KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (3) KOMPLETTERANDE ...–rebro läns landsting/Politik... · Gruppmöte för oppositionen, grupprum Tärnan Meddela eventuellt förhinder snarast möjligt

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (3) KOMPLETTERANDE HANDLINGAR

TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING

Planering och administration, A Bender 2014-12-03 Till ledamöter i nämnden för trafik, miljö och service Organ: Nämnden för trafik, miljö och service

Dag och tid: Onsdagen den 3 december 2014, ca kl 10.45 – 14.30

Styrelsemöte Länstrafiken Örebro AB, kl 10.00 – ca 10.45

Gruppmöten kl 9.00 – 10.00

Vi äter gemensam lunch på City Konferenscenter

Plats: City Konferenscenter, Klostergatan 23 i Örebro, konferensrum

Master

Gruppmöte för majoriteten, konferensrum Master

Gruppmöte för oppositionen, grupprum Tärnan

Meddela eventuellt förhinder snarast möjligt till Anita Bender, tfn 019-602 39 02 eller e-post [email protected]. Föredragande tjänstemän är: Fredrik Eliasson, utvecklingsstrateg, tfn 070-3637224, e-post [email protected], Lisa Bystedt, chef område kundservice, tfn 076-843 39 33, e-post [email protected] Lars Lundholm, utvecklingschef Länstrafiken, tfn 019-602 39 42, e-post [email protected] Mariann Eriksson, miljöchef, tfn 019-602 73 42, e-post [email protected] Johan Svanholm, LoVS upphandling, tfn 019-602 72 02, e-post [email protected]

BESLUTSÄRENDEN BESLUTSFÖRSLAG

1. Protokollsjustering Mats Gunnarsson (MP) och Bo Rudolfsson (KD)

med Katarina Raneborn (V) och Ewa Unevik (M) som ersättare

2. Klimatkompensation till landstingets bilpooler för Enligt förslag perioden 2015-2017 14OLL6161 3. Ökad måluppfyllelse Miljö- och hållbarhetsprogrammet Enligt förslag 2012-2015 för målområde Energi 14OLL4695

mailto:[email protected]





2

4. Remiss – Rätt funktion på rätt plats Enligt förslag 14OLL5258

BEREDNINGSÄRENDEN

-

INFORMATIONÄRENDEN

1. Information från område Kundservice, Länstrafiken Lisa Bystedt a) tillstånd 2. Handlingsplan för att komma till rätta med kvalitetsbrister Lisa Bystedt i den särskilda kollektivtrafiken 3. Information utvärdering Miljö- och hållbarhetsprogrammet Mariann Eriksson 2012-2015 4. Information tåg- och expressbusstrategi Fredrik Eliasson 5. Remiss trafikeringsförslag västra länsdelen Lars Lundholm 6. Information från införandet av BIMS Lars Lundholm 7. Information om landstingets arbete med hållbar upphand- Johan Svanholm ling 8. Skrivelse från Patientnämnden – Synpunkter och klagomål Jonas Karlsson rörande sjukresor 9. Förändring avseende skattebefrielse biogas Lars Lundholm 10. Inkomna remisser a) Trafikstrategi för Kumla kommun 11. Inkomna detaljplaner -

MEDDELANDEÄRENDEN -

ÖVRIGT

3

Förslag till tidplan

10.00- Styrelsemöte Länstrafiken Örebro AB 10.45 10.45 Mötet öppnas, upprop och val av protokollsjusterare 10.50 Klimatkompensation för perioden 2015-2017 Mariann Eriksson 10.55 Ökad måluppfyllelse Miljö- och hållbarhetsprogrammet Mariann Eriksson 2012-2015 för målområde Energi 11.05 Information utvärdering Miljö- och hållbarhetsprogrammet Mariann Eriksson 2012-2015 11.20 Remiss – Rätt funktion på rätt plats Fredrik Eliasson 11.30 Information tåg- och expressbusstrategi Fredrik Eliasson 12.00 LUNCH 13.00 Remiss trafikeringsförslag västra länsdelen Lars Lundholm 13.15 Information från införandet av BIMS Lars Lundholm Förändring avseende skattebefrielse biogas Lars Lundholm 13.25 Information om landstingets arbete med hållbar upphand- Johan Svanholm ling 13.45 Handlingsplan för att komma till rätta med kvalitetsbrister Lisa Bystedt i den särskilda kollektivtrafiken 14.15 Information från område Kundservice, Länstrafiken Lisa Bystedt a) tillstånd 14.20 Skrivelse från Patientnämnden – Synpunkter och klagomål Jonas Karlsson rörande sjukresor 14.25 Inkomna remisser a) Trafikstrategi för Kumla kommun 14.25 Inkomna detaljplaner -

FÖREDRAGNINGSPM 1 (2)

ORGAN SAMMANTRÄDESDATUM

Nämnden för trafik, miljö och service 2014-12-03

Remissyttrande över Trafikverkets utredning Rätt funktion på rätt plats Diarienummer: 14OLL5258 Handläggare: Fredrik Eliasson Ärendebeskrivning

Trafikverket har skickat ut utredning Rätt funktion på rätt plats på remiss. Utredningen beskriver behoven att utveckla och modernisera trafikledningen. Sverige väg- och järnvägsnät är idag hårt belastat, med såväl trängsel och kapacitetsbrist som följd. Trafikledningen på väg och järnväg är en viktig komponent för att transportsystemet ska fungera. Utredningen lyfter fram att moderniseringsbehovet i trafikledningsverksamheten idag är omfattande. Prioriterade områden uppges vara införande av nytt tågledningssystem, övergång till fjärrstyrning av lokalbevakade järnvägssträckor, förbättring av trafikinformation till resenärer, utveckling av den operativa ledningsförmågan, samt utökad operativ samverkan mellan olika aktörer i trafiken. Utredningen rekommenderar också att när det nya nationella trafikledningssystemet (NTL) införs så ska fyra trafikledningscentraler hantera väg- och järnvägstrafiken i hela landet. Dessa centraler förslås vara lokaliserade i Stockholm, Göteborg, Malmö och Gävle. Det innebär att nuvarande trafikledningscentraler i Hallsberg, Boden, Ånge och Norrköping skulle avvecklas. I förslaget till yttrande anförs följande synpunkter: Landstinget är mycket positivt till att Trafikverket nu tar ett helhetsgrepp för att skapa en robustare styrning av trafiken. Förslaget kommer att innebära en mycket omfattande omorganisation av trafikledningen. det är oroande att det saknas en konsekvens- och riskanalys för omställningsperioden. Förslaget innebär att Örebro län kommer att vara en skärningspunkt mellan fyra trafikledningscentraler. Samtidigt är Örebro län sannolikt det län i landet som omfattas av flest regionaltågsystem och kommersiella aktörer. Vi saknar en analys av hur förslaget kan hantera denna komplexa situation. De stora mängder tågtrafik som passerar Hallsberg gör att Hallsberg är störningskänsligt. En störning här får följder långt ut i trafiksystemet. Det är därför angeläget att trafikledningen har den lokalkännedom som krävs. Landstinget emotsätter sig därför att trafikledningen avvecklas i Hallsberg. Landstingets yttrande har samordnats med Regionförbundet Örebro. Bedömning Det föreligger ett förslag till yttrande. Underlag

Remisshandling: Rätt funktion på rätt plats. Sammanfattande rapport. Förslag till yttrande över Trafikverkets utredning Rätt funktion på rätt plats.

abe056

Maskinskriven text

4.

FÖREDRAGNINGSPM 2 (2)

ORGAN SAMMANTRÄDESDATUM

Nämnden för trafik, miljö och service 2014-12-03 Förslag till beslut Nämnden för trafik, miljö och service beslutar a t t till Trafikverket lämna föreliggande förslag till yttrande. Örebro den 2014-12-03 Fredrik Eliasson Delges: Trafikverket ([email protected])

1 (4)

TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Länstrafiken, Fredrik Eliasson 2014-11-27 14OLL5258

POSTADRESS Örebro läns landsting, Box 1613, 701 16 Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro TELEFON 019-602 70 00 TELEFAX 019-602 70 08 E-POST [email protected] INTERNET www.orebroll.se

ORGANISATIONSNUMMER 232100-0164 PLUSGIRO 12 25 00-2

Trafikverket [email protected]

Förslag till yttrande över Trafikverkets utredning Rätt funktion på rätt plats Bakgrund Järnvägen och de verksamheter som är kopplade till den är viktiga för såväl regionens som kollektivtrafikens utveckling. Örebro läns landsting, tillika Regional kollektivtrafikmyndighet, och Regionförbundet Örebro har därför valt att samordna sina respektive svar på Trafikverkets utredning Rätt funktion på rätt plats. På ett möte den 20 november 2014 samlades representanter från Hallsbergs kommun, regionförbundet, länsstyrelsen, fackliga företrädare vid trafikledningen i Hallsberg, SJ AB, Hector Rail AB samt Tågab och diskuterade Trafikverkets utredning samt de förslag som presenteras i denna. Detta möte ledde fram till en del av de synpunkter och argument som förs fram i detta remissvar. Överlag är kollektivtrafikmyndigheten mycket positiv till att Trafikverket nu ser över hur trafikstyrningen kan moderniseras för att nå ökad robusthet och redundans. I Hallsberg finns en lång tradition av järnvägsverksamhet och det resande samt transporter som sker på järnvägen. Hallsberg har genom åren utvecklats till en viktig knutpunkt för godstransporter i norra Skandinavien. Sjuttio procent av godstransporterna på järnväg i Sverige passerar Hallsberg, här finns rangerbangården och Hallsbergsterminalen som är utpekad som en Core Rail Road Terminal i godstransportnätet TEN-T. Utöver godstrafiken är också Hallsberg målpunkt eller viktig nod för de regionaltågssystem som drivs av Mälardalstrafik AB, Tåg i Bergslagen, Värmlandstrafik och Västtrafik. Hallsberg som knutpunkt i järnvägssystemet är en förutsättning såväl för det lokala näringslivet och arbetsmarknaden som för den regionala utvecklingen men också för näringslivet i resten av landet. En störning i Hallsberg får följder långt ut i omgivande system och påverkar både person- och godstransporter. Trafikledningen i Hallsberg har stor lokalkännedom om de specifika förutsättningar som finns i Hallsberg och på omgivande banor på vilka stora delar av godstrafiken går. Konsekvens- och riskanalys saknas Kollektivtrafikmyndigheten har ambitiösa mål när det gäller att utveckla tågtrafiken. För att klara de mål som finns uppställda i trafikförsörjningsprogrammet har Örebro läns landsting nyligen utökat trafiken på såväl Godsstråket genom Bergslagen som på Värmlandsbanan. Landstinget har också beslutat om att utöka trafiken mot Stockholm. Vi kan också notera mycket kraftiga resandeökningar på den regionala tågtrafiken. Såväl människor som näringslivet i vårt län har blivit allt mer beroende av att det finns tillgång till robusta transporter med hög kvalitet. För både person- och godstransporterna finns det en ambition att lyfta över mer av transportarbetet från väg till järnväg. För att detta ska bli verklighet måste kvaliteten på transporter på järnväg kunna garanteras. Att kombinera dessa två typer

2 (4)




av trafik som har helt skilda behov och förutsättningar kräver en kompetent och effektiv trafikledning som är driftsäker men också beslutsam i händelse av störningar. Det är oroande att det i trafikverkets utredning saknas en konskevens- och riskanalys utöver risker som redovisas för omställningsperioden. Om förändringar genomförs enligt utredningens förslag kvarstår en del risker som inte behandlas i utredningen, för dessa uttrycks en stor oro från operatörer inom både gods- och persontrafik samt från fackliga företrädare på trafikledningen i Hallsberg. Redan nu har verksamma i Hallsberg upplevt kvalitetsförsämringar inom de funktioner som redan flyttats och det finns en oro att detta kommer att förvärras om förslaget genomförs. Denna oro förstärks av att det i förslaget endast finns beskrivet de positiva konsekvenserna av förslaget medan de möjliga negativa inte nämns. De risker som finns och som vi önskar se vidare utredning av är:

- Leveranskvalitet. Med anledning av de kvalitetsförsämringar som redan skett finns en oro att detta förvärras med förslaget. Vår uppfattning är att förslaget inte stärker trafikledningens leveransförmåga. Hur säkerställer trafikverket leveranskvaliteten före, under och efter föreslagna förändringar?

- Kompetensförsörjning. Det finns risk för ”personalflykt” under omställningsperioden, hur ska kompetens säkerställas såväl under som efter genomförande av föreslagna förändringar? Dessutom kan det vara svårt att hitta rätt kompetens till trafikledningscentralerna. I större städer finns också en tendens att personalomsättningen är högre, vilket kan leda till problem med kontinuiteten vilken är viktig bland annat av säkerhetsskäl. I Hallsberg har personalen vid trafikledningen mångårig erfarenhet och då nyanställning sker är chansen större att personalen stannar kvar länge och samlar på sig erfarenhet.

- Redundans. Centralisering av funktioner leder till högre känslighet när det väl inträffar något så som naturkatastrof, omfattande elavbrott, stora störningar eller att en trafikledningscentral av någon anledning sätts ur spel. Färre centraler leder till större konsekvenser och belastningen blir väldigt hög på övriga centraler om en av fyra slås ut. Hur säkerställs redundansen i systemet i och med genomförandet av förslaget?

- Trafiksäkerhet och hantering farligt gods. I Hallsberg hanteras stora mängder farligt gods, dels på bangården men också som passerar genom orten på något av de stora järnvägsstråken. En centraliserad trafikledning som saknar lokalkunskap, dels i form av hur det ser ut på platsen men också om vilka ämnen som hanteras i Hallsberg samt förutsättningar för räddningstjänsten försämrar möjligheten att hantera sådana incidenter.

Utredningens förslag bygger till mångt och mycket på att ett nationellt trafikledningssystem införs. Det är dock oklart om detta system faktiskt existerar i en form som är redo att driftsättas eller om det ska utvecklas. Införandet av ett nationellt trafikledningssystem samt elektrifiering av bandelar som gör att antalet lokaltågklarerare kan minskas är positivt och leder till både högre säkerhet och större framkomlighet, men det måste ske i en takt som är

3 (4)




rimlig. Den avsedda tekniken måste också vara väl utvecklad och beprövad för att leva upp till krav på kvalitet, robusthet och redundans. Hallsberg – ett nav i järnvägssverige Hallsberg är ett nav i järnvägssverige där det passerar stora mängder gods- och persontåg varje dag. Sjuttio procent av godstrafiken på järnväg i Sverige passerar Hallsberg och Hallsbergs bangård är den bangård i Sverige som hanterar störst mängd gods per år. Här passerar också Västra Stambanan som är ett av våra mest trafikerade stråk i landet. Hallsberg är också målpunkt eller viktig nod för de regionaltågssystem som drivs av Mälardalstrafik AB, Tåg i Bergslagen, Värmlandstrafik och Västtrafik. Bangården i Hallsberg är ett nationellt centrum för tågbildning för gods och nyckelplats i transportsystemet både i Sverige och internationellt. I Hallsberg råder flera specifika förutsättningar som gör att god lokalkännedom behövs för effektiv trafikledning. Inte bara möts stora gods- och persontrafikstråk här, här har också många stora aktörer på järnvägen etablerat sig. Att trafikledningen i finns i Hallsberg är en fördel för dessa externa parter, så som Green Cargo, Hector Rail och Posten, liksom det är positivt för trafikledningens effektivitet att ha närhet till dessa. Hallsberg ligger också förhållandevis nära trafikledningarna i storstäderna vilket gör att om personal behöver skickas från en central till en annan så är inställelsetiden kort. Hallsberg ligger också i en fungerande regional arbetsmarknad där båda parter i en familj kan hitta arbete utan att behöva flytta eller pendla långa sträckor. Hallsbergs specifika förutsättningar och de stora mängder trafik som hanteras här gör Hallsberg störningskänsligt, en störning här får följder långt ut i systemet. Det är därför av största vikt att trafikledningen har den lokalkännedom som krävs för att kunna fatta snabba och korrekta operativa beslut samt leverera trafikledning av god kvalitet. Denna lokalkännedom kan inte lagras i ett system utan kräver mångårig erfarenhet. Operatörer som är verksamma i Hallsberg har sedan funktionerna anläggningsövervakning och eldrift flyttades från Hallsberg märkt av kvalitetsförsämringar på dessa områden. Detta består bl.a. i att det tar längre tid för felavhjälpning samt att responsen och återkopplingen till operatörerna från trafikledningen blivit avsevärt sämre. Vi känner nu oro för att detta ska förvärras om förslagen till förändringar i utredningen genomförs och leda till negativa följder för näringslivet och arbetsmarknaden på både lokal, regional och nationell nivå. Även om ett nytt och effektivare trafikledningssystem är en angelägen åtgärd, löser det inte de problem som finns i det fysiska systemet som är gammalt och med i stora delar eftersatt underhåll. För att kunna hantera dessa brister krävs lokalkännedom, då kunskapen inte kan byggas in i trafikledningssystemet. Omlokalisering från åtta till fyra trafikledningscentraler Utredningens förslag innebär att trafikledningscentralerna i Hallsberg, Norrköping, Ånge och Boden avvecklas. Kvar blir trafikledningscentralerna i Malmö, Göteborg, Stockholm och Gävle. Det kan sannolikt finnas fördelar med detta om man enbart betraktar frågan ur persontrafikens perspektiv. För godstrafiken genom landet och för transporterna på malmbanan i norra Sverige verkar detta dock inte leda till att rätt funktioner finns på rätt plats. Riskerna med att genomföra utredningens förslag är stora. Kvaliteten riskerar att bli avsevärt sämre om lokalkunskap om specialistkompetens om godstransporter och de banor de

4 (4)




trafikerar försvinner. Vi är eniga med utredningen om att ett nationellt trafikledningssystem är önskvärt, men såväl organisation som system måste vara redo för det. Vidare anser vi att inriktningen i utredningens förslag om att få bort lokaltågklarerarna är positivt för säkerheten och framkomligheten på järnvägen. Däremot anser vi inte att fyra trafikledningscentraler är att rekommendera. Såsom förslaget ser ut hamnar Örebro län i skärningspunkten mellan fyra olika trafikledningsregioner. Samtidigt omfattas Örebro län av fyra olika regionaltågssystem samt omfattande kommersiell persontrafik. Det torde föreligga en så uppdelad trafikledning för ett så komplext trafiksystem. Utredningen har inte belyst denna situation. Vi anser att Hallsberg ligger idealiskt till mellan de tre storstäderna för att hantera persontrafiken utanför storstädernas absoluta närhet, samt för att fånga upp de för näringslivet så viktiga godstransporterna som är på väg in mot Hallsberg. Som komplement till detta föreslår vi också att trafikledningscentralen i Boden behålls för att kunna hantera trafiken på Malmbanan och i övrigt i landets nordligaste delar. Alltså sex trafikledningscentraler istället för fyra. Detta är positivt ur flera perspektiv, redundansen ökar med sex trafikledningscentraler. Det innebär också en kvalitetssäkring såväl för godstrafiken och Sveriges näringsliv som för persontrafiken. Sex centraler säkrar också den samlade kunskap som finns i Hallsberg och Boden och bibehåller säkerhet och effektivitet på nyckelpunkter i järnvägssystemet. En trafikledningscentral i Hallsberg innebär också möjlighet att trafikleda även viktiga delar av vägnätet effektivt, då främst E20, E18, Riksvägarna 49, 50, 51 och 52. Vi föreslår en lösning med sex trafikledningscentraler istället för fyra – vilket är trafiksäkrare, effektivare, robustare och med högre kvalitet. Jonas Karlsson ordförande i nämnden för trafik, miljö och service.

2014-10-21 Ledningskansliet, Miljöfunktionen

1

Utvä rdering äv Miljö - öch hä llbärhetsprögräm 2012-15

Utvärderingen omfattar planering och framtagande, omfattning och ambitionsnivå samt uppföljning

av Miljö- och hållbarhetsprogrammet 2012-15.

Plus Minus Förslag nästa miljöprogram Planering och framtagande

Den tvärpolitiska styrgruppen var bra och visar både kompetens hög tvärpolitisk vilja och bra samarbete i långsiktiga frågor.

Osäkert hur förankringen bland politiker gick till vid framtagandet. Det hade behövts en bredare sammansättning över nämnderna.

Diskutera upplägget mer ingående och vilka förbättringar som kan göras. Ansvar, ekonomi behöver bli tydligare, liksom formerna för uppföljning.

Sakkunniga tjänstemän deltog arbetsgrupperna. Arbetet utmynnade i ett s.k. Konkretiseringsdokument togs fram, med åtgärder inom varje målområde som skulle bidra till måluppfyllelsen.

Konkretiseringsdokumentet blev inte det stödjande verktyg i förvaltningarnas arbete som var meningen. Linjeansvariga tjänstemän måste engagera sig mer.

Ett konkretiseringsdokument är bra som underlag för den operativa verksamheten, men syftet måste föras fram ännu tydligare. Syftet är att dokumentet ska ligga till grund för verksamhets-anpassade åtgärder som behöver genomföras för måluppfyllelsen och därför införlivas i det operativa dagliga arbetet i linjen.

Omfattning och ambitionsnivå

Ambitiösa mål har satt Örebro läns landsting på kartan.

Dock är landstingets faktiska behov av kompetens inom miljöområdet är inte tillgodosedda.

Dra lärdom av funna erfarenheter och anpassa mål och resurser till varandra.

MHP har fått stor spridning i ÖLL och intresset för miljöarbetet har ökat på många håll. Många stödverktyg finns framtagna, som till exempel miljörond, energirond, klimatlista för utbyte av engångsprodukter, kemikalielista för avyttring eller utbyte av farliga kemikalier, checklista vi inköp utanför avtal, m.m.

MHP anses av vissa alltför ambitiöst och att det innehåller för många mål. Vissa verksamheter har inte kunnat ta till sig programmet, i bästa fall vissa punkter.

Mer stöd behövs ute i förvaltningarna. Anpassade verktyg med åtgärder som verksamheterna kan jobba. Resurser i relation till målformuleringarna behöver säkerställas för genomförandet av nästa program. Den röda tråden mellan miljömål, Regionfullmäktiges VP och förvaltningarnas VP behöver säkerställas.

abe056

Maskinskriven text

I.3.


2

Omfattning och ambitionsnivå i MHP grundar sig på politikernas egna ambitioner, läget i världen samt Sveriges och EU:s ambitioner. Den grundar sig även på politikernas förtroende för tjänstemännens underlag.

I ÖLL:s förvaltningar har MHP setts som en utmaning, som till stor del ligger utanför det vanliga arbetet. Medarbetarna tappar sugen när vi är långt ifrån att nå målen, trots att de ansträngt sig.

Arbeta med ökad implementering och vara tydlig med att miljöarbetet är en del i förvaltningarnas och bolagens arbete på samma sätt som ekonomi etc. Ta vara på de åtgärdsförslag som lyfts fram i ”Åtgärder för ökad måluppfyllelse”1 eftersom de fångar in flera av de behov som behöver åtgärdas och som ligger utanför enskilda medarbetares påverkansmöjligheter. Återigen tydliggöra vikten av miljökompetens som stöd till verksamheternas arbete.

Ambitiösa mål har till viss del bidragit till att få utökade personella resurser (tre tjänster)och att vi fått mycket mer genomfört än vad som annars varit fallet.

Några mål, t.ex. inom områdena Produkter och Livsmedel skulle formulerats annorlunda för att kunna genomföras.

Ta med denna lärdom till nästa programperiod.

Utbildningsinsatserna har varit omfattande och flera alternativa utbildningar erbjuds.

Kommunikationen kring utbildningarna har inte sipprat ned i organisationen.

Förbättra vad som ska ingå vid introduktion av nyanställda och avsätta tid för miljöutbildning i medarbetares kompetens-utvecklingsplaner.

Uppföljning

LK/Miljö har god kontroll över miljödata där sådan går att få in. Det mesta av miljöarbetet följs upp på årsbasis.

Det finns idag inga enkla metoder för datainsamling och inga gemensamma verktyg för förvaltningarna när det gäller inköp och uppföljning. Insamlad data omfattar väldigt många parametrar från många datakällor och innebär en stor arbetsinsats.

Säkerställ att miljö följs upp, kanske i nätverk nära verksamheterna. En miljöcontroller behövs som kan göra beräkningar av emissioner och miljöbelastning. Vid upphandling ställa krav att leverantörer ska tillhandahålla statistik (tertial och/eller år).

Nuvarande MHP har gett mycket positiv input till politiker från andra landsting.

Alla nämnder har inte lyft in miljöfrågorna på sin agenda.

Löpande information och avstämning i respektive nämnd/LS.

1 Se samlat dokument ” Åtgärder för ökad måluppfyllelse”


3

Reflektioner inför framtida miljöprogram.

Upplägget i ett nytt miljöprogram beror på vilka styrdokument som ska finnas och relationen till

dessa. En kartläggning av samband mellan nuvarande styrdokument har lämnats till

planeringsdirektören, där en diskussion förs kring olika alternativ.

Ett övergripande miljöprogram, kopplat till VP och med lika lång löptid (3 år), med långsiktiga

övergripande mål samt tillhörande handlingsplaner för konkreta områden är en modell värd att

diskutera. Då kan handlingsplanerna revideras vid behov, vilket är enklare är att omarbeta mål i ett

program.

Förarbetet inför nästa miljöprogram är påbörjat med plan för intervjuer och konkretiseringar. En

tvärpolitisk styrgrupp bör sättas samman snarast om programmet ska bli klart till 2016 eftersom ett

programförslag behöver finnas för politisk bearbetning under hösten 2015.

Förankring behövs i tjänstemannaled om arbetet, ansvar och den röda tråd som ska finnas mellan

landstingets olika styrande dokument. Det behöver även säkerställas att sakkunniga som deltar i

framtagandet inom respektive målområde har ett formellt uppdrag. Löpande avstämning i

ledningsgrupper eller med ledningens representant.

Särskilt viktiga områden att diskutera är upphandling och hur vi ska fånga in innovationer och driva

mot mer hållbara byggnader, produkter och livsmedel, klimatförändringar och vilka krav vi ska ställa

på resor transporter, hur vården ska förberedas för nya sjukdomar och en åldrande befolkning och

hur vi ska arbeta för en smartare resursanvändning. En giftfri miljö, och hur vi ska undvika kemikalier

som bidrar till ohälsa eller negativ miljöpåverkan, energieffektiva och hållbara byggnader med smarta

energilösningar och genomtänkta material.

En annan viktig fråga att lösa är hur arbetet ska läggas upp för att hållbarhet inte enbart bli en

pappersprodukt. Det gäller att tänka utanför ramarna, att se kostnaderna som den helhet de är och

inte som delar, som det lätt blir med olika kassor.

Det handlar således om att få en attraktiv arbetsplats, där människor trivs för att ekologiska,

ekonomiska och sociala aspekter balanseras klokt så att människors hälsa främjas utan negativa

effekter på miljön och ekonomin.

En kommunikationsplan bör tas fram med ansvar, tidplan och beskrivning av hur implementering och

förankring av arbetet ska ske.

Mariann Eriksson

Miljöchef

Documents

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (3) KOMPLETTERANDE ...–rebro läns landsting/Politik... · Gruppmöte för oppositionen, grupprum Tärnan Meddela eventuellt förhinder snarast möjligt