frustuna församling 2010

altarskåpetkyrkans förnämsta prydnad

kyrksilvretden äldsta kannan är över 350 år

Orgelnombyggd, utökad och nyligen rengjord

nÅgOt Om frustuna kyrka

i Ord & bild

byggdes här under senare delen av 1100- talet, ungefär hundra år efter det att bygden kristnats. På 1300-ta-let utvidgas kyrkan åt söder och öster och blir då dubbelt så lång och en halv gång till så bred som 1100-tals-kyrkan. Tornet var re-dan byggt när kyrkan breddades och står kvar på sin ursprung-liga plats och därför inte mitt på den nu-varande västväggen.

På 1400-talet öka-des tornets höjd och under slutet av århundradet eller början av 1500-talet byggdes stjärnval-

ven av tegel inuti kyrkan, liksom ett vapenhus mot söder. Detta revs omkring 1800, då den nuva-rande ingången genom tornet öpp-nades och fönstren förstorades.

Ser Du nu snett bakåt mot kyr-kans nordvästra hörn så har Du där kyrkans äldsta delar. En bit av nordväggen och en bit av väst-väggen är delar av den kyrka som

välkOmmen in – ser du att kyrkans mittgång inte är mitt för ingången? såg du Också, innan du gick in, att kyrkans tOrn inte är mitt på kyrkans västvägg?

1897 restaurerades kyrkan och in-reddes i nygotisk stil. Interiören försågs med schablonmålningar. Tornet fick sitt nuvarande utseen-de. 1939-40 genomfördes en ny res-taurering enligt förslag av profes-sor Ivar Tengbom. Då avlägsnades 1897-års inredning. En del av den förvaras numera i kyrkomuseet. Kyrkan fick sin nuvarande inred-

ning och en del äld-re inventarier togs åter i bruk. Kyrkans tornspira och lång-hus fick samtidigt tak av kopparplåt. 1977-års renove-ring medförde inga större förändringar. 2007-08 rengjordes kyrkan invändigt.

Kyrkans inte-riör präglas av de höga och spetsiga stjärnvalven. På de vitkalkade väg-garna syns idag sex konsekrations-kors. Från början fanns troligen tolv stycken. De målades på de ställen där bi-

skopen med olja tecknat kors, vid kyrkans återinvigning efter det att valven rests vid 1400-talets slut el-ler i början av 1500-talet.

Den nuvarande predikstolen är från 1940 med delar från en äldre predikstol från 1708. Ut-smyckningen på predikstolskor-gen är utförd av Gunnar Torhamn och föreställer: Den barmhärtige

samariern, Den gode herden och Såningsmannen. Mellan två keru-ber finns det hebreiska gudsnam-net JHVH omgivet av en strål-krans. Under predikstolstaket finns en duva, symbolen för den Helige Ande. Över predikstolstaket finns Lammet, som vilar på boken med inseglen (Uppenbarelseboken 5) och en stjärnglob.

Altarskåpet berättar om viktiga delar av vår Frälsares tid här på jorden och om Guds frälsnings-plan från skapelsen till löftenas uppfyllelse i Jesus. Altarskåpet är välbevarat och kvalitativt högt-stående och tillverkat omkring 1510 i Antwerpen. Stadens fabrikationsstämpel, en utbredd hand, finns inbränd på flera ställen i skåpet.

Dopfunten tillverkades till res-taureringen 1897 av grön Möln-bo-marmor. En romansk dop-funt av sandsten från 1100-talet skänkte församlingen 1868 till Statens historiska museum.

dopfunten

frustuna kyrkas förnämsta prydnad är altarskåpet. församlingen sålde det 1868 till statens histOriska musem för 150 kr. 1938 kOm det tillbaka till frustuna kyrka sOm depOsitiOn. 2008 blev altarskåpet renOverat Och rengjOrt av histOriska museet.

Golgatahändelserna är altarskå-pets centralparti. Till vänster framställs korsbärandet, i den sce-nen syns också Simon från Kyrene som tvingades att hjälpa till att bära korset. Motivet för det högra partiet är nedtagandet från korset. Lägg märke till miniatyrbilderna längs sektionernas ytterkanter. I dessa finns förebilder (prefigura-tioner) från Gamla Testamentet till händelserna i Nya Testamentet. Förlagorna hämtade altarskåps-

mästarna ur ”Biblia pauperum” som fanns i träsnitt på 1400-talet. En eller flera gammaltestament-liga bilder ställdes vid sidan av en nytestamentlig för att visa att allt som skulle inträffa redan var för-utskickat i Gamla Testamentet.

Den nedre bildsviten visar från vänster: Bebådelsen, Marias besök hos Elisabet, Jesu födelse, heliga tre konungars tillbedjan, omskä-relsen och frambärandet i Jerusa-lems tempel.

frustuna kyrkas förnämsta prydnad är altarskåpet. församlingen sålde det 1868 till statens histOriska musem för 150 kr. 1938 kOm det tillbaka till frustuna kyrka sOm depOsitiOn. 2008 blev altarskåpet renOverat Och rengjOrt av histOriska museet.

I bilden av omskärelsen är till och med kniven bevarad. Den gamle Symeon är med i bilden av fram-bärandet i templet. Altarskåpets övre flygeldörrar visar, när de är öppna, törnekröningen och den Uppståndnes möte med Maria (”Noli me tangere”). Den Upp-ståndne bär segerfanan.

De nedre flygeldörrarna visar på vänster sida, när de är öppna: Je-sus gisslas av soldaterna, Pilatus visar upp Jesus för judarna ”Ecce Homo”. På höger sida visas grav-läggningen och uppståndelsen. Denna bild kan knappast, som ibland sagts, vara en bild av him-

melsfärden, eftersom graven och soldater är med på bilden, Matteus 28:4 ”Vakterna skakade av skräck för honom och blev liggande som döda”. Jesus har också här den röd-vita segerfanan.

Lägg märke till att i bilden av konungarnas tillbedjan dessa på då traditionellt sätt representerar tre åldrar, en yngling, en vuxen man och en gammal man samt de då kända tre kontinenterna, Europa, Asien och Afrika.

tre kungar — tre generationer

På de övre flygeldörrarnas utsidor avbildas änglar med pinoredska-pen. Bland de skulpterade mini-scenerna längs kanterna avbildas här Abraham och Isak, när Isak skall offras. Isak bär veden till of-ferelden, 1 Mos. 22:6. Detta är en förebild till Jesu korsbärande och offer. Denna bild finns två gånger i altarskåpet, dels uppe till höger i bilden av korsbärandet och dels uppe till vänster i framställningen av nedtagandet från korset.

De nedre flygeldörrarnas utsi-dor visar när altarskåpet är stängt till vänster Abraham och Melkise-dek, 1 Mos. 14:17-24, samma

motiv finns som miniatyr uppe till vänster i Golgatascenen. Denna scen är en förebild för nattvarden. Till höger visar flygeldörrarna nattvardsbild och i mitten fram-ställs Gregorii mässa. Här visas hur Kristus i levande gestalt fram-träder på altaret när påven Grego-rius I (590 - 604) förrättar mässan.

Två av Frustuna kyrkas medeltida inventarier förvaras på Söderman-lands Museum i Nyköping. Dels ett krucifix och dels en framställning av Kris-tus som smärtornas man. Dessa är svenska arbeten från omkring 1500.

visste du att...

Ramen är troligen gjord vid ehrendal. I de fyra hörnen finns de traditionella evang-elistsymbolerna. Till vänster om ingången till sakristian finns en gravhäll lagd över Sig-vard Kruse af Elgham-mar (d. 1571) och hans maka Alfrid Månsdot-ter av ätten natt och Dag (d. 1588). På höger sida om sakristiingången ett epitafium över kyrkoherden Abraham Graffman (d. 1760) och hans hustru Maria Magdalena Waltier (d. 1765). I kyrkans västvägg, under orgel-läktaren finns två gravhällar resta. Den södra är över medlemmar av släkten Rossfelt till Säby med årtalet 1646. Den norra hällen är daterad 1604 bär ett bomärke och namnet Lars Andersson.

i kyrkan finns några äldre gravminnen bevaradeI korgolvet ligger två kalkstenshällar i ett ramverk av gjutjärn. Den är lagd över Jesper Eliaeson adlad Ehrencreutz (d. 1722), grundare till Ehrendals och Lundholms bruk i församlingen, hans maka, Gunborg Thomasdotter Andersén (d. 1738) hans mor och de åtta av makarnas sjutton barn, som dog som små.

En oblatask från 1652 är troligen gjord i Nyköping. En dopkanna från 1948 kommer från ateljé Bor-gila i Stockholm.

Innanför sa-kristians yt-terdörr finns en Piscina (avlopp för öv e r b l i v e t nattvardsvin och dop-vatten) från

2008 designad och utförd i mäs-sing av silversmeden Anna-Stina Åberg, Nyköping. Till kyrkans al-tare hör sex silverljusstakar från 1946 och 1977 i tre olika höjder.

Fyra av dem är tillverkade och gra-verade 1977 av silversmeden Sture Hellström, Gnesta och skänkta till kyrkan av olika givare.

äldst bland kyrkans silver är en vinkanna med årtalet 1648, vilken liksOm kyr-kans kalk Och patén skänkts av erik kruse af elghammar till lundby Och hans maka

Frustuna kyrka äger en rik upp-sättning av moderna textilier i de liturgiska färgerna.

visste du att...

Sakristian i norr från 1300-talet har ett valv och ett ur-sprungligt fönster åt öster. Dekorationerna på valvrib-borna kan vara ursprungliga. Här finns några prästpor-trätt samt inom glas och ram ett kors i silkesbroderi från 1400-talets slut. Det föreställer den korsfäste Jesus Kristus. Detta har antagligen från början suttit på en mässhake och senare flyttats till ett annat tyg.

Läktarens relief är målad av Gun-nar Torhamn. Kyrkans första orgel byggdes 1845 av Gustaf Anders-son, Stockholm och omfattade då 7 stämmor. Orgelfasaden med blindpipor är från denna tid.

Orgeln om- och tillbyggdes vid olika tillfällen och hade efter om-byggnad av Olof Hammarberg 1950, 19 stämmor.

Kyrkans nuvarande orgel blev fär-dig 1980 och är byggd av orgelbyg-garen Walther Thür i Torshälla. Orgeln är inbyggd i den äldre or-gelfasaden. Den nuvarande orgeln har 25 stämmor, 1350 ljudande pi-por, fördelade på två manualer och pedal. Det är mekanisk speltraktur och elektrisk registratur med fyra fria kombinationer.

Orgelläktaren fick sitt nuvarande utseende vid restaureringen 1940

Mest iögonfallande bland grav-minnena är den stora gravvården över familjen von Eckermann på Södertuna, vilket syns över Frö-sjön när man står vid gravvården, nordväst om ingången till kyrkan. Gravvården är utförd av skulptri-sen Ellen Roosval.

På kyrkogårdens södra del finns ett högt kors ritat av Hilding Ev-stedt, som utfört det tillsammans med Olle Jeginder och Edgar Jo-hansson. Det invigdes pingstdagen 1990 och ersatte då ett äldre kors. Gravkapellet på östra delen av kyr-kogården tillkom 1954. Ett antal äldre gravvårdar har bevarats som s.k. kulturgravar.

På kyrkogården, norr om kyr-kan, finns församlingens minnes-lund, med bänkar och ett ställ för blommor och gravljus.

kyrkOgården har utvidgats flera gånger, senast 1972

kOrsmärkt runsten vid ingången till kyrkOgårdenByar med namnet ”Tuna” var lokala centralorter i sina bygder. Tuna i Daga härad kallades Frös Tuna efter en plats där fruktbarhetsguden Frö dyrkades.

Detta Tuna fanns där kyrkan nu är, vid den under tidig medeltid ännu farbara segel-leden från Östersjön via Trosaån, Sillen, Frösjön och Kläm-mingen till Mälaren. Platsens namn har un-der tiderna förändrats till Frustuna. Bygden tycks ha kristnats un-der tiohundratalet. Den korsmärkta run-stenen, som nu står vid ingången till kyr-kogården, har inskrif-ten: ”ingemar och ing-emund och svenund de läto resa stenen efter jarl, sin fader god. Gud hjälpe hans ande”.

denna beskrivning har sam-manställts av lars haraldssOn utifrån äldre kyrkObeskriv-ningar, kyrkans inventariebOk Och den av eva höglund 1998 utgivna: nederländsk prakt i mälarlandskapens kyrkOr. fO-tOgrafierna är tagna av kyrk-vaktmästare anders arman.