ÅRSREDOVISNING - Karolinska Institutet · konkurrenskraftig: medicin, teknik och klimat. Problem inom sjuksköterskeutbildningen Vid utvärdering av program och ämnen 2006 inom

3

ÅRSREDOVISNING 2008

(Dnr 412/2009-100)

Innehållsförteckning

Karolinska Institutet i korthet under år 2008 .......................................................................................................5

Väsentliga uppgifter...............................................................................................................................................6

Karolinska Institutets organisation 2008 ..............................................................................................................7

KIs utbildning och forskning 2008........................................................................................................................8

Rektor om år 2008.................................................................................................................................................9

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ ............................................................ 11 Mål och måluppfyllelse........................................................................................................................................11

Utbildningsutbudet .............................................................................................................................................12

Studenterna .........................................................................................................................................................14

Utbildningsuppdraget – resultat och måluppfyllelse..........................................................................................18

Särskilda åtaganden .............................................................................................................................................24

Övrigt...................................................................................................................................................................25

Ekonomisk redovisning.......................................................................................................................................25

FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING................................................................................ 29 Forskning.............................................................................................................................................................30

Särskild redovisning ............................................................................................................................................37

Forskarutbildning................................................................................................................................................40

Ekonomisk redovisning.......................................................................................................................................43

KVALITET............................................................................................................................. 47 Grundläggande högskoleutbildning ...................................................................................................................47

Forskning o forskarutbildning ............................................................................................................................51


ARBETET MED INTERN STYRNING OCH KONTROLL 2008 ........................................................55 Processen utvecklas nu vidare .............................................................................................................................56

INTERNATIONALISERING ...................................................................................................... 57 Internationalisering av utbildningsprogrammen på grundnivå och avancerad nivå........................................57

Redovisning av arbetet med internationell rekrytering av så kallade freemovers .............................................60

Forskning.............................................................................................................................................................61

4


LIKABEHANDLING ................................................................................................................ 68 KIs nya organisation för likabehandlingsarbete..................................................................................................68

SAMVERKAN INOM RAMEN FÖR ALF-AVTALET...................................................................... 73 Ny samverkansorganisation ................................................................................................................................73

Gemensamma prioriteringar och fördelning av ALF-medlen............................................................................74

UNDER 2008 AV KONSISTORIET BESLUTADE SAMARBETEN MED ANDRA LÄROSÄTEN .............. 77

PERSONAL ............................................................................................................................ 78

LOKALER .............................................................................................................................. 84 Lokalförsörjning ..................................................................................................................................................84

KAPITALFÖRVALTNING ........................................................................................................ 87 Bakgrund .............................................................................................................................................................87

Fonder..................................................................................................................................................................87

Stiftelser ...............................................................................................................................................................90

FINANSIELL REDOVISNING.................................................................................................... 91 Intäkter ................................................................................................................................................................91

Kostnader.............................................................................................................................................................92

Kapitalförändring ................................................................................................................................................93

Utfall i jämförelse mot prognos ..........................................................................................................................94

Resultaträkning....................................................................................................................................................96

Balansräkning ......................................................................................................................................................97

Redovisning anslag och inkomsttitel ..................................................................................................................99

Finansieringsanalys............................................................................................................................................100

Redovisningsprinciper.......................................................................................................................................102

Noter..................................................................................................................................................................105

KONSISTORIET .................................................................................................................... 121 Ersättningar till Karolinska Institutets styrelse (konsistoriet) år 2008 samt uppgift om övriga uppdrag........121

Beslut om årsredovisning samt bedömning av den interna styrningen och kontrollen ..................................124 Tabellbilagor (14 tabeller)

Medicinska Föreningens kommentarer till Karolinska Institutets årsredovisning 2008

Årsredovisning 2008

5

Karolinska Institutet i korthet under år 2008

Utbildning på grund- och avancerad nivå Utbildningsprogram med antal examina

Yrkesexamen • Arbetsterapeut 59 • Audionom 11 • Barnmorska 62 • Biomedicinsk analytiker 43 • Logoped 9 • Läkare 249 • Optiker 48 • Psykoterapeut 20 • Röntgensjuksköterska 28 • Sjukgymnast 115 • Sjuksköterska 384 • Specialistsjuksköterska 345 • Tandhygienist 40 • Tandläkare 59 • Tandtekniker 9

Generell examen • Högskoleexamen 4 • Kandidatexamen 360 • Magisterexamina 149 • Magister med ämnesbredd 61 Totalt 2 055 (antal individer 1 744) KI anordnar vidare fristående kurser för fort-bildning och vidareutbildning Totalt 5 336 helårsstudenter och 5 052 helårsprestationer 251 inresande och 179 utresande studenter inom utbytesprogram

Forskning och utbildning på forskarnivå • 4 692 publikationer (2007) • 2 080 aktiva forskarstuderande (≥10% aktiv.) • • 352 avlagda doktorsexamina och

15 licentiatexamina

Kapitalförvaltning • • 264 mnkr i donationsmedel • •1 098 mnkr i anknutna stiftelser

Personal 3 578 anställda (helårsarbetskrafter) varav: • 316 professorer (21%) • 136 universitetslektorer (50%) • 90 forskarassistenter (59%) • 224 universitetsadjunkter (83%) • 683 forskare (48%) • 522 doktorander med anställning (67%) • 772 lab- och teknisk personal (80%) • 835 administrativ personal (79%) Anm: Andelen kvinnor anges inom ( ). Totalt antal kvinnor: 2 332 (65% )

Finansiering Totalt 4 476 mnkr varav: • 2 050 direkta statliga anslag • 437 forskningsråd • 222 övriga statliga myndigheter • 642 svenska stiftelser och organisationer • 203 svenska företag • 361 kommuner och landsting • 446 utländska finansiärer, varav

- 214 EU - 133 stiftelser och organisationer - 99 företag

• 115 finansiella intäkter

Lokaler Totalt 186 489 kvm Kostnad 503 mnkr


6

Väsentliga uppgifter

2008 2007 2006 2005 2004 Grundutbildning och forskarutbildning Antal hst inkl. uppdragsutbildning (exkl beställd utb) 5 581 5 842 6 301 5 929 6 106– andel kvinnor 76% 76% 77% 77% 78%– andel män 24% 24% 23% 23% 22%Antal hpr inkl. uppdragsutbildning (exkl beställd utb) 5 228 5 492 5 815 5 562 5 504Antal nyantagna doktorander 420 398 378 408 449– andel kvinnor 60% 62% 59% 61% 62%– andel män 40% 38% 41% 39% 38%Antal doktorander totalt ≥10% aktivitet 2 080 2 073 2 081 2 155 2 126– andel kvinnor 61% 61% 60% 61% 61%– andel män 39% 39% 40% 39% 39%Antal doktorander med dokt.anställning (årsarb.) 522 586 532 555 567Antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) 361 323 353 418 359Antal doktorsexamina 352 345 378 376 361Antal licentiatexamina 15 31 43 56 62Personal Antal årsarbetskrafter 3 578 3 687 3 608 3 554 3 576Medelantal anställda 3 988 3 996 3 936 3 901 3 926Personal; lärare1 Antal lärare totalt (årsarb.) 766 758 731 742 747– andel kvinnor 49% 47% 46% 46% 47%– andel män 51% 53% 54% 54% 53%Antal disputerade lärare (årsarb.) 581 554 537 542 537– andel kvinnor 38% 35% 33% 33% 31%– andel män 62% 65% 67% 67% 69%Antal professorer (årsarb.) 316 312 309 308 307– andel kvinnor 21% 18% 17% 17% 17%– andel män 79% 82% 83% 83% 83%Ekonomi Intäkter totalt (mnkr), varav 4 476 4 166 4 034 3 835 3 733Grundutbildning (mnkr) 850 843 834 779 764– andel anslag 89% 87% 84% 86% 85%– andel externa intäkter 11% 13% 16% 14% 15%Forskning och forskarutbildning (mnkr) 3 626 3 324 3 200 3 056 2 969– andel anslag 36% 37% 37% 38% 38%– andel externa intäkter 64% 63% 63% 62% 62%Kostnader totalt (mnkr) 4 325 4 100 4 002 3 817 3 781– andel personal 51% 51% 52% 51% 50%– andel lokaler 12% 12% 12% 12% 13%Lokalkostnader2 per kvm (kr) 2 696 2 653 2 633 2 562 2 606Balansomslutning (mnkr), varav 3 626 3 193 3 181 2 745 2 715– oförbrukade bidrag 1 652 1 503 1 453 1 340 1 281– årets kapitalförändring 164 72 72 25 -50– myndighetskapital (inkl årets kapitalförändring) 665 532 484 390 313

– varav dotterbolag (KI-Holding AB) 119 137 156 94 351 Definition enligt högskoleförordningen 2 Enligt resultaträkningen


7

Karolinska Institutets organisation 2008

KI Campus Solna Institutionen för cell- och molekylärbiologi (CMB) Institutionen för fysiologi och farmakologi Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik (MBB) Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC) Institutet för miljömedicin (IMM) Institutionen för neurovetenskap

KI vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna och Danderyds sjukhus Institutionen för folkhälsovetenskap Institutionen för klinisk neurovetenskap Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Institutionen för kvinnors och barns hälsa Institutionen för medicin, Solna Institutionen för molekylär medicin och kirurgi Institutionen för onkologi-patologi

KI Campus Huddinge med Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge och Södersjukhuset Institutionen för biovetenskaper och näringslära Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) Institutionen för laboratoriemedicin Institutionen för medicin, Huddinge Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) Institutionen för odontologi

(Internrevision)


8

KIs utbildning och forskning 2008

DANDERYDS SJUKHUS 120 helårsstudenter 28 mnkr forskning 29 helårsarbetskrafter

CAMPUS SOLNA 916 helårsstudenter 937 mnkr forskning 1 448 helårsarbetskrafter

KAROLINSKA UNIVERSI-TETSSJUKHUSET 1 065 helårsstudenter 902 mnkr forskning 936 helårsarbetskrafter

CAMPUS HUDDINGE

med Karolinska universitetssjukhuset 3 052 helårsstudenter 765 mnkr forskning 1 131 helårsarbetskrafter

Forskning avser omslutning exklusive loka-ler och ALF-medel.

SÖDERSJUKHUSET 183 helårsstudenter 31 mnkr forskning 34 helårsarbetskrafter


9

Rektor om år 2008

På stadig grund i en föränderlig värld

I tider av ekonomisk turbulens är risken stor att enbart kortsiktiga perspektiv får utrymme i planering och strategiskt tänkande. Men uni-versitetens roll i ett samhälle är att höja sig över dessa dagsaktuella frågor; att fokusera på ut-veckling över tid och en god återväxt av kom-petent arbetskraft. Vid Karolinska Institutet (KI) utbildas både morgondagens vårdperso-nal och morgondagens ledare inom hela det biomedicinska fältet. Här föds embryon till de innovationer och upptäckter som på tio, tjugo års sikt kan växa till starka företag i ett blomst-rande svenskt näringsliv. Karolinska Institutet måste stå stadigt även när det råder osäkerhet i samhället i övrigt – och det gör vi också!

Ny samverkansorganisation med Stock-holms läns landsting (SLL)

I januari sjösattes den nya samverkansorgani-sationen med Landstinget. Avsikten är att nå strategisk samordning och gemensamt resurs-utnyttjande och därmed högre kvalitet i såväl vården av patienten som i utbildning och forskning. Samverkan leds av KI/SLL lednings-grupp. Inom utbildningen är Styrelsen för ut-bildning samverkansorgan och inom forsk-ningen sker samarbetet inom den nybildade Forskningsstrategiska kommittén. Vidare finns ett Infrastrukturråd samt ett Centrum för kli-nisk utbildning (CKU) som har det samord-nande ansvaret för den kliniska utbildningen. Inom ramen för KIs samarbete med lands-tinget kommer Nya Karolinska Sjukhuset (NKS) i Solna att utgöra en viktig plattform för den kliniska forskningen och utbildningen. Planeringen av detta nya universitetssjukhus gick in i en intensivare period i och med att Landstinget i april beslutade om att det ska uppföras och där KI också deltar i planerings-arbetet.

Donationer

I början av året kunde vi tillkännage att vår fundraisingkampanj varit mycket framgångsrik och att redan närmare 600 miljoner kronor in-kommit i donationer. Målet är en miljard kro-nor 2010. Den största donationen kommer från Familjen Erling-Perssons stiftelse för en aula. Övriga donationer kommer från AFA Försäkring (LifeGene), Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelse (LifeGene), stiftelsen Joch-nick Foundation (den friska hjärnans åldran-de), läkemedelsföretaget Meda AB (inflamma-toriska sjukdomar), samt Barbro och Bernard Oshers stiftelser (Osher centrum för integrativ medicin). Vi är mycket tacksamma över den givmildhet och det förtroende som donatorer-na visar KI.

Innovationer

Inom ramen för Karolinska Institutet Innova-tion System står vi som universitet bakom bil-dandet av Karolinska Development AB som är ett av Nordens största riskkapitalbolag. Sats-ningen offentliggjordes i början av februari och har blivit över förväntan väl mottagen av marknaden. I december inkom det tusende projektförslaget till vårt innovationssystem i syfte att kunna kommersialisera en vetenskap-lig upptäckt till samhällets nytta.

Förändringar och satsningar

Flera utredningar har kommit eller väntas komma med förslag om viktiga förändringar inom universitetssfären. Jag tänker bland annat på autonomiutredningen om självständigare lärosäten, utredningen om den kliniska forsk-ningen, resursutredningen (ny resursfördel-ning), befattningsutredningen och utredning-en om kårobligatoriet. För KIs del är forsknings- och innova-tionspropositionen mycket glädjande. Den är unik genom det stora resurstillskott som till-


10

förs lärosätena och att för första gången kon-kurrensutsätts det statliga anslaget för forsk-ning. Vidare fokuserar regeringen på några strategiska områden där svensk forskning är konkurrenskraftig: medicin, teknik och klimat.

Problem inom sjuksköterskeutbildningen

Vid utvärdering av program och ämnen 2006 inom medicin och vård ifrågasatte Högskole-verket examensrätten för KIs sjuksköterskepro-gram. Extra resurser avsattes för att åtgärda bristerna men vid en förnyad granskning be-dömde dock Högskoleverket att insatserna inte var tillräckliga och beslutade i december att återkalla rätten för KI att utfärda examen. Jag tillsatte omedelbart en arbetsgrupp för att åt-gärda bristerna och målet är att återfå examens-rätten så att antagning kan göras från och med höstterminen 2010. Bredden av utbildningar är en av KIs styrkor och ska fortsatt vara så. Vi kan bara konstatera och beklaga att KI inte nådde ända fram med förändringsarbetet. De åtgärder vi nu sätter in ska inte bara leda till att vi återfår examensrätten utan även lägga grunden för en modern sjuksköterskeutbild-ning i den akademiska och kliniska frontlinjen. Under tiden ska vi på bästa sätt ta hand om de studenter som berörs och se till att de får ta del av det förändringsarbete som nu pågår. Det ska framhållas att indragningen av ex-amensrätten inte gäller utbildning till specia-listsjuksköterska. KI kommer att satsa än mer på dessa utbildningar.

Folkhälsa

Under året har vi planerat för övertagandet av större delen av SLLs tidigare Centrum för folk-hälsa vid årsskiftet 2008/2009. Tillsammans med den forskning och utbildning som finns inom folkhälsoområdet vid KI kommer en ny folkhälsoorganisation att bildas: Karolinska In-stitutets Folkhälsoakademi. Målet är att den ska ha en sådan ämnesmässig bredd och kvali-tet att den räknas till de främsta i världen. De nya medarbetarna hälsas välkomna.

Verksamhet och ekonomi

Inom grundutbildningen når prestationerna inte fullt upp till det så kallade takbeloppet inom anslaget. Förklaringen går inte att finna i minskad efterfrågan. KI har ett fortsatt högt söktryck, utan nedgången beror främst på för-ändringar av vissa utbildningar vilket får effek-ter som inte förutsågs och att avhoppen av oli-ka skäl blivit högre än planerat. För komman-de år räknar KI med att utnyttja anslaget fullt ut. KI fortsätter med en hög examination inom forskarutbildningen. Under året dispute-rade 352 doktorander (345 examina 2007). Omsättningen ökade totalt med sju pro-cent till 4 476 miljoner kronor, vilket främst beror på en ökning av forskningsbidrag med 11 procent till 1 718 miljoner kronor. Värt att notera är att intäkter från Vetenskapsrådet ökat med 23 procent till 361 miljoner kronor och intäkter från EU med 15 procent till 214 miljoner kronor jämfört med 2007. Resultatet uppgick till +164 miljoner kronor, varav KI Holding AB +14 miljoner kronor. Det är mot den bakgrunden jag ser framti-den an med stor tillförsikt och att vi har den kraft som behövs för att ta oss an de utma-ningar som väntar. __________ Jag vill tacka alla medarbetare, studenter och övriga som på olika sätt bidrar till Karolinska Institutets verksamhet.

Harriet Wallberg-Henriksson Rektor


11

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Vid KI är det Styrelsen för utbildning som på uppdrag från konsistoriet har det över-gripande ansvaret för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Under styrelsen finns 20 programnämnder som ansvarar för planering och kvalitetsuppföljning av programut-bildningar.

Under 2008 har inga större förändringar skett när det gäller dimensionering. Beslut om dimensionering och avvägning mellan program och fristående kurser styrs till betydande del av arbetsmarknadens behov, vilket i KIs fall till stor del är sjukvårdens behov. Bristen på arbetskraft inom ett antal av de yrkeskategorier som KI utbildar, har gjort att program-utbildningarna fortsatt har prioriterats framför fristående kurser under 2008.

Under året har KI tilldelats ytterligare nybörjarplatser inom läkarutbildningen, vilket KI ser som viktigt och nödvändigt för att tillgodose behoven av utbildade läkare.

Utvecklingen av arbetsformer för den nya samarbetsorganisationen mellan KI och Stock-holms läns landsting, som trädde i kraft 1 januari 2008, pågick under hela året, och flera projekt har startats i syfte att stärka kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen.

Mål och måluppfyllelse

Generella mål enligt regleringsbrev och sammanfattning av måluppfyllelse

• Verksamheten vid universitet och högskolor ska hålla en internationellt hög kvalitet. Kvaliteten och den internationella konkurrenskraften i grundläggande högskoleut-bildning ska förbättras.

När det gäller kvalitetsarbetet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå har fram-förallt två områden prioriterats, dels det fortsatta arbetet med att anpassa utbildningarna till den högskoleförordning som trädde i kraft 2007, dels arbetet med att åtgärda de kvali-tetsbrister som framkom i Högskoleverkets utvärderingar av sjuksköterskeprogrammet och specialistsjuksköterskeprogrammen. När det gäller specialistsjuksköterskeprogram-met har kvalitetsarbetet varit framgångsrikt, då Högskoleverket vid sin förnyade gransk-ning fann att kvaliteten i utbildningarna nu är tillfredsställande. Däremot nådde KI inte ända fram när det gäller att åtgärda kvalitetsbristerna i sjuksköterskeprogrammet, varför Högskoleverket i december beslutade att återkalla rätten för KI att utfärda sjuksköterske-examen. • Universitet och högskolor ska bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete i syfte att

främja utbildningens kvalitet samt förståelsen för andra länder och internationella förhållanden.

KI bedriver ett intensivt och systematiskt internationaliseringsarbete inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Arbetet utgår ifrån en fastställd handlingsplan. De kvanti-tativa målen i planen innefattar såväl ett ökat studentutbyte som lärarutbyte och av de kvalitativa målen framgår bland annat att internationaliseringsarbetet ska utvärderas och kvalitetssäkras.


12

Antalet utresande lärare har ökat markant sedan förra året medan antalet inresande lärare ligger på ungefär samma nivå som 2007. Under 2008 har antalet utresande studenter minskat något medan antalet inresande studenter ökat något.

Som en del av utvärderingsarbetet har en enkätstudie riktad till före detta studenter som under sin studietid inte deltog i utlandsstudier genomförts.

För att attrahera så kallade freemover-studenter erbjuder KI fyra magister-/master-program och ett fåtal kurser på engelska. Rekryteringen sker genom såväl gängse kanaler – till exempel ki.se och studera.nu – som genom särskilda informationsinsatser. För att marknadsföra svensk högre utbildning utanför Sverige, deltar KI i ett nationellt lärosätes-samarbete som samordnas av Svenska institutet. Enligt statistik från Högskoleverket har antalet inresande freemover-studenter vid KI minskat något i jämförelse med föregående läsår. Emellertid beror detta inte på minskat söktryck utan på att KI inte haft möjlighet att erbjuda fler platser på engelskspråkiga kurser/program.

• Universitetens och högskolornas jämställdhetsarbete ska få ökat genomslag i verk-

samheten.

Jämställdhetsarbetet vid KI syftar till att skapa en tolerant och inkluderande studiemiljö fri från diskriminering. KI eftersträvar en jämn könsfördelning bland studenter och anställ-da. En majoritet av KIs studenter på grundnivå och avancerad nivå är dock kvinnor. Trots att det under året vidtagits ett antal informationsinsatser för att attrahera manliga sökan-de, ligger andelen kvinnliga helårsstudenter oförändrat på 76 procent.

För att stärka likabehandlingsperspektiven i utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå har KI bland annat anställt en gästlektor med uppdraget att vidareutbilda KIs lärare inom detta område. För att nå ut till samtliga utbildningsprogram har dessutom tre KI-lärare fått särskilda uppdrag att implementera dessa perspektiv i den egna undervisningen.

• Universitet och högskolor ska aktivt främja och bredda rekryteringen till högskoleut-

bildning.

KIs arbete med breddad rekrytering fokuseras på framförallt tre målområden – nya stu-denter, studenten i fokus samt pedagogisk kompetensutveckling av personal. En viktig del i arbetet är att nå ut till grupper som är underrepresenterade inom högskoleutbildning samt att väcka intresse för högre utbildning. KI har därför samarbeten med flera gymna-sieskolor och under 2008 inbjöds alla grundskolor i Stockholms län att göra studiebesök på KI. Under året har ett nationellt nätverk för breddad rekrytering startats vilket KI är en av initiativtagarna till och även samordnar. Det kan konstateras att KI har en högre andel studenter med utländsk bakgrund än medelvärdet för högskolorna samt att andelen stu-denter med högutbildade föräldrar minskat de senaste åren, även om KI fortfarande ligger något över medelvärdet för riket. Arbetet med breddad rekrytering redovisas i en separat rapport till regeringen.

Utbildningsutbudet Karolinska Institutet är unikt i Sverige med avseende på det breda och i stort sett heltäck-ande utbildningsutbudet inom medicin och hälso- och sjukvård. KI har under 2008 er-bjudit 37 olika programutbildningar. Tyngdpunkten ligger framförallt på utbildningar


13

som leder till en yrkesexamen. Av KIs 16 nybörjarprogram leder 13 till yrkesexamen på grundnivå eller avancerad nivå. Av påbyggnadsprogrammen leder 11 av 21 till en yrkesex-amen på avancerad nivå.

De förändringar som gjorts av utbildningsutbudet i och med den nya Högskoleförord-ningen (HF) har framförallt påverkat relationen mellan program och fristående kurser. Tidigare erbjöds magisterkurser, både med ämnesdjup och med ämnesbredd, som fristå-ende kurser. Sedan höstterminen 2007 är dessa kurser organiserade i programform som leder till magister- eller masterexamen, vilket delvis förklarar ökningen av denna typ av program.

KI producerade under flera år långt över takbeloppet. Att under flera år ligga så högt över takbeloppet äventyrar utbildningarnas kvalitet. I syfte att producera i nivå med tak-beloppet minskades antalet utbildningsplatser 2007 och 2008. Minskningen gjordes fram-för allt på fristående kurser och har fått kraftig effekt 2008.

Fördelning mellan program som leder till yrkesexamen, program som leder tillgene-rell examen samt fristående kurser. Redovisade helårsstudenter avser utfall i Ladok (inklusive kurser avräknade mot tilläggsanslaget)

2005 2006 2007 2008 Antal % Antal % Antal % Antal % Generell examen – nybörjare 296 5 364 6 356 6 277 5 Generell examen – påbyggnad 93 2 48 1 107 2 236 4

Yrkesexamen – nybörjare 4 024 71 4 211 72 4 098 75 4 052 76 Yrkesexamen – påbyggnad 487 9 541 9 508 9 513 10 Fristående kurser 765 14 687 12 420 8 258 5 Summa 5 665 100 5 851 100 5 489 100 5 336 100

Enligt den utbildningsstrategi som fastställts för åren 2009–2012 ska KIs utbildningsutbud vara fördelat på 70–75 procent nybörjarprogram, 20 procent påbyggnadsprogram på avan-cerad nivå samt 5–10 procent fristående kurser. KI har många starka forskningsområden och därigenom goda möjligheter att ge kvalificerad utbildning på avancerad nivå. KI arbetar därför för att andelen program/kurser på avancerad nivå ska öka, då fördelningen 2008 inte är i enlighet med strategin. Andelen är för närvarande knappt 14 procent.

Även om söktrycket till magister- och masterprogram är lägre än till nybörjarpro-grammen, bedömer KI möjligheterna att nå målet att 20 procent av utbudet (helårsstu-denter) ska utgöras av program och kurser på avancerad nivå. Det beror dels på att KI uppskattar att söktrycket kommer att öka allteftersom den nya strukturen med treårig ut-bildning på grundnivå och ett- eller tvåårig utbildning på avancerad nivå blir allmänt känd och accepterad, dels på att behovet av fortbildning för yrkesverksamma är stort.

Det bör noteras att KI har en utbildningsstruktur som inte helt passar in i Bologna-systemet; KI ger flera långa yrkesutbildningar som ligger på både grundnivå och avancerad nivå.

År 2008 utannonserades 31 fristående kurser varav 17 var på avancerad nivå. KIs fristå-ende kurser är efterfrågade, sammanlagt var det 980 behöriga förstahandssökande som konkurrerade om 714 platser (1,4 per planerad plats). Det finns ett stort behov av kurser,


14

dels på grundnivå, men kanske framför allt på avancerad nivå – för dem som redan har en grundexamen – som ett led i det livslånga lärandet.

Legitimationskurs för optiker KI anordnade under 2008 en legitimationskurs för optiker. Kursen riktas till optiker med en tvåårig optikerutbildning enligt gymnasieskolans läroplan och syftar till att ge dessa personer möjlighet att uppfylla kraven för legitimation med kontaktlinsbehörighet.

Hösten 2008 antogs 14 studenter till kursen som omfattar 60 högskolepoäng och som ges på halvfart distans.

Studenterna Sökande Antalet behöriga förstahandssökande till program på KI sjönk något under 2008, men är fortsatt mycket högt. Totalt konkurrerade 8 135 behöriga förstahandsökanden om 2097 studieplatser. År 2008 var det genomsnittliga antalet behöriga förstahandssökande per planerad nybörjarplats 3,9 vid KI.

Söktryck per programtyp (behöriga förstahandssökande) 2005 2006 2007 2008

Platser Sök/ plats Platser

Sök/ plats Platser

Sök/ plats Platser

Sök/ plats

Nybörjarprogram 1 328 4,3 1 315 4,0 1 335 4,6 1 293 4,5

Påbyggnadsprogram (ej magister/master) 512 3,5 512 4,9 502 4,2 549 3,2

Magister-/masterprogram 10 2,0 210 2,0 255 1,9

Totalt 1 850 4,0 1 827 4,2 2 047 4,3 2 097 3,9

Högst söktryck 2008, liksom 2007, hade psykologprogrammet med 10,2 behöriga första-handssökande per planerad plats. Även läkarprogrammet (8,9), sjukgymnastprogrammet (5,0) och tandläkarprogrammet (5,0) hade mycket högt söktryck. De nya magister- och masterprogrammen har även de ett gott söktryck.

En fullständig redovisning av antal behöriga förstahandssökande till KIs program finns i tabellbilagan, tabell 2. Utvecklingen när det gäller lägsta antagningspoäng redovisas i sammanställningen nedan.


15

Lägsta antagningspoäng vid urval 2 Termin Ht 2005 Ht 2006 Ht 2007 Ht 2008

Utbildning BG BG BG BG Arbetsterapeutprogrammet 17,23 16,72 16,53 15,83 Audionomprogrammet – 15,48 – – Biomedicinprogrammet 17,86 17,45 17,43 16,13 Biomedicinska analytikerprogrammet – inriktning fysiologi – 15,34 16,70 –

– inriktning laboratoriemedicin 14,61 14,72 14,45 13,50 Folkhälsovetenskapsprogrammet 16,93 16,98 15,70 14,40 Logopedprogrammet 19,80 – 19,48 – Läkarprogrammet 20,00 20,00 20,00 20,00 Medicinsk informatikprogrammet 14,48 10,54 – – Optikerprogrammet 16,60 17,16 15,83 15,77 Podiatriprogrammet – 10,63 11,64 10,32 Psykologprogrammet – – 20,00 20,00 Röntgensjuksköterskeprogrammet 15,96 15,60 16,24 15,42 Sjukgymnastprogrammet 18,09 18,24 18,40 17,90 Sjuksköterskeprogrammet (Huddinge) 16,45 16,60 16,51 16,37 Sjuksköterskeprogrammet (Norrtälje) – 16,99 17,52 16,80 Sjuksköterskeprogrammet (Visby) 15,83 14,29 15,83 15,42 Tandhygienistprogrammet 17,25 17,45 16,53 16,60 Tandläkarprogrammet 20,00 20,00 20,00 20,00 Tandteknikerprogrammet 18,36 17,40 17,97 17,40

BG = Slutbetyg från såväl gamla som nya gymnasieskolan samt komvux, sammanvägda.

– Ingen antagning.

Reell kompetens Reell kompetens har en sökande som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk er-farenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen (HF 7 kap. 5§ och 8§). Med reell kompetens avses de samlade kunskaper och färdigheter som en sökande tillägnat sig. Detta innebär att ett lärosäte inte ska bedö-ma exempelvis utbildning för sig och praktisk erfarenhet för sig utan göra en samlad be-dömning. Reell kompetens utgör en egen behörighetsgrund parallell till den formella be-hörigheten och ska inte förväxlas med undantag.

På KIs hemsida och i utbildningskatalogen anges att den som vill få sin reella kompe-tens prövad ska – i samband med anmälan – bifoga ett personligt brev som redogör för den reella kompetens som åberopas. Om en sökande saknar formell behörighet men har övriga meriter prövar emellertid KI alltid om den sökande kan vara behörig till sökt ut-bildning genom reell kompetens. Validering av den sökandes samlade kunskaper görs vanligen av en grupp om två till tre antagningshandläggare som bedömer de kunskaper och erfarenheter som åberopas i det personliga brevet – om sådant finns – samt vilka me-riter som styrkts med intyg. Vid behov av bedömare med särskilda ämneskunskaper, kon-taktas utbildningsgivande institution.


16

KI strävar efter att utveckla kvalitativa metoder för en individuell bedömning av den sö-kandes samlade kunskaper, såsom kunskaper och erfarenheter från arbetsliv samt utbild-ningar utanför högskolan. Med den metod som KI använder blir den sökandes självskatt-ning och redogörelse för den reella kompetensen en viktig del i valideringen.

KI samarbetar med andra universitet och högskolor genom Sveriges universitets- och högskoleförbund för att ta fram kvalitativa metoder och rutiner för bedömning av reell kompetens. Att lärosätena arbetar med samma underlag i antagningssystemet NyA har inneburit visst informellt samarbete, då möjlighet finns att ta del av varandras beslut och jämföra bedömningar av sökandes reella kompetens. När ett annat lärosäte bedömt en student behörig till liknande utbildning väger KI in detta i sitt beslut.

Inför antagning till vår- och hösttermin 2008 har 201 prövningar gjorts där formell be-hörighet saknats till sökt utbildning. Prövningarna avsåg 176 personer. I 92 fall utgjorde reell kompetens behörighetsgrund och i 23 fall ledde detta till att den sökande antogs. 119 personer åberopade reell kompetens i ett personligt brev vilket är en person mindre än 2007. Det totala antalet prövningar har dock ökat sedan 2006 och 2007 då KI båda åren prövade runt 140 ärenden. Fem av de sökande beviljades undantag från behörighetskra-ven och fem av ansökningarna prövades inte då de sökande var formellt behöriga. Under 2008 har KI också haft löpande verksamhet med förhandsbedömningar av behörighet.

Antal prövningar där reell kompetens utgjorde behörighetsgrund samt antal antagna

Behörighetsgrund reell kompetens Antagna

Program på grundnivå 74 10 Program på avancerad nivå 11 9 Kurser på grundnivå och avancerad nivå 7 4 Totalt 92 23

Antalet antagningar i relation till antalet prövningar där reell kompetens var behörighets-grundande är relativt litet när det gäller program på grundnivå. Detta beror på att reell kompetens inte är urvalsgrundande utan bara rör behörighet. Samtliga utbildningar på KI har fler sökande än platser och urval måste därför göras. Sökande som inte är formellt be-höriga saknar ofta ett meritvärde att konkurrera med i urvalet och blir därmed sällan an-tagna. KI brukar uppmuntra dessa sökande att skriva högskoleprovet.

Det är inte helt enkelt för sökande att förstå begreppet reell kompetens. Det används ofta som rubrik till ett motiveringsbrev som beskriver varför man önskar bli antagen till en utbildning. Ett flertal sökande tror att reell kompetens innebär garanterad plats på ut-bildningen, medan andra ser begreppet som en synonym till yrkeslivserfarenhet. På grund av detta är det komplicerat att återrapportera hur många ansökningar om reell kompetens som faktiskt inkommit.

Urvalsgrund för nybörjare – alternativt urval KI ansöker regelbundet hos Högskoleverket om särskilt tillstånd att tillämpa urval genom prov och intervju till flera program som vänder sig till nybörjare, vilket också beviljats un-der flera år. KI har därför valt att inte utnyttja möjligheten att besätta ytterligare platser genom alternativt urval enligt HF 7 kap.13§ (1993:100).


17

Åldersfördelning När det gäller ålder på nybörjare – totalt sett – på utbildningsprogrammen har föränd-ringarna varit marginella den senaste fyraårsperioden.

Åldersfördelning bland nybörjare på nybörjarprogram 2008

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Nybörjarprogram totalt

Tandtekniker

Tandläkar

Tandhygienist

Sjuksköterske

Sjukgymnast

Röntgensjuksköterske

Psykolog

Podiatri

Optiker

Läkar

Folkhälsovetenskaps

Biomedicinska analytiker

Biomedicin

Audionom

Arbetsterapeut

–24 år 25–34 år 35– år

Åldersfördelning bland nybörjare på påbyggnadsprogram 2008

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Påbyggnadsprogram totalt

Masterprogram

Magisterprogram

Tandhygienist

Spec.sjuksköterska

Psykoterapeut

Barnmorska

–24 år 25–34 år 35– år


18

Studentinflytande KI ser studentmedverkan som en viktig del i berednings- och beslutsprocessen när det gäller frågor som rör studenterna. Studenterna har möjlighet till inflytande i alla KIs bere-dande och beslutande organ. Enligt KIs bedömning blir såväl kvaliteten på besluten som förankringen i studentgruppen bättre om studenterna involveras tidigt i berednings- och beslutsprocesser.

KI ser det som extra viktigt med en stark studentrepresentation i organ som har direkt ansvar för utbildningsfrågor och utbildningarna vid KI. Programnämnderna består därför av lika många studentrepresentanter som lärarrepresentanter – exklusive ordföranden. Varken programnämnderna eller Styrelsen för utbildning är beslutföra om inte minst en studentrepresentant är närvarande (förutsatt att studentrepresentanter finns utsedda).

Könsfördelningen när det gäller studentrepresentationen i programnämnderna är ojämn, med 76 procent kvinnor, medan könsfördelningen i de tre verksamhetsstyrelserna – det vill säga Styrelsen för utbildning, Styrelsen för forskning och Styrelsen för forskarut-bildning – och konsistoriet är i princip jämn. Emellertid består studentpopulationen (hel-årsstudenter) vid KI till 76 procent av kvinnor, varför könsfördelningen i programnämn-derna är mer representativ. Totalt sett har andelen kvinnliga studentrepresentanter i KIs centrala beredande och beslutande organ ökat i jämförelse med 2007, från 67 procent till 72 procent.

Utbildningsuppdraget – resultat och måluppfyllelse

Mål för antal avlagda examina respektive för antal helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena samt sammanfattning av måluppfyllelse

• För perioden 2005–2008 är målet för sjuksköterske- respektive röntgensjuksköterske-examina minst 1 340 avlagda examina.

Antalet sjuksköterskeexamina uppgick under perioden 2005–2008 till 1 561 och röntgen-sjuksköterskeexamina till 128. Totalt utfärdades 1 689 examina. Detta innebär att KI över-träffar det uppsatta målet.

• Antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområde-na bör för 2008 uppgå till minst 700.

Antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena uppgick under 2008 till 580 (se not 1) och KI når sålunda inte målet. Detta beror delvis på att planerat antal helårsstudenter på röntgensjuksköterskeprogrammet och masterpro-grammet i biomedicin inte uppnåddes.

Helårsstudenter och helårsprestationer Antalet helårsstudenter uppgick 2008 till 5 243 och antalet helårsprestationer till 5008 inom ramen för takbeloppet. Detta är en minskning i jämförelse med 2007, då antalet hel-årsstudenter uppgick till 5 516 och antalet helårsprestationer till 5 203. Det innebär att ut-fallet ligger knappt 34,5 mnkr under takbeloppet. Detta kan jämföras med en prognos


19

som lämnades till regeringen i slutet på oktober då KI bedömde att utfallet skulle ligga åtta mnkr under takbeloppet.

Därutöver har KI erhållit ett tilläggsanslag på sex mnkr. Inom ramen för detta anslag uppgick antalet helårsstudenter till 93 och antalet helårsprestationer till 44.

Anledningarna till att KI inte når upp till takbeloppet och att det varit svårt att progno-stisera är flera. Fram till och med 2006 överproducerade KI kraftigt. För att minska över-produktionen gjordes minskningar på flera håll i utbudet, framför allt på de fristående kurserna. Det visar sig nu att neddragningarna – i kombination med ett ökat antal avhopp och studieuppehåll – på vissa håll var för stora.

När det gäller nybörjarprogrammen kan konstateras att ett flertal inte når upp till sitt planeringsmål. Att antalet helårsstudenter på läkar-, sjuksköterske- och sjukgymnast-programmet avviker relativt kraftigt från planeringstalen påverkar det totala utfallet i mycket hög utsträckning eftersom det är program med många studenter och med stor andel kurser inom utbildningsområdena vård och medicin. Det kan konstateras att det inte gjorts till-räckliga överintag på programmen för att kompensera för avhopp och studieuppehåll.

De nya magister- och masterprogram som startades 2007 har fortsatt lägre antal regi-strerade studenter än planerat. KI hade bedömt att resultatet på dessa program skulle bli högre 2008 än 2007 när de helt och hållet hade implementerats, men så blev inte fallet. För vissa av påbyggnadsprogrammen är det ett stort problem att antagna studenter inte får tjänstledigt av sina arbetsgivare i tillräckligt utsträckning, vilket gör att programmen står med tomma platser en bit in på terminen.

Det kan slutligen noteras att det faktum att KI numera har en mycket stor andel pro-gramplatser i förhållande till andelen fristående kursplatser, minskar flexibiliteten att snabbt kunna anta studenter om prognoser visar att studentunderlaget viker.

Det är emellertid viktigt att poängtera att det inte beror på vikande söktryck att KI inte når upp till taket. Söktrycket är alltjämt högt med ett genomsnitt på 3,9 förstahandssökande per plats. Vidare kan konstateras att KI fortsatt har en mycket hög genomströmning med ett snitt på drygt 95 procent.

Differens mellan takbelopp och beräknad ersättning 2005–2008, tkr

2005 2006 2007 2008 Takbelopp 491 233 511 817 533 663 534 305 Beräknad ersättning 526 340 553 696 527 010 499 831 Under respektive över takbelopp 35 107 41 879 -6 653 -34 474

KI har 47 499 tkr i sparade prestationer från tidigare års ”överproduktion” varför anslaget för 2008 utnyttjas i sin helhet.


20

Helårsstudenter vid KI år 2008 (Totalt 5 336)

Läkar 25%

Biomedicin 4%

Optiker 3%

Sjukgymnast 7%

Tandläkar 6%

Arbetsterapeut 4%

Biomedicinsk analytiker 4%

Sjuksköterske inkl. röntgen 20%

Övriga nybörjar-program 8%

Spec sjuksköt. (påbyggn.) 7%

Övriga påbyggnads-program 7%

Fristående kurs5%

Utvecklingen av antal helårsstudenter och helårsprestation inom olika utbildningsområ-den illustreras i tabellerna nedan. Antal helårsstudenter och helårsprestationer inom de olika utbildningsprogrammen framgår av tabell 7 i tabellbilagan. Avräkning mot takbe-loppet redovisas i not 1 i den finansiella redovisningen. Helårsstudenter per utbildningsområde 2005–2008, inklusive tilläggsanslaget

Utbildningsområde 2005 2006 2007 2008

Humaniora, samhällsvetenskap 424 470 569 716 Naturvetenskap, teknik 580 615 604 589 Vårdvetenskap 2 123 2 132 1 735 1 506 Odontologi 354 381 380 389 Medicin 2 184 2 253 2 228 2 135 Summa 5 665 5 851 5 516 5 336

Helårsprestationer per utbildningsområde 2005–2008, inklusive tilläggsanslaget

Utbildningsområde 2005 2006 2007 2008

Humaniora, samhällsvetenskap 397 434 489 637 Naturvetenskap, teknik 549 595 529 533 Vårdvetenskap 1 977 1 994 1 691 1 476 Odontologi 347 347 375 388 Medicin 2 037 2 108 2 119 2 018 Summa 5 307 5 478 5 203 5 052

Antalet helårstudenter inom tilläggsanslaget uppgick till 93 och antalet helårsprestationer till 44.


21

Utveckling helårsstudenter och helårsprestationer

3 000

3 500

4 000

4 500

5 000

5 500

6 000

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Hst

Hpr

Antal

Nybörjare och helårsstudenter på läkar- och tandläkarprogrammen Läkarprogrammet utökades 2008 med åtta nybörjarplatser och 2009 med ytterligare 29 platser. Antagningen 2009 uppgår därmed till totalt 306 nybörjare. Tandläkarprogrammet utökades 2009 med tio nybörjarplatser till totalt 85 platser.

Nybörjare (antal antagna efter urval 2) och helårsstudenter på läkarprogrammet

2008 Plan 2009 Vt Ht Vt Ht

Plan Utfall Plan Utfall Nybörjare 138 142 138 144 153 153

Helårsstudenter 716 767 722 608 735 748

Nybörjare (antal antagna efter urval 2) och helårsstudenter på tandläkarprogrammet

2008 Plan 2009 Vt Ht Vt Ht

Plan Utfall Plan Utfall Nybörjare – 75 80 85

Helårsstudenter 165 185 173 147 173 185

Examina Antalet utfärdade yrkesexamina har under perioden 2005–2008 ökat från 1 368 till 1 481, främst beroende på en kraftig ökning både av avlagda läkarexamina och specialistsjukskö-terskeexamina.

Det totala antalet utfärdade examina har minskat i jämförelse med 2007, från 2 649 till 2 055. Om man ser till antalet personer som fått en examen utfärdad är skillnaden mycket mindre. Förklaringen finns framför allt i förändrade administrativa rutiner i och med den nya högskoleförordningen. Tidigare utfärdades det för ett flertal program både en yrkes-


22

examen och en generell examen på samma dokument utifrån en ansökningsblankett, men från och med 2008 görs ansökan för respektive examen på separata blanketter. Detta har lett till en minskning i antalet kandidatexamina som utfärdas med samma utbildning som bas. Det är även troligt att de studenter som har en yrkesexamen ser ett minskat behov av en kandidatexamen i och med högskoleförordningens regler om tillträde till utbildning på avancerad nivå.

Antal examina 2005–2008

Examen 2005 2006 2007 2008

Yrkesexamen Arbetsterapeut 63 58 63 59 Audionom 2 15 1 11 Barnmorska 60 53 63 62 Biomedicinsk analytiker 41 58 72 43 Logoped 20 8 28 9 Läkare 214 230 214 249 Optiker 44 49 42 48 Psykoterapeut 18 15 12 20 Röntgensjuksköterska 31 36 33 28 Sjukgymnast 115 118 120 115 Sjuksköterska 398 395 384 384 Specialistsjuksköterska 262 298 388 345 Tandhygienist 38 35 41 40 Tandläkare 54 63 51 59 Tandtekniker 8 18 16 9

Generell examen Högskoleexamen 22 11 16 4 Kandidatexamen 762 796 791 360 Magisterexamen 170 150 178 149 Magisterexamen med ämnesbredd 75 105 136 61

Totalt antal examina 2 397 2 511 2 649 2 055

Totalt antal individer 1 672 1 730 1 853 1 744

Examina för sjuksköterskor och röntgensjuksköterskor För perioden 2005–2008 har ett mål på 1 340 examina för sjuksköterskor och röntgen-sjuksköterskor angivits. Under perioden har det utfärdats sammanlagt 1 561 sjuksköters-keexamina och 128 röntgensjuksköterskeexamina, totalt 1 689. Det uppsatta målet nåddes därmed med stor marginal.


23

Måluppfyllelse för sjuksköterske- och röntgensjuksköterskeexamen

Examen

Mål 2005–2008

Utfall 2005

Utfall 2006

Utfall 2007

Utfall 2008 Totalt

Målupp-fyllelse

(%) Röntgensjuksköterskeexamen 31 36 33 28 128 Sjuksköterskeexamen 398 395 384 384 1561 Totalt 1 340 429 431 416 412 1 689 126

Uppdragsutbildning Vid KI ansvarar det helägda dotterbolaget KI Education AB för samordning och förmed-ling av uppdragsutbildning. KI Educations uppgift är att fungera som brygga mellan om-världen och KI.

Intäkterna för uppdragsutbildning uppgick 2008 till 48,0 mnkr, och för beställd ut-bildning till 9,6 mnkr.

Uppdragsverksamhet fördelad på finansiär Totalt 57,6 mnkr år 2008

Utländska 9%

Svenska företag 14%

Organisationer och stiftelser 4%

Universitet och högskolor 19%

Kommuner och landsting 30%

Övriga statliga myndigheter 24%

Utveckling uppdragsverksamhet

0

25

50

75

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Mnkr


24

Antalet helårsstudenter inom poänggivande uppdragsutbildningar var 245 år 2008. Detta är en relativt stor minskning i förhållande till 2006 och 2007 men i paritet med utfallet för 2005.

Helårsstudenter och helårsprestationer i uppdragsutbildning 2005–2008

2005 2006 2007 2008 Helårsstudenter 264 450 326 245 Helårsprestationer 255 337 289 176

Särskilda åtaganden Tandvård KI ska enligt regleringsbrevet driva en tandvårdscentral i anslutning till tandläkarutbild-ningen. Tandvårdscentralen ska tillgodose såväl grundutbildningens behov som behovet av klinisk odontologisk forskning och utvecklingsarbete. Detta kräver att verksamheten är av viss omfattning. Vården som ges vid tandvårdscentralen omfattar allt från rådgivning till avancerad specialistvård. Det finns även stödfunktioner kopplade till verksamheten som sterilcentral, dentalverkstad, patientkassa och reception. Under 2008 omfattade verk-samheten ca 30 000 patientbesök. Anslagsposten för verksamheten uppgick till 78 780 tkr. Kostnaderna uppgick till 74 325 tkr och verksamheten gav därmed ett överskott på 4 455 tkr, som används för reglering av tidigare underskott.

Sjuksköterskeutbildning på Gotland I samarbete med högskolan på Gotland bedrivs sjuksköterskeutbildning i Visby. Till ut-bildningen antas 30 studenter per år – 15 till höstterminen och 15 till vårterminen. Antalet helårsstudenter i utbildningen uppgick till 73 och antalet helårsprestationer till 69. Den totala kostnaden 2008 beräknas till cirka 8,4 mnkr.

Utbildningen bedrivs som modifierad distansutbildning, vilket innebär en kombina-tion av självstudier, träffar på studieorten och kursorten samt studier via lärandeplattform. Den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs på Gotland, förutom två veckor på kli-nisk utbildningsavdelning som är förlagda till Stockholms län.

Kompletterande utbildning för läkare, tandläkare och sjuksköterskor från tredje land Karolinska Institutet har tillsammans med Lunds universitet, Göteborgs universitet och Linköpings universitet fått i uppdrag att anordna kompletterande utbildning omfattande högst 120 högskolepoäng för personer med läkar-, tandläkar- samt sjuksköterskeutbild-ning från tredje land. Karolinska Institutet samordnar utbildningsinsatserna.

Inga studenter har ännu antagits till utbildningarna. Till de kompletterande utbild-ningarna för läkare respektive sjuksköterskor kommer studenter att antas höstterminen 2009. Båda utbildningarna kommer – i denna utbildningsomgång – att omfatta 60 hög-skolepoäng. För utbildningen riktad till tandläkare är studiestarten planerad till höstter-minen 2010.


25

Övrigt Uppdrag att utveckla klinisk utbildning och forskning KI har erhållit 3 639 tkr från anslagsposten 25:72 ap. 9 för att utveckla klinisk utbildning och forskning. KI har inom detta uppdrag under 2008 – liksom 2007 – prioriterat upp-byggnaden av ett centrum för klinisk utbildning.

Centrum för klinisk utbildning (CKU) inrättades 2007 och är en del av samverkansor-ganisationen mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting (SLL). CKU har på uppdrag av Styrelsen för utbildning det övergripande och samordnande ansvaret för den verksamhetsförlagda utbildningen. CKUs ansvarsområden omfattar interprofessionell utbildning, pedagogisk fortbildning av lärare, pedagogisk utveckling och hantering av kli-niska utbildningsplatser.

För att vidareutveckla en verksamhetsförlagd utbildning med hög kvalitet och i tillräck-lig omfattning har arbetet under det gånga året inriktats på dels att forma en strategisk och operativ organisation, dels att bygga nätverk mellan verksamheter, professioner, vård och akademi.

En referensgrupp har inrättats i syfte att, under pågående uppbyggnadsskede, bistå med kompetensstöd och utgöra en diskussionspartner.

För att tydliggöra uppdraget och skapa ett gott samarbete har ett antal informations- och dialogmöten arrangerats med olika grupperingar och enheter, till exempel utbild-ningsansvariga på institutionerna och ansvariga inom utbildningsprogrammen.

En webbplats har skapats där information om CKUs verksamhet finns tillgänglig. CKU har planerat kursen ”Högskolepedagogik för lärare och handledare i verksamhetsförlagd utbildning” som startar i januari 2009. Kursens syfte är att stärka den pedagogiska kompe-tensen samt att stimulera till ett reflekterande och akademiskt förhållningssätt till studen-ters lärande i verksamhetsförlagd utbildning. Kursen vänder sig till personer med utbild-ningsuppdrag inom verksamhetsförlagd utbildning. Omfattningen motsvarar sammanlagt fem veckors högskolestudier.

Klinisk utbildning i primärvården (KUP) är ett exempel på interprofessionell utbild-ning som genomförts under verksamhetsåret. Därutöver har CKU inbjudit till ett antal workshops/seminarier med olika teman inom sitt ansvarsområde.

Ekonomisk redovisning Grundutbildning, totalt Karolinska Institutets omsättning i verksamheten grundutbildning, har i jämförelse med föregående år ökat med 7,4 mnkr, eller 0,9 procent, till 850 mnkr.

Anslag (inkl ALF)

Ökningen av statsanslagen med 20,0 mnkr (2,7 %), beror främst på en ökad omfördelning av ALF-medel med 13 mnkr från forskning till grundutbildning. Detta på grund av att vis-sa kostnader har omdefinierats, från att tillhöra forskning och utveckling till utbildning, i samband med att den nya samverkansorganisationen trädde i kraft den 1 januari 2008. KI har dessutom erhållit ett tilläggsanslag på 6 mnkr, för vidareutbildning av sjuksköterskor och annan vårdpersonal.


26

Avgifter och andra ersättningar

Intäkter av avgifter och andra ersättningar minskar till synes med 17,3 mnkr jämfört med 2007. En minskning om 20 mnkr beror på att årets ersättning för lokalisering av vårdut-bildningen till campus i Huddinge, har finansierats av interna utdelade medel i stället för externa. Med hänsyn tagen till ovanstående minskning, ökar årets avgifter och andra er-sättningar med 2,7 mnkr jämfört med förra året.

Bidrag

Bidrag till grundutbildning ökar 5,5 mnkr jämfört med föregående år, vilket till största de-len beror på en omfördelning av bidragsmedel från forskning till utbildning. Samverkan inom ramen för ALF-avtalet redovisas under eget avsnitt.

Grundutbildning totalt, mnkr

2005 2006 2007 2008 Intäkter Anslag 668,6 702,6 734,1 754,1 Avgifter och andra ersättningar 109,6 114,9 104,8 87,5 Bidrag 0,3 16,0 2,8 8,3 Finansiella intäkter 0,5 0,9 0,9 0,1 Summa intäkter 779,0 834,4 842,6 850,0

Kostnader Personal 392,1 423,7 391,8 404,2 Lokaler 111,8 105,4 104,4 101,4 Övriga driftskostnader 259,0 262,6 271,6 287,3 Finansiella kostnader 2,3 2,8 4,0 0,3 Avskrivningar 26,7 27,7 25,7 25,6 Summa kostnader 791,9 822,2 797,5 818,8

Transfereringar Medel från staten 0,0 0,0 12,5 9,8 Lämnade bidrag 0,0 0,0 -12,5 -9,8

Kapitalförändring Årets -12,8 12,2 45,0 31,2 Balanserad (IB) 58,3 45,4 57,6 102,7 Totalt (UB) 45,5 57,6 102,7 134,1

Årets kapitalförändring uppgår totalt till +31,2 mnkr, och fördelar sig enligt följande: Institutionernas resultat 31,8 KI-gemensam verksamhet -0,6 Årets kapitalförändring 31,2 Årets resultat har till stor del påverkats av planenlig reglering av tidigare års underskott vid enheter/institutioner.


27

Grundutbildningens uppdelning mellan anslagsfinansierad, beställd av andra lärosäten och övrig uppdragsutbildning redovisas nedan.

Grundutbildning 2008, mnkr

Anslags-

finansierad Uppdragsverksamhet

Utbildning Beställd

utbildning Uppdrags-utbildning

Totalt

Intäkter Anslag 754,1 0,0 0,0 754,1 Avgifter 30,0 9,6 47,9 87,5 Bidrag 8,2 0,0 0,1 8,3 Finansiella intäkter 0,1 0,0 0,0 0,1 S:a intäkter 792,4 9,6 48,0 850,0

Kostnader Personal 389,4 8,3 6,5 404,2 Lokaler 77,5 0,9 23,0 101,4 Övriga driftskostnader 277,1 1,1 9,1 287,3 Finansiella kostnader 0,3 0,0 0,0 0,3 Avskrivningar 16,2 0,0 9,4 25,6 S:a kostnader 760,5 10,3 48,0 818,8

Kapitalförändring Årets 31,9 -0,7 0,0 31,2 Balanserad (IB) 99,2 0,4 3,1 102,7 Total (UB) 131,1 -0,3 3,1 133,8


28

Avgiftsfinansierad utbildning

Avgiftsfinansierad utbildning består av uppdragsutbildning samt beställd utbildning från andra lärosäten.

Avgiftsfinansierad utbildning (uppdrag) mnkr

2005 2006 2007 2008 Intäkter

Anslag 0,0 0,0 0,0 0,0 Avgifter och andra ersättningar 91,7 82,9 81,3 57,5 Bidrag 0,1 0,1 0,1 0,1 Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa intäkter 91,8 82,9 81,4 57,6

Kostnader Personal 29,7 31,2 31,9 14,8 Lokaler 32,7 23,4 23,8 23,9 Övriga driftskostnader 23,2 14,8 16,3 10,2 Finansiella intäkter 0,1 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar 9,2 9,4 9,1 9,5 Summa kostnader 94,9 78,7 81,1 58,3

Kapitalförändring Årets -3,0 4,2 0,3 -0,7 Balanserad (IB) 1,9 -1,1 3,2 3,5 Totalt (UB) -1,1 3,2 3,5 2,7

Ofördelade intäkter och kostnader

Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag samt uppbördsverksamhet är inte fördelat på verksamhetsgrenar, se vidare resultaträkning under finansiell redovisning.


29

FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING Generella mål enligt regleringsbrev och sammanfattning av måluppfyllelse

• Verksamheten vid universitet och högskolor ska hålla en internationellt hög kvalitet. Kvaliteten och den internationella konkurrenskraften i forskning och forskarutbild-ning ska förbättras.

Arbetet har koncentrerats på strategiska åtgärder inom den s k färdplanen som är gemen-sam mellan KI och SLL. Detta har inneburit planering inför satsningar på fyra områden: translationella tematiska centrumbildningar, spetsrekryteringar, utlysning av anslag till särskilt framstående professorer samt satsning på corefaciliteter. Bibliometriska analyser har genomförts för att belysa KIs internationella ställning. Ett system för forskningsdo-kumentation har upphandlats och satts i provdrift. Nio forskningsnätverk har slutligt ut-formats i syfte att främja samarbete mellan KIs forskare.

• Universitet och högskolor ska bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete i syfte att främja forskningens kvalitet samt förståelsen för andra länder och internationella för-hållanden.

Det internationella samarbetet sker främst på institutionsnivå men även genom centrala strategiska samarbeten. Under 2008 har åtta avtal slutits varav tre är nya och fem förlängts genom utveckling av pågående samarbeten. Vetenskapliga koordinatorer har utsetts inom tio regioner. Center for Global Health, som etablerades under året, bedriver forskning som syftar till att minska de globala orättvisorna i hälsofrågor.

• Universitetens och högskolornas jämställdhetsarbete ska få ökat genomslag i verk-samheten.

Beredningsgrupperna för anställning av lärare har instruktioner att aktivt söka upp tänkbara kandidater. Särskild vikt ska därvid läggas vid att få sökande av underrepresenterat kön. En särskild satsning pågår i syfte att få fler kvinnor på akademiska positioner på högsta nivå. Anställningar har utlysts inom områden där det finns vetenskapligt välmeriterade kvinnor. En undersökning pågår i syfte att kartlägga arbetssituationen för lektorer och professorer vid KI. Detta sker genom en enkät till ett urval personer. Syftet är att bland annat hitta faktorer som hindrar kvinnor att avancera i det akademiska tjänstesystemet.

• Universitet och högskolor ska aktivt främja och bredda rekryteringen till högskoleut-bildning.

De centralt utlysta bidragen för delfinansiering av doktorander utgår sedan budgetåret 2006 under hela forskarutbildningsperioden från att tidigare ha varit inriktade på slutfasen av utbildningen. En tryggad delfinansiering under hela forskarutbildningen kan antas ha en positiv effekt på rekrytering av studenter från en miljö som saknar studietradition.

Lättillgänglig information på websidor och i samband med t ex mässor samt enhetliga och samlade regler för forskarutbildningen kan även ha en positiv effekt. Utvecklingen av


30

informationen på webben om KIs utbildning på forskarnivå och översyn av gällande reg-ler sker kontinuerligt.

Mål enligt regleringsbrev och sammanfattning av måluppfyllelse

• För fyraårsperioderna 2005–2008 gäller som mål att lägsta antal avlagda examina i forskarutbildningen eller inom utbildningen på forskarnivå ska vara 1 000. Licentiat-examen ska räknas som en halv examen. En doktorsexamen där licentiatexamen tidi-gare tagits ut ska räknas som en halv examen.

Under 2008 uppgår antalet examina till 352 för doktorsexamen och 15 för licentiatexa-men. KI uppnådde examensmålet för perioden redan under 2007 och ligger med 2008 års 350,5 examina, omräknat enligt anvisningarna, drygt 45 procent över målet.

Antalet nyantagna till doktorsexamen ökade med 5 procent till 420 personer varav 12 personer till licentiatexamen.

• KI är värduniversitet för en forskarskola i vård och omsorg. Som planeringsförutsätt-ning ska gälla att forskarskolan vid utgången av 2007 har examinerat minst 25 dokto-rer. Denna tidsgräns kan förlängas med upp till ett år beroende på den genomsnittliga tid som doktoranderna inom forskarskolan bedriver institutionstjänstgöring.

Totalt har 86 doktorander hittills antagits till forskarskolan och av dem har 26 disputerat varav 14 under 2008. Regeringens krav att senast 2008 ska minst 25 doktorander ha dispu-terat har därmed uppfyllts.

• Under fyraårsperioden 2005–2008 ska minst 30 procent av de professorer som anställs vara kvinnor. I målet inkluderas befordrade professorer och gästprofessorer, men inte adjungerade professorer.

Sammantaget uppgår andelen nyanställda kvinnliga professorer under perioden 2005 – 2008 till 34 procent. KI har därmed uppfyllt rekryteringsmålet. (Se vidare avsnittet ”Lika-behandling”.)

KIs uppdrag och vision

• KIs uppdrag är att genom forskning och utbildning medverka till att förbättra männi-skors hälsa.

KIs vision är att 2010 vara Europas ledande universitet inom medicin samt Nordens le-dande innovationscentrum inom livsvetenskaper och därmed utgöra en viktig motor för utvecklingen i Sverige och Stockholmsregionen.

Forskning KI bedriver forskning med stor ämnesmässig bredd och en stark internationell förankring bland annat genom strategiska samarbeten med ledande universitet i olika delar av värl-den. Drygt hälften av publikationerna från KI sker idag i samarbete med utländska part-ners. Den medicinska forskningen vid KI ska ge kunskap om sjukdomsmekanismer samt leda till en bättre hälso- och sjukvård till nytta för patienten.


31

I anslutning till redovisningen av resultaten inom forskningen nedan, anges vilka av KIs fastställda mål och åtgärder enligt KI05 som ligger till grund för redovisningen. KI05 är en offensiv satsning med målet att stärka KIs position som ledande utbildnings- och forsk-ningsinstitution.

Vid redovisningen har också hänsyn tagits till de analyser och slutsatser som återfinns i den forsknings- och utbildningsstrategi som KI lämnade till regeringen i december 2007 och som i första hand avser åren 2009–2012.

Mål KI05

• Vara världsledande i forskning • Öka fokuseringen på hälsa och livsstilssjukdomar • Främja patientnyttan genom att förkorta tiden från upptäckt till klinisk tillämpning

Nya forskningsrön: några exempel Under år 2008 har forskningsresultat från en rad olika medicinska områden vid KI presen-terats i internationella vetenskapliga tidskrifter, många gånger i samarbete med andra svens-ka och internationella forskare. Forskningen vid KI är mycket bred och årets forskning rymmer allt från molekylärbiologisk grundläggande forskning till kliniska epidemiologiska kartläggningar och patientnära forskning. Flera arbeten har handlat om sjukdomar som drabbar stora mängder människor exempelvis cancer, diabetes, hjärtkärlsjukdom och fetma. Här följer exempel på forskningsresultat som presenterats från KI under 2008. Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige. Flera viktiga publikationer inom cancerområdet har publicerats under året. Patienter som drabbas av leukemi, blodcancer, transplanteras idag med blodstamceller. Hos en del patienter leder dock behandlingen till en allvarlig komplikation, en transplantat-kontra-värdreaktion, där de transplanterade blodstamcellerna angriper patientens kropp och ger upphov till en livshotande inflamma-tion. En ny europeisk studie ledd från KI och Karolinska Universitetssjukhuset har nu vi-sat att så kallade mesenkymala stamceller, bindvävsstamceller, kan dämpa eller helt ta bort denna reaktion om de ges tillsammans med blodstamcellerna. I en annan studie har nya riskfaktorer för transplantat-kontra-värdreaktionen analyserats för att underlätta indivi-duella riskbedömningar före behandling.

Under året har även helt nya egenskaper hos hudens stamceller avslöjats, bland annat att stamceller i hudens hårsäckar delar sig aktivt och kan förflytta sig i vävnaden. Forskar-na ska nu undersöka vilken betydelse stamcellerna har för sårläkning och uppkomst av den vanligaste formen av hudcancer, basalcellscancer.

En annan studie har rett ut skillnaden mellan två cancerläkemedel som gör att det ena, cisplatin, men inte det andra, oxaliplatin, ofta ger allvarliga biverkningar på hörseln. En publikation har också visat att överlevnaden vid flera olika typer av lymfkörtelcancer inte är sämre hos högriskfamiljer, jämfört med dem som inte har sjukdomarna i familjen. I yt-terligare en studie har forskare vid KI visat att det inte finns något generellt samband mel-lan blodgivning och risken att utveckla cancer senare i livet, vilket man tidigare haft miss-tankar om.


32

Forskare vid KI har även deltagit i flera stora internationella studier som utrett hur risken för olika cancerformer är kopplad till vissa arvsanlag eller miljöfaktorer, bland annat en stor studie som visade att p-piller minskar risken för äggstockscancer och en annan som visar att screeningprogram ger ett bra skydd mot livmoderhalscancer. När det gäller den vanligaste cancerformen som drabbar män, prostatacancer, har det publicerats flera studi-er kring hur vissa arvsanlag är kopplade till ökad risk att drabbas, bland annat en studie som visade att män som bär på en kombination av kända riskgener löper fyra till fem gånger ökad risk att drabbas av prostatacancer. Forskarna hoppas att kunskapen ska inne-bära att personer med förhöjd risk för prostatacancer ska kunna identifieras lättare med hjälp av ett enkelt DNA-test. Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och under året har två forskargrupper vid KI gemensamt hittat nya belägg för att ett virus som kallas cytomega-lovirus och som finns hos 70 procent av alla människor, kan knytas till uppkomsten av hjärt-kärlsjukdom. Stroke (eller slaganfall) räknas till hjärt-kärlsjukdomarna och innebär att hjärnan inte får syre på grund av blödning eller blodpropp. I det senare fallet krävs be-handling med blodproppslösande behandling och det måste ske kort tid efter slaganfallet eftersom behandlingen annars riskerar att leda till allvarliga blödningar i hjärnan. Men en stor internationell studie som letts från KI har nu visat att tidsspannet inom vilket be-handling av akut blodproppsorsakad stroke bör sättas in kan förlängas från tre timmar till fyra och en halv. Resultaten från den aktuella studien och en annan stor studie där KI medverkat har inneburit att riktlinjerna för strokebehandling ändrats och fler strokepati-enter får effektiv och säker behandling. Ett annat forskarlag har i en studie på möss upp-täckt att problemen med blödningar i samband med blodproppslösande behandling är möjliga att överkomma om medicinen kombineras med ett läkemedel som normalt an-vänds mot leukemi.

Typ 2-diabetes är en kronisk sjukdom som uppstår när bukspottskörteln inte kan pro-ducera tillräckligt med insulin eller när kroppen inte kan använda det insulin som produ-ceras, så kallad insulinresistens. Under året har forskare vid KI upptäckt nya mekanismer i cellen som ger upphov till insulinresistens hos diabetiker. De visade även att insulinkäns-ligheten kan återfås om blodsockret sänks eller genom motion. Forskare vid KI har i ett internationellt samarbete upptäckt att celler i bukspottkörteln samarbetar på ett sätt man inte visste tidigare. Forskarlaget hoppas att upptäckten ska kunna leda till en bättre re-glering av blodsockerkoncentrationen hos patienter med diabetes.

Fibroblast growth factor 21 (FGF21) är en kroppsegen substans som visat sig ha gynn-samma effekter på blodfett och blodsockernivåer hos försöksdjur, och betraktas som en lovande kandidat för diabetesbehandling. Forskare vid KI har nu funnit belägg för att FGF21-nivån i blodet kan regleras hos människa. Det verkar dock som detta sker först under mer extrema omständigheter som långvarig fasta gränsande mot svält.

En ny metod där insulinproducerande celler transplanteras till ögat på möss presente-rades också under året. Med hjälp av metoden kan forskarna observera annars svårstude-rade cellprocesser vid diabetes. Metoden innebär ingen påverkan på mössens syn, där-emot blev de av med sin diabetes. På sikt kan den nya metoden leda till en besparing av antal försöksdjur.


33

Varför det är så svårt att hålla nere vikten efter bantning kan åtminstone delvis förklaras av ny kunskap om hur fettväv regleras. Studier som letts från KI har, tvärtemot vad man tidigare trott, visat att det sker en ständig och kraftig nybildning av fettceller. De nybildade fettcellerna behöver snabbt fyllas på med fett vilket gör det svårt att hålla vikten nere. Ny-bildningen balanseras av en nedbrytning av uttjänta celler så att det totala antalet fettceller hos en viss individ är konstant. En annan studie har identifierat en mutation hos möss som skyddar mot fetma orsakad av fettrik kost.

Att reagera med starka känslor efter svåra händelser är normalt men det är svårt att identifiera dem som löper risk att må dåligt även på längre sikt och som därför bör följas upp. En ny studie visar att föräldrar som inte arbetat igenom sin sorg efter att ha förlorat ett barn i cancer har ökad risk att drabbas av psykisk och fysisk ohälsa, fler vårdbesök och ökad sjukfrånvaro. I en annan studie observerades att typen av barncancer spelar stor roll för föräldrarnas sätt att psykiskt hantera situationen, där exempelvis föräldrar till barn med skelett- och hjärntumör löpte större risk att utveckla ångest och depression än vid vissa andra vanliga barncancerformer. Ytterligare en studie visar att kommunikationen mellan vårdpersonal och anhöriga till kvinnor som drabbas av dödlig cancer kan förbätt-ras för att ge ökad möjlighet till bearbetning. Många män vars kvinnor dött i cancer hade aldrig fått besked om att cancern var obotlig eller fick beskedet under kvinnornas sista levnadsvecka. Detta trots att majoriteten av de tillfrågade hade önskat att få beskedet så fort det stod klart att cancern inte kunde botas.

Manodepressiv sjukdom karaktäriseras av episodiska svängningar mellan mani och de-pression och drabbar cirka en procent av befolkningen. Forskare vid KI har visat att fä-dernas ålder påverkar barnens risk att utveckla bipolärt syndrom i vuxen ålder, medan mödrarnas ålder endast spelar en liten roll.

För att befruktning ska kunna ske måste ägg och spermie känna igen att de är av sam-ma art. Forskare vid KI har för första gången lyckats definiera 3D-strukturen för det pro-tein, kallat ZP3, som är nödvändigt för interaktionen mellan äggets ytskikt och spermien hos däggdjur. Arbetet bedöms ha stor betydelse för reproduktiv medicin och möjligheten till utveckling av nya preventivmedel i framtiden. En ny metod för bestämning av DNA-sekvenser har presenterats. Metoden är betydligt billigare än de som används av laboratorier idag och forskarna hoppas därför att det ska bli praktiskt möjligt att kartlägga sjukdomsgener hos stora patientgrupper, något som i sin tur kan innebära snabbare genombrott när det gäller nya behandlingar av en rad sjukdomar.

Östrogen är ett hormon med en mängd olika roller. Ny forskning på möss har visat att det i örat finns båda typerna av receptorer, mottagarmolekyler, för östrogen och att hor-monet via den ena receptorn kan skydda mot hörselskador.

En fundamentalt ny mekanism som reglerar stamcellstillväxt har beskrivits under året. Resultaten kan ge en ökad förståelse för mekanismerna och betydelsen av celldelning hos stamceller under utveckling och i vuxna.


34

En ny studie har klarlagt ett viktigt samspel mellan olika typer av vita blodkroppar som har betydelse för kroppens förmåga att bekämpa infektioner. Under året har det även publicerats ny grundläggande genetisk kunskap kring hur immunceller bildas.

Det har även publicerats en rad studier som undersökt genetiska kopplingar till ökad risk för olika sjukdomar, exempelvis har forskare vid KI medverkat i studier som visat hur arvsanlagen påverkar risken för multipel skleros och ledgångsreumatism.

Den första doktorsavhandlingen i Sverige i ämnet tandteknik presenterades också un-der året. Forskningsarbetet har bland annat lett till en tredimensionell virtuell analysme-tod och studier kring hur den kan användas vid framställning av kronor och broar.

Priser/utmärkelser Sven Gards stipendium för bästa avhandling i virologi har tilldelats medicine doktor Gus-taf Ahlén för hans avhandling ”Development of a Therapeutic Vaccine against the Hepati-tis C Virus”.

Professor Staffan Bergström har av tilldelats utmärkelsen ”FIGO Distinguished Service Award” för sitt arbete för att minska mödrars dödlighet i tredje världen i samband med graviditet och förlossning.

Överläkare Gunilla Bolinder har tilldelats World No Tobacco Day Award för sina insatser inom tobaksförebyggande arbete.

Professor Lars Bäckman har tilldelats priset ”Humboldt Research Award “.

Dimitris N. Chorafas pris för 2008 tilldelades forskaren Gustaf Edgren för hans avhand-ling ”Blood Donors’ Long-term Health: Implications for Transfusion Safety”.

Professor Suad Efendic har utsetts till hedesdoktor i medicinsk vetenskap vid Karlova uni-versitet i Prag.

Professor emeritus Åke Flock har tilldelats Stora Hörselpriset för sina banbrytande upp-täckter om hur hörselorganet fungerar.

Professor Laura Fratiglioni har av Svenska Läkaresällskapet tilldelats Inga Sandeborgs pris.

Professor Sten Grillner har tilldelats ett av de nyinstiftade norska Kavlipriserna.

Professor Jan-Åke Gustafsson har utsetts till hedersdoktor vid Beijing Normal University, Kina.

Professor Göran Hansson har tilldelats en silvermedalj av the European Society of Cardiology.

Professor Lars Klareskog har tilldelats ett av världens mest ansedda priser inom reumato-logi, Carol Nachman-priset.

Doktorand Lars Kärvestedt har utsetts till mottagare av Alvarengas pris 2008.

Professor Nils-Göran Larsson har tilldelats Hilda och Alfred Eriksson pris för ”hans ban-brytande insatser inom mitokondrieforskningen”.

Professor Katarina Le Blanc har tilldelats Tobias priset 2008 för ”för hennes studier av immunologiska egenskaper hos mesenkymala stamceller och deras användning vid me-senkymal stamcellsterapi”.


35

Psykolog Nitya Jayaram-Lindström har tilldelats Wännströmspriset för den bästa avhand-lingen inom folkhälsa, och/eller arbetsrelaterad hälsa eller ohälsa, vid medicinsk fakultet i Sverige. Titeln på hennes avhandling är: ”Evaluation of Naltrexone as a Treatment for Amphetamine Dependence”.

Professor Ingrid Lundberg har tilldelats Wyethpriset 2008 för sin forskning om kronisk reumatisk muskelinflammation.

Professor Karin Schenck-Gustafsson har av American College of Cardiology tilldelats det internationella priset, ”2009 Maeri-Florio International Lecture Award” för sina framstå-ende insatser i kardiovaskulär medicin.

Eric K Fernströms pris 2008 från Karolinska Institutet har tilldelats forskaren Camilla Sjö-gren för sin upptäckt att det finns en koppling mellan DNA-skador och kromosomsegre-gation vid celldelning.

Karolinska Institutets etikpris har tilldelats docent Annika Tibell för sitt klara och tydliga etiska förhållningssätt och engagemang i frågor som rör organdonationer och transplanta-tioner.

Nordiska folkhälsopriset 2008 har tilldelats professor Danuta Wasserman för hennes enga-gemang i att förebygga psykisk ohälsa, i synnerhet dess tragiska följder i form av självmord.

Professor emeritus Hans Wigzell, har blivit hedersdoktor vid The Feinstein Institute i New York. Han har under året även tilldelats priset ”The Bridge Award” samt fått en japansk orden: ”the Order of the Rising Sun, Gold and Silver Star” för sina enastående insatser för främjande av utbyte mellan Japan och Sverige.

Vetenskaplig produktion: Bibliometri KI använder bibliometri för mätning av forskningsresultatens spridning och genomslags-kraft. Bibliometri är tillämpningen av matematiska och statistiska metoder på artiklar, böcker och andra kommunikationsmedia. Olika indikatorer har utvecklats för att ge en bild av ett universitets eller forskargrupps genomslag inom forskningen. Redovisade data ska ses över en längre tidsperiod. Jämförelser mellan enstaka år ska därför ske med stor försiktighet. Flera olika mått bör användas för att kunna göra en rättvis bibliometrisk be-dömning. Siffrorna för antal publikationer grundas på publikationsår, men eftersom da-tabasen uppdateras med en viss eftersläpning, kommer antalet publikationer, särskilt för 2008, att gradvis öka. I förhållande till uppgifterna i årsredovisningen för budgetåret 2007 har antalet publikationer för 2007 uppmätta i januari 2009 ökat med 16 procent. En jäm-förelse mellan åren 2000–2007 visar en total ökning av publikationer med 34 procent. Denna ökning visar en god utveckling av antal publikationer. Dock visar ytterligare analy-ser att i en jämförelse med ett antal toppuniversitet runt om i världen har KIs ställning för-sämrats under de senaste åren. Detta är en varningssignal som ger anledning till att fokus kommer att riktas på strategiska åtgärder för höja kvaliteten på KIs forskning.

Antal publikationer är ett grovt mått på vetenskaplig produktion och kan variera bland annat på grund av publiceringsmönster inom olika discipliner. Staplarna i figuren repre-senterar publikationer med någon adress som kan anknytas till Karolinska Institutet. För att öka tillförlitligheten av redovisade data uppmanas också KIs forskare att verifiera de


36

egna publikationerna i KIs databas. För budgetåret 2008 har per januari 2009 ca 55 pro-cent av artiklarna verifierats. Denna siffra uppgår för 2007 till ca 82 procent.

Information om uträkningarna för de bibliometriska mått som nämns finns i publika-tionen ”Bibliometric Handbook for Karolinska Institutet” som kan laddas ner från KIs hemsida. Underlag till uträkningarna om Karolinska Institutets publikationer har hämtats från Karolinska Institutets lokala kopia av Thomson Scientifics tre citeringsindex.

Antal publikationer

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

4 000

4 500

5 000

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Other

Letter

Editorial Material

Meeting Abstract

Review

Article

Antal

Fältnormaliserad citeringsgrad

0,00

0,25

0,50

0,75

1,00

1,25

1,50

1,75

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

KI

Grad

En relativt nyutvecklat bibliometrisk indikator är den ”fältnormerade citeringsgraden” som innebär att en artikels citeringsgrad jämförs med citeringsgraden för publikationer av samma slag, det vill säga av samma dokumenttyp, från samma år och inom samma ämne. En enskild artikels indikator blir 1 om den är citerad lika många gånger som medelcite-ringen för liknande artiklar. I ovanstående diagram visas medelvärdet av den fältnormera-de citeringsgraden för alla artiklar från KI per år. Mellan budgetåren 2000–2007 har KIs


37

värde ökat från 1,3 till 1,5. Detta är en relativt låg ökning som i likhet med utvecklingen av antalet publikationer ger anledning till strategiska överväganden för att förbättra siffran. Indikatorer av typen fältnormerad citeringsgrad kräver en viss volym på publikationer och citeringar för att bli statistiskt signifikanta. Publikationer från 2008 har ännu fått ganska få citeringar och kan därför inte anses utgöra stabila och tillförlitliga resultat. De utelämnas därför ur ovanstående diagram.

Professorer Vid KI har under 2008 anställts 24 professorer, inklusive en gästprofessor. Tjugonio pro-fessorer har avslutat sin anställning.

Strategiska professurer utgör ett viktigt verktyg för att stärka angelägna områden ge-nom centralt finansierade satsningar. Följande professurer har tillsatts eller är under till-sättning:

• Hälsoinformatik (tillsatt 2008-10-01) • Genomisk integritet (tillsatt 2008-10-15) • Proteomik • Infektionsepidemiologi • Inflammationsforskning (tillsatt 2009-01-01) • Medicinsk teknik • Medicinsk systembiologi (tillsatt 2009-01-01) • Beräkningsmedicin • Klinisk psykiatri

Särskild redovisning Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa Avdelningen Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa (NASP) vid Karolinska In-stitutet är en central expertfunktion för självmordsprevention i Sverige. Under 2008 har be-tydelsen av NASPs tidigare och kommande verksamhet stärkts genom att Regering och Riksdag antagit visionen om att ”Ingen bör hamna i en så utsatt situation att den enda utvä-gen upplevs vara självmord”, en vision om att ingen ska behöva ta sitt liv. Regeringens och riksdagens intention är att behålla förutsättningarna att bevara den kvalitet och bredd som varit utmärkande för NASP och att ge KI förutsättningar att stärka NASPs verksamhet.

Genom den folkhälsoproposition som antogs av riksdagen den 5 juni, 2008, har NASP fått speciella uppdrag i samverkan med Socialstyrelsen (SoS), Statens Folkhälsoinstitut (FHI) och Myndigheten för skolutveckling:

• Att vidta åtgärder för att öka kunskapen om självmord i befolkningen, öka männi-skors medvetenhet om självmordsproblematiken och att försöka undanröja de rädslor och tabun som problemet omgärdas av.

• Att utarbeta ett informationsmaterial om hur man kan förebygga självmordsförsök och självmord bland skolelever. Uppdraget bygger delvis på erfarenheter som NASP samlat sedan 2005 genom sitt arbete med förebyggande av psykisk ohälsa och suicidala beteenden hos skolelever.


38

NASP har under året fortsatt att sprida kunskap om evidensbaserade metoder för själv-mordsprevention. Utvecklingen av NASPs hemsida pågår kontinuerligt och har hög prio-ritet. Hemsidan syftar till att på ett användarvänligt sätt sprida det omfattande suicidpre-ventiva material som samlas vid NASP. En målsättning är vidare att lyfta upp NASPs plats i den hierarki som tillämpas av sökmotorn Google. Härigenom kan exempelvis en suicid-nära person som söker på ”självmord” oftare kommer till NASPs hemsida och få adekvat vägledning. Diskussioner med representanter för Google i Sverige har inletts.

Forskningen har riktats mot samverkan mellan arv och miljö vid uppkomsten av suici-dala beteenden, mot självmordsutvecklingen i Sverige och överföring av den kunskapen till multinationella studier (MONSUE). Vidare bör nämnas den pågående studien av självmord bland unga i Europa (SEYLE). Med stöd av EU-kommissionen är NASP koor-dinator för de 12 länder som deltar. Syftet är att ge unga en bättre hälsa genom att minska deras risktagande och självmordsbeteende.

Analyser av självmord som inträffat i Stockholms län bland unga vuxna har påbörjats, där händelseförloppet rekonstrueras för att tydliggöra vilka faktorer och insatser som hade kunnat förhindra det enskilda självmordet (”haveriutredning”). Psykiatri Södra Stock-holm och NASP har inlett ett samarbete för att utveckla en modell för att förbättra rutiner och kvaliteten i omhändertagandet, behandlingen och uppföljningen av sektorns själv-mordsnära patienter – ”Aktion livräddning”.

NASP har medverkat i grundutbildningen vid KI, ansvarat för en internationell tvåårig masterutbildning med inriktning på mental hälsa och suicidprevention, och medverkat i forskarutbildningskurser. Speciell fortbildning i suicidprevention som riktats till skolper-sonal och nyckelpersoner inom psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri, primärvård och socialt arbete har genomförts.

Uppgifter knutna till NASP som expertfunktion har omfattat rådgivning i mentala häl-sofrågor och suicidpreventiva frågor till EU-kommissionens avdelning för Public Health, och till WHO där NASP är ett ”collaborative centre”.

Intäkterna för verksamheten uppgår för 2008 till 5 mnkr medan de totala kostnaderna uppgår till 2,67 mnkr varav löner 1,21 mnkr, övriga driftkostnader 0,8 mnkr samt indirek-ta kostnader 0,66 mnkr.

Mål KI05

• Öka KIs totala omsättning till fem miljarder år 2010.


39

Forskningsfinansiering

Utveckling forskningsmedel 1999–2008, löpande priser

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Externa

Statliga

Mnkr

Intäkter forskning totalt 2005–2008, mnkr löpande priser

Finansiär 2005 2006 2007 2008 Förändring 2007–2008

Stiftelser och organisationer 583 535 575 576 +0,2%Utländska finansiärer (se nedan) 354 374 396 436 +10,1%Forskningsråd 315 317 350 437 +24,9%Kommuner och landsting 150 245 284 335 +18,0%Övriga statliga 172 240 175 186 +6,3%Svenska företag 193 212 197 177 -10,2%Egna medel 96 73 89 63 -29,2%Finansiella intäkter 20 31 59 78 +32,2%Summa externa medel 1 883 2 027 2 125 2 290 7,8%

Statsanslag 1 164 1 192 1 244 1 296 4,2%

Totalt 3 047 3 219 3 369 3 586 6,4%

Andel extern finansiering 62% 63% 63% 64%

Fördelning av utländska finansiärer, mnkr

EU 139 172 186 213 +14,5%Stiftelser och organisationer 102 98 104 127 +22,1%Företag 113 104 106 96 -9,4%Summa 354 374 396 436 +10,1%

Trots den finansiella krisen utvecklas tillströmningen av externa medel till KI positivt. Ökningen är totalt sett närmare åtta procent. Forskningsråden har kraftigt ökat sina an-slag, främst orsakad av tillskottet av anslag till råden från regeringen, bland annat i form av de så kallade Linnéstöden. KIs andel av rådsmedel ökar fortlöpande och närmar sig nu 50 procent av det totalt tillgängliga beloppet. En viss effekt av de ekonomiska svårigheter-na kan märkas genom minskade medlen från företag, både svenska och utländska.


40

Forskarutbildning

Mål KI05

• KI ska bedriva forskarutbildning på högsta internationella nivå.

Volym År 2008 antogs 420 nya doktorander till KI, en ökning med drygt fem procent jämfört med föregående år. KI har under året, inom ramen för sitt kvalitetsarbete, påbörjat ett ar-bete för att kunna få en mer differentierad uppfattning om behovet av nya doktorer inom olika delar av KIs verksamhetsområden och avnämare. Av de nya doktoranderna var det tolv som antogs med licentiatexamen som mål. År 2006 förtydligade KI sina interna regler om att doktorander får antas med licentiatexamen i stället för doktorsexamen som mål endast i de fall där studenten uttryckligen önskar detta och antalet som antas med licenti-atexamen som mål har minskat kraftigt sedan dess, från 105 doktorander 2005 till 2008 års tolv.

Under 2008 examinerades 352 doktorer (varav 18 tidigare avlagt licentiatexamen) och 15 licentiander.

Forskarutbildning; nyantagna, registrerade, examina

2005 2006 2007 2008Nyantagna forskarstuderande 408 378 398 420– varav licentiander 106 30 17 12

Forskarstuderande (aktiva ≥10%) 2 155 2 081 2 073 2 080Licentiatexamen 56 43 31 15Doktorsexamen 376 378 345 352 – varav tidigare avlagt licentiatexamen 47 36 38 18

Aktiva doktorander vid KI

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Män Kvinnor Totalt

Antal


41

Antal disputationer vid KI

0

100

200

300

400

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Män Kvinnor Totalt

Antal

Examen I regleringsbrevet anges examensmål för forskarutbildningen. KI har ålagts ett mål på 1 000 examina under perioden 2005–2008. KI uppnådde examensmålet för perioden re-dan under 2007 och ligger med 2008 års 350,5 examina, omräknat enligt anvisningarna, drygt 45 procent över målet.

Examina forskarutbildning 2005–2008

Vetenskaps-område

Antal doktors-examina som inte föregåtts av licen-tiatexamen1

Antal doktors-examina som föregåtts av li-centiatexamen1

Antal licentiat-examina

Antal examina i forskarutbildning-en, omräknat enligt fotnot2

Medicinskt Utfall 2005–2008 1 312 139 145 1 454,0 Utfall 2005 329 47 56 380,5 Utfall 2006 342 36 43 381,5 Utfall 2007 307 38 31 341,5 Utfall 2008 334 18 15 350,5

1) Antal examina utan omräkning 2) Doktorsexamen räknas som en examen, om den inte föregåtts av licentiatexamen. Doktorsexamen som

föregåtts av en licentiatexamen räknas som en halv examen

Ålders- och könsfördelning Mycket små förändringar har skett under de senaste åren i köns- respektive åldersfördel-ningen avseende doktoranderna. Andelen kvinnor ligger kring 60 procent, medan ålders-fördelningen visar att den övervägande delen doktorander återfinns i gruppen 30–39 år. En liten antalsmässig minskning har skett för kvinnor över 40 år, från 416 till 399 stycken (en procent). Den höga medelåldern på doktorander hänför sig i stor utsträckning till de av KIs doktorander som har en lång klinisk grundutbildning. Flera satsningar inom KI syftar till att locka dessa studenter att tidigt påbörja en forskarutbildning. Till exempel kan sedan mer än tio år tillbaka blivande läkare redan vid antagning till grundutbildningen


42

söka sig till en utökad studiekurs med forskningsförberedande inriktning. Under 2008 har grunden lagts för att erbjuda denna möjlighet även till de läkarstudenter som från början valt normal studiekurs. Särskilda medel finns även avsatta för läkar- och tandläkarstuden-ter som redan under den senare delen av sin utbildning vill påbörja en forskarutbildning och blivande AT-läkare erbjuds en möjlighet att, med finansiering från KI, utöka sin AT-utbildning med ett års forskning eller forskarutbildning.

Ålders- och könsfördelning, aktiva doktorander 2008 (minst 10%)

Ålder Kvinnor Män Totalt Andel –29 år 375 (65%) 202 (35%) 577 28% 30–39 år 497 (58%) 354 (42%) 851 41% 40– år 399 (61%) 253 (39%) 652 31% Totalt 1 271 (61%) 809 (39%) 2 080 100%

Nettostudietid Kvinnors nettostudietid för doktorsexamen 2007 var 3,9 år, männens 3,3 år. För licentiat-examen 2007 var nettostudietiden 2,8 år för kvinnor och 2,4 år för män. Under de år som nettostudietiden rapporterats med hjälp av information i studiedokumentationssystemet LADOK har nettostudietiden för en doktorsexamen legat något under den förväntade (fyra år) samtidigt som nettostudietiden för en licentiatexamen varit längre än de förvän-tade två årens studietid.

Nationella forskarskolan i vård och omsorg Forskarskolan bedriver forskarutbildning inom vård- och omsorgsområdet. Betoningen ligger på komplexa vård- och omsorgsprocesser som vilar på kunskap och metodik inom flera olika akademiska discipliner. Avhandlingsarbetet inom vård- och omsorgsforskning återfinns därmed i gränssnittet mellan hälso- och sjukvårdens behov av ny kunskap om komplexa vård- och omsorgsfenomen och behovet av att utveckla den vetenskapliga grunden för studier av sådana fenomen.

KI är värd för forskarskolan. Partnerhögskolor är Högskolan Dalarna, Mittuniversite-tet, Mälardalens högskola samt Örebro universitet. Ett samverkansavtal med Högskolan Jönköping har upprättats främst avseende medverkan i forskarutbildningsprogrammet.

Högskoleverket har utvärderat forskarskolans verksamhet under 2007 vilken rapporte-rats i början av 2008. Av rapporten framgår att forskarskolan har en väl fungerande upp-följning av doktoranderna med handledare som utgör ett stöd i utbildningsprocessen. Doktorandernas fördjupning i det egna ämnesområdet bör beaktas ytterligare. Fors-karskolan bör bidra till ökad kompetens vid partnerhögskolorna för att öka chansen till doktorandprojekt på dessa.

Totalt har 86 doktorander antagits till forskarskolan och av dem har 26 disputerat. Stats-makternas krav att senast 2008 ska minst 25 doktorander ha disputerat är därmed uppfyllt.

Forskarskolan har hittills finansieras med drygt 17 mnkr per år. Dessa medel kommer i framtiden att finansiera en Klinisk forskarskola i vårdvetenskap med första utlysning av projektmedel under 2009 och parallellt med den verksamheten kommer Nationella fors-karskolan i vård och omsorg att fullgöra sina åtaganden fram till minst 2012.


43

Antagna till forskarskolan

År Kvinnor Män Totalt

2001 9 2 11 2002 4 1 5 2003 9 1 10 2004 19 1 20 2006 18 2 20 2008 15 5 20 Totalt 74 12 86

% 86 14 100

Nationella forskarskolan i vård och omsorg, utfall

Doktorander 2005 2006 2007 2008 2001 11 9 6 4 2002 5 5 4 2 2003 10 9 9 6 2004 20 20 20 20 2005, ej antagning 2006 20 20 20 2007, ej antagning 2008 20 Summa doktorander 46 63 59 72

Doktorsexamen 3 4 5 14

Ekonomisk redovisning Verksamhetsgrenen forskning och forskarutbildning redovisas inklusive kapitalförvalt-ning. Kapitalförvaltningen redovisas även enskilt i eget kapitel.

Forskning och forskarutbildning Karolinska Institutets omsättning i verksamhetsgrenen forskning och forskarutbildning, har i jämförelse med föregående år ökat med 301,7 mnkr eller 9,1 procent. Största ök-ningen i intäktsslagen har skett på bidragsmedel med 176,5 mnkr.

Anslag (inkl ALF)

Anslagen ökar med 51,7 mnkr eller 4,2 procent i jämförelse med 2007. Den största ök-ningen, 55 mnkr, beror framför allt på utökade forskningsresurser enligt förra forsknings-propositionen. Under 2008 har en ökad omfördelning av ALF-medel med 13 mnkr gjorts från forskning till grundutbildning. Detta på grund av att vissa kostnader har omdefinie-rats, från att tillhöra forskning och utveckling till utbildning, i samband med att den nya samverkansorganisationen trädde i kraft den 1 januari 2008.


44

Avgifter och andra ersättningar

Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökar med 39,7 mnkr eller 8,7 procent. Detta beror främst på en ökning med ca 33 mnkr av medel från Stockholms Läns Landsting.

Bidrag

Intäkterna har ökat med 176,5 mnkr i jämförelse med 2007. De största ökningarna kom-mer från Vetenskapsrådet och EU. Under året har resultatförda projekt ökat intäkterna med 60,6 mnkr i bidragsverksamheten.

Finansiella intäkter

Ränteintäkter från Riksgäldskontoret uppgår till 75,2 mnkr. Årsgenomsnittet för räntesat-sen på räntekontot 2008 är 4,20 procent (2007; 3,52 procent). Under 2008 avyttrades fi-nansiella anläggningstillgångar, varvid reavinst uppstod med 33,2 mnkr. Samverkan inom ramen för ALF-avtalet redovisas under eget avsnitt.

Forskning och forskarutbildning totalt (inkl kapitalförvaltning), mnkr

2005 2006 2007 2008Intäkter Anslag 1 163,8 1 192,3 1 244,4 1 296,1Avgifter och andra ersättningar 403,8 427,4 456,6 496,3Bidrag 1 421,8 1 526,5 1 541,6 1 718,1Finansiella intäkter 67,0 53,9 81,2 114,9Summa intäkter 3 056,4 3 200,1 3 323,8 3 625,5

Kostnader

Personal 1 545,8 1 648,3 1 709,5 1 786,4Lokaler 352,5 357,7 383,3 401,4Övriga driftkostnader 1 011,4 1 056,1 1 089,2 1 136,9Finansiella kostnader 7,9 7,1 8,8 66,7Avskrivningar 107,7 110,8 111,2 115,2Summa kostnader 3 025,3 3 180,2 3 302,0 3 506,6

Transfereringar Medel från staten 0,0 0,0 0,0 0,0Medel från myndigheter 12,2 21,8 13,5 26,8Medel från övriga 22,4 24,9 28,2 27,2Lämnade bidrag -34,6 -46,6 -41,7 -54,0

Kapitalförändring Årets 31,0 19,9 21,8 119,0Balanserad (IB) 219,7 250,7 270,6 292,4Totalt (UB) 250,7 270,6 292,4 411,1


45

Årets kapitalförändring uppgår totalt till + 119,0 mnkr, och fördelar sig enligt följande: Institutionernas resultat 107,3 KI-gemensam verksamhet 21,0 Kapitalförvaltningens resultat -9,3 Årets kapitalförändring 119,0 Resultatförda avslutade externa projekt påverkar årets kapitalförändring med +66,5 mnkr. Under 2008 har rättningar gjorts vad gäller värderingar av institutionernas ränteprojekt, vilket får en positiv effekt på årets kapitalförändring med 28,3 mnkr. Reglering av tidigare års underskott och avsättningar till institutionsreserver vid institutioner och enheter, på-verkar årets kapitalförändring med +14,8 mnkr

Uppdragsforskning Intäkter av avgifter och andra ersättningar har ökat med 27,7 mnkr eller 7,2 procent i jäm-förelse med år 2007.

Forskning och forskarutbildning, uppdragsverksamhet, mnkr

2005 2006 2007 2008 Intäkter Anslag 0,0 0,0 0,0 0,0 Avgifter och andra ersättningar 350,0 352,3 386,0 413,6 Bidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiella intäkter 0,4 0,0 0,0 0,0 Summa intäkter 350,4 352,3 386,0 413,7

Kostnader Personal 255,8 247,0 275,0 292,9 Lokaler 15,0 14,2 15,2 15,6 Övriga driftskostnader 70,8 70,6 81,8 90,4 Finansiella kostnader 0,1 0,3 0,3 0,1 Avskrivningar 6,4 4,8 6,4 4,1 Summa kostnader 348,1 336,9 378,7 403,0

Transfereringar Medel från myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 Medel från övriga 0,2 0,0 0,0 0,0 Lämnade bidrag -0,2 0,0 0,0 0,0

Kapitalförändring Årets 2,2 15,4 7,4 10,7 Balanserad (IB) -1,7 0,5 15,9 23,3 Totalt (UB) 0,5 15,9 23,3 33,9


46

Uppdragsforskningen är finansierad av externa uppdragsgivare enligt följande. Finansieringskategorier (%) 2007 2008 Kommuner och landsting 41 45 Svenska företag 24 21 Utländska finansiärer (företag och organisationer) 22 20 Andra statliga myndigheter 11 12 Organisationer och stiftelser 2 2

Ofördelade intäkter och kostnader

Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag samt uppbördsverksamhet är inte fördelat på verksamhetsgrenar, se vidare resultaträkning under finansiell redovisning.


47

KVALITET Mål enligt regleringsbrev

• Verksamheten vid universitet och högskolor ska hålla en internationellt sett hög kvalitet.

• Kvaliteten och den internationella konkurrenskraften i grundläggande högskoleut-bildning och forskning och forskarutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete ska förbättras.

• Kvalitetsarbetet ska i största möjliga utsträckning bygga på av lärosätet uppsatta och uppföljningsbara mål.

Utvecklingen av den pedagogiska kompetensen vid lärosätet ska stödjas av lärosätets led-ning. Särskilt ska en ökning ske av andelen lärare med högskolepedagogisk utbildning. Li-kaså ska andelen lärare som har genomgått utbildning för handledare för forskarutbild-ning öka.

Mål KI05

• Excellens i utbildning och lärande • KI ska vara ledande i medicinsk pedagogik • Utveckla verktyg för att mäta och följa kvalitet i forskning samt genomföra regel-

bundna uppföljningar • Inrätta fler fakultetsfinansierade doktorandplatser utlysta i konkurrens • Förbättra examinationsprocessen • Inrätta system för att mäta och följa upp samt premiera kvalitet i forskarutbildningen

Arbete har pågått under 2008 med att utarbeta en ny kvalitetsplan för KI. Denna ska dels tydliggöra utgångspunkt, förutsättningar och ansvar för kvalitetsarbetet, dels stimulera till kontinuerlig verksamhetsuppföljning för att nå de uppsatta målen inom samtliga områ-den. KIs kvalitetskultur ska präglas av systematik och förnyelse samt omfatta samtliga medarbetare och studenter inom verksamheten.

Grundläggande högskoleutbildning Insatser som har prioriterats högst i kvalitetsarbetet och hur dessa insat-ser har bidragit till att höja kvaliteten Kvalitetsarbetet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå utgår från målen i KI05, det vill säga excellens i utbildning och lärande samt ledande i medicinsk pedagogik.

Handlingsplan för kvalitetsutvärdering

För att stärka det systematiska kvalitetsarbetet har en handlingsplan för kvalitetsutvärde-ring av utbildning på grundnivå och avancerad nivå fastställts. Handlingsplanen gäller för perioden 2008–2012 och omfattar program- och kursutvärderingar samt tematiska utvär-deringar. För att säkerställa en kontinuerlig kvalitetsutveckling är modellen för utvärde-


48

ring cyklisk, där en ny plan för förbättringsåtgärder alltid utgår från analys och uppfölj-ning av åtgärderna i den föregående planen.

Åtgärder med anledning av Högskoleverkets utvärderingar

En prioriterad insats inom kvalitetsarbetet – där KI tyvärr inte nådde ända fram – är re-formering av sjuksköterskeprogrammet. Vid 2006 års utvärdering av program och ämnen inom medicin och vård ifrågasatte Högskoleverket examensrätten för KIs sjuksköterske-program.

Extra resurser avsattes därför för att avhjälpa de påtalade kvalitetsbristerna. Bland an-nat trädde en ny utbildningsplan i kraft höstterminen 2007 och organisatoriska föränd-ringar genomfördes. Vidare genomfördes en extern granskning av uppsatser. Resultatet av denna granskning visade att uppsatserna hade hög omvårdnadsrelevans och god teorian-knytning. En pedagogisk översyn med fokus på sambandet mellan examination, under-visning och lärande påbörjades också. Emellertid bedömde Högskoleverket vid förnyad granskning att kvaliteten i utbildningens förutsättningar, genomförande och resultat fort-farande var otillfredsställande och verket beslutade i december därför att återkalla rätten för KI att utfärda sjuksköterskeexamen. Arbetet med att åtgärda kvalitetsbristerna inleddes redan under december men kommer att intensifieras under 2009. Målet är att få tillbaka examensrätten så att studenter kan antas höstterminen 2010.

Även examensrätten för specialistsjuksköterskeprogrammen ifrågasattes och ett antal åtgärder för att höja kvaliteten vidtogs därför. Bland annat har en motsvarande pedago-gisk översyn som den på sjuksköterskeprogrammet genomförts, den ”röda tråden” i ut-bildningarna har tydliggjorts och fem nya lektorer med klinisk inriktning och fem nya kli-niska adjunkter har anställts. Vidare inleds sedan höstterminen 2007 specialistutbildning-arna med en gemensam kurs i vetenskaplig teori och metod. De vidtagna åtgärderna har givit önskat resultat i och med att Högskoleverket vid sin förnyade granskning fann att kvaliteten i utbildningarna nu är tillfredsställande.

När det gäller det biomedicinska analytikerprogrammet ifrågasatte Högskoleverket ex-amensrätten för att verket bedömde att en av programmets två inriktningar – ”Fysiologi” – inte uppfyllde kraven för generell kompetens för biomedicinsk analytikerexamen. Beslut fattades därför av KI om gemensam utbildningsplan för de båda inriktningarna samt om gemensamt huvudområde och gemensam programorganisation. Högskoleverket fann vid sin förnyade granskning att kvaliteten i utbildningen är tillfredsställande.

Konsekvenser av den indragna examensrätten

Högskoleverkets beslut om att dra in rätten för KI att utfärda examen för sjuksköterskor får ekonomiska konsekvenser såväl som konsekvenser för studenter och personal.

Den indragna examensrätten orsakar oro bland studenterna på sjuksköterskepro-grammet. Det är därför viktigt att kontinuerligt informera studenterna om det intensiva reformarbete som pågår och att detta arbete kommer att komma nuvarande studenter till gagn. Det är även viktigt att informera om att samtliga studenter som är antagna har rätt att gå klart sin utbildning. Beslutet får även konsekvenser för de studenter som beviljats anstånd med att påbörja sina studier eller beviljats studieuppehåll. Vad beträffar dessa studenter måste överenskommelser om hur de ska kunna fullfölja sin utbildning träffas med andra högskolor i Stockholmsområdet.


49

När det gäller personalen, kommer det minskande studentantalet – beroende på att ingen antagning kommer att ske förrän tidigast höstterminen 2010 – att innebära arbetsbrist. I vilken omfattning detta kommer att resultera i uppsägningar är under utredning. Vidare framkom i Högskoleverkets utvärdering att vissa kompetenser inom sjuksköterskepro-grammet måste stärkas vilket innebär att kompetensväxling kommer att ske.

De ekonomiska konsekvenserna kan i första hand hänföras till minskade intäkter – och minskad tilldelning av medel – genom att antalet studenter i systemet minskar som följd av att ingen antagning kommer att ske under minst tre terminer. Därutöver kommer re-formarbetet att medföra vissa kostnader.

Åtgärder med anledning av införandet av ny högskoleförordning

En annan åtgärd inom kvalitetsarbetet har varit utvärdering av de förändringar som genomfördes i samband med att den nya högskoleförordningen trädde i kraft; sedan 2007 pågår ett utvärderingsprojekt av kursutformning, examination och kunskapsmätning före och efter införandet av den nya högskoleförordningen. Projektet omfattar KIs program på grundnivå och avancerad nivå och baseras på en jämförelse mellan kursdokument från kursomgångar före och efter nya högskoleförordningen samt intervjuer med kursansvari-ga. Under 2008 har data samlats in och analysen påbörjats.

De preliminära resultaten visar en tydlig förskjutning i kursdokument där målet för vad studenterna ska kunna efter kursen tydliggörs. Tendensen visar också att de kurser som redan före nya förordningen kommit långt vad gäller att organiseras utifrån studen-ten i centrum har utvecklats ännu mer i det avseendet.

Med anledning av den nya högskoleförordningen har flertalet program vid KI gjort en översyn av kursmålen och examinationsformerna i förhållande till examensmålen samt av bedömningskriterierna i förhållande till lärandemålen. Syftet med översynen var bland annat att tillse att kursernas lärandemål och examinationsformer överensstämmer med målen i utbildningsplanen.

Utvärdering av tillgodoräknanden

Som ett annat led i kvalitetsarbetet har en granskning och utvärdering av tillgodoräknan-den genomförts. Ett stickprov av beviljade ansökningar – behandlade under första halv-året 2006 – har granskats ur två perspektiv, dels huruvida dokumentationen i ärendena är fullständig, dels huruvida underlagen innehåller tillräcklig information för att ansökan ska kunna beviljas. Preliminära resultat visar att det finns vissa brister såväl vad gäller doku-mentationen som underlagens kvalitet. I slutrapporten som beräknas vara klar under feb-ruari 2009 ges förslag på åtgärder för hur man kommer till rätta med bristerna.

Pedagogiska projektmedel

Vid KI avsätts varje år projektmedel för att stimulera till kreativitet och entreprenörskap i utvecklingen av pedagogiska tillämpningar. Detta kan handla om ny- eller vidareutveck-ling av undervisnings- och examinationsformer, utveckling av metoder som stimulerar till interprofessionell undervisning, införande av likabehandlingsperspektiv i utbildningen el-ler utveckling av modeller för interaktivt lärande. Under 2008 tilldelades 10 projekt inom utbildningen på grundnivå och avancerad nivå sammanlagt 1,5 mnkr. Samtliga verksam-ma inom KIs utbildningar kan ansöka om dessa medel som delas ut en gång per år. Pro-jektarbetet och resultaten redovisas i skriftlig form efter avslutad projekttid.


50

Ny utbildning i medicinsk pedagogik

Under året har ett masterprogram i medicinsk pedagogik inrättats. Utbildningen riktas till yrkesverksamma inom medicin-, vård- och utbildningsområdet, såväl kliniker som aka-demiska ledare, lärare och pedagogiska utvecklare. Utbildningen syftar bland annat till att stärka den pedagogiska kompetensen hos lärare och handledare. Ett annat syfte är att väcka intresse för forskning och utveckling inom området medicinsk pedagogik. Utbild-ningen startar höstterminen 2009.

Insatser för att förbättra den pedagogiska kompetensen

Högskolepedagogiska kurser

En av insatserna i arbetet med att förbättra den pedagogiska kompetensen hos KIs lärare har under 2008 varit att genomföra ett flertal högskolepedagogiska kurser.

Kurserna riktar sig till både KI- och landstingsanställda som medverkar i KIs utbild-ningar. Många av kurserna är interprofessionella och erbjuder möjlighet för dem som un-dervisar inom olika program och på olika nivåer att utbyta erfarenheter. Kursutbudet ut-vecklas kontinuerligt för att möta de olika behov av högskolepedagogisk kompetensut-veckling som finns inom organisationen. Under det gångna året har två särskilda sats-ningar gjorts, dels har en ny kurs om ”Mångfald i undervisning” genomförts, dels har grundkursen ”Pedagogik för universitetslärare” givits. Den sistnämnda har även givits som distanskurs. Mångfaldskursen syftade till att öka deltagarnas förmåga att använda li-kabehandlingsperspektiv och pedagogisk mångfald i undervisning.

Flera utbildningar i att undervisa med casepedagogik har genomförts vid KI under året. Casepedagogik som undervisningsform implementeras just nu inom flera utbildningspro-gram vid KI och för detta specifika ändamål har nya direkt verksamhetsanslutna kurser på programnivå genomförts. Vid KI har under året också en så kallad Case Writers’ Club startats, som är en form av caseskrivarkurs dit deltagarna kommer för att under två dagar individuellt producera eget undervisningsmaterial i form av ett case. Kursen fördjupar deltagarnas kunskap i att skriva och att ge återkoppling till andra kursdeltagare. Kursen är till stor del byggd kring peer-learning, som är en metod för att stimulera studenter till att ta till vara på varandras kunskaper och erfarenheter.

Under 2008 har 333 av KIs lärare genomgått kurser i högskolepedagogik. Detta är en ökning från 2007 då antalet var 165. Den stora ökningen från 2007 beror delvis på att KI utvecklat verktygen för att mäta antalet lärare som genomgått högskolepedagogisk utbild-ning. Med största sannolikhet är även de nya reglerna för befordran till docent – som in-nebär att kravet på högskolepedagogisk utbildning höjts – en bidragande faktor till ök-ningen. Slutligen har KI beslutat att 10 veckors högskolepedagogisk utbildning ska vara ett krav för att erhålla tillsvidareanställning som universitetslektor eller universitetsadjunkt, vilket troligen positivt har påverkat antalet lärare som genomgår dessa utbildningar.

Under året har KI deltagit i ett nationellt samarbete för ackreditering av högskolepeda-gogiska kurser. Arbetet drivs och genomförs av pedagogiska utvecklare via deras intresse-organisation Swednet.

Övriga insatser för att förbättra den pedagogiska kompetensen

Andra satsningar för att öka den pedagogiska kompetensen är utvecklingen av en ny pe-dagogisk meritportfölj och tillhörande bedömningskriterier. Meritportföljen är ett verktyg


51

för att premiera skickliga lärare som bidrar till god undervisningskvalitet. Utvecklingsar-betet har pågått sedan 2006 och avslutades under 2008.

För att höja lärarnas kompetens när det gäller likabehandling samt för att öka under-visningsinslagen som rör likabehandling har en gästlektor anställts och tre lärare som re-dan är anställda vid KI har fått i uppdrag att inom sin tjänst arbeta med detta (se även av-snittet Likabehandling)

Vidare har KI tillsammans med Linköpings universitet under året arrangerat konferensen All together Better Health som behandlade fyra teman, interprofessionell utbildning, kom-munikation, patientsäkerhet och kvalitetsförbättringar. Omkring 85 lärare från KI deltog.

Forskning o forskarutbildning Forskning Det är viktigt att forskningen präglas av hög kvalitet. KI har i detta syfte vidtagit både or-ganisatoriska, strategiska och mer administrativt inriktade åtgärder. Forskning som be-drivs i anslutning till den kliniska verksamheten är nödvändig och skapar förutsättningar för tillämpning av forskningsresultat i den kliniska miljön. Nya strategiska åtgärder har vidtagits för att skapa bättre förutsättningar att ge medel till världsledande forskning. Till-gång till försöksdjur under säkra och etiskt korrekta former samt dokumentation av forskningen är viktiga grundvalar i kvalitetssäkringsarbetet.

Forskningsstrategiska kommittén

Inom ramen för samverkan mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting inrättades samverkansorganet Forskningsstrategiska kommittén den 1 januari 2008.

Huvuduppgiften för kommittén är att initiera åtgärder och föreslå prioriteringar inom forsknings- och utvecklingsområdet för att uppnå en så effektiv resursanvändning som möjligt inom området och höja kvaliteten på forskningen. Grundidén är att kommittén ska ha ett helhetsperspektiv och de företrädare för parterna som ingår i kommittén ska ha mandat att överblicka den samlade resursmängden för forskning och utveckling och före-slå prioriteringar och satsningar av olika slag. Kommittén ska leda arbetet med utlysning av ALF-projektmedel Medicin, utarbeta förslag till hur de verksamhetsfördelade medlen ska fördelas på olika FoUU-grupper, samt fastställa förslag till sammansättning av dessa grupper.

Färdplan

Under året har forskningsstrategiska kommittén utarbetat en färdplan för strategiska kva-litetshöjande satsningar inom fyra olika områden för perioden 2009–2012: translationella tematiska centrumbildningar, spetsrekryteringar, utlysning av anslag till särskilt framstå-ende professorer samt satsning på corefaciliteter. Planen förutsätter finansiering från både Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting och fullt utbyggd kan färdplanens satsningar i slutet av perioden uppgå till i storleksordningen 200 mnkr per år.

Försöksdjursverksamheten

I samband med årsskiftet 2007/2008 genomfördes en extern utvärdering av försöksdjurs-verksamheten vid KI. Under våren 2008 diskuterades verksamheten och utvärderingen inom olika delar av KI. En slutsats är att det finns ett starkt behov av att ta ett samlat grepp


52

på försöksdjursfrågorna. Utifrån förslag från en arbetsgrupp kommer en plan för imple-mentering och förankring att utarbetas under våren 2009.

Arbetet har innefattat diskussion av kort- och långsiktiga samarbetssituationer, med utgångspunkt i KIs övergripande mål. En viktig del i arbetet består i att tydliggöra områ-den och uppdrag för att undvika roll- och intressekonflikter.

Forskningsdokumentation

Dokumentation av forskningsresultat är en nyckelfråga för att på ett konsekvent sätt upp-rätthålla forskningens kvalitet genom återkoppling till publicerade nya rön. Som ett led i ut-vecklingen av denna dokumentation har upphandlats ett Laboratory Information Manage-ment System (LIMS) för elektronisk dokumentation av forskningsresultat (laboratorie-journal/ loggbok). Implementering av systemet har påbörjats hos utvalda forskargrupper. Forskningsstyrelsen har tillsatt en arbetsgrupp för vidareutveckling av verksamheten.

Rekrytering av lärare och nyckelfunktioner

Anställning och befordran av lärare är en prioriterad strategisk fråga där det finns behov av att utveckla och kvalitetssäkra KIs interna regler, processer och rutiner. En viktig faktor i sammanhanget är att antalet professorer ökat kraftigt under senare år. Det är också vik-tigt att diskutera betydelsen av att identifiera och stärka den bästa forskningen vid KI.

Viktiga utvecklingsområden är förbättrade bedömningskriterier vid befordran till (och anställning som) professor, bland annat att forskaren ska vara nationellt ledande och in-ternationellt erkänd.

Forskningsnätverk

Forskningsnätverken vid KI (nio stycken) har fått nya riktlinjer som klargör nätverkens uppgifter. Dessa innebär att skapa förutsättningar för forskare, doktorander med flera att oavsett geografisk placering eller institution, träffas och samverka i vetenskapliga frågor. Detta kan avse tvärvetenskapliga samarbeten, underlättande av integrering klinisk – pre-klinisk forskning, seminarieserier samt inventering och uppföljning av aktiviteter inom re-spektive forskningsfält.

Karolinska Institutets Folkhälsoakademi

Under året har lagts fram förslag till en plan för utveckling av folkhälsovetenskapen vid KI. I samband med detta har Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting beslutat att gemensamt stärka det folkhälsovetenskapliga området genom ett fördjupat samarbete som bland annat innebär en verksamhetsövergång av stora delar av Centrum för folkhäl-sa, CFF, från Stockholms läns landsting till Karolinska Institutet vid årsskiftet 2008/2009.

Karolinska Institutets Folkhälsoakademi kommer att ledas av en föreståndare och en styrelse med representanter från Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Folkhälsoakademin kommer att likna en stor centrumbildning, men exakt motsvarighet finns inte idag på KI. Folkhälsoakademin kommer att koordinera och initiera åtgärder inom folkhälsoområdet, exempelvis utbildningar och uppdrag.


53

Forskarutbildning Kvalitetsutvecklingen i forskarutbildningen fokuseras på att stärka den individuella studen-tens förutsättningar att få en utbildning som utvecklar den enskilde studentens kompetens och förbereder för en karriär i eller utanför universitetsvärlden. Uppföljning av doktorand-utbildningen sker genom institutionsbesök och Exit Polls. Handledaren är en nyckelperson under utbildningen. Dennes kompetens stärks genom utökad handledarutbildning.

Exit Poll KI har sedan 2007 skickat ut en enkät (Exit Poll) till samtliga doktorander inför disputa-tion och licentiatexamen. Exit Poll innehåller frågor rörande olika aspekter av utbildning-en, till exempel introduktion, kursutbud, handledning, administrativt stöd och informa-tion, samt doktorandens studie- och arbetsmiljö. Inför 2008 reviderades ett antal frågor, bland annat för att underlätta möjligheten till jämförelser med Högskoleverkets Dokto-randspegel (2008).

Sammanställningen av Exit Poll från vårterminen 2008 visar att en majoritet (84 pro-cent) av de doktorander som svarade på enkäten var helt eller delvis nöjda med sin fors-karutbildning och att 74 procent helt eller delvis skulle rekommendera sin handledare för framtida doktorander. Resultatet visar också att de flesta doktorander ansåg att kvaliteten på forskarutbildningskurserna var genomgående hög (82 procent) och relevant för av-handlingsarbetet (73 procent). 77 procent av doktoranderna skulle rekommendera sin in-stitution för presumtiva doktorander, men endast drygt hälften (52 procent) menade att de fått en bra introduktion när de påbörjade sin forskarutbildning. För att förbättra intro-duktionen införs från och med 2009 en gemensam introduktionskurs för samtliga nyan-tagna doktorander.

Förbättring av den pedagogiska kompetensen inom forskarhandledarutbildningen Målet med forskarhandledarutbildningen vid KI är att tydliggöra handledarrollen. Utbild-ningen innehåller moment om KIs organisation och regelverk, högskolejuridik, kommu-nikation och problemhantering, handledarrollen, forskningsfusk och etik samt likabe-handling och jämställdhetsfrågor.

För att möta den ökade efterfrågan, i och med krav på forskarhandledarutbildning för att anta en ny doktorand, har antalet platser utökats under 2008. Sex kurser har genom-förts med mellan 25–30 deltagare per kurs. Sammanlagt har 159 blivande och befintliga huvudhandledare genomgått utbildningen under 2008.

Under 2008 har förberedelser för en webbaserad handledarkurs genomförts. Denna kurs riktar sig först och främst till de handledare som redan har varit handledare för minst en doktorand som har avlagt svensk doktorsexamen. Den webbaserade kursen innehåller information och frågor om nationella regelverk och aktuell lagstiftning om utbildning på forskarnivå och omfattar även KIs lokala regler inom området.

Nya centrala studierektorer För att bland annat förstärka kvalitetsarbetet samt säkra en god start på forskarutbildning-en har den centrala studierektorsfunktionen förstärkts med två nya studierektorer, en med särskilt ansvar för kvalitetsarbetet inom forskarutbildningen och en med ansvar för plane-


54

ring av en KI-gemensam introduktionskurs för samtliga nyantagna doktorander, samt även ansvar för uppföljning av tiden efter examen.

Översyn av utbildningen på forskarnivå vid institutionerna Under hösten 2008 har styrelsen för forskarutbildning avlagt besök vid fem institutioner som bedriver forskarutbildning. Syftet med besöken är bland annat att diskutera aktuella frågor kring forskarutbildningen och aktualisera institutionens rutiner och organisation. På så sätt sker uppföljning av den delegation som finns från styrelsen till prefekten i fråga om finansiering, antagning och uppföljning av doktorandernas utbildning. Översynen kommer att fortsätta under våren 2009.

Åtgärder för att förbereda för en karriär såväl inom som utanför högskolan KIs Karriärservice anordnar löpande karriärutvecklande aktiviteter för doktorander. En karriärkoordinator arbetar på heltid med att planera, utveckla och genomföra olika aktivi-teter på bred front för alla doktorander. Exempel på sådana är hearings om att söka post-doc- respektive forskningsmedel, kurs i livs- och karriärplanering, företagspresentationer, seminarier om att söka jobb utanför akademin, kommunikationsteknik och entrepre-nörskap. Utöver detta arrangeras årligen en karriärdag bestående av seminarier kring aka-demisk och utomakademisk karriär för doktorander och forskare, med tillhörande utstäl-lardel där deltagarna får möjlighet att träffa representanter från olika organisationer, myndigheter och företag.


55

ARBETET MED INTERN STYRNING OCH KONTROLL 2008 En utgångspunkt vid planeringen var att hinna med alla moment som hör till den nya för-ordningen om intern styrning och kontroll under år 2008. I efterhand kan konstateras att denna ambitionsnivå var väl hög men att den samtidigt innebar att viktiga erfarenheter gjordes. Dessa erfarenheter kommer att ligga till grund för planeringen av det fortsatta ar-betet.

Våren 2008 genomfördes intervjuer med både tidigare och nytillträdda dekaner och uni-versitetsdirektörer. Vidare gjordes en riskanalys inom universitetsförvaltningens samtliga avdelningar vilka också inkluderar verksamhetsstyrelsernas kanslier, dvs. universitetets fa-kultetsnivå. I denna analys togs inte enbart upp interna frågor inom universitetsförvaltning-en utan även processer som avser hela KI. Eftersom KI har en platt organisation finns myck-et kunskap om institutionerna inom universitetsförvaltningen. De årliga institutionsbesö-ken som rektor och förvaltningsledning gör ger också god kännedom om förhållandena, varför institutionerna kan anses ha varit indirekt involverade i riskanalysarbetet.

En då nyligen genomförd medarbetarundersökning om arbetsmiljön visade att KI be-höver kommunicera och tydliggöra verksamhetsmålen bättre. Internrevisionen efterlyste i sin årsrapport för 2007 en effektivare samordning och gemensamma riktlinjer för infor-mations- och IT-säkerheten. Försöksdjursverksamheten kräver strukturer som är stabila över tid och som förhåller sig såväl till regelverket som till verksamhetens behov. Här före-låg ett behov av att se över den verksamhetens organisation. En strategi för hur forsk-ningsdokumentationen ska utformas så att KIs forskare systematiskt ska kunna lagra data i en IT-struktur med hög säkerhet saknades. Riskområde definierat i ”Revisionsrapport om mutor och annan otillbörlig påverkan”, dnr 845/08-010 skulle också beaktas.

En sammanfattande analys av ovanstående presenterades i en rapport till konsistoriet maj 2008 som innehöll ett antal förslag på åtgärder, bland annat att förtydliga den interna styrmodellen och se över utbildningens organisation.

De åtgärder som konsistoriet då fattade beslut om har varit föremål för en första upp-följning. Denna visar att vissa brister avseende den interna styrningen och kontrollen fort-farande föreligger. Den mest väsentliga bristen är

• Delar av den interna styrmodellen och tillämpningen av denna. Brister i delar av den interna styrmodellen och tillämpningen av denna tydliggjordes i samband med förlusten av examensrätten för sjuksköterskeprogrammet. Vilka konse-kvenser förlusten av examensrätten får framöver och vilka åtgärder som nu vidtas med anledning därav beskrivs under avsnittet Kvalitet.

Konsistoriet föreslås ge rektor i uppdrag att utveckla styrmodellen och hålla konsistoriet fortlöpande informerat om hur detta arbete fortskrider. Konsistoriet föreslås dessutom ägna särskild uppmärksamhet åt:

• Organisation av försöksdjursverksamheten Det är av stor vikt att KI har strukturer som är stabila över tid och som förhåller sig så-väl till regelverket som till verksamhetens behov. En arbetsgrupp har utarbetat ett för-


56

slag som har mottagits positivt av KIs ledning och arbetsgruppen kommer att utarbeta en plan för implementering och förankring under våren 2009.

• IT-organisationen Under 2008 vidtogs en rad åtgärder, bland annat har ett Säkerhetsforum inrättats och styrande dokument inom säkerhetsområdet har fastställts. En ny IT-chef är under re-krytering och därefter kan en ny sammanhållen IT-organisation formeras så att IT-frågornas hantering blir mer effektiv också i förhållande till institutionernas ansvars-område.

• Forskningsdokumentationen Idag finns anvisningar och riktlinjer vid KI för hur forskning ska dokumenteras. Nu måste KIs forskare systematiskt kunna lagra data i en IT-struktur med hög säkerhet. En pilotstudie som omfattar ett antal forskargrupper vid KI har genomförts. Forsk-ningsstyrelsen har tillsatt en arbetsgrupp.

Processen utvecklas nu vidare För att säkerställa att KI följer förordningen om intern styrning och kontroll behöver pro-cessen nu vidareutvecklas och breddas.

En förutsättning för att kunna genomföra riskanalyser är att KIs mål är tydliga och så formulerade att de återspeglar verksamhetskraven enligt myndighetsförordningen.

Vidare behöver KI införa en dokumenterad verksamhetsplaneringsprocess och integre-ra arbetet med intern styrning och kontroll i denna. Rektors beslut i november 2008 om att uppdra åt institutionerna att upprätta verksamhetsplaner är ett första steg i en sådan process. Vidare har KI från januari 2009 förstärkt kompetensen genom att inrätta en sär-skild controllerfunktion som ska ansvara för arbetet intern styrning och kontroll. Dessut-om har KI nu anlitat en extern konsult för att stötta arbetet. Riktlinjer för intern styrning och kontroll och en flerårig handlingsplan för fortsatt arbete ska utformas. För att kunna vidareutveckla riskanalysarbetet krävs också bland annat att myndighetens ledning och medarbetare utbildas.


57

INTERNATIONALISERING Mål enligt regleringsbrev

Universitet och högskolor ska bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete i syfte att främ-ja utbildningens och forskningens kvalitet samt förståelsen för andra länder och för inter-nationella förhållanden. Lärosätena ska utveckla sin uppföljning av internationaliserings-arbetet. Den internationella rörligheten avseende lärare och studenter, särskilt inom lärar-utbildningen, ska öka.

Mål KI05

• Öka utbytet med internationellt framstående universitet och institut • Utveckla långsiktiga program och samarbeten för att stimulera bilateralt utbyte av stu-

denter, doktorander och nydisputerade

Internationalisering av utbildningsprogrammen på grundnivå och avancerad nivå Internationalisering av utbildningsprogrammen har under året bedrivits enligt vad som beslutats i Handlingsplan för grund- och vidareutbildningarnas internationalisering 2007–2009.

Mål för internationaliseringsarbetet samt sammanfattning av måluppfyllelse

Studentutbyte

En majoritet av utbildningsprogrammen med avtal om studentutbyte nådde under 2008 målet avseende antalet platser, ett mål som innebär att programmen ska ha avtal i en om-fattning så att minst 20 procent av studenterna någon gång under sin studietid ska ha möjlighet att åka på utbyte. De program som erbjuder flest platser är arbetsterapeut-, biomedicin-, läkar- och sjuksköterskeprogrammet. Övriga utbildningsprogram arbetar fortsatt med att öka antalet platser för studentutbyte.

Antalet utresande studenter var något lägre under 2008 än under föregående år och uppgick till 179. Under 2008 skedde en minskning av antalet utresande studenter inom Erasmusprogrammet och Linnaeus-Palmeprogrammet. Antalet studenter som genomfört sitt utbyte inom avtal men utanför externfinansierade utbytesprogram har dock ökat, främst på biomedicinprogrammet. Minskningen inom Erasmusprogrammet kan delvis förklaras av införandet av en ny utbildningsplan inom läkarprogrammet, som är det ut-bildningsprogram med högst mobilitet. Minskningen inom Linnaeus-Palmeprogrammet beror på att färre projektansökningar beviljades medel inför läsåret 2008/2009 jämfört med föregående läsår. De program som ökat antalet utresande studenter mest är biomedi-cinprogrammet och sjuksköterskeprogrammet.


58

Utresande studenter inom utbytesprogram år 2008, totalt 179 st

Läkar

Tandläkar

Sjuksköterske

Barnmorske

Tandhygienist

Arbetserapeut

Röntgensjuk-sköterskor

Med informatikPodiatri

Biomedicin

Optiker

SjukgymnastBiomedicinsk

analytikerFolkhälsovetensk.

Antalet inresande studenter 2008 ökade och uppgick till 251. Den största ökningen skedde på biomedicin- och sjukgymnastprogrammet medan läkarprogrammet stod för den störs-ta minskningen. Det begränsade antalet platser inom verksamhetsförlagd utbildning i kombination med en förändrad utbildningsplan påverkar fortfarande möjligheten till en ytterligare ökning av antalet inkommande utbytesstudenter till läkarprogrammet.

Studentutbyte inom utbytesprogram 2003–2008

0

100

200

300

2003 2004 2005 2006 2007 2008

Antal

Utresande 179

Inkommande 251

Brist på balans mellan antalet ut- och inresande studenter kvarstår under 2008. Ett projekt med syfte att ytterligare öka studentutbytet vid KI har startats under året; en arbetsgrupp har tillsatts och en projektplan tagits fram.

Under 2008 har hinder för studenters mobilitet identifierats och arbetet med att identi-fiera möjligheter för att undanröja hindren har påbörjats.

Lärarutbyte

Antalet utresande utbyteslärare har ökat markant sedan förra året medan antalet inresande ligger på samma nivå som föregående år. Antalet utresande lärare inom LinnaeusPalme-programmet har fortsatt att öka de senaste åren, men också 2008 har de flesta valt att inom Erasmusprogrammet undervisa vid ett europeiskt universitet. Arbetsterapeutprogrammet och röntgensjuksköterskeprogrammet står för den största ökningen av utresande lärare me-dan folkhälsovetenskapsprogrammet står för den största ökningen av inresande undervi-sande lärare. Under 2008 deltog fler utbildningsprogram än tidigare år i lärarutbyte.


59

Antal utresande lärare per utbytesprogram

2005 2006 2007 2008 Erasmus 30 34 36 42 Nordplus 5 10 6 12 Linnaeus-Palme 12 16 19 21 Totalt 47 60 61 75

Antal inresande lärare per utbytesprogram

2005 2006 2007 2008 Erasmus 15 10 9 13 Nordplus 15 10 4 4 Linnaeus-Palme 22 20 22 20 Totalt 52 40 35 37

Utvärdering av internationaliseringsarbetet

Arbetet med utvärdering av internationaliseringsarbetet vid KI har under året fortsatt en-ligt framtagen projektplan. Under 2008 har ytterligare en enkätstudie genomförts. Studien riktade sig till nu yrkesverksamma före detta studenter som under studietiden vid KI inte deltog i utlandsstudier. Enkäten fokuserade framför allt på anledningen till varför studen-terna under sin studietid valde bort utlandsstudier. Kvantitativ uppföljning av student- och lärarmobilitet har gjorts löpande under året.

Kvalitetssäkring av studentutbytet

Ett elektroniskt reserapportsystem för studenter och lärare har arbetats fram under 2008. Den nya reserapporten förenklar kontinuerlig uppföljning av alla utbyten och utgör en del av arbetet med kvalitetssäkring av student- och lärarutbyten. För att skapa förutsättningar för rättssäkerhet och kvalitet med avseende på ansökningsrutiner, nominerings- och till-godoräknandeprocesser för in- och utresande studenter, har under året lokala riktlinjer för utlandsstudier tagits fram. KI har även initierat ett projekt för att utreda hur återvän-dande utbytesstudenters erfarenheter och nya kunskaper på bästa sätt kan tas till vara och återföras till utbildningsprogrammen.

Den internationella dimensionen i utbildningarna

Den internationella dimensionen inom utbildningsprogrammen ska öka vilket ingår i den plan för ökad mobilitet som tagits fram under 2008. Åtgärder presenteras under våren 2009.

En del av arbetet med att stärka den internationella dimensionen i utbildningarna är att anordna programöverskridande internationella kurser. Exempel på detta är arbetstera-peutprogrammets kurs ”Community Based Rehabilitation” som ges i samarbete med partneruniversitetet Makerere University i Kampala, Uganda, och sjukgymnastprogram-mets kurs ”Multi Professional Health Care in a European Perspective” som ges tillsam-mans med Oslo högskola och Hogeschool van Amsterdam.


60

Satsningen på kompetensutveckling i engelska för lärare har fortsatt i syfte att öka antalet reguljära kurser på engelska för studenter.

Att KIs internationaliseringsarbete har givit resultat framkom i den uppföljande tema-tiska utvärdering av internationaliseringsarbetet vid landets lärosäten som genomfördes av Högskoleverket under 2007. Resultatet presenterades i rapporten En högskola i världen – internationalisering för kvalitet som utkom i april 2008. Karolinska Institutet var ett av de fyra lärosäten som lyftes fram och som ansågs ha utvecklat sitt arbete med internationali-sering starkast sedan 2004.

Redovisning av arbetet med internationell rekrytering av så kallade freemovers För internationella freemover-studenter erbjuder KI läsåret 2009/2010 fyra magister-/masterprogram samt ett begränsat antal kurser på engelska. KI deltar också i EUs utbild-ningsprogram Erasmus Mundus med ett magisterprogram i internationell hälsa.

Rekrytering av internationella studenter sker genom gängse kanaler såsom webbplat-serna ki.se, studera.nu samt genom de särskilda insatser som görs inom Erasmus Mun-dus-programmet i form av bland annat information på EUs webb samt den konsortiege-mensamma webbinformationen. KI presenteras även i den informationsbroschyr som Stockholms Akademiska forum tar fram på engelska som presenterar Stockholms högsko-lor och universitet. Den distribueras bland annat till svenska beskickningar i utlandet.

KI medverkar vidare i det nationella lärosätessamarbetet för internationell marknads-föring av svensk högre utbildning som samordnas av Svenska institutet ”Study Destina-tion Sweden”. Genom denna samverkan bedömer KI att en framgångsrik och välriktad rekrytering av internationella studenter underlättas. KI deltar dessutom i EU-programmen Erasmus Mundus External Cooperation Window med Indien (Lot 15) och räknar med att genom detta program öka exponeringen mot Indien och därmed också re-kryteringen av indiska studenter. KI har även beslutat att delta i Nordic Centre – en sam-manslutning av nordiska universitet som verkar vid Fudan University i Shanghai. Nordic Centre fungerar som en mötesplats mellan nordiska och kinesiska studenter och lära-re/forskare och som en plattform för samarbete i utbildning och forskning.

Slutligen planerar KI att under våren 2009 tillsätta ett projekt med uppdrag att förbere-da organisationen för införande av studieavgifter.

Enligt statistik från Högskoleverket – som presenteras i tabellen på nästa sida – har an-talet freemover-studenter vid KI minskat något i jämförelse med föregående läsår. Även om statistiken inte är helt jämförbar eftersom Högskoleverkets statistik avser läsår, kan ändå konstateras att detta inte beror på minskat söktryck utan att på KI inte haft möjlighet att erbjuda fler platser på engelskspråkiga kurser/program. Det totala söktrycket har ökat kraftigt mellan 2007 och 2008 medan antalet behöriga förstahandsökande per plats ligger på samma nivå.


61

Inresande studenter 2005/2006–2007/2008*

Läsåret 2005/2006 Läsåret 2006/2007 Läsåret 2007/2008

Totalt Varav ej från EES Totalt Varav ej

från EES Totalt Varav ej fr EES

Utbytesprogram 244 61 198 47 207 53Free movers** 276 79 200 60 175 72

Summa 520 140 398 107 382 125

*Då KI inte registrerar uppgifter om studenters nationaliteter i Ladok baseras lämnad redovisning på upp-gifter från Högskoleverket. Dessa uppgifter finns endast att tillgå läsårsvis varför KI inte har möjlighet att lämna någon redovisning per kalenderår. ** I statistiken ingår posten ”okänt”, dvs. det har inte gått att bedöma om studenten kommer från ett land inom eller utanför EES. Uppgiften om antal studenter från utanför EES kan därför vara i underkant.

Forskning I KIs strategi för internationalisering av forskningen anges följande övergripande mål:

• Stärka KIs forskning för att uppnå excellens inom olika forskningsfält.

• Främja mobilitet.

• Som en del av det globala samhället bedriva forskning avseende hälsofrågor av globalt intresse.

• Skapa möjligheter för forskare från olika länder och miljöer att mötas.

• Stärka varumärket.

Övergripande grupp för internationell strategi Under 2008 tillsatte rektor en övergripande grupp för internationell strategi. Gruppens uppdrag är bland annat att samordna fakultetsstyrelsernas internationaliseringsarbete, ut-veckla och prioritera KIs internationella samarbeten samt ansvara för KIs internationella strategi. Genom denna samordning kan behov och möjligheter till internationell utveck-ling identifieras inom såväl forskning som utbildning.

Internationella avtal och samarbeten Majoriteten av internationella forskningssamarbeten vid KI bedrivs mellan enskilda fors-kare och forskargrupper. För att stärka vissa strategiskt viktiga internationella forsknings-områden bedrivs även samarbete i mer samordnade former. Under året har arbete pågått med att utveckla rutinerna för avtalshanteringen inom forskning och utbildning. Det har inneburit att bland annat etiska aspekter har beaktats i modellen för övergripande samar-betsavtal med utländska lärosäten, akademier och forskningsinstitut.

Vid KI finns totalt ca 80 övergripande internationella avtal inom forskning och fors-karutbildning. Under 2008 har åtta avtal slutits varav tre är nya avtal och fem förlängts inom redan pågående samarbeten. De nya avtalen har sin tonvikt i Asien och Nordameri-ka där främst forskningssamarbeten med lärosäten i USA och Singapore har stärkts ge-nom utveckling av utbytesprogram på postdoc-nivå.

Forskningssamarbetet med Indien har fördjupats med ett antal vetenskapliga symposi-er/workshops som hållits i Indien inom ämnesområdena ”Lifescience”, ”Autoimmunity


62

and Diabetes”, ”Proteomics” samt ”Cardiovascular Diseases”. Det har under 2008 även utvecklats ett större internationellt samarbete mellan åtta indiska och tolv europeiska uni-versitet där KI ingår inom bland annat området folkhälsovetenskap – bakteriell resistens.

Vetenskapliga koordinatorer har utsetts inom tio regioner för att stimulera nya nätverk och kontakter. Verksamheten vid de två kontoren i Kina och kontoret i Singapore har ut-vecklats. Kontoren i Kina drivs gemensamt med Chalmers och KTH.

Center for Global Health, vilket etablerades i december 2007 i syfte att uppmärksamma och uppmuntra forskning som syftar till att minska de globala orättvisorna i hälsofrågor etablerade under 2008 en styrgrupp och verksamheten fortsatte att utvecklas genom ett antal evenemang, bland annat Global Health Day.

KI har strategiska allianser med tre betydelsefulla europeiska organisationer. LERU (The League of European Research Universities), ett nätverk bestående av 12 forsknings-aktiva universitet, genom vilka medlemmarna samarbetar för att främja den basala forsk-ningen och juniora forskare i Europa. Den andra är CASCADE som är ett European Net-work of Excellence mellan 19 universitet som på högsta ledningsnivå ska underlätta fram-tida långsiktiga samarbeten inom forskning och forskarutbildning inom ”endocrine-disrupting chemicals in food”. Det tredje europeiska nätverket EUROLIFE inkluderar universitet i Europa som arbetar med hälsoforskning. Förutom KI finns Edinburgh Uni-versity, Trinity College Dublin, Leiden University Medical Center, University Medical Center Goettingen, University of Strasbourg and University of Barcelona. Under året har EUROLIFE jobbat bland annat med att utveckla ett Masters program – Joint Programme i Translational Medicine och med en Initial Training Network ansökan till EU inom People progammet i FP7. Under utveckling är också Eurolife Distinguished Lecture Series där högt meriterade forskare från de olika universiteten håller öppna föredrag.

Samarbete KIs publikationer Samarbete med andra lärosäten är ett oundgängligt inslag inom ett globalt verksamt läro-säte. Denna samverkan kan mätas med bibliometriska metoder. Nedan redovisas utfallet av en sådan analys. Av samtliga artiklar hade 58 procent en eller flera medförfattare utan-för Sverige, en ökning med tre procentenheter sedan budgetåret 2007. Av publikationerna hade 41 procent en eller flera medförfattare inom Sverige medan andelen med någon medförfattare utanför KI, nationellt eller internationellt, uppgår till 80 procent. De två se-nare procenttalen har endast ändrats obetydligt. En artikel kan förekomma i flera av dessa kategorier samtidigt.


63

Samarbete KIs publikationer

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Någonmedförfattareutanför KI

MedförfattareutanförSverige

Medförfattareinom Sverige

Forskarutbyte Forskarutbyte är en naturlig del av forskningsverksamheten och ger nödvändiga impulser och tillgång till material för att kunna följande den ledande forskningen. Nedan redovisas, enligt SCBs indelning, forskningsutbyte med minst en veckas varaktighet. Variationerna mellan åren kan vara stora åren, bland annat på grund av olika projekts varaktighet och utformningen av utbytet.

Destination för utresande forskare samt ursprung för utländska gästforskare med minst en veckas forskningsverksamhet vid KI, 2005–2008

Utresande forskare Inresande forskare Utbyten 2005 2006 2007 2008 2005 2006 2007 2008 EU-länder 29 54 45 41 95 91 81 87 Övriga Europa 15 12 11 4 40 27 20 23 USA 41 45 50 24 53 49 31 18 Övriga OECD 14 17 19 8 22 14 33 36 Övriga världen 58 57 36 29 61 59 49 50 Totalt 157 185 161 106 271 240 214 214

Europeiska unionen Forskningsbidrag till KI från EU har fortsatt öka på ett tillfredställande sätt under 2008. För närvarande pågår övergången från Sjätte Ramprogrammet (FP6) till Sjunde Rampro-grammet (FP7). Intäkterna under 2008 för forskningsbidrag från EU uppgick till 214,5 mnkr, (185,6 mnkr 2007)

Sjätte Ramprogrammet (FP6)

Som mest under de senaste åren har KI deltagit i sammanlagt 202 FP6-projekt, varav 28 som koordinator. Sju av dessa är stora projekt av typen Integrated Project eller Network of Excellence. KIs deltagande under 2008 uppgick till 162 projekt varav 22 som koordinator. Cirka 27 procent av FP6-projekten vid KI har avslutats under året. Det sista FP6-projektet kommer att avslutas i början av 2012.


64

Sjunde Ramprogrammet (FP7)

Hittills är KI med i 88 FP7-projekt (varav nio stycken Marie Curie Fellowships) som an-tingen är påbörjade eller under förhandling. I 15 av dessa projekt är KI koordinator.

European Research Council (ERC)

ERC, Europas forskningsråd, ingår som en av fyra delar av FP7. Anslagen delas ut till en-skilda forskare/forskarteam där endast ”Excellence” gäller som urvalskriterium. Det finns två olika typer av anslag – Starting Grants (StG) till framgångsrika forskningsledare i bör-jan av karriären, och Advanced Grants (AdG) till forskare med en längre och framgångs-rik forskarkarriär. KI har hittills fått två stycken StG (en man och en kvinna) samt tre stycken AdG (två män och en kvinna). Dessutom har ytterligare en AdG-mottagare rekry-terats till KI från utlandet. Ytterligare tre StG-sökande från KI, som inte fick anslag från ERC trots meritvärden av högsta klass, har erhållit stora extraanslag från Vetenskapsrådet. KI ser ERC-resultaten som mycket framgångsrika.

Innovative Medicines Initiative (IMI)

IMI, som är EU-kommissionens och läkemedelsindustrins gemensamma satsning för framtagandet av läkemedel, startade under 2008. Ansökningsprocessen sker i två steg. KI är med i sju ansökningar som har gått vidare till steg två.

Folkhälsoprogrammet

EUs Folkhälsoprogram förvaltas av DG SANCO i Luxembourg. Under 2008 deltog KI i 10 projekt, varav fyra som koordinator.

Antal EU-projekt 2005–2008

2005 2006 2007 2008 Totalt antal projekt 217 219 244 260 – varav koordinator 33 33 39 41

Intäkter från EU 2004–2008

138,8

172,5

214,2

113,4

185,6

0

50

100

150

200

2004 2005 2006 2007 2008

Mnkr


65

Amerikanska forskningsbidrag KI tillhör en av de största mottagarna av amerikanska forskningsbidrag i Europa. Den amerikanska staten samt ideella och privata stiftelser utgör viktiga aktörer i fråga om möj-lighet att erhålla forskningsbidrag.

KIs forskningsintäkter från amerikanska finansiärer för år 2008 uppgick till 60,2 mnkr. KI har under 2008 koordinerat 14 projekt finansierade med statliga medel från National Institutes of Health (NIH), US Army, och National Science Foundation (NSF), och varit partner i ytterligare mer än 25 federalt finansierade projekt.

NIH är KIs viktigaste samarbetspartner utanför Europa. Forskningsbidraget från NIH för år 2008 uppgick till 45 mnkr. Forskningsbidrag från ideella och privata stiftelser upp-gick till 15,2 mnkr.

Intäkter från USA 2004–2008

62,6 65,6 68,859,4 59,9

0,00

25,00

50,00

75,00

2004 2005 2006 2007 2008

Mnkr

Forskarutbildning Nätverk för forskarutbildning Internationalisering är en viktig aspekt av KIs forskarutbildning. För att upprätthålla god kännedom om internationella, framförallt europeiska trender deltar KI i en rad nätverk och organisationer såsom bland annat European University Association (EUA). Under 2008 gick KI med i ett nystartat nätverk inom EUA med särskilt fokus på forskarutbild-ning, EUA Council for Doctoral Education (EUA-CDE).

Samarbeten för forskarutbildning För många av KIs doktorander innebär internationalisering att man tillbringar en tid ut-omlands. Likaså kommer ett stort antal utländska doktorander till KI för kortare eller längre perioder. För de flesta doktorander sker utbytet genom mindre formaliserade sam-arbeten, till exempel genom samarbete mellan olika forskargrupper. Vissa utbyten sker dock inom mer formaliserade samarbetsprogram som universitetsledningen står bakom. Denna typ av strategiska satsningar ökar och allt fler avtal om forskarutbildning sluts med utländska partners.

En stor del av KIs internationella samarbeten inom forskarutbildningen sker enligt en så kallad ”sandwichmodell”. Modellen innebär att forskning och handledning utförs vid


66

båda deltagande universitet. Modellen medverkar samtidigt till kapacitetsuppbyggnad i medverkande partnerländer.

Singapore

Samarbetet med Singapore utökades under 2008. Ytterligare avtal om forskarutbildning slöts med Agency for Science, Technology and Research (A*STAR), och antalet dokto-rander från A*STAR ökade under året till totalt 11. Samtidigt har samarbetet med Natio-nal University of Singapore fördjupats genom ett förnyat avtal om forskarutbildning. KI har under 2008 även inlett samarbete med Nanyang Technological University, vilket syftar till att öka samarbetet inom bland annat forskarutbildning.

Kina

KI har under 2008 fördjupat samarbeten om forskarutbildning med Peking University, Fudan University samt Sun Yat-Sen University. Under året har ytterligare ett antal dokto-rander från dessa universitet påbörjat sin utbildning vid KI.

Finland

Ytterligare tre doktorander påbörjade under 2008 sin utbildning inom ramen för samar-betet med Helsingfors universitet, som totalt omfattar sex doktorander sedan samarbetet startade 2007. Under 2008 avslutade den första doktoranden inom programmet sin ut-bildning med en så kallad double degree.

USA

Forskarutbildningssamarbetet inom neurovetenskap mellan KI och National Institutes of Health (NIH) i USA är väl etablerat och växer. Under 2008 antogs fem nya doktorander till programmet och tre doktorander disputerade. Alltfler institutioner vid KI liksom forskningsinstitut vid NIH deltar i samarbetet som under året omfattade 27 doktorander.

Programmet för livslångt lärande/Erasmus

Ett antal doktorander deltar i det EU-finansierade utbytesprogrammet Erasmus. En förut-sättning för Erasmus-utbyte är att det finns ett livskraftigt samarbete mellan deltagande lä-rosäten. Erasmussamarbeten på forskarutbildningsnivå pågick under 2008 med ett flertal universitet i Europa, bland andra Sabanci University, Turkiet, Åbo Akademi, Finland, University of Milano, Italien, University of Patras, Grekland, Vilnius University, Litauen, University of Szeged, Ungern, Georg-August-University Göttingen, Tyskland och Univer-sity of Debrecen, Ungern

KIRT

Karolinska International Research and Training Committee (KIRT) har i uppdrag utveckla forskarutbildning och internationella samarbete i låg- och medelinkomstländer. Program-men inom KIRT finansieras av externa finansiärer såsom Svenska Institutet och Sida m.fl.

KIRT hade under 2008 pågående samarbeten med universitet i Ryssland, Ukraina, Vi-etnam, Laos, Pakistan, Iran, Etiopien samt Uganda. Samarbetet med Makerere university i Uganda var det största samarbetet sett till antalet, med ett trettiotal doktorander. Bland


67

dessa avslutade ett flertal sin utbildning under 2008 med en så kallad double degree, dvs. examen från både KI och Makerere University.

Utbyte av forskarstuderande Utbytet med andra lärosäten är ett viktigt verktyg för att den forskarstuderande ska få del av det internationella forskarsamhällets villkor och arbetssätt. Variationer i antal utresan-de, inresande samt destination kan bero på många faktorer bland annat forskningsområde och finansieringsmöjligheter.

Destination för utresande forskarstuderande samt ursprung för inresande forskar-studerande med minst en månads vistelse utomlands respektive vid KI, 2005–2008

Utresande forskarstuderande Inresande forskarstuderande Utbyten 2005 2006 2007 2008 2005 2006 2007 2008 EU-länder 34 66 60 42 59 96 54 76 Övriga Europa 7 4 8 2 17 19 21 12 USA 34 29 25 31 9 8 8 6 Övriga OECD 10 9 9 4 9 5 7 10 Övriga världen 19 25 31 17 42 35 57 32 Totalt 104 133 133 96 136 163 147 136


68

LIKABEHANDLING

Mål KI05

• Karolinska Institutet ska som arbetsplats präglas av gott ledarskap, delaktighet, öp-penhet, jämställdhet och mångfald samt omsorg om miljön, såväl den inre som den yttre.

Likabehandlingsarbetet vid KI syftar till att skapa en tolerant och inkluderande arbets- och studiemiljö fri från diskriminering. Ingen anställd, student eller sökande ska diskrimineras eller uppleva sig som trakasserad på grund av könstillhörighet, könsöverskridande identi-tet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. KI arbetar därför förebyggande för att minska risken för tra-kasserier och diskriminering. Att ta tillvara människors olika erfarenheter och kvaliteter är en förutsättning för excellens i såväl forskningen som utbildningen.

Mål enligt regleringsbrev

• Universitetens och högskolornas jämställdhetsarbete ska få ökat genomslag i verk-samheten. Könsfördelningen inom olika områden och på olika nivåer beträffande så-väl studenter som personal ska vara jämn. Jämställdhetsaspekter ska beaktas i utbild-ning, där så är relevant.

KIs nya organisation för likabehandlingsarbete KI har under 2008 beslutat om en ny organisation för likabehandlingsarbetet som går i linje med den nya diskrimineringslagstiftningen som träder i kraft 1 januari 2009. KIs ar-bete för ökad jämställdhet och mot sned könsfördelning är en del av detta arbete. Rektor har tillsatt en likabehandlingskommitté, vars uppdrag är att arbeta strategiskt med likabe-handling både för studenter och anställda.

Åtgärder som vidtagits för att få en jämnare könsfördelning i utbildningar med ojämn könsfördelning KI eftersträvar en jämn könsfördelning bland studenter och anställda. En majoritet av KIs studenter på grundnivå och avancerad nivå är dock kvinnor. Detta är inte unikt för KI, samma mönster återfinns på vårdutbildningar vid andra lärosäten. Könsmönstret avspeg-lar dessutom studenternas framtida arbetsplatser. Andelen kvinnor bland helårsstuden-terna 2008 är 76 procent.

För att nå manliga sökande har KI anpassat sitt informationsmaterial, bland annat ge-nom ett varierat bildmaterial i broschyrer och på webben. Vid utbildningsmässor och i andra sammanhang där KI marknadsförs eftersträvar KI att alltid ha med studentambas-sadörer av båda könen. För KI är det viktigt, också ur denna aspekt, att delta i samman-hang där man kan visa upp utbildningsutbudet för en bred allmänhet. Ett exempel på det-ta är deltagandet på ung-08 i Kungsträdgården. Vidare har KI även deltagit i Livgardets


69

utbildningsmässor. KI har dessutom annonserat i radiokanalen Bandit på webben vars målgrupp i första hand utgörs av män i åldrarna 15–35 år.

Val av yrke och utbildning är i Sverige starkt sammankopplat med kön och det har vi-sat sig svårt att bryta dessa mönster.

Könsfördelning bland nybörjare på nybörjarprogram 2008

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Nybörjarprogram totalt

Tandtekniker

Tandläkar

Tandhygienist

Sjuksköterske

Sjukgymnast

Röntgensjuksköterske

Psykolog

Podiatri

Optiker

Läkar

Folkhälsovetenskap

Biomedicinska analytiker

Biomedicin

Audionom

Arbetsterapeut

Män Kvinnor

Könsfördelning bland nybörjare på påbyggnadsprogram 2008

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Påbyggnadsprogram totalt

Master

Magister

Odontologisk profylaktik

Spec.sjuksköterske

Psykoterapeut

Barnmorske

Män Kvinnor


70

Könsfördelning inom forskarutbildningen Av dem som antas till KIs forskarutbildning är 60 procent kvinnor. Denna nivå har varit ungefär konstant under hela 2000-talet. Kvinnorna utgör även ungefär 60 procent av dem som avlägger doktorsexamen. När det gäller den kortare typen av forskarutbildning, licen-tiatexamen, är kvinnorna 2007 och 2008 överrepresenterade jämfört med forskarutbild-ningen totalt, men det bör betonas att det sammanlagt under dessa två år bara var totalt 29 personer som antogs som licentiander och att gruppen alltså utgör mindre än fem pro-cent av de nyantagna doktoranderna. Att just kvinnor väljer den kortare utbildningen kan dock vara ett observandum som bör bevakas. De uppgifter som lämnas nedan avser samt-liga kvinnor inskrivna inom forskarutbildningen. KI har, främst med anledning av den re-lativt jämna könsfördelningen, inte för närvarande övervägt att vidta åtgärder för att få jämnare könsfördelning inom vissa områden i forskarutbildningen med ojämn könsför-delning. Dessa områden utgör vid KI främst doktorander vid prekliniska respektive kli-niska institutioner.

Andel kvinnor i forskarutbildning (%)

2005 2006 2007 2008 Nyantagna forskarstuderande 61 59 63 60 – varav licentiander 61 60 88 75 Forskarstuderande (aktiva ≥10%) 61 60 61 61 Licentiatexamen 77 60 77 80 Doktorsexamen 56 63 61 57

Genusperspektiv i utbildningen Flera utbildningsprogram avser integrera genusperspektiv i hela utbildningen, andra har infört särskilda moment om genusperspektiv och andra likabehandlingsfrågor. Ett exem-pel är logopedprogrammet som säkerställer sitt fastställda likabehandlingsmål i utbild-ningsplanen genom att lägga ett särskilt fokus på genusfrågor och könsskillnader inom te-oretiska kurser samt genom att uppmana studenterna att reflektera över genusperspekti-vet i de första tre terminernas patientkontakter. Under året har logopedprogrammet också genomfört ett särskilt temaseminarium kring likabehandlingsfrågor för lärare och handle-dare som undervisar på de kliniska momenten.

För att vidareutveckla genus- och de andra likabehandlingsperspektiven inom KIs ut-bildningar krävs kunskaper hos KIs lärare. Under året har två särskilda satsningar genom-förts eller initierats. Bland annat har en särskild pedagogisk kurs om mångfald i undervis-ningen genomförts. Kursdeltagarna fick teoretiska kunskaper gällande kön, etnisk här-komst, sexuell läggning och funktionshinder i relation till pedagogik. Ytterligare en strate-gisk satsning är att KI har tillsatt en gästlektor med uppdraget att vidareutbilda KIs lärare inom detta område. För att nå ut till samtliga utbildningsprogram har dessutom tre KI-lärare fått särskilda uppdrag att implementera dessa perspektiv i den egna undervisningen. Projektet löper under tre år.


71

Rekryteringsmål professorer och lektorer KI har av regeringen ålagts rekryteringsmålet att minst 30 procent av de professorer som anställs under perioden 2005–2008 ska vara kvinnor. I målet inkluderas befordrade pro-fessorer och gästprofessorer, men inte adjungerade professorer. KI har också fastställt re-kryteringsmål för övriga lärarkategorier:

• Vid nyanställningar av lektorer och forskarassistenter bör könsfördelningen ligga i in-tervallet 40–60 procent.

• Män bör utgöra högst 70 procent och minst 30 procent av de nyanställda adjunkterna.

Under perioden 2005–2008 uppgår andelen kvinnor bland de nyanställda professorerna till 34 procent. KI uppfyller därmed regeringens mål om minst 30 procent kvinnor bland de nyanställda professorerna under den aktuella fyraårsperioden. Den högsta andelen ny-anställda kvinnor under perioden återfinns bland utlysta lektorat, tillsatta som professor (41 procent) medan den bland de utlysta professorerna uppgår till 23 procent.

Den relativt positiva utvecklingen i fråga om andel nyanställda kvinnor återspeglas dock endast i ringa utsträckning i den totala andelen kvinnliga professorer som under pe-rioden 2005–2008 endast ökat med 4 procentenheter från 17 procent till 21 procent. Både bland doktorander (67 procent) och forskarassistenter (59 procent) överväger antalet kvinnor. Detta innebär att andelen kvinnliga professorer kan förväntas fortsätta att öka.

Bland de befordrade lektorerna utgör kvinnorna 90 procent, medan andelen bland de nyanställda lektorerna är 50 procent. Sammantaget är andelen nyanställda och befordrade kvinnliga lektorer 71 procent, vilket innebär att KI inte uppfyller rekryteringsmålet. Ande-len kvinnor har för vart och ett av åren 2005– 2008 varierat med det lägsta värdet 2007 och det högsta 2008.

KI uppfyller rekryteringsmålen för forskarassistenter där könsfördelningen mellan ny-anställda kvinnor och män är jämn. Utvecklingen för vart och ett av åren 2005– 2008 visar en relativt jämn könsfördelning, med den högsta andelen nyanställda kvinnor 2006.

För gruppen adjunkter har andelen nyanställda kvinnor ökat med 11 procent till 81 procent sedan budgetåret 2007. KI uppfyller därmed inte rekryteringsmålet för adjunkter. Utvecklingen för de enskilda åren i perioden visar att 2005 uppfyllde KI målet. Därefter försämras gradvis utfallet för att 2008 nå det sämsta utfallet gentemot rekryteringsmålet.

Antal nyanställda professorer

2005 2006 2007 2008

Totalt Varav

kvinnor Totalt Varav



kvinnorNyanställda professorer 27 6 22 8 36 15 24 8

Andel nyanställda kvinnliga professorer (%)

2005 2006 2007 2008 2005–2008 Utlysta professurer * 8 33 37 44 32 Kompetensbefordran 33 50 50 14 37 Gästprofessorer 50 0 44 0 36 Totalt 22 36 42 33 34

*Inklusive utlysta lektorat som tillsattes som professor.


72

Andel övriga kategorier nyanställda kvinnliga lärare (%)

2005 2006 2007 2008 Lektor 66 60 43 71 Forskarassistent 58 61 48 53 Adjunkt 65 78 70 81

Andel kvinnor inom olika lärarkategorier – heltidsekvivalenter (%)

2005 2006 2007 2008

Professorer 17 17 18 21 Universitetslektorer 49 47 47 50 Forskarassistenter 53 58 59 59 Universitetsadjunkter 84 84 83 83 Totalt 46 46 47 49

Rekrytering av lärare Beredningsgrupperna för anställning av lärare har instruktioner att aktivt söka upp tänk-bara kandidater. Särskild vikt ska därvid läggas vid att få sökande av underrepresenterat kön. En särskild satsning pågår i syfte att få fler kvinnor på akademiska positioner på högsta nivå. Anställningar har utlysts inom områden där det finns vetenskapligt välmeri-terade kvinnor. Inom denna satsning har sex kvinnor hittills anställts som professorer. Två tjänster är under tillsättning och ytterligare 12 tjänster har utlysts eller ska utlysas un-der 2007–2009.

En undersökning pågår i syfte att kartlägga arbetssituationen för lektorer och professo-rer vid KI. Detta sker genom en enkät till ett urval personer. Syftet är att bland annat hitta faktorer som hindrar kvinnor att avancera i det akademiska tjänstesystemet. Undersök-ningen avslutas genom en rapport under det första kvartalet av 2009.

Rekrytering till ledningsfunktioner Vid KI tillträdde nya dekaner, prodekaner och styrelser den 1 januari 2008. För samtliga dessa tre grupper är könsfördelningen jämn. För dekaner och prodekaner finns en be-stämmelse att vartannat uppdrag ska tillfalla en kvinna.

Vid KI finns 22 prefekter varav sex kvinnor, det vill säga 27 procent. Detta procenttal har för åren 2005–2007 varit något högre: 30–31 procent. Vid varje tillsättning prövas ifall det finns lämpliga kvinnliga kandidater.


73

SAMVERKAN INOM RAMEN FÖR ALF-AVTALET (ALF: avtal mellan stat och landsting om grundutbildning av läkare och kliniskt inriktad medicinsk forskning)

Ny samverkansorganisation En ny samverkansorganisation mellan Karolinska Institutet (KI) och Stockholms läns landsting (SLL) inom utbildning, forskning och utveckling trädde i kraft den 1 januari 2008. På den koncernövergripande nivån återfinns Ledningsgruppen KI/SLL samt tre samverkansorgan för forskning, utbildning och infrastruktur för det strategiska arbetet. Dessa är Forskningsstrategiska kommittén, Styrelsen för utbildning och Infrastrukturrå-det. På verksamhetsnivån organiseras samverkan i partsammansatta FoUU-grupper. Grundidén för verksamheten är att åstadkomma ett helhetsperspektiv på främst resursan-vändningen inom respektive område. En ny process för budgetberedningen har därför ut-vecklats under 2008.

Huvuduppgiften för Forskningsstrategiska kommittén är forskningsstrategiska frågor i vilket ingår att upprätta förslag till resursfördelning av medel till forskning och utveckling inom såväl KI som SLL. Under året har kommittén utarbetat en övergripande färdplan som innehåller nya satsningar inom fyra områden för åren 2009–2012: tematiska cent-rumbildningar, spetsrekryteringar, utlysning av anslag till särskilt framstående professorer samt core-faciliteter. Målsättningen är att höja nivån och kvaliteten på den medicinska forskningen. Arbetsgrupper har tillsatts för att vidareutveckla och konkretisera planerna för den strategiska färdplanen. Till Forskningsstrategiska kommitténs uppdrag hör även att bland annat bereda utlysningen av ALF-projektmedel för kliniskt inriktade medicinska forsknings- och utvecklingsprojekt.

Styrelsen för utbildning har under sitt första år som samverkansorgan utvecklat verk-samheten vid Centrum för klinisk utbildning, som har det övergripande och samordnande ansvaret för verksamhetsförlagd utbildning i hela länets hälso- och sjukvård. Andra områ-den, utöver resursfördelningen, som styrelsen fokuserat sitt arbete på är bland annat kart-läggningen av läromiljöerna på sjukhusen, utvecklingen av den kliniska handledningen och hanteringen av kliniska utbildningsplatser. I oktober 2008 fastställde Styrelsen för utbild-ning en långsiktig handlingsplan för utbildningsverksamheten 2009–2012 samt en hand-lingsplan för kvalitetsutvärdering av utbildning på grund- och avancerad nivå 2008–2012.

Infrastrukturrådet etablerades redan den 1 januari 2007 för att skapa ett system för bättre planering och prioritering samt ett effektivare utnyttjande av resurser för infra-struktursatsningar. Med anledning av tillkomsten av Forskningsstrategiska kommittén fastställde Ledningsgruppen KI/SLL i slutet av året en ändrad rollfördelning mellan Forskningsstrategiska kommittén och Infrastrukturrådet. Från och med den 1 januari 2009 kommer Infrastrukturrådet att fokusera sitt arbete inom områdena för fastighetsut-veckling, försöksdjursfaciliteter, biobanker och informatik och andra särskilt dyrbara inf-rastrukturområden.


74

Gemensamma prioriteringar och fördelning av ALF-medlen Samverkansorganisationen KI/SLL har en resursfördelningsmodell för gemensam priori-tering av ALF-medlen och landstingets anvisade FoUU-medel. Modellen består förenklat beskrivet av två huvudgrupperingar, utbildning respektive forskning och utveckling.

Grundutbildning De ALF-medel som är avsedda för grundutbildning har under 2008 fördelats på läkarpro-grammet och undervisningslokaler. Dessutom har medel tilldelats logopedutbildningen vid KI samt till kliniska kunskapscentrum, KKC, som är en gemensam satsning där ALF-medlen bidrar till en del av kostnaderna. Särskilda satsningar har även gjorts inom utbild-ningsområdet, bland annat har medel avsatts till ALF-projektmedel pedagogik och Cent-rum för klinisk utbildning.

Kliniskt inriktad medicinsk forskning Den gemensamt prioriterade resursen för forskning och utveckling (ALF- och landstingets FoUU-medel) är verksamhetsfördelade medel, centralt sökbara medel och särskilda sats-ningar.

De verksamhetsfördelade medlen, som utgår till kliniker/verksamheter vid sjukhus och sjukvårdsområde/motsvarande består av basersättning, hyresmedel och den aktivitetsrela-terade ersättningen som fördelas efter antalet examina, publikationer och externa anslag m.m. Centralt sökbara medel är huvudsakligen ALF-projektmedel för kliniskt inriktade medicinska forsknings- och utvecklingsprojekt. Projektmedel utlyses årligen och kan avse medel för ett, två eller tre år. Medel för särskilda satsningar står till Ledningsgruppens KI/SLL förfogande för gemensamma prioriteringar inom olika områden. Under 2008 har liksom tidigare år satsningar gjorts på bland annat infrastruktur, centrumbildningar, fors-karskolor och karriärutveckling för kliniskt verksamma forskare.

Det ekonomiska utfallet redovisas i tabeller nedan. Den utgående balansen består av följande delar:

• Överskottet av ALF-medel inom utbildning, 7,7 mnkr, utgörs huvudsakligen av ännu ej ianspråktagna pedagogiska ALF-projektmedel, samt av medel för läkarutbildningen för höstterminen 2008, som pågår även en bit in på kalenderåret 2009.

• Överskottet av SLL-medel inom utbildning, 0,7 mnkr, utgörs mestadels av medel för läkarutbildningen för höstterminen, som pågår även en bit in på kalenderåret 2009.

• Överskottet av ALF-medel inom forskning och utveckling, 103,5 mnkr, utgörs huvud-sakligen av ännu ej ianspråktagna ALF-projektmedel, beslutade men ej ianspråktagna medel för riktade satsningar och reserverade medel för infrastruktursatsningar.

• Överskottet av SLL-medel inom forskning och utveckling, 17,5 mnkr, utgörs bland annat av projektmedel som inte tagits i anspråk på grund av fördröjningar vid projekt-start, samt beslutade men ej ianspråktagna medel för riktade satsningar.


75

Återredovisning av ALF-medel, SLL-medel och externa medel år 2008 (mnkr) (lämnad av Stockholms läns landsting)

Utbildning Forskning o Totalt utveckling Intäkter ALF-medel 101,0 430,3 531,3ALF-omfördelning 26,3 -26,3 SLL-medel 607,2 372,1 979,3Externa medel 51,8 168,7 220,5Summa intäkter 786,3 944,8 1 731,1

Kostnader Personal 684,3 426,2 1 110,5Lokaler 36,3 187,4 223,7Övr kostnader 60,8 331,9 392,7Summa kostnader 781,4 945,5 1 726,9

Årets kapitalförändring 4,9 -0,7 4,2Ingående balans från 2007 3,5 121,7 125,2Summa utgående balans 2008 8,4 121,0 129,4

Anm: Omfördelningen har ökat med 13 mnkr jämfört med 2007 och beror i huvudsak på att vissa kostna-

der har omdefinierats från att tillhöra forskning och utveckling till utbildning i samband med att den nya

samverkansorganisationen trädde i kraft den 1 januari 2008.

Utveckling av ALF-medel, SLL-medel och externa medel 2004–2008 (mnkr)

2004 2005 2006 2007 2008Intäkter ALF-medel 480,5 511,1 524,9 527,5 531,3SLL-medel 669,0 724,7 874,4 950,3 979,3Externa medel 198,0 113,0 137,7 192,4 220,5Summa intäkter 1 347,5 1 348,8 1 537,0 1 670,2 1 731,1

Kostnader Personal 808,5 831,1 990,4 1021,5 1 110,5Lokaler 168,0 194,7 246,3 250,2 223,7Övr kostnader 354,0 280,5 270,6 362,8 392,7Summa kostnader 1 330,5 1 306,3 1 507,3 1 634,5 1 726,9

Årets kapitalförändring 17,0 42,5 29,7 35,7 4,2Ingående balans från föreg år 0,0 17,0 59,8 89,5 125,2Justering 0,3 Summa utgående balans 17,0 59,8 89,5 125,2 129,4


76

Särskild redovisning av ALF-ersättning och läkarutbildningen mm enligt regleringsbrev

Hst/Belopp i tkrTotalt antal helårstudenter 1 374Total ALF-ersättning 531 326 – varav för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1) 127 290 – varav för forskning och utbildning på forskarnivå 404 036Återstår under budgetåret ej utnyttjade medel (årets resultat, totalt ut-bildning och forskning) 4 173 Ytterligare medel som avsatts av universitetet till läkarutbildningen ut-över ALF-ersättningen 2) 163 057Ytterligare medel som avsatts av landstinget till läkarutbildningen utöver ALF-ersättningen 10 570

1) Här ingår 4 000 tkr för logopedutbildningen.

2) Inklusive gemensamma kostnader.


77

UNDER 2008 AV KONSISTORIET BESLUTADE SAMARBETEN MED ANDRA LÄROSÄTEN Enligt regleringsbrevet ska KI redovisa vilka samarbeten med andra lärosäten som konsi-storiet (styrelsen) beslutat om under 2008 för att uppnå ökad profilering och arbetsför-delning.

KI har ett stort antal samarbeten med andra lärosäten, såväl internationellt som natio-nellt. Huvuddelen av dessa beslutas inte direkt av konsistoriet utan av rektor eller inom KIs fakultetsorganisation. En beskrivning av under 2008 ingångna internationella avtal finns under avsnittet om internationalisering.

Under 2008 har konsistoriet i budgetunderlaget för 2009–2011 till regeringen tillsam-mans med KTH och Stockholms universitet föreslagit inrättande av ett nationellt life science laboratorium, med långsiktiga resurser, som möjliggör att ett internationellt konkurrens-kraftigt center skapas. Ambitionen är att även Uppsala universitet ska delta i detta samarbe-te. Kärnan i denna satsning ska utgöras av en infrastruktur för storskalig genomsekvense-ring, proteomik, strukturbiologi, bioinformatik och systembiologi. Centrat ska kunna er-bjuda storskalig analys av biologiska material med hög precision och kapacitet till nytta för alla forskare inom biovetenskap i Sverige De tre samarbetande universiteten har från reger-ingen tillsammans erhållit två mnkr i planeringsmedel. En särskild utredare har tillsatts av regeringen för att utreda förutsättningarna för inrättande av det nationella centrat.


78

PERSONAL Personalredovisning I oktober 2008 hade KI 3 950 personer anställda, en minskning med 116 personer jämfört med samma period 2007. Det totala antalet anställda motsvarar 3 578 helårsarbetskrafter, en minskning med tre procent eller 109 helårsarbetskrafter. Förändringarna är relativt små inom flertalet av personalkategorierna. Undantag utgör forskarassistenter, doktoran-der och administrativ och teknisk personal. Forskarassistenter har ökat med 20 medan doktorander med anställning har minskat med 64 och administrativ och teknisk personal minskat med 70 helårsarbetskrafter.

Personalomsättningen var för tillsvidareanställd personal cirka nio procent. En minsk-ning med en procentenhet jämfört med 2007. Den totala personalomsättningen som in-kluderar personal med tidsbegränsad anställning (och doktorander med anställning) var 20 procent, vilket är en minskning med en procentenhet. Under året har 187 personer an-ställts med tillsvidareanställning och 207 slutat.

KI hade i oktober 2008, förutom anställd personal, 375 forskarstuderande med utbild-ningsbidrag, en ökning med 45 personer jämfört med 2007. Av de forskarstuderande med utbildningsbidrag förenade 67 procent, 257 personer, detta med en assistenttjänst. En ök-ning med 35 personer jämfört med 2007.

I KIs verksamhet deltar därutöver ett stort antal personer utan formell anställning. Framför allt gäller detta gästforskare, stipendiater och oavlönade docenter. Antalet stipen-diater var 188, vilket är en ökning med 10 jämfört med föregående år. Dessutom deltar landstingsanställd personal såsom sjuksköterskor, sjukgymnaster, läkare med flera i ut-bildning och forskning.

Under 2008 anställdes totalt 24 personer som professorer, åtta kvinnor och 16 män, vilket är en minskning med 12 personer jämfört med 2007. Av dessa har tre kvinnor och sex män anställts på utlysta professurer. Som professor på utlysta lektorat anställdes fyra kvinnor och fyra män. Bland dem som kompetensbefordrades till professor var en kvinna och sex män. En person har anställts som gästprofessor. Vidare har 21 personer anställts /befordrats till lektor, varav 15 kvinnor. En ökning med sju personer jämfört med 2007.

Därutöver har KI under året anställt 10 adjungerade professorer varav en kvinna och nio adjungerade lektorer, varav tre kvinnor. En minskning med 10 respektive sex personer jämfört med 2007. Vidare har 13 adjungerade professorer och åtta adjungerade lektorer fått förlängning av sina förordnande. Totalt fanns i oktober 2008, 101 adjungerade profes-sorer (98) och 61 adjungerade lektorer (66). Säkra uppgifter för adjungerade adjunkter saknas.


79

Helårsarbetskrafter, olika personalkategorier

2005 2006 2007 2008

Förändring 2007–2008

Professor preklin 176 175 176 180 2% Professor klin 132 134 136 136 0% Universitetslektor preklin 94 96 96 96 0% Universitetslektor klin 48 45 41 40 -2% Forskarassistent 72 62 70 90 29% Universitetsadjunkt 220 219 239 224 -6% Forskare 626 664 666 683 3% Doktorand 555 532 586 522 -11% Administrativ personal 837 859 870 835 -4% Teknisk personal 794 822 807 772 -4% Totalt 3 554 3 608 3 687 3 578 -3%

Anmärkning till personalredovisning: I beräkningen ingår alla anställda oavsett omfattning och längd på an-ställning. Dock ingår inte anställda på assistenttjänst i förening med utbildningsbidrag. Tjänstlediga för an-nan anställning, sjukpension mm ingår inte heller. Beräkningstillfället är för både årsarbetskrafter och an-ställda oktober 2008. Vad gäller antalet anställda har endast personer med heltidstjänstledighet räknats bort. Adjungerade lärare ingår inte.

Könsfördelning Liksom föregående år är cirka två tredjedelar av antalet anställda kvinnor. Bland professo-rer är 21 procent kvinnor. En ökning med tre procentenheter jämfört med 2007. Inom grupperna lektorer, forskarassistenter och forskare ligger könsfördelningen inom KIs mål 40–60 procent. Grupperna adjunkter, doktorander (doktorander anställda på doktorand-anställningar), teknisk, laborativ och administrativ personal domineras av kvinnor.

Adm personal

Tekn personal

Doktorand

Forskare

Adjunkt

Fo-assistent

Lektor

Professor

Kvinnor (tot 2 332) Män (tot 1 246)

Könsfördelning olika personalkategorier, totalt 3 578

200600800 600200400 0 400 800

Kv 617 M 155 = 772

Kv 65 M 251 = 316

Kv 350 M 172 = 522

Kv 330 M 353 = 683

Kv 187 M 37 = 224

Kv 53 M 37 = 90

Kv 68 M 68 = 136

Kv 662 M 173 = 835


80

Disputerade Totalt antal anställda som disputerat var i oktober 2008: 1 585 personer varav 838 män och 747 kvinnor. En ökning med 44 disputerade sedan 2007.

Av andelen lärare enligt högskoleförordningen är 74 procent (645) disputerade.

Antal disputerade lärare samt andel av samtliga lärare 2005–2008

År Antal disputerade Andel av samtliga (%) 2005 589 71 2006 616 75 2007 625 71 2008 645 74

Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron under 2008 har ökat något i samtliga grupper. Totalt har KI en låg sjuk-frånvaro men uppgifterna, särskilt för korttidsfrånvaro, kan vara något osäkra på grund av att den akademiska personalen inte har reglerad arbetstid i samma omfattning som övrig personal. I vissa fall byts också karensdag ut mot semester eller kompensationsledighet.

Sjukfrånvaro (%)

År 2005 2006 2007 2008 Totalt 2,9 2,9 2,2 2,7 Andel långtidssjukfrånvaro 70,8 72,1 63,3 70,6 Kvinnor 3,9 3,7 2,7 3,5 Män 1,2 1,5 1,4 1,3 Anställda –29 år 1,4 1,3 0,9 1,6 Anställda 30–49 år 2,2 2,2 1,6 2,1 Anställda 50 år– 4,4 4,4 3,4 3,8

Långtidssjukfrånvaron avser en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer av den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron hos kvinnor och män anges i procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden inom grup-pen. Siffrorna anger alltså inte sjukfrånvaron för kvinnor och män i procent av den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron i åldersgrupper beräknas på motsvarande sätt.

Lönespridningen Löneskillnaderna mellan män och kvinnor har minskat i grupperna professor preklin, lek-tor klin, adjunkter och teknisk personal, i övrigt oförändrat jämfört med 2007. Det bör dock påpekas att det utifrån medellöner inte går att direkt dra slutsatser om de skillnader som finns mellan könen. För det krävs en betydligt djupare analys.


81

Lönespridning vid KI, 2008 (månadslön i kr)

Män Kvinnor Totalt 2008 2007 Förändr

medel medel 10:e per medel

90:e per medel Medel

Professor preklin 56 684 55 330 46 000 56 392 66 000 52 715 3 677 Professor klin 49 969 50 870 42 500 50 155 56 700 46 228 3 927 Lektor preklin 42 057 40 863 36 000 41 368 47 000 38 512 2 856 Lektor klin 40 004 40 791 35 500 40 273 44 700 38 200 2 073 Forskarassistent 34 014 33 254 28 800 33 561 38 800 31 940 1 621 Universitetsadjunkt 34 524 31 716 27 500 32 227 38 003 30 106 2 121 Övr lärare/forskare 34 393 31 754 25 000 33 092 46 000 30 926 2 166 Doktorand 23 009 23 084 20 800 23 059 25 000 22 346 713 Administrativ personal 33 398 29 189 23 150 30 038 39 400 27 894 2 144 Teknisk personal 26 265 24 746 18 400 25 053 31 800 23 307 1 746

Lönerna inkluderar två lönerevisioner, en gällande från 1 januari (2,8 %) och den andra från 1 oktober 2008

(3,3 %).

Kompetensförsörjning Enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag ska alla myndigheter redovisa och analysera de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att nå verksamhetens mål. Nedan redovisas KIs mål och strategier inom området och resultatet.

Tydlig lärarkarriär och forskarkarriär efter doktorsexamen. Tillgången på högkvalificerad personal är helt avgörande för universiteten. Attraktiva kar-riärmöjligheter måste kunna erbjudas tillsammans med goda finansieringsvillkor. KI har i avvaktan på ny högskoleförfattning infört ett nytt karriärsystem för lärare och forskare gällande från och med 2007. Avsikten är att skapa en tydligare och konkurrensutsatt kar-riärväg inom KI samt säkerställa universitetets behov av kompetens och öppen kvalitets-granskning. Varje steg i systemet kräver en kvalitetsutvärdering innan en ny anställning kan erhållas. En kvalitetsutvärdering kan leda till en fortsättning inom KIs karriärsystem eller till annan karriär utanför KI. Sammanfattningsvis har införandet av en tydlig forskar- och lärarkarriär krävt en förändring av arbetsmetoder på följande punkter:

• Ledigkungörande av alla anställningar inom karriärsystemet och därmed sökförfaran-de i konkurrens

• Genom urval vid sökförfarande i konkurrens sker regelbundet en kvalitetsutvärdering

• En systematisk planering för bemanning och kompetensbehov

Systemet har under 2008 implementeras fullt ut vad gäller samtliga disputerade forskare. En anställning som senior forskare tillsvidare ska ses som ett alternativ till en anställ-

ning som universitetslektor eller professor ifråga om kompetens och arbetsuppgifter vilket innebär att en anställning som senior forskare tillsvidare ska ledigkungöras och yttrande ska inhämtas från en sakkunnig. Riktlinjer för kompetensbedömning vid prövning av an-ställning som senior forskare vid Karolinska Institutet har utarbetats under 2008.


82

Den nya karriärvägen har mottagits mycket positivt och fått avsedd effekt särskilt ifråga om tydlighet och kvalitetsgranskning.

Ledarutveckling Att attrahera, behålla och motivera rätt medarbetare för att nå verksamhetens mål ställer stora krav på chefer och ledare. KIs ledarskapsprogram har som målsättning att alla chefer ska erhålla utbildning i att vara chef vid en myndighet/högskola och i det personliga ledar-skapet. I slutet av året fattades beslut om att göra ökade satsningar på ledarskap med tanke på de utmaningar som KI står inför. Ett utvecklingsprogram för att leda komplexa stora projekt är under utveckling och kommer att rikta sig till bland annat. centrum- och pro-jektledare.

I början av året genomfördes en speciell utbildningssatsning för KIs nya styrelseleda-möter i de tre nyvalda styrelserna i ansvaret att vara styrelseledamot.

Det formella chefs-/ledarskapsprogrammet med en heldag och fem halvdagar genom-fördes vid två tillfällen. Programmet syftar till att ge nya chefer en baskunskap inom ad-ministration, förvaltning och vad det innebär att vara arbetsgivare/chef. Dessutom ges ut-bildning i arbetsmiljö till chefer med arbetsmiljöansvar. Målgruppen är nya prefekter, administrativa chefer och övriga chefer inom verksamheten.

Utbildning i det personliga ledarskapet med två dagar plus en dag riktar sig framförallt till erfarna ledare inom forsknings- och utbildningsverksamheten och har genomförts vid två tillfällen under året. Programmet har en konkret inriktning som bygger på deltagarnas egna erfarenheter och dilemman. För denna målgrupp har också genomförts seminarier i att leda effektiva grupper.

Ett stort antal av KIs högre chefer har erhållit individuell coaching för utveckling av det personliga ledarskapet liksom mediaträning.

Attraktiv och hälsosam arbetsplats Ett omfattande arbete har genomförts under de senaste åren för att genom olika aktivite-ter bidra till att skapa en attraktiv och hälsosam arbetsplats samt att minska sjukfrånvaron. Aktiviteter har genomförts både inom den ordinarie verksamheten och genom ett projekt finansierat av utvecklingsrådet. Exempel på insatser har varit ett tidigt och aktivt arbete med rehabilitering, införande av rehabiliteringsnätverk, recept med fysisk aktivitet i sam-arbete med företagshälsovården Previa, införande av karriärcoaching, verktyg för att mot-verka stress och ”kom igång grupper” för att förhindra sjukskrivningar.

Målet har varit att arbeta proaktivt för ökad hälsa och välbefinnande vid KI genom att:

• Minska sjukfrånvaron

• Införa och utvärdera effekterna av stressprogram

• Införa och öka andelen Fysisk aktivitet på recept/ FaR® inom en treårsperiod

• Ge möjlighet till alternativ karriär för medarbetare

Bemästra stress

I delprojektet Bemästra stress, med 34 utvärderade deltagare, anser 90 procent av deltagarna i Dialoggrupp™ att denna modell fungerar på KI och 75 procent upplever även en förbätt-rad hälsa. Huruvida modellen bidragit till en förbättrad arbetsmiljö går ej att fastställa.


83

Fysisk aktivitet på recept/ FaR®

Resultaten från delprojekt med 56 utvärderade deltagare med FYSS-recept, visar att man med en tydlig arbetsstruktur och ett ökat samarbete kan påverka upplevd hälsa i positiv riktning. Cirka 70 procent av deltagarna upplever en sådan förbättring.

Karriär för medarbetare

Som ett resultat av delprojektet Karriärforum kan KI idag erbjuda sina anställda coaching-samtal i syfte att ge stöd åt medarbetare som vill utvecklas inom sin anställning eller vill ändra sin karriär för att ha bättre beredskap inför förändring. Cirka 80 personer har hittills deltagit i coachingverksamheten. Av de utvärderade samtalen upplever man på en tiogra-dig skala, att coachingen bidragit till avsedd utveckling till en grad av 8,8.

Medarbetarundersökning

Under hösten 2007 genomfördes en omfattande medarbetarundersökning. Det är den första stora kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön som genomförts vid KI. Resul-tatet ger underlag till ett förbättringsarbete som ska bidra till att skapa en attraktiv arbets-plats som kan attrahera och behålla medarbetare.

Kartläggningen visar att bland annat ledarskapet i organisationen över lag är bra, dock förekom naturligen variationer mellan olika institutioner, avdelningar etc. Medarbetarna på KI är generellt motiverade, engagerade och anser sig ha god hälsa. Majoriteten upplever att de har en rimlig arbetsbelastning och stort inflytande och kontroll vilket är bra. Flerta-let tycker att det är bra kvalitet på medarbetarsamtalen. På minussidan var att verksam-hetsmålen uppfattas som otydliga och att det förekommit hot och trakasserier.

Resultatet har följts upp genom handlingsplaner från varje institution under 2008. Olika utbildningsinsatser för att utveckla den psykosociala arbetsmiljön har genomförts. Nästa medarbetarundersökning kommer att genomföras under hösten 2009.


84

LOKALER Lokalförsörjning

KIs lokalbestånd och lokalkostnader 2005–2008

ÅR Area kvm (LOA) Lokalkostnad, mnkr Andel av total kostnad2005 181 125 464 12%

2006 175 865 463 12%

2007 183 856 488 12% 2008 186 489 503 12%

I lokalkostnad ingår hyror, värme, el, media och lokalvård.

Karolinska Institutets egentliga lokalbestånd omfattar lokaler inom campus Solna och campus Huddinge samt ett fåtal inhyrningar inom centrala Stockholm såsom kontorslo-kaler för Äldrecentrum (ARC) vid Gävlegatan och lokaler för optikerutbildningen vid S:t Eriks sjukhus. I tabellen ovan ingår i huvudsak inte kliniskt inriktade institutioner vid KI som har sin verksamhet i landstingets lokaler vid Karolinska Universitetssjukhuset, Dan-deryds sjukhus och Södersjukhuset. I de redovisade lokalkostnaderna ingår dock enstaka kliniska lokaler.

KIs lokalbestånd var vid årsskiftet 186 489 kvm vilket är en liten ökning med 2 633 kvm som beror på smärre utökningar av lokaler för Institutionen för biovetenskaper och när-ingslära samt Äldrecentrum.

Vakansgraden vid årsskiftet var 4 690 kvm, ca 2,5 procent, fördelat på 2 181 kvm i Sol-na, 1 931 kvm i Huddinge samt 578 kvm i Danderyd som kommer att lämnas under våren 2009 på grund av att viss verksamhet delvis upphört. Vissa vakanta lokaler i Solna nyttjas för evakuering av verksamhet vars lokaler är under ombyggnad, till exempel Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik (MBB) i Scheelelaboratoriet. Vakansen på drygt 500 kvm i Alfred Nobels allé 10 i Huddinge kommer att upphöra under 2009 då KTH och Ka-rolinska Institutet Science Park utökar sina lokaler i byggnaden.

Karolinska Institutet föredrar att hyra hela byggnader för att få full rådighet över lokal-beståndet. Den vakans som då kan uppstå nyttjas som en lokalreserv för kommande be-hov. Under tiden hyrs denna lokalreserv ut till företag, organisationer och andra myndig-heter som KI samverkar med. Vid årsskiftet hade KI drygt 20 hyresgäster som disponerade ca 20 000 kvm och hyresintäkten var ca 54 mnkr (+4 mnkr för el o media).

De största hyresgästerna är Biovitrum AB, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Ludwiginstitutet, Kungl Tekniska högskolan, Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet Science Park AB, Orexo AB samt två restaurangentreprenörer. Hyresavtalen har en maximal löptid på tre år eftersom KI snabbt vill kunna återta area för egen verksamhet.

Byggverksamheten under året har omfattat såväl ett 20-tal mindre (20 till 700 kvm) verksamhetsanpassningar som några stora ombyggnader i Solna och Huddinge. Några nybyggnader har inte genomförts under året.


85

Under året har verksamhet vid Institutionen för Laboratoriemedicin i Huddinge flyttat från Novumbyggnaden till Alfred Nobels allé 10 där man redan under föregående år eta-blerat forskningssamarbete med KTH inom ramen för centrumbildningen CTMH (Cent-rum för teknik i medicin och hälsa).

Inför verksamhetsövergången av Centrum för folkhälsa(CFF) vid SLL till KI har för-handlingar genomförts med Locum angående Norrbackabyggnaden och hyresvärden för kvarteret Fatburen på Södermalm för att möjliggöra att verksamheten kan stanna i sina lokaler ytterligare några år innan den planerade nybygganden för folkhälsa står klar i Sol-na. Hyresavtalen övertas av Karolinska Institutet per den 1 januari 2009 och omfattar 12 800 kvm.

Avslutade projekt

Campus Solna

Under sommaren 2007 genomfördes en stor ombyggnad av Scheeles djurhus. Under 2008 har kompletterande anpassningar utförts eftersom alla åtgärder inte gick att genomföra under den tid som fanns tillgänglig sommaren 2007 då djurhuset var stängt .

De verksamhetsanpassningar som påbörjades i Scheelelaboratoriet och Retziuslabora-toriet under 2007 har slutförts och ny verksamhet har flyttat in hos MBB och Institutionen för neurovetenskap. Även externa hyresgäster har beretts plats.

Planerad ombyggnad och utökning av Biobanken har genomförts och verksamheten har fått tillgång till ytterligare ett våningsplan i Wargentinbyggnaden.

Vid institutionen för fysiologi och farmakologi har genomförts en etapp av verksam-hetsanpassningar för att höja standarden på djurhuslokalerna.

För Karolinska Institutet Science Park AB (KISP) har genomförts ytterligare verksam-hetsanpassningar inom byggnad 95:32 , Nobels väg 3 i Solna, för att kunna erbjuda fler mindre bolag lämpliga laboratorielokaler.

Campus Huddinge

Vid Alfred Nobels allé 23 erbjuds studenterna att kostnadsfritt nyttja gymlokaler. Under sommaren genomfördes en smärre ombyggnad för att kunna utöka verksamheten med nya aktiviteter.

Föregående år genomfördes en stor ombyggnad i Alfred Nobels allé 10 för KISP, KTH och Institutionen för laboratoriemedicin. Ytterligare en etapp av ombyggnad för KTH/CTMH har genomförts detta år för att kunna ta emot verksamhet från Södertälje, Haninge samt ny verksamhet som startar 2009. För institutionen för Laboratoriemedicin och KTH har också iordningställts en verkstad för medicinsk teknik.

Pågående projekt Projektet för att göra KIs lokaler mer tillgängliga för personer med olika funktionshinder fortsätter och dess första fas löper fram till 2010 då enkelt avhjälpta hinder ska vara åtgär-dade.

Den donation på 350 mnkr som KI erhållit av Familjen Erling-Perssons stiftelse för en aulabyggnad (The Aula) har inneburit ett aktivt planeringsarbete tillsammans med Akade-miska Hus, NKS-kansliet (Nya Karolinska Sjukhuset) samt Solna stad för att hitta en lämp-lig placering av byggnaden inom campus Solna. Föreslaget läge är norr om den så kallade


86

Gammelgården där The Aula då blir en avslutning mot väster av det ”akademiska stråket” som ingår som en del i NKS-projektet. Första spadtaget är planerat till slutet av 2010.

Samarbetet i övrigt med NKS-kansliet har också ökat under året eftersom sjukhuspla-neringen är inne i en intensiv period och de lösningar som väljs får påverkan på KI. Även Solnavägens gestaltning och den nya T-bananestationens placering diskuteras i detta sam-manhang.

Laboratorieprojektet BioMedicum är fortfarande i sin linda, men byggnadens tänkta läge och volym har studerats under året tillsammans med Akademiska Hus.

Planeringen av nybyggnaden för folkhälsoverksamhet med flera har påbörjats och pla-ceringen har fastställts till tomten vid korsningen Tomtebodavägen/Solnavägen öster om Smittskyddsinstitutet. Programarbetet har just startat och projektering genomförs under 2009. Inflyttning bedöms kunna ske under andra kvartalet 2012.

Biovitrum AB som hyr drygt 6 000 kvm av KI och ytterligare area av Akademiska Hus i Solna flyttar till ny byggnad vid Solnavägen/Tomtebodavägen under början av 2010. För att på bästa sätt nyttja de lokaler som Biovitrum lämnar har påbörjats en planering till-sammans med de större institutionerna inom campusområdet att bereda dessa möjlighet till utökade lokaler. Även nya verksamheter kan beredas plats i mån av utrymme.

Sprängningarna för Citybanan har påbörjats och känslig utrustning har säkrats mot de vibrationer som kan uppstå. Ännu har inga påtagliga störningar noterats, men tung bygg-trafik kommer under de närmaste åren att nyttja såväl Tomtebodavägen som Solnavägen vilket troligen kommer att innebära störningar och inskränkningar i framkomligheten till Karolinska Institutet.

Under 2008 startades en ombyggnad av entréhallen i Zanderska Huset, Alfred Nobels Allé 23 i Huddinge, för att få fler sittplatser och ett större café. Projektet avslutas under första kvartalet 2009.

Novum BioCity i Huddinge är under planering och en programhandling har utarbetats av konsulterna i samverkan med de presumtiva hyresgästerna Karolinska Universitets-sjukhuset (Karolinska Universitetslaboratoriet/KUL), Karolinska Institutet/Institutionen för Biovetenskaper och näringslära samt Locum. Det företag som avsåg att uppföra bygg-naden har under slutet av året dragit sig ur projektet av ekonomiska skäl och för närva-rande råder oklarhet om dess framtid. En hyresoffert har överlämnats till KI, men några bindande beslut är ännu inte fattade.


87

KAPITALFÖRVALTNING Bakgrund Fondverksamheten vid Karolinska Institutet förvaltar enskilda donationer avsedda för medicinsk vetenskap vid KI. Före 1997 redovisades samtliga donationer inom ramen för myndigheten. I och med införandet av stiftelselagen delades donationerna upp i:

• Fonder som redovisas inom KI som myndighet. • Fristående stiftelser som är egna rättssubjekt med till KI anknuten förvaltning.

För fonderna, som förvaltas inom KI, gäller att både avkastning och kapital får förbrukas och att de formellt ingår i KIs redovisning. Stiftelserna däremot är egna juridiska enheter och avger var för sig separata årsredovisningar. Endast stiftelsernas utdelade avkastning till KI ingår som externa bidrag i KIs redovisning. Stiftelserna redovisas dock summariskt nedan för att ge en total bild av KIs donationskapital oavsett juridisk form

Etiska riktlinjer för kapitalförvaltningen KIs uppgift är att bidra till att förbättra människors hälsa. Enligt KIs placeringspolicy är det inte tillåtet att placera i värdepapper utgivna av företag, vars huvudsakliga verksamhet strider mot KIs uppgift. Exempel på sådana är företag, vars huvudsakliga verksamhet är inom tillverkning eller försäljning av vapen och annat krigsmateriel, tobaksprodukter eller alkoholhaltiga drycker. Placering får inte heller ske i fonder, vars huvudsakliga placerings-inriktning är koncentrerad mot ovan nämnda verksamheter

Fonder Utveckling för förvaltad fondförmögenhet under 2008 Marknadsvärdet på fonder och aktier uppgick vid årets slut till totalt 264,4 mnkr, (stiftel-ser 923,8 mnkr). Förvaltad fondportfölj är placerad till 52,2 procent i aktiefonder i Sverige, Europa och USA, och 47,8 procent i räntebärande värdepapper. Under året har räntebä-rande värdepapper sålts till ett bokfört värde av 42,6 mnkr. Dessa medel har använts för utdelning till forskningsverksamhet inom KI.

Marknadsvärdet på aktiefonderna understeg det bokförda värdet med 36,7 mnkr per den 31 december. Detta har medfört en nedskrivning av det bokförda värdet med motsva-rande belopp.

Marknadsvärde fondportfölj, mnkr

2005 2006 2007 2008

Fonder 508 434 381 264


88

Fondportföljens värde fördelades på värdepapper enligt diagram nedan.

Fördelning av fondportfölj 2008-12-31

Räntebärande värdepapper;

47,8%

Svenska aktier; 4,6%

Europeiska aktier; 24,9%

Nordamerikanska aktier; 22,7%

Avkastning Den negativa utvecklingen på kapitalmarknaden under året, har haft en stor påverkan på KIs fondmedel. Fondportföljen avkastade -13,8 procent under året, vilket är 0,3 procent-enheter svagare än referensindex.

Avkastning i procent jämfört med referensindex

2005 2006 2007 2008 KIs fonder 18,8 5,7 2,0 -13,8 Referensindex 17,0 2,6 2,6 -13,5

Avkastning anges netto, dvs. inklusive utdelningar och avdrag för förvaltningskostnader. Aktieindex anges inklusive återinvesterade utdelningar.

Referensindex för den totala förvaltningen 2008. Sammansättningen redovisas nedan. Ränteindex Aktieindex 22, 5 % OMRX Bond 60,0 % MSCI World Net 17, 5 % OMRX Real

Årets kapitalförändring Kapitalförvaltningen uppvisar en kapitalförändring om -9,3 mnkr. Av bidragsintäkterna består 47,1 mnkr av tidigare erhållna donationer som under året har resultatförts. Reste-rande intäkter är erhållna under året. Finansiella intäkter består till största delen av utdel-ningar på värdepapper, 2,9 mnkr och reavinster vid försäljningar av värdepapper med 33,2 mnkr. Utdelning av egna medel redovisas i tabell nedan. Finansiella kostnader, inne-håller till största delen kostnad för nedskrivning av det bokförda värdet på aktiefonderna, 36,7 mnkr, och reaförluster vid avyttring av värdepapper 22,8 mnkr.


89

Kapitalförvaltning, mnkr

2005 2006 2007 2008 Intäkter Avgifter och andra ersättningar 0,1 0,0 0,0 0,0Bidrag 22,7 30,4 21,1 66,0Finansiella intäkter 47,0 23,1 22,2 36,9Summa intäkter 69,8 53,5 43,3 102,9

Kostnader Egna medel* 95,5 73,8 88,9 63,1Personal 0,4 0,3 0,2 0,3Övriga driftskostnader 0,3 0,1 0,1 0,3Finansiella kostnader 3,1 0,2 0,0 48,5Summa kostnader 99,3 74,3 89,2 112,2

Transfereringar Medel från övriga 0,4 0,3 0,6 0,5Lämnade bidrag -0,4 -0,3 -0,6 -0,5

Kapitalförändring Årets -29,5 -20,7 -45,9 -9,3Balanserad (IB) 140,3 110,8 90,0 44,1Totalt (UB) 110,8 90,0 44,1 34,8

*Utdelat inom Karolinska Institutet.

Finansiell utveckling, mnkr

2005 2006 2007 2008 Finansiella intäkter 47,0 23,1 22,2 36,9 Finansiella kostnader 3,1 0,2 0,0 48,5 Netto 43,9 22,9 22,2 -11,6

Utdelning från KIs fonder Under år 2008 har 63,1 mnkr utdelats internt på KI. Dessa är fördelade på ändamål enligt nedanstående tabell.

Utdelning från KIs fonder, mnkr

2005 2006 2007 2008 Forskningsbidrag 68,9 70,0 85,5 38,4 Resebidrag 1,9 1,5 1,7 0,0 Grundutbildning 5,9 0,4 1,3 4,7 Övrigt 18,8 1,9 0,4 20,0 Summa 95,5 73,8 88,9 63,1


90

Nya donationer Under 2008 har nya donationer erhållits med 37,4 mnkr (38,6). Nedan redovisas enskilda donationer uppgående till 1 mnkr eller mer. Ändamål Donator Belopp mnkr Life Gene – nationell studie om hälsa T o R Söderbergs Stiftelser 23,0 Centrum för allergi Friends of KI 8,1 Spinal Cord Research Friends of KI 1,0 Medicinsk forskning och utbildning R o R Julins stiftelse 1,8

Stiftelser Utanför myndighetens redovisning finns 235 anknutna stiftelser, vilka avger separata bok-slut och årsredovisningar. Under 2008 har en ny stiftelse bildats, till ett belopp av 1,1 mnkr. Nya donationer som placerats i befintliga stiftelser har erhållits med 5,2 mnkr.

Förmögenheten har under det senaste året minskat med 22,0 procent, efter utdelningar men inklusive nya donationer. Stiftelseförmögenheten bestod vid utgången av året av svenska aktier 10 procent (28), utländska aktier 53 procent (44), räntebärande värdepap-per 32 procent (24) samt likvida medel 5 procent (4). Under året har 77,7 mnkr utdelats till KI från stiftelserna. Det är det enskilda syftet med varje stiftelse som styr ändamål och inriktning av bidraget. För stiftelser med anknuten förvaltning, har KI erhållit ersättning med 628 tkr för administrationskostnader.

Stiftelserna (mnkr)

2005 2006 2007 2008

Förmögenhet 1 346 1 448 1 408 1 098 Beviljade bidrag * 65,0 57,0 66,0 77,7

* Från detta belopp avgår 8 procent i högskolemoms som KI inlevererar till Skatteverket.


91

FINANSIELL REDOVISNING Karolinska Institutets omsättning år 2008 är 4 476 mnkr. Ett positivt resultat på 163,6 mnkr visas för verksamhetsåret. Av resultatet är 13,6 mnkr att hänföra till KIs dotterbolag Karo-linska Institutet Holding AB.

Intäkter Karolinska Institutets verksamhetsintäkter ökar med 7,4 procent i jämförelse med 2007. Under perioden 2005–2008 har den totala ökningen av verksamhetsintäkterna varit 640 mnkr eller 16,7 procent.

Anslag De statliga anslagen ökar totalt med 11,9 procent mellan åren 2005–2008. Årets anslags-ökning med 71 mnkr (3,6 procent), i jämförelse med 2007, beror framför allt på utökade forskningsresurser enligt förra forskningspropositionen med 55,3 mnkr. Under 2008 har KI erhållit ett tilläggsanslag på 6 mnkr, för vidareutbildning av sjuksköterskor och annan vårdpersonal. Pris- och löneuppräkning har skett med totalt 15,8 mnkr.

Samverkan inom ramen för ALF-avtalet redovisas under eget avsnitt.

Externa medel avgifter och bidrag Under perioden 2005–2008 ökar externa medel med 375 mnkr (19,4 procent). Externa medels andel av totala andelen intäkter är 54 procent 2008. Årets intäktsökning 205 mnkr, jämfört med 2007, beror främst på intäkter av resultatförda projekt med 84,4 mnkr och ökade medel framförallt från Vetenskapsrådet, 22,7 procent och EU 15,3 procent.

Finansiella intäkter De finansiella intäkterna uppgår till 115 mnkr, en ökning med 33 mnkr jämfört med före-gående år. Ränteintäkter från Riksgäldskontoret uppgår till 75,2 mnkr. Årsgenomsnittet för räntesatsen på räntekontot 2008 är 4,20 procent (2007; 3,52 procent). Under 2008 av-yttrades finansiella anläggningstillgångar, varvid reavinst uppstod med 33,2 mnkr.

Redovisning av resultat per verksamhetsgrenar grundutbildning, forskning och fors-karutbildning liksom kapitalförvaltning sker under egna avsnitt.

Nedanstående tabell visar intäktsutvecklingen de senaste fyra åren.

Intäkter, mnkr 2005 2006 2007 2008 Anslag utb o forskning 1 321 1 370 1 446 1 509 Anslag klinisk utb o forskning (ALF) 511 525 532 541 Summa anslag 1 832 1 895 1 979 2 050 Externa medel avgifter o bidrag 1 936 2 084 2 106 2 311 Finansiella 67 55 82 115 Summa externa medel 2 003 2 139 2 188 2 426 Totala intäkter 3 835 4 034 4 166 4 476 Andel anslagsmedel/totala intäkter (%) 48 47 47 46 Andel externa medel/totala intäkter 52 53 53 54


92

Finansieringsbild Intäkterna fördelas per finansiärskategori i följande cirkeldiagram. De enskilt största externa finansiärerna återfinns listade i bilaga, tabell 14.

Intäkter Karolinska Institutet år 2008, totalt 4 476 mnkr

Statsanslag45% (48%)

Utländska företag2% (3%)

Svenska företag5% (5%)

Kommuner o landsting8% (8%)

Finansiella intäkter3% (2%)

Utländska stiftelser & organisationer

8% (7%)

Svenska stiftelser & organisationer

14% (14%)

Övriga statliga5% (5%)

Rådsmedel10% (8%)

(2007, 4 166 mnkr)

Kostnader Kostnadsökningen 2008 har varit ca 5,5 procent i jämförelse med föregående år. Kost-nadsutvecklingen mellan de olika kostnadsslagen är i princip oförändrad de senaste fyra åren.

Personal Personalkostnaderna har ökat med 89 mnkr (4,2 procent) under 2008, i jämförelse med föregående år. Under året har det skett två lönerevisioner; en gällande från 1 januari vilket medförde en kostnadsökning med 2,8 procent och en per den 1 oktober på 3,3 procent.

Lokaler Ökningen, 3,1 procent, av lokalkostnader förklaras till största delen av att hyrd area har ökat med 2 600 kvm.

Övrig drift Övriga driftskostnader ökar med 63 mnkr eller 4,6 procent i jämförelse med 2007.


93

Finansiella De ökade finansiella kostnaderna, 54 mnkr, beror främst på nedskrivning av värdepappers bokförda värde med 36,7 mnkr och kursförluster vid avyttring av värdepapper med 10,4 mnkr. Övrigt som påverkar ökningen är valutakursförluster och ökade räntor för lån i Riksgäldskontoret.

Kostnadsutveckling, mnkr

2005 % 2006 % 2007 % 2008 % Personal 1 938 51 2 072 52 2 101 51 2 190 51 Lokaler 464 12 463 12 488 12 503 12 Drift/övrigt 1 270 33 1 319 33 1 361 33 1 424 33 Avskrivningar 135 4 139 3 137 4 141 3 Finansiella 10 0 9 0 13 0 67 1 Summa kostnader 3 817 4 002 4 100 4 325

Kapitalförändring Årets kapitalförändring uppgår till +163,6 mnkr, och fördelar sig enligt följande: Institutionernas resultat 130,0 KI-gemensam verksamhet 29,3 Kapitalförvaltningens resultat -9,3 Dotterbolag 13,6

Årets kapitalförändring 163,6 Externa projekt som inte är pågående resultatförs löpande under året, vilket under 2008 påverkar årets kapitalförändring med + 66,5 mnkr. Reglering av tidigare års underskott och avsättningar till institutionsreserver vid institutioner och enheter, påverkar årets kapi-talförändring med 30,8 mnkr. Under 2008 har en rättning av värderingen gjorts av institu-tionernas ränteprojekt, vilket har fått en positiv påverkan på årets kapitalförändring med 28,3 mnkr. Under 2008 har principen ändrats för periodisering av oförbrukade inkomster, som inte är bidrag eller avgifter (uppdrag). Dessa periodiserades tidigare som oförbrukade bidrag/uppdrag, men från och med 2008 resultatförs dessa mot årets kapitalförändring. Förändringen påverkar årets kapitalförändring med + 7,3 mnkr.

Enligt preliminär ännu oreviderad balansräkning för Karolinska Institutet Holding AB, uppvisar holdingbolaget ett positivt resultat med 13,6 mnkr. Under 2008 har en korriger-ing gjorts med 0,6 mnkr av 2007 års bokslut, vilket fastställdes i juni 2008.


94

Utfall i jämförelse mot prognos

Intäkter När det gäller avgifts- och bidragsintäkter är det framförallt de resultatförda externa pro-jekten som påverkar intäktsdifferensen. Kapitalförvaltningens resultatförda donationer var inte prognostiserade i delåret. Reavinst vid avyttring av värdepapper, + 9 mnkr, står för den största differensen av de finansiella intäkterna. Denna post var prognostiserad till 24 mnkr i delåret.

Kostnader I jämförelse med prognosen i delåret, finner vi de största avvikelserna i posterna personal, -32 mnkr, övrig drift, -48 mnkr och finansiella kostnader +30 mnkr. Ökningen av de fi-nansiella kostnaderna beror till största delen på en nedskrivning av det bokförda värdet på aktiefonderna med ytterligare 26 mnkr.

Förskott från externa finansiärer och likvida medel Förskotten avser icke upparbetade kostnader för bidrags- och uppdragsfinansierad verk-samhet där ersättning utbetalas i förskott. Årets ökning av förskotten beror främst på ök-ning av oförbrukade bidrag från Vetenskapsrådet och EU.

Upplupna bidrag/uppdrag avser upparbetade kostnader för bidrags- och uppdragsfi-nansierad verksamhet, där ersättning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt finns som styrker detta.

I tabellen redovisas utvecklingen av förskott från bidrag/uppdrag reducerade med på-gående arbeten som faktureras/rekvireras i efterhand och likvida medel.

Resultaträkning (mnkr)

Utfall Prognos Differens Intäkter Statsanslag 2 050 2 050 Externa medel, avgifter o bidrag 2 311 2 290 Finansiella 115 101 Summa intäkter 4 476 4 441 34

Kostnader Personal 2 190 2 222 Lokaler 503 492 Drift 1 424 1 472 Finansiella 67 37 Avskrivningar 141 144 Summa kostnader 4 325 4 367 42

Årets kapitalförändring 150 74 76


95

Förskott, pågående arbeten och likvida medel, mnkr

2005 2006 2007 2008 Förskott bidrag/uppdrag 1 667 1 794 1 844 1 991 Upplupna bidrag/uppdrag -129 -115 -128 -163 Netto förskott 1 538 1 679 1 716 1 828 Likvida medel, bank och RGK 1 223 1 711 1 665 2 193

Myndighetskapital Det ackumulerade myndighetskapitalet inklusive årets kapitalförändring uppgår till 664,5 mnkr uppdelat på dotterbolag 119,7 mnkr, kapitalförvaltning 34,8 mnkr och ordinarie verksamheter 510 mnkr. Se vidare not 11 och 24.


96

Resultaträkning (tkr)

Utfall Utfall 2008-01-01 2007-01-01 2008-12-31 2007-12-31Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag (not 1) 2 050 268 1 978 504 Intäkter av avgifter och andra ersättningar (not 2) 583 803 561 415 Intäkter av bidrag (not 3) 1 726 442 1 544 361 Finansiella intäkter (not 4) 115 009 82 077Summa intäkter 4 475 522 4 166 357 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal (not 5) -2 190 535 -2 101 333 Kostnader för lokaler (not 6) -502 765 -487 695 Övriga driftkostnader (not 7) -1 424 255 -1 360 811 Finansiella kostnader (not 8) -67 026 -12 769 Avskrivningar och nedskrivningar (not 12-14) -140 826 -136 926Summa kostnader -4 325 407 -4 099 535 Verksamhetsutfall 150 115 66 822 Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag 13 632 5 358 Uppbördsverksamhet (not 9)

Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten 3 894 6 175

Medel som tillförts statsbudgeten från uppbörds-verksamhet -4 039 -6 363

Saldo -145 -188 Transfereringar (not 10) Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag 9 847 12 455

Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 26 764 13 456

Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 27 201 28 200 Lämnade bidrag -63 812 -54 111Saldo 0 0

ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING (not 11) 163 602 71 992


97

Balansräkning (tkr)

TILLGÅNGAR 2008-12-31 2007-12-31 Immateriella anläggningstillgångar (not 12) Balanserade utgifter för utveckling 8 841 12 435 Rättigheter och andra immateriella anl.tillg. 5 915 5 763Summa immateriella anläggningstillgångar 14 756 18 198 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet (not 13) 59 459 60 973 Maskiner, inventarier, installationer m.m. (not 14) 513 020 516 578 Pågående nyanläggningar (not 15) 16 459 36 577Summa materiella anläggningstillgångar 588 939 614 128 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i dotterföretag och intresseföretag (not 16) 119 423 136 667 Andra långfristiga värdepappersinnehav (not 17) 247 321 317 713Summa finansiella anläggningstillgångar 366 743 454 379 Fordringar Kundfordringar 107 085 126 656 Fordringar hos andra myndigheter (not 18) 67 464 66 205 Övriga fordringar 369 1 579Summa fordringar 174 918 194 441 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader (not 19) 116 809 118 647 Upplupna bidragsintäkter (not 20) 156 424 123 115 Övriga upplupna intäkter (not 21) 14 589 6 280Summa periodavgränsningsposter 287 822 248 042 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket (not 22) -647 -1 130Summa avräkning med statsverket -647 -1 130 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret (not 23) 2 097 507 1 596 613 Kassa, postgiro och bank 95 901 68 819Summa kassa och bank 2 193 408 1 665 432 SUMMA TILLGÅNGAR 3 625 938 3 193 490


98

Balansräkning (tkr)

KAPITAL OCH SKULDER 2008-12-31 2007-12-31 Myndighetskapital (not 11+24) Statskapital 5 238 5 238 Resultatandelar i dotterföretag och intresseföretag 100 791 126 308 Balanserad kapitalförändring 394 885 328 251 Kapitalförändring enligt resultaträkningen 163 602 71 992Summa myndighetskapital 664 516 531 790 Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktel-ser (not 25) 7 852 5 863

Övriga avsättningar (not 26) 2 000 0Summa avsättningar 9 852 5 863 Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret (not 27) 351 984 281 045 Skulder till andra myndigheter 102 135 74 544 Leverantörsskulder (not 28) 145 540 128 331 Övriga skulder 130 406 102 939Summa skulder m.m. 730 065 586 859 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader (not 29) 219 529 213 846 Oförbrukade bidrag (not 30) 1 651 971 1 502 559 Övriga förutbetalda intäkter (not 31) 350 005 352 574Summa periodavgränsningsposter 2 221 504 2 068 979 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 3 625 938 3 193 490 Ansvarsförbindelser Inga Inga


99

Redovisning anslag och inkomsttitel (tkr) Redovisning mot anslag

Ing Årets Totalt Utg överf. tilldeln enl Omdisp- Disponibelt överf. belopp regl brev onerat belopp Utgifter Belopp16 25:29 Grundutbildning (ramanslag)

16 25:29 1 Takbelopp (ram) 0 534 305 0 534 305 534 305 016 25:29 3 Tandvårdscentral

(ram) 0 78 780 0 78 780 78 780 016 25:29 4 Prov efter läkares

allmäntjänstgöring (ram) 0 4 198 0 4 198 4 198 0

Summa 0 617 283 0 617 283 617 283 016 25:30 Forskning och fors-karutbildning (ramanslag) 16 25:30 1 Medicinskt veten-

skapsområde (ram) 0 560 997 0 560 997 560 997 016 25:30 3 Övriga forsknings-

medel (ram) 0 331 110 0 331 110 331 110 0 Summa 0 892 107 0 892 107 892 107 016 25:72 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning (ramanslag) 16 25:72 6 Karolinska Institutet

(ram) 0 531 326 0 531 326 531 326 016 25:72 9 Uppdrag att utveck-

la klinisk utbildning & forskning 0 13 486 0 13 486 13 486 0

16 25:72 10 Regeringens disp. 0 6 000 0 6 000 5 913 87 Summa 0 550 812 0 550 812 550 725 87Total 0 2 060 202 0 2 060 202 2 060 115 87

Redovisning mot inkomsttitel

Inkomsttitel Beräknat

belopp Inkomster

2542 Patientavgifter vid tandläkarutbildning - 3 948 2394 01 Ränteinkomster - 91 Summa 4 039

Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna ej disponeras, tkr

Intäkter 2008 Kostnader 2008

Verksamhet

Över-/ underskott

tom 2006

Över-/underskott

tom 2007 Budget Utfall Budget Utfall

Över-/ underskott

2008

Ack över-/underskott

utg 2008

Tandvårdscentral

Patientavgifter 0 -188 3 803 3 948 -145 -333


100

Finansieringsanalys (tkr) (not 32) 2008-01-01 2008-12-31DRIFT Kostnader (not 33) -4 132 343 Finansiering av drift Intäkter av anslag (not 34) 2 050 268 Intäkter av avgifter och andra ersättningar (not 35) 583 611 Intäkter av bidrag (not 36) 1 666 791 Övriga intäkter (not 37) 81 833 Summa medel som tillförts för finansiering av drift 4 382 503 Ökning (-) av kortfristiga fordringar -20 717 Ökning (+) av kortfristiga skulder 238 755 Kassaflöde till drift 468 198 INVESTERINGAR Investeringar i finansiella tillgångar (exkl. låneverksamhet) -160 829 Investeringar i materiella tillgångar -111 856 Investeringar i immateriella tillgångar -1 651 Summa investeringsutgifter -274 336 Finansiering av investeringar Lån från Riksgäldskontoret 151 689 - amorteringar -80 751 Ökning av statskapital med medel som erhållits från statsbudgeten 0 Försäljning av anläggningstillgångar 217 654 Bidragsmedel som erhållits för investeringar (not 38) 62 024 Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar 350 616 Förändring av kortfristiga skulder -16 335 Kassaflöde från investeringar 59 945


101

UPPBÖRDSVERKSAMHET Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten 3 894 Förändring av kortfristiga fordringar och skulder 460 Inbetalningar i uppbördsverksamhet 4 354 Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet -4 039 Kassaflöde från uppbördsverksamhet 315 TRANSFERERINGSVERKSAMHET Lämnade bidrag -63 812 Utbetalningar i transfereringsverksamhet -63 812 Finansiering av transfereringsverksamhet Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag 9 847 Medel som erhållits från andra myndigheter för finansiering av bidrag 26 764 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 27 201 Summa medel som tillförts för finansiering av transfereringsverksamhet 63 812 Kassaflöde från transfereringsverksamhet 0 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 528 458 SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL Likvida medel vid årets början 1 664 302 Ökning (+) av kassa och bank 27 083 Ökning (+) av tillgodohavande hos Riksgäldskontoret 500 893 Ökning (+) av avräkning med statsverket 482 Summa förändring av likvida medel 528 458 Likvida medel vid årets slut 2 192 760


102

Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). Karolinska Institutet följer god redovisningssed enligt ESVs allmänna råd till 6 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring (FBF).

Inkomsterna och utgifterna periodiseras enligt bokföringsmässiga grunder. Som peri-odavgränsningspost bokförs belopp överstigande 10 tkr.

Värdering av fordringar och skulder Fordringarna har upptagits till det belopp som, efter individuell prövning, beräknas bli betalt. I de fall faktura eller motsvarande inkommit efter fastställd brytdag (2009-01-12) eller om fordrings- eller skuldbeloppet inte är exakt känt när bokslutet upprättas, redovi-sas beloppen som periodavgränsningsposter. Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs.

Värdering av bankmedel i utländsk valuta Behållning på bankkonton i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs.

Donationer En donations anskaffningsvärde värderas till marknadsvärdet vid förvärvstidpunkten. Vid testamenterade gåvor anses förvärvstidpunkten föreligga vid utskiftet av dödsboet.

Värdering av immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar är egenutvecklade tillgångar avsedda att öka KIs admi-nistrativa servicepotential. Den ekonomiska livslängden ska vara minst tre år och anskaff-ningsvärdet minst 10 tkr. I anskaffningsvärdet ingår både externa inköp och KIs egna di-rekta kostnader. Anläggningen skrivs av linjärt med maximalt fem år.

Under 2007 har principen för avskrivningar ändrats. Tidigare skrevs anläggningarna av från och med det halvår tillgången togs i bruk. Från och med fjärde kvartalet 2007 skrivs anläggningarna av från och med anskaffningsmånaden.

Värdering av materiella anläggningstillgångar Tillgångar, exklusive datorer, avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärde på minst 10 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre definieras som anläggningstillgångar. Datorer med ett anskaffningsvärde upp till 30 tkr kostnadsförs di-rekt då den beräknade ekonomiska livslängden understiger tre år.

Objekt som utgör en fungerande enhet vars sammanlagda anskaffningsvärde uppgår till 10 tkr eller mer klassificeras som anläggningstillgång. Anläggningarna redovisas till an-skaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Anläggningstill-gångar skrivs av linjärt över den bedömda ekonomiska livslängden. Avskrivningstider för maskiner, inventarier, installationer m.m. tillämpas enligt beräknad livslängd på 3 år, 5 år eller 10 år. Förbättringsutgifter på annans fastighet som uppgår till 10 tkr eller mer bok-förs löpande i balansräkningen och avskrivning sker på 10 år.


103

Under 2007 har principen för avskrivningar ändrats. Tidigare skrevs anläggningarna av från och med det halvår tillgången togs i bruk. Från och med fjärde kvartalet 2007 skrivs anläggningarna av från och med anskaffningsmånaden.

Finansiella anläggningstillgångar

Obligationer

Vid köp bokförs köpeskillingen som finansiell tillgång i balansräkningen och räntan bok-förs på räntekontot i resultaträkningen. Vid försäljning minskas de finansiella tillgångarna med bokfört värde och eventuell differens bokförs som realisationsvinst eller som realisa-tionsförlust i resultaträkningen.

Aktier/andelar:

Vid köp bokförs köpeskillingen som finansiell tillgång i balansräkningen. Vid försäljning minskas de finansiella tillgångarna med bokfört värde och differensen bokförs som reali-sationsvinst eller realisationsförlust i resultaträkningen.

Nedskrivning

Om portföljens sammanlagda marknadsvärde med ett ansenligt belopp understiger bok-fört värde och det råder osäkerhet om denna nedgång är bestående, görs en nedskrivning. Nedskrivning bokförs genom minskning av finansiella tillgångar i balansräkning mot ök-ning finansiella kostnader i resultaträkningen. Återföring av nedskrivning sker när mark-nadsvärdet stiger.

Externfinansierad verksamhet Vid periodisering av bidrag eller avgifter bestäms periodens intäkter av periodens kostna-der. Överskjutande bidragsinkomster eller avgiftsinkomster periodiseras som oförbrukade bidrag/uppdrag respektive övriga förutbetalda intäkter.

Under 2008 har principen ändrats för periodisering av oförbrukade inkomster, som inte är bidrag eller avgifter (uppdrag). Dessa periodiserades tidigare som oförbrukade bi-drag/uppdrag, men från och med 2008 resultatförs dessa mot årets kapitalförändring.

För projekt där betalning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt styrker detta, redo-visas nedlagda kostnader som övriga upplupna intäkter (vid avgiftsfinansiering) eller som upplupna bidragsintäkter (vid bidragsfinansiering). Vid avsaknad av avtal/kontrakt resul-tatförs kostnaderna och påverkar årets kapitalförändring.

KI Holding AB Karolinska Institutet övertog den 1 januari 1998 förvaltningen av Karolinska Institutet Holding AB från Närings- och handelsdepartementet. I årsredovisningen redovisas upp-gifter om andelar i dotterföretag som resultatandel enligt kapitalandelsmetoden. Inneha-vet redovisas i balansräkningen under posterna andelar i dotterföretag, statskapital samt resultatandelar i dotterföretag.


104

Transfereringar KI har dispens från ESV att redovisa kostnader för stipendier i verksamhetsavsnittet istäl-let för i transfereringsavsnittet. I statens koncerninformationssystem Hermes redovisas dock dessa kostnader, samt deras finansiering, i transfereringsavsnittet. Uppgifterna i års-redovisningen avviker därmed mot uppgifterna i Hermes.

Särskilda regler för universitet och högskolor enligt regleringsbrevet Enligt regleringsbrevet 2008 undantas universitet och högskolor från kravet på redovis-ning av väsentliga uppgifter, istället lämnas uppgifter enligt bilaga 45 i regleringsbrevet. Undantag finns också från bestämmelserna om avräkning i anslagsförordningen. Avräk-ning mot anslag och anslagsposter sker i samband med de månatliga utbetalningarna. Universitet och högskolor medges undantag från Ekonomistyrningsverkets föreskrift till 7 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisningen och budgetunderlag om att i ”Årets kapitalförändring” särredovisa över- eller underskott i den bidragsfinansierade verksamheten.

Omklassificerad verksamhet från och med år 2006 Korrigering har gjorts mellan uppdragsutbildning och avgiftsfinansierad forskning på grund av en tidigare felklassificerad verksamhet. Justering av siffrorna är gjorda i samtliga tabeller och år.


105

Noter (tkr) Not 1. Intäkter av anslag (tkr)

2008-12-31 2007-12-31Grundutbildning 617 283 615 565Forskning och forskarutbildning 892 107 830 678Ersättning för klinisk utbildning och forskning 540 878 532 261

2 050 268 1 978 504

Tabell 1a Intäkter för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, anslag 25:29 (tkr)

År 2008

Utnyttjat takbelopp och eventuellt utnyttjat anslagssparande för grundläggande högsko-leutbildning

1.a. Under 2008 genomförda helårsstudenter och helårsprestationer inom 2008 års takbelopp enligt tabell 2 499 831 1.b. Eventuella decemberprestationer från 2007 som ryms inom takbeloppet. 474

2.a. Eventuellt utnyttjande av under tidigare budgetår uppkommet anslagssparande, eller

2.b. Eventuellt utnyttjande av tidigare sparade helårsprestationer. 34 000 Summa 534 305 Årets anslagsbelastning avseende särskilda åtaganden 82 978 Summa intäkter för grundutbildning 617 283

Ersättning för helårsprestationer för december 2007 (totalt belopp oberoende av om det ryms inom ordinarie takbelopp eller ej) som tidigare ej ersatts inom takbeloppet 474 tkr.


106

Tabell 2a Redovisning av antal helårsstudenter (HST), helårsprestationer (HPR) samt redovisning av intäkter på grundutbildningsanslaget, anslag 25:29. Utfall avseende perioden 2008-01-01–2008-12-31

A B C D I J Utfall Utfall HST HPR Utfall Takbelopp

Ersättn. Ersättn. total enl RB Utbildningsområde HST1,2) HPR 1) (tkr) (tkr) ersättning (tkr) C+D Humaniora 37 28 758 498 1 256 Samhällsvetenskap 652 600 13 350 10 795 24 145 Naturvetenskap 466 419 21 942 16 611 38 553 Teknik 114 107 5 375 4 236 9 611 Vård 1 475 1 460 73 787 63 258 137 045 Odontologi 389 388 16 099 18 699 34 798 Medicin 2 110 2 007 117 973 136 451 254 424

Totalt 5 243 5 008 249 283 250 548 499 831 534 305

Lärosätet har tidigare uppkommet anslagssparande motsvarande tkr.

Lärosätet har tidigare sparande helårsprestationer motsvarande 47 499 tkr.

Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med tkr.

Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet med 34 474 tkr.

Kommentarer till tabellen 1. Exklusive utbildning för annan högskola, uppdragsutbildning, särskild utbildning för lärare i yrkesexa-

men, övriga särskilda lärarutbildningar, projekt för invandrade akademiker.

2. Följande uppgifter skall fyllas i enligt regleringsbrev för 2008

Mål för antalet helårsstudenter inom utbildningsområdena naturvetenskap och teknik 700 . Utfall 580 .


107

Tabell 3a Redovisning av högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå, anslag 25:29

A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget)

Årets takbelopp (tkr)

+ Ev. ingående anslagssparande (tkr) Summa (A) 534 305

B. Utfall totalt för grundutbildningen Ersättning för HPR från december föregående budgetår 474 Årets utfall: ersättning för HST+HPR (tkr) 499 831 + Ev. utnyttjande av tidigare sparade HPR (tkr) 34 000 Summa (B) 1. 534 305

Summa (A-B) 2. 0

1. Summan skall avse den totala ersättning som lärosätet genomför produktion för, dvs. oberoende av om

den ryms eller ej inom tilldelade medel (A). 2. Om summan blir positiv, skall det föras in i tabell över anslagssparandet nedan. Blir summan i stället

negativ, skall beloppet föras till tabell över sparade helårsprestationer nedan.

Tabell – Anslagssparande Totalt utgående anslagssparande på anslaget för grundutbildning (A-B) - Ev. anslagssparande över 10% av takbeloppet 3.

Summa 0

3. Den del av anslagssparandet som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande.

Tabell – Sparade helårsprestationer

Ingående värde av sparande HPR (tkr) 4. 47 499

– Ev. utnyttjande av tidigare sparade HPR under 2008 (tkr) 34 000

+ Ev. sparade HPR under 2008 (tkr) Summa 13 499

– Ev. belopp överstigande 10 % av takbeloppet 2008 (tkr) Utgående värde av sparade HPR (tkr) 5. 13 499

4. Kan uppgå till högst 10 procent av takbeloppet 2007. 5. Kan uppgå till högst 10 procent av takbeloppet 2008.


108

Tabell 1b Intäkter för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, anslag 25:72:10 till regeringens disposition – ”tilläggsanslag” (tkr)

2008 Utnyttjat takbelopp och eventuellt utnyttjat anslagssparande för grundläggande högskoleutbildning 1a. Under 2008 genomförda hst och hpr inom 2008 års takbelopp enligt Tabell 2 5 913 1b. Eventuella decemberprestationer från 2007 som ryms inom takbeloppet.

2a. Eventuellt utnyttjande av under tidigare budgetår uppkommet anslags-sparande, eller 2b. Eventuellt utnyttjande av tidigare sparade helårsprestationer. Summa 5 913 Årets anslagsbelastning avseende särskilda åtaganden Summa intäkter för grundutbildning 5 913

Ersättning för helårsprestationer för december 2007 (totalt belopp oberoende av om det ryms inom ordinarie takbelopp eller ej) som tidigare ej ersatts inom takbeloppet tkr.


109

Tabell 2b Redovisning av antal helårsstudenter (HST), helårsprestationer (HPR) samt redovis-ning av intäkter på anslag 25:72:10, till regeringens disposition (”tilläggsanslag”). Ut-fall avseende perioden 2008-01-01– 2008-12-31

A B C D I J Utfall Utfall HST HPR Utfall Takbelopp

Ersättn. Ersättn. total enl RB Utb.omr. HST1,2) HPR 1) (tkr) (tkr) ersättning (tkr) C+D Humaniora 0 0 0 0 0 Samhällsvet 27 9 562 169 731 Naturvet 8 7 388 265 653 Teknik 1 1 32 24 56 Vård 31 16 1 570 692 2 262 Odontologi 0 0 0 0 0 Medicin 25 12 1 407 804 2 211

Totalt 93 44 3 960 1 954 5 913 6 000 Lärosätet har tidigare uppkommet anslagssparande motsvarande tkr.

Lärosätet har tidigare sparande helårsprestationer motsvarande 0 tkr.

Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med tkr.

Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet med 87 tkr.

Kommentarer till tabellen 1. Exklusive utbildning för annan högskola, uppdragsutbildning, särskild utbildning för lärare i yrkesexamen,

övriga särskilda lärarutbildningar, projekt för invandrade akademiker.

2. Följande uppgifter skall fyllas i enligt regleringsbrev för 2008

Mål för antalet helårsstudenter inom utbildningsområdena naturvetenskap och teknik . Utfall .


110

Tabell 3b Redovisning av högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå, anslag 25:72:10 till regeringens disposition (”tilläggsanslag”)

A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget) Årets takbelopp (tkr) 6 000 + Ev. ingående anslagssparande (tkr)

Summa (A) 6 000

B. Utfall totalt för grundutbildningen Ersättning för HPR från december föregående budgetår Årets utfall: ersättning för HST+HPR (tkr) 5 913 + Ev. utnyttjande av tidigare sparade HPR (tkr)

Summa (B) 1. 5 913

Summa (A-B) 2. 87 1. Summan skall avse den totala ersättning som lärosätet genomför produktion för, dvs. oberoende av om den

ryms eller ej inom tilldelade medel (A). 2. Om summan blir positiv, skall det föras in i tabell över anslagssparandet nedan. Blir summan i stället negativ,

skall beloppet föras till tabell över sparade helårsprestationer nedan.

Tabell – Anslagssparande Totalt utgående anslagssparande på anslaget för grundutbildning (A-B) 87 - Ev. anslagssparande över 10% av takbeloppet 3.

Summa 87 3. Den del av anslagssparandet som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande.

Tabell – Sparade helårsprestationer Ingående värde av sparande HPR (tkr) 4. 0 – Ev. utnyttjande av tidigare sparade HPR under 2008 (tkr) + Ev. sparade HPR under 2008 (tkr)

Summa 0

- Ev. belopp överstigande 10% av takbeloppet 2008 (tkr)

Utgående värde av sparade HPR (tkr) 5. 0 4. Kan uppgå till högst 10 procent av takbeloppet 2007. 5. Kan uppgå till högst 10 procent av takbeloppet 2008.


111

Not 2. Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2008-12-31 2007-12-31Intäkter av avgifter och ersättningar enligt § 4 avgiftsförordningen 67 490 54 519Övriga intäkter av avgifter och ersättningar 516 313 506 896 583 803 561 415 Övriga intäkter av avgifter och ersättningar består främst av uppdragsintäkter. Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras, tkr

Intäkter 2008 Kostnader 2008

Verksamhet

Över-/ un-derskott

tom 2006

Över-/ un-derskott

2007 Budget Utfall Budget Utfall

Över-/ un-derskott

2008

Ack över-/ underskott

utg 2008

Uppdragsverksamhet

Verksamhetsgren Grundläggande hög-skoleutbildning med stödfunktioner 3 174 297 90 000 57 555 90 000 58 286 -731 2 740

Verksamhetsgren Forskning och fors-karutbildning med stödfunktioner eller konstnärligt utveck-lingsarbete med stöd-funktioner m.m. 15 900 7 361 360 000 413 696 362 000 403 035 10 661 33 922

Tjänsteexport 0 0 0 0 0 0 0 0

Summa 19 074 7 658 450 000 471 250 452 000 461 321 9 929 36 662

Offentligrättslig verksamhet

Högskoleprovet 0 0 0 0 0 0 0 0

Ackumulerat överskott i den avgiftsbelagda verksamheten motsvarar 7,8 procent av verk-samhetens omsättning.

Not 3. Intäkter av bidrag 2008-12-31 2007-12-31Intäkter av bidrag från andra myndigheter 568 225 474 061Intäkter av bidrag, ej statliga 1 158 217 1 070 300 1 726 442 1 544 361 KI har dispens från ESV att redovisa kostnader för stipendier i verksamhetsavsnittet istället för i transfereringsavsnittet. I statens koncerninformationssystem Hermes redovisas finansi-ering av stipendier från intäkter av bidrag i transfereringsavsnittet med 31,5 mnkr.

Ökade bidragsmedel har erhållits framförallt från Vetenskapsrådet, 22,7 procent, och EU 15,3 procent.


112

Not 4. Finansiella intäkter 2008-12-31 2007-12-31Ränta på räntekonto hos Riksgäldskontoret 75 250 56 075Övriga finansiella intäkter 39 759 26 003 115 009 82 077 De ökade ränteintäkter från Riksgäldskontoret beror till stor del på ökad behållning och högre räntesats. Årsgenomsnittet för räntesatsen på räntekontot 2008 är 4,20 procent (2007; 3,52 procent). Under 2008 avyttrades finansiella anläggningstillgångar, varvid reavinst upp-stod med 33,1 mnkr.

Not 5. Kostnader för personal 2008-12-31 2007-12-31Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter, pensions-premier och andra avgifter enligt lag och avtal 1 361 368 1 315 525Utbildningsbidrag 62 885 60 357Övriga personalkostnader 766 282 725 451 2 190 535 2 101 333 Under året har det skett två lönerevisioner; en gällande från 1 januari vilket medförde en kostnadsökning med 2,8 procent och en per den 1 oktober på 3,3 procent.

Not 6. Kostnader för lokaler Ökningen, 3,1 procent, av lokalkostnader förklaras till största delen av att hyrd area har ökat med 3 700 kvm.

Not 7. Övriga driftkostnader 2008-12-31 2007-12-31Ersättning för klinisk utbildning och forskning (ALF-medel) 531 326 527 585 Stipendier 31 483 34 623Övriga driftkostnader 861 446 798 603 1 424 255 1 360 811 KI har dispens från ESV att redovisa kostnader för stipendier i verksamhetsavsnittet istället för i transfereringsavsnittet. I statens koncerninformationssystem Hermes redovisas stipen-dier i transfereringsavsnittet.

En närmare redovisning av förbrukningen av ALF-medlen och landstingets FoU-medel lämnas i avsnittet Samverkan inom ramen för ALF-avtalet.

Not 8. Finansiella kostnader 2008-12-31 2007-12-31Ränta på lån hos Riksgäldskontoret 13 207 10 507Övriga finansiella kostnader 53 819 2 262 67 026 12 769


113

Årsgenomsnittet för räntesatsen på räntekontot 2008 är 4,20 procent (2007; 3,52 procent). Övriga finansiella kostnader består främst av nedskrivning av värdepappers bokförda värde med 36,7 mnkr och kursförluster vid avyttring av värdepapper med 10,4 mnkr.

Not 9. Uppbördsverksamhet Saldot på uppbördsverksamhet beror på befarade kundförluster.

Not 10. Transfereringar KI har dispens från ESV att redovisa kostnader för stipendier i verksamhetsavsnittet istället för i transfereringsavsnittet. I statens koncerninformationssystem Hermes redovisas finansi-ering av stipendier från intäkter av bidrag i transfereringsavsnittet med 31,5 mnkr, varav medel som erhållits från myndigheter är 2,9 mnkr.

Not 11. Kapitalförändring uppdelad per verksamhetsgren UB

2007-12-31

Årets disposi-

tion

Balanserad kapital-

förändring

Årets kapital-

förändring Summa Grundutbildning 99 196 99 196 31 893 131 089– varav särskilda inrednings-medel 5 439 5 439 -1 513 3 926Beställd utbildning 381 381 -707 -327Uppdragsutbildning 3 090 3 090 -24 3 067Summa grundutbildning 102 667 102 667 31 162 133 829Forskning/forskarutbildning 269 145 269 145 108 292 377 437 – varav särskilda inrednings-medel 21 756 21 756 -6 051 15 705 – varav donationer 44 100 44 100 -9 328 34 771 – varav bidrag 132 464 132 464 64 275 196 739Avgiftsfinansierad forskning/ forskarutbildning 23 262 23 262 10 661 33 923Summa forskning /forskarutbildning 292 406 292 406 118 953 411 360Dotterföretag 5 358 -5 358 13 632 13 632Uppbördsverksamhet -188 -188 -145 -333Totalt 400 244 -5 358 394 885 163 602 558 487

Årets kapitalförändring i verksamheten, exkl dotterföretag, 150,1 mnkr: Externa projekt som inte är pågående resultatförs löpande under året, vilket under 2008 på-verkar årets kapitalförändring med + 66,5 mnkr. Reglering av tidigare års underskott och avsättningar till institutionsreserver vid institutioner och enheter, påverkar årets kapitalför-ändring med 30,8 mnkr. Under 2008 har en rättning av värderingen gjorts av institutioner-nas ränteprojekt, vilket har fått en positiv påverkan på årets kapitalförändring med 28,3 mnkr. Under 2008 har principen ändrats för periodisering av oförbrukade inkomster, som inte är bidrag eller avgifter (uppdrag). Dessa periodiserades tidigare som oförbrukade bi-drag/uppdrag, men från och med 2008 resultatförs dessa mot årets kapitalförändring. För-ändringen påverkar årets kapitalförändring med + 7,3 mnkr.


114

Not 12. Immateriella anläggningstillgångar Tillämpade avskrivningstider: 5 år 2008-12-31 2007-12-31IB Anskaffningsvärde 27 618 24 089Årets anskaffningar 1 651 3 529UB Anskaffningsvärde 29 269 27 618IB Ackumulerad avskrivningar -9 420 -4 374Årets avskrivningar -5 093 -5 045UB Ackumulerad avskrivningar -14 513 -9 420Bokfört värde 14 756 18 198

Not 13. Förbättringsutgifter på annans fastighet Tillämpade avskrivningstider: 10 år 2008-12-31 2007-12-31IB Anskaffningsvärde 84 959 46 342Årets anskaffningar 5 796 38 488Överföring från pågående anläggning 0 0Avgår anskaffningsvärde för utrangerade/ sålda inventarier 0 129UB Anskaffningsvärde 90 755 84 959

IB Ackumulerad avskrivningar -23 985 -19 297Avgår ackumulerade avskrivningar för sålda/utrangerade inventarier 0 123Årets avskrivningar -7 311 -4 812UB Ackumulerad avskrivningar -31 296 -23 985Bokfört värde 59 459 60 973

Not 14. Maskiner, inventarier, installationer m.m. Tillämpade avskrivningstider: 3 år, 5 år, 10 år 2008-12-31 2007-12-31IB Anskaffningsvärde 1 639 816 1 538 303Årets anskaffningar 95 130 133 675Överföring från pågående anläggning 31 048 5 648Avgår anskaffningsvärde för utrangerade/ sålda inventarier -81 791 -37 809UB Anskaffningsvärde 1 684 203 1 639 816IB Ackumulerade avskrivningar -1 123 239 -1 030 881Avgår ackumulerade avskrivningar för sålda/utrangerade inventarier 80 478 34 712Årets avskrivningar -128 422 -127 070UB Ackumulerad avskrivningar -1 171 183 -1 123 239Bokfört värde 513 020 516 578Försålda/utrangerade anläggningar 2008 2007Reavinst 935 1 973Reaförlust 1 127 2 757


115

Not 15. Pågående nyanläggningar 2008-12-31 2007-12-31IB Anskaffningsvärde 36 577 17 112Årets anskaffningar 10 930 25 113

Överföring till anläggningskonto -31 048 -5 648

Ackumulerat anskaffningsvärde 16 459 36 577 Som pågående nyanläggningar redovisas bland annat upprustningen av KIs Campusområ-den. Dessa projekt pågår under flera år varför överföring till anläggningskonto kan vara läg-re än IB.

Not 16. Andelar i dotterföretag och intresseföretag Karolinska Institutet Holding AB (100 %) 2008-12-31 2007-12-31Nominellt värde 3.000 st à 100 kr 300 300Bokfört värde 119 423 136 667 Karolinska Institutet Holding AB var 2008-12-31 en koncern bestående av de helägda dot-terföretagen Karolinska Institutet Innovations AB, Karolinska Institutet Education AB, Ka-rolinska Institutet Health Management AB, Karolinska Institutet University Press AB, Karo-linska Institutet Science Park, University Accommodation Center AB och två vilande bolag.

Enligt preliminär ännu oreviderad balansräkning uppgår Karolinska Institutet Holding AB:s koncernnettoomsättning till 81 mnkr (93 mnkr föregående år) och årets vinst till 13 mnkr (8 mnkr). Balansomslutningen är 160 mnkr (193 mnkr) och egna kapitalet 119 mnkr (140 mnkr).

Samtliga aktieägare i Karolinska Development I och II AB bytte under året sina aktier till nyemitterade aktier i Karolinska Development AB (publ.). Detta medförde en utspädning för Karolinska Institutet Holding AB, som per 2008-12-31 äger 16 procent av kapital och enligt avtal kontrollerar 35 procent av rösterna i tidigare helägda dotterbolaget Karolinska Development AB (publ.). Ytterligare utspädning följer i januari 2009. Aktiebytet medförde även att Karolinska Development AB (publ.) övergick från att vara dotterbolag till att bli in-tressebolag och i samband med detta har såväl balansomslutning som eget kapital minskat.

Koncernens vinst baseras huvudsakligen på försäljning av aktier.

Not 17. Andra långfristiga värdepappersinnehav, avser kapitalförvaltningen Aktier och andelar 2008-12-31 2007-12-31Bokfört värde 139 020 167 535Marknadsvärde 139 020 215 182 Obligationer m m Bokfört värde 108 301 150 177Marknadsvärde 125 357 165 547 Under året har det bokförda värdet på aktier och aktiefonder skrivits ner med 36,7 mnkr. Fondportföljen avkastade -13,8 procent under året, vilket är 0,3 procentenheter svagare än


116

referensindex (-13,5 procent). Fondportföljen är placerad till 52,2 procent i aktier i Sverige, Europa och Nordamerika och 47,8 procent i räntebärande värdepapper.

Not 18. Fordringar hos andra myndigheter 2008-12-31 2007-12-31Momsfordran 49 031 46 389Övriga statliga fordringar 18 433 19 816 67 464 66 205 Av övriga statliga fordringar är 18,3 mnkr inomstatliga kundfordringar.

Not 19. Förutbetalda kostnader 2008-12-31 2007-12-31Förutbetalda lokalkostnader 112 461 113 023Övriga förutbetalda kostnader 4 348 5 624 116 809 118 647

Not 20. Upplupna bidragsintäkter 2008-12-31 2007-12-31Upplupna bidragsintäkter, annan statlig myndighet 19 169 12 760Upplupna bidragsintäkter, ej statliga 137 255 110 355 156 424 123 115 Här redovisas fordringar avseende upparbetade kostnader för bidragsfinansierad verksam-het där ersättning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt finns som styrker detta.

Not 21. Övriga upplupna intäkter 2008-12-31 2007-12-31Upplupna uppdragsintäkter 6 354 4 623Övriga upplupna intäkter 8 235 1 658 14 589 6 280 I posten upplupna uppdragsintäkter redovisas fordringar avseende upparbetade kostnader för uppdragsfinansierad verksamhet där ersättning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt finns som styrker detta.


117

Not 22. Avräkning med statsverket 2008-12-31 2007-12-31Uppbörd Ingående balans -1 130 -953

Redovisat mot inkomsttitel (-) -4 039 -6 363

Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde (+) 4 323 6 013

Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel (+) 286 173

Skuld avseende Uppbörd -560 -1 130

Anslag i räntebärande flöde

Ingående balans 0 0

Redovisat mot anslag (+) 2 060 115 1 990 959

Anslagsmedel som tillförts räntekonto (-) -2 060 202 -1 990 959

Skuld avseende anslag i räntebärande flöde -87 0

Saldo -647 -1 130

Not 23. Behållning tillgodohavande i Riksgäldskontoret 2008-12-31 2007-12-31Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 2 097 507 1 596 613Varav kortsiktigt likviditetsbehov 0 0 Beviljad, ej utnyttjad kredit på räntekonto hos Riksgäldskontoret är 147 865 tkr.

Justerat för att 2007 har belastats med en extra hyresbetalning på 130 mnkr (skulle ha be-talats under 2006) är ökning 370,8 mnkr under 2008. En stor del av ökningen består av öka-de förskott från externa finansiärer.

Not 24. Myndighetskapital

Stats-kapital

Resultat-andelar i

dotterföretag

Balanserad kapital-

förändring

Kapital-förändring enligt RR

Summa myndighets-

kapital Ingående balans 5 238 126 308 328 251 71 992 531 790Föregående års disposition 5 358 66 634 -71 992 0Korrigerat IB 5 238 131 667 394 885 0 531 790Förändring eget kapital dot-terföretag -30 876 -30 876Från Statens konstråd 0Årets kapitalförändring 163 602 163 602Utgående balans 5 238 100 791 394 885 163 602 664 516

Förändring under året 0 -25 518 66 634 91 610 132 726

Kapitalförändring per verksamhetsgren specificeras i not 11.


118

Not 25. Avsättningar för pensioner 2008-12-31 2007-12-31Ingående avsättning 5 863 5 545Årets pensionskostnad 3 177 1 743Årets pensionsutbetalningar -1 188 -1 425Utgående avsättning 7 852 5 863

Not 26. Övriga avsättningar 2008-12-31 2007-12-31Avveckling av strålkällor 2 000 0Utgående avsättning 2 000 0 Avsättning gäller kostnader för avveckling av radioaktiva strålkällor enligt tillstånd från Sta-tens strålskyddsinstitut.

Not 27. Lån i Riksgäldskontoret 2008-12-31 2007-12-31Ingående balans 281 045 308 650Nyupptagna lån 151 689 51 959Årets amortering -80 750 -79 564Skuld till Riksgäldskontoret 351 984 281 045 Beviljad låneram i Riksgäldskontoret 400 000 350 000

Not 28. Leverantörsskulder I och med införandet av EFH, elektronisk fakturahantering, har KI fått bättre kontroll på le-verantörsfakturor som inkommit till myndigheten och på så sätt kunnat bokföra dessa på rätt period. Detta påverkar den ökade leverantörsskulden.

Not 29. Upplupna kostnader 2008-12-31 2007-12-31Upplupna löner 23 745 31 952Semesterlöneskuld 71 341 68 686Upplupen kostnad till SPV för pensionsmedel 94 486 89 966Övriga upplupna kostnader 29 957 23 242 219 529 213 846 Då SPV kommer med slutlig faktura för pensioner för kombinationstjänster för läkare först i april 2009 ligger kostnaderna för dessa pensioner bokförda som upplupna kostnader. Slut-reglering sker 2009.

I posten övriga upplupna kostnader ingår avgift till Trygghetsstiftelsen med 26,0 mnkr (23,1 mnkr).


119

Not 30. Oförbrukade bidrag 2008-12-31 2007-12-31Oförbrukade bidrag, annan statlig myndighet 471 407 338 123Oförbrukade bidrag, ej statliga 1 024 417 961 181Donationer 156 147 203 254 1 651 971 1 502 559 Skulderna avser icke upparbetade kostnader för bidragsfinansierad verksamhet där ersätt-ningen erläggs i förskott. Årets ökning av oförbrukade bidrag beror främst på stora för-skottsinbetalningar från framförallt Vetenskapsrådet och EU.

Not 31. Övriga förutbetalda intäkter 2008-12-31 2007-12-31Förutbetalda uppdragsintäkter, annan statlig myndighet 39 813 38 032Förutbetalda uppdragsintäkter, ej statliga 299 167 303 502Övriga förutbetalda intäkter 11 025 11 040 350 005 352 574 I posten förutbetalda uppdragsintäkter redovisas skulder avseende icke upparbetade kost-nader för uppdragsfinansierad verksamhet där ersättning erläggs i förskott.

Not 32. Jämförelsetal i finansieringsanalysen Årsredovisningen för 2007 innehöll ingen finansieringsanalys och det innebär att KI inte re-dovisar några jämförelsetal för 2007 i finansieringsanalysen för 2008. Alla universitet och högskolor var då, enligt regleringsbrevet U2006/9555/BIA, undantagna från bestämmelser-na enligt 6 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, där krav finns på att lämna finansieringsanalys.

Not 33. Kostnader 2008-12-31 Kostnader enligt resultaträkningen -4 325 407 Justeringar: Kostnader hänförbara till materiella tillgångar Avskrivningar och nedskrivningar 140 826 Realisationsförlust 1 127 Kostnader hänförbara till finansiella tillgångar Realisationsförlust och nedskrivningar 47 121 Kostnader hänförbara till avsättningar Avsättning pensioner, förändring 1 990 Övriga avsättningar, förändring 2 000 Kostnader enligt finansieringsanalysen -4 132 343


120

Not 34. Intäkter av anslag 2008-12-31 Intäkter av anslag enligt resultaträkningen 2 050 268 Intäkter av anslag enligt finansieringsanalysen 2 050 268

Not 35. Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2008-12-31 Intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt RR 583 803 Justeringar: Realisationsvinst -192 Intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt finansieringsanalysen 583 611

Not 36. Intäkter av bidrag 2008-12-31 Intäkter av bidrag enligt resultaträkningen 1 726 442 Justeringar: Bidragsmedel som erhållits för investeringar -59 651 Intäkter av bidrag enligt finansieringsanalysen 1 666 791

Not 37. Övriga intäkter 2008-12-31 Övriga intäkter enligt resultaträkning 115 009 Justeringar: Intäkter hänförbara till finansiella tillgångar Återföring nedskrivning från tidigare år 0 Realisationsvinst -33 176 Övriga intäkter enligt finansieringsanalysen 81 833

Not 38. Bidragsmedel erhållna för investeringar 2008-12-31 Justerat från Intäkter av bidrag 59 651 Justerat från kortfristiga skulder 2 373 Bidragsmedel som erhållits för investeringar 62 024


121

KONSISTORIET Ersättningar till Karolinska Institutets styrelse (konsistoriet) år 2008 samt uppgift om övriga uppdrag Styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i ak-tiebolag, såväl svenska som utländska. Namn Övriga uppdrag Lön/Arvode Susanne Eberstein Riksdagsledamot

Polisstyrelsen Västernorrland, styrelseordförande Riksbanksfullmäktige, ledamot Säkerhets- och integritetsnämnden, ledamot Rikspolisstyrelsen, ledamot

66 000

Harriet Wallberg-Henriksson

Karolinska Institutet Holding AB, styrelseledamot Kammarkollegiets riskhanteringsråd, ledamot

1 199 810

Styrelsen Stiftelsen Vetenskapsstaden, styrelseledamot Stockholm School of Entrepreneurship SSES,

styrelseledamot

Hedlunds Stiftelse, styrelseledamot Ruth och Richard Julins Minnesfond,

styrelseledamot

Biomedical Sciences International Advisory Council, Singapore, rådgivare

Max Planck’s senat, ledamot Insynsrådet vid Länsstyrelsen i Stockholms län, ledamot Regeringens Globaliseringsråd Hans Forssberg, adj. Stiftelsen Sunnerdahls Handikappfond,

styrelseledamot Stiftelsen Frimurare Barnhuset, styrelseledamot Sällskapet Barnavård, styrelseledamot KIAB, styrelseledamot Styrelsen för Karolinska Universitetssjukhuset, styrelsele-damot Stockholms Stadsmission, styrelseledamot European Academy of Childhood Disability, styrelseleda-mot Cogmed AB, vetenskaplig rådgivare Handfast AB, vetenskaplig rådgivare, styrelseledamot och delägare

837 028

Bo Angelin t.o.m. 2008-06-30

AstraZeneca PLC, extern styrelseledamot 611 552


122

Hans Bergström Tidskriften NEO, styrelseledamot 28 0001 Regeringens Globaliseringsråd Richard Bergström Utredningen av den kliniska forskningen, expert 28 0002 Delegationen för samverkan inom den kliniska forskning-

en (näringsdepartementet), ledamot

Institutet för Hälsoekonomi; dotterbolag till Apoteket AB, styrelseledamot

Institutet mot Mutor, styrelseledamot WHO – Good Governance in Medicine, rådgivare Eva Fernvall Nationella rådet för organ och vävnadsdonationer, styrel-

seordförande. 28 000

E-hälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar, styrelseordförande Institutet för hälsoekonomi, styrelseordförande Chris Heister SLL Internfinans AB, ordförande

(t.o.m. 2008-02-28) Landstingshuset i Stockholm AB, ordförande (t.o.m. 2008-02-28) Praktikertjänst Geriatrik AB, styrelseledamot (fr.o.m. 2008-10-30).

28 000

Klas Kärre, fr.o.m. 2008-07-01

Active Biotech AB, styrelseledamot Accuro Immunology AB, styrelseledamot

838 806

Catharina Larsson, t.o.m. 2008-06-30

Catharina Larssons Forskningsföretag AB, ledamot CancerCentrum Karolinska (CCK), suppleant för ledamot Barncancerfonden, ledamot i forskningsnämnd för biove-tenskap, fr.o.m. hösten 2008 Samfundet Folkhälsan, Finland, sakkunnig ledamot i Sci-entific Advisory Board

649 762

Elisabeth Olsson t.o.m. 2008-06-30

Stockholms Sjukhem, styrelseledamot Stiftelsen Solstickan, styrelseledamot Drottning Silvias Fond för forskning om barn och handi-kapp, styrelseledamot Drottning Sophias Skyddshem, styrelseledamot

537 571

Olle Stendahl FOI, styrelseledamot

SIDA:s forskningsnämnd, styrelseledamot Friskolan Nya Munken AB, styrelseledamot Utredningen av den kliniska forskningen, särskild utredare

84 000

Lotta Widén Holmqvist, fr.o.m. 2008-07-01

Inga externa uppdrag

627 866

1 Arvode som ledamot av konsistoriet betalas ut år 2009. 2 Arvode som ledamot av konsistoriet betalas ut år 2009.


123

Marie Wahren-Herlenius, fr.o.m. 2008-07-01

Vetenskapsrådet, ledamot i ämnesrådet för Medicin

703 955

Håkan Åström Biovitrum AB, styrelseordförande Avstår

arvode Orexo Pharmaceutical AB, styrelseordförande Affibody AB, styrelseordförande Ferrosan AS, styrelseordförande (Danmark) Topotarget AS, styrelseordförande (Danmark) Sanos AS, styrelseordförande (Danmark) Tubulus RP Förvaltning AB, styrelseordförande Rhenman & Partners Asset Management AB, styrelsele-

damot

Anna Chotigasatien Inga externa uppdrag 32 000 Oscar Hammarfjord Inga externa uppdrag 130 847 Melanie Thessén-Hedreul

Inga externa uppdrag 272 872

Isidor Braekke fr.o.m. 2009-01-01

Inga externa uppdrag 3 190

Melissa Norström fr.o.m. 2009-01-01

Inga externa uppdrag –

Johanna Wunder fr.o.m. 2009-01-01

Inga externa uppdrag –


124

Beslut om årsredovisning samt bedömning av den interna styrningen och kontrollen Konsistoriet beslutar härmed avge årsredovisning för år 2008. Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kost-nader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vi bedömer vidare att brister avseende den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten föreligger på följande punkter: Delar av den interna styrmodellen och tillämpningen av denna. Brister i delar av den interna styrmodellen och tillämpningen av denna tydliggjordes i samband med förlusten av examensrätten för sjuksköterskeprogrammet. Konsistoriet har denna dag givit rektor i uppdrag att utveckla styrmodellen och hålla konsistoriet fortlöpande informerat om hur detta arbete fortskrider Stockholm den 18 februari 2009 Susanne Eberstein, ordförande Olle Stendahl Harriet Wallberg-Henriksson, rektor Marie Wahren-Herlenius Hans Bergström Lotta Widén Holmqvist Richard Bergström Håkan Åström Eva Fernvall Isidor Braekke Chris Heister Melissa Norström Klas Kärre Johanna Wunder

Årsredovisning 2008 Bilaga

Tabell 1

Nybörjarprogram 2005 2006 2007 2008Arbetsterapeutprogrammet 72 72 72 72Audionomprogrammet 15 15 - 15Biomedicinprogrammet 50 50 50 50Biomedicinska analytikerprogrammet 60 80 70 60Folkhälsovetenskapsprogrammet 30 30 30 30Logopedprogrammet 38 - 38 -Läkarprogrammet 254 264 268 276Programmet i medicinsk informatik 30 30 - -Optikerprogrammet 50 50 50 45Podiatriprogrammet - 30 30 30Psykologprogrammet - - 40 40Röntgensjuksköterskeprogrammet 40 40 40 40Sjukgymnastprogrammet 144 144 132 120Sjuksköterskeprogrammet 420 380 380 380Tandhygienistprogrammet 40 40 40 40Tandläkarprogrammet 65 70 75 75Tandteknikerprogrammet 20 20 20 20

PåbyggnadsprogramBarnmorskeprogrammet 64 64 64 64Psykoterapeutprogrammet 16 16 16 16Specialistsjuksköterskeprogrammet 392 392 392 449Påbyggnadsutb i odontologisk profylaktik 40 40 20 20Toxikologprogrammet 10 - 10 -Magisterprogram - - 90 135Masterprogram - - 120 120Totalt 1 850 1 827 2 047 2 097

Tabell 2

Nybörjarprogram totalt /plats totalt /plats totalt /plats totalt /platsArbetsterapeutprogrammet 205 2,8 195 2,7 170 2,4 129 1,8Audionomprogrammet 44 2,9 34 2,3 - 23 1,5Biomedicinprogrammet 113 2,3 83 1,7 67 1,3 65 1,3Biomedicinska analytikerprogrammet 71 1,2 98 1,2 95 1,4 78 1,3Folkhälsovetenskapsprogrammet 100 3,3 89 3,0 55 1,8 49 1,6Logopedprogrammet 216 5,7 - 182 4,8 -Läkarprogrammet 1 865 7,3 1 790 6,8 2 081 7,8 2 464 8,9Programmet i medicinsk informatik 62 2,1 37 1,2 - -Optikerprogrammet 85 1,7 90 1,8 60 1,2 59 1,3Podiatriprogrammet - 20 0,7 18 0,6 29 1,0Psykologprogrammet - - 586 14,7 409 10,2Röntgensjuksköterskeprogrammet 64 1,6 69 1,7 66 1,7 79 2,0Sjukgymnastprogrammet 912 6,3 730 5,1 693 5,3 600 5,0Sjuksköterskeprogrammet 1 353 3,2 1 267 3,3 1 242 3,3 1 284 3,4Tandhygienistprogrammet 164 4,1 201 5,0 147 3,7 176 4,4Tandläkarprogrammet 359 5,5 436 6,2 412 5,5 372 5,0Tandteknikerprogrammet 81 4,1 76 3,8 66 3,3 65 3,3

PåbyggnadsprogramBarnmorskeprogrammet 269 4,2 304 4,8 279 4,4 270 4,2Psykoterapeutprogrammet 34 2,1 34 2,1 32 2,0 33 2,1Specialistsjuksköterskeprogrammet 1 431 3,7 2 146 5,5 1 624 4,1 1 426 3,2Påbyggnadsutb i odontologisk profylaktik 38 1,0 38 1,0 35 1,8 34 1,7Toxikologprogrammet 20 2,0 - 27 2,7 -Magisterprogram - - 121 1,3 219 1,6Masterprogram - - 291 2,4 272 2,3Totalt 7 486 4,0 7 737 4,2 8 349 4,1 8 135 3,9

Nybörjarplatser (planerade) på program

Behöriga förstahandssökande, totalt och per nybörjarplats (planerad)2007 20082005 2006


Tabell 3

Nybörjarprogram totalt kvin totalt kvin totalt kvin totalt kvinArbetsterapeutprogrammet 76 88% 80 94% 91 92% 85 92%Audionomprogrammet 19 74% 25 76% - 26 81%Biomedicinprogrammet 74 65% 67 66% 64 72% 67 60%Biomedicinska analytikerprogrammet 69 80% 96 81% 86 81% 70 81%Folkhälsovetenskapsprogrammet 41 93% 42 95% 48 94% 42 88%Logopedprogrammet 43 91% - 41 95% -Läkarprogrammet 256 59% 262 50% 259 52% 262 60%Programmet i medicinsk informatik 40 58% 41 68% - -Optikerprogrammet 53 83% 55 78% 55 87% 49 82%Podiatriprogrammet - 39 82% 37 68% 25 84%Psykologprogrammet 45 69% 51 67%Röntgensjuksköterskprogrammet 38 87% 41 76% 40 90% 44 89%Sjukgymnastprogrammet 153 71% 159 70% 161 80% 148 66%Sjuksköterskeprogrammet 434 84% 406 88% 411 85% 408 87%Tandhygienistprogrammet 45 89% 43 88% 49 90% 45 84%Tandläkarprogrammet 66 65% 73 66% 79 75% 82 66%Tandteknikerprogrammet 20 75% 23 83% 21 71% 23 78%

PåbyggnadsprogramBarnmorskeprogrammet 67 100% 63 100% 67 100% 68 99%Psykoterapeutprogrammet 16 100% 16 81% 16 88% 17 76%Specialistsjuksköterskeprogrammet 438 89% 351 93% 424 90% 534 89%Påbyggnadsutb i odontologisk profylaktik 25 88% 25 96% 30 90% 24 83%Toxikologprogrammet 13 85% - 12 75% -Magisterprogram - - 94 85% 112 88%Masterprogram - - 132 58% 127 72%Totalt 1 986 80% 1 907 80% 2 262 80% 2 309 80%

Tabell 4

Nybörjarprogram 2005 2006 2007 2008 2005 2006 2007 2008 2005 2006 2007 2008Arbetsterapeutprogrammet 39% 45% 45% 55% 30% 29% 27% 32% 30% 26% 27% 13%Audionomprogrammet 32% 56% - 35% 16% 16% - 35% 53% 28% - 31%Biomedicinprogrammet 51% 65% 84% 84% 36% 26% 16% 13% 13% 9% 3%Biomedicinska analytikerprogr 51% 68% 66% 56% 36% 26% 23% 33% 13% 6% 10% 11%Folkhälsovetenskapsprogr 63% 79% 83% 79% 29% 19% 10% 21% 7% 2% 6% -Logopedprogrammet 42% - 63% - 30% - 22% - 28% - 15% -Läkarprogrammet 71% 73% 74% 75% 26% 21% 20% 18% 3% 6% 5% 7%Progr i medicinsk informatik 60% 59% - - 25% 32% - - 15% 10% - -Optikerprogrammet 64% 60% 65% 88% 25% 27% 29% 10% 11% 13% 5% 2%Podiatriprogrammet - 59% 51% 68% - 21% 35% 24% - 21% 14% 8%Psykologprogrammet - - 56% 71% - - 33% 22% - - 11% 8%Röntgensjuksköterskeprogr 37% 39% 28% 50% 29% 34% 38% 30% 34% 27% 35% 20%Sjukgymnastprogrammet 51% 58% 54% 59% 34% 31% 29% 28% 15% 11% 17% 13%Sjuksköterskeprogrammet 45% 41% 46% 49% 35% 39% 34% 33% 20% 20% 20% 19%Tandhygienistprogrammet 36% 40% 39% 60% 40% 42% 35% 22% 24% 19% 27% 18%Tandläkarprogrammet 80% 82% 90% 76% 17% 16% 9% 23% 3% 1% 1% 1%Tandteknikerprogrammet 35% 70% 52% 57% 55% 22% 48% 39% 10% 9% 4%

PåbyggnadsprogramBarnmorskeprogrammet 1% 75% 59% 60% 60% 25% 41% 40% 38%Psykoterapeutprogrammet 12% 25% 88% 100% 75% 100%Specialistsjuksköterskeprogr 1% 1% 1% 48% 37% 30% 35% 51% 63% 70% 64%Påbyggnadsutb i odont profylakt 40% 40% 23% 17% 32% 28% 53% 54% 28% 32% 23% 29%Toxikologprogrammet 46% - 25% 54% - 67% - 8%Magisterprogram - - 2% 10% - - 43% 49% - - 55% 41%Masterprogram - - 20% 24% - - 55% 57% - - 24% 20%Totalt 40% 44% 41% 41% 36% 31% 31% 32% 24% 24% 28% 27%

2008

25–34 årNybörjare (registrerade på termin 1), åldersfördelning

Nybörjare (registrerade på termin 1), totalt och andel kvinnor2007

–24 år

2005 2006

35– år


Tabell 5

Nybörjarprogram totalt kvin totalt kvin totalt kvin totalt kvinArbetsterapeutprogrammet 208 94% 218 93% 208 92% 198 91%Audionomprogrammet 33 74% 34 73% 32 73% 35 74%Biomedicinprogrammet 212 72% 208 71% 202 70% 189 67%Biomedicinska analytikerprogrammet 183 85% 202 84% 207 82% 200 83%Folkhälsovetenskapsprogrammet 17 93% 51 93% 58 93% 63 92%Logopedprogrammet 70 97% 90 96% 70 94% 76 94%Läkarprogrammet 1 309 59% 1 423 59% 1 430 57% 1 374 58%Programmet i medicinsk informatik 67 55% 65 59% 53 61% 25 57%Optikerprogrammet 140 83% 149 80% 148 80% 137 83%Podiatriprogrammet - 17 82% 49 77% 52 79%Psykologprogrammet - - 20 68% 52 68%Röntgensjuksköterskeprogrammet 89 86% 93 86% 90 85% 86 86%Sjukgymnastprogrammet 396 77% 377 75% 369 74% 356 74%Sjuksköterskeprogrammet 1 169 87% 1 169 87% 1 085 87% 1 014 88%Tandhygienistprogrammet 80 95% 84 91% 84 88% 83 91%Tandläkarprogrammet 290 68% 313 70% 316 70% 333 69%Tandteknikerprogrammet 57 81% 60 78% 57 77% 56 75%

PåbyggnadsprogramBarnmorskeprogrammet 93 100% 96 99% 91 100% 91 100%Folkhälsovetenskapsprogrammet 59 92% 24 91% 0 -Psykoterapeutprogrammet 24 81% 22 82% 23 87% 21 86%Specialistsjuksköterskeprogrammet 369 90% 423 90% 397 90% 400 91%Påbyggnadsutb i odontologisk profylaktik 21 94% 26 92% 26 93% 25 89%Toxikologprogrammet 12 85% 7 85% 12 75% -Magisterprogram - - 25 84% 66 89%Masterprogram - - 44 56% 145 64%Fristående kurser 765 78% 687 78% 420 77% 258 76%Totalt 5 665 77% 5 851 77% 5 516 76% 5 336 76%

Tabell 6

Nybörjarprogram 2005 2006 2007 2008 2005 2006 2007 2008 2005 2006 2007 2008Arbetsterapeutprogrammet 27% 30% 32% 35% 39% 39% 35% 36% 34% 31% 33% 28%Audionomprogrammet 28% 41% 36% 31% 25% 22% 30% 41% 48% 37% 34% 28%Biomedicinprogrammet 65% 68% 71% 73% 30% 28% 27% 24% 5% 5% 2% 4%Biomedicinska analytikerprogr 52% 54% 57% 55% 29% 30% 30% 32% 18% 16% 13% 13%Folkhälsovetenskapsprogr 63% 65% 70% 75% 29% 26% 28% 20% 7% 9% 3% 5%Logopedprogrammet 32% 24% 30% 34% 41% 47% 41% 39% 27% 29% 28% 26%Läkarprogrammet 41% 41% 40% 42% 52% 51% 53% 50% 6% 7% 7% 8%Progr i medicinsk informatik 47% 50% 46% 39% 41% 37% 42% 44% 12% 13% 12% 16%Optikerprogrammet 47% 50% 52% 57% 35% 32% 33% 32% 18% 18% 15% 11%Podiatriprogrammet - 63% 56% 56% - 18% 26% 29% - 19% 18% 15%Psykologprogrammet - - 55% 56% - - 34% 35% - - 11% 9%Röntgensjuksköterskeprogr 22% 25% 27% 31% 36% 37% 37% 36% 42% 39% 36% 33%Sjukgymnastprogrammet 45% 43% 45% 46% 37% 40% 39% 39% 18% 17% 16% 15%Sjuksköterskeprogrammet 31% 32% 35% 37% 42% 43% 40% 40% 27% 25% 25% 23%Tandhygienistprogrammet 38% 34% 32% 33% 36% 43% 45% 40% 26% 23% 23% 27%Tandläkarprogrammet 58% 56% 59% 57% 35% 38% 36% 38% 8% 6% 5% 6%Tandteknikerprogrammet 33% 32% 37% 46% 50% 46% 46% 46% 17% 22% 16% 8%

PåbyggnadsprogramBarnmorskeprogrammet 1% 1% 1% 71% 67% 55% 56% 29% 33% 44% 44%Magister i folkhälsovetenskap 5% 55% 50% 40% 50%Psykoterapeutprogrammet 2% 2% 6% 8% 98% 98% 94% 92%Specialistsjuksköterskeprogr 1% 1% 1% 38% 38% 30% 30% 61% 61% 70% 69%Påbyggnadsutb i odont profylakt 47% 34% 31% 21% 34% 37% 42% 57% 19% 30% 27% 21%Toxikologprogrammet 46% 23% 25% 54% 77% 67% 8%Magisterprogram - - 5% 9% - - 51% 48% - - 44% 43%Masterprogram - - 25% 25% - - 54% 58% - - 20% 17%Fristående kurser 12% 12% 16% 24% 36% 39% 33% 33% 52% 50% 50% 44%Totalt 33% 34% 36% 38% 42% 42% 41% 41% 26% 24% 23% 21%

2007 2008

Helårsstudenter, åldersfördelning –24 år 25–34 år

Helårsstudenter, totalt och andel kvinnor2005 2006

35– år


Tabell 7

Nybörjarprogram hst hpr p.grad hst hpr p.grad hst hpr p.grad hst hpr p.gradArbetsterapeutprogrammet 208 189 91% 218 224 103% 208 185 89% 198 213 108%Audionomprogrammet 33 27 82% 34 30 87% 32 31 95% 35 31 87%Biomedicinprogrammet 212 173 82% 208 195 94% 202 156 77% 189 178 94%Biomedicinska analytikerprogr 184 165 90% 202 185 92% 207 193 93% 200 182 91%Folkhälsovetenskapsprogr 17 12 66% 51 43 84% 58 53 91% 63 51 81%Logopedprogrammet 70 61 88% 90 63 70% 70 78 111% 76 70 92%Läkarprogrammet 1 309 1 274 97% 1 423 1 358 95% 1 430 1 396 98% 1 374 1 356 99%Progr i medicinsk informatik 67 58 87% 65 56 87% 53 50 95% 25 24 95%Optikerprogrammet 140 143 102% 149 153 103% 148 144 97% 137 134 98%Podiatriprogrammet - - 17 7 45% 49 36 74% 52 41 79%Psykologprogrammet 20 12 62% 52 39 75%Röntgensjuksköterskeprogr 89 98 110% 93 91 98% 90 79 88% 86 80 93%Sjukgymnastprogrammet 396 373 94% 377 402 107% 369 361 98% 356 352 99%Sjuksköterskeprogrammet 1 169 1 175 101% 1 169 1 117 96% 1 085 1 044 96% 1 014 959 95%Tandhygienistprogrammet 80 78 98% 84 83 98% 84 76 90% 83 77 93%Tandläkarprogrammet 290 290 100% 313 293 94% 316 309 98% 333 323 97%Tandteknikerprogrammet 57 56 98% 60 55 90% 57 57 100% 56 55 98%

PåbyggnadsprogramBarnmorskeprogrammet 93 80 85% 96 99 103% 91 92 102% 91 91 100%Magister i folkhälsovetenskap 59 52 89% 24 30 122% 0 7 - -Psykoterapeutprogrammet 24 23 94% 22 22 97% 23 16 70% 21 27 128%Specialistsjuksköterskeprogr 369 318 86% 423 381 90% 397 383 96% 400 380 95%Påbyggnadsutb i odont profylakt 21 13 65% 26 24 93% 26 25 95% 25 23 93%Toxikologprogrammet 12 7 54% 7 13 174% 12 9 77% - -Magisterprogram 25 7 30% 68 49 72%Masterprogram 44 22 50% 143 112 78%Fristående kurser 767 644 84% 702 555 79% 420 383 91% 258 205 79%Totalt 5 665 5 307 94% 5 851 5 478 94% 5 516 5 203 94% 5 336 5 052 95%

Tabell 8

2005 2006 2007 2008YrkesexamenArbetsterapeutexamen 63 58 63 59Audionomexamen 2 15 1 11Barnmorskeexamen 60 53 63 62Biomedicinsk analytikerexamen 41 58 72 43Logopedexamen 20 8 28 9Läkarexamen 214 230 214 249Optikerexamen 44 49 42 48Psykoterapeutexamen 18 15 12 20Röntgensjuksköterskeexamen 31 36 33 28Sjukgymnastexamen 115 118 120 115Sjuksköterskeexamen 398 395 384 384Specialistsjuksköterskeexamen 262 298 388 345Tandhygienistexamen 38 35 41 40Tandläkarexamen 54 63 51 59Tandteknikerexamen 8 18 16 9Summa Yrkesexamen 1 368 1 449 1 528 1 481

Generell examenHögskoleexamen 22 11 16 4Kandidatexamen 762 796 791 360Magisterexamen 170 150 178 149Magisterexamen m ämnesbredd 75 105 136 61Summa generell examen 1 029 1 062 1 121 574Totalt antal utfärdade examina 2 397 2 511 2 649 2 055

Antal individer 1 672 1 730 1 853 1 744

Helårsstudenter och helårsprestationer20072005 2006 2008

Examina


Tabell 9

StudentutbyteUtres Inkom Utres Inkom Utres Inkom Utres Inkom

Totalt 191 239 175 240 185 242 179 251

Fördelning/områdeEuropa 104 189 112 183 84 189 81 188Nordamerika 51 19 30 17 41 17 38 16Övriga länder 36 31 33 40 60 36 60 47

Fördelning/programArbetsterapeutprogrammet 4 15 9 15 9 14 7 11Barnmorskeprogrammet 7 4 5 7 3 4 4 6Biomedicinprogrammet 25 29 12 28 19 34 24 51Biomedicinska analytikerprogrammet 7 10 7 12 4 12 5 16 - inriktning fysiologi 1 2 4Folkhälsovetenskapsprogrammet 4 13 10 10 6 14Logopedprogrammet 1 2 1 1 1Läkarprogrammet 96 122 89 99 78 102 58 80Programmet i medicinsk informatik 4 3Optikerprogrammet 3 3 3 3 2 3 2Podiatriprogrammet 2Röntgensjuksköterskeprogrammet 2 5 5 2 2 4 3Sjukgymnastprogrammet 10 18 11 10 12 14 11 25Sjuksköterskeprogrammet 18 25 23 31 27 30 37 24Tandhygienistprogrammet 6 5 4 4 2 4 4Tandläkarprogrammet 12 1 8 10 10 10 11 11Tandtekninkerprogrammet 1 2 3 1 3

Tabell 10

Fristående kurser HST HPR HST HPR HST HPR HST HPRDistans, heltid 34 37 9 7 8 4 15 10Distans, deltid 243 203 135 138 47 66 30 19Deltid 212 192 305 209 256 246 139 132Kvällstid 30 23 27 22 25 16 12 12Veckoslut 23 11 12 6 1 5 1

Tabell 11

2005 2006 2007 2008 2005 2006 2007 2008 2005 2006 2007 2008Totalt 408 378 398 420 2 155 2 081 2 073 2 080 376 378 345 352Andel kvinnor 61% 59% 62% 60% 61% 60% 61% 61% 56% 63% 61% 57%Andel -29 år 43% 45% 44% 42% 28% 28% 28% 28% 12% 11% 10% 10%Andel 30-39 år 34% 35% 35% 38% 38% 39% 40% 41% 53% 51% 54% 56%Andel 40- år 24% 20% 20% 21% 34% 33% 32% 31% 35% 38% 37% 34%

Internationella kontakter2006

Nyreg doktorander Aktiva doktorander Disputationer

Forskarutbildning

2007 2008

2006 2007 2008

2005

Redovisning av kursers tillgänglighet2005


Tabell 12

Ämnesområde 2008 2008Kv Män Totalt Kv Män Totalt

Medicinska 239 163 402 8 3 11Odontologiska 2 4 6 1 1SamhällsvetenskapligaTotalt 241 167 408 9 3 12

Tabell 13

Fysiologi Utlyst professurBiokemi NeurologiBiokemisk atherosklerosforskning/öl Hs HälsoinformatikOnkologi/öl Genomisk integritetMigrationsepidemiologi LogopediFysiologi, särskilt kroppsövningarnas fysiologi Experimentell onkologiMedicinsk teknik Klinisk kemiOral mikrobiologi/ötl Klinisk virologiOrtopedisk kirurgi/öl ArbetshälsovetenskapCancerepidemiologi Utlyst lektorat, anställd professorMedicin/öl Experimentell psykologiObstetrik & gynekologi/öl Experimentell allergiforskningKlinisk farmakologi Dermatologi och venerologiVårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Medicinsk mikrobiell patogenesMiljömedicin Medicinsk mikrobiell patogenesUrologi/öl Medicinsk mikrobiell patogenesPatologi/öl Differentiell psykologiPsykiatri Medicinsk mikrobiell patogenesSocialmedicin särskilt socialepidemiologi och hälsopolitik BefordranAllmänmedicin/distriktsläkare Medicinsk epidemiologiUrologi, öl SocialmedicinKirurgi med inriktning mot nutrition och metabolism/öl Åldrandets psykologiOftalmiatrik/öl PsykiatriMedicinsk humaniora AllmänmedicinAndningsvägarnas famakologi, speciell inriktning på No-forskning TumörbiologiMolekylär neurobiologi ssk drogmissbruk och rel. psyk.sjukdomar PediatrikGästprofessurer GästprofessurerRadioterapi Medicinsk administrationMedicinsk pedagogikMedicinsk administration

Nyantagna forskarstuderande

Antagna till doktorsexamen Antagna till licentiatexamen

Förändring professorer 2008, exkl adjungerade professorer

Slutat (antal), totalt 29 st Nya (antal), totalt 24 st


Tabell 14

FinansiärRådsmedel 437,2 437,2Statliga myndigheter 35,4 186,4 221,8Organisationer och stiftelser 4,8 575,7 61,4 641,9Svenska företag 23,2 177,3 1,9 202,5Landsting och kommuner 25,6 335,4 360,9Utländska finansiärer 6,9 436,4 2,7 446,0Egna medel 63,1 -63,1Finansiella intäkter 0,1 78,1 36,9 115,0Summa externa medel 95,8 2 289,6 39,8 2 425,3Statsanslag 754,1 1 296,1 2 050,3Totalt 850,0 3 585,7 39,8 4 475,5

Största enskilda finansiärer

Rådsmedel Landsting och kommunerVetenskapsrådet 360,7 Stockholms läns landsting 347,9FAS 66,1 Botkyrka kommun 2,7Formas 10,4 Sveriges Kommuner & Landsting 1,9

Statliga myndigheter FöretagSIDA 50,1 AstraZeneca 34,0Verket för innovationssystem 27,5 AFA Försäkring 33,6Socialstyrelsen 20,0 Biovitrum AB 24,3Smittskyddsinstitutet 11,4 Sumitomo 19,9Stockholms universitet 10,0 Pfizer 13,9Kungliga Tekniska högskolan 8,5 Schering 7,2Regeringskansliet 6,8 IPULS AB 6,4Statens folkhälsoinstitut 6,4 Merck & Co 6,4Arbetsmarknadsstyrelsen 6,3 KI Science Park AB 6,3Försäkringskassan 6,1 Biolipox AB 6,1

Organisationer och stiftelser Utländska organisationerCancerfonden 110,5 Europeiska Unionen 214,2Stiftelsen för strategisk forskning 61,4 National Institute of Health 38,8KI-stiftelser 51,2 Novo Nordisk Fonden 11,4Wallenbergs stiftelse 47,3 Org for economic corp. and dev. 10,0Familjen Perssons Stiftelse 36,0 Structural Genomics Consortium 9,3Barncancerfonden 34,3 US ARMY 3,9T&R Söderbergs Stiftelse 30,8 The Stanley Medical Research In 3,1Hjärt-lungfonden 28,5 Foundation Leducq 3,0Vårdalsstiftelsen 11,9 B Osher Foundation 2,9Svenska Läkaresällskapet 8,1 European Foundation for the Stud 2,7

of Diabetes

TotaltForskning

Grundutbildning Forskning Kapitalförvaltning

Intäkter 2008, mnkr

Medicinska Föreningens kommentarer till Karolinska Institutets årsredovisning 2008 Att studera på Karolinska Institutet, studentinflytande Som student på Karolinska Institutet känner man sig väl tillvaratagen. KI är ett utmärkt universitet för att inhämta ämnesmässig bredd och kvalitet. Studenters kreativa tänkande stimuleras samt diverse satsningar görs för en tidig integration med forskarvärlden. Skolningen resulterar i de flesta fall i en vetenskapligt aktuell och konkurrenskraftig utbildning, vilket bereder studenten inför näringslivet. Akademiska miljön på KI är inspirerande. Begåvade och intellektuellt skärpta personer är samlade under ett universitet. Det märks tydligt att KI är inbegripen i studenternas intressen och välbefinnande. Som rektor Harriet Wallberg-Henriksson oftast betonar: ”Studenterna är det viktigaste vi har här på KI.” Allt detta gynnar en positiv kollaboration och är en bra stimulans för studierna. KIs studenter är representerade i alla Institutets förberedande och beslutande organ. Studentrepresentanter deltar i rektorssammanträden och konsistoriemöten. Karolinska Institutets studentkår, Medicinska Föreningen, menar att detta är oerhört viktigt eftersom mandaten förser oss studenter med goda arenor för att lyfta upp olika aspekter i utbildning och bildning på en universitetsgemensam nivå, samt stimulerar studenternas aktiva medverkan i högsta grad. Oavsett detta kan man stöta på en mängd brister vid institutet. Medicinska Föreningen kan inte bortse från att sjuksköterskeutbildningen nyligen blev av med sin examensrätt. Detta är djupt beklagligt, och vi anser att detta är en indikation på att rådande systemet inte fungerar optimalt. KI borde se till att kursutvärderingar utförs, dess resultat analyseras på ett centralt plan och åtgärder vidtags. Likaså hoppas studentkåren på att klarare riktlinjer för bedömning av lärarkompetens införs. Fortsättningsvis motsätter sig MF KI:s prefektstyre genom att vakantsätta studentrepresentantplatserna i institutionsråden. Vi har inget intresse i att engagera oss när företrädare saknar mandat att fatta beslut och prefekten kan välja att gå emot anställda och studenter i institutionsråden. Under 2009 hoppas studentkåren på gemensamma krafttag från universitetets alla delar för att stärka KI:s position som ett av de främsta medicinska universiteten. Sammansagt kan det påstås att studentkårens relation till universitetet under det gångna året till största delen präglats av ett gott samarbetsklimat. Om grundutbildningen MF välkomnar KI:s breda utbud av professionsutbildningar inom hälso-och sjukvårdssektorn. Mestadels ligger dessa utbildningar och fristående kurser på en avancerad nivå, men detta kan tyvärr inte påstås för samtliga. Däremot anser studentkåren att det är lämpligt att det finns gemensamma riktlinjer för grundutbildningen, och även när det gäller studiesociala frågor. Dock vill vi påpeka att det finns utbildningar där en tydligt följbar ”röd tråd” genom hela utbildningen saknas. Det krävs förbättrad kommunikation mellan olika kurser inom en utbildning för att undvika onödig repetition av material. Studentkåren skulle välkomna införandet av regelbundna prövningar avseende lärarkompetensen. Vi anser att detta är en elementär åtgärd för att etablera en excellent utbildning, vilket borde vara av högsta intresse hos alla parter och ett självklart måste om KI vill bedriva excellent utbildning och vara ledande i medicinsk pedagogik. MF tycker också att studenter bör förses med tydliga riktlinjer rörande plagiat och fusk.

Mångfald och jämställdhetsarbete Eftersom studentbarometern inte genomfördes under det gågna året är det svårt för föreningen att ge en bedömning på studenternas situation angående denna fråga. Konkret data saknas på antalet studenter som känner sig kränkta eller trakasserade på grund av kön, ålder, tro eller etnisk bakgrund Internationalisering MF anser att KI:s ambitioner att aktivt främja internationellt samarbete mellan forskare och ett ökat utbyte av studenter och lärare är mycket positivt. Ur ett konkurrenskraftigt perspektiv är det väsentligt att studenterna ges möjlighet att åka på utbyte, för att vidga sina vyer och etablera kontakter i utlandet. Vi hoppas att antalet utbyten kommer att fortsätta att växa även i framtiden. Doktorand på KI Viktigt för doktorandens framgång är en god arbets- och studiemiljö, en väl fungerande handledning och en rimlig försörjning. För detta finns regler och tydliga krav som måste följas vid antagningen och under forskarutbildningen. KI tillämpar till skillnad från andra lärosäten så kallade prövoperioder före antagningen. Under denna period ska förberedelser och planering av forskarutbildningen ske, men ingen garanti finns för att personen faktiskt sedan blir antagen. Under prövoperioden lever personen i samma ovisshet och med samma otrygghet som skuggdoktoranden. KI är genom detta enda lärosäte i landet som genom sina regelverk tillåter skuggdoktorander. MF anser detta vara mycket beklagligt och hoppas på att KI kommer att se över nämnda regelverk. KI:s stöd till Medicinska föreningen Karolinska Institutet har under året manifesterat sitt engagemang i studenter på diverse sätt. Medicinska föreningen uppskattar det stöd KI har bidragit med. Under 2008 fattades ett beslut i Forskarutbildningsstyrelsen om att ge Medicinska Föreningen ett större finansiellt stöd för Doktorandombudsmannen. Nämnas kan dock att ett liknande stöd ej beviljades för studentombudsmannen. Då Karolinska Institutet under 2009 inte kommer att anta några sjuksköterskestudenter, kommer Medicinska Föreningens ekonomi bli ansträngd. Det finns således inga medel för att finansiera en studentombudsman.

För Medicinska Föreningen i Stockholm

Johanna Wunder, kårordförande

Documents

ÅRSREDOVISNING - Karolinska Institutet · konkurrenskraftig: medicin, teknik och klimat. Problem inom sjuksköterskeutbildningen Vid utvärdering av program och ämnen 2006 inom