1

Rädda Djuren-klubbens tidning • nr 4 2014

Kända grisar

glass åt alla!

2

Hej!Jag älskar Esther. Det är en gris som jag inte ens känner. Hon bor i Canada men har fans från hela värl-den. När Esther var liten så tog Steve och Derek hand om henne i tron om att hon var en minigris. Men ganska snart förstod de att det inte var en minigris som de fått hem utan en gris från en grisfarm som skulle födas upp för att bli mat. När de lärde känna Esther så förstod de hur smarta och roliga grisar är och då började de tänka på alla de andra grisarna som inte blev räddade. Esthers familj bestämde sig då för att sluta äta grisar och alla andra djur med för den delen. De slutade också att använda kläder och möbler som är gjorda av djur. Nu jobbar de för att kunna öppna ett djurhem där de kan ta hand om grisar och andra djur. Du kan läsa mer om Esther längre bak i tidningen.

Hoppas att ni får en fin sommar allihop!

Sofia SäljöAnsvarig för Rädda Djuren-klubbenraddadjuren@djurensratt.se

Rädda Djuren-klubben är Djurens Rätts barnklubbAdress: Rädda Djuren-Klubben, Box 2005, 125 02 ÄlvsjöTelefon: 08-555 914 32E-post: raddadjuren@djurensratt.seHemsida: www.raddadjuren.seChefredaktör: Sofia SäljöAnsvarig utgivare: Liv LinderGrafisk form: Karen CanalesOmslagsbild: Michaela Stejskalova

Tidningen utkommer 5 gånger per år och ingår i medlemsavgiften för barn (100 kr/år).

Tryck: Danagård LiTHOISSN: 1651-5528Upplaga: 5 000Vi kan tyvärr inte ansvara för insänt material. Eftertryck är tillåtet om du anger källa.

3

Fanny är 8 år och går i tvåan på Montessoriskolan i Sandviken. Hennes engagemang sträcker sig från djuren hemmet, till skolan och ända bort till delfinerna Japan.

Fanny och hennes familj bor tillsammans med tre djur, två katter och en hund. Den minsta katten heter Mimmi och den stora heter Maja. Hunden Lilo är adopterad från Kreta där han var hemlös och inte hade det så bra. Fanny har alltid velat ta hand om en hund och hennes föräldrar hade sagt att hon skulle få det när hon fyllde 10 år. Men sen för-handlade hon ner det till 8 år. Men för två år sedan fick de höra om hunden Lilo som akut behövde ett nytt hem, då valde de att adoptera honom, trots att Fanny var 6 år gammal och inte 8 som de först bestämt. Allting blir inte alltid som man planerat och nu har Lilo bott hos Fannys familj i snart två år!

När Fanny gick i ettan var Lilo skolhund, då fick han komma till skolgården och träffa Fannys klass-kompisar. Vissa som inte har djur hemma själva blev glada när de gick träffa och klappa Lilo.

Hela familjen tycker att det är fantastiskt att adoptera istället för att köpa. Det är ett viktigt arbete och man får lära känna väldigt fina djur på vägen. Läs mer om Djurens Rätts arbete för hemlösa djur och vilka djurhem som finns i din närhet här. www.djurensratt.se/adoptera

Fanny har varit vegetarian i hela sitt liv. Ibland kan det vara lite jobbigt att inte äta ”vanlig” mat, berättar Fanny, men hennes favoriträtt är sojakorv med bröd. – Det är inte så himla många i skolan som är vegetarianer, säger Fanny men tror att det kanske är fler i de högre klasserna.

Fanny såg ett inslag på Lilla Aktuellt där de berät-tade om delfinslakten i Japan och bestämde sig för att göra något. I programmet tipsade dem om att Text: Petra Holmberg

man kunde samla in namn och skicka till Japans ambassad i Stockholm. Så Fanny och några kompisar i skolan satte igång.

De samlade in över tusen namn på hela skolan, till och med bland niondeklassarna, och nu har de skickat in dem till Japans ambassad. De har inte fått något svar ännu, men de hoppas att de ska lyssna på dem.

Det är också Fannys tips till den som vill engagera sig för djuren. Att skicka brev och samla in namn i aktuella frågor är bra. – Det är viktigt att säga vad man tycker, säger Fanny.

Djurens HjälteNamn: Fanny NilssonÅlder: 8 årFavoritdjur: Kan inte välja, alla djur är så fina

4

DU BEHÖVER:• Aidaväv 3,2 rutor/cm

• Broderigarn

• Broderinål

• Spetsig synål

• Strykjärn

• Sax

• Vliselin

Broderigarn finns i flera märken och i många många färger. Välj de färger du tycker är fina. Jag har använt broderigarn från DMC (ljusrosa 605, mörkrosa 602, gul 973, orange 740, ljus-grönt 959 och mörkgrönt 3850).

Aidaväv är ett grovt tyg med hål i. Dessa hål gör att det är lätt att veta vart stygnen skall sitta. Vliselin är tunt tyg med lim på baksidan. Detta tyg stryks på baksidan av tygmärket för att det ska bli stabilare.

Stick upp nålen genom tyget längst ner i vänster hörn på en ruta och stick sedan ner nålen snett upp till höger. Stick upp nålen igen i det under-sta högra hörnet och sedan ner i det översta vänstra hörnet.

För att sy flera stygn i samma färg är det lättast att göra en rad med halva stygn först och sedan göra klart dem.

som visar vem du gillar

Korstygn gör du så här:

Sy tygmärken Pyssel och foto: Ida Ahlström

5

Sy tygmärken mÖNSTER: Gör så här:

1. Klipp ut bitar i Aidaväv som är ca 15 x15 cm. Leta upp mitten på mönstret och mitten på tyget och börja brodera där. En ruta är ett stygn.

2. När du har broderat klart klipp ut broderiet 5 rutor utanför ra-men.

3. Klipp ut en bit vliselin som är lika stor som den broderade ramen (6 x 5,5 cm) och stryk fast denna på baksidan.

4. Lägg baksidan uppåt och vik först in hörnen och sedan lång-sidorna. Vik precis utanför den broderade kanten.

5. Sy nu fast ditt tygmärke på en väska, tygpåse eller där du vill ha det. Sy små stygn precis innanför ramen. Sy upp och ned genom tygen. Upp genom ett hål och ned i nästa.

6

Text: Camilla Bergvall

Foto: Anthony Brindley

Fiskgjusen som är landskapsdjur i Södermanland är också symbol för Nova Scotia i Kanada och finns som bild på Kanadas tiodollarsedel. Fiskgjusen finns nämligen i nästan hela världen, förutom på Antarktis, Nya Zeeland och Grönland. Det är en medelstor rovfågel med långa vingar som lever på att äta fisk som den fångar vid vattenytan.

Det äldsta fossila fyndet som har gjorts av fiskgjuse är 15 miljoner år gammalt, det betyder att fågeln funnits på jorden många miljoner år innan vi människor.

Det är lätt att känna igen fiskgjusen eftersom de har ett speciellt utseende. Den har en ljus, nästan vit, undersida och en svart lite spräcklig ovansida. I nacken på bak-huvudet har den en yvig tofs. På fötterna har de långa klor som de använder för att fånga fisk med.

En fiskgjuse blir ungefär en halvmeter lång och när den breder ut ving-

arna så är det från spets till spets 170 centimeter. En fiskgjuse kan väga lika mycket som en stor påse mjöl, det vill säga två kilogram. Deras läte låter som skarpa visslingar likt tjiip, tjiip eller jeok, jeok. Om du någon kommer alltför nära boet hörs ett våldsamt

cheereek.

7

Foto: Anthony Brindley

Rådjur är ett litet rådjur som lever i Europa och i den del av Turkiet som ligger i Asien. De finns i nästan alla naturliga miljöer i Europa eftersom de är så bra på att anpassa sig till nya omgivningar. De tycker om att hålla till i löv- och barrskog, torra medelhavsskogar och vid våtmarker eftersom där finns gott om god mat. De gillar örter och löv och ibland äter de också gräs. Dessutom gillar de svamp, särskilt kantareller.

Rådjur lever ensamma men på vintern kan de ses i större grupper med 10-20 djur som går tillsammans för att hjälpas åt att hitta mat. Namnet rådjur kommer från fornsvenskans ”radiur” som betyder ”fläckigt djur”. De har säkert fått namnet från att de unga rådjuren, som kallas kid eller killing, är fläckiga när de är små. Efter några veckor får de en jämnare röd eller gråbrun färg som sina föräldrar. De vuxna hanarna har horn, det har inte honorna, men annars är de ganska lika.

Det mest kända rådjuret är troligtvis Bambi. I böckerna är Bambi nämligen ett rådjur men på disneyfilmerna som kom efteråt har han plötsligt blivit en vitsvanshjort. Det var för att rådjur inte finns i Nordamerika där de gjorde filmen. Men i Sverige finns det ungefär 400 000 rådjur.

Lavskrikan är en liten kråkfågel som lever i lavklädd barrskog. Det är en stannfågel, med det menas att de stannar i sitt område över vintern istället för att flyga söderut som vissa andra fåglar.

Du känner igen en lavskrika på deras gråbruna yviga fjäderdräkt och på att de är lite roströda på vingarna och stjärten. Lavskrikan är känd för att vara orädd och håller sig ofta nära människor i skogen för att hitta

mat. De säger dock inte så mycket, men när den väl kvittrar och ger ljud ifrån sig så har de ett brett register av läten. Ibland låter det som ett kort jamande

men när de blir upprörda låter det mer skränande som kan likna kråkors läten.

Lavskrikan är allätare men äter mest bär, gärna blåbär, och ibland även insekter och svamp. Mitt i sommaren börjar lavskrikorna att samla mat på olika ställen för att ha till vintern. En lavskrika kan hålla reda på flera tusen förråd med mat som de samlat. När vin-tern sedan kommer så sänker de sin kroppstemperatur för att spara energi, då är de inte så aktiva utan lever på sina matförråd.

Förr i tiden trodde man att lavskrikan gav otur, deras vetenskapliga namn är Perisorenus infaustus som faktiskt betyder ”olycksbringande

pratmakare”.

8

Kända grisarGristian

De tre små grisarnaKanske har du hört sagan om tre små grisar som bygger varsitt hus. Den första bygger sitt hus av halm, den andra bygger sitt hus av halm och den tredje bygger sitt hus av sten. Då kommer en varg som vill äta upp grisarna och blåser omkull de för-sta två grisarnas hus, men när han kommer till den tredje grisens hus kan han inte blåsa omkull sten-väggarna. Trots vargens pustande och frustande så lyckas han inte komma åt grisarna inne i huset.

Den här folksagan gjorde Disney en tecknad kort-film på som fick flera uppföljare. Sen skapades den tecknade serien Lilla Vargen där de tre små gri-sarna finns med.

Gristian är Djurens Rätts egen maskot och gris-aktivist. Han bor i Göteborg och brukar vara med på aktiviteter som Göteborgs lokalavdelning ar-rangerar där. Ibland får han också följa med ut på Djurens Rätts sommarturné eller åka ut och resa på egen hand. Hans hjärtefråga handlar om att få människor att äta mer vegetariskt eftersom han inte tycker om att människor äter hans grisvänner, eller andra djur för den delen.

Dessutom är Gristian en riktig vitsare, som många andra som kommer från Göteborg. Han tycker om att skoja och dra skämt för alla han möter. Gristian tycker om när folk skrattar och vill göra alla om-kring sig glada samtidigt som han försöker påverka människor att välja mer djurvänligt.

9

nasse

Griseknoen

I böckerna som A.A. Milne har skrivit och i filmerna som Disney har gjort om den gula björnen Nalle Puh finns en gris som heter Nasse. Det är lätt att tro att Nasse en ängslig och rädd gris men egent-ligen är han väldigt modig, speciellt när det gäller att ställa upp för sina vänner. Han hjälper bland annat I:or att bygga upp sitt hus som blåst omkull och när Uggla och Puh har fastnat i Ugglas omkull-välta hus är det Nasse som räddar dem.

Nasse är Nalle Puhs allra bästa vän i Sjumilaskogen och hans favoritmat är ”hållon” som han säger när han menar hallon. I böckerna som är skrivna på engelska får vi dock veta att det egentligen är ekollon som Nasse gillar. Det finns flera saker som skiljer sig från böckerna i Disneys filmer, från början hade Nasse en grön och randig tröja, men i fil-merna är han helt rosa. Nasse är känd för sin replik ”Åh, kära nån då” som han säger när han blir rädd.

I en av filmerna om Emil i Lönneberga får vi träffa grisen som kallas Griseknoen. Det är i den sista av Emil-filmerna som kom 1973. I den filmen räddar Emil livet på en nyfödd liten griskulting. Han tar hand om grisen och döper den till Griseknoen. Han lär den att sitta fint, hoppa högt och flera andra konster. Tillsammans förbluffar de hela Lönneberga, ingen hade kunnat tro att en liten smålandsgris hade kunnat göra sådana konster. När Emils mamma Alma har bryggt körsbärsvin till fru Petrell så råkar Emil och Griseknoen äta upp de jästa körsbären och då mår de inte så bra. Filmen om Emil och Griseknoen spelades in i Rumskulla, Mariannelund och Näs i landskapet Småland och hade premiär den 6 oktober 1973 på en biograf i Vimmerby.

Esther the wonder pig

babe

Steve och Derek köpte vad de trodde var en minigris som hette Esther för två år sedan. Hon vägde då knappt 2 kg men två år senare väger hon över 220 kg. Då insåg Steve och Derek att det nog inte var en minigris de hade fått som familje-medlem, men de hade blivit så fästa vid henne att de lät henne stanna hos dem. Hon har vant sig vid att leva i familjens hus, sova i deras säng och att göra sina behov utomhus, precis som en hund. Nu har Esther blivit världskändis på nätet. Hon har över 150 000 fans på facebook och hon har fått en egen matlagningssida där hon sprider djurvänliga recept. Esthers familj, som hjälper henne med att sprida informationen, skriver att de hoppas att Esthers storhet på nätet kan få människor att tänka över vad de äter och handlar. Hela världen har fått chansen att lära känna Esther och att grisar är intelligenta och kännande individer och de hoppas att det kan förändra hur vi ser på grisar – som medvarelser och inte som mat.

Babe är huvudpersonen i en film från 1995 som heter ”Babe – den modiga lilla grisen”. I filmen skildes han från sin mamma och sina syskon när han var en liten kulting och hamnar på bonden Hoggets gård. Där får han bland annat lära känna den kloka vallhunden Fly, den snackiga ankan Ferdinand, den gamla tackan Maa och en trio med sjungande möss. När Babe kommer till gården vänds alla djuren (och bondens) tillvaro upp och ner. Babe lär sig att valla får på gården tillsammans med Fly och gör succé. Både människorna och djuren i filmen får sig en tankeställare kring hur vi ser på olika sorters djur. Babe tog världen med storm och få kan låta bli att älska den modiga lilla grisen.

Text: Camilla Bergvall

10

Djur finns överallt. Ibland är de lite hemliga av sig men om du hittar deras spår kan du kanske ändå lista ut vad de har för sig. Det spelar ingen roll om du bor mitt inne i stan eller om du bor ute på landet, djuren och deras spår är närmre än du tror. Det blir fotspår när de går, de lämnar spår efter sig när de äter, sover och bajsar. Det är bara att ta fram detektiven i dig och börja leta!

Ta med dig en skrivbok att skriva upp spåren i, en penna att skriva med och ett måttband för att mäta fotspår och bajs med. Det kan vara äckligt med bajs, kanske vissa människor tycker, men det är ett väldigt bra sätt att spåra djur på. Du kan till exempel lätt se skillnad på om det är ett rovdjur eller ett växtätande djur som bajsat. Rovdjuren lämnar korvar efter sig medan växtätarna oftast lämnar runda pluppar. Tänk på att bajset från djurungar kan vara mindre än de vuxna djurens, men de har samma form. Om du hittar bajs på en stubbe eller sten så kan det betyda att djuret har markerat sitt revir där så att andra djur ska se det. Det kan lukta riktigt illa ibland men betyder att du är något eller någon på spåren.

Då kör vi! Kom ihåg att vara försiktig när du spårar, så att du inte skrämmer något djur av misstag. De är oftast närmre än du tror, kanske spanar de på dig, när du spårar efter dem!

Text: Camilla Bergvall

Minifokus

11

Lär dig vad djuret äter Det är störst chans att hitta ett djurs spår där deras mat finns.

Leta på rätt ställeLerig och blöt mark är bra att leta fotspår på. När det är snö kan du spåra nästan var som helst. När det har regnat kan du leta efter spår under träd och buskar, där finns ofta tydliga spår kvar eftersom de har skyddats från att regna bort.

Kom tillbakaSkriv upp när och var du hittade ett spår. Mät fotspåret och ta bilder på det om du har en kamera med dig. Besök sedan platsen igen flera gånger, djur kommer nämligen ofta tillbaka till platser de har varit på innan.

Titta åt alla hållDet kan finnas spår överallt, inte bara på marken. Glöm inte att titta upp i träden och i buskar.

AllemansrättenI Sverige får du lov att gå på andras mark om du är försiktig och rädd om naturen. Men tänk på att inte gå för nära någons hus.

Var kom du själv ifrån?Kom ihåg var du själv kom ifrån när du började spåra så att du inte går vilse.

12

Ekorren är en gnagare som trivs lika bra i skogen som i villaområde. Ekorren är bra på att klättra och tycker om att äta gran- och tallfrön från kottar, hasselnötter, svamp och bär. Ekorren gil-lar samma svampar som människan och gnager gärna lite extra på en Karl-Johan eller kantarell.

Leta efter spår• Ekorrenharfavoritträddärdeäter,letadärför

under barrträd efter kottar där fröna blivit upp-ätna. Då är chansen stor att du hittar resterna från en eller flera ekorrars middag. Om du hittar svampar som är trädda på grenar eller sparade i grenklykor är chansen stor att det är ekorrens skafferi. Skriv upp dina fynd, men låt maten ligga kvar så att ekorren inte behöver gå hungrig.

• Ekorrensbajssernästanutsomrundakulor,men är lite spetsigt i ena änden.

• Ekorrenharflerabon.Oftastbyggerderundabon uppe i träd, men de kan också flytta in i gamla fågelholkar eller hål i trädstammar.

• Fotspårenfrånenekorrebörjarochslutarofta vid ett träd. Framfoten är 3-4 centimeter medan bakfoten är 5-6 centimeter. Ekorren har långa tår, fyra på varje framfot och fem på varje bakfot, som kan synas i spåret. Ibland kan du till och med se avtryck från deras klor.

Spaningstips Börja leta där det finns mycket barrträd, kika efter matrester, bajsspår eller spår från ekorrens tassar under träden.

I Sverige finns det två sorters harar, fältharar och skogsharar. Fältharen är större än skogsharen och båda två letar helst mat på natten och sover på dagen. Harar tycker om att äta bärris, örter, gre-nar och bark från lövträd och buskar. Haren är ett listigt djur och för att inte fiender ska följa efter dem så kan de gå en bit i vatten eller gå tillbaka i sina egna spår, för att förvirra.

Leta efter spår• Harenharsylvassatändersomdekanknipsa

av grenar med så att det ser ut som om det är gjort av en sax. Kolla i buskar och långt ner på trädstammar, kanske har det varit en hare där och kalasat på grenarna och barken.

• Harensläppersmårundakuloravbajs,oftaien hög. Du kan ibland följa efter bajsets spår.

• Denbästasovplatsenharenvetäriengropimarken eller under en buske. För att lura sina fiender brukar de springa runt boet i förvirrade mönster för att fienden inte ska hitta dem i boet.

• Harensframtassharfyratårochär5-7cen-timeter lång. Baktassen är 7-10 centimeter lång och ser ut att ha sex tår, men två av dem är egentligen hårkuddar som ser ut som tår i avtrycket. Oftast när haren springer så sätter den bara ner framdelen på baktasen och då ser framtassarna större ut än baktassarna i spåret.

SpaningstipsLeta efter bajs och fotspår, haren lämnar ifrån sig omkring 400 runda bajskulor om dagen och deras fotspår är lätta att känna igen.

Igelkotten är ett sömnigt djur som bara är vaken sex timmar om dagen och sover hela vintern. En igelkott föds med hundra taggar och när de har blivit vuxna så har de över sju tusen taggar på kroppen.

Leta efter spår• Detkanvarasvårtatthittamatspårfrånen

igelkott eftersom de glufsar i sig det mesta under sina kvällspromenader, alltifrån insekter till fågelungar.

• Insekterochdaggmaskarärigelkottensvik-tigaste föda, därför kan deras bajs glänsa av skalbaggsrester.

• Omduhittarettruntboientätbuskekandet vara en igelkotts. Ibland flyttar de också in under ett hus eller bäddar ner sig i en hög av kvistar och löv.

• Igelkottensspårsernästandubbeltutefter-som de sätter bakfoten precis bakom framfo-ten när den går. Deras tår ser toppiga ut och fotspåren ska vara ungefär 3 cm långa. Efter-som igelkotten har väldigt korta ben så kan du ibland se att de har släpat magen i marken när de har gått.

SpaningstipsLeta i parker eller trädgårdar när det börjar bli mörkt. Igelkotten är ett av de få vilda djur som trivs nära människor. Men var försiktig, de kan vara lättskrämda ändå.

Rävar är duktiga jägare men äter ändå gärna sopor och rester från oss människor om de får chansen. De snyltar gärna också på andra rovdjurs byten.

Leta efter spår• Rävensparargärnamatomdenfångatett

stort byte. De tar med sig maten hem till sin lya.

• Rävensbajsserutsomhundbajsochluktarväldigt illa. Du kan hitta det på vägar eller på stubbar. Bajskorven är avlång och avslutas oftast med en jättetunn spets.

• Rävenborienlyasomärgrävenimarken.Ut-anför brukar marken vara sliten och upptram-pad. Det kan vara skräpigt utanför av gamla matrester och lukta illa från rävens kiss.

• Rävensfotspårär5-7centimeterlångaochkanlätt misstas för en hunds. Räven har fyra tår och de två i mitten sitter precis bredvid varan-dra och bildar en spets framtill i spåret. Rävens spår ringlar sig ofta fram eftersom räven stan-nar och lyssnar eller luktar efter sorkar.

SpaningstipsSpana efter rävspår på åkrar där det inte odlas något längre, där brukar det finnas mycket sorkar och möss som räven jagar.

13

Foto: Daniel H

aglund

14

glass åt alla!

Vinn boken Glass åt alla! Gå till formuläret på raddadjuren.se/tavling och fyll i dina uppgifter så är du med och tävlar om en glassbok.

Tävlingen pågår till och med den 3 augusti 2014.

Tävling!

Foto: Sofia Säljö

INGREDIENSER:

4-5 dl soja/havre-mjölk3 msk majsstärkelse1 ½ dl socker3 msk neutral olja1-3 krm vaniljpulver2 ½ dl soja/havre-vispgrädde

GÖR SÅHÄR:

Vispa ihop mjölk och majsstärkelse i en kastrull och koka upp. Ta av från plattan när blandningen tjocknar och rör ner socker, olja och vaniljpulver.

Låt kallna helt och rör ihop med vispgrädde. Häll i glassmaskin eller ställ in i frysen.

Utan glassmaskin rör du med jämna mellanrum (10 till 30 minuter) tills glassen börjar bli fast, ungefär 3 till 5 timmar.

Sedan den tjocknat ordentligt kan du låta den stå i frysen i 1 till 2 timmar utan omrörning innan servering för att det ska bli lagom konsistens. Ta ut 10 till 30 minuter innan den ska serveras om den stått längre i frysen.

Recept: Karolina Tegelaar. Receptet finns i Djurens Rätts bok

Glass åt alla!

INGREDIENSER:

3 dl nötter3 msk kokosflingor3 msk socker1 msk margarin1 tsk flingsalt

GÖR SÅHÄR:

Hacka nötterna. Lägg nötterna, margarin, sock-er och salt i stekpannan. Du måste vara noga med att röra hela tiden så att det inte bränns. Det blir väldigt varmt så var försiktig och ta hjälp av en vuxen. När det är gyllenbrunt är det klart!

Sprid ut nötkrosset på ett bakplåtspapper och låt det svalna.

Recept: Sofia Säljö

INGREDIENSER:

2 ½ dl soja/havre-grädde½ dl soja/havre-mjölk1 dl socker1 dl sirapen nypa salt

GÖR SÅHÄR:

Låt ingredienserna småkoka i ungefär 10-15 minuter.

Det går inte att säga exakt hur lång tid det tar eftersom det beror på vad du har för kastrull och hur varm plattan är.

När såsen har blivit lite seg och ha fått en fin kolafärg är den klar!

Recept: Karolina Tegelaar. Receptet finns i Djurens Rätts bok

Glass åt alla!

Vaniljglass åt alla! Nötkross på glassen

Kolasås

Blanda gärna några olika sorters nötter. Hasselnötter, mandel och pistage passar bra ihop. Eller kanske cashew, valnötter, paranötter och macadamia? Välj de sorter som du gillar!

15

24

25

Roligaste

klubben där du får

lära dig om djur!

Du får Rädda Djurens

Klubbnytt sex gånger varje

år och ibland till och

med en liten present

som klistermärken

eller en knapp.