Johanneberg Science Parkabderisak.com/inc/kandidatarbete.pdf · Detta kandidatarbete syftar till att besvara dessa frågor med hjälp av en kvalitativ ansats som använts på en begränsad

Johanneberg Science Park Drivkrafterna bakom etableringar i en teknikpark utifrån ett

företagsperspektiv

Kandidatarbete inom civilingenjörsprogrammet Väg- och vattenbyggnad

ABDERISAK ADAM

DAN EKBERG

FRIDA HOLMQUIST

JOHANNA PERNBOM

Institutionen för Bygg- och Miljöteknik

Avdelningen för Construction Management

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA

Göteborg, Sverige 2011

Kandidatarbete

Johanneberg Science Park

Drivkrafterna bakom etableringar i en teknikpark utifrån ett företagsperspektiv


ABDERISAK ADAM

DAN EKBERG

FRIDA HOLMQUIST

JOHANNA PERNBOM



CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA

Göteborg, Sverige 2011

Johanneberg Science Park

Drivkrafterna bakom etableringar i en teknikpark utifrån ett företagsperspektiv


© ABDERISAK ADAM

DAN EKBERG

FRIDA HOLMQUIST

JOHANNA PERNBOM, Sverige 2011



Chalmers Tekniska Högskola

412 96 Göteborg

Sverige

Telefon: + 46 (0)31-772 1000

Tack

Författarna önskar tacka speciella personer som har hjälp oss att göra detta

kandidatarbete möjligt.

Vår handledare Karin Johansson som med sitt engagemang och konstruktiv kritik

hjälp oss komma på rätt spår under resans gång.

Ledningen på Johanneberg Science Park AB för er tid samt svar på de många frågorna

som kommit upp.

Ulf Sverrung, Lars Göran Andersson, Jan-Eric Sundgren och Nina Ryd för ni tog er

tid att ställa upp på intervjuer.

Göteborg, maj 2011

Abderisak Adam

Dan Ekberg

Frida Holmquist

Johanna Pernbom

I

Abstract

In a world where business connections are playing a greater part, the role of the

traditional science park becomes one of exceeding interest. As industrial firms seek

out to develop deeper and more intricate relationships with universities one is forced

to ask whether or not the driving forces behind this phenomenon has been adequately

mapped out. What are these driving forces and to which degree do they differ

depending on the size and the type of the business in question? This bachelor thesis

sets out to answer these inquiries by means of a qualitative method involving a limited

case study of Johanneberg Science Park and three firms considering relocating to that

park. The science park is located in the city of Gothenburg, Sweden in close

proximity to Chalmers University of Technology.

The main conclusion of the study is that a science park needs to differentiate between

the various driving forces behind each of its tenant’s willingness to relocate to that

particular park. Larger firms tend to value the outlooks for specific research projects

while smaller firms are content with the ability to recruit personnel as well as the

opportunity to house their businesses in proximity to a highly valued brand like that of

a university. The study does not go beyond the scope of mapping out these driving

forces, instead it focuses on highlighting the different incentives as they relate to each

of the tenants.

Key words: science parks, driving forces, establishment, Johanneberg Science Park

II

III

Sammanfattning

I en värld där affärsförbindelser spelar en allt större roll blir teknikparkens framtida

ställning av stort intresse. Då ett stort antal företag väljer att etablera sina

verksamheter i teknikparker uppstår frågan om huruvida de bakomliggande

drivkrafterna för denna etablering har kartlagts tillräckligt. Vilka är dessa drivkrafter

och i vilken utsträckning skiljer de sig beroende på företagets storlek och typ av

verksamhet? Detta kandidatarbete syftar till att besvara dessa frågor med hjälp av en

kvalitativ ansats som använts på en begränsad fallstudie av Johanneberg Science Park

och tre företag som överväger en etablering i denna teknikpark. Johanneberg Science

Park finns belägen i Göteborg, i nära anslutning till Chalmers Tekniska Högskola.

Den huvudsakliga slutsatsen av studien är att en teknikpark behöver särskilja mellan

de olika drivkrafterna som motiverar företagen att flytta hela eller delar av sin

verksamhet till teknikparken. Större företag tenderar att värdera möjligheten för

utförandet av specifika forskningsprojekt medan mindre företag främst är intresserade

i rekrytering av personal samt kostnadseffektiva lokaler i närheten av ett respekterat

varumärke likt det av ett universitet. Studien behandlar således uteslutande en

kartläggning av dessa drivkrafter och syftar till att belysa hur olika incitament kan

utgöra beslutsunderlaget för en eventuell etablering i en teknikpark.

Nyckelord: teknikpark, drivkrafter, etablering, Johanneberg Science Park

IV

V

Innehållsförteckning

ABSTRACT I

SAMMANFATTNING III

INNEHÅLLSFÖRTECKNING V

1 INLEDNING 1

1.1 Mål och syfte 3

2 METOD 4

2.1 Litteraturstudie 4

2.2 Intervjustudie 5

3 TEORI 7

3.1 SWOT 7

3.2 Tidigare studier om teknikparker 9

3.2.1 Teknikparkens roll 9

3.2.2 Utmaningarna och nyckeln till framgång 9

3.2.3 Vikten av samspel och mått på framgång 10

3.2.4 Tillväxtpotential 11

4 RESULTAT 12

4.1 Fallet Johanneberg Science Park 12

4.2 Resultat från intervjustudien 14

4.2.1 Konsultbolag 14

4.2.1.1 STYRKOR 14

4.2.1.2 SVAGHETER 14

4.2.1.3 MÖJLIGHETER 15

4.2.1.4 HOT 15

4.2.2 Transportmedelskoncern 15

4.2.2.1 STYRKOR 15



4.2.2.4 HOT 17

4.2.3 Fastighetsaktör 17

4.2.3.1 STYRKOR 17

VI



4.2.3.4 HOT 18

4.2.4 Chalmers Tekniska Högskola 18

4.2.4.1 STYRKOR 19



4.2.4.4 HOT 19

5 ANALYS 20

6 DISKUSSION 23

7 SLUTSATSER 26

7.1 Rekommendationer 27

8 REFERENSER 28

CHALMERS, Institutionen för Bygg- och Miljöteknik, Kandidatarbete 1

1 Inledning

Den mest vedertagna definitionen av en teknikpark är den som IASP, International

Association of Science Parks, tillhandahåller. IASP definierar en teknikpark som en

begränsad fysisk plats i anknytning till ett universitet eller en högskola där utvalda,

innovativa och högteknologiska företag verkar (International Association of Science

Parks, 2011). IASP är en internationell organisation för teknikparker som verkar för

att globalt tillhandahålla ett nätverk för teknikparker samt att representera sina

medlemmar i andra internationella organisationer. Dessa företag är ofta

forskningsbolag kopplade till storföretag (Deiaco, Giertz & Reitzberger, 2002).

Teknikparken har även en ledning som aktivt tar del i företagets utveckling samt i

skapandet av nätverk mellan det anknutna läroverket och företag samt mellan olika

företag (International Association of Science Parks, 2011).

Den svenska motsvarigheten till IASP är organisationen SiSP, Swedish Incubators &

Science Parks, och fungerar som en branschorganisation för svenska inkubatorer och

teknikparker (Swedish Incubators & Science Parks, 2011). SiSP grundades 2005

genom en sammanslagning av de befintliga organisationerna Swedepark och

Swedspin, som arbetade med liknande mål, nämligen att arbeta för ett aktivt utbyte

mellan dess medlemmar samt med rådgivning till dem.

I en rapport utgiven 2002 av Vinnova, Verket för innovationssystem, redogörs för sex

typer av huvudgrupper för de företag som etablerar sig i en teknikpark (Deiaco, Giertz

& Reitzberger, 2002): groddföretag (små företag som avknoppas från akademin med

stor tillväxtpotential), väletablerade storföretag, kompetensföretag (konsulter),

småföretag (med kommersialiserad forskning), stora teknikanvändande

företag/organisationer samt bransch- och forskningsinstitut.

Utöver de sex huvudgrupperna av företag som söker sig till en teknikpark återfinnes

andra intressenter kopplade till parkerna så som investerare, det intilliggande

läroinstitutet, fastighetsbolag, servicerelaterade aktörer, samhällets näringspolitiska

intressenter och även de teknikbaserade företagen som direkt eller indirekt är

kopplade till teknikparken (Deiaco, Giertz & Reitzberger, 2002).

Historiskt sett har teknikparker startats vid någon slags kris, ofta av ekonomiskt slag,

på initiativ av lokala eller regionala myndigheter, eller av universitetet/högskolan.

Enbart i undantagsfall har det skett på initiativ från den privata sektorn (Sahlin-

Andersson, 1990).

Teknikparker har olika sammansättningar och olika funktioner. Universiteten vill i

regel minska sin isolering och målet med en teknikpark från universitets sida är

således att åstadkomma ett ökat kunskapsutbyte mellan universitet och näringslivet

(Sahlin-Andersson, 1990). Genom att verka för och underlätta ett ökat samarbete och

teknologispridning skapas synergieffekter och samordningsfördelar företagen emellan

samt med universitet. Målet är att driva fram en mer högteknologisk industri samt

utveckla regionen där parken placerats (Sahlin-Andersson, 1990). Löwegren (2003)

menar att det finns huvudsakligen tre grundargument till varför teknikparker


utvecklas. Det första argumentet är att vid en ökad globalisering måste företagens

konkurrenskraftighet också öka, vilket kan åstadkommas med utvecklandet av nya

produkter och processer. Det andra argumentet är att den lokala ekonomin är starkt

beroende av den tekniska utvecklingen i området varpå forskning och innovation är

avgörande för att förbättra den lokala ekonomin. Det tredje argumentet är att

industrisamhället håller på att försvinna och övergår till ett samhälle där arbeten

enbart finns inom den högteknologiska sektorn. Utöver Löwegrens tre huvudargument

grundas flertalet teknikparker med syftet att skapa en länk mellan så kallade NTBF,

nya teknikbaserade företag, och universitet (Löwegren, 2003). NTBFs är unga, små

eller medelstora företag inom riskfyllda högteknologiska branscher (Ferguson, 1998)

vars syfte är att exploatera en uppfinning (Lindelöf, 2002).

Under den industriella krisen på 1970-talet ville den svenska regeringen stimulera

tillväxten av småföretag och under 1980-talet gav regeringen universiteten i uppgift

att göra ett antal studier på teknikintensiva företag som i varierande grad hade en

koppling med högskolan (Deiaco, Giertz & Reitzberger, 2002). Studien

åskådliggjorde att småföretagen genererade ett större antal nya sysselsättningar än

storföretagen. Småföretagen visade sig också lättare kunna ta till sig ny teknik från

den forskning som bedrevs på högskolorna. Detta blev starten på de svenska

teknikparkerna. Under denna tid utvecklades Sverige mer och mer till ett

kunskapssamhälle, där forskning blev allt viktigare. Ytterligare studier på utländska

teknikparker påvisade att teknikparker hade bidragit till att stärka samarbetet mellan

högskolorna och näringslivet, men även att högskolans forskning lättare kunde få

forskningskontrakt.

Under hösten 1982 gav den svenska regeringen olika län i uppdrag att utarbeta

industriella program där bland annat högskolorna skulle ses som en infrastrukturell

resurs. Detta ledde till att 1983 startades den första teknikparken Ideon Science Park i

Lund följt av Mjärdevi Science Park 1984 i Linköping. Ytterligare ett tiotal parker

växte fram runt om i Sverige de följande åren och på grund av den snabba framväxten

av teknikparker fick de i slutet av 1980-talet massiv kritik där teknikparkernas

betydelse ifrågasattes. Det ifrågasattes ifall teknikparkerna verkligen främjade

samarbetet mellan högskolorna och industrin eller om företagen enbart flyttade till

teknikparkerna på grund av attraktiva och oftast billiga lokaler (Sahlin-Andersson,

1990).

Likaså ifrågasattes ifall teknikparkerna verkligen bidrog till ökad sysselsättning eller

det faktum att riskkapitalbolagen förlorat stora investeringar på företag som inte klarat

sig. Det märktes under de följande åren att de nya företagen som etablerade sig i

högskolemiljöer tenderade att bestå av grupper som under sin studietid startade ett

företag och som sedan utvecklade detta företag efter sin studietid. Flertalet IT-företag

startade på detta sätt (Deiaco, Giertz & Reitzberger, 2002). Men när många svenska

uppfinningar såldes till utländska företag under 1990-talet började fler förespråka för

teknikparkerna.


Teknikparker har alltså inte alltid varit framgångsrika men ändå byggs det fler och fler

teknikparker runt om i Sverige och nästintill inga högskolor eller univeristet saknar

idag en anslutande teknikpark. Det sägs att en investering i en teknikpark ofta har som

bakomliggande syfte att positivt påverka den lokala och regionala ekonomiska

tillväxten (Ferguson, 1998) och företag fortsätter att etablera sig i nya teknikparker.

Men varför väljer företag att etablera sig i en teknikpark? Vilka för- och nackdelar

kan identifieras med en sådan förflyttning och vad är den primära bakomliggande

drivkraften?

1.1 Mål och syfte

Att flytta delar av ett företags personal och resurser till en teknikpark kräver

investeringar i form av tid och kapital. Ett beslut av sådan art kräver därför noggrann

planering och en sammanvägning av teknikparkens positiva aspekter i relation till de

negativa aspekterna. Målet med kandidatarbetet är att kartlägga de olika

beslutsunderlag företag tar fram för att överväga etablering i en teknikpark i syfte att

belysa de drivkrafter som föreligger en sådan etablering.


2 Metod

Med termen forskningsstrategi avses den generella inriktningen på utförandet av

forskning (Bryman & Bell, 2005). Arbetet har bestått av att beskriva och utvärdera

förhållanden mellan ett antal företag, ett högre läroinstitut och den teknikpark som

fungerat som miljö för samspelet mellan dessa. Av denna anledning har

metodansatsen ”fallstudie” valts. För att ringa in vad som driver företag att söka sig

till en teknikpark, har som fall Johanneberg Science Park valts.

För att minimera den brist på transparens som kvalitativa rapporter ofta kännetecknas

av (Bryman & Bell, 2005) ger författarna av denna rapport här en beskrivning av den

metodansats som används.

2.1 Litteraturstudie

Valet av datainsamlingsmetod beror i hög grad på det som studeras (Repstad, 2007).

Med tanke på att detta kandidatarbete är av kvalitativ karaktär följer det naturligt att

de datainsamlingsmetoder som används är av liknande sort.

Den första sortens litteratur som studerades var i stor utsträckning tidigare studier som

beskriver teknikparkernas framväxt och historia. Detta för att få en förståelse och ge

en övergripande bild om teknikparker och deras syfte. Litteraturen som användes var

främst böcker och avhandlingar från bibliotek och databaser. Böckerna var skrivna av

olika yrkesgrupper så som ekonomer, ingenjörer och arkitekter, för att få ett brett

perspektiv. Främst studerades teknikparkers olika syften och olika relationer mellan

företag, teknikparken och högskolan samt vad som kan tänkas göra en teknikpark

framgångsrik.

Data och bakgrund om Johanneberg Science Park och de identifierade företagen i

fallstudien söktes på företagens respektive hemsidor på internet. Detta gjordes för att

samla bakgrundsinformation och förbereda intervjuerna.

För att analysera insamlade data med avseende på drivkrafter för etablering gjordes

sökningar på teorier rörande tidigare studier om drivkrafter som ligger bakom en

etablering i en teknikpark samt resultaten av dessa drivkrafter. Litteratursökningen har

fokuserat på de böcker, tidskrifter och andra dokument som berört teknikparkers mål

och värde. Den litteratur som använts har hämtats delvis utifrån rekommenderat

material som mottagits från institutionen för bygg- och miljöteknik på Chalmers

Tekniska Högskola och delvis utifrån litteratursökning via främst Chans, Libris men

även Google Scholar och Google Books.


2.2 Intervjustudie

Valet av intervjupersoner har baserats på den roll individen har haft inom den

identifierade organisationen där kunskap om den pågående etableringsprocessen har

varit av särskilt intresse. Intervjupersonerna valdes ut av ledningen för Johanneberg

Science Park, för att på så viss kunna intervjua representanter för företag som

förhandlar om eller är intresserade av en etablering på Johanneberg Science Park.

Totalt hölls fem intervjuer varav tre var med företag som är intresserade av att

etablera sig i teknikparken, en med den teknikpark där företagen överväger att

etablera sig och en med universitetet till vilket teknikparken är knutet. Företagens

namn och de intervjuades befattning visas i tabell 1. De utvalda företagen är alla

kopplade till samhällsbyggnadssektorn förutom AB Volvo Group.

Tabell 1: Tabell över intervjupersoner, valda av Johanneberg Science Park.

Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med samtliga fem intervjuade. Semi-

strukturerade intervjuer betyder att intervjufrågorna i huvuddrag är bestämda innan

intervjun. En intervjuguide utformades med temafrågor men följdfrågorna utvecklades

under intervjuernas gång för att få våra temafrågor helt besvarade. För att få ut så

mycket information som möjligt och inte påverka personen för mycket gjordes enbart

ostrukturerade intervjuer. Under de ostrukturerade intervjuerna fanns en lista med

frågor som skulle behandlas under intervjun. Frågorna var ofta informellt ställda och

ordningsföljden mellan frågorna varierade (Bryman & Bell, 2005). Detta gjordes för

att få all information som denna person tyckte vara viktigt och inte rikta in personen

på något spår. Intervjuprocessen sammanfattas i figur 1.

Företag Befattning Infallsvinkel

Ramböll Sverige AB

Division Projektledning Regionchef Företagsaspekt

HSB Göteborg VD Företagsaspekt

AB Volvo Group Direktör inom omvärlds-

och miljöfrågor. Företagsaspekt

Johanneberg Science Park AB VD Teknikpark

Chalmers Tekniska Högskola Styrkesområdesledare

inom samhällsbyggnad Universitetet


Figur 1: Intervjuprocessen med mellanliggande steg, egen figur.

I genomsnitt varade en intervju mellan 40-60 minuter och genomfördes i samtliga fall

på den intervjuade personens kontor. Under intervjuerna togs anteckningar av två

intervjuare medan två intervjuare ställde frågor. Den intervjuade personen invigdes till

att prata på så fritt som möjligt. Varje intervju spelades även in för att sedan

transkriberas och vidareutvecklas.


3 Teori

I följande avsnitt beskrivs hur en SWOT-analys är uppbyggd. Det görs för att ge

läsaren en förståelse om hur analysverktyget kan tillämpas. Efter det kommer teorin

från tidigare studier om drivkrafterna bakom en teknikpark i kapitel 3.2. Teorin är

strukturerad enligt en SWOT- analys vilket även resultaten från intervjustudien i

kapitel 4.3 är.

3.1 SWOT

SWOT är en akronym för de engelska begreppen Strengths, Weaknesses,

Opportunities och Threats, vilket på svenska motsvaras av styrkor, svagheter,

möjligheter och hot (Humphrey, 2004).

SWOT-analys är en analysmodell som används för att strukturera upp strategiska

åtgärder i syfte att uppnå specifika mål inom en organisation eller en del av en

organisation (Pahl & Richter, 2007). Analysmodellen introducerades av en

forskningsgrupp från Stanford Research Institute under 1960-talet och kom att

vidareutvecklas under 70-talet som en del av Harvard Business Policy. SWOT-

analysen har sedan vuxit fram genom olika forskningsgruppers gemensamma projekt

och har omarbetats med små förändringar över en längre tidsperiod för att passa olika

företag, situationer och marknader.

Styrkor och svagheter är interna begrepp, sådana som organisationen själv kan

påverka. Några exempel på styrkor är att organisationen har duktiga medarbetare, stor

kundbas och god branschkunskap medan exempel på svagheter är att organisationen

saknar IT-kunskap, är beroende av en stor kund eller har ett stort lånetryck.

Möjligheter och hot är externa parametrar som företaget inte själv kan påverka utan

måste anpassa sig efter. Några exempel på möjligheter är kommande högkonjunktur,

borttagna skatter eller statliga stödpaket. Hot kan exemplifieras genom ökat

skattetryck, höjd ränta eller konkurrens från utländska aktörer som en följd av

förändrade gränslagar.

Interna

Externa


Analysmodellen ritas upp i matrisform, se figur 2, och sedan påbörjas arbetet med att

kartlägga de fyra områdena styrkor, svagheter, möjligheter och hot. När dessa

parametrar är identifierade består arbetet i att utveckla sina styrkor, eliminera sina

svagheter, utnyttja möjligheterna och anpassa sig efter hoten (Armstrong, 1982).

Ett vanligt sätt att organisera informationen i SWOT-matrisen är genom en så kallad

utökad SWOT-matris (Pahl & Richter, 2007). Där kombineras interna och externa

parametrar genom att se hur respektive möjlighet ska hanteras med hjälp av styrkorna

och trots svagheterna. Likadant hanteras hoten med hjälp av styrkorna och trots

svagheterna enligt tabell 2.

Styrkor Svagheter

Möjligheter

Hur respektive möjligheter ska

utnyttjas med hjälp av

organisationens styrkor

Hur respektive möjligheter ska

hanteras trots organisationens

svagheter

Hot

Hur respektive hot ska

hanteras med hjälp av

organisationens styrkor

Hur respektive hot ska

hanteras trots organisationens

svagheter

Tabell 2. Utökad SWOT-matris inspirerad av Pahl & Richter (2007).

Den utökade SWOT-matrisen ger klara handlingsmetoder för att strategiskt kunna gå

vidare mot sitt mål. Utifrån dessa kan sedan en handlingsplan utformas med distinkta

åtgärder. De åtgärder som ges av möjligheter och styrkor kallas maxi-maxi-åtgärder

vilka kan klassas som aggressiva sätt att ge organisationen fördelar. Motsatsen är när

hot och svagheterna kombineras, vilket ger defensiva åtgärder för att skydda

organisationen (Pahl & Richter, 2007).

Figur 1. SWOT-matris, egen figur inspirerad av Pahl & Richter (2007).


3.2 Tidigare studier om teknikparker

Teknikparker är utformade för att uppfylla en rad olika förväntningar från dels den

akademiska institutionen och dels intressenter från näringslivet och samhället.

Företagen har i sin tur olika förutsättningar och bakgrunder. Det uppstår av denna

anledning en spridning av förväntningar där drivkrafterna för ett företag kan skilja sig

från det av ett annat. Av denna anledning är det av stor betydelse att på ett

systematiskt vis sammanställa dessa drivkrafter för att på så sätt kunna finna

gemensamma nämnare och/eller särskiljande drag.

3.2.1 Teknikparkens roll

Hansson, Husted och Vestergaard (2005) identifierar följande fråga i sin studie av

andra generationens teknikparker:

”Om teknikparkernas roll inte är att bidra till att skapa tillväxt och

innovation genom bildandet av nätverk; vad då är deras i roll i

samhället?” (Hansson, Husted och Vestergaard, 2005: sid 1)

En fråga av högsta betydelse då det är oerhört viktigt att förtydliga teknikparkens

främsta syfte och mål. Författarna klassificerar således teknikparken som primärt en

källa som bidrar till att generera innovation och utveckling (Hansson, Husted och

Vestergaard, 2005). Uppfyller den inte detta krav kan det bli aktuellt att ifrågasätta

dess funktion.

Det talas om det så kallade triple helix där samverkan mellan universitet/högskola,

näringsliv och samhälle kartläggs. Begreppet används för att beskriva hur

universiteten i dagens moderna informationsbaserade värld måste ta en mer aktiv roll i

samhälls- och näringslivsutvecklingen (Deiaco, Giertz & Reitzberger, 2002).

3.2.2 Utmaningarna och nyckeln till framgång

En teknikpark behöver nå ut till ett brett spektrum av olika intressenter med skilda

motiv och drivkrafter. Detta medför att teknikparken måste anpassa sin

marknadsföring beroende på vilket företag de vill attrahera. Det medför även en

svaghet i den bemärkelsen att teknikparkens effektivitet på så vis blir svår att

kvantifiera (Monck, 1988).

Ytterligare en svaghet är svårigheten att definiera relevanta kriterier att mäta. Det

påpekas i rapporten från Vinnova (2002), efter att ha konstaterat att företagens motiv

skiljer sig sinsemellan, att ”… Klart är dock att teknikparkernas eventuella framgång

definitivt inte enbart kan mätas i antalet nyetablerade, snabbväxande företag” (Deiaco,

Giertz & Reitzberger, 2002: sid 20). I och med att argumenten för en teknikpark är

många så som till exempel att det ska främja näringslivet eller öka samspelet mellan


näringslivet och högskolan går det inte att mäta teknikparken framgång enbart utifrån

en av dessa aspekter. Ett annat problem är att olika teknikparker skulle kunna anses

framgångsrika med tanke på dess speciella syfte men detta kanske inte stämmer på en

annan teknikpark.

Svårigheten med att uppskatta en teknikparks effektivitet är något som tydligt syns

utifrån de större studier som utförts kring ämnet. En studie publicerad av Westhead

(1997) visade inga större positiva aspekter för de företag som befann sig i en

teknikpark. Medan Felsensteins (1994) studie från mitten av 1990-talet visade på

blandade resultat där företagen i teknikparken visserligen interagerade mer med

universitetet, men att detta inte nödvändigtvis ledde till positiva resultat i förhållande

till innovation. Även Bakouros et al. (2001) studie från början av 2000-talet visade på

blandade resultat. I de fall då teknikparken tydligt pekade på positiva resultat – enligt

en studie av Van Geenhuizen och Soetanto (2008) – kunde fortfarande inga positiva

resultat finnas i frågan om innovation.

3.2.3 Vikten av samspel och mått på framgång

Ett hinder som kan uppstå i samband med teknikparker är risken för bristande samspel

mellan näringsliv och utbildningsinstitut (Deiaco, Giertz & Reitzberger, 2002). Att

samarbetet inte fungerar enligt hur det var tänkt eller att den ursprungliga tanken skiljt

sig åt mellan företagens förväntningar och det som teknikparken sade sig erbjuda

(Deiaco, Giertz & Reitzberger, 2002). Detta tas även upp i en studie av Lindelöf &

Löfsten (2001) där det påpekas att interaktionen mellan företagen på en teknikpark är

låg och att även utbytet av kunskap och innovationer mellan företagen och de andra

aktörerna ej är tillfredsställande. Förlorar teknikparken sin förmåga att sammanbinda

olika typer of aktörer påverkar detta givetvis företagens vilja att flytta dit.

Enligt en studie av Bakouros et al. (2001) och en studie av Monsted (2003) hävdas det

att teknikparker generellt har misslyckats med att spela en sammanlänkande roll

mellan forskare på universitetet och de firmor som finns belägna på teknikparken. I en

annan studie av Westhead (1997) visar sig att teknikparker inte nämnvärt påverkar

företagens resultat mätt i antalet FoU-projekt1, investeringar inom FoU och

forskningsprojekt som lett till patent och/eller nya produkter. I Westheads (1997)

studie kunde således ingen märkbar fördel tillskrivas teknikparker i jämförelse med

liknande företag som ej befann sig på en teknikpark. Det var snarare likheterna mellan

företagen och inte skillnaderna som var uppenbara, konkluderar Westhead (1997) i

sin rapport.

Lindelöf & Löfsten (2001) konstaterar i sin studie att företag egentligen etablerar sig i

teknikparker av anledningen att det ger en viss image och prestige av att finnas där.

1 Forskning och utveckling


3.2.4 Tillväxtpotential

En teknikparks primära styrka anses enligt en rapport publicerad av Vinnova bestå av

dess närhet till universitetet och forskande miljöer (Deiaco, Giertz & Reitzberger,

2002). Det påpekas dock att denna fördel beaktas först och främst av större etablerade

företag.

En empirisk studie utförd av Albert N. Link och John T. Scott (2003) visade att

avståndet till universitet har en direkt effekt på teknikparkens tillväxtpotential.

Studien baserades på 51 skilda teknikparker och visade att för varje ökning med 100

amerikanska mil2 föll teknikparkens tillväxt med cirka 10 procentenheter. I studien

framgår det dock inte huruvida företagens tillväxtpotential påverkades i lika stor

utsträckning (Link & Scott, 2003).

Andra företag lockas till teknikparker utifrån dess lokaler, närmiljö och den

potentiella nyttan av att ha en prestigefylld adress (Deiaco, Giertz & Reitzberger,

2002).

En ytterligare aspekt som bör observeras är ifall teknikparken sänker kraven på

företag som etablerar sig under lågkonjunkturer enbart för att fylla lokalerna, varpå

hela teknikparkens framtoning och profil kan komma att skadas (Lindelöf & Löfsten,

2001).

2 1 amerikansk mil motsvarar approximativt 1,61 kilometer.


4 Resultat

I detta kapitel presenteras först en djupgående introduktion av fallstudieobjektet

Johanneberg Science Park. Efter det redogörs resultaten från intervjustudien, som är

uppbyggd enligt den SWOT- analys som beskrivits i kapitel 3.1.

4.1 Fallet Johanneberg Science Park

Johanneberg Science Park, i dagsläget beläget på södra delen av Chalmers Tekniska

Högskola campus Johanneberg, är en nystartad teknikpark med inriktning på

samhällsbyggnad, energi, material och nanoteknik för ett hållbart samhälle

(Johanneberg Science Park, 2011). Målet med denna nystartade teknikpark är att

skapa en dynamisk miljö där 5 000 personer från näringslivet ska vara verksamma. I

området ska det förutom universitetet, en teknikpark och företag som är kopplade till

utbildningarna på universitetet även finnas restauranger, apotek, affärer,

utställningsytor och konferenslokaler i anslutning till teknikparken. Runt teknikparken

kommer det redan vid starten vara ungefär 2 000 forskare från två universitet, cirka

8 000 studenter och 1 000 personer från näringslivet. Även fyra forskningsinstitut och

två inkubatorer finns i närheten av teknikparken. Johanneberg Science Park ska i

första hand använda Chalmers Teknikparks tidigare lokaler men ska även bygga ut

och bygga om delar av Chalmers Tekniska Högskola för att skapa utrymme åt

teknikparkens företag. Även nya byggnader ska byggas för detta ändamål och de

första ska stå klara 2014 för inflyttning (Johanneberg Science Park, 2011).

Teknikparkens historia börjar i samband med oljekrisen runt år 1970 då ett antal

professorer på Chalmers Tekniska Högskola forskade om fenomenet teknikparker, ett

dåvarande populärt forskningsämne på åtskilliga universitet i Sverige. Det togs under

dessa omständigheter ett beslut om att starta vad som då benämndes Innovationernas

Hus, en byggnad som även i dagsläget finns beläget på högskolans campus

Johanneberg. Byggnadens primära syfte var att stärka näringslivet i Göteborg med

avseende på entreprenörskap och det var där som idén föddes att skapa Chalmers

Teknikpark.

Chalmers Teknikpark, som grundades 1985-1987, är enligt den intervjuade VD:n för

Johanneberg Science Park i nuläget något av ett företagshotell där det inte sker

mycket utbyte mellan de olika företagen i teknikparken eller med högskolan.

Chalmers Teknikpark lade dock grunden till bildandet av Johanneberg Science Park

som inrättades runt årsskiftet 2009/2010. Den stiftelse som drev Chalmers Teknikpark

ansåg att de inte lyckats uppnå teknikparkens mål. Under samma period kontaktades

universitets rektor Karin Markides av ett antal byggkonsulter vilka framhöll att

ändringar i utbildningar inom samhällsbyggnad var nödvändiga för att i framtiden

kunna skapa mer konkurrenskraftiga ingenjörer. Staten valde också under denna tid

att satsa på akademisk forskning, Chalmers Tekniska Högskola sökte följaktligen ett

antal forskningsanslag och var väldigt framgångsrika i detta. Av de åtta

forskningsanslag som universitetet sökte beviljades fem. De områden som gavs


prioritet var: energi, material, nanoteknik, produktion, informations- och

kommunikationsteknik, transport och livsvetenskaper. Områdena utökades så

småningom till att även inkludera området samhällsbyggnad. Enligt en representant

för Chalmers Tekniska Högskola var samhällsbyggnad inget område som hade utlysts

från staten vilket innebar att det huvudsakliga stödet kom från näringslivet.

Då Chalmers Teknikpark skulle omorganiseras till att bli Johanneberg Science Park

drogs det nytta av de forskningssatsningar som gjorts och det bestämdes att

teknikparken skulle inrikta sig mot dessa områden. Området samhällsbyggnad antogs

eftersom stöd fanns från industrin, området energi eftersom Chalmers Tekniska

Högskola tillhör bland de främsta i landet på det området och nanoteknik som är ett av

universitets starkaste forskningsområden internationellt.

Johanneberg Science Park startades således inte ur någon kris, utan startades enligt

VD:n för Johanneberg Science Park utifrån ett mål om att göra utbildningarna på

Chalmers Tekniska Högskola bättre och mer konkurrenskraftiga samt att göra

universitetet mer tillgängligt för allmänheten. Integrationen mellan studenterna och

företagen betonades och likt andra teknikparker ska Johanneberg Science Park

tillgängliggöra för företagen den kompetens som finns på universitetet. Teknikparken

ska även erbjuda företagen en möjlighet att kunna påverka utbildningarna på

Chalmers Tekniska Högskola och då framförallt genom gemensamma projekt med

syfte att skapa intresse för den aktuella branschen samt genom gästföreläsningar från

företagsrepresentanter. Teknikparken ska även fungera som en marknadsföringskanal

för den forskning som bedrivits där.

Enligt den intervjuade VD:n för Johanneberg Science Park har de haft stor nytta av att

Chalmers Stiftelse är involverade och de har varit som ett paraply för teknikparken.

Chalmers Stiftelse äger även Chalmers Tekniska Högskola och är även delägare i

Lindholmen Science Park tillsammans med Göteborg Stad och ett antal företag.

Johanneberg Science Park är ett systerbolag till Lindholmen Science Park som är

tänkt att drivas på ett liknande sätt.

Det är även tänkt att Johanneberg Science Park ska samarbeta med fyra andra

teknikparkerna i Västra Götalandsregionen; Lindholmen Science Park, Sahlgrenska

Science Park, Innovatum Teknikpark i Trollhättan och Gothia Science Park. Med

tanke på att dessa teknikparker har olika inriktningsområden anses den inbördes

konkurrensen vara liten. Teknikparkens ledning söker även efter internationella

samarbeten i anslutning med Business Göteborg och Västra Götalandsregionen.

Bolaget Johanneberg Science Park grundades av ett antal olika aktörer med en

styrelse som då inkluderade Karin Markides och Johan Carlsten från Chalmers

Tekniska Högskola, kommunalstyrelsens ordförande Anneli Hulthén samt ledamot i

kommunalfullmäktige Anders Flanking och Sune Carlsson från Investor AB och

första halvåret 2010 valdes Mats Bergh som bolagets VD. Det är tänkt att i framtiden

ska styrelsen utökas med individer från ett antal stora företag..


4.2 Resultat från intervjustudien

När det gäller att lista de olika drivkrafterna som företagen tagit hänsyn till då de

beslutar om en eventuell flytt till Johanneberg Science Park har listan knappast varit

kort. Företagens respektive förespråkare har varit måna om att framhålla ett brett

spektrum av drivkrafter som enligt företagen själva utgjort en sammanhängande

helhet. I frågan om huruvida det funnits en kritisk driftkraft som varit av störst

betydelse för en eventuell flytt har svaren i samtliga fall varit nekande. Det framgick

dock ett antal gemensamma nämnare som stått som beslutsunderlag.

4.2.1 Konsultbolag

År 2003 bildades konsultföretaget Ramböll Sverige AB genom en sammanslagning av

ett svenskt och ett danskt konsultföretag. Idag har företaget sammanlagt 9 000

anställda i framförallt Norden men även i övriga världen. Företaget har sitt

huvudkontor i Stockholm och är verksamma inom byggnader och design, infrastruktur

och transport, energi och klimat samt miljö och natur.

Konsultföretaget erbjöds av Johanneberg Science Park att flytta delar av sin

verksamhet till teknikparken. I dagsläget presenteras de första förslagen till en

etablering i teknikparken.

4.2.1.1 Styrkor

Den intervjuade uttryckte en positiv grund till en etablering på Johanneberg Science

Park och ansåg att närheten till universitet innebar en stor fördel med tanke på den

forskning som bedrivs där. Även den nära kontakten till studenter ansågs som en

fördel då det således blir lättare att synas hos dessa.

Den primära styrkan bedömdes ligga i fördelen att kunde anställa individer med en

specifik kompetens via teknikparken. Han gick dock inte in i närmare detalj på exakt

hur denna rekryteringsprocess skulle ta form eller i vilken utsträckning men ansåg att

det låg ett stort egenvärde i just denna fråga.

Även teknikparkens geografiska placering i Johanneberg var något som den

intervjuade såg som attraktivt. Området som sådant, med universitetet i framkant,

anses som en plats där innovation och utveckling är rådande. Även själva lokalerna, i

form av kontor och liknande, ansågs som något attraktivt då deras profil skulle

utformas så att det upplevdes spännande att komma dit.

4.2.1.2 Svagheter

Enligt den intervjuade framhölls svårigheten med att kunna mäta hur pass effektiv en

etablering egentligen är. Även själva flytten i sig sågs som ett problem.


4.2.1.3 Möjligheter

Enligt den intervjuade framgick det att företaget såg en etablering positivt då det finns

en stor möjlighet till samspel med andra aktörer, både med avseende på företag inom

samma bransch men även inom andra branscher och med universitetet. Att bygga upp

nätverk och komma närmare varandra genom att driva gemensamma projekt ansåg

den intervjuade vara lockande.

Generellt ansågs Johanneberg Science Park ha stor potential ur ett långsiktigt

perspektiv. Även forskningen inom universitetsområdet sågs av den intervjuade som

något lockande och möjligheten att synas mer i undervisningen nämndes. Den

växelverkan som förväntades uppstå med högskolan sågs som intressant och det

poängterades att det var av oerhörd stor vikt att högskolan utbildar studenter med

insikt om vad näringslivet efterfrågar.

4.2.1.4 Hot

Den intervjuade framhöll att en eventuell flytt till Johanneberg Science Park skulle

kunna medföra en negativ konkurrens i form av andra företag som då skulle rova åt

sig deras konsulter. Den intervjuade menade att det förelåg en risk att konkurrenterna

skulle kunna locka till sig individer som de uppfattat som framstående.

En annan punkt som lyftes fram under intervjun var risken för att samarbetet mellan

företagen och universitetet inte skulle fungera så som det var tänkt. Det hävdades att

risken fanns för att utbytet skulle bli ett envägs utbyte och att detta inte fick

förekomma.

Enligt den intervjuade fans det även en viss risk med företag som enbart etablerar sig i

teknikparken utan viljan att själv bidra med något och således livnär sig på de övriga

aktörerna. Detta skulle leda till en betydligt försvagad teknikpark. Det framkom även

en viss oro att teknikparken rent praktiskt ej blir så som det var tänkt i teorin.

4.2.2 Transportmedelskoncern

Transportmedelskoncern AB Volvo Group tillverkar framförallt lastbilar och bussar

men även flygmotorer, båtmotorer och anläggningsmaskiner. Koncernen har sina

rötter i Sverige, Frankrike, Japan och USA och har ungefär 90 000 anställda. Deras

kärnvärden är kvalitet, säkerhet och omsorg för miljön. Koncernen driver idag egen

forskning och finns på ett antal teknikparker runt om i Sverige. Redan idag sitter 100

medarbetare från ett av koncernens forskningsbolag, Volvo Technologies, på

Chalmers Teknikpark.

4.2.2.1 Styrkor

Från den intervjuades perspektiv framhölls närheten till Chalmers Tekniska Högskola

som den största fördelen med att etablera sig på Johanneberg Science Park. Chalmers

Tekniska Högskola har idag framstående forskning inom katalys, förbrännings- och

hybridteknik som transportmedelskoncernen vill närma sig. Närheten till studenter


och rekrytering var även det en viktig fördel med en etablering på Johanneberg

Science Park.

Det fanns även ett annat synsätt på det geografiska läget som den intervjuade

framhävde, nämligen närheten till företag inom samma bransch. Han menar att det

alltså ska skiljas mellan den geografiska fördel som uppstår från att fysiskt befinna sig

i närheten av ett universitet och att befinna sig i närheten av en specifik grupp av

människor med en viss branschtillhörighet. Enligt den intervjuade är effekten

påtagligt större då företagets personal befinner sig på ett kortare avstånd från varandra

än om avståndet ökar något, även om de i båda fallen befinner sig på samma område.

Han påpekar att något så litet som gemensamma fikarum är viktigt för att kunna få

olika grupper att börja samarbeta.

4.2.2.2 Svagheter

En tydlig svaghet som enligt den intervjuade ofta återkom i samband med FoU,

Forskning och Utveckling, var just frågan om mätbarhet. Att inrätta sin verksamhet

eller delar av sin verksamhet i anslutning till en teknikpark är ett strategiskt beslut

som behöver motiveras. Det är enligt den intervjuade svårt eftersom det inte finns

något konkret sätt att mäta nyttan av etableringen, i form av sålda varor eller utfärdade

patent.

En ytterligare svaghet som den intervjuade noterade var den svårighet som uppstått

utifrån en organisationsaspekt med avseende på själva flytten. Detta måste givetvis

beaktas av företaget innan de flyttar sin verksamhet. Angående själva flyttprocessen

vet den intervjuade utifrån egen erfarenhet att en större flytt medför utöver de

ekonomiska kostnaderna även svårigheter gällande koordinering och organisation.

Motiven måste identifieras och alla berörda måste bli involverande i processen för att

flytten ska fungera optimalt. Den intervjuade noterade även att det måste finnas

tydliga drivkrafter om kostnaderna skulle visa sig vara höga utan att kommentera hur

pass höga.

Den intervjuade påpekar även att lokalerna i dagens Johanneberg Science Park, det

vill säga Chalmers Teknikpark, är förhållandevis billigare att hyra men är i behov av

renovering för att kunna upplevas som attraktiva.


De möjligheter som den intervjuade ansåg föreligga karaktäriserades av termer så som

långsiktighet och utvecklingspotential.

Den intervjuade var positiv till idén om att kunna finnas i närheten av andra företag

inom samma bransch eller nisch, och syftade då främst på att få etableringar från

underleverantörer av olika slag i närheten av moderbolaget, för att underlätta

samarbetet.

I samarbetet med Chalmers Tekniska Högskola såg den intervjuade möjligheten att

bidra på ett större sätt i utbildningen genom gästföreläsningar, examensarbeten och

praktikanttjänster för att på så sätt knyta studenter närmre företaget och därmed får

lättare rekrytering och bättre kompetens gällande nyrekryteringar.


Den intervjuade poängterade även fördelarna med att eventuellt kunna dela lokaler

med forskare inom områden så som katalys, hybrid- och förbränningsteknik, vilka är

väldigt nära transportmedelkoncernens kärnverksamhet.

Enligt den intervjuade är samarbetseffekten påtagligt större då företagets personal

befinner sig på ett kortare avstånd från varandra än om avståndet ökar något, även om

de i båda fallen befinner sig på samma område. Detta applicerade han även på

samarbete med såväl underleverantörer som myndigheter och högskola.

4.2.2.4 Hot

Det enda hotet som den intervjuade kunde se vid en etablering på Johanneberg

Science Park var att teknikparkens tydliga profil kan komma att bli en nackdel i

framtiden i och med att bara vissa företag passar in. Han betonade att det var av stor

vikt att teknikparken behöll sina kärnområden även om dessa kan komma att

utvecklas i framtiden.

4.2.3 Fastighetsaktör

Fastighetsaktören HSB Göteborg är ett kooperativt, ej vinstdrivande bolag som

arbetar med bosparande, nybyggnationer och förvaltning av befintliga bostäder.

Bolagets vision är kvalitet, omsorg och trivsel. HSB driver idag ingen egen forskning

inom hållbart boende.

Bolagets deltagande i Johanneberg Science Park startades vid projektets initieringsfas.

Ursprungligen var tanken att bolaget skulle vara involverad i byggandet av nya

bostadsrätter i Johanneberg området. Efter beslutet att anrätta en teknikpark på

Johanneberg ändrades planerna då platsen som var tänkt för bostadsrätterna nu skulle

ingå i teknikparken. I och med detta fick bolagets VD information om Johanneberg

Science Park och blev nu involverad i förhandlingar kring en eventuell flytt till

teknikparken.

4.2.3.1 Styrkor

I intervjun nämndes bland annat närheten till universitetet och den potential som fanns

till forskning inom ett specifikt intresseområde som en positiv aspekt. Den primära

styrkan utgjordes av närheten till universitetet. Den intervjuade framhöll att det

geografiska läget förknippades med innovation och utveckling och att företaget ville

befinna sig på platser där forskning och innovation var rådande. Även den geografiska

placeringen i sig sågs som en stor fördel, det vill säga Johanneberg i centrala

Göteborg.

Den intervjuade konstaterade även att fastighetsbolaget behövde involvera sig mer i

studenterna och vad han kallade för den framtida arbetsmarknaden. Att befinna sig i

närheten av universitetet skulle på så vis leda till att företaget blev mer synligt vilket

skulle bidra till att ytterligare stärka företagens image hos studenterna.


4.2.3.2 Svagheter

En svaghet som den intervjuande noterade var den svårighet som uppstått utifrån en

organisationsaspekt med avseende på själva flytten. En flytt medför förutom de

direkta ekonomiska kostnaderna även en förlust av tid. Detta måste givetvis beaktas

av företaget innan de flyttar sin verksamhet.


Något annat som togs upp i intervjun var frågan kring företag i närheten av varandra

och den stundande konkurrensen. Den intervjuade var i detta avseende speciellt

angelägen med att påpeka att han enbart kunde se positiva aspekter med att ha andra

närbesläktade företag i närheten. Han talade främst om det eventuella kunskapsutbyte

och det samarbete som skulle kunna ske företagen sinsemellan.

Den främsta möjligheten, vilket betonades av samtliga intervjuade, utgjordes av den

potential som fanns för FoU. Detta framhölls även av de företag som för närvarande

inte bedriver någon forskning. Fastighetsbolaget skulle enligt den intervjuade kunna

bli mer involverad i forskningsprojekt i frågor berörande deras verksamhet. Det

framgick från den intervjuades sätt att beskriva forskningen att fastighetsbolaget var

intresserad av forskning som karaktäriserades av följande två egenskaper; avsaknad

av specifika resultat som forskning skall ge och att forskningen ses som en extra

fördel utöver företagets normala verksamhet. Fastighetsbolagets förväntningar på

forskningen även är i större mån fokuserade på så kallade ”mjuka frågor” så som det

interna samspelet mellan de som bor i bostäderna.

4.2.3.4 Hot

Den mest negativa punken som lyftes fram av den intervjuade var risken för att

samarbetet mellan företagen och universitetet inte skulle fungera så som det var tänkt

eller att det inte blir som ledningen på Johanneberg Science Parks ledning har sagt att

det ska bli.

4.2.4 Chalmers Tekniska Högskola

Chalmers Tekniska Högskola är ett universitet i Göteborg som funnits sedan 1829 och

som idag har ungefär 10 000 studenter verksamma, med cirka 8 000 studenter

på campus Johanneberg. Av dessa är ungefär 1 000 doktorander (Chalmers Tekniska

Högskola, 2011). 2009 utsåg Chalmers Tekniska Högskola ett antal styrkeområden

för att kunna söka forskningsmedel som staten utlyste. Några av dessa styrkeområden

var material och nanovetenskap, energi samt samhällsbyggnad, de områden som

Johanneberg Science Park kommer att satsa på.

Chalmers Tekniska Högskola var med och startade Johanneberg Science Park och

är även delägare i teknikparken. I och med att Chalmers Tekniska Högskola går in

med upp till 2 miljoner kronor per år de första tre åren blir Chalmers Stiftelse en av de

viktigaste intressenterna i Johanneberg Science Park (Stadskansliet, 20091007).


4.2.4.1 Styrkor

I och med att Johanneberg Science Park bara är i uppstartsfasen finns det inga styrkor

för Chalmers Tekniska Högskola i att ha Johanneberg Science Park i närheten men en

massa möjligheter.

4.2.4.2 Svagheter

Den intervjuade hävdade att med avseende på Johanneberg Science Parks

branschinriktning skulle det kunna bli problematiskt att mäta vissa av dessa indirekta

parametrar, till exempel antalet utfärdade patent. Detta med tanke på att erhållandet av

patent inte är lika vanligt inom samhällsbyggnadssektorn som inom andra områden.

Det kan således visa sig vara bekymmersamt att bevisa graden av innovation inom

just denna specifika sektor.

Det framgick från den intervjuade en viss rådvillhet kring frågan om mätbarhet. Hon

bekräftade frågans giltighet men var mån om att poängtera att det rörde sig om en

läroprocess och att det nödvändigtvis inte ska definieras i förväg.


De möjligheter som den intervjuade ansåg föreligga karaktäriserades av termer så som

långsiktighet och utvecklingspotential. Chalmers Tekniska Högskola var generellt

positiv till idén om att kunna finnas i närheten av företag inom vissa branscher eller

nischer som har anknytning till Chalmers Tekniska Högskolas styrkeområden.

Ett samarbete som skulle kunna innebära fler gästföreläsningar men även att företagen

skulle ha ett större inflytande i utbildningsprocessen. Många studenter – menade hon -

anser att lärarna på Chalmers Tekniska Högskola inte har någon kontakt med verkliga

projekt vilket är något som den intervjuade ser en möjlighet att ändra på. Den

intervjuade såg gärna möjligheten i att forskare och lärare på Chalmers Tekniska

Högskola får som ett ”utbytes år” på företag i Johanneberg Science Park och vise

versa så att utbildningen och forskningen blir mer verklighetsanknuten.

En annan möjlighet som den intervjuade gärna såg var att företagen i Johanneberg

Science Park och Chalmers Tekniska Högskola skulle kunna gå ihop och driva

labborationsrum tillsammans, vilket gör att mera sofistikerade laborationsrum kan

byggas.

4.2.4.4 Hot

Att det föreligger en viss risk i fråga om konkurrens var något som även den

intervjuade konstaterat. I frågan om huruvida hon kunde uppmärksamma några

eventuella hot svarade hon att det funnits inbördes diskussioner om hur nära forskarna

vill sitta näringslivet. Företag måste ofta bedriva en så kallad riktad forskning där ett

specifikt resultat är väntat eftersom de då kan få vinst av det. Men den intervjuade

poängterade vikten av den så kallade fria forskningen och att denna inte får gå

förlorad ifall forskningen på Chalmers Tekniska Högskola blir allt för integrerad med

näringslivet.


5 Analys

Utifrån intervjuerna framgick det tydligt att samtliga företag har funderat över och

utvärderat positiva och negativa aspekter med att flytta delar av sin verksamhet till

Johanneberg Science Park. Det som dock inte framgår är i vilken mån dessa tankar

och resonemang har baserats på tidigare forskning kring ämnesområdet och huruvida

beslutstagarna inom var och ett av de respektive företagen har funderat kring den

potentiella nyttan som de själva uppfattat, kontra den nyttan som kommit fram genom

forskning kring frågan. Intervjupersonerna var generellt väldigt positivt inställda till

idén och de såg få nackdelar med projektet. I de fall någon negativ aspekt belystes

följdes detta normalt av en längre diskussion om de positiva elementen som

associerades med teknikparken. I tabell 3 ges en sammanfattning av resultaten från

intervjuerna.

Företag Styrkor Svagheter Möjligheter Hot

Konsultbolag – närheten till

universitet

– rekrytering

– attraktivt

område

– mäta nyttan

– flyttprocessen

– samspel

– nätverk

– forskning

– undervisning

– negativ

konkurrens

– bristande

samspel

– blir ej som

sagt

Transportmedelskoncern - närhet till

studenter,

forskning och

branschaktiva

– mäta nyttan

– flyttproblem

– oattraktiva

lokaler

– dela lokaler

– påverka

utbildningen

– för snäv

inriktning på

teknikparken

Fastighetsbolag – närheten till

universitet

– rekrytering

– svårighet från

organisationsaspekt

med själva flytten

– närhet av

närbesläktade företag

– forskning

– blir ej som

sagt

Chalmers Tekniska

Högskola

- – mäta nyttan

– närhet av företag

inom styrkeområdena

-utbyte med

näringslivet

– bättre

forskningsmöjligheter

– för mycket

integrering

med

näringslivet

Tabell 3. Sammanfattning av resultaten från intervjuerna.


Den vision som Johanneberg Science Park vill förmedla uppfattas positivt men som

samtliga företag påpekade är det mest negativa med en flytt till Johanneberg Science

Park ifall det inte blir så som det är tänkt och i dagsläget är väldigt mycket oklart.

Innovation anses av samtliga intervjuade vara den viktigaste möjligheten för företagen

i relation till Johanneberg Science Park. Alla företag som intervjuades nämnde

anledningen till en flytt till Johanneberg Science Park är närheten till Chalmers

Tekniska Högskola, studenterna och forskningen. När det gäller studenterna var det

främst i form av examensarbeten, rekrytering och att marknadsföra sitt bolag som

lockade.

Det var dock betydligt viktigare med själva forskningen som Chalmers Tekniska

Högskola kunde erbjuda, och företagen såg sig kunna utnyttja både själva forskningen

som pågår samt forskarna men framför allt själva forskningsinfrastrukturen. För även

närheten till mera sofistikerade laborationsrum lockade framför allt de större

företagen att etablera sig i teknikparken då de inte behöver stå för de fullständiga

kostnaderna för sådana laborationsrum själva.

Enligt intervjuerna med företagen framgick det att de alla hade skilda syn på vilken

typ av forskning som de ville bedriva och i vilken grad. För Chalmers Tekniska

Högskolas sida är det en stor fördel att ha företag som är intresserade av olika slags

forskning för olika ändamål då fler forskningsprojekt kan komma att genomföras

inom flera områden. Tanken är att Johannberg Science Park ska marknadsföra olika

sorters forskningssamarbete där forskare från företag och forskare på Chalmers

Tekniska Högskola ska arbeta tillsammans men även visa den forskning som äger rum

från enbart ett håll ifall andra partner vill medverka eller ta del av resultaten.

Bristen på ett tydligt sätt att mäta den nyttan som teknikparken är tilltänkt ska tillföra

företagen är något som alla intervjuade tog upp. Eftersom till exempel byggbranschen

är väldigt dålig på att ta patent på uppfinningar förloras ett sätt att mäta nyttan av

innovation på ett sätt som kan göras i andra branscher. Detta påpekades av bland

annat den intervjuade på Chalmers Tekniska Högskola som även tror att arbetet inom

Johanneberg Science Park kan bli lite av en lärande process inom samhällsbyggnads-

området.

Både förespråkaren för Johanneberg Science Park och representanten för Chalmers

Tekniska Högskola menade att universitets varumärke måste bevaras och att riktlinjer

således bör läggas fram för samarbetets utsträckning. Från de intervjuade företagens

perspektiv kunde dock inga sådana förbehåll noteras. De upplevde snarare samarbetet

med universitetet som alltigenom positivt och något som i största mån ska eftersträvas

maximalt.

Det framgick från flera av de intervjuade att en risk för negativ konkurrens kunde

komma att uppstå. Med negativ konkurrens menas här en typ av konkurrens som

kännetecknas av ett företag lägger beslag på ett annat företags personal, idéer samt

resurser. Det enda företaget som i studien helt bortsåg från risken för en sådan


konkurrens var ett företag med en unik verksamhet som således inte riskerade utsättas

för en sådan situation.

Det finns i dagsläget ett stort antal groddföretag belägna på Johanneberg Science

Park. De anledningar deras flytt har i stor grad präglats av möjligheten till rekrytering,

kostnadseffektiva lokaler som bedömts som funktionella samt den indirekta nyttan av

att befinna sig i närheten av Chalmers Tekniska Högskola.


6 Diskussion

Med tanke på att studien varit av begränsad karaktär och enbart fokuserat på ett litet

antal företag kan inga vidare generaliseringar göras. De slutsatser som nämnts skulle

dock kunna fungera som inledande frågeställningar som skulle kunna prövas i en

större empirisk studie. På så sätt skulle det kunna avgöras om de slutsatser som dragits

går att tillämpa generellt på företag med liknande förutsättningar eller om resultaten är

unika för det studerade fallet.

Den primära styrkan med en teknikpark är enligt rapporten från Vinnova (2002)

närheten till universitetet och forskande miljöer. Det uppkom under intervjuerna att

detta är något som främst värdesätts av större etablerade företag vilket således stämde

överens med litteraturen. Likt de resultat som finns från tidigare studier angående

teknikparker är det vanligt att teknikparker ej är speciellt effektiva och så pass

innovativa som de anses. Innovation anses av samtliga intervjuade vara den viktigaste

möjligheten för företagen vid en etablering på Johanneberg Science Park. Om denna

således är liten eller obefintlig kan frågan ställas ifall detta överhuvudtaget är ett skäl

till att etablera sig på teknikparken. Är det egentligen prestige och association som då

är viktare än den verkliga egennyttan?

Det kan dock ifrågasättas hur pass väl de olika företagen i denna studie kommer

kunna tillgodogöra och ta till vara på de möjligheter som erbjuds i teknikparken.

Transportmedelskoncernen som intervjuades, vilka redan bedriver egen forskning och

har erfarenhet av att befinna sig i en teknikpark, kommer nog att kunna utnyttja de

faciliteter som erbjuds bättre än till exempel fastighetsaktören som inte bedriver

någon egen forskning och såldes inte har tidigare erfarenheter av sådana projekt. Den

intervjuade på fastighetsaktören ville dock bli mer involverad i forskningsprojekt i

frågor som berör deras verksamhet. För transportmedelskoncernen är forskningen

nödvändig för att stanna kvar på marknaden vilket gör att deras forskning måste ge

tydliga resultat. Dessutom är de ett aktiebolag som förväntas generera vinst varje år

vilket är ytterligare ett argument för att dess forskning måste ge klara resultat.

Fastighetsaktören som å andra sidan inte är ett vinstdrivande aktiebolag kan vara med

och finansiera forskning som på lång sikt kan gagna dem eller branschen men där de

inte måste se ett specifikt resultat. Fastighetsaktören är enligt den intervjuade främst

intresserade av forskning kring så kallade ”mjuka frågor” där det är svårare att mäta

resultaten på kort sikt. Fastighetsaktörens primära anledning till etablering är inte

själva forskningen utan den främsta anledningen till en etablering på Johanneberg

Science Park är enligt företaget att förbättra sin image, något som enligt Lindelöf och

Löfsten kan vara ett av hoten mot att en teknikpark ska bli framgångsrik. Detta gör att

företag inte etablerar sig på en teknikpark av rätt anledning och därför inte kommer att

delta till fullo i de syften som teknikparken har.

I litteraturstudien beskrivs att teknikparker ofta har svårt att få samspelet mellan

näringslivet och forskarna att fungera på ett bra sätt. Denna problematik är något som

har kommit upp under samtliga intervjuer, då det är svårt att få just ett sådant

samarbete att fungera i praktiken. Den intervjuade på Chalmers Tekniska Högskola


påpekade att det egentligen handlar om den kulturändring som detta innebär och att

kompremisser måste ske mellan forskarna och företagen. En klar fördel med att ha

näringslivet i samspel med forskningen på ett universitet är att större och mera

komplexa labboratorium kan finansieras när det finns fler användare för dem. Dock är

akademiska forskare enligt den intervjuade på Chalmers Tekniska Högskola vana att

ha sitt laboratorium att tillgå när de vill, vilket kommer bli en av de kompromisser

som behöver göras när laboratorium hyrs ut till företag. Detta är något som kan ställa

till problem till en början och där det även måste finnas klara riktlinjer om ur det ska

gå till.

Johanneberg Science Park har en väldigt klar vision om vilka företag de vill ska

etablera sig i teknikparken från specifika branscher. Detta kan bli en fördel för

teknikparken då det kommer vara lättare för företagen att hitta sätt att samarbeta och

att alla i teknikparken arbetar i ungefär inom samma kunskapsområde. Detta gör dock

att det blir färre företag att välja mellan när de ska hyra ut lokaler. Det påpekades

under intervjun med transportmedelskoncernen vikten av att det är betydelsefullt att

en teknikpark står fast vid sina principer och visioner och att således inte i

lågkonjunkturer ”släppa efter” och låta företag som inte passar in i profilen etablera

sig i parken enbart för att den ekonomiska aspekten kräver att samtliga fastigheter är

uthyrda. Att Johanneberg Science Park riktar in sig på företag från samhällsbyggnad,

material, nanoteknik och energi gör att de inte behöver marknadsföra sig för många

olika branscher vilket kan göra det enklare att kvantifiera teknikparkens effektivitet.

Detta är annars en svaghet med teknikparker som rapporten från Vinnova tar upp. I

och med att olika företag, allt från produktions- och forskningsföretag till

teknikkonsultföretag eller fastighetsförvaltningsföretag ska etablera sig i teknikparken

blir det direkta syftet med teknikparken svårare att urskilja.

Att det kommer så olika företag till Johanneberg Science Park kan både ses som något

positivt men även som något negativt. Den positiva aspekten är att företag kan komma

väldigt nära sina kunder samt leverantörer, men har även chansen att lättare kunna

lära sig av andra personer som arbetar i teknikparken från andra delar av branschen

som besitter annan kunskap. En annan positiv aspekt är att studenterna på Chalmers

Tekniska Högskola har chansen att få en inblick i hela branschen innan de tar examen.

Att poängtera är dock att detta är en möjlighet och kommer enbart att ske ifall båda

parterna engagerar sig, något som ledningen på Johanneberg Science Park vill ska

ske. Den negativa aspekten kan vara att olika företag behöver olika saker ifrån

Johanneberg Science Park. I och med att företagen har olika stor vana att samarbeta

med akademin kommer de vilja vara olika integrerade med den samt med varandra.

Detta gör att Johanneberg Science Park kommer behöva ha väldigt många olika

lokaler att tillgå. Detta kan göra det svårare för Johanneberg Science Park att kunna

tillmötesgå alla efterfrågningar. Lyckas teknikparken med detta kommer det dock

kanske underlätta när de söker nya hyresgäster under till exempel en lågkonjunktur.

Att det kommer många olika typer av företag innebär att risken minskas för att

liknande företag etablerar sig och på så vis undviks konkurrens mellan företagen i

teknikparken. Då blir det mindre risk, likt konsultbolagets resonemang kring faran i


att företagen kommer försöka anställa ett annat företags anställd. Dock kan

konkurrensen om anställda ändå uppstå även om olika delar av branschen är på

samma plats. Det positiva i att lika företag kommer till Johanneberg Science Park är

att de då kan hjälpa varandra att bli effektivare. Detta hjälper kanske inte det enskilda

företaget i det korta perspektivet men ifall alla företag kan bli lite bättre växer

näringslivet i hela branschen vilket kommer hjälpa samtliga företag på längre sikt. Det

finns förstås en anledning att vara orolig som företag ifall ens anställda skaffar sig

nätverkskontakter på andra företag och då detta företag är attraktivare förloras

arbetskraft, något som naturligtvis ökar om företagen finns belägna i närheten av

varandra och medarbetarna får en naturlig anledning att träffas. Som den intervjuade

på konsultbolaget beskrev bör Johanneberg Science Park inte utesluta samarbete

mellan företagen men det bör finnas sätt att reglera detta. Men detta kan då bli en

uppmaning i att förbättra det enskilda företaget och bli bättre än de konkurrerande

företagen. Om nätverkskontakter ändå inte görs, vad är då syftet med att sitta nära

varandra? Var konsultbolagets pessimistiska inställning rättfärdigad, om inget eller

lite gott kommer från beblandningen är det då logiskt att dra slutsatsen att risken för

negativ konkurrens är större?

En ytterligare aspekt som bör observeras är ifall det är någon skillnad i att etablera sig

i en teknikpark som redan existerar eller som i detta fall i en som än så länge enbart

finns i teorin och på pappret. Det är nog till stor del just detta som bidrar till

företagens ovisshet kring frågan ifall de vill flytta till Johanneberg Science Park, för

ingen vet ju i dagsläget exakt hur teknikparken kommer att fungera i praktiken. I en

redan existerande teknikpark vet företagen vad de kan förvänta sig om de flyttar dit

samt resultatet av teknikparken. Universitetet och teknikparken kommer då redan ha

ett etablerat samspel och klara uppfattningar om vad de kan förvänta sig av varandra.

När företag flyttar till Johanneberg Science Park har de dock en större möjlighet att

påverka hur detta samarbete kommer se ut, men det kommer nog ta längre tid innan

rollerna är helt klara och företagen kan få utdelning av att befinna sig i teknikparken.


7 Slutsatser

I detta avsnitt presenteras de slutsatser som arbetet lett fram till. I uppsatsens

inledande del definierades målet med kandidatarbetet som en kartläggning av de olika

beslutsunderlag som ett företag tar fram för att överväga etablering i en teknikpark.

Beslutsunderlagen har visat sig variera beroende på ett antal faktorer, däribland

företagets verksamhetsområde eller dess storlek. De punkter som bedömts som

signifikanta presenteras nu här nedan.

Drivkrafterna skiljer sig beroende på företagets storlek

Den fördel som teknikparker ger i form av närhet till forskning är något som först och

främst uppmärksammas av de större företagen. Ambitioner till vidare forskning i form

av laborationer och gemensamma forskningsprojekt lockar de företag där innovation

är centralt för organisationens fortlevnad. Det bör dock påpekas att detta inte stämmer

i lika hög grad för mindre företag. Även närheten till mera sofistikerade

laborationsrum lockar de större företagen att etablera sig i en teknikpark då de inte

behöver stå för hela kostanden för sådant laborationsrum själva.

Det finns i dagsläget ett stort antal groddföretag belägna på Johanneberg Science Park

och de drivkrafter som stått bakom deras flytt har i stor grad präglats av möjligheten

till rekrytering, kostnadseffektiva lokaler som bedömts som funktionella samt den

indirekta nyttan av att befinna sig i närheten av Chalmers Tekniska Högskola. De

större företagen var dock måna om att tydligare definiera de resultat som förväntas

från eventuella forskningsprojekt, både inom ett begränsat ämnesområde samt med

begränsade partners.

Drivkrafterna är oberoende av svårigheten med att kvantifiera nyttan

Trots att de intervjuade hade uppmärksammat de svårigheter som fanns med att mäta

den nyttan som utvinns från samarbetet med teknikparken, och i vissa fall till och med

obenägna att ta sig an frågan, så påverkade detta inte nämnvärt beslutet att etablera sig

i teknikparken. Det kan därför sägas att drivkrafterna i detta fall var mer eller mindre

oberoende av förmågan att kunna mäta den nyttan som uppstått via samarbetet i fråga.

Universitetet mer vaksamt över samarbetets utsträckning

En markant skillnad kunde urskiljas mellan teknikparkens och universitets synsätt

gentemot drivkrafterna och företagens sätt att betrakta drivkrafterna. Både

förespråkaren för Johanneberg Science Park och representanten för Chalmers

Tekniska Högskola menade att universitets varumärke måste bevaras och att riktlinjer

således bör läggas fram för samarbetets utsträckning. Från de intervjuade företagens

perspektiv kunde dock inga sådana förbehåll noteras. De upplevde snarare samarbetet


med universitetet som alltigenom positivt och något som i största mån ska eftersträvas

maximalt.

Risk för negativ konkurrens mellan företag med liknande verksamheter

Det framgick från flera av de intervjuade att en risk för negativ konkurrens kunde

komma att uppstå. Med negativ konkurrens menas här en typ av konkurrens som

kännetecknas av ett företag lägger beslag på ett annat företags personal, idéer samt

resurser. Det enda företaget som i studien helt bortsåg från risken för en sådan

konkurrens var ett företag med en unik verksamhet som således inte riskerade utsättas

för en sådan situation. Författarna av denna rapport menar därför att risken för negativ

konkurrens är som störst mellan de företagen med mer eller mindre identiska

verksamheter. Det förefaller därför naturligt att det konsultbolag som intervjuades var

det företag som visade störst oro i frågan om konkurrens. En sådan verksamhet

riskerar att i större utsträckning få sina resurser utnyttjade på ett sätt som strider mot

företagets interna mål. Detta med tanke på att det förväntas finnas ett antal företag

med liknande aktiviteter verkande i teknikparken.

7.1 Rekommendationer

För att få till en optimal nivå av samarbete mellan företagen sinsemellan bör

teknikparken;

Undvika att placera företag med mer eller mindre identiska verksamheter,

produkter eller tjänster allt för nära varandra.

Placera istället företag med närbesläktade verksamheter nära varandra och

således skapa en miljö där företagen kompletterar varandra utan att kopiera

varandra.

Klart definierade föreskrifter då ett företag ingår i ett gemensamt projekt med

andra företag. Det ska tydligt framgå i vilken utsträckning samarbetet ska ske

samt ge klara besked i samtliga frågor gällande kreditering för innovation och

forskning.


8 Referenser

Alexandersson, K., Fridenstam, C., Nyberg, K., Weidemann, S., & Wittlöv, N.

(2002). Science Parks. Göteborg: Stiftelsen för Arkitekturforskning.

Andersson, L. G. (den 24 mars 2011). VD HSB Göteborg.

Armstrong, J. S. (1982). The value of formal planning for strategic decisions: Review

of empirical research. Philadelphia: John Wiley & Sons, Ltd.

Bakouros, Y. L., Mardas, D. C. & Varsakelis, N. C. (2001). Science park, a high tech

fantasy?: an analysis of the science parks of Greece. Thessaloniki och Volos,

Grekland.

Bergh, M. (den 8 april 2011). VD Johanneberg Science Park.

Bryman, A., & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Ljubjana:

Liber.

Chalmers Tekniska Högskola. (2011). Chalmershistoria. Hämtat från Om Chalmers:

http://www.chalmers.se/sv/om-chalmers/historia/Sidor/Chalmershistoria.aspx den 19

april 2011

Deiaco, Giertz & Reitzberger. (2002). Teknikparkens roll i det svenska

innovationssystemet - historien om kommersialisering av forskningsresultat.

Stockholm: Vinnova - Verket för Innovationssystem.

Erfors, A. (2004). Det är dans i parken ikväll: Om samverkan mellan näringsliv och

akademi med forskningsparken som mäklande miljö och aktör. Lund: Lund Business

Press.

Felsenstein, D. (1994). University – related science parks – “seedbeds” or

”enclaves” of innovation? University of Jerusalem.

Ferguson, R. (1998). What's in a Location? Science Parks and the Support of New

Technology-based Firms. Uppsala.: Swedish University of Agricultural Science.

Gibb, J. M. (1985). Science parks and innovation centres : their economic and social

impact : proceedings of the conference held in Berlin, 13-15 February 1985 edited by

John Michel Gibb. Amsterdam: Commission of the European Communities.

Directorate General, Information, Market, and Innovation .

Hansson, F., Husted, K., & Vestergaard, J. (2005). Second generation science parks:

from structural holes jockeys to social capatal catalysts of the knowledge society.

Copenhagen, Denmark: Department of Management, Politics and Philosophy,

Copenhagen Business School.

HSB. (2011). Om HSB. Hämtat från HSB: http://www.hsb.se/omhsb den 19 april

2011

Humphrey, A. S. (2004). Businessballs. Hämtat från Businessballs:

www.businessballs.com den 05 05 2011

International Association of Science Parks. (2011). International Association of

Science Parks. Hämtat från International Association of Science Parks:

http://www.iasp.ws den 3 mars 2011


Johanneberg Science Park. (2011). Johanneberg Science Park. Hämtat från

Johanneberg Science Park: www.johannebergsciencepark.se den 11 april 2011

Lindelöf, P. (2002). Teknik- och forskningsparker som Entreprenöriell miljö. Borås:

Göteborgs Universitet.

Lindelöf, P., & Löfsten, H. (2001). Science Park Location and New Technology-

Based Firms in Sweden - Implications for Strategy and Performance. Göteborg.

Lindholmen Science Park. (2011). Från varvsområde till Science Park. Hämtat från

Lindholmen Science Park: http://www.lindholmen.se/sv/vart-omrade-vaxer/historia

den 22 mars 2011

Link, A. N., & Scott, J. T. (2003). U. S. Science Parks: The Diffusion of an Innovation

and Its Effects on the. Hannover, USA: Department of Economics, Dartmounth

College.

Löwegren, M. (2003). New Technology-Based Firms in Science Parks - A Studie of

Resourses and Absorptive Capacity. Lund: Lund Business Press Institute of Economic

Research.

Monck, C. S. (1988). Science parks and the growth of high technology firms.

University of California.

Pahl, N., & Richter, A. (2007). SWOT Analysis - Idea, Methodology And A Practical

Approach. Berlin: Fachhochschule für Ökonomie und Management, University of

Applied Science.

Ramböll Sverige AB. (2011). Om Ramböll. Hämtat från Om Ramböll:

http://www.ramboll.se/about%20us den 19 april 2011

Repstad, P. (2007). Närhet och distans: Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. .

Lund: Studentlitteratur.

Ryd, N. (den 6 april 2011). Samordningsansvarig inom Chalmers styrkeområde

samhällsbyggnad.

Sahlgrenska Science Park. (2011). Medicinareberget är ett unikt kompetens- och

resurscentrum. Hämtat från Sahlgrenska Science Park:

http://www.sahlgrenskasciencepark.se/index.php?option=com_content&view=article

&id=8&Itemid=8&lang=sv den 22 03 2011

Sahlin-Andersson, K. (1990). Forskningsparker och Företagsrelationer. Etableringen

av Novum forskningspark i organisationsteoretisk belysning. Stockholm:

Regionplane- och trafikkontoret.

Stadskansliet. (20091007). Förslag om bildande av Johanneberg Science Park AB.

Göteborg: Statskansliet Göteborg Stad.

Sundgren, J. E. (den 25 mars 2011). Direktör AB Volvo Group.

Swedish Incubators & Science Parks. (u.d.). Swedish Incubators & Science Parks.

Hämtat från Swedish Incubators & Science Parks: www.sisp.se den 3 mars 2011

Sverrung, U. (den 23 mars 2011). Regionchef division söder på Projektledning,

Ramböll Sverige AB.

Van Geenhuizen, M., & Soetanto, D. P. (2008). Science Parks: what they are and how

they need to be evaluated. Delft, Netherlands: Faculty of Technology, Policy and

Management, Delft University of Technology.


Volov Group Sverige. (2011). Om oss: En global koncern. Hämtat från Om oss: En

global koncern: http://www.volvogroup.com/group/sweden/sv-

se/Volvo%20Group/Pages/landingpagevolvogroup.aspx den 19 april 2011

Westhead, P. (1997). R & D 'Inputs' and 'Outputs' of Technology-Based Firms

Located On and Off Science Parks. R & D Management Journal , 45-62.

Documents

Johanneberg Science Parkabderisak.com/inc/kandidatarbete.pdf · Detta kandidatarbete syftar till att besvara dessa frågor med hjälp av en kvalitativ ansats som använts på en begränsad