Gruppuppgift II. Resonemang om tid - Skolverket

GILLA MATEMATIK. GRUPPUPPGIFT II. RESONEMANG OM TID. SKOLVERKET 2016

Gruppuppgift II. Resonemang om tid

Inledande diskussion

Samtala med eleverna om tid, hur lång tid något tar samt hur man kan mäta tid. Visa Underlag tid för eleverna och titta tillsammans på tidsaxeln. Vad betyder kort tid? Vad betyder lång tid? Tiden som är mellan kort och lång? Läs igenom alla kort med händelser tillsammans med eleverna. På det tomma kortet kan eleverna få ge förslag på en händelse när övriga kort är utlagda.

Säg till eleverna

I den här uppgiften finns det flera olika rätta svar och det är viktigt att du berättar hur du tänker. En av er tar ett kort och funderar över om händelsen tar kort eller lång tid. Placera kortet på tidsaxeln och berätta varför du placerar det just där. Ni andra funderar på om ni håller med och berättar varför. Sedan är det nästa elevs tur att ta ett kort med en händelse och placera den på tidsaxeln.

Ställ följande frågor till eleverna under bedömningens gång:

Är det någon som vill flytta något kort? Hur tänkte du? Hur vet du det? Är det någon som inte håller med? Kan samma sak ta olika lång tid för olika personer? Kan samma sak ta olika lång tid för samma person?

Introduktion till elevernaI den här uppgiften ska ni få arbeta tillsammans. Det betyder att ni ska hjälpas åt med uppgiften.Det är viktigt att alla får säga vad de tycker och varför man tycker så.

Till uppgiften behövs Underlag tid (A3) och Underlag kort med händelser. Korten med händelser behöver vara utklippta.

Kort tid Lång tid

GILLA MATEMATIK. UNDERLAG TID. SKOLVERKET 2016

Hur lång tid tar det?

GILLA MATEMATIK. GRUPPUPPGIFT II. UNDERLAG KORT MED HÄNDELSER. SKOLVERKET 2016

Borsta tänderna.

Ha lunchrast i skolan.

Sova en natt.

Spela ett spel.

Äta frukost.

Leka med en kompis.

Klä på sig.

GILLA MATEMATIK. BEDÖMNINGSUNDERLAG. GRUPPUPPGIFT II. RESONEMANG OM TID. SKOLVERKET 2016

Engagemang/självständighet Matematiska förmågor

Namn: Eleven visar intresse för den matematiska aktiviteten.

Eleven deltar i den matematiska aktivi-teten.

Eleven medverkar/bidrar med lösningar i den matematiska aktiviteten.

Eleven resonerar om rimlighet när det gäl-ler tider.

Eleven använder olika ord och begrepp, t.ex. längre tid, kortare tid, minut.

Kommentarer:

Läraren iakttar eleverna utifrån värdeord och förmågor.

Exempel på hur eleven resonerar kring rimlighet när det gäller tid: • Att borsta tänderna går snabbt, det är bara så här (visar med rörelse). Det tar mycket längre tid att äta frukost.• Att sova en hel natt tar lång tid, mycket längre än att klä på sig.

Bedömningsunderlag Resonemang om tid

GILLA MATEMATIK. GRUPPUPPGIFT II. RESONEMANG OM RIMLIGHET NÄR DET GÄLLER PRISER. SKOLVERKET 2016

Gruppuppgift II. Resonemang om rimlighet när det gäller priser


Samtala med eleverna om pengar, till exempel kan man fråga om de har sparat pengar eller om de har varit och handlat någon gång. Ta fram Underlaget Hur mycket kostar det?. Prata med eleverna om ordet ”kostar”. Samtala också med eleverna om hur mycket sedlarna på underlaget är värda och vad som menas med till exempel ungefär 20 kronor. Gå igenom alla kort och försäkra dig om att eleverna vet vad bilderna föreställer.

Säg till eleverna

I den här uppgiften finns det flera olika rätta svar och det är viktigt att du berättar hur du tänker. Jag kommer att visa kort med saker som man kan köpa. Tillsammans ska ni fundera på hur mycket ni tror att saken kostar och varför ni tycker så. När ni har diskuterat klart lägger ni kortet i den ruta som passar. Sedan kommer jag att visa ett nytt kort.

Visa ett av korten för eleverna. Låt eleverna fundera själva en stund.

Var tycker ni att det här kortet ska ligga?


Hur tänkte du? Hur vet du det? Är det någon som inte håller med? Kan jackor (skor osv.) kosta olika mycket?


Till uppgiften behövs Underlag Hur mycket kostar det? (A3) och Underlag kort på varor I och II. Korten på varorna behöver vara utklippta.

Kostar ungefär 20 kronor Kostar ungefär 100 kronor Kostar ungefär 1000 kronor

Hur mycket kostar det?

GILLA MATEMATIK. UNDERLAG HUR MYCKET KOSTAR DET? SKOLVERKET 2016

GILLA MATEMATIK. UNDERLAG KORT PÅ VAROR 1. SKOLVERKET 2016

GILLA MATEMATIK. UNDERLAG KORT PÅ VAROR 2. SKOLVERKET 2016

GILLA MATEMATIK. BEDÖMNINGSUNDERLAG. GRUPPUPPGIFT II. RESONEMANG OM RIMLIGHET NÄR DET GÄLLER PRISER. SKOLVERKET 2016





Eleven resonerar om rimlighet när det gäl-ler priser.

Eleven använder olika ord och begrepp, t.ex. dyrare, billigare, lika dyr.

Kommentarer:


Exempel på hur eleven resonerar kring rimlighet när det gäller priser. Eleven jämför med något den upplevt. Till exempel: • Jag brukar ha med mig 100 kr när jag går på bio. • Vi handlar mycket mjölk, det kostar nog inte så mycket. • Jag har inte med mig så mycket pengar när jag ska handla mjölk. • Det är dyrt att handla en jacka.

Bedömningsunderlag Resonemang om rimlighet när det gäller priser

GILLA MATEMATIK. GRUPPUPPGIFT II. STATISTIK. SKOLVERKET 2016

Gruppuppgift II. Statistik


Samtala med eleverna om temperatur och om de har sett en termometer. Fråga om de har mätt utetemperaturen någon gång. Prata om hur varmt det ungefär är utomhus idag. Ta fram Underlag temperaturmätning. Samtala med eleverna om tidsaxeln och temperaturaxeln. Visa de utklippta termometrarna och berätta att det här är termometrar som visar hur många grader det är.

Säg till eleverna

Det här diagrammet visar utetemperaturen under flera dagar. Här finns termometrar som visar olika temperaturer. Lägg ut termometrarna på bordet framför eleverna.

En av er tar en termometer, läser av temperaturen och placerar den där den passar i diagrammet. Sedan är det nästa elevs tur att ta en termometer och placera den vid rätt dag.

Nu ska ni få diskutera några frågor som jag kommer att läsa. Läs frågorna, en i taget, i följande ordning högt för eleverna och låt dem tillsammans komma fram till ett svar.

1. Hur många dagar har man mätt temperaturen? 2. Vilken dag är det varmast? 3. Vilken dag är det kallast? 4. Hur stor är skillnaden i temperatur mellan den varmaste och den kallaste dagen?5. Finns det dagar som har samma temperatur? 6. Vilken månad skulle det kunna vara?


Hur tänkte du?Hur vet du/ni det? Hur kom du fram till det? Är det någon som inte håller med? Vilken månad tycker du har lagom temperatur?


Till uppgiften behövs Underlag temperatur-mätning (A3) och Underlag termometrar. Termometrarna behöver vara utklippta.

30°

20°

15°

5°

25°

10°

0Måndag

Temperatur °C

TidOnsdag FredagTisdag Torsdag Lördag Söndag

GILLA MATEMATIK. UNDERLAG TEMPERATURMÄTNING. SKOLVERKET 2016

GILLA MATEMATIK. UNDERLAG TERMOMETRAR. SKOLVERKET 2016

GILLA MATEMATIK. BEDÖMNINGSUNDERLAG. GRUPPUPPGIFT II. STATISTIK. SKOLVERKET 2016



Eleven deltar i den matematiska aktiviteten.


Eleven beskriver informationen i diagrammet.

Eleven resonerar kring rimligheten när det gäller temperatur.

Eleven använder olika ord och be-grepp, t.ex. tem-peratur, varmt/kallt, grader, stapeldiagram.

Kommentarer:


Exempel på hur eleven beskriver informationen i diagrammet: • På onsdagen är det 23 grader. • Den där långa (termometern) är på torsdagen.

Exempel på hur eleven resonerar kring rimlighet när det gäller temperatur: • Eleven föreslår en månad som skulle kunna passa till temperaturerna på

termometrarna eller i diagrammet. • Eleven säger att den här visar att det är 23 grader, det är ganska varmt.

Bedömningsunderlag Statistik

GILLA MATEMATIK. GRUPPUPPGIFT II. GEOMETRISKA OBJEKT. SKOLVERKET 2016

Gruppuppgift II. Geometriska objekt


Ta fram och läs tillsammans vad som står i rutorna på Underlag geometriska begrepp (”spelplanen”).

Säg till eleverna

Jag kommer att läsa olika uppgifter högt för er. Till varje uppgift passar ett eller flera geometriska objekt. Här är de olika geometriska objekt som ni ska använda. Lägg fram de utklippta geometriska objekten.

Ni ska tillsammans välja ut ett objekt som passar till uppgiften jag kommer att läsa. När ni gjort det lägger ni objektet på rätt namn på ”spelplanen”. Peka på Underlag geometriska begrepp.

Det ska ligga ett objekt i varje ruta. Läs en uppgift i taget högt för eleverna och låt eleverna tillsammans komma fram till ett svar. Ibland finns det flera objekt som passar till samma uppgift.

Läs uppgifterna i följande ordning:

1. Ta ett objekt där alla sidor är lika långa.2. Ta ett objekt som har tre hörn.3. Ta ett objekt som har fyra sidor.4. Ta ett objekt som har fem hörn.5. Ta ett objekt som har olika långa sidor.6. Ta ett objekt utan hörn. Bortse från att en cirkel har oändligt många hörn.


Stämmer det? Stämmer det inte? Är det någon som inte håller med?


Till uppgiften behövs Underlag geometriskabegrepp (A3) och Underlag geometriska objekt (A3). De geometriska objekten behöver vara utklippta.

triangel kvadrat femhörning

cirkel triangel rektangel

GILLA MATEMATIK. UNDERLAG GEOMETRISKA BEGREPP. SKOLVERKET 2016

GILLA MATEMATIK. UNDERLAG GEOMETRISKA OBJEKT. SKOLVERKET 2016

GILLA MATEMATIK. BEDÖMNINGSUNDERLAG. GRUPPUPPGIFT II. GEOMETRISKA OBJEKT. SKOLVERKET 2016





Eleven använder en metod för att välja rätt objekt.

Eleven använder olika ord och begrepp, t.ex. fyrhörning, triangel, hörn, sida.

Kommentarer:


Exempel på metod som eleven kan använda för att välja rätt objekt: • Eleven jämför sidornas längder. • Eleven räknar antalet hörn eller sidor.

Bedömningsunderlag Geometriska objekt

GILLA MATEMATIK. GRUPPUPPGIFT II. AVLÄSA MATEMATISK INFORMATION FRÅN NÄRMILJÖN. SKOLVERKET 2016

Gruppuppgift II. Avläsa matematisk information från närmiljön


Prata med eleverna om att besöka en simhall. Är det någon som brukar bada i en simhall? Brukar någon göra något annat i simhallen som att fika eller träna någon annan idrott? Visa Underlag simhallen för eleverna. Gå igenom och samtala om rubrikerna tillsammans med eleverna.

Säg till eleverna

Nu ska ni få diskutera några uppgifter som jag kommer att läsa. Ni ska tillsammans fundera på hur man kan lösa uppgiften och komma fram till ett svar.

Läs en uppgift i taget högt för eleverna och låt dem tillsammans komma fram till ett svar.

1. Hur mycket kostar ett bad för en ungdom? 2. När öppnar badet på lördagar? 3. När stänger badet på söndagar? 4. Per vill köpa något att äta i simhallen. Vad skulle det kunna vara? 5. Hur mycket skulle det kunna kosta? 6. Sama ska besöka simhallen. Hur mycket pengar behöver hon ha med sig? 7. Något har blivit fel i simhallens öppettider. Kan ni se vad?


Vad får du veta om simhallen? Hur tänkte du?Är det någon som inte håller med?

Om dina elever brukar besöka en simhall kan du även knyta an uppgiften till deras erfarenheter:

Vilken tid brukar du gå och bada? Hur mycket pengar brukar du ha med dig till simhallen?Vad kan du köpa för de pengarna?


Till uppgiften behövs Underlag simhallen (A3).

GILLA MATEMATIK. UNDERLAG SIMHALLEN. SKOLVERKET 2016

Simhallen Diamanten

PriserEnstaka besökVuxen: 70 kr

Ungdom (över 8 år): 50 krBarn (0–8 år): 0 kr

Öppettider

Måndag till fredag: 21.00 – 06.30Lördag: 08.30 – 17.00Söndag: 09.30 – 16.00

Fika och lunchPannkakor: 25 kr

Toast: 20 krKorv med bröd: 20 kr

Kaffe/Läsk/Saft med fikabröd: 20 krGlass: 15 kr

GILLA MATEMATIK. BEDÖMNINGSUNDERLAG. GRUPPUPPGIFT II. AVLÄSA MATEMATISK INFORMATION FRÅN NÄRMILJÖN. SKOLVERKET 2016


Namn: Eleven visar in-tresse för den matematiska aktiviteten.

Eleven deltar i den matema-tiska aktivite-ten.


Eleven avläser matematisk in-formation från närmiljön.

Eleven beräknar och löser additions- och subtraktions-uppgifter inom talområdet 0–100.

Eleven resonerar kring rimlighet när det gäller priser och tider.

Eleven ger omdömen kring rimlighet i egna beräkningar och lösningar.

Kommentarer:


Exempel på hur eleven avläser information:• Det kostar 50 kronor att bada.

Exempel på hur eleven beräknar och löser additions- och subtraktionsuppgifter: • Eleven adderar priserna för inträde och

något att äta.

Exempel på hur eleven resonerar kring rimlighet: • Man badar inte på natten för då är det stängt.

Exempel på hur eleven ger omdömen kring rimlighet i egna beräkningar och lösningar:• Glass och pannkaka kan inte kosta

400 kronor.

Bedömningsunderlag Avläsa matematisk information från närmiljön

GILLA MATEMATIK. IFYLLT BEDÖMNINGSUNDERLAG. GRUPPUPPGIFT II. RESONEMANG OM TID. SKOLVERKET 2016





Eleven resonerar om rimlighet när det gäl-ler tider.

Eleven använder olika ord och begrepp, t.ex. längre tid, kortare tid, minut.

Kommentarer:

Elev 1 X X Lägger ut kortet på lämpligt ställe på tidsaxeln.

Säger att ibland när man ska ta mer fru-kost tar det längre tid.

Längre tid Behöver få möta fler situationer där begreppen sekunder, minuter, timmar används.

Elev 2 Visar intresse för uppgiften och frågar när ska vi börja.

Svarar ja på frågan håller du med.

Föreslår att det ska stå bada på den tomma lappen. Pekar var lappen ska ligga och säger längre tid.

Längre tid Behöver få möta fler situationer där resonemang om rimlighet när det gäller tid förs.

Elev 3 X X Svarar på frågor och vill lägga ut många kort på tidsaxeln.

När man sover känns det som kort tid fast det är lång tid.

Kort och lång tid

Elev 4 X X Är mycket aktiv och bidrar med flera lösningar. Flyttar andras kort och berättar varför.

Borsta tänderna är ganska snabbt för det är bara två mi-nuter. Ibland tar det längre tid att klä på sig när man har kjol med knappar.

Minuter, snabbt

Exempel på ifyllt bedömningsunderlagResonemang om tid

Documents

Gruppuppgift II. Resonemang om tid - Skolverket