NÅGOT Om kaTTNäs kyrka

i Ord & bildFRUSTUNA FÖRSAMLING 2012

KyrKans torn och KlocKa - 1200 tal i skick som nytt

två dopfuntarvad är det för skillnad på dem?

orgelnär aldrig utbytt

PÅ eN höjd Nära klämmiNGeN Och FrösjöN liGGer kaTTNäs kyrka. NamNeT skrevs PÅ 1300-TaleT ”kaTTaeNäs” Och iNNe-hÅller djurbeTeckNiNGeN kaTT eller eTT därTill bildaT Ord.

Ser Du österut mot kyrkans kor så är det kyrkans äldsta del. En bit av den kyrka som byggdes här under senare delen av 1100-talet, ungefär hundra år efter det att bygden kristnats.

kyrkbyn låg på ett markerat näs. under se-nare tid skrevs kyrkans och församlingens namn ”katrinenäs”. Församlingen upphör-de 1959 och uppgick i nuvarande Frustuna församling. kyrkans relativa litenhet gör att det har antagits att den från början byggts som gårdskyrka och senare blivit sockenkyrka.

välKommen in När kyrkans kor byggdes var Klämmingen och Frösjön delar av en viktig då ännu segelbar led från Mälaren till Östersjön. Landhöjningen har förvandlat det näs där kyrkan byggdes till ett odlingslandskap.

Kyrkogården, omgiven av grå-stensmurar sluttar brant mot söder och sydväst. I nordvästra hörnet finns ett bårhus byggt 1941.

Kyrkobyggnaden består i dag av ett långhus byggt omkring 1250. I ös-ter är ett långsmalt kor från slutet av 1100- talet och norr om koret en sa-kristia från början av 1200-talet med tunnvalv som kan vara ursprungligt. Tornet dateras till 1200-talets senare del.

Det långsmala koret står något snett i förhållande till långhuset och har tunnare murar än detta. Kanske byggdes ett långhus av trä väster om koret samtidigt som sa-kristian tillbyggdes i norr, men om ett sådant funnits så har det ersatts vid mitten av 1200-talet av det nuva-rande långhuset. Under den senare delen av medeltiden slogs förmod-ligen kyrkans valv. Kyrkan har, på en teckning från 1685 av antikvarien Pering-

Den nuvarande tornspiran till-kom 1874 i stället för det provisori-um som ersatte den höga tornspiran som restes vid mitten av 1600-talet och som 1856 förstördes av ett blixt-nedslag.

deT vi ser av kyrkaN idaG byGGdes För 800-900 År sedaN. FöräNdriNGar har skeTT med TideN Och deN seNasTe re-NOveriNGeN skedde 2010.

I kyrkans nuvarande vapenhus, i tornets bottenvåning, finns en del av ett altarskrank från slutet av 1600-talet numera uppsatt.

I koret ovanför ingången till sakristian syns den inre smygen ett litet romanskt fönster med bevarad infattning av trä. Detta skall vara det enda kända samtida nordfönstret i en sörmlandskyrka. Eftersom norr un-der medeltiden betraktades som det ondas väderstreck, skulle det inte fin-nas några öppningar åt det hållet. Det finns dock några paralleller på andra håll bl.a. i Uppland. En teckning av kyrkan 1685 visar ett liknande fönster i korets sydvästra del. Detta fönster är numera förstorat.

skiöld, ännu kvar det medeltida vapenhus mot söder vid lång-husets västligaste del, som revs 1864. 1866 ersattes sydportalen av ett fönster och den nuvarande ingången genom tornet togs upp. Vid samma tid torde långhusets föns-ter ha upptagits. 1951 gjordes en omfattan-de men försiktig res-taurering av kyrkan. Sedan dess har inga nämnvärda föränd-ringar skett. Kyrkans yttre putsades om 2010, då även kyrkans tak fick en översyn.

I kyrkans torn finns bara en klocka. Denna saknar både ornament och inskriptioner. Dess form gör att den kan dateras till 1200-talet. Da-teringen innebär att den är en av de äldsta ännu använda kyrkklockorna i Södermanland.

Kyrkans interiör ka-rakteriseras av de sen-medeltida valven och inredningen som date-ras till 1700-talet. Mål-ningsfragment kan tyda på att kyrkan någon

gång prytts av kalkmålningar. Sedan senare delen av 1700-talet har kyrkans inre dock varit vitkalkat.

har kyrkaNs väGGar PryTTs av kalkmÅlNiNGar?

På väggen ovanför triumfbågen mellan kor och långhus finns nu-mera kyrkans triumfkrucifix från senare delen av 1400-talet. Det är kyrkans enda bevarade medelti-da skulptur.

sKulptur från medeltiden

Altaruppsatsen tillkom 1785. I ramverket med snidade och förgyllda ornament finns en oljemål-ning föreställande Kristus på korset flankerad av sin mor Maria och aposteln Johannes. Vid korsets fot sitter Maria från Magdala. ”Anskaffad av Cathrine-näs åbor”.

kyrkaN äGer TvÅ dOPFuNTar

Den yngre dopfunten av röd kalk-sten är daterad 1667. Den har ett monogram med bokstäverna H R C A D, vilket syftar på donatorerna landsbokhållaren i Nyköpings län Hans Runswijk (död 1671) och hans hustru Carin AronsDotter Swan.

Dopfuntarnas utformning illustrerar den förändrade dopseden från med-eltidens nedsänkning av dopbarnet i vattnet och den senare seden att blott vattenösa barnets huvud. I botten på den yngre dopfuntens botten finns en upphöjd platta att ställa dopskå-len på. Det har aldrig varit avsikten att man skulle hälla dopvatten i den-na dopfunt, så som man gjorde i den medeltida dopfuntens stora cuppa.

den äldsta har repstavsvulst mellan cuppa och fot. det är en typ som var vanlig i mälar-dalen vid slutet av 1100-talet. den är kattnäs kyrkas äldsta föremål.

bäNkiNredNiNGeN FrÅN 1700-TaleT iNNe-hÅller OcksÅ delar av äldre iNredNiNG. Bänken med ryggstöd med svar-vade knoppar vid södra sidan av tri-umfbågen var avsedd för ägaren till Norrtuna säteri, socknens största egendom.

På den nuvarande predikstolen finns årtalet 1705. Dess förgyllda dekor återspeglar den snidade dekor som då var vanlig på mer påkostade predikstolar.

Oljemålningen som hänger i tri-umfvalvets södra sida föreställer hur Jesu döda kropp tas ned från korset. Tavlan som är målad i El Grecos stil, skänktes 1913 av ägaren till Norrtu-na.

Denna beskrivning har sammanställts av Lars Haraldsson utifrån äldre kyrkobeskrivningar och kyrkans inventarieför-teckning. Fotografierna är tagna av kyrkvaktmästare Anders Arman.

På läktaren finns kyrkans orgel. Det är kyrkans första, tillverkad av E. A. Setterquist i Örebro. Den skänk-tes 1875 av löjtnant A. Grewesmühl på Norrtuna. Den samtida orgelfa-saden stämmer väl in i kyrkans in-redning från 1700-talet. 1965 blev orgeln ombyggd av firma Åkerlund & Lund.

ljusredskaP Och NaTTvardssilver är FrÅN 1600-TaleT

Ljuskronan av mässing är skänkt 1657 av ovannämnde Hans Runswijk och hans maka. Kristall-kronan är från 1700-talet. Två par ljusplåtar av mässing från 1600-ta-lets slut hänger på kyrkans väggar. De två försilvrade ljusplåtarna är sammansatta av flera små för-silvrade mässingsplåtar med väx-tornament och allegoriska motiv i mittfälten. Kyrkans nattvardskalk är gjord 1696 i Stockholm av Anders Bengts-son Starin. En vinkanna utan synli-ga stämplar är enligt inskriptionen skänkt 1659 av Hans Runswijk och hans hustru Carin AronsDotter Swan.

HEMSIDA: www.svenskakyrkan.se/frustuna E-POST: frustuna.forsamling.gnesta@svenskakyrkan.se