Kartläggning av landsbygden i Nynäshamns kommun€¦ · Befolkningsförändringar mellan år 2005 och 2014 i kommunens tätorter. 2 Ort 2005 2014 Trend ... Diagram 1. Befolkningsprognos

David Oskarsson Diarienummer: KS 2015.0116.210

2015-11-30

Kartläggning av landsbygden i Nynäshamns kommun

Utredningsrapport

2

Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade att inrätta ett landsbygdsutskott inför 2015. Landsbygdsut-

skottets uppdrag är att ta fram ett landsbygdsprogram för kommunen. Inför programmet

har en kartläggning av landsbygden beställts av utskottet. Kartläggningens fokus ligger

på områdena utanför tätorterna Nynäshamn och Ösmo och är särskilt inriktad på kom-

munens och andra myndigheters närvaro och arbete på landsbygden. Tyngdpunkten lig-

ger även på arbetsmarknad och näringsliv.

Enligt offentlig statistik ökar befolkningen, med något enstaka undantag, i hela kom-

munen. Även de flesta av kommunens småorter växer.

Kartläggningen visar att det föreligger stora skillnader i kommunen inom en rad områ-

den. Inkomster, förvärvsgrad och arbetslöshet varierar stort mellan kommunens olika tä-

torter och utanför tätorterna. Det går även att se skillnader i hur många av de förvärvs-

arbetande som är egna företagare samt att människor tenderar att arbeta med olika saker

beroende på var de bor.

Inom utbildningsområdet finns också skillnader mellan kommundelarna. Utbildningsni-

vån varierar kraftigt mellan tätorterna och utanför tätorterna. Vidare går det att utläsa

skillnader i studieresultat (årskurs nio) mellan de olika högstadieskolorna.

Det går även att se olikheter i väljarbeteende mellan landsbygd och de som bor i

Nynäshamn och Ösmo. Bland annat är det tydligt att de borgerliga partierna har ett star-

kare stöd på landsbygden i kommunen. De rödgröna har däremot ett betydligt starkare

väljarstöd i Ösmo och Nynäshamns tätort.

Kommunen har gjort och gör flera insatser för landsbygdsutvecklingen. Exempelvis har

kommunens badplatser rustats upp under 2015. Ett större utvecklingsarbete pågår i

Stora Vika där en utvecklingsplan har antagits av miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

i mars månad 2015. Kommunfullmäktige har under sommaren 2015 antagit en detalj-

plan som möjliggör för ökat bostadsbyggande i Spångbro. Vidare pågår detaljplanear-

bete som kommer möjliggöra för närmare 1 000 nya bostäder på landsbygden.

Slutligen kan VA-utvecklingsplanen nämnas som kommer innebära stora utvecklings-

möjligheter för kommunens landsbygd.

3

Innehållsförteckning

1 Inledning ...................................................................................................................................... 5 1.1 Uppdrag .............................................................................................................................. 5 1.2 Referenser ........................................................................................................................... 6

2 Befolkning & bostadsförsörjning ............................................................................................... 7 2.1 Befolkningsutveckling ........................................................................................................ 7 2.2 Befolkningens sammansättning .......................................................................................... 9 2.3 Befolkningsprognos ............................................................................................................ 9 2.4 Bostadsbestånd .................................................................................................................. 10 2.5 Planberedskap för bostäder ............................................................................................... 11 2.6 Pågående bostadsplanering ............................................................................................... 12

3 Näringsliv & arbete ................................................................................................................... 13 3.1 Sysselsättning och arbetslöshet ......................................................................................... 13 3.1.1 Förvärvsgrad och medianinkomster ................................................................................ 13 3.1.2 Arbetslöshet..................................................................................................................... 14 3.2 Företagande ....................................................................................................................... 14 3.3 Arbetsställen ..................................................................................................................... 15 3.3.1 Kommunorganisationens arbetstillfällen ......................................................................... 17 3.4 Dag- och nattbefolkning ................................................................................................... 18 3.4.1 Dagbefolkning ................................................................................................................. 18 3.4.2 Nattbefolkning................................................................................................................. 19 3.5 Kommersiell service ......................................................................................................... 20 3.6 Jordbruk ............................................................................................................................ 20 3.7 Ohälsa ............................................................................................................................... 22

4 Utbildning & föreningsliv ......................................................................................................... 23 4.1 Utbildning ......................................................................................................................... 23 4.1.1 Utbildningsnivå ............................................................................................................... 23 4.1.2 Studieresultat ................................................................................................................... 23 4.1.3 Hälsofrämjande skolutveckling i Sorunda ...................................................................... 26 4.2 Föreningsstöd .................................................................................................................... 26

5 Kommunikationer ..................................................................................................................... 27 5.1 Buss ................................................................................................................................... 27 5.2 Pendeltåg ........................................................................................................................... 27 5.3 Sjötrafik ............................................................................................................................ 28 5.4 Gång- och cykelplan ......................................................................................................... 30

6 Natur-, kultur- och vattenmiljöer ............................................................................................ 31 6.1 Riksintressen ..................................................................................................................... 31 6.1.1 Kulturmiljö ...................................................................................................................... 31 6.1.2 Naturvård ........................................................................................................................ 31 6.2 Naturreservat ..................................................................................................................... 32 6.3 Vattenplan ......................................................................................................................... 34 6.4 Kustplan ............................................................................................................................ 34 6.5 Klimatstrategi och energiplan ........................................................................................... 34 6.6 Lokala miljömål ................................................................................................................ 35

7 Teknisk försörjning ................................................................................................................... 36 7.1 Vägnätet ............................................................................................................................ 36

4

7.1.1 Samfälligheter ................................................................................................................. 36 7.2 Vatten- och avloppsförsörjning......................................................................................... 37 7.3 Avfallshantering ................................................................................................................ 38 7.4 IT-infrastruktur ................................................................................................................. 38 7.4.1 Fiberuppkoppling ............................................................................................................ 38 7.4.2 Bredbandstäckning i kommunen ..................................................................................... 39 7.4.3 Stöd för bredbandsutveckling ......................................................................................... 39

8 Attityder på landsbygden ......................................................................................................... 40 8.1 Trygghetsmätning ............................................................................................................. 40 8.2 Röstningsmönster .............................................................................................................. 41 8.2.1 Riksdagsval ..................................................................................................................... 41 8.2.2 Kommunalval .................................................................................................................. 43

9 Landbygdens tätorter ............................................................................................................... 45 9.1 Grödby .............................................................................................................................. 45 9.1.1 Planer och program ......................................................................................................... 45 9.2 Sorunda ............................................................................................................................. 45 9.2.1 Planer och program ......................................................................................................... 45 9.3 Segersäng .......................................................................................................................... 45 9.3.1 Planer och program ......................................................................................................... 46 9.4 Stora Vika ......................................................................................................................... 46 9.4.1 Planer och program ......................................................................................................... 46 9.5 Landfjärden ....................................................................................................................... 47 9.5.1 Planer och program ......................................................................................................... 47 9.6 Lidatorp ............................................................................................................................. 47 9.6.1 Planer och program ......................................................................................................... 47

5

Beställare

Utredare

Anna Eklund David Oskarsson

1 Inledning Kommunstyrelsen beslutade den 17 december 2014, ks § 226, att inrätta ett landsbygds-

utskott under kommunstyrelsen. Landsbygdsutskottets uppdrag är att ta fram ett lands-

bygdsprogram för Nynäshamns kommun. Programmet ska beskriva hur kommunen

strategiskt ska utveckla kommunens landsbygd och behandla frågor som infrastruktur,

kollektivtrafik, samhällsservice och möjlighet att driva företag på landsbygden.

Kommunstyrelseförvaltningen har upprättat ett projektdirektiv för framtagandet av

landsbygdsprogrammet. Av projektdirektivet framgår att landsbygdsutskottet ska:

”[…]kartlägga vilka insatser som finns för landsbygdsutvecklingen i kommunen. Kart-

läggningen ska sedan ligga till grund för landsbygdsprogrammet.”

I rapporten definieras landsbygd som hela kommunen förutom Ösmo och Nynäshamns

tätort. Landsbygden består följaktligen av tätorter, småorter och ren landsbygd.

Uppdraget att genomföra kartläggningen har tilldelats David Oskarsson, utredare på

miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen.

1.1 Uppdrag

Uppdraget är att beskriva landsbygdssituationen i kommunen. Kartläggningens fokus

ligger på områdena utanför tätorterna Nynäshamn och Ösmo; i vissa fall inkluderas

Nynäshamn och Ösmo som referenspunkter. Utredaren ska särskilt inrikta sig på kom-

munens och andra myndigheters närvaro och arbete på landsbygden. Kartläggningen

ska också fokusera på följande områden:

Befolkning och bostadsförsörjning

Näringsliv och arbete

Kommunikationer

Natur- och vattenmiljöer

Teknisk försörjning

Vidare ges en kort beskrivning av kommunens mindre tätorter och vilka förutsättningar

som finns där. Tätorterna är följande:

Grödby

Landfjärden

Lidatorp

Segersäng

6

Sorunda (Sunnerby-Spångbro)1

Stora Vika

Utredaren ska även redovisa vilka planer, kommunala såväl som andra, som redan idag

finns för utveckling av landsbygden i kommunen. Kartläggningen ska också, utifrån den

kunskap som finns i form av medborgarundersökningar och liknande, beskriva attityder,

önskemål och åsikter som finns på kommunens landsbygd.

Det ingår inte uppdraget att föreslå eventuella åtgärder eller lösningar.

1.2 Referenser

AMPAK 2013 Tätort AM101KT - Befolkningen 16- år 2013 efter kommun/tätort,

sysselsättning, ålder och utbildningsnivå, Statistiska centralbyrån

AMPAK 2013 Tätort AM102KT - Förvärvsarbetande nattbefolkning 16- år 2013 efter

kommun/tätort, kön, SNI2007 utökad nivå och ålder

Avfallsplan, Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn, Salem (2011)

Befolkningsprognos 2015-2024, Nynäshamns kommun

Bredbandsstrategi för Sverige (2009), Näringsdepartementet

Gång- och cykelplan (2011) Nynäshamns kommun

Klimatstrategi och energiplan Nynäshamns kommun, kf § 153, 2012-06-13

Kommunfakta, Nynäshamn 2015, Statistiska centralbyrån

Kustplan (2002) Haninge kommun & Nynäshamns kommun

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014 – 2015, Rapport

2014:11 (2014) Länsstyrelsen i Stockholm

Nynäshamns kommuns översiktsplan, antagen av kommunfullmäktige 2012-10-17

Statistiska centralbyrån

Trygghetsmätning Nynäshamns kommun (2014) Tryggare Sverige

Upplevd kvalitet i SL-trafiken Hösten 2014, Trafikförvaltningen, Stockholms läns

landsting (2015)

Utvecklingsprogram för Stora Vika, daterad 2015-03-26, Nynäshamns kommun

Valmyndighetens webbplats: www.val.se

Vattenplan för Nynäshamns kommun – Hur ska Nynäshamn uppfylla miljökvalitets-

normerna för vatten? (2014) Samrådsförslag

VA-utvecklingsplan för Nynäshamns kommun, antagen av kommunfullmäktige 2014-

03-12

Åtgärdsvalsstudie – Väg 225 mellan väg 73 och Lövstalund, Nynäshamns och Borkyrka

kommun, Stockholms län, 2015-05-20, Trafikverket

Länsstyrelsen i Stockholms webbplats:

http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/samhallsplanering-och-

kulturmiljo/infrastruktur-och-it/bredband/Pages/bredbandsstod-i-

landsbygdsprogrammet.aspx

Trafikverkets webbplats: http://www.trafikverket.se/Privat/Vagar-och-

jarnvagar/Enskilda-vagar/Fragor-och-svar1/

Resultat i utbildningsverksamheten 2013/2014, Rapport, Nynäshamns kommun

Hälsofrämjande skolutveckling i Sorunda, slutrapport (2015) Nynäshamns kommun

1 Trots att Sorunda inte är en egen tätort används namnet i rapporten eftersom namnet används i mycket offentlig

statistik.

http://www.val.se/

http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/infrastruktur-och-it/bredband/Pages/bredbandsstod-i-landsbygdsprogrammet.aspx



http://www.trafikverket.se/Privat/Vagar-och-jarnvagar/Enskilda-vagar/Fragor-och-svar1/

http://www.trafikverket.se/Privat/Vagar-och-jarnvagar/Enskilda-vagar/Fragor-och-svar1/

7

2 Befolkning & bostadsförsörjning

2.1 Befolkningsutveckling

I hela Nynäshamns kommun bor 27 168 personer (1 kv. 2015). Trenden är att befolk-

ningen i kommunen ökar.

Tabell 1. Befolkningsförändringar mellan år 2005 och 2014 i kommunens tätorter.2

Ort 2005 2014 Trend

Grödby 368 350 Minskar

Landfjärden 246 274 Ökar

Lidatorp - 354 Ökar

Nynäshamn 13 079 14 090 Ökar

Segersäng - 625 Ökar

Sorunda 1 354 1 293 Minskar

Stora Vika 585 698 Ökar

Ösmo 3 635 3 941 Ökar

Utanför tätort 5 381 5 416 Stabilt

Inom kommunen ökar befolkningen i alla tätorter utom i Sorunda och Grödby. Utanför

tätorten är befolkningen på samma nivå som för nio år sedan. I totala antal ökar befolk-

ningen mest i Nynäshamns tätort.

Även i kommunens småorter ökar befolkningen. Med småort menas sammanhängande

bebyggelse med 50-199 invånare och högst 150 meter mellan husen.

Tabell 2. Befolkningsförändring per småort i Nynäshamn år 1990 – 2010.3

Ort 1995 2000 2005 2010 Trend

Sandvik 52 75 96 106 Ökar

Ekeby 73 74 85 142 Ökar

Fagersjö 52 72 72 74 Stabil

Fors 60 67 70 Stabil

Gabrielstorp 66 64 60 54 Minskar

Grimsta 57 65 63 56 Minskar

Landfjärden +

Vreta

153 195 246 - Ökar

Lidatorp 89 98 182 - Ökar

Lundby 89 86 73 58 Minskar

Norsbol 54 82 111 121 Ökar

Norrudden - - 63 73 Ökar

Oxnö 122 122 137 143 Ökar

Ristomta och

Svalsta

76 79 88 85 Ökar

Rosendal +

Högelund

93 108 114 134 Ökar

Rydsberg - - 62 67 Stabil

2 Kommunfakta, Nynäshamn 2015, Statistiska centralbyrån

3 Statistiska centralbyrån

8

I de flesta av kommunens småorter ökar befolkningen. Undantagen är Gabrielstorp,

Grimsta och Lundby, vars befolkning minskar. Generellt är förändringarna små.

Karta 1. Grafisk illustration över kommunens befolkningsförändringar.

9

2.2 Befolkningens sammansättning

Kommunens befolkningssammansättning skiljer sig åt mellan tätorterna.

Tabell 3. Befolkningen per tätort efter kön och ålder 2014.4

Ort Folkmängd Könsandel, % Åldersgrupper, % Medelålder

år, totalt Totalt Kvinnor Män Kvinnor Män 0-19 20-64 65-

Grödby 350 174 176 50 50 28 54 18 39

Landfjärden 274 119 155 43 57 15 68 16 44

Lidatorp 354 170 184 48 52 37 58 6 31

Nynäshamn 14090 7082 7008 50 50 20 54 25 44

Segersäng 625 304 321 49 51 38 55 7 30

Sorunda 1293 636 657 49 51 27 54 19 39

Stora Vika 698 336 362 48 52 27 54 19 39

Ösmo 3941 1946 1995 49 51 26 57 17 39

Utanför

tätort

5416 2595 2821 48 52 21 59 20 43

Könsfördelningen är överlag jämn i kommunen. I Landfjärden finns en liten övervikt av

män.

Ålderssammansättningen varierar mycket inom kommunen. Segersäng utmärks av att

andelen äldre är liten och andelen unga är stor. I Landfjärden är däremot andelen unga

och äldre väldigt liten. Utanför tätorterna noteras samma tendens även om den inte är

lika stark som i tätorten Landfjärden.

Nynäshamns tätort utmärks av att ha en stor andel äldre och en relativt liten andel yngre

bland befolkningen. Högst medelålder i kommunen har Nynäshamns tätort, följt av om-

rådena utanför tätorterna. Den lägsta medelåldern återfinns i Segersäng med endast 30

år. Även Lidatorps befolkning är ung med 31 år som medelålder.

2.3 Befolkningsprognos

Nynäshamns kommuns senaste befolkningsprognos sträcker sig fram till år 2024. I de

siffror som redovisas nedan har befolkningsprognosen brutits ned i sex delområden, vil-

ket innebär de tre församlingarna uppdelade på tätort och landsbygd.

Läsaren bör ha i åtanke att prognoser är uppskattningar och inte exakta, särskilt när de

bryts ned på delområdesnivå.

4 Kommunfakta, Nynäshamn 2015, Statistiska centralbyrån

10

Diagram 1. Befolkningsprognos för Nynäshamns kommun (exklusive Nynäshamns tätort).5

Befolkningsprognosen (exklusive Nynäshamns tätort) visar att Sorunda glesbygd och

Sorunda tätort inte förväntas få någon större befolkningsökning under prognosperioden.

Likaså förväntas Nynäshamns glesbygd ligga kvar på samma nivå över tiden. Ösmo-

Torö glesbygd förväntas öka med ungefär 200 personer de närmaste tio åren. Den stora

ökningen står Ösmo-Torö tätort för med en ökning med runt 800 personer fram till år

2024.

2.4 Bostadsbestånd

Bostadsbeståndet handlar om hur många och vilken typ av bostäder som finns.

Tabell 4. Antal lägenheter i småhus6 efter ägarkategori 2014 uppdelad på kommunområde.

7

Ort Stat,

kommun,

landsting

Allmännyttiga

bostadsföretag

Kooperativ

(hyresrätt)

Bostadsrätts-

föreningar

Äganderätt

(villor)

Svenska

aktiebolag

Övriga

Nynäshamns

tätort

3 42 0 133 1678 12 6

Ösmo 1 0 0 14 710 3 5

Sorunda 0 0 0 16 356 1 4

Stora Vika 0 100 0 36 61 1 0

Segersäng 0 0 0 0 140 0 0

Grödby 0 0 0 0 128 0 0

Lidatorp 0 0 0 0 109 1 0

Landfjärden 0 0 0 0 114 2 0

Utanför

tätort

55 0 0 0 2000 48 17

Summa: 59 142 0 199 5296 68 32

5 Befolkningsprognos 2015-2024, Nynäshamns kommun

6 Småhus innebär friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus

7 Statistiska centralbyrån

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024

An

tal i

nvå

nar

e

Nynäshamns glesbygd Sorunda tätort Sorunda glesbygd

Ösmo-Torö tätort Ösmo-Torö glesbygd

11

Utanför Nynäshamns och Ösmo tätort finns allmännyttiga småhus endast i Stora Vika.

Det finns ett fåtal bostadsrätter i Sorunda och Stora Vika. Föga överaskande dominerar

villor stort som boendeform bland småhusen på landsbygden.

Tabell 5. Antal lägenheter i flerbostadshus8 efter ägarkategori 2014 uppdelad på kommunområde

9

Ort Stat,

kommun,

landsting

Allmännyttiga

bostadsföretag

Kooperativ

(hyresrätt)

Bostadsrätts-

föreningar

Äganderätt

(villor)

Svenska

aktiebolag

Övriga

Nynäshamns

tätort

0 1680 0 2446 202 746 47

Ösmo 0 307 0 122 0 469 0

Sorunda 0 106 0 0 0 0 0

Stora Vika 0 98 0 0 0 0 0

Segersäng 0 0 0 0 0 0 0

Grödby 0 0 0 0 0 0 0

Lidatorp 0 0 0 0 0 0 0

Landfjärden 0 0 0 0 0 0 0

Utanför

tätort

0 0 0 0 12 14 0

Summa: 0 2191 0 2568 214 1229 47

Bland flerbostadshusen utanför Nynäshamn och Ösmo finns inga bostadsrättsförening-

ar. Allmännyttan finns representerad i Sorunda och Stora Vika. Svenska aktiebolag

finns i mycket blygsam utsträckning utanför tätorterna.

2.5 Planberedskap för bostäder

Planberedskap betyder att mark är detaljplanerad för att möjliggöra bostadsbyggande,

men där bostäderna ännu inte har byggts. Utanför landsbygden är det endast ett fåtal de-

taljplaner med bostäder som har planlagts men som ännu inte har realiserats.

Tabell 6. Planberedskap utanför Nynäshamn och Ösmo

Plats Detaljplanens datering Antal byggrätter Kommentar

Norr Enby (precis väster om

Grödby)

2006 Ca 40

Gudby (norr om Spångbro) 2009 Ca 30

Vansta hästby 2009 Ca 30 Delvis realiserad

Norsbol/Solsa 1973 14

Gabrielstorp (Torö) 1993 6

Spångbro 2015 19 Ny detaljplan

Lidatorp 1999 47 Delvis realiserad

Summa: Ca 185

8 Flerbostadshus innebär bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus

9 Ibid.

12

2.6 Pågående bostadsplanering

Kommunen detaljplanerar just nu för bostäder i hela kommunen. Utöver den planlägg-

ning som pågår i Nynäshamns tätort för Drabanten, Telegrafen och Vaktberget som

möjliggör för fler bostäder, pågår även planläggning för fler bostäder på landsbygden.

De två största planerna är Västra Segersäng (ca 200 bostäder) och Källberga (600-700

bostäder). Därutöver planeras det även i Björsta (65 bostäder) i anslutning till Lidatorp.

Sammantaget handlar det om närmare 1 000 nya bostäder på landsbygden.

13

3 Näringsliv & arbete

3.1 Sysselsättning och arbetslöshet

Kommunens näringsliv består av små och medelstora företag, främst inom service- och

tjänstesektorn men också inom transport och logistik. Kommunen är den största arbets-

givaren (drygt 1700 anställda) och Nynas AB är den största privata arbetsgivaren (270

anställda).

3.1.1 Förvärvsgrad och medianinkomster

Tabell 7. Andel förvärvsarbetande och medianinkomster10

, uppdelad på tätorter i Nynäshamns

kommun.11

Ort Antal

invånare

Andel förvärvsarbetande Medianinkomster, kr

20-64 år Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män

Grödby 193 86 % 85 % 87 % 316 100 276 300 364 100

Landfjärden 146 84 % 83 % 85 % 315 800 267 600 346 600

Lidatorp 204 89 % 85 % 93 % 319 500 278 200 369 100

Nynäshamn 7 647 75 % 73 % 78 % 274 700 245 600 306 800

Segersäng 341 92 % 90 % 93 % 350 600 311 300 440 000

Sorunda 704 83 % 81 % 85 % 294 400 260 300 340 400

Stora Vika 370 72 % 67 % 77 % 252 400 214 600 290 100

Ösmo 2 257 73 % 71 % 75 % 259 300 231 500 290 100

Utanför

tätort

2 171 84 % 81 % 86 % 303 900 267 700 346 500

Andelen förvärvsarbetande bland befolkningen mellan 20-64 år skiljer sig kraftigt åt

mellan kommundelarna. Andelen förvärvsarbetande är 89 % i Lidatorp och 92 % i Se-

gersäng. Lägst är förvärvsgraden i Stora Vika (72 %), Ösmo (73 %) och Nynäshamns

tätort (75 %). Utanför tätorterna är förvärvsgraden 84 %.

Generellt sett är förvärvsgraden lite högre bland män än bland kvinnor. Störst är skill-

naden i Stora Vika med hela tio procentenheter. Var tredje kvinna i Stora Vika i arbets-

för ålder arbetar inte alls.

Förvärvsinkomsterna skiljer sig också åt. Högst förvärvsinkomster har de som bor i Se-

gersäng med 350 600 kronor i medianinkomst per år. Lägst har de boende i Stora Vika

(252 400 kronor), följt av Ösmo (259 300 kronor) och Nynäshamns tätort (274 700 kro-

nor). Utanför tätorterna ligger medianinkomsten per år från förvärvsarbete på 303 900

kronor.

Det föreligger stora skillnader i medianinkomst mellan könen i samtliga tätorter. Störst

är skillnaden mellan kvinnor och män i Segersäng där det skiljer nästan 130 000 kronor

per år. Den stora skillnaden beror på att medianinkomsten för gruppen män i Segersäng

10

Medianinkomsten är den mittersta observationen i en rangordning av inkomsttagarna efter inkomstens storlek.

På vardera sidan om den mittersta inkomsttagaren finns lika många inkomsttagare. Medianen är inte lika känslig

för extrema observationer som det aritmetiska medeltalet. 11

Kommunfakta, Nynäshamn 2015, Statistiska centralbyrån

14

är relativt hög. Segersängs kvinnor har dock den högsta medianinkomsten jämfört med

kvinnor i de andra tätorterna samt utanför tätorterna. Lägst medianinkomster återfinns

bland både män och kvinnor i Stora Vika, Ösmo och Nynäshamns tätort.

Siffrorna tar inte hänsyn till huruvida den förvärvsarbetande arbetar hel- eller deltid.

3.1.2 Arbetslöshet

Arbetsförmedlingen använder sig av följande två begrepp:

Öppet arbetslös Arbetssökande som är inskriven vid Arbetsförmedlingen,

personen kan vara studerande

Arbetssökande i program-

åtgärd

Arbetssökande som deltar i någon form av programåtgärd

från Arbetsförmedlingen

Tabell 8. Antal öppet arbetslösa (18-64 år) samt arbetssökande i program med aktivitetsstöd upp-

delat på tätorter i Nynäshamns kommun.12

Ort Öppet arbetslösa (18-64 år) Arbetssökande i program med aktivitetsstöd

(18-64 år)

Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män

Grödby 0 0 0 6 3 3

Landfjärden 6 3 3 0 0 0

Lidatorp 0 0 0 0 0 0

Nynäshamn 255 134 121 205 86 119

Segersäng 3 3 0 3 0 3

Sorunda 9 3 6 12 6 6

Stora Vika 5 5 0 13 0 13

Ösmo 90 40 50 70 34 36

Utanför

tätort

64 40 24 27 13 15

Summa: 432 228 204 336 142 195

Bland de öppet arbetslösa är antalet kvinnor lite fler än män och de flesta finns i Nynäs-

hamns tätort och Ösmo. Utanför tätorterna är 64 individer öppet arbetslösa. Notera att

bland dessa finns även studerande eller personer som arbetar i väldigt liten omfattning.

Bland de som befinner i någon form av åtgärd återfinns också de flesta i Ösmo och

Nynäshamns tätort. I Stora Vika och utanför tätorten finns också flertalet individer i åt-

gärder från Arbetsförmedlingen.

3.2 Företagande

Det är svårt att mäta företagandet men ett vedertaget mått är andel företagare bland den

förvärvsarbetande befolkningen.

12


15

Tabell 9. Andel företagare bland den förvärvsarbetande befolkningen 20-64 år, uppdelad på tätor-

ter.13

Ort Förvärvsarbetande

invånare

Antal företagare

(nattbefolkning)

Andel företagare bland

förvärvsarbetande

Grödby 200 32 16 %

Landfjärden 173 38 22 %

Lidatorp 354 22 6 %

Nynäshamn 7 559 634 8 %

Segersäng 351 28 8 %

Sorunda 735 77 10 %

Stora Vika 364 31 8 %

Ösmo 2 267 180 8 %

Utanför tätort 3 163 628 20 %

Tabellen illusterar att det föreligger skillnader mellan kommundelarna beträffande fre-

kvensen av företagare bland den förvärvsarbetande befolkningen. Utanför tätorterna är

20 % av de förvärvsarbetande företagare och i Landfjärden är 22 %. Lägst andel åter-

finns i Lidatorp med sex %.

3.3 Arbetsställen

Arbetsställen är platser där människor arbetar, en arbetsplats helt enkelt. En skola, fri-

sörsalong eller marina är exempel på arbetsställen. I siffrorna finns ett litet bortfall, ex-

empelvis är inte Körunda konferenshotell med i materialet. I tabellerna är arbetsställena

grupperade efter hur stor arbetsplatsen är.

Tabell 10. Antal arbetsställen fördelat på tätort och antal anställda i storleksklass.14

Ort Antal anställda i storleksklass

0 1–4 5-9 10–19 20–49 50 - 99 100-199 200-499 Totalt

Grödby 39 10 1 0 1 0 0 0 51

Landfjärden 45 10 3 0 0 0 0 0 58

Lidatorp 20 6 3 0 0 0 0 0 29

Nynäshamn 808 54 81 46 19 9 4 1 1022

Segersäng 51 15 0 0 1 0 0 0 67

Sorunda 82 29 6 2 2 1 0 0 122

Stora Vika 39 10 1 0 1 0 0 0 51

Ösmo 178 54 16 9 5 1 2 0 265

Av tabellen framgår att kommunen endast har ett arbetsställe med 200 – 499 medarbe-

tare. Sannolikt handlar det om kommunhuset. De lite större arbetsställena finnas fram-

för allt i Nynäshamn och Ösmo. Därutöver finns mellanstora arbetsställen i flera av

kommunens tätorter. Sannolikt är samtliga kommunala förskolor, skolor och äldreboen-

den.

Det gör sig inte att redovisa i detalj vad alla arbetsställena avser för typ av verksamhet.

13

Ibid. 14

Ibid.

16

Tabell 11. Antal arbetsställen fördelat på område i skärgården och antal anställda i storleksklass.15


0 1–4 5-9 10–19 20–49 50 - 99 100-199 Totalt

Hamnvik 1 1 0 0 0 0 0 2

Herrö 8 0 2 0 0 0 0 10

Himmelsö 2 0 0 0 0 0 0 2

Landsort 10 1 1 0 0 0 0 12

Oxnö 20 6 0 0 0 0 0 26

Rassa 2 0 0 0 0 0 0 2

Skärlinge (Lisön) 26 11 2 0 0 0 0 39

Svärdsö 17 2 0 0 0 0 0 19

Torö 39 9 3 0 0 0 0 50

Yxlö 17 4 0 0 0 0 0 21

Tittar vi i den delen av kommunen som här benämns skärgården noteras att det endast

finns mindre arbetsställen. På Oxnö, Svärdsö och Torö finns olika former av hantver-

kare men också datakonsulter och konsulter inom grafisk design och revisionsbyråer.

Därutöver finns varvsverksamhet, fiskare och en livsmedelbutik.

Den tillgängliga datan är bristfällig vilket gör att det inte går att härleda exakt vilken typ

av verksamhet (bransch) som bedrivs på respektive plats.

Tabell 12. Antal arbetsställen fördelat på område på södra landsbygden (ej skärgård) och antal an-

ställda i storleksklass.


0 1–4 5-9 10–19 20–49 50 - 99 100-199 Totalt

Banksta 35 4 1 0 0 0 0 40

Berga, Väggarö 21 3 0 0 0 0 0 24

Djursnäs 3 5 0 0 0 0 0 8

Fållnäs 9 4 0 0 0 0 0 13

Grimsta 47 11 1 0 0 0 0 59

Gryt 8 2 0 0 0 0 0 10

Jursta 31 5 0 0 0 0 0 36

Källberga 7 1 1 0 0 0 0 9

Körunda 3 2 0 0 0 0 0 516

Lyngsta 19 5 0 0 0 0 0 24

Nynäs gård 1 2 1 0 0 0 0 4

Ristomta 7 1 1 0 0 0 0 9

Trasthammar 3 0 0 0 0 0 0 3

Vidbynäs 4 1 0 0 0 0 0 5

Väggarö, Mossen 1 0 0 0 0 0 0 1

Åkerby 13 2 0 0 0 0 0 15

Tittar vi på kommunens södra delar av landsbyden (ej skärgården) noterar vi samma

mönster, det vill säga avsaknaden av större arbetsställen. Notera att Körunda konferens-

hotell inte är med i materialet.

15

Ibid. 16

Körunda konferenshotell är sannolikt en av arbetsställena som uppgift saknas till

17

Tabell 13. Antal arbetsställen fördelat på småort och antal anställda i storleksklass.


0 1–4 5-9 10–19 20–49 50 - 99 100-199 Totalt

Ekbacken 35 11 1 0 0 0 0 47

Frölunda 53 14 0 1 0 0 1 69

Grimsta 47 11 1 0 0 0 0 59

Hammersta 7 3 0 0 0 0 0 10

Lundby 42 10 1 0 0 0 0 53

Norr Enby 6 3 0 0 0 0 0 9

Norr Rangsta 51 15 3 1 0 0 0 70

Trollsta 17 7 0 0 0 0 0 24

Tyrved 37 9 2 0 0 0 0 48

Älby 16 12 3 1 0 0 0 32

I kommunens norra landsbygd verkar det generellt finnas fler småföretag än i de södra

delarna (skärgården undantaget). Det större arbetsstället i Frölunda avser Försvarets

forskningsinstituts anläggning vid Grindsjön.

3.3.1 Kommunorganisationens arbetstillfällen

Kommunen är den enskilt största arbetsgivaren med drygt 1 700 anställda. De flesta ar-

betar på socialförvaltningen (sof) och barn- och utbildningsförvaltningen (buf). Reste-

rande tillhör kommunstyrelseförvaltningen (ksf) och miljö- och samhällsbyggnadsför-

valtningen (msf). Tjänster som tillhör kommunförbund, så som Södertörns brandför-

svarsförbund, ingår inte i tabellen. Siffrorna tar inte hänsyn till om tjänsterna är hel- el-

ler deltidstjänster.

Tabell 14. Antal kommunala arbetsplatser fördelade på förvaltning och kommundelsområde.17

Arbetsort Sof 18

Buf Msf och Ksf Totalt

Grödby 0 26 0 26

Landfjärden 0 0 0 0

Lidatorp 0 0 0 0

Nynäshamns tätort 469 598 288 1355

Utanför tätort 0 0 0 0

Segersäng 0 30 00 30

Sorunda 53 100 1119

164

Stora Vika (8)20

29 0 37

Ösmo 36 124 1321

173

Summa: 566 907 312 1732

Av tabellen framgår att 78 % av kommunorganisationens arbetstillfällen är placerade i

Nynäshamns tätort. Ungefär tio % av arbetstillfällena finns i Ösmo. På landsbygden

finns flest arbetstillfällen i Sorunda.

17

Uppgifter från Arbetsgivaravdelningen samt egna beräkningar 18

Personliga assistenter enligt LSS är inte inräknade 19

10 personer avser städpersonal fördelad mellan Sorunda och Ösmo 20

Verksamheten Torpängen som har flyttat till Nynäshamns tätort 21

Avser städpersonal fördelad mellan Sorunda och Ösmo

18

Antalet kommunala arbetstillfällen på landsbygden summeras till ungefär 250.

3.4 Dag- och nattbefolkning

Nynäshamn har mer och mer blivit en del av Stockholmsregionens arbetsmarknad. 1987

arbetspendlade en tredjedel av den förvärvsarbetande befolkningen till andra kommu-

nen.22

2013 arbetspendlade drygt hälften.23

Följande begrepp behöver klargöras för att ta kunna del av detta avsnitt:

Inpendlare Förvärvsarbetande personer som arbetar i Nynäshamns

kommun och bor i en annan kommun

Utpendlare Förvärvsarbetande personer som bor i Nynäshamns kom-

mun och arbetar i en annan kommun

Dagbefolkning Förvärvsarbetande personer som arbetar i Nynäshamns

kommun

Nattbefolkning Förvärvsarbetande personer som bor i Nynäshamns kom-

mun

Inpendlare till Nynäshamn har generellt sett betydligt högre utbildningsnivå än dagbe-

folkningen. Vidare är utpendlarna mer högutbildade än nattbefolkningen.24

3.4.1 Dagbefolkning

I Nynäshamns tätort är det bland män vanligast att arbeta inom tillverkning och utvin-

ning, bygg och handel. Olika former av företagstjänster är också vanliga, liksom inom

välfärdstjänsterna (vård och omsorg samt utbildning). Bland kvinnor är välfärdstjäns-

terna dominerande men även handel.

I kommunens tätorter ser det olika ut. I Sorunda finns de flesta arbetstillfällena inom

vård och omsorg samt utbildning där främst kvinnor arbetar. Män arbetar inom bygg-

verksamhet, jordbruk, utbildning och företagstjänster.

I Segersäng finns väldigt få arbetstillfällen utöver förskolan och i Lidatorp finns knappt

några arbetstillfällen alls. I Landfjärden är situationen densamma utöver viss byggverk-

samhet som sysselsätter ett antal personer. I Grödby finns arbetstillfällena främst inom

byggverksamhet, tillverkning och utvinning samt transport. I Stora Vika utgör skolan

nästan hälften av arbetstillfällena. Därutöver finns företagstjänster och personliga och

kulturella tjänster samt byggverksamhet.

Utanför tätorterna består arbetstillfällena främst av byggverksamhet och företagstjäns-

ter. Även tillverkning och utvinning som jord- och skogsbruk. Transport och handel

finns i viss utsträckning.25

22

Nynäshamns kommuns översiktsplan, antagen av kommunfullmäktige 2012-10-17 23

Statistiska centralbyrån, Antal pendlare per län och kommun år 2013, http://www.scb.se/sv_/Hitta-

statistik/Statistik-efter-amne/Arbetsmarknad/Sysselsattning-forvarvsarbete-och-arbetstider/Registerbaserad-

arbetsmarknadsstatistik-RAMS/7895/7902/23020/ (2015-05-04) 24

Bergendahl, Charlotte, Wallgren, Susanne, Rapport om pendling – till och från Nynäshamn (2010) Nynäs-

hamns kommun

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Arbetsmarknad/Sysselsattning-forvarvsarbete-och-arbetstider/Registerbaserad-arbetsmarknadsstatistik-RAMS/7895/7902/23020/



19

Diagram 2. Förvärvsarbetande dagbefolkning >16 år per arbetsområde, Nynäshamn, utanför

tätort år 201326

3.4.2 Nattbefolkning

Bland männen som bor i Nynäshamns tätort är det vanligast att arbeta med byggverk-

samhet, företagstjänster och tillverkning och utvinning. Därutöver är handel och trans-

port vanligt förekommande. Bland kvinnor dominerar vård och omsorg kraftigt, följt av

utbildning och handel. Myndigheter samt personliga och kulturella tjänster förekommer

också frekvent.

Bland Segersängs befolkning är det ganska blandat vad man arbetar med. Information

och kommunikation, vård om omsorg, utbildning, handel, företagstjänster, byggverk-

samhet står för ungefär lika stora andelar. De boende i Stora Vika arbetar främst inom

tillverkning och utvinning, byggverksamhet, handel, utbildning och vård och omsorg. I

Sorunda är många verksamma inom bygg, vård och omsorg samt utbildning. Även han-

del och transport är frekvent förekommande. I Grödby är situationen väldigt lik den i

Sorunda, även om de totala antalen givetvis är betydligt lägre.

Landfjärden utmärks av att nästan ingen arbetar inom utbildning eller vård och omsorg,

utan främst inom bygg och handel. Även i Lidatorp är det få inom vård och omsorg och

utbildning men betydligt fler inom bygg och handel. Transport och tillverkning och ut-

vinning förekommer också.

Utanför tätorterna ser vi att män i första hand arbetar inom byggverksamhet, tillverk-

ning och utvinning samt handel och transport. Kvinnor arbetar främst inom vård och

omsorg, utbildning och handel.27

25

AMPAK 2013 Tätort AM201KT - Förvärvsarbetande dagbefolkning 16- år 2013 efter arbetskommun/tätort,

kön, SNI2007 utökad nivå och ålder, Statistiska centralbyrån 26

Ibid.

0

50

100

150

200

250

300

Män

Kvinnor

20

Diagram 3. Förvärvsarbetande nattbefolkning >16 år per arbetsområde, Nynäshamn, utanför

tätort år 201328

3.5 Kommersiell service

Utanför Ösmo och Nynäshamns tätort är den kommersiella servicen låg i kommunen.

På Torö finns en lanthandel som har öppet året runt. I Spångbro finns restaurang, ben-

sinmack samt en matvarubutik. I Sunnerby finns även en kiosk. Därutöver finns viss sä-

songsbunden verksamhet. Ett exempel är en butik på Öja.

3.6 Jordbruk

Exakt hur många som arbetar med jordbruk är svårt att säga eftersom tillgänglig sta-

tistik räknar en person endast en gång. Jordbrukare har oftast flera sysslor och i statisti-

ken över arbetstillfällen räknas endast det arbetet som genererar störst inkomst.

Totalt finns det 102 jordbruksföretag i Nynäshamns kommun, vilket kan jämföras med

81 i Haninge kommun.

27

AMPAK 2013 Tätort AM102KT - Förvärvsarbetande nattbefolkning 16- år 2013 efter kommun/tätort, kön,

SNI2007 utökad nivå och ålder 28

Ibid.

050

100150200250300350400450

Män

Kvinnor

21

Diagram 4. Antal jordbruksföretag29

efter storleksklass i Nynäshamns och Haninge kommun år

2003-2013.30

Diagrammet visar att de mindre jordbruken dominerar i antal. Det finns ungefär lika

många mindre jordbruk i Nynäshamn som i Haninge kommun. Antalet mellanstora och

stora jordbruk är dock betydligt fler i Nynäshamn än i Haninge. Det går inte att urskilja

någon särskild trend i form av jordbruksföretagen skulle bli fler eller färre över tid.

Diagram 5. Ekologiskt odlad jordbruksmark samt total åkerareal i hektar i Nynäshamns kommun.

År 2009-201431

Antalet ekologiskt odlade hektar förefaller relativt stabilt över de senaste åren. Den to-

tala åkerarealen i Nynäshamn uppgår till 5000 - 6000 hektar under perioden. 2014 var

ungefär 11 % av jordbruksmarken i kommunen ekologiskt odlad.

29

Brukar mer än 2,0 hektar åkermark (ägd och/eller arrenderad åkermark). Brukar minst fem hektar jordbruks-

mark (åkermark + betesmark). Äger en djurbesättning som någon gång fr.o.m. den 1 januari 2013 t.o.m. den 5

juni 2013 omfattat minst – 10 nötkreatur eller – 10 suggor eller – 50 svin eller – 20 får och lamm eller – 1 000

fjäderfä. Bedriver yrkesmässig trädgårdsodling på minst – 2,5 hektar kvadratmeter frilandsareal eller – 200

kvadratmeter växthusyta (Jordbruksverkets definition) 30

Jordbruksverkets statistikdatabas 31

Ibid.

0

10

20

30

40

50

60

70

2003 2005 2007 2010 2013

NYN Litet jordbruk (< 20 ha) NYN Mellanstort jordbruk (10,1 - 100 ha)

NYN Stort jordbruk (>100 ha) HAN Litet jordbruk (< 20 ha)

HAN Mellanstort jordbruk (10,1 - 100 ha) HAN Stort jordbruk (>100 ha)

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

2009 2010 2011 2012 2013 2014

Ekologisk jordbruksmark Ej ekologisk jordbruksmark

22

Enligt jordbruksverkets statistik har Nynäshamn ingen ekologisk djuruppfödning. En

reservation för svin, höns och slaktkycklingar bör framföras eftersom statistiken i det

fallet endast redovisas på riksnivå.

3.7 Ohälsa

Det finns en rad mått på ohälsa och ett av dem är hur många som uppbär sjuk- och akti-

vitetsersättning.

Tabell 15. Antal personer med sjuk- och aktivitetsersättning samt medelvärde för inkomst, nedbru-

tet på tätorter i Nynäshamns kommun32

Ort Antal personer Medelinkomster

Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män

Grödby 6 3 3 39 000 44 000 33 000

Landfjärden 10 7 3 101 000 99 000 107 000

Lidatorp 3 3 0 75 000 75 000 -

Nynäshamn 671 372 299 103 000 97 000 110 000

Segersäng 9 6 3 93 000 87 000 105 000

Sorunda 61 38 23 105 000 94 000 122 000

Stora Vika 36 24 12 122 000 115 000 138 000

Ösmo 186 108 78 104 000 95 000 108 000

Utanför

tätort

166 107 59 104 000 97 000 116 000

Det kan noteras att betydligt fler kvinnor än män uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning.

Därutöver är medelinkomsten till män högre än den till kvinnor. Detta kan sannolikt

förklaras med att kvinnor i större utsträckning uppbär ersättning på deltid samt att in-

komsten som ersättningen baseras på är lägre i genomsnitt till följd av bland annat del-

tidsarbete.

I relation till befolkningsmängden är andelen med ersättning högst i Stora Vika, följt av

Nynäshamns tätort och Ösmo. Sorunda ligger något lägre. Generellt sett förekommer

äldre människor mer frekvent i statistiken men även yngre personer, 19-29 år, utgör en

inte oväsentlig andel.

32


23

4 Utbildning & föreningsliv Utbildning är ett stort ämne som det går att fylla flera rapporter med. Det här avsnittet

skulle med enkelhet kunna ta över hela rapporten. Fokus ligger på befolkningens ut-

bildningsnivå samt eventuella skillnader mellan kommundelarna i studieresultat (års-

kurs nio).

4.1 Utbildning

4.1.1 Utbildningsnivå

Utbildningsnivån hos arbetskraften är viktig för möjligheten att få ett arbete.

Diagram 6. Andel av befolkningen >19 år utifrån utbildningsnivå inom respektive kommunområde

år 201333

Diagrammet visar utbildningsnivån hos befolkningen över 19 år uppdelad på kommun-

område. I Segersäng har nära hälften av befolkningen över 19 år en eftergymnasial ut-

bildning och i Stora Vika har under 20 % eftergymnasial utbildning. Nästan 30 % har

högst förgymnasial nivå i Stora Vika.

Utanför tätorterna har 25 % eftergymnasial utbildning, alltså en något lägre andel än

Nynäshamns tätort men högre än i exempelvis Sorunda och Stora Vika.

4.1.2 Studieresultat

Nynäshamn är uppdelat i tre rektorsområden: Nynäshamn, Ösmo och Sorunda. Det

finns fyra högstadieskolor i kommunen: Viaskolan (Nynäshamn), Gröndalsskolan

(Nynäshamn), Vanstaskolan (Ösmo) och Sunnerbyskolan (Sorunda).

33

AMPAK 2013 Tätort AM101KT - Befolkningen 16- år 2013 efter kommun/tätort, sysselsättning, ålder och

utbildningsnivå, Statistiska centralbyrån

0

20

40

60

80

100

120

Eftergymnasial >3år

Eftergymnasial <3år

Gymnasial

Förgymnasial

24

De elever som bor i Nynäshamns går företrädes i Viaskolan och Gröndalsskolan. Sun-

nerbyskolan utgörs främst av elever från Spångbro, Sunnerby och Stora Vika samt om-

rådena utanför tätorterna i kommunens nordvästra del. I Vanstaskolan kommer eleverna

i första hand från Ösmo och Lidatorp samt Segersäng.

Diagram 7. Resultat i grundskolan 2013/2014, årskurs 9. Andelen elever som klarar kunskapskra-

ven i alla ämnen.34

Studieresultaten bland eleverna i årskurs nio skiljer sig åt mellan kommunens skolor.

Sunnerby har en lägre andel elever som klarar kunskapskraven än vad skolorna i

Nynäshamns tätort har. Vanstaskolan har ännu lägre resultat. Flickorna i Sunnerbysko-

lan har högre resultat än kommungenomsnittet. Sunnerbyskolans pojkar ligger dock un-

der kommunens genomsnitt.

För varje elev beräknas ett meritvärde. Det är den samlade betygspoängen för de ämnen

som eleven har läst. Tidigare har det gällt elevernas 16 bästa betyg men ifrån och med

läsåret 2013/2014 får de elever som läser moderna språk räkna 17 ämnen. Det maximala

meritvärdet är 340 poäng. 22 av hela kommunens elever uppnådde 300 poäng eller fler

under läsåret 2013/2014.

Diagram 8. Resultat i grundskolan 2013/2014, årskurs 9. Genomsnittligt meritvärde (16 bästa be-

tyg).35

34

Resultat i utbildningsverksamheten 2013/2014, Rapport, Nynäshamns kommun 35

Ibid.

75 71

87

67

77 76

87 78

67 70 76 79 82

67 73

0

20

40

60

80

100

Kommunen Gröndalsskolan Viaskolan Vanstaskolan Sunnerbyskolan

Flickor

Pojkar

Alla

209 200

236 213

197 196 207

192 200 184

202 204 211 205 190

0

50

100

150

200

250


Flickor

Pojkar

Alla

25

Diagrammet ovan illustrerar meritvärdena för kommunens högstadieskolor. Det kan no-

teras att Sunnerbyskolan har det lägsta genomsnittliga meritvärdet av samtliga skolor.

Både Sunnerbyskolans pojkar och flickor har lägre meritvärde än i de andra skolorna.

Ett modernt språk är om eleven läser ett språk, tyska, franska eller spanska, utöver de

obligatoriska språken engelska och svenska. Diagrammen nedan illustrerar hur stor an-

del av eleverna i årskurs nio som läser ett modernt språk i respektive skola. Diagrammet

visar även hur det ser ut över tid.

Diagram 9. Resultat i grundskolan 2013/2014, årskurs 9. Andelen elever som läste ett modernt

språk.36

Andelen som läste ett modernt språk 2014 är betydligt lägre på Vanstaskolan och Sun-

nerbyskolan än på Viaskolan och Gröndalsskolan. Sunnerbyskolan upplever dessutom

en nedåtgående trend.

Diagram 10. Resultat i grundskolan 2013/2014, årskurs 9. Andelen behöriga till ett yrkesförbere-

dande program.37

Andelen elever som är behöriga till yrkesförberedande program är lägre på Sunnerby-

skolan än kommunens genomsnitt. Vanstaskolan har lägst andel i kommunen.

36

Ibid. 37

Ibid.

63 66

84

49

63 62 64

78

54 56 63

76 68

49

59 62 68

76

50 51

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90


2011

2012

2013

2014

86 84

100

72

85 86 97

88 77 79

86 91 93

75 81

0

20

40

60

80

100

120


Flickor

Pojkar

Alla

26

4.1.3 Hälsofrämjande skolutveckling i Sorunda

2012 inleddes ett folkhälsoprojekt, Hälsofrämjande skolutveckling i Sorunda, där medel

avsattes för att arbeta med en hälsofrämjande förskola och skola i Sorunda. Bakgrunden

till projektet var låg måluppfyllelse, resultat från elev- och föräldraenkäter samt ohälso-

tal.

Projektet avslutas 2015. I projektets slutrapport beskrivs att projektet har bidragit till att

andelen elever som är behöriga till gymnasiet har ökat samt att det genomsnittliga me-

ritvärdet har ökat. Närvaron hos eleverna har också ökat och ”skolklimatet” beskrivs

som mer positivt.38

4.2 Föreningsstöd

Kommunen delar ut bidrag till olika ändamål till en sammanlagd summa av 6,8 miljoner

kronor (år 2014). Partistödet är inte inräknat i detta. 62 % delas ut av kultur- och fritids-

nämnden. Förutom kultur- och fritidsnämnden delar även socialnämnden och kommun-

styrelsen ut vissa bidrag.

Kultur- och fritidsnämnden delar ut så kallade verksamhetsbidrag, lokal- och anlägg-

ningsbidrag samt ”snabb slant” som kan ges vid särskilda evenemang. Verksamhetsbi-

draget går främst till olika idrottsföreningar. De föreningar som ligger utanför Nynäs-

hamns och Ösmo tätort och som erhåller bidrag från kultur- och fritidsnämnden är So-

runda IF handboll och Sorunda IF fotboll samt Stora Vika schackklubb.

Socialnämnden delar ut stöd till föreningar som är verksamma inom socialnämndens

verksamhetsområde. Stödet kan ske genom medlemsbidrag, grundbidrag och lokalbi-

drag. De föreningar som är verksamma utanför Nynäshamns och Ösmo tätort är Röda

korset Sorunda samt PRO Sorunda.

Även kommunstyrelsen delar ut föreningsbidrag i form av folkhälsomedel samt sam-

lingslokaler. Sorundafestivalen fick till exempel folkhälsomedel 2014. Två föreningar

erhöll bidrag för samlingslokaler år 2014; den ena var Folkets hus i Nynäshamn och den

andra var Sorunda bygdegårdsförening.

38

Hälsofrämjande skolutveckling i Sorunda, slutrapport (2015) Nynäshamns kommun

27

5 Kommunikationer Nynäshamns kommun ligger längst ut i Stockholms län och är dessutom relativt stort

till ytan. Det gör att kommunen är mycket beroende av goda kommunikationer, både

inom kommunen samt till och från kommunen.

5.1 Buss

Utöver den trafik som finns i Nynäshamns tätort har Torö (samt Oxnö och Svärdsö)

bussförbindelse med Nynäshamns tätort. Likaså har Lisö bussförbindelse med Spång-

bro, som är en knutpunkt för en rad bussar. Från Spångbro går bussar söder ut till

Nynäshamn (via både Ösmo och Stora Vika) och norr ut mot Sunnerby, Södertälje,

Grödby och Västerhaninge.

Grödby är den sista hållplatsen för buss 858 som går från norr till söder i kommunen.

Det går också att fortsätta norrut från Grödby till Västerhaninge med annan buss.

Ösmo är ytterligare en knytpunkt där det även finns pendeltåg. Förutom att bussarna

från Ösmo åker åt norr (genom Jursta, Ekeby och Landfjärden) och söder ut (förbi bland

annat Lidatorp) finns även en buss ut mot öarna Himmelsö, Herrön och Yxlö (bussens

slutstation är på Muskö i Haninge kommun).

Tilläggas bör att flera av de busslinjer som trafikerar landsbygden har gles turtäthet.

Mellan Nynäshamn, Lidatorp, Ösmo Spångbro och Sunnerby går det flera turer i tim-

men under vardagar dagtid.

Segersäng är den enda tätorten som helt saknar bussförbindelse (se även 9.3).

Kollektivtrafiken i kommunen drivs av landstingets trafikförvaltning, SL. I SL:s kund-

nöjdhetsmätningar är det turtätheten som får lägst betyg av nynäshamnsresenärerna. 33

% är missnöjda och 50 % är nöjda. Bland samtliga bussresenärer är 20 % missnöjda och

68 % nöjda. Även störningsinformation får lågt betyg av nynäshamnsresenärerna. Bland

bussresenärerna totalt i länet är många missnöjda med trängseln. 28 % är missnöjda och

55 % är nöjda. Bland nynäshamnsresenärerna verkar inte detta vara något större pro-

blem. 72 % är nöjda och 15 % är missnöjda.39

Trafikförvaltningens statistik möjliggör inte att se skillnader per område inom Nynäs-

hamns kommun.

5.2 Pendeltåg

Pendeltåget från Stockholm stannar på fem platser i kommunen, varav tre ligger i

Nynäshamns tätort. De andra två platserna ligger i Ösmo och Segersäng. Pendeltåget

nyttjas av fler än bara de som bor i just dessa orter. Exempelvis har en pendlarparkering

nyligen anlagts vid Nynäsgårds station för att möjliggöra för människor som inte bor

precis vid pendeltågstationen att åka med pendeltåget. Det finns även pendlarparkering

vid Ösmo resecentrum.

39

Upplevd kvalitet i SL-trafiken Hösten 2014 (2015) Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting

28

När Stockholms trafikförvaltning mäter kundnöjdheten konstateras att pendeltågsrese-

närerna är den kundgrupp som är mest missnöjd; 72 % nöjda och 12 % missnöjda.

Bland tunnelbaneresenärerna är andelarna 79 % nöjda och 7 % missnöjda. Tidshåll-

ningen är den kvalitetsfaktor som påverkar kundnöjdheten mest. Därutöver är turtäthet,

information vid störningar och trevligt bemötande saker som spelar in.40

Bland Nynäshamns pendeltågsresenärer är 48 % missnöjda med turtätheten. Bland pen-

deltågsresenärerna som helhet är andelen missnöjda 25 %. Även tidshållning och stör-

ningsinformation får låga betyg av Nynäshamnsresenärerna men där är skillnaden mot

alla som reser med pendeltåg ganska liten. Missnöjet med turtätheten är stabilt över tid

men tidshållningen och störningsinformation får högre betyg nu än för några år sedan.41

Av Länsstyrelsens länsplan framgår att Nynäsbanan har bristfällig kapacitet på den en-

kelspåriga delen (från Tungelsta till Nynäshamn) av pendeltågsbanan vilket medför stor

risk för förseningar. För att kunna utöka godstrafiken mot Norvik i högtrafik och för

snabbare trafik mot Nynäshamn krävs dubbelspår på en större del av banan. Därför

läggs nu dubbelspår mellan Tungelsta och Hemfosa, om byggnader av plankorsningar,

en ny gång och cykel port, förlängd plattform och ny planskild plattformsförbindelse

vid Tungelsta station ökar tillgängligheten, säkerheten och flexibiliteten i transportsy-

stemet.42

5.3 Sjötrafik

Nynäshamn har två bryggor för båtkollektivtrafik. Den ena finns i Nynäshamns gäst-

hamn och den andra vid Ankarudden ute på Torö. Från Torö utgår färjan till Krokskär

och till ön Öja (Landsort). Från Nynäshamns gästhamn utgår trafiken till Norrö, Aspö,

Nåttarö, Rånö och Utö.

Den 15 juni 2015 startade en ny nord/sydlinje linje mellan Arholma (norr om Norrtälje)

och Nynäshamn. Den nya linjen gör att det nu är möjligt att via olika färjor färdas ge-

nom hela Stockholms skärgård. Totalt innebär resan ett 20-tal stopp. Enligt uppgift från

Stockholms läns trafikförvaltning har rutten från Nynäshamn till Arholma varit mycket

populär under premiärsommaren. En utvärdering av den nya linjen ska utföras av trafik-

förvaltningen under hösten.

40

Upplevd kvalitet i SL-trafiken Hösten 2014, Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting (2015) 41

Ibid. 42

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014 – 2015, Rapport 2014:11 (2014) Länssty-

relsen i Stockholm

29

Karta 2. Gång- och cykelvägkarta över Nynäshamns kommun (hämtad från översiktsplanen, date-

rad 2012).

30

5.4 Gång- och cykelplan

Nynäshamns gång- och cykelplan antogs av miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i

juni 2011. I planen fastslås kriterier för hur åtgärder på gång- och cykelnätet ska priori-

teras. De rangordnas enligt följande:

1. Barnens skolresor

2. Arbets- och serviceresor

3. Regionala stråk

4. Rekreationsresor

Utöver de utbyggnadsförslag som finns i tätorterna Nynäshamn och Ösmo planeras en

ny GC-väg mellan Spångbro och Gudby (1 400 meter) och en ny GC-väg från Spångbro

till avfarten för badplatsen vid Rangsta brygga (1 500 meter). Båda dessa har låg priori-

tering enligt planen. I Grödby planeras flera nya GC-vägar med olika prioritet. I Stora

Vika finns planer på en ny GC-väg längs med Vikavägen mellan Bondängsvägen och

Marstavägen (550 meter). Läsaren bör ha i åtanke att kommunen inte är väghållare i

dessa områden, alltså är det inte kommunen som har rådighet över huruvida åtgärderna

verkställs eller inte.

31

6 Natur-, kultur- och vattenmiljöer

6.1 Riksintressen

6.1.1 Kulturmiljö

Vissa områden i Sverige är av kulturmiljöskäl särskilt betydelsefulla och skyddas ge-

nom särskild lagstiftning. Ett riksintresse innebär inte ett förbud mot åtgärder i området

men områdets värden får inte skadas av annan verksamhet. Det finns sex områden i

kommunen av riksintresse för kulturmiljövård:

Herrgårdsanläggningen Fållnäs samt omkringliggande stenåldersboplatser

Karta – Oaxen – Stora Vika. Brukssamhället från 1940-talet

Sorunda – Stymninge. Sorunda som äldre kulturbygd men bland annat kyrkan

från 1500-talet. Därutöver finns mycket gravfält och fornlämningar i området

Den äldsta delen av Ösmo med kyrkan från medeltiden och den gamla socken-

byn

Hammersta herrgårdslandskap med rötter i äldre järnåldern. Vidare finns grav-

fält från järnåldern och en ruin från ett 1300-talshus

Öja bytomt – Landsort som anses vara Sveriges första lotsplats. Landsorts fyr är

en av Sveriges äldsta

6.1.2 Naturvård

Riksintresse för naturvård är ett urval av områden med de bästa exemplen på landskaps-

typer, naturtyper och andra naturvärden karaktäristiska för landets olika naturgeogra-

fiska regioner. I Nynäshamn finns sex områden, varav två ingår i området för Stock-

holms skärgård.

Muskån – Hammersta – Häringe. Muskån är ett av kommunens längsta vatten-

drag. Området Häringe – Hammersta skyddas som naturreservat

Slätmossen är regionens största mossekomplex och skyddas genom naturreser-

vat

Östra Styran är en fågelsjö där flera ovanliga fåglar uppehåller sig. Sjön är inte

skyddad på något sätt idag

Koholmen är naturbetesmarker med ett rikt fågelliv. Delar av Koholmen är

skyddad inom Natura 2000

Därutöver är Öja-Landsort och Långö-Fifång-Södra Torö, Järflotta också utpe-

kade som riksintresse. Stora delar är även naturreservat

Därutöver finns Natura 2000-områden som utgör riksintressen och omfattas av bestäm-

melser om områdesskydd enligt miljöbalken. Dessa områden föreslås av länsstyrelsen

och beslutas av EU. Natura 2000-områden krävs tillstånd för att bedriva verksamhet

som påverkar miljön. Morakärran, Engården, Borgberget, Slätmossen, delar av Häringe-

Hammersta, Koholmen, Kärringboda, Järflotta, Reveln-Kolguskär och Gunnarstenarna

utgör så kallade Natura 2000-områden (se karta under 6.2).

32

6.2 Naturreservat

I Nynäshamns kommun finns elva naturreservat (varav ett till största delen ligger i Ha-

ninge kommun). Örens naturreservat är det enda kommunala. Övriga sköts av Skär-

gårdsstiftelsen eller länsstyrelsen. Örens naturreservat, bildat 2009, ligger på Torös syd-

spets. Syftet med Örens naturreservat är att bevara områdets speciella flora och fauna

och dess betydelse för allmänhetens friluftsliv. Området används flitigt av bland annat

vågsurfare.

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har avsatt extra medel för Örens naturreservat

under 2015 i syfte att klargöra vissa allmänrättsliga frågor på platsen. Ett projektdirek-

tiv, daterat 2015-03-18, har upprättats. Arbetet förväntas pågå under 2015.

Österby naturreservat, bildat 2006 och utvidgat 2011, ligger nordväst om Hemfosa. Re-

servatet omfattar ett område med främst barrskog. I reservatet finns hällmarkstallskogar

och granskogar men även inslag av lövskog och blandskog. Skogen är till största delen

opåverkad av modernt skogsbruk och har höga naturvärden.

Ytterskärgårdsön Öja (Landsort) ligger söder om Torö och har färjeförbindelse från

Ankarudden (Torö). Ön har varit naturreservat sedan 1985. Ön är till stor del bevuxen

med lövskog av maritim typ. På Öja finns även några botaniskt intressanta arter som

vitoxel, åkerbär och idegran. Ön har ett jätterikt fågelliv. Bybebyggelsen har betydande

kulturhistoriska och miljömässiga värden och är koncentrerad till Storhamn på öns

södra del, där även lotsplatsen och fyren ligger. Fyren på Landsort, som är en av Sveri-

ges äldsta fyrplatser, är lagskyddad som byggnadsminnesmärke. Ändamålet med natur-

reservatet är att bevara den värdefulla naturmiljön på Öja.

Naturreservatet Slätmossen-Borgberget, bildat 2006, omfattar cirka 178 hektar land och

ligger en bit öster om tätorten Grödby. Naturreservatet består av ett barrskogs- och

myrmarksområde i en mosaikartad terräng. Sörmlandsleden löper öster om reservatet. I

reservatet finns två fornborgar från äldre järnåldern.

Naturreservatet Rosenlundsskogen, bildat 2004, är beläget söder om Djursnäs gård vid

Fållnäsviken. Skogsmarken är av typisk Södertörnstyp, rikt kuperad med många in-

sprängda hällmarker och däremellan liggande friska till fuktiga marker med mindre

sumpskogspartier.

Revskärs naturreservat, bildat 1973, består av ett stort ytterskärgårdsområde beläget

väster om Torö, 14 kilometer sydväst om Nynäshamn. Reservatets större öar är lång-

smala, bergiga och samlade i en arkipelag med goda hamnvikar och badstränder.

Växtligheten på öarna består av lövträd och buskmarker och är typisk för Stockholms

ytterskärgård. Ändamålet med reservatet är att säkra ett område av väsentlig betydelse

för allmänhetens friluftsliv.

Reservatet Reveludden, bildat, 1966, består till största delen av en havsstrandäng där

slåtter har återupptagits. Ändamålet med reservatet är att bevara ett vackert och intres-

sant strandområde som är ovanligt för länet och som är av betydelse från naturvårds-

synpunkt, särskilt för fågellivet och för den skyddsvärda floran.

33

Karta 3. Nynäshamns kommun med naturreservat och Natura 2000-områden utmarkerade

(hämtad från översiktsplanen, daterad 2012).

34

Käringboda naturreservat, bildat 1974 och ombildat 1988, omfattar ett innerskärgårds-

område på en halvö väster om Nynäsviken ett par kilometer väster om Nynäshamn.

Området är starkt kuperat, bergigt och till stora delar skogsbevuxet. Jordbruksmarken

sköts från en gård på halvöns östra sida. De inskjutande vikarna Rassa vikar, Maren och

Gravamaren med smala inlopp från havet är karaktäristiska för området. Rassa vikar har

stort marinbiologiskt värde. Området har ett värdefullt fågelliv. Syftet med reservatet är

att säkra och iordningställa ett område av betydelse för allmänhetens friluftsliv samt att

bibehålla en del av Södertörns kust- och kulturlandskap med dess växt- och djurliv.

Järflotta naturreservat, bildat 1968 och ombildat 1987, består av ön Järflotta, belägen

fem km söder om Nynäshamns tätort, med omgivande öar samt ytterskärgårdsöarna

Gunnarstenarna. Huvuddelen av Järflotta är tallskogsbevuxen sandhed. Hällmarkspar-

tier finns i nordväst och sydost. Centralt på ön finns jordbruksmark. Sandstränder finns

på flera platser. Sandstränderna är ovanliga i länet och här finns skyddsvärda växter.

Skären runt Järflotta är häckplats för sjöfågel.

Gunnarstenarna består av sex öar samt ytterligare mindre skär belägna i Östersjön ca 19

km sydost om Nynäshamn. Gunnarstenarna hyser en stor koncentration av ovanliga

skärgårdsfåglar och har därmed ett mycket högt skyddsvärde. Ändamålet med den del

av reservatet som omfattar Gunnarstenarna är att skydda det rika fågellivet.

6.3 Vattenplan

Kommunens vattenplan var ute på samråd vid årsskiftet 2014/2015 och bearbetas nu in-

för granskningssamrådet. Vattenplanen beskriver vad kommunen kan göra för att uppnå

miljökvalitetsnormerna samt förstärka arbetet mot ett hållbart Nynäshamn.

Planen behandlar främst hur man ska komma tillrätta med övergödning, som är ett stort

problem, men även hur den ekologiska statusen kan höjas i kommunens vattendrag och

sjöar. I planen föreslås ett antal riktlinjer som gäller vid planläggning. Exempelvis ska

ny exploatering bidra till att förbättra vattenkvaliten i det aktuella området och kommu-

nen ska ställa miljökrav vid arrendering av mark.

6.4 Kustplan

Nynäshamn har tillsammans med Haninge kommun tagit fram en kustplan, daterad

2002. Kustplanen är en fördjupning av översiktsplanen och behandlar de områden som

inte redan har en fördjupad översiktsplan. Kustplanen är framför allt en beskrivning av

kusten, vilka möjligheter och hinder samt vad som bör bevaras i form av natur och be-

byggelse.

Exempelvis fastslås att ny bebyggelse på Öja bör ske sparsamt och då som ett led i utö-

kad service. Vidare ska inga nya fritidshusområden bebyggas i planområdet utan ny be-

byggelse ska ske i anslutning till redan befintlig.

6.5 Klimatstrategi och energiplan

Kommunens klimatstrategi och energiplan, daterad 2012, anger vilka mål kommunen

måste uppnå för att minska sin klimatpåverkan. Vidare beskrivs effekterna av förhöjd

vattennivå och vilka förebyggande åtgärder som behöver vidtas. Fyra mål föreslås i

klimatstrategin:

35

Fossilbränslefri kommunal organisation år 2020

Fossilbränslefritt Nynäshamn senast år 2030

Klimatneutral kommunal organisation senast år 2030

Klimatneutralt Nynäshamn senast år 2050

I energiplanen beskrivs vilka åtgärder kommunen ska göra för att minska energiför-

brukningen. Det handlar om energieffektivisering, resepolicy, upphandling med mera.

6.6 Lokala miljömål

Nynäshamns kommun har tagit fram lokala miljömål för perioden 2010-2016. Målen

reviderades 2013. Många av målen är av kommunövergripande karaktär, alternativt att

de berör den kommunala organisationen. Området ”Hushållning med mark, vatten och

bebyggd miljö”, som främst berör vilka ingrepp som får ske i kommunens naturområ-

den, fastställer att kommunens målsättningar är:

Att förvalta vår natur på ett sätt som främjar biologisk mångfald och som skapar

en god tillgänglighet till natur och skärgård för rekreation, friluftsliv och natur-

och kulturupplevelser

Att skydda kultur- och odlingslandskapet för att bevara det rikt och varierat ge-

nom att inte värdefull odlings- och skogsmark i anspråk för exploatering

I samhällsplaneringen väga in hållbara resurssnåla transporter, effektiv energi-

användning och kretsanpassad vatten-, avlopps- och avfallshantering.

Målsättningarna konkretiseras genom sex delmål:

Bostäder ska vara belägna inom 300 meter till ett grönområde och inom 900 me-

ter från en buss- eller tåghållplats

Ny bebyggelse ska i första hand byggas i närheten av, samt anslutas till kommu-

nalt vatten och avlopp

Kommunens värdefulla kulturmiljöområden ska bevaras. Utpekade områden

med riksintresse för kulturmiljövård ska inte minskas

Kommunens värdefulla strandskyddsområden ska bevaras och den bebyggelse-

påverkade fastlandskustlinjen ska inte öka

Ny bebyggelse ska inte anläggas på värdefull odlingsbar jordbruksmark

Exploatering ska ske på ett sätt så att förutsättningarna inte försämras för nation-

ellt hotade arter och nyckelarter för specifika naturtyper

36

7 Teknisk försörjning

7.1 Vägnätet

Ansvaret för vägnätet (väghållare) i kommunen är, precis som i alla andra kommuner,

uppdelat mellan enskilt, kommunalt eller statligt huvudmannaskap. Det är väghållaren

som ansvarar för driften och underhållet av vägarna. Staten, genom Trafikverket, har i

regel ansvaret för de stora riksvägarna, så som väg 73, 225 med flera. Kommunen an-

svarar för större delen av vägnäten i Nynäshamns tätort och Ösmo. I övrigt gäller en-

skilt huvudmannaskap, det vill säga vägföreningar.

På landsbygden är det vanligast att vägen är enskild. Vägen ägs och sköts då av en före-

ning (samfällighetsförening, vägsamhällighet, vägförening eller ideell förening). Vilka

ingrepp från väghållarens sida som är tillåtna är dock begränsade. En vägförening får

till exempel besluta om att sätta upp farthinder men det kan komma att påverka ett

eventuellt stadsbidrag, i den mån föreningen nu erhåller ett sådant. Hastighetsbegräns-

ningar och parkeringsregleringar sköts av länsstyrelsen.43

Trafikverket har i samarbete med Nynäshamn och Botkyrka kommun samt Stockholms

trafikförvaltning tagit fram en åtgärdsvalsstudie, daterad 2015-05-20, för väg 225 mel-

lan väg 73 och Lövstalund. Studien har identifierat olika brister och problem på väg-

sträckan och föreslagit ett antal åtgärder.44

Samtliga berörda ska enas om en avsiktsför-

klaring. Därefter ska en arbetsgrupp tillsättas som kommer arbeta utifrån åtgärdsvals-

studien.

7.1.1 Samfälligheter

Utöver de kommunala vägarna, där kommunen ensam är väghållare, är kommunen

dessutom medlem i flera samfällighetsföreningar i egenskap av fastighetsägare. Oftast

handlar det om de platser där kommunen äger mark och eller bedriver någon form av

verksamhet. Några exempel är:

en skola och äldreboende (Sunnerby vägförening),

kommunalt naturreservat (Örns vägsamfällighet),

att kommunen är markägare (Södra Svärdsö vägsamfällighet)

eller har en pumpstation på fastigheten utan att äga själv fastigheten (Björsta-

Älby samfällighetsförening).

Tabell 16. Lista över samfällighetsföreningar som kommunen har andelstal i.

Björsta-Älby Samfällighetsförening

Björsta Östra Samfällighetsförening

Drakbodavägens Samfällighet (Jursta 4:30)

Elfvikens Torrläggningsföretag

Fors g:1

Fors Samfällighetförening

43

Trafikverkets webbplats: http://www.trafikverket.se/Privat/Vagar-och-jarnvagar/Enskilda-vagar/Fragor-och-

svar1/ 44

Åtgärdsvalsstudie – Väg 225 mellan väg 73 och Lövstalund, Nynäshamns och Borkyrka kommun, Stockholms

län, 2015-05-20, Trafikverket

37

Gorrbacken Vägsamfällighetsförening

Gryt Samfällighetsförening

Grödby Vägförening

Klövsta Samfällighetsförening

Körunda Vägförening

Körundavägens Samfällighetsförening

Marsta Samfällighetförening

Medkroken g:a 1

Nabbens Vägsamfällighet

Neder Söderby Samfällighetsförening

Nederforts Samfällighetförening

Norra Svärdsö Väg Samfällighetsförening

Ottersta Samfällighetsförening

Segersängs Samfällighetsförening

Segersängs Tomtägarförening

Sjöfjällens Vägsamfällighet

Solbergavägens Samfällighetsförening

Sorunda Södra Dyars Torrläggningsföretag

Stattnäs Vägsamfällighet

Storuddens Vägförening

Styrans Samfällighetsförening

Sunnerby Vägförening

Svalsta 2:7 Fastighetsägarförening

Sågsten Vägsamfällighet

Södra Svärdsö Vägsamfällighet

Trollstamalm Samfällighetförening

Vikavägens Samfällighetsförening

Yxlö Vägsamfällighet

Älby Samfällighetsförening

Örns Vägsamfällighet

Ösmo Vägförening

Ösmo Vägförening

Överfors Samfällighetförening

7.2 Vatten- och avloppsförsörjning

Ungefär 20 000 av kommunens invånare är anslutna till det kommunala VA-nätet,

främst handlar det om tätorterna. Kommunens avsikt är att ansluta fler till det kommu-

nala VA-nätet. Syftet med utbyggnaden är att lösa miljö- och hälsoproblem, till exempel

övergödning och förebygga föroreningar av dricksvattnet. Det är nödvändigt eftersom

allt fler bor permanent i det som tidigare var fritidsområden, vilket ökar belastningen på

natur och miljö.

I mars månad 2014 antog kommunfullmäktige en VA-utvecklingsplan som beskriver

hur utbyggnaden av det kommunala VA-nätet ska ske. De högst prioriterade områdena

för anslutning är: Oxnö, Svärdsö, Torö, Lisö, Norsbol/Solsa, Landfjärden och Fager-

sjöns fritidsområde.

VA-verksamheten finansieras helt genom avgifter från de som nyttjar nätet. Taxan har

därför korrigerats för att kunna möta utbyggnaden. Principen är att de som kommer bli

anslutna är de som får betala för utbyggnaden. Med andra ord är det de som bor och

38

kommer bo på exempelvis Torö som betalar för Torös utbyggnad; inte de som bor i

Nynäshamns tätort.

För att bistå med sakupplysning under utbyggnadsskedet (som löper över många år) har

en speciell rådgivningstjänst inrättats i samarbete med Haninge. Tjänsten kan hjälpa en-

skilda, grupper vid planering av enskilda VA-anläggningar och gemensamhetsanlägg-

ningar.45

7.3 Avfallshantering

Kommunens avfallshantering sköts av företaget SRV återvinning AB. Bolaget ägs av

Nynäshamn, Huddinge, Haninge, Salem och Botkyrka kommun. Tillsammans har

kommunerna tagit fram en gemensam avfallsplan som beskriver hur kommunerna ska

arbeta med avfallshanteringen fram till år 2020.

Nynäshamns två återvinningscentraler ligger i Hammarhagens industriområde och i

Sunnerby industriområde. I skärgården kommer mobila återvinningscentraler en gång

på våren och en gång på hösten och lägger till vid Landsort och Krokskär. Därutöver

finns 24 återvinningsstationer för förpackningar och tidningar. 15 av dessa är placerade

i Nynäshamns tätort och tre i Ösmo. Övriga återvinningsstationer finns på Torö, Sun-

nerby, Stora Vika, Spångbro, Segersäng, Lisö och Grödby.

Tätorterna Landfjärden och Lidatorp saknar återvinningsstationer.

7.4 IT-infrastruktur

Regeringen antog en bredbandsstrategi 2009 som pekar ut politikens inriktning. Det

fastslås att det övergripande målet är att ha bredband i världsklass. I strategidokumentet

diskuteras kommunernas roll i processen för att nå det nationella målet. Kommunerna

har till uppgift att ge tillträde till kommunal mark för anläggande av nät. Vidare har

kommuner en betydande roll som upphandlare av IT- och datakommunikationstjänster.

Kommunen har ett ansvar för planering av byggandet inom kommunen och där IT-

infrastruktur är en del av den planeringen. Kommunen ska alltså skapa förutsättningar

för att utbyggnad ska kunna ske. Det ska inte förväxlas med att kommunen själv eller

via kommunalt ägda bolag bör anlägga och förvalta infrastrukturen.46

I kommunens översiktsplan fastslås att 99 % av kommunens medborgare har tillgång till

någon form av bredbandsförbindelse. Tillgång till bredband innebär möjligheter till ex-

empelvis distansarbete. 47

Kommunen har i dagsläget ingen bredbandsstrategi.

7.4.1 Fiberuppkoppling

I dagsläget är det bara Stadsnät Nynäshamn som tillhandahåller fiberuppkoppling i

kommunen. Utbyggnaden av fiber pågår just nu i Nynäshamns tätort och finns även på

vissa håll i Ösmo tätort. Därutöver finns tillgång till fiber i Berga by, Spångbro och i

45

VA-utvecklingsplan för Nynäshamns kommun, antagen av kommunfullmäktige 2014-03-12 46

Bredbandsstrategi för Sverige (2009), Näringsdepartementet 47

Nynäshamns kommuns översiktsplan (2012)

39

vissa delar av Sunnerby samt i Stora Vika. Utöver tätorten Nynäshamn har utbyggnaden

av fiber främst skett till det kommunala bostadsbolagets fastigheter. I Sunnerbys fall har

en villaförening gått ihop för att få fiber.

Det finns planer på att bygga ut fiber i exempelvis Landfjärden i samband med att VA-

anslutningarna till det kommunala VA-nätet ska grävas ner.

7.4.2 Bredbandstäckning i kommunen

För den större delen av kommunen är inte fiberbredband tillgängligt utan till exempelvis

mobilt bredband får istället användas. Det mobila bredbandet är begränsat i sitt geogra-

fiska omfång.

Tittar vi på tre av de största leverantörerna, Tre, Tele2 och Telia, så redovisar respektive

leverantör hur god mobiltäckning de har på så kallade täckningskartor. Täckningskar-

torna finns tillgängliga på leverantörernas webbplatser. Det gör sig inte att i den här

rapporten grafiskt illustrera varje leverantörs täckning över hela kommunen. Några

konsteranden kan dock göras:

Täckningen är mycket god i stora delar av kommunen

Täckningen är generellt sämre söder om Nynäshamns tätort, exempelvis Lövha-

gen, Järflotta med flera

Täckningen är svagare i tätorterna Stora Vika och beroende på operator, i Land-

fjärden och Segersäng

Landsbygden mellan Ösmo och Stora Vika, norr om Ösmo samt i vissa fall Lisö

har svagare täckning

7.4.3 Stöd för bredbandsutveckling

Från och med 2015 finns möjlighet att söka stöd från länsstyrelsen för bredbandsut-

byggnad på landsbygden. Alla typer av föreningar, organisationer, företag, kommuner

och andra myndigheter kan ansöka om stödet. Kravet är att projektet ska vara till nytta

för fler. Det betyder till exempel att en förening som bygger för sina medlemmar eller

ett företag, organisation, kommun eller myndighet som bygger för fler än bara den egna

verksamheten kan söka stödet. En enskild privatperson eller en enskild firma kan inte

ansöka om stödet.

Stödet kan maximalt uppgå till 50 % i Stockholms län. Länsstyrelsen beviljar stöd efter

ett visst prioriteringssystem. Satsningen ska ge hög anslutningsgrad till bredbandsnätet,

ha ett högt antal möjliga anslutningar till bredbandsnätet och sökanden ska besitta kun-

skap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen.48

48

Länsstyrelsen i Stockholms webbplats: http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/samhallsplanering-och-

kulturmiljo/infrastruktur-och-it/bredband/Pages/bredbandsstod-i-landsbygdsprogrammet.aspx



40

8 Attityder på landsbygden Mycket material om attityder och liknande redovisas inte på kommundelsnivå utan

finns endast på kommunnivå. Ett exempel är SCB:s stora medborgarundersökning som

bland annat mäter känslan av delaktighet och attityder mot kommunens lika verksam-

hetsområden. Den enda attitydmätningen som finns nedbruten på lägre nivå är trygg-

hetsmätningen som görs vartannat år. Därutöver går en hel del att utläsa genom skillna-

der i röstbeteende vid allmänna val.

8.1 Trygghetsmätning

Vartannat år genomförts trygghetsmätningar i kommunen, varav den senaste är daterad

2014-12-04. I den mätningen är kommunen uppdelad i sju kommundelar: Nickstahöj-

den, Nynäshamns tätort, Segersäng, Sorunda, Stora Vika, Torö och Ösmo. Antalet re-

spondenter var ungefär 1 800 personer med en svarsfrekvens 60 %.

I mätningen redovisas ett trygghetsindex med en skala 1-6 (där 1 är tryggast). Som refe-

rensvärde finns norrförorten Rinkeby i Stockholm som uppmäter ett värde om 4,12

(som är det högsta uppmätta värdet i Sverige) och Nynäshamn uppmäter 1,88 år 2014.

Det är en försämring mot år 2012 då Nynäshamn uppmätte 1,47.

Tittar vi på kommunen totalt sett är det väldigt få som är oroade av att drabbas av miss-

handel eller annan typ våldsbrott. Desto fler är oroade över inbrott, trafikproblem (mo-

peder som kör för fort med mera). Få tycker att polisen bryr sig om lokala problem.

Tabell 17. Trygghetsindex för Nynäshamns kommun, nedbrutet på kommunområde år 2012 och

201449

Område 2014 2012

Nynäshamns kommun 1,88 1,47

Nickstahöjden 2,78 2,03

Nynäshamns tätort 2,06 1,82

Ösmo 2,44 1,64

Segersäng 1,44 1,59

Sorunda 1,53 1,41

Stora Vika 1,55 1,50

Torö 1,03 0,67

Nedbrutet på område har Nickstahöjden höga nivåer av otrygghet beträffande nedskräp-

ning, skadegörelse, ungdomsgäng med flera. Även Ösmo har höga nivåer, främst för

buskörning med mopeder och otrygghet kopplat till kollektivtrafiken.

I Nynäshamns tätort är det framför allt nedskräpning som lyfts fram som ett problem.

I Segersäng finns höga nivåer för rädsla för inbrott och bilar som kör för fort. I övrigt

uppvisar området höga nivåer av trygghet. Stora Vika har liknande siffror, med undan-

tag för att tilltron till polisen är högre i Segersäng än i Stora Vika.

49

Trygghetsmätning Nynäshamns kommun (2014) Tryggare Sverige

41

I Sorunda är nivåerna av trygghet relativt höga och på Torö är tryggheten exceptionellt

hög.

Sammantaget upplevs landsbygden som väsentligt tryggare än Ösmo och Nynäshamn.

Rapporten redovisar även utsattheten för brott som andel av befolkning. Utsattheten för

brott är högre på Nickstahöjden än i övriga områden. Även i Ösmo är andelen relativt

hög. På samma sätt är andelen mycket låg på Torö.50

Det kan därmed konstateras att det

finns ett samband mellan upplevd otrygghet och brottslighet i området.

8.2 Röstningsmönster

Ett sätt att granska skillnader i attityder i en kommun är genom att titta på väljarbete-

ende.

8.2.1 Riksdagsval

I diagrammet nedan redovisas röstfördelningen för respektive parti i riksdagsvalet 2014.

Diagram 11. Röstfördelning till riksdagsval 2014, Nynäshamns kommun, uppdelat på tätort och

landsbygd51

Det kan noteras att socialdemokraterna är avsevärt starkare i Nynäshamns och Ösmo

tätort än i övriga kommunen.

Miljöpartiet noterar att starkare stöd i Nynäshamns tätort än i övriga kommunen.

50

Trygghetsmätning Nynäshamns kommun (2014) Tryggare Sverige 51

Valmyndighetens webbplats: (http://www.val.se/val/val2014/slutresultat/R/kommun/01/92/index.html) 2015-

05-29

0

5

10

15

20

25

30

35

40

M C FP KD S V MP SD FI ÖVR

Nynäshamns tätort Ösmo tätort Landsbygd södra Landsbygd norra

http://www.val.se/val/val2014/slutresultat/R/kommun/01/92/index.html

42

Flera partier har ett ungefär lika starkt stöd i landsbygden som i Ösmo och Nynäshamns

tätort, exempelvis kristdemokraterna, feministiskt initiativ och folkpartiet.

Moderaterna och centerpartiet har avsevärt starkare stöd på landsbygden. Centerns stöd

är dubbelt så stort på landsbygden jämfört med Nynäshamns tätort. Moderaterna noterar

5-7 procentenheter starkare stöd bland landsbygdsbefolkningen än i Nynäshamns och

Ösmo tätort. Även sverigedemokraterna har ett betydligt starkare stöd på landsbygden

än i Nynäshamns tätort.

Diagram 12. Röstfördelning till riksdagsval 2014, Nynäshamns kommun, uppdelat på tätort och

landsbygd samt block52

Tittar man på styrkeförhållandet mellan de traditionella blocken noteras stora skillnader

beroende på om det är i Nynäshamns och Ösmo tätort eller på landsbygden. Det röd-

gröna blocket är starkare än det borgerliga i Nynäshamns och Ösmo tätorter. På lands-

bygden är styrkeförhållandet närmast exakt det motsatta.

Tabell 18. Valdeltagande vid 2014 års val till riksdagen i Nynäshamns kommun, uppdelad på tätor-

ter och landsbygd.

Område 2014

Nynäshamns tätort 82,7

Ösmo tätort 79,9

Landsbygden S 82,2

Landsbygden N 83,0

Valdeltagandet skiljer sig lite åt mellan kommundelarna. Det är lägre i Ösmo men an-

nars är skillnaderna på nivåer som ryms inom felmarginalen.

52


05-29

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

30,0%

35,0%

40,0%

45,0%

50,0%


Alliansen Rödgröna SD FI Övriga


43

8.2.2 Kommunalval

Diagram 13. Röstfördelning till kommunalval 2014, Nynäshamns kommun, uppdelat på tätort och

landsbygd53

I kommunalvalet noteras att moderaterna är relativt jämnstarka över hela kommunen,

även om stödet är lite svagare i Ösmo. Socialdemokraterna har ett stöd på över 30 % i

Nynäshamns och Ösmo tätort. På norra landsbyden uppgår stödet till nästan 20 %.

Centerpartiet har ett väsentligt starkare stöd på landsbygden än i Ösmo och Nynäs-

hamns tätort. Pensionärspartiet, vänsterpartiet, miljöpartiet och kristdemokraterna har

starkare stöd i Nynäshamns tätort än i övriga kommunen. Även folkpartiet har ett sva-

gare stöd på landsbygden.

Sverigedemokraterna uppvisar ett relativt svagare stöd i Nynäshamns tätort men har i

övrigt stöd från runt tio % av väljarna. Sorundanet utmärker sig genom ett starkt stöd i

norra delen av kommunen men svagt stöd i Nynäshamns tätort. Stödet på den södra

landsbygden uppgår till drygt elva %.

53


05-29

0

5

10

15

20

25

30

35

40

M C FP KD S V MP SD FI SN PP Övr



44

Diagram 14. Röstfördelning till kommunalval 2014, Nynäshamns kommun, samt röstfördelning på

landsbygd54

Tabellen jämför hur starkt stöd respektive parti fick i kommunalvalet 2014 med hur re-

sultatet på landsbygden i kommunen. Stora skillnader kan noteras. Socialdemokraterna,

folkpartiet, vänsterpartiet, pensionärspartiet och miljöpartiet skulle alla förlora stöd om

endast landsbygden gick till val. Sverigedemokraterna och framför allt sorundanet

skulle växa och tillsammans samla ungefär 25 %.

54


05-29

0

5

10

15

20

25

30

M C FP KD S V MP SD FI SN PP Övr

Kommunalval 2014 Kommunalval Landsbygd


45

9 Landbygdens tätorter

9.1 Grödby

På 1930-talet uppfördes de första villorna som senare kom att utgöra Grödby. Ungefär

350 personer är folkbokförda i tätorten. Idag finns ingen service i Grödby. Dock finns-

tillgång till busstrafik mot Ösmo och Västerhaninge. Runt tätorten finns mängder av

boplatser från exempelvis stenåldern. Intill Grödby, i Fagersjö, finns en förskola och

skola (F-2).

9.1.1 Planer och program

I översiktsplanen pekas vägen mellan Segersäng och Grödby ut som en linje som behö-

ver stärkas för att skapa förutsättningar för kollektivtrafik samt gång- och cykelväg.

Översiktsplanen fastslår att viss bebyggelse kan lokaliseras i Grödby, varav en del redan

är planlagd. En fördjupad översiktsplan över Grödby planeras att tas fram.

Det pågår ingen detaljplanering i området.

Den kommunala badplatsen Grindsjöbadet norr om Grödby rustades upp under 2015.

9.2 Sorunda

I Sorunda (Sunnerby-Spångbro) bor ungefär 1 300 personer. Det finns ett utbud av ser-

vice i form av bland annat dagligvaruhandel, förskolor och skola, fritidshem, vårdcen-

tral och äldreomsorg. Det finns även ett bibliotek och en fritidsgård. Sorunda har också

relativt goda bussförindelser med Stora Vika, Ösmo, Nynäshamn, Västerhaninge och

Södertälje.

Kulturmiljöerna är av särskilt intresse runt det som kallas Torps by (den gamla kyrk-

byn). I Översiktsplanen framhålles att området ska bevaras eftersom det är av riksin-

tresse.


Kommunfullmäktige valde den 11 juni 2015 att anta en ny detaljplan för fastigheten

Hoxla 7:6. Detaljplanen, som har vunnit laga kraft, möjliggör byggande av 19 nya bo-

städer precis väster om Spångbro torg. I övrigt pågår inget detaljplanearbete i Sorunda.

Om och när detaljplanen realiseras ska området, enligt VA-utvecklingsplanen, anslutas

till det kommunala VA-nätet.

Kommunen äger inte speciellt mycket mark i Sunnerby men sköter om de motions-

slingor som ligger väster om Sunnerby.

9.3 Segersäng

Segersäng är ett fritidshusområde som har omvandlats till permanentboende under de

senaste åren med för närvarande drygt 600 invånare. Tätorten består främst av enbo-

stadshus. Området har en egen pendeltågsstation som ger goda möjligheter till pendling

norr och söder ut. Det finns dock ingen bussförbindelse till Segersäng.

46

Det finns en större förskola i området men i övrigt finns varken handel eller annan ser-

vice.


Det pågår planläggning av området väster om järnvägen sedan 2013. Tanken är utöka

tätorten med ytterligare 200 nya bostäder och mindre samhällsservice. Exakt vilken

samhällsservice som blir aktuell utreds fortfarande inom ramen för detaljplanearbetet.

En annan av frågorna som utreds är vägförbindelsen från väg 73 till Segersäng, väg 546,

som måste förbättras om en buss ska kunna köra på sträckan. Trafikverket är väghållare

för vägen.

Enligt VA-utvecklingsplanen ska en utbyggnad av det kommunala VA-nätet ske av fri-

tidshusområdet i östra Segersäng. När väl det nya området, väster om järnvägen, är fär-

digt ska även det anslutas till det kommunala VA-nätet.

I kommunens översiktsplan framhålls att orten behöver någon form av mötesplats, ex-

empelvis en idrottsplats.

9.4 Stora Vika

Stora Vika är en bruksort som byggdes kring den gamla cementfabriken. År 1981 lades

cementfabriken ned. Olika former av verksamheter har bedrivits på platsen sedan dess

men ingen som har varit personalintensiv. Nästan 700 personer bor i Stora Vika. Utöver

skolan och förskolan finns i stort sett ingen service kvar. Tidigare fanns en mindre han-

delsbutik men den har nyligen lagts ner. Det finns bussförbindelse, med glesa avgångar,

till Sorunda och Nynäshamn.


Utöver förskolan och skolan finns även en kommunal badplats som rustades upp under

2015. Ett större arbete med att utveckla Stora Vika har startats upp från kommunens

sida. Ett utvecklingsprogram har antagits av miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i

mars månad 2015. Ett detaljplanearbete är också på väg att inledas. Ett planbesked är

inlämnat som syftar till att utreda möjligheten att skydda naturvärdena i och kring kalk-

brottet samt planlägga för bulkhamn och industriverksamhet i den södra delen av fa-

briksområdet. Anledningen är företagets Sakabs planer på att inrätta en större avfallsan-

läggning i kalkbrottet. I utvecklingsprogrammet ges förslag på åtgärder för att göra

Stora Vika mer attraktivt. Bland förslagen nämns utegym, pendelbuss till Ösmo, bevara

skolan och skapa en mötesplats på orten. Dessa förslag ska utredas av miljö- och sam-

hällsbyggnadsförvaltningen.55

Kommunstyrelsen fattade beslut i oktober 2015, efter inrådan från Länsstyrelsen, att fö-

reslå att kommunfullmäktige inrättar ett interimistiskt förbud mot att skada naturvärden

i och omkring kalkbrottet. Syftet är att hinna bereda för ett inrättande av ett naturreser-

vat.

55

Utvecklingsprogram för Stora Vika, daterad 2015-03-26, Nynäshamns kommun

47

9.5 Landfjärden

Landfjärden består främst av fritidshusbebyggelse men drygt 250 personer är folkbok-

förda där. Landfjärden har bussförbindelse med Ösmo och Västerhaninge. Det finns

ingen service eller handel på orten.


Enligt översiktsplanen kan uppskattningsvis 350 bostäder tillkomma i Landfjärden in-

nan år 2030. Detta skulle i sin tur skapa underlag för förskola och annan service. Bristen

på kollektivtrafik lyfts också fram som ett utvecklingshinder för orten.

Landfjärden är ett av de områdena som enligt VA-utvecklingsplanen först ska anslutas

till det kommunala VA-nätet. Detaljplaneringen planeras att påbörjas 2016.

9.6 Lidatorp

Lidatorp ligger i anslutning till väg 73 mellan Ösmo och Nynäshamns tätort. Ungefär

350 personer bor där och området utgörs främst av enbostadshus. I och med närheten

till väg 73 finns goda bussförbindelser åt främst Ösmo och Nynäshamn. Samhällsser-

vice saknas på orten.


Det pågår detaljplanering både norr och söder om Lidatorp. I norr planeras ett helt nytt

område, Källberga med uppemot 700 nya bostäder. Söder om Lidatorp pågår detaljpla-

nearbete för 65 nya bostäder i området Björsta. Om Björsta och Källberga förverkligas

kommer det innebära ett betydligt större befolkningsunderlag för kollektivtrafik och

service vilket kommer påverka dagens Lidatorp. I översiktsplanen nämns också ett

sammanhängande gång- och cykelstråk mellan Nynäshamn och Ösmo som önskvärt.

Documents

Kartläggning av landsbygden i Nynäshamns kommun€¦ · Befolkningsförändringar mellan år 2005 och 2014 i kommunens tätorter. 2 Ort 2005 2014 Trend ... Diagram 1. Befolkningsprognos