Kallelse Kommunfullmäktige - Lilla Edets kommun - Lilla ...lillaedet.se/download/18...Genomlysning av kommunledningsförvaltningen i Lilla Edets kommun 1. Bakgrund och sammanfattning

Kallelse Kommunfullmäktige

Tid: måndag 9 september 2019 kl. 18:00

Plats: Stora Salongen, Folkets hus, Lilla Edet

Ärenden Föredragande

Formalia1 Upprop2 Val av justerare och tid för justering3 Godkännande av dagordning

Beslutsärenden4 Val av 8 nämndemän till Vänersborgs Tingsrätt 2019/33

5 Avsägelse från Jeanette Villaroel (V) från uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige

2019/33

6 Avsägelse från Ann-Katrin Johansson (S) från uppdraget som ersättare i utbildningsnämnden, samt fyllnadsval

2019/33

7 Valärende 2019/33

8 Motion angående översyn av kommunstyrelsens organisation

2019/86

9 Motion om att knyta AB Edethus närmare kommunen

2018/36

10 Årsredovisning 2018 Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp

2019/181

11 Ändrade regler för reducering av hyra vid dubbel boendekostnad i samband med flytt från ordinärt boende till särskilt boende inom kommunen

2019/256

12 Ändrad hyresnivå på särskilt boende (SÄBO) från och med oktober 2019

2019/255

13 Program för uppföljning av privata utförare 2019/265

1

sid- 2 -

sid 2/2

14 Reviderad förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund

2019/270

15 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2018/216

16 Investerings- och exploateringsbudget 2020 2019/154

17 Policy för inköp och upphandling 2019/264

Eva Lejdbrandt (L)Ordförande

2

3

4

From: Maria OlegårdSent: Tue, 18 Jun 2019 15:45:36 +0000To: KommunenSubject: VB: avsägelse från Jeanette Villarroel

KS 2019/33 Med vänliga hälsningar Maria OlegårdAdministrativ chef______________________________________ Besöksadress: Järnvägsgatan 12Postadress: Lilla Edets kommun, 463 80 Lilla EdetTelefon: 0520- 65 95 00, direkt: 0520-65 95 12 [email protected]

Från: Jeanette Villarroel-Hulweg <[email protected]> Skickat: den 18 juni 2019 17:43Till: Maria Olegård <[email protected]>Ämne: avsägelse från Jeanette Villarroel

Hej

Jag, Jeanette Hulweg Villarroel (V), vill härmed avsäga mig mitt uppdrag som ersättare i kommunfullmäktige.

med vänligen hälsningar

Jeanette Villarroel

5

mailto:[email protected]

http://www.lillaedet.se/

From: Maria OlegårdSent: Fri, 30 Aug 2019 08:27:46 +0000To: KommunenSubject: VB: Avsäger mig min plats i utbildningsnämnden

Med vänliga hälsningar Maria OlegårdAdministrativ chef______________________________________ Besöksadress: Järnvägsgatan 12Postadress: Lilla Edets kommun, 463 80 Lilla EdetTelefon: 0520- 65 95 00, direkt: 0520-65 95 12 [email protected]

Från: Ann-Katrin Johannsson <[email protected]> Skickat: den 30 augusti 2019 10:24Till: Maria Olegård <[email protected]>Kopia: [email protected]; Carin Thoren-Hansson <[email protected]>; Leif Gardtman <[email protected]>; Annette Fransson (S) <[email protected]>Ämne: Avsäger mig min plats i utbildningsnämnden Hej Jag vill härmed avsäga mig min plats som förtroendevald i utbildningsnämnden då jag känner att det krockar med mitt arbete på Fuxernaskolan.Jag önskar att lägga min energi och kunskap i att stötta elever till att bli det dom vill. Ann-Katrin Johannsson Studie- och yrkesvägledareFuxernaskolan Åk 7-9________________________________________Besöksadress: Järnvägsgatan 24Postadress: Lilla Edets kommun, 463 80 Lilla EdetTelefon växel: 0520- 65 95 00 [email protected]

6


https://eur01.safelinks.protection.outlook.com/?url=http://www.lillaedet.se/&data=01%7C01%[email protected]%7C4ea34d953f884038019908d72d23efad%7Cbe3816668c5d440cbfdc527c27275bb3%7C1&sdata=mtQLHMgb6VaTHIU2MQ5pL7ggRoPQEA4NBMXThD3h3h0=&reserved=0


https://eur01.safelinks.protection.outlook.com/?url=http://www.lillaedet.se&data=01%7C01%[email protected]%7C4ea34d953f884038019908d72d23efad%7Cbe3816668c5d440cbfdc527c27275bb3%7C1&sdata=iaoSojm5UTeyl5+jBHvpYX1HfDOMQItWRnEaBr/MUvo=&reserved=0

7

Kommunfullmäktige protokoll 2019-06-17

§ 75Svar på motion om översyn av kommunstyrelsens organisationDnr KS 2019/86

SammanfattningI en motion till kommunfullmäktige från moderaterna 2017-02-27 yrkas att ”Kommunstyrelsen får i uppdrag att genomlysa den egna organisationen och prioritera vilken verksamhet som är absolut nödvändig att behålla och återkomma till kommunfullmäktige med förslag på besparingar samt omfördelning av de medel som då frigjorts.”

En genomlysning av kommunledningsförvaltningen har genomförts av en extern konsult. Konsultens bedömning att kommunledningsförvaltningen är lämpligt organiserad och i huvudsak väl fungerande men samtidigt underbemannad i förhållande till de uppdrag och förväntningar som finns.

Pressen och uppdragen har ökat de senaste åren och det finns flera specialistfunktioner där behovet av förstärkning är särskilt tydligt. Uppdragen behöver förtydligas inom ramen för den nya styrmodellen och det finns flera samordningar som är möjliga inom hela organisationen. Även nyckeltal och indikatorer för både uppdrag och uppföljning behöver utvecklas.

Konsulten konstaterar att det i sig är möjligt att dra in eller minska resurser på kommunledningsförvaltningen men detta kräver tydliga politiska beslut att avbryta pågående verksamheter och ta bort vissa funktioner för att resursöverföringar i motionens anda ska vara möjliga. Det är den politiska nivåns ansvar att i så fall göra sådana prioriteringar och värdera effekterna av eventuella åtgärder.

Genomlysningen kommer att vara ett underlag i kommunledningsförvaltningens fortsatta utvecklingsarbete och vid införandet av ny styrmodell.

BeslutsunderlagKommunstyrelsens protokoll 2019-06-04 § 109Arbetsutskottets protokoll 2019-05-21 § 64Kommunchefens tjänsteskrivelse 2019-05-08.Konsultrapport från AHERU AB, Genomlysning av kommunledningsförvaltningen

YrkandeEva Lejdbrandt (L):Kommunfullmäktige bordlägger ärendet.

8


Beslut1. Kommunfullmäktige bordlägger ärendet.

9

Kommunstyrelsen protokoll 2019-06-04

§ 109Svar på motion om översyn av kommunstyrelsens organisationDnr KS 2019/86






BeslutsunderlagArbetsutskottets protokoll 2019-06-04 § 64Kommunchefens tjänsteskrivelse 2019-05-08.Konsultrapport från AHERU AB, Genomlysning av kommunledningsförvaltningen

YrkandePeter Spjuth (V):Kommunfullmäktige avslår motionen.

Carin Thorén Hansson (S) tillstyrker Peter Spjuths yrkande.

Julia Färjhage (C) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag.

10


BeslutsgångOrdföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen bifaller arbetsutskottets förslag.

Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige1. Kommunfullmäktige med utgångspunkt i rapporten anser motionen besvarad. 2. Kommunfullmäktige konstaterar att det för närvarande inte bedöms möjligt att

omfördela några resurser från kommunledningsförvaltningen.

11

TJÄNSTESKRIVELSEDatum Dnr2019-05-08 2019 KS/

Kommunstyrelsen

Svar på motion angående genomlysning och prioriterng av kommunledningsförvaltningens verksamhetDnr KS 2019/






BeslutsunderlagKommunchefens tjänsteskrivelse 2019-05-08.Konsultrapport från AHERU AB, Genomlysning av kommunledningsförvaltningen

FinansieringInom budgetram.

Förslag till beslutKommunfullmäktige avslår motionen.

Lena [email protected]

12

sid 2/2

Beslut expedieras tillNämnder och förvaltningar

13

14

Genomlysning av kommunledningsförvaltningen i Lilla Edets kommun

Slutrapport april 2019

AHERU strategi, styrning och ledning AB

Stig Fredriksson Per Johansson

15

1

AHERU AB – RAPPORT LILLA EDET APRIL 2019 1

Genomlysning av kommunledningsförvaltningen i Lilla Edets

kommun

1. Bakgrund och sammanfattning

I en motion till kommunfullmäktige i Lilla Edets kommun undertecknad av ledamöter som

representerar Moderaterna och som inkom och diariefördes 2017-02-27 yrkas att

”Kommunstyrelsen får i uppdrag att genomlysa den egna organisationen och prioritera

vilken verksamhet som är absolut nödvändig att behålla och återkomma till

kommunfullmäktige med förslag på besparingar samt omfördelning av de medel som då

frigjorts.”

Även kommunchefen har utifrån det allmänna ekonomiska läget samt de översyner som sker

för andra delar av tjänstemannaorganisationen ansett att kommunstyrelsens egna

verksamheter ska genomlysas. AHERU strategi, styrning och ledning AB har fått uppdraget

att genomföra en genomlysning av kommunledningsförvaltningen. Detta är uppdragets

slutrapport.

SAMMANFATTNING

Sammantaget är vår bedömning att kommunledningsförvaltningen är lämpligt organiserad

och i huvudsak väl fungerande men samtidigt underbemannad i förhållande till de uppdrag

och förväntningar som finns. Pressen och uppdragen har ökat de senaste åren och det finns

flera specialistfunktioner där behovet av förstärkning är särskilt tydligt. Uppdragen behöver

förtydligas inom ramen för den nya styrmodellen och det finns flera samordningar som är

möjliga inom hela organisationen. Även nyckeltal och indikatorer för både uppdrag och

uppföljning behöver utvecklas. Det är i sig möjligt att dra in eller minska resurser på

kommunledningsförvaltningen men detta kräver tydliga politiska beslut att avbryta

pågående verksamheter och ta bort vissa funktioner för att resursöverföringar i motionens

anda ska vara möjliga. Det är den politiska nivåns ansvar att i så fall göra sådana

prioriteringar och värdera effekterna av eventuella åtgärder.

16

2


2. Genomförande av genomlysning av kommunledningsförvaltningen i

Lilla Edets kommun

AHERU AB har arbetat med följande utgångspunkter och upplägg av uppdraget.

En kommunstyrelseförvaltnings uppgifter kan grovt indelas i tre olika delar

➢ Ledningsfunktion som innefattar ledning, styrning och samordning av

tjänstemannaorganisationen. I denna funktion kan även inrymmas det särskilda

ansvar att operativt initiera och driva utvecklingsprocesser som är en viktig del av

ledningsarbetet.

➢ Stöd och service som innefattar ett antal funktioner som svarar för stöd till såväl de

verksamheter som ligger i den egna förvaltningen men även stöd och service till

övriga förvaltningar gällande t ex ekonomi, HR-funktioner, kommunikation och IT. Ett

antal funktioner för hela organisationen har samlats hos kommunstyrelsens

förvaltning.

➢ Stöd och service till politiska organ på alla nivåer inklusive beredning, utredningar,

sekreterarskap, expertkunskap etc.

Genomlysningen beaktar de tre huvudsakliga uppgiftsområdena och har genomförts genom

analyser av följande:

➢ Resurser i form av antal tjänster inom olika områden, verklig bemanning (inkl

vakanser och/eller extrapersonal) samt budget och verklig resursförbrukning.

➢ Uppdrag och uppgifter. Vilka är uppgifterna? Hur tydliga är de? vem/vilka är

uppdragsgivarna? Finns uppgifter/funktioner där uppdragen är särskilt otydliga eller

saknas? Sker dubbelarbete med övriga förvaltningar – finns samordningsmöjligheter?

Vilka uppgifter är lagstyrda och vilka är uppdrags/ambitionsstyrda (genom politiska

beslut/uppdrag respektive tjänstemannauppdrag? Hur har uppdragsmängden

förändrats (2–3-årsperspektiv)?

➢ Finns nyckeltal eller liknande så att jämförelser kan göras med alternativa lösningar

och andra kommuner?

Uppdraget har genomförts på följande sätt

➢ Genomgång av relevanta dokument (uppdrag och styrdokument, budget och utfall,

personalplaner mm)

➢ Intervjuer med alla avdelningschefer och funktionsansvariga på

kommunledningsförvaltningen

➢ Intervjuer med övriga förvaltningschefer angående krav på och genomförande i såväl

ledningsfunktion som stöd och service

➢ Intervju med kommunstyrelsens ordförande kring stöd och service till politisk

organisation

➢ Genomgång (genom intervju på plats och analys av relevanta dokument) med två

gemensamt utvalda referenskommuner för att kunna göra jämförelser av uppdrag,

resurser och organisatorisk struktur. Utvalda kommuner har varit Tjörn samt Lysekil.

17

3


Undertecknade har genomfört alla intervjuer och genomgångar av underlag samt svarar för

analyser innehållet i denna slutrapport. Vi har båda långvariga erfarenheter av att arbeta i

kommunledningar samt av driva utvecklings- som organisationsprocesser i operativa roller

men även av externa uppdrag på konsultbasis.

3. Kommunledningsförvaltningens struktur och uppdrag

Kommunledningsförvaltningen leds av kommunchefen och är strukturellt indelad i både

avdelningar med avdelningschefer och dessutom ett antal funktioner med specialister utan

underställd personal där i två fall ändå begreppet ”chef” används för funktionsansvarig.

• Administrativa avdelningen

• Ekonomiavdelningen

• Personalavdelningen

• Kommunikationsavdelningen

• IT

• Folkhälsa

• Näringsliv

• Säkerhet

Totalt har kommunledningsförvaltningen lönekostnader som för 2019 har budgeterats till

drygt 21 Mkr.

Avdelningarna och funktionerna har följande uppdrag och bemanning.

3.1 Kommunchef

Kommunchefen är chef för kommunledningsförvaltningen och för förvaltningscheferna.

Uppdraget som kommunens ledande tjänsteman är inte formellt fastställt av

kommunstyrelsen i form av en instruktion eller motsvarande utan utgår från en

överenskommelse mellan kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen. De uppgifter

som ingår i uppdraget är till största delen av övergripande och strategisk karaktär. På grund

av många politiskt beslutade utredningsuppdrag och andra hastigt inkommande ärenden

som kräver operativ handläggning, hinns dock inte de strategiska uppgifterna med i önskvärd

utsträckning. Kommunchefen fungerar vidare i praktiken som kommunens jurist och är

dessutom kommunens enda TiB (tjänsteman i beredskap).

Kommunchefen har vissa ”fria” resurser till sitt förfogande för köp av externa tjänster.

3.2 Administrativa avdelningen

Avdelningen bildades 2012 i syfte att samla de funktioner vars primära uppdrag är att svara

för stöd och service till den politiska organisationen. Tidigare utgjorde avdelningen

tillsammans med kommunikationsavdelningen en samlad kansliavdelning. Administrativa

avdelningen har ett flertal ansvarsområden: Nämndadministration med ansvar för

sammanställning av kallelser och handlingar samt protokollskrivning och expediering av

18

4


protokoll. Uppgifterna utförs gentemot kommunfullmäktige, kommunstyrelsen samt övriga

nämnder. Posthantering och registrering som innebär ansvar för att att handlingar diarieförs

samt i övrigt hanteras i enlighet med tillämpliga kommunalrättsliga krav. Vidare ingår att

utföra allmänna utredningsuppdrag samt att vara kommunens dataskyddsombud, liksom

ansvar för arkivfrågor. Valadministration utförs av en tillfällig resursförstärkning vart fjärde

år för handläggning av förekommande valadministrativa uppgifter. Avdelningschefen har i

sin roll ett övergripande systemansvar för att stöd och service till den politiska

organisationen utförs i enlighet med tillämpliga kommunalrättsliga lagar och föreskrifter

samt av kommunen fastställda riktlinjer. Härutöver har avdelningschefen även handläggande

uppgifter som i hög grad styrs av motioner och andra politiskt beslutade uppdrag. En uppgift

som under senaste halvåret tagit mycket tid är revidering av kommunens

arvodesbestämmelser. Avdelningschefen svarar för kallelser och protokoll på arbetsutskott,

kommunstyrelse och kommunfullmäktige.

Avdelningen har sammanlagt sex medarbetare; avdelningschef, två nämndsamordnare, 1,5

registratorer, en utredare, 0,5 arkivarie (härutöver 0,75 valadministratör vart fjärde år).

Arbetet styrs främst av politiska beslut, såsom årsplanen för det politiska arbetet, motioner

och andra beslutade uppdrag. I många fall är uppdragen uppkomna med kort varsel.

3.3 Ekonomiavdelningen

Ekonomiavdelningens bemanning har förändrats mycket under senare år. Ingen av

avdelningens medarbetare har varit anställd längre än 2,5 år.

I avdelningens arbetsuppgifter ingår sedvanliga ekonomifunktioner såsom bokföring och redovisning, budgetuppföljningar, bokslut, årsredovisningar, ekonomiska utredningar, finansieringsfrågor mm. En viktig del av arbetet är att ge stöd till politiker och chefer. Ekonomiuppgifter som inte ingår i avdelningens uppdrag är framför allt upphandling och fakturahantering. Upphandlartjänster motsvarande 2,5 tjänster köps av Stenungsunds kommun under 2019 då särskilda insatser genomförs som avser införande av nytt upphandlingssystem samt utbildningsinsatser. Tidigare har upphandlingsfunktionen bemannats med 0,5 – 1,0 tjänst. Fakturahanteringen ingår i SOLTAK:s uppdrag. Avdelningens uppgifter utförs av ekonomichef, fem förvaltningsekonomer samt en redovisningsansvarig. Ekonomerna är generalister och har delat upp organisationens chefsområden sinsemellan. Inga ekonomer finns anställda på förvaltningarna. Avdelningen har som en väsentlig uppgift att vara en stödjande funktion som ska hjälpa verksamheterna att ta fullt ansvar för sin ekonomi. Avdelningens arbete styrs på ett övergripande plan främst av den lagstiftningen som reglerar kraven på kommunal ekonomi. Inom kommunen finns två övergripande ekonomiska mål uppsatta men däremot inte direkt på avdelningsnivå.

19

5


3.4 Personalavdelningen

Avdelningens uppdrag är att vara en stödfunktion i personalfrågor där målgruppen främst är kommunens drygt 50 chefer. Uppdraget innebär uppgifterna som spänner över hela det personalpolitiska området; ledarskap, medarbetarskap, arbetsmiljö, lönebildning, kompetensutveckling, jämställdhet, personalförsörjning, arbetsrätt och avtalstolkning mm. Löneadministration ingår inte i avdelningens uppdrag, tjänsten utförs av SOLTAK. Bemanningen på avdelningen består av personalchef och fyra personalstrateger (3,75 årsarbetare). Personalstrategerna är i huvudsak generalister och arbetar mot var sina chefsområden. Inga personalhandläggare finns på förvaltningarna.

Ett övergripande personalpolitiskt mål är politiskt beslutat, ”attraktiv arbetsgivare”. Målet har utvecklats i kommunstyrelsens verksamhetsplan och uppföljning sker genom GR:s nyckeltal inom personalhälsa. Den löpande och systematiska uppföljningen av nyckeltal och indikatorer kan dock utvecklas ytterligare. Avdelningens budget har utöver fasta personalkostnader ca 75 tkr för köp av externa tjänster.

3.5 Kommunikationsavdelningen

Avdelningen bildades under 2015 för att samordna kommunens information och

kommunikation i en gemensam funktion som servar hela organisationen. Avdelningen har

två huvudsakliga ansvarsområden:

Kommunikationsteamet med ansvar för webb, intranät, all kommunikation från alla

förvaltningar, varumärkesutveckling, grafisk profil mm. Teamet svarar för all produktion av

kommunens information fram till tryckfärdiga original eller egen publicering på nätet. Extern

kompetens köps i mycket liten omfattning.

Medborgarservice som bemannar och ansvarar för kommunens öppna mottagning för

besökare, handlägger parkeringstillstånd för rörelsehindrade, faderskapsärenden, e-

tjänstelegitimationer mm. Vissa tider förstärks medborgarservice med bygglovsjour,

juristjour, integrationsakut mm. Medborgarservice ansvarar även för intern service i form av

lokalbokning, passersystem, nycklar, felanmälan, kontorsmaterial mm.

Kommunikationsavdelningen ansvarar för kriskommunikation vilket innebär att i första hand

kommunikationschefen alltid engageras när särskilda behov av snabb extern

kommunikation/information behövs.

Avdelningen bemannas med en kommunikationschef, fyra kommunikatörer (motsvarande

3,8 tjänster) samt 2,5 tjänster i medborgarservice; totalt 7,3 tjänster. även

kommunikationschefen och kommunikatörerna tjänstgör vid behov i medborgarservice.

Avdelningens verksamhet utgår ifrån inriktningsmålen i Mål- och resursplanen,

kommunstyrelsens verksamhetsplan mm och kan utöver kriskommunikation på ett

övergripande plan beskrivas med utgångspunkt i kommunens serviceskyldighet,

20

6


offentlighetsprincipen, EU:s webbdirektiv mm. Det saknas bra mätetal och styrande

indikatorer för avdelningens verksamhet men indikatorer kring t ex antal besök på hemsida,

sociala medier etc kan tas fram.

3.6 IT

Många funktioner inom IT har lyfts över till SOLTAK AB och den tjänst som finns i

kommunens organisation, IT-chefen, kan idag ses i första hand som en beställar- och

samordningsfunktion. Ansvaret omfattar även informationssäkerhet (inkl GDPR),

bredbandsfrågor internt och i samhället där även 10 % kompetens köps från Ale kommun,

telefoniutveckling, registervård och ansvar för interndebitering av IT-tjänster.

För närvarande finns en IT-tekniker inhyrd på 80 % för att hantera hårdvara och medverka

till att servicen till förvaltningarna fungerar men i övrigt har IT-chefen ingen underställd

personal. IT-chefen har ett IT-råd med förvaltningarna samt ingår i ett kundråd kopplat till

SOLTAK.

I viss mån (GDPR mm) utgår IT-funktionens uppgifter ifrån lagstiftning men i huvudsak styrs

verksamheten av Mål- och resursplanen, kommunstyrelsens verksamhetsplan samt de

planer som finns på andra nämnder/förvaltningar. Mätetal och indikatorer behöver

utvecklas och det saknas en samlad bild av kommunens totala IT-kostnader och deras

förändring genom samverkan i SOLTAK. Ett antal indikatorer kan tas fram som belyser en

ökande belastning på IT-funktionen; t ex snabbt ökande antal elevdatorer i skolan.

3.7 Näringslivsfunktion

Näringslivsfunktionen bemannas med en näringslivsutvecklare som också arbetar i nära

samverkan med den tjänst på 0,5 som är anställd av Företagscentrum (ekonomisk förening).

Näringslivsutvecklaren ansvara för samarbetet inom GR/BRG, löpande och uppsökande

företagskontakter i kommunen samt arbetar även med turismfrågor, jul- och höstmarknad

mm. Internt finns en etableringsgrupp där även mark- och exploatering samt Edethus är

engagerade.

Arbetet styrs förutom av de övergripande styrdokumenten av en näringslivsstrategi antagen

år 2016 som följs upp och som även är kopplad till en strategiplan för BRG.

Näringslivstrategin har ett antal mål av karaktären ”förbättra, förkorta, utveckla” men inte

direkt mätbara indikatorer i övrigt.

3.8 Folkhälsa

Funktionen inrättades 2018 och omfattar ett flertal olika ansvarsområden. Social hållbarhet

är ett område där uppgiften främst innebär att arbeta med förebyggande insatser mot barn

och unga genom att stödja skol- och fritidsverksamheten i deras arbete. De ojämlika

uppväxtvillkor som finns för unga i kommunen är ett uttalat fokusområde för detta arbete.

21

7


Ytterligare ansvarsområden är t ex drogförebyggande insatser gentemot barn och unga,

jämställdhetsfrågor utifrån samhällsperspektivet (ej utifrån arbetsgivaransvaret), våld i nära

relationer (i nära samverkan med socialförvaltningen) samt arbete med integrationsfrågor.

Folkhälsoarbetet har ett uttalat förebyggande uppdrag och genomförs främst via

kommunens förvaltningar, inte i första hand genom egna externa aktiviteter.

För funktionen ansvarar en folkhälsoutvecklare. Styrningen av arbetet utgörs av de

nationella och regionala folkhälsomålen. Det finns mål i Mål- och resursplanen samt

kommunstyrelsens verksamhetsplan som berör området och lokalt beslutade planer inom

olika delområden. Verksamheten styrs av ett kommunalt folkhälsoutskott som består av ett

förstärkt ksau. Folkhälsoutvecklaren upprättar årligen en verksamhetsplan.

Uppföljningsbara mål, indikatorer och nyckeltal finns till viss del inom området.

Folkhälsoutvecklaren ingår i ett 10-tal interna och externa nätverk, varav vissa överlappar

varandra. Inom kommunledningsförvaltningen samverkar folkhälsoutvecklaren bl a med

personalavdelningen i arbetet med ”attraktiv arbetsgivare” och ingår vidare i en

projektgrupp för ny styrmodell.

Budgetansvaret för Folkhälsa ligger hos av kommunchefen.

3.9 Säkerhet och beredskap

Funktionen inrättades i nuvarande form 2018 och omfattar ett flertal ansvarsområden. Det

som tar mest tid i anspråk i nuläget är framtagandet av en beredskapsplan, vilken enligt

MSB:s krav ska vara inrapporterad senast oktober 2019. Detta arbete omfattar bl a

upprättande av en risk- och säkerhetsanalys, vilket innebär många kontakter med skilda

verksamheter inom kommunen. I detta arbete finns också en informell nätverkssamverkan

inom LOTS. Vidare ingår frågor avseende civilförsvar, personsäkerhet, säkerhetsskydd och

brandskydd (i samverkan med Räddningstjänsten) i ansvarsområdet.

Ansvarig för funktionen är en säkerhetschef. Arbetet styrs av antagna styrdokument; bl a

styrdokument för krisberedskap samt risk- och sårbarhetsanalysen. I övrigt finns inga

kommunalt beslutade mål för verksamheten. Ingen systematisk uppföljning görs heller

genom indikatorer eller nyckeltal. Förvaltningarnas behov av stöd, t ex avseende hot och

våld, styr också i hög grad arbetet. I det förebyggande arbetet genomförs utbildningsinsatser

gentemot förvaltningarna. En faktor som bidrar till de ökade behoven av insatser är den

allmänt ökade upplevda otryggheten i samhället. Bland annat ökar förfrågningar om

kameraövervakning alltmer. Det finns även ett antal krav/förväntningar på ökat kommunalt

engagemang när det gäller arbete med frågor kring våldsbejakande terrorism,

säkerhetsskydd, ökat antal krisberedskapshändelser mm.

3.10 Övriga förvaltningar

Även förvaltningscheferna för de tre övriga förvaltningar som har stöd från

kommunledningsförvaltningen har intervjuats. I huvudsak uttrycker man att de funktioner

22

8


som servar hela organisationen och som finns på kommunledningsförvaltningen fungerar

bra och arbetar med både effektivitet och kvalitet. De synpunkter som finns från social,

bildnings och samhällsbyggnadsförvaltningarna kan sammanfattas enligt följande

➢ Kansli och sekreterarskap. Nämndservicen i vardagen fungerar bra. Det finns

synpunkter på utveckling och att det sannolikt går att skapa mer effektiva

stödsystem.

➢ HR/personal. Stödet till chefer fungerar bra och kompetensen är god. Man efterlyser

dock mera ledarutveckling. Synpunkterna på de HR-system som hanteras via SOLTAK

är många och man upplever att systemen är trögarbetade och tidstunga.

➢ Ekonomi. Man uttrycker att avdelningen har ett flertal relativt nya ekonomer och att

det brister i erfarenheter och strategisk kunskap men samtidigt att avdelningen har

ambitioner och är i utveckling. Man efterlyser ökat strategiskt ekonomistöd med

analyser, tydligt årshjul, utvecklad budgetprocess mm och man talar om

controllerfunktioner som saknas.

➢ Kommunikation. Kontakterna på förvaltningschefsnivå med

kommunikationsavdelningen varierar men de synpunkter som finns är att det som

produceras är proffsigt och att medborgarservice behöver utvecklas till ”en väg in”.

➢ Övriga funktioner. Förvaltningscheferna har relativt lite kontakt med övriga

funktionsansvariga på kommunledningsförvaltningen och därmed även få synpunkter

kring hur det fungerar, vad som behöver utvecklas etc. Detta är i sig en signal om

behovet av ökad interndialog för att få ut maximal nytta av olika funktioner.

4. Upplevelse av nuläge samt förändringar de senaste åren

Samtliga intervjuade avdelningschefer och funktionsansvariga uttrycker att

arbetsbelastningen på avdelningen/funktionen har ökat under de senaste åren. Ingen lyfter

fram att några uppgifter har tagits bort utöver de funktioner som flyttats över till SOLTAK.

Följande faktorer och omständigheter stärker bilden av ökande arbetsbelastning:

➢ Kommunens invånarantal ökar. Tillväxt innebär ett antal ökade krav i form av

kontakter med kommunens företrädare, planerings- och utvecklingsarbete mm.

➢ Antalet anställda i kommunen ökar. Till följd av ökat invånarantal ökar personalen

inom t ex barnomsorg, skola etc och detta ställer även ökade krav på de centrala

funktionerna inom HR, ekonomi mm. Antalet anställda har ökat med ca 18 % de

senaste fyra åren.

➢ Omstrukturering inom kommunens organisation. Av flera olika skäl har antalet chefer

inom kommunens organisation ökat relativt kraftigt de senaste åren. Detta ökar även

kravet på chefsstöd inom i första hand HR och ekonomi. Antalet chefer har ökat från

38 år 2015 till 54 för närvarande.

➢ Förändrade beteenden hos invånare med kraftigt ökade krav på tillgänglighet via

sociala medier, e-tjänster etc.

➢ Ökade krav och förväntningar på beredskap och kriskommunikation.

23

9


➢ Ökad belastning genom mottagande av nyanlända samt ökande krav på

kommunikation på andra språk.

➢ Ökade krav och förväntningar på medverkan i olika former av projekt och regional

samverkan.

➢ Tydliga problem som påverkar flera avdelningar/funktioner när det gäller de

verksamheter inom IT som förts över till SOLTAK AB. Detta har varit ett

återkommande tema i princip i alla intervjuer och brister i support samt komplexa

HR-system, långa handläggningstider mm anges som tydlig orsak till stress, irritation

samt brister i effektivitet.

➢ Ökade krav från politiker i form av beredning av ärenden, utredningar. En indikator

på detta är antal ärenden i kommunstyrelse/kommunfullmäktige och nämnder som

ökat framför allt under år 2018.

➢ Stort antal politiskt tillsatta organ. Förvaltningen servar i nuläget 18 olika

nämnder/grupper med beredning, kallelser, protokoll, arvoden etc.

➢ Höjd ambitionsnivå från politisk ledning samt flera större initiativ; t ex processen att

införa ny styrmodell.

Arbetssituationen beskrivs av flera som mycket ansträngd och uttryck som att

”organisationen är anorektisk” används av flera. Ovan sammanfattande faktorer och

omständigheter stärker denna bild. För att ytterligare värdera Lilla Edets kommun i

förhållande till andra har några referenskommuner med liknande befolkningsstorlek valts ut

och en övergripande analys har gjorts av struktur och resurser. De referenskommuner som

valts är Lysekil och Tjörn.

➢ Lysekil. Kommunen har ca 14 600 invånare, vara ca 7 800 i tätorten samt ett stort

antal sommarboende. Kommunens tjänstemannaorganisation består av

kommunstyrelseförvaltning. samhällsbyggnadsförvaltning, socialförvaltning samt

utbildningsförvaltning.

➢ Tjörn. Kommunen har ca 15 900 invånare samt även ett stort antal

deltids/sommarboende. Kommunens organisation på tjänstemannanivå är

strukturerad i kommunkansli (motsvarande kommunledningsförvaltningen i Lilla

Edet) samt barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen,

samhällsbyggnadsförvaltningen och socialförvaltningen.

På övergripande nivå har de tre kommunerna samma ansvar och både de uppgifter man har

och utmaningar man står inför är i grunden lika. Lokala förutsättningar och prioriteringar

påverkar möjligheterna att jämföra och strukturerna skiljer sig åt i detaljer. Både Tjörn och

Lysekil har fler tjänster än Lilla Edet på sina centrala ekonomiavdelningar vilket även är fallet

på personal/HR-avdelningarna. Kanslifunktionerna är inte direkt jämförbara då Tjörn inte har

samlat nämndsekreterarfunktionerna. Resurserna för allmänna utredningar och

utvecklings/strategifrågor har inte kunnat jämföras på grund av olika strukturer men

generellt har både Lysekil och Tjörn mindre löpande uppdrag på chefsnivå än Lilla Edet vilket

sannolikt gör att referenskommunerna kan har mera möjligheterna att arbeta med

strategiska frågor. Lilla Edet har 1 tjänst för allmänna utrednings- och beredningsuppdrag.

Här ingår även uppdraget att vara dataskyddsombud. Lilla Edet har något större bemanning i

24

10


sin centrala kommunikationsfunktion än övriga två kommuner men dessa har dessutom

tjänster som till del av tjänster arbetar med kommunikation ute på förvaltningarna vilket gör

de samlade resurserna svåra att jämföra. Det kan vara så att Lilla Edet sammantaget har

mindre resurser för kommunikation. Tjörn har en utvecklad central medborgarservice som är

öppen även på helger och därmed mer bemanning inom detta område.

IT-funktionerna är inte jämförbara eftersom Lilla Edet flyttat funktioner till SOLTAK. Även

Lysekil samverkar med två grannkommuner kring IT och Tjörn har vissa IT-funktioner i

SOLTAK men inte lika många som Lilla Edet. Inom upphandling köper Lilla Edet 2,5 tjänster

(förstärkt under 2019) från Stenungsund, Tjörn har 3 tjänster och Lysekil 1 tjänst. För

näringslivsutveckling har både Lilla Edet och Tjörn 1 tjänst medan Lysekil har 3 tjänster som

arbetar med näringslivsfrågor.

Både Tjörn och Lysekil har 1 tjänst vardera för lokalplanering medan det för närvarande inte

finns någon sådan i Lilla Edet. Tjörn har 1 kommunjurist medan varken Lysekil eller Lilla Edet

har någon renodlad juristfunktion. Mark-och exploateringsfunktionen ligger på

kommunstyrelsens förvaltning på Tjörn men på andra förvaltningar i Lysekil och Lilla Edet.

Risk och säkerhet har 1 tjänst i Lilla Edet och Lysekil men 2 tjänster i Tjörns kommun.

Folkhälsoarbetet har 1 tjänst i alla tre jämförda kommuner. Integrationsfrågorna ligger på

kommunstyrelsens förvaltning i Lysekil och Tjörn men på annan förvaltning i Lilla Edet.

Turistbyråverksamhet finns både i Lysekils och Tjörns kommuner.

Sammantaget finns det inget i jämförelsen som tydligt indikerar att Lilla Edet skulle ha mera

resurser på någon funktion än referenskommunerna.

5. Iakttagelser och rekommendationer

Varje verksamhets inriktning, bemanning, prioriteringar etc påverkas av ett antal ramar i

form av lagstiftning, uppdrag etc men även av de personer som bemannar funktionerna och

av de förväntningar och krav som ställs från de personer och funktioner som man arbetar

nära. Uppdragen är ofta mycket tolkningsbara medan såväl anställdas egna ambitioner och

förväntningarna från chefer, uppdragsgivare etc har stark påverkan på vilka prioriteringar

som görs i praktiken. Frågan om resurser i förhållande till uppdrag och förväntningar samt

vad som i realiteten levereras är väsentliga vid genomlysning av en organisation.

Det finns ingen ”rätt” organisation i meningen att den är självklar men däremot kan det

finnas en ”felaktig”; d v s en struktur som inte är anpassad för att lösa de uppgifter och

utmaningar som man har. Ingen organisation är maximalt effektiv i alla sina delar och det

finns alltid utvecklings- och förändringspotential i varje organisation.

Lilla Edets kommun växer och utvecklas såväl när det gäller invånarantal och antal anställda

som när det gäller ambitioner, projekt och uppdrag i organisationen. Kommunen har i flera

olika steg samordnat i första hand sina stödresurser för att skapa en större kompetens och

effektivitet samt även en minskad sårbarhet. Enligt vår mening har detta varit helt rätt väg

att gå. Trycket är idag hårt på organisationen utifrån både omvärldsförändringar, ambitioner

och även utifrån kommunens utsatta ekonomiska läge. Våra rekommendationer påverkas av

25

11


det faktum att kommunen i en omfattande process håller på att införa en ny styrmodell där

vi i nuläget inte kan avgöra i vilken mån detta kommer att leda till tydligare prioriteringar på

övergripande nivå. Rekommendationerna påverkas även av att det pågår en

rekryteringsprocess gällande ny kommunchef. Bakgrund och inriktning hos den som kommer

att tillträda påverkar hur kommunledningsförvaltningen behöver strukturera sig i framtiden.

Vid bedömning och förändringar i struktur, uppdrag och resurser är det även väsentligt att

beakta arbetsmiljöaspekter. Otydliga uppdrag och otydliga prioriteringar etc ger ökad press

på inte minst chefer vilket kan skapa både stressreaktioner men även påverka bland annat

personalomsättning.

Våra samlade iakttagelser samt rekommendationer är följande

➢ De funktioner inom ekonomi, HR, kansli, kommunikation mm som samordnats är

logiska att samla kommungemensamt och strukturen är i grunden bra.

➢ Samtliga avdelningar och funktioner upplever en ökande belastning och det finns

indikatorer som stärker detta.

➢ Chefer inom kommunledningsförvaltningen är handläggare i för hög grad vilket

påverkar möjligheterna att driva utveckling.

➢ Funktioner/specialistfunktioner utan egen avdelning bör inte organisatoriskt ligga

direkt under kommunchefen utan samordnas på annat sätt. Det är även strukturellt

otydligt var i organisationen ansvar för flera strategiska och förvaltningsövergripande

frågor ligger och hur samordning över hela organisationen sker i praktiken.

➢ Det finns tydlig efterfrågan på juristkompetens, lokalstrategisk kompetens samt

controllerfunktion för ekonomisk analys och utveckling inom organisationen och

även behov av ökad kapacitet när det gäller allmänna utredningar samt genomföra

uppdrag och driva processer som utgår från politiska initiativ. Det är viktigt att

fortsätta utveckla arbetssätt och kompetens inom ekonomiområdet för kvalificerat

stöd till förvaltningarna. Brist på gemensamma funktioner leder till bristande

optimering och att förvaltningar antingen skapar egen specialistkompetens, köper

externa tjänster separat eller löser uppgifter med personer som inte har ”rätt”

kompetens.

➢ Det finns små resurser för att köpa externa tjänster. Det är inte alltid optimalt att

utöka egen organisation utan specialister och externt stöd kan behöva köpas för

specifika uppgifter under begränsad tid.

➢ Övriga förvaltningar är i huvudsak mycket nöjda med stöd och service från

kommunledningsförvaltningen men efterlyser tydligt mera stöd i strategiska frågor

framför allt inom ekonomiområdet.

➢ SOLTAK skapar mycket frustration genom brister i IT-support och stöd i

löneadministrativa uppgifter. Etablering av IT-kompetens på förvaltningarna bör inte

ske utan samordnas centralt. Utvecklingsprocesser pågår inom SOLTAK men kraven

från kommunen som användare/kund är viktiga liksom intern dialog och förankring

kring vad som görs och vilka tidplaner som gäller för utvecklingsprocesserna inom

SOLTAK. Risken är annars att problem och frågor att lösas projiceras och förklaras

enbart med brister inom SOLTAK. Osäkerhet råder även avseende de totala

26

12


kostnaderna för köp av tjänster i SOLTAK i förhållande till att utföra uppgifterna i

egen regi och överblicken när det gäller IT-kostnader brister.

➢ Samverkan inom kommunledningsförvaltningen behöver stärkas så att inte flera

funktioner saknar interna löpande interna forum vilket är fallet idag.

➢ Det är otydligt hur och var prioriteringar sker när nya uppgifter tillkommer. Det finns

en politisk frustration över att uppdrag inte genomförs och att detta accepteras.

Former för tydliga prioriteringar behöver utvecklas som del av planeringsprocesser

men även i en utvecklad systematik i uppföljning.

➢ Vid ett flertal intervjuer uppgav den ansvarige att det saknas mål inom det egna

ansvarsområdet trots att sådana finns i Mål- och resursplanen och/eller i

kommunstyrelsens verksamhetsplan. Detta indikerar betydelsen av en aktiv dialog

kring mål och uppföljning i den nya styrmodell som håller på att införas.

➢ Kommunchefens ledningsgrupp bör utveckla arbetssättet så att gemensamma

funktioner följs upp tydligare och utvecklas i samverkan. Årliga

kvalitetsundersökningar avseende förvaltningarnas upplevelse av

kommunledningsförvaltningens stöd och service rekommenderas.

➢ Experterna inom HR sitter i förvaltningarnas ledningsgrupper. Det bör övervägas att

även ekonomerna gör detta.

➢ Den kommunchef som tillträder bör få en tydlig instruktion fastställd (krav enligt

kommunallagen). Belastningen på kommunchefen vad gäller ärendehandläggning

samt ständig tjänsteman i beredskap måste förändras för att möjliggöra ett hållbart

och utvecklande ledarskap som innefattar tydliga prioriteringar.

➢ Ett modernt kontaktcenter som ökar service och avlastar handläggare på

förvaltningarna bör prioriteras och klaras utan tillskott av nya resurser genom att

hela organisationen medverkar för att utveckla servicen till kommunens invånare.

Samordning av telefontider i organisationen och samordning med teknisk kundtjänst

mm bör ske.

➢ Det kommer alltid att tillkomma nya uppgifter och omvärlden förändras samtidigt

som inga större resurstillskott kan förväntas. Förvaltningskulturen behöver utvecklas

i riktning mot större flexibilitet och anpassning och handläggarresurser inom hela

kommunens organisation bör under perioder kunna användas för nya och

gemensamma processer.

➢ I dialog med den nya kommunchefen bör övervägas att samordna hela

organisationen med kommunstyrelsen som anställningsmyndighet för all personal i

kommunen och med ytterligare ökad samordning.

➢ Den nya styrmodell som håller på att införas är en av nycklarna i arbetet med att

skapa en balans mellan uppdrag, ambitioner, förväntningar och resurser.

Förväntningarna på styrmodellen varierar hos de personer som intervjuats och det är

viktigt att processen verkligen fortsätter och att dialogen kring hur den

implementeras, utvecklas och följs upp är levande och öppen. Eftersom en grundbult

i den nya styrmodellen är att utveckla en tillitsbaserad samverkan blir det särskilt

viktigt för den politiska ledningen och organisationens ledning att föra en öppen och

löpande dialog kring uppdrag och prioriteringar. Målsättningen bör vara att så långt

som möjligt tillskapa en gemensam bild av balansen mellan mål och uppdrag i

27

13


förhållande till och verksamhetens resurser. Styrmodellen är just modellen medan

prioriteringarnas tydlighet är det som avgör upplevelsen om organisationen levererar

det som förväntas.

Sammantaget är vår bedömning att kommunledningsförvaltningen är underbemannad i

förhållande till de uppdrag och förväntningar som finns samt att pressen och uppdragen har

ökat de senaste åren. Uppdragen är i sig otydliga och behöver förtydligas inom ramen för

den nya styrmodellen men det finns uppdrag, krav och förväntningar både från politisk nivå

och från organisationen i sig som man inte kan leva upp till p g a hög belastning. Det finns

flera specialistfunktioner där behovet av förstärkning är särskilt tydligt och det finns

sannolikt kostnader som uppstår ute i organisationen eftersom specialistfunktioner saknas.

De uppgifter som utförs av ett flertal funktioner inom kommunledningsförvaltningen är inte

tydligt och direkt lagstyrda utan finns med uppdrag, förväntningar och omvärldsförändringar

som grund. Det är i sig möjligt att dra in eller minska resurser inom flera områden men det

skulle krävas politiska och drastiska beslut att avbryta pågående verksamheter och tydligt ta

bort vissa funktioner för att resursöverföringar i motionens anda skulle vara möjliga. Det är

den politiska nivåns ansvar att i så fall göra sådana prioriteringar och värdera effekterna av

eventuella åtgärder.

April 2019


Stig Fredriksson Per Johansson

28


§ 76Svar på motion om att knyta AB EdetHus närmare kommunenDnr KS 2018/36

SammanfattningI en motion från Jörgen Andersson (C) och Fredrik Hermansson (C) föreslås att AB EdetHus ledning och administration flyttas till kommunhuset och att administrationen mellan kommun och bolaget samordnas. I motionen understryks också att det inte enbart gäller fysisk samlokalisering och samordnad administration utan på att kommunen och bolaget tydligare behöver arbeta mot samma mål för kommuninvånarnas bästa.

Aheru strategi, styrning och ledning AB har genomfört en analys av de frågeställningar som framkommit i motionen.

I den rapport som tagits fram konstateras att det i grunden är en ren ägarfråga hur detaljerat man vill styra ett helägt bolag. Utifrån gällande ägardirektiv, motionens förslag samt processen i uppdraget framgår att det dels finns strategiska frågor i relationen mellan kommunen och bolaget som behöver bearbetas och dels att det sannolikt finns flera möjligheter att samordna och utveckla gemensamma stödjande system.

I rapporten ges ett antal rekommendationer som Lilla Edets kommun och AB EdetHus kan arbeta vidare med bl a att

ta fram en lokalförsörjningsprocess avseende kommunens verksamhetslokaler där man tydliggör beställar-/kundrollen och utförar-/fastighetsägarrollen samt tydliggör gränsdragningslistan,

lyfta frågan angående hur relationen mellan bolaget och kommunen kan förbättras,

VD för EdetHus bör ingå i kommunchefens ledningsgrupp initiativ tas till en process i samverkan med SOLTAK AB angående

administrativa system för fastighetsbolag uppdatera ägardirektiv och bolagsordning, nuvarande formuleringar är dock

tillräckliga för att hantera de frågor som lyfts i den aktuella motionen.

Det går inte av utrymmesskäl att flytta hela administrationen för EdetHus till kommunhuset och det finns starka motiv för att ha både bolagets administrativa del och fastighetsservice samordnade i vardagen. Flytt föreslås därför inte genomföras.

BeslutsunderlagKommunstyrelsen 2019-06-04 § 128

29


Arbetsutskottets protokoll 2019-05-21 § 69Kommunchefens tjänsteskrivelse 2019-03-28.Förslag angående samordning mellan Lilla Edets kommun och AB EdetHus.

YrkandeEva Lejdbrandt (L):Kommunfullmäktige bordlägger ärendet.

BeslutKommunfullmäktige bordlägger ärendet.

30


§ 128Svar på motion om att knyta AB EdetHus närmare kommunenDnr KS 2018/36

SammanfattningI en motion från Jörgen Andersson (C) och Fredrik Hermansson (C) föreslås att AB EdetHus ledning och administration flyttas till kommunhuset och att administrationen mellan kommun och bolaget samordnas. I motionen understryks också att det inte enbart gäller fysisk samlokalisering och samordnad administration utan på att kommunen och bolaget tydligare behöver arbeta mot samma mål för kommuninvånarnas bästa.


I den rapport som tagits fram konstateras att det i grunden är en ren ägarfråga hur detaljerat man vill styra ett helägt bolag. Utifrån gällande ägardirektiv, motionens förslag samt processen i uppdraget framgår att det dels finns strategiska frågor i relationen mellan kommunen och bolaget som behöver bearbetas och dels att det sannolikt finns flera möjligheter att samordna och utveckla gemensamma stödjande system.

I rapporten ges ett antal rekommendationer som Lilla Edets kommun och AB EdetHus kan arbeta vidare med bl a att


lyfta frågan angående hur relationen mellan bolaget och kommunen kan förbättras,

VD för EdetHus bör ingå i kommunchefens ledningsgrupp initiativ tas till en process i samverkan med SOLTAK AB angående

administrativa system för fastighetsbolag uppdatera ägardirektiv och bolagsordning, nuvarande formuleringar är dock

tillräckliga för att hantera de frågor som lyfts i den aktuella motionen.

Det går inte av utrymmesskäl att flytta hela administrationen för EdetHus till kommunhuset och det finns starka motiv för att ha både bolagets administrativa del och fastighetsservice samordnade i vardagen. Flytt föreslås därför inte genomföras.

BeslutsunderlagArbetsutskottets protokoll 2019-05-21 § 69

31


Kommunchefens tjänsteskrivelse 2019-03-28.Förslag angående samordning mellan Lilla Edets kommun och AB EdetHus.

Kommunstyrelsen beslutsförslag till kommunfullmäktige

1. Kommunfullmäktige avslår motionens första och andra att-sats 2. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att i dialog med AB EdetHus

ta fram en genomförandeplan för ökad samverkan mellan kommunen och AB EdetHus.

Beslut

1. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunchefen att ansvara för arbetet avseende samverkan med AB EdetHus. Avstämning sker vid presidiemöten med kommunen och bolaget samt i samband med att kommunstyrelsen utövar sin uppsiktsplikt gentemot AB EdetHus.

2. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunchefen att ta fram förslag till ny bolagsordning och ägardirektiv avseende AB EdetHus och presentera förslag i kommunstyrelsen senast i november 2019.

Beslutet expedieras tillLena Palm, kommunchefLars Wijkmark, VD AB EdetHus

32

TJÄNSTESKRIVELSEDatum Dnr2019-05-08 2019 KS/

Kommunstyrelsen

Svar på motion från Centerpartiet om samordning mellan Lilla Edets kommun och AB Edethus Dnr KS 2019/

SammanfattningI en motion från Jörgen Andersson (C) och Fredrik Hermansson (C) föreslås att AB Edethus ledning och administration flyttas till kommunhuset och att administrationen mellan kommun och bolaget samordnas. I motionen understryks också att det inte en-bart gäller fysisk samlokalisering och samordnad administration utan på att kommunen och bolaget tydligare behöver arbeta mot samma mål för kommuninvånarnas bästa.


I den rapport som tagits fram konstateras att det i grunden är en ren ägarfråga hur detal-jerat man vill styra ett helägt bolag. Utifrån gällande ägardirektiv, motionens förslag samt processen i uppdraget framgår att det dels finns strategiska frågor i relationen mel-lan kommunen och bolaget som behöver bearbetas och dels att det sannolikt finns flera möjligheter att samordna och utveckla gemensamma stödjande system.

I rapporten ges ett antal rekommendationer som Lilla Edets kommun och AB Edethus kan arbeta vidare med bl a att


lyfta frågan angående hur relationen mellan bolaget och kommunen kan förbätt-ras,

VD för Edethus bör ingå i kommunchefens ledningsgrupp initiativ tas till en process i samverkan med SOLTAK AB angående administra-

tiva system för fastighetsbolag uppdatera ägardirektiv och bolagsordning, nuvarande formuleringar är dock till-

räckliga för att hantera de frågor som lyfts i den aktuella motionen.

Det går inte av utrymmesskäl att flytta hela administrationen för Edethus till kommun-huset och det finns starka motiv för att ha både bolagets administrativa del och fastig-hetsservice samordnade i vardagen. Flytt föreslås därför inte genomföras.

33

sid 2/2

Beslutsunderlag

Kommunchefens tjänsteskrivelse 2019-03-28.Förslag angående samordning mellan Lilla Edets kommun och AB Edethus.

FinansieringIngen ekonomisk påverkan i nuläget.

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen beslutsförslag till fullmäktige:Kommunfullmäktige besvarar motionen enligt ovanstående.

Kommunstyrelsen beslutar, under förutsättning av fullmäktiges beslut, följande- Kommunstyrelsen godkänner rapporten samt fattar ett inriktningsbeslut

om att arbeta med utgångspunkt från rapportens rekommendationer.- Kommunchefen ansvarar för arbetet avseende samverkan med AB Edethus. Av-

stämning sker vid presidiemöten med kommunen och bolaget samt i samband med att kommunstyrelsen utövar sin uppsiktsplikt gentemot AB Edethus.

- Bolagsordning och ägardirektiv avseende AB Edethus revideras och förslag pre-senteras i kommunstyrelsen senast i november 2019.

Lena PalmKommunchef

Beslut expedieras till

AB EdethusNämnder och förvaltningar

34

Förslag angående samordning mellan Lilla Edets kommun och AB Edethus


December 2018

35

2

AHERU STRATEGI, STYRNING OCH LEDNING AB 2

PM

December 2018

Förslag angående samordning mellan Lilla Edets kommun och AB Edethus

1. Bakgrund

Lilla Edets kommuns helägda bolag AB Edethus äger och förvaltar lokaler för kommunal verksamhet, bostäder, industrilokaler och exploateringsmark. Bolaget förvaltar även externt ägda fastigheter. Bolaget är etablerat i lokaler belägna i Göta med både ledning, administration och fastighetsservice.

I en motion från Jörgen Andersson och Fredrik Hermansson (c) föreslås att AB Edethus ledning och administration ska flyttas till kommunhuset och att administrationen mellan kommunen och bolaget samordnas. I ett svar från bolagets VD på styrelsens uppdrag anges sammanfattningsvis att nackdelarna enligt bolagets mening vida överträffar fördelarna med de förslag som finns i motionen; främst vad gäller lokalmässig samordning.

Kommunchefen har givit undertecknad i uppdrag att göra en extern analys av ärendet. Detta är uppdragets slutrapport.

2. Sammanfattande rekommendationer

Motionens textdel omfattar frågeställningar som är bredare än de yrkanden som motionen innehåller. Denna PM behandlar såväl yrkandena som det bredare perspektivet vars relevans även bekräftats av de kontakter som tagits i beredningen. Följande rekommendationer ges och kommenteras djupare under avsnitt 5.

Se över och uppdatera ägardirektiv och även bolagsordning. Nuvarande formuleringar är dock tillräckliga för att hantera de frågor som lyfts i den aktuella motionen.

Ta fram en lokalförsörjningsprocess avseende kommunens verksamhetslokaler som tydliggör beställarrollen/kundrollen och utförarrollen/fastighetsägarrollen och med en tydlig gränsdragningslista. Ta fram processen i samverkan men tydlig tidplan för framtagning och beslut samt med punkter för uppföljning. Det är väsentligt att den överenskomna lokalförsörjningsprocessen kommuniceras

36

3


internt i kommunen med alla som i sin roll har kontakter med Edethus och lika viktigt är att Edethus alltid agerar i enlighet med processen.

Lyft de spänningar i relationen mellan kommunen och bolaget som redovisas i motionen och som även framkommit i beredningen av ärendet. Gör detta vid ett tidigt samråd 2019 mellan kommunledning och bolagsledning på presidienivå. Värdera gemensamt och ta fram en konkret plan för åtgärder för identifierade områden som följs upp under året.

VD för Edethus bör vara ledamot i kommunchefens ledningsgrupp. Pröva under första halvåret 2019 och utvärdera därefter.

Det går inte av utrymmesskäl att flytta hela administrationen för Edethus till kommunhuset och det finns starka motiv för att ha både bolagets administrativa del och fastighetsservice samordnade i vardagen. Motionens förslag om flyttning av administrationen till kommunhuset föreslås därför inte genomföras.

Ta initiativ till en process i samverkan med kommunen och Soltak AB kring administrativa system för fastighetsbolag. Utveckla lösningarna i samverkan med övriga ägarkommuner och arbeta med flera års sikt. Låt organisatoriska förändringar och graden av samordning på personnivå bli en följd av hur stödsystemen byggs upp. Samordning så långt det är möjligt har stöd i gällande ägardirektiv och kräver egentligen inga nya beslut men däremot en konkret genomförandeplan och uppföljning.

3. Motionen

Den aktuella motionen föreslår dels att AB Edethus ledning och administration flyttas till kommunhuset och dels att administrationen för AB Edethus och Lilla Edets kommun samordnas. Den motiverande motionstexten behandlar dock ett väsentligt bredare perspektiv än de konkreta förslagen och indikerar motsättningar när det gäller roller och samordning som bör värderas utifrån fler aspekter än fysisk lokalisering och samordning av administration.

Motionärerna skriver: ”Idag går mycket energi åt från både kommunens och bolagets sida, att reda upp saker som man inte är överens om. Det handlar om allt från hyresnivåer för lokaler med kommunal verksamhet, bygglov och detaljplaner till försäljningar och upphandlingar. Men tanken är ju inte att kommunen och bolaget ska träta om saker – tanken är att tillsammans och gemensamt ska jobba mot samma mål; nämligen bästa möjliga för kommunens invånare.

Kommunen behöver knyta AB Edethus närmare sig. AB Edethus är en del av kommunen och ska fungera som vilken annan del av förvaltningen som helst – inte som en satellit. Genom att flytta in AB Edethus under kommunens tak sparar vi dels pengar på samordnad administration, såsom ekonomi och upphandling, men förtydligar även styrningen av bolaget.”

37

4


4. Bolagets svar

I ett svar som Edethus VD har skrivit på styrelsens uppdrag kommenteras även det bredare perspektivet. Bolaget anser att det har funnits stort behov av en samordnat lokalansvarig i kommunen och att samarbetet kring kommunala lokaler fungerat mycket väl när en sådan har verkat. Bolaget anser att det ligger i sakens natur att det kan finnas olika utgångspunkter i processer kring bygglov och detaljplaner. Bolagets yttrande kommenterar även översiktligt frågan om bolagsstyrning och skriver dels att styrelsen är tillsatt att självständigt utöva förvaltning av bolagets angelägenheter men samtidigt att bolaget självklart ska agera i samråd med ägaren.

I de konkreta förslagen som motionen innehåller kommenterar bolaget främst frågan om eventuell lokalmässig samordning. Man säger dels att en flytt till kommunhuset kan innebära vissa besparingar av ytor och personal. Man anser dock att en flyttning skulle innebära en splittring av personalen i två grupper, att det sannolikt inte finns plats i kommunhuset samt att hyresnivån där är väsentligt högre än för nuvarande lokaler.

När det gäller samordning av personal anser bolaget att det finns skillnader i lagstiftning och regelverk för en kommun respektive ett bolag som gör att ingen samordningseffekt i princip skulle uppnås ”då befintlig personal behövs i aktiebolaget.” Bolaget lyfter även fram bland annat att servicen till bostadshyresgäster uppfylls via bolagets Bobutik i centrum, att nuvarande lokalisering är lättillgänglig med p-platser samt att man vid en flytt skulle riskera att stå med nuvarande lokaler tomma på grund av låg efterfrågan.

Avslutningsvis skriver Edethus i sitt svar följande: ”Sammanfattningsvis kan det konstateras att nackdelarna med en flytt vida överstiger fördelarna”.

5. Analys och rekommendationer

I arbetet med denna pm har undertecknad utöver att ta del av skriftligt underlag även samrått med VD för Edethus samt med kommunchefen och ekonomichefen i Lilla Edets kommun. Jag har gått igenom bolagets organisation och bemanning, nuvarande administrativa stödsystem samt även haft en dialog med VD för Soltak AB då detta bolag tagit över driften av ett antal administrativa system för kommunen.

Först ska konstateras att det är ägaren som styr graden av självständighet och ramar för ett helägt bolag och kommunstyrelsen har ett uppsiktsansvar som även omfattar bolag. Edethus styrs på övergripande formell nivå av följande styrdokument: bolagsordning, ägardirektiv, mål och resursplan samt av eventuella avtal mellan kommun och bolag. En viktig del av styrningen sker även på informella sätt genom i första hand de dialogprocesser som finns. Ägardirektivet för bolaget (som då hette Lilla Edets Industri och Fastighets AB) fastställdes av kommunfullmäktige 2014-06-18. Av ägardirektivet framgår bland annat följande:

”Kommunen och bolaget ska samarbeta för kommunens utveckling samt för verksamheternas kvalitet och effektivitet. Bolaget ska i sin verksamhet anlägga en helhetssyn som utgår från koncernnytta för hela kommunkoncernen. Samordning av upphandlingar

38

5


samt stödfunktioner och system ska ske där detta är möjligt samt fördelaktigt för kommunkoncernen som helhet.”

Beträffande samråd och rapportering säger ägardirektivet följande:

”Kommunstyrelsen har enligt kommunallagen uppsiktsplikt över kommunala hel- eller delägda bolag. Bolaget ska hålla kommunstyrelsen väl informerad om sin verksamhet och utveckling.

Kommun- och bolagsledningen ska genomföra regelbundna samråd i strategiska frågor. Kallelse till dessa samråd sker genom kommunen.”

Ägardirektivet innehåller således dels en grundstruktur för samråd i strategiska frågor och dels tydliga direktiv om samordning av upphandlingar, system och stödfunktioner. I detta avseende är det inte nödvändigt att göra förändringar i de skrivna styrdokumenten. Däremot är det av andra skäl lämpligt att göra en översyn och uppdatering av ägardirektivet under 2019 mot bakgrund av bland annat vissa förändringar i bolagets verksamhet. I det sammanhanget bör även behovet av en eventuell uppdatering av bolagsordningen belysas.

Se över och uppdatera ägardirektiv och även bolagsordning. Nuvarande formuleringar är dock tillräckliga för att hantera de frågor som lyfts i den aktuella motionen.

Motionstexten lyfter tydligt fram att motionärerna anser att det finns brister i samsyn och samarbete mellan bolaget och kommunen. Bolaget säger å sin sida i sitt svar att det är naturligt att det finns olika perspektiv på frågor, att bolaget styrs av aktiebolagslagen och att styrelsen har ett självständigt ansvar att förvalta bolagets angelägenheter. I de dialoger jag har fört stärks bilden av att det finns brister i samsyn och olika synpunkter kring bolagets självständighet. Det finns bland annat tydliga förbättringsområden när det gäller rollfördelning och processer kring kommunens lokalförsörjning.

Bolaget anser att det finns oklarheter kring vilka i kommunen som har beställningsrätt avseende kommunens verksamhetsfastigheter och kommunen ser otydligheter i bolagets agerande kring bland annat gränssnitt i ansvarsfrågor. En ny och tydlig lokalförsörjningsprocess bör därför tas fram i samverkan för att minimera oklarheter och tydliggöra ansvar och gränslinjer.

Ta fram en lokalförsörjningsprocess avseende kommunens verksamhetslokaler som tydliggör beställarrollen/kundrollen och utförarrollen/fastighetsägarrollen och med en tydlig gränsdragningslista. Ta fram processen i samverkan men tydlig tidplan för framtagning och beslut samt med punkter för uppföljning. Det är väsentligt att den överenskomna lokalförsörjningsprocessen kommuniceras internt i kommunen med alla som i sin roll har kontakter med Edethus och lika viktigt är att Edethus alltid agerar i enlighet med processen.

Det ovan beskrivna behovet av en tydlig lokalförsörjningsprocess för kommunens verksamhetslokaler kan lösa en del av de oklarheter kring roller och agerande som finns mellan bolaget och kommunen men inte alla de frågor som kommit upp.

39

6


Den formella skriftliga bolagsstyrningen är rimligt tydlig när det gäller kraven på samordning och helhetssyn. Ägardirektivet anger också att parterna ska genomföra regelbundna samråd i strategiska frågor och enligt uppgift sker dessa samråd i nuläget med en frekvens av 3–4 gånger per år. Det är väsentligt att de spänningar som finns och som motionen ger uttryck för och som även framkommit i de samtal jag fört verkligen lyfts i samråden. Jag vill dock betona att jag i mitt uppdrag inte har undersökt i vilken mån som andra ledande politiker delar motionärernas bild: ”Idag går mycket energi åt, från både kommunens och bolagets sida, att reda upp saker som man inte är överens om”.

Som bolaget skriver i sitt yttrande är det å ena sidan naturligt att det finns olika perspektiv på frågor beroende på om man till exempel är en myndighet som ska ta beslut i ett planärende eller bygglov eller om man är den sökande byggaktören. Det måste finnas en respekt för att så kan vara fallet även om den sökande är ett kommunalt bolag. Samtidigt är bolaget ett verktyg för kommunal verksamhet och måste vara lyhört för ägarens intentioner.

Man behöver gemensamt och konkret diskutera såväl innehåll och djup i motsättningarna som åtgärder för att skapa den tillit som är nödvändig att verka för. Tillit och samsyn byggs inte genom formell bolagsstyrning i form av till exempel ägardirektiv utan kan bara byggas genom en god och öppen dialog i den informella styrning som sker i regelbundna samråd; lämpligen på presidienivå. Dessa samråd behöver därmed också vara väl förberedda och följas upp kontinuerligt. Ett samrådsmöte i början av år 2019 bör ske med ett tydligt tema kring samverkan och bolagsstyrning där de här aktuella frågorna är utgångspunkt. Då bör även frekvens för samråden diskuteras.

I sista hand är det ägaren som förfogar över det ägda och bolaget är ett verktyg för kommunal verksamhet. Detta ställer krav på kommunen att vara tydlig i uppdrag och ramar. Det ligger samtidigt i sakens natur att spänningar från tid till annan kan uppstå i olika frågor på grund av de olika roller och perspektiv man representerar. Det är båda parters ansvar att lyfta spänningar i de samverkansforum som finns för att lösa problem eller få förståelse för och acceptera olika roller.

Lyft de spänningar i relationen mellan kommunen och bolaget som redovisas i motionen och som även framkommit i beredningen av ärendet. Gör detta vid ett tidigt samråd 2019 mellan kommunledning och bolagsledning på presidienivå. Värdera gemensamt och ta fram en konkret plan för åtgärder för identifierade områden som följs upp under året.

Den övergripande samverkan på strategisk nivå som kommenteras ovan är en del av en samverkansprocess men det finns andra nivåer som kan vara lika viktiga. I första hand gäller detta den operativa organisationens ledningsnivå. Frågan om deltagande från Edethus VD i kommunchefens ledningsgrupp har varit aktuell och det förekommer samråd mellan kommunchef, ekonomichef och VD på regelbunden basis. Mot bakgrund av frågorna kring lokalförsörjning för kommunens egna verksamheter, bolagets roll i utvecklingsfrågor och ett allmänt behov av ökad samsyn och känsla av delaktighet bör deltagande av VD för Edethus i kommunchefens ledningsgrupp prövas i löpande verksamhet under 2019. Detta betyder medverkan på samma villkor som övriga i ledningsgruppen; d v s att deltagande ska vara

40

7


regelbundet och prioriteras och inte avse enbart möten där lokalfrågor eller liknande behandlas. En utvärdering kan ske efter halvårsskiftet.

VD för Edethus bör vara ledamot i kommunchefens ledningsgrupp. Pröva under första halvåret 2019 och utvärdera därefter.

I motionen yrkas att AB Edethus ledning och administration flyttas till kommunhuset. Bolaget anger i sitt svar ett antal argument för att detta inte bör genomföras.

Som beskrivits ovan är motionen i sin motiverande text betydligt bredare än i de direkta yrkandena. De förslag till åtgärder som redovisas ovan tar sikte på dessa bredare perspektiv. Det är samtidigt alltid lättare att utveckla samsyn och samarbete för verksamheter som är samordnade geografiskt. Att mötas i vardagen ger många naturliga möjligheter till samtal och är positivt för att utveckla helhetssyn över tid. Detta talar för det yrkande som finns i motionen. En flyttning av hela bolagets administration bedöms dock inte möjlig av varken kommunens tjänstemannaledning eller av bolaget på grund av utrymmesskäl. De argument kring splittring mellan bolagets administration och fastighetsservice som bolaget lyfter fram talar också emot en flyttning av den administrativa delen. Det skulle vara möjligt att flytta VD till kommunhuset och möjligen även någon annan funktion men det är enligt min mening av stor vikt att hela Edethus verksamhet får vara samordnad geografiskt i sin vardagliga verksamhet och samarbetet med kommunen får utvecklas med de andra åtgärder som föreslås.

Det går inte av utrymmesskäl att flytta hela administrationen för Edethus till kommunhuset och det finns starka motiv för att ha både bolagets administrativa del och fastighetsservice samordnade i vardagen. Motionens förslag om flyttning av administrationen till kommunhuset föreslås därför inte genomföras.

Motionen yrkar att administrationen för bolaget och kommunen samordnas. Detta har även stöd i gällande ägardirektiv som redovisats ovan med förtydligandet att det ska ske ”där detta är möjligt samt fördelaktigt för kommunkoncernen som helhet”. Man kan konstatera att samordningen av administration och system inte har genomförts. Kommunen och bolaget har dock gemensamt upphandlade banktjänster.

Edethus använder idag ett verksamhetsstödjande affärssystem som grund för sin administration av fastigheter och detta kopplas till ett antal IT-system för ekonomi samt personal, löner etc. Dessa system köps från två olika leverantörer och bolaget har sin IT-support från ytterligare en aktör. Administrativt har bolaget, i likhet med alla mindre organisationer, en administration där flertalet individer har flera olika uppgifter; till exempel både ekonomiuppgifter och upphandling, både säkerhetsfrågor och andra uppgifter etc. Bolaget har vissa former av upphandlingar som inte finns inom kommunens verksamhet; till exempel byggentreprenader och ramavtal när det gäller byggmaterial för drift och underhåll, byggservicetjänster av olika slag mm. Bolaget använder sig av vissa ramavtal via SABO.

Genom bildandet av Soltak AB har kommunen överlåtit ett antal administrativa system i samordnade lösningar med grannkommuner. Soltak AB håller på att bygga upp sin verksamhet men svarar idag inte för IT-system till något bolag med verksamhet som liknar

41

8


den som Edethus driver. Dialog pågår dock med flera av ägarkommunerna kring sådana lösningar. Lilla Edet och Edethus bör bli en aktiv part i sådana utvecklingsprocesser. Det bör finnas goda möjligheter att i samverkan utveckla gemensamma lösningar. Byte av system medför alltid momentana merkostnader och betydande merarbete vid en övergång. Förändringar bör därför anpassas till lämpliga tidpunkter för uppgraderingar och större förändringar som ändå skulle behöva genomföras.

De IT-baserade systemens uppbyggnad och funktionalitet blir grunden för vilka kompetenser som behövs och hur administrationen behöver organiseras och därmed även vilka funktioner som behövs. Såväl ekonomi- som personal/HRfunktioner bör på sikt kunna samordnas mellan kommun och bolag på ett tydligare sätt än i nuläget. Upphandling etc kan samordnas till viss del men bolaget arbetar med en betydande del av upphandlingar som inte är aktuella i kommunens verksamhet.

Det bör noteras att alla former av kostnader blir synliga när system och verksamheter läggs på gemensamma funktioner som Soltak AB där alla kostnader debiteras. Det som är direkt synligt i nuläget är kostnader för externa tjänster som debiteras av upphandlade parter medan däremot inte de interna personalkostnaderna i detalj särredovisas på olika funktioner och uppgifter. Det är därför viktigt att ha en helhetssyn när/om gemensamma lösningar ersätter och att det blir verkliga förändringar i den egna strukturen.

Ta initiativ till en process i samverkan med kommunen och Soltak AB kring administrativa system för fastighetsbolag. Utveckla lösningarna i samverkan med övriga ägarkommuner och arbeta med flera års sikt. Låt organisatoriska förändringar och graden av samordning på personnivå bli en följd av hur stödsystemen byggs upp. Samordning så långt det är möjligt har stöd i gällande ägardirektiv och kräver egentligen inga nya beslut men däremot en konkret genomförandeplan och uppföljning.

Avslutningsvis kan konstateras att det i grunden är en ren ägarfråga hur detaljerat man vill styra ett helägt bolag. Det finns aspekter kring vinster eller nackdelar med samordning där hållningen i frågan beror på ur vilket perspektiv och i vilken roll man ser på frågan. Utifrån såväl gällande ägardirektiv, motionens förslag samt processen i detta uppdrag kan konstateras att det dels finns strategiska frågor i relationen mellan kommunen och bolaget som behöver bearbetas och dels att det sannolikt finns flera möjligheter att samordna och utveckla gemensamma stödjande system.

December 2018

AHERU STRATEGI, STYRNING OCH LEDNING AB

Stig Fredriksson

42

Dnr KS 2018/36

På uppdrag av AB EdetHus styrelse har Revisor Stefan Frifelt och undertecknad tittat på för- och nackdelar med att bolaget flyttar till kommunhuset.

Samarbete med kommunen

Samarbete med de olika förvaltningarna och då främst bildningsförvaltningen och socialförvaltningen sker genom kontaktpersoner löpande. Tidigare har det funnits många beställare inom kommunen med varierande kompetens vilket har försvårat för bolaget. EdetHus har efterfrågat en lokalansvarig inom den kommunala organisationen. Kommunen har tillsatt en lokalansvarig där alla lokalfrågor avseende kommunala lokaler, stort som smått, passerar igenom. Detta samarbete har fungerat mycket väl, vilket vi delar med kommunens lokalansvarig. Vi ser att arbetet flyter på att vi har snabba beslutsvägar i de projekt som vi arbetar med på senare tid.

Vad avser bygglov och detaljplaner ligger det i sakens natur att parterna har olika utgångspunkter. För Edethus är det tex viktigt att bygga ekonomiskt för att hålla nere hyresnivån så att alla kan bo. Kommunen byggavdelning lägger oftast in mer vikt vid estetisk utformning, vilket inte alltid är fullt ekonomiskt.

Detta blir en diskussion mellan parterna som leder till ett resultat för kommuninnevånarnas bästa. Denna dialog innebär inta att EdetHus träter med kommunen, vi ha helt enkelt olika roller i samarbetet. Denna dialog förekommer även i kommuner som har ett fastighetskontor som förvaltar kommunala byggnader.

Nämnd / Aktiebolag?

Enligt kommunallagen 17§ kan kommunen lämna över vårdnaden av en kommunal angelägenhet, i detta fall fastighetsförvaltning, till ett helägt kommunalt bolag. Detta sker vanligtvis då förvaltningen inte naturligt passar i den kommunala organisationen. Detta gäller framför allt när bostäder och kommersiella lokaler.

Ett helägt kommunalt bolag fungerar inte som en kommunal nämnd, detta skall övervakas av kommunstyrelsen på uppdrag av kommunfullmäktige. Styrelsen är tillsatt att självständigt utöva förvaltning av bolagets angelägenheter.

Självklart skall aktiebolaget agera i samråd med ägaren, Lilla Edets kommun.

En eventuell flytt till lokaler i kommunhuset

Personal

En flytt till kommunhuset kan innebära vissa besparingar av ytor och personal. Edethus behov av kontorsservice försvinner om bolaget skulle sätta sig i kommunhuset. Detta innebär en besparing av en bidragsanställd som bolaget har. Vad avser administration och ekonomi skiljer sig lagar, förordningar och regelverk mellan aktiebolag och kommun. Detta innebär att ingen

43

samordningseffekt uppnås vid en flytt då befintlig personal behövs i aktiebolaget. Vidare har bolaget många delade tjänster som kräver specialkunskaper. Vi ser inte heller att vi kan ta bort inköpsfunktionen då bolagets inköpare upphandlar allt ifrån skruv till större byggprojekt.

En flytt innebär att bolaget splittrar personalen i två geografiska grupper, fastighetsservicen (fastighetsskötarna / underhåll och administration / ledning). Bolaget arbetar kontinuerligt med att hålla ihop bolaget genom att samla alla på en plats från tid till annan. Fastighetsservicen har sina lokaler kvar i Göta industriområde med verkstad, personalutrymmen, förråd och lager. Detta innebär försvåring av arbetsledning av personalen och att ha snabba och korta beslutsvägar. Vi ser det viktigare att ha kortare beslutsvägar och hålla ihop bolaget i det dagliga arbetet än att ha korta vägar till de kommunala förvaltningarna de få gånger vi möts.

Lokalisering

I dag har Edethus en lokalyta för administration, inköp, arbetsledning och ledning som är direkt anpassad till verksamheten. Lokalerna omfattar förutom rum för administrationen även kontorsrum för drift-, underhåll- och servicegruppen. Bolaget skulle spara yta i form av styrelserum samt fikarum som kan samordnas med kommunens verksamheter.

Med vetskap om kommunens lokaler har vi svårt att se var Edethus verksamhet skulle kunna inrymmas. Om ombyggnad skulle ske är det svårt att se hur dessa lokaler skulle kunna bli lika effektiva som nuvarande lokaler. Med effektivitet menar vi inte yta utan tillgänglighet och lättheten för personalen ha korta vägar till olika funktioner i bolaget. Det är också så att vi skulle behöva p-ytor som inte finns i dag. Våra besökare och vår personal är i huvudsak bilburna. I dag är kontoret mycket tillgängligt för såväl personal som besökare när det gäller parkeringsyta.

Vår service till bostadshyresgäster uppfyller vi via vår Bobutik i Lilla Edets centrum. Vad avser näringsidkare finns vi på plats i Göta (största andelen lokaler) för att dessa skall få en så god service som möjligt. Ju bättre service vi kan ge näringsidkarna, desto bättre kan vi uppfylla kommunens avsikt med bolaget, nämligen att bidra till ett växande näringsliv i kommunen. Vi ser en risk att EdetHus som affärsdrivande bolag skulle försvinna i kommunförvaltningens storhet och få betydligt svårare att synas på marknaden.

Att lämna nuvarande lokaler med en hyra om ca 800 kr/kvm och flytta till kommunhuset som har en hyra om 1 200 kr/kvm till en extern hyresvärd, skulle innebära en merkostnad med 400 kr/kvm. Visserligen skulle vi kunna minska ytan något men inte med 35% som krävs för att bli kostnadsneutralt. Dessutom kommer nuvarande kontorslokaler med stor sannolikhet bli tomma då efterfrågan på kontorslokaler i Lilla Edets kommun är mycket låg.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att nackdelarna med en flytt vida överträffar fördelarna.

På uppdrag av AB EdetHus styrelse

Lars Wijkmark

VD

44

45


§ 137Årsredovisning 2018 Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och GrästorpDnr KS 2019/181

SammanfattningStyrelsen för Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp har avlämnat årsredovisning och årsberättelse för verksamhetsåret 2018. Årets ekonomiska resultat uppgår till + 1 078 tkr (-464) tkr, vilket innebär ett högre resultat jämfört med budgeterat resultat om drygt 500 tkr. Det egna kapitalet uppgick i bokslutet till +3 425 tkr (+2 348) tkr

Samordningsförbundets revisorer har tillstyrkt att årsredovisningen godkänns och att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2018. I enlighet med förbundets stadgar ska förbundsmedlemmarna var för sig pröva frågan om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet

BeslutsunderlagArbetsutskottets protokoll 2019-08-13 § 76Ekonomichefens tjänsteskrivelse daterad 2019-08-06Revisionsberättelse 2018Årsredovisning 2018

Ekonomiska överväganden och följder av beslutEtt av förbundets finansiella mål handlar om att förbundets överskott av kapital inte ska vara större än rekommendationer från nationella rådet. Förbundets överskott av kapital ligger över rekommendationerna. På grund av tidigare års överskott och årets överskott uppgår det egna kapitalet till 3 426 tkr. Enligt förbundets verksamhetsplan och budget 2019 så har det budgeterats för en användning av tidigare års överskott under 2019 så att det egna kapitalet ryms inom rekommendationerna enligt det nationella rådet

Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige1. Kommunfullmäktige godkänner årsredovisningen för Samordningsförbundet

Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp för 2018.2. Kommunfullmäktige beviljar Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och

Grästorp ansvarsfrihet för 2018 års verksamhet

46

TJÄNSTESKRIVELSEDatum Dnr2019-08-06 KS 2019/181

Årsredovisning 2018 samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och GrästorpDnr KS 2019/181

SammanfattningStyrelsen för Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp har avlämnat årsredovisning och årsberättelse för verksamhetsåret 2018. Årets ekonomiska resultat uppgår till + 1 078 tkr (-464) tkr, vilket innebär ett högre resultat jämfört med budgeterat resultat om drygt 500 tkr. Det egna kapitalet uppgick i bokslutet till +3 425 tkr (+2 348) tkr

Samordningsförbundets revisorer har tillstyrkt att årsredovisningen godkänns och att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2018. I enlighet med förbundets stadgar ska förbundsmedlemmarna var för sig pröva frågan om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet

BeslutsunderlagEkonomichefens tjänsteskrivelse daterad 2019-08-06Revisionsberättelse 2018Årsredovisning 2018

Ekonomiska överväganden och följder av beslutEtt av förbundets finansiella mål handlar om att förbundets överskott av kapital inte ska vara större än rekommendationer från nationella rådet. Förbundets överskott av kapital ligger över rekommendationerna. På grund av tidigare års överskott och årets överskott uppgår det egna kapitalet till 3 426 tkr. Enligt förbundets verksamhetsplan och budget 2019 så har det budgeterats för en användning av tidigare års överskott under 2019 så att det egna kapitalet ryms inom rekommendationerna enligt det nationella rådet

Förslag till beslutKommunfullmäktige beslutar att godkänna årsredovisningen för Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp för 2018.Kommunfullmäktige beslutar att bevilja Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp ansvarsfrihet för 2018 års verksamhet

Jörgen KarlssonEkonomichef

47

sid 2/2

[email protected] 95 79

Beslut expedieras tillSamordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och GrästorpEkonomiavdelningen

48

49

50


§ 145Ändrade regler för reducering av hyra vid dubbel boendekostnad i samband med flytt från ordinärt boende till särskilt boende inom kommunenDnr KS 2019/256

SammanfattningEn ändring av nuvarande regelverk för reducering vid dubbel boendekostnad föreslås.För närvarande medges en reducering med den lägsta boendekostnaden under maximalttre månader vid flytt från ordinärt till särskilt boende inom kommunen. Hänsyn tas inteheller till den enskildes ekonomiska situation.

Från och med 2019-10-01 föreslås att vid flytt från ordinärt till särskilt boende inomkommunen medges möjlighet för den enskilde att ansöka om reducering för dubblaboendekostnader. Förutsättningen för reducering är att den enskilde inte har tillgångaröverstigande ett prisbasbelopp (46 500 kronor 2019). Reducering medges undermaximalt två månader motsvarande den lägsta boendekostnaden.

Ansökan ska ske senast inom tre veckor efter att den enskilde flyttat in på det särskildaboendet.

BeslutsunderlagArbetsutskottets protokoll 2019-08-13 § 83Tjänsteskrivelse från administrativa chefen, daterad 2019-08-05Omsorgsnämndens protokoll 2019-06-11 § 62

Ekonomiska överväganden och följder av beslutGenom att ändra reglerna ger 100 tkr per år.

Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktigeKommunfullmäktige beslutar att från och med oktober 2019 medge reducering vid flytt från ordinärt till särskilt boende inom kommunen under maximalt två månader och under förutsättning att den enskilde inte har tillgångar som överstiger ett prisbasbelopp (46 500 kr 2019).

51


Ändrade regler för reducering av hyra vid dubbel boendekostnad i samband med flytt från ordinärt boende till särskilt boende inom kommunenDnr KS 2019/256

SammanfattningEn ändring av nuvarande regelverk för reducering vid dubbel boendekostnad föreslås.För närvarande medges en reducering med den lägsta boendekostnaden under maximalttre månader vid flytt från ordinärt till särskilt boende inom kommunen. Hänsyn tas inteheller till den enskildes ekonomiska situation.

Från och med 2019-10-01 föreslås att vid flytt från ordinärt till särskilt boende inomkommunen medges möjlighet för den enskilde att ansöka om reducering för dubblaboendekostnader. Förutsättningen för reducering är att den enskilde inte har tillgångaröverstigande ett prisbasbelopp (46 500 kronor 2019). Reducering medges undermaximalt två månader motsvarande den lägsta boendekostnaden.

Ansökan ska ske senast inom tre veckor efter att den enskilde flyttat in på det särskildaboendet.

BeslutsunderlagTjänsteskrivelse från administrativa chefen, daterad 2019-08-05

Ekonomiska överväganden och följder av beslutGenom att ändra reglerna ger 100 tkr per år.

Förslag till beslutKommunfullmäktige beslutar att från och med oktober 2019 medge reducering vid flytt från ordinärt till särskilt boende inom kommunen under maximalt två månader och under förutsättning att den enskilde inte har tillgångar som överstiger ett prisbasbelopp (46 500 kr 2019).

Maria OlegårdAdministrativ [email protected]

52

sid 2/2

Beslut expedieras tillOmsorgsnämndenJörgen Karlsson, ekonomichef

53

From: [email protected]: Thu, 13 Jun 2019 13:37:10 +0000To: KommunenSubject: Distribution av beslut § 62 Förslag till åtgärder för en ekonomi i balans - ändrade regler för reducering av hyra vid dubbel boendekostnad i samband med flytt från ordinärt boende till särskilt boende inom kommunenAttachments: Beslut ON 2019-06-11Ändrade regler för reducering av hyra vid dubbel boendekostnad i samband med flytt från ordinärt till.pdf

Hej, här kommer beslut från omsorgsnämndens extra sammanträde den 11 juni 2019.

Med vänlig hälsning

Ingrid Murisoja

54

Omsorgsnämnden protokoll 2019-06-11

§ 62Förslag till åtgärder för en ekonomi i balans –ändrade regler för reducering av hyra vid dubbel boendekostnad i samband med flytt från ordinärt boende till särskilt boende inom kommunenDnr ON 2019/125

SammanfattningEn ändring av nuvarande regelverk för reducering vid dubbel boendekostnad föreslås.För närvarande medges en reducering med den lägsta boendekostnaden under maximalt tre månader vid flytt från ordinärt till särskilt boende inom kommunen. Hänsyn tas inte heller till den enskildes ekonomiska situation.

Från och med 2019-10-01 föreslås att vid flytt från ordinärt till särskilt boende inom kommunen medges möjlighet för den enskilde att ansöka om reducering för dubbla boendekostnader. Förutsättningen för reducering är att den enskilde inte har tillgångar överstigande ett prisbasbelopp (46 500 kronor 2019). Reducering medges under maximalt två månader motsvarande den lägsta boendekostnaden.

Ansökan ska ske senast inom tre veckor efter att den enskilde flyttat in på det särskilda boendet.

BeslutsunderlagTjänsteskrivelse daterad 2019-05-27

Ekonomiska överväganden och följder av beslutÄndrade regler för reducering av hyra vid dubbel boendekostnad i samband med flytt från ordinärt till särskilt boende inom kommunen, 100 tkr per år.

BeslutOmsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att från och med oktober 2019 medge reducering vid flytt från ordinärt till särskilt boende inom kommunen under maximalt två månader och under förutsättning att den enskilde inte har tillgångar som överstiger ett prisbasbelopp (46 500 kr 2019).

Beslutet expedieras tillKommunstyrelsenVerksamhetschef Vård och omsorgVerksamhetschef Funktionshinder

55


§ 146Ändrad hyresnivå på särskilt boende (SÄBO) från och med oktober 2019Dnr KS 2019/255

SammanfattningNuvarande hyresnivå i särskilda boenden för äldre fastställdes att gälla från och med2009-01-01. Mot bakgrund av att Socialförvaltningens kostnader sedan dess har ökatväsentligt på grund av ny/ombyggnationer och renoveringar föreslås en höjning avhyrorna i särskilt boende med 846 kronor per månad från och med oktober 2019.Därefter föreslås att kommande hyreshöjningar följer de överenskommelser som träffasvid hyresförhandlingar mellan fastighetsägaren AB EdetHus och hyresgästföreningen.

Lilla Edets kommun har tre särskilda boende för äldre; Lindkullen, Pilgården ochSoläng. Socialförvaltningen hyr dessa fastigheter av AB EdetHus genom separatablockavtal och hyr sedan ut lägenheter till den enskilde i andra hand.Socialförvaltningen är hyresvärd och hyreslagen gäller. Med blockhyra avses ensammanlagd hyra för samtliga lägenheter, matsalar och övriga gemensamhetsutrymmeni fastigheten.

Hyresnivån för lägenheterna inom särskilt boende för äldre följer idagkonsumentprisindex och gäller från och med 2009-01-01. Hyran är idag 4 904 kr permånad per lägenhet, oavsett i vilken fastighet den ligger. Hyran inkluderar hushållsel.

Av den hyra som Socialförvaltningen betalar till AB EdetHus svarar brukarna förnärvarande för cirka 50 %.

För personer som vårdas i form av korttidsboende och inte bor permanent i ett särskiltboende debiteras inte hyra utan boendekostnaden betraktas som en avgift och styrs avSocialtjänstlagens bestämmelser, (8 kap. 1–9§ samt 16 kap.3§).

Den föreslagna hyresnivån anpassas efter taket för bostadskostnad vid beräkning avbostadstillägg för pensionärer (BTP), för närvarande 5 600 kr per månad exklusivehushållsel. Hyreshöjningen kan därmed till stor del kompenseras genom att den enskildeansöker om bostadstillägg hos Pensionsmyndigheten. Förslag finns att hyresnivå förbostadstillägg kommer att ändras från 2020 varför förslag till ytterligare höjning avhyran kan komma 2020.

BeslutsunderlagArbetsutskottets protokoll 2019-08-13 § 84Tjänsteskrivelse från administrativa chefen, daterad 2019-08-05 Omsorgsnämndens beslut 2019-06-11 § 61

56


Ekonomiska överväganden och följder av beslutÄndrad hyresnivå för särskilt boende (SÄBO) från och med oktober 2019 ger en ökadintäkt 2019 med 310 tkr och därefter 1 300 tkr per år.

Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige1. Kommunfullmäktige beslutar att hyra inom särskilt boende (SÄBO) höjs till

5 850 kr inklusive hushållsel från och med oktober 2019.2. Kommunfullmäktige beslutar att hyressättningen i särskilt boende från och med

2020 följer den överenskommelse som träffas vid hyresförhandlingar mellan fastighetsägaren AB EdetHus och Hyresgästföreningen och justeras årligen.

57


Ändrad hyresnivå på särskilt boende (SÄBO) från och med oktober 2019Dnr KS 2019/255

SammanfattningNuvarande hyresnivå i särskilda boenden för äldre fastställdes att gälla från och med2009-01-01. Mot bakgrund av att Socialförvaltningens kostnader sedan dess har ökatväsentligt på grund av ny/ombyggnationer och renoveringar föreslås en höjning avhyrorna i särskilt boende med 846 kronor per månad från och med oktober 2019.Därefter föreslås att kommande hyreshöjningar följer de överenskommelser som träffasvid hyresförhandlingar mellan fastighetsägaren AB EdetHus och hyresgästföreningen.

Lilla Edets kommun har tre särskilda boende för äldre; Lindkullen, Pilgården ochSoläng. Socialförvaltningen hyr dessa fastigheter av AB EdetHus genom separatablockavtal och hyr sedan ut lägenheter till den enskilde i andra hand.Socialförvaltningen är hyresvärd och hyreslagen gäller. Med blockhyra avses ensammanlagd hyra för samtliga lägenheter, matsalar och övriga gemensamhetsutrymmeni fastigheten.

Hyresnivån för lägenheterna inom särskilt boende för äldre följer idagkonsumentprisindex och gäller från och med 2009-01-01. Hyran är idag 4 904 kr permånad per lägenhet, oavsett i vilken fastighet den ligger. Hyran inkluderar hushållsel.

Av den hyra som Socialförvaltningen betalar till AB EdetHus svarar brukarna förnärvarande för cirka 50 %.

För personer som vårdas i form av korttidsboende och inte bor permanent i ett särskiltboende debiteras inte hyra utan boendekostnaden betraktas som en avgift och styrs avSocialtjänstlagens bestämmelser, (8 kap. 1–9§ samt 16 kap.3§).

Den föreslagna hyresnivån anpassas efter taket för bostadskostnad vid beräkning avbostadstillägg för pensionärer (BTP), för närvarande 5 600 kr per månad exklusivehushållsel. Hyreshöjningen kan därmed till stor del kompenseras genom att den enskildeansöker om bostadstillägg hos Pensionsmyndigheten. Förslag finns att hyresnivå förbostadstillägg kommer att ändras från 2020 varför förslag till ytterligare höjning avhyran kan komma 2020.

BeslutsunderlagTjänsteskrivelse från administrativa chefen, daterad 2019-08-05 Omsorgsnämndens beslut 2019-06-11 § 61

58

sid 2/2

Ekonomiska överväganden och följder av beslutÄndrad hyresnivå för särskilt boende (SÄBO) från och med oktober 2019 ger en ökadintäkt 2019 med 310 tkr och därefter 1 300 tkr per år.

Förslag till beslut1. Kommunfullmäktige beslutar att hyra inom särskilt boende (SÄBO) höjs till 5

850 kr inklusive hushållsel från och med oktober 2019.2. Kommunfullmäktige beslutar att hyressättningen i särskilt boende från och med

2020 följer den överenskommelse som träffas vid hyresförhandlingar mellan fastighetsägaren AB EdetHus och Hyresgästföreningen och justeras årligen.


Beslut expedieras tillOmsorgsnämndenJörgen Karlsson, ekonomichef

59

From: [email protected]: Thu, 13 Jun 2019 13:34:04 +0000To: KommunenSubject: Distribution av beslut§ 61 Förslag till åtgärder för en ekonomi i balans - ändrad hyresnivå på särskilt boende (SÄBO) från och med oktober 2019Attachments: Beslut ON 2019-06-11Ändrad hyresnivå på särskilt boende SÄBO .pdf

Hej, här kommer beslut från omsorgsnämndens extra sammanträde den 11 juni 2019.

Med vänlig hälsning

Ingrid Murisoja

60


§ 61Förslag till åtgärder för en ekonomi i balans – ändrad hyresnivå på särskilt boende (SÄBO) från och med oktober 2019Dnr ON 2019/125

SammanfattningNuvarande hyresnivå i särskilda boenden för äldre fastställdes att gälla från och med 2009-01-01. Mot bakgrund av att Socialförvaltningens kostnader sedan dess har ökat väsentligt på grund av ny/ombyggnationer och renoveringar föreslås en höjning av hyrorna i särskilt boende med 846 kronor per månad från och med oktober 2019. Därefter föreslås att kommande hyreshöjningar följer de överenskommelser som träffas vid hyresförhandlingar mellan fastighetsägaren AB EdetHus och hyresgästföreningen.

Lilla Edets kommun har tre särskilda boende för äldre; Lindkullen, Pilgården och Soläng. Socialförvaltningen hyr dessa fastigheter av AB EdetHus genom separata blockavtal och hyr sedan ut lägenheter till den enskilde i andra hand. Socialförvaltningen är hyresvärd och hyreslagen gäller. Med blockhyra avses en sammanlagd hyra för samtliga lägenheter, matsalar och övriga gemensamhetsutrymmen i fastigheten.

Hyresnivån för lägenheterna inom särskilt boende för äldre följer idag konsumentprisindex och gäller från och med 2009-01-01. Hyran är idag 4 904 kr per månad per lägenhet, oavsett i vilken fastighet den ligger. Hyran inkluderar hushållsel.

Av den hyra som Socialförvaltningen betalar till AB EdetHus svarar brukarna för närvarande för cirka 50 %.

För personer som vårdas i form av korttidsboende och inte bor permanent i ett särskilt boende debiteras inte hyra utan boendekostnaden betraktas som en avgift och styrs av Socialtjänstlagens bestämmelser, (8 kap. 1–9§ samt 16 kap.3§).

Den föreslagna hyresnivån anpassas efter taket för bostadskostnad vid beräkning av bostadstillägg för pensionärer (BTP), för närvarande 5 600 kr per månad exklusive hushållsel. Hyreshöjningen kan därmed till stor del kompenseras genom att den enskilde ansöker om bostadstillägg hos Pensionsmyndigheten. Förslag finns att hyresnivå för bostadstillägg kommer att ändras från 2020 varför förslag till ytterligare höjning av hyran kan komma 2020.

BeslutsunderlagTjänsteskrivelse daterad 2019-05-27

61


Ekonomiska överväganden och följder av beslutÄndrad hyresnivå för särskilt boende (SÄBO) från och med oktober 2019 ger en ökad intäkt 2019 med 310 tkr och därefter 1 300 tkr per år.

BeslutOmsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att hyra inom särskilt boende (SÄBO) höjs till 5 850 kr inklusive hushållsel från och med oktober 2019.

Omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att hyressättningen i särskilt boende från och med 2020 följer den överenskommelse som träffas vid hyresförhandlingar mellan fastighetsägaren AB EdetHus och Hyresgästföreningen och justeras årligen.

Beslutet expedieras tillKommunstyrelsenVerksamhetschef Vård och omsorgVerksamhetschef Funktionshinder

62


§ 147Program för uppföljning av privata utförareDnr KS 2019/265

SammanfattningRiksdagen beslutade under förra mandatperioden om förändringar i kommunallagen med syfte att uppföljningen och kontrollen av privata utförare som bedriver verksamhet på uppdrag av kommuner, landsting och regioner ska bli bättre.

Enligt lagen ska kommunfullmäktige för varje mandatperiod anta ett program för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. Programmet ska också ange hur uppföljning ska ske samt hur allmänhetens insyn ska tillgodoses.

Syftet är att lyfta frågorna om uppföljning och insyn till en politisk strategisk nivå för att där lägga fast grundkrav och omfattning, struktur och ansvar samt krav på återkoppling till brukare och allmänhet.Innehållet i programmet i form av exempelvis uppföljningskrav och riktlinjer för allmänhetens insyn påverkar endast förfrågningsunderlag och avtal i upphandlingar som ligger framåt i tiden.Fristående förskolor och skolor är inte privata utförare utan är sina egna huvudmän och omfattas inte av 5 kap 3 § i kommunallagen.

BeslutsunderlagArbetsutskottets protokoll 2019-08-13 § 80Kommunchefens tjänsteskrivelse 2019-06-25.

Ekonomiska överväganden och följder av beslutInom budgetram

Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktigeKommunfullmäktige antar program för uppföljning och insyn av verksamhetsom bedrivs av privata utförare för mandatperioden 2019-2022.

63


Program för uppföljning av privata utförareDnr KS 2019/265

SammanfattningRiksdagen beslutade under förra mandatperioden om förändringar i kommunallagen med syfte att uppföljningen och kontrollen av privata utförare som bedriver verksamhet på uppdrag av kommuner, landsting och regioner ska bli bättre.

Enligt lagen ska kommunfullmäktige för varje mandatperiod anta ett program för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. Programmet ska också ange hur uppföljning ska ske samt hur allmänhetens insyn ska tillgodoses.

Syftet är att lyfta frågorna om uppföljning och insyn till en politisk strategisk nivå för att där lägga fast grundkrav och omfattning, struktur och ansvar samt krav på återkoppling till brukare och allmänhet.Innehållet i programmet i form av exempelvis uppföljningskrav och riktlinjer för allmänhetens insyn påverkar endast förfrågningsunderlag och avtal i upphandlingar som ligger framåt i tiden.Fristående förskolor och skolor är inte privata utförare utan är sina egna huvudmän och omfattas inte av 5 kap 3 § i kommunallagen.

BeslutsunderlagKommunchefens tjänsteskrivelse 2019-06-25.

Ekonomiska överväganden och följder av beslutInom budgetram

Förslag till beslutKommunfullmäktige antar program för uppföljning och insyn av verksamhetsom bedrivs av privata utförare för mandatperioden 2019-2022.

Lena [email protected]

Beslut expedieras tillSamtliga nämnderSamtliga förvaltningscheferAB EdetHus

64

Program för uppföljning av privata utförare

Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen

Antagen: Kommunfullmäktige 2019-09-09

65

KommunledningsförvaltningenProgram för uppföljning av privata utförare

Program för uppföljning och insyn av verksamheter som utförs av privata utförare

Bakgrund Enligt 5 kap. 3 § kommunallagen ska kommunfullmäktige för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare.

Aktuella regler i kommunallagen innebär i korthet att kommunen ska; • kontrollera och följa upp verksamhet som enligt avtal sköts av privat utförare,

• genom avtal tillförsäkra sig information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn,

• se till att kommunala bolag ger allmänheten insyn i den verksamhet som de lämnar till privata utförare,

• i fullmäktige besluta om ett program för varje mandatperiod med övergripande mål och riktlinjer när verksamheter sköts av privata utförare, och

• tillgodose en generell informationsskyldighet när enskilda personer kan välja mellan olika utförare.

Syfte Syftet med programmet är att nämnder och kommunala bolag säkerställer att utförare som anlitas för att utföra kommunala angelägenheter följer de mål och riktlinjer som styr såväl kommunala som privata utförare inom varje nämnds/bolags ansvarsområde och uppdrag. Programmet syftar även till att allmänheten ska ha insyn i privata utförares verksamhet.

Omfattning och definitioner Programmet gäller då skötseln av en kommunal angelägenhet överlämnats till en privat utförare samtidigt som kommunen är att se som huvudman för verksamheten. Det kan handla om såväl hela verksamheter (exempelvis drift av hemtjänstområde/särskilt boende), som delar av en verksamhet med stor betydelse för brukaren (exempelvis måltidsverksamhet, serviceinsatser i hemtjänst och städning i skolan).

Privat utförare definieras i kommunallagen som en juridisk person eller enskild individ som har hand om skötseln av en kommunal angelägenhet. Det kan handla om aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk eller ideell förening, stiftelse eller enskilda firma. Även idéburen organisation och kooperativ förening kan vara privat utförare.

Med privat utförare avses inte ett hel- eller delägt kommunalt bolag.

Programmet omfattar inte fristående skolor och förskolor eftersom de är egna huvudmän för verksamheten och verksamheten är reglerad genom tillståndsgivning.

Kommunstyrelsens och nämndernas ansvarEnligt kommunallagen har kommunstyrelsen och nämnderna inom sitt verksamhetsområde ansvar för att se till att verksamheterna drivs enligt lagar, föreskrifter, mål och riktlinjer, att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten drivs på ett i övrigt tillfredsställande

66


sätt. Detta gäller oavsett om verksamheten utförs i egen regi eller utförs av privata utförare. I ansvaret ingår att följa upp och kontrollera verksamhet. Kommunstyrelsen har även ett särskilt ansvar att leda, samordna och ha uppsikt över verksamhet i nämnder och kommunala företag. Uppsikten omfattar även verksamhet som lämnats över till privata utförare.

Mål och riktlinjer De mål och riktlinjer som styr såväl kommunala som privata utförare inom varje nämnds ansvarsområde är: • de lagar, förordningar och föreskrifter som gäller eller kan komma att gälla för verksamheten.

• de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige fastställer genom budget, planer och andra styrdokument.

Det är varje nämnds ansvar att säkerställa att all verksamhet bedrivs i enlighet med angivna mål och riktlinjer. Det betyder bland annat att när kommunen upphandlar verksamhet, som är en kommunal angelägenhet, ska dessa mål och riktlinjer framgå i upphandlingsdokument, vid utformning av valfrihetssystem och i de avtal som tecknas med privata utförare. Målen och riktlinjerna från kommunfullmäktige/nämnder ska ingå i den mån de bedöms relevanta för avtalet.

Övergripande krav som alltid ska ställas vid upphandling framgår av kommunens policy och riktlinjer för inköp och upphandling. Det ska vara enhetliga krav på verksamhet i egen regi och i privat utförarande.

Uppföljning När en kommunal angelägenhet, genom avtal, har lämnats över till en privat utförare ska kommunen kontrollera och följa upp verksamheten. Avtalsansvarig nämnd/bolag ansvarar för utförande av uppföljning och utvärdering. Kommunens rättighet att följa upp verksamheten ska vara inskrivet i avtal med privat utförare. I avtal ska det anges att utföraren ska biträda kommunen vid uppföljningen och bland annat har att lämna nödvändiga nyckeltal, statistikuppgifter och annan relevant information.

Uppföljningen har två övergripande syften: • Kontroll av att uppdrag utförs i enlighet med mål, upphandlingsdokument, anbud och avtal. • Underlag för att utveckla och förbättra verksamheten och tjänsterna till invånarna.

Varje nämnd ska utifrån detta program utarbeta anvisningar för när och på vilket sätt avtal och verksamhet ska följas upp.Anvisningarna ska innehålla:

En sammanfattande beskrivning av nämndens uppföljningsansvar utifrån tecknat avtal Vad som ska följas upp, t ex nyckeltal Vilka former av uppföljning som ska användas Vem som ansvarar för att genomföra uppföljningen Tidplan/årshjul Former för återkoppling av resultat till nämnd, utförare och allmänhet

67


Nämnden/bolaget ska arbeta strategiskt och systematiskt med uppföljning och kontroll. Olika typer av uppföljning kan bli aktuellt vid olika tidpunkter och beroende på verksamhet. Inom några av kommunens områden är uppföljning och tillsyn reglerat i lag, vilket styr vilken typ av uppföljning som är möjlig. Följsamhet till lagar, kommunens styrdokument och uppsatta mål ska också följas upp.

Nämndens/bolagets uppföljning utifrån programmet ska redovisas som en del av den samlade uppföljningen i samband med årsredovisning.

Insyn och information Varje nämnd/bolag ska i avtal med privata utförare tillförsäkra att kommunen får information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnats över till en privat utförare. Utföraren ska kunna lämna information när kommunen begär det.

Informationen ska göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur uppdraget utförs. Nämnden/bolaget ska i sin begäran precisera vilken information som efterfrågas. Informationen som begärs in ska ha en koppling till upphandlingen och den verksamhet som upphandlas och ska inte ställa högre krav än vad som är rimligt.

Utförarens skyldigheter att lämna uppgifter begränsas till att omfatta sådant som inte strider mot lag eller annan författning, eller inte anses utgöra företagshemligheter enligt lag.

Informationen till allmänheten ska göras tillgänglig genom nämndernas och kommunens årsrapport/ årsredovisning. Informationen ska finnas tillgänglig på kommunens webbplats. samt på andra sätt som bedöms lämpliga utifrån målgruppen.

Giltighet och revidering Programmet ska fastställas för varje mandatperiod och vid behov revideras i samband med detta.

68


§ 149Reviderad förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbundDnr KS 2019/270

SammanfattningGöteborgsregionens förbundsfullmäktige beslutade 2019-06-18 att godkänna förslag till reviderad förbundsordning samt att den reviderade förbundsordningen sänds ut för fastställande av förbundsmedlemmarnas fullmäktigeförsamlingar.

Kommunfullmäktiges beslut ska vara GR tillhanda senast 2019-10-30.

Ett förslag till reviderad förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund har tagits fram. Revideringarna avser i första hand den förändrade rollen för förbundet genom att regionplaneuppdraget upphör, men innefattar även uppdateringar på grund av den nya kommunallagen samt en smärre revidering rörande hantering av medelshanteringspolicy.

BeslutsunderlagArbetsutskottets protokoll 2019-08-13 § 81Tjänsteskrivelse från administrativa chefen, daterad 2019-06-27Förslag till reviderad förbundsordningFörbundsfullmäktiges beslut 2019-06-18

Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktigeKommunfullmäktige fastställer förbundsordningen för Göteborgsregionens kommunalförbund.

69


Reviderad förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbundDnr KS 2019/270

SammanfattningGöteborgsregionens förbundsfullmäktige beslutade 2019-06-18 att godkänna förslag till reviderad förbundsordning samt att den reviderade förbundsordningen sänds ut för fastställande av förbundsmedlemmarnas fullmäktigeförsamlingar.

Kommunfullmäktiges beslut ska vara GR tillhanda senast 2019-10-30.

Ett förslag till reviderad förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund har tagits fram. Revideringarna avser i första hand den förändrade rollen för förbundet genom att regionplaneuppdraget upphör, men innefattar även uppdateringar på grund av den nya kommunallagen samt en smärre revidering rörande hantering av medelshanteringspolicy.

ÄrendetGöteborgsregionens kommunalförbund har sedan 1988 innehaft rollen somregionplaneorgan enligt plan- och bygglagen (PBL). Det innebär att förbundet haften myndighetsutövande roll samt haft möjligheten att upprätta en regionplan ienlighet med PBL. Förbundet har inte nyttjat möjligheten utan istället valt attregionplanera genom breda politiska överenskommelser, bland annat genom ettflertal rådslagsprocesser.I regeringens proposition 2017/18:266 ”En ny regional planering” föreslogs att nyabestämmelser om regional fysisk planering skulle föras in i PBL. Riksdagenbeslutade i enligt med propositionens förslag och förändringarna i PBL infördesfrån och med 2019-01-01. Förändringen i PBL innebär att regional planering, ochupprättande av en formell regionplan, ska ske i Stockholms län och i Skåne län.Förändringen innebar att Göteborgsregionens kommunalförbund förlorat sin rollsom regionplaneorgan i enlighet med PBL. Utifrån ovanstående föreslås attförbundsordningens revideras genom att skrivningen i 3§, ”…följande områden:Regionplanering - Regionplaneorgan enligt PBL.” stryks.

Övriga förslag till revideringarI paragraf fem har angivna hänvisningar till lagparagrafer uppdaterats utifrånförändringar i den nya kommunallagen.I paragraf 6.1 har ordet årligen strukits utifrån bedömningen att det inte ärnödvändigt att årligen anta medelshanteringspolicyn för GR utan tillräckligt attriktlinjerna ligger fast till dess förändringar görs.

70

sid 2/2

BeslutsunderlagTjänsteskrivelse från administrativa chefen, daterad 2019-06-27Förslag till reviderad förbundsordningFörbundsfullmäktiges beslut 2019-06-18

Ekonomiska överväganden och följder av beslutBeslutet innebär inga utökade ekonomiska konsekvenser för Lilla Edets kommun.

Förslag till beslutKommunfullmäktige fastställer förbundsordningen för Göteborgsregionens kommunalförbund.


Beslut expedieras tillGR

71

From: Gunnel RydbergSent: Wed, 26 Jun 2019 15:06:55 +0000To: [email protected];[email protected];[email protected] ([email protected]);[email protected];[email protected];[email protected];[email protected];Kommunen;[email protected];[email protected];[email protected];[email protected];[email protected];stadsledningskontoret@stadshuset. goteborg. se ([email protected])Cc: GRSubject: Expediering beslut GR, §30, Förslag till reviderad förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbundAttachments: Ärende 15 - Förslag till reviderad förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund.pdf, Protokollsutdrag § 30.pdf

Till Kommunfullmäktige i Göteborgsregionens medlemskommuner! Förslag till reviderad förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund

Här översänds protokollsutdrag från GR:s förbundsfullmäktiges sammanträde 2019-06-18, § 30, samt tillhörande handling, med hemställan om att kommunfullmäktige fastställer förslag till reviderad förbundsordning för GR.

Enligt kommunallagen ska förbundsordningen fastställas av förbundsmedlemmarnas fullmäktige (KL 9 kap 1 §). Kommunfullmäktiges beslut ska vara GR tillhanda senast 2019-10-30. MvhGunnel Rydberg - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Gunnel RydbergFörbundssekreterareGöteborgsregionen (GR)Förbundsledningen Telefon: 031-335 50 74SMS: 070-206 90 36www.goteborgsregionen.se - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Följ osswww.facebook.com/goteborgsregionenwww.linkedin.com/company/goteborgsregionen Prenumererawww.goteborgsregionen.se/nyhetsbrev

72

http://www.goteborgsregionen.se/

http://www.facebook.com/goteborgsregionen

http://www.linkedin.com/company/goteborgsregionen

http://www.goteborgsregionen.se/nyhetsbrev

Reviderad förbundsordning 1 (2)

Förbundsfullmäktige – ärende 15

Tjänsteskrivelse, Göteborgsregionens kommunalförbund

Handläggare: Maria Sigroth, avdelningschef,

Gunnel Rydberg, förbundssekreterare

Datum: 2019-05-17, diarienummer 2019-00241.011

Förslag till reviderad förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund

Förslag till beslut

Förbundsfullmäktige föreslås besluta att godkänna förslag till reviderad

förbundsordning enligt bilaga samt att den reviderade förbundsordningen sänds ut

för fastställande av förbundsmedlemmarnas fullmäktigeförsamlingar.

Sammanfattning av ärendet

Ett förslag till reviderad förbundsordning för Göteborgsregionens

kommunalförbund har tagits fram, enligt utsänd bilaga. Revideringarna avser i

första hand den förändrade rollen för förbundet genom att regionplaneuppdraget

upphör, men innefattar även uppdateringar på grund av den nya kommunallagen

samt en smärre revidering rörande hantering av medelshanteringspolicy.

Beslutsunderlag

• Protokollsutdrag § 52

• Förslag till reviderad förbundsordning för Göteborgsregionens

kommunalförbund.

BESKRIVNING AV ÄRENDET

Bakgrund och bedömning

Regionplaneuppdraget

Göteborgsregionens kommunalförbund har sedan 1988 innehaft rollen som

regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen (PBL). Det innebär att förbundet haft

en myndighetsutövande roll samt haft möjligheten att upprätta en regionplan i

enlighet med PBL. Förbundet har inte nyttjat möjligheten utan istället valt att

regionplanera genom breda politiska överenskommelser, bland annat genom ett

flertal rådslagsprocesser.

I regeringens proposition 2017/18:266 ”En ny regional planering” föreslogs att nya

bestämmelser om regional fysisk planering skulle föras in i PBL. Riksdagen

beslutade i enligt med propositionens förslag och förändringarna i PBL infördes

från och med 2019-01-01. Förändringen i PBL innebär att regional planering, och

upprättande av en formell regionplan, ska ske i Stockholms län och i Skåne län.

Förändringen innebar att Göteborgsregionens kommunalförbund förlorat sin roll

som regionplaneorgan i enlighet med PBL. Utifrån ovanstående föreslås att

förbundsordningens revideras genom att skrivningen i 3§, ”…följande områden:

Regionplanering - Regionplaneorgan enligt PBL.” stryks.

73

https://data.riksdagen.se/fil/58E7EF5E-DB05-42B3-A3B6-94D58D19E742

Reviderad förbundsordning 2 (2)

Förbundsfullmäktige – ärende 15

Tjänsteskrivelse, Göteborgsregionens kommunalförbund

Handläggare: Maria Sigroth, avdelningschef,

Gunnel Rydberg, förbundssekreterare

Datum: 2019-05-17, diarienummer 2019-00241.011

Övriga förslag till revideringar

I paragraf fem har angivna hänvisningar till lagparagrafer uppdaterats utifrån

förändringar i den nya kommunallagen.

I paragraf 6.1 har ordet årligen strukits utifrån bedömningen att det inte är

nödvändigt att årligen anta medelshanteringspolicyn för GR utan tillräckligt att

riktlinjerna ligger fast till dess förändringar görs.

Helena Söderbäck Maria Sigroth Gunnel Rydberg

Förbundsdirektör Avdelningschef Förbundssekreterare

74

Justeras: 1 (1)

Förbundsstyrelsen

Protokollsutdrag 2019-05-24

Göteborgsregionens kommunalförbund

Plats: Nimbus, Öckerö kommun

Protokollsutdrag

§ 52. Förslag till reviderad förbundsordning för GR med anledning av att

regionplaneuppdraget upphör

Diarienummer: 2019-00241.011

Beslut

Förbundsfullmäktige föreslås besluta att godkänna förslag till reviderad

förbundsordning enligt bilaga samt att den reviderade förbundsordningen sänds ut

för fastställande av förbundsmedlemmarnas fullmäktigeförsamlingar.

Sammanfattning av ärendet

Riksdagen har beslutat förändra plan- och bygglagen (PBL) så att regional

planering och upprättande av en formell regionplan nu ska ske i Stockholms län

och i Skåne län. Förändringen innebar att Göteborgsregionens kommunalförbund

förlorat sin roll som regionplaneorgan i enlighet med PBL. Härmed behöver

förbundsordningen för GR revideras avseende den förändrade rollen för förbundet.

Ett förslag till reviderad förbundsordning för Göteborgsregionens

kommunalförbund är under utarbetande och kommer att sändas ut till

förbundsstyrelsens sammanträde 24 maj för att sedan kunna föreläggas

förbundsfullmäktige 18 juni.

Vid protokollet

Gunnel Rydberg

Förbundssekreterare

Justeras:

Axel Josefson Miguel Odhner

Ordförande Justerare

75

1

Förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund. Gäller fr.o.m. 2019-07-xx

FörbundsordningGäller fr.o.m. 2019-07-xxGöteborgsregionenskommunalförbund

76

2


Förbundsordning

1§ Benämning och säteFörbundet benämns Göteborgsregionens kommunalförbund och har sitt säte i Göteborgs stad.

2§ MedlemskommunerKommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö är sammanslutna till ett kommunal förbund med förbundsfullmäktige.

Förbundet ska för sina medlemmar utgöra en sammanslutning för kommunernas gemensamma intressebevakning i Göteborgsregionen.

Medlemskommunerna är även medlemmar i Sveriges Kommuner och Landsting. Förbundet är, tillsammans med Skaraborgs Kommunalförbund, Fyrbodals kommunal förbund och Boråsregionen/Sjuhärads kommunalförbund, också kommunförbund. Förbunden är medlemmar i Västsvenska kommunalförbundens samorganisation (VästKom).

3§ Ändamål och verksamhetFörbundet har som ändamål att verka för samarbete över kommungränserna i Göteborgsregionen. Verksamheten inom förbundet ska, inom ramen för den kommunala själv styrelsen, vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna. Verksamheten ska bidra till att stärka Göteborgsregionen regionalt, nationellt och internationellt. Det övergripande syftet är att skapa en attraktiv region med goda levnadsvillkor för alla invånare, inom ramen för en gemensamt hållbar utveckling i alla dess tre dimensioner – ekonomiskt, socialt och miljö mässigt.

Förbundet har till uppgift att:

• Medverka till att skapa en gemensam plattform för omvärldsorientering, debatt och förmedling av framtidsbilder samt svara för planering av regional karaktär.

• Bedriva kompetensutveckling och stödja kommunerna i samordnande insatser kring kompetensförsörjning.

• Bevaka och värna medlemskommunernas intressen genom opinionsbildning, remissyttranden etc, samt representera medlemskommunerna i förhandlingar och överläggningar avseende frågor av kommunövergripande och strategisk karaktär.

• Vara en mötesplats för forskning och praktik, stödja kunskapsutveckling och kunskapsspridning samt vara ett stöd för kunskapsbaserad verksamhetsutveckling.

• Skapa och driva nätverk, sprida idéer och stimulera till erfarenhetsutbyte.

• Verka för regionala verksamheters finansiering.

• Erbjuda medlemskommunerna service och samverkan på områden där de enskilda kommunernas resurser är otillräckliga samt initiera och driva gemensamma utvecklingsprojekt tillsammans med medlemskommunerna.

77

3


Förbundet har två funktioner:

1. Förbundet är myndighetsutövande inom följande områden:

• Regionplanering o Regionplanerorgan enligt PBL.

• Utbildning – Svara för antagningen till gymnasieskolan enligt skollagen och gymnasieförordningen

samt inom ramen för gällande samverkansavtal avseende gymnasieskolan medlemskommunerna emellan.

– Svara för anordnande av lärande för vuxna enligt gällande lagstiftning, bl.a. skollag och förordning om kommunal vuxenutbildning, inom ramen för gällande samverkansavtal.

– Bedriva internationellt inriktad förskoleklass, grund och gymnasieskoleverksamhet samt verksamhet för fritidshem och annan pedagogisk verksamhet inom ramen för

gällande skollag och förordning.

2. Förbundet är samverkansorgan inom följande områden:

• Arbetsmarknad

• Miljö och samhällsbyggnad

• Social välfärd

• Utbildning

• Näringsliv

Medlemskommunerna kan föreslå förbundsfullmäktige att samverka inom andra områden.

4§ Organisation och befogenheter§ 4.1 FörbundsfullmäktigeFörbundets högsta beslutande församling utgörs av förbundsfullmäktige.

Varje medlemskommun ska utse en ledamot och en ersättare i förbundsfullmäktige. Härutöver utses – efter folkmängden vid ingången av det år val av fullmäktige förrättas – ytterligare en ledamot och en ersättare för varje fullt tal av 10 000 invånare, dock ska antalet ledamöter utsedda av Göteborgs Stad begränsas till det antal som utses av övriga medlemskommuner tillsammans ökat med en.

Första sammanträdet med nyvalda förbundsfullmäktige hålls i december samma år val av fullmäktige ägt rum i hela landet för förrättande av val som ankommer på de nyvalda förbundsfullmäktige.

§ 4.2 Förbundsstyrelse och AntagningsnämndI förbundet ska finnas en förbundsstyrelse

I förbundsstyrelsens uppgifter ingår, utöver vad som följer av lag, att:

• Övervaka att av förbundsfullmäktige fastställda mål och verksamhetsplaner för förbundets verksamhet följs och att förbundets löpande förvaltning handhas på ett rationellt och e konomiskt sätt.

• På ett betryggande sätt handha förbundets medelsförvaltning.

• Ta upp lån och teckna borgen för lån.

78

4


• Avge yttranden som ankommer på förbundet samt underrätta förbundsfullmäktige och förbundets medlemmar om yttranden som avgivits i viktiga frågor.

Antalet ledamöter i förbundets styrelse, som benämns Göteborgsregionens förbundsstyrelse, ska vara 22, jämte 11 ersättare. Av ledamöterna och ersättarna bör 11 respektive 5 vara bo satta i Göteborgs Stad. Återstående ledamöter och ersättare bör vara bosatta utanför Göteborgs Stad men inom förbundets medlemskommuner.

Förbundsstyrelsen kan för beredning och beslut i vissa frågor tillsätta ett arbetsutskott. Förbundsstyrelsen ska för arbetsutskottet upprätta ett regelverk vari de grupper av ärenden som arbetsutskottet kan besluta i omnämns.

I förbundet ska finnas en antagningsnämnd (Utbildningsgruppen) som svarar för antagningen till gymnasieskolan enligt vad som beskrivs i ändamålsparagrafen, § 3.

Mandattiden för förbundsstyrelsen och antagningsnämnden ska vara fyra år och räknas från och med den 1 januari året efter det då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet.

Förbundsstyrelsen får vara ställföreträdare för förbundsfullmäktige vid myndighets utövning som överlämnats till förbundet av medlemskommunerna.

§ 4.3 StyrgrupperFörbundsstyrelsen kan för ärendens beredning utse politiskt sammansatta styrgrupper knutna till de arbetsområden som beskrivs i ändamålsparagrafen, § 3.

Den av förbundsfullmäktige utsedda antagningsnämnden utgör även styrgrupp.

§ 4.4 Till förbundet anknutna bolag, stiftelser och andra organisationerFörbundet får efter beslut av förbundsfullmäktige lämna över vården av en sådan särskild angelägenhet som anges i § 3 och som inte innefattar myndighetsutövning till ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse.

Förbundsfullmäktige får även tillsätta andra organ som behövs för att fullgöra förbundets ändamål enligt § 3.

Förbundsfullmäktige har möjlighet att pröva förändrat huvudmannaskap för områden inom § 3.

Förbundet har intressen i ett antal bolag och organisationer som ägare, stiftare, medlem eller i andra former av samverkan med internationella, nationella, regionala och lokala organ och aktörer.

Förbundsfullmäktige ska få tillfälle att ta ställning innan beslut av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas inom av förbundet hel- eller delägda bolag beträffande bolagens verksamhet.

§ 4.5 FörbundssekretariatFörbundet ska ha ett sekretariat med uppgift att under förbundsstyrelsen handha förbundets administration och ombesörja dess löpande verksamhet. Sekretariatet leds av en förbunds direktör som inför styrelsen svarar för förbundets löpande förvaltning.

§ 4.6 TillkännagivandenTillkännagivanden om justering av protokoll från förbundsfullmäktiges och förbundsstyrelsens sammanträden samt andra tillkännagivanden ska ske på Göteborgs Stads anslagstavla.

79

5


5§ Medlemskommunernas styrning av och insyn i förbundets ekonomi och verksamhetFörbundet ska löpande förse medlemskommunerna med en rapport om dess ekonomi och verksamhet.

Förbundsfullmäktige får besluta att en förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i förbundsstyrelsen ska få närvara vid förbundsstyrelsens sammanträden och delta i överläggningarna, dock inte i beslut enligt KL 9 Kap 6 § och Kl 4 Kap 28 §. Beslutet om närvaro vid sammanträdet får även innefatta att den förtroendevalde ska ha rätt att få sin mening antecknad i protokollet.

Förbundsfullmäktige får besluta att en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot i förbundsfullmäktige ska ha sådan yttranderätt som anges i Kl 9 Kap 6 § och Kl 5 Kap 3940 §.

6§ Finansiering§ 6.1 Lån och borgenFörbundets upptagna lån och/eller ingångna borgensförbindelser regleras i det av förbundsfullmäktige årligen godkända styrdokumentet Medelshanteringspolicy.

§ 6.2 Fördelning av förbundets kostnaderDen del av förbundets kostnader som täcks av medlemskommunerna enligt fastställd budget fördelas mellan kommunerna i förhållande till deras befolkningsunderlag. Härvid ska invånarantalet vid utgången av andra året före verksamhetsåret användas.

Resterande del av förbundets kostnader täcks utifrån medlemkommunernas efterfrågan (enligt § 3) samt av andra aktörers efterfrågan enligt gällande lagstiftning och på ett sådant sätt att det skapar mervärde för medlemskommunerna.

§ 6.3 Medlemskommunernas andel i tillgångar och skulderMedlemskommunerna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till deras årsavgift till förbundets verksamhet under den senaste femårs perioden.

Vid skifte av förbundets behållna tillgångar ska motsvarande bestämmelser ligga till grund för beräkning av medlemmarnas andelar.

§ 6.4 BudgetprocessFörbundsstyrelsen ska upprätta samrådsunderlag till budget för förbundets verksamhet nästföljande år samt bereda medlemskommunerna tillfälle att yttra sig häröver.

Förbundsstyrelsen ska lägga fram förslag till budget för förbundsfullmäktige, som har att fastställa förbundets budget för nästföljande år senast den 30 september. Förbundsfullmäktige ska samtidigt besluta om de årsavgifter som medlemskommunerna har att utge till förbundet. Besked om årsavgifternas storlek ska omgående tillställas medlemskommunerna.

§ 6.5 Ekonomisk ersättning till förtroendevaldaFörbundsfullmäktige bestämmer om ersättning till förtroendevalda inom förbundet.

80

6


7§ Revision§ 7.1 RevisorerDe nyvalda förbundsfullmäktige väljer fem revisorer för granskning av förbundets verksamhet. Revisorer utses för en period om fyra år.

§ 7.2 Tid för avlämnande av revisorernas berättelserDet åligger revisorerna att före maj månads utgång till förbundsfullmäktige avge sin berättelse om granskning av verksamheten under det föregående året. Fullmäktige ska bevilja eller neka ansvarsfrihet. Beslutet ska motiveras.

8§ TvisterUppkommer tvist mellan förbundet, å ena sidan, samt en eller flera medlemskommuner, å andra sidan, ska parterna söka lösa tvisten genom överläggningar. Part har skyldighet att ingå i överläggningar inom 30 dagar efter det att överläggningar påkallats. Försummar part detta eller leder överläggningen inte till överenskommelse, har part som begärt överläggningarna rätt att påkalla skiljeförfarande med en skiljeman. Kan parterna inte enas om val av skiljeman, ska utseendet av skiljeman hänskjutas till ordföranden i Sveriges Kommuner och Landstings styrelse.

9§ UtträdeEn medlemskommun har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägning ska ske skriftligen. Uppsägningstiden ska löpa ut när förbundsfullmäktiges mandattid löper ut. Uppsägnings tiden ska inte vara längre än tre år eller kortare än ett år.

Efter uppsägning ska kvarvarande medlemskommuner söka träffa överenskommelse om ny förbundsordning. Uppnås inte enighet om ny förbundsordning, ska förbundet träda i likvidation vid uppsägningstidens utgång

10§ LikvidationHar sådana ändrade förhållanden inträtt, att det vid en samlad bedömning framstår som oskäligt att en medlem av förbundet i fortsättningen ska vara bunden av sitt medlemskap i förbundet samt att medlemmarna är eniga om denna bedömning, ska på begäran av medlemskommunen förbundet omedelbart träda i likvidation.

Att likvidation kan bli följden av medlemskommuns utträde framgår av § 9. Likvidationen verkställs av förbundsstyrelsen eller den som förbundsstyrelsen utser att vara likvidator.

Om förfarandet i övrigt vid genomförande av likvidationen gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs om likvidation i lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar med undantag för reglerna om kallelse på okända borgenärer.

81

8


www.goteborgsregionen.se

Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag, forskar, ordnar utbildningar och är storstadsregionens röst i Västsverige, bland mycket annat. I våra nätverk träffas politiker och tjänstepersoner för att utbyta erfarenheter, bolla idéer och besluta om gemensamma satsningar. Allt för att regionens en miljon invånare ska få ett så bra liv som möjligt.

82

1 (1)

Förbundsfullmäktige 2019-2022

Protokoll 2019-06-18

Göteborgsregionens kommunalförbund

Plats: Ullevi Restaurang och Konferens

Protokollsutdrag

§ 30. Förslag till reviderad förbundsordning för Göteborgsregionens

kommunalförbund

Diarienummer 2019-00241.011

Beslut

Förslag till reviderad förbundsordning godkänns och sänds ut för fastställande av

förbundsmedlemmarnas fullmäktigeförsamlingar.

Sammanfattning

Förbundsstyrelsen har vid sitt sammanträde den 24 maj 2019 behandlat förslag till

reviderad förbundsordning. Revideringarna avser i första hand den förändrade

rollen för förbundet genom att regionplaneuppdraget upphör, men innefattar även

uppdateringar på grund av den nya kommunallagen samt en smärre revidering

rörande hantering av medelshanteringspolicy.

Beslutsunderlag

Protokollsutdrag § 52

Förslag till reviderad förbundsordning för Göteborgsregionens

kommunalförbund.

Vid protokollet

Gunnel Rydberg

Förbundssekreterare

Justeras:

Pernilla Övermark

Ordförande

Axel Darvik My Högfeldt

Justerare Justerare

83


§ 152Riktlinjer för bostadsförsörjningDnr KS 2018/216

Sammanfattning

Kommunstyrelsen beslutade under hösten 2017 att återremittera förvaltningens förslag till bostadsförsörjningsprogram 2018–2022 utifrån en rad utgångspunkter. Styrelsen beslutade under våren 2018 att med ändring av tidigare beslut uppdra åt förvaltningen att fortsätta arbetet med att ta fram nya riktlinjer för bostadsförsörjningen utifrån delvis andra utgångspunkter. Det arbetet har nu slutförts och förvaltningen presenterade i ett informationsärende den 4 juni 2019, § 106, riktlinjer för bostadsförsörjningen (2019-2023) i Lilla Edets kommun.I korthet fastslår riktlinjerna följande:

- Målen i FÖP Lödöse prioriteras framför målen i ÖP 2012 avseende takten i befolkningsökningen, antal medborgare år 2030, och antal bostäder som ska byggas till dess.

- Kommunens planberedskap behöver öka markant de kommande åren för att ge dem som vill bygga bostäder i kommunen möjlighet att göra det på ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt.

- Bostadsbyggandet förväntas fortsatt driva befolkningstillväxten. Störst blir effekten i Lödöse, under förutsättningen att utbyggnaden av orten fortskrider som planerat.

- Åtgärder för bostadsförsörjningen i urval:o Kommunstyrelsen ska under 2019 upprätta en tidsplan och en

prioriteringsordning för kommande detaljplanearbete på översiktlig och detaljerad nivå.

o Kommunen ska regelbundet, minst en gång per år, hålla samverkansmöten med bostadsmarknadens parter för att fördjupa förståelsen för den lokala bostadsmarknadens möjligheter och utmaningar.

o Planberedskapen ska öka.

Varje mandatperiod ska en fördjupad befolkningsprognos tas fram, som scenariosätter och klargör bostadsbyggandets effekter på investeringsbehov avseende kommunal service, inflyttning, hushållssammansättning, skatteunderlag mm.

BeslutsunderlagArbetsutskottets protokoll 2019-08-13 § 72Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschefen, daterad 2019-08-05Riktlinjer för bostadsförsörjning (2019-2023)

84


Ekonomiska överväganden och följder av beslutEkonomisk konsekvens

YrkandeAnnette Fransson (S) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag och lämnar följande tilläggsyrkande:Kommunstyrelsen upprättar en tidsatt plan för upprättande av detaljplaner samt bostadsbyggnation.

Peter Spjuth (V) tillstyrker Annette Franssons yrkande.

Johan Johansson (SD) yrkar avslag på Annette Franssons tilläggsyrkande,

BeslutsgångOrdföranden konstaterar först att kommunstyrelsen bifaller arbetsutskottets förslag.

Därefter frågar ordföranden om kommunstyrelsen bifaller eller avslår Annette Franssons tilläggsyrkande och finner att kommunstyrelsen avslår yrkandet.

Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktigeKommunfullmäktige antar riktlinjer för bostadsförsörjning 2019-2023.

85


Riktlinjer för bostadsförsörjningDnr KS 2018/216

ÄrendetKommunstyrelsen beslutade under hösten 2017 att återremittera förvaltningens förslag till bostadsförsörjningsprogram 2018–2022 utifrån en rad utgångspunkter. Styrelsen beslutade under våren 2018 att med ändring av tidigare beslut uppdra åt förvaltningen att fortsätta arbetet med att ta fram nya riktlinjer för bostadsförsörjningen utifrån delvis andra utgångspunkter. Det arbetet har nu slutförts och förvaltningen presenterade i ett informationsärende den 4 juni 2019, § 106, riktlinjer för bostadsförsörjningen (2019-2023) i Lilla Edets kommun.I korthet fastslår riktlinjerna följande:

- Målen i FÖP Lödöse prioriteras framför målen i ÖP 2012 avseende takten i befolkningsökningen, antal medborgare år 2030, och antal bostäder som ska byggas till dess.

- Kommunens planberedskap behöver öka markant de kommande åren för att ge dem som vill bygga bostäder i kommunen möjlighet att göra det på ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt.

- Bostadsbyggandet förväntas fortsatt driva befolkningstillväxten. Störst blir effekten i Lödöse, under förutsättningen att utbyggnaden av orten fortskrider som planerat.

- Åtgärder för bostadsförsörjningen i urval:o Kommunstyrelsen ska under 2019 upprätta en tidsplan och en

prioriteringsordning för kommande detaljplanearbete på översiktlig och detaljerad nivå.

o Kommunen ska regelbundet, minst en gång per år, hålla samverkansmöten med bostadsmarknadens parter för att fördjupa förståelsen för den lokala bostadsmarknadens möjligheter och utmaningar.

o Planberedskapen ska öka.o Varje mandatperiod ska en fördjupad befolkningsprognos tas fram, som

scenariosätter och klargör bostadsbyggandets effekter på investeringsbehov avseende kommunal service, inflyttning, hushållssammansättning, skatteunderlag mm.

Beslutsunderlag

86

sid 2/2

Riktlinjer för bostadsförsörjning (2019-2023)

Ekonomiska överväganden och följder av beslut-

Förslag till beslutKommunfullmäktige antar riktlinjer för bostadsförsörjning (2019-2023)

Anna StenlöfSamhä[email protected]

Beslut expedieras tillKarin HolmströmPetter Troedsson

Beslutet skickas för kännedom till Edethus AB

87

Riktlinjer för bostadsförsörjningen Framtagen av Samhällsbyggnadsförvaltningen

Datum: 2019-05-13

Version: 1.2

88

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Mark- och exploateringsavdelningen

Riktlinjer för bostadsförsörjning

1

Innehåll

Utgångspunkter ....................................................................................................................................... 2

Mål för bostadsförsörjningen .................................................................................................................. 3

Behov av bostäder ................................................................................................................................... 7

Särskilda gruppers bostadsbehov .......................................................................................................... 14

Bostadsmarknadens förutsättningar....................................................................................................... 18

Efterfrågan på bostäder ......................................................................................................................... 21

Utbud på bostadsmarknaden ................................................................................................................. 22

Kommunens verktyg för bostadsförsörjningen ..................................................................................... 24

Planerade åtgärder ................................................................................................................................. 28

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2019–2023 ........................................................................................ 30

Bilaga 1 – Lagrum ................................................................................................................................. 31

89




2

Utgångspunkter Lilla Edets kommun växer. De senaste åren har vår befolkningstillväxt varit bland de starkaste i

landet. Bostadsbyggandet har haft svårt att följa med i den snabba takten och nu behövs rejäla,

långsiktiga och väl uttänkta tag för att komma till rätta med det. Vi bygger framtidens Lilla Edet

genom att med fördjupad analys och långsiktig planering hitta lösningar med bärkraft.

Alla har rätt till en bostad. Kommunen kan göra mycket för att trygga den rätten, men inte allt. Den

svenska modellen för bostadsförsörjning innebär att invånarnas bostadsbehov ska tillgodoses på en fri

och konkurrensutsatt marknad. Det offentligas uppgift är därför att göra vad som behövs för att

förbättra marknadens funktionssätt samt att ordna med bostäder för de som av olika anledningar inte

kan delta på bostadsmarknaden.

Den viktigaste åtgärden för kommunen kommande år är att öka planberedskapen så att de som vill

bygga kan göra det på ett genomtänkt och hållbart vis. För att undvika växtvärk bör kommunen

fortsätta med att strategiskt köpa mark som sedan kan anvisas och säljas i en takt som skatte- och

avgiftskollektiven klarar av att bära. Vi ska fortsätta att utveckla vår samverkan med

bostadsmarknadens aktörer och bredda vår förståelse för hur och var kommuninvånarna önskar bo.

Vår kommuns vackra natur och goda geografiska läge ska fortsatt tas tillvara.

Syfte och avgränsningar

Dessa riktlinjer anger hur kommunen arbetar för att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva

i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och

genomförs. Riktlinjerna utgör ramverket för kommunens åtgärder för bostadsförsörjning. De syftar till

att skapa gemensamma utgångspunkter för bostadsmarknadens aktörer och ett samförstånd kring

pågående och framtida insatser. Här återges de nationella, regionala och kommunala mål som sätter

ramarna för kommunens åtgärder. Utformningen av kommunens insatser baseras på en analys av

behov, utbud och efterfråga på bostadsmarknaden. Analysen utgår från demografisk utveckling,

särskilda gruppers bostadsbehov och marknadsförutsättningar. Pågående och framtida åtgärder

presenteras och diskuteras i riktlinjernas sista kapitel. Den intresserade läsaren finner i bilaga 1 en

översiktlig redogörelse av den lagstiftning som styr arbetet med bostadsförsörjningen.

90




3

Mål för bostadsförsörjningen Bostadsförsörjning knyter an till flera delar av det offentligas samhällsansvar och breda

politikområden möts inom frågan. Bostaden är av naturliga skäl viktig för de allra flesta människor

och en brist på bostäder berör många. Frågans vikt gör att en uppsjö av mål och instrument på lokal,

regional och statlig nivå på olika sätt söker vägleda, reglera och styra kommunens arbete med

bostadsförsörjningen. Ibland är det komplicerat att förena dem. I det här avsnittet presentas de

viktigaste mål Lilla Edets kommun har att förhålla sig till och i den mån det behövs vägs de mot

varandra.

Nationella mål

”Det övergripande målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande

och lantmäteriverksamhet är att ge all människor i alla delar av landet en

från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med

naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk

utveckling underlättas.” (Regeringens bostadspolitiska mål)

Utöver detta rikstäckande mål står övriga nationella mål framförallt att finna i den

lagstiftning som kortfattat sammanfattas i bilaga 1.

Regionala mål

Lilla Edets kommun är medlem i Göteborgsregionen (GR) som är

en samarbetsorganisation med 13 medlemskommuner i

Göteborgsområdet vars förbundsstyrelse den 23 maj 2008

beslutade att godkänna ”Strukturbild för Göteborgsregionen. En

överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den

regionala strukturen är långsiktigt hållbar”.

Kommunen befinner sig i ett av de s k huvudstråken (Norge-

Vänernbanan) tillsammans med bl.a. Ale och Trollhättans

kommuner. Enligt strukturbilden bör utbyggnaden av bostäder

koncentreras till huvudstråken och till Göteborgsområdet.

Bostadsbyggande i huvudstråken bör förläggas i stationsnära lägen

då det stärker förutsättningarna för en uthållig tillväxt i hela

regionen. Om bostadsbyggandet sker på större avstånd än 1 kilometer från pendel- eller

regiontågsstation behöver en god kollektivtrafik som knyter samman orten med stationsläget finnas på

plats redan vid första inflyttningsdagen. Att skapa förutsättningar för etablering av handel,

91




4

arbetsintensiva företag eller serviceinrättningar i just stationsnära lägen ökar valmöjligheterna för

resande och stärker därmed förutsättningarna för en långsiktigt hållbar regional tillväxt.

Göta älv präglar Lilla Edets kommun på flera sätt. Älvens vikt för regionens fortsatta utveckling är

särskilt omnämnd i strukturbilden där det anges att dess många funktioner och kvaliteter ska

säkerställas och att särskild uppmärksamhet ska riktas åt sårbarhetsaspekter till följd av

klimatförändringar. Vidare ska anläggningar och verksamheter som kan medföra föroreningar

undvikas i älvens närhet. Slutligen bör stor försiktighet iakttas vid anläggningsarbete eller annat

byggande i älvens närhet på grund av risken för skred. Det sistnämnda ökar ibland komplexiteten i

detaljplaneringsprocessen.

Vision Västra Götaland antogs av regionfullmäktige år 2005 och utgör en ram för det gemensamma

utvecklingsarbetet i regionen. Visionen består av flera delar och det är framförallt en av dem,

utveckling utifrån ekonomisk, social, och miljömässig hållbarhet, som har bäring på Lilla Edets

kommuns arbete med bostadsförsörjning.

Kommunens egna mål

Kommunens mål för bostadsförsörjningen är både av kort- och långsiktig karaktär. Eftersom dessa

riktlinjer är en del i kommunens långsiktiga planering och strategi följer här nedan en redovisning av

de långsiktiga mål kommunen antagit kopplade till bostadsförsörjning.

Översiktsplan

Översiktsplanen (ÖP 2012) anger stora delar av kommunens yta som lämplig för bostadsbyggande. I

frånvaro av detaljplaner är översiktsplanen vägledande för beslut i

bygglovsärenden. De som vill bosätta sig i Lilla Edet har således i

de flesta fall möjlighet att bygga bostäder här.

Det är framförallt tätorterna som enligt översiktsplanen ska fortsätta

utvecklas och målsättningen är enligt ÖP 2012 att största andelen

nya bostäder ska tillkomma i Lilla Edet/ Ström/ Göta (300 st.),

Lödöse (600 st.) och spritt i landsbygdsområden (300 st.).

Lilla Edets översiktsplan antogs 2012 och förklarades aktuell av

kommunfullmäktige under 2019. I översiktsplanen finns en rad

ställningstaganden. Ett av dem berör det planeringsmässiga målet

att kommunen år 2030 ska ha 16 000 invånare utifrån ett antagande om en årlig befolkningstillväxt på

92




5

1 %. För att uppnå målet anges i översiktsplanen att ca 1300 bostäder ska byggas i kommunen under

perioden 2012–2030.

Kommunfullmäktige antog år 2014 en fördjupad översiktsplan över Lödöse (”FÖP Lödöse”). Syftet

med planen är att konkretisera översiktsplanens övergripande strategier och mål. I den fördjupade

översiktsplanen redovisas planerna för den långsiktiga bebyggelseutvecklingen i Lödöse på ett mer

utförligt sätt än i översiktsplanen.

Utbyggnaden av Lödöse kommer ske i etapper, med start i anslutning till befintlig bebyggelse och

sedan vidare söder ut mot stationsområdet. Om och i så fall när FÖP Lödöse realiseras genom

lagakraftvunna detaljplaner skapas planeringsmässiga förutsättningar för upp till 2000 nya bostäder.

Det slutliga antalet kommer bero på hur tät bebyggelsen blir och i vilket utsträckning det finns ett

intresse av att bygga på området. FÖP Lödöse medger en tätare bebyggelse på områdena närmast

tågstationen än de i anslutning till befintlig bebyggelse. Takten i utbyggnaden beror bland annat på

kommande års prioritering av detaljplanearbete.

Vision 2020

Lilla Edets kommuns Vision 2020 fastslår att kommunen år 2020 ska präglas av växtkraft,

välbefinnande, stolthet och identitet. Sex strategiska områden underbygger ledorden och har en rad

strategier kopplade till sig. Flera av dessa är i sin tur kopplade till bostadsförsörjningen. Att

”kombinera boenden med intressen”, att ”nyttja älvens möjligheter” och att ”locka nya invånare till

kommunen” kretsar kring att främja framväxten att ett attraktivt utbud av bostäder. Att ”öka

integrationen” och att ”identifiera medborgarnas behov” är kopplade till att korrekt beskriva och

prognosticera behovet av bostäder i kommunen. En ”prisvärd kommunal service” och att ”skapa

ordning och reda” handlar i detta sammanhang om att stärka processen för arbetet med

bostadsförsörjning. ”Aktiv omvärldsbevakning” är en viktig komponent i allt långsiktigt strategiskt

arbete.

AB Edethus ägardirektiv

Kommunen har ett bestämmande inflytande i bolaget AB Edethus.

Bolaget styrs av sin bolagsordning och de ägardirektiv som

kommunfullmäktige beslutar. Ägardirektiven fastställer bland

annat att ett av bolagets verksamhetsområden är att bygga, äga och

förvalta bostäder för att därmed främja bostadsförsörjningen i

kommunen. Bolaget ska agera långsiktigt och erbjuda sina

93




6

hyresgäster inflytande. Vidare ska Edethus erbjuda boende för personer med särskilda behov.

Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer med marknadsmässiga avkastningskrav.

Mål- och resursplaner

Kommunens budget fastställs årligen av kommunfullmäktige i en mål- och resursplan (MoR).

Eftersom dessa har ett kortare tidsperspektiv än bostadsförsörjningsprogrammet behandlas inte några

mål från MoR i dessa riktlinjerna. Respektive års mål- och resursplaner utgör dock viktiga verktyg för

bostadsförsörjningen och kommer i ett senare avsnitt diskuteras i det sammanhanget.

94




7

Behov av bostäder Alla människor behöver någonstans att bo och detta behov förändras under livets olika skeden. Det

totala bostadsbehovet vid varje given tidpunkt beror på antalet invånare i kommunen och deras

respektive behov. Att planera för och bygga bra bostäder tar tid. En central del i kommunens arbete

med bostadsförsörjning är därför att skapa förutsättningar för bostadsbyggnation som möter behovet

hos framtidens invånare.

Definitioner och avgränsningar

Det är viktigt att skilja på behov och efterfrågan. Ett helt samhälles behov av bostäder utgörs förenklat

av att det behövs en ändamålsenlig bostad per hushåll. Behovet finns oberoende av hur väl marknaden

fungerar och när det inte är uppfyllt brukar det beskrivas i termer av bostadsbrist. Efterfrågan är något

som kommer till uttryck på bostadsmarknaden. Det är inte ovanligt att hushåll som strängt taget inte

behöver en ny bostad ändå efterfrågar en sådan på marknaden. Ibland är det tvärtom – att hushåll som

behöver en ny bostad av olika anledningar inte efterfrågar en sådan på marknaden. Den totala

efterfrågan styrs därför inte bara av invånarnas önskemål utan även av hur väl dessa kan artikuleras på

marknaden. På en väl fungerande bostadsmarknad möter hushållens efterfrågan ett utbud som

motsvarar deras behov. För att det ska ske behöver alla kunna efterfråga en bostad och det måste

finnas förutsättningar för marknadens aktörer att leverera ett utbud som möter behoven.

Bostadsmarknadens krafter visar liten hänsyn till kommunala gränser. En del av den efterfråga som

finns på bostäder i Lilla Edets kommun har därför sitt ursprung från medborgare bosatta i andra

kommuner. Det kan delvis förklara varför vissa grupper trots nybyggnation inte får sitt bostadsbehov

tillgodosett.

Befolkningen idag och framåt

Vid 2018 års utgång var 14 046 individer folkbokförda i kommunen. Kommunen prognostiserar en

stadig ökning av befolkningen fram till 2030 då befolkningen förväntas uppgå till knappt 18 000

invånare. Prognosen bygger på osäkra faktorer så som kommande bostadsbyggnation och förväntad

inflyttning därav. För att synliggöra det redovisar prognosen resultatet av två olika scenarier gällande

bostadsbyggandet. Scenario 1 utgår från att nybyggnationen av Lödöse fortskrider enligt plan, och

scenario 2 utgår från att utbyggnaden förskjuts i tiden tills efter prognosperiodens slut. Skillnaden

mellan scenarierna är ungefär 1 800 invånare vid prognostidens slut.

95




8

Det finns drygt 6 000 hushåll i kommunen och i snitt bor 2,3 personer i varje hushåll. Ungefär 4 400

hushåll bor i småhus och ungefär 1200 i flerbostadshus.

Fram tills för några år sedan minskade antalet hushåll med barn samtidigt som befolkningen i åldrarna

55–74 ökade. Utvecklingen har börjat vända i kommunen och andelen hushåll med barn förväntas öka

kraftigt kommande 10 år till följd av generationsskiften och inflyttning. Detta ställer krav på

kommunens samhällsbyggnad i stort och inte minst på att skapa förutsättningar för ett bra boende för

barnfamiljer.

Sett till hela Västra Götalands län ökade befolkningen med ca 19 000 invånare under år 2017, vilket

var 4 000 färre än 2016. Länsstyrelsen bedömer att det framförallt beror på minskad inflyttning från

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030

Scenario 1 13031 13178 13728 13961 14046 14266 14753 15041 15390 15708 15841 16104 16217 16675 17112 17532 17962

Scenario 2 13031 13178 13728 13961 14046 14266 14753 15041 15271 15369 15531 15666 15763 15860 15964 16082 16238

12000

13000

14000

15000

16000

17000

18000

19000

20000

B E F O L K N I N G S U T V E C K L I N G 2 0 1 4 - 2 0 3 0 ,

O L I K A S C E N A R I E R F Ö R B O S T A D S B Y G G A N D E

96




9

utlandet. Den fortsatta befolkningsökningen fram till 2030 antas ligga på en lägre nivå än de senaste

åren. Befolkningsökningen är koncentrerad till Göteborgsregionen (Lilla Edet, Ale, Kungälv,

Stenungssund, Tjörn, Öckerö, Göteborg, Partille, Härryda, Alingsås, Lerum) där 70 % av tillväxten

förväntas ske.

Generationsskiften kan leda till stora och ibland oväntade befolkningsökningar. Anledningen till det är

att stora bostadsytor frigörs vid dödsfall om den avlidna exempelvis haft sin bostad i ett småhus. Om

en barnfamilj flyttar in i huset ökar storleken på hushållet kraftigt vilket aggregerat kan leda till

befolkningstillväxt trots att inga nya bostäder byggts. AB Edethus har noterat att den vanligaste

flyttkedjan de senaste åren inom kommunen är att småhus säljs av äldre invånare som flyttar in i

hyresrätter. Den boyta som då frigörs rymmer barnfamiljer som för det mesta upplevs flytta in från

närliggande kommuner.

En positiv följd av den typen av flyttkedjor är att idag glesbefolkade områden på landsbygden

förstärks av nya invånare. Kommunen behöver fortsättningsvis beakta de möjligheter och utmaningar

som följer av ett ökat antal kommuninvånare som väljer att bosätta sig på landsbygden samt förtätning

av idag glesbebyggda områden.

Generationsväxlingar kan få stora konsekvenser för befolkningstillväxten och därmed

bostadsförsörjningen. Ca 4 % av kommunens invånare var vid 2018 års utgång åttio år eller äldre.

Omkring ett hundra av dem var uppskattningsvis ensamboende i små- eller radhus. Det går att

föreställa sig att vissa inom denna grupp skulle få sina bostadsbehov bättre tillgodosedda i särskilda

boendeformer för äldre. Om utbudet av sådana boendeformer ökar och leder till att små- och radhus

därmed frigörs på bostadsmarknaden kan det leda till att bostadsyta för flera hundra personer

tillgängliggörs. Det är delvis mot bakgrund av detta som de senaste årens stundvis ryckiga och kraftiga

befolkningstillväxt bör ses.

Sedan 2012 har i genomsnitt 68 invånare som är 80 år eller äldre avlidit per år i kommunen. Om

fördelningen inom den gruppen är densamma avseende ensamhushåll innebär det att ca 25 bostäder i

genomsnitt frigjorts till följd av dödsfall årligen. Av dessa 25 är uppskattningsvis 16 småhus och 9

lägenheter i flerbostadshus. Det innebär att boyta för i genomsnitt ca 80 personer frigörs varje år till

följd av dödsfall. Om dessa bostäder genererar inflyttning utgör de 80 inflyttarna en

befolkningstillväxt på ungefär 0,5 % kommunens nuvarande befolkning – hälften av den tillväxttakt

som översiktsplanen anger som önskvärd.

97




10

Bostadsbyggandets effekter på befolkningstillväxten

Den nybyggnation som skett under perioden 2012–2018 kan inte ensamt förklara kommunens kraftiga

befolkningstillväxt under dessa år. Rekordåret 2016, då kommunen växte med 4 procent eller 550

invånare, färdigställdes 60 bostäder varav 45 var i små- eller radhus. 50 nya invånare tillkom av

Migrationsverkets beslut om uppehållstillstånd och därav följande folkbokföring. Födelseöverskottet

uppgick till 46 individer. Återstående 250 tillkommande individer utgjordes troligtvis av in- och

utrikes inflyttande hushåll som flyttat till bostäder i det befintliga beståndet. 2016 flyttade även

ovanligt få personer ut från kommunen, vilket även det kan ha berott på att bostäder frigjordes inom

det befintliga beståndet. Nedanstående diagram visar hur inflyttningen till kommunen varierat med

bostadsbyggandet under åren 2015–2018 samt en framskrivning till år 2030.

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030

0

50

100

150

200

250

Infl

ytt

are

Fär

dig

stäl

lda

nyp

rod

uce

rad

e b

ost

äder

Bostadsbyggande och inflyttning 2015-2030

Scenario 1

Scenario 2

Historiska data

98




11

Diagrammet visar att inflyttningen, och därmed befolkningstillväxten, drivs av andra faktorer än

bostadsbyggande, även om nybyggnation spelar en viktig roll. Det minskar kommunens rådighet över

uppfyllandet av översiktsplanens tredelade mål om 1300 nya bostäder, 16 000 invånare, och 1 % årlig

befolkningsökning fram tills 2030. Beroende på vilken av de tre målen som prioriteras blir utfallet för

de andra två annat än vad översiktsplanen anger. Den fördjupade översiktsplanen för Lödöse

komplicerar bilden ytterligare då den anger att upp till 2000 bostäder ska tillkomma i Lödöse. De två

nedanstående diagrammen visar hur den förväntade årliga befolkningsökningen varierar mellan de två

scenarierna för bostadsbyggande.

0

100

200

300

400

500

600

2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030

Bostadsbyggande och befolkningsökning 2015-2030

Scenario 1

Småhus

Flerbostadshus

Befolkningsökning

0

100

200

300

400

500

600

2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030

Bostadsbyggande och befolkningsökning 2015-2030Scenario 2

Småhus

Flerbostadshus

Befolkningsökning

99




12

Den sammanvägda bedömningen är att målen i den fördjupade översiktsplanen för Lödöse ska

premieras framför den äldre översiktsplanens mål om befolkningsantal, nybyggnation, och tillväxttakt.

Mycket av detaljplanearbetet i Lödöse har ännu inte tagit sin början. Den nuvarande

produktionsplanen innebär att det i Lödöse skapas förutsättningar för att bygga ca 700 bostäder i

flerbostadshus och ca 150 bostäder i små- eller radhus fram tills 2030. Därutöver bedöms

förutsättningar för byggnation av ytterligare ca 550 bostäder kunna skapas fram tills 2030, varav de

flesta i Lilla Edet, Ström och på landsbygden. Realiseringen av FÖP Lödöse innebär att målen i ÖP

2012 överträffas på alla punkter.

Pendling och bostäder i stationsnära lägen

Enligt SKL:s definition är Lilla Edet en pendlingskommun då minst 40% av nattbefolkningen pendlar

till arbetet i en större stad. Det innebär att antalet som pendlar ut ur kommunen för att arbeta är fler än

de som både bor och arbetar i kommunen. De flesta pendlar till Göteborg (38%), Trollhättan (19%)

och Ale (10%). Alla tre kommuner har goda kollektivtrafikförbindelser. Ur ett hållbarhetsperspektiv är

byggnation av bostäder i ett stationsnära område bra eftersom det kan leda till att fler väljer att resa

kollektivt i stället för att åka bil.

Det finns goda förutsättningar att möta en befolkningstillväxt på ett hållbart sätt genom att planera för

bostäder i stationsnära lägen eller i anslutning till befintlig kollektivtrafik. Tillgängligheten kommer

bli allt mer viktig i frågan om bostäders attraktivitet. Nationellt sett har pendlingen kring storstäderna

ökat sedan 1990-talet. Detta har varit gynnsamt både för storstäderna och boendekommunerna.

6000

7000

8000

9000

10000

11000

2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030

Invån

are

År

Invånare 25-64 år 2018-2030

Olika scenarier för bostadsbyggande

Scenario 1

Scenario 2

100




13

Boendekommunerna avlastar storstädernas bostadsmarknad, samtidigt som de försörjer storstäderna

med arbetskraft. Samtidigt har boendekommunerna fått fler invånare och bättre skatteunderlag.

Resandet sker i huvudsak med bil, men allt fler väljer, och behöver fortsättningsvis välja, att åka

kollektivt.

Bostadsbeståndet

2016 fanns omkring 6200 bostäder i Lilla Edets kommun. 66 % av beståndet består av äganderätter,

34 % av hyresrätter och 6 % av bostadsrätter. Andelen bostadsrätter är låg jämfört med liknande

kommuner och med riket i stort. Den stora andelen äganderätter (varav de allra flesta är småhus) är i

linje med jämförbara kommuner. En tänkbar anledning till den låga andelen bostadsrätter i kommunen

är dels att konsumenter med önskemål om att äga den egna bostaden har ett stort utbud av äganderätter

att efterfråga på marknaden.

I regel är en större variation bland upplåtelseformer att föredra. Det medför större chanser att uppfylla

fler av invånarnas behov, det möter en större spridning av efterfrågan på bostadsmarknaden, och det

tenderar att öka rörligheten på bostadsmarknaden vilket minskar negativa inlåsningseffekter.

Kommunen har flera tätorter och en förhållandevis utspridd bebyggelse. De flesta invånarna har sin

bostad i Lilla Edet, Lödöse, eller Ström. Sedan översiktsplanens antagande 2012 har ca 30 procent av

nybyggnationen skett utanför områden med detaljplan, ofta inom landsbygdsområden. Det verkar

fortfarande råda en efterfrågan på tomtmark på landsbygden baserat på bygglovsavdelningens

information om inkomna ansökningar om bygglov.

Signaler på behovsförändringar

Kommunens förmåga att kartlägga förändringar i invånarnas behov kan förbättras. De signaler som

kommunen idag använder är sammanställningar av olika lovansökningar, kontakter med

bostadsmarknadens aktörer, samverkan med de delar av den kommunala organisationen som står i

kontakt med individer med särskilda behov, och tillgänglig befolkningsstatistik och prognoser därav.

101




14

Särskilda gruppers bostadsbehov Kommunen har förutom ett generellt ansvar för bostadsförsörjningen även att ordna med bostäder för

ett antal särskilda grupper.

Hemlösa

Den längst gångna konsekvensen av att behovet av en bostad inte möts är akut hemlöshet – t.ex. att en

person tvingas sova utan tak över huvudet. Begreppet hemlöshet är dock vidare än så. Socialstyrelsen

använder sig av fyra definitioner: akut hemlöshet (situation 1), institutionsvistelse och stödboende

(situation 2), långsiktiga boendelösningar (situation 3) samt eget ordnat kortsiktigt boende (situation

4).1

Socialförvaltningen arbetar med att uppmärksamma och stötta hushåll som riskerar att hamna i någon

form av hemlöshet. Vid en stundande vräkning kontaktar kommunen hushållet för att erbjuda råd och

stöd. Om ett hushåll utan framgång sökt bostad hos kommunens samtliga hyresvärdar finns möjlighet

att genom kommunens försorg få hyra en lägenhet i andra hand. Ett flerårigt samarbetsavtal med det

kommunala bolaget AB Edethus ligger till grund för detta. Avtalet innebär att en viss andel av de

hyreslägenheter som friställs i befintligt bestånd ställs till socialförvaltningens förfogande (25 % under

2018). De 20 hyreslägenheterna i fråga är spridda geografiskt i kommunen.

Kommunen saknar i dagsläget information om exakt hur många invånare som faller in under kategorin

”eget ordnat kortsiktigt boende” (situation 4 ovan). Det är en svårfångad kategori eftersom individer i

denna situation vanligtvis inte kommer i kontakt med den kommunala förvaltningen angående sin

bostadssituation. Socialförvaltningen har i skrivande stund kännedom om 4 personer som tackat nej till

jourboende och istället valt att ordna boende på eget hand. Det är en öppen fråga huruvida dessa

personer befinner sig i situation 1 eller 4.

Socialförvaltningen bedömer att social eller psykisk problematik allt som oftast är den bakomliggande

orsaken till någon typ av hemlöshet bland invånarna. Det bedöms idag vara mycket ovanligt att

hushåll söker sig till socialtjänsten enbart för att de saknar en ändamålsenlig bostadslösning.

Hyresvärdar är enligt lag2 skyldiga att informera kommunens socialtjänst vid stundande vräkning som

beror på störningar i boendet eller sviktande betalningsförmåga. Kommunen saknar i dagsläget en

mekanism för att synliggöra trångbodda hushåll/ hushåll i situation 4 som varken stör boendet eller har

svårt att betala hyran.

1 Hemlöshet 2017 – Omfattning och karaktär, Socialstyrelsen 2 Jordabalken (1970:994) 12 kap 42§, 44§

102




15

Med undantag för det kommunala bolaget AB Edethus erbjuder inte längre kommunens

fastighetsägare regelbundet hyreskontrakt till kommunen för uthyrning i andra hand. En sannolik

förklaring till detta är att bostadsbristen i regionen och landet medfört att fastighetsägare i större

utsträckning än tidigare väljer sina hyresgäster på den öppna marknaden.

Funktionsvarierade

Det är viktigt att personer med funktionsnedsättning har en boendeform som är anpassad till deras

behov och önskemål. LSS-bostäder ska inrättas i en miljö som ger de boende förutsättningar till ett

aktivt deltagande i samhällslivet. Ett varierat utbud av t.ex. gruppbostäder, servicebostäder, eller

bostad med boendestöd är nödvändigt för att uppnå det.

Under åren 2018–2024 uppskattar funktionshinderavdelningen i Lilla Edets kommun att det finns ca

7–10 personer som kan komma att ansöka om boende enligt 9 kap 9 § LSS. Utöver dessa personer

uppskattas att 1–2 personer per år kommer att flytta in till kommunen och söka bostad med särskild

service enligt LSS, baserat på historiska data. Bostadsbrist medför en risk att personer med

funktionsnedsättning som skulle klara av ett ordinärt boende istället ansöker om boende enligt LSS.

Har kommunen inte möjlighet att erbjuda det stöd som krävs kan tjänsten köpas av exempelvis en

privat aktör eller av en annan kommun. I dagsläget köper kommunen fyra boendeplatser i andra

kommuner eller av privata aktörer.

Det finns två olika typer av bostäder med särskild service: gruppbostad och servicebostad.

Gruppbostäderna består av max sex lägenheter. De boende har direkt närhet till gemensamma

utrymmen och personalstöd dygnet runt. Servicebostäder består oftast av fler lägenheter än

gruppbostäderna och har tillgång till gemensam service i form av måltider, personlig service och

omvårdnad. Utöver dessa bostäder är det möjligt att få en särskilt anpassad bostad, denna typ av

boende är till för de som inte behöver fast bemanning. I Lilla Edets kommun finns det i dagsläget tre

kommunala gruppbostäder med sex lägenheter i varje och ett serviceboende.

Socialförvaltningens samlade bedömning är att behovet av bostäder enligt LSS är tillgodosett, men det

är troligt att fler gruppbostäder och servicebostäder kommer att behövas i framtiden i och med att

befolkningen ökar. Ett nytt arbetssätt för att på ett mer säkert sätt kunna göra prognoser håller på att

tas fram i samverkan mellan socialförvaltningen och särskolan.

Kommunen har inga särskilda boenden för personer med demensproblematik. De invånare som är

drabbade av demens bor i regel inom särskilda boendeformer för äldre. Enligt uppgifter från

socialförvaltningen har ca 70 % av de boende på kommunens särskilda boenden för äldre någon form

103




16

av demensproblematik. De boende placeras i möjlig mån på samma avdelningar där det finns

kompetent personal. Förvaltningen bedömer att behovet av boenden för denna grupp är tillgodosett i

dagsläget. Utifrån kommande års prognosticerade ökning av äldre invånare är det av vikt att fortsatt

följa utvecklingen och behovet av särskilda boendeformer hos invånare med demensproblematik.

Nyanlända och ensamkommande barn och ungdomar

Takten i Migrationsverkets anvisningar har avtagit. 2018 anvisades kommunen 26 individer och för

2019 förväntas det antalet inte överstigas. Kommunens socialförvaltning bedömer att kommunen har

fortsatt beredskap för att möta sina åtaganden inom området. Bostäder för nyanlända tillgodoses inom

ramen för ovan nämnt samarbetsavtal med AB Edethus.

Ett område för framtida utvecklingsarbete är den idag rådande ordningen som innebär att de kontrakt

som ställs till socialförvaltningens förfogande av AB Edethus i viss mån är föremål för konkurrens

mellan medborgare som av olika anledningar har svårt att få sina bostadsbehov mötta på marknaden.

Kommunen har ett åtagande mot samtliga grupper och åtgärder för att tydliggöra fördelningen av

resurser dem emellan bedöms vara av vikt framöver.

Äldre

I Lilla Edets kommun bor det 2018 ungefär 1100 personer som är äldre än 75 år. För dessa personer

finns det två särskilda boendealternativ i kommunen bortsett från vanlig bostad: trygghetsboende och

särskilda boendeformer för äldre. Kommunens två trygghetsboenden finns i Lilla Edet och i Lödöse

och är privat ägda.

Det finns 132 lägenheter på särskilda boenden för äldre i kommunen. Det bedöms i dagsläget finnas

möjlighet att utöka antalet lägenheter inom dessa boenden. Socialförvaltningens bedömning är att det

inte idag finns något behov av fler platser, men att det skulle vara ekonomiskt effektivt att bygga om

boendena för att skapa större avdelningar, och på så vis kunna hjälpa fler brukare utan att behöva

utöka personalstyrkan.

Utöver dessa boenden har kommunen ytterligare 16 lägenheter i Lilla Edet som hyrs ut till äldre

personer. Dessa lägenheter är inte uttalade trygghetsboenden, men liknar boendeformen på många sätt.

104




17

Ungdomar och unga vuxna

Kommunen arbetar idag inte enligt en särskild ordning för att tillgodose ungdomar och unga vuxna

med bostäder. Då invånare inom denna grupp i större utsträckning saknar sparkapital och fast

anställning är det angeläget att skapa förutsättningar för produktionen av hyresrätter med låg hyra i

kommunen.

Kvinnor i behov av skyddat boende

Kommunen samarbetar med Trollhättans stad för att erbjuda stöd till kvinnor i behov av skyddat

boende. Kontakt sker till socialförvaltningens mottagningsgrupp och efterföljande samtal och möten

sker under sekretess.

Personer med låg betalningsförmåga

Som nämndes ovan under avsnitt kring arbetet med att tillgodose hemlösas bostadsbehov bedöms det

idag vara ovanligt att individer och hushåll söker sig till kommunens socialtjänst för ett få hjälp med

en bostad enkom av ekonomiska skäl. Det är dock ingen garant för att det kommer att vara så även i

framtiden. Boverket har identifierat personer med låg betalningsförmåga som en grupp som ofta

exkluderas från kommunens stödinsatser på grund av att hushållen inte befinner sig i social

problematik. Kommunen behöver under kommande år utveckla arbetssätt och metoder för att

synliggöra denna grupp och dess behov samt tillse att de får erforderligt stöd.

105




18

Bostadsmarknadens förutsättningar Det nämndes inledningsvis att en av kommunens viktigaste uppgifter inom bostadsförsörjningen är att

göra det som går för att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt. Den lokala bostadsmarknadens

förutsättningar är därför av stor vikt för att fatta ändamålsenliga beslut om åtgärder för att främja

bostadsförsörjningen.

Skred och stabilitet

Frågor om markförhållanden, stabilitet, och risk för skred gör sig ofta påminda i Lilla Edets kommun.

Tätorternas framväxt längs med Göta älvdalen har fört med sig att om- eller nybyggnation kan behöva

föregås av geotekniska åtgärder och utredningar för att säkerställa att risken för skred minimeras. Ett

skred, även om det sker på obebyggd mark, kan få allvarliga konsekvenser för kommunen, regionen

och hela riket. Göta älv är en viktig del i nationens infrastruktur och tunga allmänna intressen vilar

däri.

Markförhållandenas konsekvens för bostadsförsörjningen är att delar av samhällsbyggnadsprocessen

fördyras och tar längre tid. Det påverkar i sin tur kommunens exploateringsekonomi som ska bära

kostnaderna. Stabilitetsförhållanden påverkar även vilka områden som bedöms vara lämpliga för

nyexploatering. Södra Lödöse är ett område som med hänsyn taget till markförhållanden såväl som

andra faktorer bedömts som särskilt lämpligt för utbyggnad vilket är en av anledningarna till att det

även fortsättningsvis utgör ett fokusområde för bebyggelseplaneringen.

Vem efterfrågar?

Så länge som bostadsbristen i Sverige består är det rimligt att anta att hushållen efterfrågar bostäder i

allt vidare geografiska områden. Den pågående regionförstoringen i Västsverige till följd av bland

annat Norge-Vänernbanans utbyggnad bidrar sannolikt till detta.

Ekonomiskt svaga hushåll har av olika anledningar i dag svårt att efterfråga bostäder, bl.a. på grund av

skärpta låne- och amorteringskrav, bristen på billiga hyresrätter, och dessa hushålls svaga sociala

kontaktnät. Följden blir att en del av hushållens behov inte kommer till uttryck som efterfrågan på

bostadsmarknaden. Många av de tänkbara åtgärder som kan användas för att få bukt med problemet

ligger utanför kommunens handlingsutrymme. De berör t.ex. hyresvärdars kravställning gentemot sina

hyresgäster, kreditvillkor på finansmarknaden och lagstiftning.

En konsekvens av detta för bostadsförsörjningen är att hushåll från andra kommuner, som redan kan

hävda sig på bostadsmarknaden, troligtvis konkurrerar ut en del av de ekonomiskt svaga hushåll som

redan är bosatta i kommunen. Inflyttning är givetvis positivt och kommunen stärks på både kort och

106




19

lång sikt av tillskott av arbetskraft och skattemedel men en sådan utveckling kan ytterligare höja

inträdesbarriärer till bostadsmarknaden för dessa hushåll.

Riksintressen och saker av nationell betydelse

Geografiska riksintressen definieras i lag och sätter i viss mån ramarna för all samhällsplanering i

Sverige. I Lilla Edets kommun finns sex så kallade Natura 2000-områden3 som är ett exempel på

geografiska riksintressen. Områdena är Svartedalens naturskogar, Bredfjället, Valdalsbergen,

Valdalssjön och Hagens småvatten, Sollumsån och Brattorpsån.

Andra sorters riksintressen definieras i beslut av berörd myndighet i dialog med länsstyrelse och

kommun. Det finns exempelvis riksintressen för energiproduktion, friluftsliv och naturvård.

Kommunen ska i översiktsplan redovisa vilka riksintressen som finns inom kommunens gränser och

hur dessa tillgodoses, det vill säga hur kommunen planerar att skydda riksintressets värde från skada

av planerad bebyggelse. I och med detaljplanering prövas markens lämplighet för exempelvis bostäder

och i samband med det tillgodoses riksintressena.

Brukbar jordbruksmark är av nationell betydelse och är enligt miljöbalken förbjuden att ta i anspråk

för bebyggelse om det inte behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och om detta inte kan

ske på ett annat sätt. Det påverkar möjligheten att bygga bostäder i vissa delar av kommunen. Bostäder

kan i vissa fall anses vara ett sådant väsentligt samhällsintresse och det är i samband med

detaljplanering som den avvägningen lämpligen sker.

Den regionala bostadsmarknaden

Länsstyrelsen konstaterar i 2018 års bostadsmarknadsanalys att ekonomin har utvecklats positivt och

att sysselsättningsgraden är fortsatt hög i hela länet. Däremot har de ekonomiska förutsättningarna för

bostadsbyggandet förändrats snabbt i Sverige bland annat på grund av minskad efterfrågan på

bostadsrätter med sjunkande priser som följd. Det befaras leda till att byggtakten minskar. Trots detta

bedömer Länsstyrelsen att bostadsbyggnationen kommer öka även fortsättningsvis i

Göteborgsregionen. De kommande 10 åren behövs 8 000 nya bostäder per år för att uppfylla behovet

av bostäder i länet. Av dessa behöver drygt två tredjedelar, ca 5400, tillkomma i Göteborgsregionen.

Under 2017 färdigställdes 7 200 bostäder i Västra Götalands län, vilket är det högsta antalet sedan

1992. Den största mängden av dessa bostäder har byggts i Göteborgsregionen. Kommunerna i länet

3 Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden i hela EU. Ett område som innehåller arter eller naturtyper

som är särskilt skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv kan bli utpekade som Natura-2000 områden.

107




20

uppger att det finns förutsättningar att öka bostadsbyggandet ytterligare och under 2019 finns det

förutsättningar för att påbörja byggnationen av 14 200 bostäder i länet.

Analysen visar på ett underskott av bostäder i nästan hela länet- endast en kommun uppger att de har

en lokal bostadsmarknad i balans. Äldre, nyanlända och ungdomar är de grupper som har svårt att få

tag på bostäder i de flesta kommuner.

Höga produktionskostnader och brist på attraktiv mark som är detaljplanerad anges vara de främsta

orsakerna till att bostadsbyggandet inte går snabbare. Det finns även kommuner i länet som uppger att

det är svalt intresse bland byggherrarna att bygga. Det kan tänkas bero på brist på personal och en

osäker bostadsmarknad där intresset för nyproduktion har minskat. Många kommuner upplever även

svårigheter att rekrytera personal till berörda förvaltningar för att arbeta med fysisk planering, vilket

gör att arbetet med at ta fram nya planer i kommunerna inte gått i det tempo som marknaden

efterfrågat. AB Edethus upplever i dagsläget inte att kompetensbrist inom byggbranschen utgör ett

hinder för bostadsbyggnation. Kommunen ska fortsättningsvis uppmärksamt bevaka

bostadsmarknadens utveckling och i samråd med dess aktörer identifiera och i den mån det går

undanröja hinder för dess funktionssätt.

VA-anläggningens kapacitet

Lödöse är utpekat som ett av kommunens viktigaste utvecklingsområden och många nya bostäder

planeras tillkomma i tätorten de kommande åren. För att det ska kunna ske behöver kommunen

investera i nya lösningar för vatten och avlopp. Nuvarande avloppsverk i Lödöse har tillstånd att

ansluta 2000 personer och i dagsläget är 1750 anslutna. Anläggningens maximala kapacitet bedöms i

nuläget nås under de närmst följande åren.

Lilla Edets kommunfullmäktige antog i juni 2018 ett inriktningsbeslut om att allt avloppsvatten ska

renas i Ryaverket. En förutsättning för att kunna genomföra beslutet är att kommunen blir delägare i

Gryaab. Om så sker planerar kommunen att ansluta avloppsvatten från Lödöse till Ryaverket mellan

2023–2025 vilket möjliggör planerad utbyggnad av orten. Tidsplanen är behäftad med viss osäkerhet

som är bortom kommunens kontroll. Exempelvis behöver Gryaabs medlemskommuners

fullmäktigeorgan alla godkänna Lilla Edets kommuns inträde i organisationen.

Bland de övriga avloppsreningsverken bedöms det i dagsläget finnas fortsatt möjlighet att ansluta nya

VA-abonnenter och därmed bostäder. Avloppsreningsverken i Utby, Nygård, Hjärtum och Ellbo

beräknas ha tillräcklig kapacitet för den förväntade bostadsbebyggelsen. Bedömningen innehåller, i

likhet med alla prognoser, ett visst mått av osäkerhet.

108




21

Efterfrågan på bostäder AB Edethus instiftade under sommaren 2017 en egen bostadskö för hyresrätter och ett drygt år senare

bestod den av 500 personer. Bolaget kräver att de köande är aktiva i sitt bostadssökande vilket gör

antalet indikativt på en fortsatt stark efterfrågan. Såväl stundande som nyligen slutförd byggnation av

bostadsrätter i kommunen har haft ett stort antal intresseanmälningar. AB Edethus ser ett fortsatt

intresse bland entreprenörer att bygga i kommunen och har noterat att byggkostnaderna är

jämförelsevis låga. Orsakerna till det behöver klarläggas men en möjlig förklaring är just den höga

efterfrågan på bostäder i kommunen och att entreprenörer är villiga att acceptera snävare ekonomiska

marginaler för att etablera sig på orten.

En kartläggning av hyresvärdar och mäklarhus visar att båda grupper upplever en alltjämt hög

efterfråga på bostäder i kommunen. Efterfrågan på hyresrätter upplevs vara hög bland invånare i

åldrarna 18–45, medelhög i åldrarna 46–60, och något lägre för invånare som är 61 år eller äldre.

Tillfrågade hyresvärdar anser att det framförallt är hyreslägenheter med två och tre rum och kök som

behöver tillkomma de kommande 5 åren för att möta efterfrågan. Tillfrågade mäklare upplever att

efterfrågan i dag och kommande 5–10 år är hög avseende bostadsrätter, framförallt 3-4 rum och kök,

och tätortsnära villor. Ingen av de tillfrågade hyresvärdarna uppger att de har outhyrda lägenheter.

De flesta hyresvärdar uppger att efterfrågan är högst på bostäder inom centrala Lilla Edet. Uppgifterna

från mäklare är likartade, med tillägget att förväntad nyproduktion i Lödöse bedöms vara starkt

efterfrågad. Eftersom hyresvärdar och mäklare möter delvis olika konsumentgrupper är det inte

förvånande. Mäklarhusen anger vidare att efterfrågan upplevs som låg i Hjärtum och Nygård, vilket i

ett fall uppges bero på avsaknad av service (affär, skola, etc.). Slutligen uppger tillfrågade mäklarhus

att det behövs fler bostadsrätter i kommunen, inte minst för att öka rörligheten på bostadsmarknaden.

109




22

Utbud på bostadsmarknaden Utbudet på bostadsmarknaden utgörs av lediga hyreslägenheter och ägande- och bostadsrätter som är

till salu. Utbudet förändras i och med nyproduktion, rivning, och in- och utflyttning.

Byggnationen av bostäder i Lilla Edet har haft en svagt ökande trend de senaste åren. Det är

framförallt enbostadshus som har byggts. Sedan år 2012 har ca 250 bostäder färdigställts. Två

tredjedelar av dessa bostäder är i enbostadshus och en tredjedel är i flerbostadshus. Det är främst

lägenheter med hyresrätt som färdigställts bland de flerbostadshus som byggts.

Sedan 2012 har antalet beviljade förhandsbesked och bygglov utanför detaljplanelagt område ökat.

Utvecklingen beror sannolikt på en minskad mängd byggrätter samt att intresset för att bygga i

kommunen är stort. Ungefär 25 % av de förhandsbesked och bygglov som beviljats är inom områden

som i översiktsplanen är utpekade som samhällsområden eller möjliga samhällsområden och ligger i

direkt närhet till befintliga tätorter och ofta i anslutning till eller i närheten av detaljplanelagt områden.

Enligt översiktsplanen ska byggnation inom sådana områden föregås av detaljplanering. Framtagande

av detaljplaner gör att kommunen kan kontrollera byggnation i anslutning till tätorterna och därmed ta

ett helhetsgrepp om teknisk infrastruktur och offentlig service i anslutning till bostäderna.

3

76

7

4

13

11

18

14

1817

14

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Beviljade bygglov 2012-2017

Utanför detaljplan Inom detaljplan

110




23

Kommunens nuvarande planberedskap möjliggör byggnation av ungefär 200 bostäder på omkring 150

fastigheter spridda i kommunen. Majoriteten av byggrätterna finns i tätorterna Lilla Edet, Ström,

Lödöse och Hjärtum. Med några få undantag är det små- och radhus som medges i planerna.

Kommunen äger endast en liten del av marken i fråga. Det är viktigt att understryka att bara för att en

fastighet befinner sig inom ett detaljplanerat område som tillåter bostadsbyggnation så är det inte

säkert att bostäder kommer att byggas där. Områdets attraktivitet, byggherrars och exploatörers

intresse, konjunkturläget, markägarens vilja och mycket mer påverkar detta. Den sammansatta bilden

av hur bostadsmarknadens aktörer uppfattar anledningarna till den avstannade bostadsbyggnationen är

att det saknas planlagda byggrätter inom de områden där bostäder efterfrågas.

111




24

Kommunens verktyg för bostadsförsörjningen

Översiktlig planering

Översiktsplanen är det grundläggande verktyget i kommunernas fysiska planering och anger

riktlinjerna för kommunens markanvändning. Både bevarande och utvecklande åtgärder ska redovisas

i planen. Översiktsplanen är ett viktigt verktyg för kommunen i den framtida bebyggelseutvecklingen,

och den visar riktningen för var ny bebyggelse ska tillkomma, får tillkomma och inte får tillkomma.

Detta görs genom regler och rekommendationer som redovisas i olika geografiska områden. Lilla

Edets kommuns översiktsplan antogs av kommunfullmäktige år 2012.

Kommunen kan använda sig av fördjupningar för ett specifikt geografiskt område av översiktsplanen

som ett strategiskt planeringsverktyg. När en fördjupning av en tätort tas fram efter att översiktsplanen

antagits innebär det att översiktsplanen ändras för det område fördjupningen omfattar. FÖP Lödöse är

ett exempel på det.

En fördjupning av översiktsplanen är viktig när större områden ska omvandlas och detaljplaneringen

och utbyggnationen ska ske etappvis för att ta ett helhetsgrepp över området. Genom att arbeta med

fördjupningar och andra tillägg till den kommunövergripande planen kan ändringar och

kompletteringar göras

utan att hela

översiktsplanen

behöver arbetas om.

Planeringen blir mer

konkret och lokalt

anpassad, vilket

tydliggör kommunens

mål med

utvecklingen.

Detaljplanering

Detaljplanering är ett viktigt verktyg för bostadsförsörjningen av flera anledningar. För det första sker

genom detaljplanering den avvägning av allmänna intressen (bostadsförsörjning, miljö, social

hållbarhet, statlig infrastruktur, mm) och enskilda intressen som är nödvändig för att kommunen ska

112




25

växa på ett bra sätt och för att boendemiljön ska vara god. Det är i sin tur en förutsättning för

framväxten av ett attraktivt bostadsutbud som motsvarar invånarnas behov. För det andra utgör en

välfungerande detaljplaneprocess en kontaktyta för kommun, näringsliv och medborgare. När

detaljplanen ställs ut och granskas kan viktiga synpunkter fångas upp och bearbetas. Detaljplanen

reglerar rättigheter och skyldigheter i form av byggrätter och andra planbestämmelser såsom att bevara

befintlig bebyggelse eller att skydda mark från byggnation. Dessa rättigheter och skyldigheter gäller

inte enbart mellan kommunen och fastighetsägaren, utan även fastighetsägare emellan. Det utgör en

trygghet för fastighetsägare att förutsättningarna för byggnation inom planområdet är klargjorda. Det

minskar risken för oförutsägbar byggnation och det gör det möjligt att förutse hur området kommer att

utvecklas.

Detaljplanen är även ett viktigt instrument utifrån ett demokrati-, rättvise- och hushållningsperspektiv.

Planerna beslutas i en öppen process och syftar till att minimera samhällsekonomiska kostnader till

följd av okontrollerad bebyggelse genom att väga allmän- och egenintressen mot varandra.

Detaljplaner är mer eller mindre reglerande – bland annat beroende på det berörda områdets

förutsättningar. Byggherrar förordar ofta så flexibla detaljplaner som möjligt eftersom det gör det

enklare att anpassa byggnationen till rådande marknadsförhållanden. Vinsterna med att skapa

detaljplaner som ger bostadsmarknadens aktörer goda förutsättningar att bygga behöver dock vägas

mot risken för kortsiktig och ogenomtänkt byggnation som i ibland kan bli resultatet av alltför löst

reglerande detaljplaner. Det är en komplicerad och viktig avvägning som behöver göras från fall till

fall.

Markanvisningar

Genom markanvisningar kan kommunen villkora en tidsbegränsad ensamrätt att exploatera ett område.

Det innebär att kommunen ger en aktör möjlighet att bebygga ett område så länge som t.ex. minst en

fjärdedel av bostäderna där blir hyresrätter eller något annat sådant villkor. En markanvisning

förutsätter att kommunen äger marken.

Lilla Edets kommunfullmäktige har antagit riktlinjer om markanvisningar. Av dessa framgår under

vilka förutsättningar privata aktörer kan ansöka om och anvisas mark.

113




26

Markanvisningar har på flera håll i landet visat sig vara ett framgångsrikt och användbart verktyg för

kommuner som vill driva på sin bostadsbyggnation och därigenom skapa förutsättningar för

framväxten av ett bostadsutbud som möter behov och efterfrågan.4

Strategiska markinköp

En förutsättning för användandet av markanvisningar som ett bostadspolitiskt verktyg är att

kommunen strategiskt och långsiktigt köper den mark som bedöms vara intressant att anvisa i

framtiden. Kommunens köp av mark i södra Lödöse är ett exempel på en sådan insats.

Aktiv markpolitik

En aktiv markpolitik kan betyda mycket och det finns flera exempel på kommuner som på olika sätt

bedrivit en framgångsrik sådan5. Gemensamt för flera av dem är att lyckas skapa transparanta och

tillgängliga kontaktytor gentemot byggherrar och exploatörer, att renodla politiker- och

tjänstemannaroller i samhällsbyggnadsprocessen, och att fokusera på den långsiktiga nyttan av

bostadsbyggande snarare än kortsiktiga ekonomiska vinster.

Exploateringsavtal

Kommunens riktlinjer för exploateringsavtal sätter ramarna och utgångspunkterna för när en

markägare själv vill exploatera sin mark. Avtal kan då träffas med kommunen om fördelning av

kostnader knutna till detaljplanering och dess genomförande (exploatering).

Prognos- och utredningsarbete

Kommunen upprättar årligen en befolkningsprognos som är ett viktigt planeringsunderlag för arbetet

med bostadsförsörjning. Förväntad framtida inflyttning till följd av bland annat bostadsbyggande är en

av många faktorer som påverkar utfallet. Riktade utredningsinsatser i form av exempelvis flyttstudier,

studier av boendepreferenser och sociala kartläggningar är angränsande verktyg som kommunen kan

använda för att fördjupa förståelsen för hinder och möjligheter kopplade till bostadsförsörjningen.

Samverkan

Kommunen samverkar i olika sammanhang med andra aktörer kring planering för bostäder.

Boverket är statlig förvaltningsmyndighet för frågor om bland annat boende och bostadsfinansiering

och som i första hand arbetar med samhällsplanering, byggande och boende. För att öka

bostadsbyggandet i kommunerna har regeringen infört ett statsbidrag för ökat bostadsbyggande. För

att ta del av bidraget behöver kommunen ha uppfyllt olika villkor. Villkoren är bland annat att

4Sveriges kommuner och landsting, Aktiv markpolitik, 2016 5 ibid

114




27

kommunen ska ha en aktuell översiktsplan, aktuella riktlinjer för bostadsförsörjning samt tagit emot

minst en nyanländ som fått uppehållstillstånd under den senaste mandatperioden. Lilla Edets kommun

planerar att söka bidraget även fortsättningsvis.

Utöver Boverket samverkar kommunen med Göteborgsregionen (GR), som är en

samarbetsorganisation med 13 medlemskommuner i Göteborgsområdet. GR:s uppgift är att verka för

samarbete över kommungränserna och vara ett forum för ide- och erfarenhetsutbyte inom regionen.

Länsstyrelsen är ytterligare en aktör som kommunen samverkar med gällande bostadsförsörjningen.

Länsstyrelsen ger råd och stöd till kommunen om hur lagen om kommunernas

bostadsförsörjningsansvar ska tillämpas. Länsstyrelsen ansvarar även för att årligen ta fram en regional

bostadsmarknadsanalys. I kommunernas arbete med att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjning ska

Länsstyrelsen yttra sig över de kommunala riktlinjerna utifrån ett regionalt perspektiv gällande

planeringsförutsättningar, framtida behov och utvecklingstendenser.

Samverkan med byggherrar, mäklare, hyresgästföreningar och andra parter på bostadsmarknaden är

och förblir ett viktigt verktyg för kommunens bostadsförsörjning.

Ägardirektiv för AB Edethus

Kommunfullmäktige beslutar om och antar ägardirektiv för kommunens bolag AB Edethus. I

ägardirektivet anges vad syftet med bolagets verksamhet är och vilka prioriteringar och överväganden

som ska styra. Ägarstyrning av AB Edethus är ett fortsatt viktigt verktyg för kommunen i arbetet med

att trygga bostadsförsörjningen och skapa förutsättningar för bostadsbyggande.

Mål- och resursplaner och Visionsdokument

Kommunfullmäktige antar varje år en mål- och resursplan som utgör kommunens budget. I budgeten

kan medel t.ex. avsättas för markinköp eller särskilda utredningar kring bostadsförsörjningen.

Budgeten innehåller även exploateringsekonomins ramar och där anges hur mycket resurser som får

läggas på detaljplanering det kommande året.

Vision 2020 har i flera år satt riktningen för kommunens arbete. De mål som berör

bostadsförsörjningen redovisades inledningsvis. Kommunfullmäktiges vision kommer även

fortsättningsvis vägleda arbetet med bostadsförsörjning.

Löpande produktionsplanering av bostäder

Kommunen följer och uppdaterar löpande pågående och framtida planerings- och byggprojekt. Detta

arbete sker i realtid och redovisas för kommunstyrelsen med jämna mellanrum, vilket ligger till grund

för bl.a. befolkningsprognoser och beslut om att påbörja eller avbryta detaljplanearbeten.

115




28

Planerade åtgärder För att tillgodose medborgarnas bostadsbehov de kommande åren behöver fler bostäder byggas i Lilla

Edets kommun. Utbyggnaden ska ske på ett socialt, miljömässigt, och ekonomiskt hållbart sätt, vilket i

vissa fall gör det nödvändigt att detaljplanera marken innan den bebyggs. Kommunens planberedskap,

som idag tillåter byggnation av ca 200 bostäder, behöver öka markant. Arbetet ska på lång sikt

fokuseras på mark som kommunen äger för att bibehålla rådigheten över inflyttningstakt och för att

säkerställa att den kommunala organisationen kan hantera befolkningstillväxten som förväntas ske i

och med nybyggnation. Områden som redan varit föremål för fördjupad översiktsplanering kan med

fördel detaljplaneras först. I områden som saknar fördjupade översiktsplaner eller liknande kan sådana

om det är lämpligt tas fram innan detaljplan för att säkerställa en korrekt avvägning av allmänna

intressen och en långsiktigt hållbar bebyggelse. I geografiskt begränsade områden, inom vilka inga

komplicerade avvägningar av allmänna och enskilda intressen finns att göra, bör kommunen även

fortsättningsvis öppna för markägare att teckna planavtal och exploateringsavtal med kommunen.

Kommande planarbete och bostadsbyggnation

Sedan översiktsplanens antagande 2012 har 323 bostäder byggts i kommunen. Idag pågående och

potentiell framtida bebyggelse redovisas nedan per tätort.

Lilla Edet/Ström/Göta

Pågående byggnadsprojekt bedöms komma utmynna i att ca 150 bostäder färdigställs i Lilla Edet,

Ström, och Göta de kommande tre åren. Huruvida ytterligare bostäder kommer byggas beror på vilka

planuppdrag kommunstyrelsen väljer att initiera och i vilken mån dessa faktiskt leder till att ytterligare

bostäder byggs.

Lödöse

Prognosen för Lödöse är i mycket stor grad beroende på kommunens eget planarbete och takten i det

pågående arbetet att koppla ortens avloppsledningar till Ryaverket i Göteborg. Detaljplanering pågår i

dagsläget för ca 120 bostäder i norra Gossagården vilka förväntas stå klara inom tre till fyra år, om

infrastrukturen på orten medger det eller byggs ut i nödvändig mån. Det finns goda möjligheter att

skapa planmässiga förutsättningar för ett stort antal bostäder i Lödöse. I den fördjupade

översiktsplanen för orten anges att utbyggnaden på lång sikt kan tillföra omkring 2000 nya bostäder.

Eftersom kommunen äger den övervägande delen av marken i södra Lödöse kan ett ambitiöst och

långsiktigt planarbete ta sin början de kommande åren utan risk för att det leder till okontrollerad

bebyggelseutveckling eller befolkningsökning. Utbyggnaden kan då ske etappvis och i enlighet med

målsättningarna i den fördjupade översiktsplanen. För det fall att bostäder byggs inom det gamla

varvsområdet i Lödöse bedöms i dagsläget ca 300 bostäder kunna rymmas där, vilket i sig näst intill

116




29

uppfyller målet för orten i ÖP 2012. Totalt sett bedöms planmässiga förutsättningar för ca 800

bostäder på orten kunna skapas fram tills 2030. Omkring 700 av dessa bostäder utgörs i ett sådant

scenario av flerbostadshus i Södra Gossagården i ett attraktivt stationsnära läge. Kommunen ska nära

bevaka såväl bostadsmarknaden som andra förutsättningar under perioden fram tills 2030 för att i

möjlig mån säkerställa en miljömässig, social och ekonomiskt hållbar utbyggnad av orten.

Hjärtum

Spridd småhusbebyggelse förväntas tillkomma i Hjärtum fram tills 2030. Takten i detta beror

framförallt på efterfrågan och utbud på bostadsmarknaden. En byggrätt existerar i dagsläget för

flerbostadshus på Sandtagsvägen och det återstår att se om intresse finns hos byggherrar för att ta den i

anspråk.

Nygård

Flera områden i Nygård anges i översiktsplanen som lämpliga för bostadsbyggnation. Kommunen äger

i dagsläget inte marken i fråga varpå nyttan och effekten av att detaljplanera dessa områden är svår att

bedöma. Viss förtätning av det befintliga samhället förväntas ske fram tills 2030. Troligtvis behöver

markinköp ske för att säkerställa att översiktsplanens mål uppfylls.

Landsbygd

Bebyggelsen på landsbygden förväntas fortgå. Kommunens bygglovsavdelning bedömer inkomna

ansökningar utifrån deras individuella beskaffenhet enligt plan- och bygglagen. Takten i byggnationen

på landsbygden avgörs i mångt och mycket av förhållandena på bostadsmarknaden.

117




30

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2019–2023 • Kommunstyrelsen ska under 2019 upprätta en tidsplan och prioriteringsordning för kommande

planarbete på översiktlig och detaljerad nivå.

• Kommunens arbete med bostadsförsörjningen ska utvecklas under perioden. Ett flertal

arbetsområden har i detta dokument pekats ut som särskilt angelägna för fortsatt

utredningsarbete: befolkningens boendepreferenser, inflyttning till befintligt bestånd och

trångboddhet är tre exempel. Kommunen ska fortsatt aktivt följa och bevaka bostadsbehovet

hos de särskilda grupper som redovisades i avsnitt 4.

• Kommunen ska fortsättningsvis regelbundet, minst en gång per år, hålla samverkansmöten

med bostadsmarknadens aktörer för att fördjupa förståelsen av den lokala bostadsmarknadens

förutsättningar och för att identifiera hinder för dess funktionssätt.

• Kommunen ska inom ekonomiska ramar arbeta för strategiska markinköp som möjliggör de

markanvisningar som i sin tur gynnar framväxten av ett bostadsutbud som motsvarar behoven.

• Kommunen ska fortsättningsvis beakta konsekvenserna av bostadsmarknadens förstoring för

de hushåll som redan idag har svårt att efterfråga en lämplig bostad. Nybyggnation ska i

möjlig mån styras så att nyttan därav tillfaller alla invånare. Markanvisningar är ett viktigt

verktyg fortsättningsvis i detta arbete.

• Kommunen ska fortsatt prognostisera befolkningens tillväxt. Varje mandatperiod ska en

fördjupad befolkningsprognos sammanställas i vilken olika framtida befolkningsscenarier

redovisas och ställs mot varandra avseende inflyttning, hushållssammansättning,

skatteunderlag, investeringsbehov avseende kommunal service, och annan relevant

information.

• Dessa riktlinjer ska ajourhållas genom kontinuerlig omvärldsbevakning och vid behov

revideras i kommunfullmäktige. Pågående insatser för bostadsförsörjningen ska minst en gång

per år sammanställas till kommunstyrelsen, avseende exempelvis pågående byggnation,

avvägningar kopplade till markanvisning, riktade insatser till särskilda grupper på

bostadsmarknaden, mm.

118




31

Bilaga 1 – Lagrum

Regeringsformen

I regeringsformen (1974:152) 2 § står att det allmänna ska trygga den enskildes rätt till bostad.

Plan- och bygglagen

I plan- och bygglagen (2010:900) bestäms det som brukar kallas för det kommunala planmonopolet.

Det innebär för det första att det är kommunen som beslutar hur mark och vatten inom kommunens

gränser ska användas. Det innebär för det andra att enskilda medborgare behöver ansöka om lov för att

bebygga sina fastigheter (2 §). Kommunen är enligt lagen skyldig att vid planeringen för

användningen av mark och vatten, samt vid behandlandet av lovansökningar från enskilda, främja och

beakta en rad allmänna intressen. Ett sådant intresse är bostadsbyggande och utveckling av

bostadsbeståndet (3 §).

Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ålägger varje kommun att med

riktlinjer planera för den egna bostadsförsörjningen. Syftet med planeringen ska vara att skapa

förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och att främja att ändamålsenliga åtgärder

för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.

Riktlinjerna ska innehålla kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av befintligt

bostadsbestånd samt planerade insatser för att nå uppsatta mål. Vidare ska det framgå av riktlinjerna

hur kommunen i sin planering tagit hänsyn till relevanta nationella mål, planer och program.

Riktlinjerna ska särskilt grundas på en analys av demografisk utveckling, efterfrågan på bostäder,

bostadsbehov för särskilda grupper, och marknadsförutsättningar. Riktlinjerna ska vara vägledande i

kommunens prövning av 2 kap 3 § 5 i plan- och bygglagen. Riktlinjerna ska antas av

kommunfullmäktige i minst en gång per mandatperiod.

Socialtjänstlag

I 3 kap 2 § Socialtjänstlagen (2001:453) framgår att socialnämnden bl.a. ska främja den enskildes rätt

till bostad. Av 4 kap 1 § framgår att den som inte själv kan tillgodose sina behov har rätt till bistånd

för både sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Av 5 kap framgår bl.a. att barn och ungas

uppväxt ska ske under trygga och goda förhållanden (1 §), att äldre människor ska få möjlighet att leva

och bo självständigt (4 §) och få goda bostäder och vid behov stöd och hjälp i hemmet (5 §), samt att

kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som

behöver särskilt stöd (5 §). 5 kap fastslår även att kommunen ska inrätta bostäder med särskild service

119




32

för människor med funktionshinder som har behov av det, och i övrigt medverka till att den enskilde

får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd (7 §).

Lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag

Av lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag framgår att ett sådant bolag är ett

där kommunen har det bestämmande inflytandet, som i allmännyttigt syfte i sin verksamhet

huvudsakligen förvaltar fastigheter i vilka bostadslägenheter upplåts med hyresrätt, som främjar

bostadsförsörjningen i kommunen, och som erbjuder hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och

inflytande i bolaget (1 §). Sådana bolag ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. Trots det får

kommunen lämna stöd till ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag under vissa förutsättningar

(2 §). Värdeöverföringar från bolaget till ägaren får med vissa undantag inte överstiga ett belopp som

motsvarar räntan på det kapital som kommunen föregående år tillskjutit bolaget som betalning för

aktier (3–5 §§). För det fall då kommunen agerar borgenär för det kommunala bolaget ska en s k

borgensavgift tas ut för att kompensera för de konkurrensfördelar bolaget åtnjuter gentemot övriga

marknadsaktörer till följd av säkerheten.

Lag om riktlinjer för kommunala markanvisningar

En kommun kan sluta avtal med en byggherre om att överlåta kommunägd mark genom en

markanvisning. En markanvisning ger byggherren ensamrätt till att under en viss tidsperiod och under

vissa villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av den kommunägda marken

för bebyggande.

Av lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar framgår att kommunen ska anta

riktlinjer för markanvisning. Dessa ska innehålla kommunens utgångspunkter och mål för överlåtelser

eller upplåtelser av markområden för bebyggande, handläggningsrutiner och grundläggande villkor för

markanvisningar, och principer för markprissättning (2 §).

120


§ 155Investerings- och exploateringsbudget 2020Dnr KS 2019/154

SammanfattningUtifrån principen att varje generation själv ska bära sina kostnader och med hänsyn till kommunens finansiella ställning är det finansiella utrymmet för investeringar följande: För 2020 fastställs investeringsutrymmet till 73 000 tkr, varav 23 000 tkr inom skattefinansierad verksamhet och 50 000 tkr inom avgiftsfinansierad verksamhet. Exploateringsutgifterna fastställs till maximalt 36 000 tkr. Nämnderna betalar ränta på investeringarna, internränta som erläggs till finansenheten, vilken för år 2020 fastställs till 2,4 procent. Huvuddelen av investeringarna görs inom tekniska nämnden. Det är främst åtgärder inom vatten/avlopp samt gator och vägar. Inom kommunstyrelsen handlar det främst om ersättning av uttjänta IT-system. Övriga nämnders utrymme avser främst inventarier och reinvesteringar.

Förvaltningen har arbetat fram ett förslag till fördelning av anslagen enligt investeringsbudget 2020.

BeslutsunderlagArbetsutskottets protokoll 2019-08-13 § 79Ekonomichefens tjänsteskrivelse daterad 2019-08-05Mål- och Resursplan 2020Investeringsbudget 2020 samt flerårsplan 2021-2022Exploateringsbudget 2020 samt flerårsplan 2021-2022

Ekonomiska överväganden och följder av beslutKommunens likviditet har försvagats under det senaste året vilket troligtvis kommer att innebära utökad lånefinansiering av kommande års investeringar.

Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktigeKommunfullmäktige antar investerings- och exploateringsbudgeten för 2020 samt flerårsplanen för 2021-2022.

121


Investeringsbudget 2020 samt flerårsplan 2021-2022Dnr KS 2019/154

SammanfattningUtifrån principen att varje generation själv ska bära sina kostnader och med hänsyn till kommunens finansiella ställning är det finansiella utrymmet för investeringar följande: För 2020 fastställs investeringsutrymmet till 73 000 tkr, varav 23 000 tkr inom skattefinansierad verksamhet och 50 000 tkr inom avgiftsfinansierad verksamhet. Exploateringsutgifterna fastställs till maximalt 36 000 tkr. Nämnderna betalar ränta på investeringarna, internränta som erläggs till finansenheten, vilken för år 2020 fastställs till 2,4 procent. Huvuddelen av investeringarna görs inom tekniska nämnden. Det är främst åtgärder inom vatten/avlopp samt gator och vägar. Inom kommunstyrelsen handlar det främst om ersättning av uttjänta IT-system. Övriga nämnders utrymme avser främst inventarier och reinvesteringar.

Förvaltningen har arbetat fram ett förslag till fördelning av anslagen enligt investeringsbudget 2020

BeslutsunderlagEkonomichefens tjänsteskrivelse daterad 2019-08-05Mål- och Resursplan 2020Investeringsbudget 2020 samt flerårsplan 2021-2022Exploateringsbudget 2020 samt flerårsplan 2021-2022

Ekonomiska överväganden och följder av beslutKommunens likviditet har försvagats under det senaste året vilket troligtvis kommer att innebära utökad lånefinansiering av kommande års investeringar.

Förslag till beslutKommunfullmäktige beslutar att anta investeringsbudgeten samt exploateringsbudgeten 2020 samt flerårsplanen 2021-2022 enligt bilaga.

Jörgen [email protected]

122

sid 2/2

0520-65 95 79

Beslut expedieras tillEkonomiavdelningenSamtliga nämnder

123

Skattefinansierade investeringar Budget 2020 Budget 2021 Budget 2022

Summa skattefinansierade investeringar 2020 23 000 28 220 19 195

Kommunstyrelsen 1 500 3 500 1 000Beslutsstödsystem 2 500Oförutsett 500IT 1 000 1 000 1 000KFN 1 700 5 700 2 850Investeringar

Elljusspår Pingstalund 500

Paddockar Bertilsgården 500

Altan Strömsvallen 100

Övrigt underhåll anläggningar 600

Underhåll anläggning 5 700

Underhåll anläggning 2 850

UN 2 500 2500 2500Nätverk IT 600 600 600

Arbetsmiljö 1 000 1 000 1 000

Volym 500 500 500

Utveckling 400 400 400ON 430 220 45Inventarier 430 220 45IN 70 100 0invenatrier AMA 70 100 0

0 6 200 11 920 6 395

124

Skattefinansierade investeringar Tekniska nämnden Budget 2020 Budget 2021 Budget 2022

Planerat underhåll 6 500 6 500 6 500Gata 6 000 6 000 6 000Dagvattenanläggningar 500 500 500

Trafikåtgärder 1 800 4 300 1 800Kollektivtrafiksåtgärder 500 3 000 500

Gång och Cykelbanor 1 000 1 000 1 000

Trafiksäkerhet 300 300 300

Offentliga rum 6 500 3500 2500Lekplatser 2 500 2 500 2 500

Nya Papperskorgar

Centrala Lilla Edet (centralen 4) 2 000 1 000

Gatubelysning (ingår i gata?)Upprustning Lödöse Torg 2 000

Ofördelat anslag 2 000 2 000 2 000Oförutsett 2 000 2 000 2 000

SUMMA: 16 800 16 300 12 800

Avgiftsfinansierade investeringar 2020-2029 Budget 2020 Budget 2021 Budget 2022

VA-investeringar 46 800 120 500 82 500

Nyinvesteringar 4 800 1 000 1 000

125

Singelserviser exkl. ansl.avg. 1 000 1 000 1 000Utökning av VHT-område Danska Vägen 2 300VA och pumpstation Dalenvägen 1 500Paragraf 6-områdenUtökning VO utöver DP 1 000 1 000

Förnyelse VA 11 850 13 500 10 500

Rörnät 8 000 8 000 8 000

Lilla EdetStrömLödöseGötaHjärtum

Övriga VA-anläggningar 1 000 1 000 1 000Planerat underhåll vattenanläggningar 350 1 500 500Planerat underhåll avloppsanläggningar 2 500 3 000 1 000

Ofördelat anslag 3 150 3 000 3 000Oförutsett 3 150 3 000 3 000

Övriga VA-investeringar 27 000 103 000 68 000Utbyggnad nytt VA-system (kvalitetssäkring pågår) 27 000 103 000 68 000Etapp 1, VA-Projektering Lödöse Gryaab 27 000 103 000 65 000Etapp 2, VA-utbyggnad Ellbo-Lödöse Gårdaån 3 000Etapp 3, VA-utbyggnad Nygård-Lödöse

VA, exploateringsinvesteringar 3 200 5 500 10 000Lödöse, norra Gossagården 300 4 600 4 000Södra GossagårdenDel av Tingberg 14:1Stommen 500Centralen 4 2 000

126

VarvetÄngshökenRyrvägen 900Arbete med verksamhetsytor 500 2 500Ryk 1:12 400 3 000

Avfalls-investeringar 5 000 10 000Införande MatavfallNy ÅVC 5 000 10 000Digitalisering ÅVC, Utveckling IT-system

SUMMA: 50 000 131 000 102 500

127

Expl.investeringar budget 2020

Mark och Exploatering utgifterMoR 2020-2022

Lödöse 4 300 21 500 16 000Norra Gossagården 1 000 17 000 5 000del av Tingberg 14:1 1 500 500 500

Rådjursvägen 1 000 1 000Lödöse Varvet 800 1 000 1 000

Lödöse S. Gossagården 1 000 1 000Tingbergsskolan 500

Arbete med verksamhetsytor 1 1 000 1 000 7 000Arbete med verksamhetsytor 2

Ström 1 200 1 000 1 000Stallgärdet 200

Ryk 1:12 1 000 1 000 1 000

GötaRyrsboholmvägen

Bigården

Lilla Edet 11 000 3 000 5 000Centralen 4 10 000 2 000

Edet Stommen 1 000 1 000 5 000

Nygård 1 000 1 000Ny tomt

Förtätning 500 1 000 1 000

Ospecificerat 2 000 2 000 1 500Detaljplan för ny förskola 1 000 1 000 500

Bostadsändamål 500 500 500

Verksamhetsmark 500 500 500

Summa investeringar 18 500 28 500 24 500

Mark och Exploatering inkomsterMoR 2020-2022

Lödöse -800 -21 500 -7 800 Norra Gossagården -20 000 -6 000

del av Tingberg 14:1,Rådjursvägen

Budget 2020

Budget 2021

Budget 2022

Budget 2020

Budget 2021

Budget 2022

128

Lödöse Varvet -800 -1 000 -800 Lödöse Södra Gossgården

Tingbergsskolan -500 -1 000

Ström -7 500 -1 800 Stallgärdet -7 500 -1 800

GötaRyrsboholmvägen

Lilla Edet -4 428 Centralen 4 -4 428

Edet Stommen

Nygård -350 Ny tomt -350

Förtätning

Summa inkomster -12 728 -23 300 -7 800

129


§ 156Policy för inköp och upphandlingDnr KS 2019/264

SammanfattningLilla Edets kommuns policy för inköp och upphandling grundar sig på Lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU), och Lag (2016:1146) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). Policyn har arbetats fram av ekonomiavdelningen och fastställs av kommunfullmäktige.

Policyn ska säkerställa att kommunens upphandlingar och inköp görs i enlighet med EU-direktiv, svensk lagstiftning och denna policy. Vidare ska policyn säkerställa att varor, tjänster och entreprenader med rätt kvalitet till lägsta kostnad köps in samt att sociala och etiska hänsyn och krav på funktion och miljöhänsyn är en naturlig del av kommunens upphandlings- och inköpsverksamhet

Policyn är senast antagen av kommunfullmäktige 2012-03-21 § 16

BeslutsunderlagArbetsutskottets protokoll 2019-08-13 § 77Revidering av policy för inköp och upphandlingEkonomichefens tjänsteskrivelse daterad 2019-06-25

Ekonomiska överväganden och följder av beslutIngen finansiering krävs

Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktigeKommunfullmäktige antar ”Policy för inköp och upphandling”.

130


Policy för inköp och upphandlingDnr KS 2019/264

SammanfattningLilla Edets kommuns policy för inköp och upphandling grundar sig på Lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU), och Lag (2016:1146) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). Policyn har arbetats fram av ekonomiavdelningen och fastställs av kommunfullmäktige.

Policyn ska säkerställa att kommunens upphandlingar och inköp görs i enlighet med EU-direktiv, svensk lagstiftning och denna policy. Vidare ska policyn säkerställa att varor, tjänster och entreprenader med rätt kvalitet till lägsta kostnad köps in samt att sociala och etiska hänsyn och krav på funktion och miljöhänsyn är en naturlig del av kommunens upphandlings- och inköpsverksamhet

Policyn är senast antagen av kommunfullmäktige 2012-03-21 § 16

BeslutsunderlagRevidering av policy för inköp och upphandlingEkonomichefens tjänsteskrivelse daterad 2019-06-25

Ekonomiska överväganden och följder av beslutIngen finansiering krävs

Förslag till beslutKommunfullmäktige beslutar att anta utarbetat förslag till ”Policy för inköp och upphandling”.

Jörgen [email protected] 95 79

Beslut expedieras tillEkonomiavdelningenKommunrevisionen

131

sid 2/2

Samtliga nämnder

132

sid 1/6

POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING

Antagna av Kommunfullmäktige2019-09-09

Framtagen av: EkonomiavdelningenDatum: 2019-08-05Version: 1Dnr KS 2019/264

133

sid 2/6

ALLMÄNT All upphandling ska ske i enlighet med lagen om offentlig upphandling (LOU), lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF), lagen om upphandling av koncessioner (LUK) och annan berörd lagstiftning. Kommunen är en (1) juridisk person, även om den består av flera verksamheter med eget resultatansvar, och ses som en (1) upphandlande myndighet. All anskaffning av varor, tjänster och entreprenader ska baseras på en helhetssyn där kommunens gemensamma bästa har företräde framför enskilda verksamheters intresse.

SYFTEPolicyn ska säkerställa att kommunens upphandlingar och inköp görs i enlighet med EU-direktiv, svensk lagstiftning och denna policy. Vidare ska policyn säkerställa att varor, tjänster och entreprenader med rätt kvalitet till lägsta kostnad köps in samt att sociala och etiska hänsyn och krav på funktion och miljöhänsyn är en naturlig del av kommunens upphandlings- och inköpsverksamhet.

OMFATTNINGDenna policy gäller för all anskaffning av varor, tjänster och entreprenader inom samtliga nämnder.

GÄLLANDE LAGSTIFTNING OCH REGELVERKÖvergripande regelverk för all upphandling är EU:s upphandlingsdirektiv och svensk lagstiftning. Bestämmelserna i upphandlingslagarna ska alltid tolkas mot bakgrund av de grundläggande principerna, principen om fri rörlighet för varor, principen om etableringsfrihet, principen om frihet att tillhandahålla tjänster samt de följande principer som följer av dessa,

Principen om likabehandling innebär att alla leverantörer ska behandlas lika, t.ex. få samma information vid samma tillfälle.

Principen om icke-diskriminering innebär att det inte är tillåtet att diskriminera en leverantör, främst på grund av nationalitet.

Transparensprincipen innebär att hela processen kring en upphandling ska vara förutsebar och öppen. Förfrågningsunderlaget ska vara klart och tydligt utformat och innehålla samtliga krav på det som ska upphandlas.

Principen om ömsesidigt erkännande innebär att intyg och liknande som är utställda av behörig myndighet i ett annat land inom EU ska godtas.

Proportionalitetsprincipen innebär att krav i upphandlingar måste ha ett naturligt samband till det som upphandlas och inte får vara oproportionerligt hårda i förhållande till det syfte som önskas uppnås.

ORGANISATIONKommunstyrelsens rollKommunstyrelsen har det politiska ansvaret för kommunens inköps- och upphandlingsverksamhet. Avser upphandlingen en vara/verksamhet som berörs av flera nämnder handläggs upphandlingen av

134

http://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20161146-om-upphandling-inom_sfs-2016-1146

http://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20161146-om-upphandling-inom_sfs-2016-1146

sid 3/6

kommunstyrelsen. Upphandlingen sker genom kommunens upphandlingsfunktion som utgörs av upphandlare vid kommunens ekonomiavdelning.

Upphandlingsfunktionens rollUpphandlingsfunktionen är en samordnande funktion för kommunens upphandlingar och svarar för den interna och externa informationen angående LOU, LUF och LUK.

Upphandlingsfunktionen genomför elektronisk annonsering av kommunens upphandlingar som ska annonseras enligt LOU, LUF och LUK.

Upphandlingsfunktionen har ansvar för de upphandlingar som är av förvaltningsövergripande karaktär och de upphandlingar som samordnas med andra myndigheter samt hjälper till med råd och stöd i upphandlingsärenden som handläggs av annan nämnd.

Upphandlingsfunktionen ansvarar för att information om förvaltningsövergripande och samordnade upphandlingar går ut till berörda. Upphandlingsfunktionen ansvarar också för att uppföljning/vård/ bevakning sker av ingångna avtal på förvaltningsövergripande nivå samt att detta sker för samordnade avtal.

Upphandlingsfunktionen äger rätt att företräda kommunen i domstol vid upphandlingsärenden.

Nämndens rollVarje nämnd har ansvar för sina inköp och upphandlingar av varor/tjänster som berör nämndens verksamhet. Nämnden ansvarar för att gällande lagstiftning och denna policy efterlevs, att ansvar och befogenheter i inköps- och upphandlingsverksamheten fastställs samt att medarbetare har den kompetens som krävs för att genomföra inköp och upphandling på ett korrekt sätt.

Vid upphandling är det förvaltningens uppgift att, utifrån aktuella normer, lagar och regler, utarbeta en kravspecifikation som är anpassad till det behov som efterfrågas.

Vid samordnade upphandlingar ska förvaltningen bistå med information om behov och krav, enligt fastlagd tidplan, till upphandlingsfunktionen.

Var och en som för kommunens räkning verkställer en upphandling eller gör ett inköp ansvarar för att upphandlingen sker i enlighet med LOU/LUF/LUK och kommunens policy för inköp och upphandling samt riktlinjer.

GENOMFÖRANDESamordnad upphandlingUpphandlingsverksamheten inom kommunerna i GR ska i möjligaste mån samordnas, dels i syfte att uppnå bästa möjliga affärsvillkor och totalekonomi dels för att minimera de administrativa

135

sid 4/6

kostnaderna för upphandlingsverksamheten. Samordning ska även ske med andra myndigheter och upphandlingsorganisationer där så är lämpligt.

Beslut och avtalstecknandeUpprättad delegationsordning inom kommunen reglerar ansvarsfördelningen avseende beslut om anskaffning, och beslut om att teckna avtal. Vid samordnad upphandling ska varje kommun tillse att beslut kan fattas inom fastställd tidsram för upphandlingen.

RamavtalUtformningen av ramavtal beskrivs i LOU. Ramavtal används för att kommunen på ett affärsmässigt och rationellt sätt ska kunna uppfylla LOUs regler. Ramavtal innebär att kommunen har träffat ett avtal med leverantören om successiva avrop/beställningar under avtalsperioden med reglerade priser, kommersiella villkor och kvalitet. Ramavtal innebär att den som är inköpsberättigad (beställare) kan avropa/beställa sitt behov direkt hos leverantören.

Inköps- och avropsansvariga (beställare) är skyldiga att göra sig underrättade om vilka ramavtal som finns. Har ramavtal träffats ska dessa nyttjas.

AvtalstrohetEn förutsättning för att uppnå effekterna med upphandling är att kommunen använder de ramavtal som tecknats. Avtalstrohet skapar förutsättningar för att uppnå bra affärsmässiga villkor och innebär ett ökat intresse från företag att delta i kommunens upphandlingar. Det åvilar respektive förvaltningschef att tecknade avtal följs.

Hållbar utvecklingKrav på miljöhänsyn ska vara en naturlig del i all upphandlings- och inköpsverksamhet som utförs av kommunen. Produkter och tjänster som medför så liten klimat- och miljöpåverkan som möjligt med bibehållen funktion ska användas, då det är ekonomiskt försvarbart. Kraven måste dock utformas så att de inte diskriminerar leverantörer från andra regioner eller länder, vara proportionerliga, ha en koppling till föremålet för kontraktet, samt vara möjliga att kontrollera. Kommunen ska sträva efter att leverantörer ska ha god miljökunskap och bedriva ett systematiskt miljöarbete.

Sociala och etiska kravVid all upphandlings- och inköpsverksamhet ska relevanta sociala och etiska krav ställas när det är möjligt. Särskild hänsyn ska tas till ILO: s åtta grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet samt FN:s barnkonvention.Lilla Edets kommun har för avsikt att successivt öka kraven på sociala hänsyn/etiska krav i upp-handling, när det är möjligt utifrån rådande marknadssituation. Inför all upphandling ska det göras en bedömning om det är möjligt att ställa sociala/etiska krav. Vid bedömningen ska vägas bland annat branschförhållanden, antalet möjliga leverantörer, kostnadskonsekvenser och att kraven inte försvårar samarbete med andra upphandlande myndigheter.

136

sid 5/6

Vid tjänste- och entreprenadupphandlingar ska kommunen ställa sådana krav att entreprenören vid varje tidpunkt bedriver sin verksamhet så att den inte innebär åsidosättande av lag eller annat som strider mot vad som är allmänt godtaget inom kollektivavtalsområdet.

Då sociala/etiska krav ställs i upphandling ska det ske på ett sådant sätt att gällande upphandlingslag-stiftning följs. Detta betyder också att det måste ske uppföljning och kontroll av att ställda krav efterlevs.

DirektupphandlingVid direktupphandling gäller principerna för offentlig upphandling (ovan) och konkurrens ska alltid sökas. Det är i regel om avtal saknas som direktupphandling kan ske samt om värdet understiger lagstadgad beloppsgräns. Värdet beräknas för hela kommunens samlade inköp inom räkenskapsåret, eller en tänkt avtalsperiod, av respektive vara eller tjänst.

Lokala hänsyn vi direktupphandlingVid direktupphandling finns möjlighet för kommunen att rikta anbudsförfrågan till utvalda leverantörer och/eller annonsering av förfrågan lokalt eller nationellt, så länge rådande marknadskonkurrens tillvaratas. Lokala leverantörer bör beaktas vid direktupphandling där så är möjligt. Direktupphandlade ramavtal av lokal karaktär kan med fördel begränsas till cirka två års avtalstid för att med ett tätare intervall konkurrensutsätta de lokala avtalen.

Bedömning till möjlig samordnad upphandling ska ske även vid direktupphandling.

Utförliga riktlinjer och beloppsgränser för direktupphandling framgår av ”Riktlinjer för inköp och direktupphandling för Lilla Edets kommun”.

SkadeståndVarje verksamhet ansvarar för de enskilda upphandlingarna som görs inom ramen för den egna verksamhetens behov. Skulle kommunen bli skadeståndsansvarig vid ett enskilt ärende ska verksam-heten ansvara för den ekonomiska skadan. Skadeståndsansvaret för upphandlingar som gjorts för hela kommunens räkning vilar på den gemensamma förvaltningen.

DokumentationAlla upphandlingar och förnyade konkurrensutsättningar ska dokumenteras och diarieföras i enlighet med kommunens antagna riktlinjer, så att skälen för beslut är tydliga och enkla att återredovisa.

Affärsetiskt förhållningssättDen offentliga förvaltningen arbetar på medborgarnas uppdrag och ska iaktta saklighet och opartiskhet i enlighet med de krav som uppställs i regeringsformen. Detta innebär att tjänstemän och förtroendevalda ska handla på ett sådant sätt att de inte kan misstänkas för att påverkas av ovidkommande hänsyn eller intressen i sitt arbete, exempelvis genom att ta emot otillbörliga gåvor eller förmåner från företag eller privatpersoner som de har att göra med i tjänsten.

Företrädare för kommunen bör betrakta varje förmån som otillbörlig om den kan misstänkas påverka tjänsteutövningen. Alla former av gåvor och tjänster från befintliga och potentiella leverantörer bör

137

sid 6/6

undvikas. Förtroendevalda och anställda som har personliga intressen i eller förhållanden till leverantörsföretag ska inte vara inblandade i upphandlings- eller inköpsprocesser om det kan påverka utgången av upphandlingen eller inköpet. En förtroendevald eller anställd som till exempel i rollen som beställare kommer i kontakt med en leverantör i en sådan omfattning att man skapar en nära affärsrelation till leverantören ska undvika att anlita samma leverantör i privata angelägenheter.

RevideringDenna policy för inköp och upphandling ska utvärderas och revideras vid behov. Kommunstyrelsen ansvarar för att denna utvärdering sker och föreläggs kommunfullmäktige.

138

Documents

Kallelse Kommunfullmäktige - Lilla Edets kommun - Lilla ...lillaedet.se/download/18...Genomlysning av kommunledningsförvaltningen i Lilla Edets kommun 1. Bakgrund och sammanfattning