Erfarenheter från projektet Greppa Näringen i Sverige

Stina Olofsson, Jordbruksverket, Sverige 2008-02-13

Frågor att besvara….

1. Varför startade projektet och av vem?

2. Hur länge och var har det pågått?

3. Vilket arbetssätt har vi haft?

4. Vilka förändringar har skett på gårdarna?

5. Hur har miljön påverkats?

6. Varför bör vi fortsätta ytterligare år?

Miljömålet – Ingen övergödning

ÖvergödningÖvergödning- vilken roll spelar jordbruket?- vilken roll spelar jordbruket?

I Sverige kommer en tredjedel av allt kväve som når haven

via vattendragen från jordbruksmark.

(Monitor 19, Naturvårdsverket, 2005)

I Sverige kommer en fjärdedel av all fosfor som når haven

via vattendragen från jordbruksmark.

ÖvergödningÖvergödning- vilken roll spelar jordbruket?- vilken roll spelar jordbruket?

(Monitor 19, Naturvårdsverket, 2005)

Nationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket

• Lagstiftning

• Forskning och utveckling

• Avgifter och miljöersättningar

• Rådgivning

Tidsaxel för det svenska lantbrukets arbetet mot övergödning

1988 Riksdagen

beslutar om plan

för åtgärder

mot närings-förluster

1995 EU

medlemsskap nya stöd för

fånggrödor och skyddszoner

EU:s Nitratdirektiv

införs

2001

Start av projektet Greppa

Näringen

1997

Start av kampanjen

Säkert växtskydd

1980s

Regler för lagrings-kapacitet

för stallgödsel

1995

Regler för täckning

av gödsel-behållare

1980s

Regler för spridnings

areal

1992

Regler om vinter-grön mark

1984

Miljöavgift på

mineral-gödsel

1994 Regler för spridning

av gödsel

1996

Regler om snabb

nedbrukning av

stallgödsel

2003 Nya nitratkänsligta områden införs

2005

Nya djurtäthets-regler

1990 Utbildningkrav för den som hanterar växtskyddmedel

Miljökänsliga områden enligt Nitratdirektivet

Utsläpp av kväve och fosfor från Sverige 1860-2000

Källa: Havsmiljökommissionen och Naturvårdsverkets rapport 5364

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1860-talet 1940-talet 1970-1980 2000

kton

/ å

r

Övrigt

Atm. Dep.Sjöar

Enskilda avlopp

Avlopp

Industri

Jordbruk

KVÄVE

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

1860 1950 1970 1985 – 90 2000

ton

/ år

FOSFOR

Fördelning av jordbruksstöden i Sverige år

2006, totalt 1073 milj Euro

56%

11%

9%

24%

GårdsstödDjurbidragRegionala stödMiljöstöd

Miljöersättningar i det svenska landsbygdsprogrammet

• Minskat kväveläckage– Fånggrödor

– Utebliven höstbearbetning

• Våtmarker, anläggning och skötsel• Skyddszoner längs vattendrag• Miljöskyddsåtgärder• Ekologisk produktion

Helhetssyn på miljöproblemen….

(foto:Stina Olofsson)

Organisation för Greppa Näringen

ReferensgruppA lla in tressen ter

Arbetsgrupp 1M odu lu tveck ling

m .m .

Arbetsgrupp 2S am ordna re länsstyre lse rna

M arknadsföringlänsvisa projekt

ProjektledningP ro jektleda re ,S JV , Lst K , M , N , I, H , O , D -län , LRF

In fo rm ationsansva rig , W ebb redaktö r

StyrgruppS JV , LR F , Lst, Fö re tagen

Jordbruksverket

Informationsmaterial

• Medlemsblad

• Goda Råd från Greppa Näringen

• Hemsida www.greppa.nu– Nyheter inom miljöområdet för växtnäring och

växtskydd– Stallgödselvärdering– Växtnäringsbalans på nätet

Medlemmar i Greppa Näringen 2001-2007

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007År

An

tal

våtmark

rådgivning

Åkerareal på gårdar i Greppa Näringen, 31 dec 2006Län Antal

brukareMedel-areal, ha

S:a ansluten areal, ha

Länets åker- areal, ha

Ansluten areal, %

Blekinge 205 67 13 700 32 300 42

Skåne 2593 115 299 200 457 300 65

Halland 686 83 57 000 114 900 50

Kalmar 455 99 45 000 126 100 36

Gotland 152 118 18 000 86 900 21

Västra Götaland 1036 116 120 100 477 800 25

Stockholm 56 196 11 000 86 700 13

Uppsala 58 160 9 300 154 000 6

Södermanland 75 204 15 300 128 100 12

Östergötland 218 180 39 300 207 700 19

Örebro 41 182 7 500 108 200 7

Västmanland 88 187 16 500 125 200 13

Summa 5664 115 651 900 2 105 200 31

Under 6 år har 25 000 gårdar besökts

200 rådgivare gör årligen i medeltal ca 25 rådgivningar

var i projektet

Miljörådgivning i Sverige 2006allmänt finansierad

23%

4%

18%

23%

18%

7%7%

Greppa Näringen

Övrig växtnäring

Växtskydd

Ekologisk produktion

Biologisk mångfald

Djurskydd

Tvärvillkorsrådgivning

Greppa Näringens rådgivning

32%

25%

14%

18%

4%7% Växtnäringsbalanser

Planering ochuppföljningUtfodring ochstallmiljöGödslings- ochfältstrategier

Säkert växtskydd

Våtmarksplanering

Greppa Näringens rådgivning

48%

28%

13%

7%5%

Kväveutlakning

Ammoniakförluster

Fosforförluster

Växtskyddsmedels-förlusterInformation motövriga lantbrukare

Greppa Näringens databas

• Beskriva vilka gårdar som ingår i Greppa• Sammanställa växtnäringsbalanser• Beräkna effekter av rådgivningen

– Förändringar i överskottsvärden i växtnäringsbalanser

– Se förändringar exempelvis spridningstidpunkter

– Beräknade förändring av utlakning av kväve

Förändringar av gårdarnas överskott av fosfor i näringsbalanser efter i medeltal 2,5 års rådgivning i Greppa Näringen

-4

-2

0

2

4

6

8

mjölk (701 gårdar) gris (109 gårdar) växtodling (563gårdar)

Gårdstyper

kg

/ha

Första balans

Senaste balans

In- och utförsel av fosfor på 109 grisgårdar efter ca 2,5 års rådgivning i Greppa Näringen:

In- och utförsel av fosfor i gårdsbalansen med:

1:a balans

kg/ha

Sista balans

kg/ha

Förändring kg/ha

Införsel:

Foder 23,8 21,7 -2,1

Mineralgödsel 3,7 3,9 +0,2Utförsel:

Organisk gödsel 1,1 1,7 +0,6

Animalier 7,7 8,5 +0,8

Vegetabilier 12,1 12,9 +0,8

in-ut= överskott +6,6 +2,5 -4,1

Förändring av gårdarnas överskott av kväve i näringsbalanser efter i medeltal 2,5 års

rådgivning i Greppa Näringen

0

20

40

60

80

100

120

140

mjölk (701 gårdar) gris (109 gårdar) växtodling (563 gårdar) Gårdstyper

kg

/ha

Första balans

Senaste balans

Kväveöverskott på575 mjölkgårdar (2004)

Överskott vid olika djurtäthet

0

50

100

150

200

250

300

350

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3

Djurtäthet (de/ha)

kg N

/ha

Överskott

Linjär (Överskott)

Kväveöverskott på 35 mjölkgårdar 1997 – 2004

6000 kg mjölk/ha, 1,0 de/ha, 50 % vall, 35 % spannmål

0,0

20,0

40,0

60,0

80,0

100,0

120,0

140,0

160,0

180,0

200,0

1997 1998 1999 2001 2002 2003 2004

kg N

/ha

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

Män

gd

mjö

lk p

er h

a

Överskott

Producerad mjölk per ha

Använda medel i Greppa Näringen, 1000 euro

År Rådgivning/kurser

Övrigt Totalt (avrundat)

Därav miljöskatt

2000 0 540 5402001 652 685 13402002 1380 739 21202003 2696 989 3690 410

2004 3022 859 3880 330

2005 2967 750 3720 390

2006 3054 652 3710 310

Miljöeffekter och samhällets kostnader för rådgivning i Greppa Näringen 2001-2006

Miljöeffekter Beräknad årlig minskning uppnådd 2006

Årlig kostnad för sparad växtnäring

Kväveutlakning 805 ton kväve 31 kr/kg

Ammoniak-avgång

560 ton kväve 28 kr/kg

Fosforförluster 19 ton fosfor 309 kr/kg

Exempel på resultat av lantbrukarnas arbete för Östersjön hittills

Tidsperiod Uppnådd minskning

Källa

Kväveläckage rotzonsläckage,ton

1985-1995 -20 000 ton Naturvårdsverket

1995-2003 -5 000 ton Naturvårdsverket*

2003-2005 -2 000 ton De Facto,

Miljömålsrådet

Fosforförluster, % 1995-2000 -19% Naturvårdsverket

Ammoniakavgång till luften %

1995-2005 -18% SCB

*Reviderade siffror jämfört med tidigare beräkningar publicerade av Jordbruksverket

Orsaker till minskat kväveläckage 1995-2003Johnsson och Mårtensson SLU, 2005

-1500

-1000

-500

0

500

Kattegatt,Skagerack

Öresund Egentliga Östersjön

Havsområde

ton N per år

arealminskning

kväveeffektivitet

fånggröda,vårbearbetn.

gödselspridning,vår

grödfördelning

P-tillförsel med mineralgödselSverige, tusental ton fosfor

0

10

20

30

40

50

60

70

70/7

1

72/7

3

74/7

5

76/7

7

78/7

9

80/8

1

82/8

3

84/8

5

86/8

7

88/8

9

90/9

1

92/9

3

94/9

5

96/9

7

98/9

9

00/0

1

NPKNPPKP

Motivera

23%

61%

22%

71%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Nej

Ja

2005

1999

Fråga 3: Är Du beredd att vidta ytterligare åtgärder på Din gård för att minska växtnäringsläckaget? Bas: SHB

Man är beredd att själv vidta åtgärder i större utsträckning än 1999. Detta gäller även i övriga Götaland och Mälardalen. Icke-medlemmar i GN är mindre benägna att själva göra något. (Landja , 2006)

21%

65%

11%

2%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Ja, ganskastora - storaförändringar

Nej, intealls

Stora förändringar

Fråga 7: Du som är medlem i Greppa Näringen, har detta lett till förändringar på Din gård? Bas: Medlemmar

¼ av medlemmarna anser sig ha genomfört större förändringar, medan 2/3 menar att de endast gjort mindre förändringar. Var tionde medlem har inte gjort något. Vi vet dock inte om detta är från en nivå där man redan hade minimerat växtnäringsläckaget eller om det var från en mindre sofistikerad nivå. (Landja, 2006)

49%

77%

59%

56%

60%

63%

41%

69%

78%

72%

60%

64%

78%

40%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Odling av fånggrödor

Spridning av flygödsel på våreneller i växande gröda

Snabbare nedbrukning avstallgödsel efter spridning

Bandspridning av flytgödsel

Senareläggning av vallbrott

Senarelagd jordbearbetning till senhöst eller vårplöjning

Anpassad utfodring

2005

1999

Fråga 15: Vilka åtgärder skulle vara mest effektiva mot växtnäringsförluster i Ditt område? Bas: SHB

En påtaglig ökning har skett för senarelagd jordbearbetning, snabbare nedbrukning och odling av fånggrödor. 2/3 av djurägande medlemmar anger anpassad utfodring som en effektiv åtgärd. (Landja, 2006)

26%

33%

56%

65%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Jag anpassar proteinhalten ifoderstaten mycket noggrannare

än tidigare

Jag analyserar min gödsel imycket högre utsträckning än

tidigare

Jag har kraftigt minskat andelengödsel som sprids när det är

varmt och blåsigt

Jag har kraftigt minskat tidenmellan spridning och

nedbrukning av stallgödsel

Fråga 20: Hur stämmer nedanstående åtgärder för att minska ammoniakavgången med vad Du har gjort de senaste fem åren? Bas: SHB

Förändringarna är påtagliga enligt lantbrukarnas uppfattning. 2/3 har t ex kraftigt minskat tiden mellan spridning och nedbrukning på hösten. Skillnaderna mellan medlemmar och icke-medlemmar är ibland stora, ibland av mindre omfattning (Landja, 2006)

Bjud in media till gårdarna!

Framgångsfaktorer för Greppa Näringen

• Samverkan och delaktighet

• Bondenytta

• Aktuell fråga som berör hela samhället

• Budskap som går att kommunicera

• Kunskapsuppbyggnad hos rådgivarna

• Verktyg för lantbrukaren

• Uppföljning och återkoppling

Hur länge ska vi hålla på?

Kontinuitet

Uppföljning

Tålamod

Nya län och områden

= 3-4 år till

VAD odlas och HUR odlas det?