KKUSTSTVAVATTTTENEN

TEMANärin

gsämnen

MILJÖRAPPORT FÖR 2007 FRÅN KUSTVATTENKOMMITTÉN I KALMAR LÄNMILJÖRAPPORT FÖR 2007 FRÅN KUSTVATTENKOMMITTÉN I KALMAR LÄN

2 KUSTVATTENKOMMITTÉN I KALMAR LÄN · MILJÖRAPPORT FÖR 2007

Fosforhalterna fortfarande höga

Västervik

Oskarshamn

Kalmar

Blankaholm

Gamleby-viken

Simpevarp

Södra Cell

Mönsteråsviken

Skäggenäs

Utgrunden

Timmernabben

Västrum

Figeholm

Borgholm

Kvävehalt i kustvattnet 2005-2007 sommar

Hög

God

Måttlig

Otillfredsställande

Dålig

StatusklassVästervik

Oskarshamn

Kalmar

Blankaholm

Gamleby- viken

Simpevarp

Södra Cell

Mönsteråsviken

Skäggenäs

Utgrunden

Timmernabben

Västrum

Figeholm

Borgholm

Fosforhalt i kustvattnet 2005-2007 sommar

Hög

God

Måttlig

Otillfredsställande

Dålig

Statusklass

Den ekologiska statusen i länets kust-vatten behöver förbättras. Det visarSMHI:s mätningar av bland annatkväve, fosfor och siktdjup 2007. Försin bedömning har SMHI använt en ny,femgradig ekologisk klassning somföljer en internationell standard förvattenkvalitet.

Framför allt fosforhalterna är förhöga, vilket de har varit ända sedan2004 ute i Östersjön.

SMHI undersöker regelbundet vatten-kvaliten i Kalmar läns kustvatten. Mät-ningarna görs på platser som är nogautvalda med tanke på läge och av-ståndet till kända utsläppskällor. Totaltingår 21 stationer i detta kontrollpro-gram. Man mäter temperatur, salthalt,kväve, fosfor, kisel, syre, organiskt kol(TOC), klorofyll samt siktdjup i meter.Tillsammans ger dessa undersökningaren god bild av tillståndet i kustvattnet.

De mycket speciella väderförhållande-na under 2007 med mycket regn och

blåst under vintern satte sina spår imätningarna. Bland annat uppmättes idecember på många stationer, blandannat Sjöängsviken vid Loftahammarsamt Blankaholm, ovanligt höga kvä-vehalter. Det tyder på att kväve lakatsut ur skogs- och jordbruksmark.

Stormen Per rörde om rejält i vattnetoch påverkade siktdjupet som varmycket dåligt på flera stationer, blandannat vid Skäggenäs. Siktdjupet påreferensstationerna i länet visar docken tydlig, långsiktig förbättring sedan

Oskarshamn

Kalmar

Västervik

V2V

V2

M1V1

O3V

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

V2V GamlebyvikenO3V OskarshamnV2 SkäggenäsM1V1 Bergkvara

Vat

tend

jup

Siktdjup i augusti 1995-2007på fyra referensstationer

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

3MILJÖRAPPORT FÖR 2007 · KUSTVATTENKOMMITTÉN I KALMAR LÄN

1996 i Gamlebyviken och utanförOskarshamn.

Den sammanfattning som SMHI gjortför länets kustvatten för perioden 2005-2007 visar att miljösituationen inte ärbra när det gäller halterna av oorga-niskt kväve (kväve som är löst i vatt-net). De områden som visar måttlig ellersämre ekologisk status är stationernautanför Kalmar, stationerna vid Skägge-näs, Mönsterås, Oskarshamn, Blanka-holm samt Västrumsfärden och kustenlängre norrut. Stora delar av kust-sträckan är i behov av åtgärder för att fåbättre ekologisk status.

I ännu högre grad gäller detta för oor-ganisk fosfor eller fosfat. För fjärde åreti rad var halterna höga 2007. Ostadigtsommarväder med låg vattentempera-tur gjorde dock att det inte blev någraomfattande algblomningar detta år.Statusen för kustvattnet när det gällerfosfat är som bäst måttlig enligt dennya, ekologiska klassning som nu bör-jat tillämpas. I de flestafall är dock statusen otill-fredsställande eller dålig.I synnerhet gäller dettaunder sommaren. Samt-liga länets kuststräckor är

därmed, enligt SMHI, i behov av åtgär-der för förbättrad status.

SMHI:s analys visar också att det ärstor skillnad på sommar och vinter.

Syrgashalterna i bottenvattnet lågunder 2007 i huvudsak på normala ni-våer. Under augusti–september råddedock, liksom tidigare år, i stort sett totalsyrebrist på de flesta stationerna.

Länets långa kust omfattar de mest skiftande miljöer, härsandbotten på grunt vatten i södra Kalmarsund.

Halterna av tungmetaller i blåmussloroch blåstång i länets kustvatten var2007 låga eller måttliga enligt Natur-vårdsverkets bedömningsgrunder. Ettundantag är Oskarshamn som fortfa-rande dras med mycket höga halter avframför allt kadmium och bly. Tydligtförhöjda halter av koppar och blyfinns också vid Garpens fyr i södraKalmarsund.

Blåmusslor filtrerar under sitt liv storamängder havsvatten och samlar därförupp föroreningar, bland annat metaller.Därför kan musslorna användas i mil-jöövervakningen. Högskolan i Kalmarhar gjort sådana undersökningar sedan1980-talet. Analyserna görs i sin tur avackrediterat laboratorium.

Resultatet jämförs med områdets för-väntade, naturliga bakgrundshalt, en-ligt Naturvårdsverkets bedömning.

2007 års undersökningar av musslorna

4 KUSTVATTENKOMMITTÉN I KALMAR LÄN · MILJÖRAPPORT FÖR 2007

Västervik

Oskarshamn

Kalmar

Ref H4Me4

G1 MeG3 Me

G5 Me

N6 Me

N1 Me

N3 Me

HamnN4 Me

Ref Me3

Fyllda cirklar visarreferensstationer

Ref Me5

Ref Me1

Ref H2Me2

K9 MeK17H Me

MB6 MeMB9 Me

Stationer för undersökningav metaller och miljögifter

mg/kg24

20

16

12

8

4

0

Kopparhalt i blåmusslorpå 14 stationer 2007

Ref M

e5

Ref H

4Me4

G1

Me

G3

Me

G5

Me

Ref M

e3

N1

Me

N3

Me

N4

Me

N6

Me

Ref H

2Me2

K9 M

e

K17H

Me

Ref M

e1

mg/kg Kadmium i blåmusslorpå 14 stationer 2007

Ref M

e5

Ref H

4Me4

G1

Me

G3

Me

G5

Me

Ref M

e3

N1

Me

N3

Me

N4

Me

N6

Me

Ref H

2Me2

K9 M

e

K17H

Me

Ref M

e1

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0

29,1

Blåmusslor visar metallhalterna

visar att Oskarshamns hamn och områ-det utanför, samt Verkebäcksviken ochett område i södra Kalmarsund har tyd-ligt förhöjda halter av vissa metaller. IOskarshamn ligger kadmium, bly ochzink många gånger över bakgrundshal-ten. Halten av såväl kadmium somnickel har dock minskat i områdetutanför hamnen sedan 1980-talet. Innei hamnen däremot syns inte sammaminskning.

Verkebäcksviken har liksom Oskars-hamns hamn också under många de-cennier varit utsatt för industriutsläpp, iVerkebäcksvikens fall ytbehandlingsin-dustrin i Gunnebo. Även 2007 var zink-halten betydligt högre längst in i vikenän längre ut mot kusten. Glädjande noghar halterna av zink minskat successivti viken sedan 1980-talet.

I denna form av miljöövervakningingår också ett antal referensstationer

som ligger långt från kända industriut-släpp. På dessa stationer syns en tydligminskning av zink och krom. Ävenkadmium och nickel minskar men ten-densen är något osäker. Kopparhalternadäremot visar en tydlig ökning sedan1980-talet.

Metallhalterna i blåstång följer i stortsett trenderna för blåmusslorna när detgäller koppar, zink och nickel. Här synsemellertid också en tydlig tendens tillminskade kadmiumhalter.

Även halterna av vissa miljögiftersom PCB (perklorerade bifenyler) PAH(polyaromatiska kolväten) och TBT (tri-butyltenn) har undersökts i musslorlängs ostkusten. Halterna av dessaämnen i kustvattnet var genomgåendelåga, med undantag av TBT och PCBi Oskarshamns hamn. Där var haltenav PCB 5–10 gånger högre än i Hanö-bukten.

5MILJÖRAPPORT FÖR 2007 · KUSTVATTENKOMMITTÉN I KALMAR LÄN

Halterna av flera ämnen, bland annatPAH och vissa metaller, har minskat ivattnet utanför Södra Cells fabriksedan 2001/2002. Men giftiga ämnenkan fortfarande spåras både där ochlängre norrut längs kusten. Det visarundersökningar som gjorts av SGU,Sveriges Geologiska Undersökning påuppdrag av Kustvattenkommittén.

SGU har sedan 1996 undersökt till-ståndet i mil-jön utanförSödra Cell. Un-dersökningar-na går till såatt man medhjälp av fällorsom hänger ifångstanord-ningar i vatt-net samlar upppartiklar somsjunker ner (se-d i m e n t e r a r )mot bottnen. Partiklarna har stor för-måga att binda bland annat miljögifteroch metaller till sig. Därför är sedimen-tproverna ett bra verktyg för att över-vaka miljöbelastningen i ett område.

Undersökningarna som pågått sedan1996 har visat att havsmiljön utanförbruket har förbättrats på flera viktigapunkter. Inte minst har klorfenolernafrån den tidigare klorblekningen avpappersmassan sjunkit under den mät-bara gränsen. Halterna av hartssyror(ämnen som finns naturligt i barrved)har också minskat på senare år.

Halterna av kadmium och koppar ärdock fortfarande höga, enligt SGU.Kopparhalterna har ökat med 30 pro-cent sedan början av 2000-talet. Dennatrend syns längs hela ostkusten, ochmetallerna kan komma från mångaolika källor.

SGU har också undersökt halterna avmiljögifterna PCB och PAH. Jämförel-sen mellan 2001/2002 och 2004/2005visar små förändringar vad gäller PCB,men med ett tydligt undantag. På mät-stationen norr om brukets avloppsvat-tenutsläpp har halten ökat med hela140 procent. En tänkbar förklaring –med tanke på stationens läge – är att detär äldre föroreningar från Emån somsprids vidare ut i havet. Koncentratio-nerna av PAH (som i huvudsak kommerfrån förbränning av fossila bränslen)har minskat med 20-40 procent, utom

vid en station nära avloppstubens myn-ning.

SGU har också låtit Stockholms uni-versitet testa om det finns giftigaämnen i sedimenten från fällorna. Detgör man genom att injicera extrakt frånsedimenten i gulan på nybefruktadefiskägg och följa hur ynglen utvecklas.Denna metod är väl beprövad. Resulta-tet visar att det finns giftiga ämnen isedimenten på såväl samtliga stationerutanför bruket som på referensstationenvid Blankaholm. Den biologiska effek-ten vid Mönsterås är dock betydligtlägre än i exempelvis Stockholms skär-gård.

Oskarshamn

Kalmar

Västervik

Blankaholm

Ödängla

Södra Cell

Utsläppstub

Vållö

Mönsterås

MB 220

MB 210

MB 230

MB 6

MB Ref

Stationer för undersökning av metaller i sedimenten

Förbättrad miljö utanför bruket

Regnbågsyngel som kläckts från ägg som injicerats medextrakt från sedimenten. Den övrebilden visar en normallarv, den under en larv med ödem i gulesäcken. Exemplen kommer inte från Södra Cells utsläppsområde.

SSeeddiimmeennttffäällllaa mmeedd ffllyyttkkrrooppppaarr ssoommhhåålllleerr ffäällllaann uupppprräätttt ii vvaattttnneett..FOTO: INGEMAR CATO

FOTO

: G

UN

ÅK

ERM

AN

På uppdrag av Kustvattenkommittén iKalmar län har SMHI jämfört halternaav näringsämnena kväve och fosfor ilänets kustvatten från 1996 till 2007. När det gäller kväve syns ingen klarförändring, utom i Gamlebyviken. Förfosfor däremot märks en tydlig för-sämring, i synnerhet sedan 2004.

SMHI undersöker regelbundet fyra re-ferensstationer i länet, i Gamlebyviken,

vid Oskarshamn, Skäggenäs och utan-för Bergkvara. Dessa stationer är gans-ka olika till sin karaktär. Gamlebyvikenär en djup, avsnörd havsvik med lågvattenomsättning. Där är variationernadärför måttliga från år till år, och till-ståndet är klart sämre än för övriga trestationer som ligger öppet med strömoch därmed högre vattenomsättning.Men samtidigt finns – när det gällerkväve – en tydlig trend mot förbättring

för stationen i Gamlebyvi-ken sedan 1996. Det gäller isynnerhet under vintern.

För näringsämnet fosforhar tillståndet genomgåen-de försämrats under dengångna tioårsperioden. Detmärks framför allt underåren 2005-2007. Detta ärtroligen en direkt följd avde höga fosforhalter sommätts upp ute i Östersjönsvattenmassa sedan 2004.Det anses i sin tur ha berottpå att stora mängder upp-lagrad fosfor lösts ut urbottnarna. De höga halter-na utmed länets kuster be-höver inte bero på utsläpp

från land utan är troligen en direkt följdav de ännu höga halterna av fosfor utei Östersjön.

SMHI har också jämfört halterna avkväve och fosfor i kustvattnet medvärdena vid en utpräglad utsjöstation,Norrköpingsdjupet. Där är tillståndetgenomgående bättre än i länets kust-vatten.

För att göra dessa jämförelser harSMHI i år tillämpat en ny metod därman delar in vattnets ekologiska statusi fem klasser – hög, god, måttlig, otill-fredsställande och dålig. (Se faktarutahär intill). Ingen av de fyra här nämndastationerna når upp till statusklassen”hög” utan hamnar i huvudsak på”måttlig” eller ”otillfredsställande” eko-logisk status. Det gäller såväl sommarsom vinter, och för både kväve ochfosfor. Inte heller utsjöstationen Norr-köpingsdjupet kommer upp till denhögsta klassen.

Den nya kvalitetsklassningen är ettresultat av EUs vattendirektiv för allamedlemsländer. SMHI:s sammanställ-ning för åren 1996–2007 visar tydligtatt Kalmar läns kustvatten ännu har förhöga halter av kväve och fosfor för attklara vattendirektivets mål.

6 KUSTVATTENKOMMITTÉN I KALMAR LÄN · MILJÖRAPPORT FÖR 2007

Ny klassning av vattenmiljönTEMA Näringsämnen

Gamlebyviken, här längst in vid Gamleby, är en av länskustens mest ”extrema” vikar som är nästan helt avsnörd från Östersjön.

Emån är sydöstra Sveriges största vattendrag och för med sigstora mängder näringsämnen från inlandet ut i Kalmarsund.

7MILJÖRAPPORT FÖR 2007 · KUSTVATTENKOMMITTÉN I KALMAR LÄN

Oskarshamn

Kalmar

Västervik

V2

O3V

V2V

M1V1

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Totalfosfor sommar1

0,9

0,8

0,7

0,6

0,5

0,4

0,3

0,2

0,1

0

Eko

logi

sk k

valit

etsk

vot

Station V2V GamlebyvikenStation O3V Oskarshamn

Eko

logi

sk k

valit

etsk

vot

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

1

0,9

0,8

0,7

0,6

0,5

0,4

0,3

0,2

0,1

0

Totalfosfor sommar

Station M1V1 BergkvaraStation V2 Skäggenäs

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Totalfosfor sommar1

0,9

0,8

0,7

0,6

0,5

0,4

0,3

0,2

0,1

0

Eko

logi

sk k

valit

etsk

vot

Station Norrköpingsdjupet

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

1

0,9

0,8

0,7

0,6

0,5

0,4

0,3

0,2

0,1

0

Totalkväve sommar

Eko

logi

sk k

valit

etsk

vot

Station V2V GamlebyvikenStation O3V Oskarshamn

FAKTA Statusklasser

Sjöar, vattendrag och kustvatten ska senast år 2015 ha upp-nått ”god ekologisk status”. Denna djärva målsättning harbestämts av EU:s vattendirektiv för alla medlemsländer.

Efter ett omfattande arbete inom EU ska vatten kunna bedö-mas och jämföras internationellt genom en indelning i femklasser – hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig eko-logisk status.

I Sverige har Naturvårdsverket i samarbete med SMHI ochforskare vid universiteten i Umeå och Stockholm tagit frambedömningsgrunder som är anpassade till vattendirektivetskrav. Det gäller vattnets innehåll av näringsämnen men ocksåsyrehalt och siktdjup.

Indelningen i statusklasser görs efter mätningar där manfastställer den ekologiska kvalitets-kvoten (EK) för respektiveprov. En poäng med denna kvot är att den tar hänsyn till hurplatsen ser ut där provet har tagits, och om den är påverkad avsötvatten från land. Vattnets salthalt styr i princip i vilken sta-tusklass provet bör hamna.

För att få så god precision som möjligt i jämförelserna harSveriges kustvatten delats in i inte mindre än 25 olika typer.

Den nya indelningen i statusklasser visar att halterna av fosfor ärhöga under sommaren längs kusten. I synnerhet efter 2003 harvattnets kvalitet i detta avseende försämrats. Samma utvecklingses för referensstationen Norrköpingsdjupet. För “bra vatten” börkurvorna ligga uppe i de gröna eller blå fälten. Kurvorna för kväve(underst) visar inte samma negativa utveckling.

Blåstångsamhällenas utveckling i kustvattnet kartläggs av Högskolans i Kalmar marinbiologer.

Västervik

Oskarshamn

Påskallavik

Simpevarp

Borgholm

Mörbylånga

Bergkvara

Mönsterås

Kalmar

Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig

Ekologisk status för makroalger 2007

8

Positiv trend för blåstången norrut

KUSTVATTENKOMMITTÉN I KALMAR LÄN · MILJÖRAPPORT FÖR 2007

På 1980-talet växte blåstången igenomsnitt en meter djupare än idag.Nedgången kom under 1990-talet.Sedan dess har tången haft svårt attåterhämta sig, åtminstone i södraKalmarsund och öster om Öland. 2007 konstaterades inga större för-ändringar. I länets norra skärgårdartycks dock en glädjande, positiv trendhålla i sig.

Tångsamhällena ingår i ett komplice-rat växelspel mellan fiskarter, smådjuroch växter och anses som en av de vik-tigaste miljöerna för livet i Östersjön.Därför är det viktigt att försöka kart-lägga vilka faktorer som påverkar blås-tångens utveckling.

Högskolan i Kalmar har studerat tång-en i länet ända sedan mitten av 1980-talet. 1984 infördes ett system där blås-tångens utbredning undersöktes på 12stationer. Efter hand har antalet utökatsoch metoderna för att mäta utbredning-en successivt förfinats. Sedan 2001 in-går hela 92 stationer i kontrollprogram-met.

Sedan starten för undersökningarna1984 följde en serie av år där blåstång-en ökade sin utbredning på djupet.Trenden bröts i slutet av 1980-talet och

vändes i en negativ utveckling därtången ”klättrade” uppåt på allt grun-dare vatten. Kulmen tycktes vara nådd1997. Tångens totala utbredning pådjupet hade då på tio år minskat från igenomsnitt fyra till två meter.

1998 syntes en genomgående, märk-bar förbättring som fortsatte till 2002.Sedan dess har situationen i stort settvarit oförändrad.

Dessa iakttagelserna gäller genom-snittet för alla stationer. Avvikandetrender finns dock för många stationer.Ett exempel är en station i Misterhultsskärgård. Där fanns 1986 blåstång nedtill åtta meters djup. 2006 fanns dedjupast växande tångplantorna på barafyra meter.

Ett mönster för länets kust är att ut-vecklingen generellt är sämre i södraKalmarsund än längre norrut. Tydligas-te är den positiva tendensen norr omFigeholm. I Västerviks skärgård har deflesta av stationerna utvecklats positivtunder en följd av år. Det är framför allttätheten i tångbestånden som har ökat.Några stationer i norra delen av länetvisade 2006 och 2007 den hitills störstautbredningen av blåstång sedan mät-ningarna började 1984.

Trenden för 2007 är dock generellt en

FAKTA Så undersöks tången

I Kalmar län, liksom längs många andrakuststräckor i Östersjön, undersöks de bot-tenväxande algernas utbredning genomatt dykare simmar längs ett utlagt mått-band och bedömer täckningsgraden avolika växtarter i en korridor på 5-10 me-ters bredd, beroende på sikten i vattnet.En sådan utlagd ”mätlinje” kallas transekt.Täckningsgraden anges i en sjugradigskala; 1, 5, 10, 25, 50, 75 och 100 %. Spe-ciellt intresse ägnas blåstången och avdetta skäl har varje ordinarie transekt för-stärkts med två stödprofiler där tångensutbredning och täckning också studerasför att få högre statistisk säkerhet.

Ödängla

Björnö

Södra Cell Mönsterås

Vållö

Mönsterås

Utsläppstub

Västervik

Oskarshamn

Kalmar

5/9

8/9

3/3

4/6

3/3

1/3

8/11

3/3

Blåstångens utbredningi Kalmar län 2007

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

12345678910

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

12345678910

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

3/3

0/2

12345678910

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Bläsinge

Påskallavik

Simpevarp

Misterhult

Figeholm

Timmernabben

Bergkvara

53/92 Stationer med tångbälte

Varje stapel motsvarar flera stationer

Totalt antal stationer

Undre gräns för tången

Vattendjup

Undre gräns för tångbälte

Medelvärde för hela Kalmar län

0/13

8/11

4/9 1/4

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

MILJÖRAPPORT FÖR 2007 · KUSTVATTENKOMMITTÉN I KALMAR LÄN 9

något minskad utbredning av blåstång ikustvattnet jämfört med 2006. Det gäl-ler speciellt i området mellan SödraCells massafabrik och Simpevarp.

I skärgården utanför massafabrikensaknades tång helt på fyra av elva sta-tioner 2007, och bara två hade ett sam-manhängande tångbälte. En liten för-bättring har dock setts i närheten av ut-släppstuben där antalet stationer medtång har ökat från tre till fem de senas-te fem åren. Täckningsgraden var dockfortfarande mycket låg 2007.

Av de 92 stationerna i länet som be-söktes 2007 var det 52 som hade sam-manhängande tångbälte (minst 25 %täckningsgrad). På 18 stationer sakna-des tång helt och hållet vilket är en litenförsämring jämfört med 2006 då 14 sta-tioner saknade tångbälte.

Det kan tilläggas att av de 92 statio-nerna i länet är 28 ordinarie huvudsta-tioner. De övriga används som stöd för

att göra resultatet från de ordinarie sta-tionerna statistiskt säkrare.

Vatt

end

jup

(m)

1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007

0

1

2

3

4

5

Blåstångens utbredning på djupet Medelvärde för 12 stationer 1984-2007

Sammanhängande tångbälte

Total utbredning av tångplantor

Även 2007 var det stora skillnader isammansättningen av fiskarter i skär-gården utanför Södra Cells massa-fabrik och i referensområdet vid Vinö iMisterhults skärgård. Vid Vinö domi-nerar abborre och mört medan karp-fiskarna sarv och björkna utgjordedrygt 70 procent av fångsten vidVållö, Svartö och Ödängla.

Fiskeriverket har nu provfiskat i 13 år ivattnen kring Vållö, Svartö och Ödäng-la i Mönsterås skärgård. Fisket görs föratt ta reda på om och hur fiskbeståndenpåverkas av utsläppet av processvattenfrån Södra Cells massafabrik som liggermitt emot Vållö.

För jämförelsens skull görs motsva-rande provfiske på två referenslokaler,en vid Vinö och en vid Kvädö i Öster-götlands skärgård.

I Mönsteråsskärgården har gädda ochmört minskat kraftigt sedan provfisketstartade 1995. Abborren visar storavariationer med riktigt dåliga år 1998–1999 och en ny svacka 2004–2005.Åren därefter har fångsten av abborreåter ökat något vid Mönsterås.

Vid Vinö ligger fångsterna av abborremånga gånger högre per nät. Men varia-tionerna mellan åren är stora även här,och fångsten har under många år följttrenden vid Mönsterås. Men så var detinte 2007. Då minskade fångsten pernät vid Vinö medan den ökade svagtvid Mönsterås.

Fiskeriverket undersöker också abbor-rarnas ålder. I fångsten 2007 dominerarett- och tvååriga abborrar vid Mönster-ås, vilket tyder på att abborrarna kun-nat föröka sig i området. Denna utveck-

ling är dock fortfarande svag, jämförtmed vid Vinö.

Liksom tidigare år är sammansättning-

en av fiskarter annor-lunda vid stationernakring Ödängla, Svartöoch Vållö än vid Vinö.Björkna är den vanligas-te arten i Mönsteråsom-rådet, följd av sarv. VidVinö dominerar iställetabborre och mört medbjörkna på tredje plats.

Mycket tyder på attmörten, liksom abbor-ren, har drabbats avstörningar i sin repro-

duktion. En långsiktig minskning avmört har setts även vid Simpevarp ochi Kvädöfjärden i Östergötland.

10

Mörten minskar längs kusten

0

10

20

30

40

50

60

Vållö Svartö Ödängla Vinö

Övriga

Löja (strömming 2005)

Sarv

Abborre

Björkna

Mört

Antal fiskar i medeltal per nätvid provfiske 2004 - 2007

An

tal f

iska

r

2005

2006

2007

2005

2006

2007

2005

2006

2007

2005

2006

2007

Inga störningar hos tånglaken 2007

KUSTVATTENKOMMITTÉN I KALMAR LÄN · MILJÖRAPPORT FÖR 2007

Mörten ser nu ut att möta samma svårigheter som gädda och ab-borre på flera håll längs ostkusten när det gäller att fortplanta sig.

Under hösten 2007 undersöktes hälso-tillstånd och fortplantning hos tång-lake i utsläppsområdet för Södra Cellsmassafabrik vid Mönsterås. De omfat-tande undersökningarna kunde intepåvisa några skador eller störningarsom kunde kopplas till främmandeämnen i området.

Sedan 1990-talet har den bottenle-vande fisken tånglake använts inommiljöövervakningen för att spåra ut-släpp av främmande ämnen från mas-saindustrier, bland annat vid Mön-sterås. Där startade undersökningarna

1997. Både honor och yngel av tång-lake undersöks.

För jämförelsens skull fiskas och un-dersöks tånglake även på några refe-renslokaler (Marsö och Slakmöre) somligger längre från fabrikens utsläpp.

Tidigare års undersökningar har iblandvisat små skilllnader i fiskarnas kondi-tion i de olika områdena. Bland annathar honorna vid Mönsterås varit någotmindre än i referensområdet vid Marsö.Under åren 1997–2002 föddes ocksånågot fler hanar än honor.

Det är också möjligt att spåra stör-ningar från vissa kemiska ämnen i mil-

jön genom att undersöka fiskarnaslever. Levern fungerar som ”kroppensreningsverk” och reagerar ofta på främ-mande ämnen. Några år har också teck-en till sådana störningar setts i Mönster-åsområdet.

De flesta av dessa skillnader tycksemellertid gradvis ha försvunnit ellerförsvagats under senare år. Fortplant-ningen hos tånglaken i brukets utsläpps-område visar 2007 inga tecken till attvara störd av främmande ämnen.

Lokala fiskare har svarat för provfis-ket medan undersökningarna av tång-lakarna 2007 har gjorts av Toxicon AB.

Västervik

Oskarshamn

Kalmar

Timmernabben

Figeholm

Södra Cell

Utgrunden

Hög

God

Måttlig

Otillfredsställande

Dålig

Ekologisk status

Trots många års undersökningar är detsvårt att se tydliga, långsiktiga för-ändringar av djurlivet på bottnarna.Mycket tyder dock på att arter som ärkänsliga för föroreningar, exempelvisvitmärlor, har minskat medan mertåliga arter som fjädermygglarver ochsmåmaskar har ökat. Det är tecken påen fortsatt övergödning i kustvattnet.

Sedan 1984 har Högskolan i Kalmargjort biologiska undersökningar avbottenfaunan i Kalmar läns kustvatten.På 31 stationer längs kusten tas botten-prover med så kallad huggare som tarupp en del av bottnens sediment medalla smådjur som finns där. Det är fram-för allt musslor av flera arter men ocksåmaskar, kräftdjur och fjädermygglarver.

Djuren är olika känsliga för föränd-ringar av bland annat syrehalt, tempe-ratur och näringsförhållanden. Därförkan bottenproverna ge en bild av till-ståndet på platsen, i synnerhet om manhar flera år att jämföra med.

2007 års bottenundersökningar visadenågra tydliga förändringar i länet.Framför allt har den totala biomassan(vikten av alla smådjur tillsammans)minskat på hela 22 stationer, jämförtmed 2005 och 2006. Men om man gårtillbaka till 1980-talet har den genom-gående trenden ändå varit ökande. Där-för kan 2007 års nedgång ha orsakatsav att syrebrist slagit ut bestånden avmusslor som är ett dominerande inslagi bottenproverna. Östersjömusslan Ma-

coma baltica är en av de arter somminskade.

Sammantaget ser det ut som om över-gödningen (eutrofieringen) i Kalmar-sund kan ha ökat medan den har mins-kat i norra länets skärgårdar. Försäm-ringen av vattenkvalitén i södra delenantyds också av att havsborstmaskenNereis diversicolor har minskat på degyttjiga bottnar där masken mest hörhemma. Ökad konkurrens från den ny-ligen invandrade arten Marenzelleriaviridis är tänkbar men kan inte helt för-klara den stora minskningen för Nereis.

Från och med 2007 tillämpas en klass-ning av kustområdets ekologiska statusenligt nyligen framtagna, nationellabedömningsgrunder. Denna klassningsom tar hänsyn till det totala djurlivetvisar att många stationer längs kusten

11

Några av Östersjöns vanligaste invånare. Här ses två Östersjömusslor längst t.v.de små hjärtmusslorna och två sandmusslor.

Tecken på ökad övergödning

30

25

20

15

10

5

0 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06

Biomassa för rovborstmaskpå gyttjebottnar 1984-2007

g/m 2

hade god status 2007 men att flertaletstationer mellan Södra Cell och Fige-holm hade måttlig, otillfredsställandeeller dålig ekologisk status.

MILJÖRAPPORT FÖR 2007 · KUSTVATTENKOMMITTÉN I KALMAR LÄN

TEXT, FOTO, GRAFIK och KARTOR

Thorsten Jansson, Miljöreportage, FärjestadenFORM & REDIGERING Karl-Eric Persson Media, Färjestaden

TRYCK Lenanders Grafiska AB, Kalmar, juni 2008

OMSLAGSBILDEN Länets skärgårdar bjuder på utsökta möjligheter till rekreation. Men det är en miljö som visar tydliga tecken på för höga halter av näringsämnen.

Enligt miljöbalken ska företag och kommuner som släpper ut främmande ämnen i miljön självakontrollera effekterna av sina utsläpp. Länsstyrelsen har ansvaret för tillsynen och ska se tillatt kontrollerna görs.

I Kalmar län har kustkommunerna och större företag utmed kusten bildat en egen organisa-tion, Kalmar läns kustvattenkommitté, för att samordna kontrollen och få en helhetsbild avmiljösituationen i kustvattnet. Sedan början av 1970-talet har regelbundna provtagningargjorts och från mitten av 1980-talet har kustvattenkommittén samordnat arbetet. Det innebär bla att vart sjätte år upphandla entrepenör för provtagningar, analyser och redovisningar.Högskolan i Kalmar anlitas som konsult och har i sin tur anlitat SMHI, Fiskeriverket och SGUför att utföra en del av mätningarna.

Kustvattenkommittén har en egen hemsida där ytterligare information om organisation, under-sökningar m.m. kan hämtas: www.kalmarlanskustvatten.org

I kustvattenkommittén ingår följande medlemmar:

Kalmar läns kustvattenkommittésamordnar miljökontrollerna

Kalmar Vatten ABKalmar Hamn ABBorgholm Energi ABTorsås kommunMönsterås kommunMörbylånga kommunOskarshamns kommunVästerviks kommunOKG AB

Södra Cell MönsteråsEmåns vattenvårdsförbundOskarshamns hamn ABGunnebo Industri ABABB FigeholmSAFT ABKommittén för Ljungbyåns vattenförbundAlsteråns vattenvårdsförbund

Kustvattenkommitténs kansli finns hos Regionförbundet i Kalmar län,Box 762, 391 27 Kalmar. Tel. 0480-44 83 30

KUST

VATT

EN· M

ILJÖ

RAPP

ORT

FÖ

R 20

07 F

RÅN

KU

STV

ATT

ENK

OM

MIT

TÉN

I K

ALM

AR

LÄN

Bo Juhlin tar vattenprover för kustvattenkontrollen på stationen Utgrunden.