Sedan 2004 har Sverige tagit emot flyktingarfrån Burma. Idag finns drygt 1000 karener påett antal orter i landet. De flesta av dem har tillbringat många år iflyktingläger i bland annat Thailand.

Karenföreningen i Sverige växerKAREN SWEDISH COMMUNITY bildades2005 för att stödja karenerna i Sverige,men också för att på olika sätt arbeta för sina egna och andra förtryckta minoritetersrättigheter i Burma. Föreningen hjälper därför till i kontakter och engagemangmellan både nationella och internationella organisationer som verkar för upp-byggnaden av civilt Burma, med demokrati, fria val och mänskliga rättigheter.

KSC arbetar för Karenernas integration i det svenska samhället. Där det behövsges stöd för individer, familjer eller grupper, genom det nätverk som byggts uppmed myndigheter, andra föreningar och inte minst i kontakten med kyrkor ochförsamlingar på olika orter i landet.

De flesta karener har tack vare sin traditionella demokratiska sam-hällsform och kristna grundsyn haft relativt lätt att göra sighemmastadda i Sverige, även om det kan vara svårt språkligt och kulturellt. KSC vill därför vara med och överbrygga klyftan mellan två kulturer, till stöd för en folkgrupp som levt under förtryck i över 60 år.

KSC välkomnar dig att vara en aktiv del i arbetet för förståelse, integration och stöd till en folk-grupp som har mycket värme och färg att tillföra i våra sammanhang.

På föreningens hemsida hittar du informationom var lokala avdelningar finns i Sverige.

Karener- ett folk mitt

ibland oss

KAREN SWEDISH COMMUNITYSVENSKA KARENFÖRENINGEN är en ideell förening som bildades2005 med syfte att ge stöd till de karener som varje år kommer tillSverige som kvotflyktingar samt för att underrlätta integrationen idet svenska samhället.KSC arbetar dessutom med att sprida information om karenernasoch andra förtryckta minoritetsfolks situation i Burma.

Ett tiotal lokala föreningar finns på de omkring 20-talet platser somblivit tillflyktsorter för karenerna i Sverige. Mer information omKaren Swedish Community, karenernas historia och livssituation iBurma idag hittar du på föreningens hemsida.

Karenerna har med sin tradition av sång, musik och dans, blivitett inspirerande inslag i det svenska samhället.

KAREN SWEDISH COMMUNITYwww.karenswedishcommunity.org

Karener, det största av Burmas minoritetsfolk, leverpå flykt undan en av vår tids grymmaste diktaturer.Som kvotflyktingar i Sverige har de funnit enfristad. Mötet med deras kultur och tradition harlett till inspiration och glädje på många platser,men också till engagemang för medmännniskor

som lever under förtryck...

Karener, det största av Burmas minoritetsfolk, leverpå flykt undan en av vår tids grymmaste diktaturer.Som kvotflyktingar i Sverige har de funnit enfristad. Mötet med deras kultur och tradition harlett till inspiration och glädje på många platser,men också till engagemang för medmännniskor

som lever under förtryck...

KAREN SWEDISH COMMUNITY

www.karenswedishcommunity.orgProduktion:MATCHA MARKNAD & MEDIA, Örebromed stöd av

Kvotflyktingarunder översynav FNPå grund av den brutala förföljelsen i Burmahar många karener som lever i flyktinglägerfått FNs flyktingstatus. Flera länder, däribland Sverige, tar varje åremot ett antal kvotflyktingar. Det är regering-en som årligen tillsammans med UNHCRbeslutar om hur dessa flyktingar ska hanteras.

För karenerna innebär det att de som kommer till Sverige omgående får permanentuppehålls- och arbetstillstånd.

Ett folk med unik historiaKarenernas livsstil är traditionellt kooperativ. De är fridsamma, lojala och arbets-samma. Sedan ca 500 år f.Kr har de varit ett kuvat minoritetsfolk då de trängdes ini djungelområdena av andra folkgrupper som kom söderifrån med ett feodalt sam-hällssystem, mer maktcentrerat än karenernas kollektiva synsätt. Under kolonialtiden,då europeerna kom med ett nytt styre, fick karenerna bättre livsvillkor och såsmåningom även medbestämmande. De var också snabba att ta till sig denkristna tron vilket även ledde till insikt i västerländsk kultur och livsstil.

Offer i kampenmot nutidensmest brutaladiktaturNär Britterna vid andra världskrigets slutlämnade Burma tilltog nationalismen.Karenerna, som under kriget varit lojalamot europeerna blev hårt trängda. Derasförsök till demokratiska lösningar vanninget gehör, och karenerna knuffadesundan från de politiska positioner de haft. Sedan slutet av 1940-talet har karenernapå alla sätt försökt försvara sina områdenoch sitt folk. Bit för bit har de sedan desspressats undan från det som varit derasboplatser under tusentals år.

Karener har blivit ett uppskattat och färgstarkt inslag ivardagen på flera orter i Sverige under senare tid.Karenerna, det största av Burmas minoritetsfolk, har ivårt land funnit en fristad efter flera år på flykt. De är ettbland många offer i striderna mellan en av världens mestbrutala diktaturer och burmesernas kamp för mänskligarättigheter, demokrati och civilt styre i Burma.

Från ett liv på flykt tillen fristad i SverigeKonflikten mellan Burmas militärdiktatur och det karenska folket har blivit vår tidslängsta pågående etniska konflikt. Undan för undan har karenerna trängts bortfrån de områden de brukat i närmare 3000 år. Striderna tog fart ur den våg avnationalism som växte fram när Britterna lämnade den forna kolonin efter andravärldskriget. Det betyder att det börjar bli svårt att hitta en vuxen karen som kanminnas en tid i fred.De som finns kvar i Burma idag, har tagit sin tillflykt till bergen i djungelområdenalängs Thailands gräns. Där lever de under ständigt hot från Burmas armé, somförsöker förstöra deras livsförutsättningar, dels genom militära attacker där domförföljs och mördas, dels genom att bränna byar och odlingar. De som inte hinner undan utsätts för ovanligt grym behandling, även kvinnor ochbarn. Därför har många flytt och lever sedan länge i flyktingläger i Thailand ochandra angränsande länder.

1988 tilltog striderna närBurmas studenter gjorderevolt mot militärregimen.Jagade studenter flydde ini djungeln och togs omhand av karenerna somfick ta emot attackerna. Istriderna fick karenerna flyfrån sina sista områden ochhar sedan dess hänvisatstill ett liv på flykt. Många lever i flyktingläger i angränsande länder medan deflesta lever kvar i Burmas mest otillgängliga delar.Den systematiska och hänsynslösa förföljelse som dessa lever under gör denBurmesiska regimen till vår tids mest brutala. Bakom de leende ansikten vi möterdöljer sig djupa sår hos människor som inte längre kan minnas tider av fred.Verklighetens allvar är tydligt även i deras nya hemland, och engagemanget ärstort för alla som är aktiva i kampen för ett fritt Burma.

Från kris till möjlighetMånga av karenerna, både i och utanför Burma, är förankrade i kristen tro. Deflesta är baptister, andra är katoliker eller adventister. Den kristna tron och derasdemokratiska samhällssyn har underlättat steget från livet i flyktingläger till de nyamöjligheter som de möter i Sverige. På flera platser har mötet med karenerna letttill inspirerande möten, både i olika kyrkor och samhällsliv. Deras tradition medsång och dans har blivit ett uppskattat inslag i vår vardag och ett första steg ikontakten med ett sargat folk som behöver både omtanke och aktivt stöd.