Verksamhetsberättelse 2014

1Verksamhetsberttelse 2014

Verksamhetsberttelse 2014

Frbundsordfrande Camilla Bjrkbommed katten Lady

Ngra ord frn vr ordfrande

Mnga positiva saker hnde under 2014 som jag hoppas att du som medlem i Djurens Rtt knner dig stolt ver att ha bidragit till. Under mitt fjrde r som frbundsordfrande har jag knt mig stolt ver att f vara ordfrande fr en organisation som utvecklats till en allt starkare och synligare rst fr djuren i samhllet. Det r srskilt ngra hjdpunk-ter frn Djurens Rtts arbete som ligger mig srskilt varmt om hjrtat och som jag skulle vilja lyfta fram frn 2014.

ntligen kom beslutet om att ett center fr alterna-tiv till djurfrsk ska inrttas. Ska djurfrskenminska och p sikt kunna upphra helt mste det satsas p utvecklingen av alternativ.

Djurens Rtt bedriver ett omfattande kampanj- och pverkansarbete fr att avveckla minkfarmningeni Sverige. Den folkliga opinionen mot plsdjurs-farmning strktes under 2014. Det r nu tta av tio svenskar som anser att det inte br vara tilltet att fda upp djur i bur fr plsens skull.

Att konsumenter r medvetna och inte vill ha pls visar inte minst de senaste rens stora kningarav fretag som ansluter sig till Djurens Rtts pls-fria lista, som nu har en bra bit ver hundra anslut-na fretag.

Tv riktigt goda nyheter kom faktiskt under en och samma vecka. Livsmedelskedjan Willys hade precis meddelat att de skulle sluta slja gg frn hnor i bur, nr ven Coop mejlade oss och meddelade detsamma. Det betyder att Djurens Rtts kampanj mot burggen ftt nstan alla stora livsmedelskedjor att plocka bort burggen. Nu r det bara ICA kvar som fortfarande sljer dem, ven om deras frslj-ning av burgg har minskat kraftigt tack vare vr kampanj.

Djurens Rtts terkommande opinionsundersk-ning visade dessutom att fler n ngonsin vljer att ta vego. Hela en av tio svenskar vljer bort ktt i dag, en kning med fyra procentenheter sedan vr frra opinionsmtning fr fyra r sedan. Efterfr-gan p Djurens Rtts vegetariska inspirationspaket var ocks strre n ngonsin under ret.

Vi r dessutom en rrelse som vxer! Under 2014 kade Djurens Rtts medlemsantal med hela 10 %. I dag r vi nrmare 37 000 personer som r med-lemmar i Djurens Rtt, Sveriges ledande djurrtts- och djurskyddsorganisation.

Var och en av vra medlemmar r en rst fr djuren nr vi fortstter att prata med politiker om att det r dags att f ut aporna ur djurfrskslaboratori-erna, att avveckla plsdjursfarmning, att frbjuda burhllning av hnor samt att satsa mer p vege-tarisk mat. Var och en vra medlemmar r en rst fr djuren nr vi fr samtal med fretag om varfr det r viktigt att g med p vr plsfria lista och ta stllning mot plsindustrin.

Djurens Rtt str alltid p djurens sida och med ditt medlemskap gr du arbetet mjligt. Tillsammansgr vi skillnad fr djuren!

Camilla BjrkbomFrbundsordfrande

Innehll

Medlemsantalet 2014

Lyckade vrvningsinsatser

Utmrkelser under ret: European Business Awards

rets nyhetsrum

Givareguiden

90-konto och kvalitetskod

Djurfrsk

Djur i plsindustrin

Djur i livsmedelsindustrin

Bka p betong

Djurens situation lyfts i media

Djurvnlig konsument

Inspirationspaketet

100 % veganskt

Plsfri handel

Mten med handeln

Kampanjer

Djurens Rtt i media

Politiskt arbete

EU-valet

8

9

10

10

11

11

12

14

17

19

20

21

23

23

24

25

26

28

32

34

Medlemmar

Utmrkelser

Vra huvudfrgor

Opinionsbildning och politiskt arbete

Almedalen

verlmning av protestkort mot minkfarmning

Internationellt arbete

Djurens Rtts internationella plsarbete

Internationella framgngar fr djuren under 2014

Djur som familjemedlemmar och i underhllning

Std till TNR

Jakt

Stoppad lodjursjakt i Gvleborg

Sommarturnn 2014

Sommaren 2014

Sommarens kampanj

Sommaren i siffror

Insamling

Utveckling av Djurens Rtts verksamhet, resultat och stllning

Tidningen Djurens Rtt

Rdda Djuren-klubben

Frbundsstyrelsen

Ledningsgruppen

Lokalorganisationer

34

35

36

37

39

40

41

43

43

44

45

46

47

48

49

50

52

54

56

57

vriga sakfrgor

Sommarturnn

Organisation

8Medlemsantalet 2014

Medlemssidor

Fler och fler gr sina rster hrda fr djuren! Djurens Rtt kunde nr medlemssiffran vid rsskiftet landade p 36 684 konstatera att vi under ret har sett den strsta medlemskningen p hela 26 r. Den totala medlemsk-ningen 2014 landade p 10 % vilket innebr den sjunde strsta kningen i Djurens Rtts 132-riga historia. Orga-nisationen vxer i landets alla ln, bde p landsbygden och i stderna.

rsmedlemmar

Familjemedlemmar

Stndiga medlemmar

rsmedlem med reducerad avgift

Rdda Djuren-klubben

Mnadsgivare

Djurens Rtts medlemmar frdelat p medlemskategori.

Djurens Rtts medlemutveckling 20122014

16 000

12 000

8 000

6 000

4 000

2 000

0

14 000

10 000

13 040

2375

588

5881

1202

13 598

Det r jtteroligt att vi ser en stabil kning i hela landet. Vi mrker av att djurrttsfrgorna r ngot som berr allt fler och vi kommer satsa nnu mer p att fnga upp de som vill engagera sig under 2015, sger Sofia Slj, medlemssamordnare fr Djurens Rtt.

Djurens Rtt har haft som ml att ha minst 35 000 medlem-mar vid utgngen av 2014, ett ml som nu ntts med rge.

2014

36 684

28 000

30 000

32 000

34 000

36 000

38 000

32 171

2012 2013

33 376

9Lyckade vrvningsinsatser

Medlemssidor

DjurensRttssommarturnslogalltimehighimedlemsvrvning sommaren 2014 och kunde vlkomna nstan 1 400 anmlningar fr medlemskap.

BokmssaniGteborgvxerfrvarjersomgrochir vlkomnades 176 medlemmar.

MssanVegovisionanordnadesbdeiUmeochGteborgochblevenstor succ med ett stort antal nya medlemmar som fljd.

retsjulkampanjdrogockssittstrtillstackenoch559personer gav bort ett medlemskap i julklapp.

Medlemsvrvningviasmsrocksenbidragandefaktor.Underhela 2014 har 900 personer tecknat medlemskap via sms.

Webbochsocialamedierrenviktigkllatillmedlemsvrvningret om under 2014 arrangerades bland annat en medlemsvrvartvling med fina priser som sknkts frn olika fretag.

Enstarktbidragandeorsaktillattmedlemsantaletkatunder2014rattinfldet av medlemmar har varit hgt under hela ret och inte bara vid enskilda tillfllen.

Antal nya medlemmar per vecka

2012 67 medlemmar2013 72 medlemmar2014 116 medlemmar

20122013

2014

10

Utmrkelser under ret: European Business Awards

rets nyhetsrum

Utmrkelser

Djurens Rtt blev under hsten 2014 utsedda att repre-sentera Sverige i European Business Awards, ett euro-peiskt program fr fretag och organisationer. Tvlingen som anordnas fr ttonde ret i rad innefattar verksam-heter i hela 33 lnder. Kriterierna fr att bli utvald r att kunna visa p ett etiskt frhllningsstt till omvrlden och samhllet, samt visa p frmga till nytnkande och att kunna visa p att organisationen eller fretaget ntt framgng.

Det hr r ett erknnande fr att vra medlemmar och gvogivare gr skillnad fr djuren. Vi vxer medlemsmssigt tack vare att vi involverar vra aktiva medlemmar i medlemsrekrytering dr mnga andra anlitar rekryteringsfretag, Camilla Bjrk-bom frbundsordfrande, Djurens Rtt

F,omngon,harpsammasttlyckatsdrivaopinionmed hjlp av sitt nyhetsrum. Passionen fr verksamheten lyser igenom i kommunikationsarbetet och man har insett vrdetavattanvndaallaolikadelaravverktyget.

Tvlingen rets Nyhetsrum presenteras av Mynewsdesk, r 2014 var det sjtte i tvlingens historia. Hundratals fretag och organisationer synas och tre nomineras i varje kategori. Den 9 december tog Djurens Rtt hem priset i kategorinOffentligsektor&Ideellaorganisationer.

Djurens Rtt tvlar i kate-gorin Business of the year men ven i en allmn om-rstning p European Busi-ness Awards hemsida. Den 3 mars 2015 stod det klart att Djurens Rtt vann folkets rst och blev National Public Champion i Sverige! Vi gr nu vidare till nsta steg och tvlar om att bli European Public Champion. Den slutgil-tiga europeiska vinnaren i tvlingen kommer att presen-teras p en gala i London den 26 maj 2015.

11

Givareguiden

90-konto och kvalitetskod

Utmrkelser

2014 fick Djurens Rtt fr andra ret i rad hgsta betyg i Givareguidens granskning av ideella organisationer. I r fick Djurens Rtt ven Givareguidens diplom och mrket GranskadochgodkndavGivareguiden.

Endast organisationer som uppfyllt kriterierna fr hgsta betyg i Givarguidens bedmning fr ta emot detta diplom. Bra jobbat hlsar vi p Givarguiden!Givarguiden r ett verktyg som r till fr att du som givare eller medlem lttare ska kunna avgra vilken organisation du vill stdja. P www.djurensratt.se/stod-oss finns information om hur Djurens Rtt anvnder de gvor som sknks till arbetet fr djuren.

Av 217 granskade organisationer r det bara 28 som lever upp till de krav p demokrati, transparens och ekonomisk frvaltning som Givarguiden har satt upp. Med detta s platsar Djurens Rtt p Givaregui-dens grna lista.

Djurens Rtt har 90-konto och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Vi r ocks medlem i Frivilligorgani-sationernas insamlingsrd (FRII).

FRII har en kvalitetskod som vi har valt att tillmpa. Genom den effektrapport som upprttas utifrn denna kvalitetskod fr vi mjlighet att redogra fr hur vi arbetar infr medlemmar och givare. Effektrapporten finns p: www.djurensratt.se/om-djurens-ratt.

12 Vra huvudfrgor

Djurfrsk

Nordiska samfundet till bekmpande af det veten-skapliga djurplgeriet bildades den 7 oktober 1882 p Stockholms slott. 1970 frkortades namnet till Nordiska samfundet mot plgsamma djurfrsk och 1999 besluta-des att namnet skulle bytas till Djurens Rtt.

ven om Djurens Rtt sedan 1990-talet engagerat sig allt mer i andra frgor n djurfrsk s ligger detta kvar som en av vra fyra huvudfrgor. Varje r utnyttjas en miljon djur i djurfrsk i Sverige och d r inte provfiske medrknat som berr i snitt ca 7 167 000 fiskar rligen. Huvudmlet kring arbetet med djurfrsk r att inga djurfrsk som strider mot djurindividens intresse ska utfras. Som rikt-ningsml har Djurens Rtt bland annat att minska lidandet som djur utstts fr i djurfrsk, skapa en kritisk attityd till djurfrsk samt att anvndningen av alternativ till djurfrsk ska ka.

3 R-center fr alternativ till djurfrskI november 2014 kom ntligen beslutet om att inle-da bildandet av ett kompetenscentrum fr 3R-fr-gor. Enligt uppdrag frn Regeringen ska Jordbruks-verket inleda bildandet av ett kompetenscentrum fr alternativ till djurfrsk, eller 3R-frgor (erstta djurfrsk, minska antalet djur och minska lidan-det). Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 15 december 2015. Djurens Rtt har lnge arbe-tat fr att ett sdant centrum ska bli verklighet och vlkomnar beslutet samtidigt som vi ser med stor oro p att regeringen nnu inte har freslagit ngon srskild finansiering fr centret.

Riksdagen beslutade i februari 2014, enligt den fr-ra regeringens frslag, att det ska finansieras inom ramarna fr Jordbruksverkets nuvarande budget.

Vi anser att det istllet ska avsttas nya och tillrckligt med medel fr att bilda och driva ett 3R-center, minst 10 miljoner kronor rligen. Om det ska finansieras inom ramarna fr Jordbruksver-kets nuvarande budget innebr det sannolikt att inte tillrckligt med pengar avstts och drmed r det risk fr att 3R-centret blir ett misslyckande, sger Staffan Persson, ansvarig fr djurfrsksfrgor p Djurens Rtt.

Djurens Rtt kommer under 2015 att fortstta att verka fr att det planerade 3R-kompetenscentret blir verklighet, med finansiering och rimliga utsikter att utfra sitt arbete, det vill sga tillrckligt med kompetent personal och andra resurser. I vrigt s anser Djurens Rtt att det behvs en kraftig kning av ronmrkta medel fr att utveckla arbetet med att ta fram alternativ till djurfrsk fr att detta arbete ska kunna n framgng.

Hjda rster mot djurfrsk p aporI samband med Frsksdjurens dag den 24 april uppmrksammades att apor utnyttjas i djurfrski Sverige. Sedan 2003 r det frbjudet att utfra djurfrsk p mnniskoapor i Sverige, men fortfa-rande genomfrs frsk p andra apor vid Astrid Fagraeus Laboratorium (AFL) i Stockholm. Vid AFL hlls krabbmakaker (Macaca fascicularis) och rhesusapor (Macaca mulatta). Krabbmakaker lever i Sydostasien och p Mauritius. Rhesusapor lever i ett omrde som strcker sig frn Afghanistan till Indien, sdra Kina och Sydostasien.

Demoskop genomfrde under vren en undersk-ning om instllning till frsk p apor fr medi-cinsk forskning p uppdrag av Djurens Rtt som visade att 63 % av svenskarna r fr ett frbudmot djurfrsk p apor. I gruppen kvinnor r stdet fr ett frbud s hgt som 74 %.

13Vra huvudfrgor

Kampanjen Frsk inte med mig engageradenstan 4 000 mnniskor via Djurens Rtts hemsida dr beskarna kunde skriva under vrt upprop rik-tat till landsbygdsministern om att infra ett sdant frbud.

Djurfrsk p apor hr inte hemma i ett modernt,djuretiskt samhlle. Demoskops underskning visar tydligt att politiker och forskare r i otakt med svenska folket och nu mste satsa mer p alternativ till djurfrsk. Det r ocks viktigt att den svenska regeringen stter press p EU infr revideringen av djurfrsksdirektivet, som tillter frsk p apor, sger Camilla Bjrkbom, frbundsordfrande fr Djurens Rtt

FrvarendafrsksdjurDjurens Rtt Stockholm bedrev under sju veckor, vren 2014 en kampanj med syfte att belysa djuren som utstts fr djurfrsk. Varje kampanjvecka uppmrksammades ett enskilt djurfrsk och infor-mation delades ut till ver 10 000 hushll i Stock-holmsomrdet.

Protestaktion mot frsk med skadade mssDjurens Rtt arrangerade under ret en protes-taktion nr en anskan om att anvnda 500 svrt skadade mss frn mutationer och genetisk modi-fiering, fr Duchennes muskeldystrofi togs upp fr prvning i en Stockholms norra djurfrsksetiskanmnd. Under fem dagar skickades 1 600 vdjan-demail. Stockholms norra djurfrsksetiska nmnd bordlade anskan vid det sammantrdet eftersom nmnden, och d frmst beredningsgruppen, ville ha fler och bttre svar p av dem stllda frgor och lmnade synpunkter om frsket. Vid nmndens sammantrde i juni godkndes att enbart ett s kallat pilotfrsk fr utfras p 10 mss, vilket ska terrapporteras till nmnden.

E-tjnst fr anskan om etisk prvning av djurfrskDjurens Rtt har under mnga r arbetat fr att det ska inrttas en databas med ett register ver anskningar om etisk prvning av djurfrsk och att det ska infras ett organiserat informationsut-

byte mellan de regionala djurfrsksetiska nmn-derna. Detta fr att frbttra den djurfrsksetiska prvningen.

Idag utfr de sju regionala djurfrsksetiska nmn-derna prvningen var fr sig, de lr inte av varan-dra. Det finns inte ngot digitalt system fr anskan om etisk prvning av djurfrsk och hantering av sdana anskningar.

Regeringen gav i december 2011 Jordbruksverketi uppdrag att utveckla en e-tjnst fr anskan om etisk prvning av djurfrsk. I september-december 2014 hade Jordbruksverkets arbete med e-tjnsten kommit s pass lngt att den kunde testas. Enligt planeringen ska den lanseras under 2015. Under 2015 ska de ocks fortstta arbetet med att utveckla ett rendehanteringssystem fr de regionala djurfr-sksetiska nmnderna och drefter en samarbetsyta fr nmnderna.

Digitalisering av anskan om etisk prvning av djurfrsk gr att det blir mjligt med informa-tionsutbyte mellan de regionala djurfrsksetiskanmnderna. Digitalisering innebr ocks att andra berrda lttare kan ta del av anskningarna, som den centrala djurfrsksetiska nmnden, Jordbruks-verket (ansvarig myndighet fr djurfrsksfrgor) och lnsstyrelserna (ansvariga fr djurskyddskon-trollen).

Djurens Rtt har lmnat synpunkter till Jordbruks-verket om utformandet av e-tjnsten. Djurens Rtt driver ocks kravet att djurrtts- och djurskyddsor-ganisationer ska f klagortt till den centrala djur-frsksetiska nmnden, i dagslget r det endast s-kanden (djurfrskare) som kan verklaga beslut av regional djurfrsksetisk, och det gller alla beslut som p ngot stt gr emot vad som anskts om.

14 Vra huvudfrgor

Djur i plsindustrin

Rvfarmningen avvecklades i Sverige 2001 till fljd av skrpta regler och under 2014 stngdes Sveriges sista chinchillafarm. Minkfarmningen terstr och r en av de frgor som ftt stor uppmrksamhet under hela 2014. Djurens Rtts huvudml r att all plsdjursfarmning ska upphra.

Utvecklingen under 2014En stor del av 2014 har i plsfrgan gnats t kam-panjen Ditt val Mitt liv som ocks var tema fr Djurens Rtts sommarturn. Kampanjen avsluta-des vid riksdagsvalet i september men kommer att fortstta att drivas i nya former fram till att vi fr se en avveckling av plsdjursfarmningen i Sverige. Och ven om vi inte r dr n har mnga framgngar ntts under det gngna ret i Sverige svl som in-ternationellt. Djurens Rtt kommet att fortstta att gra sina rster hrda fr minkarna, vi fortstter tills alla burar r tomma!

SverigeDjurens Rtt lt Demoskop genomfra en opinions-underskning kring svenska folkets instllning till plsdjursfarmning, i mars 2014 kom resultatet. Det finns svagt folkligt std fr Sveriges minkfarmer. Motstndet mot minkfarmning har kat frn 7 av 10 (69 %) till 8 av 10 (78 %) under det senaste ret.

Endast 17 % svarade att det ska vara tilltet att fda upp minkar i burar. Motsvarande siffra lg p 19 % r 2013.

En artikelserie i fria tidningar om plsdjursfarmning

Grafik: Moa Richter Hagert

8 AV 10 SVENSKAR R EMOT MINKFARMNING www.djurensratt.se/mink

Tycker du att det ska vara tilltet att fda upp minkar i bur fr sin pls skull?

Den frgan har svenska folket ftt besvara i en opinionsunderskning som Ipsos har gjort flera r i rad p uppdrag av Djurens Rtt.

Vr 2013: 7 av 10 svarar Nej.

Vr 2014: 8 av 10 svarar Nej.

En kning med 9 procentenheter p 1 r!

DAGS ATT AVVECKLA MINKFARMNING

#minrstfrminkarna

8 av 10 svenskar tycker inte att det ska vara tilltet att fda upp minkar i bur fr sin pls skull.

16

Utvecklingen syntes ven i den svenska handeln dr fler och fler fretag under ret anslt sig till Djurens Rtts plsfria lista. En majoritet av Sveriges ledan-de modefretag har nu aktivt tagit stllning mot plsindustrin genom att underteckna Retailer Com-mitment Against Fur. Under hsten 2014 nddes vi ocks av nyheten att Skandinaviens plsauktioner rapporterade kraftiga snkningar av plspriserna.Mnga aktiviteter anordnades till frmn fr min-karna under ret (se rskrnikan hr bredvid)och p Djurens Rtts hemsida fanns tips p olika aktiviteter som enskilda personer kunde gra fr att hjlpa till.

InternationelltOpinionen mot plsdjursfarmning strks ven inter-nationellt. Djurens Rtt kunde under 2014 presen-tera en rad underskningar som visar att opinionen mot plsdjursfarmning r stark i stora delar av Europa. Under ret s har lnder eller regioner som Makedonien, Sao Paolo, Estland, Belgien tagit steg mot en avveckling av plsindustrin. Den globala ef-terfrgan p pls sjunker ven den, i augusti kunde vi bertta att priserna fll med historiska 70 % p plsauktioneri Nordamerika.

Fljande lnder har redan ett frbud mot plsdjursfarmning. Storbritannien, Nederlnderna, Kroatien, sterrike, Slovenien (etisk grund) och Tyskland, Schweiz, Bosnien Hercegovina (p grund av hrdare regler fr djurhllning).

Samtliga siffror kommer frn opinionsunderskningar genomfrda i respektive land. Ls mer p www.djurensratt.se/mink

Belgien: 86 % r fr ett frbud mot att fda upp djur fr deras pls (2012)Estland: 59 % stdjer inte att vilda djur fds upp p farmer med syftet producera pls (2014)Kroatien: 73 % vill att plsdjursfarmning frbjuds (2006)Norge: 62 % av folket r emot att hlla rvar och minkar i burar fr att producera pls (2010)

Polen: 55 % vill att uppfdning av rvar, mrdhundar och minkar fr pls ska frbjudas (2014)Storbritannien: 74 % anser inte att det r acceptabelt att anvnda djur fr att producera pls till modeindustrin (2014)Sverige: 78 % tycker inte att det ska vara tilltet att fda upp minkar i burar fr pls (2014)

Tjeckien: 68 % vill att plsdjursfarmning ska frbjudas (2013)Tyskland: 70 % anser att uppfdning av djur fr pls ska frbjudas i landet (2003)sterrike: 81 % anser inte att det r acceptabelt att hlla och dda djur fr att producera pls (2013)

Vra huvudfrgor

17Vra huvudfrgor

Djur i livsmedelsindustrin

Djurens Rtts huvudml r att djur inte ska ses som och utnyttjas som livsmedel. P vgen dit vill vi frbttra fr-hllandena fr de djur som finns i livsmedelsindustrin idag och ka medvetenheten i samhllet om djurens situation i livsmedelsindustrin.

Under ret 2014 bedrev Djurens Rtt en lyckad gg-kampanj, vi fortsatte att granska djurtransporteroch slakt, slppte en ny faktarapport kring grisar, arbetade fr att den plgsamma koldioxidbedv-ningen av fiskar ska frbjudas och fr att kunska-pen om fiskar och deras upplevelsefrmga ska ka.

Burggsfria matbutikerDjurens Rtt har arbetat ihrdigt med kampanjenHnan eller gget?, fr f bort burggen frn butikshyllorna. Mycket har hnt sedan kampanjen startade 2008, butikskedjorna Hemkp, Willys, PrisXtra, Coop och Lidl har valt bort burggen

helt. Kedjor som Netto, CityGross och ICA sljer dem fortfarande. ICA har ingen central policy mot burgg, men har slutat distribuera dem via sitt centrallager vilket innebr att frsljningen minskat kraftigt.

Tv stora segrar vanns under 2014 nr frst Willys och drefter Coop meddelade att de skulle sluta slja burgg under ret. Detta bland annat tack vare kon-sumenttryck och i Coops fall motioner till KF-stm-mor, som Djurens Rtt-medlemmar sttt fr.

I Sverige hlls runt 7 miljoner hnor i ggfabriker. Av dem hlls ungefr en femtedel i burar, medan resten hlls frigende i stora stallar. Omkring 13 % av hnorna fr komma ut p sommaren. Nya siffror visar att burhllningen av hnor r nere p 21 % (1,5 miljoner hnor) mot 40 % (2,3 miljoner) d kampanjen inleddes 2008. Mnga buranlgg-ningar gapar tomma eller har byggts om.

Djurens Rtt vill tacka alla som engagerat sig i kampanjen under ren, hr ser vi aktiva i Malm.

18 Vra huvudfrgor

Kampanjen fortstter under 2015 med fortsatt fokus p ICA och andra butikskedjor samt att vi kommer ta oss an den offentliga upphandlingen, som r en vldigt stor inkpare av gg.

Fem stora butikskedjor har valt bort burggen sedan Djurens Rtt startade sin kampanj.

Mlsttningar

Lng sikt

Kort sikt

Djur ska inte ses som och utnyttjas som livsmedel

En burggsfri handel; Inga hnor ska hllas i bur

Fem stora butikskedjor har valt bort burggen sedan Djurens Rtt startade sin kampanj.

Strategier

Opinionsbildning Politisk pverkan Konsumentmakt

2008 2015

2008: Burhllningen av hnor ligger p 40 % (2,3 miljoner hnor).

2008: Andelen burgg frn ICAs centrallager ligger p 29 %.

2008: Hemkp i Sverige slutar slja gg frn hnor i bur.

2009: Butikskedjan PrisXtra i Sverige slutar slja gg frn hnor i bur.

2010: Burhllningen av hnor ligger p 35 %.

2011: Djurens Rtt lmnar ver 16 389 protestkort frn ICA-kunder till ICA.

2012: Burhllningen av hnor ligger p 30,5 %.

2013: Matbutikskedjan Lidl i Sverige slutar slja gg frn hnor i bur.

2014: Burhllningen av hnor ligger p 25 %.

2014: MatbutikskedjornaCoopochWillys slutar slja gg frn hnor i bur.

2014: Andelen burgg frn ICAs centrallager ligger p 0 %. De enda burgg som idag finns p ICA r de som butikerna kper in direkt frn packerierna och totalt utgr burgg runt 7 % av frsljningen.

2015: Burhllningen av hnor ligger p 21,5 % (1,5 miljoner hnor).

19

Bka p betong

Vra huvudfrgor

Den13maj2014slppteDjurensRttrapportenBkapbetongsomlyftergrisarnassituationidensvenskalivsmedelsindustrin. I en tid d kritiken ofta riktas utom-lands granskar Djurens Rtt grisnringen p hemmaplan och konstaterar att det inte rcker med att vara bttre fr att vara bra. Djurens Rtt lyfter i rapporten krav p bland annat utevistelse, gott om str inomhus, och ingen anvndning av plgsamma gaser innan slakt fr att frbttra grisarnas situation.

Istllet fr att ta tag i problemen p hemmaplan, riktar bde branschfretrdare och makthavare skljuset mot andra lnder. Svanskupering r fr-

bjudet i Sverige, men grisarna hlls inomhus hela livet och utstts fr en mycket plgsam gasning innan slakt. I vilka andra frgor skulle politikerna kunna bortfrklara missfrhllanden i Sverige med att det r nnu vrre i andra lnder? frgar sig Camilla Bjrkbom, frbundsordfrande p Djurens Rtt.

Rapporten skickades till journalister, bibliotek och Djurens Rtts lokalavdelningar. En debattartikel baserad p rapporten publicerades i branschtidningen Foodmonitor. Arbetet med att sprida rapporten och vra krav fortstter.

20

Djurens situation lyfts i media

Vra huvudfrgor

21Vra huvudfrgor

Djurvnlig konsument

Huvudmlet fr Djurens Rtts arbete med omrdet djur-vnlig konsument r att djur inte ska ses som produkter fr mnniskor att anvnda och att inga djurfrsk ska utfras fr kosmetika-, hygienprodukter och rengrings-produkter. Inom omrdet djurvnlig konsument ingr Djurens Rtts vego-arbete fr att ka kunskapen och konsumtionen av vegansk kost.

2014 har varit ett mycket framgngsrikt r p vego-omrdet. Utbudet av veganska produkter har vuxit explosionsartat och vi har sett nya mattjns-ter, tidningar, bloggar och food trucks med helt veganskt utbud. Kanske var ret 2014 ret d ordet vegan p riktigt hamnade p allmnhetens lppar?

1 av 10 svenskar ter vegoVegoboomen r inte bara tillfllig trend det r en frndring som r hr fr att stanna. Under vren kunde Djurens Rtt publicera gldjande siffror frn en opinionsunderskning som uppdragits Demo-skop. 6 % av de tillfrgade att de var vegetarianer och 4 % att de var veganer. Var tionde svensk vljer allts vego, en kning med fyra procentenheter sedan underskningen fr fem r sedan.

Strst andel vegetarianer och veganer finns i Skne och i Storstockholmsomrdet. Underskningen visade ocks att intresset fr att vlja vegetarisk mat generellt har kat. Andelen vegetarianer och veganer r 10 % bde bland kvinnor och mn, ldersmssigt finns den strsta andelen vegetarianer och veganer bland 1524 ringar (17 %).

Grafik: Frida Biros

2013 2014

37%

Av de som inte redan vljer vego har intresset fr vegomat kat med 37% det senaste ret

Andelen som vljer vego har kat med 4% sedan senaste mtningen

2009 20146% 10%

4%

Strst andel som vljer vego finns i ldersgruppen 15-24 r (17%)

0 r 100 r

17%

15 - 24 r

Vegobarometern 2014Djurens Rtt bad opinionsunderskningsfretaget Demoskop ta reda p hur mnga svenskar

som ter vegetariskt eller veganskt. Underskningen genomfrdes i februari/mars 2014. Det hr r resultatet.

VegoVegan Ej VegoVegetarian

Minst andel vegetarianer och veganer finns i Norrland (6%)

6%

Strst andel som vljer vego finns i Skne (15%) och Stockholm (11%)

11%

Andelen som vljer vego r ungefr densamma i storstder (11%), stder (9%) som p landsbygden (10%)

10%

11%9%

15%

10% Var tionde svensk vljer vego

4% 6%

Av dessa r 6% vegetarianeroch 4% veganer

Illustratr: Frida Biros

22 Vra huvudfrgor

Det r gldjande att siffrorna har kat under de senaste fem ren, men jag hade blivit frvnad om det inte skulle ha gjort det. Det kade intresset fr vegomat mrks verallt, sger Gabriella Terneborg, dvarandet konsumentansvarig p Djurens Rtt.

Av de som inte redan t vego uttryckte 37 % att deras intresse fr att vlja vegomat hade kat under det senaste ret. Motsvarande siffra frn undersk-ningen frn 2009 var 26 %.

Vegokoll,Vegovision,vegodagar& vegetariskt inspirationspaket Djurens Rtts blogg Vegokoll mer n frdubblat antalet unika beskare under 2014. Att vi gtt frn 8 737 unika beskare/mnad till 13 630 unika beskare/mnad under 2014 visar p ett vxande intresse fr vegansk kost. December 2014 blev den bsta mnaden hittills med 22 645 unika beskare. Appen Djurvnligt uppdaterades under ret och fick nytt utseende.

2014 var ret d Djurens Rtt anordnade inte bara en upplaga av mssan Vegovision utan tv. Den populra mssan gick av stapeln bde i Ume, som ppnade mssportarna fr femte ret i rad och i Gteborg som ordnade mssan fr frsta gngen den 12 april 2014. De bda mssorna var en publik-succ och beskarna som lockade allt ifrn inbitna veganer till nyfikna nybrjare. Under mssorna s vlkomnades ocks mnga nya medlemmar till Djurens Rtt.

Sedan sex r tillbaka genomfr tidningen Miljak-tuellt en enktunderskning av Sveriges kommuner (den s kallade Kommunrankingen). I denna finns frgan Har kommunen infrt minst en kttfri dag i veckan i minst hlften av kommunens matserve-ringar (eller minskat kttkonsumtionen lika mycket p andra stt)?. 2014 rs kommunrankning visade att 87 av Sveriges kommuner (30 %) har svarat ja p frgan om de infrt en kttfri dag.

Vegovision i Ume slog beskarrekord med 1 200 beskare.

Foto:NiklasJohnssonW

etserlund

23Vra huvudfrgor

Inspirationspaketet

Djurens Rtts nya inspirationsmagasin Vlj vego! blev klart under sommaren 2014 och slog direkt rekord i antal bestllningar. Inspirationsmagasinet lanserades den 9 juli 2014 och frn dess fram till rsskiftet bestlldes fler inspirationsmagasin n under hela 2013.

Mrkningen100%VEGANSKT.GodkndavDjurensRttrvarumrkesregistreradochSverigesfrstaegnaveganska mrkning. Anslutna fretag r; Fry s, Matmaga-sinet Vego, Trigott, Veganldan, Vegansk snackbox och Veggi.

2013 inkom 2 613 bestllningar (60 %) via webben och 1 717 bestllningar via sms.

2014 inkom 4 169 bestllningar (59 %) via webben och 2 920 bestllningar via sms.

100 % veganskt

2013

4330

4330

2014 1330 (1 januari-8 juli) 5759 (frn 9 juli)

7089

Vegetariskt startpaket

Inspirations- magasin Vlj vego!

Totalt

24 Vra huvudfrgor

Plsfri handel

Arbetet fr en mer djurvnlig handel tar stora steg med hjlp av Djurens Rtts plsfria lista. I december 2014 kunde vi konstatera att listan vxt till 119 anslutna fretag. Det r en kning med mer n 50 % p ett r och innefattar mnga fysiska butiker samt webbutiker.

Plsfria fredagenTack vare alla lokalt aktiva i Djurens Rtt s upp-mrksammades Plsfria fredagen den 28 november runt om i hela landet. Det anordnades manifesta-tioner fr minkarna, informationsbord p stan och i flera stder s delade vi ut diplom till butiker som r anslutna till Plsfria listan.

Djurens Rtt Karlstad-Hammar lmnar ver diplom till Team Sportia Karlstad Bergvik. Elise Edgren och Lena Persson representerade avdelningen.

Foto: Kai Zimm

erl

25Vra huvudfrgor

Mten med handeln

Under hsten deltog Djurens Rtt vid flera seminarier och mten med representanter frn den svenska han-deln. Djurens Rtt har bland annat hllit frelsningar om plsindustrin samt andra djurmaterial som skinn, ull och dun fr modefretag p Textil Fashion Center i Bors, dr flera av de strsta textil- och modefretag har sina huvudkontor. I oktober deltog Djurens Rtt ven vid ett mte med handelsorganisationen Svensk Handel och flera ledande svenska modefretag. Mtet behandlade djurskyddsproblem kopplat till anvndningen av djur-material och Djurens Rtt framfrde kravet att handeln helt borde ta avstnd frn plsindustrin. Djurens Rtt lyfte ven problemen med handelns bristande insyn i skinnindustrin och att modebranschens stora efter-frgan p skinn kar lnsamheten fr djurindustrin i lnder som Kina, Indien och Tyskland.

Butiker sger nej till angoraullUnder 2014 har vi fljt upp den angoraskandal som uppdagades under 2013 d organisationen PETA avsljat hur angorakaniner plgas i Kina fr sin pls. Djurens Rtt har haft lpande kontakt med fretag gllande angoraull och uppmanat dem att helt sga nej till angoraull av djuretiska skl. Ett flertalet stora modekedjor har plockat bort angora ur sitt sorti-ment. Djurens Rtt kommer fortstta att flja upp frekomsten av angoraull inom den svenska handeln till dess att samtliga svenska modefretag tydligt tagit avstnd frn anvndning av angoraull.

SkinnI december 2014 lanserade ett upprop fr en skinnfri handel med anledning av bilder frn hundar som d-das fr sitt skinn i Kina. Djurens Rtt har en stndig dialog med flera av Sveriges strsta modefretag och har under 2014 lyft frgan om fretagens ansvar fr djuren inom skinnindustrin samt lyft fram behovet av att anvnda djurvnliga alternativ till skinn.

Icke djurtestatArbetet fr att f fler mnniskor att kpa icke-djur-testade kosmetika, hygien- eller rengringsproduk-ter fortsatte under 2014 och den tidigare listan Sminksmart fick en make over och bytte namn till Djurens Rtts konsumentguide Icke djurtestat.

P listan hittar konsumenterna Leaping Bunny-certifierade mrken som sljer kosmetika, hygien- eller rengringsprodukter som inte testats p djur. De produktmrken som finns med p listan r upp-fyller kraven inom de internationella standarderna HCS och HHPS. Loggan Leaping Bunny, den skut-tande kaninen, gr att hitta i bl.a. The Body Shops butiker och p rengringsmrket Ecovers produkter.

Under ret har vi skickat information till intres-serade fretag om HCS samt HHPS. Certifierade mrken har marknadsfrts i medlemstidningen och p Facebook med tvlingar och utlottningar av icke djurtestade produkter. Under 2014 anslts kosmeti-kafretaget Core Cosmetics till den svenska listan. ver 600 mrken vrlden ver r certifierade och mnga finns att kpa via webbutikeroch hos terfrsljare i Sverige.

Angorauppfljning 2013-2015

Svenska modefretag sger nej till angora av djuretiska skl.

PETA slpper i november 2013 filmmaterial som visar hur angorakaniner plgas p de kinesiska angorafarmerna.

Djurens Rtt brjar kartlgga frekomsten av angoraullsprodukter bland svenska modefretag. Flera ledande modefretag stoppar inkpen av angoraullsprodukter. Vissa modefretag antar direkt en angorafri policy och andra meddelar att de ska se ver sina leverantrer.

StoramodefretagsomH&M,MQ,Lindex,hlns och Indiska sger nej till angoraull av djuretiska skl. Vi kan ven gldjas ver att de stora e-handelsfretagen Ellos, Bubbleroom och Nelly.com ndrade sin angorapolicy efter kontakt med Djurens Rtt.

Djur r inte klder!

26 Opinionsbildning och politiskt arbete

Kampanjer

Djurens Rtts arbete bedrivs ofta i kampanjform d detta r ett effektivt stt att n ut till vra olika mlgrupper och stta extra fokus p en specifik frga. Det r ocks ett stt att gra hela organisationen delaktig i en och samma fr-ga, allt frn riksorganisation till lokalorganisationer och engagerade medlemmar. Detta r de huvudsakliga kampan-jerna som bedrevs under 2014. Du kan ven lsa om rets valkampanj under kapitlet om politiskt arbete.

Ditt val Mitt liv

Min rst fr minkarna

Frskinte

med mig

Tidsperiod: januari till september Syfte/Ml: Att skapa frutsttningarna fr ett frbud mot plsfarmning i riksdagen efter riksdagsvalet 2014. Antal som deltog: I maj 2014 lmnade vi ver 30 000 namnunderskrifter till riksdagens talman och under sommaren 2014 skickades mngder av e-postmeddelanden till enskilda riksdagsledamter med uppmaningen att frndra fr plsdjuren.

Resultat: Det politiska lget i riksdagen efter valet innebar ingen direkt majoritet fr ett frbud av plsfarmer, ven om partierna som driver den linjen, direkt eller indirekt, kade sina mandat.

Vi blickar framt: Vi fortstter nu vrt arbete dr vi pratar med riksdagspar-tierna, fr att strka de som redan driver en sdan linje och att diskutera tnkbara alternativ med de partier som nnu inte gr det.

Tidsperiod: Inleddes i samband med Frsksdjurens dag 2014.Syfte/Ml: Ett frbud mot djurfrsk p apor i Sverige.Antal som deltog: Nstan 4 000 skrev under vrt upprop riktat till landsbygdsministern om att infra ett frbud.

Nulge: Vr opinionsunderskning frn 2014 visade att 63 % av svenskarna var fr ett frbud.

Vi blickar framt: Vr kampanj visade att det fanns ett starkt std frbud och de insamlade namnen kommer att lmnas ver till ministern vid ett tillflle d vi ser att det kommer gra mest nytta. Samtidigt r det en frga som kommer att ta tid att frndra och arbetet har bara brjat.


27Opinionsbildning och politiskt arbete Opinionsbildning och politiskt arbete

Djurens Rtt Stockholm anordnar en demonstration fr minkarna under kampanjen Ditt val Mitt liv.

Hnanellergget

Tidsperiod: april till juniSyfte/Ml: Att burhllning av hnor i ggproduktion i Sverige upphr.Antal som deltog: Drygt 4 300 personer skickade ivg ett e-postmeddelande via vr webbsida till ICA, som var fretaget som var i huvudfokus i vr kampanj.

Resultat: I april 2014 meddelande bde Willys och Coop att de slutar med burgg. Det innebr att nu fem av de strsta kedjorna har slutat slja gg frn hnor i bur. ICA kvarstr som den enda stora aktr som nnu inte har tagit stllning mot att hlla hnor i bur, ven om andelen av ggen som sljs via ICA:s lager som kommer frn burhns har minskat frn 29 % r 2008, d vi inledde vr kampanj, till 0 % r 2014. De enda burgg som idag finns p ICA r de som butikerna kper in direkt frn packerierna, och totalt utgr burgg runt 7 % av frsljningen.

Vi blickar framt: Kampanjen fortstter under 2015 med fortsatt fokus p ICA men ven p andra butikskedjor samt att vi kommer ta oss an den offentliga upphandlingen, som r en vldigt stor inkpare av gg.


Djurens Rtt i media

Djurens Rtt arbetar aktivt fr att n ut i media fr att pverka, skapa opinion och stta fokus p djurfrgorna i samhllet. Vi kan se att vra frgor berr nr mnniskor tar stllning mot missfrhllanden som uppdagas bl.a. inom plsindustrin. Djurens Rtts huvudml r att djurfrgor ska debatteras i media och att organisationen ska vara synlig i media inom vra prioriterade omrden. Under 2014 vann Djurens Rtt pris fr rets nyhetsrum. Vi hade ocks stort genomslag i sociala nyhetsmedier.

Opinionsbildning och politiskt arbete 29

29Opinionsbildning och politiskt arbete

Media under retDjurens Rtt medverkade i ver 400 medieklipp under 2014.TT-notiser under 2014

2014-02-13 TT Kanin allt vanligare syn i grytan 2014-03-15 TT Veterinr i Blekinge har anmlts fr jv 2014-03-18 TT Djurens Rtt anmler krfttransport 2014-03-22 TT Var tionde svensk r vegetarian 2014-04-12 TT Pskfjdrar kan innebra djurplgeri 2014-04-18 TT Fler vrphns blir frigende 2014-05-22 TT Svinhugg gr igen 2014-06-01 TT Prisas fr fri vrd av hemlsas djur 2014-06-16 TT Allt strre sug efter grnt kk 2014-12-19 TT Skakande film av kinesisk hundslakt 2014-12-21 TT Ingen garanti fr skinnfria handskar

29

30

Januari aprilI brjan av ret rapporteras det om medlemskning-en fr Djuren Rtt och hur svenska fretag sger nej till pls. I februari upprrs vrlden av giraffen Ma-rius de och nyheten hamnar i flera internationella medier. Sen skrivs den om den stoppade lodjursjak-ten i Gvleborg, om pskfjdrar frn fglar och om Djurens Rtts opinionsunderskning dr det visar sig att en av tio svenskar r vegetarian eller vegan.I april kommer ocks nyheten om att Willys och Coop slutar med burgg vilket gr att debatten om ggindustrin tar fart.

Maj augustiI maj r det EU-val, Marit Paulsens fr pris av Eurogroup for Animals fr sitt arbete fr djurens vlfrd i EU. Djurens Rtt slpper grisrapporten Bka p betong och lnga transporter inom EU uppmrksammas. I juni fr Grdets djurklinik upp-mrksamhet d de ftt utmrkelsen Guldrttan av Djurens Rtt fr sitt arbete fr hemlsa djur. Under sommaren s uppmrksammas minkfarmningen i en rad debattartiklar. Sommarturnn och Djurens Rtts partienkt infr riksdagsvalet uppmrksam-mas ocks.

Ddandet av giraffen Marius vckte uppmrk-samhet lngt utanfr Sverigeoch Danmarks grnser.

Mnga medier plockade upp Djurens Rtts opi-nionsunderskning som visade att var tionde svensk r vegetarian eller vegan.

Vid psk uppmrksammas attpskfjdrar kommer frn levande fglar.

Guldrttan delas ut till Grdets djurkinik p Djurens Rtts rikskonferens i Stockholm.



September decemberUnder hsten fr kritiken mot hstsporten en del uppmrksamhet och flera lokaltidningar skriver om Djurens dag (4/10) och de aktiviteter som anord-nas av Djurens Rtt. I november infaller Plsfria fredagen och stter ter ljus p Sveriges minknring. I december uppdagas skinnskandalen dr hundar i Kina fls fr sitt skinn och infr jul och nyr skriver vi om grisarnas situation och om hur nyrsraketer-na pverkar vra djur.

Debatt om minkfarmning

Dagens Opinion skriver om sommarturnn

Djurens Rtts Cecilia Mille i Nyhetsmorgon p TV4

Metro uppmrksammar Plsfria fredagen

Kritiken mot Zlatans lgjakt fr uppmrk-samhet bde i Sverige och internationellt.



Politiskt arbete

Huvudmlet fr Djurens Rtts politiska arbete r att djurs intressen ska respekteras i lagstiftningen och i samhllet. Djurens Rtt har under verksamhetsperioden haft som riktningsml att inspirera vljare att ta hnsyn till djurfr-gorna i bde riksdagsvalet 2014 och i EU-valet 2014.

En omfattande valkampanj bedrevs under vren och sommaren fr att pverka vljare svl som beslutsfattare. Stort fokus har under ret legat p plsfrgan och p att pverka allmnhet och poli-tiker att ta stllning fr Sveriges minkar och fr en avveckling av plsdjursfarmningen.

ValkampanjenEn partienkt skickades ut till alla riksdagspartiermed 13 viktiga djurpolitiska frgor. Svar inkom frn samtliga partier och presenterades p hemsi-dan samt iTidningen Djurens Rtt nummer 3/2014. Kampanjsidan p hemsidan innehll ven infor-mation om vad som hnt inom djurpolitiken sedan

de tv senaste valen, information om de politiska uppstickarna och kommentarer frn vra sakkun-niga. Infr riksdagsvalet skickade Djurens Rtt ut brev med information om valkampanjen till samtli-ga medlemmar som var frstagngsvljare, cirka 1 300 stycken.

Som en del av sommarturnn och plskampanjen lanserades en mailkampanj som riktade sig till samtliga riksdagskandidater i sittande riksdagspar-tier. Ett hundratal personer tog chansen att maila riksdagskandidaterna. Samtliga toppkandidatertill riksdagen kontaktades ocks av riksorganisatio-nen med riktad information om plsdjursfarmning infr valet.

33


Sammanfattning av Djurens Rtts partienkt

33


EU-valet

Almedalen

Infr EU-valet 25 maj granskade Djurens Rtt kandida-ternas instllning i olika djurfrgor, samt fljde upp de sittande kandidaternas tidigare arbete. Kandidaterna uppmanades att skriva under ett vallfte fr djuren, en kampanj som Djurens Rtt deltog i genom Eurogroup for Animals.

Hlften av de invalda svenska EU-parlamentariker-na skrev under vallftet p voteforanimals.org. Med 10 EU-parlamentariker som skrev p fr Sveriges rkning gjorde Djurens Rtt det bsta kampanjre-sultatet inom Eurogroup for Animals. Inget annat land hade lika mnga kandidater ens i absoluta tal, och d r Sverige nd ett litet land med f parla-mentariker.

Den 14 maj arrangerade Djurens Rtt, Djurskyddet Sverige och WAP en debatt i Kungstrdgrden i Stockholm infr EU-valet. Debatten var vlbeskt, och webbsndes via Djurens Rtts valsida. Drygt 1 400 personer har sett filmerna. Deltog i debat-ten gjorde Marit Paulsen (FP), Jytte Guteland (S), Mikael Gustafsson (V), Hanna Bjrklund (C), sa Coenraads (M), Ebba Busch-Thor (KD) och Bodil Ceballos (MP).

Djurens Rtts anordnade under Almedalsveckan 2014 en debatt om partiernas djurpolitik, diskuterade offentlig upphandling och bjd in till mingel med plstema.

Paneldebatten om djurfrgor infr riksdagsvalet var ett fullsatt evenemang som bjd p tydliga sikter, god stmning och gott om frgor frn publiken. Deltog i debatten gjorde Jens Holm (V), sa Coenraads (M), Gran Hdn (MP), Sara Karlsson (S) och Staffan Danielsson (C).

I Almedalen trffade och intervjuade Djurens Rtt representanter frn sex av riksdagspartierna fr att stlla frgor om deras djurpolitik, mtena filmades och lades p hemsidan. Aktiva medlemmar fanns p plats fr att dela ut information och bertta om Djurens Rtts arbete.



verlmning av protestkort mot minkfarmning

2013samladeDjurensRttgenomkampanjenMinrstfrminkarnain30000namnmotminkfarmningiSve-rige. Den 28 maj 2014 verlmnade Djurens Rtt dessa protestkort mot pls till riksdagens frmste represen-tant,talmannenPerWesterberg.Vipassadesamtidigtp att n en gng lmna listorna med de 107 471 namn som vi 2010 lmnade ver till landsbygdsminister Eskil Erlandsson.

verlmning av 30 000 namn fr minkarna till talmanPerWesterberg

Bethania Malmberg ochHanna Oskarsson med rstkorten fr minkarna.

36

European Coalition to End Animal Experiments (ECEAE)

Fur Free Alliance (FFA)

Eurogroup for Animals


Internationellt arbete

Djurens Rtt arbetar fr att vara en aktiv aktr i det internationella djurrttsarbetet. Djurens frhllanden i Sverige pverkas av vad som hnder i andra delar av vrlden, och vice versa. Sveriges medlemskap i EU gr att Djurens Rtt lgger extra kraft p att pverka EU:s beslut i djurfrgor. Det gr vi genom gemensamma kampanjer med andra europeiska organisationer och genom lobbying. Djurens Rtt r ocks medlem och deltar kontinuerligt i mten med flera internationella paraplyorganisationer och organisationer som arbetar med enskilda sakfrgor s som Euro-group for Animals, European Coalition to End Animal Experiments (ECEAE) och Fur Free Alliance (FFA).

Den europeiska koalitionen mot djurfrsk r en ledande allians som bedriver kampanjer fr frsksdjurens skull i Europa.

Koalitionen bildades 1990 med avsikt att samordna arbetet fr att pverka EU:s kosmetikadirek-tiv som var under utarbetande. Efter att kosmetikadirektivet antagits av EU beslt medlemsor-ganisationerna att fortstta samarbetet med andra djurfr-sksfrgor.

Fur Free Alliance (FFA) r en internationell sammanslutning av ca 35 djurrtts- och djurskydds-organisationer vrlden ver. FFA arbetar genom opinionsbildning mot plsindustrin. Inom FFA finns ett srskilt program framta-get fr en plsfri handel, Fur Free Retailer Program.

Eurogroup for Animals r en paraplyorganisation med frmsta syfte att samordna medlemsorganisationernas EU-arbete, med fokus p lobbying gentemot EU. Eurogroup for Animals r djurskyddets frmsta lobby- grupp i EU.


Djurens Rttsinternationella plsarbete

Djurens Rtt deltar i ett gemensamt projekt med Fur Free Alliance (FFA) och Eurogroup for Animals fr att finansiera en lobbyist i Bryssel. Behovet av detta har vxt d pls-branschen sjlva arbetar aktivt lobbying. Djurens Rtt r med och delfinansierar projektet, som nu leds av Djurens Rtts egna frbundsordfrande Camilla Bjrkbom.

Under 2014 har vi kunnat visa p en stark trend i Europa mot plsdjursfarmning. (Ls mer om detta i avsnittet om pls.)

Under hsten 2014 frnyade Djurens Rtt kontak-terna med PETA i London. Detta har bland annat resulterat i att Djurens Rtt ftt frhandsinforma-tion om bakgrunden till avsljandet att mrkningen Origin Assured fr plsplagg inte p ngot stt skyddar djur frn lidande. Filmer frn svenska pls-djursfarmer finns med i materialet.

Mrkningen kommer frn International Fur Trade Federation och r plsindustrins frsk att f konsumenter att knna att de kan kpa plsplagg med gott samvete. Mrkningen ska garantera att djur som ddats fr att tillverka produkterna har behandlats humant. Med hjlp av samarbetet med PETA kunde Djurens Rtt visa att mrkningen inte hller mttet, utan att stort lidande fr djuren ligger bakom plsplaggen som har denna mrkning. Djurens Rtt arbetar kontinuerligt med fortsatt in-formationsutbyte om kampanjer och politiskt arbete med vriga medlemmar i FFA samt rapporteringom framgngar i andra lnder.

Arbetet mot djurfrsk i EuropaGenom den internationella organisationen Europe-an Coalition to End Animal Experiments (ECEAE) arbetar Djuren Rtt med EU:s kemikaliedirektivREACH. Arbetet inleddes 2009 och fokuserar p att minimera och ifrgastta djurfrsken som ingr i REACH.

Under vren 2014 sammanfattades koalitionens arbete och slutsatsen var d att 17 olika djurfrsk,som totalt skulle ha berrt 18 000 djur, har undvi-kits som en direkt fljd av ECEAE:s arbete.Bland de djurfrsk som stoppades finns frsk dr rttor skulle ha tvngsmatats med kemikalier under 90 dagar, frsk dr gravida rttor skulle ges kemikalier och ddats tillsammans med sina ofdda ungar och andra frsk dr flera generationer av rttor skulle ha utsatts fr kemikalier fr att se hur det pverkade djurens reproduktion.

ven sett till inlmnade anskningar finns en stor minskning jmfrt med frvntningarna, vilket enligt ECEAE beror p den press som skapats p fretagen att undvika djurfrsk. Endast 21 % av kemikalierna som frvntades krva djurfrsk lmnades det in anskningar om, och 42 % av de anskningar som lmnades in drogs senare tillbaka. Av totalt 4 250 000 djur som hade kunnat utsttas fr djurfrsk s ser nu endast 493 000 djur ut att till slut anvndas.

ECEAE glds t att ha bidragit till att djurfrskundviks, och varje djur som rddas ser vi som en framgng. Vi vill tacka vra medlemsorganisatio-ner, som Djurens Rtt, och organisationernas med-lemmar, fr att ha gjort vrt arbete mjligt, sger Katy Taylor , ansvarig fr arbetet med REACH hos ECEAE.

Arbetet r dock lngt ifrn avslutat, och Djurens Rtt och ECEAE kommer under 2015 att fortstta att kommentera anskningar om djurfrsk under kemikalielagstiftningen.

38

BotoxDjurens Rtt har i samarbete inom ECEAE jobbat mot botoxtester p djur. Botox r ett gift som licen-sieras fr medicinskt bruk men anvnds i kande omfattning fr kosmetiska ndaml. Den hga gif-tigheten krver att varje sats Botox mste testas fre anvndning. Standardfrfarandet r att anvnda ett s kallat LD 50-test p mss. Kampanjen har hit-tills resulterat i att fretaget Allergan har tagit fram en alternativ testmetod fr botoxprodukter baserat p mnskliga celler. Under ret har fokus legat p

Cecilia Mille och Camilla Bjrkbom deltar i event om djurfrgor i EU-parlamentet nr kampanjen Act4Animals lanseras. Kampanjen lyfter djurskyddsmlen fr den kommande femrsperioden fr det nyvalda parlamentet inom ett flertal fokusomrden.

de andra tv tillverkarna Ipsen och Merz-Pharma,som har informerat om att deras alternativa test med mnskliga celler r klart och valideras nu fr att vara i bruk ngon gng under 2015. Blixtaktio-nen Merz-Pharma, stop testing botox on animals har genererat ver 2 700 brev som uppmanar fre-taget att byta till djurvnliga testmetoder. Alterna-tiven kommer nnu inte att erstta alla djurfrsk fr Botox, men antalet djur som anvnds i testerna kommer med detta att minska avsevrt. Mer infor-mation finns p www.djurensratt.se/botox-dodar.



Internationella framgngarfr djuren under 2014

Estland,Malta,Mexiko,NederlndernaochOslostad tog viktiga steg fr att skrpa lagstiftningen som gller djur p cirkus.

NyaZeeland,Brasilien,IndienochdelstatenKalifor-nien i USA tar viktiga steg mot djurtestad kosmetika och rengringsprodukter.

Indien,frbjuderimportavfoiegras(ank-ochgsle-ver) och livsmedelsaffrerna i Danmark plockar bort foie gras ur sitt sortiment.

Apollotarsomfrstanordiskacharterarrangrbortplgsamma elefantutflykter frn programmet.

EU-parlamentetklubbarigenomnyareglersomgrdet mjligt att stlla krav p milj, sociala frhllan-den och djurskydd vid offentlig upphandling.

DjursrttsligastatushjsiFrankrike.Frnatthakategoriserats som personlig egendom, i klass med mbler,skadjurnuerknnassomlevandevarelserutrustademedmedvetenhet.

Danmarklggerframlagfrslagomattfrbjudasexuella vergrepp p djur.

Thailandfrsinfrstadjurskyddslag,denrstasigenom den 12 november 2014.

Detnorskastortingetrstarfratttabortdestatligasubventionerna till landets sljakt, det handlar om 12 miljoner kronor rligen.

Barcelonafrbjuderalltingsomliknartjurfktning.Enligt frslaget ska scener som frestller tjurfkt-ning ocks frbjudas i frestllningar, film, reklam och motsvarande.

FN:sinternationelladomstoliHaagbeslutarattJapans jakt p valar mste upphra.

Kinasledandefretagiproduktionenavdenmed-icin som anvnder sig av galla frn bjrnar inleder ett arbete med att ta fram ett syntetiskt alternativ till gallan. Framstllandet av en syntetisk galla kan bli slutet fr den grymma hanteringen av bjrnar i Kina och Vietnam.

HundarpvgtillslaktvckermassprotesteriKina.Den nystartade organisationen Together for Animals in China (TACN) leder arbetet.

Greklandsjordbruksdepartementavstter12mil-joner kronor fr hemlsa djur, pengarna gr till att bygga djurhem i landet.

NyaZealandfrbjuderhajfening,frbjudetglleralla de 113 hajarter som rr sig i Nya Zeelands vatten.

40 vriga sakfrgor

Djur som familjemedlemmaroch i underhllning

Djurens Rtt arbetar fr att djur ska ses som familjemed-lemmar och inga djur ska anvndas fr sport, spel och underhllning eller i djurparker.

Adoptionsveckan och Djurens dagGenom att rligen genomfra en adoptionsveckavill Djurens Rtt stta fokus p de hemlsa djuren och f allmnheten att ta ett kat ansvar fr familjedjuren.

rets tema gick under parollen Kp inte adoptera och lyftes p den egna hemsidan, fick stor spridning i sociala media och ven en del mediauppmrk-samhet. Djurens Rtts omplaceringsregister har uppdaterats kontinuerligt och infr adoptionsveck-an gjordes ett informationsutskick till samtliga i registret. Djurhem i landet har enligt uppgifter kat sin omplacering av djur i samband med adoptions-veckan.

Djurens Rtts lokala verksamheter genomfrde aktiviteter fr de hemlsa djuren. Flera lokalorgani-sationer arrangerade promenader och andra aktivi-teter. Ett lyckat exempel hittar vi i Eskilstunadr 70 personer deltog i en promenad fr de heml-sa djuren.

I samarbete med SVEKATT har en folder tagits fram som guidar till hur du kan hjlpa hemlsa katter. Denna distribueras srskilt under adoptions-veckan och djurens dag.

HstarDjurens Rtt vill att all utrustning inom travet som kan orsaka skada eller lidande frbjuds, samt f till ett stopp p operativa ingrepp p trav- och galopp-hstar. I frlngningen vill vi f bort spel p hstar och andra djur.

Djurens Rtt har under 2014, fr tredje ret i rad, sammanstllt banveterinrernas rsrapporter. Dessa visar att problemen med otillten utrustning, spdrivning och dligt djurskydd fortstter. Det framkommer ven att man frn banveterinrernas sida gjort eftergifter gentemot sporten genom att i allt hgre utstrckning tillta anspnd checkrem i defileringen ngot som frsvrar mjligheten att upptcka hltor. Sedan 2009 respektive 2010 beva-kar ocks Djurens Rtt samtliga ddsfall inom trav och galopp. Fyra ddsfall finns p 2014 rs lista.

41vriga sakfrgor vriga sakfrgor

Std till TNR

Under ret fortsatte samarbetet med Kastreringsbussen i Skne och freningen Rdda Katterna i Stockholm dr Djurens Rtt bidrog med ekonomiskt bistnd till kastre-ring, id-mrkning, ohyrabehandling, avmaskning och vaccination av kolonier med hemlsa katter.

Kastreringsbussen har behandlat 251 hemlsa katter i olika kolonier framfr allt via kattorganisationer men ibland ven via privatpersoner som t.ex. upp-tckt en grupp frvildade katter i granngrden eller i ngot vergivet hus i nrheten. Rdda Katterna har fngat in 46 hemlsa katteri Jrva koloniomrde och Nackareservatet som samt-liga har placerats p katthem. 59 % av de infng-ade katterna hade blivit adopterade och flyttat till eget hem och 41 % bodde av olika anledningar vid rsslutet kvar p katthemmen. Rdda Katterna har ocks lta bygga vrmekojor och skyddat matnings-stlle fr de hemlsa katter i kolonierna. Samarbetet med Kastreringsbussen och Rdda Katterna blev mjligt tack vare pengar som testa-menterats till Djurens Rtt.

42 vriga sakfrgor

Chickas minnesfondUnder 2014 s kade bde gvointkter svl som bidragsanskningar till Chickas minnesfond.Redovisning av inkomna gvor och utbetalda bi-drag sker i brjan av varje mnad p webben och i tidningen. Vissa djur har ocks ftt sin historia med bild utlagd p hemsidan fr att visa gvogivarna hur deras gvor har hjlpt. Gvointkterna kade med ca 40 % under 2014 och samtliga inkomna medel under ret betalades ut som bidrag till djur i behov av hjlp.

En ny informationsfolder fr fonden har tagits fram och distribueras svl tryckt som digitalt. En ny digital anskningsblankett arbetades ocks fram under ret fr att underltta och effektivisera an-skningsfrfarandet.

Cirkus och djurparkerInfr varje ssong s granskar Djurens Rtt vilka cirkusar som turnerar med djur, fr att informera och bilda opinion mot djur p cirkus och i djurpar-ker. En granskning av lnsstyrelsernas inspektions-protokoll genomfrs och publiceras p hemsidan infr ssongen.

Internationellt s vxer listan ver lnder som infr frbud mot att ha djur p cirkus. Under sommaren s tog Oslo kommun ett beslut om att sga nej till cirkusar som har med sig elefanter nr de upptrder. Estlands jordbruksministerium meddelade ocks att de kommer infra en lagndring som frbjd vilda djur, som stora kattdjur, elefanter och apor, p turnerande cirkusar. I december 2014 frbjuder bde Malta och Mexiko djur p cirkus. I Mexiko rr beslutet hela 592 cirkusar. ven Nederlnderna tillknnagav i december att vilda djur ska frbjudasp cirkus, ett frslag som trder i kraft under 2015.

43vriga sakfrgor vriga sakfrgor

Jakt

Stoppad lodjursjakt i Gvleborg

Djurens Rtt anser att ingen jakt ska ske om det inte ligger i djurets intresse eller fr att det inte finns ngon annan lsning. Arbetet i jaktfrgan bedrivs frmst av Djurens Rtts ansvarig fr jaktfrgor med std av expertis inom olika omrden.

Under 2014 lmnade Djurens Rtt in ett flertal yttranden till Naturvrdsverket. Dessa innefattade; yttrande ver remissen Frslag till ndrade fre-skrifter om frvaltning av bjrn, varg, jrv, lo och

kungsrn, yttrande ver Naturvrdsverkets fre-skrifter och allmnna rd fr lnsstyrelsens beslut om licensjakt efter varg samt Naturvrdsverketsfreskrifter och allmnna rd fr lnsstyrelsens beslut om licensjakt efter lodjur. Djurens Rtt yttrade sig ocks till regeringen ver Jaktlagsutred-ningens delbetnkande Viltmyndigheten Jakt och viltfrvaltning i en ny tid. Under hsten 2014 trffade representanter frn Djurens Rtt Jaktlags-utredningen och bidrog med underlag i olika frgor.

Under vren stoppades den planerade licensjakten p lodjur i Gvleborg efter att Djurens Rtt verklagat Naturvrdsverkets beslut om att tillta jakt p sex djur.

Djurens Rtts begran om inhibering av licens-jakten stlldes till Frvaltningsrtten, och jakten stoppades i vntan p rttens beslut. D Natur-vrdsverkets freskrifter sger att licensjakt p lodjur endast fr ske frn 1 mars till 31 mars, och

d Naturvrdsverkets verklagan till Frvaltnings-rtten inte har vunnit laga kraft innan 31 mars s blev rets licensjakt inte av, tack vare Djurens Rtts verklagan.

I samband med detta arrangerade Djurens Rtt Gvle-Sandviken en ljusmanifestation fr lodjuren p Stortorget i Gvle.

44 Sommarturnn

Sommarturnn 2014

Fr mnga mnniskor sker det allra frsta mtet med Djurens Rtt p ett av sommarturnns stopp. Sommar-turnn r en kampanj och ett koncept fr att skapa positiva tillfllen fr djurrttsdiskussioner. Ett koncept som hittills visat sig vara mycket effektivt och roligt!

Djurens Rtts sommarturn r Sveriges strsta ideella informationssatsning! Varje sommar, sedan 2006, ker vi ut i Sverige och finns p gator och

torg, mssor och marknader och festivaler. Under sommarturnn drivs vanligtvis Djurens Rtt strsta och huvudsakliga kampanj fr ret. Turnn pgr under mnaderna april/maj - augusti med hgst koncentration under hgsommarmnaderna juni, juli och augusti. Vi gr omkring 8090 turnstopp och nr hundratusentals mnniskor varje r. Arbe-tet drivs framfr allt av ideella krafter och engage-rar omkring 100200 volontrer varje r!

45Sommarturnn Sommarturnn

Sommaren 2014

Sommaren 2014 blev en rekordsommar! Aldrig tidigare har Djurens Rtt vrvat s mnga nya medlemmar som vi gjorde under 2014.

Under vren satte vi upp ett ml p att vrva 1 000 nya medlemmar och varje ny medlem symbolise-rades genom en prla i en glasflaska. I slutet av juli var flaskan full och vi bara fortsatte och fortsatte. Medlemmarna rasade in och slutsiffran landade p

1 396 nya medlemmar (brutto), vilket blev all time high i sommarturnns historia!

Varje ny medlem under rets sommarturn symboliserades med en plastprla. Det blev mnga prlor till slut!

46 Sommarturnn

Sommarens kampanj

Kampanjen Ditt val - Mitt liv r fortsttningen p den plskampanj som startade under vren 2013 och som pgick fram till riksdagsvalet i september 2014. Syftet med kampanjen har varit att stta minkarnas liv och dd och den starka opinionen mot plsdjursfarmningen hgt upp p den politiska agendan. Mlet r att plsdjursfarmningen i Sverige ska avvecklas som en fljd av valet i september.

Under vren 2014 lmnade vi ver 30 000 namnun-derskrifter mot minkfarmning till riksdagen. Under sommaren 2014 har kampanjen fortsatt och hund-ratals mnniskor har under sommaren gjort sin rst hrd genom att maila sina lokala riksdagskandidater fr att f dem att arbeta fr en avveckling av pls-djursindustrin.

Efter valet avslutades den hr fasen av plskampanjen men vr kamp fr minkarna kommer under 2015 att fortstta i nya former, vi fortstter tills alla burar r tomma! Du kan lsa mer om Djurens Rtts kampanj fr minkarna p www.djurensratt.se/mink och flja oss i sociala medier p #minrstfrminkarna.

I kampanjen kunde mnniskor skriva till sina lokala riksdagskandidater fr att pverka dem att stllning fr minkarna.

Alla som deltog i kampanjen fick en egen gnuggis.

Psommarensturnstoppfannsettvaldrbeskarnafickrstapvilketdesjlva trodde r Sveriges mest djurvnliga parti. Via detta frdes samtalen in p minkarna som Djurens Rtts viktigaste politiska frga.

47Sommarturnn Sommarturnn

Sommaren i siffror

1396nyamedlemsanskningar.

Nstan200ideelltengageradevolontrer.

ver3500personerdeltogiunderskningenkringvilket som r Sverige mest djurvnliga parti.

Ca28000olikafoldrar,informationsbladreceptochtidningar delades ut.

Vihargjort77turnstoppochsammantagetvaritutep turn i 139 dagar.

Sommestsharvivaritpplatsphela7stllensamtidigt (Ulricehamn, Stockholm, Nsker, stersund, Gvle, Nykping och Karlskrona).

Fler blir mnadsgivareAv alla de nya medlemmarna som vlkomnades under sommaren r 86 % mnadsgivare.

Sommarturnns kampanjer genom ren

2006 Informationskampanj infr riksdagsvalet

2007 Satsa mer p djurfri forskning

2008 Stoppa obegrnsat lidande i djurfrsk

2009 8hours Stoppa lnga djurtransporter

2010 Allians fr djuren 4 krav infr riksdagsvalet

2011 ICA slpp ut hnorna ur burarna

2012 Tre krav till Svensk Fgel

2013 Min rst fr minkarna

2014 Ditt val - Mitt liv

48 Organisation

Insamling

Djurens Rtt ska ha resurser fr att kunna n framgngar p lng sikt. Djurens Rtt r beroende av frivilligt std fr att kunna hjlpa djuren. Det r alla medlemmar och gvogivare som r Djurens Rtt.

Djurens Rtt arbetar med flera olika typer av insamling. Det kar chansen att alla som vill stdja organisationen kan hitta ett stt att bidra som passar dem. Liv Linder, insamlingsansvarig p Djurens Rtt.

Frsljning och vriga intkter

3 %Arv39 %

Insamlade medel

33 %

Medlemsavgifter

25 %

En stor del av Djurens Rtts insamlade medel kommer frn personer som valt att inkludera Djurens Rtt i sina testamenten.

49Organisation

Utveckling av Djurens Rttsverksamhet, resultat och stllning

Medlemsantalet i organisationen fortstter att ka, liksom andelen medlemmar som vljer att bli mnads-givare vilket syns tydligt i utvecklingen av medlems- och gvointkterna. Intkter frn arv r fortsatt betydande. Totalt uppgick arvsintkterna under 2014 till 10 724 tkr.

Det avviker mycket frn genomsnittet och inverkan p organisationens resultat och nyckeltal r drfr stor. Nyckeltalet fr ndamlet blir drmed fortsatt lgt.

Ekonomisk versikt

Antal medlemmar

Medlemsintkter

Arv, gvor och bidrag

verskott frn verksamheten

ndamlskostnader

Administrationskostnader

Insamlingskostnader

2014

36 684

6 770

20 083

4 400

64%

16%

5%

2013

33 376

5 846

20 523

7 029

55%

16%

4%

2012

32 171

5 651

12 856

315

76%

18%

5%

50 Organisation

Tidningen Djurens Rtt

Tidningen Djurens Rtt r Djurens Rtts medlemstidning och dessutom Nordens strsta tidning om djurrtt och djurskydd. Medlemstidningen ska vara ett verktyg fr opinionsbildning och kommunikation med medlemmar-na, samt verka fr att ka antalet sympatisrer till djur-rttsideologin. Tidningen har en upplaga p omkring 35 000 exemplar och kommer ut med fyra nummer per r.

Utver Djurens Rtts medlemmar som fr tidningen antingen digitalt eller hem i brevldan fyra gnger per r s skickas tidningen ut till att antal andra intressenter, nrmare 700 stycken faktiskt. Bland dessa finns exempelvis:

Omkring170bibliotek14andraorganisationerEtt60-talriksdagsledamter50samarbetsfretag

Djurens Rtts juniorklubb Rdda Djuren (ls mer p nsta sida) har ocks en egen klubbtidning. Tidningen Rdda Djuren gr, frutom till medlemmarna i klubben, ut till:

Nstan240bibliotek45avDjurensRttslokalorganisationer17veterinrklinikerellerdjurmottagningar

51Organisation Organisation

52 Organisation

Rdda Djuren-klubben

Rdda Djuren-klubben r Djurens Rtts juniorklubb fr alla barn upp till och med 13 r. Det r klubben fr barn som lskar djur! Djurens Rtt tycker att det r viktigt att lra barn om djur och huvudmlet r att ge barn ett dju-retiskt frhllningsstt. Empati r en frmga som beh-ver trning och Rdda Djuren-klubbens material hjlper barn att utveckla sin medknsla fr alla levande varel-ser. Vi tror att kunskap och intresse leder till respekt och medknsla. Drfr finns Rdda Djuren-klubben.

Tidigare utkom klubbtidningen med tv nummer varje r och mellan tidningarna hade vi ett mindre utskick. I brjan p 2014 sg vi ver kostnaderna fr tidningen/utskicken och ven portokostna-derna. Eftersom medlemsantalet gtt ver tusen medlemmar blev det rimligt att gra fler tidningar som trycks offset istllet fr utskicken som trycks digitalt.

Rdda Djuren-klubbens medlemsutveckling 2012-2014

0

200

400

600

800

1 000

400

2012 2013

946

1 200

1 400

2014

1202

Under 2014 brjade Djurens Rtt ge ut fem nummer av tidningen per r. Ngot som faktiskt reducerat kostnaderna, d det r billigare att skicka tidningen som posttidning n att fortstta med brevutskick. Vi har allts bde ftt en bttre produkt och dessutom fr mindre pengar.

Under ret har Rdda Djuren-klubben ftt egna roll-ups och vepor som distribueras till lokalorga-nisationerna. De kan lnglnas av de aktiva som under en tid vill gra lokala aktiviteter med Rdda Djuren-klubben. Det har ocks tryckts pins som kan anvndas i lokal.

Hemsidan www.raddadjuren.se har kat i antal unika beskare per mnad. Under 2013 var det 2 537 unika beskare per mnad och under 2014 var morsva-rande siffra 4 662 unika beskare per mnad.


Bara under sommarturnn 2014 s delades ver 2 400 exemplar av tidningen Rdda Djuren ut!

53

54 Organisation

FrbundsstyrelsenDjurens Rtts frbundsstyrelse har under ret besttt av en frbundsordfrande och sju ytterligare ledamter, samt tv suppleanter. Frbundsstyrelsen har mten omkring sju gnger om ret. Under 2014 har styrelsen bl.a. arbetat med att ta fram och utveckla verksamhetsinriktningen fr de kommande fyra ren, samt har arbetat med att Djurens Rtt ska uppfylla FRII-kodens samtliga delar.

Frbundsordfrande

Camilla BjrkbomMandatperiod: 20132015, sitter i frbundsstyrelsen sedan 2010Bostadsort: Bryssel Fdelser: 1977Kontakt: [email protected] halvtidsarvoderad som frbundsordfrande. Arbetar vrig tid i Bryssel fr Fur Free Alliance och Eurogroup for Animals. Socionom, fil.mag i socialt arbete och fil. kand. i freds- och konfliktstudier. Har ti-digare varit anstlld som kampanjcoach p Djurens Rtt.

Andre vice ordfrande

Camilla BergvallMandatperiod: 20132017, sitter i frbundsstyrelsen sedan 2013Bostadsort: Lund Fdelser: 1990Kontakt: [email protected] studerar Medie- och kommunikationsvetenskap p Malm Hgskola. Driver restaurangguiden www.skanevegan.se, r sammankallande fr Djurens Rtts plsgrupp, frilansar fr Rdda Djuren och r lokalt aktiv i Helsingborgsavdelningen. Brinner, frutom fr djurrtt, frfrgorsomrrHBTQ,mngfaldochfeminism.

Sekreterare

Daniel MarklundMandatperiod: 20122015, sitter i frbundsstyrelsen sedan 2012Bostadsort: Ume Fdelser: 1984Kontakt: [email protected] arbetar som redovisningskonsult och har en kandidatexamen i fretagsekonomi. r aktiv inom Djurens Rtt p lokalplanet bl.a. som kassr i Djurens Rtt Ume.

Frste vice ordfrande

Charloth JohanssonMandatperiod: 20122015, sitter i frbundsstyrelsen sedan 2012Bostadsort: Uppsala och Gteborg Fdelser: 1983Kontakt: [email protected] r utbildad jurist och arbetar fr nrvarande som familjejurist. r suppleant i en djurfrsksetisk nmnd samt suppleant i Forska Utan Djurfrsks styrelse.

Ledamot

Leo MilleMandatperiod: 20112015, sitter i frbundsstyrelsen sedan 2008Bostadsort: Hgersten, Stockholm Fdelser: 1974Kontakt: [email protected] r projektledare inom ett miljkonsultfretag och jobbar med riskbedmningar och tgrdsutredningar.

Ledamot

Susanne ThrnqvistMandatperiod: 20132017, sitter i frbundsstyrelsen sedan 2013Bostadsort: Gteborg Fdelser: 1976Kontakt: [email protected] r lokalt aktiv i Gteborgsavdelningen. Har en pol. mag. examen med inriktning mot offentlig administration, och har en bakgrund inom internationellt utvecklingssamarbete.


Ledamot

Madeleine JohanssonMandatperiod: 20112015, sitter i frbundsstyrelsen sedan 2011Bostadsort: Vxj Fdelser: 1984Kontakt: [email protected] jobbar p krogcasino och som god man fr Vxj kommun. Har en examen i mnet historia. Driver bloggen Vego i Vxj och r ven lokalt aktiv i nmnda kommun.

Suppleant

Oskar SjdinMandatperiod: 2011-2015Bostadsort: Hudiksvall Fdelser: 1976Kontakt: [email protected] arbetar som yrkesfrare och med trdgrdsjobb.

Ledamot

Joakim MinerbiMandatperiod: 20132017, sitter i frbundsstyrelsen sedan 2013Bostadsort: Mrsta Fdelser: 1968Kontakt: [email protected] arbetar som konsult inom varumrken och domnnamn. Har tidigare varit verksam inom strategisk omvrldsbevakning/-analys. Har i tio r varit kontaktperson fr Djurens Rtt i Sigtuna och Upplands Vsby kommun.

Suppleant

Kristofer LeanderMandatperiod: 20122015, sitter i frbundsstyrelsen sedan 2009Bostadsort: Jrflla, Stockholm Fdelser: 1979Kontakt: [email protected] arbetar som familjerttssekreterare och r ut-bildad socionom. Har tidigare varit anstlld av Djurens Rtt som sommarturncoach ren 2007 och 2008.

Delar av frbundsstyrelsen.

56 Organisation

Ledningsgruppen

Verksamhetschef

Benny AnderssonBenny r medlem och ideellt engagerad sedan 1997.Anstlldes 2000. Arbetade inledningsvis med ut-bildning av och std till Djurens Rtts medlemmar och lokalorganisationer.Var under flera r kampanjchef fr Djurens Rtt dr han initierade och ledde organisationens arbete med sommarturn och Facebook. Var s fram till 2010 fr att drefter ta rollen som verksam-hetschef. Arbetade tidigare som banktjnsteman. Tillfr kompetens i ledningsgruppen frmst rran-de organisationsknnedom, medlemsrekrytering och personalfrgor.

Uttriktat arbete

Peter NilssonPeter r medlem och ideellt engagerad sedan 1995. Anstlldes 2000. Har haft flera olika upp-gifter inom organisationen, bl.a. som expeditions-chef och informationschef.r sedan 2014 samordnare fr organisationens kampanjer, ansvarig fr webb och sociala medier samt chef ver enheten som jobbar med organisa-tionens uttriktade arbete.Tillfr kompetens i ledningsgruppen frmst rrande webblsningar, sociala medier och kampanjarbete.

Administration och ekonomi

Sara-MariaWesterlund

Sara-Maria r medlem och ideellt engagerad se-dan 2007. Anstlldes 2011. Arbetade inlednings-vis med planering och genomfrande av Djurens Rtts sommarturn. r idag chef fr enheten som ansvarar fr ekonomirenden, medlemsservice, postorder och vrig administration.Har en bakgrund inom administration p Posten, samt har arbetat med kampanjer och vrvning inom ideell sektor. Tillfr kompetens i lednings-gruppen frmst rrande insamling, medlemsvrd och personalfrgor.

Politiskt arbete och sakfrgor

Maria KallerMaria r medlem och ideellt engagerad sedan 2002. Har arbetat som ansvarig fr konsument-frgor sedan 2013 och vikarierade som politisk samordnare i organisationenen kortare period. r idag chef ver enheten fr politiskt arbete och sakfrgor. Har tidigare utbildat i konflikthantering och kommunikation..Tillfr kompetens i ledningsgruppen frmst rran-de kommunikation, konflikthantering och organi-sationskunskap.

56

5756

Det finns flera goda exempel p hur aktiva medlem-mar i lokalorganisationer har kommit med ider som sedan blivit rikstckande verksamheter,till exempel mrkningen 100 % veganskt som brjade som en id frn Djurens Rtt Linkping och mssan Vegovision som var ett initiativ av Djurens Rtt Ume. De senaste rens stora kycklingkampanj kom till genom en motion frn en aktiv medlem i Djurens Rtt Karlstad-Hammar i samband med en riksstmma.

Organisation

Lokalorganisationer

Lokalorganisationerna och de ideellt aktiva utgr basen i Djurens Rtts arbete. Grsrotsarbetet r en otroligt viktigt del i arbetet fr ett samhlle fritt frn djurfr-tryck. Tillsammans kan vi gra skillnad!

I januari 2014 hade Djurens Rtt 45 lokalorganisa-tioner i 78 kommuner och i december lg siffran p 47 lokalorganisationer i 77 kommuner. Ngra har avvecklat sin verksamhet under ret medan ngra har tillkommit vilket gr att totalsiffran ligger jmt. Ser vi p olika lokala organisationer ver en trers-period ser i ven dr att det totala antalet hller en jmn niv.

Visste du att flera av Djurens Rtts

lokalorganisationer har varit aktiva sedan

1960-talet?

58 Organisation

Djurens Rtt Stockholm besker Brothers i Liljeholmsgallerian. De delade ut diplom och vegansk choklad till inte mindre n 10 plsfria butiker i samband med Plsfria fredagen 2014.

Djurens Rtt Vsters-Hallstahammar-Surahammar stod p Barnfestivalen i Vsters och berttade om Rdda Djuren-klubben.

25 oktober var Djurens Rtt Karlstad-Hammar p plats p Njesfabriken i Karlstad dr mssan Smart &Suntgickavstapeln.Detvarandragngenmss-san hlls och lokalavdelningen bjd p lckra smakprov p veganska livsmedel som det finns ett allt strre utbud av i mataffrerna. Tack till Alpro, Anamma, Frys och Vegusto som generst hade sknkt produkter till provsmakningen!

58

59Organisation

Norrlands strsta vegomssa, Vegovision Ume, rrangerades fr femte gngen av Djurnens Rtt Ume. 1 200 personer beskte mssan, vilket r rekord fr Ume-mssan. Vegovision rnte ven stor uppmrksamhet i lokala medier. En ny mssa r planerad till september 2015.

Vegovision Gteborg gick av stapeln 12 april och lockade ett 30-tal utstllre och ca 2 000 beskare. Djurens Rtts lokalavdelning i Gteborg stod bakom arrangemanget och alla medlemmar i Djurens Rtt hade fri entr. En ny mssa r planerad till december 2015.

59Organisation

60

Djurens Rtt Box 17132 104 62 Stockholm Besksadress: Hornsgatan 123

08-555 914 00 [email protected] www.djurensratt.se

Documents

Verksamhetsberättelse 2014