Kommunikationskoncept och profilprogram för Pigalle AB

F A R B O D B O Z O R G Z A D

Examensarbete Stockholm, Sverige 2008

Kommunikationskoncept och profilprogram för Pigalle AB

F A R B O D B O Z O R G Z A D

Examensarbete i medieteknik om 15 högskolepoäng vid Högskoleingenjörsprogrammet för medieteknik Kungliga Tekniska Högskolan år 2008 Handledare på CSC var Christer Lie Examinator var Roger Wallis TRITA-CSC-E 2008:115 ISRN-KTH/CSC/E--08/115--SE ISSN-1653-5715 Kungliga tekniska högskolan Skolan för datavetenskap och kommunikation KTH CSC 100 44 Stockholm URL: www.csc.kth.se

Kommunikationskoncept och profilprogram för Pigalle AB

Sammanfattning

Pigalle skor har sedan starten 1983 levererat kvalitetsskor och accessoarer i sina lokaler

i centrala Linköping. År 2007, skedde ett ägarbyte och de nya ägarna ville arbeta fram

ett nytt kommunikationskoncept samt framtagning av ett nytt profilprogram. Med nya

produkter och nyrenovering behövdes kommunikationen och utvecklingen för den nya

produktlinjen ses över.

Syftet med projektet var att hitta en lösning på butikens nya visuella kommunikation

och profilering samt hitta rätt tryckmetod för produkterna.

Med hjälp av litteratur och inspiration från branchföreträdare har material tagits fram

som har applicerats på företagets visuella kommunikation.

Genom att förstå vilken identitet företaget sökte har en logotyp tagits fram som har legat

till grund för den grafiska manualen. Produkter som krävde tryck har producerats i vald

tryckmetod där kostnad, kvalité och geografisk läge har varit de viktigaste faktorerna.

Communication concept and corporate identity for Pigalle AB

Abstract

Pigalle shoes have since the start in 1983 delivered quality shoes and accessories in

their store in central Linköping. In 2007, a owner change took place and the new owners

wanted to have a new communication concept and come up with a new corporate

identity. With new products and a store make-over it was needed that the

communication was evolved and the development for the new product line was

reviewed.

The aim of the project was to find a solution to the store’s new visual communication

and identity and to find the right printing method for the products.

With the help of literature and inspiration from professional representatives, materials

has been produced and put to work in the enterprise’s visual communication.

Through understanding which identity the company sought for, a logotype has been

produced which has been the foundation for the graphic manual. Products that required

printing have been produced in select printing methods where cost, quality and

geographic location have been the most important factors.

Förord

Jag vill tacka Kelly Svensson för att jag fick möjligheten till detta projekt och Mikael

Lundin på reklambyrån Vardag AB som har handlett mig under arbetet. Jag vill också

tacka Christer Lie, min handledare på KTH. Ett stort tack riktas också till

korrekturläsaren Sara Ring.

Innehållsförteckning 1. Inledning ..........................................................................................................................................1

1.2 Bakgrund ...................................................................................................................................1 1.3 Syfte ...........................................................................................................................................1 1.4 Mål .............................................................................................................................................1 1.5 Arbetsgång ................................................................................................................................1

2. Profilering........................................................................................................................................2 2.1 Identitet......................................................................................................................................2

2.1.1 Teknisk identitet ................................................................................................................3 2.1.2 Miljöidentitet .....................................................................................................................3 2.1.3 Individuell identitet ...........................................................................................................4 2.1.4 Grafisk identitet .................................................................................................................4

2.2 Grafisk profilering ....................................................................................................................4 2.2.1 Vad omfattar en grafisk profil?.........................................................................................4 2.2.2 Företagsnamn.....................................................................................................................5 2.2.3 Logotyp ..............................................................................................................................5 2.2.4 Färger .................................................................................................................................6 2.2.5 Företagsmärke....................................................................................................................6 2.2.6 Typografi............................................................................................................................6 2.2.7 Grafisk manual...................................................................................................................7 2.2.8 Arbetsgång .........................................................................................................................8

3 Tryckteknik.......................................................................................................................................9 3.1 Offsettryck.................................................................................................................................9 3.2 Screentryck..............................................................................................................................10 3.3 Digitaltryck..............................................................................................................................11 3.4 Trycktekniker i jämförelse .....................................................................................................12

4. Grafisk Profil till Pigalle...............................................................................................................14 4.1 Önskat koncept........................................................................................................................14 4.2 Genomförande.........................................................................................................................14

5. Resultat ..........................................................................................................................................14 5.1 Logotyp....................................................................................................................................14 5.2 Typsnitt....................................................................................................................................15 5.3 Färger.......................................................................................................................................16 5.4 Tryck stationaries....................................................................................................................16

5.4.1 Visitkort............................................................................................................................16 5.4.2 Brevpapper och block......................................................................................................16 5.4.3 Skyltar ..............................................................................................................................17

5.5 Internet.....................................................................................................................................17 6. Slutsats ...........................................................................................................................................17 Bilaga A .............................................................................................................................................18 Bilaga B .............................................................................................................................................19 Litteraturlista .....................................................................................................................................22

1

1. Inledning

1.2 Bakgrund Pigalle skor har sedan starten 1983 levererat kvalitetsskor och accessoarer i sina lokaler

i centrala Linköping. I mitten av år 2007 skedde ett ägarbyte och de nya ägarna ville

arbeta med ett nytt kommunikationskoncept samt framtagning av ett nytt profilprogram.

Med nya produkter och nyrenovering krävs det att kommunikationen ses över och följer

utvecklingen och därmed når en ny nivå.

1.3 Syfte Som det ser ut idag är Pigalles formspråk inarbetat och tyvärr daterat. Tanken från de

nya ägarna är att få fram en produktlinje som är modernt och följer trender. Därför är

det av största vikt att produkterna lyfts fram i all kommunikation. Konkret sagt behövs

en stilenlig och stabil grund att stå på.

1.4 Mål Inom ramen för detta examensarbete är syftet att hitta en lösning på butikens nya

visuella kommunikation och profilering samt hitta rätt tryckmetod för produkterna. En

lösning som arbetas fram med utgångspunkt från butikens målgrupp och produkter.

1.5 Arbetsgång Arbetet kommer i huvudsak kunna göras hemifrån men jag räknar med ett flertal resor

ner till Linköping. För detta projekt kommer främst programvaran Adobe CS2

användas, då i första hand Illustrator, Photoshop och InDesign.

För att få en förståelse inom grafisk profilering och kommunikation kommer även en

viss fördjupning göras inom detta område med hjälp av litteratur och kontakt med

branschföreträdare.

2

2. Profilering För ett företag är en enhetlig grafisk profil en viktig egenskap. För att bygga upp ett

varumärke krävs det en enhetlig profil. Det som kommer att beskrivas i detta avsnitt är

de olika element som ingår i en grafisk profil.

2.1 Identitet För ett företag är identiteten livsavgörande. På samma sätt som när en människa går

genom en identitetskris kan ett företag gå genom samma svåra situation. Arbetet med

företagsidentiteten börjar med affärsidén. Företagets ledning har oftast en tydlig vision

och det är därför viktigt att samma personer finns med i framtagning av profilen. För att

kunna börja med arbetet av identiteten krävs det att vissa krav uppfylls som står i

grunden för företaget.

• Identitet, det företaget är.

• Profil, det som eftersträvas.

• Image, det företaget uppfattas som.

• Vision, framtiden.

Dessa fyra olika begrepp är viktiga och bör inte förväxlas. Begreppen blir viktiga i

arbetet med företagsidentiteten där målet kan sammanfattas i följande struktur:

• Tydliggöra företagets affärsidé.

• Motsvara med företagets företagskultur och ledningsform.

• Bidra till ökad bekantskap om företaget.

• Bidra till en enhetlig och positiv bild av företaget.

• Bidra till en känsla av samhörighet internt och externt.

• Bidra till effektiv marknadsföring och reklamproduktion.1

1 Bo Bergström 1998. Effektiv visuell kommunikation sid 206 - 209

3

En stark och tydlig identitet för ett företag kan bidra till att försäljningen ökar men även

att företagets livslängd ökar. En uttrycklig identitet skapar motivation och trygghet.

Medarbetare kan lättare förstå företagets syfte, affärsidé och möjligheter, och kan

därefter inse vikten av den egna arbetsinsatsen som slutligen påverkar företagets

resultat.

En identitet appliceras inte bara på logotyp utan kan ”bäras” till exempel av produkter,

inredning, annonser, personalkläder, skyltar och tjänster.

En företagsidentitet kan delas in i fyra underställande delar. Dessa fyra delar är olika

profileringar och delas in i miljö, teknisk, individuell och grafisk identitet.2

De tre första identiteterna kommer att beskrivas kort nedan medan den sista delen om

grafiska identiteten kommer fördjupas.

2.1.1 Teknisk identitet Den tekniska profilen omfattar företagets tjänster och produkter men kan även innefatta

forskning och utveckling. Det kan exempelvis innebära att nya produkter utvecklas

inom företagets riktlinjer. 1

2.1.2 Miljöidentitet Företagets identitet när det gäller miljön innebär allt från exteriör till interiör. För att

kunna attrahera sin målgruppskund bör miljön följa sin produktlinje. Företag inom

samma bransch kan tendera att ha liknande produkter och tjänster och därför blir det allt

mer viktigt att butiken attraherar kunden. Det är viktigt att företagets identitet appliceras

på miljön för att tydliggöra vad som vill förmedlas till kunden. Det blir alltmer vanligt

att arkitekter, inredare och grafiska formgivare samarbetar eftersom butikens utseende

ses som en marknadsföringsinvestering.3

2 Bo Bergström 1998. Effektiv visuell kommunikation sid 210 3 Ibid sid 210 - 211

4

2.1.3 Individuell identitet Den individuella profileringen omfattar personalens kompetens och utbildningsfrågor.4

För att kunden ska få ett bemötande som återspeglar företags riktlinjer är det exempelvis

viktigt hur personalen bemöter kunden i telefon, reception och butik.

2.1.4 Grafisk identitet Den grafiska identiteten är den som syns mest och kan upplevas som den mest viktiga.

Med den grafiska identiteten eller profileringen är målet att återspegla företagets

visuella vision, kommunikation och produktlinje. En mer djupgående redogörelse för

den grafiska profileringen görs i nästa avsnitt.5

2.2 Grafisk profilering För ett företag är den grafiska profilen en betydande och ibland avgörande faktor när det

gäller framgång och överlevnad. När det pratas om grafiska profiler finns det många

omfattande punkter men jag har valt att begränsa redogörelsen till väsentligheten för

mitt arbete.

2.2.1 Vad omfattar en grafisk profil? En grafisk profil är företagets främsta visuella kommunikation mot kunden. Den

grafiska profilen omfattar till exempel logotyp, visitkort, skyltar, brevpapper, kuvert,

namnskyltar, bilar, förpackningar, påsar, annonser, hemsidor och mycket annat.6

För att kunna få en direkt kontakt genom alla medier mot målgruppen eftersträvas att

den grafiska profilen appliceras på företagets produkter. I grunden för en grafisk profil

ligger typografi, färg och form. Mer om detta i följande avsnitt.

4 Bo Bergström 1998. Effektiv visuell kommunikation sid 210 5 Ibid sid 210 6 Ibid sid 211

5

2.2.2 Företagsnamn När ett företag väljer ett företagsnamn som ska representera deras produkt vill företaget

ha ett slående och effektivt resultat. Det finns olika vägar att gå när ett företagsnamn

väljs. Beroende på produkt och affärsidé kan namnet representera företaget positivt men

kan även ge missdirektiv. Ett företagsnamn går, till skillnad från företagssymbol, uttala

och skriva. För att få ett exempel på företagsnamn och dess betydelse finns en äldre och

en aktuell företagshistoria. 1881 lämnade George Eastman sitt arbete för att starta ett

eget fotoföretag. På den tiden hade inte företag slumpmässiga namn åt seriösa produkter

men George Eastman döpte produkten till Kodak. Det upplevdes av många som ett

konstigt namn som inte betydde något. Eastmans motivering till namnet var att det var

kort, omöjligt att förväxla och omöjligt att uttala fel.7

2.2.3 Logotyp En logotyp är en del av företagets namn som ska återgiva produkten i ett speciellt valt

teckensnitt. En bra logotyp ska reflektera företagets affärsidé, verksamhet och anda.

Logotypen och företagsnamnet har mycket gemensamt och det bör finnas en ”röd tråd”

genom dessa två element. För att få en grund till en stark och koncist logotyp ska

följande krav uppfyllas:

• Kunna skiljas från konkurrenter

• Vara lättläslig

• Enkel att stava

• Ska kunna visualiseras i en bestämd färg

• Tidlös

• Lagligt försvarbart 8, 9

7 Paul Arden 2006. Vad du än tänker tänk tvärtom sid 12 8 Marty Neumeier 2007. ZAG sid 85 9 Bo Bergström 1998. Effektiv visuell kommunikation sid 212

6

2.2.4 Färger För att kunna välja färgsättning för en grafisk profil ska tyngden läggas på hur företaget

vill förmedla känslor. Återigen har ett viktigt samspel mellan den grafiska formgivaren,

arkitekten och företagsledningen uppstått. Den färgsättning som väljs ska synas genom

hela den grafiska profilen.10 Detta kan innebära allt från logotypen till färgerna på

blommor inne i butiken.

2.2.5 Företagsmärke För att kunna utveckla en logotyp eller ett företagsnamn kan ett företagsmärke vara ett

bra komplement. Ett företagsmärke kan vara en symbol eller en bild som får en direkt

association till företags produkt eller tjänst. Ett inarbetat företagsmärke kan användas

separat utan logotypen som till exempel på kläder. För mindre kända företag kan ett

företagsmärke vara ett bra kompletterande verktyg för att kunna kännas igen lättare. För

att ett företagsmärke ska kunna ge en positiv effekt bör följande bestämda punkter

uppfyllas:

• Enkel och grafiskt tydlig

• Originell

• Lämplig i olika sammanhang

• Tydlig i alla storlekar samt i både färg och svartvitt.11

2.2.6 Typografi Grafisk formgivning innefattar typografi som utgör själva utformningen av bokstäver,

teckenavstånd, ordmellanrum, satsbredd, radavstånd och rubriker.12

10 Bo Bergström 1998. Effektiv visuell kommunikation sid 215 11 Ibid sid 212 - 214 12 Christer Hellmark 2000. Bokstaven, ordet, texten sid 12

7

Ett teckensnitt, som nu mera allt oftare kallas för font, är en modern beteckning för

typsnitt. Ett typsnitt omfattar ett fullständigt alfabet där bokstäver, siffror och tecken

ingår. Typografins viktigaste angivelse är att texten blir lättläslig och anpassad efter

profileringen. För att kunna välja ett teckensnitt till en text krävs att formgivaren förstår

sammanhanget i texten och dess budskap. En produkt har ett budskap som ska

förmedlas och det är formgivarens uppgift att hitta rätt teckensnitt. De mest användbara

teckensnitten kan delas in i två olika grupper:

• Antikvor

• Sanserifer

Antikvorna har sitt kännetecken i förekomsten av seriffer. Dessa teckensnitt har mjuka

bågformer och seriffer vid ”fötterna”. Antikvor står för en majoritet av det vi läser.

Exempel på typsnitt inom antikvorfamiljen är Times New Roman och Georgia.

Sanserifer har till skillnad från antikvor inga seriffer. Tydliga kännetecken hos

sanserifer är att typsnitten har jämntjocka kurvor. Exempel på seriffer är Verdana och

Helvetica.13

2.2.7 Grafisk manual Framtagning av en grafisk profil kräver att regler sätts för användningen av

profilprogrammet. Reglerna för ett företags profilprogram kallas designprogram och

ingår i en grafisk manual. En grafisk manual ska förse personer inom den grafiska

produktionen med riktlinjer och mallar. I en grafisk manual för ett företag brukar

följande punkter ingå:

• Logotyp

• Företagsmärke

• Färgsättning • Mallar och regler för teckensnitt, layout och stationaries.

13 Bo Bergström 1998. Effektiv visuell kommunikation sid 92 - 95

8

Den grafiska manualen är till för att följas. Avvikelser från manualen kan ge följder som

minskad trovärdighet i varumärket och tveksamheter.14

2.2.8 Arbetsgång Målsättningen för en företagsprofilering är att få en gedigen och stark identitet.

Processen för en profilering kan delas upp i olika grundläggande milstolpar. Med hjälp

av Mikael Lundin från reklambyrån Vardag AB har en processlista (Figur 1) stått till

grund mitt arbete.

Figur 1: Processens milstolpar och arbetsgång.

14 Bo Bergström 1998. Effektiv visuell kommunikation sid 212

9

3 Tryckteknik En del i arbetet syftar till lösningen för produktionen av profilprogrammet. Varje

produkt behöver produceras genom tryck och uppgiften är att hitta rätt tryckmetod

beroende på upplaga och kostnad. I följande avsnitt presenteras en teorietisk

redogörelse för vanliga trycktekniker och deras fördelar och nackdelar. Trycktekniker

som kommer behandlas är de som är intressanta för arbetet och eventuellt kommer

användas.

3.1 Offsettryck Offsettryck är den vanligaste tryckmetoden som används. Grundläggande principer för

ett offsettryck är samspelet mellan vatten och färg (Figur 2). Denna metod kallas även

ibland våtoffset men det finns ett undantag där det används ett silikonsskikt istället för

vatten. Den senare tryckformen är en vattenfri offset, även kallad torroffset.

Principen för båda är att de ytor som ska tryckas separeras från varandra genom deras

olika kemiska egenskaper. De tryckande ytorna består i regel av polymer och de icke

tryckande av aluminium. Ytorna med polymer drar till sig tryckfärgen medan

aluminiumplåten avvisar tryckfärgen. Tryckverket består av cylindrar och valsar. Under

ett varv i tryckverket passerar plåten först fuktvals, där de icke tryckande ytorna får ett

skikt av fuktvattnet. Färgen läggs sedan på från färgvalsen och fäster bara på de

tryckande ytorna. Färgen från plåtcylindern sätts sedan av på en gummiduk som sedan

pressar av tryckbilden på pappret som förs mellan gummicylindern och

mottryckscylindern.

Det finns två olika typer av offsettryck och dessa två är arkoffset och rulloffset.

Rulloffset används vanligen till tryck av något lägre kvalitet och för större upplagor där

vanliga produkter är tidningar, tidskrifter och foldrar. Med arkoffset trycker man direkt

från pappersark och lämpar sig för produkter som kräver hög kvalitet. Vanliga

produkter är affischer, visitkort och annat tryck av högre kvalitet. Till skillnad från

rulloffset där papperet sitter fast på rullar, innebär arkoffset att trycket sker på separata

pappersark. Tekniken är en dyrare teknik dels på grund av plåtproduktion och plåtintag

10

men har samtidigt större möjligheter för högkvalitativt efterbehandling. Arkoffset är den

vanligaste metoden för offsettryck i Skandinavien. 15

Figur 2: Exempel på strukturen på offsettryck.

Offsettryck har en hög startkostnad och ett lågt styckpris. I offsettryck kan det uppstå

flera olika oönskade fenomen så som misspass, nappning och noppor, smetning,

spegling, dubblering och hyssjning.16

3.2 Screentryck Screentryck är den tryckteknik som skiljer sig mest från de andra teknikerna.

Tryckmetoden används bland annat för att trycka på skyltar, tyger och påsar. Metodens

stora fördel ligger i att det går att trycka på all material och format (Figur 3).

Grundprincipen för metoden verkar i att en tunn duk är uppspänd på en ram, där varje

färg har en duk. Färgen pressas genom duken med en rakel och överförs till

15 Kaj Johansson mfl 1998. Grafisk kokbok 2.0 sid 213 - 215 16 Kaj Johansson mfl 1998. Grafisk kokbok 2.0 sid 224 - 225

1. Fuktvals

2. Färgvals

3. Plåtcylinder

4. Gummicylinder

5. Papper

6. Tryckcylinder

11

tryckbäraren (Figur 4). Duken prepareras med schablon så att färgen bara släpper

igenom vid önskade ytor.17

3.3 Digitaltryck Metoden för digitalt tryck är inte en metod utan flera olika. Det är en metod som har

växt fram de senaste åren och används mest för mindre upplagor. Fördelarna är att

arbetet går snabbt och ger låga kostnader samt att sidorna direkt skickas till

tryckpressarna utan att behöva ta fram film eller tryckplåtar. Digitalmetodens tryckpress

kan liknas vid att skriva ut från en laserskrivare. De flesta av digitaltrycks system är

konstruerade från den xerografiska tekniken. Den stora skillnaden från en laserskrivare

17 Ibid sid 226 - 227

Figur 3: Exempel på screentryck på runda föremål.

Figur 4: Färgen pressas med hjälp av en rakel genom duken.

12

är att digitaltrycken är betydlig större, trycker snabbare och att det använder sig av

rasterteknik.18, 19

För att ge en bild av skillnaden på digitaltryck och traditionellt tryck ges följande

produktionsflöde för båda tekniker (Figur 5).

Figur 5. Film och tryckplåts process behövs inte i produktionskedjan i det digitala trycket.

3.4 Trycktekniker i jämförelse För varje tryckteknik finns en ekonomisk aspekt som ofta blir avgörande för val av

metod. De tre metoder som har behandlats har sina fördelar och nackdelar. Screentryck

har sin stora fördel i att det går trycka på i stort sett all material. Metoden används dock

inte vanligen för tryck på till exempel visitkort. I jämförelse med de andra metoderna

18 Kaj Johansson mfl 1998. Grafisk kokbok 2.0 sid 230 - 231 19 http://www.jonasweb.nu/sidor/text/tryckmetoder.html

13

har screentryck sin ekonomiska och kvalitetsstarka sida på just lite mer ovanliga

produkter så som muggar, påsar och akryl.

I jämförelsen mellan offsettryck och digitalt tryck utmärks digitalt tryck för den låga

startkostnaden men ett högt styckpris. Offset har till skillnad från digitalt höga

startkostnader men låga styckpriser. Digitala tryckets höga styckpris beror först och

främst på att maskinerna är långsamma i jämförelse med offset. Kvalitetsmässigt

levererar offset en skarpare och tydligare återgivning men den hårda konkurrensen inom

digitalt tryck för utveckling framåt till att den börjar närma sig offsettryckets.

För att avgöra vilken tryckmetod som lämpar sig ekonomiskt beror på format och typ av

produkt men brytpunkten brukar anges någonstans mellan 500 till 1000 exemplar (Figur

6).20

Figur 6. Ekonomisk jämförelse mellan digitalt och offsettryck beroende på upplaga.

20 Kaj Johansson mfl 1998. Grafisk kokbok 2.0 sid 231 - 232

14

4. Grafisk Profil till Pigalle

4.1 Önskat koncept Vid det första mötet med butiksägaren förmedlade hon sina önskemål och visioner som

hon ville att den nya profilen skulle förmedla. Eftersom Pigalle har funnits länge och

har en inarbetad kundkrets ville hon inte förlora denna. Hon ville ha en uppfräschning

av lokalerna och införa en egen ny produktlinje. Den nya produktlinjen skulle tydligt

markera lyxighet och stilenlighet. För att få en känsla av vad hon ville nå för målgrupp

och formspråk ställdes frågan vilken kändis hon helst ville skulle komma in i butiken

och handla. Inte helt överraskande svarade hon Victoria Beckham. Detta gav en grund

till hennes önskade formspråk och vilken målgrupp hon ville nå ut till.

4.2 Genomförande Arbetet inleddes med att ta fram skisser på en ny profil. Logotypen fastställdes innan

resten av konceptet skissades upp. Några av skisserna vissas upp i bilagorna. Grunden

till konceptet innefattar en logotyp som är enkel och ren - och kommunicerar lyx och

kunskap. Utifrån detta koncept togs övriga grafiska skisser fram såsom visitkort,

brevpapper, påsar, kuvert och skyltar.

Allt grafiskt material producerades i Adobe CS2 programmen Illustrator, InDesign och

Photoshop.

5. Resultat

5.1 Logotyp Logotypen består av företagsnamnet i typsnittet Gotham (Light) och är spärrat (Figur 7).

Den levererar en typografisk tyngd och stabilitet som tydligt har en lyxig känsla till

15

skillnad från den föregående logotypen (Figur 8). Den är enkel och försöker inte

förmedla för många saker på en gång utan tydlighet och enkelhet går före. Det är istället

appliceringen som är viktig. Logotypen följer de kraven som ställdes på en logotyp i

avsnitt 2.2.3.

Figur 7. Den färdiga logotypen.

Figur 8. Pigalles före detta logotyp.

5.2 Typsnitt Till rubriker används Gotham som också användes till logotypen. Detta för att

kommunicera samma formspråk som i logotypen utan att klyva målgruppen. Till

brödtexten används Adobe Garamond som är ett stilren och klassisk typsnitt. Till

skillnad från Gotham som är profilens huvudtypsnitt används Adobe Garamond som ett

komplement (Figur 9).

Figur 9. Typsnitten till den grafiska manualen.

16

5.3 Färger Två basfärger i svart och vit användes men för att öka spänningen mellan de två finns

även en accentfärg i färgen mörklila. Den ska användas med största försiktighet och

användas enbart som en komplementfärg. Ett exempel är att alltid ha en lila blomma på

disken eller en lila baksida på en inbjudan.

5.4 Tryck stationaries En del av arbetet var att hitta lämpliga metoder för varje trycksak beroende på kvalité

och upplagskostnad. Refererat till redogörelsen från kapitlet 3. Tryckteknik och

offertförslag har legat till grund av tryckmetodsval för varje trycksak. Offertpriser från

Larsson offsettryck och Stockholm PrintCenter AB framgår av bilaga A.

5.4.1 Visitkort Visitkorten är av standardformat 55 x 85 mm. Skandia 2000, 440 gram/m2 papper

används till visitkorten. Informationen trycks i svart på vitt papper i offsettryck.

Kontaktinformationen är centrerad rakt under logotypen med stora marginaler till

kanterna. 440 gram/m2 papper kommer även att användas till presentkorten som trycks i

A5 format.

5.4.2 Brevpapper och block Brevpappren går i samma form som visitkorten där informationen är centrerad högst

upp på pappret. Till pappret används Skandia 2000, 115 gram/m2 och trycks i

offsettryck. Blockpappren håller exakt samma form som brevpappren men trycks i A6

format om 300 blad limmat. Skandia 2000, 200 gram/m2 papper används.

17

5.4.3 Skyltar Till utomhusskylten tillverkas en skylt i akryl i transparant svart färg med logotypen

graverad på baksidan i storleken 200 x 80 mm. Disk och namnskyltar görs i samma

form men med digitalt tryck på baksidan i storleken 200 x 80 mm respektive 50 x 50

mm. Till skyltfönstren används en dataskuren logotyp i materialet blank silver vinyl.

5.5 Internet Hemsidan byggs med modern teknik för att säkerställa publiciteten och hållbarheten

samt ge möjlighet till en bättre positionering hos sökmotorerna. Den nya hemsidan

kommer vara en lättare, snabbare och mer lättöverblickad än den äldre hemsidan. Sidan

ska kunna redigeras av en person med allmän dator och internetvana. En enkel form

används till sidan och låter bilderna tala för kommunikationen. Vit bakgrund med svart

logotyp används på hemsidan när butiken har öppet och svart bakgrund och vitt logotyp

när butiken har stängt.

6. Slutsats Arbetets mål var att hitta en profil för företagets produktlinje samt att attrahera den

önskade målgruppen. Efter att ha presenterat konceptet och profilprogrammet för ägarna

och arkitekten fick jag en positiv respons på arbetet och profileringen applicerades i

företaget.

Till trycksakerna hittades lämplig tryckmetod där kostnad, kvalité och geografisk läge

låg till grund för valen. Offsettryck har använts till pappersprodukterna och uppfyller

kravet för brytpunkten mellan offset och digitalt tryck. Antalet produkter som

producerades var mellan 1000 - 2000 exemplar och därmed blev offset det mest

ekonomiska samt, förhållandevis till antal, kvalitetsmässigt högklassigast. Detta enligt

teorin som finns presenterade i avsnitt 3.4.

Alternativt skulle digitalt tryck användas för en mindre upplaga av produkterna.

Fördelen med denna metod skulle bli att styckpriset skulle minska och företaget har

möjlighet att ändra produkterna till varje beställning. Metoden skulle dock resultera i

kvalitetsförlust samt beställnings och frakthantering.

18

Bilaga A

Offert från Larsson offsettryck och Stockholm PrintCenter. Larsson Offsettryck Stockholm PrintCenter AB

(Offsettryck) Presentkort - A5 Skandia 2000 440 gram/m2 500st

2 500:- 3 300:-

Block - A6 200 gram/m2 100 block om 30 blad

1 800:- 1 950:-

Brevpapper Skandia 2000 115 gram/m2 1 000 ex. Allt trycks i 1+0 svart

1 400:- 1 333:-

Visitkort Skandia 2000 500 ex, 55 x 85 mm, skäres. 440 gram/m2 Allt trycks i 1+0 svart

2 500:- 3 300:-

Brevpåse – C4 1 000 ex, Fukthäftande, inget tryck. 120 gram/m2 Svart kaskad

4 400:- 4 420:-

Kvittopåse – C6 1 000 ex. Fukthäftande, inget tryck. 120 gram/m2 Svart kaskad

1 400:- 1 788:-

Total Pris 14 000:- 16 091:-

19

Bilaga B

Skisser

20

21

Färdiga produkter

22

Litteraturlista BERGSTRÖM, B. 1998. Effektiv visuell kommunikation, s. 92 – 95 , 206 – 215

ARDEN, P. 2006. Vad du än tänker tänk tvärtom, sid. 12 NEUMEIER, M. 2007. ZAG, s. 85

HELLMARK, C. 2000. Bokstaven, ordet, texten, s. 12

JOHANSSON, K. mfl 1998. Grafisk kokbok 2.0, s. 213 - 215, 224 - 225, 230 - 232

WEBRESURS JONAS. 1998-2007. www.jonasweb.nu

http://www.jonasweb.nu/sidor/text/tryckmetoder.html

TRITA-CSC-E 2008:115 ISRN-KTH/CSC/E--08/115--SE

ISSN-1653-5715

www.kth.se