KARIN RÖNNERMAN - Skolverket

”Vi behöver varandra”- en utvärdering av praktikers ochforskares möte för att forma forsk-

ningsprojekt i skolan

K A R I N R Ö N N E R M A N

S K O LV E R K E T

S K O LV E R K E T S M O N O G R A F I S E R I E

är en skriftserie som etablerats för att möjliggöra utgivning av material som producerats med stöd eller på uppdrag av Skolverket.

Det gemensamma för skrifterna är att Skolverket gjort bedömningen att materialet är av intresse för en bredare publik.

Författarna svarar själva för innehållet och de ställningstaganden som görs.

S K R I F T E R S O M P U B L I C E R AT S I S E R I E N :

Glenn Hultman & Cristina HörbergKunskapsutnyttjandeEtt informellt perspektiv på hur kunskap och forskning används i skolan

Ingegerd MunicioGenomförandeVem tolkar beslut och vem ser till att reformer blir mer än ord?

Britt HallerdtStudieresultat och social bakgrunden översikt över fem års forskning

Kjell Granström & Charlotta EinarssonForskning om liv och arbete i svenska klassrum- en översikt

Ingrid Pramling Samuelsson & Ulla MauritzsonAtt lära som sexåringEn kunskapsöversikt

Birgitta SahlinMatematiksvårigheter och svårigheter när det gäller koncentration i grundskolanEn översikt av svensk forskning 1990-1995

Erik WallinGymnasieskola i stöpsleven - då nu alltidPerspektiv på en skolform

Mats BörjessonOm skolbarns olikheterDiskurser kring ”särskilda behov” i skolan - med historiska jämförelsepunkter

Hans Ingvar RothDen mångkulturella parken- om värdegemenskap i skola och samhälle

Ulla ForsbergJämställdhetspedagogik- en sammanställning av aktionsforskningsprojekt

Jens PedersenInformationstekniken i skolanEn forskningsöversikt

Peder HaugPedagogiskt dilemma:Specialundervisning

Moira von WrightGenus och textNär kan man tala om jämställdhet i fysikläromedel?

Tullie Torstenson-Ed & Inge JohanssonFritidshemmet i forskning och förändringEn kunskapsöversikt

Thomas Tydén och Annika Andræ Thelin (RED)Tankar om lärande och ITEn forskningsöversikt

Ulla Riis (RED)IT i skolan mellan vision och praktikEn forskningsöversikt

Pia Williams, Sonja Scheridan och Ingrid Pramling SamuelssonBarns samlärandeEn forskningsöversikt

Monica Söderberg ForslundKvinnor och skolledarskapEn kunskapsöversikt

Mats Ekholm, Ulf Blossing, Gösta Kåräng, Kerstin Lindvall, Hans-Åke ScherpForskning om rektorEn forskningsöversikt

Ingemar Emanuelsson, Bengt Persson, Jerry RosenqvistForskning inom det specialpedagogiska områdetEn kunskapsöversikt

Ulla LindPositioner i svensk barnpedagogisk forskningEn kunskapsöversikt

B E S T Ä L L N I N G S A D R E S S :L I B E R D I S T R I B U T I O NP U B L I K AT I O N S T J Ä N S T1 6 2 8 9 S T O C K H O L M

T E L : 0 8 - 6 9 0 9 5 7 6FA X : 0 8 - 6 9 0 9 5 5 0E - P O S TA D R E S S : s k o l v e r k e t . l d i @ l i b e r. s ew w w. s k o l v e r k e t . s e

B E S T. N R . 0 1 : 6 1 1

K A R I N R Ö N N E R M A N

”Vi behöver varandra”- en utvärdering av praktikers och forskares möteför att forma forskningsprojekt i skolan.

I S B N 9 1 - 8 9 3 1 4 - 2 6 - 3© K A R I N R Ö N N E R M A N

F O R M & T R Y C K : L E N A N D E R S T R Y C K E R I A B , K A L M A R 2 0 0 1 · 8 5 1 7

Svanenmärkt t rycksak Licensnummer 341 145MIL

J Ö M Ä RK

T

Innehåll

Förord ................................................................................................................................... 7

Möte mellan Högskola och skola .............................................................. 9MÖTESFORMER FÖR FORSKARE OCH PRAKTIKER ................................................ 10

PEEL-PLAN ..................................................................................................................... 10Forskningscirkel ............................................................................................................... 11Aktionsforskning ............................................................................................................. 12Erfarenhetslärande ......................................................................................................... 13

SKOLVERKETS FORSKNINGSSYMPOSIER ................................................................... 13FORSKNINGSVERKSTADEN................................................................................................ 15

Utvärderingens syfte och genomförande .......................................... 17GENOMFÖRANDE .................................................................................................................. 18

Enkätens konstruktion och bearbetning ................................................................... 18Bearbetning av projektansökningar .......................................................................... 19

TOLKNING OCH PRESENTATION AV UTVÄRDERINGEN .......................................... 20

Forskningsverkstaden i praktiken ............................................................. 21FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DELTAGANDE ...................................................................... 21FÖRVÄNTNINGAR PÅ MÖTET ........................................................................................... 22

Organiserade träffar ....................................................................................................... 23Informationsträffar ........................................................................................................ 23Träffar för utbyte.............................................................................................................. 24

MÖTETS KARAKTÄR............................................................................................................... 25Forskningsdominans ....................................................................................................... 26Tankeutbyte ....................................................................................................................... 27Formandet av ett gemensamt problem ...................................................................... 28Problemområdets angelägenhet ................................................................................... 32

PROJEKTANSÖKNINGARNA ................................................................................................ 34Gemensam ansökan? ..................................................................................................... 36

FORSKNINGSVERKSTADEN I BACKSPEGELN - EFFEKTER ........................................ 39Utbyte av idéer ................................................................................................................. 39Lärande .............................................................................................................................. 41Projektmedel avgörande ................................................................................................ 42

SAMVERKAN FORSKARE - PRAKTIKER ............................................................................. 42Forskning - skolutveckling............................................................................................. 43Tid ........................................................................................................................................ 44Form ..................................................................................................................................... 44Relationen forskare - praktiker ..................................................................................... 45Hela skolans angelägenhet............................................................................................ 45

VAD HÄNDE SEN?.................................................................................................................... 46Erhållit projektmedel ....................................................................................................... 46Forskningsinspiration..................................................................................................... 47”Avvaktan”........................................................................................................................ 48

Sammanfattande diskussion ........................................................................... 51MÖTET MELLAN FORSKARE OCH PRAKTIKER ........................................................... 51UTGÅNGSPUNKTER FÖR FORTSATTA MÖTEN ........................................................... 53

Problemets utgångspunkt............................................................................................... 53Spridning av erfarenheter.............................................................................................. 54Magistrand ........................................................................................................................ 54Uppföljning av pågående projekt ................................................................................ 54Nya gemensamma ansökningar .................................................................................. 55

AVSLUTANDE KOMMENTAR................................................................................................ 55

Sammanfattning ......................................................................................................... 57

Referenser ........................................................................................................................ 59

Bilagor 1-5 ........................................................................................................................ 61

FörordBland Skolverkets uppgifter är att verka för att kunskap frånforskning blir använd. Det kan ske på olika sätt, t.ex. genomatt skapa arenor och mötesplatser för kommunikation omforskning och forskningsresultat. Därigenom vill Skolverketstödja dialog och samtal om forskning. Skolverket arrangerarkonferenser, symposier och seminarier, stimulerar och stödjerforskning och utvecklingsarbete, tar fram kunskapsöversikteroch underlättar uppbyggnaden av mötesplatser för informa-tion, diskussion och reflektion. Kunskap behöver göras till-gänglig, bli diskuterad och göras begriplig!

En form av mötesplatser som Skolverket arrangerat är deregionala symposierna Forskningen i Skolan/Skolan i Forskningen- ett möte på lika villkor. Sju symposier har hittills arrangerats pånågon högskoleort i samverkan mellan aktuell högskola ochSkolverket. I samarbete med Högskolan Dalarna genomfördessymposiet den 29 oktober 1998. En viktig del av ambitionenvar att detta skulle stimulera till ytterligare kontakter och idéerför att stimulera samarbete om/i forskning mellan skola ochhögskola. Vid Högskolan Dalarna väcktes tanken om en forsk-ningsverkstad: Forskningsverkstaden - ett projekt inom Forskningeni Skolan/Skolan i Forskningen - praktikers och forskares möte för attforma forskningsprojekt i skolan. Detta delprojekt genomfördes isamarbete mellan Skolverkets forskningsprogram, kompetens-utveckling och enhet i Uppsala, Högskolan Dalarna samt regio-nens kommuner genom Pedagogiskt Utvecklingscentrum Dal-arna (PUD).

Ett intensivt arbete i Forskningsverkstaden, livliga diskussio-ner och många tankar om vad detta arbete egentligen hadeinneburit väckte önskemål om en utvärdering, som borde

genomföras av någon utomstående. Vad hade Forsknings-verkstaden inneburit för deltagarna? Hur såg mötet ut mellanforskare och praktiker? Är det värt att gå vidare och utvecklaidén? I föreliggande rapport redovisar fil.dr. Karin Rönner-man Göteborgs universitet utvärderingen. Hon pekar bl.a. påatt Forskningsverkstaden är ett forum för utbyte av idéer ochlärande och att samverkan mellan forskning och praktik ut-vecklas. Frågan är om mötet kan ske på lika villkor?

Förhoppningsvis kan denna utvärdering av Forskningsverk-staden bidra med kunskaper och tjäna som inlägg i diskussio-nen om samverkan mellan forskningen och skolverksamhetenoch om forskningsanknytningen av lärarutbildningen och sko-lans vardag.

Ann Carlson Ericsson Annika Andrae ThelinAvdelningschef Enhetschef

Möte mellan högskola och skola 9

Möte mellan högskolaoch skolaUnder 1990-talet har mötet mellan högskola och samhälle be-tonats.1 För högskolans del blev det än mer tydliggjort genomden s.k. tredje uppgiften som innebär att forskningen intebara ska spridas utan viss samverkan mellan högskolan och detomkringliggande samhället upprättas. För skolans del handlardet om de centrala kompetensutvecklingspengar som Skol-verket fördelar till projekt i skolan där ett av kraven är att pro-jekten genomförs i samverkan med högskolan. Detta ställ-ningstagande inger en förhoppning om ett närmande mellanhögskola - skola, mellan teori - praktik och mellan forskare -praktiker. Hur dessa möten upprättas skiljer sig åt både tillinnehåll och form. Centralt är dock ett möte av något slag, ettmöte mellan olika kunskapsfält där tanken är att de olika fäl-ten ömsesidigt ska berika varandra. För forskarens del kan detinnebära att få problem presenterade som är angelägna attforska kring. För praktikern kan det innebära att genomfördforskning kan ge en större förståelse för den egna praktiken.Men mötet kan även innebära att forskare och praktiker del-tar i ett gemensamt projekt.

Mötet är däremot inte så friktionsfritt som det kan förefalla.I en nyligen avslutad pilotstudie (Lendahls Rosendahl &Rönnerman, 2000) där skolledare, lärare samt handledarefrån högskolan intervjuats framkommer att mötet påverkas av

1 Bland annat tydliggjordes det genom en konferens HSS (Högskola Samhälle iSamverken) i Falun 1998.

ett antal dilemman som uppstår i och kring detta. De dilem-man som berörs i studien är legitimitetsdilemmat dvs. vilken legi-timitet har forskaren i mötet med praktikern; förankringsdilem-mat visar på de kommunikationsproblem som kan uppstå ochvara avgörande för utgången av ett gemensamt projekt. För-väntningsdilemmat handlar om egna och andras förväntningarpå vad som ska hända i mötet och på den handledning som ären del av mötet. Ett fjärde dilemma är dilemmat med för-givet-tagen handledningskultur, vilket handlar om att vi alla har olikaföreställningar kring vad detta möte ska handla om och att detdärför är viktigt att deltagarna klargör dessa för varandra ommötet ska vara en del i den forskning och skolutveckling somär tänkt.

Tanken med ett möte mellan forskare och praktiker är attnågon form av kunskapsutbyte sker. I detta möte prövas olikaformer för kunskapssökande med influenser från andra disci-pliner och andra praktiker från olika delar av världen.Intresset är stort idag och i ett svenskt perspektiv är det ocksåmöjligt att tillämpa nya former för kompetensutvecklinggenom den decentralisering och förändring av styrsystemetsom den svenska skolan genomgått under 1990-talet.

Mötesformer för forskare och praktikerNedan kommer några former för mötet mellan forskare ochpraktiker att kortfattat beskrivas. Bilden är på intet sätt hel-täckande över vad som sker inom skolutveckling i Sverige idagutan ger endast en indikation på att olika former existerar.

PEEL-PLAN En återkommande form i svenska skolsammanhang är PEEL-PLAN som hämtats från Australien där det benämns PEEL(Project for Enhancing Effective Learning). Projektet knytersamman skolutveckling och lärares kompetensutveckling ochhar förbättring av undervisningen som mål. Framför allt är

10 KARIN RÖNNERMAN ”Vi behöver varandra”


fokus lagt på elevers ansvarstagande för sitt eget lärande.Lärare träffas regelbundet i grupper och diskuterar sin egenundervisning och utbyter erfarenheter. Erfarenheter i svenskskola visar att modellen för kompetensutveckling sammanfal-ler också med forskning om kompetensutveckling och lärandeorganisationer (Håkansson & Madsén, 1999). PLAN - projek-ten har spridits till olika skolor i Sverige där det tycks finnas envariation i graden av forskare som är inblandade i dessa pro-jekt. Vikten av att högskolan finns med i denna form av kom-petensutveckling och att forskning kopplas till det arbete somsker betonas av Hägglund & Abrahamsson (1999).

ForskningscirkelEn annan form kring mötet - som är vanlig i regionen kringhögskolan Dalarna - är forskningscirkeln. Denna bygger påidén och erfarenheter från studiecirkeln och har utvecklatsinom arbetslivsstudier. Den bakomliggande tanken är att sökakunskap kring ett problem som formulerats gemensamt igruppen. Prefixet forskning åsyftar att det är forskare som kanbidra med viss kunskap kring det identifierade problemet.Man väljer också att bjuda in olika forskare beroende på dis-kussionen i gruppen. Behövs tydliggöranden för att förstå ochutveckla kunskap kring specifika delar av det gemensammaproblemet bjuds andra forskare in som kan belysa just det somavses. Dagens pedagogiska företrädare är framför andraGunilla Härnsten och Lars Holmstrand (se bl. a. Holmstrand& Härnsten, 1993; Härnsten, 1998). Att arbeta i forskningscir-klar leder till djupare och mer reflekterad kunskap som ävenpåverkar utvecklingen av verksamheten påtalas av Grannäs &Lundgren (1999). Forskningscirkeln behöver i sig inte ledafram till en handling men det är inget hinder. Den form somdäremot sätter handlingen i centrum är aktionsforskning somkan ses som ytterligare ett alternativ till mötesplats.


AktionsforskningAktionsforskning innebär olika steg i en process där den egnapraktiken är i fokus. De olika stegen i den s.k. aktionsforsk-ningsspiralen benämns "plan - act - observe - reflect" (Kemmis& McTaggart, 1982). Det handlar med andra ord om att pla-nera, genomföra och reflektera över ett utvecklingsarbete somgenomförs i den egna praktiken. Det är i dessa fall givet att detär praktikern som definierar en frågeställning ur praktikenoch "råder över" arbetet (ev tillsammans med en forskare).Aktionsforskning påminner om forskningsprocessen då detinnebär att på ett systematiskt sätt söka kunskap om och i sinegen praktik. Olika verktyg används för denna process. För attett lärande ska ske betonas momentet med reflektion överarbetet. Här kan läraren vara hjälpt av att skriva egen dagbokför att följa sina tankar, idéer, infall, funderingar etc. Ett natur-ligt inslag bör också vara att diskutera sin egen praktik medkollegorna, dvs. att skapa mötesplatser. För att skapa den möj-ligheten måste tid avsättas regelbundet för mötet som dåoftast sker tillsammans med en forskare. Vid en tidigare studiekring samarbete mellan forskare och praktiker (Rönnerman,1996) menar lärarna att mötet med forskare är mycket positivtoch utvecklande för skolan. Aktionsforskning kan också varamer av deltagande karaktär dvs. forskaren "konfronterar"lärarna med resultat från den process som pågår och såvälforskning som en verksamhetsutveckling sker parallellt (se tex Berge, 2000; Frykhammar, 2000). En variant av aktions-forskning benämner Andersson för praktikforskning (seNordänger, 1999).


ErfarenhetslärandeDet Tiller (1999) benämner erfarenhetslärande kan manbeteckna som ytterligare en variant av aktionsforskning. Hantar dock avstånd från beteckningen forskning då han menaratt lärare inte vill bli betecknade som forskare och talar i stäl-let om att det är forskarna som bedriver aktionsforskningmedan det är lärarna som är lärande genom de erfarenheterde gör. Erfarenhetslärandet beskrivs i en trappform där detförsta steget karakteriseras av samtal kring erfarenheterna, detandra steget innebär att erfarenheterna ordnas och mönsterframträder, på det tredje steget ordnas de uppkomna mön-stren samman till en form. Det fjärde steget skiljer sig från detre tidigare genom att detta inte är situationsbundet. På detfjärde steget relateras erfarenheterna till kunskap dvs. en teo-ri. Genom detta förfarande får man distans till vardagen ochnår ökad kunskap om sin praktik. Runesson (2000) påpekardock att modellen implicerar att erfarenhet och forskningskulle etableras utan vidare. Hennes egen studie pekar på attså inte är fallet (s 54), utan hon påpekar att lärarna inte läservetenskaplig litteratur, inte heller har de under det pågåendeprojektet, hon studerat, skrivit på ett systematiskt sätt. Orsakertill detta menar Runesson kan vara tidsaspekten men ocksåformen för kompetensutveckling.

Skolverkets forskningssymposierEn annan form för mötesplatser har Skolverkets forsknings-symposier utgjort. Skolverket har under några år arrangeratregionala symposier benämnda Forskningen i Skolan/Skolan iForskningen ett möte på lika villkor. Symposierna har skett inomramen för Skolverkets projekt Forskningsnyttjande och forsk-ningsanvändning. Samverkan kring forskning om och i skolan - enmötesplats för kunskaps- och idéutbyte. Symposierna har förlagtstill någon högskoleort och genomförts i samverkan med denaktuella högskolan och Skolverkets fältorganisation. Det första


symposiet hölls i Kalmar 22-23 oktober 1997.2 Symposiernasuppläggning har verkat för ett främjande av mötet mellan for-skare och praktiker. Pågående forskning som bedrivs i samar-bete mellan båda parter har presenterats vid parallella semi-narier. Seminarierna har bundits samman med föreläsningarsom betonat vikten av mötet mellan forskare och praktiker.Syftet med symposierna var att:

Stimulera samverkan och samarbete när det gäller stöd till forskningsinformationoch forskningsanvändning på regional och lokal nivå mellan Skolverkets fältor-ganisation, lokala representanter för Svenska kommunförbundet, Lärarförbundetoch Lärarnas Riksförbund samt universitet/högskola.

I den skrivning som görs i introduktionen till dokumentatio-nen av symposierna finns också en förhoppning från Skolverk-ets sida om att detta första möte ska leda till fler och ökadekontakter mellan forskning och skolarbete, kontakter som skaleda till nya vägar och ett bättre samarbete mellan skola ochhögskola. Vid högskolan Dalarna väcktes då tanken om enuppföljning genom en forskningsverkstad: Forskningsverkstaden- ett projekt inom Forskningen i Skolan/Skolan i Forskningen - prak-tikers och forskares möte för att forma forskningsprojekt i skolan.Arbetet har skett i samarbete mellan Skolverket, HögskolanDalarna och regionens kommuner genom Pedagogiskt Ut-vecklingscentrum Dalarna (PUD).

2 Det andra symposiet genomfördes tillsammans med Karlstads universitet 1 okto-ber, 1998; det tredje genomfördes tillsammans med Högskolan Dalarna 29 oktober,1998; det fjärde med Göteborgs Universitet 8-9 december, 1998; det femte medMitthögskolan den 15-16 april, 1999 och det sjätte tillsammans med Stockholms uni-versitet och Södertörns högskola (dokumentation ännu ej tryckt). Ytterligare sympo-sier är planerade till Malmö och Umeå. Rapporter finns från samtliga symposier ivilka kortare sammanfattningar av föreläsningar och seminarier presenteras.(Andræ Thelin, 1998a, 1998b, 1999a, 1999b, 1999c, 2000).


ForskningsverkstadenInitiativtagare till att starta forskningsverkstaden var professorGunnar Berg, Högskolan Dalarna. Vid det forskningssymposi-um som hölls i Falun i oktober 1998 angav Berg i sitt anföran-de en modell för hur samverkan mellan högskola och skolaskulle kunna te sig i praktiken (Berg, 1999, s 8-12). De tanke-gångar Berg presenterar i artikeln utgår från de didaktiska frå-gorna varför, vad och hur. Som ett svar på varför- frågan angerBerg att forskning handlar i någon mening om att göra oss"klokare". Han menar därför att det borde finnas möjlighetertill att minska klyftan mellan forskning och utvecklingsarbetevilket förutsätter att de båda parterna, forskaren och prakti-kern, kan hitta problemområden som är lika angelägna försåväl forskningen som utvecklingen av praktiken. Detta förut-sätter i sin tur att det finns en dialog mellan de båda fältensom kan ge förståelse för/intresse av varandras kunskaper.Vinsten med detta synsätt, menar Berg, är att utvecklingsarbe-tet vilar på en fastare, teoretisk grund och forskningsresulta-ten blir mer tillförlitliga för praktiken.

Vad- frågan anger Berg handla om att finna områden förforskning och utvecklingsarbete som är lämpliga och möjligaför gemensamma projekt. Som exempel ger han sitt eget pro-jekt om skolkultur. Om vad- frågan besvarar innehåll beteck-nar Hur- frågan former för ett samarbete mellan forskare ochpraktiker. Berg betonar här att det inte endast handlar ommöten utan även mötesplatser vilket på sikt kräver att en verk-samhetsidé utvecklas där inte den ena parten är tongivande.Exempel på mötesplatser som anges i artikeln är forsknings-cirkeln och pedagogiska samtal.

För att förverkliga idén med en forskningsverkstad bildadesen arbetsgrupp bestående av Gunnar Berg, högskolanDalarna; Gunnar Olsson, PUD; Lena Olsson, SkolverketUppsala och Annika Andrae Thelin, Skolverket, Stockholm.Ekonomiskt stöd erhölls från Skolverkets forskningsverksam-


het. Gruppen träffades kontinuerligt och planerade en upp-följning i form av seminarier. Året efter det regionala sympos-iets genomförande bjöds de som deltagit i symposiet in tillforskningsverkstaden (se bilaga 1). Då antalet intresserade varlitet gjordes ytterligare en inbjudan till skolor och personersom inte deltagit i symposiet. Två seminarier - den 30 septem-ber och den 11 november 1999 - var planerade att genomfö-ras. Ett tredje kom att ske den 20 januari 2000, då man redanefter första tillfället insåg att fler behövdes. Syftet med forsk-ningsverkstaden beskrivs i inbjudan som att:

Erbjuda en mötesplats där deltagarna successivt arbetar fram skisser till gemen-samma forsknings- och utvecklingsprojekt. Skisserna bör ha ett sådant innehållatt de tillgodoser såväl praktikerns som forskarens strävan att förbättra skolanspraktik och bidra till kunskapsutvecklingen.

De tre seminarierna följde samma uppläggning (se bilaga 2, 3,4). Under förmiddagens första arbetspass samlades alla delta-gare för att ta del av gemensamma föreläsningar från Skolver-ket, forskare, och en utvecklingschef för gymnasieskolan. Öv-rig tid samlades praktiker i grupper kring ett forskningsområ-de som de angivit i anmälan. Till varje sådan grupp knöts enforskare. Grupperna kom att vara olika stora. Arbetet i grup-perna skulle mynna ut i en plan för ett projekt som skulleskickas till Skolverkets satsning "Stöd till kompetensutveckling2000".

Totalt grupperade man sig i nio grupper. Till varje gruppfanns forskare knutna. Några av deltagarna bytte grupp uti-från problemområde. Från deltagare i forskningsverkstadenskickades elva ansökningar in bland annat till Skolverkets sats-ning "Stöd till kompetensutveckling 2000", varav fyra projektfick medel. En fråga som ställdes av ansvariga för verksamhe-ten var: hur går vi vidare med forskningsverkstaden, hur tar vivara på den kunskap som finns? En utvärdering planeradesdärför.

Utvärderingens syfte och genomförande 17

Utvärderingens syfte ochgenomförandeI det inledande avsnittet redogjordes för den verksamhet somär föremål för utvärderingen. Utvärdering har per definitionuppgiften att bedöma värdet av eller kvaliteten i en viss verk-samhet. I denna studie handlar det om att göra en bedömningav forskningsverkstaden som genomförts i samarbete mellanSkolverket, Högskolan Dalarna och kommuner i regionengenom Pedagogiskt Utvecklingscenter Dalarna (PUD).

Utvärderingen följer tankelinjen förutsättningar - process -resultat. I denna studie innebär det att förutom syftet medforskningsverkstaden också ta del av övriga förutsättningar fördeltagarnas medverkan i arbetet. Processen blir i studien detillfällen som planerats för arbetet men också att ta reda påom ytterligare tid har använts mellan de planerade seminari-erna, hur arbetet fördelats i gruppen, vilka frågor som behand-lats etc. Resultatet i detta fall betecknar jag vara den skrivnaprojektansökan som skickats till Skolverket för bedömning.Franke Wikberg (1992) betonar vikten av att samtliga kompo-nenter i en utvärdering blir belysta om det ska vara möjligt attuttala sig om vad resultatet beror på och vad som bör och kanförändras för att utveckla programmet i fråga (s 13).

Syftet med utvärderingen är att söka förstå vad forsknings-verkstaden inneburit för inblandade parter och därmed ge enbild av mötet mellan forskare och praktiker. Syftet kan ytterli-gare preciseras:


• Har mötena skett på lika villkor?• Kan såväl ett forsknings- som ett skolutvecklingsperspektiv

utläsas i ansökningarna?• Hur ser deltagarna på idén om samverkan mellan forskare

- praktiker?• Kan några effekter utläsas hos deltagarna efter att ha med-

verkat i forskningsverkstaden?

GenomförandeUtvärderingen har utgått från den dokumentation som fannssamlad vid Skolverket och Pedagogiskt UtvecklingscentrumDalarna (PUD). Från Skolverket har rapporten från forsk-ningssymposiet i Falun, beslut kring forskningsverkstadensamt gruppernas projektansökningar och utfallet av dessa in-kommit. Materialet från PUD har bestått av inbjudan till forsk-ningsverkstaden, program vid de tre seminarierna, anmäldadeltagare till seminarierna samt gruppindelning och tema förforskning efter 11 november, 1999.

För att få en inblick i deltagarnas uppfattningar av verksam-heten har en enkät skickats till de nio forskare och de 34 prak-tiker som var förtecknade på listan med gruppindelning per 11november. Ett längre samtal per telefon har gjorts med LenaOlsson Skolverket, Uppsala och med Gunnar Olsson, PUD.

Enkätens konstruktion och bearbetningEnkäten är uppbyggd kring fem områden. Dessa är mötesplatsmellan forskare och praktiker, gemensamt problemområde,stöd för deltagande, ansökan till Skolverket samt forskningeni skolan/skolan i forskningen. Inom varje område fanns ettantal frågor. Några frågor hade fasta svarsalternativ andra varöppna där de tillfrågade kunde svara med egna ord (se bilaga5).

Enkäten skickades till samtliga forskare via e-post och brev-ledes till praktikerna den 9 oktober 2000. Flera påminnelser

Utvärderingens syfte och genomförande 19

gjordes via e-post och telefonsamtal under de två påföljandeveckorna. Samtal med Skolverket i Uppsala gjordes den 19oktober och med PUD den 26 oktober.

Tabell 1: Antal utskickade och inkomna enkäter fördelade påforskare och praktiker

Antal utskickade enkäter Antal inkomna enkäter

Forskare 9 10

Praktiker 34 25

Total 43 35

Ett enkätsvar från forskarna tillkom. Forskaren som besvaratenkäten fanns inte med från början i forskningsverkstadenutan började senare i ett projekt tillsammans med en annanforskare. Denne kollega skickade honom enkäten som besva-rades och skickades in. Bortfallet bland praktikerna berodde ide fall jag fått uppgifter på att de bytt skola eller inte svarattrots flera påföljande påminnelser. Min bedömning är dockatt representativiteten är god då praktiker från alla gruppernahar besvarat enkäten.

Bearbetning av enkäten har skett kvalitativt. En samman-ställning av de svar som inkommit har gjorts. Därefter har sva-ren bearbetats och olika mönster eller områden har sökts.

Bearbetning av projektansökningarDe elva projektansökningar som skickats till Skolverket fråndeltagare i forskningsverkstaden lästes och analyserades uti-från graden av forskning- respektive skolutvecklingsperspektiv.Två grupper utkristalliserades ganska snart. Den ena anknöttill forskning på något sätt och den andra anknöt inte alls tillforskning. Inom gruppen forskningsanknytning kunde ansök-ningarna särskiljas ytterligare avseende graden av forsknings-anknytning. En skiljelinje gick mellan de ansökningar somrelaterade till forskning som en bakgrund till sitt projekt och


de ansökningar som inte hade den relationen. Ansökningarnaföll ut i ett mönster och sorterades sedan in i tre kategorier.

Tolkning och presentation av utvärderingenAnalys och tolkning av data har utgått från forskningsverksta-dens syfte samt de preciserade frågeställningarna för utvärde-ringen. Syftet med forskningsverkstaden var att praktiker ochforskare skulle enas kring ett problem som var gemensamt försåväl forskningen som för skolutvecklingen. Data har då tol-kats utifrån bland annat begreppet lika villkor. Data har tol-kats och presenteras utifrån tankelinjen förutsättningar - pro-cess - resultat. De båda grupperna praktiker och forskare harhållits isär för att få en bild av respektive villkor för att delta iforskningsverkstaden. Till förutsättningar har enkätens frågor1a,b,c och 3a,b räknats. Till processen har frågorna 1d,e och2a,b,d,e,f och 4e förts. Resultatet i detta fall utgörs av enkätensfrågor 5a,b,c,d samt de inskickade ansökningarna till Skolverk-et. Ansökningarna har kategoriserats och de tre kategoriernabeskrivits.

Presentationen av empirin sker i fem huvuddelar; Förutsätt-ningar för deltagande, mötets karaktär, ansökningarna, effek-ter av att ha deltagit i forskningsverkstaden samt deltagarnassyn på samverkan mellan forskare och praktiker. Varje delinnehåller genomgående mycket citat för att läsaren ska få enbild av hur deltagarna tänker kring de olika frågorna. Avslut-ningsvis lyfts några frågor upp för diskussion kring mötet for-skare - praktiker. Rapporten har diskuterats med projektgrup-pen innan den slutligen lämnats för tryckning. Vid detta till-fälle diskuterades förslag på en fortsättning och utveckling avforskningsverkstaden. De förslag som framkom är nämnda idiskussionen.

Forskningsverkstaden i praktiken 21

Forskningsverkstaden ipraktikenFörutsättningar för deltagandeSyftet med forskningsverkstaden var bland annat att skapa enmötesplats mellan forskare och praktiker. I den inbjudan somskickades ut till presumtiva deltagare var två heldagsseminari-er inlagda. Dessa utökades till ett tredje seminarium som för-lades till januari månad 2000. Det visade sig dock i praktikenatt deltagarna träffades oftare i de grupper som de medverka-de i. Ett till tre extra tillfällen anges. Den vanligaste formen fördessa träffar var fysisk, men i en grupp prövade man även and-ra former som telebild och kontakt via e-post mellan de fastaseminariedagarna. Forskarna deltog i samtliga träffar medanpraktikerna inte närvarade lika frekvent. Orsakerna till dettaanger man vara :

För stor arbetsbelastning på hemmaplan. (Praktiker)För mycket krockade. (Praktiker)För stora reseavstånd. (Praktiker)

I inbjudan framkom klart att ingen ersättning skulle utgå föratt delta i forskningsverkstaden och man skrev också att delta-garna skulle kontrollera med sin skola/högskola om tid för attmedverka i projektet. Materialet visar att praktikerna haft stödför att delta på de fasta seminarietillfällena. De har då ersattsmed vikarie i skolan. Ungefär hälften av praktikerna framhål-ler också att skolledningen var stöttande men endast i två fallfick praktikern extra tid för att delta i skrivandet av en ansö-kan. En av praktikerna framhåller vikten av att cheferna måstevara mer införstådda i den här typen av verksamhet:

Cheferna är för dåligt informerade om vidden av vad dessa arbeten betyder. I vårkommun finns inte ekonomi för att lägga tid och pengar på forskning. Viljanfinns men inte pengar. (Praktiker)

Om det var knapert för praktikerna att få ytterligare tid, såtycks det som om forskarna kunnat få extra timmar för att del-ta i forskningsverkstaden. Spännvidden är stor. Forskarna an-ger allt från några extra timmar till 40 timmar för arbetet.

Tog forskningstid plus fritid. (Forskare)25 timmar. (Forskare)Visst arvode. (Forskare)

Förväntningar på mötetEnkätstudien pekar på att förväntningarna är blandade infördet möte som forskningsverkstaden skulle vara. De förvänt-ningar man har präglar ofta senare synen på den verksamhetman deltagit i. Blir de egna förväntningarna uppfyllda lederdet till att deltagandet upplevs lyckat. Uppfylls däremot inteförväntningarna kan det leda till en känsla av misslyckande.Det kan alltså vara av vikt att ägna en stund åt att synliggöra deolika förväntningar som finns i en grupp för att kunna bemö-ta och diskutera just dessa.

De förväntningar som uttrycks i enkätsvaren kan delas in itre områden. Det första berör förväntningar på att få tid ochmöjlighet till att åstadkomma något positivt. Det andra hand-lar om att få information, i första hand om högskolan. Det tre-dje området ringar in förväntningar på ett utbyte av någotslag. Ser man till syftet med forskningsverkstaden finns detuttalat att det ska vara ett utbyte mellan forskare och praktikeroch att en ansökan ska skrivas, så ur det perspektivet förefallerinte de förväntningar som deltagarna har iögonfallande. Menom det finns motstridiga förväntningar i en grupp kan detvara värdefullt att synliggöra dem för bästa resultat.



Organiserade träffarI inbjudan till forskningsverkstaden fanns redan heldagarinplanerade med ett givet innehåll och där rubriker även varsatta för gruppernas arbete i en slags progression från idéut-byte till skrivande av ansökan. Flera av forskarna ser denna tidsom en möjlighet att få diskutera sina upplägg med andra for-skare, men också att få viss hjälp med själva ansökningarnafrån Skolverket. Praktikerna ser däremot dessa tillfällen somatt få hjälp och är i högre grad produktinriktade. De ser möj-ligheten att få delta i ett kommande projekt.

Att få tillfälle att diskutera forskningsuppläggning med andra forskare och prak-tiker. (Forskare)

Att få viss hjälp att skriva ansökan till skolverket. (Forskare)

Att få organiserade tillfällen att arbeta med uppläggningen av forskningen ochmed ansökan till Skolverket tillsammans med min samarbetspartner i skolan.(Forskare)

Att praktiskt kunna förverkliga de idéer som finns i dokumentationen från sym-posiet. (Forskare)

Att vi skulle få en bra rapport som skulle leda till pengar från Skolverket tillforskningscirklar till min skola. (Praktiker)

Att mitt intresseområde skulle vidareutvecklas och få hjälp med uppstyrning ochhandledning. (Praktiker)

Att få hjälp att formulera ett funktionellt forskningsprojekt och att få hjälp atttänka i termer av forskning. (Praktiker)

Ett samarbete mellan kommunal skola och högskola. Ett gemensamt forsknings-projekt. (Praktiker)

InformationsträffarI de seminarier som var inplanerade ansvarade Skolverket förmerparten av den information som gavs till samtliga deltaga-re, information som kan tänkas vara avgörande för om en


ansökan beviljas pengar eller inte. Informationen ger också enbild av var Skolverket står i olika frågor som rör det samarbe-te mellan forskare och praktiker som idag betonas så starkt.Information vid seminarieträffarna gavs även av högskolan,något framför allt praktikerna hade förväntningar på:

Att få höra hur Skolverket ser på skolnära forskning. (Forskare)

Att få idéer och att få reda på vad högskolorna gör inom skolområdet. (Praktiker)

Att få information och möjligheter att delta dvs. anslag. (Praktiker)

Träffar för utbyteI grunden för det möte som ordnats mellan praktiker och for-skare ligger antagandet om ett närmande mellan teori ochpraktik och att detta möte kan ske genom ett projektarbete.Det handlar om att mötas kring ett gemensamt problemom-råde som både kan utveckla skolan och är forskningsbart. Pådet sättet menar man att såväl forskningen berikas som att skol-utveckling sker. I dessa tankebanor faller forskarna klart in:

Ett samtal om relationen mellan praktik och teori - i den ordningen. Jag ser sommitt uppdrag att teoretiskt reflektera över förekommande praktik för ökad förståelseav vad lärare faktiskt gör i sitt arbete. (Forskare)

Att utveckla samarbetet kring forskning i skolan. (Forskare)

Att praktiker och forskare gemensamt skulle kunna formulera ett problem som ärintressanta att närma sig från bägges perspektiv, vilket i sin tur leder till ett ökatsamarbete både till att ny kunskap erhålls och att praktiken förbättras (vad nuförbättras kan tänkas betyda, vilket i sig är en intressant fråga för samverkan).(Forskare)

Att vi kunde formulera ett par forskningsfrågor. (Forskare)

Praktikerna var inte lika klara över vad utbytet skulle kunnabetyda för dem och för verksamheten. Att få kontakt med hög-skolan, att komma närmare högskolan, att få inspiration är fleraav de uttryck som används för att beskriva förväntningarna.


Att få kontakt med forskare som arbetar med forskning kring gymnasieskolanspraktik. (Praktiker)

Att få tillfälle att komma närmare högskolan att lära känna "kultur" och tän-kande omkring skolforskning, att skriva utvecklingsarbete. Att få tillfälle attpacka upp eget material och få stöd i att hantera arbetsgång för fortsatta strävan-den mot en examen i pedagogik. (Praktiker)

Att få träffa och diskutera med någon forskare. (Praktiker)

Positiva möten med nya infallsvinklar och inspiration att gå vidare med "skolut-veckling". (Praktiker)

Men en del praktiker var också mycket klara över vad de villefå ut av ett möte och då gällde det att få ta del av forskningen

Att få ta en aktiv del i forskningsarbetet, gärna knuten till min arbetsplats.(Praktiker)

Medan andra såg tillfälle till att utbyta erfarenheter med övri-ga praktiker vilket i sig kan jämföras med forskarnas önskan (setidigare citat).

Främst att upptäcka praktiker, med en annan erfarenhetsgrund än min egen sombelyser mitt intresseområde ur andra perspektiv. (Praktiker)

Det fanns även deltagare som såg en möjlighet att genomdessa seminarier fördjupa en redan påbörjad samverkan.

Såg arbetet som en utvidgning av vårt projekt. Positiva förväntningar. (Forskare)

Att ytterligare förstärka min skolas koppling till högskolan och forskningen.(Praktiker)

Mötets karaktärEn av utgångspunkterna för mötet mellan forskare och prak-tiker var att hitta ett gemensamt problemområde för deltagar-na i gruppen. Det problem som valdes skulle vara lika intres-sant för forskaren att söka kunskap kring som det skulle vara


en möjlighet för praktikerna att utveckla skolan utifrån. Prak-tikerna hade inför forskningsverkstaden angivit ett område iansökan som låg till grund för den gruppindelning som gjor-des av PUD. Vid det första seminarietillfället presenterades deolika områdena i grupperna och diskuterades. Både forskareoch praktiker är eniga om att allas intresseområden diskute-rades i den egna gruppen men att diskussionerna rörde sigolika mycket kring de områden som presenterades:

Men olika intresseområden fick olika respons beroende på handledarens egetintresse. (Praktiker)

Diskussionerna som pågår i de olika grupperna präglas såvälav forskardominans som ett utbyte av tankar och idéer.

ForskardominansSåväl forskare som praktiker menar att forskarna dominerademötena. Forskarna förklarar detta med att det är de som i fleraavseenden har den kunskap som var användbar i diskussio-nerna. Även praktikerna ser det som naturligt att forskarna tarordet framför allt i ett inledningsskede.

Forskaren hade inledningsvis en självklart dominerande roll genom att förse ossmed vissa nödvändiga kunskaper. I övrigt tycker jag att rollfördelningen harvarit spridd bland alla inblandade - forskare och lärare - har mött varandra medsitt speciella kunnande som varit mycket fruktbart. (Praktiker)

Forskaren dominerade, men det var helt naturligt. Jag känner att jag kommit vältill tals. (Praktiker)

Lade själv periodvis beslag på andras talutrymme, samtidigt var det jag som ivissa avseenden hade kunskaper som de andra saknade i större eller mindreutsträckning. Hade processen fortsatt kan nog detta leda till att praktikerna allteftersom kunnat få ett ökat inflytande. Till syvende och sist befann vi oss på for-skarnas "hemmaplan". (Forskare)

Jag får vara lite självkritisk och säga att förmodligen var jag själv rätt domine-rande. (Forskare)


Jag har läst mycket som andra inte läst och har lätt för att komma ihåg och asso-ciera till detta. (Forskare)

Att lärarna ser det som naturligt att forskarna tar talutrymmetkan ju förstås utifrån den styrning lärare varit utsatta för underlång tid. Det är ju möjligt, som en av forskarna påtalar (citat 3ovan), att praktikerna skulle kunna komma mer till tals omdet fanns mer utrymme och tid. Att de behöver tid för att dis-kutera och utveckla en gemensam ansökan är tydligt genomatt de själva träffats nära nog dubbelt så många gånger somursprungligen var planerat (se tidigare avsnitt). Det blir där-för intressant att diskutera tidsaspekten i de möten som forsk-ningsverkstaden är ett uttryck för.

TankeutbyteI materialet påtalar både forskare och praktiker att mötenapräglats av ett utbyte av tankar och idéer. En skillnad finnsdock i hur man uttrycker sig. Forskarna pratar mer medutgångspunkt från deras eget forskningsområde och då i ter-mer av att praktikerna också är intresserade av deras område,att det är de som har begrepp att ge praktikerna

För området elevkultur var det ett väldigt stort intresse i gruppen. Att detta varett område som både kunde engagera forskare som praktiker var/är alldelesuppenbart. (Forskare)

Jag sysslar med "classroom management" ett område som berör alla praktiker ochdär de har erfarenheter av och åsikter om./ / Jag kan ge praktiker begrepp som dekan använda för att reflektera över sitt eget arbete. (Forskare)

Praktikerna däremot lyfter fram att alla kom till tals i grup-perna och att forskarna lyssnade på deras erfarenheter och attde fick tid för att berätta om sitt eget område:

Det var en öppen dialog. Forskarrepresentanten lyssnade och var konstruktiv.(Praktiker)


Han verkade genuint intresserad, och han sa att jag hade en kompetens som hansaknade. (Praktiker)

Genom att alla i gruppen lyssnar och diskuterar runt gemensamma frågor, anserjag att jag själv och alla andra kommer till sin rätt. (Praktiker)

Jag blev tillfrågad om saker som jag som praktiker har god insyn i och som sedantogs hänsyn till i arbetets fortsatta uppläggning. (Praktiker)

Vi fick god tid på oss att samtala tillsammans med forskare. Jag upplevde att detfanns en stor ambition från högskolans sida att alla praktiker skulle komma i encirkel där professionen kom till sin rätt. (Praktiker)

Forskaren var mycket lyhörd och mycket intresserad av praktikernas kunskaper detkändes lätt att samarbete med honom. (Praktiker)

Men det fanns även de praktiker som uttryckte motsatsen.Några praktiker påpekar i materialet att de inte fick någon för-ståelse för sitt eget område i gruppen och då syftar man främstpå forskarens ointresse:

Ointresse från forskarens sida. Han ville ha hjälp med sin forskning och var inteintresserad av vad vi hade. (Praktiker)

Mitt område ville min handledare inte riktigt tycka om. (Praktiker)

Formandet av ett gemensamt problemArbetet med att inventera olika intresseområden i forsknings-verkstaden skulle senare utmynna i att finna ett problem somvar gemensamt ur aspekten forskningsbart och möjligt förskolutveckling. Vi har tidigare sett att praktikerna anser attderas olika områden diskuterades i grupperna. Träffarna skul-le alltså ägnas åt att enas kring ett gemensamt problemområ-de kring vilket en ansökan skulle ta form. Alla grupper sträva-de dock inte efter att hitta ett gemensamt problemområde. Ien grupp gjordes det motsatta:

I vår grupp beslutade vi att inte fastna i ett och samma område - alla fick arbetavidare med sitt. (Forskare)


Om ett område ska vara angeläget för båda parter krävs det ettintresse och en förståelse från den andra parten och övriga igruppen. En strävan i samverkan mellan forskare och prakti-ker är tanken på ett utbyte mellan de två kunskapsfälten.Materialet ger dock en antydan om att det var forskarnasområde som på något sätt var utgångspunkten för det pro-blemområde som ansökan skulle kretsa kring. Forskarna är isina svar entydiga och klara över vad mötena handlade om,det finns en klar målinriktning om projektet och om den kom-mande ansökan till Skolverket.

Uppläggning av vårt tilltänkta projekt, förberedelser för ansökan om medel, dis-kussioner kring centrala begrepp. (Forskare)

Det var en mycket engagerad planering av elevkulturprojektet. Det handladeockså om att reflektera över arten av detta samarbete. (Forskare)

Att hitta ett gemensamt problemområde, att förstå varandras utgångspunkter ochhur en projektbeskrivning kan göras vad den faktiskt kom att handla om.(Forskare)

De som kom ville ha hjälp med att formulera ansökan till Skolverket. Den hjälpenfick de så långt de ville själva. (Forskare)

Ett fortgående pedagogiskt samtal om lärstilars betydelse för undervisningsplane-ring. (Forskare)

Praktikerna däremot var inte lika tydliga i sina uttalandenutan förhöll sig mer allmänna när de berättar om vad mötenahandlade om. De uttrycker på intet sätt den klarhet som for-skarna gör med mötet. Man skulle kunna ringa in deras svar iflera områden. Det första området rör utsagor av mer allmänkaraktär eller beskrivande av faktum såsom att mötena hand-lade om information och organisation eller att det rörde sigom ett möte mellan forskare och praktiker och vad ett forsk-ningsarbetet skulle handla om.


Ett andra område hade mer karaktären av att praktikerna upp-levde att det fanns en diskussion i gruppen, få nämner dockett specifikt problemområde.

Det egna forskningsprojektet. Tankegångar från andra forskare, Skolverket ochbeslutande människor. (Praktiker)

Hur vi tillsammans (forskare och praktiker) skulle ringa in och se möjligheter ochbegränsningar i det aktuella projektet. (Praktiker)

Diskussioner "hur vi kan hitta ett gemensamt projekt, forskare - praktiker".(Praktiker)

De träffar jag deltog i upplevde jag som mycket givande, vi diskuterade förutsätt-ningslöst. (Praktiker)

I ett tredje område ger de praktiker som är delaktiga i ett pro-jekt uttryck för hur arbetet kan utvecklas tillsammans med for-skare.

Vi diskuterade skolutveckling utifrån de yttre och inre ramar som skolan styrs av.Vi diskuterade sedan formerna för hur vi praktiskt skulle gå tillväga vid kultura-nalyser. Vi pratade också om tidigare analyser. (Praktiker)

Skolkultur/elevkultur och funderingar kring skolutveckling. (Praktiker)

Att synliggöra forskningscirkelns specifika möjligheter att skapa ny kunskap.(Praktiker)

Några uttryckte besvikelse över att deras område inte fannsmed eller att det handlade mer om anpassning än utveckling:

Pedagogiska frågor som rörde förskola, låg- och mellanstadiet även högstadiet,tycks som om gymnasiet är glömt. (Praktiker)

Att anpassa in absurdum. (Praktiker)

Den skillnad som framkommer mellan forskare och praktikermed avseende på vad mötet handlade om blir intressant attreflektera kring utifrån mötets lika villkor. Vi har redan från


en av forskarna hört (se tidigare citat) att mötena skedde påhögskolan. Vilken betydelse har val av plats för utfallet av enverksamhet? En annan viktig aspekt är att ingen praktikernämner att de bidrar med information vid mötena eller att frå-gor som behandlas kretsar kring praktikerfrågor.

En fråga som nu infinner sig är huruvida deltagarna i grup-perna anser att de kom fram till ett gemensamt problemom-råde eller inte och i så fall var de skulle vilja placera det. Meddet upplägg forskningsverkstaden hade, var ju syftet att pro-blemet skulle dels vara intressant för forskaren, dels skulle detvara utvecklingsbart i skolan. I tabell 2 har de svar sominkommit sammanställts.

Tabell 2: Forskarna och praktikernas placering av problemområdet

Forskarnas Praktikernas Båda Ej svar

Forskare l 8 2

Praktiker 6 7 10 2

Forskarna är samstämmiga i sin syn på att de områden som be-arbetats faller inom en gemensam ram. Endast en av forskar-na anser att det är forskningsområde. Praktikerna däremot ärlite mer splittrade och fördelar sig ganska jämt över de tre fäl-ten. Noteras bör att det är endast praktikerna som anser att ettintresseområde enbart rör sig inom praktikerfältet, detta trotsatt ingen av dem nämnt att diskussionerna rördes sig kringderas frågor. Några kommentarer:

Han ville att alla vi praktiker skulle försöka gå in under hans "favorithatt".(Praktiker)

Går ej att särskilja. (Praktiker)

Båda sidor hittade sitt arbete inom problemområdet. (Praktiker)

Relationen mellan praktik och teori. (Forskare)


Problemområdets angelägenhetPå frågan om området kändes angeläget för deltagaren ärbåde forskare och praktiker samstämmiga att så var fallet. Enav forskarna påpekar i en kommentar att hade det inte varit såhade det varit svårt att genomföra arbetet. I tabell 3 visas attdet är en majoritet som anser att problemet var angeläget ochdet är endast ett fåtal praktiker som inte ansåg detta.

Tabell 3: Problemets angelägenhet uppdelat på forskare och prak-tiker.

Ja Nej Ej svar

Forskare 8 2

Praktiker 20 5

Bland de praktiker som inte tyckte att området kändes ange-läget framkommer bristen på den praktiska förankringen:

Hade förväntan att få fördjupa mig i "mitt material" det blev inte så. (Praktiker)

Forskaren tog ej del av våra önskningar, e-post eller arbeten. (Praktiker)

Det kan vara intressant att gå vidare och fundera över vad manmenar när man säger att ett problemområde är angeläget förbåda parter. I materialet blir det tydligt att forskarna menar attdet innebär ett forskningsområde som är angeläget såväl förforskning som för skolutveckling. Forskarna uttrycker sigockså i termer av teori och praktik och har klara idéer för hurderas kunskap är användbar för praktikerna. De relaterar tillsin egen erfarenhet av liknande samarbete.

Skolans praktik: Elevkulturstudier alstrar idéer om t. ex. hur man kan bedrivaelevinflytande arbete, elevvård och allmänt fokusera elevers arbetsmiljö i skolan.Forskning: Kunskapsutveckling vad gäller ev. relationer elevkultur-skolkultur ochev relationer elevkultur-ungdomskultur. Bidrar allmänt sett till att öka kunskaperom styrningen "i" skolan. (Forskare)


Framför allt genom den aktionsforskningsinriktning som projektet formulerade,vilket skulle ge deltagarna en möjlighet att lära, genom learning by doing närmasig frågor om hur skolans verksamhet kan utvärderas, kontakt med andra kultu-rer och värderingar, vägar för att motivera både elever och lärare att lära, reflexio-ner över lärande och pedagogiska frågeställningar etc. (Forskare)

Ökad teoretisk förståelse av förekommande praktik. Praktiken belyses ur olika per-spektiv. Jag använder Handal/Lauvås och Kansanens triangel med olika förstå-elsenivåer. Jag har också en etnografisk hållning till pedagogisk forskning ochtycker att forskare och praktiker i samarbete skall producera berättelser om under-visning. (Forskare)

Jag har återigen svårt att se praktik och forskning som motpoler. Forskning inomämnesdidaktik måste ta sin utgångspunkt i praktiken och hela tiden hålla dialo-gen med lärarna på fältet levande. Då tror jag att den automatiskt också kan blitill nytta för eleverna och därmed för lärarna och för skolan. I samband medavrapportering i nationella och internationella forskningstidskrifter och utgivan-de av rapporter, bör den även kunna bli till nytta för forskarsamhället. (Forskare)

Eftersom problemområdet berörde frågan om demokrati i en mångkulturell skola,fanns det intresse dels att få tid för lärarlaget att reflektera kring sitt eget lärandei relation till elevernas lärande, något som även var av intresse att studera somforskare. (Forskare)

Praktikerna uttrycker sig mer i termer av att de får något, deblir delaktiga i något som tillför dem kunskap. Forskningen ärför många av dem svaret på skolans frågor. Knappt någon talarom att de själva bidrar med sina erfarenheter och kunskap imötet däremot relaterar de till att forskningen kommer attsynliggöra deras eget arbete i skolan.

Svårt att förklara kortfattat, men vi har fått nya möjligheter att utveckla sådantsom vi annars inte skulle ha gjort. Forskarmedverkan gör också att "perspektivethöjs" och vi får del av sådant som vi inte skulle ha fått annars (ett försök till för-klaring). (Praktiker)

Jag blev ju kunnigare som lärare om jag kan ta till mig forskningsresultat. Alltsyns inte i skolvardagen. (Praktiker)

Genom att både praktiker och forskare fokuserar på samma analyser, tror jag attdet blir enklare att göra ev. förbättringar snabbare. Forskarnas medverkan gör attutvecklingsfrågor får större tyngd ute på skolorna. (Praktiker)

Vi arbetar med värderingsfrågor. Dvs. ett förändringsarbete i kommunal skola.Kulturanalys hade då varit "grundläggande forskning". (Praktiker)

Skolutveckling på lokalt plan om resultaten tas tillvara. Ny kunskap för forsk-ningen. (Praktiker)

Individualiseringsprocessen och de olika lär och inlärningsstilarna är otroligtutvecklande för forskarna, lärarna och eleverna. (Praktiker)

För skolans del skulle det betyda att vi fick lov att se lite utanför "vår svenskaskola" vår närhet kunskapsutveckling skulle komma både lärare och elever tillgodo eftersom vi skulle ha utbyte både mellan elev-elev, lärare-lärare, forskare-for-skare från de olika länderna (Sverige -Chile). I respektive hemland skulle allakategorierna arbeta tillsammans. (Praktiker)

De praktiker som är involverade i ett projekt ser klara kopp-lingar till att forskningen kan bidra till kunskap om/i prakti-ken. Det blir spännande att pröva forskningen i praktiken:

Skolkulturanalys är ett instrument att använda för att belysa möjligheter till för-ändring. (Praktiker)

Att genom en kulturanalys bland elever ta del av det problemområdet kan gemycket nu och intressant kunskap både till skolan och till forskningen. Utifrånpraktikerns perspektiv blir det av största intresse att se om man kan göra utvärde-ringar på det här sättet. Dessutom får vi pröva forskarens teorier i praktiken - ärhans sätt att analysera elevsvar användbart i praktiken. (Forskare)

Projektansökningarna Förutom att skapa mötesplatser för forskare och praktiker syf-tade forskningsverkstaden till att gruppen skulle arbeta framskisser "till gemensamma forsknings- och utvecklingspro-jekt"(ur inbjudan, bil 1). Som en förberedelse ombads prakti-kerna att i anmälan ange ett område som de var angelägna omatt utveckla tillsammans med forskarna. De angivna områdenaskulle utvecklas så att de vid det andra och tredje tillfälletkunde formas till ansökningar, som skulle skickas till Skol-verket.

Skolverkets "Stöd till kompetensutveckling 2000"(Skolverket



1999) riktar sig till utbildningsansvariga i kommuner, lands-ting, fristående skolor, svenska skolor i utlandet, friståendeutbildningar med statsbidrag och universitet och högskolor.Uppdraget är att fördela statliga medel för kompetensutveck-ling.

Skolverket fördelar medel i syfte att:

Fokusera viktiga utvecklingsområden och att utveckla och bredda formerna förlokala insatser där en utgångspunkt är sambandet mellan skolutveckling ochkompetensutveckling. Det stöd som Skolverket ger till kompetensutveckling skallbygga på ett pågående eller nystartat utvecklingsarbete och ha sin grund iuttryckta behov hos personalen i barnomsorg, skola och vuxenutbildning.(Skolverket, 1999)

Skolverket skriver fram ett antal områden som bygger på rege-ringens nationella utvecklingsplan, budgetproposition samtpå Skolverkets eget uppföljnings- och utvärderingsarbete.Inför ansökan år 2000 prioriterades följande områden:

1. Värdegrunden2. Mål och utvärdering3. Bedömning och betyg4. Studie- och yrkesvägledning för vuxenstuderande och gymnasie-

elever5. Svenska som andraspråk och undervisning av flerspråkiga elever

i andra ämnen6. Övrigt

Förutom att Skolverket anger ett antal prioriterade områdenbetonas vikten av en dialog och en samverkan mellan olikaskolor/kommuner och högskolor/lärarutbildning när det gäl-ler utveckling av lärares kompetens och skolans utveckling. Iskrivningen omnämns de regionala pedagogiska utvecklings-centra som en naturlig mötesplats för lärare och forskare:

Skolverket skall vidare stödja samverkan mellan kommunerna och högskolaninom ramen för regionala pedagogiska utvecklingscentrum. Det kan gälla insat-

ser till stöd för lärare att delta i forskningsprojekt och andra utvecklingsprojektmed inriktning mot gemensamt ansvarstagande för skolutveckling och lärarut-bildning. (Skolverket, 1999, s 3)

Av ca 1000 inkomna ansökningar inför läsåret 2000/2001 be-viljade Skolverket medel till ca 200. Från deltagare i forsk-ningsverkstaden skickades elva ansökningar in, varav fyra be-viljades medel. I de inskickade ansökningarna anges område-na 1 (3 st), 2 (4 st), 3 (1 st) och 6 (4st) vara prioriterade fördet planerade projektet.

Gemensam ansökan?Ett av syftena med forskningsverkstaden var att enas kring ettproblemområde som var gemensamt för praktiker och forska-re. Problemområdet skulle sedan ligga till grund för den ansö-kan som skickades in till Skolverket. I denna skulle dels ettforskningsperspektiv, dels ett skolutvecklingsperspektiv fram-gå. Denna ansökan kan ses som ett resultat av forskningsverk-staden där gruppens gemensamma intresse skrivits fram. Ettled i denna utvärdering har varit att analysera de ansökningarsom skickats till Skolverket för bedömning. Analysen harutgått från graden av forskning och skolutveckling som kanutläsas i ansökan. Analysen resulterade i tre kategorier somredovisas nedan.

En mer kvantitativ bedömning gjordes genom att granskasammanfattningen till ansökan. Man kan där i få fall utläsa attansökan är gemensam mellan skolan och högskolan. Där finnst ex en ruta i vilken man ska kryssa i vilka som är anordnareför satsningen. Fyra alternativ ges, "egen, högskolan, annan,flera anordnare". Endast i fyra av ansökningarna var högsko-lan ikryssad, och i två fall skriver man sig som egen anordna-re. Läser man vidare på detta sammanfattningsblad framkom-mer endast i fyra ansökningar namn på forskare eller att hög-skolan är angiven som medsökande part. Detta kan ju givetvisbero på dåliga anvisningar från Skolverkets sida men om nu



ansökan föregåtts av ett intensivt samarbete mellan forskareoch praktiker och en gemensam ansökan skulle formas blirfrågan varför inte båda parter står med som sökanden. På vil-ket sätt finns forskaren med i ansökningarna?

Kategori 1 Forskning - skolutvecklingI projektbeskrivningen finns en uttalad relation till forskarenspågående forskning. I beskrivningen anknyts också till andrastudier som rör forskning inom det område som deltagarna idet planerade projektet tillsammans vill studera vidare. Ibeskrivningen finns också klart uttalat ett skolutvecklingsper-spektiv och hur lärare i praktiken ska kompetensutvecklas. Detär också klart uttalat vad forskningen ska handla om och vadutvecklingsarbetet ska röra sig kring och hur relationen mel-lan forskare och praktiker kommer att se ut. Det finns redanen relation upprättad mellan forskare och praktiker

Kategori 2 Skolutveckling - kompetensutvecklingProjektbeskrivningar inom denna kategori utgår inte från tidi-gare forskning, snarare är det ett problemområde som är ange-läget för forskaren och praktikern. Projektstarten planeras till-sammans med forskare och man skriver fram vikten av att i pro-jektet utgå från en kartläggning av de delar i verksamhetensom är aktuella innan kompetensutvecklingen sätts igång. Detantyds också en relation till högskolan i samband med utvär-dering av verksamheten och även i uppsatsskrivande.

Kategori 3 KompetensutvecklingI denna kategori framgår ingen anknytning till forskning.Utvecklingsarbetet beskrivs mer i termer av individuell fort-bildning för lärare. Det kan handla om kurser eller att prövaen "trendig" metod. Inget samarbete anges med andra skolor,inte heller med forskare eller högskolan. Det enda som kanframskymta av forskningsanknytning är att kontakt tagits medpedagogiskt utvecklingscenter i Dalarna (PUD).

De elva projektplaner som lämnats in till Skolverkets "Stöd förkompetensutveckling 2000" fördelade sig ganska jämt i alla trekategorierna. De tre som tilldelats medel för kompetensut-veckling fanns i kategorierna 1 och 2.

Tabell 4: Projektansökningar fördelade på kategori, prioriterat område och erhållna medel.

Antal projekt Prioriterat område Antal som fått medel

Kategori 1 4 1, 2, 6, 6 2

Kategori 2 4 1, 2, 1, 6 2

Kategori 3 3 2, 2, 3 0

Total 11 4

Utfallet kan tolkas på flera sätt. Ett kan vara andelen projektsom fått pengar i förhållande till antalet ansökningar och irelation till riket. I detta fall kan man säga att forskningsverk-staden lyckats bra. Man har fått 36% utdelning där det jämförtmed riket var ca 20%. I runda tal har forskningsverkstaden fåttsig tilldelat 780 000 kronor. Ett annat sätt att tolka utfallet är ivilken mån ansökningarna skickats till "rätt" instans. Skolverk-et anger i sin inbjudan att det gäller stöd till kompetensut-veckling inom några områden samt anger klara riktlinjer förhur en ansökan ska skrivas, vilka rubriker som ska finnas medetc. Några av ansökningarna (framför allt i kategori 1) serdefinitivt inte ut på det sättet och rör inte heller kompetens-utveckling utan i större utsträckning utveckling av pågåendeforskningsprojekt, medan ansökningarna inom kategori 3knappt rör kompetensutveckling i samarbete med högskola,utan mer har en inriktning mot att pröva trendiga idéer. Härblir det ju intressant på vilket sätt forskningsverkstaden ochmötet mellan forskare och praktiker lyfter upp och diskuterardessa frågor. I samtalet med Gunnar Olsson framför han justdetta dilemma med forskningsverkstaden. Ansökningarnastämde inte överens med Skolverkets krav varför projektgrup-



pen föreslog att det skulle avsättas en särskild pott pengar - engräddfil - för ansökningar från forskningsverkstaden. Här varman dock inte enig i gruppen, utan ansökningarna bedömdestillsammans med övriga inskickade. En annan aspekt på dettaär ju vem som skriver ansökan. I datamaterialet framkommeratt de ansökningar som skickats in är skrivna av forskarna meni många fall i ett nära samarbete med praktikerna. Men vid ennärmare granskning av ansökningarna i kategori 3 är dettainte synliggjort. Forskarna nämns inte vid namn och PUDanges som en neutral kontaktpunkt.

Forskningsverkstaden i backspegeln - effekter Vad som tidigare framkommit i presentationen av datamateri-alet är att deltagarna träffades vid fler tillfällen än projektled-ningen planerade för. Av materialet framgår också att träffar-na bidragit till ett positivt utbyte mellan forskare och prakti-ker. På samma sätt som att olika områden för deltagarnas för-väntningar framskymtade i materialet framträder olika mön-ster vad avser deltagarnas behållning av forskningsverkstaden.De mönster som framträder tydligast är att forskningsverksta-den bidragit till ett utbyte av idéer mellan människor, och attverksamheten lett till ett konkret lärande. I det tredje mön-stret framhåller deltagarna att behållningen kommer förstsenare och är då relaterad till om medel till projektet erhållitseller inte.

Utbyte av idéerEn av forskningsverkstadens kärnpunkter kan väl sägas vara attdet skulle leda till ett utbyte av idéer mellan forskare och prak-tiker. Det är också många av deltagarna som påtalar detta fak-tum och det tycks vara ömsesidigt bland forskare och prakti-ker. Man framhåller att det är meningsfullt att knyta kontaktermed praktiker men också med andra forskare. Praktikernapåtalar också vikten av att träffa lärare med andra erfarenhe-


ter än de själva och att få en inblick i forskarvärlden. Forskar-na pekar på betydelsen av att formulera sig kring gemensam-ma frågor och praktikerna lyfter fram de olika erfarenhetersom forskare och praktiker har.

Knyta nya kontakter med personer i förskola och skola som är intresserade av attsamverka mellan praktiker och forskare. (Forskare)

Kontakt med intresserade praktiker som var intresserad av "mitt" projekt om rela-tionen mellan lärares ledarskap i klassrummet och elevernas lärstilar och person-lighet. (Forskare)

Stimulerande möte mellan praktiker och forskare. Bra med erfarenhetsutbyte.(Forskare)

Det var intressant och jag fick ett utbyte med andra kollegor samt högskoleperso-nal. (Praktiker)

Föredragsbitarna var intressanta att vilja mötas teoretiker och praktiker.Intressant att höra andras tankar och idéer. (Praktiker)

Lite insyn i forskarens jobb. Givande diskussioner. Träning i att skriva ansökan.(Praktiker)

Jag fick träffa människor med olika erfarenhet av skolans verksamhet. Det ärenormt intressant att diskutera med forskare utifrån deras perspektiv att se påskolan. (Praktiker)

Då jag är inblandad i och intresserad av att forskare och praktiker samarbetar ihögre grad än vad som är vanligt har det här varit ett steg i rätt riktning.(Praktiker)

Träffa fler "nya" människor utveckla idé till forskning. (Praktiker)

Det är givande med samverkan över kommunala - statliga gränser. Ett sätt atttänka (tänka om, tänka nytt). (Praktiker)

I materialet kan även utläsas en tillfredsställelse hos forskarnakring den systematik som forskningsverkstaden inneburit. Dethar varit regelbundna träffar med en klar inriktning på vadsom ska åstadkommas.


Övning i att formulera gemensamma projekt mellan flera olika parter, vilka sam-tidigt har olika utgångspunkter för sitt deltagande i samverkan. (Forskare)

Att på detta systematiska sätt jobba samman med praktiker finner jag mycket sti-mulerande och tyvärr är det alltför få forskare som jobbar på detta sätt. Den tra-ditionella akademiska kulturen bejakar inte direkt detta arbetssätt men på enmindre högskolan av typ HD går det alldeles utmärkt. (Forskare)

Praktikerna uttalar sig mer i euforiska termer. De har blivitinspirerade och vidgat sina perspektiv.

Inspiration och energi. (Praktiker)

Nya idéer och nytt sätt att se på olika saker. (Praktiker)

Mycket stor behållning. Deltagandet har inspirerat mig. (Praktiker)

Jag vidgade mina perspektiv. Jag fick en nytändning i min lärargärning.(Praktiker)

Mycket stor behållning. Deltagandet har inspirerat mig. (Praktiker)

Jag var i Falun vid ett tillfälle. Spännande, inspirerande. (Praktiker)

Bland praktikerna återfinns dock några som inte upplevdeutbytet som de tänkt sig genom forskningsverkstaden:

Blev besviken. (Praktiker)

Min behållning var ringa, däremot upplevde eleverna att det var spännande attdelta. (Praktiker)

LärandeMånga av praktikerna ger uttryck för att mötet innebar etteget lärande. Flera av dem uttrycker sig i termer av att få till-träde till en annan värld men också att de fått kunskap i olikadelar av forskningsprocessen, en insikt som gjort att en av del-tagarna läser forskningsmetodik.


Jag lärde mig att det var i en annan ända jag skulle börja. Läser nu forsknings-metodik. (Praktiker)

Skriva en rapport, fick kunskap om det. Träffa forskare. (Praktiker)

Se möjligheter att arbeta tillsammans med människor i en annan kultur, läroriktatt delta i arbetet med att skriva en projektansökan. (Praktiker)

Projektmedel avgörandeNågra av deltagarna särskiljer inte deltagandet i forsknings-verkstaden från ett kommande projekt utan menar det är förstnär projektet sätts igång som det blir någon behållning att talaom. Detta leder också till att pengarna blir centrala om det skabli någon behållning eller inte. Både forskare och praktikerger uttryck för denna syn:

Det ledde till att vi fick pengar, det är ju en slags behållning. (Forskare)

Fick hjälp att komma igång med ansökan. Vi fick till sist också pengar. (Forskare)

Behållningen kommer ju när projektet börjar sjösättas. (Forskare)

Vi är nu igång med vårt projekt och det är mycket stimulerande. (Praktiker)

Eftersom vi fick projektpengar är ju projektet igång så de får vi utvärdera närprojektet är över. (Praktiker)

Samverkan forskare - praktikerHela forskningsverkstaden har varit ett stort möte mellanpraktiker och forskare som sedan delats in i olika grupper föratt enas kring en gemensam problemställning inför en pro-jektansökan. Forskningsverkstaden pågick under en kort ochintensiv tid och vi har redan sett att grupperna själva har utö-kat antalet tillfällen för träffar. Forskare och praktiker är enigaom att samverkan har betydelse för både forskningen ochskolutvecklingen. I materialet framkommer några områdensom kan vara viktiga att titta närmare på inför en utveckling av


mötet. De områden som framkommit är kopplingen mellanforskning och skolutveckling, tid för verksamheten, form förmöten, relationen forskare - praktiker samt vikten av skolled-ningens och kommunens intresse.

Forskning - skolutvecklingBåde forskare och praktiker talar om samverkan som en nöd-vändighet, ja några uttrycker sig i termer av att det är livsav-görande för framtida utveckling av skolan och forskningen.

”Lika nödvändigt för skolutveckling som för forskning om skolutveckling.”(Forskare)

Det är avgörande för meningsfull lokal skolutveckling. (Forskare)

Mycket central och viktig strategi för att mötet mellan skolan och forskningenskall äga rum. Mötet är livsviktigt för båda parter. (Forskare)

Även om jag har tolv års erfarenhet som gymnasielärare bakom mig, har jag idag inte den dagliga kontakt med eleverna, som lärarna har. Dessutom har minforskning riktat sig mot en ålderskategori, för vilken jag aldrig nånsin varit lära-re kontinuerligt. (Forskare)

Livsavgörande för både praktiken och forskningen. Vi behöver varandra för attkunna utveckla skolan på ett ändamålsenligt sätt. (Praktiker)

Idén är god därför att undersökningar och analyser får större tyngd om det ärseriösa forskare som deltar tillsammans med praktiker i projekt. En annan fördelär att man direkt kan koppla vardagssituationer till forskares sätt att se på dem.(Praktiker)

Mycket bra! Teori och praktik måste mötas. Utbildningen vid högskolan kan blibättre med "riktigt" arbetsmaterial dvs. skolvardagen. Kommunala skolan kanutvecklas med teori som "lyfter" praktiken. (Praktiker)

Ett måste för barnen i skolan att lärarna samverkar med forskarna. (Praktiker)

Mycket bra, det behövs, vi behöver varandra. (Praktiker)


TidEn viktig aspekt på samverkan är tidsaspekten. Tidigare imaterialet har visats att praktikerna haft väldigt begränsat medtid för sin medverkan. Men det är inte bara den aspekten,menar en forskare. Det handlar också om att processen tar tid.Under de intensiva månader som forskningsverkstaden pågickstartade säkerligen många idéer som aldrig fick den slutgiltigaform man önskat sig.

Tyvärr fick alltför få projekt några pengar från Skolverket, varför många tankaroch mycket jobb kan verka meningslösa. (Praktiker)

Utmärkt. Nackdelen är dock att det tar lång tid att komma fram till ett välgenomtänkt förslag där koncensus kan uppnås. (Forskare)

Jag tror att ett projekt av detta slag behöver lång tid för att kunna implementerasi full skala. Detta beror på en avsaknad av institutionaliserade mötesplatser därforskare och praktiker kan mötas för samarbetsprojekt av detta slag. (Forskare)

Man måste få extra tid för att orka engagera sig. Vardagsjobbet blev lidande.(Praktiker)

Vi praktiker behöver mer tid att tänka och deltaljformulera oss. (Praktiker)

FormI inledning en av denna rapport redogörs för några olika sättsom mötet mellan forskare och praktiker organiseras inom.Till dessa kan då forskningsverkstaden läggas. Det visar sigockså i materialet att deltagarna är positiva till att utveckla for-mer för samverkan än mer. Nära till hands ligger forsknings-cirkeln som en grund för fortsatt samverkan.

Idén är god och bör utvecklas ytterligare, kanske med forskningscirklar som förbe-redelse. (Forskare)

En idé som är så bra att den prövas igen, kanske i en lite annan utformning.(Forskare)

Bra - men måste få finna sin form. (Praktiker)

Det är bra. Vi måste skapa mötesplatser. (Praktiker)


Relationen forskare - praktikerEn central del i samverkan mellan forskare och praktiker ärrelationen dem emellan och relationen mellan respektivekunskapsfält. Ska området utvecklas och vidgas behöver rela-tionen fokuseras. På vilket sätt tillvaratas praktikerns kunskapi mötet och får praktikern vara praktiker eller övergårhon/han snart i högskolans tjänst. I materialet finns exempelpå detta. Det visar sig också att flera av praktikerna är magis-trander i högskolan. Intressant här är då på vilket sätt prakti-ken tillförs kunskap. Några av praktikerna oroas för att det ärforskningen som gäller.

Mycket viktigt men har forskarna ett för stort egenintresse i en riktning fallerandra bort vilket skedde i vår grupp. (Praktiker)

Jag tror att det är svårt för forskare att gå utanför sitt egna arbete, även om dettangerar våra. (Praktiker)

Lärorikt för praktikerna och förhoppningsvis också för forskarna. (Praktiker)

Mycket bra om praktikern fortfarande är praktiker och inte går helt över till for-skande. (Praktiker)

Forskaren - handledaren borde vara mer lyhörd för våra tankar. (Praktiker)

Hela skolans angelägenhet?Flera praktiker saknar en förståelse från sin ledning och kom-mun för det samarbete de själva ser vara viktigt och utvecklan-de för skolan. Förankringsprocessen tycks vara väsentlig idessa avseenden när det gäller att skapa mötesplatser ochgemensamma projekt. Det kan ju även utläsas i de projektpla-ner som skickats in från skolorna där forskarna inte ensnämns, inte heller beskriver man det samarbete som ansökanär en produkt av.


Skulle prioriteras av kommunerna och användas mer för att utveckla skolan.(Praktiker)

Mycket märkligt att skolledare tror att deras uppgift är att motverka utvecklings-arbete som kommer underifrån, och som berör viktiga områden som "demokrati" -i vårt fall. (Praktiker)

Jag tycker att min insats i forskningsverkstaden blev "stympad". Jag måste alltidvänta in rektors yttrande för att gå vidare. Som i detta fall - när kulturanalysenblev verklig dvs. vi fick pengarna från Skolverket - då passade det inte att fortsät-ta. (Praktiker)

Två cirklar har vi haft förmånen att få till kommunen och jag har deltagit ibåda så därför vet jag att mötet mellan teoretiker och praktiker är mycket stimule-rande. Jag saknar denna möjlighet nu. (Praktiker)

Vad hände sen?Forskningsverkstaden varade en kort tid då möten mellan for-skare och praktiker var inplanerade. Diskussioner som var be-rikande förekom och ansökningar skickades in till Skolverketför bedömning. Som visats tidigare var det fyra ansökningarsom fick medel för att fortsätta sin samverkan och också iscen-sätta och utveckla det problemområde man enats kring. Menvad hände med övriga? Materialet visar några olika mönstersom utvecklats. Ett första är de som erhållit projektmedel, ettandra är de som blivit inspirerade av forskning och ett tredjeområde rör de som avvaktar och ser vad som kommer atthända.

Erhållit projektmedelDen grupp deltagare som erhållit projektmedel har satt igångsin planerade verksamhet. Hur detta skett framgår inte av sva-ren. Däremot kan man utläsa en viss tillfredsställelse.

Vi jobbar just nu (denna dag) med att implementera elevkulturprojektet.(Forskare)

Vi fick pengar och nu jobbar vi enligt planen. (Forskare)


Jag håller just nu på med att analysera forskningsresultaten och skriva rapport.Jag kommer att diskutera rapporten med den aktuella läraren så snart som möj-ligt. Den forskningscirkel, som vi hoppades starta, ligger emellertid på is, eftersomvi inte fick något bidrag från Skolverket. (Forskare)

Vi är nu igång med projektet även om det är i sin linda. (Forskare)

Jobbat vidare på projektet. (Praktiker)

Med att starta och driva vårt projekt. (Praktiker)

Vi har kommit igång med verksamheten på skolan och ska ha vår cirkelträffnästa vecka. (Praktiker)

ForskningsinspirationFör en tämligen stor grupp av deltagarna tycks det som omforskningsverkstaden har inspirerat att gå vidare. Även omman fått avslag på sin ansökan håller man fast vid sin idé ochjobbar vidare utan pengar eller söker pengar från annat håll.

Ja, delar av projektet håller på att genomföras även om vi inte fick Skolverkets gil-lande den här gången. (Forskare)

Jag planerar och arbetar vidare utifrån min projektidé även om skolan inte fickpengar från skolverket. (Praktiker)

Sökt andra vägar. Jag har fått EU-pengar till ett Comenius projekt. (Praktiker)

Jobbar fortfarande som praktiker men hoppar av skolan nu. Jag har gått XX:skurs i Stockholm och beställt materialet för de olika lärstilarna. (Praktiker)

Detta läsår kämpar jag med mina elever vad gäller massagens inverkan på barnmed inlärningssvårigheter. (Praktiker)

Vi fick nej på vår ansökan. Jag räknar med att skicka in en egen nu nästa gång.(Praktiker)

Min idé till forskningsområde passade bättre in under läs- och skrivutveckling.Särskild satsning från regeringen under 2000-2002. Detta kommer jag att sökaunder 2001. (Praktiker)

Har man inte fortsatt med sin projektidé har man sökt sig tillhögskolan för att studera. Förvånansvärt många håller på medsina magistrandstudier medan andra påbörjat studier i forsk-ningsmetodik eller lärarutbildning.

Jag skriver fn på min D-uppsats i pedagogik där jag bl a behandlar olika forumdär forskare och praktiker kan mötas. (Praktiker)

Just nu är jag tjänstledig för att skriva D-uppsats Ämne: ungdomars framtidstro.Förhoppningsvis kan kulturanalysen genomföras jan-01. (Praktiker)

Är sedan tidigare magistrand vid högskolan. (Praktiker)

Läser nu forskningsmetodik. (Praktiker)

Går på högskolan Dalarna och läser sociologi på fritiden. För att få poäng närkommunen utlyser magistrandtjänst. Annars inget vidare arbete med forsknings-verkstaden. (Praktiker)

När jag inledde mina träffar med gruppen arbetade jag som musikpedagog samtsamordnade i olika kulturprojekt i X kommun. Från och med ht-00 studerar jagpå högskolan Dalarna grundskollärarlinjen 1-7 NO. (Praktiker)

Två deltagare har gått från praktikersidan och fått anställning på högskolan.

Jag har en 1/4 tjänst på högskolan och fortsätter på så vis med forskning.(Praktiker)

Jag har gått över till anställning i högskolan. (Praktiker)

"Avvaktan"För några deltagare har fortsättningen inte sett så klar ut. Enforskare har just avlagt examen och funderar på hur en fort-sättning i samverkan med praktiker kan se ut. En praktikeruttrycker en förhoppning om att få fortsätta med forskning iframtiden.

Jag har disputerat, och funderar nu på hur jag lägga upp min fortsatta forsk-ning gärna i kombination forskare/praktiker. (Forskare)



Har ofta tänkt och hoppats få ägna mig åt fortsatt forskning vid sidan avundervisningen. Hoppet finns kvar. (Praktiker)

Väntar fortfarande på att de andra deltagarna skall bli startklara (ekonomiskt) .(Praktiker)

Det visade sig vara förvånansvärt få av dem som besvarat enkä-ten som inte har fortsatt på något sätt efter forskningsverksta-den. Men det finns några och deras uttalanden om saknad ärentydig.

Till torka! Det är förödande att inte få utvecklas. (Praktiker)

Jag har inte gjort något som liknar forskningsverkstaden. (Praktiker)

Det var givande, stimulerande och utvecklande. Kollegerna var en samlad resurs.Jag saknar forskningsverkstaden. (Praktiker)

Sammanfattande diskussion 51

Sammanfattande diskussionUtvärderingen av forskningsverkstaden har utgått från tanke-linjen förutsättningar - process - resultat. Analys och tolkningav data tog sin utgångspunkt i det syfte för forskningsverksta-den som skrevs i inbjudan (bilaga 1) och som preciserats ytter-ligare i de frågeställningar som anges för utvärderingen.Sammanfattningsvis visar utvärderingen att deltagarna i forsk-ningsverkstaden upplevt mötet positivt. Gemensamma pro-blem har diskuterats, ansökningar har producerats och såvälforskare som praktiker är positiva till idén om samverkan mel-lan forskare och praktiker. Rapportens titel, "Vi behövervarandra", är ett uttalande från en av deltagarna. Några effek-ter som tidigare redogjorts för är bland andra att flera projektstartade med externa medel, praktiker har fått ett intresse förforskningsfrågor och ett utbyte av idéer har skett. Den analyssom presenterats visar att ett möte på lika villkor inte är såenkel som att enbart skapa möten mellan forskare och prakti-ker. I den fortsatta diskussionen lyfts därför detta fram ochproblematiseras vidare utifrån begreppen figur och bakgrund.Avslutningsvis ges förslag på hur kunskap om mötet mellanforskare och praktiker och gemensamma projekt mellan skolaoch högskola kan utvecklas vidare. Dessa förslag bygger påden diskussion som fördes kring utvärderingen tillsammansmed arbetsgruppen för forskningsverkstaden.

Mötet mellan forskare och praktikerEn tankebild för att beskriva mötets karaktär kan vara attanvända sig av begreppsparet figur - bakgrund. Som hjälp kanvi använda oss av Rubins figur "ansikte - vas". Beroende på vil-ken del som är framträdande ändras figuren, vilket i sin turorsakas av vilken del som är bakgrund. De är så att säga ömse-sidigt beroende av varandra. Byter vi bakgrund framträder enannan figur.

I forskningsverkstaden skulle man kunna tala om att arbetetmed gemensamma problem för forskning och utvecklingsar-bete kan ses som en bakgrund. Utifrån denna bakgrund fram-träder figuren, som i detta fall skulle vara projekt där bådeforskning och utvecklingsarbete sker kring en gemensam frå-geställning. Den fråga man då kan diskutera är i vilken omfatt-ning framträder den figuren i forskningsverkstaden och vida-re vad beror det på? Kan utvärderingen ge några aspekter påvad som faktiskt skett i forskningsverkstaden?

Om man då betraktar figuren dvs. ansökningarna till Skol-verket var det fyra stycken som kategoriserades som projektdär det fanns ett gemensamt problem för forskning ochutvecklingsarbete i skolan. Av dessa erhöll två medel för attprövas i praktiken. En tänkbar orsak till att inte fler ansök-ningar hamnade i denna kategori kan vara att bakgrundenhar tolkats på olika sätt bland såväl praktiker som forskare.

Praktiker skulle från början ange ett område som de villefördjupa sig i genom forskningsverkstaden, vilket medfördeatt det fanns en mängd olika uppslag och därmed svårigheteratt bilda grupper kring ett gemensamt problem. Praktikernablev därför indelade i grupper och i vissa fall blev mötet medforskaren "lyckat" genom att det egna problemet sammanföllmed forskarens egen forskning. I några få fall uttrycker prak-tikerna att de inte fick sina problem penetrerade i grupperna.Bland ansökningarna är det också tydligt att de inom kategoritre inte har funnit något gehör bland forskarna för sina idéer.

Men om vi nu ändrar bakgrunden och låter den betecknamötet som en diskussion och inspiration till att söka kunskapgenom forskning och utvecklingsarbete, framträder en annanfigur. Figuren skulle då beteckna deltagarnas syn och lärandeav forskningsverkstaden. Många av praktikerna påtalar ettuppkommet intresse för forskning, vilket tydliggjorts genomatt flera har påbörjat studier i forskningsmetodik eller blivitantagna som magistrand vid högskolan. Forskare talar i ter-



mer av att de gärna vill fortsätta att utveckla idéer tillsammansmed praktiker.

Detta sätt att tolka och resonera kring resultatet ger vid han-den att mötet mellan forskare och praktiker inte är så entydigtsom det vid en första anblick kan tyckas vara. Beroende på deantaganden (bakgrund) som görs för mötet framträder ensynlig figur. Utvärderingen pekar på att de gjorda antagandeninte har varit så tydliga för alla deltagare och därför framträ-der också olika figurer som speglar mötet. Man kan här frågasig vad lika villkor för deltagandet betyder. Går det någonsinatt uppnå? Beroende på vilket utfall man önskar visar utvär-deringen att förväntningarna på mötet måste synliggöras lik-som villkoren för deltagandet. Utvärderingen pekar på attpraktikerna har haft visst stöd för sitt deltagande men de påta-lar också vikten av att såväl skolledningen som kommunen ärintresserade och avsätter tid för att arbetet ska kunna fullföljasi praktiken. För forskarnas del framträder här en annan bildav möjligheter för deltagande. Man kan här tala i termer avolika kulturer för mötet där tid och struktur för arbetet bliravgörande för om ett samarbete kan ske.

Utgångspunkter för fortsatta mötenUtvärderingen visar tydligt att både forskare och praktiker serpositivt på idén om möten och samarbete mellan skola ochhögskola. Utvärderingen visar också att det anses angelägetmed ett utbyte mellan de båda fälten och man välkomnar ävenandra former än forskningsverkstaden. De erfarenheter forsk-ningsverkstaden ger är positiva och ger upphov till fundering-ar på en fortsättning. Nedan skissas några sådana uppföljning-ar som kan tänkas bidra till ökad kunskap kring mötet.

Problemets utgångspunktI forskningsverkstaden har, i de fall problemet varit gemen-samt, forskningen varit utgångspunkten för det gemensamma


projektet. Forskardominansen har varit tydlig men medvetenför både forskare och praktiker. Man skulle här kunna tänkasig en forskningsverkstad som befinner sig i praktiken.Utgångspunkten tas då i något problem som praktikernaanger vara utvecklingsbart i skolan och forskarna kan bedömasom ett möjligt forskningsprojekt.

Spridning av erfarenheterFör att sprida erfarenheter från forskningsverkstaden är detangeläget att skapa nya mötesplatser i regionen. Detta kan tän-kas ske genom att anordna ett symposium där de olika grup-perna i forskningsverkstaden kan delge sina erfarenheter avatt arbeta tillsammans med forskare. Genom att sprida erfa-renheterna kan nya konstellationer skapas och säkerligenäven andra former för samarbete.

MagistrandI forskningsverkstaden var många deltagare magistrander vidhögskolan. Några påtalade också att de ville förkovra sig så attde vid ett senare skede skulle kunna bli antagna som magis-trander. Med magistrander i regionen kring högskolanDalarna avses att praktiker har en viss procents nedsättning itjänsten för studier. Intressant här skulle vara att följa dennagrupp med avseende på i vilken utsträckning de medför tan-kar kring forskning och utvecklingsarbete till skolan. Eller ären motsatt bild vanligare dvs. att de sugs upp i högskolan, somnågra praktiker bekräftar och andra har farhågor för.

Uppföljning av pågående projektI forskningsverkstaden fick fyra projekt medel för sina projek-tidéer. Intressant skulle vara att följa dessa projekt och se vaddet är som händer kring mötet i ett gemensamt projekt. Ut-vecklas gemensam kunskap? På vilket sätt berikar de båda fäl-


ten varandra under processens gång? Här skulle också en möj-lighet ges till att studera villkoren för att delta i ett gemensamtprojekt.

Nya gemensamma ansökningarFör såväl praktiker som forskare kan det vara av intresse attfundera vidare på ekonomiskt stöd för gemensamma ansök-ningar. Deltagare i forskningsverkstaden ansåg att Skolverketssatsning på kompetensutveckling inte var rätt forum att sökapengar från. Flera hade också skickat sina ansökningar tillandra instanser. Det gäller för båda parter att i tid funderaöver och ta reda på var man kan söka ekonomiskt stöd förgemensamma projekt. Inte minst blir det viktigt i kommandeårs satsningar då nya instanser skapas med medel för utbild-ningsvetenskaplig forskning skapas.

Avslutande kommentarMötet mellan forskare och praktiker och mellan högskola ochskola är på framväxt i vårt land. Olika former för mötet skapas.Denna utvärdering har genomförts kring en sådan form,forskningsverkstaden. I utvärderingen framkommer deltagar-nas positiva syn på att dessa möten finns men också att nya ochflera former bör utvecklas. Det är därför viktigt att betona attmötet kan ske i olika former och att mångfalden bejakas idessa sammanhang. Det är också viktigt att söka mer kunskapkring vad dessa möten leder till. Är det ett närmande mellanteori och praktik i skolutvecklingen eller handlar det mer omatt som praktiker få delta i forskningen?

Sammanfattning 57

Rönnerman, Karin (2000). ”Vi behöver varandra”. En utvärdering av praktikersoch forskares möte för att forma forskningsprojekt i skolan.

Nyckelord: samverkan forskare - praktiker, skolutveckling, kompetensut-veckling, utvärdering.

SammanfattningDenna rapport är en redovisning av en utvärdering av forsk-ningsverkstaden - ett projekt i samarbete mellan Skolverket,Högskolan Dalarna och regionens kommuner genom Peda-gogiskt Utvecklingscentrum Dalarna (PUD). Utvärderingenhar utgått från tankelinjen förutsättningar - process - resultat.Syftet med utvärderingen var att söka förstå vad forsknings-verkstaden inneburit för inblandade parter och därmed ge enbild av mötet mellan forskare och praktiker. Data samlades ingenom en enkät som skickades till nio forskare och 34 prakti-ker vilka deltagit i forskningsverkstaden. Analys och tolkninghar skett på ett kvalitativt sätt där mönster sökts för att beskri-va mötet mellan forskare och praktiker. Resultatet presenterasi fem delar som lyfter fram olika aspekter av mötet. I den för-sta fokuseras förutsättningar för deltagande och förväntningar påmötet. De förväntningar som lyfts fram är att få möjlighet attträffas, att få information och att få ett utbyte av kunskap. Imötets karaktär framkommer att mötet karaktäriseras av for-skardominans, men också att det sker ett tankeutbyte och attman i mötet arbetar med att forma ett gemensamt problemsom upplevs angeläget för båda parter. Den tredje delen berörprojektansökningarna som skickades till "Skolverkets Stöd förkompetensutveckling, 2000". Dessa kategoriserades utifrångraden av forsknings- och skolutvecklingsperspektiv. Tre kate-gorier föll ut som ansökningarna fördelade sig på. Fyra av deelva ansökningarna erhöll medel för det planerade projektet.


I effekter av forskningsverkstaden framhåller både forskare ochpraktiker att forskningsverkstaden varit ett forum för utbyte avidéer och lärande. I den sista delen framkommer att deltagar-na ser med nödvändighet på att en samverkan mellan forskareoch praktiker utvecklas. I diskussionen lyfts dels frågan ommötet kan ske på lika villkor fram, dels vikten av att utvecklanya former för samverkan mellan forskare och praktiker.

Referenser 59

ReferenserAndræ Thelin, Annika (Red) (1998a). Forskningen i Skolan/Skolan iForskningen. Ett möte på lika villkor. Dokumentation från forskningssymposieti Kalmar 22-23 oktober 1997. Skolverket och Högskolan i Kalmar.

Andræ Thelin, Annika (Red) (1998b). Forskningen i Skolan/Skolan iForskningen. Ett möte på lika villkor. Dokumentation från forskningssymposieti Karlstad 1 oktober 1998. Skolverket och Karlstads Universitet.

Andræ Thelin, Annika (Red) (1999a). Forskningen i Skolan/Skolan iForskningen. Ett möte på lika villkor. Dokumentation från forskningssymposi-um i Falun 29 oktober, 1998. Skolverket och Högskolan i Dalarna.

Andræ Thelin, Annika (Red) (1999b). Forskningen i Skolan/Skolan iForskningen. Ett möte på lika villkor. Dokumentation från forskningssymposi-um i Göteborg 8-9 december, 1998. Skolverket och Göteborgs universitet.

Andræ Thelin, Annika (Red) (1999c). Forskningen i Skolan/Skolan iForskningen. Ett möte på lika villkor. Dokumentation från forskningssymposi-um i Sundsvall 15-16 april, 1999. Skolverket och Mitthögskolan.

Berg, Gunnar (1999). Samverkan högskola och skola, motiv, förutsättning-ar och möjligheter. I Andræ Thelin, Annika (1999a) (Red). Forskningen iSkolan/Skolan i Forskningen. Ett möte på lika villkor. Dokumentation frånforskningssymposium i Falun 29 oktober, 1998. Skolverket och Högskolan iDalarna.

Berge, Britt-Marie with Hildur Ve(2000). Action Research for Gender Equity.Buckingham: Open University Press.

Frykhammar, Elisabeth (2000). "Att lära tillsammans med varandra" -Deltagarorienterad forskning i förskolan. (Lic-avhandling) Uppsala: Uppsalauniversitet.

Grannäs, Jan & Lundgren, Mats (1999). Forskningscirkeln som metod förverksamhetsutveckling. I Andræ Thelin, Annika (1999a) (Red). Forskningeni Skolan/Skolan i Forskningen. Ett möte på lika villkor. Dokumentation frånforskningssymposium i Falun 29 oktober, 1998. Skolverket och Högskolan iDalarna.


Lendahls Rosendahl, Birgit & Rönnerman, Karin (2000). Dilemmafylldamöten. Erfarenheter av pedagogisk handledning i samverkan mellan skola och hög-skola. IPD-rapporter nr 16. Göteborg: Göteborgs universitet, institutionenför pedagogik och didaktik.

Nordänger, Ulla-Karin (1999). Sammanfattning av Inger Anderssons före-läsning Skolan och forskningen. I Andræ Thelin, Annika (Red) (1999c).Forskningen i Skolan/Skolan i Forskningen. Ett möte på lika villkor.Dokumentation från forskningssymposium i Sundsvall 15-16 april, 1999.Skolverket och Mitthögskolan. S 10-13

Holmstrand, Lars & Härnsten, Gunilla (1993). Forskningscirkeln - ettpedagogiskt frirum. Forskning om utbildning, 1.

Håkansson, Jan & Madsén, Torsten (1999). PLAN- Lärares yrkesutveckling iteori och praktik. Centrum för kompetensutveckling. Högskolan iKristianstad.

Hägglund, Sven-Olof & Abrahamsson, Lennart (1999). Att utveckla en dia-log mellan pedagogisk teori och praktik. I Andræ Thelin, Annika (Red)(1999a). Forskningen i Skolan/Skolan i Forskningen. Ett möte på lika villkor.Dokumentation från forskningssymposium i Falun 29 oktober, 1998.Skolverket och Högskolan i Dalarna.

Härnsten, Gunilla (1998). Forskningscirkelns kunskapssyn utmanar. IAndræ Thelin, Annika (Red) (1998a). Forskningen i Skolan/Skolan iForskningen. Ett möte på lika villkor. Dokumentation från forskningssymposieti Kalmar 22-23 oktober 1997. Skolverket och Högskolan i Kalmar.

Kemmis, Steven & McTaggart, R. (1982). The Action Research Planner.Geelong Australia: Deakin University Press.

Runesson, Ulla (2000). "Att lyfta sig ur suddgummiträsket". Lärares lärande omoch genom ansvar för eget lärande. IPD-rapporter nr 19. Göteborg: Göteborgsuniversitet, institutionen för pedagogik och didaktik.

Rönnerman, Karin (1996). Möjligheter för reflekterat lärande - ett projekt i sam-arbete mellan forskare och lärare. Pedagogiska rapporter /Educational Reportsnr 50. Umeå: Umeå universitet, pedagogiska institutionen.

Skolverket (1999). Inbjudan till ansökningar om Stöd till kompetensut-veckling 2000. Dnr 99:3161. (Daterad 1999-11-25).

Bilaga 1 61

Bilaga 1

H Ö G S K O L A N D A L A R N A– 3 0 S E P T E M B E R O C H 1 1 N O V E M B E R 1 9 9 9

Inbjudan

Forskningsverkstaden- praktikers och forskares möte för

forskningsprojekt i skolan

Ett projektet inom Skolverkets symposieprogram förFORSKNINGEN I SKOLAN SKOLAN I FORSKNINGEN

– Ett möte på lika villkor

Skolverket och Högskolan Dalarna i samarbete med regionens kommunergenom Pedagogiskt Utvecklingscentrum Dalarna


ForskningsverkstadenPraktikers och forskares möte för att forma forsknings-projekt i skolan

Ett projekt inom Skolverkets symposieprogram förFORSKNINGEN I SKOLAN SKOLAN I FORSKNINGEN

Som en uppföljning till konferensen "Skolan i Forskningen -Forskningen i Skolan" i Falun 1998-10-29, inbjuder Skolverketoch Högskolan Dalarna till "Forskningsverkstad". Forsknings-verkstaden består av två seminarier - 30 september och 11november 1999.

Syftet med Forskningsverkstaden är att erbjuda en mötes-plats där deltagarna successivt arbetar fram skisser till gemen-samma forsknings- och utvecklingsprojekt. Skisserna bör haen sådant innehåll att de tillgodoser såväl praktikerns som for-skarens strävan att förbättra skolans praktik och att bidra tillkunskapsutvecklingen. Det handlar kort sagt om att praktisktförverkliga de tankegångar som genomsyrade SkolverketsFalusymposium 29 oktober 1999 och som kommer till uttrycki artikeln "SKOLFORSKNING OCH SKOLANS PRAKTIK -MÖJLIGA MÖTEN OCH MÖTESPLATSER" som du finner ibifogad symposiedokumentation.

Medverkan i seminarierna bygger på att du är intresserad avatt tillsammans med praktiker och forskare aktivt arbeta medatt planera, genomföra och följa upp ett projekt inom ett om-råde. Praktiker och forskare som vill medverka i forsknings-verkstaden anger i anmälan till seminarierna det forsknings-område som du/ni vill utveckla. Exempel på sådana områdenkan vara något av dem som låg inom ramen för de projekt sompresenterades under Falusymposiet, som du kan läsa mer omi den bifogade dokumentationen. Det kan självfallet ocksåhandla om andra områden som ur såväl praktikerns som forsk-arens perspektiv är intressanta att utveckla.

Bilaga 1 63

Tidsschema och arbetsgång för forskningsverkstaden

1. Till forskningsverkstaden och dess seminarier 30 september och 11 novem-ber är anmälningstiden förlängd till 27 augusti.

2. I anmälan skall du/ni ange det verksamhetsområde som du tillsammansmed forskare och praktiker i projektform aktivt vill arbeta med. Vid detförsta seminariet diskuteras era projektidéer och vid det andra seminari-et formar ni en gemensam projektskiss som blir ert underlag för er ansö-kan om projektmedel till Skolverket Ansökan skall vara Skolverket till-handa senast 31 mars 2000.

3. Kontrollera före din anmälan att din skola/högskola är beredd att avsät-ta tid för din medverkan i projektet. Deltagande i Forskningsverkstadenär kostnadsfritt. Skolverkets bidrag till projektet ger oss möjlighet att bju-da deltagarna på lunch och kaffe under seminariedagarna.

4. Projektet "Forskningsverkstaden" har ej möjlighet att ge ekonomisk er-sättning till forskare och praktiker för arbetet med projektskisser ochprojektansökningar. Deltagande skolor och högskolor bestrider ocksådeltagarnas eventuella kostnader för resor.

5. För undvikande av missuppfattningar bör sägas, att några garantier föratt Skolverket (eller andra anslagsgivare) kommer att ställa sig positiva tillgruppernas projektansökningar, inte kan ges. Vi utgår dock från att an-sökningarna som en följd av den ovan beskrivna processen blir välgenomarbetade vilket allmänt sett torde öka möjligheterna att erhållasökta projektmedel.

6. Denna inbjudan vänder sig primärt till dig som deltog och/eller medver-kade i Falusymposiet i oktober 1998. Vi vill dock understryka att om dubedömer att kollegor inom din skola respektive din forskningsinstitutionhar intresse att medverka i denna forskningsverkstad har du möjlighetatt inbjuda dessa oavsett om de deltog i Falusymposiet eller inte.

7. Deltagarantalet är begränsat till 50 praktiker och 10 forskare vilket skul-le innebära 10 projektgrupper. Om antalet anmälda överstiger antaletplatser fördelas platserna efter kriterierna 1) fördelning inom Skolverk-ets region Uppsala (Västmanlands län, Uppsala län, Gävleborgs län ochDalarnas län), 2) angivet forskningsområde i ansökan, 3) anmälningsda-tum för er anmälan.

8. Bekräftelse om erhållen plats i Forskningsverkstad sänds från HögskolanDalarna i början av september 1999.


Välkommen till Forskningsverkstaden för Forskningen iSkolan/Skolan i Forskningen - ett möte på lika villkor

Högskolan Dalarna, Selma Lagerlöfsplatsen, Falun

Anmäl dig på bifogad anmälningsblankett. Begränsat deltagarantal.Sista anmälningsdag är 27 aug 1999. (Blanketten får kopieras om så behövs)

Frågor om konferensens innehåll besvaras av:Per Bergdahl Skolverket i Uppsala tel: 018-13 93 06Lena Olsson Skolverket i Uppsala tel: 018-13 93 05Gunnar Olsson Högskolan Dalarna tel: 023-77 82 80

Frågor om anmälan besvaras av:Lil Ersson Högskolan Dalarna tel: 023-77 82 95

Bilaga 2 65

Bilaga 2



– ett projekt inom FORSKNINGEN I SKOLAN SKOLAN I FORSKNINGEN

Seminarium 1, 30 sept 1999, AulanHögskolan Dalarna, Selma Lage-löfsplatsen, Falun


PROGRAM SEMINARIUM 1, 30 september 1999

08.30 - 09.00 Samling, registrering, kaffeRestaurangVildgåsen

09.00-09.15 ”Skolverkets stöd till skolutveckling i regionen”Aulan Lena Olsson, undervisningsråd Skolverket region Uppsala

09.15 - 09.30 ”Forskningen i Skolan/Skolan i Forskningen”Annika Andrae Thelin, undervisningsråd Skolverket

09.30 - 10.00 ”Forskningsverkstadens syfte och uppläggning”Gunnar Berg, professor, Högskolan Dalarna

10.00 - 10.30 ”Forsknings- och utvecklingsprojekt i skolan”Jan-Erik Liljergren, utvecklingschef gymnasieskolan Gävle

PAUS

10.45 - 12.30 ”Presentation och inventering av projektidéer”Grupprum Praktiker och forskare

12.30 - 13.30 Lunch på högskolan

13.30 - 15.00 ”Projektidéer formas i grupperna”Grupprum Praktiker och forskare

15.00 - 15.30 Kaffe

15.30 - 16.15 ”Arbetet inför seminarium 2, den 11 november”Aulan Gunnar Berg, professor Högskolan Dalararna

Välkomna!

Bilaga 3 67

Bilaga 3



- ett projekt inomFORSKNINGEN I SKOLAN SKOLAN I FORSKNINGEN

Seminarium 2, 11 november 1999, V 325Högskolan Dalarna, Selma Lagerlöfsplatsen, Falun


PROGRAM SEMINARIUM 2, 11 november 1999

08.30 - 09.00 Samling, kaffe RestaurangVildgåsen

09.00-09.15 ”Skolverkets strategi för stöd till skolutveckling i regionen”V 325 Per Bergdahl, Skolverket region Uppsala

09.15 - 10.00 Skolverkets stöd till kompetensutvecklingErik Lindskog, Skolverket

10.00 - 10.30 ”Forskningsverkstadens fortsatta uppläggning”Gunnar Berg, Högskolan Dalarna

PAUS

10.45 - 12.30 ”Arbete med projektidéer i grupperna”Grupprum Praktiker och forskare

12.30 - 13.30 Lunch på högskolan

13.30 - 15.00 ”På väg mot projektskisser”Grupprum Praktiker och forskare

15.00 - 15.30 Kaffe

15.30 - 16.15 Avslutning ”Inför fortsatt arbete mot projektansökan”V 325 Gunnar Berg, Högskolan Dalarna

Praktiska upplysningar genom Lil Ersson, tel 023-778295eller e-post [email protected]

Välkomna!

Bilaga 4 69

Bilaga 4



- ett projekt inomFORSKNINGEN I SKOLAN SKOLAN I FORSKNINGEN

Seminarium 3, torsdag 20 januari 2000Högskolan Dalarna, Selma Lagerlöfsplatsen, Falun


PROGRAM SEMINARIUM 3, 20 januari 2000,sal V325

(Grupprum 1-3, datasal 2, V222, V226, V320, V323, V 328)

08.30 - 09.00 Samling, kaffe RestaurangVildgåsen

09.00-10.00 Fortsatt arbete mot projektansökanV325 Gunnar Berg, Högskolan Dalarna

PAUS

10.20 - 12.30 Arbete med projektansökan i gruppernaGrupprum Praktiker och forskare

12.30 - 13.30 Lunch, restaurang Vildgåsen

13.30 - 14.30 Fortsatt arbete med projektansökanGrupprum

14.30 - 15.00 Kaffe, restaurang Vildgåsen

15.00 - 16.00 Avslutning V 325 Gunnar Berg, Högskolan Dalarna

Praktiska upplysningar genom Lil Ersson, tel 023-778295eller e-post [email protected]

Välkomna!

Gunnar Olsson

Bilaga 5 71

Bilaga 5

G Ö T E B O R G S U N I V E R S I T E T, I N S T I T U T I O N E NF Ö R P E D A G O G I K O C H D I D A K T I K , K A R I NR Ö N N E R M A N , 2 0 0 0 - 1 0 - 0 6

Utvärdering av "Forsknings-verkstaden" i DalarnaJag heter Karin Rönnerman och arbetar vid institutionen förpedagogik och didaktik, Göteborgs universitet. Jag har fått iuppdrag av Skolverket att utvärdera "Forskningsverkstaden -Praktikers och forskares möte för forskningsprojekt i skolan",ett projekt som drevs i samarbete mellan Skolverket, Högsko-lan Dalarna och kommuner i regionen genom PedagogisktUtvecklingscenter Dalarna. Forskningsverkstaden anordnadetre gemensamma träffar den 30/9, 11/11 -99 och 20/1 -00.

Syftet med forskningsverkstaden var att:

erbjuda en mötesplats där deltagarna successivt arbetar fram skisser till gemen-samma forsknings- och utvecklingsprojekt. Skisserna bör ha ett sådant innehållatt de tillgodoser såväl praktikerns som forskarens strävan att förbättra skolanspraktik och att bidra till kunskapsutvecklingen (ur inbjudan till forskningsverk-staden)

Jag vänder mig till dig då du deltog som forskare/praktiker inämnda forskningsverkstad. Den enkät som du nu har i dinhand har till syfte att ge information om vad forskningsverk-


staden inneburit för inblandade parter med avseende på sam-arbete mellan forskare och praktiker och i arbetet med attsammanställa en gemensam ansökan till Skolverket.

Jag hoppas att du finner det angeläget att besvara enkätenoch ber dig att prioritera detta ärende. Dina erfarenheterkommer då att kunna vara till god hjälp i planering av liknan-de projekt framledes. Några frågor har fasta svarsalternativ därdu ringar in det som passar dig. Andra frågor är öppna vilkadu besvarar med egna ord. Använd baksidan eller extra pap-per om utrymmet är för litet.

Enkäten kommer att behandlas anonymt. Varken namn,skola eller ort kommer att anges i rapporten. Jag ber dig skri-va ditt namn, telefonnummer och e-postadress ifall jag behö-ver söka upp dig för en kompletterande intervju.

Jag vill ha ditt svar senast 16 oktober

Har du frågor är du välkommen att kontakta mig på:Telefon: 031-773 2174, 0703 130 150 ellere-post: [email protected]

Med vänliga hälsningarKarin Rönnerman

Enkät om Forskningsverkstaden 73

Enkät om ForskningsverkstadenBesvara nedanstående frågor

Namn: Telefon:

E-post:

Jag är: Praktiker Forskare

1. Ett centralt inslag i forskningsverkstaden var att skapa en mötesplats mel-lan praktiker och forskare. Här följer några frågor om mötet.

• Vad förväntade du dig av forskningsverkstaden?

b) Träffades gruppen mellan de planerade seminarieträffarna 30/9, 11/11 och20/1?

Ja Nej

Om ja, hur ofta?

c) Deltog du vid samtliga (planerade och egna) möten?

Ja Nej

Om nej, varför inte?

• Vad tycker du att träffarna handlade om?

• Upplevde du att någon/något var dominerade på seminariemötena?

Ja Nej

Om ja, vad?


2. En tanke med arbetet var att hitta ett problemområde som var gemen-samt. Alla var ombedda att i anmälan ange ett område som man aktivtville arbeta med.

• Diskuterades alla intresseområden som togs upp i gruppen?

Ja Nej

b) Upplevde du att praktikern/forskaren hade förståelse för ditt intresse-område?

Ja Nej

Om ja, på vilket sätt fick du gehör för dina erfarenheter/kunskaper?

d) Vilket fält skulle du vilja säga att det problemområde ni enades kring hamnar inom?

Praktikernas Forskarnas

e) Var det problemområde ni enades kring angeläget för dig?

Ja Nej

Om nej, varför inte?

f) Hur menar du att det problemområde ni enades kring både kan förbättra skolanspraktik och bidra till kunskapsutveckling (forskning)?

3. Stöd för ditt deltagande

a) På vilka sätt fick du stöd från din skola/kommun/institution (el motsvarande)?b) Fick du faktiskt stöd i form av tid?

Ja Nej

Om ja, i vilken omfattning

4. Ansökan till Skolverket

• Vem/vilka skrev ansökan till Skolverket?

Enkät om Forskningsverkstaden 75

b) Deltog du/din skola/institution i den projektansökan som skickades in till Skol-verket och därmed i det planerade projektet?

Ja Nej

Om nej, vad berodde det på?

Om ja, var du nöjd med den ansökan som skickades in?

Ja Nej

Om nej, hur skulle du velat förändra den?

5. Forskningen i skolan/Skolan i forskningen

a) Vad fick du ut av att delta i forskningsverkstaden/vilken behållning fick du?

b) Vad anser du själv om idén att praktiker och forskare ska samverka för skolut-veckling och kunskapsutveckling?

c) Hur har du själv gått vidare efter forskningsverkstaden?

d) Övriga synpunkter du vill framföra efter din medverkan i forsknings-verkstaden

Tack för din samverkan!

Documents

KARIN RÖNNERMAN - Skolverket