Kårkulla samkommun verksamhetsberättelse 2014

VERKSAMHETS-BERÄTTELSE

2014

VI ERBJUDER SVENSKSPRÅKIG SERVICE UTGÅENDE FRÅN DEN ENSKILDA MÄNNISKANS BEHOV.

2 • KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

FÖRVALTNINGSamkommunsdirektörens översikt . . . . . . . . 4Förtroendeorgan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6SPECIALOMSORGFamilj och barn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14Omsorgsbyråer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14Korttidsvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16Ungdomsåren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18Arbets- och dagverksamhet . . . . . . . . . . . . 18Internatboende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20Vuxna och seniorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21Boendeverksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

DELAKTIGHETBrukarråden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24Anhörigstrategin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

EXPERTIS OCH UTVECKLINGUndersökning, rehabilitering och kris . . . . 27Utvecklingsarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28Utvecklarnas arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Nationellt autismprojekt . . . . . . . . . . . . . . . 29

ÖVRIG SERVICEArbetsklinik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31Missbrukarvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32EKONOMIEkonomisk översikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34Nyckeltal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Investering och finansiering . . . . . . . . . . . . 36 Resultaträkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37Finansieringsanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38Balansräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

INNEHÅLL

I DAG BESTÅR VERKSAMHETEN AV

Boende

Missbruk ar-vård

Dagverk-samhet

Handledning, rådgivning,medicinsk

verksamhet

Institutions-vård

Familje-vård

Korttids-vård Arbetsklinik

Arbete enligtsocialvårds-

lagen

UndersökningRehabilitering

Krisvård

Mobila tjänster

Stödjande verksamhet

Personlig assistans

KÅRKULLA • VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 • 3

SAMKOMMUNSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT

AMKOMMUNENS FEMTIOFJÄRDE verksam-hetsår präglades av turbulens. Den planerade social- och hälsovårdsreformen påverkade verk-samheten. Diskussionerna om Kårkullas framtid på riksnivå krävde stora insatser av tjänste-

mannaledningen och styrelsen medan den osäkra framtiden avspeglades indirekt som en otrygghet bland de anställda. Det positiva var att Kårkulla samkommuns verksamhet och därmed de svenskspråkiga personernas med utveck-lingsstörning behov och rättigheter blev kända bland riks-politiker. Denna typ av marknadsföring på riksnivå över språkgränserna har inte tidigare skett. Samkommunen fick tyvärr hösten 2014 en synnerligen negativ publicitet på grund av de tråkigheter som uppda-gades på en av samkommunens boendeenheter. Det som hänt är helt oacceptabelt och ska inte bortförklaras. Sam-kommunen måste ta sitt ansvar, reda ut och förbättra sin verksamhet. Tråkigheterna ledde till en aktiv diskussion om många väsentliga frågor inom specialomsorgen med klienter, anhöriga och personal. Under år 2014 fick sammanlagt 1592 personer servi-ce av samkommunen, varav 1289 inom specialomsorgen, 154 inom missbrukarvården och 149 på arbetskliniken. Antalet har de senaste åren visat en konstant ökning inom specialomsorgen.

S Inom specialomsorgen fortsatte avvecklingen av insti-tutionsvård helt enligt fastställd plan. Samkommunen tog under året i bruk nya produkter med en ny prissättning. En storsatsning utgjorde införandet av den s.k. Stock-holmsmodellen, vilket innebar ca 1300 mätningar av brukarna vårdbehov och omsorgsinsatser. Det ekonomiska resultatet blev tyvärr starkt negativt på grund av att intäkterna minskade. Personalkostnader hölls inom budgeterade ramar, men på grund av stora fluktuationer i prestationsutvecklingen borde personal-kostnaderna ytterligare ha skurits ner. Samkommunens framtida verksamhet, dess kvalitet och förmåga till flexibilitet, samt utvecklingen av prispolitiken utgör hörnstenarna i framtida utmaningar. Kårkulla samkommun fortsätter att aktivt jobba för att brukarna ska få en svenskspråkig, god, individuell och modern service också i framti-den.

MÄRTA MARJAMÄKI samkommunsdirektör


Förvaltnings-sekreterare, informatör,

övrig kanslipersonal

Utvecklare av dag- och arbetsverksamhet

Överläkare för klinisk verksamhet

Enhetschefer i:• västra Nyland 5• mellersta Nyland 5• östra Nyland 5• Åboland 9• södraÖsterbotten 3• mellerstaÖsterbotten 4• norraÖsterbotten 7

PERSONAL-CHEF

EKONOMI-DIREKTÖR

Fastighetschef, IT-chef,

ekonomipersonal

Arbetarskyddschef, personal-

sekreterare, löneräknare, före-tagshälsovårdaren

Utvecklingschef

Utvecklare av boende, eftermid-dags- och internat-

verksamhet

Personal inom råd-givningsverksamhet

(omsorgsbyråer)

Regionchefer i:• västra Nyland• mellersta Nyland• östra Nyland• Åboland• södraÖsterbotten• mellerstaÖsterbotten• norraÖsterbotten

Ledare för assistans-pool och familjevård

SAMKOMMUNS-DIREKTÖR

VERKSAM-HETSCHEF

CHEF FÖR EXPERT- OCH

UTVECKLINGS-CENTRET

Personal (resurscenter, undersökning,

rehabilitering, krisvård)

Personal inom miss-brukarvård

Personal inom arbetskliniken

FÖRVALTNING

KÅRKULLA SAMKOMMUNS PERSONALORGANISATION


FÖRTROENDEORGAN

ULLMÄKTIGE ÄR samkommunens högsta be-slutfattande organ. Representanterna till fullmäk-tige väljs vart fjärde år av medlemskommunerna på basis av antalet svenskspråkiga invånare i kom-munen. För sin mandatperiod utser fullmäktige

en revisionsnämnd, styrelse och regionala nämnder i Ny-land, Åboland och Österbotten.

REVISIONSNÄMNDEN SAMMANSÄTTNING MANDATPERIODEN 2013–2016

Ordinarie medlem KommunBo Grönholm, ordf. EsboAnita Tuominen, vice ordf. ÅboUlla Bergman till 12.6.2014 ÅboHanna Järvinen fr. 12.6.2014 PargasYngve Engblom KimitoönTapio Osala Vasa

Fullmäktige ansvarar för samkommunens verksamhet och ekonomi. Fullmäktige består av 45 ledamöter. Fullmäktige sammanträdde två gånger under 2014. STYRELSEN HAR i uppgift att leda samkommunens för-valtning enligt de grunder fullmäktige godkänt. Styrelsen sammanträdde 14 gånger under 2014.

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING MANDATPERIODEN 2013–2016

Ordinarie medlem KommunVeronica Hertzberg, ordf. HelsingforsBengt Kronqvist, vice ordf. JakobstadBengt Hartman RaseborgKari Hagfors LovisaBritta Lindholm till 25.9.2014 IngåAnita Spring fr. 15.10.2014 BorgåCamilla Sandell ÅboRoger Eriksson PedersöreCornelius Colliander PargasBrita Romsi KyrkslättIrja Bergholm KyrkslättElina Kalliio-Uljens Kristinestad

De regionala nämnderna tillsätter brukarråd. Brukarrå-dens medlemmar utses bland de personer som får service av samkommunen. Rådens huvudsakliga uppgift är att öka brukarnas medinflytande och självbestämmanderätt.

F

REPRESENTANTERNA TILL FULLMÄKTIGE VÄLJS VART FJÄRDE ÅR AV MEDLEMSKOMMUNERNA PÅ BASIS AV ANTALET SVENSKSPRÅKIGA INVÅNARE I KOMMUNEN.

FÖRVALTNING


FÖRVALTNING

FÖRTRONDEMANNAORGANISATION

VALNÄMND5 ledamöter

FULLMÄKTIGE45

representanterREVISIONS-

NÄMND5 ledamöter

STYRELSEN11 ledamöter

REGIONALA NÄMNDEN I NYLAND

7 ledamöter

REGIONALA NÄMNDEN I ÅBOLAND7 ledamöter

REGIONALA NÄMNDEN I

ÖSTERBOTTEN7 ledamöter

BRUKARRÅDI södra, mellersta

och norra Österbotten

7 medlemmar

BRUKARRÅDi västra och östra

Åboland7 medlemmar

BRUKARRÅDi västra, mellersta och östra Nyland

7 medlemmar


VI ERBJUDER VAR OCH EN MÖJLIGHETEN TILL EN MENINGSFULL OCH TRYGG VARDAG.

FÖRVALTNING


ANTAL SVENSKSPRÅKIGA I SAMKOMMUNENS MEDLEMSKOMMUNER 31.12.2013

40 000

30 000

20 000

10 000

0

Borg

å

Esbo

Gran

kulla

Hang

ö

Helsi

ngfo

rs

Ingå

Jako

bsta

d

Karle

by

Kask

ö

Kim

itoön

Kors

holm

Kors

näs

Kristi

nest

ad

Kron

oby

Kyrk

slätt

Lapp

träs

k

Lars

mo

Lojo

Lovi

sa

Mal

ax

Mör

skom

Nyk

arle

by

När

pes

Parg

as

Pede

rsör

e

Pytti

s

Rase

borg

Sibb

o

Sjun

deå

Vand

a

Vasa

Vörå

Åbo

2013INVÅNARANTAL

1 584 936

SVENSK-SPRÅKIGA

15,8 %

SVENSK-SPRÅKIGA

14,6 %

2012

FÖRVALTNING


2014 2013

ANTAL BRUKARE FRÅN ICKE-MEDLEMSKOMMUNER 2014

Hammarland (ÅOF)

Hyninge Jomala (ÅOF)

Kuusan-koski

Mariehamn (ÅHS)

Pikis Riihimäki Rusko St. Karins Tavastehus Tusby VichtisGeta

ANTAL BRUKARE PER KOMMUN 2014

140

130

120

100

80

60

40

20

0

Borg

å

Esbo

Gran

kulla

Hang

ö

Helsi

ngfo

rs

Ingå

Jako

bsta

d

Karle

by

Kask

ö

Kim

itoön

Kors

holm

Kors

näs

Kristi

nest

ad

Kron

oby

Kyrk

slätt

Lapp

träs

k

Lars

mo

Lojo

Lovi

sa

Mal

ax

Mör

skom

Nyk

arle

by

När

pes

Parg

as

Pede

rsör

e

Pytti

s

Rase

borg

Sibb

o

Sjun

eå

Vand

a

Vasa

Vörå

Åbo

FÖRVALTNING

ANTAL BRUKARE PER REGION ENLIGT HEMKOMMUN 2014

Norra Öster-botten

Mellersta Öster-botten

Södra Öster-botten

Åbo-land

Västra Nyland

Mellersta Nyland

Östra Nyland

350

300

250

200

150

100

50

0

2014

2013


VÅRA SERVICEFORMER ERBJUDS PÅ FÖLJANDE ORTER

Insitutionsvård och EUC Pargas

Dagverksamhet Borgå, Hangö, Helsingfors, Jakobstad, Karleby, Kimitoön, Korsholm,Kristinestad,Nykarleby,Närpes,Pargas,Pedersöre, Raseborg, Vasa och Åbo

Boende (gruppboende, Borgå, Esbo, Granskulla, Hangö, Helsingfors, Jakobstad, Karleby, lägenhetsboende, Kimitoön,Korsholm,Kristinestad,Kyrkslätt,Larsmo,Nykarleby,stödboende) Närpes,Pargas,Pedersöre,Raseborg,Sibbo,VasaochÅbo

Rådgivande Borgå,Jakobstad,Helsingfors,Närpes,Pargas,verksamhet Raseborg och Vasa

Arbetsverksamhet Jakobstad,Kimitoön,Korsnäs(Molpe)ochPargasenligt socialvårdslagen Arbetsklinikverksamhet Jakobstad,(enarbetskonsulentplaceradiVasa)

Missbrukarvård Malax, (Raseborg)

SAMKOMMUNENS TOTALA ANTAL prestationerökadeunderår2014med31545jämförtmedår2013.Desenas-tefemårensprestationsutvecklingserutpåföljandesätt

BRUKARE SOM FÅTT INSTITUTIONSVÅRD 2014

18–45år 21 4 1 1646–64år 38 8 2 2865år– 15 1 14Totalt 74 13 3 58**Inklusive6brukaresomvårdaspårehabiliteringsenhetenHyddan.

Ålderska-tegorier

Totala antalet klienter som fått institutions-

vård under åretUtskrivnaunder året

AvlidnaI institu-tionsvård

31.12.

*Avökningenpå31545prestationerår2014kanca21700förklarasavenförändringavstatistikföringeninomdenrådgivandesektorndärmanfr.o.m.år2014börjadefaktureraförvarjepåbörjadhalvtimmeiställetförsomtidigareförhelabesök.Ommanborträknardenrådgivandesektornsökningp.g.a.nystatistikföringochbetraktarendastprestationernainomövrigaverksamhetsformervarprestationsökningen9890eller2,75%.

FÖRVALTNING

+31 545

+8,59 %

2014

398 7172013

367 1722012

366 8632011

368 7282010

365 705 +8 891 +3 024 -1 865 +309

+0,08 % -0,51 % +2,49 % +0,83 % *


FÖRVALTNING INOM ARBETS- OCH DAGVERKSAMHETEN TILLVERKAS PRO-DUKTER SOM FINNS TILL FÖRSÄLJNING.


NYA BRUKARE MED OMSORGSPROGRAM 2014

2014 2013

Västra Nyland

0–7 år

8–17 år

18–25 år

26 år –

Mellersta Nyland

Östra Nyland

Norra Österbotten

Åbo-land

Mellersta Österbotten

Södra Österbotten

BRUKARE SOM FÅTT SAMKOMMUNENS tjänster år 2014 enligt region och ålder.

Ålderskategori Region Klienter Nyland 13

0–6 år Åboland 0

Österbotten 41

Alla regioner slgt 54 Nyland 91


Österbotten 116



Österbotten 265



Österbotten 115


65 år – Åboland 13

Österbotten 43

Alla regioner slgt 125 Hela samkommunen slgt 1289

FÖRVALTNING


FAMILJ OCH BARN

K ÅRKULLA SAMKOMMUN har sju regionala omsorgsbyråer som är belägna i Jakobstad, Vasa, Närpes, Pargas, Raseborg, Helsingfors och Bor-gå. Omsorgsbyråns team består av psykologer, socialkuratorer och pedagogiska handledare.

Till teamet hör också konsulterande läkare. Teamet har haft ett intensivt samarbete med EUC:s experter, speciellt

med dem som är stationerade ute på fältet, t.ex. autism-handledare och talterapeut.

Omsorgsbyrån gav service främst till fa-miljer med barn/vuxna med funktions-

nedsättningen utvecklingsstörning. Även personer med andra funk-

tionsnedsättningar blir allt van-ligare. Service erbjöds i form av rådgivning, stöd, informa-tion, handledning, bedöm-ningar och tester. Stöd till egna enheter gavs främst i form av handledning. Nor-ra Österbotten fick under 2014 en konsulterande läkare som ledde till en be-tydlig förbättring vad gäl-ler medicinsk omvårdnad.

Tillgången till läkare upplevdes som mycket positivt av vår målgrupp samt av enheterna. Det mesta arbetet har gjorts i form av nätverksarbete, genom våra individuella planer och genom olika samar-betsmöten. Via dessa möten har man gjort upp planer för hur man bäst stöder en barnfamilj, vad som är viktigt i ungdomsåren, hur man planerar för fortsatt skolgång, in-träde i arbetsliv, boendeträning och framtida boende. Även planering av seniorers verksamhet och boende tog fart un-der året. Ser man konkret till målsättningen för 2014 kan man konstatera att användningen av elektroniska journaler öka-de, men det finns fortfarande tekniska problem som måste lösas, likaså finns oklara frågor om användningen. Under 2014 gjordes s.k. Stockholmsbedömningar för att få fram nya kategorier. Arbetet upplevdes som gediget, i och med att det skulle göras på alla, men också positivt! Det förstärkte samarbetet med kommunens socialarbetare i och med att de inbjöds att närvara. Kontakterna till kommunerna var intensiva under år 2014. Det alltmer detaljerade budgetarbetet på individni-vå var mycket tidskrävande och krävde täta och fortsatta kontakter med kommunerna under hela året. I mån av tid och möjlighet gjordes även annat PR-arbete gentemot kommuner och övriga instanser och samarbetspartners.

OMSORGSBYRÅER

SPECIALOMSORG


SPECIALOMSORG

OMSORGSBYRÅN UTGÖR EN CENTRAL LÄNK TILL BRUKARE OCH ANHÖRIGA.

SPECIALOMSORG


ORTTIDSVÅRD INNEBÄR planerad vistelse på enhet. Korttidsvården fungerar som avlast-ning för närståendevård eller då situationen i familjen kräver det. Korttidsvården inom Kårkulla samkom-

mun förverkligades som morgonvård, eftermiddagsvård, boendeträning eller som avlastning, antingen på en-

het eller som familjevård. Enheterna för korttids-vård är hemlika utrymmen där personer i olika

åldrar kan vistas för kortare eller längre tid. Av-lastning i familjevård gav personerna en trygg

miljö att vistas i. Korttidsvistelserna variera-de från några timmar till flera veckor per

gång, dock högst tre månader i ett sträck, allt utgående från familjens behov. Pe-

rioderna för korttidsvården var för många regelbundet återkommande.

På korttidsvårdsenheten kunde personen få boendeträning och

då kan flyttning senare till eget

hem ske smidigare. Under år 2014 gavs korttidsvård i alla regioner, vid 16 olika verksamhetsenheter. Mest korttidsvård, både på enhet och i familjevård, förekom i norra Österbot-ten och minst i mellersta Nyland. Sammanlagt fick 161 personer korttidsvård och 42 personer familjevård inom Kårkulla samkommun år 2014. Åldern på personerna i korttidsvård varierade från 3 till 70 år. Största delen av personerna i korttidsvården utgjordes av personer i åldern 5–34 år. Enligt senaste kvalitetsmätningar fick korttidsvår-den goda betyg. Trygghetsfaktorn lyftes fram av de an-höriga. Satsning på temaveckoslut och återkommande ungdomsgrupper förverkligades till en del. Korttidsvård på helgerna efterfrågades mest. Vid planering av kort-tidsvistelser strävade man efter att beakta brukarperspek-tivet, d.v.s. att forma verksamheten enligt behovet och efterfrågan av korttidsvård. Struktur för korttidsvård, internatvård och eftermiddagsvård utarbetades och kart-läggning över volym och funktion gjordes.

.

KORTTIDSVÅRD

K

SPECIALOMSORG


BRUKARE SOM FÅTT KORTTIDSVÅRD 2014 NylandÅbolandÖsterbotten

KORTTIDSVÅRD INOM GRUPPBOENDET

KORTTIDSVÅRD INOM FAMILJEVÅRDEN

0–6 år 7–17 år 18–45 år 46–64 år 65 år – 0–6 år 7–17 år 18–45 år

KORTTIDSVÅRD INOM FAMILJE-

VÅRDEN

27

KORTTIDSVÅRD INOM GRUPP-

BOENDET TOTALT

190

KORTTIDSVÅRD TOTALT

217

SPECIALOMSORG


ARBETS- OCH DAGVERKSAMHET

UNGDOMSÅREN

RBETS- OCH DAGVERKSAMHET omfattar traditionell arbetsverksamhet, anpassad verk-samhet för personer med autismspektrum-tillstånd, grav utvecklingsstörning och/eller multihandikapp samt seniorverksamhet, ut-

lokaliserad verksamhet och arbete med stöd. Arbets- och dagverksamheten är samkommunens näststörsta enskilda verksamhetsform, både vad beträffar volym och ekonomi. Samkommunen upprätthåller ingen dagverksamhet för barn, utan strävar efter att barn integreras i normal dag-vård och skolor. Arbets- och dagverksamheten för vuxna är till innehållet mångfacetterad och skiljer sig till en del i de olika regionerna. Seniorerna deltar i arbets- och dag-verksamheten enligt egen vilja och förmåga. Besluten om deltagande är alltid individuella.

Arbets- och dagverksamheten benämns inom samkom-munen Arbetslivsorienterande service (ALO) och Livsori-enterande service (LO). Såväl ALO som LO riktar sig till personer med olika former av funktionsnedsättningar. ALO innebär service med inriktning på arbete i olika for-mer, medan LO innebär service som främst stöder vardags-funktionerna. ALO och LO har som målsättning att tillgodose per-sonens behov av att vara aktiv, erbjuda arbete och syssel-sättning, varierande erfarenheter och utvecklande upple-velser i en stimulerande miljö samt möjlighet till social gemenskap. Verksamhetsinnehållet överensstämmer med personens intressen, behov och önskemål, vilka framgår i individuella planer. Verksamheten utgår från ett socialpe-dagogiskt förhållningssätt, vilket innebär att ge stöd och

A hjälp i vardagen och att tillsammans med personen arbeta för att hitta vägar att hantera sin livssituation, stöda tillväxt och möjliggöra kommunikation. Personens inflytande och medbestämmande beaktas. Under år 2014 planerades i samkommunen nya, mera ändamålsenliga utrymmen både i Österbotten och i Ny-land. En del nya utrymmen togs också i bruk i Österbotten. I Åbo och Jakobstad gavs enligt separata avtal med kommunerna även service enligt lagen om arbetsverksam-het i rehabiliterande syfte för långtidarbetsslösa, främst ungdomar i åldern 17–25 år. Verksamheten finansieras hu-vudsakligen med anslag från Utbildningsstyrelsen. Kårkulla samkommun erbjuder arbets- och dagverk-samhet på 15 orter.

SPECIALOMSORG

PLOCK UR VERKSAMHETEN: Arbets- och dagverksamheten på Intek serviceenhet i Jakob-stad som erbjuder både ALO och LO. På industriavdelningarna, trä, metall och montering utfördes främst underleverantörsarbeten till industrin i närregionen, men det tillverkades också egna hantverks-produkter. På de övriga avdelningarna omfattade veckopro-grammet dessutom bl.a. dagliga promenader, högläsning, avslappning, bakning, bingo, musik- och gymnastikstun-der. Underhålls-, städ- och köksuppgifter ingick också i verksamheten.

Servicen för personer med grav utvecklingsstörning och multihandikapp omfattade mycket sinnesstimulering och grundvård enligt individuella behov. Servicen för per-soner med autismspektrumstörningar karakteriserades av ett mycket strukturerat arbetssätt, kommunikation med tecken som stöd, pecs och fotografier samt verbalt stöd. Personligt utvecklade arbetsuppgifter och fysiska övningar användes för att upprätthålla och utveckla kunskaper och färdigheter.

På enheten finns en nystartad seniorgrupp. Där anpas-sades arbetet till brukarens hälsa och välmående. På pro-grammet fanns en aktivitet som kallas ”reminicens”, d.v.s. man fiskar upp minnestrådar från personens barn- och ungdomstid. På så sätt kommer man i håg saker från unga år. Utveckling av verksamhetsinnehåll, förändrade grup-pindelningar och utrymmesplanering stod på agendan un-der hela året.


ARBETSLIVSORIENTERANDE SERVICE (ALO) består av tillverkningochproduktionavegnavarorochtjänster,samt underleverantörsarbeten eller andra individuellt anpassadearbetsuppgifter. Förutomarbetegesmöj-lighettill fysiskaochkulturellaaktiviteter samt inslagav vuxenutbildning och social träning. Servicen kan ordnasinnepåenserviceenhetellersomutlokaliseradarbetsverksamhetpåenarbetsplats.

LIVSORIENTERANDE SERVICE (LO) innefattar indivi-duellt anpassad sysselsättning, fysiskaaktiviteterochutvecklandeupplevelserienstimulerandemiljösomgermöjlighettillsocialakontaktermedandra.Verksamhetenharsingrundiregelbundenhetochstruktursomskaparentryggmiljöförinteraktionochkommunikation.

BRUKARE SOM DELTAGIT I DAGVERKSAMHET 2014

200

150

100

50

0

0–17 år 18–45 år 65 år –46–64 årNyland Åboland Öster-

bottenNyland Åboland Öster-



botten

Brukare som deltagit i dagverksamhet 2014

Brukare i utlokalise-ratarbete2014(heltel. delvis) (beräknas utg. från totalantalet brukare)

2 0

194203

40

92

39

99

21

519

70 0

53

12

36

90 0

121 10

TOTALT

124

SPECIALOMSORG

ARBETSVERKSAMHET ENLIGT SOCIALVÅRDSLAGEN

SERVICEPRODUKTION 2014 Åboland: Österbotten: Småland, Mocca Kvadraten,MolpeIC,Intek

Sammalagt

Verksamhet enligt Socialvårdslagen 6 6VerksamhetisysselsättningssyfteSoc.v.L§27d 8 11 19ArbetsverksamhetförhandikappadeSoc.v.L§27e 3 21 24

Verksamhet enligt omsorgslagen 58 18 76

I samarbete med Arbetskliniken, ARJ LiAMolpe,arbetsträning/prövning/Intek 2 2Arbetsträningförmentalvårdsklienter/Intek 10 10

I samarbete med Arbets- och näringsbyrån 2 2Arbetspraktik/-träning 3 3Arbetsverksamhetirehabiliterandesyfte 2 9 11Lönesubvention 2 2Språkpraktik

I samarbete med mentalvårdens dagavdelning Arbetsterapi Sammanlagt 79 76 155

TOTALT

721


ÅRKULLA SAMKOMMUN har internatboen-de endast i Pargas som arrangeras i samarbete med yrkesträningsskolan Optima. Eleverna bor på internatet under skolveckan måndag till fredag.

Ungdomarna vid internatet har möjlighet att pro-va på olika sätt att bo. Under det första året bor man i grupp och det finns personal i samma utrymme, under det andra och tredje året strävar man efter att ungdo-marna blir mera självständiga i ett nära samarbete med anhöriga. Fritidsaktiviteter och socialträning är viktiga komponenter i internatverksamheten. Under 2014 bodde åtta elever i åldern 17–26 år på internatet. Antalet elever har fördubblats sedan interna-tet inledde sin verksamhet år 2008. Under året presente-rade några elever och personal från internatet internatets verksamhet vid seminariet ”Vägen till ett eget hem” i Helsingfors arrangerat av FDUV, Arcada och Kårkulla samkommun.

INTERNATBOENDE

K

SPECIALOMSORG


VUXNA OCH SENIORER

OENDEVERKSAMHET BETYDER att vi inom Kårkulla samkommun erbjuder individuella hem för personer som behöver stöd i sin var-dag. Detta planeras och genomförs tillsammans med brukare, anhöriga och kommunens re-

presentant. Boendealternativen är stödboende, lägenhets-boende, gruppboende, institutionsboende och familjevård.Möjlighet till olika skräddarsydda lösningar finns också. Kårkulla samkommun erbjuder boende i 20 kommuner. Statsrådets principbeslut den 21.1.2010 om avveck-landet av institutionsboende fram till år 2020 och sam-kommunens uppgjorda boendeplan styr utvecklandet av boendeservicen i regionerna. Det betyder att personer med stora hjälpbehov ska beredas möjlighet att bo kvar i sin re-gion, vilket i sin tur ställer krav på planering av nya boen-deenheter inom hela samkommunen. Detta betyder att vi noggrant tillsammans med kommunen kartlägger den s.k. boendekön i de olika regionerna för att på bästa möjliga sätt tillmötesgå kommande behov. Under 2014 togs nya boendeenheter i bruk med 15 platser i Pargas och 14 i Kimitoön. I Borgå togs en nyre-noverad enhet i bruk. I regionerna satsade man på olika processer kring förberedandet före flytten till ett eget hem, eller flytt till ett annat hem. Brukare och anhöriga samla-des till olika träffar och personalen fick utbildning inför ny verksamhet. Under 2014 beviljades statens Ara-medel

för en boendeenhet i Närpes och Pedersöre lämnade in en anhållan om Ara-medel på hösten. Totalt gavs boendeservice åt 613 personer år 2014, vilket är en ökning med 54 personer från 2013. Personer inom lägenhets- och stödboende ökade medan personer inom gruppboende minskade. Institutionsboendet vid Kårkulla Vårdhem minskade med 20 personer sedan 2013. Inom boendeverksamheten satsade man under året på innehållet i boendeservicen. Det viktigaste inom bo-endeverksamheten är att brukarnas styrkor, förmågor och önskemål beaktas och tas tillvara. Detta stöddes genom re-gelbundna säsongsamtal och därtill hörande överenskom-melser. Husmöten ordnades vid de flesta boendeenheter.Verksamheten för seniorer strukturerades så att äldre personer bor tillsammans med andra äldre personer och innehållet i vardagen planerades så att alla har rätt till en meningsfull vardag i sitt eget hem. Stödboendeverksam-heten, också kallat satellitboende, utvecklades i de olika regionerna. Året avslutades med besök från Social-och hälsovårds-ministeriet. En uppföljningsgrupp på riksnivå för KE-HAS-programmet bestående av nio personer bekantade sig med Kårkullas boendeverksamhet i Åboland. De besökte en enhet inom institutionsboende, ett grönt boende i skär-gården, ett lägenhetsboende med internatboende och kort-tidsvård och den nya enheten i Pargas. Uppföljningsgrup-

pen kunde konstatera att den uppgjorda boendeplanen följts och att boendeverksamheten inom Kårkulla sam-kommun utvecklats i enlighet med nationella riktlinjer.

BOENDEVERKSAMHET

BOLIKA FORMER AV BOENDE

GRUPPHEM

BOSTADSGRUPPER

SEPARATA BOSTADER(enrummare, tvårummare, trerummare)

Anknyter tillenavvecklingavinstitutions-

boende

Egen bostad med

gemensammarum

Primärt i normalt bostads-bestånd

SPECIALOMSORG


SPECIALOMSORG

BOENDEALTERNATIV• Att bo på landet• Att bo i storstan• Att bo i en mindre stad• Att bo höghus• Att bo i radhus• Att bo i egnahemhus


NylandÅbolandÖsterbotten

7–17 år 18–45 år 46–64 år 65 år – 18–45 år 46–64 år 65 år –

BRUKARE SOM FÅTT BOENDESERVICE 2014

7–17 år 18–45 år 46–64 år 65 år –

STÖDBOENDE TOTALT

82

LÄGEN-HETS-

BOENDE TOTALT

140GRUPP-BOENDE TOTALT

391

BOENDE-SERVICE TOTALT

613

Gruppboende

Lägenhetsboende

Stödboende

SPECIALOMSORG


BRUKARRÅDEN

RUKARRÅDEN, SOM är åtta till antalet, var ak-tiva inom Kårkulla samkommun under år 2014. Varje region har ett brukarråd, medan Åboland av tradition haft två råd; östra Åbolands och väs-tra Åbolands brukarråd. Som sekreterare funge-

rar en utsedd person från personalen. Samtliga brukarråd hade 3–4 möten under året. I Nyland och Österbotten träffade brukarråden dessutom de regionala nämnderna, vilket ömsesidigt uppskattades

de och påverkan i brukarnas vardag. Därtill informerade sekreterarna i brukarråden om samkommunala och natio-nella riktlinjer och aktualiteter (till exempel So-Hä-refor-men). Brukarrådens påverkan och delaktighet i samkommu-nens verksamhet och beslut ökade under 2014, men sam-kommunen bör ytterligare utöka möjligheten till brukar-rådens delaktighet i beslutsprocesserna i framtiden.

B mycket. På mötena behandlade brukarråden aktuella re-gionala och samkommunala ärenden där brukarrådens åsikter önskats. Brukarråden hade möjligheten att på sina möten lyfta fram frågor som de önskade få svar på inom samkommunen. Brukarråden tog initiativ till att ordna en storträff för samtliga brukarråd i Pargas under år 2015. Samkommunen frågade brukarråden till exempel om hur de förhåller sig till samkommunens anhörigstrategi och på vilket sätt brukarna själva önskar att anhöriga har inflytan-

DELAKTIGHET


ANHÖRIGSTRATEGI

ÅRKULLA SAMKOMMUNS anhörigstrategi god-kändes av fullmäktige den 12.6.2014. Anhörigs-trategin var ett mångårigt arbete. Sedan år 2011 har Kårkulla samkommun målmedvetet planerat för en bättre delaktighet för de anhöriga. Målet

var att utveckla en anhörigstrategi där personen med funk-tionshinder och anhöriga i samråd med experter utvecklar omsorgen. Som grund i arbetet användes resultat från bl.a. anhörigförfrågningar. Anhörigstrategin och dess handlings-program utarbetades under våren 2014. Arbetet gjordes av en projektanställd i samarbete med en styrgrupp som bestod av anställda och anhöriga vid samkommunen. Informations- och diskussionstillfällen om arbetet med anhörigstrategin ordnades för de anhöriga i alla regioner i samkommunen. En andra an-hörigförfrågan gjordes i maj.

VÄRDERINGARNA I ANHÖRIGSTRATEGIN ÄR:• En öppen dialog mellan anhöriga och personal där man värdesätter varandras kunskaper. • Varje brukare avgör för sig på vilket sätt anhöriga medverkar. • En positiv attityd och bra informationsgång till anhöriga gör att samarbetet blir bättre. • Anhöriga ska känna att brukaren är i goda händer.

KÅRKULLA VILL SE anhöriga som en resurs i ordnandet av en kvalitativt god omsorg för brukarna. Ett led i anhörigstrategin är att bilda anhörigråd i alla regioner för att ta vara på anhörigas kunskaper och erfarenhet-er. Under hösten 2014 arbetade man för att välja medlemmar till anhörigråden för tiden 2015–2016. Anhörigstrategin med dess handlingsprogram ska verkställas inom alla verksamhets-former.

K

DELAKTIGHET


UNDERSÖKNING En undersökningsperiod inleds med en helhets-

planering utgående från brukarens individuella

behov. Omfattningen är normalt 1 vecka –

2 månader.

REHABILITERING En rehabiliterings-period kan normalt

uppgå till ca 6 månader och föregås alltid av en

undersöknings- eller krisperiod.

KRISVÅRDKrisvård erbjuds för

akut vårdbehövande 16 år fyllda personer. Om-fattningen är normalt

1–6 veckor.

EXPERTIS OCH UTVECKLING


XPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET (EUC) erbjuder undersökning, rehabilitering och krisvård och har till sitt förfogande en undersöknings-avdelning med sex platser och en psykosocial avdelning med sex platser och fyra lägenheter för

boendeträning. Vården präglas av småskalighet, kontinuitet och stukturerat dagsprogram. Det finns även möjlighet till dagverksamhet.

UNDERSÖKNINGUndersökningsperioderna inleddes med en helhetsplanering utgående från brukarnas individuella behov. Vistelsetiden var normalt en vecka till två månader. Vistelseperioderna inleddes med ett inskrivningsmöte samt läkarundersökning. Därefter gjordes en individuell vårdplan upp. Många somatiska under-sökningar gjordes under året t.ex. laboratorieundersökningar, bildundersökningar, datortomografier, magnet-tomografier, EKG, EEG, ENMG samt konsultationer av specialläkare. Totalt fick 52 personer vård vid undersökningsavdelningen under 2014.

REHABILITERINGRehabiliteringsperioderna uppgick normalt till 6–12 månader och föregicks alltid av en undersöknings- eller krisperiod. För några brukare varade perioden över ett år. Målsättning för re-habiliteringen var att återfå den optimala fysiska, psykiska och sociala funktionsförmågan. En viktig tyngdpunkt låg på trä-ningen av sociala situationer. Därtill fick brukarna hjälp med adekvata kommunikations- och begåvningsstödjande hjälp-medel samt övriga individuellt anpassade hjälpmedel. Totalt fick 15 personer vård vid rehabiliteringsenheten under 2014.

E KRISVÅRDKrisvård erbjöds för akut vårdbehövande 16 år fyllda personer. Omfattningen för vården var mest en till sex veckor. Krispe-rioden omfattade en heltäckande kartläggning som gjordes av det multiprofessionella teamet i samråd med brukarens nät-verk. Under krisperioden uteslöts somatiska sjukdomar och eventuella neurologiska och psykiatriska sjukdomar diagnos-ticerades. Krisvården innebar ofta utökade personalresurser.

UNDERSÖKNING, REHABILITERING OCH KRIS



TVECKLINGSTEAMET INOM Expert- och utvecklingscentret bestod av följande ut-vecklare: utvecklare av kvalitet, utvecklare av daglig verksamhet, utvecklare av boende-verksamhet samt utvecklare av familjevård

och projektkoordinator för anhörigstrategin. Tyngdpunkten under året var att ta i bruk den s.k. Stockholmsmodellen för bedömning av funktionsnivå och vårdtyngd. År 2014 genomfördes bedömningar av samtli-ga personer inom verksamheten, totalt ca 1300 st. Genom-förandet förverkligades med hjälp av tilläggsresurser och i samarbete med omsorgsbyråerna. Till bedömningstill-fällena inbjöds kommunernas socialarbetare och vid cirka hälften av alla bedömningar var en kommunrepresentant närvarande. Utvecklarna hade ett nära samarbete med be-dömningskansliet i Stockholm under hela bedömningspe-rioden. Utvecklarna deltog i flera externa nätverk och hade kontakter med olika aktuella projekt kring utvecklarnas olika substansområden. Nya rön och nationella trender hämtades till verksamheten. De största förändringarna sker inom daglig verksamhet; utvecklaren av daglig verksam-het deltog i utvecklandet av nationella kvalitetskriterier för daglig verksamhet. Under året utvecklades samarbetet med Helsingfors stad genom en gemensam kartläggning av de personer som väntar på en boendeplats i Helsingforsregio-nen. Verksamheten fortsätter vid den regionala omsorgsby-rån.

Genom produktutvecklingen strukturerades servicefor-merna. Detta arbete är en fortgående process där nya be-hov och trender fångas upp för att stöda utvecklandet av servicen så att produkterna blir så individuella som möj-ligt. Utvecklarna fångar upp hela samkommunens behov och är en länk i processen att föra god praxis vidare. Teman som brukardelaktighet och tillgänglighet var aktuella under året. Utvecklingsteamet fortsatte sammar-betet med informatören för att utveckla Kårkullas webbsi-da så att den är brukarvänlig. Utbildning i att skriva lättläst ordnades tillsammans med LL-center vid FDUV. Anhöri-gas delaktighet stärktes i och med att anhörigstrategin god-kändes under år 2014. Utvecklingsteamet bär ansvaret för att anhörigstrategin utvärderas och revideras. Det fortsatta arbetet med implementeringen av strategins handlingspro-gram i verksamheten stöds av utvecklingsteamet. Utvecklarnas kontaktytor inom verksamheten berör-de hela samkommunen på olika nivåer. Det handlade om brukarkontakt, anhörigkontakt, besök till enheter och ar-betsplatsmöten, kontakt med ledning av verksamhet, sam-arbete med experter, kontinuerlig kontakt med lednings-grupp och olika presentationer för styrelsen. Kvalitetsarbetet bestod av förberedande arbete inför certifiering av verksamheten enligt ISO 9001 standarden. Planering av nya kvalitetsmätningsverktyg för kvalitetskon-troll har gjordes i samarbete med utvecklingsteamet.

UTVECKLARNAS ARBETE

U

UTVECKLINGSARBETE



ÅRKULLA SAMKOMMUN deltar i Autism- och Aspergerförbundets projekt ”Aktiivinen ikäänty-minen autismin kirjolla”, fritt översatt till svenska ”Att åldras aktivt med autismspektrumtillstånd” (AST) som pågår 2013–2016. Projektet finan-

sieras av Penningautomatföreningen RAY. I projektet deltar förutom Kårkulla samkommun sju externa samarbetspart-ners med varsitt delprojekt. Målet är att öka valmöjligheterna för äldre med AST och att få till stånd de tjänster och den service de behöver på ett jämbördigt sätt. Målgruppen är äldre personer med AST, deras anhöriga samt personal som ger service till äldre och personer med AST. Kårkullas representanter är ledande terapeuten vid EUC som medlem i styrgruppen och pedagogiska handledaren vid EUC som nyckelperson i projektet. Nyckelpersonen samarbetar med enheterna vid Vårdhemmet. Under 2014 deltog pedagogiska handledaren i flera utbildningstillfällen om AST och olika aspekter inom åldrande som ordnades av Autism- och Aspergerförbundet. Ledande terapeuten deltog i styrgruppsmöten som följde upp att projektet genomfördes enligt plan och planerade kommande halvårsperiod. Kårkullas representanter bildade tillsammans med Au-tism- och Aspergerförbundets representanter en grupp som planerade en nordisk tvåspråkig konferens ”Att åldras med autismspektrumtillstånd – Ikääntyminen autismin kirjolla” som ordnas i Åbo i maj 2015. Till konferensen förväntas 150–200 deltagare.

KÅRKULLAS EGET DELPROJEKT ”PENSIONERAS ELLER INTE?”Alla samarbetspartner har sina egna delprojekt vars re-sultat kommer att samlas i en bok. Kårkullas projekt he-ter ”Pensioneras eller ej? – Eläkkeelle vai ei?”. I samband med att många av Vårdhemmets brukare pensionerats har det framkommit behov av ett verktyg för att kartläg-ga faktorer som påverkar förutsättningarna för att arbeta samt vilka alternativ som finns till heltidspensionering. Ett frågeformulär med frågor kring bl. a. brukarens mående, behov, vardagsvanor och intressen utformades. Personalen vid boendet och dagverksamheten ska på ett enkelt sätt tillsammans kunna kartlägga faktorer som på-verkar brukarens arbetsförhet och använda resultaten för fortsatt planering för optimala individuella arbetsarrang-emang. Kartläggningsinstrumentet kan fungera som bas för säsongssamtal eller användas då brukaren själv, perso-nalen eller anhörig upplever att den nuvarande arbetsti-den inte är lämplig då förändringar skett i brukarens må-ende. Det kan också användas per automatik då brukaren fyller 50, 55, 60, 65 o.s.v. Under 2014 utvecklades en prototyp för kartlägg-ningsinstrumentet och den testades på ett par brukare vid Vårdhemmet och justerades efter det. Kartläggningsin-strumentet verkade fungera väl angående brukarnas be-hov av arbetsarrangemang.

NATIONELLT AUTISMPROJEKT

K

EXPERTIS OCH UTVECKLINGEXPERTIS OCH UTVECKLING


MITT JOBB ÄR JÄTTEVIKTIGT FÖR MIG, DÄT HAR JAG ALLA MINA VÄNNER.

ÖVRIG SERVICE


ARBETSKLINIKEN I JAKOBSTAD

ILL ARBETSKLINIKENS uppgifter hör att producera yrkesinriktade rehabiliteringstjäns-ter samt arbetstränarservice. Verksamheten är tvåspråkig. Tjänsterna köps av FPA, TE-byrån samt arbetspensions- och olycksfallsbolagen.

Även enskilda kommuner kan via betalningsförbindelser köpa tjänster vid behov. Avtalen med FPA och TE-byrån är tidsbegränsade och uppgjorda på basen av offerter, vilket innebär osäkerhet i verksamhetens omfattning. År 2014 var ett intensivt år. Verksamheten ökade både beträffande servicen till FPA och till arbetspensionsbola-gen. I slutet av 2013 gjordes nya användaravtal med ar-betspensionsbolagen via KuntoutuNet-verkkopalvelu, vil-ket ledde till att uppdragen via dem ökade under 2014. Arbetstränarservicen, som säljs till TE-byrån, fortsatte 2014 enligt de nya avtalen från 2013, men här märktes de strängare reglerna av; beviljade åtgärder räckte inte alltid till och faktureringsbestämmelserna gjorde det svårt att få verksamheten att gå ihop inkomstmässigt. Arbetsklinikens klienter kom från kustregionen mellan Karleby i norr till Kristinestad i söder, men även från kom-muner i inlandet såsom Lappajärvi och Ullava samt från Åland och någon enstaka klient från södra Finland.

T

Inkomstmässigt gjorde Arbetskliniken ett bra år, bok-slutet visade ett överskott. Arbetskliniken verkade i utrymmen som delades med Intek serviceenhet hela år 2014. I samråd med Intek gjor-des en överenskommelse om att Arbetskliniken söker nya utrymmen och Intek koncentrerar sin verksamhet till dessa utrymmen. I december flyttade Arbetskliniken till lämpli-ga hyresutrymmen i Folkhälsanhuset Östanlid.

ARBETSKLINIKENS KLIENTER KOM FRÅN KUSTREGIONEN MELLAN KARLEBY I NORR OCH KRISTINESTAD I SÖDER, MEN ÄVEN NÅGRA FRÅN INLANDET, ÅLAND OCH SÖDRA FINLAND.

ÖVRIG SERVICE


ÖVRIG SERVICE

MISSBRUKARVÅRD

PIXNEKLINIKENPixnekliniken är ett behandlingshem för svenskspråkiga personer med missbruk. Tyngdpunkten för verksamheten under 2014 låg på fyra veckors intensivkurser och upp-följningsveckoslut. Eftervårdssamtal både i grupp och enskilt ökade ytterligare från föregående år. Anhörigas behov beaktades också. En ökad användning av droger och mediciner kunde konstateras i klientelet som sökte behandling. Under 2014 behandlades också några spel-missbrukare vid Pixnekliniken. Kommunernas minskande användning av anstaltvård överlag i Finland märktes också i användningsgraden av Pixnekliniken. Rent ekonomiskt borde Pixnekliniken haft några flera kursdeltagare med betalningsförbindelse för att ekonomin skulle ha gått ihop, nu gjordes ett underskott

trots sparåtgärder på alla plan. Tack vare att sjukfrånvaron var låg och inga vikarier

behövdes klarade man sig med mindre personalkostnader än föregående år. Planering av nya verksamhetsut-rymmen påbörjades och en fortsatt kartläggning av behovet genomförs.

Beslut om hur den nya social- och hälsovårdsreformen kommer att

påverka verksamheten-väckte en heldel tan-

kar och frågor.

UTVECKLANDET AV MISSBRUKARVÅRDENEn utvecklare av missbrukarvården anställdes till samkom-munen med tyngdpunkten på södra Finland. Syftet var att utvecklaren skulle samarbeta med Raseborgs avvänjnings-enhet och samtidigt aktivera missbrukarvården i södra Fin-land och också allmänt i Svenskfinland. En kartläggning med tjänstemän från samkommunens medlemskommuner gjordes för att få en inblick i hur miss-brukarvården fungerade i Svenskfinland. Kartläggningen resulterade i att man inom samkom-munen beslöt sig för att skapa en ny serviceform; miss-brukarvård i hemmet. Den nya formen av service hör till öppenvården och all vård sker i klientens egen omgivning. Missbrukarvården i hemmet omfattar allt från avgiftning till rehabilitering och stödinsatser. Det är en vårdform som skräddarsys enligt klientens behov. Samarbetet med avvänjningsenheten i Raseborg ledde inte till önskade resultat. En orsak var att kommunerna satsade allt mer på öppenvården istället för att skicka kli-enten till en anstalt. Marknadsföringskampanjen gällande servicen som avvänjningsenheten och Pixnekliniken er-bjuder ägde rum under vårvintern 2014, men kommuner-nas aktivitet ökade inte märkbart. Utvecklaren av missbrukarvården presenterade model-len och tankarna för samkommunens styrelse i november 2014. Det finns alltså en färdigt utarbetad serviceform som finns till förfogande ifall ett behov uppstår i framtiden. I december fattade styrelsen ett beslut om att dra in befatt-ningen tillsvidare p.g.a. att kommunerna inte förbundit sig till att köpa denna serviceform.


ANTAL PERSONER SOM

FÅTT SERVICE

154

FAMILJE-TERAPISAMTAL

18 TIMMAR

ANHÖRIG-SAMTAL

56 TIMMAR

EFTERVÅRDS-GRUPP

156 BESÖK

ÖPPEN-VÅRDSSAMTAL

178 TIMMAR

MISSBRUKARVÅRDENS FÖRVERKLIGANDE 2014 UTNYTTJANDE AV PIXNEKLINIKEN, ANTAL VÅRDDYGN

ÖSTERBOTTEN

1049NYLAND

477

ÅBOLAND

120

ÅLAND

448

MELLERSTA FINLAND

3

ANTAL VÅRDDYGN Medlemskommuner Icke medlemskommunerEnl. 2,85 € syst. årsavg. bet.förb. årsavg. bet.förb. Österbotten 963 58 - 28Nyland 60 212 31 174Åboland 120 - - -Åland - - 361 87Mellersta Finland - - - 3Totalt 1143 270 392 292

TOTALT

2097

ÖVRIG SERVICE


ÅRKULLA SAMKOMMUNS externa verk-samhetsintäkter uppgick år 2014 till 51,0 mil-joner euro, medan verksamhetskostnaderna uppgick till 50,8 miljoner euro. Detta ledde till ett verksamhetsbidrag på 234 000 euro,

vilket var en försämring med cirka 1,1 miljon euro jämfört med år 2013.

De finansiella posternas netto blev liksom 2013 nega-tivt, 146 000 euro, vilket räckte till ett positivt årsbidrag på 88 000 euro (1 206 000 euro år 2013). Då man beaktar att avskrivningarna enligt plan uppgick till 836 000 euro kan man konstatera att räkenskapsperiodens resultat år 2014 blev negativt 747 980 euro (mot budgeterade 0 euro). Underskottet fördelades så att specialomsorgen uppvi-sade ett underskott om 715 000 euro, missbrukarvården ett underskott om 78 000 euro och arbetsklinikverksam-heten ett överskott om 46 000 euro. Bidragande orsaker till det negativa resultatet var bl.a. att intäkterna minskade i förhållande till budget när Kår-kulla samkommun år 2014 införde ett helt nytt avgiftssys-tem för kommunerna med en ytterligare differentiering av priserna med känsligare mätare. Detta betydde rätt stora avvikelser mellan de priser man budgeterat och de priser samkommunen sedermera fakturerade. En annan orsak var dödsfallen under året och de långa tiderna det tog att fylla platserna, men också för att de nya brukarna ibland bedömdes ha en lägre vårdtyngd och därmed en lägre prisklass än de som fallit bort. Personalkostnaderna, som utgjorde ca 78 % av budgeterade verksamhetskostnader, höll sig totalt sett inom budget men det skulle ha krävts yt-terligare åtstramningar inom de enheter och verksamhets-former där intäktsmålen inte uppfylldes. Lönekostnaderna ökade också mer än beräknat p.g.a. ökningen av semester-löneskulden som blev 270 00 euro, vilket var ca 150 000 euro mer än beräknat.

EKONOMISK ÖVERSIKT

K

EKONOMI


VERKSAMHETENS INTÄKTER

51 M€

ÅRSBIDRAG

87 892 €

VERKSAMHETENS KOSTNADER

50,8 M€

RÄKENSKAPSPERIODENS UNDERSKOTT

747 980 €

VERKSAMHETS BIDRAG

233 716 €

2014 2013 2012 2011 2010 LIKVIDITET Antal kassadagar1) 2,0 4,9 28,7 13,6 21,5 (365*kassamedel/kassautbetaln.)

Current ratio2) 0,30 0,34 0,68 0,46 0,51 Rörligaaktiva/kortfr.främmandekapital

Kassautbetaln. euro/dag 139 154 132 790 129 655 128 582 120 038 (Externaverksamhetskostnader/365) SOLIDITET Soliditetsgrad3) 0,33 0,36 0,35 0,40 0,49 (Egetkapital+acc,avskrivn.diff)/(Helakapitalet-erhållnaförskott)

Grundkap:s andel av bestående aktiva i procent 36,2 36,8 42,0 46,3 51,0 Skuldsättningsgrad 0,67 0,64 0,65 0,60 0,51 (1-soliditetsgraden)

Relativ skuldsättningsgrad, % 34,67 33,55 36,08 28,83 23,02 100*(Främmandekapital-Erhållnaförskott)/Driftsinkomster LÖNSAMHET Årsbidrag i euro 87 892 1 205 709 777 524 -156 210 658 048 Årsbidragsprocent4) 0,17 2,42 1,61 -0,33 1,48 100*Årsbidraget/Omsättningen

Årsbidrag i procent av avskrivningarna enl plan 11 161 115 -26 120 INVESTERINGAR Intern finansiering av investeringar, % 5,9 31,6 23,3 -6,5 29,7 100*Årsbidrag/Egenanskaffningsutgiftförinvesteringar

Intern finansiering av kapitalutgifter, % 3,4 28,5 0,8 -6,0 28,5100*Årsbidrag/(Egenanskaffningsutgiftförinvesteringar+Nettoökningavutgivnalån+Amorteringarpålån) SKÖTSEL AV LÅN Låneskötselbidrag5) 0,2 2,6 1,7 -0,4 4,6 (Årsbidrag+Räntekostnader)/(Räntekostnader+Amorteringarpålån) Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år -1 264 883 -2 548 596 -2 504 523 -2 575 373 -1 560 070

1)under7dagar=dålig,8–15dagar=normal,16–23dagar=bra,över30dagar=överlikvid2)under1=svag,1–2=tillfredsställande,över2=bra3)mäterdenfinansiellariskenenplacerare(kommun)löpervidenlikvidation.Högretal=mindrerisk4)angerdenandelavomsättningensomfinnskvartillavskrivningarochextraordinäraposter.5)under1=samkommunensförmågaattskötasinalånärsvag,1–2=tillfredsställande,över2=god

NYCKELTAL

EKONOMI


INVESTERING OCH FINANSIERING

ENLIGT KÅRKULLA samkommuns ekonomiplan skulle samkommunen investera totalt 4,53 mil-joner euro år 2014. De bokförda investerings-uppgifterna blev 2,5 miljoner euro. Den största enskilda investeringen var slutfinansieringen av

Peppargränds boendeenhet i Pargas, för vilken användes 1,5 miljoner euro. Projektet var totalt kostnadsberäknat till 2,5 miljoner euro och per den 31.12.2014 hade samman-lagt 2,3 miljoner euro använts till projektet. För att finan-siera investeringsbudgeten 2014 planerades att samkom-munen skulle lyfta 3,17 miljoner euro i nya budgetlån. På grund av att investeringsbudgeten inte kunde förverkligas enligt plan behövde samkommunen inte lyfta mera än 1,3 miljoner euro i nya lån. Samkommunen hade vid utgång-

EKONOMI

en av året en kassa som skulle räcka till endast två dagars kassautbetalningar. Enligt ekonomiplanens finansieringskalkyl var målet att förbättra likviditeten med 315 000 euro under år 2014, men på grund av att sam-kommunen gjorde ett stort underskott och inte lyfte mer än 1,3 miljoner euro i nya lån, försäm-rades likviditeten med ca 424 000 euro under året. De finansiella intäkternas och kostnadernas netto var enligt budgeten 2014 negativt 248 100 euro medan nettot enligt bokslutet, tack vare den exceptionellt låga räntenivån, stannade vid ca mi-nus 146 000 euro.


RESULTATRÄKNING

Bokslut 2014 Budget 2014 %-jfr Bokslut 2013

VERKSAMHETENSINTÄKTER 51024785,54 52721200 96,8% 49819119,80 Försäljningsintäkter 45680828,52 47399050 96,4% 44563124,62 Avgiftsintäkter 4645938,41 4561330 101,9% 4399378,17 Understödochbidrag 421737,60 457730 92,1% 359542,15 Övrigaverksamhetsintäkter 276281,01 303090 91,2% 497074,86

VERKSAMHETENSKOSTNADER -50791069,20 -51747280 98,2% -48468478,52 Personalkostnader -39685203,79 -40164310 98,8% -37915642,16 Lönerocharvoden -30930167,57 -31091560 99,5% -29428249,97 Lönebikostnader -8755036,22 -9072750 96,5% -8487392,19 Köpavtjänster -4111675,97 -4452370 92,3% -3721843,95 Material,förnödenheterochvaror -3280417,37 -3772750 87,0% -3322271,31 Understöd -537134,90 -517260 103,8% -526890,99 Övrigaverksamhetskostnader -3176637,17 -2840590 111,8% -2981830,11

VERKSAMHETSBIDRAG 233 716,34 973 920 24,0 % 1 350 641,28FINANSIELLAINTÄKTEROCHKOSTNADER -145824,78 -248100 58,8% -144932,41 Ränteintäkter 15672,38 31500 49,8% 18550,68 Övrigafinansiellaintäkter 18535,12 12000 154,5% 12741,72 Räntekostnader -91206,49 -202000 45,2% -86675,49 Övrigafinansiellakostnader -88825,79 -89600 99,1% -89549,32

ÅRSBIDRAG 87 891,56 725 820 12,1 % 1 205 708,87AVSKRIVNINGAROCHNEDSKRIVNINGAR -835871,96 -725820 115,2% -747042,71 Avskrivningarenligtplan -835871,96 -725820 115,2% -747042,71

RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT (underskott) -747 980,40 0 458 666,16

RESULTATRÄKNING1.1–31.12.2014,externaposter

EKONOMI


FINANSIERINGSANALYS bokslut 2014 bokslut 2013 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 87892 1205709 Extraordinäraposter Korrektivpostertillinternttillfördamedel -36117 51774 -209335 996374

assaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter -2499514 -3953205 Finansieringsandelarförinvesteringsutgifter 1001486 134235 Försäljn.inkomsteravtillgångar blandbeståendeaktiva 181371 -1316658 274000 -3544969

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -1 264 883 -2 548 596

Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Kårkulla Fab 0 0 Minskningavutlåningen 78594 78594 67761 67761 Förändringar i lånebeståndet Ökningavlångfristigalån 1921945 0 Minskningavlångfristigalån -1090048 -410088 Förändringavkortfristigalån 41412 873309 1969 -408119 Förändringariegetkapital 0 0 Övriga förändringar av likviditeten Förändringaravförvaltademedelochförvaltatkapital -63473 107367 Förändringavomsättningstillgångar Förändringaravfordringar -150399 -268703 Förändr.avräntefriaskulder 103098 -110774 -267870 -429206 Kassaflödetförfinansieringensdel 841129 -769564

Förändring av likvida medel -423 755 -3 318 160

Förändring av likvida medel Likvidamedel31.12 291587 715341 Likvidamedel1.1 -715341 -423755 -4033501 -3318160

EKONOMI


BALANSRÄKNING31.12.2014BALANSKONTON 1.1.2014 2014 31.12.2014 Ingående balans Förändring Utgående balansAKTIVA 26 931 889 90 602 27 022 491 BESTÅENDEAKTIVA 23911722 438309 24350031 Immateriella tillgångar 1 213 479 -124 442 1 089 037 Materiella tillgångar 18 737 291 641 345 19 378 637 Mark-ochvattenområden 655122 -8014 647108 Byggnader 15923952 116270 16040222 Fastakonstruktionerochanordningar 273534 26217 299751 Maskinerochinventarier 694770 163507 858278 Förskottsbetalningarochpågåendeanläggningar 1189914 343365 1533279 Placeringar 3 960 952 -78 594 3 882 357 Aktierochandelar 984749 984749 Övrigalånefordringar 2976203 -78594 2897608FÖRVALTADEMEDEL 238354 -74351 164003 Donationsfondernas särskilda täckning 238 354 -74 351 164 003 RÖRLIGAAKTIVA 2781813 -273355 2508458 Fordringar 2 066 472 150 399 2 216 871 Kortfristigafordringar 2066472 150399 2216871 Kundfordringar 1299287 424827 1724114 Övrigafordringar 410922 -63856 347066 Resultatregleringar,fordringar 356263 -210572 145691 Finansiella värdepapper 44 44 Aktierochandelar 44 44 Kassa och bank 715 298 -423 755 291 543 PASSIVA -26 931 889 -90 602 -27 022 491 EGETKAPITAL -9793777 747980 -9045797 Grundkapital -8 802 608 -8 802 608 Överskott / underskott från tidigare räkenskapsperioder -532 503 -458 666 -991 169 Räkenskapsperiodens överskott / underskott -458 666 1 206 647 747 980 FÖRVALTATKAPITAL -408283 137824 -270459 Donationsfondernas kapital -264 081 6 761 -257 321 Övrigt förvaltat kapital -144 202 131 063 -13 139 FRÄMMANDEKAPITAL -16729829 -976406 -17706235 Långfristigt -8 475 907 -831 897 -9 307 803 Kortfristigt -8 253 922 -144 510 -8 398 432

Totalsumma 0 0 0

KÅRKULLAVERKSAMHETSBERÄTTELSE2014AD, ombrytning Tiina Valve, Zeeland | Bilder Kårkullas fotoarkivPapperEdixionoffset|Tryck Paino-Kaarina Oy 2015

EKONOMI


SPECIALOMSORG

kårkulla.fi

KÅRKULLA SAMKOMMUNKårkullavägen 142, 21610 KirjalaTfn 0247 431 222 (växel öppen vardagar kl. 9–15)[email protected]@karkulla.fi

Documents

Kårkulla samkommun verksamhetsberättelse 2014