HISTORISKA INSTITUTIONEN

Diana – kvinnan bakom fenomenet

Klicka här för att ange Titel

En kvalitativ undersökning om stereotypa nyhetsbilder av prinsessan Diana under veckan efter hennes död

Klicka här för att ange Titel 2

C-Uppsats 15 hp, VT 2018 Författare: Madeleine Eldling Handledare: Michael Scholz Seminarieledare: Åke Sandström Ventileringsdatum: Maj 2018

Abstract

Diana – the woman behind the phenomena

A qualitative analysis of stereotypical portraits of Princess Diana in the

news during the week after her death

Princess Diana, or Lady Diana Spencer as she was called at the time, took the whole world

by storm when she at only 20 years of age married in to the British royal family, and thereby

became a popular target for the media. It was through the media that people all over the world

got to know and love Diana, and when she died in a terrible car accident in Paris, France, in

the year of 1997, people mourned the loss of their beloved princess, and blamed the media for

causing her tragic death for the chance of getting some photos of her.

Many people loved Diana and looked up to her, and the interest that was shown for her

funeral was enormous and worldwide. The death of Diana gave the media a lot to write about,

and in this study I investigate how the Swedish newspaper Aftonbladet, and the British

newspaper The Guardian portrayed Diana in their articles during the week after her death on

August 31 1997, until the day of the funeral September 6 1997. Specifically the study focuses

on the portraying of Diana based on gender stereotypes. By using a theory about desirable and

non-desirable feminine and masculine traits the conclusion was made that the Swedish

newspaper Aftonbladet mostly used female stereotypes when portraying Diana, both when it

came to desirable and non-desirable traits, and the British newspaper The Guardian mostly

described Diana with desirable masculine traits, and feminine non-desirable traits.

Keywords: Princess Diana, Aftonbladet, The Guardian, gender stereotypes, desirable and non-

desirable traits.

Innehåll

Abstract .......................................................................................................................................................... ii

Inledning ........................................................................................................................................................ 1

Syfte och frågeställningar ........................................................................................................................ 1

Källmaterial och avgränsningar .............................................................................................................. 3

Metod......................................................................................................................................................... 4

Teori och begrepp ........................................................................................................................................ 5

Genus - stereotyper ................................................................................................................................. 5

Media och stereotyper – hur ska en kvinna vara? ............................................................................... 8

Femininitet och maskulinitet – önskvärda och icke önskvärda egenskaper.................................... 9

Hur teorierna kommer att appliceras i undersökningen .................................................................. 10

Tidigare forskning ...................................................................................................................................... 11

Stereotyper .............................................................................................................................................. 11

Genus och stereotyper i media ............................................................................................................ 12

Undersökning .............................................................................................................................................. 14

Vem var prinsessan Diana? .................................................................................................................. 14

Diana i media .......................................................................................................................................... 16

Önskvärda och icke önskvärda egenskaper ....................................................................................... 17

Aftonbladets bild av Diana ................................................................................................................... 18

Önskvärda egenskaper ...................................................................................................................... 18

Icke önskvärda egenskaper .............................................................................................................. 20

The Guardians bild av Diana ............................................................................................................... 20

Önskvärda egenskaper ...................................................................................................................... 21

Icke önskvärda egenskaper .............................................................................................................. 22

Analys och diskussion ................................................................................................................................ 24

Sammanfattning .......................................................................................................................................... 27

Käll- och litteraturförteckning .................................................................................................................. 29

Tidningar ................................................................................................................................................. 29

Litteratur ................................................................................................................................................. 30

Internet .................................................................................................................................................... 32

1

Inledning

“Princess Diana dead after Paris car crash.”1 Den här rubriken, och många andra, möttes

världen av på morgonen den 31 augusti 1997 när de läste sina tidningar eller slog på sin TV.

Den brittiska prinsessan Diana Spencer, hädanefter omnämnd som Diana, och hennes sällskap

Dodi Fayed hade färdats i en bil genom Paris, och bilkraschen ägde rum i en tunnel i närheten

av Eiffeltornet.2 Skulden för kraschen har ofta lagts på de paparazzofotografer som på

motorcyklar förföljde bilen som Diana färdades i.3

Människor över hela världen sörjde Dianas bortgång, och intresset för att få följa henne

till hennes sista vila var stort. I dokumentären ”Prinsessan Diana: minnet efter vår mamma”

från 2017 berättar Dianas nära och kära om deras minnen av henne. När man i

dokumentären tar upp händelserna efter Dianas död säger hennes son Prins Harry:

It was very, very strange after her death, you know, the sort of outpouring of love and

emotion from so many people that had never even met her. [---] I was thinking to

myself, how is it that so many people that never even met this woman, my mother, can

be crying and showing more emotion than I actually am feeling?4

Att många blev berörda av prinsessan Dianas liv och livsöde råder det ingen tvekan om.

Majoriteten lärde dock känna henne via den bild som målades upp av media. Men vilken bild

av Diana är det egentligen som media har presenterat för oss? Vilken Diana är det vi har fått

lära känna?

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur prinsessan Diana har porträtterats av media

efter hennes död, mer specifikt under veckan efter hennes död, den 31 augusti 1997, och fram

till dagen efter hennes begravning, den 6 september 1997. Varför just denna vecka har valts

beror på att händelsen gav upphov till mycket skriverier om Diana, och hennes död

uppmärksammades i stora delar av världen, varför det är intressant att se om tidningarna från

1 CNN, “Princess Diana dead after Paris car crash”, Tillgänglig: http://edition.cnn.com/WORLD/9708/30/diana.dead/ (hämtad 2018-02-16) 2 CNN, “Princess Diana dead after Paris car crash”, Tillgänglig: http://edition.cnn.com/WORLD/9708/30/diana.dead/ (hämtad 2018-02-16) 3 CNN, “Princess Diana dead after Paris car crash”, Tillgänglig: http://edition.cnn.com/WORLD/9708/30/diana.dead/ (hämtad 2018-02-16) 4 ”Prinsessan Diana: minnet efter vår mamma”, [Video], tillgänglig: https://ww.tv4play.se/program/prinsessan-diana-minnet-efter-v%C3%A5r-mamma/3927251, 2017, (hämtad 2018-02-19).

2

olika länder målar upp liknande bilder av Diana eller inte. Min förhoppning är därför att

genom att analysera artiklar skrivna av den svenska kvällstidningen Aftonbladet och den

brittiska dagstidningen The Guardian kunna se om bilden av Diana skiljde sig något mellan de

olika tidningarna. Artiklarna kommer att analyseras utifrån teori om stereotyper, med syftet

att se om tidningarna presenterade Diana genom kvinnliga stereotyper eller inte.

Varför är då detta intressant? Nu, kanske mer än någonsin, matar media oss med bilder

av hur vi ska vara, hur vi ska se ut och hur vi ska känna och tycka. De personer som får stå

som förebilder för oss andra är kändisarna, de vars liv är i rampljuset. Diana var en stor

förebild för många, och det är därför intressant att undersöka vilken bild av henne som media

har gett oss, vad de bedömde som bra eller dåliga egenskaper hos Diana, och vilka beteenden

vi bör ta efter från henne och vilka beteenden vi bör undvika.

I mina eftersökningar har jag inte lyckats finna någon liknande undersökning om Diana

som utgår från just stereotyper. De flesta uppsatser eller längre texter har varit av en mer

biografisk karaktär, i övrigt har det varit artiklar publicerade i tidningar, eller texter skrivna av

privatpersoner eller skolungdomar. I frågan om medias koppling till Diana handlar texterna

oftast om hur journalister och fotografer förföljde henne, och många diskussioner har då

kretsat kring huruvida journalister, eller kanske främst paparazzofotografer, orsakade Dianas

död, då det sägs att hennes bil blev jagad av paparazzi när dödsolyckan skedde. Fokus har

därmed oftast legat på hur media påverkade Diana negativt, och inte på hur media framställde

henne i sina texter.

Den enda text som hittats som även den tar upp porträtteringen av Diana i media är

Marina Ghersetti och Håkan Hvitfelts rapport Slutet på sagan: prinsessan Dianas död i press,

radio och TV från år 2000, där de undersökte hur flera svenska dagstidningar, tv och radio

rapporterade om Diana efter hennes död. Ghersetti och Hvitfelt undersökte dock alla typer av

artiklar och nyhetsinslag, och analyserade materialet utifrån bland annat med vilka namn och

titlar Diana benämndes, vilka som hade uttalat sig om henne till media samt lite om

porträtteringen av henne, dock inte utifrån teorier om stereotyper.

Uppsatsens huvudfråga är om Diana beskrevs med stereotypt feminina egenskaper i

artiklar efter hennes död. Underfrågor till detta är om egenskaperna hon beskrevs med skiljde

sig något mellan svenska och brittiska tidningar och i så fall hur?

3

Källmaterial och avgränsningar

Då media har varit väldigt engagerade i Dianas liv och relationer behöver

undersökningsmaterialet avgränsas. Undersökningen kommer därför endast att omfatta

artiklar publicerade av den brittiska tidningen The Guardian och den svenska tidningen

Aftonbladet. Valet har fallit på dessa två tidningar på grund av att de är en av de tidningarna

som når ut till flest människor i respektive land.5 Båda tidningarna har också tillgång till ett

digitalt nyhetsarkiv på sina hemsidor, vilket gör det möjligt att få fram de artiklar som

kommer ligga till grund för undersökningen. Ytterligare en anledning till att välja just en

svensk och en brittisk tidning är att jag själv är svensk och intresserad av att studera Diana ur

ett svenskt perspektiv, samt att Diana var brittisk och det är därmed intressant att undersöka

hur hon porträtterades av media i sitt hemland.

Aftonbladet är en kvällstidning som trycks sju dagar i veckan. Politiskt betecknar sig

tidningen som ”obunden socialdemokratisk”, och ägs till 91 % av den norska mediekoncernen

Schibsted, samt 9 % av LO.6 Aftonbladet har 365 utgåvor per år, och på en vecka når de ut

digitalt till 5,54 miljoner individer, har 50,25 miljoner besök via sin app och online, samt att

de når ut till 1,38 miljoner individer varje vecka via den tryckta tidningen också.7

The Guardian är en dagstidning som ägs av Guardian Media Group och The Scott Trust.

The Guardian är dock självständigt från Guardian Media Group, men chefsredaktören väljs av

och rapporterar till The Scott Trust.8 Tidningen klassas som liberal. Enligt statistik

säljs/leveresas det 148 169 tryckta tidningar varje dag, som sammanlagt når 818 000 vuxna

personer, samt att de via PC når ut till 1 485 000 vuxna och 2 447 000 via mobilen dagligen.9

Materialet kommer också som tidigare nämnt att ha en tidsbegränsning, det vill säga att

det kommer att fokusera på en specifik tidpunkt kring Diana. Tidpunkten som valts är dagen

för hennes död, 31 augusti 1997, och fram till dagen för hennes begravning, den sjätte

september 1997. Diana var alltid ett hett ämne för media, men Dianas död var som sagt en

händelse som väckte stora känslor världen över, vilket gör det till en bra och

intressantsituation att undersöka.

5 För statistik, se http://tu.se/mediefakta/branschfakta/rackvidder/ samt https://www.statista.com/statistics/246077/reach-of-selected-national-newspapers-in-the-uk/ 6 Svenska Dagbladet, ”Lo säljer aktier i Aftonbladet”, (2009-06-15). https://www.svd.se/lo-saljer-aktier-i-aftonbladet (hämtad 2018-05-10). 7 Aftonbladet, ”Statistik” https://ocast.com/sv-fi/brands/aftonbladet-20/stats/aftonbladet-2079 (hämtad 2018-05-10). 8 The Guardian, “GMG and the Scott Trust: key questions answered”, https://www.theguardian.com/gmg/2015/jul/23/faqs (hämtad 2018-05-10). 9 Newsworks, “The Guardian”, https://www.newsworks.org.uk/the-guardian (hämtad 2018-05-10).

4

En ytterligare avgränsning har gjorts när det gäller antalet artiklar som kommer att

undersökas, samt gällande artiklarnas innehåll. Gällande antalet artiklar så publicerades det

självklart en hel del artiklar det året Diana dog, och det publicerades definitivt många artiklar

under veckan efter hennes död. Då undersökningens syfte är att undersöka hur Diana beskrivs

och porträtteras i media så har ett krav varit att artiklarna måste innehålla personbeskrivningar

av henne. Många artiklar från 1997 har berört andra saker runt Dianas död, som t.ex. Dodi

Fayed, prins Charles, drottning Elizabeth, paparazzofotografernas roll i hennes död m.m.

Dessa artiklar har därför varit irrelevanta för denna undersökning, och har av den anledningen

valts bort.

Sammanlagt har sex stycken artiklar från varje tidning valts ut, tolv artiklar

sammanlagt. Orsaken till detta låga antal var att det i Aftonbladet inte fanns fler artiklar från

den valda tidsperioden som tog upp något om Dianas egenskaper. I The Guardian fanns det

fler artiklar som hade kunnat vara aktuella, men då jag ville utgå ifrån lika många artiklar från

varje tidning fick ett urval göras.

Metod

Undersökningen kommer att genomföras med en så kallad content analysis, eller

innehållsanalys. Klaus Krippendorff, ett av de större namnen inom content analysis, förklarar

att ”Content analysis entails a systematic reading of a body of texts, images, and symbolic

matter”.10

Även om metoden att systematiskt analysera texter återfinns hos kyrkan redan på

1600-talet, så är det inte förrän på 1900-talet som begreppet kommer med i engelska

ordboken (1941) och man kan hitta väldokumenterade analyser där metoden har använts.11

Krippendorff förklarar att content analysis i början av 1900-talet utgjordes av

kvantitativa analyser av tidningar, men att analyser av den sorten nu ses som förlegade och

har fått lämna plats åt kvalitativa analyser, exempelvis diskursanalys, socialkonstruktivistisk

analys, retoriska analyser, etnografiska analyser samt samtalsanalyser.12

Som uttryckt ovan av Krippendorff kan innehållsanalyser utföras på ett flertal olika sätt,

med ett flertal olika metoder. Metoden som står i fokus i denna uppsats är den kvalitativa

innehållsanalysen. Den kvalitativa innehållsanalysen, även kallad kvalitativ textanalys, kan

beskrivas som en metod där man ska ”ta fram det väsentliga innehållet genom en noggrann

10 Krippendorff 2004, s. 3. 11 Ibid, s. 3–4. 12 Ibid, s.5, s.16.

5

läsning av textens delar, helhet och den kontext vari den ingår.”13

Esaiasson et al förklarar att

vid en kvantitativ analys arbetar man med ett stort antal analysenheter och att dessa

”behandlas likvärdigt och tillskrivs samma vikt”, medan i en kvalitativ analys kan ”vissa

passager i texten anses vara viktigare än andra”, varför en närläsning krävs och ett lägre antal

källor lämpar sig för denna typ av analys.14

Teori och begrepp

Nedan presenteras de teorier och begrepp som är aktuella för denna studie. De teorier som

valts handlar om stereotyper, och teorierna behandlar stereotyper som utgår ifrån genus och

media.

Genus - stereotyper

Yvonne Hirdman skriver i sin bok Genus – om det stabilas föränderliga former om det

stereotypa genuskontraktet. Genuskontraktet härstammar enligt Hirdman från

”Ursituationen”, med vilket hon menar de historier och föreskrifter som återfinns i bibeln med

stereotyper för vad som är manligt respektive kvinnligt.15

Detta genuskontrakt beskriver

Hirdman utifrån fyra olika vinklar; Ordet, innehållet, rationalitet samt (de)formeringen.

Hirdman berättar att ordet kontrakt kommer från det latinska ordet con-trahere, som betyder

att draga samman, men Hirdman applicerar istället detta på genus och beskriver kontraktet

som:

en kulturellt nedärvd, styrd överenskommelse av könens gemensamma sammandragande med

åtskiljda förpliktelser, skyldigheter och rättigheter. Ty vad begreppet vill ringa in är det

strukturella tvång som båda kön tyngs under, som antyder möjligheter till förhandling, men också

en förståelse av upplevda fördelar av den styrda överenskommelsen.16

Gällande kontraktets innehåll skriver Hirdman att kontraktet förespråkar en relation mellan

män och kvinnor där mannens roll är att ta hand om och försörja kvinnan.17

Kvinnor som blir

omhändertagna av en man måste också uppfylla de krav som ställs på dem, vilka är att hålla

sig till hemmet och där föda barn och utföra de sysslor som behöver göras i hemmet, vilket

13 Esaiasson et al 2017, s.211. 14 Ibid, s.211. 15 Hirdman 2003, s. 77. 16 Ibid s. 84. 17 Ibid, s. 85.

6

enligt Hirdman placerar kvinnan i en roll som mannens hjälpreda och ”ting”, eller med andra

ord en sorts slav.18

När det sedan kommer till rationalitet skriver Hirdman att även om villkoren för mäns

och kvinnors behov av och plikt mot varandra har varierat genom tiderna så behövs ett

”genuskontrakt” för att ”skapa ett ’fundament’ att teoretisera utifrån som inte hela tiden rör på

sig. Tvärtom gäller det att begreppsbinda den orörlighet i historien som präglat könens

villkor.”19

Kvinnor och män utgör förvisso varandras möjlighet och villkor, men det har aldrig

varit på lika villkor, och den genusbundna rationaliteten visar hur kvinnans beteende påverkas

genom de möjligheter som kontraktet tillhandahåller och hur hon tillämpar maktstrategier för

att genom mannen få tillgång till det hon vill ha, t.ex. kontanter i utbyte mot en läcker

middag.20

Till sist tar Hirdman upp (de)formering, med vilket hon menar att det finns en tydlig

över- och underordning emellan män och kvinnor som skapar en ”grund för snedvridning,

formering till stereotypi – deformering av båda könen.”21

Hirdman pekar också på att det är

just denna deformering som gör att underordningen blir självklar, osynlig, eftersträvbar och

också fortsätter, detta sker genom att kvinnan, som är placerad längst ned i den naturliga

ordningen, reproducerar ordningen och på grund av att genuskontraktets villkor berör hela

kvinnans liv blir det kvinnans egna strategier som återskapar mönstret av underordning, då

hennes ”strategier inte kan expandera utanför kontrakter.”22

En annan forskare som skrivit om könsstereotyper är Linda Brannon som doktorerat i

psykologi och arbetar vid McNeese State University i Lake Charles, Louisiana. I kapitlet

”Gender stereotypes: Masculinity and femininity” från boken Gender: Psychological

Perspectives förklarar Brannon könsstereotyper och könsroller på följande sätt:

A gender stereotype consists of beliefs about the psychological traits and characteristics of, as well

as the activities appropriate to, men or women. Gender roles are defined by behaviors, but gender

stereotypes are beliefs and attitudes about masculinity and femininity. The concepts of gender role

and gender stereotype tend to be related. When people associate a pattern of behavior with either

women or men, they may overlook individual variations and exceptions and come to believe that

the behavior is inevitably associated with one gender but not the other. Therefore, gender roles

furnish the material for gender stereotypes.23

18 Hirdman 2003, s. 85. 19 Ibid, s. 88. 20 Ibid, s. 88–89. 21 Ibid, s. 91. 22 Ibid, s. 91. 23 Ibid, s. 160.

7

Enligt Brannon såddes fröet till nutidens könsstereotyper redan under 1800-talet i samband

med den industriella revolutionen. Från att ha arbetat sida vid sida på gårdarna delades män

och kvinnors ansvarsområden upp; männen skaffade sig arbeten utanför hemmet medan

kvinna fick stanna kvar hemma och tog hand om hushållet och barnen.24

Denna utveckling

ledde till att två teorier uppstod: The Doctrine of Two Spheres samt the Cult of True

Womanhood.25

The Doctrine of Two Spheres är en teori om att män och kvinnors intressen går isär, och

att de har separata intresseområden, där kvinnors intresseområden omfattar hemmet och

barnen, medan männens intressen omfattar jobbet och världen utanför hemmet.26

The Cult of

True Womanhood uppkom någon gång mellan år 1820 och år 1860, och där återfinner man

attribut i form av fyra dygder som kvinnorna skulle leva efter och som kvinnorna bedömdes

utifrån, inte bara av sig själva utan också av samhället.27

De fyra dygderna var piety

(fromhet), purity (renhet), submissiveness (ödmjukhet/underlängsenhet), samt domesticity

(hemliv), och The Cult of True Womanhood menade att “the combination of these

characteristics provided the promise of happiness and power to the Victorian woman, and

without these no woman’s life could have real meaning.”28

Gällande utvecklandet av stereotypa tankar hos en person menar Brannon att barn så

unga som tre år kan börja visa tecken på att bedöma andra utifrån stereotyper. Utvecklingen

av stereotypa tankar hos barn går igenom tre faser: I den första fasen lär sig barnet att se

karaktärsdrag och beteende kopplat till varje kön, i den andra fasen lär sig barnet att se

indirekta associationer för beteenden kopplade till det egna könet, och i den tredje fasen kan

barnet göra indirekta associationer för beteenden kopplade till båda könen, och det är då de

kan börja utveckla stereotypa uppfattningar om könen.29

När det gäller vår uppfattning av könen och faktorer som påverkar våra stereotypa

tankar hänvisar Brannon till en artikel av Kay Deaux och Laurie L. Lewis.30

Brannon

presenterar fyra komponenter från deras artikel som påverkar vår uppfattning av en person

utifrån könsstereotyper. De fyra komponenterna är fysiskt utseende, egenskaper, beteenden

samt yrke/sysselsättning.31

Brannon förklarar att kunskap om någons beteende gör att man

24 Brannon 2005, s. 161. 25 Ibid, s. 161. 26 Ibid, s. 161. 27 Ibid, s. 161. 28 Ibid, s. 161. 29 Ibid, s. 164. 30 Artikeln heter “Structure of Gender Stereotypes: Interrelationships Among Components and Gender Label” och publicerades 1984 i tidsskriften Journal of personality and social psychology, Vol. 46, No. 5. 31 Brannon 2005, s. 170.

8

drar slutsatser om personens egenskaper, och information om yrken kan påverka

uppfattningen om någons beteende, men det fysiska utseendet påverkar uppfattningen av de

andra komponenterna mer än vad de andra komponenterna påverkar uppfattningen om någons

utseende.32

Media och stereotyper – hur ska en kvinna vara?

För att undersöka hur Diana porträtterades av media i samband med hennes död kommer

källmaterialet att analyseras utifrån en teori om stereotyper i media, med fokus på hur kvinnor

framställs i media. Det teoretiska perspektivet som kommer att appliceras på undersökningen

är hämtad från Julia T. Wood som arbetar på avdelningen för kommunikation vid universitetet

i North Carolina. 1994 gav Wood ut boken Gendered lives: communication , gender, and

culture, och i den boken återfinns ett kapitel som heter Gendered Media: The Influence of

Media on Views of Gender. I kapitlet beskriver Wood olika tema som media använder sig av,

och hur könen porträtteras utifrån dessa teman och stereotyper.

Woods teori kommer att kombineras med en teori från artikeln ”Desirable and

Undesirable Gender Traits in Three Behavioral Domains” från 1995, skriven av Lina A.

Ricciardelli och Robert J. Williams. I artikeln presenterar de resultatet från en studie om

önskvärda och icke önskvärda feminina respektive maskulina egenskaper. De båda teorierna

presenteras nedan.

Enligt Wood använder sig media av tre distinkta teman när det gäller genus; För det

första är kvinnor underrepresenterade i media, vilket skapar en bild av att männen är den

kulturella standarden; för det andra porträtteras kvinnor utifrån stereotyper och för det tredje

så målar man upp en traditionell bild av relationen mellan män och kvinnor där våld mot

kvinnor normaliseras.33

Wood diskuterar och presenterar stereotypa bilder av män och kvinnor som media

använder sig av, men visar också på att media kan skapa flera olika bilder av samma kön. När

det kommer till stereotyper runt män och kvinnor skriver Wood att:

Typically men are portrayed as active, adventurous, powerful, sexually aggressive and largely uninvolved

in human relationships. Just as' consistent with cultural views of gender are depictions of women as sex

objects who are usually young, thin beautiful, passive, dependent, and often incompetent and dumb.

32 Brannon 2005, s. 170. 33 Wood 1994, s. 31.

9

Female characters devote their primary energies to improving their appearances and taking care of homes

and people.34

Wood påpekar också att kvinnor framställs som smalare än den normala kvinnan, samt att de

framstår som passiva, beroende av en man och snärjda av relationer eller hushållsarbete.35

Wood skriver också om att media har skapat två olika bilder av kvinnor. Den första

bilden är av bra kvinnor, och Wood skriver att ” Good women are pretty, deferential, and

focused on home, family and caring for others. Subordinate to men, they are usually cast as

victims, angels, martyrs, and loyal wives and helpmates.”36

Motsatsen till detta är de dåliga

kvinnorna, som enligt Wood ofta representeras genom rollen häxa, bitch, hora eller icke-

kvinna, och som till karaktären är hård, kall och aggressiv.37

Wood tar också upp stereotypiska bilder i media när det gäller relationen mellan

kvinnor och män. Enligt Wood finns det fyra teman som media använder sig av för att måla

upp stereotypiska relationer. Första temat är kvinnans beroende och mannens oberoende, som

också visar sig i manlig dominans och kvinnlig undergivenhet; andra temat är män som

kompetenta auktoriteter och kvinnor som inkompetenta; det tredje temat är kvinnor som

omvårdande och män som familjeförsörjare, och sista temat visar kvinnans roll som ett

subjekt för männens sexuella begär, med kvinnan som ett sexobjekt och mannen som

angripare. 38

Femininitet och maskulinitet – önskvärda och icke önskvärda egenskaper.

I Lina A. Ricciardelli och Robert J. Williams undersökning ”Desirable and Undesirable

Gender Traits in Three Behavioral Domains” från 1995 deltog 888 psykologistudenter i en

studie rörande egenskaper hos män och kvinnor, och för att få fram resultatet om önskvärda

och icke önskvärda feminina samt maskulina egenskaper använde sig Ricciardelli och

Williams av nio olika mätskalor.39

Skalorna som användes i studien och siffrorna som

framkom av dessa skalor kommer inte att presenteras i den här undersökningen, utan det som

kommer att presenteras är vilka egenskaper som bedömdes, och om dessa egenskaper

bedömdes som önskvärda eller inte.40

34 Wood 1994, s.32. 35 Ibid, s.33. 36 Ibid, s. 33. 37 Ibid, s. 33. 38 Ibid, ss. 33-37. 39 Ricciardelli & Williams 1995, ss. 640-642. 40 För att läsa mer om de olika skalorna som användes, se Ricciardelli & Williams, ss. 640-642.

10

Nedan återfinns en sammanställning av de resultat som Ricciardelli och William kom fram

till i sin undersökning. I tabellen presenteras önskvärda samt icke önskvärda maskulina samt

feminina egenskaper/beteenden:

Tabell 1. Önskvärda respektive icke önskvärda maskulina och feminina egenskaper

Desirable Masculinity Desirable Femininity Undesirable

Maculinity

Undesirable

Femininity

Firm Loves Children Bossy Dependent

Confident Patient Noisy Needs approval

Competitive Appreciative Show-off Nervous

Casual Sensitive Aggressive Timid

Forceful Grateful Sarcastic Self-critical

Skilled in business Responsible Mischievous Weak

Strong Emotional Feels superior Bashful

Carefree Devoted Boastful Shy

Outspoken Loyal Rude Anxious

Pleasure seeking Gentle Sees self running show Worrying

Källa: “Desirable and Undesirable Gender Traits in Three Behavioral Domains,” av Lina A. Ricciardelli &

Robert J. Williams, 1995, Sex Roles, 33, pp. 637–655.

Tittar man på de olika egenskaperna i tabell 1 kan man se att det som efterfrågas av en man,

och som klassas som bra maskulinitet, är en självsäker, stark, framgångsrik, men ändå

avslappnad man. Negativa maskulina egenskaper är sådana som kan framstå som hotfulla

eller nedvärderande, så som att vara aggressiv, otrevlig, skrytsam m.m. Positiva feminina

egenskaper är att ha en försiktig karaktär, vara ansvarstagande, lojal, tacksam och familjekär.

Även hos de feminina egenskaperna övergår de till att vara negativa egenskaper om de går till

överdrift, t.ex. att vara beroende, blyg, ha dåligt självförtroende eller att vara svag.

Hur teorierna kommer att appliceras i undersökningen

Mannen som det starka, självsäkra och försörjande könet och kvinnan som det svagare,

beskyddade och familjekära könet är en bild som ofta dyker upp inom genus och stereotyper,

och som vi återkommer mer till i den tidigare forskningen. Tanken med de två teorierna är att,

utifrån de artiklar som valts, analysera hur Diana framställs i tidningarna. Med vilka

egenskaper beskrivs hon? Faller beskrivningarna bara in under kvinnliga stereotyper, eller

beskrivs hon också med egenskaper som faller under manliga stereotyper? Är de egenskaper

11

Diana hade klassade som önskvärda eller icke önskvärda egenskaper (Ricciardelli &

Williams)? Stämmer bilden överens med hur Wood beskriver att kvinnor framställs i media?

Tidigare forskning

Nedan presenteras tidigare forskning om stereotyper, och kopplingar mellan stereotyper,

genus och media.

Stereotyper

Walter Lippman var en amerikansk journalist och skribent som myntade begreppet

stereotyper, som han även tar upp i sin bok Public Opinion från 1922.41

Lippman konstaterar

att vi endast rör oss på en liten bit av jordens yta, och att vår bekantskapskrets är relativt liten,

något som han menar gör att när en stor händelse med stor effekt sker så ser vi ”at best only a

phase and an aspect.” av den händelsen.42

Detta menar Lippman resulterar i att våra åsikter

omfattar mer plats, tid och saker än vad vi själva kan observera, och därför behövs ens egen

bild kombinerad med andras uppfattningar och sin egen fantasi för att vi ska få en helhetsbild

av situationen, händelsen eller saken.43

Lippman skriver att:

For the most part we do not first see, and then define, we define first and then see. In the great

blooming, buzzing confusion of the outer world we pick out what our culture has already defined

for us, and we tendto perceive that which we have picked out in the form stereotyped for us by our

culture.44

Som exempel på detta påstående berättar Lippman om en kongress för psykologi där man i

samma lokal hade en maskeradbal, och en clown och en neger plötsligt kom inspringande till

kongressen, slogs i mitten av rummet, varpå clownen föll, negern hoppade på honom och

avfyrade en revolver, och sedan sprang båda ut ur rummet.45

Deltagarna i kongressen ombads

skriva ner en rapport över vad de hade sett, vilket resulterade i att 40 rapporter lämnades in

och i dem hade endast en mindre än 20 % felaktigheter, 13 personer hade över 50 %

felaktigheter i sina rapporter, och hela 24 personer hade 10 % av sin rapport som var helt

påhittade händelser.46

Lippman konstaterar att detta beror på att varje person utgår ifrån sin

41 New World Encyklopedia, http://www.newworldencyclopedia.org/entry/Walter_Lippmann (hämtad 2018-04-22) 42 Lippman 1997, s. 79. 43 Ibid, s. 79. 44 Ibid, s. 81. 45 Ibid, s. 82. 46 Ibid, s. 82–83.

12

egen stereotypa bild av hur ett sådant här bråk ser ut och går till, och hos 34 personers

uppfattning av händelsen bestod åtminstone en tiondel av stereotyper.47

Lippman ser stereotyper ur bland annat en ekonomisk synpunkt. Om man hela tiden ska

se nya saker och dessutom se dem i detalj kommer man att bli slutkörd. Det finns inte tid för

det och avstånden är ofta stora, därför uppmärksammar vi istället en viss egenskap hos t.ex.

en person utifrån en välkänd typ, och skapar sedan en hel bild utifrån de stereotyper vi har

kunskap om.48

En annan vinkel för stereotyper som Lippman tar upp är som ett försvar. Lippman skriver

att stereotyper är:

an ordered, more or less consistent picture of the world, to which our habits, our tastes, our

capacities, our comforts and our hopes have adjusted themselves. They may not be a complete

picture of the world, but they are a picture of a possible world to which we are adapted. In that

world people and things have their well-known places, and do certain things. We feel at home

there. We fit in. We are members. We know the way around. There we find the charm of the

familiar, the normal, the dependable; it grooves and shapes are where we are accustomed to find

them. And though we have abandoned much that might have tempted us before we creased

ourselves into that mould, once we are firmly in, it fits as snugly as an old shoe. 49

Enligt Lippman skapar alltså användandet av stereotyper både en ekonomisk trygghet samt

fungerar som ett försvar mot sådant som för oss ör okänt. Genom att använda stereotyper kan

vi spara tid och ork som annars skulle behöva användas för att bedöma vad eller vem något

egentligen är, och det skapar även en trygghet när vi kan förstå vad det är vi faktiskt upplever.

Genus och stereotyper i media

En forskare som har undersökt just genus och porträtteringen av kvinnor i media är Gunilla

Jarlbro. I hennes bok Medier, genus och makt från 2006 diskuterar Jarlbro porträtteringen av

kvinnor i nyhetsmedier, offentlighetens ljus, sport, populärkultur samt reklam. Jarlbro

hänvisar till en artikel från 1995, All Women should cry, som ”redovisar en studie av

kvinnorepresentationen i internationella nyhetsartiklar”.50

Materialet hade inhämtats vid två

tillfällen under år 1995 från tidningar samt tv/radio. Vid första tillfället bestod materialet av

7474 inslag från 41 länder under två dagar i maj, och vid andra tillfället bestod materialet av

45 672 internationella nyhetsartiklar från 35 länder, och inhämtades under två veckor i

september.51

Resultatet av undersökningen visade att kvinnor hade hög frånvaro i dessa

47 Lippman 1997, s. 83. 48 Ibid, s. 88–89. 49 Ibid, s. 95. 50 Jarlbro 2006, s.31. 51 Ibid, s.31.

13

nyhetsinslag, och att när kvinnor var närvarande berördes ofta ämnen kopplade till ”den

privata sfären, såsom familjefrågor, mänskliga rättigheter och sociala frågor.”52

Marina Ghersetti och Håkan Hvitfelt skrev år 2000 rapporten Slutet på

sagan: prinsessan Dianas död i press, radio och TV. I sin rapport utgick de med artiklar och

nyheter om Dianas död från sju svenska dagstidningar, tre nyhetsprogram från TV samt ett

nyhetsprogram från radion.53

De började med att presentera de händelser som skedde från att

Diana dött fram till hennes begravning, för att sedan studera hur Dianas liv och död

framställdes som en saga av media, samt hur andra aktörer kring Diana framställdes. Ghersetti

och Hvitfelt skrev att:

Berättelserna kan spegla verkligheten i varierande grad. De kan vara helt fiktiva eller mer

eller mindre – men aldrig helt – faktiska. En del berättelser, som nyheter, gör anspråk på att vara

mycket faktiska, andra berättelser är sagor. Mediernas nyhetsrapportering bygger på

verklighetsfragment som sammanfogas enligt traditionella berättartekniska principer, inte sällan

blir de sagor om verkligheten. Sådan var berättelsen om prinsessan Dianas liv och död.54

En metod som media använder sig av, och som Ghersetti och Hvitfelt tog upp i sin

undersökning, är nyhetsstereotyper. Stereotyper i nyheter innebär, enligt Ghersetti och

Hvitfelt, att man i nyhetsrapporteringen utgår ifrån uppgjorda mönster som återspeglar

samhällets allmänna uppfattningar.55

Att medierna använder sig av stereotyper har flera

förklaringar; dels förenklar det arbetsprocessen och urvalet av nyheter, och dels blir nyheterna

mer greppbara och logiska för läsarna och man utgår ifrån redan kända journalistiska

mönster.56

Användandet av stereotyper innebär också att t.ex. personer och händelser placeras

in i kategorier eller specifika typer. Denna uppdelning avgör sedan om media ska

uppmärksamma dem, och i så fall hur de ska uppmärksammas.57

52 Jarlbro 2006, s.32. 53 Tidningarna var Aftonbladet, Expressen, GT, Arbetet, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och DN. Nyhetssändningarna på TV var Aktuellt, Rapport och Nyheterna, och på radion var det Ekot. Se sid. 46 i rapporten. 54 Ghersetti & Hvitfelt 2000, s. 26. 55 Ibid, s. 36. 56 Ibid, s. 36. 57 Ibid, s. 36.

14

Undersökning

Källmaterialet i denna undersökning har som sagt varit åtta artiklar från den svenska

tidningen Aftonbladet och lika många artiklar från den brittiska tidningen The Guardian, alla

publicerade mellan den 31:a augusti och den sjunde september år 1997. Syftet har varit att

undersöka hur de två tidningarna valt att beskriva prinsessan Diana under veckan efter hennes

död fram till dagen efter begravningen, med utgångspunkt i teorier om stereotyper.

Nedan presenteras först den information som har hittats om Prinsessan Dianas

bakgrund, samt hur hon har porträtterats i svensk media. Därefter presenteras den information

som hittats i de olika artiklarna. Varje tidning har en varsin rubrik, följt av en genomgång av

önskvärda respektive icke-önskvärda egenskaper.

Vem var prinsessan Diana?

Prinsessan Diana föddes den 1 juli 1961 i Norfolk, och var dotter till greve Earl Spencer den

8:e, och Frances Shand Kydd, som var dotter till en baron.58

I familjen fanns också tre andra

barn; två äldre systrar och en yngre bror.

Det var genom sin relation med prins Charles som Diana blev känd. Förlovningen

annonserades den 24:e januari 1981 och bröllopet ägde sedan rum den 29:e juli samma år.59

Under sitt äktenskap med prins Charles födde Diana två söner; prins William den 21:a juni

1982 och sedan prins Harry den 15:e september 1984. Paret separerade i december 1992, och

skilde sig sedan den 28:e augusti 1996.60

Cirka ett år senare, den 31:a augusti 1997, omkom

Diana i en bilolycka i Paris.

I intervjuerna med författaren och journalisten Andrew Morton målade Diana inte alltid upp

en smickrande bild av sig själv, utan bilden känns ärlig och ibland ganska tragisk.

Intervjuerna berörde många olika aspekter av Dianas liv. Diana berättade om sin barndom, sitt

vuxna liv, sina relationer, och tog även upp känsliga och personliga problem som bulimi,

självskadebeteenden och svartsjuka.

Trots sin höga status var Dianas uppväxt inte problemfri. Hon beskrev själv problemen

som fanns inom familjen i sina intervjuer med Morton. Hon berättade om bråken mellan sina

58 The Royal Household, “Diana, Princess of Wales”, https://www.royal.uk/diana-princess-wales (hämtad 2018-03-19). 59 The Royal Household, “Diana, Princess of Wales”, https://www.royal.uk/diana-princess-wales (hämtad 2018-03-19). 60 The Royal Household, “Diana, Princess of Wales”, https://www.royal.uk/diana-princess-wales (hämtad 2018-03-19).

15

föräldrar, att hennes mor grät mycket och att hon sett sin far slå till hennes mor.61

Hon

berättade också om hennes föräldrars skilsmässa, om hur hennes mamma grät när barnen

skulle åka tillbaka efter en helg hos henne, och om alla olika barnflickor som kom och gick i

faderns hushåll.62

Hon beskrev många av händelserna som traumatiserande.

Livet för Diana blev inte enklare när hon blev vuxen. Uppvaktningen från prins Charles

tog fart under juli 1980, och förlovningen kom sedan som redan nämnt i januari 1981.63

Efter

det började fotograferna att förfölja henne. I sin intervju med Andrew Morton sa Diana att

”Then it all started to build up, sort of like the press were being unbearable following my

every move. I understood they had a job, but people did not understand they had binoculars

on me the whole time.”.64

Dianas hälsa och psyke försämrades i samband med äktenskapet och den stress som

media skapade. Hon berättade för Morton om flera fall av bulimi och självskadebeteende.

Dagen innan bröllopet hade hon ett starkt anfall av bulimi, i oktober 1981 var hon väldigt

smal och deprimerad och försökte skära upp handlederna med rakblad, hon berättar hur hon

skar sig med en pennkniv och sprang runt och hotade att skära sig men en citronkniv.65

Diana

konstaterade själv att bulimin startade efter en kommentar från prins Charles om hennes mage

en vecka efter förlovningen.66

Diana konstaterade i sin intervju med Morton att hennes man inte var särskilt stöttande

mot henne. Ett tydligt exempel på detta var när prins Charles och Diana var på Expo i Kanada

och hon svimmade ute bland de andra gästerna. Efter att hon förts till ett annat rum fick hon

en utskällning av prins Charles då han fann situationen väldigt pinsam, och han menade på att

hon borde ha förstått att hon skulle svimma och då gått in i ett enskilt rum och svimmat där

istället.67

Ett annat problem som Diana diskuterade i intervjuerna med Morton var svartsjuka.

Denna svartsjuka var främst riktad mot Camilla Parker Bowles, numera prins Charles fru.

Diana beskrev hur två bilder på Camilla föll ut ur prins Charles dagbok på deras smekmånad,

hur han fick ett armband med två stycken C från Camilla, som Diana tolkade stod för Camilla

och Charles, och att hon (Diana) var helt besatt av Camilla under sin smekmånad, och trodde

61 Morton 2017, s. 37. 62 Ibid, s. 36–37 . 63 Ibid, ss. 49–53. 64 Ibid, s. 54. 65 Ibid, s. 63. , s.68., ss.90. 66 Ibid, s. 92. 67 Ibid, s. 92.

16

att prins Charles gick och ringde Camilla var femte minut för att ställa frågor om sitt

äktenskap med Diana.68

I sina intervjuer med Morton framställer sig Diana som en osäker och orolig kvinna,

med en traumatisk bakgrund och ett turbulent äktenskap.

Diana i media

Som tidigare nämnt finns det många texter skrivna om Diana, ofta i biografisk form. I övrigt

har det varit otroligt svårt att hitta någon forskning om Diana som inte använts i en biografi,

eller som är en tidningsartikel eller text skriven av en skolungdom. Efter en del efterforskning

lyckades jag dock hitta en uppsats som fokuserar på representationen av prinsessan Diana i

olika media, och den texten presenteras nedan.

I Ghersettis och Hvitfelts rapport från 2000 diskuterade de även hur Diana

porträtterades av svenska medier under veckan efter hennes död. Först undersökte de hur hon

benämndes i de inslag och artiklar som handlade om henne. De sammanställde resultatet i en

tabell, och man kan där se att det fanns sex olika benämningar för Diana; Diana, Lady Diana,

Lady Di, prinsessan Diana, prinsessan av Wales samt Diana Spencer.69

De benämningar som

användes mest var Diana och prinsessan Diana. Sedan tittade Ghersetti och Hvitfelt på vilka

som uttalat sig vid porträttering av Diana, samt vilka enskilda källor som uttalade sig om

henne. Vid porträttering av Diana användes ofta hennes egna ord genom citat, eller

beskrivningar från egen journalist/krönikör.70

När det gällde enskilda källor var det också

oftast Dianas ord som användes, följt av prins Charles och Andrew Morton.71

När det gäller porträtteringen av Diana konstaterar Ghersetti och Hvitfelt att media ofta

fokuserar på en eller flera aspekter. De vanligaste aspekterna är en allmän porträttering av

Diana, porträttering av hennes kärleksliv och förhållanden, samt engagemanget i

välgörenhetsprojekt och kampen mot landminor.72

När det gällde porträtteringen av henne

som person konstaterade Ghersetti och Hvitfelt att:

Den bild som ges av prinsessan Diana i de undersökta nyhetsmedierna är den av en ung,

engagerad, vacker, och charmerande kvinna. Hon beskrivs som en hängiven, kärleksfull

och omtänksam mor. Hennes uppfostran framställs som ett nödvändigt komplement till de

känslokalla och strikta traditioner som präglar kungafamiljen. […]Bilden av Diana är bland

annat den av en modern mamma som vill lära sina barn att visa känslor och deltagande.

68 Morton 2017, ss. 60, s. 67. 69 Ibid, s. 104. 70 Ibid, ss. 105–107. 71 Ibid, s. 107. 72 Ibid, s. 108, s. 114.

17

Hon var mån om att bibringa sina söner en allsidig bild av verkligheten och tog dem med

sig till barnhem och sjukhus.73

I Ghersetti och Hvitfelts konstaterande målade alltså media upp en bild av Diana som en varm

och engagerad person och en hängiven mor till sina söner. Om den bilden stämmer överens

med resultatet i denna undersökning återstår att se i kommande avsnitt.

Önskvärda och icke önskvärda egenskaper

Angående Ricciardellis och Williams teori har jag valt att utgå ifrån deras kategorier (se tabell

1), men har slagit samman ett flertal egenskaper och skapat egna benämningar för dem. Detta

för att ett flertal av dem ligger väldigt nära varandra betydelsemässigt, och ibland kan en

beskrivning av en egenskap platsa in i flera av kategorierna som de presenterat. För de

önskvärda egenskaperna har jag sammanställts fem kategorier för maskulina egenskaper och

fem kategorier för feminina egenskaper. För de icke önskvärda egenskaperna finns tre

maskulina kategorier och fyra feminina. Min sammanställning ser ut så här:

Tabell 2. Önskvärda respektive icke önskvärda maskulina och feminina egenskaper

Önskvärd maskulinitet Önskvärd femininitet

Icke önskvärd maskulinitet

Icke önskvärd Femininitet

Avslappnad (carefree, casual)

Barnkär

(loves children)

Skrytsam (boastful,

show-off)

Beroende av andra

(dependent, weak)

Stark (både i kropp och vilja) (firm, forceful, strong)

Lugn (gentle, patient) Högmodig (bossy,

feels superios, sees

self running show)

Orolig (nervous,

anxious, worrying)

Självsäker (outspoken, confident, competitive)

Tacksam (grateful,

appreciative)

Elak/otrevlig (noisy,

sarcastic, rude,

mischievous,

aggressive)

Blyg (timid, shy,

bashful)

Nöjeslysten (pleasure seeking) Känslig (sensitive,

emotional)

- Osäker (self-critical,

needs approval)

Duktig arbetare (skilled in business)

Hängivenhet

(responsible, devoted,

loyal)

- -

Källa: Inspiration från Riccardellis och Williams kategorisering

73 Ghersetti & Hvitfelt 2000, s. 116.

18

Vissa av dessa kategorier har varit svårplacerade, som t.ex. sensitive. Denna egenskap skulle

egentligen kunna tolkas som att vara känslig på ett negativt sätt, men min tolkning har varit

att man är känslig på ett sätt där man känner av andras känslor och vet hur man ska bemöta

dem på ett bra sätt. Responsible, eller ansvarstagande, har också varit en kategori som var

svårare att placera. Den hamnade till slut under hängivenhet, då min tolkning är att man som

ansvarstagande är bestämd på att göra bra saker och att göra saker rätt, vilket kan kräva en

viss hängivenhet för att fullfölja.

Aftonbladets bild av Diana

När det gäller artiklarna som publicerade i Aftonbladet efter Dianas död så fanns det i arkivet

118 artiklar som på något sätt berörde ämnet vid en sökning med orden Prinsessan Diana.

Dock var det svårt att finna artiklar som beskrev Diana som person. Många av artiklarna

berörde personer och omständigheter runt händelserna, t.ex. Dodi Fayed som också dog i

kraschen, den brittiska kungafamiljens reaktion på händelserna och deras agerande, pressens

delaktighet och skyldighet i Dianas död, planer inför begravningen m.m. Sammanlagt hittades

sex stycken artiklar som var värda att analyseras. Det fanns två artiklar som återgav två tal

hållna av Dianas bror samt drottning Elizabeth. Då dessa artiklar inte bestod av

journalisternas egna ord, utan endast citat av andras tal valdes de bort ur undersökningen.

I fyra av de utvalda artiklarna beskrevs Diana med både positiva och negativa

egenskaper, och i de sista två beskrevs hon endast med positiva egenskaper. Hur dessa

egenskaper presenterades i artiklarna var lite olika. Ibland beskrevs det klart och tydligt med

ett enstaka ord, t.ex. ödmjuk, varm, blyg m.m. Ibland var egenskaperna istället invävda i

längre beskrivningar där ett visst tolkningsarbete har krävts för att koppla beskrivningen till

en viss egenskap.

Önskvärda egenskaper

I artikeln ”Hon var älskad av hela världen” från den 31 augusti 1997 återfanns sju stycken

meningar som berättade om Dianas positiva egenskaper. Redan i ingressen får vi reda på att

Diana var ”ödmjuk och därför älskad av folket.”74

Ödmjukhet placeras under egenskapen

sensitive, då det handlar om att vara respektfull mot andra. Även på sista raden i artikeln står

74 Peruzzi 1997

19

det att Diana var en ödmjuk person, samt att hon var känslig, vilket också faller under

sensitive. Det står även att hon var en varm person, vilket faller under emotional, vilket gör att

dessa tre egenskaper faller under kategorierna känslig och känslomässigt engagerad.

Det finns också flera fall i artikeln som pekar på att Diana var barnkär. På den fjärde

raden efter ingressen påpekas det att hon har varit en dagisfröken, och i det näst sista stycket

står det att Diana var rädd att förlora vårdnaden om sina barn och att hon efter skilsmässan

hängav sig åt sina två söner.75

Det finns även två exempel på egenskapen hängivenhet i form

av att Diana var väldigt engagerad i sitt arbete och i välgörenhet, samt att arbeta med

mänskliga frågor. Även hängivenheten till sina söner skulle kunna passa in här.

I artikeln ”Sagan om Diana: Så fick hon ett helt kungarike” från den 1 september 1997

fanns bara ett exempel på en positiv egenskap i den tredje meningen efter ingressen, och det

var att Diana var mjuk till sättet, vilket då faller under kategorin mjuk.76

I artikeln ”Bilden som Diana ville visa världen. Sista intervjun: ”Lycka är att försöka

hjälpa de svagaste” från den 1 september 1997 finns också en positiv egenskap beskriven, och

det var Dianas engagemang i att få bort landminor som beskrivs under stycket ”Kämpade för

att förbjuda minor”, och är en egenskap som placeras under kategorin hängivenhet.77

I artikeln ”DIANA DÖD. Hon rörde vid folkets hjärta” från 2 september 1997 berättar

Magdalena Kvarning om Dianas engagemang för aidssjuka och människor drabbade av

spetälska. Hon gav dem en öm hand, kramade om dem, fanns nära dem trots deras sjukdom,

och detta visar på att hon var känslomässigt engagerad i dem.78

Detta bekräftas sedan genom

att Diana beskrivs ha visat äkta och genuin omtanke, medkänsla och hade en förmåga att

sprida ljus och värme.79

I artikeln ”Sagoprinsessan” från 3 september 1997 återkommer vi till Dianas

omtänksamhet, och vi kan läsa att hon spred värme och hade medkänsla, och att hon även

visade känslor offentligt, vilket inte kungligheter brukar göra.80

Detta visar på känslomässigt

engagemang.

Till slut har vi artikeln ”Fightern Diana” från 3 september 1997. Här återkommer vi

återigen till Dianas engagemang i aidssjuka och rensning av landminor, vilket visar på

hängivenhet och känslomässigt engagemang. Dock hittar vi i denna artikel även spår av

önskvärda maskulina egenskaper. Vi kan läsa att Diana var ” Mänsklig och bräcklig men ändå

75 Peruzzi 1997 76 Liden & Norlin 1997 77 Svenning 1997 78 Kvarning 1997 79 Kvarning 1997 80 Mattson 1997

20

urstark och modig” och att hon ”krävde att få skapa en helt ny kvinnoroll: den frånskilda

yrkesarbetande prinsessan.” 81

Styrka och yrkesarbete ses som maskulina egenskaper enligt

Ricciardelli och Williams, men här gick Diana mot normen och besatt maskulina egenskaper.

I de svenska artiklarna har vi hittat egenskaper från fyra av de feminina kategorierna,

samt två egenskaper från de maskulina kategorierna. Den enda feminina egenskapen som inte

har hittats är tacksamhet.

Icke önskvärda egenskaper

Nu går vi över och tittar på de negativa egenskaper som Diana tillskrevs i media. I artikeln

”Hon var älskad av hela världen” kan vi läsa om att Diana drabbades av anorexi (bulimi enligt

Diana själv), började hetsäta och försökte även ta livet av sig.82

Anorexian och hetsätning kan

kopplas till självkritik som tidigare nämnt uppstod av en kommentar från prins Charles om

Dianas mage (se sid 8). Detta visar alltså på att Diana var osäker på sig själv.

Självmordstankarna som Diana hade kan kopplas till att vara orolig och bekymrad, vilket i sin

tur kan kopplas till ångest.

I ”Sagan om Diana: Så fick hon ett helt kungarike” kan vi läsa att Diana var svartsjuk på

Camilla Parker-Bowles, och att hon fick flera hysteriska anfall innan bröllopet med prins

Charles.83

Även denna svartsjuka är kopplad till en osäkerhet i sig själv där man får utbrott för

att få bekräftelse.

I ”Bilden som Diana ville visa världen. Sista intervjun: ”Lycka är att försöka hjälpa de

svagaste” och ”Fightern Diana” berättar journalisterna att Diana har beskrivits som naiv,

korkad och ytlig.84

Dessa egenskaper är svåra att placera in i de olika kategorierna, men naiv

och korkad skulle kunna placeras under beroende av andra, i form av att man är mentalt svag,

och ytlig skulle kunna kopplas till den maskulina kategorin skrytsam, då show-off handlar om

att visa upp något och att skryta med det, t.ex. ens yttre.

The Guardians bild av Diana

Även i den brittiska tidningen The Guardian omnämns Diana i cirka 100 olika texter under

dagarna från den 1 till den 6 september 1997. Texternas innehåll är väldigt varierande, och

81 Moberg 1997 82 Peruzzi 1997 83 Liden & Norlin 1997 84 Svenning 1997, Moberg 1997

21

innehåller allt från uttalanden av andra personer om Diana, diskussioner om medias roll,

rapporter om olyckan, diskussioner runt Dodi Fayed och det brittiska kungahuset, men också

även små omnämnanden som att Dianas begravning skulle sändas på TV. I den brittiska

tidningen fanns det många flera artiklar som beskrev Dianas egenskaper, dock har materialet

fått begränsas på grund av undersökningens storlek, och därför valde jag att ta lika många

artiklar från The Guardian som från Aftonbladet, alltså sex stycken. De artiklar som har valts

bort innehöll endast något eller några enstaka uttalanden om Dianas personlighet, och de

artiklar som valts ut innehåller många beskrivningar av hennes egenskaper, både positiva och

negativa.

Önskvärda egenskaper

Den första artikeln är ”Haunted by the image of fame” och publicerades den 1 september

1997 i The Guardian. Här kan vi läsa att ”Diana, with her beauty, her youth, her genuinely

winning manner, her seeming unstuffiness, her artlessness, her clear and unforced

compassion, was prime fascination.”85

Diana beskrivs här som genuin, inte så formell,

naturlig, och med en tydlig och otvungen omtanke för andra. De första tre egenskaper hamnar

under önskvärda manliga egenskapen avslappnad, där man är naturlig och inte är tillgjord.

Den sista egenskapen, otvungen omtanke, placeras under kategorin känslomässigt engagerad.

I ”The politics of cuddling” från 1 september 1997 skriver Ben Pimlott att Diana var ”a

toucher and a hugger”.86

Här återkommer vi till den känslomässigt engagerade Diana, vilket

också bekräftas när hon beskrivs som human och medkännande person. Diana beskrivs också

som en väldigt vanlig person som utan förutfattade meningar och krav tog människor för vad

dem var och agerade instinktivt.87

Denna egenskap kan placeras under den maskulina

kategorin avslappnad, man tar saker som de kommer.

I ”A legend perfected to reign forever” från 1 september 1997 beskriver John Ezard

Dianas fallenhet för det intima bemötandet, och hon beskrivs även som ”the Queen of Love”,

och dessa egenskaper kopplas till ett känslomässigt engagemang.88

I övrigt beskriver Ezard

främst negativa egenskaper som tas upp under nästa rubrik.

85 Nevin 1997 86 Pimlott 1997 87 Pimlott 1997 88 Ezard 1997

22

I ”Bigger than OJ, Jackie or Nixon” från 3 september 1997 beskriver Martin Walker Diana

som unik på det sätter att hon var provokativ, sårbar, vacker och modig.89

Av dessa

egenskaper är modig den som direkt räknas som positiv, bortsett från vacker, men utseende

räknas inte med i denna undersökning. Modig placeras inom den maskulina kategorin stark,

där man genom att vara modig är stark i vilja och sinne. Provokativ är en svår egenskap att

kategorisera, för det beror helt på syftet med provokationen. Min uppfattning efter att ha läst

de andra artiklarna är dock att provokativ i fallet Diana ska ses som något positivt, att hon

vågade stå för sina åsikter även om dessa inte överensstämde med andras åsikter. Därmed

placeras provokativ under den maskulina kategorin självsäker.

I ”To speak of emotion conveys sincerity” från 3 september 1997 skriver Jonathan

Freedland om hur veckan efter Dianas död gjorde att britterna visade sina känslor, och han

diskuterar också medias roll i att sudda ut gränserna mellan vad som är publikt och vad som

är privat.90

Freedland menar dock på att Diana är en av de stora anledningarna till att denna

förändring har skett. Ur ett positivt perspektiv skriver Freedman att ”She preached a creed of

hugs and warmth and confession, a revolutionary doctrine whose enemy was the frigidity of

our habitual reserve.”91

Här återkommer vi återigen till Dianas känslomässiga engagemang,

som enligt Freedland också smittat av sig på britterna.92

Slutligen har vi artikeln ”The making of the myth of Saint Diana” från den 6 september

1997. David Cannadine beskriver Diana som autentisk, anti-etablissemang, ungdomlig,

spontan och varmhjärtad.93

Förutom varmhjärtad, tycks de andra egenskaperna höra till den

maskulina sidan. Autentisk och anti-etablissemanget ger en känsla av självförtroende och

självsäkerhet, ungdomlig och spontan skulle dels kunna stå för en avslappnad stil men också

för en nöjeslysten karaktär. Cannadine skriver egentligen inget negativt om Diana, utan

nämner bara att en cyniker skulle kunna ifrågasätta hennes självtillskrivna roll som

översteprästinna för den samtida kulten av offerskap.

Icke önskvärda egenskaper

I ”Haunted by the image of fame” återkommer vi till biografin av Andrew Morton, där Dianas

bulimi tas upp, och även ett flertal självmordsförsök genom att kasta sig ner för en trappa,

89 Walker 1997 90 Freedland 1997 91 Freedland 1997 92 Freedland 1997 93 Cannadine 1997

23

skära sig med vassa föremål och kasta sig in i ett glasskåp.94

Liksom tidigare placeras bulimin

under osäkerhet och självmordstankarna under orolig. Det framgår också att Diana, i samband

med separationen från prins Charles, framställdes som ”neurotic, unbalanced, frivolous,

flighty, in sway to fame and frocks.”95

Diana beskrivs alltså som neurotisk, obalanserad,

lättsinnig, oberäknelig och hade makt över berömmelse och klänningar. Neurotisk och

obalanserad placeras under kategorin orolig, medan lättsinnig och oberäknelig går under den

maskulina kategorin högmodig. Med lättsinnig och oberäknelig kan man tolka det som att

Diana hade en överdriven självtillit, vilket då jämställs med högmod. Det sista, makt över

berömmelse och klänningar, tolkar jag som att Diana visste hur och skulle föra sig och klä sig

för att få uppmärksamhet. Detta kan tolkas som en form av arrogans, vilket då skulle placera

egenskapen under högmod.

I ”The politics of cuddling” kan vi läsa att, trots alla Dianas positiva egenskaper, var

hon också ”an often feckless and even irresponsible one”.96

Här beskrivs Diana som en svag

och oansvarig person, vilket då placeras under kategorin beroende av andra, eftersom hon

tydligen inte kunde fatta bra beslut själv.

I ”A legend perfected to reign forever” skriver Ezard att en av Dianas egenskaper var

”frailty”, alltså svaghet, vilket kan tolkas som att hon var beroende av andra.97

Ezard skriver

om scenarion som kunde ha hänt om Diana hade fått fortsätta leva, och skriver då att ”the

possibility that she might in time have learned to diminish from being a hunted, attention-

addicted superstar into a more ordinary, happier, more private woman.”98

Denna egenskap är

svårplacerad, då det inte går att veta vad källan till beteendet var. Egenskapen skulle kunna

vara kopplad till en osäkerhet, men lika gärna från högmod. Oavsett ses det som en negativ

egenskap att vara uppmärksamhetsberoende.

Under föregående rubrik beskrevs Diana i ”Bigger than OJ, Jackie or Nixon” som

sårbar. Sårbar är en synonym till känslig, vilket kan ha att göra med någons självförtroende,

varför egenskapen placeras under kategorin osäkerhet.

Freedland skrev i ”To speak of emotion conveys sincerity” om Dianas känslomässiga

engagemang, men han skrev också om hennes egna problem. Han nämner hennes terapeutiska

sätt att tala, och att hon tog upp ämnen som hennes rop på hjälp och smärtan hon hade

94 Nevin 1997 95 Nevin 1997 96 Pimlott 1997 97 Ezard 1997 98 Ezard 1997

24

inombords.99

Här återkommer vi till Dianas ångest och bekymrade psyke, vilket kan placeras

under både kategorin orolig och osäker.

Analys och diskussion

Frågorna som ställdes inför den här analysen var: Beskrevs Diana med stereotypt feminina

egenskaper i artiklar efter hennes död och skiljer sig egenskaperna hon beskrevs med något

mellan svenska och brittiska tidningar, och i så fall hur? Enligt teorier och tidigare forskning

om genus och media så brukar kvinnor beskrivas utifrån stereotypa bilder där kvinnan är

beroende av mannen och ägnar sig åt hem, familj och övriga delar i den privata sfären.100

Det

intressanta med undersökning var att se om en kvinna som Diana, i en så publik och

annorlunda roll än den ”vanliga” kvinnan, i artiklar placerades inom denna stereotypiskt

feminina ram som media brukar använda sig av.

Trots ett begränsat källmaterial kan vi utifrån undersökningen dra två slutsatser: Den

första slutsatsen är att Diana porträtterades med hjälp av könsstereotyper under veckan efter

hennes död, och den andra slutsatsen är att bilden av Diana skiljde sig till viss del mellan de

olika tidningarna.

Materialet analyserades utifrån Riccardellis och Williams teori om önskvärda samt icke

önskvärda feminina samt maskulina egenskaper. Det som framkom av denna analys var att

Diana inte endast beskrevs med feminina egenskaper, utan att det även förekom egenskaper

som enligt vald teori föll under maskulina egenskaper.

I Aftonbladets artiklar så förekom som tidigare nämnt fyra av de fem önskvärda

feminina kategorierna. De kategorier som användes allra mest i de svenska artiklarna var

känslig och känslomässigt engagerad, samt hängivenhet. Barnkär förekom också, dock inte

tacksamhet. Det förekom även maskulina egenskaper, så som urstark, modig samt

yrkesarbetande. I The Guardians beskrivningar av Diana fanns det både likheter och

skillnader med Aftonbladets artiklar. Likt de svenska artiklarna var den feminina kategori

som fick ta mest plats i beskrivningarna den känsliga och känslomässigt engagerade. Till

skillnad från de svenska artiklarna så var den känsliga och känslomässigt engagerade

kategorin den enda önskvärda feminina kategori som användes i de brittiska artiklarna. Någon

kategori kan självklart ha fallit bort i sållandet av artiklar, men då alla andra artiklar också har

99 Freedland 1997 100 Se avsnitten Teori och begrepp, samt Tidigare forskning.

25

blivit genomlästa så kan jag konstatera att de andra artiklarna knappt har innehållit några

beskrivningar av egenskaper hos Diana.

De brittiska artiklarna beskrev istället många maskulina egenskaper hos Diana. Det blev

därmed tydligt att när det gäller de positiva stereotyper som Diana porträtterades med så valde

Aftonbladet att fokusera på hennes feminina sida med många exempel på omtanke och

engagemang, medan The Guardian valde att visa en stark, självständig Diana som gick sin

egen väg och som inte var rädd att sticka ut hakan, och därmed beskrev de henne med många

maskulina egenskaper. Gällande de negativa egenskaperna som Diana beskrevs med så var

fördelningen lika hos de båda tidningarna, med egenskaper som föll inom tre feminina

kategorier och en maskulin.

Om man jämför den bild som framkommit av analysen av artiklarna utifrån Riccardellis

och Williams teori med den stereotypa bild som Wood menar att media brukar använda sig av

så stämmer dessa till viss del överens när det kommer till Diana. Den bild som Wood målar

upp i sin teori beskriver kvinnan som passiv, beroende av andra och ofta inkompetent och

dum, samt att en god kvinna ska vara respektfull, fokuserad på hemmet, familjen och att ta

hand om andra. 101 Den negativa bilden som Wood presenterar stämmer till viss del med

beskrivningarna av Diana, då det framkommit i undersökningen att hon ibland var beroende

av andra då hon bland annat beskrevs som svag och oansvarig, och hon har även beskrivits

som naiv. Gällande den positiva bilden av Diana så finns det inget som talar emot att Diana

skulle ha varit respektfull mot andra människor, och hon var också väldigt dedikerad i att ta

hand om dem som hade det dåligt. Fokus på familjen framkom i en artikel när man beskrev

Dianas hängivenhet till sina söner, men att Diana skulle ha haft sitt fokus på hemmet nämndes

aldrig i någon av artiklarna. Woods generalisering av hur media brukar porträttera kvinnor

utifrån kvinnliga könsstereotyper stämmer därmed inte helt överens med det resultat som

framkommit i denna undersökning.

Tittar man på resultatet i sin helhet så presenterade alltså Aftonbladet en mer

stereotypiskt feminin sida av Diana än vad The Guardian gjorde. Vad denna skillnad berodde

på är väldigt svårt att säga. Kanske hade bilden sett helt annorlunda ut om ett större tidsspann

hade undersökts, eller om det fanns fler artiklar att utgå ifrån. Jämför man resultatet från

denna undersökning med den som genomfördes av Ghersetti och Hvitfelt så ser man dock att

ungefär samma feminina bild målas upp i de artiklar de undersökte, bortsett från att de inte

studerat Dianas egenskaper utifrån önskvärda och icke önskvärda egenskaper. Utifrån deras

101 Wood 1994, ss.31–33 .

26

undersökning och resultat går det där med att konstatera att svensk media under detta

tidsspann i allmänhet porträtterade Diana utifrån positiva, feminina stereotyper. Någon

liknande undersökning om brittisk media har inte hittats, och det går därmed inte att dra

någon liknande slutsats om den brittiska bilden av Diana.

Om man tittar på kvinnans roll i media ur fler perspektiv så menar ju Jarlbro på att när

kvinnor berörs så är ämnena kopplade till ”den privata sfären, såsom familjefrågor, mänskliga

rättigheter och sociala frågor.”102

Tittar man sedan på personbeskrivningarna av Diana som

framkommit i artiklarna så kopplas hon oftast samman med frågor om mänskliga rättigheter.

Exempel på detta är hennes kamp mot landminor, och hennes engagemang i svårt sjuka

människor. Tittar man på artiklar om Diana i allmänhet så stämmer Jarlbros observation

väldigt bra, då vanliga ämnen som tas upp, förutom de som redan nämnts, är kärleksrelationer

samt diskussioner runt monarkin och medias roll i Dianas död. Detta bekräftar återigen att

Diana i media placeras in i de feminina stereotyperna.

Utgår man istället från Hirdmans genuskontrakt så kan inte Diana placeras in i den

kvinnliga stereotypen. Diana var som redovisat inte en kvinna som bara tog hand om hemmet

och födde barn, utan hon var en världsvan kvinna som färdades mycket utanförs hemmets

väggar, och även arbetade. De brittiska artiklarna motbevisar Hirdmans teori ytterligare

genom att, som tidigare nämnt, tillskriva Diana egenskaper som förknippas med maskulinitet.

Även Brannons teori om The Cult of True Womanhood och deras fyra dygder fallerar

när det kommer till Diana, då ingen av dygderna passar in på Diana. Detta kan ju dock

förklaras med att kvinnorollen och förväntningarna på kvinnor ändå har ändrats väldigt

mycket sedan 1800-talet, även om vissa könsstereotyper tycks vara svåra att komma ifrån.

En slutlig jämförelse kan göras med den bild som Diana själv presenterade i sina

intervjuer med Morton. Dianas bild av sig själv fokuserade främst på negativa beteenden, och

dessa har inte journalisterna varit sena med att plocka upp i sina artiklar. Både svartsjukan,

självskadebeteendet och självmordsförsöken återkommer i artiklarna som exempel på icke

önskvärda feminina beteenden.

En fråga som inte har ställts i denna undersökning på grund av platsbrist, men som ändå

är intressant att lite kort diskutera, är varför resultatet skiljer sig mellan de olika tidningarna?

En möjlig orsak till varför bilden mellan de två länderna skiljer sig anknyter till det Lippmann

skrev om hur människor kan uppleva en situation på väldigt olika sätt. Den brittiska pressen

bör ha haft mer närkontakt med Diana och därmed kunnat bilda en tydligare och mer

102 Jarlbro 2006, s.32.

27

personlig uppfattning av hennes egenskaper. Aftonbladets mer stereotypiskt feminina bild

skulle i så fall kunna förklaras med att det svenska folket inte hade samma relation till Diana

som det brittiska folket, och för att göra henne mer greppbar utgick Aftonbladet från

stereotyper som svenskarna kunde relatera till.103

Utifrån källmaterialet i denna undersökning

går inte den teorin att bekräfta, men en eventuell undersökning om t.ex. stereotypisk

porträttering av kronprinsessan Victoria i svenska och brittiska tidningar kanske skulle visa

motsatta bilder till denna undersökning och därmed bekräfta teorin.

En annan möjlig orsak till skillnaden kan självklart ha varit den mänskliga faktorn. Då

The Guardian hade fler aktuella artiklar än vad som behövdes för undersökningen fick vissa

väljas bort. Urvalet baserades på hur mycket det stod om Dianas egenskaper i artikeln. Hade

andra artiklar valts hade resultatet kunnat se annorlunda ut, både gällande de önskvärda och

icke önskvärda stereotyperna.

Sammanfattning

I denna analys har tolv stycken artiklar från året 1997 analyserats. Sex stycken av artiklarna

kom från den svenska kvällstidningen Aftonbladet och sex stycken kom från den brittiska

dagstidningen The Guardian. Syftet med analysen av artiklarna var att undersöka om

prinsessan Diana i tidningsartiklar porträtterades utifrån kvinnliga stereotyper under veckan

efter hennes död, den 31 augusti 1997, och om den bild av henne som presenterades skiljde

sig något mellan artiklarna i den svenska tidningen och den brittiska tidningen och i så fall

hur.

Efter en kvalitativ analys av artiklarna, med utgångspunkt i en teori av Lina A.

Ricciardelli och Robert J. Williams om önskvärda och icke önskvärda egenskaper kopplade

till femininitet och maskulinitet, kunde ett konstaterande göras om att Diana till viss del

porträtterades utifrån kvinnliga stereotyper i tidningsartiklarna under veckan efter hennes död.

Det slutsatser som kunde dras av undersökningen var att tidningen Aftonbladet främst

använde sig av feminina egenskaper för att beskriva Diana, både när det gällde önskvärda och

icke önskvärda egenskaper, medan den brittiska tidningen The Guardian främst använde sig

av egenskaper kopplade till maskulinitet när det gällde Dianas önskvärda egenskaper, men att

de sedan främst använde sig av feminina egenskaper när det gällde de icke önskvärda

egenskaper.

103 Se Ghersetti och Hvitfelt under rubriken Genus och stereotyper i media

28

Utifrån teorier och tidigare forskning om kvinnors porträttering i media kunde det också

konstateras att bilden av Diana i ett flertal fall stämde överens med de kvinnliga stereotyper

som media brukar använda sig av. Här analyserades materialet bland annat med hjälp av Julia

T. Woods teori, som handlar om att media brukar porträttera kvinnor med hjälp av

stereotyper, där man dels beskriver kvinnan som beroende av mannen, och ibland även som

inkompetent och dum, men också att en ”god kvinna” håller sig till familjelivet, hushållet och

att ta hand om andra. Den stereotyp som stämde minst överens med bilden av Diana efter

jämförelser med teorier och tidigare forskning var kvinnan som hemmafru, vilket inte var

aktuellt i den publika roll som Diana hade.

Orsaken till skillnaderna mellan de två tidningarnas porträttering av Diana diskuterades

lite snabbt, men går i nuläget endast att spekulera om. För att besvara den frågan skulle fler

undersökningar behöva göras, t.ex. genom att jämföra artiklar från längre tidsperioder, eller

som tidigare föreslaget, att utgå ifrån t.ex. en svensk profils porträttering i svensk och brittisk

media. Detta kanske skulle bringa mer klarhet i varför The Guardian presenterade en mer

maskulin bild av Diana.

Diana fortsätter att vara ett aktuellt samtalsämne trots att det är 20 år sedan hennes död,

och som Elton John sjöng ”Your candle burned out long before Your legend ever did”, så

lever fenomenet kvar trots att dess källa är borta.104

Tiden får utvisa vad mer vi kan lära av

Diana, ”the Queen of Love”.105

104 Elton John, “Candle in the Wind”, AZ lyrics, https://www.azlyrics.com/lyrics/eltonjohn/candleinthewind.html

(hämtad 2018-05-15).

105 Ezard 1997

29

Käll- och litteraturförteckning

Nedan presenteras de källor och den litteratur som har använts för att genomföra denna

undersökning.

Tidningar

Cannadine, David. The making of the myth of Saint Diana. The Guardian. 1997-09-06.

https://www.newspapers.com/image/260827512/?terms=The%2Bmaking%2Bof%2Bthe%2B

myth%2Bof%2BSaint%2BDiana (hämtad 2018-05-05).

Ezard, John. A legend perfected to reign forever. The Guardian. 1997-09-01.

https://www.newspapers.com/image/260821191/?terms=A%2Blegend%2Bperfected%2Bto%

2Breign%2Bforever (hämtad 2018-05-05).

Freedland, Jonathan. To speak of emotion conveys sincerity. The Guardian. 1997-09-03.

https://www.newspapers.com/image/260824580/?terms=To+speak+of+emotion+conveys+sin

cerity (hämtad 2018-05-05).

Kvarning, Magdalena. DIANA DÖD. Hon rörde vid folkets hjärta. Aftonbladet. 1997-09-02.

http://web.retriever-

info.com.ezproxy.its.uu.se/services/archive/displayDocument?documentId=05734919970902

369901&serviceId=2 (hämtad 2018-04-21).

Liden, Bo & Norlin, Arne. Sagan om Diana: Så fick hon ett helt kungarike. Aftonbladet.

1997-09-01. http://web.retriever-

info.com.ezproxy.its.uu.se/services/archive/displayDocument?documentId=05734919970901

369836&serviceId=2 (hämtad 2018-04-21).

30

Mattsson, Åsa. Sagoprinsessan. Aftonbladet. 1997-09-03. http://web.retriever-

info.com.ezproxy.its.uu.se/services/archive/displayDocument?documentId=05734919970903

370102&serviceId=2 (hämtad 2018-04-21).

Moberg, Åsa. Fightern Diana. Aftonbladet. 1997-09-03. http://web.retriever-

info.com.ezproxy.its.uu.se/services/archive/displayDocument?documentId=05734919970903

370106&serviceId (hämtad 2018-04-21).

Nevin, Charles. Haunted by the image of fame. The Guardian. 1997-09-01.

https://www.theguardian.com/news/1997/sep/01/guardianobituaries.monarchy (hämtad 2018-

05-05).

Peruzzi, Britt. Hon var älskad av hela världen. Aftonbladet. 1997-08-31. http://web.retriever-

info.com.ezproxy.its.uu.se/services/archive/displayDocument?documentId=05734919970831

369575&serviceId=2 (hämtad 2018-04-21).

Pimlott, Ben. The politics of cuddling. The Guardian. 1997-09-01.

https://www.newspapers.com/image/260821459/?terms=The+politics+of+cuddling (hämtad

2018-05-05).

Svenning, Olle. Bilden som Diana ville visa världen. Sista intervjun: ”Lycka är att försöka

hjälpa de svagaste” - Diana död. Aftonbladet. 1997-09-01. http://web.retriever-

info.com.ezproxy.its.uu.se/services/archive/displayDocument?documentId=05734919970901

369686&serviceId=2 (hämtad 2018-04-21).

Walker, Martin. Bigger than OJ, Jackie or Nixon. The Guardian. 1997-09-03.

https://www.newspapers.com/image/260824383/?terms=Bigger%2Bthan%2BOJ%2C%2Bjac

kie%2Bor%2Bnixon (hämtad 2018-05-05).

Litteratur

Brannon, Linda, Gender: psychological perspectives, 4th ed., Pearson/Allyn and Bacon,

Boston, 2005

31

Tillgänglig på internet:

http://www.ablongman.com/partners_in_psych/PDFs/Brannon/Brannon_ch07.pdf

Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud,

Lena, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, Femte upplagan,

Wolters Kluwer, Stockholm, 2017

Ghersetti, Marina & Hvitfelt, Håkan, Slutet på sagan: prinsessan Dianas död i press, radio

och TV, Styrelsen för psykologiskt försvar, Stockholm, 2000

Tillgänglig på Internet:

https://www.msb.se/Upload/Produkter_tjanster/Publikationer/SPF/dianas_dod.pdf

Hirdman, Yvonne, Genus: om det stabilas föränderliga former, 2., [rev.] uppl., Liber, Malmö,

2003

Jarlbro, Gunilla, Medier, genus och makt, Studentlitteratur, Lund, 2006

Krippendorff, Klaus, Content analysis: an introduction to its methodology, 2. ed., Sage,

Thousand Oaks, Calif., 2004

Lippmann, Walter, Public opinion, [New ed.], Transaction, New Brunswick, N.J., 1997

Tillgänglig på Internet:

https://monoskop.org/images/b/bf/Lippman_Walter_Public_Opinion.pdf

Morton, Andrew, Diana: her true story - in her own words, Simon & Schuster Paperbacks,

New York, 2017

Riccardelli, Lina A. & Williams, Robert J. Desirable and Undesirable Gender Traits in Three

Behavioral Domains. Sex Roles. Vol.33, Nos. 9/10 (1995): 637-655

Wood, Julia T., Gendered lives: communication, gender, and culture, Wadsworth, Belmont,

Calif., 1994

32

Internet

AZ lyrics, Elton John Candle in the Wind

https://www.azlyrics.com/lyrics/eltonjohn/candleinthewind.html (hämtad 2018-05-15).

Aftonbladet, Statistik https://ocast.com/sv-fi/brands/aftonbladet-20/stats/aftonbladet-2079

(hämtad 2018-05-10).

CNN. Princess Diana dead after Paris car crash. 1997-08-31.

http://edition.cnn.com/WORLD/9708/30/diana.dead/ (hämtad 2018-02-16)

Newsworks. The Guardian. https://www.newsworks.org.uk/the-guardian (hämtad 2018-05-

10).

Statista – The statistics portal. Monthly reach of national newspapers and their websites in the

United Kingdom (UK) from October 2016 to September 2017 (in 1,000 individuals)

https://www.statista.com/statistics/246077/reach-of-selected-national-newspapers-in-the-uk/

Svenska Dagbladet, Lo säljer aktier i Aftonbladet, (2009-06-15). https://www.svd.se/lo-saljer-

aktier-i-aftonbladet (hämtad 2018-05-10).

The Guardian. GMG and the Scott Trust: key questions answered,

https://www.theguardian.com/gmg/2015/jul/23/faqs (hämtad 2018-05-10).

The home of the Royal Family. Diana, Princess of Wales.

https://www.royal.uk/diana-princess-wales (hämtad 2018-03-19).

TU – Medier i Sverige. Räckvidder. http://tu.se/mediefakta/branschfakta/rackvidder/ 2018-04-

04 (hämtad 2018-05-10)

TV4 Play, ”Prinsessan Diana: minnet efter vår mamma”, [Video], tillgänglig:

https://www.tv4play.se/program/prinsessan-diana-minnet-efter-v%C3%A5r-mamma 2017,

(hämtad 2018-02-19).