Kiselalger i Västra Götalands län 2014naturvardsverket.diva-portal.org/smash/get/diva2:1267830/FULLTEXT01.pdf · 1. Förord Kiselalger växer på stenar och andra fasta substrat

Kiselalger i Västra Götalands län 2014

En undersökning av 25 vattendragslokaler

Rapport 2015:27

Rapportnr: 2015:27

ISSN: 1403-168X

Rapportansvarig: Ragnar Lagergren

Författare: Iréne Sundberg och Ylva Meissner

Foto: Medins Biologi AB

Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, vattenavdelningen

Rapporten finns som pdf på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland under Publikationer/Rapporter.

http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland

1. Förord

Kiselalger växer på stenar och andra fasta substrat i vattendrag och bildar ett mycket artrikt

växtsamhälle som kan innehålla upp till 100 olika arter på en lokal. Kiselalger är mycket goda

miljöindikatorer på både försurning och övergödning och kan därför användas för att bedöma

dessa miljöproblem i vattendragen. Resultaten används bland annat i miljömålsbedömningen

och för att följa upp vattendirektivets miljökvalitetsnormer. Denna undersökning innehåller

analyser från 25 lokaler som ingår i den regionala miljöövervakningen och kalkeffektuppfölj-

ningen.

Undersökningarna och rapporten har utförts av Iréne Sundberg och Ylva Meissner på Medins

Biologi.

Länsstyrelsen i Västra Götalands Län

Innehållsförteckning

Sammanfattning ................................................................................................................ 5

1. Inledning ................................................................................................................... 4

2. Metodik ..................................................................................................................... 5

2.1 Provtagning ....................................................................................................... 5

2.2 Analys .............................................................................................................. 5

2.3 Utvärdering ....................................................................................................... 7

3. Resultat ................................................................................................................... 11

3.1 IPS och statusklassning .................................................................................. 11

3.2 ACID och surhetsklassning ............................................................................ 12

3.3 Missbildade kiselalgsskal ............................................................................... 14

3.4 Arter och diversitet ......................................................................................... 14

3.5 Jämförelse med tidigare undersökningar ........................................................ 17

4. Referenser ............................................................................................................... 20

Bilaga 1. Resultatsidor .................................................................................................... 22

Bilaga 2. Artlistor ........................................................................................................... 48

Bilaga 3. Tabeller ........................................................................................................... 74

Bilaga 4. Missbildade kiselalgsskal ................................................................................ 77

Bilaga 5. Lokalbeskrivningar ......................................................................................... 79

Sammanfattning

Kiselalger analyserades på 25 vattendragslokaler i Västra Götalands län år 2014. Even-

tuell förekomst av missbildade på kiselalgsskal undersöktes på punkter inom den reg-

ionala miljöövervakningen (1-19).

Statusklassningen (närings- och organisk föroreningspåverkan) gjordes med hjälp av

kiselalgsindexet IPS. Som stöd till detta index har även mängden näringskrävande (TDI)

respektive andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beräknats. Elva lokaler be-

dömdes ha hög status, 7 Örekilsälven, 8 Iglabäcken, 9 Jälmån, 10 Pineboån, 11 Bastån,

20 Bäck från Köljesjön, 21 Lillån, 22 Lafsån, 23 Sillebäcken, 24 Heråälven och 25

Bästorpsälven. Av dessa befinner sig Örekilsälven och Sillebäcken i den nedre, dvs.

sämre delen av klassintervallet.

På två lokaler – 2 Rambergsån och 19 Härån – visade IPS-indexet klass 2, god status.

Rambergsån befinner sig relativt gränsen mot måttlig status.

Åtta lokaler hamnade i klass 3, måttlig status: 1 Stallbackaån, 4 Mjölån, 6 Löv-

brobäcken, 12 Gundleboån, 13 Brattöälven, 14 Klevaån, 16 Ryksbäcken och 17 Ba-

kerödsbäcken. Stallbackaån, Gundleboån, Ryksbäcken ligger i den nedre (sämre) delen

av klassintervallet och Klevaån ligger mycket nära gränsen mot klass 4. De tre sist-

nämnda ligger i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status på grund av att de har

mycket stora andelar föroreningstoleranta arter (%PT).

IPS-indexet i 3 Kämpegårdsån, 5 Grannebyån, 15 Storebergsån och 18 Grönå motsva-

rade klass 4, otillfredsställande status och bedömningen stärks av att andelen förore-

ningstoleranta kiselalger (%PT) var mycket stor på samtliga lokaler.

Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattendraget tillhör och är framtaget fram-

för allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7. De flesta av lokalerna

(18 st.) i Västra Götalands län 2014 klassades som antingen alkaliska (årsmedelvärde

för pH över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för pH 6,5-7,3).

För två lokaler i undersökningen, 14 Klevaån och 19 Härån, motsvarade ACID-indexet

måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan

5,9-6,5 och/eller att pH-minimum är under 6,4. Båda låg mer eller mindre nära gränsen

mot nära neutrala förhållanden.

Surhetsindexet ACID visade sura förhållanden, (årsmedelvärdet för pH bör ligga mel-

lan 5,5-5,9 och/eller pH-minimum under 5,6) på en lokal, 11 Bastån. Indexvärdet låg

nära gränsen mot mycket sura förhållanden.

20 Bäck från Köljesjön, 22 Lafsån, 24 Heråälven, och 25 Bästorpsälven hamnade i

mycket sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för pH är lägre än 5,5

och/eller att pH-minimum är under 4,8.

Andelen missbildningar var 1,2 – 1,9 % i 2 Rambergsån, 12 Gundleboån, 14 Klevaån

och 17 Bakerödsbäcken, vilket bör motsvara svag påverkan av bekämpningsmedel, me-

taller eller liknande, samt 2,3 % i 6 Lövbrobäcken, vilket tyder på en svag-tydlig påver-

kan. Övriga lokaler hade mindre än 1 % missbildade skal, vilket motsvarar ingen eller

obetydlig påverkan.

2. Inledning

Medins Biologi AB har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län att utföra

kiselalgsanalyser på 25 vattendragslokaler år 2014. Undersökningen är ett led i länets

arbete med kalkeffektuppföljning och regional miljöövervakning. Syftet är att resultaten

ska öka kunskapen om miljötillståndet i länet och vara underlag för statusklassning av

länets vattenförekomster och för framtida undersöknings- och åtgärdsprogram. De kan

också användas för avstämning mot miljömålen ”Levande sjöar och vattendrag”, ”Ingen

övergödning”, ”Bara naturlig försurning” och ” Ett rikt växt- och djurliv”.

Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast

på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller

växter) och spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Ef-

tersom de är fastsittande kan de inte fly undan ogynnsamma förhållanden utan de reage-

rar på förändringar i vattenkvaliteten genom att vissa arter minskar i antal eller försvin-

ner medan andra ökar. Kiselalger har en snabb celldelning och kan föröka sig flera

gånger på en dag under gynnsamma förhållanden. Detta gör att tillfälliga punktutsläpp

kan spåras redan efter någon dag, samtidigt som kiselalgssamhället normalt återspeglar

förhållandena i ett vattendrag under en längre tid, upp till ett år före provtagning

(Kahlert & Andrén 2005). Därför är kiselalger mycket lämpliga att använda i vattenkva-

litetsundersökningar.

Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många

andra länder. I Hering et al. (2006) rekommenderas kiselalger som bioindikator i de

flesta typer av europeiska vattendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger

har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (nä-

ringsrikedom, lättnedbrytbar organisk förorening, surhet mm.).

Det är viktigt att kiselalgsanalysen sker till artnivå och att utföraren har goda artkun-

skaper samt använder anvisad taxonomisk litteratur. Den största felkällan i denna under-

sökningstyp ligger nämligen i själva artbestämningen (Kahlert et al. 2007).

Figur 1. 4 Mjölån, 11 Bastån och 24 Heråälven i Västra Götalands län 2014, © Medins Biologi AB.

Figur 2. Kiselalger insamlas från minst 5 slumpvis valda stenar som plockas upp ur vattnet. Ovansidan borstas ordentligt med en ren tandborste, varefter stenen sköljs av med åvatten och påväxtmaterialet sam-las upp. Om inte stenar finns kan prov även tas från vattenväxter, © Medins Biologi AB.

3. Metodik

3.1 Provtagning

Kiselalgsprovtagning utfördes av Medins Biologi AB (Figur 3, Tabell 1) enligt metod

SS-EN 13946 (SIS 2014a) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning,

undersökningstyp ”Påväxt i rinnande vatten – kiselalgsanalys” (Naturvårdsverket 2009).

Syftet med undersökningen är för lokalerna 1-19 regional miljöövervakning och för

lokalerna 20-25 kalkeffektuppföljning. På grund av mycket höga flöden sköts provtag-

ningen på de flesta lokaler till sent i september och i början av oktober 2014. Fullstän-

diga fältprotokoll finns i Bilaga 5.

Metoden innebär i korthet att minst fem stenar borstas av med en ren tandborste varefter

påväxtmaterialet sköljs ner i en behållare med vatten (Figur 2). Stenarna insamlas längs

en provtagningssträcka som är representativ för lokalen med avseende på bottensubstrat,

vegetation, vattendjup, vattenhastighet och beskuggning. Om det är för djupt för att

vada eller om det inte finns stenar tas prov från vattenväxter. Proven fixeras med etanol.

3.2 Analys

Analys av kiselalger i ljusmikroskop utfördes av Iréne Sundberg och Ylva Meissner,

Medins Biologi AB, enligt metod SS-EN 14407 (SIS 2014b) och Naturvårdsverkets

Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp ”Påväxt i rinnande vatten – ki-

selalgsanalys” (Naturvårdsverket 2009). Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov.

På samtliga lokaler inom den regionala miljöövervakningen utfördes även analys av

andelen deformerade (missbildade) kiselalgsskal (Bilaga 4). Fullständiga artlistor finns i

Bilaga 2.

Figur 3. Karta över samtliga lokaler för kiselalgsprovtagning i Västra Götalands län 2014.

Tabell 1. Lokaler för kiselalgsprovtagning i Västra Götalands län 2014. Koordinater är angivna enligt RT90 2,5 gon V.

Nr Vatten Lokal Datum Koordinater (RT90) Syfte

x y

1 Stallbackaån Hedeäng 2014-09-24 6469703 1296651 regional miljööverv.

2 Rambergsån Fän 2014-09-25 6506452 1254033 regional miljööverv.

3 Kämpegårdsån Karaby 2014-09-23 6479944 1317949 regional miljööverv.

4 Mjölån Ågården 2014-09-23 6474069 1316080 regional miljööverv.

5 Grannebyån Granneby 2014-09-25 6427585 1262809 regional miljööverv.

6 Lövbrobäcken Grönadal 2014-09-25 6382850 1298950 regional miljööverv.

7 Örekilsälven Gunnarsbo 2014-09-25 6507305 1261690 regional miljööverv.

8 Iglabäcken Lagmansered 2014-09-24 6449855 1299665 regional miljööverv.

9 Jälmån Grönahög-kvarnen 2014-09-15 6395702 1367727 regional miljööverv.

10 Pineboån Hagen 2014-09-15 6405396 1358143 regional miljööverv.

11 Bastån Byklev 2014-09-24 6474215 1301498 regional miljööverv.

12 Gundleboån Gundlebo 2014-09-25 6475360 1288335 regional miljööverv.

13 Brattöälven Hällungstad 2014-09-25 6507481 1266514 regional miljööverv.

14 Klevaån Myckleby 2014-09-25 6460844 1262324 regional miljööverv.

15 Storebergsån Storeberg 2014-09-23 6487494 1325810 regional miljööverv.

16 Ryksbäcken Ryk 2014-09-24 6435624 1287980 regional miljööverv.

17 Bakerödsbäcken Skafteröd 2014-09-25 6459184 1271969 regional miljööverv.

18 Grönå Blinneberg 2014-09-24 6437350 1288430 regional miljööverv.

19 Härån Lasko 2014-09-25 6508451 1278233 regional miljööverv.

20 Bäck fr. Köljesjön Holm 2014-09-16 6365910 1339950 kalkeffektuppföljning

21 Lillån Hillared 2014-09-25 6392850 1341630 kalkeffektuppföljning

22 Lafsån Hampedal 2014-09-25 6417300 1313550 kalkeffektuppföljning

23 Sillebäcken Taraldsön 2014-10-02 6564350 1289570 kalkeffektuppföljning

24 Heråälven Nordkas 2014-10-09 6547640 1267080 kalkeffektuppföljning

25 Bästorpsälven Kasenmossen 2014-09-25 6537260 1264270 kalkeffektuppföljning

3.3 Utvärdering

Utvärderingen följer Naturvårdsverkets handbok (Naturvårdsverket 2007) och Havs-

och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 2013).

IPS och statusklassning

Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. I

gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT och TDI. Uträkningen

av kiselalgsindex gjordes med programvaran Omnidia 5.3 (http://omnidia.free.fr/). Ut-

värderingen av resultaten gjordes enligt Tabell 2.

http://omnidia.free.fr/

Tabell 2. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna % PT och TDI. Vidare anges nat-ionellt referensvärde för IPS samt EK-värden (ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde).

Klass Status IPS-värde EK-värde %PT TDI

Referensvärde 19,6

1 Hög 17,5 0,89 < 10 < 40

2 God 14,5 och < 17,5 0,74 och < 0,89 < 10 40-80

3 Måttlig 11 och < 14,5 0,56 och < 0,74 < 20 40-80

4 Otillfredsställande 8 och < 11 0,41 och < 0,56 20-40 > 80

5 Dålig < 8 < 0,41 > 40 > 80

IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är utvecklat för att

visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag.

Indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt

Zelinka & Marvan (1961):

∑AjSjVj/ ∑AjVj

där Aj är den relativa abundansen i procent av taxon j, Sj är föroreningskänsligheten hos

taxon j (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet) och Vj är indikator-

värdet hos taxon j (1-3, där ett högt värde betyder att ett taxon endast tål begränsade

ekologiska variationer, dvs. är en stark indikator). Resultat erhållna enligt formeln ovan

räknas om till skalan 1-20 (enligt 4,75 * ursprungligt indexvärde – 3,75), där 20 är vär-

det för bästa vattenkvalitet.

Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av %PT och TDI (andelen förore-

ningstoleranta respektive näringskrävande arter). Dessa index är avsedda att fungera

som stödparametrar, framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns.

%PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är klassificerade som

toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening enligt Kelly (1998).

TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS.

Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom och att låga

värden visar en hög känslighet. Observera att Sverige använder TDI-versionen från

1998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra för svenska

förhållanden.

En expertbedömning avseende statusklassningen kan i vissa fall behöva göras när in-

dexvärdet för IPS ligger i närheten av en klassgräns och stödparametrarna hamnar i en

annan statusklass.

ACID och surhetsklassning

För att visa vilken pH-regim vattendraget tillhör har surhetsindexet ACID, Acidity In-

dex for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet skiljer inte mellan försur-

ning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt

för att bedöma surheten i vattendrag med pH < 7. Beräkningar har gjorts enligt nedan-

stående formel och utvärderingen av resultaten enligt Tabell 3.

ACID = [log((ADMI/EUNO)+0,003)+2,5] +

[log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5]

En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1, när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia

anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 10.

Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkom-

plexet Achnanthidium minutissimum, ADMI (group I-III) och släktet Eunotia, EUNO.

Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på föl-

jande indelning enligt van Dam et al. (1994):

acidobiont – huvudsakligen förekommande vid pH < 5,5

acidofil – huvudsakligen förekommande vid pH < 7

circumneutral – huvudsakligen förekommande vid pH-värden omkring 7

alkalifil – huvudsakligen förekommande vid pH > 7

alkalibiont – endast förekommande vid pH > 7

Färgmarkeringarna för surhetsklasserna är anpassade till Naturvårdsverket 2007 (Hand-

bok 2007:4, Kap. 4.2.2, sid 66), varför både alkaliskt och nära neutralt visas med blå

färg (Tabell 3). Surhetsklassen måttligt surt blir följaktligen grön, surt blir gul och

mycket surt orange/röd.

Även för ACID-indexet tillämpas i vissa fall en expertbedömning, t.ex. om kisel-

algssamhället helt domineras av alkalifila och alkalibionta arter, eftersom indexet främst

är framtaget för att spegla surhetsförhållandena i vatten med pH lägre än 7.

Tabell 3. Bedömning av surhet i vattendrag med hjälp av kiselalgsindexet ACID; indelning i fem surhets-klasser. Klasserna visar olika stadier av surhet, men inte om eventuell surhet har naturligt eller antropo-gent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-pH.

Motsvarar medel-pH Motsvarar pH-minimum(medelvärde av 12 mån. före

provtagning)

(12 mån. före provtagning)

Alkaliskt 7,5 7,3 -

Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 -

Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 <6,4

Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 <5,6

Mycket surt <2,2 <5,5 <4,8

SurhetsklasserSurhetsindex

ACID

Missbildade kiselalgsskal

I denna undersökning beräknades även förekomsten av missbildade (deformerade) ki-

selalgsskal på lokalerna 1-19. Dessutom gjordes en dokumentation och beskrivning av

förekommande skador.

Erfarenheter från andra undersökningar (Falasco et al. 2009, Eriksson & Jarlman 2011)

har visat att andra typer av föroreningsbelastning än näringsämnen och organiskt

material, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande, kan orsaka missbildningar på

kiselalgsskalen.

Ett utvecklingsarbete har påbörjats i Sverige för att testa om missbildningar på kiselal-

ger kan fungera som en miljögiftsindikator (Kahlert 2012), varvid påverkan av tungme-

taller och kemiska bekämpningsmedel undersökts. Gränser för påverkan/icke påverkan

finns i dagsläget inte framtagna för Sverige, men enligt Kahlert indikerar en missbild-

ningsfrekvens över 1 % påverkan av tungmetaller eller bekämpningsmedel. Detta över-

ensstämmer med den preliminära indelning som använts de senaste åren (Tabell 4).

Missbildningar på kiselalgsskal kan se olika ut och vara olika tydliga. De delas in i två

olika typer och i två deformationsgrader enligt Tabell 4. Det finns dock för närvarande

inte några belägg för att en viss typ av miljögifter ger vissa specifika skador på kiselal-

gerna.

Resultaten och vilka missbildningstyper som noterades lokal för lokal i denna under-

sökning finns i Bilaga 4.

Tabell 4. Preliminär indelning av kiselalgers påverkansgrad (missbildningsfrekvens) och deformationsgrad samt indelning i olika missbildningstyper enligt Medins Biologi AB.

Preliminär påverkansgrad Typ av deformering

<1 % ingen eller obetydlig Onormal form

1-5 % svag-tydlig

5-10 % tydlig-stark

>10 % stark-mycket stark

Onormalt mönster

Deformeringsgrad

svag

tydlig

Omfattar: asymmetri, inbuktning,

utbuktning, böjning, övrigt

Omfattar: avvikande striering,

avvikande raf, övrigt

Arter och diversitet

Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhåll-

andena på en lokal, men är båda mycket låga (< 15 räknade arter; diversitet < 1,50) kan

det bero på någon form av störning på lokalen.

4. Resultat

Beräknade indexvärden för IPS, TDI, %PT och surhetsindexet ACID finns i detta kapi-

tel presenterade i tabeller, sorterade från högsta till lägsta IPS- respektive ACID-värde.

En tabell med lokalerna angivna i nummerordning redovisas i Bilaga 3. I Bilaga 1 kan

man läsa om varje lokal var för sig. Artlistor och index för varje lokal finns i Bilaga 2.

Vattennivån var låg eller medelhög på de flesta lokalerna under provtagningsperioden.

4.1 IPS och statusklassning

Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk för-

orening. Stödparametrarna %PT (andel föroreningstoleranta kiselalger) och TDI (nä-

ringspåverkan) beaktas vid klassningen framför allt om IPS-värdet ligger nära en klass-

gräns.

Elva lokaler bedömdes ha hög status: 24 Heråälven, 22 Lafsån, 25 Bästorpsälven, 20

Bäck från Köljesjön, 9 Jälmån, 21 Lillån, 8 Iglabäcken, 10 Pineboån, 11 Bastån, 7 Öre-

kilsälven och 23 Sillebäcken (Tabell 5). De sex förstnämnda hade mycket höga index-

värden (≥ 19,5), men av dessa bedömdes Heråälven, Lafsån, Bästorpsälven och Bäck

från Köljesjön vara mycket sura (se kap. 3.2 nedan). I Örekilsälven och Sillebäcken låg

IPS-indexen i den nedre, dvs. sämre delen av klassintervallet. Mängden näringskrä-

vande arter (TDI) var svagt förhöjd och vissa föroreningstoleranta former (%PT) före-

kom på lokalerna.

I 19 Härån och 2 Rambergsån visade IPS-indexet klass 2, god status (Tabell 5). Ram-

bergsån låg relativt nära gränsen mot måttlig status och andelen föroreningstoleranta

arter (%PT) var svagt förhöjd.

På åtta lokaler – 13 Brattöälven, 17 Bakerödsbäcken, 6 Lövbrobäcken, 4 Mjölån, 1

Stallbackaån, 12 Gundleboån, 16 Ryksbäcken och 14 Klevaån – hamnade IPS-indexet i

klass 3, måttlig status (Tabell 5). Brattöälven låg i den övre (bättre) delen av klassin-

tervallet, men en relativt stor andel föroreningstoleranta arter (%PT) tyder på att klass-

ningen måttlig status är korrekt. Stallbackaån, Gundleboån och Ryksbäcken ligger i den

nedre (sämre) delen av klassintervallet och Klevaån mycket nära gränsen mot klass 4.

Gundleboån, Ryksbäcken och Klevaån hade mycket stora andelar föroreningstoleranta

kiselalger (%PT), vilket visar att de ligger i riskzonen för att hamna i otillfredsstäl-

lande status. Vid provtagningstillfället var vattennivån låg på dessa lokaler, vilket kan

ha gett en koncentrationseffekt av näringsämnen och organiskt material.

IPS-indexet i 18 Grönå, 3 Kämpegårdsån, 5 Grannebyån och 15 Storebergsån motsva-

rade klass 4, otillfredsställande status. Grönå låg mycket nära gränsen mot måttlig

status, men andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket stor, vilket stärker

klassningen otillfredsställande status (Tabell 5).

Tabell 5. Antalet räknade arter, diversiteten, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT, statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) samt andel deformerade skal i vattendrag i Västra Göta-lands län 2014. Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta IPS-värde. Grå rad markerar klassgräns.

Nr Vattendrag Lokalnamn An

tal rä

kn

ad

e a

rte

r

Div

ers

ite

t

IPS

(1

-20

)

IPS

-kla

ss

TD

I (0

-10

0)

TD

I-k

las

s

%P

T

% P

T-k

las

s

Klass Status De

form

era

de

sk

al

(%)

24 Heråälven Nordkas 21 2,40 20,0 1 1,7 1 0,0 1-2 1 Hög -

22 Lafsån Hampedal 19 2,68 20,0 1 0,1 1 0,0 1-2 1 Hög -

25 Bästorpsälven Kasenmossen 26 1,75 19,9 1 1,4 1 0,2 1-2 1 Hög -

20 Bäck fr. Köljesjön Holm 19 1,01 19,9 1 0,1 1 0,0 1-2 1 Hög -

9 Jälmån Grönahög-kvarnen 40 2,73 19,7 1 21,6 1 0,0 1-2 1 Hög 0,5

21 Lillån Hillared 34 1,90 19,6 1 22,5 1 0,2 1-2 1 Hög -

8 Iglabäcken Lagmansered 50 2,70 19,4 1 23,2 1 0,9 1-2 1 Hög 0,7

10 Pineboån Hagen 38 2,55 19,4 1 26,1 1 2,1 1-2 1 Hög 0,0

11 Bastån Byklev 23 2,87 19,3 1 1,2 1 0,2 1-2 1 Hög 0,7

7 Örekilsälven Gunnarsbo 44 2,32 18,3 1 30,4 1 3,9 1-2 1 Hög 0,5

23 Sillebäcken Taraldsön 28 2,71 18,2 1 33,5 1 5,6 1-2 1 Hög -

19 Härån Lasko 60 4,41 15,6 2 44,6 2-3 4,0 1-2 2 God 0,0

2 Rambergsån Fän 34 2,54 14,9 2 47,2 2-3 8,9 1-2 2 God 1,6

13 Brattöälven Hällungstad 73 4,04 13,9 3 49,1 2-3 17,8 3 3 Måttlig 0,0

17 Bakerödsbäcken Skafteröd 49 3,58 13,3 3 61,3 2-3 26,6 4 3 Måttlig 1,4

6 Lövbrobäcken Grönadal 74 5,35 12,9 3 63,1 2-3 21,3 4 3 Måttlig 2,3

4 Mjölån Ågården 62 4,12 12,0 3 89,5 4-5 25,8 4 3 Måttlig 0,0

1 Stallbackaån Hedeäng 42 3,82 11,5 3 73,6 2-3 29,8 4 3 Måttlig 0,0

12 Gundleboån Gundlebo 28 2,59 11,5 3 76,5 2-3 56,9 5 3 Måttlig 1,9

16 Ryksbäcken Ryk 56 4,61 11,5 3 83,8 4-5 54,4 5 3 Måttlig 0,0

14 Klevaån Myckleby 61 4,91 11,0 3 67,6 2-3 43,8 5 3 Måttlig 1,2

18 Grönå Blinneberg 57 4,75 10,9 4 79,6 2-3 51,5 5 4 Otillfreds. 0,4

3 Kämpegårdsån Karaby 61 4,42 10,1 4 85,6 4-5 64,2 5 4 Otillfreds. 0,0

5 Grannebyån Granneby 54 4,42 10,1 4 88,0 4-5 53,8 5 4 Otillfreds. 0,7

15 Storebergsån Storeberg 44 4,08 9,0 4 74,2 2-3 59,7 5 4 Otillfreds. 0,0

Otillfreds = Otillfredsställande

2014

4.2 ACID och surhetsklassning

Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med

pH under 7. Vid höga pH ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre pH

(Andrén & Jarlman 2008).

De flesta vattendragen som undersöktes i Västra Götalands län 2014 (18 st.) klassades

som antingen alkaliska, dvs. årsmedelvärdet för pH bör ligga över 7,3, eller nära ne-

utrala, vilket tyder på ett årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3. Detta visar att inga sur-

hetsproblem förligger på dessa lokaler (Tabell 6).

I 19 Härån och 14 Klevaån motsvarade ACID-indexet måttligt sura förhållanden, vil-

ket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att pH-

minimum varit 6,4 (Tabell 6). Härån låg dock mycket nära och Klevaån relativt gränsen

mot nära neutrala förhållanden.

11 Bastån hade ett surhetsindex som motsvarar sura förhållanden, vilket tyder på att

årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att pH-minimum varit lägre än

5,6. Indexvärdet låg nära gränsen mot mycket sura förhållanden.

Fyra av lokalerna – 25 Bästorpsälven, 24 Heråälven, 22 Lafsån och 20 Bäck från Kölje-

sjön – hamnade i mycket sura förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för pH

under 5,5 och/eller ett pH-minimum under 4,8. Dessa kiselalgssamhällen dominerades

helt av surhetståliga arter.

Tabell 6. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Västra Götalands län 2014. I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID. Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta ACID-värde. Grå rad markerar klassgräns.

Nr Vatten Lokalnamn AD

MI

(%)

EU

NO

(%

)

acid

ob

ion

t (‰

)

acid

ofi

l (‰

)

cir

cu

mn

eu

tra

l (‰

)

alk

alifi

l (‰

)

alk

alib

ion

t (‰

)

od

efi

nie

rad

(‰

)

ACID Kla

ss

/pH

-re

gim

pH-regim

1 Stallbackaån Hedeäng 14,0 0,2 0 2 329 629 21 19 9,40 1 Alkaliskt

17 Bakerödsbäcken Skafteröd 45,0 0,2 2 12 646 278 14 48 9,09 1 Alkaliskt

15 Storebergsån Storeberg 5,0 0,2 0 2 267 706 2 23 8,98 1 Alkaliskt

7 Örekilsälven Gunnarsbo 68,7 0,7 2 42 821 104 2 28 8,32 1 Alkaliskt

16 Ryksbäcken Ryk 3,1 0,2 0 7 272 683 0 38 8,24 1 Alkaliskt

18 Grönå Blinneberg 4,5 0,4 0 7 436 506 4 47 8,15 1 Alkaliskt

10 Pineboån Hagen 63,3 0,0 0 53 770 107 2 67 8,02 1 Alkaliskt

23 Sillebäcken Taraldsön 50,0 1,9 0 51 877 39 0 32 7,69 1 Alkaliskt

5 Grannebyån Granneby 1,9 0,0 0 0 112 698 136 55 7,26 2 Nära neutralt

2 Rambergsån Fän 60,4 5,4 0 61 745 152 0 42 7,22 2 Nära neutralt

4 Mjölån Ågården 1,7 0,0 0 0 161 794 5 40 7,20 2 Nära neutralt

3 Kämpegårdsån Karaby 0,0 0,0 0 0 123 820 10 47 6,98 2 Nära neutralt

8 Iglabäcken Lagmansered 57,7 4,6 2 133 793 53 0 18 6,89 2 Nära neutralt

21 Lillån Hillared 73,9 8,8 7 112 838 16 0 27 6,78 2 Nära neutralt

6 Lövbrobäcken Grönadal 11,5 3,5 3 53 378 485 3 80 6,71 2 Nära neutralt

12 Gundleboån Gundlebo 1,4 2,1 0 21 352 611 0 16 6,49 2 Nära neutralt

9 Jälmån Grönahög-kvarnen 56,3 8,5 0 180 778 33 0 9 6,48 2 Nära neutralt

13 Brattöälven Hällungstad 40,6 10,0 2 121 682 140 0 55 6,43 2 Nära neutralt

19 Härån Lasko 11,5 10,8 5 134 256 521 5 80 5,78 3 Måttligt surt

14 Klevaån Myckleby 3,0 7,0 0 87 506 321 19 68 5,63 3 Måttligt surt

11 Bastån Byklev 0,0 81,6 17 861 99 7 0 17 2,28 4 Surt

25 Bästorpsälven Kasenmossen 0,0 89,7 22 919 4 45 0 9 1,90 5 Mycket surt

24 Heråälven Nordkas 0,9 50,7 434 550 9 2 0 5 1,48 5 Mycket surt

22 Lafsån Hampedal 0,0 84,8 42 958 0 0 0 0 1,28 5 Mycket surt

20 Bäck fr. Köljesjön Holm 0,0 95,9 24 957 0 2 0 17 0,87 5 Mycket surt

2014

4.3 Missbildade kiselalgsskal

Analys av missbildningar (deformationer) på kiselalger utfördes på 19 lokaler i under-

sökningen 2014 och på de flesta påträffades mindre än 1 % deformerade skal (Tabell 5,

Bilaga 4). Detta innebär att ingen eller obetydlig påverkan av någon annan förorening

än näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening, t.ex. bekämpningsmedel, me-

taller eller liknande, föreligger. Mellan 1,2 – 1,9 % missbildningar noterades i 2 Ram-

bergsån (Figur 4), 12 Gundleboån, 14 Klevaån och 17 Bakerödsbäcken, vilket kan tyda

på en svag påverkan. I 6 Lövbrobäcken var andelen något större (2,3 %), vilket kan in-

nebära en svag-tydlig påverkan.

Det finns för närvarande inte några belägg för att en viss typ av miljögifter ger vissa

specifika skador på kiselalgerna. I denna undersökning delades ändå missbildningarna

in i olika typer och olika deformationsgrader (svag, tydlig) för att i framtiden kunna

utvärdera om så är fallet (Bilaga 4). De vanligaste missbildningstyperna är asymmetri

(ofta ojämnt avsmalnande eller insnörda ändar) samt in/utbuktningar. Avvikelser i ska-

lens mönster (t.ex. avvikande striering eller raf) är inte lika vanliga.

Figur 4. De två första bilderna visar de två skaldelarna som bildar en cell av kiselalgen Achnanthes linea-roides. De två sista bilderna visar missbildningar på samma art från 2 Rambergsån i Västra Götaland 2014, © Medins Biologi AB.

4.4 Arter och diversitet

Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhål-

landena på en lokal, men är båda mycket låga kan det bero på någon form av störning på

lokalen.

Ett högt antal räknade arter (> 60) noterades i 6 Lövbrobäcken, 13 Brattöälven, 4 Mjöl-

ån, 3 Kämpegårdsån och 14 Klevaån. Av dessa hade Lövbrobäcken även mycket hög

diversitet och Klevaån hög diverstet (Tabell 5).

Ingen lokal hade anmärkningsvärt lågt antal räknade arter (< 15), men 21 Lillån och 25

Bästorpsälven hade låg diversitet (< 2) och 20 Bäck från Köljesjön hade mycket låg (<

1,5) diversitet (Tabell 5). Kiselalgsamhällena i Bästorpsälven och Bäck från Köljesjön

dominerades helt av det surhetståliga släktet Eunotia, vilket inte är ovanligt i mycket

sura vatten. I Lillån dominerade artgruppen Achnanthidium minutissimum (74 %).

Denna är vanlig i olika typer av rinnande vatten, förutom i sura miljöer. Artgruppen är

dessutom en primärkolonisatör och om dominansen är anmärkningsvärt stor (> 85-90

%) kan det vara ett tecken på en störning i kiselalgssamhället, t.ex. orsakad av stora

skiftningar i vattenståndet, som medför uttorkning alternativt omlagring av substraten.

Släktet Eunotia är karakteristiskt för näringsfattiga och sura vattendrag och var särskilt

vanligt i 11 Bastån, 25 Bästorpsälven, 24 Heråälven, 22 Lafsån och 20 Bäck från Kölje-

sjön, vilka hade de lägsta ACID-indexen i undersökningen (Tabell 6). Eunotia incisa

(framsidans foto), och/eller Eunotia rhomboidea (framsidans foto) och Eunotia impli-

cata var de vanligaste kiselalgerna på dessa lokaler. I Heråälven var även Frustulia

saxonica (Figur 5) vanlig. Detta är en mycket surhetstålig art. Till mer eller mindre nä-

ringsskyende, men mindre surhetståliga arter, hör t.ex. Achnanthidium minutissimum

group II, Encyonopsis alpina, Encyonopsis subminuta, Fragilaria gracilis, Gompho-

nema exilissimum (Figur 5), Gomphonema lateripunctatum och Psammothidium abun-

dans.

Figur 5. Frustulia saxonica (t.v.) är surhetstålig och dominerande i 24 Heråälven. Gomphonema exilissi-mum (t.h.) är näringskänslig, men inte särskilt surhetstolerant och förekom på några lokaler i Västra Göta-lands län 2014, © Medins Biologi AB.

Arter som är typiska för näringsrika vattendrag och som förekom i undersökningen är

bl.a. Achnanthidium minutissimum group III (breda former), Amphora pediculus,

Cocconeis placentula (framsidans foto), Cyclotella meneghiniana (framsidans foto),

Melosira varians (Figur 6), Navicula cryptocephala, Navicula escambia (Figur 6), Na-

vicula germainii, Navicula tenelloides, Planothidium delicatulum, Planothidium fre-

quentissimum, Planothidium lanceolatum, Rhoicosphenia abbreviata (framsidans foto),

Surirella brebissonii var. kützingii och Ulnaria ulna.

Figur 6. De näringskrävande arterna Navicula escambia och Melosira varians, © Medins Biologi AB.

Exempel på både näringskrävande och mer eller mindre föroreningstoleranta arter är

Eolimna minima (Figur 7), Eolimna subminuscula (Figur 7), Fistulifera saprophila

(Figur 7), Gomphonema parvulum, Mayamaea atomus var. permitis, Navicula gregaria,

Navicula lanceolata, Navicula seminulum (Figur 7), Nitzschia brevissima (Figur 7),

Nitzschia fonticola, Nitzschia inconspicua, Nitzschia palea och Tryblionella debilis.

Vissa av dessa arter förekom i betydande antal på lokalerna med de lägsta IPS-indexen i

undersökningen. Lokaler med de största andelarna föroreningstoleranta kiselalger var 14

Klevaån, 18 Grönå, 5 Grannebyån, 16 Ryksbäcken, 12 Gundleboån, 15 Storebergsån

och 3 Kämpegårdsån (Tabell 5).

Figur 7. Dessa kiselalger indikerar förekomst av lättnedbrytbar organisk förorening (%PT). Nitzschia bre-vissima, Eolimna subminuscula, Fistulifera saprophila, Eolimna minima och Navicula seminulum, © Medins Biologi AB.

4.5 Jämförelse med tidigare undersökningar

Alla lokaler i undersökningen 2014 har analyserats en eller flera gånger tidigare (Sund-

berg & Jarlman 2009 och Sundberg & Meisner 2011, 2013, 2014).

De flesta lokalerna inom den regionala miljöövervakningen uppvisade samma eller lik-

nande resultat, vad gäller närings- och föroreningsstatus, vid de olika undersökningstill-

fällena. Mindre skillnader mellan åren, som orsakat en ändring i någon bedömning, vi-

sar oftast att lokalen befinner sig i gränslandet mellan två statusklasser (Bilaga 1, Tabell

7).

En viss försämring kan ses i 1 Stallbackaån, 2 Rambergsån, 6 Lövbrobäcken, 12 Gund-

leboån, 16 Ryksbäcken, 17 Bakerödsbäcken och 18 Grönå. Stallbackaån, Rambergsån,

Gundleboån och Ryksbäcken befinner sig i samma statusklass alla år, men IPS-indexet

har sjunkit och närmat sig en sämre klass. I Lövbrobäcken, Bakerödsbäcken och Grönå

har försämringen inneburit en ändring av statusklass.

3 Kämpegårdsån har förbättrat sin status från dålig till otillfredsställande och 14 Kle-

vaån från otillfredsställande till måttlig. Klevaån låg dock på gränsen mot otillfreds-

ställande status 2014. 7 Örekilsälven har gått från god till hög status, men ligger i den

nedre (sämre) delen av klassintervallet.

Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med

pH under 7. Vid höga pH ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre pH

(Andrén & Jarlman 2008). Inom den regionala miljöövervakningen är det bara 11 Bast-

ån som haft låga ACID-index. Resultaten visar att den befinner sig i gränslandet mellan

mycket sura och sura förhållanden.

Inom kalkeffektuppföljningen har det inte skett några anmärkningsvärda förändringar

utan de flesta lokaler uppvisar samma eller liknande resultat vad gäller både näringsäm-

nen/organisk förorening och surhet (Bilaga 1, Tabell 8). I Sillbäcken har IPS-indexet

minskat från att ha legat högt i klass 1 2010 och 2012 till den nedre (sämre) delen av

klassintervallet för hög status 2014. Det påträffades inga föroreningstoleranta arter 2010

och 2014, men 2014 var andelen svagt förhöjd.

Missbildade (deformerade) kiselalgsskal räknades även 2010 och 2012 (Bilaga 1). Av

de lokaler som hade förhöjd andel 2014 hade 6 Lövbrobäcken förhöjd andel även 2010

(4,1 %) och 2012 (2,3 %). Sammantaget tyder detta på att det finns en svag-tydlig på-

verkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande på lokalen. 12 Gundleboån hade

1,9 % missbildningar 2014, men 0,9 % 2013. Av övriga lokaler var det bara i 4 Mjölån

som det tidigare noterats missbildningar. Andelen var 2,0 % (svag påverkan) 2010, men

mindre än < 1 % övriga år.

Tabell 7. Jämförelse mellan tidigare undersökningar och resultaten från 2014 inom den regionala miljöö-vervakningen i Västra Götalands län. Tabellen visar kiselalgsindexet IPS, stödparametrarna TDI och %PT, surhetsindexet ACID och de parametrar som ingår i uträkningen av ACID samt surhets- och statusklass-ning enligt Naturvårdsverket (2007). * = expertbedömning.

Nr Vattendrag År IPS

(1

-20

)

TD

I (0

-10

0)

%P

T

Kla

ss

Status AD

MI (%

)

EU

NO

(%

)

acid

ob

ion

t (‰

)

acid

ofi

l (‰

)

cir

cu

mn

eu

tra

l (‰

)

alk

alifi

l (‰

)

alk

alib

ion

t (‰

)

od

efi

nie

rad

(‰

)

ACID Kla

ss

/pH

-re

gim

pH-regim

1 10 14,3 71,6 1,6 3 Måttlig 0,0 0,5 0 7 16 904 64 9 7,49 1* Alkaliskt*

11 13,3 72,4 4,4 3 Måttlig 0,0 0,0 0 7 70 830 65 28 7,14 1* Alkaliskt*

14 11,5 73,6 29,8 3 Måttlig 14,0 0,2 0 2 329 629 21 19 9,40 1 Alkaliskt

2 10 16,5 34,2 8,5 2 God 11,9 7,1 7 333 341 190 0 129 5,42 3 Måttligt surt

12 15,9 39,1 3,2 2 God 4,1 14,5 0 157 145 668 0 30 5,17 3 Måttligt surt

14 14,9 47,2 8,9 2 God 60,4 5,4 0 61 745 152 0 42 7,22 2 Nära neutralt

3 08 7,7 89,2 70,1 5 Dålig 0,7 0,0 0 0 304 553 38 105 6,81 2 Nära neutralt

10 7,3 94,2 81,6 5 Dålig 0,2 0,0 0 0 253 623 2 121 6,32 2 Nära neutralt

12 10,0 80,6 55,1 4 Otillfreds. 5,1 0,0 0 0 255 648 0 97 7,66 1 Alkaliskt

14 10,1 85,6 64,2 4 Otillfreds. 0,0 0,0 0 0 123 820 10 47 6,98 2 Nära neutralt

4 Mjölån 08 11,7 84,6 33,3 3 Måttlig 0,7 0,0 0 0 120 830 26 24 6,85 2 Nära neutralt

10 11,6 89,1 35,3 3 Måttlig 0,0 0,0 0 0 109 858 5 28 6,99 2 Nära neutralt



5 Grannebyån 08 11,7 95,3 50,2 3 Måttlig 0,5 0,0 0 5 22 921 43 10 7,00 2 Nära neutralt




6 10 15,5 48,4 19,1 2 God 40,0 1,5 5 36 632 249 0 77 7,77 1 Alkaliskt



7 Örekilsälven 10 16,0 41,1 7,7 2 God 8,7 7,2 5 209 430 303 0 53 5,62 3 Måttligt surt


14 18,3 30,4 3,9 1 Hög 68,7 0,7 2 42 821 104 2 28 8,32 1 Alkaliskt

8 Iglabäcken 08 18,0 23,2 9,7 1 Hög 42,0 25,3 0 287 616 59 2 36 5,59 3 Måttligt surt

10 17,5 17,8 6,2 1 Hög 19,2 34,8 7 377 474 64 0 78 4,89 3 Måttligt surt

12 19,6 10,2 0,5 1 Hög 35,0 48,1 7 512 472 0 0 9 4,82 3 Måttligt surt

14 19,4 23,2 0,9 1 Hög 57,7 4,6 2 133 793 53 0 18 6,89 2 Nära neutralt

9 Jälmån 10 19,9 23,8 0,2 1 Hög 81,4 1,9 0 71 876 40 0 12 7,74 1 Alkaliskt



10 Pineboån 10 19,8 25,9 0,0 1 Hög 84,2 0,0 0 19 894 74 5 7 8,63 1 Alkaliskt

12 19,8 25,5 0,5 1 Hög 76,8 0,5 0 55 823 120 0 2 8,47 1 Alkaliskt

14 19,4 26,1 2,1 1 Hög 63,3 0,0 0 53 770 107 2 67 8,02 1 Alkaliskt

11 Bastån 10 19,6 4,9 0,5 1 Hög 0,0 65,2 14 924 48 0 0 14 1,99 5 Mycket surt

12 20,0 0,3 0,2 1 Hög 0,0 98,3 0 993 2 2 0 2 1,02 5 Mycket surt

14 19,3 1,2 0,2 1 Hög 0,0 81,6 17 861 99 7 0 17 2,28 4 Surt

12 Gundleboån 13 12,7 60,5 43,0 3 Måttlig 8,4 3,3 0 40 313 519 0 129 6,73 2 Nära neutralt


13 Brattöälven 08 13,4 51,4 15,0 3 Måttlig 18,5 6,8 2 94 439 322 0 143 6,33 2 Nära neutralt


14 Klevaån 08 9,5 74,3 63,8 4 Otillfreds. 5,2 0,2 0 9 615 329 9 38 8,35 1 Alkaliskt

14 11,0 67,6 43,8 3 Måttlig 3,0 7,0 0 87 506 321 19 68 5,63 3 Måttligt surt

15 08 8,2 84,8 82,9 4 Otillfreds. 2,7 0,2 0 2 223 738 11 25 8,71 1 Alkaliskt


16 08 12,6 70,4 42,5 3 Måttlig 4,5 2,1 0 40 274 620 5 61 6,68 2 Nära neutralt


17 08 14,6 57,4 25,2 2 God 18,6 3,9 7 61 466 436 10 20 6,80 2 Nära neutralt


18 Grönå 08 13,1 78,0 37,3 3 Måttlig 5,7 1,0 0 79 289 589 19 24 6,83 2 Nära neutralt


19 Härån 08 15,2 43,1 6,8 2 God 9,2 4,7 2 153 297 446 28 73 5,99 2 Nära neutralt

14 15,6 44,6 4,0 2 God 11,5 10,8 5 134 256 521 5 80 5,78 3 Måttligt surt

Rambergs-

ån

Stallbacka-

ån

Lövbro-

bäcken

Kämpe-

gårdsån

Bakeröds-

bäcken

Ryks-

bäcken

Storebergs-

ån

Tabell 8. Jämförelse mellan tidigare undersökningar och resultaten från 2014 inom kalkeffektuppföljningen i Västra Götalands län. Tabellen visar kiselalgsindexet IPS, stödparametrarna TDI och %PT, surhetsin-dexet ACID och de parametrar som ingår i uträkningen av ACID samt surhets- och statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007).

Nr VattendragÅr IPS

(1

-20)

TD

I (0

-100)

%P

T

Kla

ss

Status AD

MI (%

)

EU

NO

(%

)

acid

ob

ion

t (‰

)

acid

ofi

l (‰

)

cir

cu

mn

eu

tral

(‰)

alk

alifi

l (‰

)

alk

alib

ion

t (‰

)

od

efi

nie

rad

(‰

)

ACID Kla

ss/p

H-r

eg

im

pH-regim

20 10 20,0 0,1 0,0 1 Hög 0,0 91,7 100 891 0 0 0 10 1,26 5 Mycket surt

12 19,9 0,3 0,0 1 Hög 0,0 93,3 42 958 0 0 0 0 1,25 5 Mycket surt

14 19,9 0,1 0,0 1 Hög 0,0 95,9 24 957 0 2 0 17 0,87 5 Mycket surt

21 Lillån 10 19,2 29,1 0,9 1 Hög 48,6 2,3 5 79 742 114 0 60 7,33 2 Nära neutralt



22 Lafsån 10 19,7 0,5 0,0 1 Hög 0,0 86,9 22 976 0 0 0 2 1,28 5 Mycket surt

12 19,7 0,4 0,0 1 Hög 0,0 80,8 4 996 0 0 0 0 1,30 5 Mycket surt

14 20,0 0,1 0,0 1 Hög 0,0 84,8 42 958 0 0 0 0 1,28 5 Mycket surt

23 10 19,7 21,0 0,0 1 Hög 67,7 5,2 0 138 848 2 0 12 6,90 2 Nära neutralt


14 18,2 33,5 5,6 1 Hög 50,0 1,9 0 51 877 39 0 32 7,69 1 Alkaliskt

24 Heråälven 10 20,0 0,6 0,0 1 Hög 0,0 90,3 75 906 0 0 0 19 1,27 5 Mycket surt

12 20,0 0,6 0,0 1 Hög 0,0 90,3 88 910 0 0 0 2 1,26 5 Mycket surt

14 20,0 1,7 0,0 1 Hög 0,9 50,7 434 550 9 2 0 5 1,48 5 Mycket surt

25 10 19,9 0,5 0,2 1 Hög 0,0 94,2 10 969 0 0 0 22 1,26 5 Mycket surt

12 19,6 4,7 0,2 1 Hög 1,4 64,1 75 800 55 31 0 39 2,42 4 Surt

14 19,9 1,4 0,2 1 Hög 0,0 89,7 22 919 4 45 0 9 1,90 5 Mycket surt

Bäck från

Köljesjön

Bästorps-

älven

Sille-

bäcken

5. Referenser

Andrén, C. & Jarlman, A. 2008. Benthic diatoms as indicators of acidity in streams.

Fundamental and Applied Limnology Vol.173/3: 237-253.

Cemagref. 1982. Etude des méthodes biologiques d´appréciation quantitative de la qual-

ité des eaux. Rapport Q.E. Lyon-A.F. Bassin Rhône-Méditeranée-Corse: 218 p.

Eriksson, M. & Jarlman, A. 2011. Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne 2010 -

statusklassning samt en studie av kopplingen mellan deformerade skal och före-

komst av bekämpningsmedel. Länsstyrelsen i Skåne län, rapport 2011:5.

Falasco, E., Bona, F., Badion, G., Hoffmann, L. & Ector, L. 2009. Diatom teratological

forms and environmental alterations: a review. Hydrobiologia, 623, 1-35.

Havs- och vattenmyndigheten 2013. Havs- och vattenmyndighetens författningssam-

ling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvali-

tetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2013:19.

Hering, D., Johnson, R. K. & Buffagni, A. 2006. Linking organism groups – major re-

sults and conclusions from the STAR project. Hydrobiologia 566:109-113.

Kahlert, M. & Andrén, C. 2005. Benthic diatoms as valuable indicators of acidity. Verh.

Internat. Verein. Limnology 29: 635-639.

Kahlert, M., Andrén, C. & Jarlman, A., 2007. Bakgrundsrapport för revideringen 2007

av bedömningsgrunder för Påväxt – kiselalger i vattendrag. Rapport 2007:23. Insti-

tutionen för miljöanalys. Sveriges Lantbruksuniversitet.

Kahlert, M. 2012. Utveckling av en miljögiftsindikator – kiselalger i rinnande vatten.

Rapport 2012:12, Länsstyrelsen Blekinge län.

Kelly, M.G. 1998. Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers.

Water Research 32: 236-242.

Naturvårdsverket 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvat-

ten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenföre-

komster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december 2007.

Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag.

(https://www.havochvatten.se/om-oss/publikationer/naturvardsverkets-

publikationer.html)

Naturvårdsverket 2009. Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten,

Undersökningstyp ”Påväxt i rinnande vatten – kiselalgsanalys” Version 3:1, 2009-

03-13. (https://www.havochvatten.se/kunskap-om-vara-vatten/datainsamling-och-

miljoovervakning/programomraden/programomrade-sotvatten/undersokningstyper-

inom-programomrade-sotvatten.html)

https://www.havochvatten.se/om-oss/publikationer/naturvardsverkets-publikationer.html

https://www.havochvatten.se/om-oss/publikationer/naturvardsverkets-publikationer.html

https://www.havochvatten.se/kunskap-om-vara-vatten/datainsamling-och-miljoovervakning/programomraden/programomrade-sotvatten/undersokningstyper-inom-programomrade-sotvatten.html



SIS 2014a. Svensk Standard, SS-EN 13946:2014, Water quality - Guidance for the rou-

tine sampling and preparation of benthic diatoms from rivers and lakes.

SIS 2014b. Svensk Standard, SS-EN 14407:2014, Water quality – Guidance for the

identification and enumeration of benthic diatom samples from rivers and lakes.

Sundberg, I. & Jarlman, A. 2009. Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västerhavets

vattendistrikt 2008. Medins Biologi AB.

Sundberg, I. & Meissner, Y. 2011. Kiselalger i Västra Götalands län 2010. Medins Bio-

logi AB.

Sundberg, I. & Meissner, Y. 2013. Kiselalger i Västra Götalands län 2012. En under-

sökning av 21 vattendragslokaler. Medins Biologi AB.

Sundberg, I. & Meissner, Y. 2014. Kiselalger i Västra Götalands län 2013. En under-

sökning av 21 vattendragslokaler. Medins Biologi AB.

van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J. 1994. A coded checklist and ecological indi-

cator values of freshwater diatoms from The Netherlands. Netherlands Journal of

Aquatic Ecology 28(1): 117-133.

Zelinka, M. & Marwan, P. 1961. Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der

Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57: 159-174.

Bilaga 1. Resultatsidor

Förklaring till resultatsidor – kiselalger

Lokaluppgifter I förekommande fall anges lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt ko-ordinater anges enligt RT90 (Rikets nät). I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning i ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening): 1. Hög status 2. God status 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status Statusklassning (surhet): 1. Alkaliskt 2. Nära neutralt 3. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt

1. Stallbackaån, Hedeäng (Trollhättan)Län: 14 Västra Götaland Beskuggning: saknas

Kommun: - Vattennivå: hög

Koordinater: 6469703/1296651 (RT90) Vattenhastighet: lugnt

Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Grumlighet: mycket grumligt

Provtagning: Anders Boström Vattenfärg: färgat

Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 10,8°C

Analysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: växt

Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: 0

Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening)

Antal räknade skal: 429 IPS: 11,5 (klass 3)

Antal räknade taxa: 42 TDI: 73,6 (klass 2 - 3)

Diversitet: 3,82 % PT: 29,8 (klass 4) Statusklassning (surhet)

EK (IPS): 0,59 (klass 3) ACID: 9,40 (klass 1)

Kommentar årets undersökning

Jämförelse med tidigare undersökningar

År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening)

3 nära god status

3

3

Treårsmedelvärden

10/11/14 3

År ACID Klass Statusklassning (surhet) Expertbedömning

2 Alkaliskt

2 Alkaliskt

1

Treårsmedelvärde

10/11/14 1

Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar

Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646

nära neutralt

2011 7,14

I Stallbackaån vid Hedäng i Trollhättan hamnade IPS-indexet i klass 3, måttlig status. Indexvärdet ligger i den nedre

(sämre) delen av klassintervallet. Andelen föroreningstoleranta organismer (%PT) var stor. Kiselalgssamhället

dominerades av de näringskrävande arterna Staurosira pinnata och Achnanthidium minutissimum (group III) samt den

föroreningstoleranta Eolimna minima.

Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden, vilket pekar på att årsmedelvärdet för pH ligger över 7,3.

Andelen deformerade kiselalgskal var 0 %.

71,6

73,6

8,01 Alkaliskt

13,0 72,5

2 - 3

Måttlig status

4

3

Provplats: 20-30 m nedströms vägtrumma, norra sidan

Måttlig status

2014-09-24

1 - 22 - 3 1,6

MÅTTLIG STATUS

ALKALISKT

29,8 Måttlig status

Måttlig status2010

2010

Alkaliskt2014 9,40

12,02 - 3

2014

14,3

11,5

nära neutralt

2011 13,3 72,4 2 - 3 4,4 1 - 2

Lokalen undersöktes även 2010 och 2011 och visade då samma resultat, dvs. måttlig status. IPS-indexet har dock

minskat från nära god status till närmare otillfredsställande status. Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var

inte anmärkningsvärd 2010 och 2011, men stor 2014. Andelen av den näringskrävande Staurosira pinnata var stor i

kiselalgssamhället 2010 (75 %) och 2011 (63 %), men lägre 2014 (29 %).

Surhetsindexet ACID visade visserligen nära neutrala förhållanden 2010 och 2011, men eftersom kiselalgssamhället helt

dominerades av alkalifila och alkalibionta arter (de som i huvudsak förekommer vid högre pH än 7) och andelen

acidobionta + acidofila (mer eller mindre surhetskrävande former) var mycket liten, gjordes en expertbedömning till

alkaliska förhållanden.

Inga missbildade kiselalgsskal noterades i provet 2011 och 2014. År 2010 var andelen endast 0,1 %.

7,49

2. Rambergsån, FänLän: 14 Västra Götaland Beskuggning: <5 %

Kommun: - Vattennivå: medel


Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Grumlighet: grumligt








Diversitet: 2,54 % PT: 8,9 (klass 1 - 2) Statusklassning (surhet)





2

2

2

Treårsmedelvärden

10/12/14 2

År ACID Klass Statusklassning (surhet)

3

3

2

Treårsmedelvärde

10/12/14 2



2012 15,9 39,1 1 3,2 1 - 2

Lokalen undersöktes även 2010 och 2012 och visade då god status. IPS-indexet har minskat och låg år 2014 relativt

nära gränsen mot måttlig status. Artsammansättnigen har varierat. År 2010 dominerade den mer eller mindre

näringskänsliga Tabellaria flocculosa, men det förekom även vissa föroreningstoleranta arter och %PT var svagt förhöjt.

År 2012 dominerade den näringskrävande artgruppen Cocconeis placentula. År 2014 dominerade artgruppen

Achnanthidium minutissimum group III och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var svagt förhöjd.

Surhetsindexet ACID motsvarade måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för pH 5,9-6,5 och/eller pH-minimum under

6,4) 2010 och 2012, men nära neutrala förhållanden 2014. Den surhetståliga arten Eunotia minor, som förekommer på

lokalen, finns framför allt i näringsfattiga sura miljöer men kan även förekomma i mer eller mindre näringsrika vatten.

Treårsmedelvärdet hamnar i nära neutralt, men det ligger relativt nära gränsen mot måttligt surt.

Inga missbildade kiselalgsskal noterades i provet 2010 och 2012, men andelen var svagt förhöjd 2014.

5,42

2010

2010

Nära neutralt2014 7,22

6,92 - 3

2014

16,5

14,9

1 8,5

GOD STATUS

NÄRA NEUTRALT

8,9 God status

God status

Provplats: 5 meter upp- respektive nedströms bron

2014-09-25

5,94 Nära neutralt

15,8 40,2 1 - 2 God status

Måttligt surt

Måttligt surt

2012 5,17

Rambergsån hade ett IPS-index som motsvarar klass 2, god status. Indexvärdet ligger dock relativt nära gränsen mot

måttlig status. Den näringskrävande artgruppen Achnanthidium minutissimum group III (breda former) dominerade i

kiselalgssamhället. Förekomsten av arter som Eolimna minima, Fistulifera saprophila och Mayamaea atomus var.

permitis visar att det finns en viss påverkan av lättnedbrytbar organisk förorening (%PT).

Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 6,5-

7,3.

Andelen deformerade kiselalgsskal var 1,6 %, vilket kan tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller

liknande.

34,2

47,2 2 - 3

God status

1 - 2

1 - 2

3. Kämpegårdsån, KarabyLän: 14 Västra Götaland Beskuggning: 5-50 %
















5 nära otillfredsställande status

5

4

4

Treårsmedelvärden

10/12/14 4


2

2

1

2

Treårsmedelvärde

10/12/14 2



2008 6,81 Nära neutralt

6,99 Nära neutralt

2008 7,7 89,2 4 - 5 70,1 5

9,2 86,8

Nära neutralt

2012 7,66

5

Alkaliskt

Provplats: 4-8 meter uppströms vägbro

Lokalen i Kämpegårdsån vid Karaby (nära utloppet i Vänern) hade ett IPS-index motsvarande klass 4, otillfredsställande

status. Mängden näringskrävande arter var stor och andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket stor.

Kiselalgssamhället dominerades av den föroreningstoleranta Navicula gregaria. Andra arter som är bra indikatorer på

förekomst av lättnedbrytbar organisk förorening, och som förekom i provet, är t.ex. Eolimna minima, Eolimna

subminuscula, Fistulifera saprophila, Mayamaea atomus var. permitis och Tryblionella debilis. Antalet räknade arter var

högt.


7,3.


94,2

85,6 64,2 Otillfredsställande status

Dålig status

4 - 5

Otillfredsställande status

5

2014-09-23

54 - 5 81,6

OTILLFREDSSTÄLLANDE STATUS

NÄRA NEUTRALT

Dålig status

2010

2010


67,04 - 5

2014

7,3

10,1

2012 10,0 80,6 4 - 5 55,1 5

Lokalen undersöktes även 2008, 2010 och 2012. Åren 2008 och 2010 visade kiselalgerna dålig status. IPS-indexet låg

båda åren mer eller mindre nära gränsen mot otillfredsställande status, men bedömningen dålig status styrktes av

anmärkningsvärt stora andelar föroreningstoleranta organismer (%PT). Åren 2012 och 2014 var %PT lägre, men

fortfarande mycket stor. Treårsmedelvärdet (2010/12/14) hamnar i otillfredsställande status.

Treårsmedelvärdet (2010/12/14) av surhetsindexet ACID visar nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för pH mellan

6,5-7,3).

Andelen deformerade skal var 0 % eller mindre än 1 % 2010, 2012 och 2014, vilket innebär ingen eller obetydlig

påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. År 2008 undersöktes inte missbildningar.

6,32


4. Mjölån, ÅgårdenLän: 14 Västra Götaland Beskuggning: 5-50 %

Kommun: - Vattennivå: hög

Koordinater: 6474069/1316080 (RT90) Vattenhastighet: strömt


Provtagning: Anders Boström Vattenfärg: klart


Analysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: sten










3

3

3

3

Treårsmedelvärden

10/12/14 3


2

2

1

2

Treårsmedelvärde

10/12/14 2



Nära neutralt

12,0 86,3

Nära neutralt

2012 7,74

4


Provplats: 10-20 meter nedströms vägbron

I Mjölån motsvarade IPS-indexet måttlig status. Mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta

(%PT) arter var stora, vilket styrker klassningen måttlig status. Antalet räknade arter var högt.

Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3.

Indexvärdet ligger i den övre delen av klassintervallet.


2014-09-23

Måttlig status

Måttlig status

4 - 5

Måttlig status

4

44 - 5

MÅTTLIG STATUS

NÄRA NEUTRALT

Måttlig status

2010

2010

31,24 - 5

2014

11,6 89,1

2012 12,5 80,5 4 - 5 32,6 4

Lokalen undersöktes även 2008, 2010 och 2012 och har hela tiden visat samma resultat, dvs. måttlig status.

Mängderna näringskrävande (TDI) och andelarna föroreningstoleranta (%PT) kiselalger har varit stora alla fyra åren.

Treårsmedelvärdet (2010/12/14) av surhetsindexet ACID ligger i nära neutrala förhållanden, men relativt nära gränsen

mot alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för pH över 7,3).

Andelen deformerade skal uppgick till 2,0 % år 2010, vilket kan tyda på en svag påverkan av t.ex. bekämpningsmedel,

metaller eller liknande. År 2012 var andelen endast 0,4 % och år 2014 0% ( ingen eller obetydlig påverkan).

6,99

89,5

Måttlig status

2008 11,7 84,6 4 - 5 33,3 4

12,0

35,3

25,8


Alkaliskt

7,31

5. Grannebyån, GrannebyLän: 14 Västra Götaland Beskuggning: <5 %




Provtagning: Hanna Larsson Vattenfärg: klart












3

4

4

4

Treårsmedelvärden

10/12/14 4


2

2 nära alkaliskt

2

2

Treårsmedelvärde

10/12/14 2



2012 10,5 78,8 2 - 3 46,7 5

Lokalen har även undersökts 2008, 2010 och 2012. IPS-indexet var något högre och visade måttlig status år 2008, men

mängden näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var mycket stora, vilket visade att lokalen

befann sig i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status. De tre senaste åren har kiselalgerna visat

otillfredsställande status.

Surhetsindexet ACID visade samma resultat alla fyra åren, dvs. nära neutrala förhållanden. Treårsmedelvärdet ligger i

den övre delen av klassintervallet.

Inga missbildade kiselalgsskal noterades 2010. År 2012 var andelen 0,6 % och 2014 0,7 %.

7,42



45,12 - 3

2014 10,1

34,9


NÄRA NEUTRALT

Måttlig status

2010

2010

10,5 69,2

88,0 53,8 Otillfredsställande status


4 - 5


5

42 - 3

Provplats: nedströms vägbro, vid brofundament

Grannebyån hade ett IPS-index som motsvarar klass 4, otillfredsställande status. Klassningen styrks av att andelen

föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var mycket stor. Vissa brack/marinvattensarter observerades, vilket visar att det

finns ett visst inflöde av havsvatten.


Mindre än 1 % deformerade skal observerades, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel,

metaller eller liknande.

2014-09-25

10,4 78,7

Nära neutralt

2012 6,63

5

Nära neutralt

2008 11,7 95,3 4 - 5 50,2 5


7,10 Nära neutralt

6. Lövbrobäcken, GrönadalLän: 14 Västra Götaland Beskuggning: >50 %




Provtagning: Iréne Sundberg Vattenfärg: klart












2

2

3

Treårsmedelvärden

10/12/14 2 nära måttlig status


1

2

2

Treårsmedelvärde

10/12/14 2



2012 15,9 44,3 2 - 3 14,5 3

Lokalen har tidigare undersökts 2010 och 2012 och visade då god status. Andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var

något förhöjd båda åren. År 2014 har det skett en försämring genom att mängden näringskrävande (TDI) och andelen

föroreningstoleranta (%PT) arter ökat och IPS-indexet hamnade i måttlig status.

Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för pH över 7,3) 2010, men nära neutrala

förhållanden 2012 och 2014. Treårsmedelvärdet indikerar nära neutrala förhållanden.

Vid alla tre undersökningarna har missbildade skal påträffats. År 2010 var missbildningsfrekvensen 4,1 % vilket bör

innebära en tydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. År 2012 var missbildningsfrekvensen 1,0 %

och något lägre 2014 (2,3 %), vilket innebär en svag till tydlig påverkan.

7,77

2010

2010


18,32 - 3

2014

15,5

12,9

2 - 3 19,1

MÅTTLIG STATUS

NÄRA NEUTRALT

21,3 Måttlig status

God status

Provplats: cirka 20-30 meter nedströms vägbro

2014-09-25

7,13 Nära neutralt

14,8 51,9 3 God status

Nära neutralt

Alkaliskt

2012 6,91

IPS-indexet i Lövbrobäcken motsvarade klass 3, måtlig status. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var stor,

vilket styrker klassningen. Antalet räknade arter var högt och diversiteten mycket hög.


7,3.

Andelen deformerade kiselalgsskal var 2,3 %, vilket bör tyda på en svag–tydlig påverkan av bekämpningsmedel,


48,4

63,1 2 - 3

God status

4

3

7. Örekilsälven, GunnarsboLän: 14 Västra Götaland Beskuggning: <5 %

Kommun: - Vattennivå: låg


Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Grumlighet: klart







Antal räknade taxa: 44 TDI: 30,4 (klass 1)






2

2

1

Treårsmedelvärden

10/12/14 2


3

2

1

Treårsmedelvärde

10/12/14 2



2012 15,3 45,3 2 - 3 7,1 1 - 2

Lokalen undersöktes även 2010 och 2012 och visade då god status. IPS-indexet var lägre då på grund av att

förekomsten av näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var större. År 2014 var andelen

Achnanthidium minutissimum betydligt större än 2010 och 2012. Treårsmedelvärdet av IPS ligger i god status.

Surhetsindexet ACID har ökat från måttligt sura (årsmedelvärde för pH 5,9-6,5 och/eller pH-minimum under 6,4)

förhållanden 2010 till nära neutrala (årsmedelvärde för pH 6,5-7,3) förhållanden 2012 och alkaliska förhållanden 2014.

Detta sammanfaller med att artgruppen Achnanthidium minutissimum (som inte trivs i sura vatten) har ökat och det

surhetståliga släktet Eunotia minskat. Treårsmedelvärdet av ACID hamnar i nära neutralt.

Inga missbildade kiselalgsskal noterades 2010 och endast ett respektive två skal 2012 och 2014.

5,62

2010

2010

Alkaliskt2014 8,32

6,31

2014

16,0

18,3

2 - 3 7,7

HÖG STATUS

ALKALISKT

3,9 Hög status

God status

Provplats: cirka 250 meter nedströms bron, innanför liten "gräsö" på

östra sidan

2014-09-25

6,83 Nära neutralt

16,5 38,9 1 - 2 God status

Nära neutralt

Måttligt surt

2012 6,55

IPS-indexet i Örekilsälven motsvarade klass 1, hög status, men indexvärdet ligger i den nedre delen av klassintervallet

Vissa näringskrävande (t.ex. Cocconeis placentula och Navicula germainii) och föroreningstoleranta kiselalgsarter (t.ex.

Gomphonema parvulum, Tryblionella debilis) förekom, men i låga antal. Kiselalgssamhället dominerades (69 %) av

artgruppen Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanlig i näringsfattiga och måttligt näringsrika, men ej sura

vatten.

Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för pH över 7,3.



41,1

30,4 1

God status

1 - 2

1 - 2

8. Iglabäcken, LagmanseredLän: 14 Västra Götaland Beskuggning: saknas
















1

1 mycket nära god status

1

1

Treårsmedelvärden

10/12/14 1


3

3

3

2

Treårsmedelvärde

10/12/14 3



2008 5,59 Måttligt surt

Måttligt surt

2008 18,0 23,2 1 9,7

5,54 Måttligt surt

18,8 17,0

Måttligt surt

2012 4,82

1 - 2

Provplats: cirka 15 meter uppströms vägtrumma

IPS-indexet i Iglabäcken var högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var liten

och andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket liten.


7,3.



17,8

23,2 0,9 Hög status

Hög status

1

Hög status

1 - 2

2014-09-24

1 - 21 6,2

HÖG STATUS

NÄRA NEUTRALT

1 - 2 Hög status

2010

2010


2,51

2014

17,5

19,4

2012 19,6 10,2 1 0,5 1 - 2

Lokalen undersöktes även 2008, 2010 och 2012 och visade då samma resultat, dvs. hög status. IPS-indexet låg dock i

den nedre (sämre) delen av klassintervallet 2008 och mycket nära gränsen mot god status 2010. Andelen

föroreningstoleranta former (%PT) var svagt förhöjd båda dessa år, men kiselalgssamhället dominerades av

näringskänsliga arter. År 2012 och 2014 var andelen föroreningstoleranta arter mycket liten.

Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för pH 5,9-6,5 och/eller pH-minimum under 6,4)

åren 2008, 2010 och 2012, men nära neutrala förhållanden 2014. Andelen av det surhetståliga släktet Eunotia ökade

från år 2008 till 2012 och utgjorde nära hälften av kiselalgssamhället 2012, men var bara 4,6 % 2014. År 2014

dominerade Achnanthidium minutissimum (group II) och Fragilaria gracilis, som inte trivs i sura vatten.

Andelen deformerade kiselalgsskal var 0 % år 2010, 0,2 % år 2012 och 0,7 % år 2014. Mindre än 1 % missbildningar

innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande.

4,89

Hög status

9. Jälmån, Grönahög-kvarnenLän: 14 Västra Götaland Beskuggning: saknas




Provtagning: Ragnar Bergh Vattenfärg: färgat












1

1

1

Treårsmedelvärden

10/12/14 1


1

2

2

Treårsmedelvärde

10/12/14 2



Alkaliskt

2012 7,04

I Jälmån var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI)

var liten och inga föroreningstoleranta former (%PT) noterades. Artgruppen Achnanthidium minutissimum (group II)

dominerade kiselalgssamhället. Den är vanlig i näringsfattiga till måttligt näringsrika, men ej sura vatten.




23,8

21,6

7,09 Nära neutralt

19,8 22,5

1

Hög status

1 - 2

1 - 2

Provplats: 0-3 meter nedströms bron

Hög status

2014-09-15

1 - 21 0,2

HÖG STATUS

NÄRA NEUTRALT

0,0 Hög status

Hög status2010

2010


0,11

2014

19,9

19,7

Nära neutralt

2012 19,8 21,9 1 0,0 1 - 2

Lokalen är tidigare undersökt 2010 och 2012 och visade då samma resultat, dvs. hög status. Artsammansättningen var

liknande alla tre åren, men andelen av Achnanthidium minutissimum har minskat i kiselalgssamhället, från 81 % år

2010, 67 % år 2012 till 56 % år 2014.

Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för pH över 7,3) 2010, men nära neutrala

förhållanden 2012 och 2014. Treårsmedelvärdet hamnar i nära neutrala förhållanden.

Vid alla tre undersökningarna påträffades endast ett fåtal (mindre än 1 %) missbildade kiselalgsskal.

7,74

10. Pineboån, Hagen (uppströms stora vägen)Län: 14 Västra Götaland Beskuggning: >50 %




Provtagning: Ragnar Bergh Vattenfärg: klart












1

1

1

Treårsmedelvärden

10/12/14 1


1

1

1

Treårsmedelvärde

10/12/14 1



Alkaliskt

2012 8,47

I Pineboån var IPS-indexet högt och motsvarade klass 1, hög status. Vissa näringskrävande (TDI) och

föroreningstoleranta (%PT) arter förekom, men i låga antal.



25,9

26,1

8,37 Alkaliskt

19,7 25,9

1

Hög status

1 - 2

1 - 2

Provplats: 10-20 meter uppströms vägtrumma

Hög status

2014-09-15

1 - 21 0,0

HÖG STATUS

ALKALISKT

2,1 Hög status

Hög status2010

2010

Alkaliskt2014 8,02

0,81

2014

19,8

19,4

Alkaliskt

2012 19,8 25,5 1 0,5 1 - 2

Lokalen undersöktes även 2010 och 2012 och visade då samma resultat som 2014, dvs. hög status och alkaliska

förhållanden. Achnanthidium minutissimum (group II) har dominerat kiselalgssamhället alla år, men andelen var särskilt

stor 2010 (84 %). Denna art är en primärkolonisatör och kan uppträda i mycket stora mängder (>85-90 %) t.ex. efter

perioder med låg eller hög vattenföring (uttorkning resp. renspolning av substraten).

Bara ett fåtal missbildade kiselalgsskal påträffades 2010 (0,3 %) och 2012 (0,6 %), men inga 2014. Detta innebär ingen

eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande.

8,63

11. Bastån, ByklevLän: 14 Västra Götaland Beskuggning: 5-50 %




Provtagning: Anders Boström Vattenfärg: starkt färgat












1

1

1

Treårsmedelvärden

1


5

5

4 nära mycket surt

Treårsmedelvärde

5



Hög status

2014

19,6

19,3

2012 20,0 0,3 1 0,2 1 - 2

0,5

HÖG STATUS

SURT

2010

2010

Surt2014 2,28

0,31

4,9

1,2 0,2 Hög status

Hög status

1

Hög status

1 - 2

1 - 21

Provplats: 5-15 meter uppströms vägbron, nedan vattenfallet

nära mycket surt

I Bastån var IPS-indexet högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande (TDI) och andelen

föroreningstoleranta (%PT) arter var mycket små.

Surhetsindexet ACID motsvarade sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,5-5,9

och/eller att pH-minimum varit lägre än 5,6. Indexvärdet ligger nära gränsen mot mycket sura förhållanden

(årsmedelvärde för pH lägre än 5,5 och/eller pH-minimum under 4,8). Det surhetsindikerande släktet Eunotia utgjorde

ca 82 % av kiselalgssamhället. Vanligast var Eunotia rhomboidea.

Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 %, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av

bekämpningsmedel, metaller eller liknande.

2014-09-24

12-14 19,6 2,1

Mycket surt

2012 1,02

1 - 2

Mycket surt

1,99

12-14 1,76 Mycket surt

Undersökningen år 2010 och 2012 visade, liksom 2014, hög status, medan medan surhetsindexet ACID motsvarade

mycket sura förhållanden 2010 och 2012 samt sura förhållanden 2014. Treårsmedelvärdet av ACID hamnar i mycket

sura förhållanden. Eunotia rhomboidea var den enskilt vanligaste arten alla år, men i övrigt har artsammansättningen

varierat. År 2012 utgjorde släktet Eunotia hela 98 % av samhället, medan det 2010 och 2014 förekom även mindre

surhetståliga arter som t.ex. Karayevia oblongella.

Endast ett fåtal missbildade kiselalgsskal påträffades alla år, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av

bekämpningsmedel, metaller eller liknande.

12. Gundleboån, GundleboLän: 14 Västra Götaland Beskuggning: 5-50 %

Kommun: Vänersborg Vattennivå: låg

Koordinater: 6475360/1288335 (RT90) Vattenhastighet: stilla














3

3

Tvåårsmedelvärden

3


2

2


2



2014-09-25

Provplats: cirka 5 meter nedströms vägtrumma, innan ån blir bredare

MÅTTLIG STATUS

NÄRA NEUTRALT

5

60,5 2 - 3 43,0 5

IPS-indexet motsvarande klass 3, måttlig status. Indexvärdet ligger i den nedre (sämre) delen av klassintervallet och

andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var mycket stor. Kiselalgssamhället dominerades av Eolimna minima (53 %),

som indikerar förekomst av lättnedbrytbara organiska föroreningar. Lokalen kan sägas ligga i riskzonen för att hamna i

klass 4, otillfredsställande status.



liknande.

Måttlig status

68,5

2014 11,5 76,5 2 - 3 56,9

6,61

Måttlig status

2013 12,7

Måttlig status


13/14 12,1

Nära neutralt

2 - 3 49,9 5

Lokalen undersöktes även 2013 och visade då samma resultat, måttlig status och neutrala förhållanden. Andelen

föroreningstoleranta arter (%PT) var mycket stor båda åren.

År 2013 var andelen missbildade kiselalgsskal 0,9 % år 2013 och 1,9 % år 2014. Mindre än 1 % innebär ingen eller

obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande och 1-2 % kan betyda en svag påverkan.


13/14

13. Brattöälven, HällungstadLän: 14 Västra Götaland Beskuggning: <5 %

Kommun: Munkedal Vattennivå: låg















3

3


3


2

2


2



2014-09-25

Provplats: ungefär "snett" över åkern där vägen svänger tvärt

MÅTTLIG STATUS

NÄRA NEUTRALT

3

51,4 2 - 3 15,0 3

I Brattöälven motsvarade IPS-indexet klass 3, måttlig status. Klassningen stöds av att andelen föroreningstoleranta

former (%PT) var förhöjd. Antalet räknade arter var högt. Kiselalgssamhället dominerades av artkomplexet

Achnanthidium minutissimum group III (breda former), som är allmänt förekommande i näringsrika vatten.


7,3.


Måttlig status

50,3

2014 13,9 49,1 2 - 3 17,8

6,38

Måttlig status

2008 13,4

Måttlig status


08/14 13,6

Nära neutralt

2 - 3 16,4 3

IPS-indexet för 2008 har räknats om från 13,6 till 13,4 beroende på att ett par arters indexvärden har ändrats sedan

dess.

Kiselalgerna visade samma resultat både 2008 och 2014, måttlig status och nära neutrala förhållanden. Missbildningar

räknades inte 2008.


08/14

14. Klevaån, MycklebyLän: 14 Västra Götaland Beskuggning: 5-50 %


Koordinater: 6460844/1262324 (RT90) Vattenhastighet: stilla


Provtagning: Hanna Larsson Vattenfärg: färgat












4

3 mycket nära otillfreds. status


4


1

3


2



mycket nära

otillfredsställande status

2014-09-25

Provplats: 2-5 meter uppströms vägtrumma

MÅTTLIG STATUS

MÅTTLIGT SURT

5

74,3 2 - 3 63,8 5

Klevaån hade ett IPS-index motsvarande klass 3, måttlig status, men indexvärdet ligger mycket nära gränsen mot klass

4, otillfredsställande status. Andelen föroreningstoleranta organismer (%PT) var dessutom mycket stor, vilket visar att

lokalen ligger i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status. Antalet räknade arter var högt, liksom diversiteten.

Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för pH mellan 5,9-6,5 och/eller

ett pH-minimum under 6,4. Indexvärdet ligger dock relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde

för pH 6,5-7,3). Kiselalgssamhället dominerades av circumneutrala (förekommer i huvudsak vid pH omkring 7) och

alkalifila (förekommer i huvudsak vid pH > 7) arter, men indexet sänks pga. förekomst av det surhetståliga släktet

Eunotia. De Eunotia- arter som noterades här finns inte bara i näringsfattiga, utan kan även förekomma i mer eller

mindre näringsrika vatten.


liknande.


70,9

2014 11,0 67,6 2 - 3 43,8

6,99

Måttlig status

2008 9,5


2008 8,35 Alkaliskt

08/14 10,3

Nära neutralt

2 - 3 53,8 5

IPS-indexet för 2008 har räknats om beroende på att ett par arters indexvärden har ändrats sedan dess. Omräkningen

innebar att indexet sänktes från 9,7 till 9,5, men det befinner sig fortfarande i samma statusklass.

Kiselalgerna visade klass 4, otillfredsställanden status 2008 och måttlig, men på gränsen till otillfredsställanden, status

2014. Det förekom betydligt fler föroreningstoleranta arter (%PT) 2008 än 2014, men värdet på %PT klassas som

mycket högt båda åren.

Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för pH över 7,3) 2008, men måttligt sura förhållanden

2014. Indexvärdet låg dock relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. Tvåårsmedelvärdet hamnar i nära

neutralt.

Missbildningar undersöktes inte 2008.


08/14

15. Storebergsån, StorebergLän: 14 Västra Götaland Beskuggning: <5 %





Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 11°C











4 nära dålig status

4


4


1

1


1



2014-09-23

Provplats: 5-9 meter uppströms bro vid stenklack


ALKALISKT

5

84,8 4 - 5 82,9 5

Lokalen i Storebergsån (nära utloppet i Vänern) hade ett IPS-index motsvarande klass 4, otillfredsställande status.

Andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var mycket stor. Arter som är bra indikatorer på förekomst av lättnedbrytbar

organisk förorening och som förekom på lokalen är Eolimna minima, Eolimna subminuscula, Fistulifera saprophila,

Mayamaea atomus var. permitis och Navicula seminulum.




79,5

2014 9,0 74,2 2 - 3 59,7

8,84


2008 8,2


2008 8,71 Alkaliskt

08/14 8,6

Alkaliskt

2 - 3 71,3 5

Lokalen undersöktes även 2008 och visade då samma resultat, dvs. otillfredsställande status och alkaliska förhållanden.

IPS-indexet var dock lägre och andelen föroreningstoleranta former (%PT) betydligt större 2008 än 2014 och lokalen

befann sig i riskzonen för att hamna i klass 5, dålig status. År 2008 dominerade främst de föroreningstoleranta arterna

Eolimna minima (Navicula minima) och Nitzschia paleacea i kiselalgssamhället och andelen av Fistulifera saprophila

och Mayamaea atomus var. permitis var större 2008 än 2014.

Missbildningar räknades inte 2008.

2014 8,98 Alkaliskt

08/14

16. Ryksbäcken, RykLän: 14 Västra Götaland Beskuggning: >50 %
















3

3


3


2

1


2 mycket nära alkaliskt



Nära neutralt

2 - 3 48,4 5

IPS-indexet för 2008 har räknats om från 13,0 till 12,6 beroende på att ett par arters indexvärden har ändrats sedan

dess. Omräkningen innebar ingen ändring av statusklass.

Resultatet var samma båda åren vad gäller näringsämnen och organisk förorening, dvs. måttlig status. Andelen

föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var mycket stor båda åren, men värdet var något högre och IPS-indexet något

lägre 2014 än 2008.

Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för pH 6,5-7,3) 2008, men alkaliska förhållanden

2014. Tvåårsmedelvärdet ligger i nära neutralt, men mycket nära gränsen mot alkaliskt.

Missbildningar beräknades inte 2008.

2014 8,24 Alkaliskt

08/14 7,46

Måttlig status

2008 12,6

Måttlig status


08/14 12,0 77,1

2014 11,5 83,8 4 - 5 54,4

2 - 3 42,5 5

Ryksbäcken hade ett IPS-index motsvarande klass 3, måttlig status, men indexvärdet ligger i den nedre (sämre) delen

av klassintervallet och andelen föroreningstoleranta organismer (%PT) var mycket stor. Detta visar att lokalen befinner

sig i riskzonen för att hamna i klass 4, otillfredsställande status. De näringskrävande och föroreningstoleranta arterna

Eolimna minima, Navicula gregaria och Navicula lanceolata dominerade kiselalgssamhället.



Måttlig status

2014-09-24


MÅTTLIG STATUS

ALKALISKT

5

70,4

17. Bakerödsbäcken, SkafterödLän: 14 Västra Götaland Beskuggning: >50 %




Provtagning: Hanna Larsson Vattenfärg: klart












2 mycket nära måttlig status

3


3


2

1


1



Alkaliskt

2 - 3 25,9 4

Lokalen undersöktes även 2008 och IPS-indexet har detta år räknats om beroende på att ett par arters indexvärden har

ändrats sedan dess. Omräkningen innebar en minskning från 15,1 till 14,6. IPS ligger fortfarande i god status, men

mycket nära gränsen mot måttlig status. IPS-indexet var lägre och visade måttlig status 2014. Andelen

föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var stor båda åren, vilket talar för att måttlig status är korrekt bedömning för

lokalen.


2014. Tvåårsmedelvärdet hamnar i alkaliskt.

Andelen missbildningar beräknades inte 2008.

2014 9,09 Alkaliskt

08/14 7,94

Måttlig status

2008 14,6

Måttlig status


08/14 14,0 59,4

2014 13,3 61,3 2 - 3 26,6

2 - 3 25,2 4

I Bakerödsbäcken motsvarade IPS-indexet klass 3, måttlig status. Andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var stor,

vilket styrker klassningen måttlig status.



liknande.

God status

2014-09-25

Provplats: 8-18 meter efter bromynning (direkt efter dämmet)

MÅTTLIG STATUS

ALKALISKT

4

57,4

18. Grönå, BlinnebergLän: 14 Västra Götaland Beskuggning: 5-50 %
















3

4 mycket nära måttlig status


3


2

1


2



2014-09-24

Provplats: 0-10 meter nedströms vägtrumma

OTILLFREDSSTÄLLANDE STATUS mycket nära måttlig status

ALKALISKT

5

78,0 2 - 3 37,3 4

Grönå hade ett IPS-index som motsvarar klass 4, otillfredsställande status. Indexet ligger mycket nära gränsen mot

måttlig status, men klassningen styrks av att andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var mycket stor. Arten

Fistulifera saprophila, som är en mycket bra indikator på förekomst av lättnedbrytbar organisk förorening, utgjorde 16 %

av samhället.

Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för pH bör vara högre än 7,3.



Måttlig status

78,8

2014 10,9 79,6 2 - 3 51,5

7,49


2008 13,1

Måttlig status


08/14 12,0

Nära neutralt

2 - 3 44,4 5

Lokalen undersöktes även 2008 och visade då måttlig status. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var större

2014 och motiverar bedömningen otillfredsställande status.


2014.


2014 8,15 Alkaliskt

08/14

19. Härån, LaskoLän: 14 Västra Götaland Beskuggning: saknas

Kommun: Färgelanda Vattennivå: medel






Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: -









2

2


2


2

3 mycket nära nära neutralt


2 nära måttlligt surt



Nära neutralt

2 - 3 5,4 1 - 2

Undersökningen 2008 visade också god status, men surhetsindexet ACID hamnade i nära neutrala förhållanden. ACID

låg dock relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. Tvåårsmedelvärdet ligger i nära neutralt (årsmedelvärde

för pH 6,5-7,3), men nära gränsen mot måttligt surt.



08/14 5,88

God status

2008 15,2

God status


08/14 15,4 43,9

2014 15,6 44,6 2 - 3 4,0

2 - 3 6,8 1 - 2

Lokalen i Härån hade ett IPS-index motsvarande klass 2, god status. Kiselalgssamhället dominerades av mer eller

mindre näringskrävande arter, men andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var liten.

Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för pH mellan 5,9-6,5 och/eller

ett pH-minimum under 6,4. Indexvärdet ligger dock mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde

för pH 6,5-7,3).


God status

2014-09-25

Provplats: snett över äng från skogskanten vid Lasko

GOD STATUS

MÅTTLIGT SURT mycket nära nära neutralt

1 - 2

43,1

20. Bäck från Köljesjön, Holm Län: 14 Västra Götaland Beskuggning: >50 %




Provtagning: Ragnar Bergh Vattenfärg: starkt färgat



Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: 7









1

1

1

Treårsmedelvärden

10/12/14 1


5

5

5

Treårsmedelvärde

10/12/14 5



1,13 Mycket surt

Lokalen är tidigare undersökt 2010 och 2012 och visade då samma resultat som 2014, dvs. hög status och mycket sura

förhållanden. Den surhetståliga arten Eunotia incisa har dominerat varje år med låga artantal och diversiteter som följd.

Detta är inte ovanligt i mycket sura vatten.

19,9 0,2

Mycket surt

2012 1,25

1 - 2

Mycket surt

1,26

1

Provplats: 0-10 meter nedströms vägtrumman

I Bäck från Köljesjön var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Antalet räknade arter var lågt och

diversiteten mycket låg, eftersom den surhetsindikerande arten Eunotia incisa dominerade helt (88 %) i

kiselalgssamhället. Släktet Eunotia är karakteristiskt för sura vattendrag och utgjorde hela 96 % av kiselalgssamhället.

Surhetsindexet ACID visade mycket sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för pH som är lägre än 5,5

och/eller ett pH-minimum under 4,8.

2014-09-16

Mycket surt2014 0,87

0,01

0,1

0,1 0,01 1 - 2

1 - 2

0,0

HÖG STATUS

MYCKET SURT

2010

2010

Hög status

Hög status

Hög status

1 - 2

Hög status

2014

20,0

19,9

2012 19,9 0,3 1 0,0

21. Lillån, Hillared Län: 14 Västra Götaland Beskuggning: 5-50 %




Provtagning: Iréne Sundberg Vattenfärg: klart












1

1

1

Treårsmedelvärden

10/12/14 1


2

2

2

Treårsmedelvärde

10/12/14 2



6,99 Nära neutralt

19,4 24,9

Nära neutralt

2012 6,85

1 - 2

Nära neutralt


IPS-indexet i Lillån var mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Vissa näringskrävande arter förekom, men

endast i låga antal och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var mycket liten. Diversiteten var låg på grund av att

kiselalgssamhället dominerades (74 %) av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanligt i

näringsfattiga och måttligt näringsrika, men ej sura vatten.


29,1


Hög status

1

Hög status

1 - 2

2014-09-25

1 - 21 0,9

HÖG STATUS

NÄRA NEUTRALT

2010

2010


0,51

2014

19,2

19,6

2012 19,5 23,1 1 0,5 1 - 2

Lokalen undersöktes även 2010 och 2012 och visade då samma resultat, dvs. hög status och nära neutrala

förhållanden.

7,33

Hög status

22. Lafsån, Hampedal Län: 14 Västra Götaland Beskuggning: >50 %




Provtagning: Iréne Sundberg Vattenfärg: starkt färgat












1

1

1

Treårsmedelvärden

1


5

5

5

Treårsmedelvärde

5



2012 19,7 0,4 1 0,0 1 - 2

Lokalen undersöktes även 2010 och 2012 och visade då samma resultat, dvs. hög status och mycket sura förhållanden.

Artsammansättningen i kiselalgssamhället var ungefär densamma alla åren, med stor dominans av det surhetståliga

släktet Eunotia (> 80 %).

1,28

2010

2010


0,01

2014

19,7

20,0

Hög status

2014-09-25

1 - 21 0,0

HÖG STATUS

MYCKET SURT

0,5

0,1 0,0 Hög status

Hög status

1

Hög status

1 - 2

Provplats: 5-15 meter nedströms gamla stenbron, cirka 50 meter

nedströms stora vägbron

I Lafsån var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Inga näringskrävande (TDI) eller

föroreningstoleranta (%PT) kiselalger noterades.


och/eller ett pH-minimum under 4,8. Släktet Eunotia, som är karakteristiskt för sura vattendrag, utgjorde 85 % av

kiselalgssamhället.

12-14 19,8 0,3

Mycket surt

2012 1,30

1 - 2

Mycket surt


23. Sillebäcken, Taraldsön Län: 14 Västra Götaland Beskuggning: >50 %

Kommun: Bengtsfors Vattennivå: låg















1

1

1

Treårsmedelvärden

10/12/14 1


2

2

1

Treårsmedelvärde

10/12/14 2



6,98 Nära neutralt

19,1 24,7

Nära neutralt

2012 6,36

1 - 2

Nära neutralt

Provplats: 25-35 meter nedströms vägtrumman

I Sillebäcken motsvarade IPS-indexet klass 1, hög status. Indexvärdet ligger i den nedre (sämre) delen av

klassintervallet. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var svagt

förhöjda.

Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för pH bör vara högre än 7,3.

Värdet ligger dock relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för pH 6,5-7,3).

21,0


Hög status

1

Hög status

1 - 2

2014-10-02

1 - 21 0,0

HÖG STATUS

ALKALISKT

2010

2010

Alkaliskt2014 7,69

1,91

2014

19,7

18,2

2012 19,5 19,5 1 0,0 1 - 2

Lokalen undersöktes även 2010 och 2012 och visade då samma resultat, dvs. hög status. År 2014 var dock IPS-indexet

något lägre och inslaget av näringskrävande arter (TDI) något större än 2010 och 2012 och föroreningstoleranta (%PT)

kiselalger påträffades inte alls 2010 och 2012.

2010 och 2012 visade surhetsindexet ACID nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för pH 6,5-7,3), men alkaliska

förhållanden 2014. Treårsmedelvärdet (2010/12/14) indikerar nära neutrala förhållanden, vilket innebär att

årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 6,5-7,3.

6,90

Hög status

24. Heråälven, Nordkas Län: 14 Västra Götaland Beskuggning: saknas

Kommun: Dals-Ed Vattennivå: hög






Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: -









1

1

1

Treårsmedelvärden

1


5

5

5

Treårsmedelvärde

5




12-14 20,0 1,0

Mycket surt

2012 1,26

1 - 2

Mycket surt

Provplats: 0-10 meter uppströms vägtrumman

I Heråälven var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI)

var mycket liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Kiselalgsamhället dominerades av Eunotia incisa

och Frustulia saxonica.


och/eller ett pH-minimum under 4,8. Släktena Eunotia och Frustulia, som är karakteristiskt för näringsfattiga och sura

vatten, utgjorde 90 % av kiselalgssamhället.

0,6

1,7 0,0 Hög status

Hög status

1

Hög status

1 - 2

2014-10-09

1 - 21 0,0

HÖG STATUS

MYCKET SURT

2010

2010


0,01

2014

20,0

20,0

2012 20,0 0,6 1 0,0 1 - 2

Lokalen undersöktes även 2010 och 2012 och visade då samma resultat, dvs. hög status och mycket sura förhållanden.

Släktet Eunotia dominerade helt i kiselalgssamhället 2010 och 2012 (> 90 %), medan även släktet Frustulia var vanligt

2014. Båda släktena är surhetståliga.

1,27

Hög status

25. Bästorpsälven, Kasenmossen Län: 14 Västra Götaland Beskuggning: saknas

Kommun: Dals-Ed Vattennivå: medel



Provtagning: Anders Boström Vattenfärg: starkt färgat












1

1

1

Treårsmedelvärden

1


5

4

5

Treårsmedelvärde

5




Lokalen undersöktes även 2010 och 2012 och visade då samma resultat, dvs. hög status. Mängden näringskrävande

(TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var mycket små samtliga år.

Surhetsindexet ACID hamnade i mycket sura förhållanden 2010 och 2014. Släktet Eunotia, som är karakteristiskt för

sura vattendrag, utgjorde då 94 % respektive 90 % av kiselalgssamhället. År 2012 visade surhetsindexet ACID sura

förhållanden och andelen Eunotia var lägre (64 %). Indexvärdet låg dock relativt nära gränsen mot mycket sura

förhållanden och treårsmedelvärdet hamnar i mycket sura förhållanden.

12-14 19,8 2,2

Mycket surt

2012 2,42

1 - 2

Surt

1,26

1

Provplats: 10-15 meter nedströms vägen

I Bästorpsälven var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Både mängden näringskrävande (TDI)

och andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var mycket små.


och/eller ett pH-minimum under 4,8. Släktet Eunotia, som är karakteristiskt för sura vattendrag, utgjorde 90 % av

kiselalgssamhället, vilket medförde en låg diversitet.

2014-09-25


0,21

0,5

1,4 0,21 1 - 2

1 - 2

0,2

HÖG STATUS

MYCKET SURT

2010

2010

Hög status

Hög status

Hög status

1 - 2

Hög status

2014

19,9

19,9

2012 19,6 4,7 1 0,2

Bilaga 2. Artlistor

Förklaring till artlistor för kiselalger

Det. = person som utfört artbestämning och räkning S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder föroreningstolerans och 5 betyder föroreningskänslighet V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator pH = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan) cf. = confer (jämför), vilket innebär en viss osäkerhet i artbestämningen Antal cf. = antal skal av totalantalet skal som räknades som cf. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique

TDI = Trophic Diatom Index

% PT = % Pollution Tolerante valves

ACID = ACidity Index for Diatoms

Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum

EUNO (%) = släktet Eunotia

Acidobiont (‰) = arter med optimalt pH < 5,5.

Acidofil (‰) = arter som i huvudsak förekommer vid pH < 7.

Circumneutral (‰) = arter som i huvudsak förekommer vid pH omkring 7.

Alkalifil (‰) = arter som i huvudsak förekommer vid pH > 7.

Alkalibiont (‰) = arter med förekomst enbart vid pH > 7.

Odefinierad (‰) = arter med odefinierat pH-optimum

Deformerade (%)= andel missbildade skal

Medelbredd ADMI (μm) = medelbredden av 10-20 individer av artgruppen Achnanthidium minutissimum (ADMI) beräknas. Denna bestämmer vilken grupp alla räknade ADMI-skal i provet ska tillhöra: ADM1 (mean width < 2,2 µm), ADMI (mean width 2,2-2,8 µm) eller ADM3 (mean width > 2,8 µm), Naturvårdsverket 2009. ADM1 brukar förekomma i mycket näringsfattiga vatten på högre höjder, ADMI förekommer i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten, medan ADM3 finns i näringsrika vatten

1. Stallbackaån, Hedeäng (Trollhättan)

2014-09-24

Lokalkoordinater: 6469703/1296651 (RT90)

Metodik: SS-EN 14407 + NV:s Handledning för miljöövervakning

Det. Iréne Sundberg

Arter Kod S V pH Antal Antal Relativ

skal cf. frekvens (%)

Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4,0 1 3 60 14,0

Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4,0 1 4 13 3,0

Craticula dissociata (Reichardt) Reichardt CRDI 0,0 0 0 2 0,5

Craticula molestiformis (Hustedt) Lange-Bertalot CMLF 2,0 1 4 1 0,2

Cyclostephanos dubius (Fricke) Round CDUB 3,0 2 5 7 1,6

Cyclostephanos invisitatus (Hohn & Hellerman) Theriot, Stoermer & Håkansson CINV 2,6 1 0 2 0,5

Cyclotella atomus Hustedt CATO 2,0 1 4 1 0,2

Cyclotella meneghiniana Kützing CMEN 2,0 1 4 3 0,7

Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2,2 1 4 56 13,1

Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 1 2 1 0,2

Fistulifera saprophila (Lange-Bertalot & Bonik) Lange-Bertalot FSAP 2,0 1 3 4 0,9

Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4,5 1 3 2 0,5

Fragilaria pararumpens Lange-Bertalot, G. Hofmann & Werum FPRU 4,0 1 3 3 0,7

Gomphonema micropus Kützing var. micropus GMIC 3,0 1 3 1 0,2

Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2,0 1 3 16 3,7

Gomphonema sp. GOMS 3,6 2 0 2 0,5

Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova KALA 4,5 1 3 1 0,2

Lemnicola hungarica (Grunow) Round & Basson LHUN 2,0 3 4 1 0,2

Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2,3 1 4 4 0,9

Melosira varians Agardh MVAR 4,0 1 4 1 0,2

Navicula capitatoradiata Germain NCPR 3,0 2 4 5 1,2

Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3,5 2 3 15 3,5

Navicula germainii Wallace NGER 3,0 2 4 2 0,5

Navicula gregaria Donkin NGRE 3,4 1 4 5 1,2

Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4,0 1 4 1 0,2

Navicula seminulum Grunow NSEM 1,5 2 3 5 1,2

Navicula sp. NASP 3,4 2 0 2 0,5

Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5,0 1 3 8 1,9

Nitzschia frustulum (Kützing) Grunow var. frustulum NIFR 2,0 1 4 6 6 1,4

Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1,0 3 3 3 0,7

Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3,0 1 3 3 0,7

Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. tenuirostris Grunow NPAT 1,0 3 3 1 0,2

Nitzschia subacicularis Hustedt NSUA 3,0 3 4 14 2 3,3

Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU 1,5 2 3 9 2,1

Planothidium biporomum (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot PLBI 4,6 1 3 10 2,3

Planothidium delicatulum (Kützing) Round & Bukhtiyarova PTDE 3,0 3 5 1 0,2

Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3,4 1 4 1 0,2

Staurosira berolinensis (Lemmermann) Lange-Bertalot STSB 3,0 1 4 31 7,2

Staurosira pinnata Ehrenberg s.l. SRPIsl 4,0 1 4 123 28,7

Stephanodiscus parvus Stoermer & Håkansson SPAV 3,0 1 5 1 0,2

Surirella minuta Brébisson SUMI 3,0 1 4 1 0,2

Tryblionella debilis Arnott ex O'Meara TDEB 2,0 2 4 1 0,2

SUMMA (antal skal): 429

SUMMA (antal taxa): 42

Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade):

Antal taxa: 42 TDI (0-100): 73,6 ADMI (%): 14,0 Acidofil (‰): 2 Alkalibiont (‰): 21 Medelbredd

Diversitet: 3,82 % PT: 29,8 EUNO (%): 0,2 Circumneutral (‰): 329 Odefinierad (‰): 19 ADMI (μm):

IPS (1-20): 11,5 ACID: 9,40 Acidobiont (‰): 0 Alkalifil (‰): 629 Deformerade (%): 0,0 2,86

RAPPORTutfärdad av ackrediterat laboratoriumREPORT issued by an Accredited Laboratory

Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

2. Rambergsån, Fän

2014-09-25






Achnanthes linearioides (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot ALIO 5,0 1 3 24 5,6

Achnanthidium kranzii (Lange-Bertalot) Round & Bukhtiyarova ADKR 4,5 1 3 2 0,5


Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5,0 1 3 1 0,2


Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5,0 1 0 4 0,9



Eunotia sp. EUNS 5,0 1 2 1 0,2

Fallacia monoculata (Hustedt) Mann FMOC 3,0 2 4 1 0,2



Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 1 3 1 0,2

Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4,0 1 3 3 3 0,7


Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.l. GPUMsl 4,5 1 4 2 0,5


Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4,5 1 3 2 0,5



Navicula escambia (Patrick) Metzeltin & Lange-Bertalot NESC 2,8 2 4 4 0,9



Navicula longicephala Hustedt NLGC 4,5 2 0 1 0,2

Naviculadicta sp. NDSP 3,4 2 0 1 0,2



Nitzschia sp. NZSS 1,0 2 0 2 0,5

Pinnularia lundii Hustedt var. linearis Krammer PLLN 5,0 3 2 1 0,2

Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4,6 1 4 1 0,2

Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5,0 1 3 1 0,2

Reimeria sinuata (Gregory) Kociolek & Stoermer RSIN 4,8 1 3 2 0,5

Tabellaria fenestrata (Lyngbye) Kützing TFEN 5,0 2 3 1 0,2

Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5,0 1 2 2 0,5









3. Kämpegårdsån, Karaby

2014-09-23






Amphora pediculus (Kützing) Grunow APED 4,0 1 4 1 0,2

Chamaepinnularia submuscicola (Krasske) Lange-Bertalot CSMU 4,0 3 0 2 0,5



Diadesmis contenta (Grunow ex. Van Heurck) Mann DCOT 3,5 1 4 6 1,5

Encyonema reichardtii (Krammer) Mann ENRE 4,5 1 3 1 0,2


Eolimna subminuscula (Manguin) Moser, Lange-Bertalot & Metzeltin ESBM 2,0 1 4 9 2,2




Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3,4 1 4 11 2,7

Gomphonema innocens Reichardt GINN 0,0 0 0 1 0,2


Gomphonema minutum (Agardh) Agardh GMIN 4,0 1 3 2 0,5

Gomphonema olivaceum (Hornemann) Brébisson var. olivaceum GOLI 4,6 1 5 1 0,2


Hantzschia abundans Lange-Bertalot HABU 1,2 2 3 1 0,2

Hantzschia amphioxys (Ehrenberg) Grunow HAMP 1,5 3 3 1 0,2


Luticola mutica (Kützing) Mann LMUT 2,0 2 3 5 1,2

Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot MAAT 2,2 1 4 1 0,2

Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. alcimonica (Reichardt) Reichardt MAAL 4,0 1 0 4 1,0



Meridion circulare (Greville) Agardh var. constrictum (Ralfs) Van Heurck MCCO 4,5 1 4 2 0,5

Navicula antonii Lange-Bertalot NANT 4,0 1 4 1 0,2





Navicula lacuum Lange-Bertalot, Hofmann, Werum & Van de Vijver NLCM 0,0 0 0 2 0,5

Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3,8 1 4 41 10,1


Navicula upsaliensis (Grunow) Peragallo NUSA 4,0 2 4 4 1,0

Navicula veneta Kützing NVEN 1,0 2 4 9 2,2

Navicula wiesneri Lange-Bertalot NWIE 3,0 1 4 3 0,7


Nitzschia adamata Hustedt NZAD 2,8 2 4 7 1,7

Nitzschia fonticola Grunow NFON 3,5 1 4 1 0,2

Nitzschia fonticola Grunow var. pelagica Hustedt NFPE 4,0 2 4 1 0,2




Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE 2,5 1 4 1 0,2

Nitzschia pusilla (Kützing) Grunow NIPU 2,0 3 3 1 0,2

Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU 1,5 2 3 15 1 3,7


Pinnularia obscura Krasske POBS 3,0 1 3 2 0,5




Rhoicosphenia abbreviata (Agardh) Lange-Bertalot RABB 4,0 1 4 4 1,0

Stephanodiscus parvus Stoermer & Håkansson SPAV 3,0 1 5 3 0,7

Surirella angusta Kützing SANG 4,0 1 4 1 0,2

Surirella brebissonii Krammer & Lange-Bertalot var. kützingii Krammer & Lange-Bertalot SBKU 3,0 2 4 26 6,4


Tryblionella apiculata Gregory TAPI 2,4 2 4 2 0,5


Tryblionella hungarica (Grunow) Mann THUN 2,2 2 4 1 0,2

Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère UULN 3,0 1 4 1 0,2






IPS (1-20): 10,1 ACID: 6,98 Acidobiont (‰): 0 Alkalifil (‰): 820 Deformerade (%): 0,0 -



4. Mjölån, Ågården

2014-09-23







Adlafia langebertalotii Monnier & Ector ALBL 4,5 1 3 3 0,7


Caloneis lancettula (Schulz) Lange-Bertalot & Witkowski CLCT 4,0 2 4 1 0,2

Cocconeis pediculus Ehrenberg CPED 4,0 2 4 1 0,2




Cyclotella atomus Hustedt CATO 2,0 1 4 2 0,5


Diadesmis contenta (Grunow ex. Van Heurck) Mann DCOT 3,5 1 4 1 0,2

Diploneis oculata (Brébisson) Cleve DOCU 4,0 1 3 10 2,4

Discostella pseudostelligera (Hustedt) Houk & Klee DPST 4,0 1 3 3 0,7





Fallacia subhamulata (Grunow) Mann FSBH 4,0 1 3 2 0,5


Gomphonema olivaceum (Hornemann) Brébisson var. olivaceum GOLI 4,6 1 5 2 0,5


Gomphosphenia lingulatiformis (Lange-Bertalot & Reichardt) Lange-Bertalot GPLI 2,0 3 0 1 0,2

Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4,0 1 4 1 0,2














Navicula slesvicensis Grunow NSLE 3,0 3 4 1 0,2

Navicula tenelloides Hustedt NTEN 3,0 2 4 2 0,5

Navicula tripunctata (O. F. Müller) Bory NTPT 4,4 2 4 1 0,2


Navigiolum canoris (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot NGCA 3,0 1 0 1 0,2


Nitzschia agnita Hustedt NAGN 3,2 1 4 4 0,9

Nitzschia archibaldii Lange-Bertalot NIAR 3,8 2 3 1 0,2



Nitzschia recta Hantzsch NREC 3,0 2 4 1 0,2

Nitzschia subcapitellata Hustedt NSBC 1,0 3 4 2 0,5



Pinnularia sp. PINS 4,7 2 0 1 0,2




Sellaphora joubaudii (Germain) Aboal SJOU 3,0 2 3 2 0,5

Simonsenia delognei Lange-Bertalot SIDE 3,0 2 4 5 1,2

Stauroneis francisci-josephi Van de Vijver & Lange-Bertalot SFRJ 0,0 0 0 1 1 0,2


Surirella sp. SURS 4,0 1 0 1 0,2

Tryblionella apiculata Gregory TAPI 2,4 2 4 1 0,2











5. Grannebyån, Granneby

2014-09-25






Achnanthes sp. ACHS 4,8 2 0 1 0,2


Bacillaria paxillifera (O.F. Müller) Hendey var. paxillifera BPAX 2,0 3 5 1 0,2



Diploneis sp. DIPS 4,0 1 0 1 0,2

Encyonema lange-bertalotii Krammer ENLB 4,0 1 3 4 1,0





Fragilaria sp. FRAS 4,0 3 0 2 0,5


Hippodonta coxiae Lange-Bertalot HCOX 4,3 2 4 2 0,5

Karayevia oblongella (Oestrup) Aboal KOBG 4,5 1 3 2 0,5







Navicula gregaria Donkin NGRE 3,4 1 4 46 2 11,0




Navicula normaloides Cholnoky NNML 0,0 0 0 6 6 1,4

Navicula perminuta Grunow NPNU 2,0 2 5 1 0,2

Navicula vilaplanii (Lange-Bertalot & Sabater) Lange-Bertalot & Sabater NVIP 2,9 1 0 1 0,2




Nitzschia archibaldii Lange-Bertalot NIAR 3,8 2 3 2 0,5

Nitzschia brevissima Grunow NBRE 2,0 3 3 11 2,6

Nitzschia clausii Hantzsch NCLA 2,8 3 4 1 0,2

Nitzschia filiformis (W. Smith) Van Heurck var. filiformis NFIL 3,0 3 4 5 1,2


Nitzschia inconspicua Grunow NINC 2,8 1 4 50 11,9

Nitzschia liebetruthii Rabenhorst var. liebetruthii NLBT 2,0 1 5 1 1 0,2



Nitzschia parvula W.M.Smith NPAR 2,8 1 4 1 1 0,2

Nitzschia pusilla (Kützing) Grunow NIPU 2,0 3 3 9 9 2,1

Nitzschia radicula Hustedt NZRA 2,0 1 0 1 1 0,2

Nitzschia sigma (Kützing) W. Smith NSIG 2,0 3 4 2 0,5






Planothidium granum (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot PGRN 4,5 1 4 6 1,4




Tabularia fasciculata (Agardh) Williams & Round TFAS 2,0 3 4 1 0,2









6. Lövbrobäcken, Grönadal

2014-09-25







Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT 5,0 1 3 2 0,5




Amphora copulata (Kützing) Schoeman & Archibald s.l. ACOPsl 4,0 2 4 1 0,3


Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4,8 1 2 5 1,3


Cyclotella ocellata Pantocsek COCE 3,0 1 4 2 0,5

Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4,0 1 4 2 0,5

Cyclotella rossii Håkansson CROS 4,0 1 3 4 1,0

Cymbopleura naviculiformis (Auerswald) Krammer var. naviculiformis CBNA 3,8 3 3 2 0,5


Encyonema minutum (Hilse) Mann ENMI 4,0 2 3 1 0,3


Encyonema sp. ENSP 4,9 2 0 1 0,3


Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5,0 2 2 1 0,3

Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5,0 1 2 2 0,5

Eunotia curtagrunowii Nörpel-Schempp & Lange-Bertalot ECTG 5,0 2 2 1 0,3

Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5,0 1 2 2 0,5





Frustulia vulgaris (Thwaites) De Toni FVUL 4,0 3 4 1 0,3




Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4,0 1 4 1 0,3

Hippodonta coxiae Lange-Bertalot HCOX 4,3 2 4 7 1,8




Meridion circulare (Greville) Agardh var. circulare MCIR 4,2 1 4 1 0,3

Navicula antonioides Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NXAN 4,0 1 4 1 0,3




Navicula integra (W. Smith) Ralfs NITG 3,0 3 3 1 0,3


Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4,0 3 4 7 1,8





Nitzschia linearis (Agardh) W. Smith var. linearis NLIN 3,0 2 4 9 2,3




Nitzschia pseudofonticola Hustedt NPSF 2,9 1 3 2 2 0,5



Parlibellus protractoides (Hustedt) Witkowski & Lange-Bertalot PAPR 2,6 1 0 3 0,8

Pinnularia marchica Ilka Schönfelder PMCH 0,0 0 0 1 0,3


Pinnularia sinistra Krammer PSIN 3,0 2 2 2 0,5

Pinnularia subcapitata Gregory var. subcapitata PSCA 5,0 2 1 1 0,3





Planothidium joursacense (Héribaud) Lange-Bertalot PJOU 3,0 2 4 1 0,3



Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky SPUP 2,6 2 3 1 0,3

Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5,0 2 3 1 0,3

Stauroneis kriegeri Patrick STKR 4,8 2 3 1 0,3

Stauroneis thermicola (Petersen) Lund STHE 5,0 1 3 5 1,3













7. Örekilsälven, Gunnarsbo

2014-09-25







Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5,0 1 3 296 68,7








Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5,0 2 2 1 0,2





Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4,0 2 3 1 0,2

Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5,0 2 1 1 0,2

Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5,0 2 2 1 0,2

Gomphonema cymbelliclinum Reichardt & Lange-Bertalot GCBC 3,8 2 4 1 0,2



Gomphonema varioreduncum Jüttner, Ector, Reichardt, Van de Vijver & Cox GVRD 5,0 1 3 9 2,1

Navicula aboensis (Cleve) Hustedt NABO 4,0 3 0 1 0,2





Navicula lundii Reichardt NLUN 4,8 2 4 1 1 0,2


Navigiolum canoris (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot NGCA 3,0 1 0 1 0,2

Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4,0 3 4 1 0,2


Nitzschia gracilis Hantzsch NIGR 3,0 2 3 1 0,2



Nitzschia rectiformis Hustedt NRFO 3,0 2 0 2 2 0,5


Pinnularia schoenfelderi Krammer PSHO 4,5 1 3 1 0,2



Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4,0 1 4 1 0,2

Stenopterobia delicatissima (Lewis) Brebisson ex Van Heurck STDE 5,0 3 2 1 0,2

Surirella terricola Lange-Bertalot & Alles STER 3,0 1 4 1 0,2











8. Iglabäcken, Lagmansered

2014-09-24







Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5,0 2 4 1 0,2



Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5,0 1 2 24 5,5

Caloneis tenuis (Gregory) Krammer CATE 5,0 2 3 1 0,2

Encyonema hustedtii Krammer EHUS 4,0 2 0 1 1 0,2

Encyonema neogracile Krammer ENNG 5,0 2 2 1 0,2

Encyonema silesiacum (Bleisch) Mann ESLE 5,0 2 3 1 0,2

Encyonopsis descripta (Hustedt) Krammer EDES 5,0 2 0 2 0,5



Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. mucophila Lange-Bertalot, Nörpel & Alles EBMU 5,0 2 2 1 0,2


Eunotia exsecta (Cleve-Euler) Nörpel-Schempp & Lange-Bertalot EEXS 5,0 3 2 1 0,2



Eunotia muscicola Krasske var. tridentula Nörpel & Lange-Bertalot EMTR 5,0 3 2 1 0,2

Eunotia neofallax Nörpel ENFA 5,0 1 2 1 0,2

Eunotia rhomboidea Hustedt ERHO 5,0 1 2 1 0,2



Fragilaria nanoides Lange-Bertalot FNNO 5,0 2 3 1 0,2




Gomphonema acuminatum Ehrenberg GACU 4,0 2 4 1 0,2

Gomphonema auritum A. Braun ex. Kützing GAUR 5,0 1 0 1 0,2

Gomphonema clavatum Ehrenberg GCLA 5,0 1 3 4 2 0,9

Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5,0 1 3 4 0,9

Gomphonema lateripunctatum Reichardt & Lange-Bertalot GLAT 5,0 3 4 12 2,8

Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4,0 1 4 1 0,2



Microcostatus maceria (Schimanski) Lange-Bertalot, Kusber & Metzeltin MMAC 5,0 1 2 3 0,7


Navicula festiva Krasske NFES 5,0 1 1 1 1 0,2

Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5,0 2 2 1 0,2

Nitzschia bavarica Hustedt NBAV 4,0 1 3 2 1 0,5

Nitzschia perminuta (Grunow) M. Peragallo NIPM 4,5 1 4 1 0,2




Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5,0 1 2 2 0,5

Sellaphora stroemii (Hustedt) Mann SSTM 5,0 1 4 2 0,5





Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4,0 1 4 1 0,2









9. Jälmån, Grönahög-kvarnen

2014-09-15







Aulacoseira alpigena (Grunow) Krammer AUAL 4,0 2 2 1 1 0,2


Aulacoseira sp. AULS 3,8 1 0 1 0,2


Chamaepinnularia mediocris (Krasske) Lange-Bertalot CHME 5,0 2 2 2 0,5



Encyonema silesiacum (Bleisch) Mann ESLE 5,0 2 3 1 0,2

Encyonema vulgare Krammer var. vulgare EVUL 5,0 3 4 1 0,2

Encyonopsis descripta (Hustedt) Krammer EDES 5,0 2 0 2 0,5

Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5,0 1 3 3 0,7

Eucocconeis laevis (Oestrup) Lange-Bertalot EULA 5,0 2 3 1 0,2


Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. linearis (Okuno) Lange-Bertalot & Nörpel EBLI 5,0 1 2 1 0,2


Eunotia exigua (Breb.) Rabenhorst var. tenella (Grunow) Nörpel & Alles EETE 5,0 1 2 1 0,2



Eunotia meisteri Hustedt EMEI 5,0 3 2 1 0,2







Gomphonema clavatum Ehrenberg GCLA 5,0 1 3 2 0,5


Gomphonema lateripunctatum Reichardt & Lange-Bertalot GLAT 5,0 3 4 10 2,4

Gomphonema pseudobohemicum Lange-Bertalot & Reichardt GPBO 5,0 1 2 2 0,5


Microcostatus maceria (Schimanski) Lange-Bertalot, Kusber & Metzeltin MMAC 5,0 1 2 1 0,2


Navicula notha Wallace NNOT 4,8 1 2 1 0,2

Navicula radiosa Kützing NRAD 5,0 2 3 1 0,2


Pinnularia subcapitata Gregory var. elongata Krammer PSEL 5,0 2 2 1 0,2












10. Pineboån, Hagen (uppströms stora vägen)

2014-09-15







Achnanthidium gracillimum (Meister) Lange-Bertalot ADGL 5,0 1 4 12 2,8



Amphipleura pellucida (Kützing) Kützing APEL 4,0 1 4 1 0,2


Cymbella excisiformis Krammer var. excisiformis CEXF 5,0 1 4 1 0,2

Denticula tenuis Kützing DTEN 5,0 1 4 1 0,2

Diatoma moniliformis Kützing DMON 4,0 2 5 1 0,2



Encyonopsis alpina Krammer & Lange-Bertalot ECAL 5,0 1 3 19 4,4

Encyonopsis falaisensis (Grunow) Krammer ECFA 5,0 2 0 1 0,2






Gomphonema auritum A. Braun ex. Kützing GAUR 5,0 1 0 1 0,2

Gomphonema bavaricum Reichardt & Lange-Bertalot GBAV 5,0 1 0 11 2,6


Gomphonema lateripunctatum Reichardt & Lange-Bertalot GLAT 5,0 3 4 18 18 4,2




Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4,0 1 4 2 0,5




Nitzschia gracilis Hantzsch NIGR 3,0 2 3 1 0,2

Nitzschia pura Hustedt NIPR 4,0 1 0 3 0,7

Nitzschia rectiformis Hustedt NRFO 3,0 2 0 2 2 0,5


Pinnularia rhombarea Krammer var. variarea Krammer PRVA 0,0 0 0 1 1 0,2


Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5,0 3 3 3 0,7











11. Bastån, Byklev

2014-09-24









Chamaepinnularia soehrensis (Krasske) Lange-Bertalot & Krammer CHSO 5,0 1 2 1 0,2

Diadesmis brekkaensis (J.B. Petersen) Mann DBRE 5,0 2 3 2 0,5


Eunotia circumborealis Lange-Bertalot & Nörpel ECIR 5,0 3 2 3 3 0,7






Eunotia pectinalis (Kützing) Rabenhorst var. undulata (Ralfs) Rabenhorst EPUN 4,8 1 2 34 8,0





Karayevia oblongella (Oestrup) Aboal KOBG 4,5 1 3 38 9,0











IPS (1-20): 19,3 ACID: 2,28 Acidobiont (‰): 17 Alkalifil (‰): 7 Deformerade (%): 0,7 -



12. Gundleboån, Gundlebo

2014-09-25







Achnanthidium daonense (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot, Monnier & Ector ADDA 4,5 1 3 63 14,7



Diadesmis perpusilla (Grunow) Mann DPER 5,0 1 3 9 2,1
































13. Brattöälven, Hällungstad

2014-09-25









Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4,0 1 4 2 0,5

Aulacoseira granulata (Ehrenberg) Simonsen AUGR 2,9 1 4 2 0,5





Encyonema vulgare Krammer var. vulgare EVUL 5,0 3 4 1 1 0,2












Fragilaria bicapitata A. Mayer FBIC 5,0 2 3 1 0,2







Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst GANG 3,0 1 3 4 1,0


Gomphonema cymbelliclinum Reichardt & Lange-Bertalot GCBC 3,8 2 4 2 2 0,5

Gomphonema olivaceoides Hustedt GOLD 5,0 1 3 1 0,2
















Navicula vilaplanii (Lange-Bertalot & Sabater) Lange-Bertalot & Sabater NVIP 2,9 1 0 3 0,7

Navicula wygaschii Lange-Bertalot NWYG 0,0 0 0 1 1 0,2



Nitzschia media Hantzsch NIME 4,0 3 4 1 0,2







Pinnularia nodosa (Ehrenberg) W. Smith var. nodosa PNOD 5,0 2 2 1 0,2






Staurosira construens Ehrenberg SCON 4,0 1 4 1 0,2




Surirella terricola Lange-Bertalot & Alles STER 3,0 1 4 1 1 0,2

Surirella sp. SURS 4,0 1 0 1 0,2












14. Klevaån, Myckleby

2014-09-25








Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5,0 1 2 1 0,2


Craticula accomoda (Hustedt) Mann CRAC 1,0 3 4 1 0,2




Dimeregramma minor (Gregory) Ralfs DIMI 0,0 0 5 1 1 0,2





Eunotia meisteri Hustedt EMEI 5,0 3 2 1 1 0,2







Gomphonema brebissoni Kützing GBRE 4,5 3 0 2 0,5


Gomphonema cymbelliclinum Reichardt & Lange-Bertalot GCBC 3,8 2 4 11 2,6


















Nitzschia nana Grunow NNAN 4,0 2 3 4 0,9





























15. Storebergsån, Storeberg

2014-09-23







Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.l. APEDsl 4,0 1 4 1 0,2



Cyclotella meduanae Germain CMED 2,0 1 4 2 0,5

Discostella pseudostelligera (Hustedt) Houk & Klee DPST 4,0 1 3 1 0,2

Encyonema prostratum (Berkeley) Kützing EPRO 4,0 3 4 1 0,2









Gomphonema innocens Reichardt GINN 0,0 0 0 3 3 0,7









Navicula catalanogermanica Lange-Bertalot & Hofmann NCAT 4,8 2 5 1 1 0,2


Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4,0 1 4 1 0,2



Navicula trivialis Lange-Bertalot var. trivialis NTRV 2,0 3 4 2 0,5



Nitzschia amphibia Grunow f. amphibia NAMP 2,0 2 4 6 1,4

Nitzschia fonticola Grunow NFON 3,5 1 4 52 22 11,8



Nitzschia inconspicua Grunow NINC 2,8 1 4 1 1 0,2
















16. Ryksbäcken, Ryk

2014-09-24






Achnanthidium daonense (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot, Monnier & Ector ADDA 4,5 1 3 2 0,5





Chamaepinnularia sp. CHSP 5,0 1 0 1 0,2









Geissleria paludosa (Hustedt) Lange-Bertalot & Metzeltin GPAL 5,0 3 3 1 0,2

Gomphonema innocens Reichardt GINN 0,0 0 0 1 1 0,2





Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot MAAT 2,2 1 4 1 0,2








Navicula reichardtiana Lange-Bertalot var. reichardtiana NRCH 3,6 1 4 2 0,5









Nitzschia nana Grunow NNAN 4,0 2 3 1 0,2








Placoneis symmetrica (Hustedt) Lange-Bertalot PSYM 5,0 2 0 2 0,5




Sellaphora nana (Hustedt) Lange-Bertalot, Cavacini, Tagliaventi & Alfinito SENA 5,0 1 2 1 1 0,2















17. Bakerödsbäcken, Skafteröd

2014-09-25











Amphora copulata (Kützing) Schoeman & Archibald s.l. ACOPsl 4,0 2 4 1 0,2



Encyonema sp. ENSP 4,9 2 0 3 0,7


Eunotia exigua (Brébisson ex Kützing) Rabenhorst EEXI 5,0 2 1 1 0,2










Hantzschia amphioxys (Ehrenberg) Grunow HAMP 1,5 3 3 1 0,2







Navicula obsoleta Hustedt NAOB 4,0 1 0 1 1 0,2




Nitzschia fonticola Grunow NFON 3,5 1 4 1 0,2

Nitzschia homburgiensis Lange-Bertalot NHOM 5,0 1 3 1 0,2












Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5,0 1 2 3 3 0,7













18. Grönå, Blinneberg

2014-09-24








Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4,0 1 3 8 1,8

























Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4,0 1 4 16 2 3,6







Nitzschia homburgiensis Lange-Bertalot NHOM 5,0 1 3 1 0,2

Nitzschia media Hantzsch NIME 4,0 3 4 7 1,6







Nitzschia sociabilis Hustedt NSOC 3,0 3 3 5 1,1








Staurosira construens Ehrenberg var. exigua (W. Smith) Kobayasi SCEX 0,0 0 4 1 0,2





Thalassiosira proschkinae Makarov TPRK 2,0 1 5 1 0,2










19. Härån, Lasko

2014-09-25







Achnanthidium exiguum (Grunow) Czarnecki ADEG 3,0 2 4 2 0,5




Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4,0 1 4 2 0,5

Aulacoseira granulata (Ehrenberg) Simonsen var. angustissima (O. Müller) Simonsen AUGA 2,8 1 4 1 0,2

Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4,0 1 3 17 4,0



Cavinula intractata (Hustedt) Lange-Bertalot CITT 0,0 0 0 2 0,5

Chamaepinnularia witkowskii (Lange-Bertalot & Metzeltin) Kulikovskiy & Lange-Bertalot CWIT 5,0 1 0 1 0,2

Chamaepinnularia sp. CHSP 5,0 1 0 1 0,2




Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4,2 1 0 6 1,4














Gomphosphenia stoermeri Kociolek & Thomas GPSM 0,0 0 4 1 0,2





Navicula aboensis (Cleve) Hustedt NABO 4,0 3 0 1 1 0,2






Naviculadicta pseudoventralis (Hustedt) Lange-Bertalot NDPV 4,0 1 4 19 4,5




Nupela vitiosa (Schimanski) Lange-Bertalot NUVI 5,0 1 3 3 0,7



Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5,0 1 2 3 0,7





Staurosira construens Ehrenberg SCON 4,0 1 4 12 2,8

Staurosira opacolineata (Lange-Bertalot) Witon, Lange-Bertalot & Witkowski SOPA 5,0 1 3 3 3 0,7


Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4,0 1 4 50 4 11,7

Stephanodiscus hantzschii Grunow f. tenuis (Hustedt) Håkansson & Stoermer SHTE 3,0 1 5 1 0,2











20. Bäck från Köljesjön, Holm

2014-09-16



Det. Ylva Meissner



Aulacoseira distans (Ehrenberg) Simonsen s.l. AUDIsl 4,6 2 2 2 0,5




Eunotia exigua (Brébisson ex Kützing) Rabenhorst EEXI 5,0 2 1 1 0,2

Eunotia genuflexa Nörpel-Schempp EGEN 5,0 2 2 8 1,9



Eunotia microcephala Krasske EMIC 5,0 1 2 2 0,5

Eunotia nymanniana Grunow ENYM 5,0 1 2 3 0,7

Eunotia paludosa Grunow var. paludosa EUPA 5,0 1 1 4 1,0

Eunotia paludosa Grunow var. trinacria (Krasske) Nörpel & Alles EPTR 5,0 2 1 1 0,2

Eunotia pseudogroenlandica Lange-Bertalot & Tagliaventi EPSG 5,0 2 2 1 0,2


Eunotia serra Ehrenberg var.serra ESER 5,0 3 2 1 0,2

Frustulia saxonica Rabenhorst FSAX 5,0 3 1 3 0,7


Pinnularia subcapitata Gregory var. elongata Krammer PSEL 5,0 2 2 3 0,7

Pinnularia subinterrupta Krammer & Schroeter PSBI 0,0 0 1 1 0,2






IPS (1-20): 19,9 ACID: 0,87 Acidobiont (‰): 24 Alkalifil (‰): 2 Deformerade (%): - -



21. Lillån, Hillared

2014-09-25



Det. Ylva Meissner









Cyclotella costei Druart & Straub CCOS 5,0 1 0 6 1,3


Cymbella lange-bertalotii Krammer CLBE 5,0 3 4 1 0,2

Diatoma tenuis Agardh DITE 3,0 1 4 1 0,2


Eucocconeis laevis (Oestrup) Lange-Bertalot EULA 5,0 2 3 1 0,2















Navicula angusta Grunow NAAN 5,0 3 2 1 0,2



Psammothidium levanderi (Hustedt) Czarnecki PLVD 4,0 1 3 2 0,4




Tabellaria quadriseptata Knudson TQUA 5,0 3 1 3 0,7






IPS (1-20): 19,6 ACID: 6,78 Acidobiont (‰): 7 Alkalifil (‰): 16 Deformerade (%): - 2,36



22. Lafsån, Hampedal

2014-09-25



Det. Ylva Meissner







Eunotia glacialis Meister EGLA 4,0 2 2 1 0,2





Eunotia pectinalis (Kützing) Rabenhorst var. undulata (Ralfs) Rabenhorst EPUN 4,8 1 2 2 0,5








Peronia fibula (Brébisson ex Kützing) Ross PFIB 5,0 3 2 15 3,5










23. Sillebäcken, Taraldsön

2014-10-02



Det. Ylva Meissner







Cyclotella costei Druart & Straub CCOS 5,0 1 0 3 0,7

Cyclotella sp. CYLS 3,7 2 0 1 0,2








Fragilaria delicatissima (W. Smith) Lange-Bertalot FDEL 4,0 1 3 1 0,2























24. Heråälven, Nordkas

2014-10-09



Det. Ylva Meissner




Brachysira serians (Brébisson) Round & Mann BSER 5,0 2 1 2 0,5

Eunotia angusta (Grunow) Berg EAGT 5,0 2 0 1 0,2

Eunotia bertrandii Lange-Bertalot & Tagliaventi EBER 5,0 2 2 2 0,5





Eunotia nymanniana Grunow ENYM 5,0 1 2 1 0,2







Kobayasiella parasubtilissima (Kobayasi & Nagumo) Lange-Bertalot KOPA 0,0 0 2 6 1,4














25. Bästorpsälven, Kasenmossen

2014-09-25



Det. Ylva Meissner




Asterionella formosa Hassall AFOR 4,0 1 4 4 0,9





Eunotia microcephala Krasske EMIC 5,0 1 2 6 1,3



Eunotia seminulum Nörpel & Lange-Bertalot ESEM 5,0 1 2 7 1,6



Frustulia krammeri Lange-Bertalot & Metzeltin FKRA 5,0 2 2 1 0,2



Neidium affine (Ehrenberg) Pfitzer NEAF 4,0 3 0 1 1 0,2

Neidium densestriatum (Oestrup) Krammer NDSS 5,0 3 1 2 0,4

Neidium hercynicum A. Mayer NEHC 5,0 1 2 1 0,2

Nitzschia paleaeformis Hustedt NIPF 3,0 2 1 1 0,2

Pinnularia rhombarea Krammer var. rhombarea PRHB 0,0 0 3 1 0,2

Pinnularia silvatica Petersen PSIL 5,0 3 2 1 0,2














Bilaga 3. Tabeller

Lokalerna ordnade i nummerordning

Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique

TDI = Trophic Diatom Index

% PT = % Pollution Tolerante valves

ACID = ACidity Index for Diatoms

Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum

EUNO (%) = släktet Eunotia

Acidobiont (‰) = arter med optimalt pH < 5,5.

Acidofil (‰) = arter som i huvudsak förekommer vid pH < 7.

Circumneutral (‰) = arter som i huvudsak förekommer vid pH omkring 7.

Alkalifil (‰) = arter som i huvudsak förekommer vid pH > 7.

Alkalibiont (‰) = arter med förekomst enbart vid pH > 7.

Odefinierad (‰) = arter med odefinierat pH-optimum

Tabell A. Antalet räknade arter, diversiteten, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Västra Götalands län 2014.

Nr Vattendrag Lokalnamn Datum An

tal

räk

na

de

art

er

Div

ers

-ite

t

IPS

(1

-20

)

IPS

-kla

ss

TD

I (0

-10

0)

TD

I-k

las

s

%P

T

% P

T-k

las

s

Klass Status

1 Stallbackaån Hedeäng 2014-09-24 42 3,82 11,5 3 73,6 2-3 29,8 4 3 Måttlig

2 Rambergsån Fän 2014-09-25 34 2,54 14,9 2 47,2 2-3 8,9 1-2 2 God

3 Kämpegårdsån Karaby 2014-09-23 61 4,42 10,1 4 85,6 4-5 64,2 5 4 Otillfreds.

4 Mjölån Ågården 2014-09-23 62 4,12 12,0 3 89,5 4-5 25,8 4 3 Måttlig

5 Grannebyån Granneby 2014-09-25 54 4,42 10,1 4 88,0 4-5 53,8 5 4 Otillfreds.

6 Lövbrobäcken Grönadal 2014-09-25 74 5,35 12,9 3 63,1 2-3 21,3 4 3 Måttlig

7 Örekilsälven Gunnarsbo 2014-09-25 44 2,32 18,3 1 30,4 1 3,9 1-2 1 Hög

8 Iglabäcken Lagmansered 2014-09-24 50 2,70 19,4 1 23,2 1 0,9 1-2 1 Hög

9 Jälmån Grönahög-kvarnen 2014-09-15 40 2,73 19,7 1 21,6 1 0,0 1-2 1 Hög

10 Pineboån Hagen 2014-09-15 38 2,55 19,4 1 26,1 1 2,1 1-2 1 Hög

11 Bastån Byklev 2014-09-24 23 2,87 19,3 1 1,2 1 0,2 1-2 1 Hög

12 Gundleboån Gundlebo 2014-09-25 28 2,59 11,5 3 76,5 2-3 56,9 5 3 Måttlig

13 Brattöälven Hällungstad 2014-09-25 73 4,04 13,9 3 49,1 2-3 17,8 3 3 Måttlig

14 Klevaån Myckleby 2014-09-25 61 4,91 11,0 3 67,6 2-3 43,8 5 3 Måttlig

15 Storebergsån Storeberg 2014-09-23 44 4,08 9,0 4 74,2 2-3 59,7 5 4 Otillfreds.

16 Ryksbäcken Ryk 2014-09-24 56 4,61 11,5 3 83,8 4-5 54,4 5 3 Måttlig

17 Bakerödsbäcken Skafteröd 2014-09-25 49 3,58 13,3 3 61,3 2-3 26,6 4 3 Måttlig

18 Grönå Blinneberg 2014-09-24 57 4,75 10,9 4 79,6 2-3 51,5 5 4 Otillfreds.

19 Härån Lasko 2014-09-25 60 4,41 15,6 2 44,6 2-3 4,0 1-2 2 God

20 Bäck från Köljesjön Holm 2014-09-16 19 1,01 19,9 1 0,1 1 0,0 1-2 1 Hög

21 Lillån Hillared 2014-09-25 34 1,90 19,6 1 22,5 1 0,2 1-2 1 Hög

22 Lafsån Hampedal 2014-09-25 19 2,68 20,0 1 0,1 1 0,0 1-2 1 Hög

23 Sillebäcken Taraldsön 2014-10-02 28 2,71 18,2 1 33,5 1 5,6 1-2 1 Hög

24 Heråälven Nordkas 2014-10-09 21 2,40 20,0 1 1,7 1 0,0 1-2 1 Hög

25 Bästorpsälven Kasenmossen 2014-09-25 26 1,75 19,9 1 1,4 1 0,2 1-2 1 Hög

Otillfreds = Otillfredsställande

Tabell B. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Västra Götalands län 2014. I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID.

Nr Vattendrag Lokalnamn Datum AD

MI

(%)

EU

NO

(%

)

ac

ido

bio

nt

(‰)

ac

ido

fil

(‰)

cir

cu

mn

eu

tra

l (‰

)

alk

ali

fil

(‰)

alk

ali

bio

nt

(‰)

od

efi

nie

rad

(‰

)

ACID Kla

ss

/pH

-re

gim

pH-regim

1 Stallbackaån Hedeäng 2014-09-24 14,0 0,2 0 2 329 629 21 19 9,40 1 Alkaliskt

2 Rambergsån Fän 2014-09-25 60,4 5,4 0 61 745 152 0 42 7,22 2 Nära neutralt

3 Kämpegårdsån Karaby 2014-09-23 0,0 0,0 0 0 123 820 10 47 6,98 2 Nära neutralt

4 Mjölån Ågården 2014-09-23 1,7 0,0 0 0 161 794 5 40 7,20 2 Nära neutralt

5 Grannebyån Granneby 2014-09-25 1,9 0,0 0 0 112 698 136 55 7,26 2 Nära neutralt

6 Lövbrobäcken Grönadal 2014-09-25 11,5 3,5 3 53 378 485 3 80 6,71 2 Nära neutralt

7 Örekilsälven Gunnarsbo 2014-09-25 68,7 0,7 2 42 821 104 2 28 8,32 1 Alkaliskt

8 Iglabäcken Lagmansered 2014-09-24 57,7 4,6 2 133 793 53 0 18 6,89 2 Nära neutralt

9 Jälmån Grönahög-kvarnen 2014-09-15 56,3 8,5 0 180 778 33 0 9 6,48 2 Nära neutralt

10 Pineboån Hagen 2014-09-15 63,3 0,0 0 53 770 107 2 67 8,02 1 Alkaliskt

11 Bastån Byklev 2014-09-24 0,0 81,6 17 861 99 7 0 17 2,28 4 Surt

12 Gundleboån Gundlebo 2014-09-25 1,4 2,1 0 21 352 611 0 16 6,49 2 Nära neutralt

13 Brattöälven Hällungstad 2014-09-25 40,6 10,0 2 121 682 140 0 55 6,43 2 Nära neutralt

14 Klevaån Myckleby 2014-09-25 3,0 7,0 0 87 506 321 19 68 5,63 3 Måttligt surt

15 Storebergsån Storeberg 2014-09-23 5,0 0,2 0 2 267 706 2 23 8,98 1 Alkaliskt

16 Ryksbäcken Ryk 2014-09-24 3,1 0,2 0 7 272 683 0 38 8,24 1 Alkaliskt

17 Bakerödsbäcken Skafteröd 2014-09-25 45,0 0,2 2 12 646 278 14 48 9,09 1 Alkaliskt

18 Grönå Blinneberg 2014-09-24 4,5 0,4 0 7 436 506 4 47 8,15 1 Alkaliskt

19 Härån Lasko 2014-09-25 11,5 10,8 5 134 256 521 5 80 5,78 3 Måttligt surt

20 Bäck från Köljesjön Holm 2014-09-16 0,0 95,9 24 957 0 2 0 17 0,87 5 Mycket surt

21 Lillån Hillared 2014-09-25 73,9 8,8 7 112 838 16 0 27 6,78 2 Nära neutralt

22 Lafsån Hampedal 2014-09-25 0,0 84,8 42 958 0 0 0 0 1,28 5 Mycket surt

23 Sillebäcken Taraldsön 2014-10-02 50,0 1,9 0 51 877 39 0 32 7,69 1 Alkaliskt

24 Heråälven Nordkas 2014-10-09 0,9 50,7 434 550 9 2 0 5 1,48 5 Mycket surt

25 Bästorpsälven Kasenmossen 2014-09-25 0,0 89,7 22 919 4 45 0 9 1,90 5 Mycket surt

Bilaga 4. Missbildade kiselalgsskal

Förklaring till tabeller för missbildade kiselalgsskal

< 1 % missbildningar motsvarar ingen eller obetydlig påverkan av någon annan förore-

ningsbelastning än näringsämnen och organiskt material, t.ex. bekämpningsmedel, me-

taller eller liknande.

1-5 % missbildningar kan tyda på svag-tydlig påverkan.

5-10 % missbildningar bör visa tydlig-stark påverkan.

> 10 % missbildningar bör visa stark - mycket stark påverkan.

Missbildningarna är indelade i olika typer enligt:

Typ av deformering

Onormal form

Onormalt mönster

Omfattar: asymmetri, inbuktning,

utbuktning, böjning, övrigt

Omfattar: avvikande striering,

avvikande raf, övrigt

Vattendrag, lokal

Andel

deform.

skal (%)

Preliminär

påverkans-

grad Art

Antal

skal

Typ av

deformering

Deformer-

ingsgrad

1. Stallbackaån,

Hedeäng0,0 ingen/obet. - - - -

2. Rambergsån, Fän 1,6 svag Achnanthes linearioides 1 onormal form svag

Achnanthes linearioides 1 onormal form tydlig

Achnanthidium minutissimum 4 onormal form svag

Achnanthidium minutissimum 1 onormalt mönster svag

3. Kämpegårdsån,

Karaby0,0 ingen/obet. - - - -

4. Mjölån, Ågården 0,0 ingen/obet. - - - -

0,7 ingen/obet. Eolimna minima 1 onormal form svag

Fragilaria capucina var. vaucheriae 1 onormal form tydlig

Surirella brebissonii var. kützingii 1 onormal form svag

2,3 svag-tydlig Adlafia langebertalotii 1 onormal form svag

Ulnaria ulna 8 onormal form svag

7. Örekilsälven,

Gunnarsbo0,5 ingen/obet. Achnanthidium minutissimum 2 onormal form svag

0,7 ingen/obet. Achnanthidium minutissimum 2 onormal form svag

Fragilaria gracilis 1 onormal form svag

0,5 ingen/obet. Eunotia sp. 1 onormal form tydlig

Fragilaria gracilis 1 onormal form svag

10. Pineboån, Hagen 0,0 ingen/obet. - - - -

11. Bastån, Byklev 0,7 ingen/obet. Eunotia minor 2 onormal form svag

Karayevia oblongella 1 onormalt mönster tydlig

1,9 svag Achnanthidium bioretii 1 onormal form svag

Achnanthidium daonense 1 onormal form svag

Achnanthidium kranzii 1 onormal form svag

Eolimna minima 4 onormal form svag

Eolimna minima 1 onormal form tydlig

13. Brattöälven,

Hällungstad0,0 ingen/obet. - - - -

1,2 svag Nitzschia cf. frustulum 1 onormal form tydlig

Tabellaria flocculosa 3 onormal form svag

Tabellaria flocculosa 1 onormalt mönster tydlig

15. Storebergsån,

Storeberg0,0 ingen/obet. - - - -

16. Ryksbäcken, Ryk 0,0 ingen/obet. - - - -

17. Bakerödsbäcken,

Skafteröd1,4 svag Achnanthidium minutissimum 6 onormal form svag

0,4 ingen/obet. Fragilaria tenera 1 onormal form svag

Fragilaria tenera 1 onormal form tydlig

19. Härån, Lasko 0,0 ingen/obet. - - - -


6. Lövbrobäcken,

Grönadal

8. Iglabäcken,

Lagmansered

9. Jälmån, Grönahög-

kvarnen

5. Grannebyån,

Granneby

12. Gundleboån,

Gundlebo


2014

Bilaga 5. Lokalbeskrivningar

Vattenområdesuppgifter

Huvudflodområde: 108 Göta älv

Län: 14 Västra Götaland EU-id: -

Kommun: - Lokalkoordinater: 6469703/1296651 (RT90)

Provtagningsuppgifter

Datum: Metodik: SS-EN 13946

Provtagare: Anders Boström Kemiprov (j/n): nej

Organisation: Medins Biologi AB

Syfte: regional miljöövervakning

Lokaluppgifter

Lokalens längd: 5 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s)

Lokalens bredd: 1,5 m Vattennivå: hög

Vattendragsbredd (våt yta): 8 m Grumlighet: mycket grumligt

Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat

Lokalens medeldjup: >1 m Vattentemperatur: 10,8°C

Lokalens maxdjup: >1 m

Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)

Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter

Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: flytbladsväxter

Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: -

Finsediment: >50% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: <5%

Sand: saknas Flytbladsv: <5 % Grov detritus: saknas

Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas

Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas

Grov sten: saknas Mossor: saknas

Fina block: saknas Påväxtalger: saknas

Grova block: saknas

Häll: saknas

Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer)

Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: äng Dominerande 3: -

Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art:

Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - -

Dominerande 2: buskar björk -

Dominerande 3: - - -

Beskuggning: saknas

Påverkan Typ: Styrka:

A: Jordbruk stark

B: Tätort måttlig

C: - saknas

Övrigt

1. Stallbackaån, Hedeäng

(Trollhättan)

2014-09-24

-

20-30 m nedströms vägtrumma, norra sidanMärkning av lokal:

Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, ominte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.


2. Rambergsån, Fän


Huvudflodområde: 112 Enningdalsälven








Lokaluppgifter


Lokalens bredd: 3 m Vattennivå: medel

Vattendragsbredd (våt yta): 6 m Grumlighet: grumligt


Lokalens medeldjup: 0,6 m Vattentemperatur: 11,7°C

Lokalens maxdjup: 0,7 m


Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: flytbladsväxter



Finsediment: 5-50% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: <5%

Sand: >50% Flytbladsv: <5 % Grov detritus: <5%

Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas




Grova block: saknas

Häll: saknas


Dominerande 1: åker Dominerande 2: - Dominerande 3: -



Dominerande 2: träd al -


Beskuggning: <5 %


A: Jordbruk måttlig

B: - saknas

C: - -

Övrigt

2014-09-25

-

5 meter upp- respektive nedströms bronMärkning av lokal:



3. Kämpegårdsån, Karaby










Lokaluppgifter











Finsediment: >50% Övervattensv: > 50% Fin detritus: saknas

Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas





Grova block: saknas

Häll: saknas


Dominerande 1: äng Dominerande 2: åker Dominerande 3: -


Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass brännässlor vass

Dominerande 2: träd lönn -


Beskuggning: 5-50 %


A: Jordbruk mycket stark

B: Igenväxning mycket stark

C: - saknas

Övrigt

2014-09-23

Brant kant och mjuk botten.

4-8 meter uppströms vägbroMärkning av lokal:



4. Mjölån, Ågården










Lokaluppgifter

Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: strömt (0,2 - 0,7 m/s)

Lokalens bredd: 4 m Vattennivå: hög


Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart




Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: mossor

Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: -

Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: -

Finsediment: 5-50% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5%

Sand: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50%

Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas

Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5%

Grov sten: 5-50% Mossor: <5 %

Fina block: 5-50% Påväxtalger: saknas

Grova block: saknas

Häll: saknas


Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: åker Dominerande 3: artificiell



Dominerande 2: buskar al -


Beskuggning: 5-50 %



B: - saknas

C: - -

Övrigt

2014-09-23

-

10-20 meter nedströms vägbronMärkning av lokal:



5. Grannebyån, Granneby







Provtagare: Hanna Larsson Kemiprov (j/n): nej



Lokaluppgifter








Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor


Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: -

Finsediment: 5-50% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: saknas

Sand: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5%

Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: <5%

Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas

Grov sten: 5-50% Mossor: > 50%


Grova block: <5%

Häll: saknas




Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass vass -



Beskuggning: <5 %


A: Jordbruk stark

B: - saknas

C: - -

Övrigt

2014-09-25

OBS! sten + växt taget separat, gör båda för att testa vilken som är bäst. Mycket sediment-/sandavlagring på stenar

samt mycket vattenmossa. (stenprovet såg bra ut och artades 2014, /Iréne)

nedströms vägbro, vid brofundamentMärkning av lokal:



6. Lövbrobäcken, Grönadal


Huvudflodområde: 106 Rolfsån





Provtagare: Iréne Sundberg Kemiprov (j/n): nej



Lokaluppgifter








Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: -

Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: -






Grov sten: <5% Mossor: saknas


Grova block: saknas

Häll: saknas


Dominerande 1: äng Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: -


Dominerande 1: träd al sälj



Beskuggning: >50 %



B: - saknas

C: - -

Övrigt

2014-09-25

Mycket "skräpigt" prov att analysera. Mycket oorganiskt material.

cirka 20-30 meter nedströms vägbroMärkning av lokal:



7. Örekilsälven, Gunnarsbo


Huvudflodområde: 110 Örekilsälven








Lokaluppgifter


Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: låg

Vattendragsbredd (våt yta): 20 m Grumlighet: klart





Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: mossor

Oorganiskt mtrl, dom. 2: grova block Vegetationstyp, dom. 2: -


Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas

Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5%

Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas


Grov sten: 5-50% Mossor: 5-50%


Grova block: 5-50%

Häll: saknas


Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: -





Beskuggning: <5 %



B: - saknas

C: - -

Övrigt

2014-09-25

OBS! Ursprungskoordinater (från länsstyrelsen) flyttade uppströms fr.o.m. 2010.

cirka 250 meter nedströms bron, innanför liten "gräsö" på östra sidanMärkning av lokal:



8. Iglabäcken, Lagmansered










Lokaluppgifter








Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: flytbladsväxter

Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: övervattensväxter


Finsediment: >50% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: 5-50%

Sand: <5% Flytbladsv: <5 % Grov detritus: <5%

Grus: saknas Långskottsv: <5 % Fin död ved: <5%

Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5%



Grova block: saknas

Häll: saknas


Dominerande 1: äng Dominerande 2: - Dominerande 3: -



Dominerande 2: buskar al -


Beskuggning: saknas



B: - saknas

C: - -

Övrigt

2014-09-24

-

cirka 15 meter uppströms vägtrummaMärkning av lokal:



9. Jälmån, Grönahög-kvarnen


Huvudflodområde: 103 Ätran





Provtagare: Ragnar Bergh Kemiprov (j/n): nej



Lokaluppgifter











Finsediment: <5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5%

Sand: 5-50% Flytbladsv: <5 % Grov detritus: <5%




Fina block: 5-50% Påväxtalger: <5 %

Grova block: <5%

Häll: saknas




Dominerande 1: träd björk -

Dominerande 2: buskar sälj -


Beskuggning: saknas


A: - saknas

B: - -

C: - -

Övrigt

2014-09-15

-

0-3 meter nedströms bronMärkning av lokal:












Lokaluppgifter


Lokalens bredd: 2,5 m Vattennivå: låg

Vattendragsbredd (våt yta): 2,5 m Grumlighet: klart










Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: <5%




Grova block: <5%

Häll: saknas


Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: kalhygge Dominerande 3: artificiell


Dominerande 1: träd gran asp

Dominerande 2: buskar hassel -


Beskuggning: >50 %


A: - saknas

B: - -

C: - -

Övrigt

10. Pineboån, Hagen

(uppströms stora vägen)

2014-09-15

-

10-20 meter uppströms vägtrummaMärkning av lokal:



11. Bastån, Byklev










Lokaluppgifter




Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: starkt färgat




Oorganiskt mtrl, dom. 1: häll Vegetationstyp, dom. 1: mossor









Grova block: saknas

Häll: >50%


Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: -


Dominerande 1: träd bok gran



Beskuggning: 5-50 %


A: - saknas

B: - -

C: - -

Övrigt

2014-09-24

-

5-15 meter uppströms vägbron, nedan vattenfalletMärkning av lokal:



12. Gundleboån, Gundlebo


Huvudflodområde: 109 Bäveån


Kommun: Vänersborg Lokalkoordinater: 6475360/1288335 (RT90)






Lokaluppgifter

Lokalens längd: 2 m Vattenhastighet: stilla (0 m/s)


Vattendragsbredd (våt yta): 0,7 m Grumlighet: grumligt





Oorganiskt mtrl, dom. 1: häll Vegetationstyp, dom. 1: -



Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-50%

Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: >50%

Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5%

Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas


Fina block: <5% Påväxtalger: saknas

Grova block: <5%

Häll: >50%


Dominerande 1: åker Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: -


Dominerande 1: buskar sälg -

Dominerande 2: annan vegetation nässlor -


Beskuggning: 5-50 %


A: Periodvis uttorkning mycket stark

B: Jordbruk måttlig

C: - saknas

Övrigt

2014-09-25

Nästan uttorkat uppströms vägtrumma. Fanns stillastående vatten en kort sträcka innan ån breddar ut sig (där gick

det inte att ta). Mycket häll; sten fanns ca 5 meter nedströms trumman.

cirka 5 meter nedströms vägtrumma, innan ån blir bredareMärkning av lokal:



13. Brattöälven, Hällungstad




Kommun: Munkedal Lokalkoordinater: 6507481/1266514 (RT90)






Lokaluppgifter





Lokalens medeldjup: >1 m Vattentemperatur: 9,9°C



Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter



Finsediment: >50% Övervattensv: <5 % Fin detritus: 5-50%






Grova block: saknas

Häll: saknas







Beskuggning: <5 %



B: - saknas

C: - -

Övrigt

2014-09-25

Svårptovtaget, tvärdjupt. Mkt lite växter, prov togs på fräken.

ungefär "snett" över åkern där vägen svänger tvärtMärkning av lokal:





Huvudflodområde: Kustområde








Lokaluppgifter

Lokalens längd: 4 m Vattenhastighet: stilla (0 m/s)


Vattendragsbredd (våt yta): 2,5 m Grumlighet: mycket grumligt








Finsediment: >50% Övervattensv: <5 % Fin detritus: saknas


Grus: saknas Långskottsv: <5 % Fin död ved: saknas




Grova block: saknas

Häll: saknas




Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - al

Dominerande 2: träd salix -


Beskuggning: 5-50 %



B: Grävning måttlig

C: - saknas

Övrigt

2014-09-25

Ena strandkanten nyligen rensad på träd och växtlighet.

2-5 meter uppströms vägtrummaMärkning av lokal:



15. Storebergsån, Storeberg


Huvudflodområde: Vänerns närområde








Lokaluppgifter





Lokalens medeldjup: >1 m Vattentemperatur: 11°C



Oorganiskt mtrl, dom. 1: grova block Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter

Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: flytbladsväxter

Oorganiskt mtrl, dom. 3: finsediment Vegetationstyp, dom. 3: -


Sand: saknas Flytbladsv: <5 % Grov detritus: saknas





Grova block: 5-50%

Häll: <5%


Dominerande 1: annat Dominerande 2: - Dominerande 3: -


Dominerande 1: buskar salix -

Dominerande 2: träd björk ek


Beskuggning: <5 %


A: Jordbruk stark

B: - saknas

C: - -

Övrigt

2014-09-23

Svårt att bedöma bottensubrat pga djupet.

5-9 meter uppströms bro vid stenklackMärkning av lokal:



16. Ryksbäcken, Ryk










Lokaluppgifter













Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5%

Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5%

Grov sten: 5-50% Mossor: saknas


Grova block: saknas

Häll: <5%


Dominerande 1: äng Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: artificiell





Beskuggning: >50 %


A: Jordbruk stark

B: - saknas

C: - -

Övrigt

2014-09-24

Lite vatten, kan ha varit torrlagt.




17. Bakerödsbäcken, Skafteröd


Huvudflodområde: Kustområde








Lokaluppgifter





Lokalens medeldjup: 0,15 m Vattentemperatur: 10°C






Finsediment: <5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: saknas



Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5%


Fina block: 5-50% Påväxtalger: <5 %

Grova block: <5%

Häll: saknas


Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: äng Dominerande 3: -





Beskuggning: >50 %



B: - saknas

C: - -

Övrigt

2014-09-25

-

8-18 meter efter bromynning (direkt efter dämmet)Märkning av lokal:





Huvudflodområde: -








Lokaluppgifter




Bredd (mätt/uppskattad) 4 Vattenfärg: klart




Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: mossor




Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas





Grova block: saknas

Häll: saknas


Dominerande 1: åker Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: -


Dominerande 1: träd salix al



Beskuggning: 5-50 %


A: Jordbruk stark

B: - saknas

C: - -

Övrigt

2014-09-24

-

0-10 meter nedströms vägtrummaMärkning av lokal:



19. Härån, Lasko




Kommun: Färgelanda Lokalkoordinater: 6508451/1278233 (RT90)






Lokaluppgifter


Lokalens bredd: 0,5 m Vattennivå: medel



Lokalens medeldjup: >1 m Vattentemperatur: 12°C




Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: flytbladsväxter


Finsediment: >50% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: 5-50%

Sand: saknas Flytbladsv: <5 % Grov detritus: <5%





Grova block: saknas

Häll: saknas


Dominerande 1: åker Dominerande 2: äng Dominerande 3: -





Beskuggning: saknas


A: Jordbruk stark

B: - saknas

C: - -

Övrigt

2014-09-25

Branta kanter och för djupt för att vada. Näckrosor som kunde nås från kanten togs.

snett över äng från skogskanten vid LaskoMärkning av lokal:



20. Bäck från Köljesjön, Holm









Syfte: kalkeffektuppföljning

Lokaluppgifter










Oorganiskt mtrl, dom. 3: grova block Vegetationstyp, dom. 3: -


Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5%





Grova block: 5-50%

Häll: saknas


Dominerande 1: barrskog Dominerande 2: - Dominerande 3: -


Dominerande 1: träd björk gran



Beskuggning: >50 %


A: - saknas

B: - -

C: - -

Övrigt

2014-09-16

Starkt färgat vatten.

0-10 meter nedströms vägtrummanMärkning av lokal:



21. Lillån, Hillared










Lokaluppgifter











Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <5%






Grova block: <5%

Häll: saknas


Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: -


Dominerande 1: träd al lönn

Dominerande 2: buskar - -

Dominerande 3: gräs - -

Beskuggning: 5-50 %


A: - saknas

B: - -

C: - -

Övrigt

2014-09-25

"Glatta/rena" stenar. (5-15 meter nedströms bron 2012).




22. Lafsån, Hampedal










Lokaluppgifter


Lokalens bredd: 2,5 m Vattennivå: medel















Grova block: <5%

Häll: saknas


Dominerande 1: barrskog Dominerande 2: - Dominerande 3: -


Dominerande 1: träd gran -

Dominerande 2: - - al


Beskuggning: >50 %


A: - saknas

B: - -

C: - -

Övrigt

2014-09-25

Gå in på gammal skogsbilväg (infart innan vägbron, dvs. öster om) ner till gammal stenbro, som ligger ca 50 meter

nedströms bilvägbron. Punkten ligger nedströms inflödet från Skogstjärn.

5-15 meter nedströms gamla stenbron, cirka 50 meter nedströms stora vägbronMärkning av lokal:



23. Sillebäcken, Taraldsön


Huvudflodområde: 108-131 Upperudsälven


Kommun: Bengtsfors Lokalkoordinater: 6564350/1289570 (RT90)






Lokaluppgifter








Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger




Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5%




Fina block: 5-50% Påväxtalger: 5-50%

Grova block: saknas

Häll: saknas


Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: kalhygge Dominerande 3: -


Dominerande 1: träd gran björk



Beskuggning: >50 %


A: - saknas

B: - -

C: - -

Övrigt

2014-10-02

-

25-35 meter nedströms vägtrummanMärkning av lokal:



24. Heråälven, Nordkas




Kommun: Dals-Ed Lokalkoordinater: 6547640/1267080 (RT90)






Lokaluppgifter


Lokalens bredd: 5 m Vattennivå: hög



Lokalens medeldjup: 1 m Vattentemperatur: 9,5°C

Lokalens maxdjup: 1 m


Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger

Oorganiskt mtrl, dom. 2: sand Vegetationstyp, dom. 2: långskottsväxter


Finsediment: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5%


Grus: 5-50% Långskottsv: 5-50% Fin död ved: <5%

Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: 5-50%


Fina block: saknas Påväxtalger: > 50%

Grova block: saknas

Häll: saknas


Dominerande 1: våtmark Dominerande 2: barrskog Dominerande 3: -



Dominerande 2: träd tall gran


Beskuggning: saknas


A: - saknas

B: - -

C: - -

Övrigt

2014-10-09

Bommen vid Borgamon är numera alltid låst. Info finns i inmatningsfilen.

0-10 meter uppströms vägtrummanMärkning av lokal:



25. Bästorpsälven, Kasenmossen


Huvudflodområde: 112 Enningdalsälven


Kommun: Dals-Ed Lokalkoordinater: 6537260/1264270 (RT90)






Lokaluppgifter











Finsediment: 5-50% Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-50%






Grova block: saknas

Häll: saknas


Dominerande 1: barrskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: -



Dominerande 2: buskar gran -


Beskuggning: saknas


A: - saknas

B: - -

C: - -

Övrigt

2014-09-25

-

10-15 meter nedströms vägenMärkning av lokal:



Documents

Kiselalger i Västra Götalands län 2014naturvardsverket.diva-portal.org/smash/get/diva2:1267830/FULLTEXT01.pdf · 1. Förord Kiselalger växer på stenar och andra fasta substrat