Kemikalierpå bygget

2 3

BAKGRUND

Hallandsåsen – en väckarklockaHändelserna i Hallandsåsen blev en väckarklocka för många före-tag som såg över sin kemikaliehantering och går genom produktvaloch inköpsrutiner. Det visar sig att hantering av kemikalier ofta krä-ver specialkompetens och att utbildning av personal är en god in-vestering.

Byggentreprenörernas miljöseminarier 1998Byggentreprenörerna arrangerade en serie miljöseminarier under1998 för medlemsföretagen med fokus på kemikalier. Syftet var attge svar på följande frågor:

Hur ska byggbranschen hantera kemikalier? Vilka lagkrav ställspå byggare? Var finns information? Intresset för seminarierna varstort och bekräftade att behovet av information är omfattande.

Vårt mål med denna skrift är att sprida kunskap kring de frågorsom seminarierna behandlade.

MiljöansvarByggbranschen har idag insett att miljöfrågorna kommer att få enökad betydelse för all verksamhet. Miljöfrågor är inte längre visio-ner som en liten elit ägnar sig åt, utan snarare har de en marknads-påverkande effekt och kan förbättra företagens konkurrenssituationpå marknaden.

Inom byggsektorn blir tjänsterna mer och mer kvalificerade och pro-dukterna alltmer avancerade. Många företag håller på att eller pla-nerar att miljöcertifiera sig. I det perspektivet blir kunskapen alltviktigare. Förutom kunnande och kompetens är det viktigt att inseatt det krävs personal för att utveckla och bevaka dessa områden.Det är nödvändigt att företagen tar sitt ansvar och tar reda på vilkakunskaper eller funktioner som saknas.

Danielle Freilich, miljöansvarig på Sveriges Byggindustrier har sam-manställt och skrivit materialet.

INNEHÅLL

KEMIKALIER INOM BYGG 4

KEMISKA HÄLSO- OCH MILJÖRISKER 10

PRODUKTINFORMATION 14

ARBETSMILJÖ 20

MILJÖJURIDIK 24

REFERENSLISTA 28

MYNDIGHETER ORGANISATIONER 31

ORDLISTA 33

© Sveriges ByggindustrierTredje reviderade upplaganText Danielle FreilichProduktion L R Marketing • DataOriginal ABOmslag Visual Communication ABIllustrationer Bildinformation i Älvsjö ABTryckning VTT Grafiska AB, Vimmerby, oktober 2001

4 5

KEMIKALIER INOM BYGG plaster som epoxi och isocyanater. Epoxiprodukter används vid blandannat golvbeläggning. Isocyanater vid fogning. Likaså är bruk avarbetsmaskiner förknippat med många hälso- och miljöeffekter.

SprängämnenSprängämnen är explosiva kemiska ämnen som innehåller bådebränsle och syre. Användningen av nitroglycerin har minskat kraf-tigt bland annat pga hälsoeffekter. Det mest använda sprängmedlet

s k ANFO-sprängämne är ammoniumnitrat med diesel-olja i förhållande 95/5.

Det uppstår miljöproblem vid användning avsprängämnen vid tunnelbyggande, täck-

brytning och gruvdrift. Både den odeto-nerade delen av sprängmassan och kväv-

gas finns kvar från sprängladdningen.Stora mängder sprängämnen an-vänds idag. Det går åt cirka 200gram sprängämne per ton bergovan jord och cirka 1 kilo underjord. 1-20% sprängämne blir kvar isprängmassan efter sprängningovan eller under jord, beroende påomständigheter och arbetsmeto-der. En studie från Luleå TekniskaHögskola från 1997 visar att unge-fär 10% (ca 700 ton) av det totala

kväveutsläppet kommer från sprängningsarbeten. Det ger en över-gödningseffekt i närliggande vattendrag och sjöar. För att minskautsläppet kan följande åtgärder vidtas; minska användning avsprängmedel, binda spillvattnet till reningsverken eller fixera det meden yttre rening.

Cement och betongFärska cementprodukter baserade på portlandscement är frätande.Det är också känt sedan länge att byggnadsarbetare kan utvecklakromallergi på grund av innehåll av krom i cement. Redan på 70-talet lyckades man minska det fenome-net genom att tillsätta järnsulfat ikromhaltig cement. Järnet binderkromet, men i gengäld blir cement-produkten en färskvara. Slagg ochflygaska blandas i cement somfyllnadsmedel i allt högre utsträck-ning. Dess innehåll är inte alltid såväl redovisat och kan omfatta tung-metaller eller svavelföreningar. Åter-användning är en riktig tanke ur

InledningI Svensk Byggtjänsts register finns för närvarande cirka 45 000 bygg-varor. Byggvaror avser såväl kemiska produkter, dv s ämnen ochprodukter, som byggprodukter (t ex golvmaterial, träskivor) och ma-terial som är behandlat med eller innehåller kemiska produkter. Fog-massor, lim, färger, betong och cement är exempel på byggproduk-ter som också är kemiska produkter.

Byggvarorna påverkar den yttre miljön och människors hälsa imånga avseenden och i flera skeden av livscykeln; vid framtagningav råvaror, vid användning av färdigt byggnadsverk, vid hanteringav restprodukter från ombyggnad och vid rivning. De stora miljö-problemen som förknippas med byggsektorn är energianvändning,uttag av naturresurser, avfall, transporter, dåliga inomhusmiljöersamt kemikalieanvändning.

Hittills har en samlad bild av de stora hälso- och miljöriskernavid användning av kemikalier i byggbranschen saknats. Mångaforskningsprojekt har studerat den s k sjuka-hus-problematiken ochinomhusklimat, andra har belyst arbetsmiljöfrågor och på senare tidkretsloppsfrågor med yttre miljöfrågor. Det har inte heller funnitsnågon åtgärdsplan eller någon plan för hur man ska minimera ris-kerna framöver. Dessutom har gränsdragningen mellan olika myn-digheters tillsynsansvar varit oklar. De olika verken – Naturvårds-verket, Arbetsmiljöverket, Boverket, Socialstyrelsen och Kemikalie-inspektionen – har bollat olika frågor till varandra.

Det första försöket att få ett samlat grepp om de här frågorna är ettprojekt – Kemikalier i byggvaror – som inleddes på Kemikalieinspek-tionen 1997. Målet är att kartlägga förekomst och användning avkemiska produkter inom byggindustrin. En inspektion av ett antalleverantörer av byggvaror har redan inletts, samtidigt som man för-söker identifiera de mest problematiska ämnena, som ingår i bygg-produkter och byggvaror samt föreslå åtgärder. Hänsyn tas till ar-betsmiljö, yttre miljö och inomhusmiljö.

Kemikalier i byggindustrinDet finns flera områden där kemikalier förekommer inom bygg-industrin. De är förknippade med en mängd hälso- och miljöeffekter.Exempel på kemikalier är sprängämnen, formoljor, cement och be-tong, träskyddsbehandlat virke, isoleringsmaterial, färger, lim, härd-

6 7

Generellt kan sägas att uthärdade härdplaster inte innebär någrahälsorisker vid användning. Många utgångsämnen som används förframställning av härdplaster är dock mycket reaktiva och ofta biolo-giskt aktiva. Tex kan epoxi-, fenol- och akrylathartser framkalla hud-allergiska effekter. Isocyanater är ofta orsak till överkänslig-hetsreaktioner i luftvägarna. Samma risker kan föreligga för ohärdatmaterial. Vid upphettning av härdplaster eller vissa härdplast-komponenter bildas sönderfallsprodukter som kan utgöra en hälso-risk om de inandas.

EpoxiprodukterEpoxiplastkomponenterförekommer inom bygg-nads- och anläggnings-branscherna, t ex i mål-ningsfärger, spackel, golv-beläggningar, lim och fog-material för betong, i injek-teringsmedel för berg ochbetong, i sätt- och fogbrukm m. Hälsorisker förknip-pade med användning avepoxiprodukter har varit länge uppmärksammade och Arbetar-skyddsstyrelsen tog tidigt fram epoxiföreskrifter och ställde krav påutbildning.

En väl härdad epoxiplast är kemiskt stabil och innebär i regel ingahälsorisker. Riskerna härstammar från de ohärdade produkterna. Dehälsofarliga komponenterna är i allmänhet epoxiharts, reaktiva späd-medel och härdare i form av fria aminer i aminhärdare. Den störstahälsorisken är allergirisken vid hudkontakt.

Den dominerande typen av epoxiharts är DGEBA (diglycidyleterav bisfenol A), en blandning av diglycidyletrar som framställs avbisfenol A och epiklorhydrin. Monomeren med den minsta och mestreaktiva molekylen av DGEBA-typ har molekylvikten 340. Vid hö-gre molekylvikt avtar allergirisken. Ämnet med molekylvikten 340ingår i minskade mängd vid ökande molekylvikt hos hartset. Hart-ser med relativt höga medelmolekylvikter kan dock innehålla bety-dande mängd lågmolekylär komponent. Halten av monomer 340samt den totala halten epoxiharts i produkten skall framgå i varu-informationsbladet. Som tumregel bör epoxiprodukter med haltermonomer 340 större än 1% betraktas som allergiframkallande vidhudkontakt.

IsocyanaterIsocyanater är baskemikalier som används framförallt vid framställ-ning av polyuretan (PUR)-skum, PUR-elastomer, PUR-lim och PUR-lack. De ingående isocyanater som t ex TDI (toluendiisocyanat),

kretsloppssynpunkt, men det är viktigt att redovisa innehåll samthälso- och miljöeffekter.

Betonganvändningen i Sverige är stor (8-9 miljoner ton per år).Om man räknar det totala innehållet i våra bostäder, vägar och broarrör det sig om 500 inbyggda miljoner ton. Betong består till störstadelen av ballast, cement och vatten, men innehåller även en del till-satser, främst flyttillsatser. Dessa tillsatsers viktprocent är relativt li-ten (0,04-0,25 %), men volymen flyttillsatser som används årligenuppgår till ca 5 000 ton och innehållet kan vara dåligt redovisat.

Smörjmedel, formoljorDen totala användningen av smörjmedel uppgår tillstora volymer (160 000-170 000 m3 per år). Det ärsvårt att undvika spill och det är inte alltidalla restprodukter och allt använt materialsamlas upp. Användningen är följaktligenförknippad med ett antal hälso- och miljö-effekter.

Smörjmedel består av basolja och ettantal tillsatser. Basoljan kan vara baseradpå vegetabiliska ämnen eller mineralolja.Oljorna kan orsaka hudproblem som ir-ritation, eksem, allergier eller cancer. Inne-håll av polyaromatiska, cykliska kolväten(PAH) ger cancereffekten. Nedbrytbarhe-ten, som sker med hjälp av mikroorganis-mer, försvåras om medlet inte är baseratpå vegetabiliska ämnen. Ett antal kam-panjer har genomförts för att få smörj-oljan omhändertagen. Utveckling av miljö-anpassade (vegetabiliska) oljor istället förmineraloljor eller syntetiska oljor pågår. Formoljor, en speciell typav smörjmedel används vid betonggjutning. Användningen uppgårtill 2 500-2 700 m3/år. Eftersom spilloljan hamnar i marken, bör en-dast vegetabilisk olja användas.

HärdplasterHärdplaster bildas genom en reaktion mellan två eller flera kompo-nenter som bildar en slutprodukt som har en tredimensionell nät-struktur. Vissa härdplaster kan också framställas genom uppvärm-ning eller strålning. I motsats till termoplaster kan inte härdplastersmältas och omformas och därefter återstelna i den nya formen. Ut-sätts härdplaster för stark värme bryts de ner utan att först smälta.Härdplaster är ofta mycket motståndskraftiga mot kemikalier, högatemperaturer och korrosion och används därför i hög utsträckning ihårda miljöer. Inom byggsektorn ingår de ofta i betongelement, ma-skin- och byggnadskonstruktioner, rörsystem eller cisterner.

8 9

MDI (metylendifenyldiiso-cyanat), HDI (hexametylen-diisocyanat) är farliga ämnenmedan uthärdat PUR-mate-rial är stabilt och i regelofarligt. Ett speciellt problemuppstår vid upphettning avPUR-material genom att iso-cyanater återbildas. Sam-manfogning av PUR-isole-rade fjärrvärmerör är ett så-dant moment, limning avgolvmattor ett annat.

Exponering av isocyanater sker vid den industriella tillverkningenav PUR eller vid bearbetning av PUR-produkter. Arbetsuppgifterdär risk förekommer är bl a värmebehandling (över ca 150 °C), svets-ning, lödning, skärning, sågning, kapning, slipning, målning, lim-ning, spackling.

De mätmetoder som använts sedan länge har visat sig vara otill-räckliga. Nya mätmetoder gör det möjligt att studera nedbrytnings-produkter av polyuretaner. Mätningen försvåras av att halterna i luf-ten ofta är mycket låga, isocyanatmolekylerna är reaktiva och att detförkommer en stor variation av isocyanater i tekniska produkter.

Vid arbete med isocyanater är de största hälsoriskerna effekterpå andningsorganen såsom nästäppa, snuva, irritation i luftvägarsom kan utvecklas till astma.

PCB-haltiga fogmassorPolyklorerade bifenyler (PCB) kom till användning i flera byggnads-material i fogmassor i fasadelement som fönster och byggelement ibetong samt som mjukgörare i bland annat färger under perioden1956-1972. Det sistnämda året förbjöds de i Sverige. Mycket av ma-terial innehållande PCB kan finnas kvar i byggnader. På senare tidhar det visat sig att PCB kan vandra in i kringliggande byggnads-material och läcka från PCB-haltiga fogmassor till luften och marken.

PCB bryts långsamt ner och ackumuleras i näringskedjan och ut-gör därför ett miljöhot.

Byggsektorns Kretsloppsråd har antagit en plan för att kartläggai vilka byggnader PCB förekommer och sanera dessa byggnader föreår 2001. PCB–haltiga fogmassor ska hanteras som farligt avfall ochförbrännas under kontrollerade förhållanden.

ArbetsmaskinerAlla typer av arbetsfordon och maskiner släpper ut ämnen som ärskadliga för miljön och vår hälsa. Utsläppen är av olika typer ochorsakar olika effekter lokalt, regionalt och globalt:

Svavelnedfall (i form av svaveloxider SOX) försurar skogar och sjöar.

Kolväten HC bidrar till bildning av marknära ozon; vissa kolvätenär cancerogena. Fotokemisk smog som bildas av kolväten transpor-teras över stora geografiska områden. Globalt bidrar kolväten tillväxthuseffekten.

Koldioxid CO2 orsakar växthuseffekten med regionala effekter somöversvämningar, oväder m m som följd och rubbar hela jordklotetsekobalans.

Marknära ozon O3 orsakar luftsvägsproblem, förstör grödor längsvägarna och förstärker växthuseffekten.

Kväveoxider NOX bidrar till övergödning av mark och vattendrag.Utsläpp av NOX medverkar till bildning av marknära ozon vid in-verkan av solljuset. Utsläppen orsakar allergier och luftvägs-sjukdomar samt förstäker växthuseffekten. Kväveoxider bidrar äventilll försurningen.

Partiklar PM kan orsaka allergier och luftvägsjukdomar samt can-cer. Partiklar sprids regionalt och kan dämpa växthuseffekten.

Avgasutsläppen från arbetsmaskiner har länge varit ett oregleratområde. Nya regler kommer att begränsa utsläppsnivåer förnytillverkade arbetsmaskiner i enlighet med EG-direktiv.

Utsläpp av NOX, PM, HC och CO regleras. Svenska storstads-kommuner har i samband med att de upphandlar byggtjänster bör-jat ställa krav även på den befintliga maskinparken i form av efter-monterbar utrustning som oxiderande katalysator och partikelfilter.

Krav på driv- och smörjmedel leder till användning av alterna-tiva bränslen baserade på andra råvaror än råolja. Många studierbehövs dock för att fastställa farligheten av de förbrännings- ochrestprodukter som uppstår vid förbränning av alternativa bränslen.

10 11

KEMISKA HÄLSO-OCH MILJÖRISKER

ARBETSMILJÖLAGEN

Arbetsmiljö-verket

• Arbetsmiljö

Naturvårds-verket

• Yttre miljö

Arbetsmiljöinspektionen Länsstyrelsen

Miljö- och hälsoskydds-förvaltningen

MILJÖBALKEN

Kap. 9

MILJÖBALKEN

Kap. 14

Kemikalie-inspektionen

• Tillverkare/Importörer• Bekämpningsmedel

Arbetsmiljöinspektionen

Miljö- och hälsoskydds-förvaltningen

StatensRäddningsverk

Räddnings-verket

LAGEN OM TRANSPORT AV FARLIGTGODS (VÄG OCH JÄRNVÄG)

Polis och tullPolis och brand-myndigheter m fl.

LAGEN OM BRANDFARLIGAOCH EXPLOSIVA VAROR

Farlighet : kemiska ämnets inneboende möjlighetatt orsaka hälso- och miljöeffekter – faroanalys

Risk : sannolikhet för att ett ämnes inneboendeskadliga egenskaper kommer till uttryck som ettresultat av förekomst, hantering, exponeringm m – riskanalys

▼▼

Ansvarsfördelning myndigheter

Ämnen: kemiska grundämnenoch deras föreningar i naturligeller framställd form

Beredningar: blandningar ellerlösningar som består av två ellerflera ämnen

Kemiska produkter: ämnen ochberedningar

Hälso- eller miljöfarliga kemiskaprodukter: uppfyller kriterier samtupptagna på klassificeringslistan

▼▼

▼▼

Myndigheterna godkänner i regel inte produkter innan de släpps påmarknaden med få undantag; Kemikalieinspektionen godkänner be-kämpningsmedel, Läkemedelsverket läkemedel, Livsmedelsverketlivsmedeltillsatser och fodermedeltillsatser. I övrigt åligger det leve-rantören/importören att följa lagstiftningen.

DefinitionerEnligt uppgifter frånKemikalieinspektionenfinns det ca 15 000 ke-miska ämnen på densvenska marknaden.Av dem har ca 3 700 en-skilda kemiska ämnenidentifierats som kanförknippas med bygg-varor, d v s ämnen somfinns i kemiska pro-dukter som används ibyggbranschen menockså i olika råvaroroch tillsatser.

Skilj på farlighet och risk!

HälsofarlighetEn skadlig påverkan kan bara uppstå om man kommer i kontaktmed ett skadligt ämne. Påverkan kan antigen ske direkt på kontakt-stället eller genom att ämnet tas upp i kroppen via någon av upp-tagsvägarna hud, andningsvägar eller mag- och tarmkanal. Effek-terna av hälsofarliga ämnen kan variera från svaga retningsbesvär iluftvägarna till andningsbesvär och medvetslöshet. Man skiljer påakuta (omedelbara) och kroniska (långsiktiga) effekter. Akuta effek-ter uppstår i anslutning till exponeringen (påverkan). Dit räknas ir-ritation och frätande effekter i ögon, näsa och hals, skador på hudenoch även förgiftningar som visar sig inom några timmar. Kroniskaeffekter uppträder lång tid efter exponeringen. Effekterna kan blibestående i form av allergi, astma, cancer, genetiska och reproduk-tionsstörande skador. Hur allvarlig skadan blir beror på expone-ringens längd och storlek, hur ämnet kommer in i kroppen, ämnetsförmåga att stanna kvar i kroppen och ämnets påverkan på krop-pens olika organ.

12 13

AllergiDet finns ca 2 800 kemiska ämnen som är kända för att ge allergi. Deallra flesta kontakteksem härrör dock från ett fåtal ämnen som for-maldehyd, nickel, epoxiharts, akrylater.

De flesta forskare är överens om att sjukdomar på grund av över-känslighet – oönskade försvarsreaktioner från immunförsvaret – ökar.Många studier stödjer förekomsten av geografiska skillnader i allergi-förekomsten mellan befolkningen i öst och väst. Arv och allergener(ämnen som orsakar allergi) tillsammans med miljöfaktorer som rök,fuktiga byggnader, luftföroreningar och en olämplig livstil kan ledatill en sensibilisering, ett allergiutbrott.

Den mest omhuldade teorin för att förklara ökningen av allergierär en förändrad immunbalans på grund av skillnader i tarmfloransom i sin tur misstänks bero på förändrade kost- och levnadsvanorsom skedde i Sverige på 60-talet.

MiljöfarlighetMan bedömer kemiska ämnens miljöpåverkan på vattenmiljön ge-nom att ta hänsyn till tre egenskaper, toxicitet i ekosystemet, ned-brytbarhet och bioackumulation.

Toxicitet för vattenlevande organismerBiologiska effekter av kemiska ämnen bedöms mot olika organis-mer i miljön som fisk, hinnkräfta och alg. Man studerar dödlighetenhos fiskar, rörligheten hos kräftdjur och tillväxten hos alger.

NedbrytbarhetBiologisk nedbrytbarhet är ett mått på hur snabbt och fullständigtett kemiskt ämne kan brytas ned som en följd av mikroorganismersinverkan. Nedbrytning kan ske under närvaro (s k aeroba förhållan-den) eller frånvaro (s k anaeroba förhållanden) av syre. Nedbryt-ningen sker i flera steg och för varje steg tenderar ofta nedbrytnings-produkterna att bli mer vattenlösliga och mindre giftiga. Ibland kandock nedbrytningen avstanna p g a bildning av ett svårnedbrytbartämne.

BioackumulationBioackumulering innebär att ämnen ansamlas i djur och växter. Ettmått på ett ämnes bioackumulering är den s k bioackumulerings-faktorn BCF. Den anger kvoten mellan koncentrationen av ämnet ihela organismen och koncentrationen i det omgivande mediet somvanligen är vatten. Ämnen med BCF-värden (för fisk) över 100 bru-kar betraktas som bioackumulerbara.

Man bör se upp med ämnen som inte är så farliga i sig, men sombildar giftiga nedbrytningsprodukter. Molekylstorlek och molekyl-vikt är viktiga faktorer att ta hänsyn till. Mindre molekyler är oftast

mer reaktiva. Stora molekyler som polymerer och plaster är oftastinerta och har en låg biologisk nedbrytbarhet.

Det finns generella regler för klassificering och märkning av kemiskaämnen. Till grund för hälso- och miljöklassificeringen ligger inter-nationella kriterier. I ämneslistan, OBS- och begränsningslistornafinns det uppgifter om olika ämnens klassificering. Kunskapen ärdock relativt låg vad gäller synergieffekter, som kan uppstå när manutsätts för flera ämnen samtidigt.

Kemikalieinspektionens listor

Information om hälso- och miljöfarliga ämnen iKemikalieinspektionens listor:

OBS-listan är en exempellista över 200 ämnen somdet finns skäl att se upp med.

Begränsningslistan är en förteckning över 240ämnen, för vilka det råder begränsningar eller använd-ningsförbud.

Klassificeringslistan innehåller bindande farlig-hetsklassificeringar på ca 2 500 ämnen och uppdaterasårligen.

14 15

Leverantörens informationspliktOm utredningen visar att produkten har hälso- eller miljöfarliga egen-skaper så måste den förses med produktinformation i form avförpackningsmärkning. Till yrkesmässiga användare skall dessutomvaruinformationsblad lämnas.

Förpackningsmärkningen ska innehålla farosymbol och faro-beteckning, handelsnamn, risk- och skyddsfraser, ingående ämnenskemiska namn samt namn och adress till leverantören.

VaruinformationsbladLeverantören skall lämna varuinformationsblad för hälso- och miljö-farliga produkter, kemiska bekämpningsmedel, brand- ochexplosionsfarliga produkter, ämnen som har hygieniska gränsvärdenoch beredningar där sådana ämnen ingår.

Varuinformationsblad behöver inte lämnas för produkter somöverlåts i konsumentförpackning genom detaljhandeln till allmän-heten, t ex bygghandeln. Däremot skall varuinformationsbladtillhandahållas om de efterfrågas av en yrkesmässig användare.

Varuinformationsbladet skall lämnas kostnadsfritt senast när pro-dukten levereras för första gången. Det får lämnas elektroniskt ommottagaren godkänner det. Det skall vara skrivet på svenska ochinnehålla 16 rubriker med tydlig information om alla uppgifter somhar betydelse för att förebygga skador.

PRODUKTINFORMATION

Enligt miljöbalken (1998:808) 2 kap har alla som hanterar en kemiskprodukt – tillverkare, importörer och användare – ett ansvar för atthindra eller motverka skada på människor eller miljön (försiktighets-principen) och att undvika sådana produkter som kan ersättas medmindre farliga (produktvalsprincipen). Produktvalsprincipen skalläven tillämpas på varor som innehåller eller har behandlats med enkemisk produkt och som kan befaras medföra risker för människorshälsa eller miljön.

Enligt miljöbalken 14 kap 8§ skall den som tillverkar, importerareller överlåter en kemisk produkt lämna uppgifter av betydelse urhälso- och miljöskyddssynpunkt genom märkning eller på annat sätt(produktinformation).

Enligt 3§ förordningen (1998:941) om kemiska produkter skallproduktinformationsskyldigheten även tillämpas på en vara, som inne-håller eller har behandlats med en kemisk produkt och på grund avsina egenskaper kan befaras medföra skada på människor eller miljön.

En generell erfarenhet hittills är att kunskapen om innehåll avkemiska ämnen är bristfällig hos användare. Speciellt gäller dettaför byggvaror som inte är kemiska produkter, dvs inte är kemiskaämnen eller beredningar i lagens bemärkelse. Det gäller t ex el- ochvvs-installationer och komplexa byggvaror.

Miljöbalken innebär dock att de som hanterar eller importerarbyggprodukter som behandlats med hälso- eller miljöfarliga ämnenska undvika sådana produkter som kan ersättas med mindre far-liga. Dessutom måste leverantören lämna uppgifter som är av bety-delse ur hälso- och miljösynpunkt t ex i byggvarudeklarationer ellermiljövarudeklarationer.

Leverantörens utrednings- ochundersökningspliktDen som tillverkar eller importerar en kemisk produkt skall genom-föra och dokumentera en bedömning av produktens egenskaper urhälso- och miljösynpunkt. Bedömningen skall baseras på studier,egna eller andras, utifrån vedertagna kriterier. Uppgifterna skall geinformation om vilka ämnen som ger produkten dess hälso- ochmiljöfarliga egenskaper, om arten och graden av de farliga egenska-perna, vilka skyddsåtgärder som kan behövas vid hantering av pro-dukten och vilka åtgärder som kan behövas för att ta hand om avfallfrån produkten.

16 17

Kemikontoret har tagit fram ca 350 skyddsblad för hälsofarligaämnen och 150 miljöskyddsblad för miljöfarliga ämnen. Skydds-bladen ger utvärderad information om hälsorisker, brand- ochexplosionsrisker, skadeförebyggande åtgärder samt uppgifter omförsta hjälp vid olyckshändelse. De innehåller också administrativauppgifter som klassificering och arbetshygieniska gränsvärden.Miljöskyddsbladen innehåller information om enskilda kemiskaämnens miljöfarlighet och klassificering och kompletterarskyddsbladen. Kemikontorets skyddsblad är ett bra komplement tillskyddsinstruktionerna.

Användaren av kemiska produkter eller varor börgöra följande:

MiljömärkningISO delar in den frivilliga miljömärkningen i tre olika typer.

Typ I innefattar miljö- och symbolmärkning med bestämda krav-nivåer. Olika krav gäller för olika produktområden. Märkningengodkänns av tredje part. Exempel på typ I märkning är EU-blom-man, Svanen och Bra Miljöval. I Sverige sköts Svanmärkningen avMiljömärkningsstyrelsen.

Typ II innefattar egendeklarationer eller företagens egna miljö-uttalanden. Det förekommer inga kravnivåer. Märkningen är öppenför alla produkter och tjänster. Exempel på typ II är byggbranschens

De obligatoriska rubrikerna är:

1. Namnet på produkten och företagetNamnet på varuinformationsbladet ska stämma överens med detnamn som finns på förpackningen och det ska vara samma namnpå den produkt som är inköpt. Bladet ska stämma överens medden inköpta produkten

2. Sammansättning/ämnenas klassificering

3. Farliga egenskaperSammanfattande bedömning om hälsofarligheten, miljöfarlighe-ten, brand- och explosionsrisken

4. Första hjälpen

5. Åtgärder vid brand

6. Åtgärder vid spill

7. Hantering och lagring

8. Begränsning av exponering/personliga skyddsåtgärderHär anges hur man ska skydda sig för att minimera risken t extyp av ögonskydd eller handskar, filtertyp för andningsskydd

9. Fysikaliska och kemiska egenskaper

10.Stabilitet och reaktivitet

11.Toxikologisk information

12.Ekotoxikologisk information

13.Avfallshantering

14.Transportinformation

15.Gällande bestämmelserHär anges förpackningsmärkningen, hänvisning till gällande före-skrifter från Arbetarskyddsstyrelsen, t ex hygieniska gränsvärdeneller obligatoriska läkarundersökningar, gemensamma regler förSverige och eu eller beslut om avvecklingar

16. Övrig information

Föreskrifterna om varuinformationsblad trädde i kraft 1995 och upp-daterats 2001. Dessa regler är baserade på EG-direktivet 91/155/EEG.Standarden ISO 11014-1 om safety data sheets grundar sig på direktivet.

När nya uppgifter har kommit fram av betydelse för att förebyggaskador på hälsa eller miljö skall varuinformationsbladet omarbetas.Den nya versionen skall märkas med “omarbetat“ och datum samtkostnadsfritt lämnas till alla dem som har erhållit den kemiska pro-dukten under de senaste tolv månaderna.

Det är av stor vikt att varuinformationsbladen hamnar hos rätt per-son på företaget. Varuinformationsbladen ska ligga till grund fören säker hantering av kemikalier på arbetsplatsen. De kan kom-pletteras med skyddsblad med detaljerade skyddsinstruktioner,som arbetsgivaren tar fram.

▼▼

▼▼

▼▼

Sortera bort onödiga farliga kemiska produkter

Kontrollera att nya farliga produkter inte införs iverksamheten innan fakta om produkterna ochanvändningen samlats in och en riskbedömninggjorts

Upprätta en aktuell förteckning över alla kemiskaprodukter

Se till att rutiner för information, kontroll ochbevakning införs och att varuinformationsbladoch föreskrifter om hantering, lagring, transportoch avfallshantering finns tillgängliga och följs

Se till att erforderliga skyddsåtgäder vidtas

Se till riskerna med olika arbetsmetoder blirbedömda och åtgärdade

18 19

byggvarudeklarationer, IT-företagens miljövarudeklarationer ochtextilföretagens miljövarudeklarationer.

Typ III är certifierade miljödeklarationer med LCA-baserade fakta.Märkningen innebär inga kravnivåer. Den är öppen för alla produk-ter och tjänster. Den bygger på en tredje partscertifiering. Regeringenhar gett Miljöstyrningsrådet ansvaret för certifiering av miljövaru-deklarationer. De första svenska certifierade miljövarudeklaratione-rna kom under 1998.

Byggsektorns Kretsloppsråd –byggvarudeklarationer1995 tog byggsektorn fram en handlingsplan som omfattar blandandra åtaganden framtagning av byggvarudeklarationer, för de va-ror som förekommer på marknaden. Under 1997och 2000 utkomanvisningar om att byggvarudeklarationer skulle innehålla följande:

➔ produktnamn

➔ företagsinformation

➔ produktinformation

➔ detaljerad redovisning om påverkan på yttre och inre miljö, energi-användning, råvaruförbrukning, utsläpp och inverkan på mark.

INRE MILJÖ

• Innehåll av allergi-framkallande ämnen

• Byggprocess

• Egenemissioner

• Omgivande material

• Underlag för rekommen-dationer för omgivandematerial

• Drift och underhåll

• Ljudnivå

• Elektriska och magne-tiska fält

YTTRE MILJÖ

Miljöpåverkan

• Energianvändning

• Råvaruförbrukning

• Utsläpp till vattenoch luft

• Inverkan på mark

Livscykelfas

• Ingående material

• Produktion

• Distribution

• Byggskedet

• Bruksskedet

• Rivning

• Restprodukter

• Avfall

Livscykeln beskrivs både kvantitativt och kvalitativt. På ingåendematerial redogörs för produktionscykeln, dvs hur man transporte-rar materialet, vilket emballage som används, hur mycket energi somförbrukas, vad som händer under byggskedet och vid rivning, omprodukten går att återanvända, om den ska hanteras som farligt av-fall, om den går att deponera etc.

Vad gäller inre miljö lämnas uppgift om innehåll av allergi-framkallande ämnen, om enskilda ämnen eller den totala mängdenflyktiga organiska ämnen som emitteras. Information ges även omvilka kemikalier som krävs vid drift och underhåll, om buller samtom elektriska och magnetiska fält. Byggvarudeklarationerna inne-håller ingen värdering av miljöinformationen.

20 21

chefen). Den som har samordningsansvaret skall organisera engemensam skyddsverksamhet tillsammans med entreprenöreroch andra företag på det gemensamma arbetsstället.

Regler om hur man ska förfara för att uppnå en säker arbetsmiljöfinns i Arbetsmiljöverkets ca 200 föreskriftsamlingar, varav cirka 40rör byggindustrin i större eller mindre grad. Bland föreskrifterna finnsett antal direkt straffsanktionerade bestämmelser. De flesta är dockfunktionsutformade.

Arbetsmiljöinspektionen är den tillsynsmyndighet som har an-svaret för att reglerna efterlevs, den som ställer krav och kan med-dela föreläggande eller förbud. Företagen kan, inom tre veckor, över-klaga ett föreläggande om det innehåller något de inte anser sig skyl-diga att leva upp till. Har man inte gjort överklagandet inom före-skriven tid bör man efterfölja ställda krav.

InternkontrollSärskilda föreskrifter om systematiskt arbetsmiljölarbete, AFS 2001:1beskriver krav på företagens arbetsmiljöarbete och arbetet med“arbetsmiljösäkring“, bla inom följande områden:

ArbetsmiljöpolicyFöretagsledningen skall ge tydliga signaler till de anställda om attarbetsmiljöfrågorna är viktiga i företagets verksamhet.

Delegering av ansvaretMed detta menas fördelningen av arbetsgivarens arbetsuppgifter.När ett företag gör denna delegering måste vederbörande vara till-räckligt kompetent och få tillräckliga resurser och befogenheter föratt kunna utföra det som är nödvändigt.

HandlingsplanÅrliga handlingsplaner skall upprättas i företaget som beskriver deåtgärder som behövs beträffande t ex samarbete och trivsel, fysiskaoch kemiska risker samt andra arbetsmiljöfrågor för att förbättra ar-betsmiljön.

Särskilda föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete, AFS1999:3 (träder i kraft 2000-01-01) ställer bla krav på arbetsmiljöplanför varje byggarbetsplats.

Arbetsmiljöplanen, som skall upprättas av byggherren, omfattarallmänna ordnings- och skyddsregler, skyddsorganisation, huvud-tidplan och särskilda åtgärder vid riskfyllda arbeten. Riskfyllda ar-beten är t ex sådana där man utsätts för kemiska och biologiska äm-nen som medför särskild risk och fara. Ett konkret exempel är asbest-rivningen som också innebär en undersökningsplikt.

Handlingsplaner är företagsrelaterade medan arbetsmiljöplanerär objektrelaterade och rör den aktuella arbetsplatsen.

ARBETSMILJÖ

Fd Bygghälsan har fram till 1993 arbetat med arbetsmiljöfrågorna ibyggföretagen på uppdrag av parterna på arbetsmarknaden. Intres-set för dessa frågor i företagen har dock ofta varit relativt begränsat,liksom kunskapen.

På 70- och 80-talen handlade frågorna mest om asbest och epoxi-plast. Därutöver ägnade man sig inom byggbranschen åt ergonomioch fallolyckor. Det som hände i Hallandsåsen och andra liknandeincidenter har förvisso fungerat som en väckarklocka, men oavsettdessa händelser ökar intresset för miljöfrågor alltmer, liksom in-sikten att ökade kunskaper behövs.

ArbetsmiljölagenArbetsmiljölagen är en arbetsrättslig lag-stiftning som gäller relationen arbetsgi-vare – arbetstagare och som inte berörtredje man. Lagens ändamål är att före-bygga ohälsa och olycksfall i arbetet samtatt i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.Tillämpningsområdet är där verksamhetbedrivs och lagen gäller även ensam-företagare i byggverksamhet.

Arbetsmiljölagen beskriver de olika aktörernas skyldigheter:➔ arbetsgivarens ansvar inom områdena information, instruktion,

metodval, val av hjälpmedel och att arbetsmiljöarbetet bedrivspå ett systematiskt sätt,

➔ arbetstagarens skyldighet att medverka till att skapa en god ar-betsmiljö, till exempel genom att använda och sköta den skydds-utrustning som arbetsgivaren tillhandahåller,

➔ tillverkarens ansvar för tekniska anordningar och kemiska äm-nen. Bl a hänvisas till Kemikalieinspektionens krav på tillverka-ren att märka förpackningarna med innehållsinformation. Där-utöver ska varuinformationsbladen ge adekvat instruktion omhantering till arbetsgivaren, som i sin tur är skyldig att föra dennainformation vidare till arbetstagaren,

➔ byggherrens ansvar för projektering och samordning.Ofta överlåts byggherrens ansvar för samordning av skyddsåt-gärder på byggarbetsplatsen på generalentreprenören (plats-

22 23

HärdplasterFöreskrifter om härdplaster, AFS 1996:4, ändrad i 2000:28, beskriverkrav på försiktighetsåtgärder i samband med hantering avhärdplaster med bla skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner,register med uppgifter om läkarundersökning och expositions-förhållanden samt om utbildning. Särskilda bestämmelser gäller så-dana härdplaster som epoxi-, uretan- och akrylatplast.

Hygieniska gränsvärdenFöreskrifter om hygieniska gränsvärden, AFS 2000:3 anger hur mycketoch hur länge arbetstagare får utsättas för olika farliga ämnen. Nivå-gränsvärden gäller exposition under en hel dag medan korttids-värden och takgränsvärden handlar om en referenstid på 15 minu-ter. Företag som misstänker att dessa värden överskrids är skyldigaatt göra nödvändiga mätningar.

Ansvaret för att upphandla företagshälsovård ligger numera helt påföretagen. Företagshälsovården erbjuder service i form av arbetar-skydd, arbetshygien, ergonomi, friskvård, medicin och rehabilite-ring.

Information/utbildningArbetsmiljöavtalen reglerar erforderlig utbildning för skyddsombud.I denna utbildning deltar också arbetsledning.

Arbetsgivaren är skyldig att informera berörda arbetstagare om ris-kerna med de farliga ämnen som förekommer på arbetsplatsen ochom hur dessa kan undvikas samt att erbjuda adekvat utbildning.Vad gäller t ex rivning av asbest kan arbetsgivaren dömas till ca 30dagsböter om hans personal inte har den anvisade 4-dagars-utbildningen för inomhusrivning respektive 2 dagar för utomhus-rivning. Att tolka reglerna på ett riktigt sätt kräver i sin tur särskildakunskaper hos arbetsgivaren.

Informationen bör även omfatta rutiner för den interna kemikalie-kontrollen. Arbetsgivaren bör också se över hanteringsrutinerna.

Vid hantering av härdplaster liksom asbest gäller speciella föreskrif-ter angående utbildning, läkarundersökning innan arbetet påbörjasoch därefter regelbunden uppföljning. Dessa föreskrifter är ocksåstraffsanktionerade.

För att höja kompetensen hos arbetstagarna, kan t ex funktionsut-bildningar genomföras för arbetsledare och skyddsombud. Utbild-ningsmaterial, som går att rekvirera från Byggentreprenörerna inne-håller också tolkningar av Räddningsverkets och Sprängämnes-inspektionens bestämmelser angående arbete i t ex berg.

Farliga ämnenFöreskrifter om kemiska arbets-miljörisker, AFS 2000:4 beskriverkrav på produktval, försiktighets-åtgärder, personlig skyddsutrust-ning och hygien samt informationvid hantering. En förteckning överfarliga ämnen som hanteras på

arbetsplatsen dvs hälso- och miljöfarliga, brandfarliga, explosivaprodukter och varor samt ämnen i den hygieniska gränsvärdeslistanskall vara tillgänglig på arbetsstället för berörda och kontinuerligtuppdateras. Om man förvarar varuinformationsblad på ett syste-matiserat sätt, tex i alfabetisk ordning, kan de med vissa komplette-ringar fungera som en sådan förteckning. Utifrån dessa kan man påvarje företag utforma skyddsinstruktioner som passar för just detföretaget.

Arbetstagaren är skyldig att rapportera till arbetsledningen omohälsa och olycksfall som kan sättas i samband med farligt ämne.Arbetsgivaren är i sin tur skyldig att vidta åtgärder för att eliminerauppkomsten av sådana skador och i möjligaste mån hitta miljövän-liga alternativ i stället.

24 25

MiljöbalkenDen nya miljöbalken som trädde i kraft den 1 januari 1999 medfören klarare struktur, men även fortsättningsvis kommer lagstiftningenatt framstå som svårgripbar och omfattande.

I miljöbalken (1998:808) sammanförs femton centrala lagar. Vid si-dan av miljöbalken finns ett flertal lagar som också innehåller miljö-bestämmelser.I balkens andra kapitel finns ett antal hänsynsregler som riktar sigtill alla som bedriver verksamhet som kan påverka miljön.

Den yttersta regeln är den s k stoppregeln som innebär att verk-samhet som innebär en oacceptabel störning ur miljösynpunkt ellerrisk för människors hälsa i princip inte får utövas.

MILJÖJURIDIK

En utförlig beskrivning av aktuell miljöjuridik för byggare återfinnsi Byggentreprenörernas skrift Miljölagstiftning för byggsektorn – enöversikt.

Det europeiska regelverket omfattar i dag ca 200 rättsakter som rörmiljön. Bindande rättsakter kan ha formen av förordningar, direktiveller beslut.

EG-förordningar är bindande och direkt tillämpliga i varje med-lemsstat.

EG-direktiv är bindande för varje medlemsstat med avseende påde resultat som ska uppnås men överlåter åt de nationer eller myn-digheter att bestämma form och tillvägagångssätt.

Miljö är ett begrepp som är omfattande och svårt att avgränsa på ettentydigt sätt. Det märks tydligt när det gäller den svenska miljö-lagstiftningen. Den är omfattande och heterogen. Samma fråga kanregleras av olika lagar från olika utgångspunkter.

Miljölagstiftningen omfattar i huvudsak:– plan- och marklagstiftning– skyddslagstiftning– lagstiftning om utvinning av naturresurser– lagstiftning om vissa anläggningar.

Författningar

• Lagar

• Förordningar

• Föreskrifter

EU:s rättsakter

• Förordning–Direkt bindande

• Direktiv–Bindande vad gäller det resultatsom ska uppnås, men fritt förlandet att bestämma om formen

• Beslut

I miljöbalken

Bestämmelserna i följande 15 lagar arbe-tas in i en miljöbalk:

– naturvårdslagen (1964:822),

– miljöskyddslagen (1969:387),

– lagen (1971:1154) om förbud mot dump-ning av avfall i vatten,

– lagen (1976:1054) om svavelhaltigtbränsle,

– lagen (1979:425) om skötsel avjordbruksmark,

– renhållningslagen (1979:596),

– hälsoskyddslagen (1982:1080),

– vattenlagen (1983:291),

– lagen (1983:428) om spridning av be-kämpningsmedel över skogsmark,

– lagen (1985:426) om kemiska produkter,

– miljöskadelagen (1986:225),

– lagen (1987:12) om hushållning mednaturresurser m m,

– lagen (1991:639) om förhandsgransk-ning av biologiska bekämpningsmedel,

– lagen (1994:900) om genetiskt modifie-rade organismer,

– lagen (1994:1818) om åtgärder beträf-fande djur och växter som tillhör skyd-dade arter.

Utanför miljöbalken

• PBL

• Väglagen

• Arbetsmiljölagen

• Produktansvarslagen

• Lagen om transport avfarligt gods

• Strålskyddslagen

• Jaktlagen

• Lagen om tillfälligt bil-förbud

• m fl

26 27

Miljöbalkens allmänna hänsynsregler:➔ kunskapskrav➔ försiktighetsprincipen➔ principen om bästa möjliga teknik➔ lokaliseringsprincipen➔ hushållsningsprincipen➔ kretsloppsprincipen➔ produktvalsprincipen➔ principen om att förorenaren ska betala

Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om lägsta godtagbara kvalitet förluft, mark och vatten samt åtgärdsprogram för genomförande. Istäl-let för att utgå ifrån den miljöstörande verksamheten och sätta grän-ser för utsläppen utgår man ifrån vad miljön tål. Idag finns endastnormer utfärdade av Naturvårdsverket om kvävedioxid, svaveldi-oxid och bly i inomhusluft.

Efterbehandlingsansvar för förorenade områden ligger i första hand påverksamhetsutövare och i andra hand fastighetsägare som förvär-vat fastigheten med vetskap om föroreningen. En nyhet är att soli-dariskt ansvar gäller inom varje kategori, vilket innebär att myndig-heterna kan gå på vem som helst i kedjan och utkräva hela ansvaret.

Efterbehandlingsansvaret gäller i fråga om miljöfarlig verksam-het vars faktiska drift har pågått efter den 30 juni 1969. Fastighet-sägarens ansvar gäller endast förvärv efter den 1 januari 1999. Kon-sekvensen av detta bli att köpare av fastigheter kommer att avkrävasäljare en noggrann redovisning av eventuella föroreningar.

LOULagstiftningen syftar främst till en avvägning mellan enskilda ochallmänna intressen. Det ökande intresset för miljöfrågor gör att grän-serna ständigt ändras. Utvecklingen tenderar att mer påverkas avmarknaden än av lagstiftaren. I byggbranschen kommer det till ut-tryck i de olika miljökrav som ställs av beställare vid upphandling.Inte minst gäller detta offentliga beställare.

Lagen om offentlig upphandling (LOU) är i realiteten en sam-manställning av ett antal EG-direktiv. Grundtanken i dessa är attmöjliggöra konkurrens och fri rörlighet av varor och tjänster. Idénom fri rörlighet står ofta i konflikt med miljöhänsynen. Gränsernaför vilka miljökrav som kan ställas sätts ytterst av EU-domstolen.Såvitt är känt finns inga sådana avgöranden.

Lagen om offentlig upphandling ger utrymme för miljökrav så-vitt gäller slutprodukten men inte själva produktionsprocessen. Enmiljöfarlig process kan ju resultera i en miljövänlig produkt och detär med produkterna som leverantörerna ska konkurrerar. Det ärdärför möjligt att exempelvis ställa krav på transportfordonen men

inte på att transportvägarna ska vara korta. Det senare innebär enklar diskriminering av utländska leverantörer. På motsvarande sättgår det att kräva att leverantören uppfyller de kriterier som liggertill grund för exempelvis Svanmärkning, däremot går det inte attkräva en viss miljömärkning. Detsamma gäller krav på certifieringenligt ISO 14001 eller EMAS. Sådan certifiering får inte uppställassom krav. Däremot kan det ställas frågor om företagets miljöarbete.

AF-AMAByggsektorns Kretsloppsråd har initierat en kretsloppsanpassningav branschdokument AMA (Allmän Material- och Arbetsbeskriv-ning) som används för att upprätta bygg- och installations-beskrivningar vid upphandling och genomförande av byggprojekt.Det pågår för närvarande en översyn av AMA. I samband med revi-dering av AMA-delarna införs nya krav på miljöhänsyn ochkretsloppstänkande. Nya avsnitt för redovisning av byggvaru-deklarationer, miljöledningssystem, miljöplan och miljörevision hartillkommit. Successivt kommer kretsloppsaspekter att arbetas in ialla AMA-delar.

AB 92/ABTMålkonflikter finns inbyggda i byggprocessen. Entreprenören skatillhandahålla sin samlade kompetens, beställaren vill ha insyn, kon-troll och konkurrensutsätta projektet samtidigt som samhället stäl-ler allt högre krav på miljömässigt säkert utförande. De traditionellaentreprenadformerna och upphandlingsmodellerna ger kanske intede långsiktigt bästa resultaten.

Beställaren bestämmer och föreskriver hur uppdraget ska genom-föras, medan byggföretaget endast utför arbetet. Om beställaren harbristfälliga miljökunskaper är problemen uppenbara.

AB tar t ex inte hänsyn till att kemikalielagstiftningen läggersamma krav på beställaren som på entreprenören att följaförsiktighetsprincipen och produktvalsprincipen.

28 29

Kemikalieinspektionens broschyrerBygga för att förebygga – om cement, fogmassor, isolering, träskydd

Nyanserade färgval

Miljön, hälsan och tillsatser i PVC-plast

Flamskyddsmedel hotar miljön

Tänk på miljön – Välj rätt virke och träskydd

Allergi och kemiska produkter, andra rev. upplagan

Välj mindre riskabla kemikalier! 7 steg till substitution

Kemiska ämnen med hormonell påverkan

Produktinformation – Hjälp till dig som arbetar med klassificering,märkning och varuinformationsblad

Kemikalieinspektionens föreskrifterKIFS 1994:12 om klassificering och märkning av kemiska produkter

KIFS 1998:8 om kemiska produkter och biotekniska organismer

Kemikalieinspektionens rapporter4/91. Tillsynsprojekt härdplaster (epoxi-, isocyanat- och akrylat-

produkter)

8/92. Rena smörjan? Smörjmedel – möjligheter till förändring

9/94. Risk assessment of polybrominated diphenyl ethers

15/95. Tillsatser i plast – slutrapport från plastadditivprojektet

16/95. Flamskyddsmedelsprojektet. Slutrapport

2/96. En nyans grönare – en studie av färg till konsument- ochyrkesmåleri

6/96. Additiv i PVC – Märkning av PVC

7/97. Nickel i handverktyg

KemikontoretSkyddsblad för kemiska produkter. Kontinuerlig uppdatering

Miljöskyddsblad för kemiska produkter. Kontinuerlig uppdatering

Integrerat ledningssystem för säkerhet, hälsa och miljö. En handbokmed rutiner om SMH-ledningssystem 1997

Kemikontorets laghandbok för säkerhet, hälsa och miljö. Kontinuer-lig uppdatering

REFERENSLISTA

PreventKemiska hälsorisker, 1997

Isocyanatbroschyr, bygg, 1999

ArbetsmiljöverketArbetsplatsens kemikaliekontroll

Sveriges ByggindustrierMiljölagstiftning för byggsektorn

Bygg- och rivningsavfall

Hållbara val – färg, fog, lim

Påbyggnadsutbildning i arbetsmiljö – studiehäften:

BeläggningByggprocessenEngagemang och trivselErgonomiIdéer för ökad effektivitet och säkerhet vid ROT-arbetenMark-väg-banMaskiner och tillbehörMaskiner och utrustningar för ökad effektivitet och säkerhet

vid ROT-arbetenNybyggnad hus och anläggningRehabSchakt och groparSprängning & bergarbete

Internkontroll av arbetsmiljön i byggverksamhet – en vägledningtill arbetsmiljösäkring

Arbetsmiljö. Särtryck från Rätt på Bygget

Tips & Nytta. Tjänster i företagshälsovård. Bygg-, Väg- och Anlägg-ningsföretag 1998

Värt att veta – handskar 1999

30 31

NaturvårdsverketJansson Bo, Sandberg J, Johansson N, Åsterbro A (1997). PCB i fog-massor – stort eller litet problem. Naturvårdsverkets rapport 4697

Miljövarudeklarationer (1997). Idédokument. Naturvårdsverketsrapport 4775

SAF Svenska arbetsgivareföreningenOBS! Kemikalier. Vinst eller förlust – för företag som egentligen intehar någon kemikaliehantering – broschyr

Övriga referenserStatens Byggeforskningsinstitut 1999. Problematiske stoffer ibyggevarer SBI Meddelelse 122

Sjölund Gustaf (1997). Kväveläckage från sprängstensmassor. Exa-mensarbete Luleå tekniska Universitet 1997:332 CIV

Byggvarudeklarationer (1997). Ett led i byggsektorns miljöansvar förbyggvaror. AB Svensk Byggtjänst

Miljömärkt Nr 19 1997. Tema byggbranschen. Magasin från SIS Miljö-märkning

Bestämmelser för certifierade miljövarudeklarationer – Allmännaprinciper och tillvägagångssätt. AB Svenska MiljöstyrningsrådetMSR 1998:1

Gatu- och fastighetskontoret i Stockholm, Trafikkontoret i Göteborgoch Gatukontoret i Malmö 1998: miljökrav på arbetsmaskiner ochlastbilar från 1 januari 1999

MYNDIGHETERORGANISATIONER

PreventBox 20133104 60 Stockholmtel: 08-402 02 00fax: 08-402 20 50hemsida: www.prevent.se

Arbetsmiljöverket117 84 Solnatel: 08-730 90 00fax: 08-730 19 67hemsida: www.av.se

BoverketBox 534371 23 Karlskronatel: 0455-35 30 00fax: 0455-35 31 00hemsida: www.boverket.se

FORMASBox 1206111 82 Stockholmtel: 08-755 40 00fax: 08-755 40 10hemsida: www.formas.se

KemikalieinspektionenBox 1384171 27 Solnatel: 08-783 11 00fax: 08-735 76 98hemsida: www.kemi.se

Naturvårdsverket106 48 Stockholmtel: 08-698 10 00fax:08-20 29 25hemsida: www.environ.se

Räddningsverket651 80 Karlstadtel: 054-13 50 00fax: 054-13 56 00hemsida: www.srv.se

Socialstyrelsen106 30 Stockholmtel: 08-555 530 00hemsida: www.sos.se

Byggsektorns KretsloppsrådBox 9608117 91 Stockholmtel: 08-613 57 63fax: 08-613 57 01hemsida:www.kretsloppsradet.com

Svenskt Näringsliv114 82 Stockholmtel: 08-553 430 00fax: 08-553 430 99hemsida:www.svensktnaringsliv.se

KemikontoretBox 5501114 85 Stockholmtel: 08-783 80 00fax:08-663 63 23hemsida: www.chemind.se

MiljöstyrningsrådetBox 70396107 24 Stockholmtel: 08-700 62 54fax: 08-700 62 59hemsida: www.environdec.com

32 33

SIS Miljömärkning118 80 Stockholmtel: 08-55 55 24 00fax: 08-55 55 24 01hemsida: www.svanen.nu

Svensk Byggtjänst AB113 87 Stockholmtel: 08-457 10 00fax: 08-457 11 38hemsida: www.byggtjanst.se

ORDLISTA

Allergi Överkänslighet, immunologiskt påvisbar, som uppstårefter vanligen upprepad kontakt med ett ämne. Allergikan yttra sig som kontakteksem, snuva och rinnandeögon eller andningsbesvär (astma)

ANFO Sprängämne bestående av ammoniumnitrat och dieselolja(Ammonium Nitrate Fuel Oil)

Bioackumulering Ansamling i djur och växter

CAS-nr Internationellt identitetsnummer för varje kemiskt ämne.CAS är en förkortning av Chemicals Abstracts Serviceregistery number

DGEBA Diglycidyletrar av bisfenol A och epiklorhydrin

Ekotoxicitet Giftighet i miljön

Epoxiharts Harts som används för framställning av epoxiplast

Exposition Att utsättas för ett ämne genom hudkontakt, inandning,förtäring (exponering)

Farliga ämnen Ämnen, sammansatta produkter eller material som genomsina kemiska eller fysikalisk-kemiska egenskaper kanföranleda skada på människor, miljö och egendom vidfelaktig hantering

Flyktighet Mått på avdunstningshastighet

Härda Överföra en härdbar polymer till en fast, stabil, olösligslutprodukt genom tvärbindningsreaktion

Inert Mycket reaktionströg eller avsaknad av reaktionsförmåga

Isocyanat Typ av kemisk förening som innehåller en eller flerareaktiva grupper bestående av kväve, kol och syre

Kolväten Föreningar som består uteslutande av kol och väte. Kolvä-ten kan vara alifatiska t ex hexan, alicykliska t ex naftener,aromatiska t ex bensen, toluen, xylen. Polycykliska aro-matiska kolväten har kondenserad flerringstruktur.

LCA Livscykelanalys

Lösningsmedel Organiska vätskor som huvudsakligen används för attlösa, späda eller förtunna andra ämnen. Ett lösningsmedelkan bestå av ett kemiskt ämne eller en blandning av flerakemiska ämnen

Medelmolekylvikt Vägt medelvärde av ingående molekylers molekylvikter

34 35

Miljö Omgivningar där företaget verkar, vilket omfattar luft,vatten, mark, naturresurser, flora, fauna, människan samtsamspel mellan dessa

Molekyl Två eller flera atomer sammanbundna till en definieradkemisk förening

Molekylvikt Summan av atomvikterna för de atomer som ingår imolekylen

Monomer Enkel molekyl med förmåga att kunna sammankopplasmed flera andra molekyler av samma eller olika slag tillstörre molekyler (polymerer). Dessa får ofta namn eftermonomeren föregånget av poly- (t ex polyeten) eller följdav -plast (tex uretanplast)

Nedbrytning Anger hur snabbt och fullständigt ett ämne kan brytasned oftast som en följd av mikroorganismers inverkan

PCB Polyklorerade bifenyler

Poly- = många, anger att ett ämne är högmolekylärt

Polymer Mycket stor molekyl som byggs upp av mindre repete-rande enheter

Polymerisera Låta mindre kemiska enheter (monomerer) reagera genomsammankoppling till stora enheter, makromolekyler, iform av kedjor eller nätverk ofta med mycket hög mole-kylvikt

Polyuretan Plast som tillverkats av bl a isocyanat

PUR Polyuretan

Reaktivitet Benägenhet att reagera

Termoplast Plast som vid uppvärmning blir formbar utan att kemisktförändras

Toxicitet Giftighet

Uretanplast Alternativt namn till polyuretan

Överkänslighet Förhöjd känslighet som kan beror på immunologiska ellericke-immunologiska mekanismer

Box 7835, 103 98 Stockholmtel: 08-698 58 00, fax: 08-698 59 00

www.bygg.org