Kan kolhydrater omvandlas

och lagras som fet t? av Arne Astrup, professor, dr med,

Forskningsinstitutet for Human Näringslära, Den Konglige Veterinaer- og Landboneijskole,

Köpenhamn, Danmark

# m m 'Kolhydrater, inklusive enkla sockerarter, omvandlas normalt inte öll fett hos människor. Fettet i våra feödepåer härstammar uteslu­tande från fettet i kosten Kolhy­drater per k% mättar bättre än fett vid en fettfattig och kolhydratrik kost äten ad libitum (fritt intag) och nedsätter energikonsumöonen. Människor blir därmed icke feta av en fettfattig kost"'

Bakgrund "Om man äter mycket potaös eller socker blir det omvandlat öll fett/' Detta påstående har varit vederta-

get under generaöoner, men forsk­ningen de sista tjugo åren har do­kumenterat att det inte är rikögt. Hur är det möjligt att man har tagit så grundligt fel? Det har man gjort för att nysyntes av fett från kolhy­drater (de novo lipogenese) kunde demonstreras hos unga försöksdjur under öllväxt när de öck ett ex­tremt fettfatögt foder. Organismen använder under normala förhållan­den endast denna syntesväg, om det är brist på fett i kosten. Ur krop­pens synvinkel är detta en of ördel-akög omvandling, då den är en energeöskt krävande process, i och

med att 25% av kolhydraternas en­ergiinnehåll förbrukas i processen. Däremot då fett i kosten lagras i kroppen åtgår endast 1% a v energi­innehållet. Att lipogenes kvanöta­övt är helt obetydlig hos männis­kor stöds av ett stort antal veten­skapliga observaöoner vilka är verkligt spännande.

Mätning av lipogenes i re­agensröret

Redan under 1960-talet kunde man visa att fettsamniansättningenipm-ver uttagna från olika människors

fettdepåersvaradetillfextsyresam mansättrxingeniden kost vi ätit. Dessaförsöksresultatharletttillatt enbestäxnrxingavfettsyresaxnman sättningenifettvävsbiopsier an­vänds sombiologisk markör för kostens fettsannnansättning.lslu-tetavl^O-talet fann en tysk fors­kargrupp dessutom att det nycke-lerx^ym som är begränsande förh pogenes hos människor endast finnsien så extremt låg aktivitet! lever o^hfettväv^jämfört med an­dra djurarter, att lipogenes kvani-taövtinteäravbiologxskbetydelse (tabelll)

Mätning av linegenes hes människa

Förstibör^anavl^oo-taletblevdet genomfört ordenthgae^perinxen tella försök på människa där hpo-genesen mättes efter ett intagav stora kvantiteter kolhydrat. l e n försöksserie bestämdes sockrets oxnsäxtnmgxkroppenmedmdxrekt kalorimetri. Llnga,normalv!ktiga försökspersoner som var fastande på morgonen åt xmder några tim-mar^OOgrentkolhydrat,vilketför deras vidkommande värmer än tillräckhgtföratttäcka deras ener­gibehov de kommande^tixnmar na. l^olhydratmängden är natxn hgtvxs extrem för en som inteär hårttränande menman gjordeför-sökenpådettasättförattvarasäker på att stimulera hpogenesenma^i malt l^ätnmgarna visade att efter 1^ timmar var det mesta av kolhy dratema använt till förbränning eller var lagrad som glykogen. Fn-dast^gfetthadebhvitsyntetiserat från kolhydrat samtidigt s o m l i g fett hade förbrännts.Det betyder attförsökspersonemahadeförbru kat l l g f e t t (se figur l ) .^ id ett armat hkartat försök ö v e r ^ t i m -mar kunde ingen lipogenes påvi­sas mellan l^och^t ixnmar efter att^Ogrentkolhydrathade ätits. Ftt dygn efter kolhydratmåltiden hade försökspersonerna förbrännt ^gfettochdärmedförbrukat^g

Fn motsvarande undersökning på

fetapersonervisadeattdeintehade enstörrekapacitettilllipogenesän normalviköga(sefigurl).Idefort-sattaförsökenstimuleradeslipoge nesenytterhgare genom att under tödagar låta försökspersonerna äta ene^tremkolhydratrikkost(ooF^ kolhydrat,^F^ fett). Detta ökade hpogenesen t i l lag , men ef te r^ tinunarhadedeförbrännt^gfett mer ä n d e hadenybildat. Dessa xjndersökningarvisarattäven efter attenmyckete^tremfettfattigmen kolhydratrik kost ätits vilket inne­bär en total täckning av ett dygns energibehovmedlOO^renkolhy draL kan inte en positiv fettbalans påvisas. Dessa undersökningarvar ettverkhgtgenombrotto^henupp görelsemedett stort antal myter inomnäringsläran.^isskrxtxkkom dockdådenindirektakalorixnetrm intenxöjliggörenxnätnxngavhpo-geneside perioder där fetto^ida-öonenärstörreänlipogenesenDet är dock osannolikt att organismen kanhaenenergikrävandefettsyn-tes gåendesamtidigtmedatten stormängdfetto^ideras.Dettaskul-levaraenergetisktirrationellLmen natnrhgtvis möjligt.

l^edenmerdxrektmätningavhpo genesmed hjälp avisotopmärkt kolkxxnde en amerikansk grupp l^lbekräftaresultatenavstudier na med indirekt kalorimetri. l^är ren kolhydrat tillfördes ^upp till ^oogunder^timmar) kxmde det visasattfettetidefettpartiklarsom lämnade levern nästan uteslutan-dehärrördefrånfettikosten.l^lin-dreäno.^gfettkomfrånkolhydraL

Dessa studier har följts upp av en grupp vid Sahlgrenska sjukhuset! Göteborg vilka använt radioaktivt märkt glukosförattxmdersökahur stordelavdetisotopmärktakoleti glxxkossomkundeåterfinnasxfett väven. Ffter ett intag av lOOgglu kos kunde endast^gspårasifett-väven och detta fanns huvudsak!! genxtrxglyceridemasglycerol,xnte xfettsyroma.Detärsåledesenstark dokunxentationför att kolhydrat inte omvandlas till fett under nor-malaförhållanden.Ävendemy^k et små mängder som kunde åter finnas som fett efter en period av fettfattigkost,blxrreduceradtill nästan omätliganivåernär ennor-mal skandinavisk kost intages.

Bervdelseavantito^hvikt-reglering

B̂ad händer då om man äter stora mängder kolhydrater ochglyko gendepåema blir fyllda och kx̂ op-penmtekanförbrännaresten^^ad blir det då av7Flertalet xmdersök­ningar harvxsat att glykogendepå-emanogkanbhstörreänvadsoxn tidigare antogs, ffos otränade kan de uppgå till oOO^OOgoch hos t^änadeidrottsmänniskorärenlag ringavlkgglykogenmöjlig.Lag-ringskapa^itetenärdärförstormen den vikögaste mekaxxismen till att förhindra depåerna att ytterhgare fyllas äraptitregleringen I^olhy drater mättar så effektivt att mätt­nadskänslan vmhindra ytterligare matintag. Detta gäller speciellt om komplexa sockerarter (lågt glyke miskt värde) ätes.Fnmöjhghet är

EH m/ckelsysfem i^ttsyntgsenär ATP citnzf lyas. KoMx̂ nfraÄongM au detta gyizym &r uppmätt i oZ&n oAmadgr Aos nzjmwskz ock uissa d/wr. Speci/BI: atttpifef fmLI m^ ̂ ) ATP ctfrat lyas

V^nad

Lever

Fettväv -runt njuren -under huden

Human

IX)

s id = icke detekterbart

9^

B

Kyckling

16,1

:

attaptitregleringscentraihjäman kontinuerhgtmottagerixxformation omglykogendepåemas s tor lek! levern, l^är de är fyllda ger det en uttalad mättnadskänsla ^hämning av aptitkänslan). Dennabroms kan kopplas ur endast omman tvingar sig till att äta rena kolhydrater! extrema mängder, sådana försök där aptitkontrollen är ^bortkopp­lade är utförda och de visar att de lipogenetiskaen^ymsystemenkan reaktiveras hos människa.

f^ontrolleradekostnndersökningar harsamstäxrxmigtvxsatattnormal viktigaförsökspersonersadlibitum energiintag^ och därmed energiba-lans^kanmanipuderasgenomat t ändra kostensfettinnehåll. f i n s ­kas fettinnehålletikostenreduce rasenergiintaget ochpersonema gårner iv ikL medan en ökning av fettinnehålletikosten resulterar! ett ökat energiintag och en viktök n i n g . I a n d r a studier där huvud problemet varit att undersöka an dra fysiologiska verkningar av ko-ständring^effektpåblodlipider)har man observerat likartade viktänd-ringar.^tterhgareandraundersök ningarharuteslutitatt effekten en bartkanförklarasavattdenfettfat-tiga kostenärmindre attraktiv och ej smakar så gott. Fttmycket stort antalkostundersökrxingar har ock­så visatattfetapersonerskostinne håuer mer fett och xnindre kolhy­drater ^inklusive exxklakolhydra-ter)ännormalviktigapersoners. ^

^Översättxxing^engt saltin)

l^e^ere^ser

Acheson Kl, Schutz Y, Bessard T, Ravussin EJéquier E, Flått IP. Nutriöonal influences on lipogenesis and thermogenesis after a carbohydrate meal. Am I Physiol 1984; 256: E62-E70.

Acheson KL Schutz Y, Bessard T, Anantha-raman K, Platt I-P., léqxiier E. Glycogen storage capacity and de novo lipogenesis during massive carbohydrate overfeeding in man. Am I din Nutr 1988; 48: 240-7.

Astrup A, Buemann B, Christensen NI, Madsen I. 24-h energy «q)enditure and sympathetic activity in postobese women consxxming a high-carbohydrate diet. Am I Physiol 1992; 262:E787-&

Astrup A, Rabén A. Obesity: an inherited metabolic defiency in the control of ma-cronutrient balance ? Eur I Clin Nutr 1992; 46,611-20.

Flått IP. Importance of nutrient balance in body weight regulaöon. Diabetes Metab Rev 1988;6:571-581.

Hellerstein MK, Christianscn M, Kaemp-ferS,KletkeC,WuK,ReidIS,MulliganK, Hellerstein NS, Shackleton CHL. Measure-ment of de novo lipogenesis in humans using stable isotopes. I Clin Invest 1991; 87:

Marin P, Hogh-Kristiansen L lansson S, Krotkiewski M, Holm G, BjOmtorp P. Up­take of glucose carbon in muscle glycogen and adipose össue triglycerides in vivo in humans. Ami Physiol 1992; 263: E473-E480.

Ravussin E, Swinbum BA. Pathofysiology of obesity. Lancet 1992; 340; 404-8.

Tucker LA, Kano MJ. Dietary fat and body fat a multivariate study of 205 adult fema­les. J din Nutr 1992; 56: 616-22.

-

300^

• :

OxWarml

Neno lipogenes

Upplagrat 1

Normalvik

I OxMwa

I Övervikt

Netto lipogenes

Upplagrat

Kolhydrat

I Protein Fett Normalviktig

Kolhydrat

Fett Protein Overviktig

a) KoOrydraferMas meBziwfisermg &r besfAnd 14 limmar e/kr infag a%? 500 gnam socker nos Mdenormalmkf^^ endasf ndgnz ^ procenf at? def mfagmz sockref som omWdos hTZ yéff (lipogenes).

W Visar Wznsen mellan protein,/éff odi koWzydnzf under en period ap 14 Ifmmare/krmi^gaDSOOgmmsocker. Denö^emikgandede^apdeinfagna Ä^lkydraferna lagras i ̂ AQgendepJenza, medan en/i^kfisk neffq/orlifsf ae protein och/éff e/kr socker- "inladdnin^" kan msas. Def/brWinns (ozidenos) allfsJ mer jkff nmfer denna period &n def omh#das/éff/h*n de 500 gnzm intagna kof&ydnzferna.