2015-02-03

1

Konkurrenskraftig växtodling med mellangrödor

Alnarps Jordbruks och Trädgårdskonferens 2015

Mellangrödor 

–

framtidens biogassubstrat?

I förgröningens tecken?

2015-02-03

2

Mellangröda

‐

etablering och skörd av grönmassa i växtföljden då marken ligger oanvänd 

för annan odling, mellan två huvudgrödor.

Mellangröda

‐etablering sker så snart som möjligt efter, 

eventuellt redan före, skörd av huvudgrödan.

‐beroende på mängd kvarvarande växtnäring i mark efter huvudgrödan tillförs växtnäring 

till mellangrödan.

2015-02-03

3

Krav på mellangröda

• lätt att etablera

• snabb tillväxt

• > ca 3,5 ton ts per ha vid skörden

• > 25% ts vid skördetillfället

• ej öka belastningen av växtföljdssjukdomar

• gärna sanerande egenskaper

• lätt att skörda

• öka biodiversiteten

Exempel på mellangrödor:

•honungsört•oljerättika•vitsenap•sorghum (sudangräs)•bovete•luddvicker•hampa?•rajgräs•samodling av baljväxter med andra arter•fler exempel?

2015-02-03

4

Hittills:

SLU Alnarp, Inst. För biosystem och teknologi, genomför försök tillsammans med SB3

Bl.a. genomförs försök som startades 2013 och 2014. Dessa är finansierade av Partnerskap Alnarp, Region Skåne samt SB3

Här undersöks:

• etablering av olika arter• tillväxthastighet• slutlig skörd, ts‐halt etc• växtnäringsbalanser• ogräskonkurrens (översiktigt)• gasutbyte (översiktligt)• efterverkan i korn året efter• skörd i större skala• mm 

2015-02-03

5

”Sätta in på biogasbanken”http://stud.epsilon.slu.se/6397/1/gunnarsson_m_140130.pdf

Hypotes: 

En gödslad och skördad mellangröda minskar växtnäringsläckaget 

effektivare än en nermyllad fånggröda 

HelsädKronoslätt 25 maj 2014

2015-02-03

6

y = ‐0,0004x2 + 0,1147x + 9,4618R² = 0,9922

y = ‐0,0003x2 + 0,1102x + 11,531R² = 0,9994

y = ‐0,0007x2 + 0,1587x + 11,294R² = 1

0,00

5,00

10,00

15,00

20,00

25,00

0 50 100 150 200

TS‐skörd (ton TS/h

a)

mängd kväve (kg N/ha)

Ekonomiskt optimal kvävegiva

vete

rågvete

råg

Poly. (vete)

Poly. (rågvete)

Poly. (råg)

Reducerad skörd1 kg N = 10 kg ts

Växtnäring bortförd med helsädKronoslätt 2013

bortfört(kg(ha)

tillfört(kg/ha)

N 191 165

P 29 16

K 60 32

Ca 35

Mg 17

S 25

2015-02-03

7

Källa: Anders TS Nilsson, Inst. för biosystem och teknologi, SLU, Alnarp

Kronoslätt 9 september

2015-02-03

8

Kronoslätt  9 september 2014

Skördepotentialefter konservärt, St. Markie 2013

skörd mitt okt(ton ts/ha)

skörd 6 nov(ton ts/ha)

oljerättika 0 kg N/ha 2,7 3,4

40 kg N/ha 3,4 4,7

vitsenap 0 kg N/ha 3,5 3,7

40 kg N/ha 3,7 4,3

Källa: Märta Gunnarsson, självständigt arbete 15 hp, Alnarp 2014http://stud.epsilon.slu.se/6397/1/gunnarsson_m_140130.pdf

2015-02-03

9

1 800

2 300

2 800

3 300

3 800

4 300

4 800

5 300

5 800

6 300

0 10 20 30 40 50 60 70 80

ts skörd (kg ts/ha)

kvävegödsling (kg N/ha)

Kronoslätt 20140922

Kontroll

Vitsenap

Oljerättika

Vårkorn

Luddvicker

Sudangräs

Hampa

Honungsört

0

100

200

300

400

500

600

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

0 20 40 60 80 100

N‐effiktivitet (%

)

ts‐skörd (kg ts/ha)

kvävegödsling (kg N/ha)

Oljerättika Kronoslätt 20140922

ts‐skörd breakeven skörd

N‐effektivitet Poly. (N‐effektivitet)

breakeven-skördenivå

2015-02-03

10

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

13‐sep 23‐sep 03‐okt 13‐okt 23‐okt 02‐nov 12‐nov

vitsenap

0

40

80

ts‐halt

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

13‐sep 23‐sep 03‐okt 13‐okt 23‐okt 02‐nov 12‐nov

oljerättika

0

40

80

ts‐halt

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

13‐sep 23‐sep 03‐okt 13‐okt 23‐okt 02‐nov 12‐nov

luddvicker

0

40

80

ts‐halt

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

13‐sep 23‐sep 03‐okt 13‐okt 23‐okt 02‐nov 12‐nov

honungsört 0

40

80

ts‐halt

Källa: Anders TS Nilsson, Inst. för biosystem och teknologi, SLU, Alnarp

2015-02-03

11

Källa: Anders TS Nilsson, Inst. för biosystem och teknologi, SLU, Alnarp

Några tankar halvvägs

Efter en god skörd av icke kvävepoducerande huvudgröda bör man gödsla mellangrödan för att få igång den

Biogasbank‐tänket bör stämma ‐ skarpa växtnäringsbalanser kommer under våren

Gasutbyte analyseras, svar kommer under våren

En tät gröda konkurrerar väl med ogräs

En blommander gröda tillför biodiversitet i odlingslandskapet

2015-02-03

12

Förgröning 2015 – koppling till hållbar utveckling?

EFA- ekologiska fokusarealer för biogasproduktion?

Möjligheten att använda vegetation från tex obrukade fältkanter, klassade som EFA, som biogassubstrat behöver klarläggas!

Multifunktionella mellangrödor på EFA-arealer, kan de skördas på senhösten och sättas in på biogasbanken när de blommat över

och fångat kvävet i marken?

Mellangrödor – framtidens biogassubstrat!

I förgröningens tecken!

2015-02-03

13

Kronoslätt 23 september 2014

mm

Mellangröda‐

exempel på huvudgröda:

• färskpotatis• konservärt• tidig spannmål• helsäd

2015-02-03

14

Förklaring:

En kraftig gröda med en väl genomrotat jordvolym tömmer markprofilen effektivare på växtnäring än en ogödslad fångröda.

Vid skörd av grönmassan förvaras den uppfångade växtnäringen i ensilagesilos och biogödselbehållare över vintern och sprids ut i fält igen först vid lämplig tidpunkt till rätt gröda.

Kronoslätt 18 augusti 2014

2015-02-03

15

Kronoslätt 18 augusti 2014

Kronoslätt 9 september