Skandinaviska Gummibåtsklubben(Scandinavian Inflatable Boat Association)

http://hem.passagen.se/sgkrib

ISSN 1650-2760

Kikare och ljusförstärkare

Ett s

peci

alm

edle

msb

lad

utgi

vet a

v Sk

andi

navi

ska G

umm

ibåt

sklu

bben

2:a

upp

l. 20

02

SPECIALSPECIALSPECIALSPECIALSPECIALSPECIALSPECIALSPECIALSPECIALSPECIAL

Grundad 1988

Sid 2

Kikare i sig själv är en vetenskap

Du håller just nu en av Skandinaviska Gummibåtsklubbens Specialer i Din hand. Den handlar omen produktinformation om kikare. En kikare är ett arbetsredskap lika väl som snickaren har ham-maren och muraren mursleven.

Det finns ett otal olika kikare som är anpassade för olika ändamål. Det märkliga är att när folki gemen köper kikare så köper de just bara en "kikare". Det är minst lika viktigt som någon annatatt välja rätt. Om Du t. ex. skall köpa en bil där Du behöver stor lastförmåga så köper Du ju inte ensportvagn.

Olika kikare är anpassade för olikaanvändningsätt, och det finns också stor skillnadpå dess kvalitet. Min förhoppning är att när Duläst igenom specialen om kikare att Du fått litemer kött på benen och har lättare för att väljarätt. Fred Lundberg

ordf. och grundaretill SGK

Specialen ”Råd, Tips,Service och underhåll avgummibåtar och RIB”får alla nya medlemmar.Tidningen innehåller merän 170 bilder och illu-strationer, nästan alla ifärg.

Här behövs alltid nya idéer och för-slag från praktiska livet. Detta är ingenskrivbordsprodukt, utan från verkligheten.

Klubbtidningen ”Gum-mibåtar & RIB” kommerut minst fyra gånger omåret – helt i färg.

Om det skall bli flernummer än fyra behövsdet engagerade medlem-mar och sponsorer som

kan skriva, ge tips, etc. för att detta skallbli möjligt. 5 nr per år är inget ovanligtoch något år kan det bli 6.

Specialen om den då 28-årige läkaren Dr Bom-bards fantastiska över-levnadsexperiment i bör-jan av 1950-talet i en4,80 m lång gummibåt.

Genom hans bedrif-ter blev det en helt ny syn

på hur skeppsbrutna har det i en mångagånger till synes förtvivlad situation. Var-för överlever vissa i många veckor i prin-cip utan tillgång till någonting – andra dörefter tre dagar trots att livbåten eller flottenhar proviant och vatten för månader?

Svaret är helt enkelt att skräcken ochförtvivlan tar överhand och bryter nermänniskan på några få dagar.

SGK har ett omfattande informationsmaterial

Gratis för medlemmar Gratis för medlemmar

Häftet behandlar navi-gationens grunder ochtonvikten är lagd på entyp av navigering sompassar i småbåtar sominte har stora platser försjökort och en massa in-strument. Att kunna na-

vigera från grunden är ett av det viktigastesom finns när Du befinner Dig på sjön.Elektroniska hjälpmedel är i regel mycketbra men utan förkunskaper är dessa intemycket att ha.

Välkommen i klubben ärett häfte framtagit för attge nya medlemmar ensnabbinfo och introduk-tion om vad klubben äroch har gjort sedan star-ten 1988.

Är Du ”gammal”medlem och vill ha ett ex så bara beställ.

Gratis för medlemmar

Specialen om gum-mibåtens historia strä-cker sig från år 880 f. Kr.fram till dagens modernaRIB.

Mycket handlar omfranska Zodiac, som ärföregångare när det gäl-

ler produkter tillverkade i specialvävar.Men även en del om svensk gum-mibåtshistoria som började redan 1931,när Trelleborgs Gummifabrik levereradede första patrullbåtarna till svenska armén.Trelleborgs Gummifabrik tillverkade ocksåuppblåsbara kanoter, vilket nog gör demtill en av de första i världen.

Att producera dessa tidningar är ett mycket stort arbete, tar lång tid och kostar en del. Därför är det inte alltid möjligt att ständigt trycka upp nya – det kan bliluckor i leveranserna och det är inte alltid som ”Specialerna” är tillgängliga. Upplagan kan tillfälligt vara slut och en ny uppdatering på gång.

Skandinaviska GummibåtsklubbenÄspinge, falkvägen 642SE-s42 95 HörbySverigeTel/fax, Int: +46 41 59 41 84Tel/fax, Nat: 0415-941 84

Sid 3

Vilken kikare skall jag välja

Kikare med

porroprismorDen klassiska prismakikaren medtydligt vinkelställda, lite bredareprismahus. Namnet har denna ki-kare fått efter sin upphovsman, ita-lienaren Ignatius Porro.

De bästa kvalitéerna av porr-oprismor kallas BaK-4 prismor. Dekan ge 40% mer ljus under dåligaljusförhållanden. Porroprismesy-stemet ger optimal tredimensionellsyn, d.v.s. stort skärpedjup.

Kikare med

takkantsprismorEn ny modernare kikartyp med heltraka prismahus. Dessa kikare kangöras i betydligt mindre och smi-digare format, även med vidfält-soptik, utan att förlora sin högabildkvalitet.

Det första du skall fråga dig är —vad skall jag använda kikaren till?När har jag mest nytta av den?

Är du ute efter en bra båtkikareeller en utpräglad jaktkikare, ärvalet lättare. Knepigare blir det omdu vill ha en kikare som hela fa-miljen har nytta av.

Som du säkert upptäckt finnsdet tusen och ett ögonblick då allakan behöva se livet i större per-spektiv och att det är svårt att bindavissa kikarmodeller till bestämdaanvändningsområde.

Det är nu många andra syn-punkter än det rent tekniska somär avgörande. Antingen du köperkikare för nöjes skull eller säker-hets skull, handlar det om en inven-stering på längre sikt.

Du kommer här att få lite tek-niska uppgifter och data på hur enkikare är uppbyggd och fungerar.Men det har kanske ännu störrebetydelse att inhandla en kikare avhög kvalitet. Som det flesta vet såär ju 7x50 kikaren nästan det alle-narådande på sjön. Men det gällerockså att köpa en kikare av högkvalitet om man vill ha ett verktygsom fungerar.

Om vi åter jämför med en 7x50kikare har den betydligt bättre ljus-styrka än t ex en 8x30 kikare, för-utsatt att vi håller oss inom sammakvalitetsgrupp. En 8x30 kikare avhög kvalitet kan mycket väl ha enbättre ljusstyrka än en 7x50 kikareav låg kvalitet — så det är inte barade matematiska uträkningarna somdu måste ta hänsyn till.

Kikare och glasögonDet är idag många människor som använ-der glasögon och många kan inte undvaradem när de skall se i en kikare.

De flesta kikare har glasögonvänliga ögonmusslor som går attböja in så att ögat kommer så nära okularlinsen som möjligt. Dåuppnår man ett större synfält. Om man inte böjer in ögonmusslornatappar man cirka 15% av syn-fältet.

Det finns idag kikarekonstruerade med långtögonavstånd, som haren finare optisk åter-givning av motivet samtfullt synfält vid använd-ning av glasögon.

Vinjetering med ögonmusslor och glasögen, resp. utan.

Sid 4

7x kikare 10x kikare

A= Verkligt synfält 6,5°B= Skenbart synält 52°C= Synfält vid 1000 m, 114m

SynfältDet verkliga synfältet är synfältetsvinkel mätt från kikarens objektiv.Det skenbara synfältet är hur dennavinkel uppfattas av ögat och erhål-les genom att multiplicera det verk-liga synfältet med förstoringen.

Synfältet på 1000 m är breddenpå synfältet. Synfältets vinkelanges i grader på kikaren. En ki-kare med stort synfält är lättare atthålla still och en vidvinkelkikarehar extra stort synfält.

UtgångspupillenUtgångspupillen är bilden av ob-jektivet, sedd genom okularet, närkikaren hålls ett stycke framförögat.

Utgångspupillens diameter (imm) erhålles genom att divideraden effektiva öppningen med för-storingen.

Ögats pupill kan variera mel-lan 2-3 mm i dagsljus, till 7 mm imörker. En utgångspupill på 7 mmger alltså maximalt ljus till det ut-vidgade ögat och är därför idealiski mörker.

Kikarens pupilldiameter 100 mm och ögats pupilldiameter 7 mm.

Föremålet betraktat genom kikare. Avståndet förefaller att vara 100 m

FörstoringFörstoringen är den skenbara ök-ningen av ett föremåls storlek jäm-fört med ett obeväpnat öga.

Ett föremål på 700 meters av-stånd sett med 7x förstoring ser utsom det skulle göra på 100 metersavstånd med ett obeväpnat öga.

Förstoringar mindre än 5x ärvanligtvis inte tillräckligt starka förutomhusbruk. När förstoringenöverstiger 12x gör handrörelsernabilden ostadig och tittandet blirobekvämt. Förstoringar mellan 7xoch 9x är bäst lämpade för allmäntbruk.

Objektivets diameterObjektivets effektiva öppning är den invändiga diametrn (i mm) avfrontlinsens monteringsring.

Ju större objektivdiameter desto större upplösningsförmåga ochljusstarkare bild. Stora objektivdiametrar tenderar att göra kikarentung, så 50 mm får anses vara lagom för en handhållen kikare.

Sid 5

AntireflexbehnaldingAntireflexbehandlingen är mycketviktig för bildens ljusstyrka. Närljuset passerar genom en lins, kom-mer en del av ljuset att reflekterasmot linsens främre och bakre lins-ytor.

Detta orsakar blänk och spök-bilder och reducerar skärpa ochkontrast i bilden. Med hjälp av va-kuum-förångning placeras enmycket tunn, transparent hinna påalla linsytor för att minska dennaeffekt till hälften.

LjusstyrkaDen relativa (geometriska) ljus-styrkan fås genom att multiplicerautgångspupillens diameter med sigsjälv. Ju större relativ ljusstyrka,desto ljusare bild.

Detta värde motsvarar emeller-tid inte exakt ökning av ljusstyrkanöver ett obeväpnat öga, då ljusetsom kommer genom kikaren är100% effektivt endast om utgångs-pupilen har samma diameter somögats pupill.

Ljusstyrkan är den matema-tiska benämningen på kikarens för-måga att återge motivet undersvaga ljusförhållanden. Ljus-styrkan för en 7x50 kikare uträk-nas enligt formeln:

Objektivdiametern 50 divideratmed förstoringsgraden 7² = 51.Den relativa ljusstyrkan blir min-dre desto större förstoring kikarenhar och större desto större objektiv-diameter kikaren har.

SkymmningstalJu högre skymmningstalet är, jubättre är kikaren att använda iskymmning. Skymmningstalet be-räknas matematiskt som kvadrotenav förstoringen x objektivdiamet-erna.

PupillavståndPupillavståndet är avståndet mel-lan kikarens okular och den punktdär ögats pupill placeras. Stort pu-pillavstånd (high eyepoint) tillåtergummiögonmusslor och glasögon.Glasögonbärare fäller helt enkeltundan de mjuka gummiögon-musslorna.

Ökning med 55%

Ljusgenomsläppligheten hos en 12x40 kikare

Antireflexbehandlad lins 87%

Obehandlad lins 56%

Tittar du in i fronlinsen på vissakikare så ser du att de skimmrar irött. Man använder detta som ettsäljargument om att denna behand-

ling skulle vara extra bra. Färgenpå antireflexbehandlingen haringen som helst betydelse.

7x50 kikaren är den bästa kikaren när det gäller attse i svagt ljus. Med en kvalitetskikare räcker det of-tast med månsken för att kunna se motiv även på nat-ten ganska klart.

Sid 6

Ta reda på avståndet eller storleken på motivet

Om du köper dig en marinkikaremed inbyggd kompass har duockså fått en kikare där du kanmäta avstånd och/eller storleken påmotivet.

När du skall använda skalanmåste du på förhand veta enderastorleken på, eller avståndet tillmotivet.

När storleken är känd kan duta reda på avståndet, och när av-ståndet är känt kan du ta reda påstorleken.

Skalan använder enhetenstreck. Ett streck är liktydigt meden vinkel, som kan söka reda påett föremål som är 1 meter stort på1000 meters avstånd.Storleken (höjden) på en fyr tar dureda på i sjökortet om fyren finnsangiven där, i annat fall i Svensklots.

Till avståndet är det ju bara attanvända sjökortet som vanligt.

Om du har ett motiv på 1000 m, som är t ex 1 meter högt upptar skalan i kikaren 1streck.Upptar motivet 1 streck på ett avstånd av 500 m så är motivet 0,5 m högt.

För mätning av avstånd (storlekenkänd) fig 3Ex:Storlek: 10mSkalavläsning: 20 streck

1020

x 1000 = 500mAvstånd =

För mätning av storlek (avståndkänt) fig 3Ex:Avstånd 500 mSkalavläsning 20 streck

Storlek = = 10 m500 x 201000

Exemplet är hämtat ur produktbladet för Zenit kikare.

VidvinkelkikareAnvänder du en standardkikaremed t ex 7x förstoring, så innebärdetta att motivet kommer 7 gångernärmare.

Används istället en 7x vid-vinkelkikare blir förstoringen ex-akt den samma men du får med

mer i synfältet. Detta är naturligt-vis extra bra när du står på en gung-ande båt, det blir betydligt enklareatt hålla motivet inom synfältet.

Alla som använt kikare tillsjöss, speciellt i en liten båt vet hursvårt det är att över huvdtagetkunna hålla motivet i kikarens syn-fält.

Standardkikar-ens synfält

Vidvinkelkikar-ens synfält

ED-glasExtra-low Disperion (extra lågspridning). ED-glas kan prak-tiskt taget eliminera kromatiskaberration och ger därför mycketbättre upplösning, kontrast ochfärgbalans.

Sid 7

SammanfattningTill sjöbruk användes en 7x50 kikare, stan-dard eller med kompass. Gummiklädd ochmed gasfyllning för att hålla kondens borta.Observera att bara för att kikaren är gummi-klädd finns det ingenting som säger att denär vattentät. Gummiklädsel är en "inne-grej", och tvärt om kan det vara en lågpris-kikare, så var vaken vid köp. För land ochskogsbruk användes i regel en 8x30 eller7x35 kikare. Eftersom kikaren skall bärasså kan kanske den mindre varianten medtakkantsprismor vara behändig.

Det finns speciella kikare, snarareapparater, då de arbetar på ett heltannat sätt än en konventionell ki-kare.

En bra ljusförstärkare behöverinte mer än en millilux för att för-stärka ljuset till en synbar bild. Etttänt stearinljus har omkring 1 lux.Detta betyder innebär att ljus-förstärkaren bara behöver såmycket ljus som 1/1000 dels stea-rinlåga.

Detta skall inte förväxlas mednågon form av infraljuskikare. Detblir mer och mer vanligt att fabri-kanter av billiga skräpkikare sät-ter ordet "infra" på kikaren för attlura konsumenten att tro att det ären infraljuskikare.

För att kunna använda eninfraljuskikare, eller en infraljus-kamera och därmed kunna se ochfotografera på natten krävs ocksåen infraljusstrålkastare ellerinfraljusblixt. Dock kan inte detmänskliga ögat uppfatta detta ljus.Vidare krävs en speciell typ avfilm.

Enklaste sättet att skiljaäkta vara från falskainfraljusprodukter är atttitta på priset. Behöverdu ungefär en årslönför att betala produk-terna så är det nog äktavara.

Specialkikare/ljusförstärkare

På senare år har det kommit ut ryska specialkikare på markandensom ligger betydlig lägre i pris än vad man är van vid.

Enligt uppgift skall de hålla en fullt godtagbar kvalitet ävenom ryska produkter kanske inte har något speciell finisch.

Men med tanke på att de flesta ligger under 10-12.000 kr ib-land ännu lägre borde de fungera mer än väl för privatbruk. Mångaav kikarna säljs via postorderföretag där man har full returrätt. Se bara tillatt handla hos ett seriöst företag. Dessa tre kommer från företaget Hobbex iSverige. Genom att returrätten finns är det bara att testa om man tycker detär något att ha.

Ryska militärprodukter

AvståndsmätareDet finns också kikare medlaseravståndsmätare. Dessa ki-kare har i regel 6x förstoring. På1000 meters avstånd kan dessamäta avståndet så exakt som +/- en meter. Dessa laserstrålar ärinte skadliga för ögat.

Bildförstärkare Magnum CNV-1 Night Vision.

En liten smidig mörkerkikare,endast 17x8 cm. Förstoring 2

gånger. Linsdiameter 50 mm.Fokuserar från 6 dm till oänd-ligt. Inbyggd IR-ljus-förstärkare gör att man kananvända den i totalt mörkerupp till 10 meters avstånd.Drivs med 2 st R6 batterieroch svensk bruksanvisningmedföljer.Art nr: 34-1138 2495:- (maj01). Säljs av Clas Olhson, In-sjön.

15 års kort historik om SGK

1988 började det.Klubben grundades 1988 av Fred Lundberg i Sverige och hette dåSvenska Gummibåtsklubben. Orsaken var till stor del problemetmed att få god produktinformation från båthandlare om justgummibåtar och RIB.

Det visade sig att de flesta båthandlare hade liten, eller ingenkännedom om gummibåtar och RIB, och då kändes det angelägetatt bilda en intresseorganisation för att förbättra kunskapen omoch intresset för denna typ av båtar.

Genom att båttidningarna var vänliga att sätta in notiser omklubbens bildande var vi snart ett antal medlemmar.

1992 blev det SkandinavisktEfter massor av arbete och stöd från några generösa importörer/agenter började klubben växa och 1992 kom intresse från Dan-mark och Norge.

Ett möte arrangerades på ön Ven i Öresund och SvenskaGummibåtsklubben fick sitt nuvarande namn – SkandinaviskaGummibåtsklubben. Klubbens arbetsområde blev nu Sverige, Dan-mark och Norge.

1994 medlemskap i SBU1994 blev gummibåten ”rumsren” och klubben blev upptagen iSvenska Båtunionen, SBU, som fullvärdig medlem.

Det var dock inte problemfritt då SBU aldrig tidigare fått ensådan förfrågan från en klubb som var uppbyggd som vår. Attvårt arbetsområde sträckte sig över de skandinaviska ländernasgränser var helt nytt och unikt för en båtklubb. Vi hade inte hellernågot eget klubbhus eller hamn.

1995 stark uppgångEfter många års slit blev vi nu riktigt accepterade även av denkommersiella delen av branschen – man insåg att SkandinaviskaGummibåtsklubben hade kommit för att stanna, och att det var enhelt oberoende förening, som verkligen arbetade seriöst för att fåupp intresset för den uppblåsbara båten.

1996 ut på www nätetSkandinaviska Gummibåtsklubben lägger ut en hemsida påInternet. Hemsidan visar sig bli mycket besökt och omtyckt. Fleraoberoende webgranskare ger uttryck för sidans kvalitet både närdet gäller funktion, upplägg och innehåll.

1997 10-års jubileum1997 gick denna udda båtklubb in på sitt 10: e år och verksam-heten rullade på som aldrig förr. Skandinaviska Gummibåts-klubben hade växt ur sina barnskor och var en etablerad rörelsei båtlivet.

2000 ett mycket bra årKlubben går in på sitt 13: e verksamhetsår med oförminskad kraft,och har ytterligare stärkt sin ställning som en oberoende skandi-navisk båtklubb.

Klubben har fler sponsorer som stödjer oss än någonsin, ochmedlemsantalet bara ökar. Året gav också en ordentlig utdelningnär det gäller kontakten och samarbetet med andra gummibåts-klubbar runt om i världen.

2001 framtiden ser bra utVår klubbtidning ”Gummibåtar & RIB” blir i fullfärgstryck. Denenda specialtidningen i Skandinavien som specialiserat sig pådenna båttyp. Även alla specialupplagor om service, köpråd, un-derhåll etc. produceras också i fullfärgstryck.

Arbetet med att även få med Finland i den gemensammauppblåsbara världen påbörjas. Vi fick också ett stipendium frånSvenska Båtunionen för att kunna hjälpa till och utveckla dettrailerburna båtlivet.

Inte någonsin har vi blivit så uppmärksammade från båt-tidningarna som detta år. För första gången var vi också repre-senterade på den stora internationella RIBEX-mässan i England– ett verkligt eldorado för RIB-entusiaster.

2002 SGK fyller 15 årSGK går in på sitt 15:e år och verksamheten fortsätter med oför-minskad kraft.

Grundad 1988

Skandinaviens första och endaspecialklubb för gummibåtar & RIB