Kommundialogen – ögonblicksbilder och åsikter om sjukvården i Norrbotten

Projekt Närsjukvård 2010-06-02 11

Kommundialogen – ögonblicksbilder och åsikter om sjukvården i Norrbotten

Här redovisas ett brett urval av synpunkter och åsikter som framförts under de 41 dialogmöten som genomförs under april till och med maj 2010 under följande rubriker

• Kommunala röster om samverkan• Psykisk ohälsa - allmänt• Psykisk ohälsa – yngre• Vård- och utskrivningsplanering• Ifrågasatta resor• Ris och ris• Folkhälsoarbete• Distansöverbryggande lösningar• Glesbygdsfrågor• Personalförsörjning• Önskemål om nya eller utökade verksamheter• Diverse synpunkter• Frågor och påståenden• Synpunkter på begreppet närsjukvård


Kommunala röster om samverkan

• Vi saknar samråd på politisk nivå där vi kan diskutera vad-frågor

• Vi saknar kontinuerligt information om gemensamma resurser, exvis om de barnhälsovårdspsykologer som finns i primärvården

• I stort sett fungerar samverkan bra

• Samverkan bygger på respekt för varandras kompetens- och ansvarsområden. Läkarnas övertramp (bedömningar som kommunen ska göra) skapar problem

• Läkare tror sig kunna avgöra vilka ändringar som behövs i bostaden

• Norrbus, trögt i början men lyckad gemensam utbildning, ett klart lyft

• Respekt för olika roller är centralt, vi ska inte ifrågasätta den andra huvudmannens kompetens eller resurser



• Ibland svårt att samverka pga landstingets indelning i divisioner

• Samverkan fungerar bra på fältet, fungerar bra med utskrivningsklara patienter

• Vackra ord om samverkan som klingar ihåligt

• Vi saknar en naturlig lokal motpart på landstingssidan som vi kan utveckla dialogen med

• Både politiken och tjänstemannanivån behöver samverka bättre. Landstinget ligger dåligt till

• Stora förhoppningar kring Norrbus



• OBS-platsdebatten väl känd, vi tycker inte att de skötts på ett bra sätt

• Svårt känna entusiasm för dialog efter OBS-beslutet• Skattebetalarna struntar i vem som gör vad, vi måste utgå

från det• Vi har ett ställningskrig där alla jobbar efter sin världsbild.

Primärvården pekar med hela handen och säger – det här måste ni göra

• Vi pratar inte samma språk, vad är egenvård, var är hemsjukvård



• Diskussionen/bråken kostar ofta mer än åtgärden i sig

• Samverkan har diskuterats de senaste 20-30 åren men inget radikalt har hänt

• Mycket bra samverkan med landstinget, öppen och bred dialog. Finns dock alltid förbättringsutrymme

• Samarbetet mellan distriktssköterskor och hemtjänstpersonal fungerar bra, lokala samverkansmöten också bra



• Gott samarbete med vårdcentralen

• Kommunen upplever inte tillräckligt god vilja till samverkan från vårdcentralens sida

• Bra samarbete med vårdcentralen kring personer med missbruksproblem

• När gränssnitten är otydliga blir kommunen gisslan och står oftast med ”Svarte Petter”

• På det stora hela fungerar det ganska bra

• Ibland är vi långt ifrån varandra; oacceptabelt att läkare remitterar till särskilt boende



• Samarbetet mellan distriktssköterskor och hemtjänstpersonal fungerar inte problemfritt trots regelbundna träffar

• Samverkan med primärvårdens regionchef fungerar inte som vi vill

• Vi måste rigga upp en samverkansorganisation med klara rutiner som inte är personbunden

• Efterlyser bättre dialog inför planerade/beslutade förändringar, t ex bassängavtalet

• För det mesta fungerar det bra men gränsdragnings-problematiken finns

• Stolta över familjens hus, väl fungerande BUP

7


Psykisk ohälsa - allmänt

• Saknar mellanvård, patienterna skrivs ut för snabbt från psykiatrin

• Går det inte att följa upp patienter bättre inom psykiatrin

• Beteendevetare borde vara en viktig resurs inom närsjukvården

• Många som fått sluten psykiatrisk vård klagar på miljön

• Signaler till kommunen fungerar inte särskilt bra när föräldrar har psykisk ohälsa



• Prioritera psykiatrin, inför mellanvårdsnivå i hela länet

• Viktigt med insyn även i psykiatrin, personer faller mellan stolarna

• Samarbetet med psykiatrin fungerar inte• Missbruksvården fungerar inte, ingen tar ansvar,

inget händer• Personer med funktionshinder och psykiskt sjuka

far illa inom vården• Psykisk ohälsa hos äldre ett växande problem



• Vi får vänta otroligt länge på att psykiatrin ska skriva intyg som behövs för den fortsatta vården

• Psykiatrin fungerar inte bra• Psykiatrin fungerar över huvud taget inte• Psykiatrin en sluten kokong• Psykiatrin ger bra handledning till

kommunerna



• Svårt för asylsökande att kontakta psykiatrin, skamligt i många kulturer

• Sunderbyn – vårdplanering för pyskiskt sjuka fungerar inte alls

11


Psykisk ohälsa - yngre

• Svårt för ungdomar med psykisk ohälsa få stöd men lyckas man är den ofta bra

• Stora brister i vården av anorektiker• Filmens Jenny – vi får allt fler unga med ohälsa• Dramatisk ökning av unga kvinnor med psykisk ohälsa• Samarbete kring barn och unga fungerar ganska bra.

Viktigt att fortsätta arbetet med att implementera Norrbus• Tidig upptäckt viktigt, viktigt stäkra unga flickors

självkänsla och självförtroende• BUP finns inte i vår kommun, en stor brist



• Psykisk ohälsa hos unga kvinnor ett problemområde

• Oro över psykisk ohälsa, speciellt bland ungdomar. Svårare att söka i mindre kommuner, sämre tillgång till specialisthjälp

• Fånga upp ungdomarna tidigt• Saknar ungdomsmottagning• Ungdomar mår generellt sett bra, viktigt med

hälsosamtal i skolan• Ungdomsmottagning som fungerar bra



• Många ungdomar far illa• Vill öka antalet timmar på ungdomsmottagningen men

landstinget backar inte upp• Vi skulle behöva en familjecentral• Vi glömmer nästan alltid skolhälsovården, sällan med i

diskussionen• Goda exempel från skolhälsovården, t ex hälsosamtal• Norrbussamarbetet fungerar inte på grund av frånvaron av

BUP• Viktig samordna stödet runt barnen, stora besparingar

finns att göra


Vård- och utskrivningsplanering

• Betydligt snabbare utskrivning från Sunderbyn än t ex Gällivare

• Brister i den information som den slutna vården lämnar till primärvården

• Sjukhusen vill skriva ut så tidigt som möjligt, kommunerna vill ha tid att förbereda stöd

• Vårdplaneringen måste bli stabilare• Patienter skrivs ut från sjukhus för att sedan dö

efter ett par, tre dagar; det är omänskligt


Vård- och utskrivningsplanering

• Inte bra när palliativa patienter hamnar på ett vård- och omsorgsboende för att sedan dö ett antal dagar eller veckor senare

• Vårdplaneringen fungerar inte, speciellt inte för kunder med personlig assistent

• Samordnad individuell planering; kartläggning pågår – mycket positiv respons från såväl kommun som landsting

• Utskrivningsplaneringen från sjukhus är inte bra, fasta rutiner saknas

• Vårdplanering/Meddix fungerar inte som det ska


Ifrågasatta resor

• Hemskickad med bårtaxi efter svår operation; höll på att stryka med

• Bättre att doktorn kommer till patienten än att många patienter måste komma till doktorn för besök som endast tar några minuter

• Reumatiker Sunderbyn – bra exempel på hur specialisterna kan åka ut i länet

• Transporterna Kiruna – Sunderbyn inte bra, tågvärdinna som hjälper de gamla vore bra, alt busstransporter

• Besökstiderna ibland helt orimliga i förhållande till kommunikationerna


Ifrågasatta resor

• Varför kan inte specialisterna komma till oss, särskilt hörsel och synvård för äldre

• Vi har för litet underlag för att få ut specialister. Vi kommer inte ifrån resorna men reselogistiken kan göras bättre

• Dålig samordning vid sjukhusbesök, borde finnas en samordningscentral

• Ibland tas väldigt konstiga transportbeslut, som om man inte vet var kommunen ligger

• Stor oförståelse om länets geografi• Specialister som besöker primärvården bör utvecklas

vidare för att patienter ska slippa långa och tröttande resor


Ifrågasatta resor

• Speciellt äldre handikappade upplever de långa resorna som ett bekymmer

• Gamla som måste resa långt till sjukhus blir bara sämre• Bättre samordning av sjukhusbesök, många ska besöka flera

ställen• För 10 år sedan fanns specialistmottagningar; barn, hörsel, syn,

gyn, pacemaker• Resor för många äldre besvärliga, besöken bör samordnas bättre• Vården fungerar mycket bra men resorna tärande för äldre

personer• Väldigt jobba resor till Sunderbyn för många äldre reumatiker


Ris och ros

• Svårt få rätt behandling oavsett orsak, blir inte lättare när man blir äldre

• Vårdcentralerna måste bli bättre på att följa upp patienter som t ex haft hjärtinfarkt

• Neurologin eftersatt i hela Sverige, stort glapp mellan Sunderbyn och kommunerna – träning och rehabilitering oerhört viktigt

• Överbeläggningar i Sunderbyn ett ständigt problem, Luleå/Boden har den lägsta tillgången på vårdplatser i länet

• Nästan omöjligt för äldre att få en remiss

• Många äldre blir förvirrade av återuppringningssystemet


Ris och ros

• Svårt få tag i doktorer, vi tvingas ta äldre patienter till akuten där de får vänta i många timmar

• Barnsjukvården befinner sig i fritt fall

• Frustration över bemanning på vårdcentralen på kvällen

• Ingen eftervård inom primärvården efter kranskärlsoperation

• Rehabiliteringen för patienter med hjärt/kärl-sjukdomar har blivit sämre

• Bristande samordning med kommunen vid utskrivning av bla PCI-patienter


Ris och ros

• Ständiga sparbeting• Sjukhusen skriver ut patienter och läkemedel utan att

förstå verkligen som patienterna hamnar i• Vårdcentralens läkare borde ha bättre kompetens inom

reumatologin• Läkare drar sig många gånger för att remittera till

specialist med motiveringen ”Du vet väl att Du är för gammal”

• Rehabilitering saknas i stor utsträckning• Geriatrisk kompetens har urholkats sedan Ädelreformern

1992


Ris och ros

• Rehabiliteringen utanför sjukhusen fungerar inte

• Landstinget har dålig kompetens om människor med funktionshinder i kombination med demenssjukdom

• Landstinget har en föråldrad syn på hjälpmedel

• Oerhört bristfällig läkarmedverkan i SÄBO

• Distriktssköterskorna behöver vara tillgängliga i större omfattning

• Resurserna för rehabilitering i primärvården och i kommunernas särskilda boenden är otillräckliga

23


Ris och ros

• Rehabilitering på sjukhus fungerar ofta mycket bra• Jag har opererats 27 gånger, vi har en helt fantastisk vård• Duktig personal på sjukhuset• Vårdcentralen är bra på att remittera till specialister på sjukhus• Den som varit sjuk och fått vård vet att vi har en bra sjukvård i

Norrbotten• Ambulansverksamheten fungerar bra• Vårdcentralen fungerar fantastiskt bra• Mycket positivt bemötande• OBS-platserna mycket värdefulla• Vården fungerar överlag bra, liten kommun med god samverkan


Ris och ros

• Vi är oerhört nöjda med läkarmedverkan i särskilda boenden och läkemedelsgenomgångar

• Positiva erfarenheter av samverkan mellan kommunen och landstinget

• Den palliativa vården fungerar bra• Jouren fungerar bra• Mycket bra omhändertagande vid stroke• Bra demensteam• Hudkliniken Sunderbyn fungerar mycket bra• VAS-systemet är fantastiskt


Ris och ros

• Ambulanspersonalen är toppen• Mammografibussen som kommer ut är

mycket bra• Mitt i alla klagande och gnällande ska vi

komma ihåg att vi i Norrbotten förmodligen har världens bästa sjukvård

• Väl fungerande sjukhus som vi är stolta över


Folkhälsoarbete

• Mycket att vinna på att samordna folkhälsoarbetet

• Korpen kan spela en viktig roll för positiv livsstil, kan inte landstinget stötta det

• Positiva erfarenheter av trädgårdsarbete för rehabilitering av långtidssjuka

• Aktörer utanför landstinget kan göra nytta; föreningar och hälsoföretag

• Gemensamt ansvar för landstinget och kommunerna

• Problemområden; fetma, psykisk ohälsa unga kvinnor, hög alkoholkonsumtion


Folkhälsoarbete

• Viktigt nå föräldrarna för att barn och ungdomar ska utveckla ett sunt förhållande till mat

• Företagshälsor och andra som arbetar förebyggande måste återaktiveras

• Folkhälsoarbetet saknar kontinuitet, insatserna blir ofta dagsländor

• Primärvården borde göra strategiska planer för livsstilsfrågor och dra igång riktade insatser

• Mera engagemang från landstingets sida ifråga om rökning och motion


Folkhälsoarbete

• Friskvård viktigt, tickande fetmabomb; kommunerna och landstinget måste samarbeta

• Folkhälsoarbete kräver tvärsektoriell samverkan• Glöm inte egenansvaret• Använd fysisk aktivitet på recept• NLL har satsat på centrala tjänster för folkhälsa,

saknar samarbetsyta med kommunen• Äldres hälsa, viktig arbeta med

läkemedelsgenomgångar• Friskvård, vi måste börja med de små


Distansöverbryggande lösningar

• E-hälsa kan skapa trygghet hos äldre• KBT via internet ett exempel på hur vården

förnyas med hjälp av tekniken• Varför nyttjas inte senaste teknik bättre för att

stödja hälso- och sjukvård i glesbygd• I framtiden allt mer på distans, läkaren kan lika

gärna sitta i Umeå eller på Karolinska• Tekniska lösningar framöver, inte minst för att

minska resorna


Distansöverbryggande lösningar

• Teknisk utveckling kommer att möjliggöra distanskonsultationer med specialister i Sunderbyn

• Ständigt prat om e-hälsa och fantastiska projekt men det tycks vara svårt att föra ut det i praktisk vardag


”Glesbygdsfrågor”

• Vad händer med dsk-mottagningen och vårdcentralen; varför kan man inte utveckla verksamheten, lokaler finns?

• I väntan på ambulans måste lösas

• Viktigt med närsjukvård i glesbygd

• Närsjukvård ska vara nära och praktisk, öppna den nedlagda dsk-mottagningen

• OBS-platserna mycket viktiga för oss

• Var rädd om dsk-mottagningarna i byarna, de betyder oerhört mycket


”Glesbygdsfrågor”

• OBS-platser viktiga

• OBS-platser mycket värdefulla

• Tryggheten är vårdcentralen

• Problematiskt när läkare inte finns på vårdcentralen efter 1700

• Distriktssköterskemottagningarna i glesbygd är jätteviktiga


Personalförsörjning

• Viktigt med ordinarie läkare, inte stafetter

• Hur klarar man kompetensförsörjningen i framtiden

• Relativt bra demografisk utveckling jämfört med andra kommuner i Norrbotten

• Hur ska vi arbeta för att få flera fasta läkare till Norrbotten

• Hur ska vi lösa den stora bristen på ordinare allmänspecialister

• Var rädda om ST-läkarna, arbeta i team

• Fler geriatriker behövs i framtidens närsjukvård, kan vi internutbilda andra specialister

• Distriktssköterskor bör få förskrivningsrätt, tillsammans med sjukgymnaster, kuratorer etc kan de avlasta distriktsläkarna



• Allt färre ska vårda allt fler, ekvationen går inte ihop

• Friska 65-75-åringar en slumrande resurs som borde tas till vara

• Vi tror på en hygglig befolkningsutveckling i vår kommun

• Stor oro för rekryteringen av allmänläkare

• Problemet med stafettläkare

• Kommun, landsting och näringsliv borde ha en gemensam strategi för att få unga att stanna eller återvända efter utbildning

• Omvårdnadsutbildning lockar få, kommer inte att klara av att täcka framtidens behov

• Problem att primärvården är uppbyggd på stafettläkare

• En del stafettläkare fungerar mycket bra



• Vi måste utbilda tillräckligt med läkare• Antalet sökande till omvårdnadsprogrammet har ökat• Stafettläkarsystemet måste avskaffas• Stafettläkare ett elände, många kan inte ens prata svenska• Inga problem att rekrytera personal till kommunen• Stafettläkeri ger ingen kontinuitet, stoppa detta otyg• Vi måste bli bättre på att ta tillvara invandrares kompetens• Vi har inga stora pensionsavgångar den närmaste tiden

som vi inte kan ersätta, inga problem att få vikarier• Frivilligorganisationer måste engageras i äldreomsorgen

för att stötta upp aktivitetssidan


Önskemål om utvecklade eller nya verksamheter

• Dagsjukvård

• Hospiceenhet

• Lasarettsanknuten hemsjukvård

• Screening av benskörhet

• Mellanvårdsform för psykiskt sjuka

• VIP-intag på sjukhuset för palliativa patienter

• Ta fram ny version av egenvårdsboken

• Bättre uppföljning av patienter med demenssjukdom

• Äldremottagning


Önskemål om utvecklade eller nya verksamheter

• Vårdkoordinatorer• Smärtläkare• Hot-line mellan äldrevården och vårdcentralen• Regelbundna hälsokontroller för äldre• Behov av mellanvårdsplatser• Direktinskrivning från primärvården till sjukhus• Fler geriatriker• Geriatriker på vårdcentralerna• Lokal patientombudsman• Alternativa behandlingsmetoder• Folkhälsoenhet på vårdcentralen tillsammans med kommunen


Diverse synpunkter

• Låt staten och kommunerna sköta vården, lägg ner landstingen

• Utflyttning, åldrande befolkning, försämrad skattekraft – hur klarar vården det?

• Borde inte landstinget placera ut hjärtstoppapparater

• Anhörigas situation måste uppmärksammas, behöver bättre stöd

• 75% av äldreomsorgen sköts av make/maka men det ska egentligen vara ett komplement, inte tvärtom

• Viktigt med avlastning av anhöriga


Diverse synpunkter

• Speciella behov och förutsättningar på grund av många inflyttande med finskt ursprung; tvåspråkig kommun

• Utveckla samarbetet över gräsen, finsk sjukvård som en tillgång

• Stor samisk befolkning med speciella krav

• Höftoperationer, benbrott osv kan mycket väl centraliseras så att vi får sjukvård i kommunerna

• Blir man akut sjuk är man beredd att åka långt

• Prioritera kärnverksamheten, spara på annat


Diverse synpunkter

• Lägg ner några av de små sjukhusen, skulla spara miljardbelopp som kan läggas på närsjukvården.

• Stor oro för utvecklingen av primärvården på grund av vårdvalets ersättningssystem

• De som inte kan prata för sig får sämre vård• Beslutsvägarna för långa inom vården• Viktigt med lokal kompetens i fråga om

astma/allergri – räcker med en duktig sköterska• Övertro att vi ska kunna ha många specialister

lokalt, reser gärna långt för att få den bästa vården


Diverse synpunkter

• Kvalitetsaspekten central, inte bara en fråga om fysisk närhet

• Vad är det för vits med närsjukvård när landstinget lagt ner distriktssköterskemottagningen


Frågor och påståenden

• Är ryktet att reumatologen ska läggas ner sant• Kommer bassängträningen att försvniaa• Hur sköts medicineringen av äldre, de verkar kunna

få hur mycket läkemedel som helst• 3000 gamla dör av fallskador varje år,

felmedicinering är orsaken• Kommer sjukhuset att monteras ner och bli en

vårdcentral till slut • Varför får inte äldre ligga kvar någon extra natt

efter PCI



• Varför skickat hjärtpatienter till Gällivare och inte till Sunderbyn

• Ska vi förbättra närsjukvården och samtidigt dra ner, hur går det ihop

• Varför har utlandsresorna för reumatiker tagits bort

• Hur hantera anhöriga på ett bra sätt• Var har våra duktiga internmedicinare tagit vägen

– hur förhindra att alla blir allt mer specialiserade



• Varför följs inte handlingsöverenskommelserna (HÖK) inom diabetesvården

• Varför står det inte i kallelsen till sjukhuset att man får ta med följeslagare

• Varför kan inte andra utanför sjukvården i länet få tillgång till journalen

• Är det sant att intensiven ska läggas ner• Jag har min läkare på sjukhuset, varför måste jag

gå omvägen via vårdcentralen• Varför finns inte lungröntgen i Gällivare



• Hur tänker landstinget kring strukturfrågorna

• Törs politikerna fatta beslut om neddragningar i sjukhusvården för att behålla eller öka resurserna i närsjukvården

46


Synpunkter på begreppet närsjukvård

• Hur ska närsjukvård definieras när vården blir allt mer specialiserad

• Hur definieras det med hänsyn till olika förutsättningar i länet

• Tillgänglighet, närhet och trygget måste vara grunden• Trygghet är ledordet; sällansjukvård behöver koncentreras

för att garantera kvalitet• Vad menas egentligen• Vad är det för skillnad på närsjukvård och primärvård• Handlar det om att lägga ner sjukhus• Närsjukvård – finns det någon som inte är prioriterad?

Documents

Kommundialogen – ögonblicksbilder och åsikter om sjukvården i Norrbotten