30.10.2012

1

Beteendemedicinsk prevention och behandling

Behandling av patient med kronisk parodontit

Birgitta Jönsson

Patientfall Anamnes allmän

Man, 43 år. Arbetar som musiker och är ofta på turné. Sjukdomar: Högt blodtryck, sömnbesvär. Mediciner:

Cozaar comp (mot högt blodtryck) Remeron (ångest och sömnförbättrande) Stilnoct (mot sömnbesvär).

Tobak: 15 cigaretter/dag. Rökt i cirka 20 år

lokal Upprepade behandlingar hos tandhygienist Munhygienvanor: Borstar 1-2 ggr/dag när han är

hemma. Oregelbundna vanor när han är på turné. Ingen approximal rengöring.

Birgitta Jönsson

Beteendepåverkan vid behandling av parodontit

• Tandborstning

• Approximal rengöring

• Rökning

• Fluorsköljning

Teoretiska ramverk för beteendepåverkan

• Operant inlärning – social inlärningsteori – Social kognitiv teori (McCaul et al., 1992, Tedesco et al. 1992, Weinstein et al. 1996, Little et al. 1997, Jönsson et al. 2009)

• Stage of Change (Stewart et al. 1996)

PERSONAL FACTORS - self-efficacy - expectations - capabilities to symbolize

and analyse behaviour - observing others

- self-regulate behaviours

BEHAVIOUR - frequencies - topography - situation

ENVIRONMENT - family members,

friends and peers - places - availability to

products.

Patientcentrerad modell/metod

• Kommunikationsmodell • Client self-care commitment model (Jönsson et al. 2006)

• Kommunikations metod • Motivational interviewing (Stewart et al.1996, Jönsson et al.2012, Stenman et

al.2012)

Strategier/tekniker/verktyg - som använts för att påverka munhygienbeteende -

• Engagera patienten – kommunikationsfärdigheter som bygger

på Motivational Interviewing (Stewart et al. 1991, Stewart et al. 1996, Jönsson et al. 2009, Stenman et al. 2012)

• Mål – långsiktiga mål, delmål (Weinstein et al. 1996, Jönsson et al.

2006, Jönsson et al. 2009)

• Själv-monitorering – dagbok (McCaul et al. 1992, Weinstein et al.

1996, Jönsson et al. 2006, Jönsson et al. 2009)

• Återfallsprevention – vidmakthållande av beteende (Jönsson et

al., 2009, Stewart et al. 1996)

Birgitta Jönsson

30.10.2012

2

Engagera patienten

Birgitta Jönsson

Vad vet du sedan tidigare ?

Hur vill du själv ha dina tänder i

framtiden?

Vad oroar dig mest med den

sjukdom som du har i munnen?

Hur rengör du dina tänder idag?

Med vad?

Vilka funderingar har du kring din

situation?

Vilka mål har du med

behandlingen?

Vad vill du veta?

Problemlösning

• Systematiskt ta sig an och tackla svårigheter.

• både stärker patienten och underlättar när han/hon ska

fatta beslut.

• Vad är patientens inställning för att lösa problem?

• hur brukar han/hon göra (på jobbet, i familjen osv.)?

• Problem är utmaningar.

• Lösning kräveransträngning, tid och färdigheter.

Det finns ingen genväg som bara innehåller lätta, roliga och bekväma lösningar.

Mål för egenvård

För ……………………………………………………………

Datum……/………………

Till nästa besök har jag för avsikt att:

Borsta tänderna med vanlig tandborste …………………ggr/dag alt vecka

Med eltandborste ………………..ggr/dag alt vecka

Rengöra mellan mina tänder med Tandstickor (märke) ……………….

……………… ggr/dag alt vecka

i samband med (tidpunkt)

…………………………………………………………………………………………………

Rengöra mellan mina tänder med Mellanrumsborstar (Storlekar) …………………

………………. ggr/dag alt vecka

I samband med (tidpunkt) …………………………………………………………………….

Rengöra mellan mina tänder med Tandtråd

……………… ggr/dag alt vecka

i samband med (tidpunkt) ………………………………………………………………………….

Områden i munnen som jag speciellt ska jobba med:

……………………………………………………………………………………………….

………………………………………………………………………………………………..

………………………………………………………………………………………………..

Övrigt (munskölj, fluortabletter m. m) ………………………………………………………. Birgitta Jönsson, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Univeritet, 2006

Action plan

Until the next visit

Tandstickor

1

Mellanrumsborstar

Tandtråd

Område

1/dag I samband med tandborstning morgon

Mellan tänderna samt buckalt höger sida uppe

2

När jag är på turné

Birgitta Jönsson

0.8 mm

Individuella mål för munhygien

Vad, vilken ordning, när och i vilket sammanhang?

När är lämpligast för Dig att använda mellanrums-borsten?

Hur ser en vanlig dag/kväll ut för Dig?

Hur kan du göra för att få det att fungera?

Hur många gånger tror Du att du kan tänka dig att använda den under den närmaste veckan?

Birgitta Jönsson

Ta med till nästa besök, den ……………………….

Dagbok Under NÄR skriver Du vid vilket tillfälle som Du borstade dina tänder.

Under VAR beskriver du var du befann Dig när Du rengjorde mellan tänderna.

Under KOMMENTAR kan Du kort beskriva omständigheterna, exempelvis bråttom, trött, noga på kvällen, blev inte av, hann inte.

Vecka…………. Datum Manuell

tand- borste

Eltand- borste

När? (efter frukost, innan sänggående etc.)

Kommentar t. ex. problem med något som hindrade mm.

Tand- stickor

Mellanrums borste

Tand- tråd

Var? (i samband med

tandborstning, vid

TV´n etc.)

Kommentar t. ex. problem med något som hindrade mm.

Mo

Tu

We

Th

Fr

Sa

Su

1

2

2

2

1

2

1

1

1 1

1

1

With TB

At the TV

At the TV

With TB

At the TV

Too tired

Party

Själv-monitorering - dagbok

Återfallsprevention - vidmakthållande av ett beteende -

• När patienten återgår till ”vanlig” vardag kan det vara svårt att behålla, hålla fast vid och vidmakthålla förändringar.

• Strategier: vaksam på situationer som kan orsaka ”återfall” och på hur patienten kan undvika att falla tillbaka till samma situation nästa gång den uppstår.

• Speciellt lätt för ”återfall” är vid nedstämdhet, trötthet eller stress.

Birgitta Jönsson

Utvärdering av beteendeförändring

• Verbal utsaga Vad gör du? Hur ofta? När? Vad använder du?

• Observation Hur och ”färdigheter”

• Fysiologiska mått Indirekta mått, plackindex (kvalité), gingivalindex (uthållighet)

• Tilltro till egenförmågan God prediktor för approximalrengöring

(self-efficacy)

Alltid prospektiva mått!

Baseline /utvärdering

30.10.2012

3

Motivational Interviewing

En ”single session” byggd på Motivational Interviewing för att påverka tandborstning och interproximal rengöring som tillägg till standardbehandling ”Educational prevention program” har ingen tilläggseffekt (Stenman et al.2012)