1

KAMMARMUSIKFESTIVALEN WIEN 30.3.–1.4.Samtliga konsertprogram har sammanställts av RSO:s musiker

FREDAG 30.3.2012 Konsertsalen k. 19.00

Joseph Haydn: Symfoni nr 53 D-dur, “L’Imperiale” 22 minI Largo maestoso – VivaceII AndanteIII MenuettoIV Finale (Capriccio) Moderato

Jari Valo, konsertmästare

PAUS 20 min

Franz Schubert: Oktett F-dur op. posth. 166 60 minI Adagio – AllegroII AdagioIII Allegro vivaceIV Andante con variazioni (Tema (Andante) och 7 variationer)V Menuetto (Allegretto)VI Finale: Andante molto – Allegro – Andante molto – Allegro moltoo

Christoffer Sundqvist, klarinettOtto Virtanen, fagott Jukka Harju, valthorn Petri Aarnio, violin Hannu Vasara, violin Camilla Koiso-Kanttila, viola Joel Laakso, cello Aapo Juutilainen, kontrabas

Sänds direkt i YLE Radio 1 och på Internet (yle.fi/rso).

2

FREDAG 30.3.2012 Övningssalen kl. 21.30

Wolfgang Amadeus Mozart: Pianokvartett g-moll KV 478 26 minI AllegroII AndanteIII Rondeau Johannes Brahms: Pianokvartett c-moll op. 60 35 minI Allegro non troppoII Scherzo (Allegro)III AndanteIV Finale (Allegro comodo)

Jari Valo, violinTommi Aalto, violaRisto Poutanen, celloNaoko Ichihashi, piano

LÖRDAG 31.3.2012 Övningssalen kl. 13.00

Franz Krommer: Pianokvartett Ess-dur op. 95 27 minI Allegro vivaceII LargoIII Allegro moderato Jouko Laivuori, pianoEmma Vähälä, violin Olli Kilpiö, viola Mikko Ivars, cello

Joseph Lanner: Adagio för stråkkvartett 10 min

Petri Aarnio, violinSilja-Mari Heikinheimo, violin Olli Kilpiö, viola Mikko Ivars, cello

3

Johann Strauss, arr. Arnold Schönberg: Lagunen, vals op. 411 för piano, harmonium och stråkkvartett 9 min

Jouko Laivuori, piano József Hárs, harmoniumPetri Aarnio, violinSilja-Mari Heikinheimo, violin Olli Kilpiö, viola Mikko Ivars, cello

LÖRDAG 31.3.2012BARNENS KAMMARMUSIKKONSERT ”WIEN DANSAR” Övningssalen kl. 15.00

Sari Kallioranta, konferenciär

Joseph Haydn: Stråkkvartett C-dur op. 76 nr 3 ”Kejsarkvartetten”I Allegro Jukka Pohjola, violinKaisa Kallinen, violinCamilla Koiso-Kanttila, violaMiika Uuksulainen, cello

Wolfgang Amadeus Mozart: Klarinettkvintett A-dur KV 581III Menuett Kullervo Kojo, klarinettJukka Pohjola, violinKaisa Kallinen, violinCamilla Koiso-Kanttila, violaMiika Uuksulainen, cello

Anton Webern: Drei kleine Stücke op. 11 för cello och piano Miika Uuksulainen, celloJouko Laivuori, piano

4

Johann Strauss d.y.: Neue Pizzicato-polka op. 449 Jukka Pohjola, violinKaisa Kallinen, violinCamilla Koiso-Kanttila, violaMiika Uuksulainen, celloAapo Juutilainen, kontrabas

Johann Strauss d.y.: An der schönen blauen Donau op. 314

Hanna Kinnunen, flöjtKullervo Kojo, klarinettJukka Pohjola, violinKaisa Kallinen, violinCamilla Koiso-Kanttila, violaMiika Uuksulainen, celloAapo Juutilainen, kontrabasJouko Laivuori, piano

Johannes Brahms: Pianokvartett g-moll op. 25IV Rondo alla zingarese

Jukka Pohjola, violinCamilla Koiso-Kanttila, violaMiika Uuksulainen, celloJouko Laivuori, piano

Konserten slutar ca kl. 15.45.

LÖRDAG 31.3.2012 Övningssalen kl. 19.00

Gustav Mahler: Pianokvartett a-moll 11 min I Nicht zu schnell Annika Palas-Peltokallio, violin Jussi Tuhkanen, viola Eeva Rysä, cello Jouko Laivuori, piano

5

Arnold Schönberg: Verklärte Nacht op. 4 28 min Sehr langsam –Breiter –Schwer betont –Sehr breit und langsam –Sehr ruhig Annika Palas-Peltokallio, violin Mirka Malmi, violin Camilla Koiso-Kanttila, viola Jussi Tuhkanen, viola Timo Alanen, cello Miika Uuksulainen, cello

PAUS 15 min

Alexander Zemlinsky: Stråkkvartett nr 2 op. 15 42 minI Sehr massig - Heftig und leidensaftlich - Andante mosso - Etwas rasher-II Adagio –III Schnell –IV Andante – Allegro Molto – Langsam – Andante Aarre-kvartett: Maria Puusaari, violin Mirka Malmi, violin Ritva Kaukola, viola Timo Alanen, cello

6

LÖRDAG 31.3.2012 Övningssalen kl. 21.30

Louis Spohr: Sex tyska sånger op. 103 22 minSei still mein Herz Zwiegesang Sehnsucht Wiegenlied Das heimliche Lied Wach auf! Tuuli Lindeberg, sopran Kullervo Kojo, klarinett Jouko Laivuori, piano

Franz Lachner: Nonetto F-dur 33 minI AndanteII MenuettoIII AdagioIV Finale Emma Vähälä, violin Olli Kilpiö, viola Mikko Ivars, cello Teemu Kauppinen, kontrabas Eeva Heikkilä, flöjt Jorma Valjakka, oboe Tuulia Ylönen, klarinett Jussi Särkkä, fagott József Hárs, valthorn

SÖNDAG 1.4.2012 Övningssalen kl. 13.00

Heinrich Ignaz Biber: Passacaglia 9 min Laura Vikman, violin

7

Ernst Křenek: Fyra stycken för oboe och piano 8 min Päivi Kärkäs, oboeJouko Laivuori, piano

Anton Webern: Fyra stycken för violin och piano op. 7 5 minSehr langsamRaschSehr langsamBewegt Pasi Eerikäinen, violinJouko Laivuori piano

Johann Nepomuk Hummel: Trio för flöjt, cello och piano op. 78 A-dur ”Schöne Minka” 15 min Introduktion, tema och variationer Hanna-Kaarina Heikinheimo flöjtTuija Rantamäki, celloJouko Laivuori piano

Franz Schmidt: Drei kleine Fantasiestücke för cello och piano 10 minAllegrettoAllegretto con motoAllegretto Vivace Timo Alanen, celloJouko Laivuori, piano

Johann Heinrich Schmelzer: Balletto a 4 ”Die Fechtschule” 10 minAria 1 – Aria 2 – Sarabande – Courente – Fechtschule – Bader Aria Laura Vikman, violin Hannu Vasara, violinRiitta-Liisa Ristiluoma, violaJukka Rautasalo, cello Jouko Laivuori, cembalo

8

SÖNDAG 1.4.2012 Övningssalen kl. 15.00

Ludwig van Beethoven: Pianotrio op.1 nr 1 Ess-dur 31 minI AllegroII Adagio cantabileIII Scherzo (Allegro assai) – TrioIV Finale (Presto)

Jouko Laivuori, pianoKaisa Kallinen, violinEeva Rysä, cello

Erich Wolfgang Korngold: Stråksextett op. 10 32 minI Moderato-AllegroII AdagioIII Intermezzo (Moderato con grazia)IV Finale (Presto)

Petri Aarnio, violinKaisa Kallinen, violin Jussi Tuhkanen, violaMartta Tolonen, violaMiika Uuksulainen, celloEeva Rysä, cello

SÖNDAG 1.4.2012 Övningssalen kl. 19.00

Johannes Brahms: Trio för valthorn, violin och piano op. 40 Ess-dur 29 minI AndanteII Scherzo: AllegroIII Adagio mestoIV Finale: Allegro con brioo

Jukka Harju, valthorn Reeta Maalismaa, violinJouko Laivuori, piano

PAUS 15 min

9

Wien har länge hört till de obestridliga musikmetropolerna i världen. Fler bety-dande tonsättare har förmodligen bott i staden än någon annanstans och ett flertal stilinriktningar och musikgen-rer har uppkallats efter staden. Därtill har vissa institutioner med en nästan mytisk prestige bidragit till stadens st-rålglans, t.ex. Wiens filharmoniker och Wiens statsopera.

WIENSKA BAROCKMÄSTARE: SCHMELZER Den österrikiske kompositören och vio-linisten Johann Heinrich Schmelzer (f. 1620–23, d. 1680) hörde till de mest uppskattade hovmusikerna under Ferdinand II, Ferdinand III och Leopold I. Han skrev bl.a. ett flertal ballettsviter, av vilka Die Fechtschule beskriver fäkt-ning med livfulla gester och i den avs-lutande satsen ett besök på badet, där fäktarna sköter sina sår.

Franz Schubert: Stråkkvintett C-dur op. posth. 163 48 minI Allegro ma non troppo II AdagioIII ScherzoIV Allegretto

Taija Angervo, violin Maaria Leino, violinIlari Angervo, violaJoel Laakso, celloMikko Ivars, cello

MUSIKMETROPOL WIEN

WIENKLASSICISMENS GULDÅLDER: HAYDN, MOZART, BEETHOVEN, KROMMER, HUMMEL

Joseph Haydn (1732–1809) har ofta betraktats som något av en fadersges-talt för wienklassicismen. Symfoni nr 53 med binamnet “L’Imperiale” sammans-tälldes av Haydn mot slutet 1770-ta-let utgående från satser från tidigare kompositioner.

Wolfgang Amadeus Mozart (1756–1791) flyttade till Wien sommaren 1781. Hans ställning som huvudsakligen fri konstnär utan fast engagemang vid hovet förebådade en ny epok, under vilken konstnärens ställning var en an-nan.

Den tredje store wienklassikern var Ludwig van Beethoven (1770–1827), som bosatte sig i Wien i november 1792, ett knappt år efter Mozarts död. Pianotrio Ess-dur ingår i Beethovens

10

första publicerade opus från år 1795 och innebär bara ett första steg på hans ståtliga kungsväg, som revolutio-nerade musikens väsen.

Franz Krommer (1759–1831) från Mähren anställdes vid hovet 1818 och blev därmed den siste hovmusikern i Habsburgarnas tjänst. Han kompo-nerade en stor mängd kammarmusik, bl.a. denna Pianokvartett som publice-rades 1817.

En annan av samtiden synner-ligen uppskattad mästare var Johann Nepomuk Hummel (1778–1837), som speciellt meriterade sig som piano-kompositör. Kärnan i hans Trio för pia-no, flöjt och cello op. 78 är en svit va-riationer över den ukrainska folkvisan “Schöne Minka”.

FRÅN KLASSICISMEN MOT ROMANTIKEN: SCHUBERT, SPOHR, LACHNER

Kammarmusikens popularitet vid publika konserter tilltog. Franz Schuberts Oktett hör till hans cent-rala verk. Det kom till år 1824 för kla-rinettisten Ferdinand Troyers konsert. Den monumentala och djupandliga Stråkkvintetten C-dur blev färdig i sep-tember 1828 och den blev Schuberts sista komposition av större format.

Louis (Ludwig) Spohr (1784–1859) hörde till de mest berömda bland Schuberts samtida. Hans opus 103 bestående av sex tyska sånger tillkom år 1837. Spohr komponerade även en Nonett, som många kompositörer ta-git som modell för egna kompositioner med samma besättning.

En av dem var Franz Lachner (1803–1890), vars Nonett kom till år 1875, då han var bosatt i München.

ELEGANSEN PÅ FRANZ JOSEFS TID: LANNER, STRAUSSARNA, BRAHMS, BRUCKNER, SCHMIDT

Den lätta musiken utgjorde en väsent-lig del av den musikaliska charmen i Wien på Franz Josefs tid. Wienervalsen är oskiljaktigt förknippad med Straussdynastins skeden, men redan något före dem hade Joseph Lanner (1801–1843) hunnit bidra till att göra genren salongsfähig. Som prov på hans melodiska ådra tjänar exempelvis Adagio skrivitet för stråkkvartett.

Lanners värsta konkurrent inom gen-ren var den tidiga wienervalsens mäs-tare Johann Strauss d.ä. (1804–1849), som först spelade i dennes orkester. Större framgång än båda dessa hade Johann Strauss d.y. (1825–1899), som var den mest kända representanten för Straussdynastin. Lagunen (1883) är en vals som grundar sig på hans ope-rett Eine Nacht in Venedig (En natt i Venedig).

Johannes Brahms (1833–1897) föd-des i Hamburg och flyttade senare till Wien. Brahms Trio för valthorn, violin och piano Ess-dur op. 40 kom till strax efter att han flyttat till Wien år 1865. Den ursprungliga impulsen till Brahms Pianokvartett c-moll op. 60 torde ha varit kompositörens kärlek till pianis-ten Clara Schumann, som var hustru till hans tidige understödjare Robert Schumann.

11

Brahms var en inflytelserik förebild för många samtida och senare kom-positörer. En av dem är Franz Schmidt (1874–1939) som började sin kar-riär utgående från Brahms. I sina små Fantasistycken (1892), som hör till hans ungdomsverk, skapade han en egen va-riant av stilen i Brahms ungerska dan-ser.

MOT DET STORA IMPERIETS UNDERGÅNG: MAHLER, ZEMLINSKY, SCHÖNBERG, WEBERN, KORNGOLD, KŘENEK

En av tidens mest betydande musi-ker i Wien var Gustav Mahler (1860–1911). Hans centrala produktion bes-tod av symfonier och sångcykler med orkester, medan hans rykte som kam-marmusiker närmast bygger på några enstaka ungdomsverk. Av dem har en ensatsig Pianokvartett a-moll (1876) be-varats och den klingar i någon mån i bramsk ton.

Till några av de yngre tonsättar-na i Wien som på ett eller annat sätt kom i kontakt med Mahler hör bl.a. Alexander von Zemlinsky (1871–1942), Arnold Schönberg (1874–1951), Anton Webern (1883–1945) och Erich Wolfgang Korngold (1897–1957).

Arnold Schönbergs stråksextett Verklärte Nacht (1899) har ett pro-gram som utgår från en dikt av Richard Dehmel. Den handlar om en kvinna som erkänner för sin älskade att hon är med barn med sin tidigare man. Verklärte Nacht var ett första steg längs den väg som fick Schönberg att över-

ge tonaliteten och på 1920-talet skapa den s.k. 12-tonstekniken.

Då Anton Webern i sin musik övergav tonarterna, ledde det till ett aforistiskt, ytterst komprimerat tonspråk som rep-resenteras av bl.a. Fyra stycken för violin och piano (1910). Zemlinsky gick däre-mot in för ett helt annorlunda, storvu-let och passionerat uttryck i sin andra stråkkvartett (1913–15) som hör till hans centrala skapelser.

Erich Wolfgang Korngold hör, vid si-dan av bl.a. Mozart och Mendelssohn, till musikhistoriens stora underbarn. Till sin faders lättnad gick han inte vida-re mot atonaliteten utan höll sig inom ramen för en uttrycksfull senromantik. Till hans yppigaste kammarmusikaliska skapelser hör hans stråksextett (1914), som kom till strax innan världskriget bröt ut.

Den i Wien födde Ernst Křenek (1900–1991) är mest känd för sin jaz-zinfluerade opera Jonny spielt auf (1926). År 1938 flyttade han till Förenta Staterna, där han år 1966 fullbordade en svit bestående av fyra små stycken för oboe och piano.

Kimmo Korhonen (sammandrag)

12

RADIONS SYMFONIORKESTER

Radions symfoniorkester (RSO) är Rundradions orkester med uppgift att bidra till och främja den finländska musikkulturen. Sakari Oramo har varit orkesterns chefsdirigent sedan 2003. Hannu Lintu, som under spelåret 2011–12 är orkesterns förste gästdirigent, tillträder hösten 2013 som RSO:s nye chefsdirigent. RSO:s hedersdirigent är Jukka-Pekka Saraste. Han var chefsdiri-gent för RSO åren 1987–2001 och fort-sätter sitt intensiva samarbete med or-kestern.

Radioorkestern grundades år 1927. Den ursprungliga tiomanna ensemblen utvidgades på 1960-talet till en fulltalig symfoniorkester. RSO:s tidigare chefs-dirigenter är Toivo Haapanen, Nils-Eric Fougstedt, Paavo Berglund, Okko Kamu, Leif Segerstam och Jukka-Pekka Saraste.

Den nya inhemska musiken utgör en viktig del av RSO:s repertoar. Varje år uruppför orkestern ett flertal verk som beställts av Rundradion. Till RSO:s uppgifter hör också att spela in all fin-ländsk orkestermusik för Rundradions bandarkiv.

Med Sakari Oramo har RSO spelat in på skiva verk av bl.a. Bartók, Hakola, Saariaho, Respighi, Kaipainen och Kokkonen samt premiärinspelningen av Armas Launis’ opera Aslak Hetta. Skivinspelningen (Ondine) av Nordgrens 3:e och 5:e symfoni fick det franska pri-set Académie Charles Cros. Inspelningen av Magnus Lindbergs klarinettkonsert fick BBC Music Magazines pris 2006.

Skivan med Lindbergs och Sibelius’ vi-olinkonserter med Lisa Batiashvili som solist (Sony BMG) fick MIDEM Classical Awards 2008. Samma år valde New York Times en inspelning med orkesterverk av Lindberg till årets skiva.

RSO turnerar regelbundet på olika håll i världen och har gett över 300 konser-ter utomlands. Under säsongen 2011–2012 uppträder RSO bl.a. vid den pre-stigefulla Beethovenfestivalen i Bonn och i Concertgebow i Amsterdam.

RSO:s radiokanal YLE Radio 1 ra-dierar alla orkesterns konserter. I all-mänhet sänds både de inhemska och utländska konserterna direkt. Konserterna kan också avlyssnas runt om i världen på RSO:s webbsidor (yle.fi/rso).