Stenkulan F-3 och 4-9 kvalitetsrapporter 2015 - lerum.se · Idrottslokaler, slöjdlokaler, vaktmästare, elevhälsoteam, bibliotek och matsal används av båda skolenhet F-3 och skolenhet

Stenkulan F-3 och 4-9 kvalitetsrapporter 2015

1



2

Innehåll

1 Allmän del 4 1.1 Inledning ............................................................................................ 4 1.2 Ledningen av utbildningen – skolenheternas rektorer ........................ 4

Skolenhet F-3 ........................................................................ 4 1.2.1

Skolenhet 4-9 ........................................................................ 4 1.2.2

Ledningen och organisationen av gemensamma delar av 1.2.3

verksamheten ........................................................................ 4 1.3 Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen

.......................................................................................................... 4 1.4 Beskriv hur grundskoleverksamheten organiseras och bedrivs .......... 5

Skolenhet F-3 ........................................................................ 5 1.4.1

Skolenhet 4-9 ........................................................................ 6 1.4.2

1.5 Beskriv hur förskoleklassen organiseras och bedrivs skolenhet F-3 .. 6 1.6 Beskriv hur fritidshemmet och den öppna fritidsverksamheten

organiseras och bedrivs ..................................................................... 6 1.7 Organisationens ”Förbättringshistoria” – beskriv större förändringar och

utvecklingsarbeten under de senare åren. ......................................... 7 1.8 Socioekonomisk fördelning ................................................................ 7 1.9 Lokaler, utrustning och skolbibliotek .................................................. 7

Skolenhet F-3 ........................................................................ 7 1.9.1

Skolenhet 4-9 ........................................................................ 7 1.9.2

Gemensamma lokaler, utrustning och skolbibliotek ............... 8 1.9.3

1.10 Organisation av elevhälsa.................................................................. 8 1.11 Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram .... 8

Extra anpassningar ................................................................ 9 1.11.1

Särskilt stöd och åtgärdsprogram........................................... 9 1.11.2

1.12 Studie- och yrkesvägledning ............................................................ 10 1.13 Inflytande och samråd ..................................................................... 10

Skolenhet F-3 ...................................................................... 10 1.13.1

Skolenhet 4-9 ...................................................................... 10 1.13.2

Gemensamt ......................................................................... 10 1.13.3

1.14 Trygghet och studiero ...................................................................... 10 1.15 Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling,

trygghet och trivsel........................................................................... 11 1.16 Undervisning i Modersmål, svenska som andraspråk och

studiehandledning ........................................................................... 11 1.17 Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner ...................... 11

2 Resultat 12 2.1 Grundskolan – kunskapsresultat ...................................................... 12

Årskurs 2 och 3 .................................................................... 12 2.1.1

Årskurs 5 ............................................................................. 13 2.1.2

Årskurs 6 ............................................................................. 13 2.1.3

Årskurs 9 ............................................................................. 14 2.1.4

2.2 Enkätresultat grundskolan ............................................................... 14 2.3 Synpunkter och klagomål................................................................. 15

3 Strategisk del 16


3

3.1 Sammanfattning och kort uppföljning av föregående års strategier för utveckling, från 2014 års kvalitetsrapport ......................................... 16

3.2 Strategier för 2015 ........................................................................... 16


4

1 Allmän del

1.1 Inledning

Stenkulan är en F-9-skola som innefattar fritidshem och fritidsklubb. Skolan är indelad i

två skolenheter, skolenhet F-3 och skolenhet 4-9. Skolan ligger i Stenkullen, med goda

möjligheter till kollektivtrafik. Området runt skolan består av naturområden såsom

naturreservatet och Säveån. Det är en god närhet till fritidsaktiviteter och föreningsliv.

1.2 Ledningen av utbildningen – skolenheternas rektorer

Skolenhet F-3 1.2.1

Rektor för skolenhet F-3 är David Johansson.

Skolenhet 4-9 1.2.2

Rektor för skolenhet 4-9 är Anna Brandén.

Ledningen och organisationen av gemensamma delar av verksamheten 1.2.3

Idrottslokaler, slöjdlokaler, vaktmästare, elevhälsoteam, bibliotek och matsal används

av båda skolenhet F-3 och skolenhet 4-9.

Anna Brandén i skolenhet 4-9 ansvarar för samverkan med övriga aktörer i

idrottslokalernas funktion och skötsel.

David Johansson i skolenhet F-3 ansvarar för slöjdlokaler.

David Johansson i skolenhet F-3 ansvarar för vaktmästare.

David Johansson ansvarar för kurator och skolpsykolog. Anna Brandén ansvarar för

specialpedagog och skolsköterska.

Personal från skolenhet 4-9 ansvarar för biblioteket och skolenhet F-3 använder.

1.3 Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen

Stenkulans vision: På Stenkulan utvecklas barn och elever till upptäckare, upplevare,

uppfinnare och uppträdare och lämnar oss med självkänsla, handlingskraft och

framtidstro.

För 2012-2015 har vi gemensamt för enheten tagit fram 3 utvecklingsfokus i syfte att

skapa långsiktighet och tydlighet.

• Att bedriva en framgångsrik hälsoprofil i samarbete med idrottsklubbar och

kulturskolan.

• Att våra barn och elever utvecklar de entreprenöriella kompetenserna i

arbetsformer som enas med vår vision.

• Bedriva en forskningsbaserad utbildning i framkant.


5

Dessa tre fokusområden är centrala för oss och vi menar att de ger framgång då:

Hälsoprofilen skapar ett fokus på välmående som forskning visar är kopplat till

måluppfyllelse. Det entreprenöriella lärandet är en viktig grund i en modern utbildning

och vi förväntar oss att det ger effekt på måluppfyllelse samt utjämnar skillnaden mellan

könen. Att tydligt vila vår utbildning på forskningsgrund är inte bara en fråga om

professionalitet och god kvalitet utan handlar också om det förtydligade uppdraget i vår

nya skollag. Detta förväntar vi oss höjer måluppfyllelsen.

Skolans organisation är tydligt arbetslagsorienterad, där arbetslagen ansvarar för alla

arbetslagets elevers lärande och utveckling. Arbetslaget har stort mandat att styra i sina

egna resurser för elevernas bästa. En framgångsfaktor i arbetslagsarbetet är att flera

yrkeskompetenser samverkar och ser varandra i handling. Genom att synliggöra

skillnader i handlande genom kollegialt samtal och reflektion, lära med och av varandra

görs möjligt i och med tvärprofessionella arbetslag.

Varje arbetslag har en samordnare som leder arbetslagens övergripande systematiska

kvalitetsarbete och länkar ihop det med övriga arbetslag i samordnarforum. Detta ger en

helhetsbild över skolan. Samordnare träffas en gång i veckan tillsammans med

rektorerna.

1.4 Beskriv hur grundskoleverksamheten organiseras och bedrivs

Stenkulans skola ingår i Stenkulans enhet med barn i åldrarna 1-16 år. Vi är en F – 9-

skola med 495 barn och elever uppdelade i två skolenheter: F-3 och 4-9. Vi har

fritidshem med 191 barn.

Skolenhet F-3 1.4.1

Skolenhet F-3 är organiserade i arbetslagen F-1 och 2-3. Arbetslagen har ett gemensamt

ansvar för eleverna och deras utbildning. Våra yngsta elever går i fyra F-1-grupper.

Årskurs 2 och 3 har två parallella grupper. Fritidshemmet är uppdelat i två grupper med

F-1 elever och två grupper med elever i 2-3.

Varje F-1-grupp har en fritidspedagog, en förskollärare och en grundskollärare.

Undervisningen i förskoleklassen sker dels inom ramen för F-1 dels uppdelade i F och i

åk 1. Förskollärare ansvarar för barnen i förskoleklass och grundskollärare för eleverna i

1:an. Språklig medvetenhet och matematik för förskoleklassbarnen sker parallellt med

svenska och matematikundervisning för 1:orna. Inom F-1 fungerar de äldre barnen som

stöd för de yngre och förskoleklassbarnen skolas in i skolans verksamhet med tydliga

förebilder i barnen i årskurs 1. Temarbete, skapande verksamhet och idrott sker

tillsammans inom i F-1. Fritidspedagogerna i F-1 arbetar under skoldagen tillsammans

med grundskollärare och förskollärare.

I 2-3-arbetslaget finns fyra grundskollärare och fyra fritidspedagoger och arbetslaget

ansvarar för elevernas skol-och fritidsdag. Fritidshemmets verksamhet bedrivs utifrån

Lgr11 kap 1 och 2 samt med fokus på att utveckla elevernas entreprenöriella

kompetenser.


6

Skolenhet 4-9 1.4.2

Skolenhet 4-9 är organiserad i arbetslagen Pärlan med ansvar för årskurs 4-6 och

Alfabeta med ansvar för årskurs 7-9. Varje arbetslag har ett gemensamt ansvar för

utbildningen för de eleverna som finns inom laget. Varje årskurs har två parallella

grupper. Elever i årskurs 4-6 erbjuds fritidsklubbsverksamhet på eftermiddagarna och

verksamheten finns i skolans lokaler.

Personalen i arbetslagen träffas varje vecka i arbetslagsträffar. Där planeras den dagliga

verksamheten runt eleverna. I arbetslagsträffarna behandlas också långsiktiga

utvecklingsfrågor.

Lärarna i Alfabeta är schemalagda så att de undervisar parallellt med en ämneskollega i

de ämnen där det är möjligt. Varje lärarpar har möjlighet att tillsammans följa upp sin

undervisning och planera framåt.

Lärarna i Pärlan är organiserade så att varje årskurs har lärare med de

ämnesbehörigheter som behövs för elevernas utbildning. 3-4 lärare finns runt varje

årskurs och de är också mentorer i årskursen.

De grundskollärare som har arbetstidsavtalet 40+5 under läsåret 14-15 träffas varje

måndag och tisdag mellan 15-17. Avtalstiden används dels tillsammans i arbetslaget,

dels tillsammans över arbetslagsgränserna och över båda skolenheterna. Förstelärare på

skolan har ett uppdrag att leda träffarna och förbereda innehåll.

1.5 Beskriv hur förskoleklassen organiseras och bedrivs skolenhet F-3

Undervisningen i förskoleklassen sker dels inom ramen för F-1 dels uppdelade i F och i

åk 1. Förskollärare ansvarar för barnen i förskoleklass och grundskollärare för eleverna i

1:an. Språklig medvetenhet och matematik för förskoleklassbarnen sker parallellt med

svenska och matematikundervisning för 1:orna. Inom F-1 fungerar de äldre barnen som

stöd för de yngre och förskoleklassbarnen skolas in i skolans verksamhet med tydliga

förebilder i barnen i årskurs 1. Temarbete, skapande verksamhet och idrott sker

tillsammans inom i F-1. Fritidspedagogerna i F-1 arbetar under skoldagen tillsammans

med grundskollärare och förskollärare.

En plan för övergången mellan förskola och förskoleklass finns och den samverkas

kring tillsammans med förskolechef och rektor F-3.

1.6 Beskriv hur fritidshemmet och den öppna fritidsverksamheten organiseras och bedrivs

I skolenhet F-3 finns fritidshemmen Bärnstenen, Ametisten, Lilla Safiren och Stora

Safiren. Fritidshemmens utgår ifrån hemvister som ligger bredvid klassrummen. Alla

lokaler används hela dagen.

I skolenhet 4-9 organiseras öppen fritids verksamhet, dvs fritidsklubb för elever i

årskurserna 4, 5 och 6. Verksamheten köps in från Kreativ fritid.


7

1.7 Organisationens ”Förbättringshistoria” – beskriv större förändringar och utvecklingsarbeten under de senare åren.

Arbetslagsutvecklingsarbetet har varit ett prioriterat utvecklingsområde under en lång

tid tillbaka. Action learning med Christer Ferm, KASAM-begreppet genom Lennart

Ragnarsson och grupputveckling/KBT med Lennart Gyllensten. På Stenkulan ser vi att

arbetslagsorganisation är en institutionaliserad struktur.

Under 2008 gick arbetslagen Alfa och Beta utbildning via Karlstads Universitet i

entreprenöriellt lärande som de första arbetslagen i Lerums kommun. Därefter har alla

arbetslag gått utbildning genom MeUniversity.

Utifrån EL-arbetet skapades arenor för utveckling av bedömning för lärande. Våren

2012 startade den kommunövergripande satsningen på lärargemenskaper och utbildning

kopplat till den strukturen. Christian Lundahls Bedömning för lärande har varit

kurslitteratur. Nu är skolan i en fas av implementering och en ansvarig lärare i varje

arbetslag leder arbetet.

När skolverket vill pröva modellen för matematiklyftet var Stenkulan pilotskola.

Därefter har arbetslagen Lilla och Stora Safiren samt Pärlan deltagit i

kompetensutvecklingen. I år genomförs Skolverkets komptensutveckling Läslyftet i

arbetslagen Lilla och Stora Safiren samt Pärlan. Alfabeta deltar i matematiklyftet.

Fritidshemmet har under de senaste åren haft ett kommunövergripande nätverk för

nyckelpersoner. Genom den gruppen drivs fritidshemmets utveckling av frågor och

uppdrag.

1.8 Socioekonomisk fördelning

Stenkulan får av kommunen en tilldelning utifrån socioekonomiska faktorer i

elevsammansättningen. Detta används främst till studiestöd efter skoltid i syfte att ge

alla elever goda förutsättningar oavsett hemförhållanden att jobba med sitt skolarbete

under ledning av lärare utöver den ordinarie undervisningstiden.

Medlen har också använts till att ha en resursförstärkning i F-1 i syfte att öka

måluppfyllelsen i läsa-skriva-räkna och för att ge alla barn en god skolstart.

Måluppfyllelsen hos de yngsta eleverna i svenska och matematik är nästan 100 %. Detta

tyder på att vi får förväntad effekt av de socioekonomiska medlen.

1.9 Lokaler, utrustning och skolbibliotek

Skolenhet F-3 1.9.1

F-3 har välfungerande lokaler med tillgång till mindre grupprum. Lokalerna används

under hela verksamhetsdagen så väl under skoltid som fritidshemstid. Det finns tillgång

till kök och målarrum.

Skolenhet 4-9 1.9.2

4-9 har väl fungerande lokaler. Slöjdsalen är under upprustning, likaså finns planer för

bildsalen.


8

Gemensamma lokaler, utrustning och skolbibliotek 1.9.3

Skolmatsal, bibliotek, slöjdsalar och musiksal.

Skolans samlingssal är upprustad med nya ljudabsorberande golv, ljudabsorbenter på

väggarna och nya möbler med ljudabsorberande ytskikt. Samlingssalen används som

matsal.

Biblioteket finns vid skolans huvudentré och är bemannat i samband med elevernas

lunch tre dagar i veckan. En lärare har i sin uppdragsbeskrivning ansvar för att hålla

biblioteket öppet för elever, sköta beställningar och presentation av böcker.

Idrottshall finns i anslutning till skolan och används i samarbete med idrottsföreningar.

Övriga tider har arbetslagen möjlighet att använda biblioteket i undervisningen genom

att elever och lärare går till biblioteket och lånar böcker som används för läsutveckling.

1.10 Organisation av elevhälsa

Skolenheterna F-3 och 4-9 har specialpedagog 100 %, kurator 78 %, skolsköterska 100

% samt tillgång till psykolog gemensamt med skolområdet Lerum norra. Studie- och

yrkesvägledare finns på 20 %.

I elevhälsoteamet ingår kompetenser inom det medicinska, psykosociala, psykologiska

och det specialpedagogiska området för att kunna arbeta med skolrelaterade svårigheter.

Elevhälsoteamet verkar i nära samarbete med studievägledare. I vissa fall kan även

andra insatser kopplas in som tex BUP, stöd och omsorg. Ett stöd till elevhälsan är

elevhälsopedagog och speciallärare.

Teamet träffas en gång i veckan tillsammans med rektorer för att följa upp ärenden och

planera främjande och förebyggande insatser.

Personal kan anmäla sina ärenden till elevhälsoteamet, de bjuds in i eller så fördelar

teamet ärendena utifrån lämplig person och kompetens.

Skolan har en trygghetsgrupp som leds av kurator. I gruppen finns en representant från

varje arbetslag. THG möts varje tisdag. De arbetar med ärenden som har kommit till

THG enligt arbetsgången i likabehandlingsplanen. THG ansvarar också för att

genomföra kartläggningar av elevernas trivsel och trygghet på skolan samt planera

förbättringsinsatser.

1.11 Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

All pedagogisk planering har elever i behov av särskilt stöd som utgångspunkt. Det är

lärarens ansvar att följa varje elevs kunskapsutveckling. Varje läsår görs dessutom,

förutom de nationella proven i åk 3, 6 och 9, en kartläggning av elevers

kunskapsutveckling från förskoleklass till årskurs 9 genom ett fastställt

screeningschema i svenska, matematik och engelska. När klasscreening i ett ämne är

gjord presenteras resultatet av ämneslärare och/eller specialpedagog för alla i laget.

Gemensamt görs en analys av vilka åtgärder som behövs på grupp- och individnivå för

att alla ska nå målen.


9

Extra anpassningar 1.11.1

Om en det befaras att en elev inte kommer att nå kunskapskraven ges eleven stöd i form

av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Ansvariga för detta

är arbetslagen, mentor och undervisande lärare.

Särskilt stöd och åtgärdsprogram 1.11.2

På Stenkulan har specialpedagog delegation på att ta emot anmälan, besluta om

upprättande eller inte upprättande av åtgärdsprogram samt besluta om

åtgärdsprogrammet. Endast då det förekommer åtgärder som anpassad studiegång,

enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp beslutar rektor.

Rutiner:

1. Upptäcka/anmäla

Om det framkommer att en elev riskerar att ej nå de kunskapskrav som minst ska

uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den

ordinarie undervisningen eller av annan anledning är i behov av särskilt stöd, skall detta

anmälas av mentor till specialpedagog på avsedd anmälningsblankett. Detsamma gäller

om det finns särskilda skäl att anta att extra anpassningar inte är tillräckliga.

2. Utredning

Som underlag för att besluta huruvida åtgärdsprogram ska upprättas behövs en

utredning. Specialpedagog avgör efter samråd med övriga elevhälsan vilka som ska vara

med i utredningen.

Mentor utreder och dokumenterar utifrån frågorna i "Stödfrågor vid utredning särskilt

stöd". Då utredningen är klar överlämnas materialet till specialpedagog som

kompletterar med övriga uppgifter och fattar ett beslut.

3. Beslut

Utifrån utredningen, som kan vara liten eller mer omfattande, fattas beslut om att

upprätta eller ej upprätta åtgärdsprogram. Om det beslutas att ej upprätta

åtgärdsprogram skickas detta beslut hem med besvärshänvisning. Detta görs av

specialpedagog.

4. Upprätta åtgärdsprogram

Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd ges uppdraget att upprätta

åtgärdsprogram till mentor. Som stöd finns specialpedagog. Det finns ett

informationsdokument till arbetslagen "Stöd vid upprättandet av åtgärdsprogram" att ta

hjälp av vid upprättandet.

Elev och vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogram utarbetas,

mentor kallar till ett möte där detta görs. Deras deltagande dokumenteras under rubriken

"Delaktiga i åtgärdsprogrammet" Lägg särskild vikt vid att inhämta elevens synpunkter,

på mötet eller i ett annat sammanhang.

På mötet är fortfarande åtgärdsprogrammet ett förslag och ska inte skrivas under av

vårdnadshavare. Mentor skickar förslaget på åtgärdsprogram till specialpedagog och

man går igenom eventuella förändringar innan åtgärdsprogrammet beslutas.


10

5. Beslut om åtgärdsprogram

Specialpedagog beslutar om åtgärdsprogrammet i det reviderade dokument som

innehåller plats för underskrift samt besvärshänvisning. Ingen annan skriver under

åtgärdsprogrammet. Mentor skickar sedan hem detta till eleven och elevens föräldrar

med en besvärshänvisning.

6. Utvärdering och analys

Utvärdering och analys dokumenteras och förvaras tillsammans med utredning och

åtgärdsprogram.

1.12 Studie- och yrkesvägledning

Skolan har tillgång till en studie- och yrkesvägledare på 20 %. Hon arbetar bland annat

med information på grupp- och individnivå.

1.13 Inflytande och samråd

Skolenhet F-3 1.13.1

På skolenhet F-3 har vi arbetsenhetsråd och enhetsråd två gånger per termin. Där

diskuteras de frågor som vårdnadshavare ska ges möjlighet att få inflytande över.

Skolenhet 4-9 1.13.2

På skolenhet 4-9 har vi arbetsenhetsråd och enhetsråd två gånger per termin. Där

diskuteras de frågor som vårdnadshavare ska ges möjlighet att få inflytande över.

Gemensamt 1.13.3

Enhetsråd har vi tillsammans över skolenheterna.

Alla pedagoger har i uppdrag enligt Lgr 11 att ge eleverna inflytande över innehåll och

arbetsformer. Satsningen på Entreprenöriellt lärande syftar till att skapa ett reellt

inflytande över utbildningen för alla elever. Vi har klassråd samt elevråd för alla

stadierna där en pedagog stöttar eleverna att lyfta sina åsikter och få fram sina förslag.

1.14 Trygghet och studiero

I årets GR-enkät kan vi se att vissa grupper upplever en god trygghet och studiero

medan andra grupper upplever sämre studiero på Stenkulan jämfört med kommunen i

övrigt. Vi har ordningsregler för skolan som är beslutade av rektor och är förankrade

hos personal, elever och vårdnadshavare. Varje klass har egna trivselregler för att skapa

goda förutsättningar för just deras studiero. Insatser för att öka eleveras trygghet och

trivsel beskrivs i skolans Likabehandlingsplan, årlig plan.


11

1.15 Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel.

Värdegrundsarbetet är ständigt pågående på lektioner, raster och fritidstid. Hur eleverna

bemöter varandra uppmärksammas och man handleder eleverna till lösningar vid

konflikter direkt. En trivselenkät genomförs 1 gång/termin, resultatet följs upp av

trygghetgruppen, åtgärdas samt lyfts på EHT. För att minska förekomsten av verbala

kränkningar markerar alla vuxna vid grovt språkbruk. Om en sådan kränkning ändå sker

följs arbetsgången i likabehandlingsplanen.

Vi har en väl genomarbetad och förankrad likabehandlingsplan. Varje år genomförs den

gedigna Örebroenkäten och resultatet används för att utvärdera likabehandlingsarbetet

och som underlag för den nya årliga planen.

1.16 Undervisning i Modersmål, svenska som andraspråk och studiehandledning

Det finns elever med modersmålsundervisning i finska, thailändska, persiska, tyska,

arabiska.

Under föregående år hade vi två elever som erbjöds studiehandledning på sitt

modersmål.

Vårt systematiska kvalitetsarbete behöver utvecklas så att det omfattar även modersmål

och svenska som andraspråk.

1.17 Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner

Varje läsår skrivs skriftliga omdömen för eleverna i årskurs 1-5 och i samband med det

skrivs en ny individuell utvecklingsplan som därefter revideras vid behov.

Utvecklingssamtal genomförs två gånger.

Som verktyg i den processen har vi Unikum. Där kan elever och vårdnadshavare gå in

och läsa hur det går och se vad som behöver utvecklas.


12

2 Resultat

Lerums kommuns skolenheters systematiska kvalitetsarbete utgår från skolenheternas

resultat. Dessa resultat värderas och analyseras av skolans personal. Utifrån resultaten

och analyserna beslutas sedan om strategier och åtgärder för förbättrade resultat och för

högre kvalitet.

I denna kvalitetsrapport beskrivs den befintliga verksamheten i den första delen, den

”allmänna delen”. I den strategiska delen beskrivs det utvecklingsarbete som pågår eller

som planeras att påbörja under innevarande läsår.

I årskurs 1 till 5 består kunskapsresultaten av bedömningar gjorda av undervisande

lärare utifrån läroplanens kunskapskrav. I årskurs 6 till 9 består kunskapsresultaten av

betyg.

Alla resultat redovisas som andel elever (i procent) som nått kunskapskraven eller

förväntade kunskaper för den aktuella årskursen.

Enkätresultaten kommer från en elevenkät som är gemensam för alla GR’s

(Göteborgsregionens kommunalförbund) kommuner. Svaren redovisas som ett index på

en 100-gradig skala.

NKI står för ”Nöjd kund index” och är resultaten på tre särskilda frågor som mäter hur

den som svarar på enkäten uppfattar den totala kvaliteten i verksamheten. NKI-

resultaten går inte att jämföra direkt med resultaten inom övriga områden beroende på

frågornas konstruktion. NKI-värdet är så gott som alltid lägre än resultaten inom övriga

områden.

2.1 Grundskolan – kunskapsresultat

Årskurs 2 och 3 2.1.1

Enhet: Stenkulan F-3

Elevantal Totalt Flickor Pojkar

Årskurs 2 53 17 36

Årskurs 3 53 21 32

Årskurs 5 % avrundat till heltal Obs! Resultaten i Ma årskurs 2 från 2014 och tidigare avser UiM

Kunskapsresultat till huvudmannen Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar

2015 2014 2013

Årskurs 2 Andel elever som kan läsa och skriva enligt språket lyfter 94% 100% 92% 91 91 91 92 96 89

Andel elever som förväntas nå kunskapskraven i matematik 92% 100% 89% 88 87 88 65 71 59

Årskurs 3 Andel elever som når kunskapskraven i alla ämnen 85% 90% 81% 74 90 62 88 96 76

Andel elever som når kunskapskraven för godtagbara kunskaper i svenska 85% 90% 81% 79 95 65 93 100 82

Andel elever som når kunskapskraven för godtagbara kunskaper i matematik 96% 100% 94% 83 90 77 88 96 76


13

Årskurs 5 2.1.2

Årskurs 6 2.1.3

Enhet: Stenkulan 4-9 (4-5)


Årskurs 2

Årskurs 3

Årskurs 5 51 25 26 % avrundat till heltal


Årskurs 5 Andel elever som förväntas nå kunskapskraven för lägst E i:

Svenska 84% 92% 77% 93 92 91 86 91 84

Matematik 94% 100% 88% 88 87 87 90 91 90

Engelska 92% 100% 85% 91 96 87 81 91 78

Bild 92% 100% 85% 98 100 97 81 100 74

Hem- och konsumentkunskap 0% 0% 0% 100 100 100 100 100 100

Idrott och hälsa 96% 100% 92% 96 100 94 100 100 100

Musik 96% 100% 92% 96 100 94 98 100 97

NO 96% 100% 92% 98 100 97 90 91 90

SO 75% 80% 69% 93 96 91 83 91 81

Slöjd 86% 96% 77% 98 100 97 90 100 87

Teknik 0% 0% 0% 100 100 100 100 100 100

Alla ämnen 71% 80% 62% 79 93 86 67 91 58



Årskurs 6 55 23 32

Årskurs 9 38 17 21


Andel elever som når målen i: 2015 2014 2013

Årskurs 6 Når målen i alla ämnen 80% 87% 75% 71 90 56

Svenska 91% 96% 88% 79 100 56 94 95 93

Matematik 87% 87% 88% 87 90 78 91 95 86

Engelska 95% 96% 94% 87 100 72 94 95 93

Bild 96% 100% 94% 95 100 89 100 100 100

Hem- och konsumentkunskap 98% 100% 97% 100 100 100 100 100 100

Idrott och hälsa 98% 100% 97% 89 100 78 100 100 100

Musik 98% 100% 97% 89 100 78 100 100 100

NO 98% 100% 97% 87 100 72 100 100 100

eller Biologi 0% 0% 0%

Kemi 0% 0% 0%

Fysik 0% 0% 0%

SO 95% 96% 94% 89 100 78 100 100 100

eller Geografi 0% 0% 0%

Historia 0% 0% 0%

Religion 0% 0% 0%

Samhällskunskap 0% 0% 0%

Slöjd 98% 100% 97% 89 100 78 100 100 100

Teknik 96% 100% 94% 87 90 78 100 100 100


14

Årskurs 9 2.1.4

2.2 Enkätresultat grundskolan



Årskurs 6 55 23 32

Årskurs 9 38 17 21

Kunskapsresultat till huvudmannenTotalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar

2015 2014 2013

Årskurs 9 Svenska Antal elever 92% 82% 100% 100 100 100 98 96 100

Matematik 84% 65% 100% 100 100 100 95 96 93

Engelska 89% 76% 100% 97 93 100 96 100 93

Bild 92% 88% 95%

Hem- och konsumentkunskap 95% 88% 100%

Idrott och hälsa 84% 71% 95%

Moderna språk Antal elever 77% 100% 61%

Musik 100% 100% 100%

Biologi 89% 76% 100%

Kemi 84% 65% 100%

Fysik 92% 82% 100%

Geografi 87% 71% 100%

Historia 92% 82% 100%

Religion 87% 71% 100%

Samhällskunskap 84% 65% 100%

Slöjd 92% 82% 100%

Teknik 84% 65% 100%

Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar

2015 2014 2013

Andel elever som når målen i alla ämnen 71% 35% 100% 82 73 87 82 85 79

Genomsnittligt meritvärde 193 178 204 218 204 227 199 211 189


15

2.3 Synpunkter och klagomål

Synpunkter på verksamheten har både kommit via kommunens digitala brevlåda samt

via mail till verksamheten.

De som kommit via kommunens digitala brevlåda är till antalet, 7st.

De som kommit in handlar om informationsbrist, frånvaroanmälan, ventilation,

lärartäthet, studiero och bussresor.


16

3 Strategisk del

3.1 Sammanfattning och kort uppföljning av föregående års strategier för utveckling, från 2014 års kvalitetsrapport

Under föregående år arbetade vi utifrån tre strategiska områden. De är en

forskningsbaserad utbildning, entreprenöriellt lärande och organisationsutveckling.

Inom forskningsbaserad utbildning ingår utvecklingsarbetet inom bedömning för

lärande, matematiklyft och CPS (Ross Green). En skola på vetenskaplig grund innebär

också att arbeta systematiskt med att följa sina resultat och det gör vi inom strukturen

för vårt årshjul. Vi såg under året att kunskap om systematiskt kvalitetsarbete och om

begreppen vetenskaplig grund/beprövad erfarenhet behövdes varierade mycket men

behövde stärkas generellt. Därför var det ett innehåll på studiedagarna i juni.

Inom bedömning för lärande ser vi att insatserna leder till att den gemensamma

bedömningskompetensen på skolan ökar. Vi bedömer att alla arbetslags

utvecklingsarbeten befinner sig i implementeringsfasen och en framgångsfaktor har

varit att nyckelpersoner leder och planerar arbetet för sitt lag.

Vi kan se i elevernas resultat (måluppfyllelse) i år F-3 att matematiklyftet har haft effekt

på undervisningens kvalitet och elevers lärande. I Pärlans arbetslag där matematiklyftet

pågick under föregående läsår är det för tidigt att dra slutsatser.

Utvecklingsarbetet inom CPS har utgått ifrån Ross Greens ”Vilse i skolan” samt

föreläsningar av skolpsykolog och praktisk arbete med elever och reflektion i

arbetslagen kring de erfarenheter som görs av lärarna. Vi anser att hela föregående läsår

var arbetet i initieringsfas och när det sedan utvärderades individuellt och gemensamt på

våren kunde vi tillsammans planera för fortsättningen. Under nuvarande läsår finns en

nyckelperson i varje arbetslag och centrala teamets coacher handleder i processen.

Inom entreprenöriellt lärande har varje arbetslag arbetat med att utveckla sina elevers

kompetenser.

Inom organisationsutveckling har arbetet haft fokus på att stärka lagens strukturer från

en förtydligad uppdragsbeskrivning av samordnarrollen, innehåll i arbetslagstid och

samplanering kollegor emellan. Vi har också formulerat vår infrastruktur och den är

presenterad för all personal.

3.2 Strategier för 2015

Vi kommer att fortsätta med samma strategiska delar under 2015-2016

Systematiskt kvalitetsarbete

Arbetslagen gör analyser av sina resultat och planerar insatser. Rektorerna kommer

under läsåret att följa upp arbetslagens planerade insatser och den effekt de har på

elevernas lärande. Metoder, rutiner och ansvarsfördelning för det systematiska

kvalitetsarbetet kommer att förtydligas för alla som arbetar med kärnuppdraget

undervisning.


17

BFL

Inom bedömning för lärande har varje arbetslag en egen planering för det gemensamma

utvecklingsarbetet. Övergripande på skolan planerar vi nu för att börja länka ihop

arbetslagens arbeten inom bedömning för lärande. Inspiration och delning mellan

arbetslagen sker via vår bedömning för lärande-blogg. Målet är att under nästa läsår

kunna formulera Stenkulans bedömningspolicy. Ett verktyg som vi tror kommer att

påverka utvecklingen inom bedömning för lärande är GAFE.

Dessutom kommer vi under året att definiera om begreppet så att vi kommer ifrån fokus

på bedömning och stärker den del av begreppet som innebär att bedömningarna

påverkar undervisning. Målet med förbättringsarbetet är att skolan får gemensamma

ramar för formativ bedömning, dvs att undervisningen påverkas av de bedömningar som

görs.

Läslyftet pågår i F-6 och matematiklyftet i 7-9 är andra insatser som syftar till att

förstärka lärares kompetens kring undervisningsuppdraget. Målet är en gemensam ram

för hög nivå av undervisning som ska leda till ökad måluppfyllelse. Vi kommer att ha

avstämningar kring hur undervisningen påverkas av lärarnas kompetensutveckling.

CPS

Kompetensutveckling inom CPS syftar till att alla vuxna i skolan får ett gemensamt

förhållningssätt att lösa problem tillsammans med elever. Målet är att samarbetsklimatet

med eleverna stärks och att vi vuxna inom skolans ram hjälper elever att utveckla sin

förmåga att leda sig själva i sitt skolarbete, relationer och i sina liv.

En kompetensutveckling kring Ross Greens modell CPS pågår. Boken ”Vilse i skolan”

är gemensam referenslitteratur. Arbetslagens utvärdering från i maj ligger till grund för

de handlingar vi gör framåt. Nyckelpersoner utses och de har ansvar för att driva

processen i arbetslagen, fördjupat lärande i respektive arbetslag med hjälp av

förståelsekartor under ledning av centrala teamets coacher (Scherps modell för samtal

och dokumentation av lärprocess).

Vi har höga förväntningar på att alla elever, flickor som pojkar ska lyckas på Stenkulan

och nå så långt som möjligt i sitt lärande.

IKT

För de arbetslag som arbetar med en-till-en kommer kompetensutveckling kring och

implementering av verktyget GAFE att vara en åtgärd som syftar till att använda - en till

en- verktygen mer effektivt för lärande.

Kompetensutveckling kring verktyget Unikum kommer att ske i september och därefter

regelbundet utifrån lärarnas behov. Flera lärare behöver lära sig grundläggande frågor

såsom hur LPP -er utformas och läggs ut på Unikum. Genomgång av Unikum på

föräldramöten och att mer medvetet använda Unikum för olika informationssyften är

åtgärder för att stötta vårdnadshavare i att följa sitt barns skolgång och lärande.

Kompetensutveckling kring hur projektorerna kan användas mer effektivt för elevernas

lärande.

Användning av interaktiva projektorer behöver göras i större utsträckning, då man ser

att det kan öka lärandet.


18

Förtydliga för elever och föräldrar att verktyget ska användas för lärande i skolarbetet,

inte för spel. (4-6)

Klassidorna (bloggarna) kommer att utvecklas ytterligare och öka elevernas deltagande

som redaktörer för sidan. Man kommer tillsammans med eleverna regelbundet titta på

klassidan. (F-3)

Man använder IKT i varierande utsträckning. Vi behöver ta tillvara på kompetensen

som finns i kollegiet. I varje planering ska arbetslagen ha ett IKT-perspektiv och ta

tillvara på fördelarna som IKT har.

IT-policyn behöver revideras/uppdateras.

Tillgången till digitala verktyg skall utökas under kommande läsår och t ex kommer fler

I-Pads och/eller dokumentkameror prioriteras.

Fritidshemmen

Samarbetet mellan fritidshemmen kan utveckas ytterligare, så att barnen kan välja än

mer när de vill vara ute eller inne. Om avdelningarna samarbetar så kan man utöka

aktiviteterna så att barnen kan välja mer fritt.

Arbetet med att skapa en god lärmiljö fortsätter. Lugn och ro och gemenskap är

områden som kan prioriteras i arbetet. Fritidshemmen kommer även arbeta mer med

känslor och fortsätta att göra barnen medvetna om hur man kan lösa konflikter på olika

sätt. Exempelvis: -Hur är man när man är snäll?

Kommunikationen mellan och inom fritidshemmen och andra delar på skolan, till

exempel köket, skolverksamhet och ledningen, kommer ses över.

Rastaktiviteten Leksam som nu har pågått under läsåret 2014-2015 utvärderas

kontinuerligt. Arbetet med detta fortskrider.

Documents

Stenkulan F-3 och 4-9 kvalitetsrapporter 2015 - lerum.se · Idrottslokaler, slöjdlokaler, vaktmästare, elevhälsoteam, bibliotek och matsal används av båda skolenhet F-3 och skolenhet