Klimat- och Sårbarhetsutredningenhydrotekniskasallskapet.se/Vattend07/TomHedlund.pdf · Klimat och Sårbarhetsutredningen Effekter av klimatförändringar • Varmare klimat => ökad

Klimat och Sårbarhetsutredningen

Klimat- och Sårbarhetsutredningen(M2005:03)

Utredare: Bengt Holgersson

Sekretariat:Huvudsekreterare: Tom Hedlund Sekreterare: Christina Frost

Per Rosenqvist Sofia Ahlroth

Slutbetänkande 1 oktober 2007Delbetänkande 1 november 2006

http://www.sou.gov.se/klimatsarbarhet/


Direktiv - översikt

Kartlägga samhällets sårbarhet för extrema väderhändelser och successiva klimat-förändringar – kort, medellång, lång sikt

• uppskatta kostnader för skador

• föreslå åtgärder som minskar sårbarheten samt kostnader för dessa

• redovisa behov av ändrade uppgifter och förbättrad beredskap vid myndigheter


Direktiv – särskilda uppgifter

• nyckelaktörer, ansvarsfördelning

• försäkringsskyddet

• bidrag till förebyggande åtgärder

• kunskaps- och forskningsbehov

• översvämnings-, ras- och skredkarteringar


Delbetänkandet - uppdraget

• redovisa översvämningsriskerna och avtappnings-möjligheterna för Mälaren, Hjälmaren, Vänern m fl

• föreslå åtgärder för att komma till rätta med eventuella problem samt finansiering

• ÖVERSVÄMNINGSHOT – risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern (SOU 2006:94)


Klimat- och sårbarhetsutredningen

Rådgivande kommitté

Särskilda projekt:-Statsbidrag till kommuner-Försäkringsskyddet

Sofia Ahlroth

Transporter1a

Energi,elektroniska kommunikationer1b

Fysisk planering, byggnader1c

AG1Teknisk infrastruktur,

fysisk planering, bebyggelseChristina Frost

Fiske o havsmiljö

Turism

Rennäring o fjällmiljö

AG2Jord- och skogsbruk, naturmiljö

Per Rosenqvist

AG3Hälsa, vattenresurser

Tom Hedlund

Mälaren

Vänern

AG4Översvämning stora sjöar mm

Per Rosenqvist

SekretariatTom Hedlund, Christina Frost, Per Rosenqvist, Sofia Ahlroth, Philip Thörn

Bengt Holgerssonutredare


Metodik

• systembeskrivning med dagens sårbarheter• konsekvenser av klimatförändringen inkl

kostnader• åtgärder för att minska sårbarheten och

kostnader för dessa


Händelser sedan 2000 – över-svämningar, ras/skred, storm

• Värmland och V. Götaland höst 2000/01

• Sundsvall och Timrå höst 2001

• Orust sommar 2002

• Småland och Värmland sommar 2004

• Stormen Gudrun vinter 2005

•Stormen Per vinter 2007



Scenarier vi använt i utredningen

RCAO/RCA3RCAO/RCA3RCAO/RCA3Hadley A2

RCAO/RCA3RCAO/RCA3RCAO/RCA3Hadley B2

RCAO/RCA3RCAO/RCA3RCAO/RCA3Echam4 B2

RCAO/RCA3RCAO/RCA3RCAO/RCA3Echam4 A2

2071-21002041-20702011-2040


Klimatfaktorer framtagna i dialog mellan

sekretariatet, SMHI, sektorsansvariga

förändrade 100-års flöden

salthaltveckonederbördnollgenomgångar

luftfuktighetgrundvatten-temperatur

längsta våta/torra period

tempsumma vegetationsperiod

avrinninghavsnivåerextremnederbörd

graddagarvärme/kylbehov

byvindÖstersjöns temperatur

medelnederbördfrostdagar

isutbredningsnötäcketorrdagartropiska nätter

tjäldjupblötsnöextremtempera-turer

medeltemp






Medeltemperatur 2071-2100 jämfört med 1961-1990, Echam4 A2

vinter vår

sommar höst


Medeltemperatur 2071-2100 jämfört med 1961-1990, Had A2

vinter vår

sommar höst


Förändringar i medeltemperatur

• störst ökning vintertid 3-7 grader• ökningen sommartid 2-4 grader• vintertid störst ökning i norr• sommartid eventuellt lite större ökning i

söder• extremt varma dagar blir vanligare och

varmare


Avrinningsförändringar 2071-2100 jämfört med 1961-1990 - 4 scenarier

EA2 EB2 HA2 HB2


Månadsnederbörd 2071-2100 jämfört med 1961-1990

januari juli


Antal torra dagar 1961-1990 och förändringen till 2071-2100


Förändring i 100-årsflöde 2071-2100 jämfört med 1961-1990

EA2 EB2 HA2 HB2


Förändringar i nederbörd

• årsavrinningen ökar i stort i hela landet utom i sydost, modellerna skiljer sig

• vinternederbörden ökar, mest i östra Götaland och västra fjällen

• sommartid minskning av nederbörden i Götaland och Svealand

• risk för periodvis torka under sommaren och sensommaren


Översvämningsrisker

• 100-årsflödena ökar i västra Götaland och i Värmland samt i delar av fjällen, resten av Norrland osäkert, minskning i östra delarna av Svealand

• ökad risk för skyfall i hela Sverige, särskilt sommartid





100-årsnivå, cm över medelnivå

1778488Klagshamn(Malmö)

16864115Stockholm

14436134Furuögrund(Bottenviken)

2070-2100 högscenario

2070-2100lågscenario

idag



Livslängd/omställningstid

? demografi?

? demografi

ekon utvdemografi

ekon utvdemografi

socio-ekonomi

skogsbrukskogsbrukjordbruk

skogsbrukjordbruk

skogsbrukjord- och skogsbruk

?processindprocessindprocessindindustri

byggnaderbyggnaderVA-nät

byggnaderVA-nät

byggnaderVA-nät

bebyggelsevattenkraft

v

elsystem?vattenkraft

v

tele?elsystem

vattenkraftv

teleelsystem

vattenkraftv

energi, tele

?järnvägar?

vägarjärnvägar

vägarjärnvägar

vägarjärnvägar

transporter2080-talet2050-talet2020-taletidag


Effekter av klimatförändringar• Varmare klimat => ökad nederbörd, främst i

Västsverige och under höst/vinter• Ökande risk för översvämningar i Vänern – enligt

genomsnitt av klimatscenarierna: – Högsta nivån höjs med ca 0,5 m – 100 års-nivån får en återkomsttid på ca 20 år

• För Mälaren och Hjälmaren - inga stora förändringar. Torrare somrar kan sänka lägsta nivåerna, särskilt i Mälaren => problem för sjöfart och vattenförsörjning.


Över-svämmade ytor vid dimen-sionerande nivå+47,4m


Konsekvenser av hundraårsnivåi Vänern

• Vid hundraårsnivån– 2,6 miljoner m2 byggnadsyta under vatten (Karlstad och

Lidköping värst drabbade)– Många järnvägar och vägar får stängas av – Sjöfarten till Vänern, liksom fisket, måste inställas – Flera stora basindustrier (och många små) drabbas - direkt, pga.

översvämningar eller pga. av avbrott i transporterna.– Läckage från förorenade områden och avlopp samt industrier

och jordbruksmark, påverkan på vattenförsörjningen– lokala elavbrott. – Stora arealer jordbruksmark och skogsmark sätts under vatten


Större skred Göta älvdalen

5

3

1

12

15

4

14(2)

8

9

6

167, 10 13

• 1: Jordfallsskredet 1150, 65 ha• 3: Intagan 1648-07-10, 27ha• 6: Ballabo mars 1733, 3 ha• 9: Utby 1806-12-21, 4,5 ha• 10: Västerlanda ca 1830, >5 ha• 12: Surte 1950-09-29, 24 ha• 14: Göta 1957-06-07, 32 ha• 15: Agnesberg 1993-04-14, 0,25ha• 16: Ballabo 1996-04-16, 0,7 ha


Möjliga åtgärder i Vänern, nytta och kostnader

Inga åtgärder - nuvärde av skadekostnader

-4,4-7,4Inga åtgärder -skadekostnader nuvärde

neg påverkan biologisk mångfald, ev sjöfart

30-400,003/årÄndrad regleringsstrategi

Samhällen uppströms drabbas, ändra många vattendomar

<20minst 1,0Dammkrön uppströms höjs 1 m

Oklara miljöeffekter503,5-4,6Tunnel (400 m3/s)

skredrisker betydande501-6Ökat flöde Göta älv (400 m3/s)

skydd mot hundraårsnivåskydd mot hundraårsnivåminst 5,1Invallning och höjning av vägar mm

kommentarEffekt (cm) på högsta vattenstånd

kostnad (mdr)


Åtgärder för Vänern

• På sikt bör tappningsmöjligheterna ökas med minst 400 m³/s antingen genom att en avtappningstunnel byggs eller genom att större tappning möjliggörs i Göta älv.

• Minska vattenhållningen så att de högsta vattenstånden kan sänkas med minst ca 0,4 m. – genom en frivillig överenskommelse mellan Staten och

Vattenfall AB


Utredningar om framtida ökning av avtappningen

• Räddningsverket ges ett sammanhållande ansvar• SGI får i uppdrag att se hur avtappningen genom Göta älv kan

ökas.• SGU ges i uppdrag att studera geologiska förutsättningar för en

tunnel.• Länsstyrelsen i Västra Götaland, Fiskeriverket och

Naturvårdsverket uppdras att studera effekter på marina miljön av tunnel.

• Länsstyrelserna i Värmland/Västra Götaland ges i uppdrag att följa utvecklingen i naturmiljön av mindre vattenståndvariationer i Vänern.

• SMHI, Lantmäteriverket och Vattenfall ges i uppdrag att belysa översvämningsriskerna längs Göta älv i ett framtida klimat

• STEM , SMHI och Vattenfall AB ges i uppdrag att studera möjligheterna till vattenkraftsproduktion i en tunnel.


Åtgärder för Vänern, fortsättning

• Undvik nybyggnation nivå ca +47,4 m. Vissa undantag kan göras ner till nivån ca +46,5 m. Under nivån +46,5 m - enbart enkla byggnader.(via kommunernas ordinarie planarbete)

• Höj beredskapen kring översvämningsfrågorna genom förstärkningar av samarbetet mellan kommuner, länsstyrelser mfl. Alla kommuner runt sjön och längs Göta älv bör delta.


Översvämmade ytor i centrala Stockholm



• Byggnadsyta om totalt 840 000 m2 översvämmas• Avloppsnäten bräddar orenat vatten • Riddarholmstunneln (”getingmidjan”) översvämmas • Tunnlar för el, tele och fjärrvärme under centrala Stockholm

drabbas• Industrier, förorenad mark, jordbruksmark sätts under vatten

med risk för föroreningsspridning och påverkan påvattenförsörjningen

• Flera vägavsnitt runt Mälaren sätts under vatten

Konsekvenser vid Mälaren av hundraårsnivå


Möjliga åtgärder i Mälaren, nytta och kostnader

många konsekvenser ingår ej i kostnaden

-minst 1,8 mdrInga åtgärder – nuvärde av skadekostnader

risk för mer frekventa låga vattenstånd med problem för sjöfart och vattenförsörjning

10 (utan stora neg konsekvenser)

upp till 1,5 mdr (enbart muddring)

Sänkning av vattennivån

orealistiskt och otillräckligt

total magasinsvolym motsvarar 49 cm

ej kostnadsberäknatDammkrön uppströms höjs/magasin och sjöar avsänks

löser ej ensamt problemet

40-500,15Ökat flöde Södertälje (300 m3/s)

löser ej ensamt hela problemet, tar lång tid

750,5Ökat flöde Slussen (700 m3/s)

estetiska aspekter talar mot

skydd mot hundraårsnivåminst 2,1-2,3Invallning av bebyggelse mm, höjning av vägar mm

kommentarEffekt (cm) på högsta vattenstånd

Kostnad (mdr)Åtgärd


Huvudåtgärd för Mälaren

Öka avtappningskapaciteten från Mälaren till ca 1750 m3/s:

• ny avtappningskapacitet vid Söderström (Slussen) med ca 700 m3/s (tar tid).

• Bygg om slussen i Södertälje för utökad tappningskapacitet med ca 350 m3/s (kan göras snabbt)

Effekt: Högsta vattenstånden sänks med en dryg meter med kraftigt minskad översvämningsrisk.


Övriga förslag till åtgärder i Mälaren

• Undersök möjlighet att täta luckor och mark för att undvika låga vattenstånd.

• Uppdrag till Länsstyrelsen i Stockholms län att kartlägga och förebygga riskerna för översvämningsskador på centrala funktioner i tunnelsystemet under Stockholm.

• Begränsa byggandet på låga nivåer till dess nya avtappningsmöjligheter finns

• Öka beredskap och samarbete kring översvämningsfrågorna


Åtgärdsförslag för HjälmarenFörslag• Valla istället in tätare bebyggelse under hundraårsnivån och åtgärda

utsatta vägar m.m.(kommuner och trafikverk bör ansvara) • Uppdra åt Länsstyrelserna att kartera jordbrukets invallningsföretag och

att se över möjligheterna till höjningar och förstärkningar samt möjligheterna att tappa vatten genom gamla Hjälmare Kanal

• Begränsa nybyggnation under översvämningshotade nivåer och öka samarbetet mellan länsstyrelser, verksamhetsutövare och berörda kommuner.

Avfärdade förslag• Inga förslag om ökad avtappningskapacitet – svårt genomföra. • Åtgärder uppströms ger mycket litet och ytterligare sänkning av sjön inte

lämplig

Documents

Klimat- och Sårbarhetsutredningenhydrotekniskasallskapet.se/Vattend07/TomHedlund.pdf · Klimat och Sårbarhetsutredningen Effekter av klimatförändringar • Varmare klimat => ökad