KK-stiftelsens höstlansering 18 september 2019
InledningEva Schelin, vd
Dagens utlysning livesänds: www.kks.se
Kl. 14 Kaffe & kaka finns framdukat
Synergi Mats WaltréForskningsprofiler Mats WaltréUtvärderingar av fyra profiler Stefan ÖstholmNU Linda AssbringExpertkompetens Olle VogelAvans Olle VogelKK-stiftelsens stöd för att bygga starka forskningsmiljöer Mats Waltré
Möjlighet till frågor kring programutlysningarna
Du som inte fått den, mejla mig så får du länken:[email protected]
Webb-enkät
SynergiMats Waltré
Programmets syfte och mål
SyfteSynergi ska vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition att profilera och utveckla sin verksamhet.
MålAtt lärosäten på ett systematiskt sätt bedriver forskning mot en väl avgränsad och för näringslivet relevant frågeställning. Synergi ska göra det möjligt för ett lärosäte att utveckla en plattform som blir en bas för fortsatt profilering.
Programmet
• Synergiansökan ska utgöras av den samlande synergidelen samt minst 3 särskilda och preciserade delprojekt.
• Delprojekten ska både vara tillräckliga och nödvändiga för att besvara synergins kärnfråga.
• Delprojektens inbördes storlek och placering i tid bestämmer den sökande utifrån vad som bäst passar kärnfrågan för Synergi.
• En Synergi kan inbegripa flera ämnesområden.
• Det viktigaste arbetet, om än inte alltid det mest omfattande, sker inom Synergidelen av projektet
Villkor
• Projekttid 3-4 år
• Maxbelopp 12 mnkr + 20 % OH från KK-stiftelsen
• Näringslivets bidrag ska vara lika stort som det från KK-stiftelseno Totalbeloppet måste matcha, men inte för varje enskilt delprojekt.
• Lärosätets bidrago KK-stiftelsen välkomnar men ställer inte ett formellt krav på att lärosätet ska
medfinansiera.
• Minst 50 % av tid finansierad av KK-stiftelsen måste utgöras av disputerad personal.
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
BTH DU GIH HH HiB HiG HiS HKr HV JU Kau Lnu MaU Mdh Miun SH ÖrU
Ansökningar och beviljade alla år (2015-2019)
Ansökningar Beviljade
Blekinge tekniska högskola • Med människan i centrum för nya
visuella och interaktiva tillämpningsprogram
Jönköping University• Lean och hållbar, design och tillverkning
av gjutjärnskomponenter
Mälardalens högskola • Heterogena system - integration av
mjukvara och hårdvara (HERO)• SACSys• FIESTA• ACICS
Högskolan Väst• Utveckling av additiv tillverkning med laser och tråd för
tillverkning av högpresterande komponenter• Svetsbaserad additiv tillverkning (Tapertech)
Högskolan i Halmstad• Självövervakning för innovation• Design av öppna och självorganiserande mekanismer för
hållbar Mobility as a Service (OSMaaS)• Säkerhet hos sammankopplade intelligenta fordon i smarta
städer
37 pågående synergiprojekt (25 – 35 mnkr/projekt)
Södertörns högskola • Att återskapa förorten i fragmenterade landskap
Linnéuniversitetet• Programvaruteknik för självadaptiva system• KL-träbaserade byggsystem
Högskolan i Borås • Datadriven
innovation
Karlstads universitet• Kvalitetskontroll och rening av nya biologiska läkemedel (BIO-QC) • Multilager-barriärbestrykningar för fiberbaserade
förpackningsmaterial• Utmattning och slitage i tillverkningsindustrin• TRUEDig• AMHIPP
Högskolan i Skövde• Programvarusystem inom komplexa
tillämpningsområden (LIM-IT)• Fusion av Big Data (BISON)• Storskalig biologisk data för att identifiera
och validera biomarkörer (BioMine)• Självövervakning för innovation, automatisk
analys av data (SeMi)• Virtuell Ergonomi
Malmö universitet• Icke-invasiv monitorering av
hudsjukdomars progression och läkning
• Biomarkörer för och behandling av polymikrobiella infektioner
GIH• Fysiskt aktivitetsmönster och
hälsosamma hjärnfunktioner• Fysisk aktivitet för hälsosamma
hjärnfunktioner bland skolungdomar
Mittuniversitetet• Trådlösa sensornätverks-teknik (ASIS)• Energiapplikationer för elektroniska
plattformar (LEAP)• Eko-vänliga, hållbara förpacknings-
material (e2cmp)
Örebro universitet• Inflammation och lipider vid vaskulär sjukdom• Bioindikatorer och maskininlärning för att
förbättra vattenkvalitetsanalyser• Individualiserade behandlingsstrategier vid
Irritabelt Tarm Syndrom• Nya metoder för förbättrad riskanalys av
kemikalier• Förutse inflammatoriska komplikationer
• I ett synergiprojekt är den koordinerande faktorn en kärnfråga
• De olika delprojektens utformning och mål bestäms av kärnfrågan
• Delprojekten ska både vara nödvändiga och tillräckliga för att besvara kärnfrågan
• Det är inte ett krav att Synergi måste vara inom ett (1) ämnesområde
Programmet, sammanfattning
Tidplan och kontaktuppgifter
Tidplan• Datum för intresseanmälan 2019-11-12, ej obligatorisk
• en möjlighet för de som önskar mer information, mer dialog• Deadline för ansökan 2020-01-31, 1500• Granskning av internationell expertis och bedömargrupp våren 2020• Hearing och bedömarmöte hålls i maj 2020• Beslut meddelas i juni 2020• Projektet ska påbörjas tidigast 2020-09-01, senast 2020-11-01
Kontaktuppgifter• Linda Assbring [email protected] 073-712 81 17• Birgitta Olsson [email protected] 073-712 81 12
Kärnfrågan
Budskap om - Synergi- kärnfrågan- kriterier- 12 mnkr- ”nödvändigt och tillräckligt”
- samt ex på avslag
Synergi
Etymologi, synergiOn-line etymology dictionary1650s, "cooperation," from Modern Latin synergia, from Greek synergia "joint work, a working together, cooperation; assistance, help," from synergos "working together," related to synergein "work together, help another in work,"
from syn- "together" + ergon "work" .
2019-09-18
Jmf: syn-tes, en-ergi, verk, yrke
Antonymer: • dysergi, dåligt arbete• anergi, den del av energi som inte kan förvandlas till arbete
Vad är synergi?
Wiki
samverkan
2019-09-18
mellan olika faktorer (t.ex. ämnen, organisationer eller personer), där resultatet är större än summan av varje enskild dels verkan
Anergi eller dysergi
Projekt + Projekt
Synergi
Synergi är alltså2019-09-18
• inte ett paraply för löst sammanhängande projekt
• och inte heller ett stort projekt med några olika arbetspaket (wp)
Kärnfrågan
Exempel på Kärnfråga(från intresseanmälningarna till Synergi 14)
• Helt frånvarande• som vädjande om förståelse ”området är viktigt för den
fortsatta utvecklingen”
• som en rubrik eller ett tema (vanligt)t ex: ”Laminär strömning i vattenkraftdammar”
• som med flera forskningsfokus• som ”investigate” och ”investigate”
• som ”fördjupa forskningsaktiviteter inom …”
• som kärnfrågan gömd i ett övergripande mål
• men också som en fråga: ”How can …?”, ”How to … ?”, ”How should …?”, ”Can xxx contribute to …”
En kärnfråga
För att besvara frågan måste X
lösas
Liksom Y
Och då kanske också Y’
Och Z
Med X, Y (Y’) och Z bearbetas kärnfrågan
Problemområde
Kompetens A
Kompetens C
Kompetens B
LärosätetEureka!
- här finns en kärnfråga
att hitta!
Dvs, det är en mer framgångsrik väg att
söka kompetenser till en fråga
än att söka en fråga till kompetenser
Kriterier
Bedömningskriterierna- handlar till övervägande del om synergiaspekten
BILD 262019-09-18
Vetenskaplig kvalitetSynergin
• Hur väl kopplar kärnfrågan till relevant forskningsfront?• Varje enskilt delprojekts vetenskaplighet bidrag till synergin (hur väl kopplar den vetenskapliga frågeställningen till synergins mål)?Per delprojekt• Hur god är kännedomen om relevant forskning? Hur väl kopplar den vetenskapliga problemställningen till denna?• Hur tydliga och realistiska är de vetenskapliga målen?• Hur tydliga och relevanta är de vetenskapliga metoderna?• Hur hög är den vetenskapliga kompetensen i projektgruppen?
Nytta för näringslivetSynergin• Hur relevant är kärnfrågan i relation till deltagande företags behov?
Förväntade resultat och effekterSynergin• I vilken utsträckning förväntas synergin bidra till positionering av forskningen vid lärosätet?• I vilken utsträckning förväntas synergin bidra till utveckling och förnyelse av forskningsområden?• I vilken grad genererar synergin vetenskapliga resultat av god kvalitet (t.ex. vetenskapliga publikationer)?
Per delprojekt• Företagens nytta av de enskilda delprojekten de deltar i?
• Hur väl är arbetet i delprojektet planerat och organiserat, med särskilt fokus på det enskilda delprojektens förväntade bidrag?• Hur väl överensstämmer budget med projektplan?
GenomförandeSynergin
• Väl definierad kärnfråga samt målbeskrivning för projektet.• Tydlighet i hur varje enskilt delprojekt formulerats utifrån behovet att besvara kärnfrågan. • Projektledning• Realism i projektplan (helheten)Per delprojekt• Tydlighet i hur varje enskilt delprojekt på ett avgörande sätt genererar resultat för att kärnfrågan ska besvaras.
Tänk på att Synergin är det viktigaste
12 mnkr
Kompetens A
Kompetens C
Kompetens B
LärosätetEureka!
- här finns en kärnfråga
att hitta!
Som kontrast till 12 mnkr – två roliga exempelI Synergi 17 fanns två ansökningar som beviljades som hade lagt upp designen bortom minimikraven:
• Örebro universitet Inflammation och lipider vid vaskulär sjukdom• KK-stiftelsen 10,2 mnkr (exkl OH)• lärosätet 5,8 mnkr• näringslivet 12,2 mnkr• offentliga aktörer 2 mnkr
• GIH Fysisk aktivitet för hälsosamma hjärnfunktioner bland skolungdomar• KK-stiftelsen 11,9 mnkr (exkl OH)• lärosätet 4,1 mnkr• näringslivet 15 mnkr• ideella aktörer 3,8 mnkr
Tänk på att Synergin är det viktigaste
”nödvändigt och tillräckligt”
• I ett synergiprojekt är den koordinerande faktorn en kärnfråga
• De olika delprojektens utformning och mål bestäms av kärnfrågan
• Delprojekten ska både vara nödvändiga och tillräckliga för att besvara kärnfrågan
• Det är inte ett krav att Synergi måste vara inom ett (1) ämnesområde
Programmet, sammanfattning
Mål: en plats att sitta på ovan mark (som dessutom är portabel)
Men hur? med stöd kanske?
Idé: att det kan lösas medstycke att sitta på
Nödvändigt, men inte tillräckligt:
Inte tillräckligt och delvis onödigt:
Tillräckligt, men allt är inte nödvändigt
Delprojekten ska både vara nödvändiga och tillräckliga för att besvara kärnfrågan
Delprojekten är både nödvändiga och tillräckliga för att besvara kärnfrågan: hur kan vi bygga en sits ovan mark vilken också är portabel
Exempel på avslagsmotiveringar
• Den vetenskapliga kärnfrågan är otydligt formulerad, vilket leder till att det förväntade vetenskapliga bidraget och allmängiltigheten är oklara.
• Den vetenskapliga kärnfrågan "How can …?" är otydligt formulerad och det är oklart hur de olika delprojekten kommer att bidra till synergin.
• Kärnfrågans formulering är oklar och state-of-the-art inom området behandlas mycket kortfattat. Detta leder till att ansökan är oklar avseende det vetenskapliga bidraget. Det framgår inte hur delprojekt ett och tre kommer att bidra till synergin.
• Den övergripande forskningsfrågan är relevant men relativt bred, vilket gör den svårt att besvara inom ramen för projektet.
När kärnfrågan är så vag att delprojektens relevans inte går att bedöma
• Kärnfrågan är definierad i mycket generella termer och målbeskrivningen blir därefter relativt vag. Det framgår inte hur de tre delprojektens mål ska integreras till en helhet i synergiprojektet.
• Synergiprojektets mål som helhet är bra beskrivet, men det saknas en tydlig koppling till delprojekten.
• Beskrivningen av synergidelen är svag. Projektet verkar bestå av ett antal löst sammanhängande delprojekt.
• Synergin är oklar och det är inte tydligt hur delprojekten bidrar till helheten.
• Kärnfrågan är alltför bred och ospecifik, vilket bidrar till att delprojektens koppling till synergin blir otydlig. Intrycket blir att delprojekten är nödvändiga för att besvara synergifrågan men att de sannolikt inte är tillräckliga för att göra det.
• Ansökan är dock svårläst och är alltför bred i sin omfattning. Den påminner mer om en ambition att utveckla ett tema än en synergi.
… men även delprojektens särskilda bidrag ska gå att bedöma
Tänk på att Synergin är det viktigaste
ForskningsprofilerMats Waltré
Programmets syfte och mål
SyfteProgrammet syftar till att vara ett avgörande verktyg i lärosätets ambition att ytterligare profilera och utveckla sin verksamhet.
MålAtt ett lärosäte på ett systematiskt sätt, under en längre tid, utvecklar och befäster en internationellt konkurrenskraftig forskningsprofil inom ett väl avgränsat och för näringslivet relevant kunskapsområde; en forskningsprofil som förväntas fortleva även efter att profilstödet avslutats.
18 pågående forskningsprofiler75 – 100 mnkr vardera
Örebro universitet• Samspelet mellan kost, tarm och
hjärna• Environmental Forensic – nya
lösningar för hållbar användning av kemikalier
• Semantiska robotar
Jönköping UniversityCompCAST+ – Högpresterande komponenter genom gjutning
Karlstads universitet• Tjänsteinnovationer för uthålliga affärer• Högkvalitativa nätverks-tjänster i en mobil
värld
Blekinge tekniska högskola• Modelldriven utveckling och beslutsstöd• Framtidens mjukvaruutveckling, OmTänkt• Skalbara resurseffektiva system för analys av
stora datamängder
Mälardalens högskola• DPAC – Tillförlitliga plattformar
för autonoma system och styrning
• Inbyggda sensorsystem för hälsa
• Framtidens energi
Högskolan Väst SUMAN Next + – Additiv tillverkning och
högtemperaturmaterial
Högskolan i HalmstadCAISR - Centrum för tillämpade intelligenta system
Malmö universitet• IOTAP - Internet of Things and
People• Biobarriärer – hälsa, besvär, läkning
Högskolan i SkövdeVirtuella fabriker och kunskapsdriven optimering
MittuniversitetetNästa generations Industriella IoT(NIIT)
Villkor• Projekttid 6-8 år
• Maxbelopp 40 mnkr + 20 % OH från KK-stiftelsen
• Näringslivets bidrag ska vara lika stort som det från KK-stiftelseno I ansökan ska näringslivets planerade medfinansiering för forsknings-
profilens första halva redovisas, dvs. minst 15–20 miljoner kronor beroende på sökt belopp. Resterade medfinansiering redovisas till KK-stiftelsen inför den senare halvan av profilen.
• Lärosätets bidrago KK-stiftelsen ställer avsevärda krav på lärosätets direkta medfinansiering
av forskningsprofilen.
Tänk särskilt på• Viktigt att ”våga ta för sig”:
• Formulera en vetenskaplig ambition• Utforma plan för vetenskaplig positionering; vilka nätverk och
samarbetspartners – akademiska och företag• Utarbeta en publiceringsstrategi; vilka tidskrifter, vilka konferenser, etc
• Säkra återväxten i forskningsprofilen• Anställ yngre forskare; post-docs med fast anställning som mål, t.ex.
biträdande lektorat, lektorat• Stöd karriärutveckling
• Forskningsprofilen som en ”ryggrad” för ytterligare anknytande verksamheter, t.ex. Företagsforskarskolor, Professionell licentiat, utbildning på avancerad nivå, kompetensutveckling för näringslivet etc
Tidplan och kontaktuppgifter
Tidplan• Ta kontakt och för ett samtal om upplägg, villkor etc. (ingen obligatorisk
intresseanmälan!)• Deadline för ansökan 2020-01-21• Granskning av internationell expertis och bedömargrupp våren 2020• Hearing för sökande under våren 2020• Beslut meddelas i juni 2020• Projektet ska påbörjas tidigast 2020-09-01, senast 2020-11-01
Kontaktuppgifter• Stefan Östholm [email protected] 073-712 81 43• Åsa Ödling [email protected] 073-712 81 45
Utvärderingar av fyra profilerStefan Östholm
Utvärdering av fyra forskningsprofiler- CAISR, Högskolan i Halmstad- Future Energy, Mälardalens Högskola- NGBI, Örebro Universitet- SISB, Karlstads Universitet
Forskningsprofil - syfte och mål
Syfte
Programmet syftar till att vara ett avgörande verktyg i lärosätets ambition att ytterligare profilera och utveckla sin verksamhet.
Mål
Att ett lärosäte på ett systematiskt sätt, under en längre tid, utvecklar och befäster en internationellt konkurrenskraftig forskningsprofil inom ett väl avgränsat och för näringslivet relevant kunskapsområde; en forskningsprofil som förväntas fortleva även efter att profilstödet avslutats.
Frågeställningar
50
• Har forskningsmedlen bidragit till att bygga upp en forskningsmiljömed internationell genomslagskraft?
• Har forskningen haft betydelse och skapat ekonomiska mervärden för näringslivet?
• Hur har samarbetet mellan lärosäten och näringslivet fungerat?
SISB
CAISR
FUTURE ENERGY
NGBI
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
51
FUTURE ENERGY
SISB
CAISR
NGBI
Tillvägagångssätt
Dokumentstudier
Webenkät till företag
Platsbesök
Bibliometri
Analys av deltagande företag
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
CAISR
52
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
53
CAISR
CAISR
• Centrum för forskning på tillämpade intelligenta system vid Högskolan i Halmstad.
• Verksamheten bygger i stor utsträckning vidare på KK-profilen CERES där forskning bedrevs inom inbyggda system.
• Profilen tillhör forskningsmiljön Embedded and Intelligent Systems Research (EIS) och omfattar forskning med inriktning på intelligenta fordon och hälsoteknik.
• Forskningsområdena tangerar högskolans profilområden hälsoinnovation samt smarta städer och samhällen.
• Övergripande fokus är även ”medvetna” intelligenta system:• Human aware systems
• Situation aware systems
• Self-aware systems
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
54
CAISR samverkar med relativt små, regionala företag
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
5
1
3
1
Högst 9 anställda 10-49 anställda 50-249 anställda Minst 250 anställda
Näringslivsnytta
55
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
Näringslivets insatser
56
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
Bemanningsutveckling
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
Bemanningen har nästan fördubblats från 28 till 53 individer…
…där post-docs har stått för den största delen av ökningen
0
25
50
75
100
125
150
175
200
2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Inde
xera
d be
man
ning
sutv
eckl
ing
+1+2
+4 +4
+8
+/-0+1
+5
28
53
57
Produktion av vetenskapliga artiklar
Fram till år 2014 ökade produktionen av vetenskapliga artiklar stadigt. Därefter harden årliga produktionen uppvisat en svagt nedåtgående trend.
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
0
10
20
30
40
50
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Samtliga publikationer
Vetenskapliga publikationer (indexerade i Scopus)
Start CAISR
Forskningsfokus
41
29
Den vetenskapliga produktionen inom CAISR kännetecknas av tekniskaämnesområden som Computer Science, Engineering och Mathematics.
Other
Chemistry
Materials Science
Social Sciences
Medicine
Physics and Astronomy
Biochemistry, Genetics etc.
Mathematics
Engineering
Computer Science 43%
22%
8%
4%
4%
3%
3%
2%
1%
8%
0% 10% 20% 30% 40% 50%
Antal publikationer
58
CAISR levererar något lägre genomslagskraft än andra KK-profiler
Den vetenskapliga genomslagskraften är 12 procent lägre än genomsnittet för Sverige och 10 procent under det nordiska genomsnittet.
Publikationer producerade inom CAISR citeras dock 9 procent högre än OECD-genomsnittet.
CAISR ligger något under den genomsnittliga citeringsgraden för KK-profiler.
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
Genomsnitt som benchmark
Impact jämfört med OECDImpact jämfört med SE Impact jämfört med Norden
0,88 0,90
1,04 1,051,14
0,00
0,25
0,50
0,75
1,00
1,25
1,09
CAISR
KK-Profiler
Vetenskaplig genomslagskraft (impact)
Källa: DAMVAD Analytics, CAISR och Scopus, 2019
59
Nätverksmönster
CAISR har samverkat med 111 unika organisationer vid produktionav vetenskapliga artiklar:• 60 universitet,• 20 företag,• 1 sjukhus, samt• 21 andra typer av forskningsinstitutioner
Profilen samverkar primärt med Kaunas University of Technology iLitauen (39 publikationer). Dessutom sker stor samverkan medRISE Viktoria samt Volvo.
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
Källa: DAMVAD Analytics, CAISR och Scopus, 2019
Universitet
Företag
Andra organsiationer
Högskolan i Halmstad
Kaunas University of Technology
Volvo
RISE Viktoria
60
Näringslivsnytta
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
4,1
4,3
5,9
5,7
Hade resultaten som uppnåtts varitmöjliga att uppnå för företaget utan att
delta i CAISR?- 1 motsvarar små möjligheter och 7
motsvarar goda möjligheter.
Bedömer du att företagets insats inomCAISR på ett avgörande vis bidragit till
företagets utveckling inom CAISRsfokusområde?
- 1 motsvarar inget bidrag och 7motsvarar ett mycket stort bidrag.
Hur bedömer du att kostnaderna för attdelta i CAISR förhåller sig till de
mervärden som deltagandet skapat?- 1 motsvarar att kostnaderna påtagligtöverstiger mervärdet och 7 motsvarar
att mervärdet påtagligt överstigerkostnaderna.
Vilken kvalitet bedömer du att denakademiska forskningen som bedrivs
inom ramen för CAISR har?- 1 motsvarar låg kvalitet och 7
motsvarar hög kvalitet.
61
• Relativt små samverkanspartners.
• Potential för stor marginalnytta för små företag –om de kan ta till sig resultaten.
• Utmaningar för vissa företag att ta till sig och utnyttja resultat pga personalomsättning och att marknaden ej bedömts som mogen.
• Mervärdet överstiger kostnaderna, men bidraget till företagens utveckling något lägre än för andra profiler.
• Antal företag som svarat på enkäten: 7 av 7.
Medelvärde KK-profiler
62
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
63
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
Future Energy
64
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
65
FUTURE ENERGY
Future Energy
• Profilen bedrivs inom Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling vid Mälardalens Högskola.
• Forskning som syftar till att utveckla energisystem genom att öka och effektivisera förnybar energi i form av biogas, solenergi och bioavfall.
• Forskningen inom Future Energy bedrivs utifrån tre övergripande spår:• Förnybar energi – forskning inom områden såsom biomassa och bioenergi samt
solenergi.
• Energieffektivisering och minskade utsläpp - integrering av ny teknik i energisystem för att öka effektiviteten och minska utsläpp.
• Simulering och optimering för industrin - metoder för modellbaserad diagnos, beslutsstöd, optimering och styrning inom industrin.
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
66
Hög andel stora företag som samverkanspartners
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
1 1
6
Högst 9 anställda 10-49 anställda 50-249 anställda Minst 250 anställda
Näringslivsnytta
67
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
Näringslivets insatser
68
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
Bemanningsutveckling
69
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
Bemanningen har ökat från 20 till 39 individer… …där post docs / forskare står för den största delen av ökningen
0
50
100
150
200
250
2013 2014 2015 2016 2017 2018
Inde
xera
d be
man
ning
utve
cklin
g
+3 +3
+1
+5
+7
+/-0
0
50
100
150
200
2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Stabil tillväxt i forskningsproduktionen
70
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
85 procent av de vetenskapliga publikationerna indexeradei Scopus är utgivna inom något av forskningsfälten Energy,Engineering eller Environmental Sciences.
Källa: DAMVAD Analytics, Future Energy och Scopus, 2018
Utveckling för publiceringar inom profilen Forskningsfokus inom profilen
Vetenskapligapublikationer (indexerade i Scopus)
Samtligapublikationer
Start Future Energy
41%22%
21%4%
2%1%1%1%1%
5%
EnergyEngineering
Environmental ScienceChemical Engineering
ChemistryMathematics
Materials ScienceAgricultural and Biological Sciences
Social SciencesOther
Stabil tillväxt i publikationer, och tydligt fokus påpublicering av (indexerade) vetenskapliga artiklar.
Future Energy uppnår god genomslagskraft
71
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
Källa: DAMVAD Analytics och Scopus, 2019
Genomsnitt som benchmark = 1
Vetenskaplig genomslagskraft – impact
1,02 1,00 1,051,01 1,021,11
0,00,20,40,60,81,01,21,4
Impact jämfört med SE Impact jämfört med Norden Impact jämfört med OECD
Future EnergyMedelvärde för KK-profiler
Den vetenskapliga genomslagskraften för Future Energy ligger två procent över genomsnittet för Sverige, vilket är på samma nivå som det nordiska genomsnittet inom samma forskningfält och period (2013-2018).
Genomslagskraften är i nivå med medelvärdet för KK-profiler. Dock är variationen stor mellan olika publikationer.
Brett samarbete med internationella institutioner
72
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
Källa: DAMVAD Analytics och Scopus, 2019
• Future Energy har en primär samarbetspartner i form av KTH (178 publikationer)
• Dessutom finns en rad internationella – i huvudsak kinesiska – samarbetspartners, där Tianjin University utmärker sig som den största partnern med 44 sampubliceringar.
• Relativt många författare (sex stycken) per publikation.
• Ett annat karakteristika av publikationerna som produceras inom Future Energy är att endast 10 procent är författade av enbart forskare vid Mälardalens Högskola.
UniversitetAndra organisationerFöretag
Mälardalens Högskola
KTH
Tianjin University
East China Univ. of Sci. & Tech.
Tsinghua University
Näringslivsnytta
73
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
4,0
5,3
5,0
6,0
Hade resultaten som uppnåtts varitmöjliga att uppnå för företaget utan att
delta i Future Energy?- 1 motsvarar små möjligheter och 7
motsvarar goda möjligheter.
Bedömer du att företagets insats inomFuture Energy på ett avgörande vis
bidragit till företagets utveckling inomFuture Energys fokusområde?
- 1 motsvarar inget bidrag och 7motsvarar ett mycket stort bidrag.
Hur bedömer du att kostnaderna för attdelta i Future Energy förhåller sig till de
mervärden som deltagandet skapat?- 1 motsvarar att kostnaderna påtagligtöverstiger mervärdet och 7 motsvarar
att mervärdet påtagligt överstigerkostnaderna.
Vilken kvalitet bedömer du att denakademiska forskningen som bedrivsinom ramen för Future Energy har?
- 1 motsvarar låg kvalitet och 7motsvarar hög kvalitet.
Medelvärde KK-profiler
• Stora aktörer, vilket innebär att små effektiviseringsförbättringar kan ge stora effekter.
• Stark förankring och engagemang hos partners.
• Bra exempel på profilprojekt där hög vetenskaplig kvalitet kombineras med näringslivsnytta.
• Antal företag som svarat på enkäten: 4 av 9
NGBI
74
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
75
NGBI
NGBI
• Profilen är verksam vid Örebro Universitet
• Forskningen inom profilen är primärt inriktat på att studera samspelet mellan kost-tarmbakterier-tarm-hjärna.
1. Forskningsprojekt som befinner sig före introduktion på en marknad –”precompetitive”
2. Forskningsprojekt som befinner sig nära introduktion på marknaden eller kan introduceras – ”competitive”
• Särskilt fokus ligger på mag- och tarmrelaterade åkommor som irritabel tarm (IBS) och inflammatorisk tarmsjukdom (IBD).
• Nio forskningsgrupper med varierande inriktning.
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
76
Relativt stora samverkanspartners
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
1
2
4
Högst 9 anställda 10-49 anställda 50-249 anställda Minst 250 anställda
Näringslivsnytta
77
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
Näringslivets insatser
78
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
Bemanningsutveckling
79
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
+4
-1
+6
+13
+/-0
+12
+1
0
50
100
150
200
250
300
2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Inde
xera
d be
man
ning
sutv
eckl
ing
Bemanningen har ökat från 24 till 61 individer… …där seniora forskare och doktorander står för den största ökningen
0102030405060708090
100
2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Stabil tillväxt i forskningsproduktionen
80
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
Stabil tillväxt i antalet publikationer och fokus på internationell publicering inom NGBI.
Källa: DAMVAD Analytics, NGBI och Scopus, 2018
Utveckling för publiceringar inom profilen Forskningsfokus inom profilen
Vetenskapliga publikationer (Indexerade i Scopus)
Samtliga publikationer
Start NGBI
55%
16%
5%
5%
3%
3%
3%
2%
2%
Medicine
Biochemistry, Genetics and…
Agricultural and Biological Sciences
Immunology and Microbiology
Neuroscience
Psychology
Nursing
Environmental Science
Multidisciplinary
Sju av tio vetenskapliga publikationer indexerade i Scopus är utgivna inom ämnesområdena Medicine och Biochemistry, Genetics & Molecular Biology.
0,830,96
1,24
1,01 1,021,11
0,00,20,40,60,81,01,21,41,6
Impact jämfört med SE Impact jämfört med Norden Impact jämfört med OECD
NGBI
Vetenskaplig genomslagskraft
81
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
Den vetenskapliga genomslagskraften för NGBI ligger under genomsnittet för Sverige samt andra nordiska länder (justerat för forskningfält och publiceringsår). Nivån är dock högre än andra OECD-länder.
Genomsnitt som benchmark = 1
Vetenskaplig genomslagskraft – impact
Publiceringsnätverk
82
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
Källa: DAMVAD Analytics och Scopus, 2019
• NGBI har fyra primära samarbetspartners avseende vetenskaplig produktion:
– Karolinska Institutet (125 publikationer),
– University College London (62 publikationer),
– Karolinska Universitetssjukhuset (48 publikationer), samt
– Örebro Läns Landsting (42 publikationer).
• Samarbetsmönstret för NGBI präglas av att relativt många författare, och därmed forskningsinstitutioner, är involverade i produktionen av vetenskapliga artiklar.
• Ett annat kännetecken är att endast sex procent av publikationerna är författade av forskare som endast är verksamma internt inom NGBI.
UniversitetAndra organisationerFöretag
Örebro Universitet
KarolinskaInstitutet University College
London
KarolinskaUniversitetssjukhuset
Örebro LänsLandsting
83
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
Näringslivsnytta
84
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
• Typexempel på studie: NGBI testar effekter av ny probiotika i ett randomiserat experiment.
• Tydlig näringslivsnytta.
• Företagens direkta involvering i studierna är dock relativt passivt, vilket exempelvis speglas i låg sampubliceringsgrad.
• Antal företag som besvarat enkäten: 3 av 6.
5,3
3,7
4,3
6,0
Hade resultaten som uppnåtts varitmöjliga att uppnå för företaget utan att
delta i NGBI?- 1 motsvarar små möjligheter och 7
motsvarar goda möjligheter.
Bedömer du att företagets insats inomNGBI på ett avgörande vis bidragit till
företagets utveckling inom NGBIsfokusområde?
- 1 motsvarar inget bidrag och 7motsvarar ett mycket stort bidrag.
Hur bedömer du att kostnaderna för attdelta i NGBI förhåller sig till de
mervärden som deltagandet skapat?- 1 motsvarar att kostnaderna påtagligtöverstiger mervärdet och 7 motsvarar
att mervärdet påtagligt överstigerkostnaderna.
Vilken kvalitet bedömer du att denakademiska forskningen som bedrivs
inom ramen för NGBI har?- 1 motsvarar låg kvalitet och 7
motsvarar hög kvalitet.
Medelvärde KK-profiler
SISB
85
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
86
SISB
• Forskningsprofilen är kopplat till forskningsmiljön Centrum för Tjänsteforskning (CTF) vid Karlstads universitet.
• Verksamheten inom SISB har syftat till att förstå och kartlägga tjänsteinnovationers beståndsdelar, samt identifiera hur tjänsteinnovationer på olika vis förändrar detaljhandeln och tillverkningsindustrin i grunden.
• Hitta ”tjänstesektorns DNA”
• Forskningen bedrivs utifrån tre olika spår:• Stimulering – hur kan tjänsteutveckling stimuleras?• Realisering – hur kan tjänsteutveckling realiseras?• Värdeupptagning – hur kan avkastning på tjänsteutförandet öka?
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
SISB
87
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
Fördelning av samverkanspartners storlek
1
2
4
Högst 9 anställda 10-49 anställda 50-249 anställda Minst 250 anställda
Näringslivsnytta
88
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
Näringslivets insatser
89
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
90
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
Utveckling för bemanning
0
100
200
300
400
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Inde
xera
d be
man
ning
sutv
eckl
ing
+4
+1 +1+2
+3
-2
+1
2011 var sex individer aktiva inom SISB, att jämföra med 16 individer år 2018.
Under 2016 fanns det tre doktorander inom SISB - under 2018 fanns dock inga kvar. Professorer står för den största delen av ökningen.
16
6
91
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
Stabil tillväxt i forskningsproduktionen
0
10
20
30
40
50
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Utveckling för publikationer Forskningsfokus
67%
5%
4%
4%
4%
4%
4%
3%
5%
Business, Management and…
Economics, Econometrics and…
Social Sciences
Agricultural and Biological…
Computer Science
Decision Sciences
Engineering
Nursing
Other *
67 procent av de publikationerna som är indexerade i Scopus är utgivna inom forskningstemat Business, Management & Accounting.
Samtliga publikationer
Vetenskapliga publikationer (Indexerade i Scopus)
Stabil tillväxt av antalet publikationer inom miljön
1,231,36
1,55
1,01 1,02 1,11
0,00,20,40,60,81,01,21,41,61,82,0
Impact jämfört med SE Impact jämfört med Norden Impact jämfört med OECD
SISB Medelvärde KK-profiler
Genomsnitt sombenchmark
Hög nivå av vetenskaplig genomslagskraft
92
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
Den vetenskapliga genomslagskraften för SISB ligger 23 procent över genomsnittet för Sverige och hela 55 procent högre än OECD genomsnittet inom samma forskningsfält och för samma period (2012-2018).
SISB ligger högt jämfört med andra utvärderade KK-profiler.
Vetenskaplig genomslagskraft
Samarbetet är koncentrerat kring få men viktiga partner
93
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
UniversitetAndra organisationerFöretag
Karlstadsuniversitet
Phil Klaus & Assoc. Consulting
EAWAG, Federal Institutes of Technology
Fraunhofer Inst. for industrial Engineering
Linköpings Universitet
BI – Norwegian School of Management
Hedmark University College
Hanken School of Economics
Aarhus University
SISB har vid produktion av vetenskapliga publikationer tre primära samarbetspartners:• Linköpings Universitet (28 publikationer)• BI-Norwegian School of Management (13 publikationer),• Hedmark University College (13 publikationer)
Samarbetsmönstret för SISB är präglat av bilaterala relationer med framförallt andra nordiska universitet.
Näringslivsnytta
94
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
• Bredd i genomslaget för näringslivsnyttan
Ex: Enskild Ica Maxi-butik bland näringslivspartners, men även Ericsson,
Volvo, TetraPak
• Låg sampubliceringsgrad – samverkan har relativt ”direkt” impact för företagen.
• Antal företag som svarat på enkäten: 5 av 7.
3,8
4,4
5,8
6,5
Hade resultaten som uppnåtts varitmöjliga att uppnå för företaget utan att
delta i SISB?- 1 motsvarar små möjligheter och 7
motsvarar goda möjligheter.
Bedömer du att företagets insats inomSISB på ett avgörande vis bidragit till
företagets utveckling inom SISBsfokusområde?
- 1 motsvarar inget bidrag och 7motsvarar ett mycket stort bidrag.
Hur bedömer du att kostnaderna för attdelta i SISB förhåller sig till de
mervärden som deltagandet skapat?- 1 motsvarar att kostnaderna påtagligtöverstiger mervärdet och 7 motsvarar
att mervärdet påtagligt överstigerkostnaderna.
Vilken kvalitet bedömer du att denakademiska forskningen som bedrivs
inom ramen för SISB har?- 1 motsvarar låg kvalitet och 7
motsvarar hög kvalitet.
Medelvärde KK-profiler
95
FUTURE ENERGY
SISB
CAISR
NGBI
Reflektioner
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
447 Mkr
343 Mkr269 Mkr
143 Mkr
Örebrouniversitet
(NGBI)
Karlstadsuniversitet
(SISB)
Mälardalenshögskola
(Future Energy)
Högskolan iHalmstad(CAISR)
Utgifter för forskning 2017
96
CAISR samverkar med relativt små, regionala företag
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
75%
50%
14% 14% 13%22%
17%
10%
14%
14%
20%
9%
30%
29% 29%14%
20%
13%
14%
8% 10%
57% 57% 57% 60%75%
100% 100%
55%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
ESS-H CAISR NGBI SISB MD3S CompCAST FutureEnergy
e2mp-rp SUMAN Samtligaprofiler
0-9 10-49 50-249 >249
97
FUTURE ENERGY
SISB
CAISR
NGBI
Reflektioner
Utvärdering av fyra forskningsprofiler
CAISR Future Energy
• Miljö som byggs ”underifrån”
• Tydlig koppling till lärosätets forskningsverksamhet
• Samverkan med relativt små och ofta regionala
företag
• Goda - men ej exceptionella – resultat
• Mycket engagerad projektledare
NGBI SISB
• Stark miljö vid ett relativt stort lärosäte
• Annorlunda forskningsinrikting
• Annorlunda samverkanspartners
• Goda vetenskapliga resultat
• Goda resultat för näringslivet – men låg
sampubliceringsgrad
• Ej tydligt bidrag till profilering
• Stark profilledare
• Verksamt i en mycket stark miljö (CTF) – ofta svårt att
skilja mellan CTF och SISB
• Relativt tillbakadragen projektledare (numera)
• Framgång genom bredd – ”självgående”
forskningsverksamhet
• Internationellt framstående akademiska resultat
• Hög andel internationella samarbeten
(inom Norden)
• Näringslivsnytta med bredd i genomslaget – men låg
sampubliceringsgrad
• Mycket hög vetenskaplig produktion – men
samtidigt variation i genomslag
• FE har ökat produktionen inom profilens
forskningsområde vid MDH
• Hög andel sampubliceringar med internationella
medförfattare (primärt Asien)
• Stark profilledare
Forskningsprofil - syfte och mål
Syfte
Programmet syftar till att vara ett avgörande verktyg i lärosätets ambition att ytterligare profilera och utveckla sin verksamhet.
Mål
Att ett lärosäte på ett systematiskt sätt, under en längre tid, utvecklar och befäster en internationellt konkurrenskraftig forskningsprofil inom ett väl avgränsat och för näringslivet relevant kunskapsområde; en forskningsprofil som förväntas fortleva även efter att profilstödet avslutats.
BILD 99Forskningsbarometern 2019
NU - Nätbaserad utbildning för internationell positionering
Linda Assbring
Programmets syfte och mål
SyfteBidra till en internationell positionering av lärosätets starka utbildnings- och forskningsområden genom stöd till utveckling av nätbaserade spetsutbildningar på avancerad nivå och forskarnivå.
MålStödja utveckling och genomförande av nätbaserade kurser med • internationell bärkraft;• med inriktning som svarar mot behov i näringslivet; • och som bidrar till pedagogisk utveckling.
Internationellt starka forsknings- och utbildningsmiljöer
Forsknings-och
utbildnings-område 1
Forsknings- och utbildnings-område 2
Forsknings-och
utbildnings-område 3
Ansökans omfattning
Forsknings-och
utbildnings-område 1
Forsknings- och utbildnings-område 2
Forsknings-och
utbildnings-område 3
Till exempel:
Kommande ansökan
Forsknings-och
utbildnings-område 1
Forsknings- och utbildnings-område 2
Forsknings-och
utbildnings-område 3
Till exempel:
Lärosätets ambition avseende nätbaserad
utbildning för internationell positionering
Nätbaserad kurs 1
Nätbaserad kurs 3
Nätbaserad kurs 2
Nätbaserad kurs 1
Nätbaserad kurs 4Nätbaserad kurs 2
Nätbaserad kurs 1
Forsknings- och utbildningsområde 1
Forsknings- och utbildningsområde 2
Forsknings- och utbildningsområde 3
Ansökan 1 Ansökan 2
AnsökanProjektplan, beskriv bl. a. • lärosätets strategi/ambition avseende nätbaserad utbildning för internationell positionering• hur insatsen förväntas bidra till internationell positionering och profilering av lärosätets internationellt
starka områden• hur projektet förväntas bidra till pedagogisk utveckling vid lärosätet samt hur de kunskaper och
erfarenheter som projektet genererar kommer att omhändertas• …Per delprojekt, beskriv bl. a.• den för delprojektet aktuella miljön• projektets bidrag till miljön• hur delprojektet relaterar till lärosätets strategi/ambition avseende nätbaserad utbildning för
internationell positionering• forsknings- och utbildningsområdets internationella ställning• positioneringen av det egna planerade kursutbudet, nationellt och internationellt• forsknings- och utbildningsområdets betydelse för näringslivet• företagens insatser i projektet• …
Max 15 hp/ delprojekt och
ansökan
Pågående projekt
• Karlstads universitet - WISR 16, WISR 17• Högskolan i Halmstad – InPACT 16, InPACT 18• Mälardalens högskola – FuturE• Jönköping University - Ownership Transition and Succession in Family
Businesses• Blekinge tekniska högskola - Nätverksbaserade kurser inom Big Data
• Vi vill se fler lärosäten!
Villkor
• Projekttid 3-4 år
• Maxbelopp är inte applicerbart i NU-programmet
• Näringslivets bidragInget krav på medfinansiering. I utvecklingsarbetet krävs ett engagemang från företag och eventuellt branschorganisationer/motsvarande som är tillräckligt omfattande för att säkra näringslivsrelevansen.
• Lärosätets bidragFör att uppnå en uthållig verksamhet är ett engagemang från lärosätet av väsentlig betydelse.
Exempel på vad som saknats i ansökningar som fått avslag:
Ett identifierat behov - vad är unikt med kurserna i ett internationellt perspektiv, vilka luckor på marknaden kan ni fylla med dessa utbildningar?
Målgrupp och rekrytering - beskriv vilka ni förväntar er kan tänkas gå kurserna (såväl yrkesverksamma som nationella och internationella studenter) och vilka kanaler ni har för marknadsföring och rekrytering.
Utvalda forsknings- och utbildningsmiljöers styrka och nisch för att konkurrera internationellt och positionera lärosätet
Tydlig beskrivning av hur projektet ska organiseras: ett masterprojekt och ett eller flera delprojekt
Förväntade resultat av projektet avseende: • internationell positionering och profilering av lärosätet;• näringslivets kompetensbehov;• deltagande miljöers utveckling;• bidrag till lärosätets kompetens att utveckla och genomföra nätbaserade utbildningar
Tidplan och kontaktuppgifter
Tidplan• Ingen obligatorisk intresseanmälan. Däremot rekommenderar vi er varmt att
ta kontakt med oss inför en ansökan • Deadline för ansökan 2020-01-23• Granskning av externa bedömare under februari och mars • Beslut meddelas i april 2020• Projekt kan starta efter det att avtal tecknats, dock senast 2020-10-01
Kontaktuppgifter• Linda Assbring [email protected] 073-712 81 17• Birgitta Olsson [email protected] 073-712 81 12
ExpertkompetensOlle Vogel
Programmets syfte och mål
Syfte• ge yrkesverksamma och företag kompetenslyft för utveckling och innovation• stärka förutsättningarna för forsknings- och utbildningsmiljöer att positionera
sig som ledande akademiska samarbetspartners till företagen inom relevanta branscher
Mål• Utveckla och genomföra utbildningar på avancerad nivå inom områden där
starka forsknings- och utbildningsmiljöers vetenskapliga styrkor svarar gentemot strategiska kompetensbehov hos företag.
Programmets utformning
Steg 1 Öppen utlysning – vår och höst, projektlängd 1.5 respektive 2 år• Utredning och planering samt utveckling och genomförande av
kurser/kursmoduler i en pilotomgång, totalt omfattande 10-15 hp
Steg 2 Riktad utlysning - höst, projektlängd 3-4 år• Fas A – fortsatt utveckling och genomförande av kurser inklusive
metodutveckling, total kursomfattning 45-90 hp• Fas B – konsolidering av verksamheten
Steg 1 - villkor
Den för projektet aktuella miljön• Nyligen avslutat projekt - eller ett som pågått i 2 år i något av programmen
o Profilero Synergio Företagsforskarskolor
• Forskningsområdet ska väl relatera till aktuellt kompetensområde• Redovisa sina ambitioner för flexibel utbildning för yrkesverksamma
Lärosätet• Redovisa sina ambitioner för flexibel utbildning för yrkesverksamma• Redovisa sitt stöd till aktuell miljö i projektet, bl.a. rekrytering och validering
Steg 1 – villkor finansiering (exklusive OH)
• Första expertkompetensprojektet för lärosätet, högst 3.0 mnkr
• Första expertkompetensprojektet för aktuell forsknings- och utbildningsmiljö, högst 2.5 mnkr
• Aktuell miljö har tidigare haft ett expertkompetensprojekt, högst 2.0 mnkr
Nödvändiga resultat för ansökan till Steg 2• En preciserad beskrivning av kompetensområdet utifrån analyser av
målgruppsföretagens kompetensbehov
• Beskrivning av hur kompetensområdet matchar miljöns vetenskapsområde
• Genomförd pilotomgång av kurser med reflektioner och lärdomar:
• Utvecklingsbehov för lärosätet• Utvecklingsbehov för miljön
• En metod för kursutveckling på avancerad nivå i samproduktion med företag
• Projektplan för Steg 2
Pågående projekt – Steg 2
• PROMPT - Professionell masterutbildning i mjukvaruutvecklingMDH och BTH, Chalmers/GU, SICS
• Gjutmagistern 3.0 JU och Swerea Swecast
• Sociala medier och webbteknologier för innovation och tillväxtLNU
• ProdEx – Expert i produktionsteknik HV
• SMARTER 2.0 (Smart Industry with Autonomous and Intelligent Systems)ORU
• Expertkompetens i kunskapsintensiv och innovativ produktionsutveckling – PREMIUMMDH
Pågående projekt – Steg 1
• ISE - Improving value creation through service education, KAU
• Pro2Be (Processes and products for a sustainable bioeconomy), KAU
• Data-driven service development, HB
• Data analysis and service innovation based on artificial intelligence, HH
• Virtual Factory, HS
• IProf - IoT Professionals, MiU
• Smart Industry, LNU
• PROMIS - Professional Master in Information Security, BTH
Tidplan och kontaktuppgifter
Tidplan• Deadline för ansökan 2019-12-02, kl 15:00• Granskning av ansökningarna sker under december 2019• KK-stiftelsens vd fattar beslut vilket meddelas under december 2019
Kontakta gärna KK-stiftelsen om programmetOlle Vogel [email protected] 073-712 81 52Birgitta Olsson [email protected] 073-712 81 12
AvansOlle Vogel
Programmets syfte och mål
SyfteStärka den forskningsnära utbildningen och näringslivets kompetensförsörjning på avancerad nivå.
MålUtveckla utbildningar på avancerad nivå inom betydelsefulla områden för såväl de nya lärosätena som för svenskt näringsliv.
Villkor
• Projekttid max 2 år
• Maxbelopp 2 mnkr + 20 % OH från KK-stiftelsen
• Näringslivets bidrago I utvecklingsarbetet krävs ett engagemang från målgruppsföretag och
eventuellt branschorganisationer eller motsvarande, som är tillräckligt omfattande för att säkra relevansen för företagsmålgruppen.
• Lärosätets bidrago För att uppnå en uthållig verksamhet är ett engagemang från sökande
lärosäte av väsentlig betydelse.
Brister i ansökningar
• Företagens insatser otydliga: i stödbrev och i projektplan
• Utbildningen är otillräckligt avgränsad
• Utbildningen är svagt/otydligt förankrad i en forsknings- och utbildningsmiljö
• Otydligt hur studenter ska rekryteras
• Vaga beskrivningar av hur djup och progression ska uppnås
• Avsaknad av pedagogisk meritering i CV
Tidplan och kontaktuppgifter
Tidplan• Deadline för ansökan 2020-01-23, kl 15:00• Granskning av extern bedömargrupp under februari/mars• Beslut meddelas i mars 2020• Projektet ska påbörjas tidigast 2020-04-01, senast 2020-05-20
Kontaktuppgifter• Olle Vogel [email protected] 073-712 81 52• Birgitta Olsson [email protected] 073-712 81 12
KK-stiftelsens stöd för att bygga starka forskningsmiljöerMats Waltré
KK-stiftelsens stöd för att bygga starka forskningsmiljöer- särskilda egenskaper hos olika program
• HÖG• Synergi• Profil
HÖG
utveckling av nya forskningsområden med potential att skapa nya forskningsmiljöer eller att förnya befintliga forskningsmiljöer
Nyckelord• Startläge - något som kan spira eller förnya
Synergi
lärosäten på ett systematiskt sätt bedriver forskning mot en väl avgränsad och för näringslivet relevant frågeställning (kärnfrågan). Synergi ska göra det möjligt för ett lärosäte att utveckla en plattform som blir en bas för fortsatt profilering.
Nyckelord:
Den blå pärlan
nya frågor, nya konstellationer, och en stor sammanhållen satsning
Profil
ett lärosäte på ett systematiskt sätt, under en längre tid, utvecklar och befäster en internationellt konkurrenskraftig forskningsprofil inom ett väl avgränsat och för näringslivet relevant kunskapsområde.
Nyckelord: långsiktighet, ämnesområde, stabilitet
Kompletta miljöer – att bygga starka forsknings- och utbildningsmiljöer
samt status för pågående ”prototyp” för ”Kompletta Miljöer”
Det började med en reflektion över den ofta svaga kopplingen mellan forskning och grundutbildning
BILD 1372019-09-18
Grundutbildning
Forskning
KOMPLETTA MILJÖER
BILD 1382019-09-18
Stärka forskningen• Forskningsresultat• Ökad forskningskapacitet• Forskningssamarbeten med
näringslivet• Fokusera forskningen• Positionering av forskningen
Stärka utbildningen• Utveckla forskningsnära utbildningar• Utveckla näringslivsrelevanta utbildningar• Utveckla formerna för genomförande• Komplettera studentmålgruppen med
anställda i näringslivet• Ökad utbildningskapacitet• Positionera utbildningen
KK-stiftelsens stöd syftar till att skapa balans mellan samt styrka och kvalitet i utbildning och forskning. Våra program bidrar på olika sätt.
Men det finns även andra aspekter av ”Komplett Miljö”
Balans i personalkategorier och ålders- och könsbalansStrategier för positionering av miljön, samverkan, publicering och rekryteringSamt inte minst: ambition
BYGGA KOMPLETT MILJÖ – nuvarande logik/erbjudande
BILD 1392019-09-18
UTBILDNING FORSKNING
tid
Projektorienterad logik• sök enskilda projekt• beskriv bidrag till komplett
miljö
BYGGA KOMPLETT MILJÖ
BILD 1402019-09-18
UTBILDNING FORSKNING
tid Embryo
På G
Etablerad
BYGGA KOMPLETT MILJÖ – prototypens logik/erbjudande
BILD 1412019-09-18
UTBILDNING FORSKNING
tid
Miljöorienterad logikBeskriv nuläge och ambitioner för miljön:
• övergripande vetenskapsområde• miljöns avgränsning och ambitioner
inom området• utvecklingsplan inklusive nya projekt
Etablerad
Välkomna med fortsatta frågor!
Utlysningarna finns nu att tillgå på www.kks.se
Webbsändningen läggs ut på hemsidan.
Svara gärna på webb-enkäten.
Höst Vår Höst Vår Höst VårFORSKA Prospekt
HÖG
KOMPETENSUTVECKLAExpertkompetens
Avans
NU
FÖRSTÄRKA FORSKARGRUPPERRekryteringar
FORSKARUTBILDAFöretagsforskarskolor
BYGGA FORSKNINGSMILJÖERSynergi
Forskningsprofiler
2019 2020 2021 2022