalier inte har förekommit.

Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling

I skollagen (2010:800)infördes skyldighet för personal i förskola och skola att anmäla till

rektor eller förskolechef om de får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit

utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Rektor och förskolechef är i

sin tur skyldiga att anmäla detta till skolhuvudmannen. ( 6 kap.10§)

Arbetsgång

1. När någon person i skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig

kränkt ska det rapporteras till rektor. Anmälan ska göras skriftigt och dateras.

2. Rektor får information och rapporterar händelsen till huvudmannen. I samband

med det diarieförs ärendet på den enskilda förskolan/skolan.

3. Rektor inleder skyndsamt en utredning för att belysa vad som har inträffat. Se sid

xx

4. När utredningen är klar ska kopia lämnas till huvudmannen.

5. Huvudmannen tar sedan ställning till eventuell uppföljning från sin sida.

6. Händelser där eleven inte uttrycker att hon eller han känner sig kränkt, med där det

finns skäl att misstänka att det kan rör sig om kränkningar ska utredas och anmälas

till förskolechef/rektor-huvudman enligt rutinerna ovan.

Akuta händelser

Akuta händelser hanteras enligt den enskilda skolans handlingsplan för kränkande behandling.

Förskolechef/rektor informerar huvudmannen varje gång en utredning inletts.

Blanketter: Anmälan till huvudman vid kännedom/misstanke om kränkande behandling

Utredning vid kännedom/misstanke om kränkande behandling

Andra lagar

Andra lagar som påverkar verksamhet i förskola/skola är:

• Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa

och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.

• Socialtjänstlagen 14 kap 1§ (anmälningsskyldighet)

• Diskrimineringslagen (2008:567)

• Regeringsformen 1 kap. 2§

• Europakonventionen Artikel 14 – Förbud mot diskriminering

• EG-direktiven

• Brottsbalken

Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Men det finns ingen laglig skyldighet att göra

en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt

socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling med som

särskilda begrepp eller brottsrubricering, men mobbning och kränkningar kan ibland även

vara brott enligt brottsbalken:

• Misshandel

• Olaga hot

• Olaga tvång

• Ofredande

• Trakasserier

• Förtal

• Sexuellt ofredande

• Hets mot folkgrupp