KK-stiftelsens höstlansering 18 september 2019 · 2019. 9. 22. · • Projekttid 3-4 år • Maxbelopp 12 mnkr + 20 % OH från KK-stiftelsen • Näringslivets bidrag ska vara lika

KK-stiftelsens höstlansering 18 september 2019

InledningEva Schelin, vd

Dagens utlysning livesänds: www.kks.se

Kl. 14 Kaffe & kaka finns framdukat

Synergi Mats WaltréForskningsprofiler Mats WaltréUtvärderingar av fyra profiler Stefan ÖstholmNU Linda AssbringExpertkompetens Olle VogelAvans Olle VogelKK-stiftelsens stöd för att bygga starka forskningsmiljöer Mats Waltré

Möjlighet till frågor kring programutlysningarna

http://www.kks.se/

Du som inte fått den, mejla mig så får du länken:[email protected]

Webb-enkät

SynergiMats Waltré

Programmets syfte och mål

SyfteSynergi ska vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition att profilera och utveckla sin verksamhet.

MålAtt lärosäten på ett systematiskt sätt bedriver forskning mot en väl avgränsad och för näringslivet relevant frågeställning. Synergi ska göra det möjligt för ett lärosäte att utveckla en plattform som blir en bas för fortsatt profilering.

Programmet

• Synergiansökan ska utgöras av den samlande synergidelen samt minst 3 särskilda och preciserade delprojekt.

• Delprojekten ska både vara tillräckliga och nödvändiga för att besvara synergins kärnfråga.

• Delprojektens inbördes storlek och placering i tid bestämmer den sökande utifrån vad som bäst passar kärnfrågan för Synergi.

• En Synergi kan inbegripa flera ämnesområden.

• Det viktigaste arbetet, om än inte alltid det mest omfattande, sker inom Synergidelen av projektet

Villkor

• Projekttid 3-4 år

• Maxbelopp 12 mnkr + 20 % OH från KK-stiftelsen

• Näringslivets bidrag ska vara lika stort som det från KK-stiftelseno Totalbeloppet måste matcha, men inte för varje enskilt delprojekt.

• Lärosätets bidrago KK-stiftelsen välkomnar men ställer inte ett formellt krav på att lärosätet ska

medfinansiera.

• Minst 50 % av tid finansierad av KK-stiftelsen måste utgöras av disputerad personal.

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

BTH DU GIH HH HiB HiG HiS HKr HV JU Kau Lnu MaU Mdh Miun SH ÖrU

Ansökningar och beviljade alla år (2015-2019)

Ansökningar Beviljade

Blekinge tekniska högskola • Med människan i centrum för nya

visuella och interaktiva tillämpningsprogram

Jönköping University• Lean och hållbar, design och tillverkning

av gjutjärnskomponenter

Mälardalens högskola • Heterogena system - integration av

mjukvara och hårdvara (HERO)• SACSys• FIESTA• ACICS

Högskolan Väst• Utveckling av additiv tillverkning med laser och tråd för

tillverkning av högpresterande komponenter• Svetsbaserad additiv tillverkning (Tapertech)

Högskolan i Halmstad• Självövervakning för innovation• Design av öppna och självorganiserande mekanismer för

hållbar Mobility as a Service (OSMaaS)• Säkerhet hos sammankopplade intelligenta fordon i smarta

städer

37 pågående synergiprojekt (25 – 35 mnkr/projekt)

Södertörns högskola • Att återskapa förorten i fragmenterade landskap

Linnéuniversitetet• Programvaruteknik för självadaptiva system• KL-träbaserade byggsystem

Högskolan i Borås • Datadriven

innovation

Karlstads universitet• Kvalitetskontroll och rening av nya biologiska läkemedel (BIO-QC) • Multilager-barriärbestrykningar för fiberbaserade

förpackningsmaterial• Utmattning och slitage i tillverkningsindustrin• TRUEDig• AMHIPP

Högskolan i Skövde• Programvarusystem inom komplexa

tillämpningsområden (LIM-IT)• Fusion av Big Data (BISON)• Storskalig biologisk data för att identifiera

och validera biomarkörer (BioMine)• Självövervakning för innovation, automatisk

analys av data (SeMi)• Virtuell Ergonomi

Malmö universitet• Icke-invasiv monitorering av

hudsjukdomars progression och läkning

• Biomarkörer för och behandling av polymikrobiella infektioner

GIH• Fysiskt aktivitetsmönster och

hälsosamma hjärnfunktioner• Fysisk aktivitet för hälsosamma

hjärnfunktioner bland skolungdomar

Mittuniversitetet• Trådlösa sensornätverks-teknik (ASIS)• Energiapplikationer för elektroniska

plattformar (LEAP)• Eko-vänliga, hållbara förpacknings-

material (e2cmp)

Örebro universitet• Inflammation och lipider vid vaskulär sjukdom• Bioindikatorer och maskininlärning för att

förbättra vattenkvalitetsanalyser• Individualiserade behandlingsstrategier vid

Irritabelt Tarm Syndrom• Nya metoder för förbättrad riskanalys av

kemikalier• Förutse inflammatoriska komplikationer

• I ett synergiprojekt är den koordinerande faktorn en kärnfråga

• De olika delprojektens utformning och mål bestäms av kärnfrågan

• Delprojekten ska både vara nödvändiga och tillräckliga för att besvara kärnfrågan

• Det är inte ett krav att Synergi måste vara inom ett (1) ämnesområde

Programmet, sammanfattning

Tidplan och kontaktuppgifter

Tidplan• Datum för intresseanmälan 2019-11-12, ej obligatorisk

• en möjlighet för de som önskar mer information, mer dialog• Deadline för ansökan 2020-01-31, 1500• Granskning av internationell expertis och bedömargrupp våren 2020• Hearing och bedömarmöte hålls i maj 2020• Beslut meddelas i juni 2020• Projektet ska påbörjas tidigast 2020-09-01, senast 2020-11-01

Kontaktuppgifter• Linda Assbring [email protected] 073-712 81 17• Birgitta Olsson [email protected] 073-712 81 12

mailto:[email protected]


Kärnfrågan

Budskap om - Synergi- kärnfrågan- kriterier- 12 mnkr- ”nödvändigt och tillräckligt”

- samt ex på avslag

Synergi

Etymologi, synergiOn-line etymology dictionary1650s, "cooperation," from Modern Latin synergia, from Greek synergia "joint work, a working together, cooperation; assistance, help," from synergos "working together," related to synergein "work together, help another in work,"

from syn- "together" + ergon "work" .

2019-09-18

Jmf: syn-tes, en-ergi, verk, yrke

Antonymer: • dysergi, dåligt arbete• anergi, den del av energi som inte kan förvandlas till arbete

Vad är synergi?

Wiki

samverkan

2019-09-18

mellan olika faktorer (t.ex. ämnen, organisationer eller personer), där resultatet är större än summan av varje enskild dels verkan

Anergi eller dysergi

Projekt + Projekt

Synergi

Synergi är alltså2019-09-18

• inte ett paraply för löst sammanhängande projekt

• och inte heller ett stort projekt med några olika arbetspaket (wp)

Kärnfrågan

Exempel på Kärnfråga(från intresseanmälningarna till Synergi 14)

• Helt frånvarande• som vädjande om förståelse ”området är viktigt för den

fortsatta utvecklingen”

• som en rubrik eller ett tema (vanligt)t ex: ”Laminär strömning i vattenkraftdammar”

• som med flera forskningsfokus• som ”investigate” och ”investigate”

• som ”fördjupa forskningsaktiviteter inom …”

• som kärnfrågan gömd i ett övergripande mål

• men också som en fråga: ”How can …?”, ”How to … ?”, ”How should …?”, ”Can xxx contribute to …”

En kärnfråga

För att besvara frågan måste X

lösas

Liksom Y

Och då kanske också Y’

Och Z

Med X, Y (Y’) och Z bearbetas kärnfrågan

Problemområde

Kompetens A

Kompetens C

Kompetens B

LärosätetEureka!

- här finns en kärnfråga

att hitta!

Dvs, det är en mer framgångsrik väg att

söka kompetenser till en fråga

än att söka en fråga till kompetenser

Kriterier

Bedömningskriterierna- handlar till övervägande del om synergiaspekten

BILD 262019-09-18

Vetenskaplig kvalitetSynergin

• Hur väl kopplar kärnfrågan till relevant forskningsfront?• Varje enskilt delprojekts vetenskaplighet bidrag till synergin (hur väl kopplar den vetenskapliga frågeställningen till synergins mål)?Per delprojekt• Hur god är kännedomen om relevant forskning? Hur väl kopplar den vetenskapliga problemställningen till denna?• Hur tydliga och realistiska är de vetenskapliga målen?• Hur tydliga och relevanta är de vetenskapliga metoderna?• Hur hög är den vetenskapliga kompetensen i projektgruppen?

Nytta för näringslivetSynergin• Hur relevant är kärnfrågan i relation till deltagande företags behov?

Förväntade resultat och effekterSynergin• I vilken utsträckning förväntas synergin bidra till positionering av forskningen vid lärosätet?• I vilken utsträckning förväntas synergin bidra till utveckling och förnyelse av forskningsområden?• I vilken grad genererar synergin vetenskapliga resultat av god kvalitet (t.ex. vetenskapliga publikationer)?

Per delprojekt• Företagens nytta av de enskilda delprojekten de deltar i?

• Hur väl är arbetet i delprojektet planerat och organiserat, med särskilt fokus på det enskilda delprojektens förväntade bidrag?• Hur väl överensstämmer budget med projektplan?

GenomförandeSynergin

• Väl definierad kärnfråga samt målbeskrivning för projektet.• Tydlighet i hur varje enskilt delprojekt formulerats utifrån behovet att besvara kärnfrågan. • Projektledning• Realism i projektplan (helheten)Per delprojekt• Tydlighet i hur varje enskilt delprojekt på ett avgörande sätt genererar resultat för att kärnfrågan ska besvaras.

Tänk på att Synergin är det viktigaste

12 mnkr

Kompetens A

Kompetens C

Kompetens B

LärosätetEureka!

- här finns en kärnfråga

att hitta!

Som kontrast till 12 mnkr – två roliga exempelI Synergi 17 fanns två ansökningar som beviljades som hade lagt upp designen bortom minimikraven:

• Örebro universitet Inflammation och lipider vid vaskulär sjukdom• KK-stiftelsen 10,2 mnkr (exkl OH)• lärosätet 5,8 mnkr• näringslivet 12,2 mnkr• offentliga aktörer 2 mnkr

• GIH Fysisk aktivitet för hälsosamma hjärnfunktioner bland skolungdomar• KK-stiftelsen 11,9 mnkr (exkl OH)• lärosätet 4,1 mnkr• näringslivet 15 mnkr• ideella aktörer 3,8 mnkr


”nödvändigt och tillräckligt”

• I ett synergiprojekt är den koordinerande faktorn en kärnfråga

• De olika delprojektens utformning och mål bestäms av kärnfrågan

• Delprojekten ska både vara nödvändiga och tillräckliga för att besvara kärnfrågan

• Det är inte ett krav att Synergi måste vara inom ett (1) ämnesområde

Programmet, sammanfattning

Mål: en plats att sitta på ovan mark (som dessutom är portabel)

Men hur? med stöd kanske?

Idé: att det kan lösas medstycke att sitta på

Nödvändigt, men inte tillräckligt:

Inte tillräckligt och delvis onödigt:

Tillräckligt, men allt är inte nödvändigt

Delprojekten ska både vara nödvändiga och tillräckliga för att besvara kärnfrågan

Delprojekten är både nödvändiga och tillräckliga för att besvara kärnfrågan: hur kan vi bygga en sits ovan mark vilken också är portabel

Exempel på avslagsmotiveringar

• Den vetenskapliga kärnfrågan är otydligt formulerad, vilket leder till att det förväntade vetenskapliga bidraget och allmängiltigheten är oklara.

• Den vetenskapliga kärnfrågan "How can …?" är otydligt formulerad och det är oklart hur de olika delprojekten kommer att bidra till synergin.

• Kärnfrågans formulering är oklar och state-of-the-art inom området behandlas mycket kortfattat. Detta leder till att ansökan är oklar avseende det vetenskapliga bidraget. Det framgår inte hur delprojekt ett och tre kommer att bidra till synergin.

• Den övergripande forskningsfrågan är relevant men relativt bred, vilket gör den svårt att besvara inom ramen för projektet.

När kärnfrågan är så vag att delprojektens relevans inte går att bedöma

• Kärnfrågan är definierad i mycket generella termer och målbeskrivningen blir därefter relativt vag. Det framgår inte hur de tre delprojektens mål ska integreras till en helhet i synergiprojektet.

• Synergiprojektets mål som helhet är bra beskrivet, men det saknas en tydlig koppling till delprojekten.

• Beskrivningen av synergidelen är svag. Projektet verkar bestå av ett antal löst sammanhängande delprojekt.

• Synergin är oklar och det är inte tydligt hur delprojekten bidrar till helheten.

• Kärnfrågan är alltför bred och ospecifik, vilket bidrar till att delprojektens koppling till synergin blir otydlig. Intrycket blir att delprojekten är nödvändiga för att besvara synergifrågan men att de sannolikt inte är tillräckliga för att göra det.

• Ansökan är dock svårläst och är alltför bred i sin omfattning. Den påminner mer om en ambition att utveckla ett tema än en synergi.

… men även delprojektens särskilda bidrag ska gå att bedöma


ForskningsprofilerMats Waltré


SyfteProgrammet syftar till att vara ett avgörande verktyg i lärosätets ambition att ytterligare profilera och utveckla sin verksamhet.

MålAtt ett lärosäte på ett systematiskt sätt, under en längre tid, utvecklar och befäster en internationellt konkurrenskraftig forskningsprofil inom ett väl avgränsat och för näringslivet relevant kunskapsområde; en forskningsprofil som förväntas fortleva även efter att profilstödet avslutats.

18 pågående forskningsprofiler75 – 100 mnkr vardera

Örebro universitet• Samspelet mellan kost, tarm och

hjärna• Environmental Forensic – nya

lösningar för hållbar användning av kemikalier

• Semantiska robotar

Jönköping UniversityCompCAST+ – Högpresterande komponenter genom gjutning

Karlstads universitet• Tjänsteinnovationer för uthålliga affärer• Högkvalitativa nätverks-tjänster i en mobil

värld

Blekinge tekniska högskola• Modelldriven utveckling och beslutsstöd• Framtidens mjukvaruutveckling, OmTänkt• Skalbara resurseffektiva system för analys av

stora datamängder

Mälardalens högskola• DPAC – Tillförlitliga plattformar

för autonoma system och styrning

• Inbyggda sensorsystem för hälsa

• Framtidens energi

Högskolan Väst SUMAN Next + – Additiv tillverkning och

högtemperaturmaterial

Högskolan i HalmstadCAISR - Centrum för tillämpade intelligenta system

Malmö universitet• IOTAP - Internet of Things and

People• Biobarriärer – hälsa, besvär, läkning

Högskolan i SkövdeVirtuella fabriker och kunskapsdriven optimering

MittuniversitetetNästa generations Industriella IoT(NIIT)

Villkor• Projekttid 6-8 år


• Näringslivets bidrag ska vara lika stort som det från KK-stiftelseno I ansökan ska näringslivets planerade medfinansiering för forsknings-

profilens första halva redovisas, dvs. minst 15–20 miljoner kronor beroende på sökt belopp. Resterade medfinansiering redovisas till KK-stiftelsen inför den senare halvan av profilen.

• Lärosätets bidrago KK-stiftelsen ställer avsevärda krav på lärosätets direkta medfinansiering

av forskningsprofilen.

Tänk särskilt på• Viktigt att ”våga ta för sig”:

• Formulera en vetenskaplig ambition• Utforma plan för vetenskaplig positionering; vilka nätverk och

samarbetspartners – akademiska och företag• Utarbeta en publiceringsstrategi; vilka tidskrifter, vilka konferenser, etc

• Säkra återväxten i forskningsprofilen• Anställ yngre forskare; post-docs med fast anställning som mål, t.ex.

biträdande lektorat, lektorat• Stöd karriärutveckling

• Forskningsprofilen som en ”ryggrad” för ytterligare anknytande verksamheter, t.ex. Företagsforskarskolor, Professionell licentiat, utbildning på avancerad nivå, kompetensutveckling för näringslivet etc


Tidplan• Ta kontakt och för ett samtal om upplägg, villkor etc. (ingen obligatorisk

intresseanmälan!)• Deadline för ansökan 2020-01-21• Granskning av internationell expertis och bedömargrupp våren 2020• Hearing för sökande under våren 2020• Beslut meddelas i juni 2020• Projektet ska påbörjas tidigast 2020-09-01, senast 2020-11-01

Kontaktuppgifter• Stefan Östholm [email protected] 073-712 81 43• Åsa Ödling [email protected] 073-712 81 45



Utvärderingar av fyra profilerStefan Östholm

Utvärdering av fyra forskningsprofiler- CAISR, Högskolan i Halmstad- Future Energy, Mälardalens Högskola- NGBI, Örebro Universitet- SISB, Karlstads Universitet

Forskningsprofil - syfte och mål

Syfte

Programmet syftar till att vara ett avgörande verktyg i lärosätets ambition att ytterligare profilera och utveckla sin verksamhet.

Mål

Att ett lärosäte på ett systematiskt sätt, under en längre tid, utvecklar och befäster en internationellt konkurrenskraftig forskningsprofil inom ett väl avgränsat och för näringslivet relevant kunskapsområde; en forskningsprofil som förväntas fortleva även efter att profilstödet avslutats.

Frågeställningar

50

• Har forskningsmedlen bidragit till att bygga upp en forskningsmiljömed internationell genomslagskraft?

• Har forskningen haft betydelse och skapat ekonomiska mervärden för näringslivet?

• Hur har samarbetet mellan lärosäten och näringslivet fungerat?

SISB

CAISR

FUTURE ENERGY

NGBI

Utvärdering av fyra forskningsprofiler

51

FUTURE ENERGY

SISB

CAISR

NGBI

Tillvägagångssätt

Dokumentstudier

Webenkät till företag

Platsbesök

Bibliometri

Analys av deltagande företag


CAISR

52


53

CAISR

CAISR

• Centrum för forskning på tillämpade intelligenta system vid Högskolan i Halmstad.

• Verksamheten bygger i stor utsträckning vidare på KK-profilen CERES där forskning bedrevs inom inbyggda system.

• Profilen tillhör forskningsmiljön Embedded and Intelligent Systems Research (EIS) och omfattar forskning med inriktning på intelligenta fordon och hälsoteknik.

• Forskningsområdena tangerar högskolans profilområden hälsoinnovation samt smarta städer och samhällen.

• Övergripande fokus är även ”medvetna” intelligenta system:• Human aware systems

• Situation aware systems

• Self-aware systems


54

CAISR samverkar med relativt små, regionala företag


5

1

3

1

Högst 9 anställda 10-49 anställda 50-249 anställda Minst 250 anställda

Näringslivsnytta

55


Näringslivets insatser

56


Bemanningsutveckling


Bemanningen har nästan fördubblats från 28 till 53 individer…

…där post-docs har stått för den största delen av ökningen

0

25

50

75

100

125

150

175

200

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Inde

xera

d be

man

ning

sutv

eckl

ing

+1+2

+4 +4

+8

+/-0+1

+5

28

53

57

Produktion av vetenskapliga artiklar

Fram till år 2014 ökade produktionen av vetenskapliga artiklar stadigt. Därefter harden årliga produktionen uppvisat en svagt nedåtgående trend.


0

10

20

30

40

50

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Samtliga publikationer

Vetenskapliga publikationer (indexerade i Scopus)

Start CAISR

Forskningsfokus

41

29

Den vetenskapliga produktionen inom CAISR kännetecknas av tekniskaämnesområden som Computer Science, Engineering och Mathematics.

Other

Chemistry

Materials Science

Social Sciences

Medicine

Physics and Astronomy

Biochemistry, Genetics etc.

Mathematics

Engineering

Computer Science 43%

22%

8%

4%

4%

3%

3%

2%

1%

8%

0% 10% 20% 30% 40% 50%

Antal publikationer

58

CAISR levererar något lägre genomslagskraft än andra KK-profiler

Den vetenskapliga genomslagskraften är 12 procent lägre än genomsnittet för Sverige och 10 procent under det nordiska genomsnittet.

Publikationer producerade inom CAISR citeras dock 9 procent högre än OECD-genomsnittet.

CAISR ligger något under den genomsnittliga citeringsgraden för KK-profiler.


Genomsnitt som benchmark

Impact jämfört med OECDImpact jämfört med SE Impact jämfört med Norden

0,88 0,90

1,04 1,051,14

0,00

0,25

0,50

0,75

1,00

1,25

1,09

CAISR

KK-Profiler

Vetenskaplig genomslagskraft (impact)

Källa: DAMVAD Analytics, CAISR och Scopus, 2019

59

Nätverksmönster

CAISR har samverkat med 111 unika organisationer vid produktionav vetenskapliga artiklar:• 60 universitet,• 20 företag,• 1 sjukhus, samt• 21 andra typer av forskningsinstitutioner

Profilen samverkar primärt med Kaunas University of Technology iLitauen (39 publikationer). Dessutom sker stor samverkan medRISE Viktoria samt Volvo.


Källa: DAMVAD Analytics, CAISR och Scopus, 2019

Universitet

Företag

Andra organsiationer

Högskolan i Halmstad

Kaunas University of Technology

Volvo

RISE Viktoria

60

Näringslivsnytta


4,1

4,3

5,9

5,7

Hade resultaten som uppnåtts varitmöjliga att uppnå för företaget utan att

delta i CAISR?- 1 motsvarar små möjligheter och 7

motsvarar goda möjligheter.

Bedömer du att företagets insats inomCAISR på ett avgörande vis bidragit till

företagets utveckling inom CAISRsfokusområde?

- 1 motsvarar inget bidrag och 7motsvarar ett mycket stort bidrag.

Hur bedömer du att kostnaderna för attdelta i CAISR förhåller sig till de

mervärden som deltagandet skapat?- 1 motsvarar att kostnaderna påtagligtöverstiger mervärdet och 7 motsvarar

att mervärdet påtagligt överstigerkostnaderna.

Vilken kvalitet bedömer du att denakademiska forskningen som bedrivs

inom ramen för CAISR har?- 1 motsvarar låg kvalitet och 7

motsvarar hög kvalitet.

61

• Relativt små samverkanspartners.

• Potential för stor marginalnytta för små företag –om de kan ta till sig resultaten.

• Utmaningar för vissa företag att ta till sig och utnyttja resultat pga personalomsättning och att marknaden ej bedömts som mogen.

• Mervärdet överstiger kostnaderna, men bidraget till företagens utveckling något lägre än för andra profiler.

• Antal företag som svarat på enkäten: 7 av 7.

Medelvärde KK-profiler

62


63


Future Energy

64


65

FUTURE ENERGY

Future Energy

• Profilen bedrivs inom Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling vid Mälardalens Högskola.

• Forskning som syftar till att utveckla energisystem genom att öka och effektivisera förnybar energi i form av biogas, solenergi och bioavfall.

• Forskningen inom Future Energy bedrivs utifrån tre övergripande spår:• Förnybar energi – forskning inom områden såsom biomassa och bioenergi samt

solenergi.

• Energieffektivisering och minskade utsläpp - integrering av ny teknik i energisystem för att öka effektiviteten och minska utsläpp.

• Simulering och optimering för industrin - metoder för modellbaserad diagnos, beslutsstöd, optimering och styrning inom industrin.


66

Hög andel stora företag som samverkanspartners


1 1

6


Näringslivsnytta

67



68



69


Bemanningen har ökat från 20 till 39 individer… …där post docs / forskare står för den största delen av ökningen

0

50

100

150

200

250

2013 2014 2015 2016 2017 2018

Inde

xera

d be

man

ning

utve

cklin

g

+3 +3

+1

+5

+7

+/-0

0

50

100

150

200

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Stabil tillväxt i forskningsproduktionen

70


85 procent av de vetenskapliga publikationerna indexeradei Scopus är utgivna inom något av forskningsfälten Energy,Engineering eller Environmental Sciences.

Källa: DAMVAD Analytics, Future Energy och Scopus, 2018

Utveckling för publiceringar inom profilen Forskningsfokus inom profilen

Vetenskapligapublikationer (indexerade i Scopus)

Samtligapublikationer

Start Future Energy

41%22%

21%4%

2%1%1%1%1%

5%

EnergyEngineering

Environmental ScienceChemical Engineering

ChemistryMathematics

Materials ScienceAgricultural and Biological Sciences

Social SciencesOther

Stabil tillväxt i publikationer, och tydligt fokus påpublicering av (indexerade) vetenskapliga artiklar.

Future Energy uppnår god genomslagskraft

71


Källa: DAMVAD Analytics och Scopus, 2019

Genomsnitt som benchmark = 1

Vetenskaplig genomslagskraft – impact

1,02 1,00 1,051,01 1,021,11

0,00,20,40,60,81,01,21,4

Impact jämfört med SE Impact jämfört med Norden Impact jämfört med OECD

Future EnergyMedelvärde för KK-profiler

Den vetenskapliga genomslagskraften för Future Energy ligger två procent över genomsnittet för Sverige, vilket är på samma nivå som det nordiska genomsnittet inom samma forskningfält och period (2013-2018).

Genomslagskraften är i nivå med medelvärdet för KK-profiler. Dock är variationen stor mellan olika publikationer.

Brett samarbete med internationella institutioner

72



• Future Energy har en primär samarbetspartner i form av KTH (178 publikationer)

• Dessutom finns en rad internationella – i huvudsak kinesiska – samarbetspartners, där Tianjin University utmärker sig som den största partnern med 44 sampubliceringar.

• Relativt många författare (sex stycken) per publikation.

• Ett annat karakteristika av publikationerna som produceras inom Future Energy är att endast 10 procent är författade av enbart forskare vid Mälardalens Högskola.

UniversitetAndra organisationerFöretag

Mälardalens Högskola

KTH

Tianjin University

East China Univ. of Sci. & Tech.

Tsinghua University

Näringslivsnytta

73


4,0

5,3

5,0

6,0


delta i Future Energy?- 1 motsvarar små möjligheter och 7


Bedömer du att företagets insats inomFuture Energy på ett avgörande vis

bidragit till företagets utveckling inomFuture Energys fokusområde?


Hur bedömer du att kostnaderna för attdelta i Future Energy förhåller sig till de



Vilken kvalitet bedömer du att denakademiska forskningen som bedrivsinom ramen för Future Energy har?

- 1 motsvarar låg kvalitet och 7motsvarar hög kvalitet.


• Stora aktörer, vilket innebär att små effektiviseringsförbättringar kan ge stora effekter.

• Stark förankring och engagemang hos partners.

• Bra exempel på profilprojekt där hög vetenskaplig kvalitet kombineras med näringslivsnytta.

• Antal företag som svarat på enkäten: 4 av 9

NGBI

74


75

NGBI

NGBI

• Profilen är verksam vid Örebro Universitet

• Forskningen inom profilen är primärt inriktat på att studera samspelet mellan kost-tarmbakterier-tarm-hjärna.

1. Forskningsprojekt som befinner sig före introduktion på en marknad –”precompetitive”

2. Forskningsprojekt som befinner sig nära introduktion på marknaden eller kan introduceras – ”competitive”

• Särskilt fokus ligger på mag- och tarmrelaterade åkommor som irritabel tarm (IBS) och inflammatorisk tarmsjukdom (IBD).

• Nio forskningsgrupper med varierande inriktning.


76

Relativt stora samverkanspartners


1

2

4


Näringslivsnytta

77



78



79


+4

-1

+6

+13

+/-0

+12

+1

0

50

100

150

200

250

300

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Inde

xera

d be

man

ning

sutv

eckl

ing

Bemanningen har ökat från 24 till 61 individer… …där seniora forskare och doktorander står för den största ökningen

0102030405060708090

100

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018


80


Stabil tillväxt i antalet publikationer och fokus på internationell publicering inom NGBI.

Källa: DAMVAD Analytics, NGBI och Scopus, 2018

Utveckling för publiceringar inom profilen Forskningsfokus inom profilen

Vetenskapliga publikationer (Indexerade i Scopus)


Start NGBI

55%

16%

5%

5%

3%

3%

3%

2%

2%

Medicine

Biochemistry, Genetics and…

Agricultural and Biological Sciences

Immunology and Microbiology

Neuroscience

Psychology

Nursing

Environmental Science

Multidisciplinary

Sju av tio vetenskapliga publikationer indexerade i Scopus är utgivna inom ämnesområdena Medicine och Biochemistry, Genetics & Molecular Biology.

0,830,96

1,24

1,01 1,021,11

0,00,20,40,60,81,01,21,41,6


NGBI

Vetenskaplig genomslagskraft

81


Den vetenskapliga genomslagskraften för NGBI ligger under genomsnittet för Sverige samt andra nordiska länder (justerat för forskningfält och publiceringsår). Nivån är dock högre än andra OECD-länder.

Genomsnitt som benchmark = 1

Vetenskaplig genomslagskraft – impact

Publiceringsnätverk

82



• NGBI har fyra primära samarbetspartners avseende vetenskaplig produktion:

– Karolinska Institutet (125 publikationer),

– University College London (62 publikationer),

– Karolinska Universitetssjukhuset (48 publikationer), samt

– Örebro Läns Landsting (42 publikationer).

• Samarbetsmönstret för NGBI präglas av att relativt många författare, och därmed forskningsinstitutioner, är involverade i produktionen av vetenskapliga artiklar.

• Ett annat kännetecken är att endast sex procent av publikationerna är författade av forskare som endast är verksamma internt inom NGBI.


Örebro Universitet

KarolinskaInstitutet University College

London

KarolinskaUniversitetssjukhuset

Örebro LänsLandsting

83


Näringslivsnytta

84


• Typexempel på studie: NGBI testar effekter av ny probiotika i ett randomiserat experiment.

• Tydlig näringslivsnytta.

• Företagens direkta involvering i studierna är dock relativt passivt, vilket exempelvis speglas i låg sampubliceringsgrad.

• Antal företag som besvarat enkäten: 3 av 6.

5,3

3,7

4,3

6,0


delta i NGBI?- 1 motsvarar små möjligheter och 7


Bedömer du att företagets insats inomNGBI på ett avgörande vis bidragit till

företagets utveckling inom NGBIsfokusområde?


Hur bedömer du att kostnaderna för attdelta i NGBI förhåller sig till de




inom ramen för NGBI har?- 1 motsvarar låg kvalitet och 7



SISB

85


86

SISB

• Forskningsprofilen är kopplat till forskningsmiljön Centrum för Tjänsteforskning (CTF) vid Karlstads universitet.

• Verksamheten inom SISB har syftat till att förstå och kartlägga tjänsteinnovationers beståndsdelar, samt identifiera hur tjänsteinnovationer på olika vis förändrar detaljhandeln och tillverkningsindustrin i grunden.

• Hitta ”tjänstesektorns DNA”

• Forskningen bedrivs utifrån tre olika spår:• Stimulering – hur kan tjänsteutveckling stimuleras?• Realisering – hur kan tjänsteutveckling realiseras?• Värdeupptagning – hur kan avkastning på tjänsteutförandet öka?


SISB

87


Fördelning av samverkanspartners storlek

1

2

4


Näringslivsnytta

88



89


90


Utveckling för bemanning

0

100

200

300

400

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Inde

xera

d be

man

ning

sutv

eckl

ing

+4

+1 +1+2

+3

-2

+1

2011 var sex individer aktiva inom SISB, att jämföra med 16 individer år 2018.

Under 2016 fanns det tre doktorander inom SISB - under 2018 fanns dock inga kvar. Professorer står för den största delen av ökningen.

16

6

91



0

10

20

30

40

50

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Utveckling för publikationer Forskningsfokus

67%

5%

4%

4%

4%

4%

4%

3%

5%

Business, Management and…

Economics, Econometrics and…

Social Sciences

Agricultural and Biological…

Computer Science

Decision Sciences

Engineering

Nursing

Other *

67 procent av de publikationerna som är indexerade i Scopus är utgivna inom forskningstemat Business, Management & Accounting.


Vetenskapliga publikationer (Indexerade i Scopus)

Stabil tillväxt av antalet publikationer inom miljön

1,231,36

1,55

1,01 1,02 1,11

0,00,20,40,60,81,01,21,41,61,82,0


SISB Medelvärde KK-profiler

Genomsnitt sombenchmark

Hög nivå av vetenskaplig genomslagskraft

92


Den vetenskapliga genomslagskraften för SISB ligger 23 procent över genomsnittet för Sverige och hela 55 procent högre än OECD genomsnittet inom samma forskningsfält och för samma period (2012-2018).

SISB ligger högt jämfört med andra utvärderade KK-profiler.

Vetenskaplig genomslagskraft

Samarbetet är koncentrerat kring få men viktiga partner

93



Karlstadsuniversitet

Phil Klaus & Assoc. Consulting

EAWAG, Federal Institutes of Technology

Fraunhofer Inst. for industrial Engineering

Linköpings Universitet

BI – Norwegian School of Management

Hedmark University College

Hanken School of Economics

Aarhus University

SISB har vid produktion av vetenskapliga publikationer tre primära samarbetspartners:• Linköpings Universitet (28 publikationer)• BI-Norwegian School of Management (13 publikationer),• Hedmark University College (13 publikationer)

Samarbetsmönstret för SISB är präglat av bilaterala relationer med framförallt andra nordiska universitet.

Näringslivsnytta

94


• Bredd i genomslaget för näringslivsnyttan

Ex: Enskild Ica Maxi-butik bland näringslivspartners, men även Ericsson,

Volvo, TetraPak

• Låg sampubliceringsgrad – samverkan har relativt ”direkt” impact för företagen.

• Antal företag som svarat på enkäten: 5 av 7.

3,8

4,4

5,8

6,5


delta i SISB?- 1 motsvarar små möjligheter och 7


Bedömer du att företagets insats inomSISB på ett avgörande vis bidragit till

företagets utveckling inom SISBsfokusområde?


Hur bedömer du att kostnaderna för attdelta i SISB förhåller sig till de




inom ramen för SISB har?- 1 motsvarar låg kvalitet och 7



95

FUTURE ENERGY

SISB

CAISR

NGBI

Reflektioner


447 Mkr

343 Mkr269 Mkr

143 Mkr

Örebrouniversitet

(NGBI)

Karlstadsuniversitet

(SISB)

Mälardalenshögskola

(Future Energy)

Högskolan iHalmstad(CAISR)

Utgifter för forskning 2017

96

CAISR samverkar med relativt små, regionala företag


75%

50%

14% 14% 13%22%

17%

10%

14%

14%

20%

9%

30%

29% 29%14%

20%

13%

14%

8% 10%

57% 57% 57% 60%75%

100% 100%

55%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

ESS-H CAISR NGBI SISB MD3S CompCAST FutureEnergy

e2mp-rp SUMAN Samtligaprofiler

0-9 10-49 50-249 >249

97

FUTURE ENERGY

SISB

CAISR

NGBI

Reflektioner


CAISR Future Energy

• Miljö som byggs ”underifrån”

• Tydlig koppling till lärosätets forskningsverksamhet

• Samverkan med relativt små och ofta regionala

företag

• Goda - men ej exceptionella – resultat

• Mycket engagerad projektledare

NGBI SISB

• Stark miljö vid ett relativt stort lärosäte

• Annorlunda forskningsinrikting

• Annorlunda samverkanspartners

• Goda vetenskapliga resultat

• Goda resultat för näringslivet – men låg

sampubliceringsgrad

• Ej tydligt bidrag till profilering

• Stark profilledare

• Verksamt i en mycket stark miljö (CTF) – ofta svårt att

skilja mellan CTF och SISB

• Relativt tillbakadragen projektledare (numera)

• Framgång genom bredd – ”självgående”

forskningsverksamhet

• Internationellt framstående akademiska resultat

• Hög andel internationella samarbeten

(inom Norden)

• Näringslivsnytta med bredd i genomslaget – men låg

sampubliceringsgrad

• Mycket hög vetenskaplig produktion – men

samtidigt variation i genomslag

• FE har ökat produktionen inom profilens

forskningsområde vid MDH

• Hög andel sampubliceringar med internationella

medförfattare (primärt Asien)

• Stark profilledare

Forskningsprofil - syfte och mål

Syfte

Programmet syftar till att vara ett avgörande verktyg i lärosätets ambition att ytterligare profilera och utveckla sin verksamhet.

Mål

Att ett lärosäte på ett systematiskt sätt, under en längre tid, utvecklar och befäster en internationellt konkurrenskraftig forskningsprofil inom ett väl avgränsat och för näringslivet relevant kunskapsområde; en forskningsprofil som förväntas fortleva även efter att profilstödet avslutats.

BILD 99Forskningsbarometern 2019

NU - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

Linda Assbring


SyfteBidra till en internationell positionering av lärosätets starka utbildnings- och forskningsområden genom stöd till utveckling av nätbaserade spetsutbildningar på avancerad nivå och forskarnivå.

MålStödja utveckling och genomförande av nätbaserade kurser med • internationell bärkraft;• med inriktning som svarar mot behov i näringslivet; • och som bidrar till pedagogisk utveckling.

Internationellt starka forsknings- och utbildningsmiljöer

Forsknings-och

utbildnings-område 1

Forsknings- och utbildnings-område 2

Forsknings-och


Ansökans omfattning

Forsknings-och



Forsknings-och


Till exempel:

Kommande ansökan

Forsknings-och



Forsknings-och


Till exempel:

Lärosätets ambition avseende nätbaserad

utbildning för internationell positionering

Nätbaserad kurs 1

Nätbaserad kurs 3

Nätbaserad kurs 2

Nätbaserad kurs 1

Nätbaserad kurs 4Nätbaserad kurs 2

Nätbaserad kurs 1

Forsknings- och utbildningsområde 1



Ansökan 1 Ansökan 2

AnsökanProjektplan, beskriv bl. a. • lärosätets strategi/ambition avseende nätbaserad utbildning för internationell positionering• hur insatsen förväntas bidra till internationell positionering och profilering av lärosätets internationellt

starka områden• hur projektet förväntas bidra till pedagogisk utveckling vid lärosätet samt hur de kunskaper och

erfarenheter som projektet genererar kommer att omhändertas• …Per delprojekt, beskriv bl. a.• den för delprojektet aktuella miljön• projektets bidrag till miljön• hur delprojektet relaterar till lärosätets strategi/ambition avseende nätbaserad utbildning för

internationell positionering• forsknings- och utbildningsområdets internationella ställning• positioneringen av det egna planerade kursutbudet, nationellt och internationellt• forsknings- och utbildningsområdets betydelse för näringslivet• företagens insatser i projektet• …

Max 15 hp/ delprojekt och

ansökan

Pågående projekt

• Karlstads universitet - WISR 16, WISR 17• Högskolan i Halmstad – InPACT 16, InPACT 18• Mälardalens högskola – FuturE• Jönköping University - Ownership Transition and Succession in Family

Businesses• Blekinge tekniska högskola - Nätverksbaserade kurser inom Big Data

• Vi vill se fler lärosäten!

Villkor

• Projekttid 3-4 år

• Maxbelopp är inte applicerbart i NU-programmet

• Näringslivets bidragInget krav på medfinansiering. I utvecklingsarbetet krävs ett engagemang från företag och eventuellt branschorganisationer/motsvarande som är tillräckligt omfattande för att säkra näringslivsrelevansen.

• Lärosätets bidragFör att uppnå en uthållig verksamhet är ett engagemang från lärosätet av väsentlig betydelse.

Exempel på vad som saknats i ansökningar som fått avslag:

Ett identifierat behov - vad är unikt med kurserna i ett internationellt perspektiv, vilka luckor på marknaden kan ni fylla med dessa utbildningar?

Målgrupp och rekrytering - beskriv vilka ni förväntar er kan tänkas gå kurserna (såväl yrkesverksamma som nationella och internationella studenter) och vilka kanaler ni har för marknadsföring och rekrytering.

Utvalda forsknings- och utbildningsmiljöers styrka och nisch för att konkurrera internationellt och positionera lärosätet

Tydlig beskrivning av hur projektet ska organiseras: ett masterprojekt och ett eller flera delprojekt

Förväntade resultat av projektet avseende: • internationell positionering och profilering av lärosätet;• näringslivets kompetensbehov;• deltagande miljöers utveckling;• bidrag till lärosätets kompetens att utveckla och genomföra nätbaserade utbildningar


Tidplan• Ingen obligatorisk intresseanmälan. Däremot rekommenderar vi er varmt att

ta kontakt med oss inför en ansökan • Deadline för ansökan 2020-01-23• Granskning av externa bedömare under februari och mars • Beslut meddelas i april 2020• Projekt kan starta efter det att avtal tecknats, dock senast 2020-10-01

Kontaktuppgifter• Linda Assbring [email protected] 073-712 81 17• Birgitta Olsson [email protected] 073-712 81 12



ExpertkompetensOlle Vogel


Syfte• ge yrkesverksamma och företag kompetenslyft för utveckling och innovation• stärka förutsättningarna för forsknings- och utbildningsmiljöer att positionera

sig som ledande akademiska samarbetspartners till företagen inom relevanta branscher

Mål• Utveckla och genomföra utbildningar på avancerad nivå inom områden där

starka forsknings- och utbildningsmiljöers vetenskapliga styrkor svarar gentemot strategiska kompetensbehov hos företag.

Programmets utformning

Steg 1 Öppen utlysning – vår och höst, projektlängd 1.5 respektive 2 år• Utredning och planering samt utveckling och genomförande av

kurser/kursmoduler i en pilotomgång, totalt omfattande 10-15 hp

Steg 2 Riktad utlysning - höst, projektlängd 3-4 år• Fas A – fortsatt utveckling och genomförande av kurser inklusive

metodutveckling, total kursomfattning 45-90 hp• Fas B – konsolidering av verksamheten

Steg 1 - villkor

Den för projektet aktuella miljön• Nyligen avslutat projekt - eller ett som pågått i 2 år i något av programmen

o Profilero Synergio Företagsforskarskolor

• Forskningsområdet ska väl relatera till aktuellt kompetensområde• Redovisa sina ambitioner för flexibel utbildning för yrkesverksamma

Lärosätet• Redovisa sina ambitioner för flexibel utbildning för yrkesverksamma• Redovisa sitt stöd till aktuell miljö i projektet, bl.a. rekrytering och validering

Steg 1 – villkor finansiering (exklusive OH)

• Första expertkompetensprojektet för lärosätet, högst 3.0 mnkr

• Första expertkompetensprojektet för aktuell forsknings- och utbildningsmiljö, högst 2.5 mnkr

• Aktuell miljö har tidigare haft ett expertkompetensprojekt, högst 2.0 mnkr

Nödvändiga resultat för ansökan till Steg 2• En preciserad beskrivning av kompetensområdet utifrån analyser av

målgruppsföretagens kompetensbehov

• Beskrivning av hur kompetensområdet matchar miljöns vetenskapsområde

• Genomförd pilotomgång av kurser med reflektioner och lärdomar:

• Utvecklingsbehov för lärosätet• Utvecklingsbehov för miljön

• En metod för kursutveckling på avancerad nivå i samproduktion med företag

• Projektplan för Steg 2

Pågående projekt – Steg 2

• PROMPT - Professionell masterutbildning i mjukvaruutvecklingMDH och BTH, Chalmers/GU, SICS

• Gjutmagistern 3.0 JU och Swerea Swecast

• Sociala medier och webbteknologier för innovation och tillväxtLNU

• ProdEx – Expert i produktionsteknik HV

• SMARTER 2.0 (Smart Industry with Autonomous and Intelligent Systems)ORU

• Expertkompetens i kunskapsintensiv och innovativ produktionsutveckling – PREMIUMMDH

Pågående projekt – Steg 1

• ISE - Improving value creation through service education, KAU

• Pro2Be (Processes and products for a sustainable bioeconomy), KAU

• Data-driven service development, HB

• Data analysis and service innovation based on artificial intelligence, HH

• Virtual Factory, HS

• IProf - IoT Professionals, MiU

• Smart Industry, LNU

• PROMIS - Professional Master in Information Security, BTH


Tidplan• Deadline för ansökan 2019-12-02, kl 15:00• Granskning av ansökningarna sker under december 2019• KK-stiftelsens vd fattar beslut vilket meddelas under december 2019

Kontakta gärna KK-stiftelsen om programmetOlle Vogel [email protected] 073-712 81 52Birgitta Olsson [email protected] 073-712 81 12



AvansOlle Vogel


SyfteStärka den forskningsnära utbildningen och näringslivets kompetensförsörjning på avancerad nivå.

MålUtveckla utbildningar på avancerad nivå inom betydelsefulla områden för såväl de nya lärosätena som för svenskt näringsliv.

Villkor

• Projekttid max 2 år


• Näringslivets bidrago I utvecklingsarbetet krävs ett engagemang från målgruppsföretag och

eventuellt branschorganisationer eller motsvarande, som är tillräckligt omfattande för att säkra relevansen för företagsmålgruppen.

• Lärosätets bidrago För att uppnå en uthållig verksamhet är ett engagemang från sökande

lärosäte av väsentlig betydelse.

Brister i ansökningar

• Företagens insatser otydliga: i stödbrev och i projektplan

• Utbildningen är otillräckligt avgränsad

• Utbildningen är svagt/otydligt förankrad i en forsknings- och utbildningsmiljö

• Otydligt hur studenter ska rekryteras

• Vaga beskrivningar av hur djup och progression ska uppnås

• Avsaknad av pedagogisk meritering i CV


Tidplan• Deadline för ansökan 2020-01-23, kl 15:00• Granskning av extern bedömargrupp under februari/mars• Beslut meddelas i mars 2020• Projektet ska påbörjas tidigast 2020-04-01, senast 2020-05-20

Kontaktuppgifter• Olle Vogel [email protected] 073-712 81 52• Birgitta Olsson [email protected] 073-712 81 12



KK-stiftelsens stöd för att bygga starka forskningsmiljöerMats Waltré

KK-stiftelsens stöd för att bygga starka forskningsmiljöer- särskilda egenskaper hos olika program

• HÖG• Synergi• Profil

HÖG

utveckling av nya forskningsområden med potential att skapa nya forskningsmiljöer eller att förnya befintliga forskningsmiljöer

Nyckelord• Startläge - något som kan spira eller förnya

Synergi

lärosäten på ett systematiskt sätt bedriver forskning mot en väl avgränsad och för näringslivet relevant frågeställning (kärnfrågan). Synergi ska göra det möjligt för ett lärosäte att utveckla en plattform som blir en bas för fortsatt profilering.

Nyckelord:

Den blå pärlan

nya frågor, nya konstellationer, och en stor sammanhållen satsning

Profil

ett lärosäte på ett systematiskt sätt, under en längre tid, utvecklar och befäster en internationellt konkurrenskraftig forskningsprofil inom ett väl avgränsat och för näringslivet relevant kunskapsområde.

Nyckelord: långsiktighet, ämnesområde, stabilitet

https://www.google.com/imgres?imgurl=https%3A%2F%2Fupload.wikimedia.org%2Fwikipedia%2Fcommons%2Fthumb%2F1%2F10%2FE4Lpa.jpg%2F250px-E4Lpa.jpg&imgrefurl=https%3A%2F%2Fsv.wikipedia.org%2Fwiki%2FMotorv%25C3%25A4g&docid=yT_jDqkowctD0M&tbnid=RKW0Ek5766lUZM%3A&vet=10ahUKEwj5-bKWl9XkAhVjl4sKHbgdA4kQMwhtKAIwAg..i&w=250&h=188&bih=973&biw=1291&q=motorv%C3%A4g&ved=0ahUKEwj5-bKWl9XkAhVjl4sKHbgdA4kQMwhtKAIwAg&iact=mrc&uact=8

Kompletta miljöer – att bygga starka forsknings- och utbildningsmiljöer

samt status för pågående ”prototyp” för ”Kompletta Miljöer”

Det började med en reflektion över den ofta svaga kopplingen mellan forskning och grundutbildning

BILD 1372019-09-18

Grundutbildning

Forskning

KOMPLETTA MILJÖER

BILD 1382019-09-18

Stärka forskningen• Forskningsresultat• Ökad forskningskapacitet• Forskningssamarbeten med

näringslivet• Fokusera forskningen• Positionering av forskningen

Stärka utbildningen• Utveckla forskningsnära utbildningar• Utveckla näringslivsrelevanta utbildningar• Utveckla formerna för genomförande• Komplettera studentmålgruppen med

anställda i näringslivet• Ökad utbildningskapacitet• Positionera utbildningen

KK-stiftelsens stöd syftar till att skapa balans mellan samt styrka och kvalitet i utbildning och forskning. Våra program bidrar på olika sätt.

Men det finns även andra aspekter av ”Komplett Miljö”

Balans i personalkategorier och ålders- och könsbalansStrategier för positionering av miljön, samverkan, publicering och rekryteringSamt inte minst: ambition

BYGGA KOMPLETT MILJÖ – nuvarande logik/erbjudande

BILD 1392019-09-18

UTBILDNING FORSKNING

tid

Projektorienterad logik• sök enskilda projekt• beskriv bidrag till komplett

miljö

BYGGA KOMPLETT MILJÖ

BILD 1402019-09-18


tid Embryo

På G

Etablerad

BYGGA KOMPLETT MILJÖ – prototypens logik/erbjudande

BILD 1412019-09-18


tid

Miljöorienterad logikBeskriv nuläge och ambitioner för miljön:

• övergripande vetenskapsområde• miljöns avgränsning och ambitioner

inom området• utvecklingsplan inklusive nya projekt

Etablerad

Välkomna med fortsatta frågor!

Utlysningarna finns nu att tillgå på www.kks.se

Webbsändningen läggs ut på hemsidan.

Svara gärna på webb-enkäten.

http://www.kks.se/

Höst Vår Höst Vår Höst VårFORSKA Prospekt

HÖG

KOMPETENSUTVECKLAExpertkompetens

Avans

NU

FÖRSTÄRKA FORSKARGRUPPERRekryteringar

FORSKARUTBILDAFöretagsforskarskolor

BYGGA FORSKNINGSMILJÖERSynergi

Forskningsprofiler

2019 2020 2021 2022

Documents

KK-stiftelsens höstlansering 18 september 2019 · 2019. 9. 22. · • Projekttid 3-4 år • Maxbelopp 12 mnkr + 20 % OH från KK-stiftelsen • Näringslivets bidrag ska vara lika