KONSTUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE 2016anpassar sig till nya behov. År 2016 infördes temabaserad undervisning vid Konstuniversitetets Bildkonstakademi. Teman blev nymaterialism,

Utformningen av Konstuniversitetets strategi var en av de största satsningarna år 2016. Konstuniversitetets strategi lanserades förra våren och den presenterar en vision om vilken roll konsten kommer att spela i Finland 2025. Vi bad våra studerande att tolka denna framtidsvision genom konst.

Ett samarbete mellan tretton konststuderande ledde till en video som presenterar universitetets gemensamma dröm med hjälp av rörlig bild, ljud och text.

Bildkonststuderanden Mirza Cizmic ordnade ett evenemang på Järnvägstorget på Konstens natt då alla intresserade fick delta i skapandet av en stor målning. Skapandeprocessen fångades på video och videon försågs med en låt komponerad av universitetets studerande.

”Jag tänker att som studerande vid Konstuniversitetet är jag en del av något riktigt speciellt”, säger Cizmic.

VÅR GEMENSAMMA DRÖM

KONSTUNIVERSITETETSÅRSBERÄT TELSE 2016

KONSTUNIVERSITETET = BILDKONSTAKADEMIN + SIBELIUS-AKADEMIN + TEATERHÖGSKOLAN

Utformningen av Konstuniversitetets strategi var en av de största satsningarna år 2016. Konstuniversitetets strategi lanserades förra våren och den presenterar en vision om vilken roll konsten kommer att spela i Finland 2025. Vi bad våra studerande att tolka denna framtidsvision genom konst.

Ett samarbete mellan tretton konststuderande ledde till en video som presenterar universitetets gemensamma dröm med hjälp av rörlig bild, ljud och text.

Bildkonststuderanden Mirza Cizmic ordnade ett evenemang på Järnvägstorget på Konstens natt då alla intresserade fick delta i skapandet av en stor målning. Skapandeprocessen fångades på video och videon försågs med en låt komponerad av universitetets studerande.

”Jag tänker att som studerande vid Konstuniversitetet är jag en del av något riktigt speciellt”, säger Cizmic.

VÅR GEMENSAMMA DRÖM

KONSTUNIVERSITETETSÅRSBERÄT TELSE 2016

KONSTUNIVERSITETET = BILDKONSTAKADEMIN + SIBELIUS-AKADEMIN + TEATERHÖGSKOLAN

04

06

08

10

17

18

20

22

27

28

30

32

34

41

42

43

KONSTUNIVERSITETETSÅRSBERÄTTELSE 2016

VERK: TEMABASERAD UNDERVISNING I KONST

VERK: SIBAFEST FIRADES FÖR SJÄTTE GÅNGEN

VERK: DANTE INSPIRERADE MAGISTER- STUDERANDE TILL EN NYTOLKNING

OFFENTLIG KONSTNÄRLIG VERKSAMHET & PUBLIKATIONER

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

55

E N F Ö R N YA N D E K R A F T I S A M H Ä L L E T

I vår nya strategi som lanserades 2016 säger vi att konsten skapar framtiden. Vi behöver konst, eftersom den fungerar som en kraft som förnyar samhället. Konstu-niversitetet främjar konstens roll genom att värna om sina akademiers unika tradi-tioner och genom att utbilda konstnärer som har ett ansvarsfullt tänkande. Deras arbete banar väg för nya perspektiv och tankemodeller.

Vi vill bli en föregångare inom utbildning och forskning. Arbetet med att stärka forskningens profil tog ny fart förra året när vi rekryterade den första prorek-torn med ansvar för forskning och doktorandutbildning i universitetets historia. Forskningsprojektet ArtsEqual som beviljats viktig strategisk finansiering fick en smidig start. I det prisbelönta projektet undersöks hur konstnärlig verksamhet kan utnyttjas för att skapa ett mer jämlikt samhälle och för att förebygga margi-nalisering.

Konstuniversitetet har tagit målmedvetna steg mot att bli mer internationellt, vilket syns till exempel i att vi har starka nätverk och att redan en femtedel av doktoranderna kommer från utlandet. Vi har också ett fantastiskt rykte inom olika konstområden: inom musik var det naturligtvis vår Sibelius-Akademi som placera-de sig för andra året i rad bland världens tio bästa i en jämförelse av universitet i kategorin för performativa konstarter.

Utvecklingen av Konstuniversitetets gemensamma verksamhet och verksam-hetskultur fortsätter. Öppet campus stärker sin roll som enhet för gemensamma studier. Öppet campus koordinerar bland annat universitetspedagogik samt före-tagar-, arbetslivs- och språkstudier. Processen för förtydligande av universitetets administration inleddes också, och den syftar till att göra våra processer smidigare och mer användarorienterade.

År 2016 hade Konstuniversitetet över 4 500 sökande, varav sju procent fick en studieplats. Det gör oss till ett av Finlands mest eftertraktade universitet. Vår verksamhet är effektiv och av hög kvalitet: vi överskred alla kvantitativa mål som undervisnings- och kulturministeriet satte upp för vår utbildning.

Temat i vår pågående medelinsamlingskampanj är Konsten är en gåva, vilket återspeglar konstens betydelse i vårt samhälle. Kampanjen har varit en succé, och insamlingsmålet höjdes förra året från tre miljoner till fem miljoner euro. Kampanjen hjälper oss att bygga upp en samarbetsmodell för våra långsiktiga partnerskap och se till att Konstuniversitetet är en aktiv debattör i olika kanaler även i fortsättningen.

JA R I P E R K I Ö M Ä K I

R E K T O R

REKTORS ÖVERSIKT

En högklassig undervisning i konst är experimenterande och anpassar sig till nya behov. År 2016 infördes temabaserad undervisning vid Konstuniversitetets Bildkonstakademi. Teman blev nymaterialism, som de studerande fick sätta sig in i genom en studiehelhet som bestod av två kurser, en läsecirkel, en studieresa till Indien och en utställning.

Studierna kulminerade i en utställning kallad Matter Matter som hölls på Exhibition Laboratory i november. Gemensamt för verken är att de efterlyste avståndstagande av antropocentrism, nedbrytning av de hierarkiska strukturerna och upplösning av gränser. Utifrån detta perspektiv analyserades ordpar som människa och djur, vi och andra, levande och icke-levande. På utställningen visades verk av nuvarande studerande och nyutexaminerade alumner samt lärare och internationella gästande konstnärer.

TEMABASERAD UNDER-VISNING I KONST

98 98

UNDERVISNINGEN FÖRNYAD EFTER INTENSIVT ARBETE

Inom Konstuniversitetets Bildkonstakademi har både undervisningsplanen och examensstrukturen förnyats under året som gått. Dekan Markus Konttinen ser nu fram emot en lugnare period.

De olika metoder som finns för att förevisa konst, och själva utställnings-verksamheten, har stor betydelse för en bildkonstnärs utbildning.

Bildkonstakademins år har innefattat inkör-ningen av nya undervisningsplaner och en förändrad examensstruktur, då de tidigare fyra utbildningsprogrammen slogs ihop och bildar nu ett gemensamt program inom bildkonst. Sam-tidigt byttes förmännen ut.

Dekan Markus Konttinen beskriver hösten som arbetsdryg men tror att många saker nu har klarnat. ”Inom utbildning är utvecklingen förstås alltid konstant.”

Bildkonstakademin fick många nya professo-rer. Konttinen är särskilt glad över den första forskningsprofessorn i modern konst. Till befattningen utnämndes konsthistoriker Hanna Johansson.

”Nu kan vi äntligen granska vad de nu verk-samma konstnärerna betyder för konsten”, konstaterar Konttinen.

Inom Anna-Kaisa Rastenbergers professur kombinerade man rums- och presentations-metoder med magisterprogrammet Praxis.

”De olika metoder som finns för att förevisa konst, och själva utställningsverksamheten, har stor betydelse för en bildkonstnärs utbildning. En av fördelarna med att kombinera dessa är att vi nu kan sammanställa utställningar tillsam-mans med de studerande”, berättar Konttinen.

På forskningsfronten var akademins år livligt. Bildkonstakademin har i god tid förberett sig för superåret 2017, då Documenta i Aten och bienna-len i Venedig delvis går på varandra. Intendenten för Venedigbiennalen år 2015, Okwui Enwezor,

besökte Bildkonstakademin med stöd av Saasta-moinenfonden. Hela Konstuniversitetet har varit starkt involverat i arbetet med att förbereda universitetets forskningspaviljong i samband med årets Venedigbiennal. Det sker nu för andra gången, men i större omfattning och med ett mer internationellt fokus än tidigare. Bildkonst-akademins forskningdagar, ett tre dagar långt evenemang, gick av stapeln under året. Dessut-om utexaminerades fyra doktorer i bildkonst.

Bildkonstakademin har inlett ett treårigt sam-arbete med konststiftelsen Merita, som delar ut stipendiet ”Ungt konstnärslöfte” på 22 000 euro till en nytuexaminerad magister i bildkonst i samband med Kuvan Kevät-utställningen.

Akademin inledde för första gången ett interna-tionellt samarbete i Seoul, Sydkorea. Konttinen reste dit för att inspireras av projektet, som leds av Praxis-lektorn Pontus Kyander, och dialogen mellan olika kulturer. En annan betydande inter-nationell satsning var undervisningshelheten i nymaterialism som leds av undervisningsområ-det tid-rumkonst. Den omfattade en studieresa till Indien och kulminerade i Matter Matter- utställningen på Exhibition Laboratory.

Bildkonstakademin är just nu inhyst på en tillfällig adress och på jakt efter permanenta, trygga, hälso samma och funktionella utrymmen. Projek-tet har framskridit till en kartläggning av behoven där både studerande och lärare fick säga sitt.

”Vi har uppnått målet för antalet examina och verksamheten utgående från de studerande växer. Det är en glädjande och fin bedrift”, tackar Konttinen.

KONSTUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE 2016 BILDKONSTAKADEMINS ÖVERSIKT

1110 1110

Konstuniversitetet har som uppgift att utbilda konstnärer vars kunskaper svarar mot samhällets föränderliga behov. I enlighet med de studerandes önskemål betonas vikten av arbetslivskunskaper och kommunikationsfärdigheter i undervisningsutbudet.

ÖPPNA DÖRRAR TILL ARBETSLIVET

Förnyelsearbetet med Konstuniversitetets läroplaner är en ständigt pågående process. De nya läroplanerna trädde i kraft vid Bildkonstakademin i början av läsåret och nya läro-planer kommer att tillämpas i full utsträckning vid Sibelius-Akademin inom de kommande två läsåren. Vid Teaterhögskolan startades ett projekt i syfte att planera framtidens utbild-ningsutbud. Läroplanerna har uppdaterats för att möta det förändrade samhällets behov och att hjälpa den studerandes självstyrande process på vägen mot att bli konstnär.

“Den studerandes självständiga, konstnärliga arbete och arbetslivsorienterad undervisning står i centrum för reformen”, sammanfattar vice dekan och professor i samtidskonst och fotografi Marjaana Kella, som ledde läroplansreformen vid Bildkonstakademin. Den själv-ständiga konstnärliga utvecklingsprocessen och arbetslivsperspektivet går hand i hand. De studerande måste ha en omfattande bild av sin framtida arbetsmiljö som konstnär.

Även de studerande har deltagit i förnyelsearbetet av läroplaner. “Både de studerande och alumnerna har uttryckt sin önskan att ha undervisning i arbetslivsfärdigheter i sina stu-dier. Man ska stiga ut i världen så snart som möjligt”, betonar professor i skådespelarkonst Elina Knihtilä.

“Vid Sibelius-Akademin är arbetslivsmotsvarigheten en automatisk utgångspunkt i studi-erna genom mästare-gesäll-perspektivet. Den förnyade läroplanen har dock gjort våra mål klarare och vi har omdefinierat examens kompetensmål”, sammanfattar slaginstrumentstu-deranden Jerry Piipponen, som medverkade i reformprocessen. Arbetslivet förs närmare studenterna vid Bildkonstakademin genom till exempel individuell mentorhandledning. Teaterhögskolan däremot gästas av proffs som berättar om att sysselsätta sig i branschen. Provspelningsträningen och samarbetet med professionella orkestrar är centrala inom studier i klassisk musik. Det är också möjligt att få studiepoäng för arbetslivserfarenhet.

Utvecklingen av företagarfärdigheter ingår också i de förnyade läroplanerna. De stu-derande fick möjligheten att utveckla sina färdigheter i samband med två projekt som koordinerades av Öppet campus. Det första projektet strävar efter att utveckla utbildnings-utbudet och tjänster i anslutning till företagsamhet med finansiering från Tekes. Projektet NXT-accelerator däremot är ett samarbete mellan Konstuniversitetet och ett europeiskt konsthögskolenätverk med syftet att förbättra konstnärers företagar- och sysselsättnings-färdigheter.

År 2016 anslöt sig Konstuniversitetet också till Ung Företagsamhets nätverk NYstartup, som finansieras av Sitra. De studerande deltog i en kurs om företagsamhet, och Sibeli-us-Akademins och Helsingfors universitets studerande utvecklade en tjänst som blev vinnare i en tävling i kategorin “Bästa företagspotentialen”.

Utvecklingen av kommunikationsfärdigheterna och interaktionsförmågan är en väsentlig del av studierna. Man måste kunna ha förmågan att berätta om sin konst för andra. Det internationella Renew-projektet, som inleddes vid Sibelius-Akademin 2016 i samarbete med europeiska partnerskolor, främjar arbetslivsfärdigheter hos lärare och studerande och ökar deras kompetens i att skriva meritportföljer.

Förnyandet av läroplanerna har tydliggjort studievägar. “Till exempel vid Sibelius-Akade-min har de studerande nu en tydligare bild över hur de kan framskrida med sina studier. De studerande kan antingen specialisera sig och nå toppen inom ett visst område eller skaffa sig bredare professionella kunskaper”, beskriver Piipponen.

Knihtilä berättar att förnyelsearbetet också har lett till en längre kontinuitet i studierna och sammanslagningen av undervisningsinnehåll. “Till exempel integreringen av studier i musik och talteknik inom skådespelarkonst har skapat ett nytt fruktbart samarbete.” Konstens verksamhetsområde är obegränsat. Den här gränslösheten och mångfalden stöds av gemensamt planerade studier som är avsedda för studerande vid alla akademier, som t.ex. studiehelheten i musikteater.

KONSTUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE 2016 UTBILDNING

1312 1312

Konstuniversitetets nya professorer 2016

• Eeva Anttila, danspedagogik

• Anders Carlsson, skådespelarkonst (svenska)

• Hanna Johansson, samtidskonst

• Mieko Kanno, Sibelius-Akademins konstnärliga doktorandutbildning

• Timo Kiiskinen, kyrkomusik

• Saana Lavaste, regi

• Harri Mäki, träblåsinstrument

• Anna-Kaisa Rastenberger, rumslighet och presenta-tionspraxis och Praxis-magisterprogrammet

• Anita Seppä, konsthistoria och -teori

• Annu Vertanen, konstgrafik

Hur kunde man föra samman amatörmusiker och lärare från hela Finland? En grupp studerande vid Konstuniversitetets Sibelius-Akademi och Helsingfors universitet löste denna fråga genom att utveckla en tjänst kallad MusaEdu som sägs vara ”som Uber fast för musikstudier”. I maj 2016 utsåg Ung Företagsamhet rf MusaEdu som vinnare i sin tävling för affärsidéer i kategorin bästa företagspotentialen.

Efter tävlingen har tjänsten växt snabbt. Utöver spellektioner ingår även undervisning i musikteori och musikteknologi samt handledning i anslutning till musikers välbefinnande i utbudet.

”Vid sidan av spellektioner och handledning har vi avsikten att bredda utbudet med föreläsningsserier, preparandkurser, mästarkurser och andra evenemang runtom i Finland i framtiden”, berättar tjänstens grundare, musikstudenterna Jan Nyberg och Mikael Pulkkinen.

STUDENTERNAS IDÉ VÄXTE TILL ETT FÖRETAG

Internationaliteten utgör en naturlig del av Konstuniversitetet. Till exempel vid Bildkonst-akademin har internationella studerande nu möjligheten att avlägga alla obligatoriska studier på engelska. Vid Sibelius-Akademin är det anmärkningsvärt att en tredjedel av studerande kommer från utlandet.

Residensprogram för alumner, studentutbytesprogram samt internationella konstnärers lärarbesök och mästarkurser fördjupar studerandes perspektiv i den konstnärliga utveck-lingsprocessen och samtidigt utvidgar deras internationella nätverk.

År 2016 deltog 20 studerande i Bildkonstakademins internationella mentorskapsprogram. Projektet ”Nya internationella öppningar inom bildkonst” som genomförs i samarbete med Saastamoinenstiftelsen gav konst påverkare och studerande chansen att disku-tera gemensamma frågor i ett internationellt sammanhang. Gästföreläsare i projektets föreläsningsserier Keynote och Prognostics väckte intresse också utanför Konstuniver-sitetet. Residensprogrammen stöder alumnernas internationella nätverk och professio-nella skicklighet, och akademins samarbetspartner inkluderar Jan van Eyck Akademin i Maastricht, ISCP – International Studio & Curatorial Program i New York och Rijks-akademie van beeldende kunsten i Amsterdam.

Sibelius-Akademins utbildningsprogram Global Music utvecklades till en helhet som om-fattar både kandidat- och magisterexamen. Programmet främjar musikalisk dialog mellan kulturer, och magisterstudierna genomförs i samarbete med Det Kongelige Danske Musik-konservatorium. I juni samlade det första internationella Brass @ Sibelius Academy-eve-nemanget nästan hundra bleckblåsstudenter till Helsingfors. Utöver undervisningen bjöd evenemanget även på en högklassig konsertserie. Brass @ Sibelius Academy är en del av ett utvecklingsprojekt som syftar till att stärka kunnandet inom bleckblåsmusik i Finland.

Vid Teaterhögskolan lanserades det nya internationella pilotprojektet MA in Ecology and Contemporary Performance, och den nya studiehelheten Digital Visual Design – Advanced Intermediality in Performance genomfördes i samarbete med Aalto-universite-tet. Det internationella partnerskapsprojektet som inleddes i fjol har i sin tur som mål att fördjupa samarbetet med internationella aktörer.


1514 1514

I april arrangerades ett seminarium under rubriken Ilman lupaa (”Utan lov”), som samlade finländska och internationella utövare och experter inom obeställd offentlig konst till Konstuniversitetet. Det två dagar långa evenemanget lockade en hel del folk till platsen och många följde seminariet också via direktsändningen på webben.

”Syftet med seminariet var att visa att olika former av obeställd offentlig konst har var och en sin egen historia. Graffiti och gatukonst, liksom andra interventioner i det offentliga rummet, har alltid definierats av förutom subkulturella aktörer även av institutionerna”, berättar lektor i konstgrafik Tatu Tuominen.

Presentationerna handlade om till exempel skillnaderna mellan graffiti och gatukonst, nolltoleranspolitik, culture jamming dvs. kulturstörning samt upplevelsen av stadsrummet. Seminariet gav också en översikt över den obeställda offentliga konstens historia och grundbegrepp.

”Det viktigaste målet var att ge konstnärerna själva chansen att presentera sina verk och berätta varför de gör dem.”

VAD ÄR OBESTÄLLD KONST?

Vad hände när regissören Kristian Smeds åkte till Enontekis i Lappland på ett två veckors läger tillsammans med åtta europeiska studerande i skådespelarkonst? Det resulterade i ett utkast till en föreställning men också i nya insikter i naturens lugn, utan digitala prylar.

Skådespelarstudenternas ”boot camp” genomfördes som en del av ett internationellt projekt. Konstuniversitetets Teaterhögskola deltar i projektet Platform for European Theatre Academies, som fick en finansiering på 200 000 euro från EU-kommissionen.

Åtta konsthögskolor från olika länder medverkar i projektet. Nätverket ger nytt utrymme för samarbetsmöjligheter och erbjuder unga teatermakare möjligheten att bekanta sig med traditioner inom europeisk teater. Åren 2016–2018 genomförs totalt 12 samarbetsproduktioner och studiehelheter.

Från filmen Pixadores av Amir Escandari

Foto:

Jonna Tolonen Otto Karvonen: Urban Space

Occupation Kit.

Foto: Miklos Gaál

BOOT CAMP I LAPPLAND


16 171716

Internationella mästarkurser utgör en väsentlig del av musikstudierna. Dessa kurser kan vara ett par dagar eller bara några timmar, och de studerande får möjligheten att lära sig om nya eller ovanliga speltekniker, viss uppförandepraxis, en viss stilart eller musikkultur eller en viss kompositörs produktion under ledning av internationella gästlärare.

Mästarkurser i jazz och blåsinstrument ordnas speciellt aktivt. För de studerande är det viktigt att ha en internationell lärandemiljö och gäster på toppnivå.

”Våra instrumentgrupper är små, och därför är externa och utländska influenser av största vikt. Musikutbildningen är internationell och nätverken är centrala för utvecklingen”, säger Petri Alanko, ledare för ämnesgruppen för blåsinstrument, slaginstrument och harpa.

År 2016 ordnades 55 internationella mästarkurser på Sibelius-Akademins avdelning för klassisk musik och 74 master class-evenemang på avdelningen för musikpedagogik, jazz och folkmusik.

”Seinäjokienheten firade sitt 25-årsjubileum förra hösten. Några av programmets höjdpunkter var evenemanget valotON i november och konserten med duon Emma Salokoski som ordnades på Kalevan navetta. Man blir alltid lite nervös när man ordnar pop up-evenemang, man är osäker på om publiken kommer eller inte. Det är en lättnad när man ser hur människor kommer in i salen en efter en och inte en enda plats finns kvar till slut. Salokoskis konsert blev en succé. Seinäjokienheten har ett nära samarbete med andra aktörer i staden. Vi vill vara med och påverka utvecklingen av regionen och föra in konst som en del av stadsbornas vardag. Kalevan navetta är ett bra exempel på detta – den är en magasinsbyggnad som ligger i Seinäjoki centrum och planeras att omvandlas till ett kulturcentrum. Vid enhetens 25 års jubileum var det också fint att ta en titt bakåt i tiden. Seinäjoki-enheten fokuserar på fortbildning, och under åren har den blivit ett ganska unikt hem för forskning, utbildning och olika konstartsöverskridande evenemang. ––Utbildningschefen Mika Virkkala leder Seinäjokienheten, som är en del av Konstuniversitetets Sibelius-Akademi, och var en av de främsta aktörerna i enhetens jubileumsarrangemang.

INTERNATIONELLA LÄRARBESÖK KOMPLETTERAR MUSIKSTUDIER

EN NY KONSTNÄRS- GENERATION PÅ VÄG

ÅRETS FINASTE STUNDER

Piia Peltola, ordförande för Konstuniversitetets studentkår 2016, berättar att år 2016 fokuserade studentkåren på att främja samhörighet och tvär-konstnärlig verksamhet och att fundera över hur studentkåren kunde satsa på samarbetet mellan konstarterna. ”Samarbetet mellan olika struk-turer är absolut nödvändigt på morgondagens konstfält, vilket också borde återspeglas i studier-na. Att man inkluderar tvärkonstnärliga projekt som en central del av studieplanerna utgör inte ett hot mot traditionell undervisning i konstnärlig hantverksskicklighet”, betonar Peltola.

Målet är att införa begreppen konstnärsgene-ration och generationskonst i de studerandes tänkande. För detta ändamål arrangerades ett evenemang vid namn Speed dating i samarbete med Öppet campus i november i fjol. Kvällen gav utrymme för nya möten med människor från olika konstnärliga bakgrunder.

”Det fanns intresse för att ha ett forum där studenterna från olika akademier kunde hitta varandra, dela med sig av sitt tänkande och kom-ma med i nyttiga samarbetsprojekt. Vi vill främja diskussionen om hur vi studerande tänker om samhället, vilken slags konst vi gör och vad som förenar oss och vad som skiljer oss åt”, berättar Peltola om evenemangets mål.

Trots namnet var syftet med kvällen inte att skapa romantiska möten utan snarare fascina-tion av yrkesmässiga skäl.

”Mina egna ögon öppnades då en student från Sibelius-Akademin sade att det var första gången någonsin som hen tänkte på sig själv som konstnär och kände att denna identitet var möjlig för hen. Eftersom jag arbetar inom teater, har konstnärskapet alltid varit självklart för mig. Vi studerar ju vid Konstuniversitetet, och därför tänker jag att konstnärskapet borde vara utgångspunkten för all vår verksamhet.”

Tvärkonstnärligheten har synts och hörts både vid studentkårens årsfest – som alltid är ett viktigt evenemang – och vid den karnevalistiska mösspåläggningen av Havis Amanda. Förra året var det konststuderande som stod i tur att kröna statyn. Långt över 40 000 festande människor följde med ceremonin på valborgsmässoafton.

”Programmet vid Havis Amanda innehöll recitationen av prosadikter, uppträdanden av en operasångare och en dragspelstrio samt allsång av Finlandia. En grupp av våra studenter, klädda i rollkostymer och djurmasker, skötte mösspå-läggningen, och design av själva mössan avvek från den traditionella stilen”, säger Peltola.

KONSTUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE 2016 STUDENTKÅRENS ÖVERSIKT

SIBAFEST FIRADES FÖR SJÄTTE GÅNGEN

Sibelius-Akademins festival Sibafest lockade cirka 8 000 besökare till Musikhuset i Helsingfors och kyrkor i närområdet i januari–februari. På den åtta dagar långa festivalen presenterades ett brett spektrum av klassisk musik, nutida musik, jazz och folkmusik genom konserter med akademins studerande och lärare samt finländska och internationella stjärngäster.

För första gången ordnades också pop up-uppträdanden i Helsingfors centrum. Dessutom uppnådde publikarbetsprojekt, som barnoperan Lilla trollflöjten, popularitet, och Familjedagen slog till och med sitt publikrekord.

Sibafests konstnärliga ledare, jazzprofessor Jukkis Uotila hade valt film som festivalens tema. På konserterna framfördes mycket musik som har blivit känd genom filmer eller fått sin inspiration från dem.

”Till exempel Sibis Alumni Big Bands konsert bjöd på musik och bilder inspirerade av gestalter ur John Cassavetes filmer under ledning av den amerikanske trumpetisten Tim Hagans. Stämningen var unik.”

2120 2120

Vårt starka rykte grundar sig både på utbildningens breda spektrum och dess toppkvalitet. Vi uppmuntrar till självständiga studier. Hit kommer studerande med en tydlig egen vision.

Konstuniversitetets Sibelius-Akademis nya dekan, Kaarlo Hildén, tror att utbildningens starka rykte beror bland annat på den fria dialogen mellan lärare och studerande.

AKADEMIN I VÄRLDSTOPPEN

Kaarlo Hildén blev Sibelius-Akademins nya dekan i mars 2017. Arbetet är delvis bekant från tidigare eftersom han varit dekan för avdelningen för klassisk musik sedan 2010.

Hildén fick genast en glädjande nyhet på sitt bord. Utgående från 2016 års resultat klev Sibelius-Akademin för andra gången upp på tio- i-topp-listan enligt QS World University Rankings by Subject, som kvalitetsrankar alla universitet med utbildning i performativa konstarter.

Enligt Hildén är det ett viktigt resultat, efter-som listan i praktiken täcker alla universitet inom området i hela världen. Tack vare Sibelius-Akademins framgång är Konstuniversi-tetet fortfarande det enda finländska universitet som placerar sig inom topp tio i den ämnesvisa rankingen av världens bästa universitet.

Under de senaste åren har akademin utvecklat kraftigt rekryteringen av internationella studerande. Resultatet har inte låtit vänta på sig: antalet internationella sökande har nästan fördubblats. Hildén uppskattar att ranking-fram-gången och det växande antalet sökande är nära kopplade till varandra. Sibelius-Akademins rykte är gott.

”Ryktet grundar sig både på utbildningens breda spektrum och dess toppkvalitet. Folk uppfattar dessutom att vi uppmuntrar till självständiga studier. Hit kommer studerande med en tydlig egen vision.”

Med hjälp av stöd från Suomen Kulttuurirahasto (Finska Kulturfonden) har Sibelius-Akademin utökat sitt nationella samarbete med musikläro-anstalter inom ungdomsutbildningen. Under det treåriga projektet kommer lärare från Sibelius-

Akademin att besöka musikskolor runt om i landet och planera undervisningen tillsammans med de lokala lärarna. Undervisningsveckosluten under ett läsår uppgår till cirka 25.

”Målet är att stöda och inspirera unga till att utöva musik överallt i Finland. Samarbetet har inte bara vuxit regionalt utan också till att omfatta många nya instrument och musik-genrer”, berättar Hildén.

”Vi utvecklar också den yrkesinriktade musik-utbildningen tillsammans med andra stadiets läroinrättningar och yrkeshögskolor. Det finländ-ska utbildningssystemet är unikt, och vi måste se till att det mår bra också i fortsättningen.”

Betydelsen av samspel och samverkan i en kreativ inlärningsmiljö har diskuterats mycket under årets gång. Nya former för lärarnas samarbete samt de studerandes möjligheter att lära av varandra har utvecklats över utbildnings-programmens och ämnenas gränser.

”Vi har till exempel riktat mer uppmärksamhet på hur vi kan stöda nya studerande och skapa gemenskap och samhörighet. Den nya gulnäbb-skören är ett utmärkt exempel på detta.”

En av Hildéns höjdpunkter under året var hundra årsjubileumskonserten för Sibelius- Akademins symfoniorkester, som hölls i Musik-huset i maj. Konserten, som visades live på Yle Teema, kröntes av Magnus Lindbergs sällan spelade verk Kraft.

”Kraft är ett riktigt stordåd för såväl solister, orkester och hela produktionsmaskineriet. För mig var det festårets absoluta kulmen och otroligt lyckat.

KONSTUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE 2016 SIBELIUS-AKADEMINS ÖVERSIKT

2322 2322

KONST

Konstuniversitetet producerar ett stort antal föreställningar, konserter och utställningar inom loppet av ett år. För att de studerande ska kunna mogna till konstnärer och lärarna kunna undervisa i konst och förstå de studerande är det nödvändigt för dem att också själva skapa konst.

KONSTNÄRENS ARBETE ÄR OFFENTLIGT

Ett livligt år av festivaler och evenemang

Några av Konstuniversitetets evenemang:

• Klang i kyrkan-utställningen i Helsingfors domkyrkas krypta 5–18.3

• Odysseus-produktionens besök i Amsterdam 29–30.6

• Sommarens unga artister-konsertserien 4–31.8

• IV internationella Harald Andersén-kammarkörtävlingen 23–24.9

• DIG.-jazzfestivalen 10–12.10

• Samarbetet med Helsingfors konstmuseum HAM i Yayoi Kusama-utställningen 13–15.10

• Musikteknologernas MuTeFest-festival 21–25.11

• Global Fest-musikfestivalen 8–10.12

• Prognostics-föreläsningsserien

• Lavat auki!-turnén

Under 2016 producerade Konstuniversitetet 47 utställningar, 717 publika konserter samt 277 teater- och dansföreställningar. Siffrorna talar sitt tydliga språk om den viktiga roll den offentliga konstnärliga verksamheten spelar i konstnärens mognadsprocess. ”Konstuniver-sitetets offentliga konstnärliga verksamhet är mycket brokig. Den kan till exempel handla om föreställningar knutna till examensprov, utställningar, olika verk, konserter, pedagogiska evenemang, samhällskonst, evenemang inom konstnärlig forskning, tvärkonstnärliga pro-duktioner eller festivaler”, förklarar professorn i folkmusik Kristiina Ilmonen.

”Det är otroligt viktigt att de studerande utsätts för publikkontakt under studierna. Offentligheten finns med från första början, men föreställningsarenans storlek och bety-delse växer ofta vartefter att den studerande mognar.” Detta tänkesätt gör Finland unikt i den internationella jämförelsen, säger Teaterhögskolans lektor i ljusdesign Kimmo Karjunen. ”Kurserna avslutas med ett offentligt framförande, om det sedan är en konsert, pjäs, utställning eller vad som helst. I många andra länder presenteras slutarbetet endast för en jury, inte för publiken. På Konstuniversitetet betonar vi det riktiga arbetslivet från första början”, påminner Karjunen.

Bland exempel på Konstuniversitetets konstnärliga verksamhet år 2016 finns (förutom föreställningar, utställningar och konserter som alla är öppna för allmänheten) Lavat auki!-projektets turné, flera olika musikfestivaler, konsertserier och kapellmästarutbild-ningens öppna workshops Atso’s Corner.

Konstuniversitetets lärare använder en del av arbetstiden till forskning eller skapande av konst. För många av dem är det egna uttrycket det allra viktigaste. ”En konstnär kän-ner passionerat för sitt eget arbete. Hen måste upprätthålla sina kunskaper och fortsätta utvecklas. Jag har undervisat i ljusdesign i 20 år nu, och utan mitt eget konstnärliga arbete skulle jag ha trillat av vagnen för länge sedan. En konstnärs arbete är till sin själva natur offentligt, och ett verk är inte ett verk innan det mött sin publik”, konstaterar Karjunen. De ljus- och mediekonstverk som Karjunen skapade ifjol har sedan januari 2017 visats på bl.a. det historiska museet i Lahtis och skidmuseet i Lahtis. Medieverket på skidmuseet heter Salpausselkä elää och innehåller rörliga bilder, stillbilder och ljud.

Det är ibland svårt att kombinera kreativt arbete med en lärares plikter. ”Arbetsdagen fylls lätt av möten och administrativt arbete. Man borde leva som en munk instängd i sin kam-mare för att tiden ska räcka till. Jag satsar i alla fall på att göra så mycket offentliga arbeten eller utställningar om möjligt, för konstnären mister sin trovärdighet om hen inte visar nya verk för allmänheten”, säger professorn i skulptur Villu Jaanisoo. Av Jaanisoos olika offentliga skulpturer har exempelvis Kuukkeli visats i Fiskehamnen i Helsingfors sedan

april 2016. Hans ansiktsreliefer av Minna Canth och Maria Jotuni blev klara för Kuopio stadsteaters innervägg i september.

Men arbetet tenderar att hopa sig när den konstnärliga verksamheten får ta över. ”Jag ska snart åka till Nepal på en konferens och för att göra lite fältarbete och spela med lokala musiker. Sedan åker jag på turné i Sverige. När jag kommer hem därifrån kommer allt arbete med att utveckla undervisningen och leda de studerande att ligga i en stor hög på mitt arbetsbord”, konstaterar Ilmonen.

Ilmonen gav ifjol konserter med fyra olika grupper och gav också ut två CD-skivor. Produktionen Fire in the North Sky, som har turnerat i Storbritannien sedan 2014, består av en engelsk berättare och tre finländska musiker som improviserar utifrån Kalevalas dikttradition. Musikerna är alla lärare på Sibelius-Akademin.

Bara genom det egna konstnärliga arbetet kan lärarna hoppas förstå de studerande. ”Vi för en ständig dialog med de studerande: vi får och vi ger. Vi funderar på samma saker. Just denna kollision mellan människor och tankar utgör en stor del av själva lärandet”, säger Ilmonen. Enligt Karjunen är lärarna ganska bra på att veta när man ska lägga sig i och när man ska låta den andra vara ifred. ”Utbildningen måste kunna förnyas hela tiden. Men alla nya studerande börjar från början, medan lärarens eget konstnärliga arbete hela tiden borde gå framåt.”

Lärarna forskar också, och nya forsknings-inriktningar förnyar samtidigt undervisningen.”Att själv forska gör läraren klokare. Det räcker inte att bara läsa, utan det är viktigt att pröva de saker man läst om genom att själv göra. I un-dervisningen får man också höra de studeran-des tankar och får fräscha idéer av dem efter-som de ofta själva hänger med i tiden. Jag skulle ändå inte säga att de studerande är särskilt ra-dikala”, säger Jaanisoo. ”Och inte ska man hel-ler kräva av dem att de genast ska kunna förnya sin egen bransch. Nog måste man först lära sig att behärska grunderna”, fortsätter Karjunen.

Konsten är samhällelig till sin identitet, och konstnärens mål är att få reaktioner på sina konstverk. ”Det är viktigt att kunna skilja på den inverkan konsten har på samhället och kravet på att konsten ska vara nyttig. Konsten ska inte förminskas till sitt värde som verk-tyg, till exempel som verktyg för välbefin-nande, eller som en nyttighet som man kan sälja. Konsten kan inte urholkas på det viset”, påminner Ilmonen.

Själva skapandet är ett ensamt arbete, men när det är klart behöver konstverket få synlig-het. ”Det är viktigt för en konstnär att få arbeta i sin kammare, men också att få föra fram sina verk i offentligheten. Ingendera sidan borde få för mycket utrymme och uppmärk-samhet i media behövs inte alltid”, konstaterar Jaanisoo. Syftet med konsten är ändå att kommunicera. ”Konsten förverkligas inte om den inte offentliggörs. Man måste få uppleva den där paniken strax innan konstverket ska avtäckas”, försäkrar Karjunen.

KONSTUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE 2016

2524 2524

KONST

UNGDOMARNA SKAPADE EN OPERA

ATT LÄRA SIG ATT SAMARBETA

Projektet Lyssna, jag komponerar! har introducerat mer en hundra barn och ungdomar i komponerande sedan 2011. En hel opera uruppfördes våren 2016. Fjorton finska och amerikanska elever komponerade Aikalisä (”Timeout”) med sina egna idéer som utgångspunkt, och under ledning av proffs resulterade deras vision i en text, ett libretto och en färdig komposition som skildrar den unge Joels personliga utveckling. Operan framfördes av yrkesmusiker.

Lektor i musikpedagogik Riitta Tikkanen berättar att fast man inte hade sammanställt en hel opera tidigare, kunde det erfarna teamet som representerade många olika konstarter förverkliga ungdomarnas vision på ett pluralistiskt och respektfullt sätt.

”Inspiration till teman hämtades från ungdomarnas eget liv, vilket tilltalade elevpubliken enligt den feedback vi fått.”

Lyssna, jag komponerar! är ett samarbetsprojekt som främjar engagerande konstnärlig verksamhet. I projektet deltar Sibelius-Akademin, Radions symfoniorkester, Helsingfors stadsorkester, Musikhuset, Finlands Nationalopera och New Yorks filharmoniska orkester.

Konst skapas sällan isolerat – vanligen verkar yrkeskonstnärer som en del av en arbetsgrupp eller ett team och kollektiv. Därför är det väsentligt även för konststuderande att öva sin samarbetsförmåga.

Ett exempel på en studiehelhet som förbereder studenterna för arbetslivets tillvägagångssätt är kursen Dans som allkonstverk, som har långa traditioner vid Teaterhögskolan. Studenterna samarbetar på kursen som arbetsgrupper under produktionens hela livscykel från planeringsskedet och gemensamma repetitioner till bygget, föreställningarna och nedmonteringen.

Ett tätt samarbete utmanar studenterna att verka på ett kreativt och ansvarsfullt sätt. År 2016 arbetade studerande från Konstuniversitetet och Aalto-universitetet hårt, och till slut ordnade de ett evenemang vid namn Bunch där fyra olika dansverk fick premiär.

KONSTEN BIDRAR TILL FÖREBYGGANDET AV UTSLAGNING

Hur kan konsten hjälpa ungdomar som löper risk för utslagning? Målsättningen med projektet ”Min grej – vår framtid” är att främja sysselsättning och social delaktighet bland ungdomar med hjälp av kultur, konst och idrott.

Konstuniversitetet är en av medarrangörerna för projektet, som genomförs i nära samarbete med ungdomstjänster runtom i landet. Syftet är att identifiera ungdomarnas egna styrkor. ”Ungdomarna har fått delta i konstworkshoppar som planerats enligt deras egna önskemål och behov, och flera alumner från Konstuniversitetet har medverkat som instruktörer. Teman har varit bl.a. improvisation, musikteater, parkour, komponerande och återvinningsdesign”, berättar projektchef Mia Seppälä.


2726 2726

2 0 1 52 0 1 6

6 8 737

3 91 0

6 74 5

70 93 0

4 78 4

470

79 39176 184

76 75072 695 -5%

-4%

3 86

2 7 9 666

393

2 9 8 691

411

31 8 729

42 7

31 3 740

3%

2 2 %

- 93%

3 4 8 8 2 6 4 2

41 9 8 5

1 9 1 2 5

1 3 70 8

1 931

42 3 0 3

1 8 2 0 6

1 0 2 8 5

1 9 0 1

1 %

- 5%

-2 5%

-2 %

2 0 1 3 2 0 1 4 2 0 1 5 2 0 1 6

3 2 %

NYCKELTAL ( S I F F R O R I T U S E N E U R O )

Konstuniversitetets resultat för 2016 visade ett överskott på 3,5 M€. Resultatet var 3,5 M€ bättre än budgeterat och 0,8 M€ bättre än resultatet för 2015. Överskottet förklaras av ökad extern finansiering samt personalkostnaderna och hyreshöjningarna som blev lägre än budgeterat. En annan stor orsak till överskottet, och framför allt budgetöverskottet inom köpta tjänster, var att de övriga kostnaderna var lägre än i budgeten. En avtalsersättning av engångskaraktär medförde ökade kostnader år 2015.

Avkastningen från placeringsverksamheten 2016 motsvarade budgeten, medan avkastningen i resultaträkningen 2015 var exceptionellt hög. Detta berodde på att universitetet sålde sina aktier i Helsingfors Universitetsfastigheter och realiserade sina gamla placeringsportföljer i samband med bytet av kapitalförvaltare. Konst-universitetets mål på lång sikt är en ansvarsfull, stabil ekonomi. Detta har beaktats i 2017 års budget som siktar på en budget i balans. Det kumulativa överskottet finns kvar i balansräkningen för att balansera upp potentiella nedskärningar under de kommande åren och å andra sidan möjliggöra ytterligare strategiska insatser.

”En av årets höjdpunkter var helt klart när vi lärde oss bemästra MIAP (Manifold Interface Amplitude Panning) -programmets Max-version och satte upp 24 högtalare i Kattilahalli på kursen Sound and Space. Vi fick tricksa med våra program där ett par veckor i lugn och ro, och sen hade vi en slutkonsert som intresserade och samlade en hel del folk.

Det var också himla kul när Teaterhögskolans utbildning i ljusdesign och ljud fyllde 30 år. Huvudevenemanget kulminerade när Destroyer 2048-duon med ljusdesign- och ljudstuderande gjorde sin bästa spelning någonsin och den väckte två helt motsatta reaktioner hos folket. Vissa var helt fascinerade av det väldiga ljudtrycket och den transcendenta videoupplevelsen och stod direkt framför scenen. Det var liksom man hade varit inne i en nätverkskabel! Och sen fanns det de som inte alls kunde tåla det och några av dem flydde ut fast det var minusgrader och allt där ute. Grymt häftigt!” ––Eero Nieminen studerar på magisterprogrammet i ljud vid Konstuniversitetets Teaterhögskola. Utbildning i ljusdesign och ljud på universitetsnivå fyllde 30 år förra året i Finland.

Bildkonststuderande fick chansen att skaffa sig erfarenhet av planeringen av offentliga konstverk förra hösten. Inom studiehelheten om offentlig konst skapade studerande konstverk till olika utrymmen, varav några var till och med utomlands.

”Under kursen gick vi igenom hela processen kring offentlig konst i form av föreläsningar, workshoppar och handledning. Vid tävlingar följde vi samma format som tillämpas vid normala konsttävlingar – dock med det undantag att studenterna fick handledning och kunde se hur sina studiekamraters projekt framskred”, berättar Päivi Takala, lektor i måleri.

Ett av tävlingsobjekten på kursen var Barnsjukhusets parkeringshall, och vinnaren blev Arja Kärkkäinen. Kärkkäinens väggmålning Merimetsä kommer att pryda väggarna av parkeringshallen 2018. Andra samarbetspartner på kursen utöver Barnsjukhuset var Nylands sjukhusvårdsdistrikt (HNS), Finlands ambassad i Mexiko samt Statens konstkommission.

HUR BLIR ETT OFFENTLIGT KONSTVERK TILL?

Arja Kärkkäinen: Merimetsä

Ä N D R I N G %R E S U LTAT R Ä K N I N G

UKM-BASFINANSIERING

D E N E G E N T L I G A V E R KS A M H E T E N S I N T Ä K T E R

P L AC E R I N G SV E R KS A M H E T E N S I N T Ä K T E R

Ö V E R - / U N D E R S KO T T

TOTALINTÄKTER

TOTALKOSTNADER

P E R S O N A L KO ST N A D E R

LO K A L H Y R O R O C H Ö V R I G A LO K A L KO ST N A D E R

Ö V R I G A KO ST N A D E R

AV S K R I V N I N G A R

NYCKELTAL

Å R S V E R K E N

L Ä R A R E , T I M U N D E RV I S N I N G O C H F O R S K A R E T O TA LT

Ö V R I G P E R S O N A L T O TA LT

P E R S O N A L E N T O TA LT

KONSTUNIVERSITETETS PERSONAL (ÅRSVERKEN)



28 29

2015

55

979

55

824

2014

48

1116

2013

53

1205

2016

1517

2015

13321361

1120

20142013 2016

207177193 180

68

1807

2014

80

1958

2013

95

2048

2016

56

1747

2015 2015

318

4243

300

3751

2014

321

4435

2013

328

4585

2016

T O T.DOKTORSEXAMINAH Ö G R E E X A M I N AL Ä G R E E X A M I N A

U N G D O M S U T B I L D N I N G ( S I B E L I U S -A K A D E M I N )

ANTAL STUDERANDE

B I L D KO N STA K A D E M I N

S I B E L I U S -A K A D E M I N

T E AT E R H Ö G S KO L A N




G R U N D E X A M E N S ST U D E R A N D E ( I N S K R I V N A )

FORSKARSTUDERANDE ( I N S K R I V N A )

2928

2 0 1 42 0 1 3

1 2 39

1 76 8

2 1 7

1985

1 78 5

2 0 8

1 05

1993

1 7 7 9

2 05

9 9

1984

1 824

2 1 5

2039

11 9 6 1 2 0 6

32 2 32 5 3 0 23 0 2

4 4 3 5 3 03 3

1 2 2 2

1 3 8 1 5 5 1 471 4 8

2 63 247 2 7 12 61

3 3 2 7 282 7

2 0 1 62 0 1 5

ANTAL EXAMENSSTUDERANDE TOTALT ( INSKRIVNA)

2 67

5 3

1 4 8

6 6

2 2

1 81

283

2 05

24 24 3 2 57 2 5 5,7

1 5 2 9 4 4 4 2,0

-2 1 5 6 1 61 1 5 5,0

11 5 8 5 2 5 8,7

6 2 0 2 1 2 1,0

1 1 89 1 8 4 1 8 4 ,7

83 2 5 6 2 3 4 2 57,7

5 2 1 8 1 8 8 2 0 3,7

24 3

3 8

1 5 0

5 5

1 6

1 8 0

2 0 0

2 0 0

11 0 %

1 39 %

9 9 %

1 2 0 %

1 3 8%

1 0 1 %

1 42 %

1 0 3%

6 6

1 4 8

5 3

2

1 6

4

1 0 5

2 9 0

75

37

1 2 6

1 8

%

2 0 1 52 0 1 4 2 0 1 6

3 0

4 4

11 0

1 61

4 4

5 2

1 8 4

2 57

2 6,7

4 2,0

11 7,3

155,0

4 0,7

5 8,7

1 8 4 ,7

2 5 5,7

32

2 9

11 6

1 5 6

41

5 8

1 89

24 3

1 8

5 3

1 2 6

1 4 8

37

6 6

1 81

2 67

2

1 5

4

2 1

2,7

1 4 ,7

3,7

2 1,0

2

1 3

5

2 0

4

1 6

2

2 2

G E N O M S N I T T 2 0 1 4 – 2 0 1 6

1 0 09 6

267 22 470181TOTALT

EXAMINA OCH STUDERANDE

EXAMINA 2016

EXAMINA OCH STUDERANDE

U T B I L D N I N G I N O M B I L D KO N ST

U T B I L D N I N G I N O M M U S I K

U T B I L D N I N G I N O M T E AT E R O C H D A N S

U K M : S K VA N T I TAT I VA M Å L 2 0 1 3 - 2 0 1 6

R E S U LTAT 2 0 1 6



M Å L / Å R

S K I L L-N A D

GENOMSNITT 2 0 1 4 - 2 0 1 6

D O K T O R S E X A M I N A

L Ä G R E H Ö G S KO L E E X A M I N A

A N TA L U T BY T E S ST U D E N T E R

UTLÄNDSKA EXAMENSSTUDERANDE*

* I N S K R I V N A

H Ö G R E H Ö G S KO L E E X A M I N A







T O TA LT ( M Å LS Ä T T N I N G 1 8 0 / Å R )




T O TA LT ( M Å LS Ä T T N I N G 24 3 / Å R )




T O TA LT ( M Å LS Ä T T N I N G 1 6 / Å R )

L Ä G R E H Ö G S KO L E E X A M I N A

DOKTORSEXAMINA

H Ö G R E H Ö G S KO L E E X A M I N A

SÖKANDE OCH ANTAGNA

A N TAG N A

BILDKONSTAKADEMIN

A N TAG N A

S Ö K A N D E

TEATERHÖGSKOLAN KONSTUNIVERSITETET TOTALT

A N TAG N A

S Ö K A N D E

A N TAG N A

S Ö K A N D E

SIBEL IUS-AKADEMIN

S Ö K A N D E


Det konstnärliga lärdomsprovet som ingår i magisterexamen i teater- och danskonst är ett viktigt steg på vägen mot att bli konstnär. Vid Konstuniversitetet kan lärdomsprovet göras som en del av ett projekt där studerande från flera olika konstområden medverkar.

År 2016 genomfördes produktionen Paradiset som ett samarbete mellan magister-studerande i regi, ljusdesign, ljud och skådespelarkonst samt Aalto-universitetets magisterstuderande i teaterscenografi. Tre studerande gjorde den konstnärliga delen av sitt lärdomsprov i form av en pjäs som framfördes på Teaterhögskolan. Magisterstuderanden i regi Janne Pellinen tog sig en hel del friheter i sin tolkning av Dantes Den gudomliga komedin. Pjäsens sista del Paradiset berättar om Dantes resa i himlen mot tidens och rummets gräns. Enligt Pellinens finländska tolkning var paradiset ett idylliskt landskap med sommarstugan – och bastun, naturligtvis.

DANTE INSPIRERADE MAGISTERSTUDERANDE TILL EN NYTOLKNING

333332 3332

Akademin för en dialog med samhället i allt högre grad – något som vi hela tiden strävat till.

Dekan Maarit Ruikka på Konstuniversitetets Teaterhögskola gläds åt att dialogen med samhället ökat. Föreställningsverk-samhetens omfattning har ändå nått sin absoluta gräns på akademin.

ETT LIVLIGT ÅR PÅ FÖRESTÄLLNINGSFRONTEN

Teaterhögskolan satte ifjol upp ett rekordhögt antal teater- och dansföreställningar. Undervis-ningsteatern hade 42 premiärer, åtta fler än året innan. Dessutom tillkom sex andra premiärer i samarbete med bl.a. Teatteri Takomo, Viirus och Svenska Teatern.

”Att föreställningsverksamheten är så livlig är ett tecken på att akademin i allt högre grad för en dialog med samhället – något som vi hela tiden strävat till. Dansens och teaterns tillgänglighet har förbättrats med hjälp av anpassade dans-projekt och vår turnéverksamhet”, konstaterar dekan Maarit Ruikka.

Lavat auki!-turnén har gästat fyra olika stads teatrar, denna gång med föreställningen Kärpäset ja herrat av estniske Juhan Ulfsak. Föreställningen repeterades i både Tallinn och Helsingfors. Spelplatserna har utökats till att också omfatta museer. I samband med Helsing-fors Konstmuseum HAM:s Yayoi Kusama-ut-ställning producerade skådespelarstuderande en miniatyrpjäs som blev mycket populär. Teater-högskolan har dessutom påbörjat ett gemensamt projekt med Esbos EMMA-museum där grän-serna mellan museipedagogik och konstnärligt- pedagogiskt evenemang suddas ut.

”Tillväxten i antalet föreställningar inom huset har krävt att vi hittar nya utrymmen som lämpar sig för konstnärlig verksamhet. Läget har blivit lättare i och med vårt samarbete med olika aktörer, både inom det fria och det statligt understödda teaterfältet, men vi kan samtidigt konstatera att vi nu nått det maximala antal

premiärer som Teaterhögskolan klarar av”, säger Ruikka.

Utbildningssamarbetet utvecklades ytterligare med bl.a. en pilotstudiehelhet i digital visuell design tillsammans med Aalto-universitetet. Enligt Ruikka fördjupar helheten designutbild-ningen i performancekonst inom områden som bildtänkande och interaktiv teknologi.

Teaterhögskolan har påbörjat ett samarbets- och forskningsprojekt med den brasilianska teater-skolan Escola de Teatro i syfte att undersöka hur samhällsteater och communityteater utförs i bägge länderna. Utbildningsprogrammet i koreografi inbjöds till att gästa kulturcentret ZIL i Moskva. Tanken är att fortsätta det nya sam-arbetet i framtiden och på så vis främja utbytet mellan dessa olika organisationer och konstnärer inom den moderna dansen.

”Dessa exempel utgör helt nya möjligheter till samarbete och är därför betydelsefulla”, påpekar Ruikka ivrigt.

Dekanens år kulminerade i julfesten på Teater-högskolans torg, där korta presentationsvideor av alla utbildnings- och magisterprogram visa-des. Videoklippen kan nu ses på Teaterhögsko-lans webbsida.

”Vi fick se hela 15 videor efter varandra, och våra studerande hade stora roller i alla. Det var otroligt glädjande att få se ett sådant svep av Teaterhögskolans mångsidiga verksamhet!” utbrister Ruikka till sist.

KONSTUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE 2016 TEATERHÖGSKOLANS ÖVERSIKT

3534 3534

GRÄNSÖVERSKRIDANDE FORSKNING

Konstuniversitetet stärker sin forskningsprofilering och har som mål att vara en föregångare inom inflytelserik forskning. Ett eget forsknings centrum kommer att inrättas för konstnärlig forskning, musikhistoria och konstfostran.

Konstuniversitetets mångsidiga forskningskompetens har goda framtidsutsikter tack vare profileringsfinansiering från Finlands Akademi. Konstuniversitetet syftar till att vara en före gångare och bedriva forskning med genomslag inom sina tre fokusområden, som är mu-sikhistoria, konstnärlig forskning och konstfostran. Varje profileringsområde kommer att få ett eget forskningscentrum. Samtidigt satsades på samarbetet över konstområden inom Re-searchHub-forskningsnätverket, och målet är att få gemensamma lokaler för verksamheten.

”Konstarterna fungerarar inte oberoende av varandra. Den nyligen beviljade finansiering-en kommer att skapa synergieffekter mellan centrumen. Den forskning som vi bedriver är redan nu av hög kvalitet, och det centrala är att stärka forskningens profil även på interna-tionell nivå”, sammanfattar prorektor Lauri Väkevä.

Väkevä, som valdes till universitetets första prorektor med ansvar för forskningen och doktorandutbildningen 2016, betonar vikten av att stärka Konstuniversitetets interna och externa nätverk och forskningskommunikation. Dessa teman nämns också i Konstuniver-sitetets nya strategi. Den mångsektoriella karaktären av forskning och doktorandutbild-ning, internationalisering och samhällspåverkan sammanflätas och tillsammans utgör en organisk del av Konstuniversitetet.

Till exempel på hösten förenade CERADA (forskningscentret för konstfostran vid Konst-universitetet), ArtsEqual-projektet och Hollo-institutet sina krafter och arrangerade en internationell konferens vid namn Arts without Borders, som fokuserade på att disku tera vilka möjligheter och utmaningar som finns inom konstartsöverskridande verksamhet. Hur kunde man se förbi de professionella gränserna och spänningsförhållandet mellan det traditionella och det moderna?

Ett särskilt bra exempel på ett forskningssamarbete som baserar sig på vetenskaplig forsk-ning och gränsöverskridande medverkan är just ArtsEqual-projektet, som är både natio-nellt och internationellt unikt när det gäller samhällelig relevans och flervetenskaplighet. Projektet sysselsätter över 70 forskare, och det har framgångsrikt uppfyllt både sina kvalitativa och kvantitativa delmål.

Forskningsnätverket för konst och teknologi lade grunden för tvärkonstnärliga och -vetenskapliga forskningsprojekt. Forskare och konstnärer som arbetar i gränslandet mellan konst och teknologi träffades på ett symposium med rubriken Art as Technology.

”Symposiet fick entusiastisk respons. Det en dag långa evenemanget sam-lade ett femtiotal åhörare på WHS Teatteri Union i Helsingfors. Dagen var fullpackad med program och diskussionen pågick länge och intensivt”, berättar tonsättaren Otso Lähdeoja, forskare inom digital konst.

Konstuniversitetet och de nordiska partnerinstitutionerna lade ner ett stort antal arbetstimmar på förberedelser av Forskningspaviljongen som kommer att uppföras i samband med Venedigbiennalen. ”Det har inte alltid varit lätt att samordna riktlinjer och arbetssätt, men jag tycker att Forsk-ningspaviljongen har varit av största vikt med tanke på det allt mer omfat-tande, långsiktiga samarbetet. Vi har lärt oss att göra saker tillsammans”, berömmer Lähdeoja, som medverkar i projektet.

Ledningsgruppen för doktorandutbildningen och forskningen omorgani-serades och fick omdefinierade uppgifter så att dess sammansättning och ansvarsområden bättre motsvarar de nuvarande målen och ledarskapet. Akademiernas fyra doktorandskolor fortsätter att utveckla sin doktorand-utbildning. Utexaminerade doktorer har erbjudits möjligheten att få aka-demisk handledning i frågor om karriärplanering och projektkoordination och hur man kan hitta finansieringskällor. Konstuniversitetet har deltagit aktivt i den nordiska sommarskolan för doktorandutbildning, Summer Academy for Artistic Research, som arrangerades senast i Tromsö. Under veckan bekantade sig konstnär-forskare från olika konstområden med var-andras forskningsprojekt och verk och arbetade med gemensamma teman.

Antagningsprocessen av nya doktorander utvecklades genom att införa ett elektroniskt verktyg som underlättar och standardiserar processen. Samarbetet utvecklas även med utexaminerade studenter, och verksam-het för doktoralumner ordnades aktivt. Kontakt med alumnnätverket hjälper Konstuniversitetet att utveckla sina aktiviteter till exempel genom

KONSTUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE 2016 FORSKNING OCH DOKTORANDUTBILDNING

3736 3736

Aktiv diskussion om forskning

Några av Konstuniversitetets konferenser och seminarier 2016:

• Liturgical Organ Music and Liturgical Organ Playing in the Long 19th Century-konferensen 20–22.1

• Sibelius-Akademins forskningsdagar 17–18.3

• Arts without Borders-konferensen 19–22.10

• Seminarium om kantelepedagogik 28–30.10

• Residencies Reflected-symposiet 16–18.11

• Folkmusikforskarnas symposium II 28–29.11

• Bildkonstakademins forskningsdagar 12–14.12

• Art as Technology-symposiet 15.12

Varje människa har rätt att få uppleva konst och att uttrycka sig själv, vilket är en av de utgångspunkter som projektet ArtsEqual tar för forskningen om konstens jämlikhets- och välbefinnandeeffekter.

Utöver forskningsresultat leder projektet till praktiska åtgärdsrekommendationer avsedda för olika målgrupper. På så sätt kan ArtsEqual-projektets forskning ha en omfattande påverkan på beslutsfattande och därmed samhället.

Till exempel hösten 2016 publicerades en åtgärdsrekommendation som behandlade grundläggande kulturella rättigheter och välbefinnande i samband med social- och hälsovårdsreformen. Rekommendationen riktade sig till beslutsfattare på kommun- och landskapsnivå, och den har väckt en välbehövlig diskussion om temat. Rekommendationen håller på att införas bland annat i Birkaland och inom Södra Savolax landskapsförbund. ArtsEqual-projektet koordineras av Konstuniversitetet och finansieras av Rådet för strategisk forskning vid Finlands Akademi.

KONSTENS EFFEKTER PÅ VÄLBEFINNANDE LYFTS FRAM

samarbetet med stiftelser. För att främja utbyte av idéer ordnades ett evenemang för utexaminerade doktorer på hösten.

Ett steg mot större medvetenhet om Konstuniversitetets projekt och publiceringsverk-samhet togs när universitetet deltog med sin egen avdelning i Helsingfors bokmässa. Universitetets forskningspublikationer når en hel del människor även på webben, och förra året var antalet enskilda nedladdningar 48 500 i Konstuniversitetets publikations-arkiv Helda och 185 000 i Sibelius-Akademins eThesis-databas.


3938 3938

Vad är konstnärlig forskning och vilka utmaningar och styrkor har den i den akademiska världen? Vilka perspektiv kan en konstnär-forskare föra in i diskussionen om konst och samhället? Inspirerade av dessa frågor sammanställde Bildkonstakademins doktorander Henna-Riikka Halonen, Jaana Kokko, Anni Laakso och konstnärsgruppen Saa sanoa -tuotanto en utställning med namnet Aukkoja ja katkoksia på Bildkonstakademins Exhibition Laboratory i oktober–november 2016.

Saa sanoa -tuotanto utforskar konstnärskapet i samhällskonst. Vem är verkets upphovsman när konst skapas i en grupp? Den här frågan togs upp under utställningen på många sätt, bl.a. genom för allmänheten öppna stadspromenader som behandlade interaktionen mellan stadsrummet och dess medanvändare. På promenaderna skapades nya stadsdelsberättelser.

”Att ha någon som Okwui Enwezor besöka vår akademi var en unik upplevelse. Ett sådant evenemang skapar riktigt höga förväntningar, och det var överväl digande och krävande att förbereda sig för det. En person av hans kaliber, någon med internationellt rykte, inger respekt.

Jag kände mig väldigt hedrad när jag erbjöds chansen att visa ett av mina senaste projekt för honom och ha en utställning på Bildkonstakademins Tasku-galleri. Även om Enwezor hade ett snävt tidsschema och inte kunde tillbringa mycket tid här så ägnade han ett par minuter åt att kommentera våra verk och dela med sig av några exakta och konkreta insikter. Jag är tacksam för hans omtänksamhet och respekt för våra verk samt för hans intresse för att få veta vilken motivering som låg bakom mitt projekt. ––Konstgrafikstuderanden Inma Herrera fick chansen att presentera sina verk för kuratorn Okwui Enwezor, chef för Haus der Kunst i München, i samband med hans besök på Konstuniversitetet i januari 2016, när han höll en föreläsning i Keynote-föreläsningsserien som ordnas med stöd av Saastamoinenstiftelsen.

KONSTNÄR-FORSKARNAS PERSPEKTIV LYFTES FRAM

Vad betyder kosmopolitism inom musik? Hur har musikaliska influenser rest över nationella gränser under olika århundraden? När och var har populärmusik fått sin början? Och hurdan var kosmopolitism inom musiklivet under kalla kriget? Dessa frågor och många mer diskuterades i juni i Musikhuset där Sibelius-Akademin höll det fjärde internationella symposiet om musikhistoria för över 80 forskare från olika delar av världen.

Music History and Cosmopolitanism-symposiets sekreterare, universitetslektor Kaarina Kilpiö berättar att evenemanget befäste Sibelius-Akademins ställning som ett nationellt och internationellt kompetenscentrum för musikhistoria och relaterad forskning.

Keynote-talare var Brigid Cohen från New Yorks universitet, Mark Everist från Southamptons universitet och Franco Fabbri från Turins universitet.

FORSKARNA FÖRDJUPADE SIG I KOSMOPOLITISM



4140 4140

60

34

8

23

25

102

150

51

364

174

30 24 47

322 365 717

155 153 135

2 0 1 3

2 0 1 6

2 0 1 4

82

33

12

48

32

127

207

37 64

50 27

12 13

47 35

35 32

99 104

181 171

2 0 1 3 2 0 1 4 2 0 1 5

2 0 1 5 2 0 1 6

46 31 90 42

188 207 251 277

823 745 883 1218

* I siffran från år 2016 ingår alla offentliga konserter arrangerade av Sibelius-Akademin. Sifforna från perioden 2013–2015 inkluderar inte bl.a. studerandematinéer.

25 27 34 42

9 4 10 8

Karakteristiskt för konstnärlig forskning är att den ofta sträcker sig utanför den akademiska miljön. Med hjälp av scenkonst till exempel kan forskning införas i offentliga utrymmen mitt i samhället.

Konstuniversitetets Teaterhögskolas projekt ”How to do things with performance” bidrar till den aktuella diskussionen om konstnärlig forskning, föreställningens filosofi och performativitet samt föreställningsforskning. Finlands Akademi beviljade projektet finansiering på nästan en halv miljon euro för en fyraårsperiod.

Forskningsgruppen leds av Annette Arlander, och den består av forskare Hanna Järvinen, Pilvi Porkola och Tero Nauha. Var och en av gruppens medlemmar närmar sig begreppet föreställning ur sitt eget perspektiv men också genom samverkan och gemensamt funderande och skrivande.

FÖRESTÄLLNINGEN SOM VERKTYG FÖR FORSKNING

Pilvi Porkola: Kirjastoesseet

OFFENTLIG KONSTNÄRLIG VERKSAMHETUTSTÄLLNINGAR (BILDKONSTAKADEMIN)

KONSERTER (SIBELIUS-AKADEMIN)*

BESTÄLLNINGSKONSERTER (SIBELIUS-AKADEMINS PROGRAMTJÄNST PRIMO)

SAMARBETSPRODUKTIONER: FÖRESTÄLLNINGAR (TEATERHÖGSKOLAN)

TEATER- OCH DANSFÖRESTÄLLNINGAR (TEATERHÖGSKOLAN)

TOTALT

PREMIÄRER

PREMIÄRER

ENLIGT PUBLIKATIONSTYP

A - REFERENTGRANSKADE VETENSKAPLIGA ARTIKLAR

B - ICKE-REFERENTGRANSKADE VETENSKAPLIGA SKRIFTER

C - VETENSKAPLIGA BÖCKER (MONOGRAFIER)

D - PUBLIKATIONER AVSEDDA FÖR EN YRKESGRUPP

E - PUBLIKATIONER FÖR ALLMÄNHETEN

VETENSKAPLIGA PUBLIKATIONER TOTALT

PUBLIKATIONER TOTALT

PUBLIKAT IONER

KONSTUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE 2016 OFFENTLIG KONSTNÄRLIG VERKSAMHET / PUBLIKATIONER

4242

SCENARIO

42

SAMHÄLLETS FRAMGÅNGSSKAPARE

Under de senaste åren har Konstuniversitetet byggt broar till näringslivet, organisationer och stiftelser. Styrelseordförande Karri Kaitue, varför är det viktigt med samarbetet?

”Vi måste förbereda oss på att den statliga finansieringen kommer att minska – fast inte på ett dramatiskt sätt – och vi måste ordna en del av finansieringen själv”, säger Kaitue, styrelse-ordförande sedan 2015.

”Men det handlar inte bara om medelin-samlingen utan också om att öka vår synlighet, eftersom vi tycker att konstutbildningen har något att erbjuda hela samhället och kreativitet behövs överallt. Dessutom är det viktigt att ha en stark närvaro i alla våra nätverk, eftersom vi är ett ungt universitet som inte ännu är allmänt känt.”

Kaitue kommenterar att konstutbildningen säkerställer att universitetet går i spetsen för utvecklingen även i framtiden. Därför kan den inte stå högst upp på nedskärningslistan, inte ens i svåra tider. Konstnärens ställning i samhället håller också på att förändras.

”Antalet offentligt finansierade arbetsplatser kommer tyvärr att minska, och konstnärerna är allt oftare tvungna att sysselsätta sig själva. Jag

tror att en allt större andel av våra studerande kommer att arbeta också utanför de traditionella konstbranscherna i fortsättningen. Samhället har kanske ännu inte en fullständig bild av vad konstnärerna är kapabla till.”

Konstuniversitetet har i alla fall goda förutsätt-ningar att ha framgång trots brytningstiden inom universitetssektorn.

”Vi har klarat oss mycket bra i både nationella och internationella utvärderingar, vi är den mest eftertraktade studieplatsen bland de studerande och vårt universitet har också internationell dragningskraft – vi har alltså en fantastisk grund att bygga vidare på för att bli ledande inom vårt eget område”, betonar Kaitue.

Konstuniversitetet har utvecklats under de senaste åren inom många olika områden. När det gäller byggandet av en gemensam identitet har universitetet fortfarande en lång väg kvar att gå, och detta är något som den nuvarande och kommande styrelsen måste fokusera på.

”Mycket har redan gjorts, men mycket återstår att göra. Vårt mål är att de studerande ska se oss som ett eftertraktat, ekonomiskt starkt topp universitet med ett gott nationellt och inter-nationellt rykte.”

P R O R E K T O R E R E K O N O M I D I R E K T Ö R P E R S O N A L D I R E K T Ö R D E K A N E R J U R I S T

GEM

ENSA

MM

A TJ

ÄNST

ER

STYRELSE

REKTOR

L E D N I N G S G R U P P

UNIVERSITETSKOLLEGIET

B I L D K O N S T A K A D E M I N S I B E L I U S - A K A D E M I N T E A T E R H Ö G S K O L A N

Ö P P E T C A M P U S B I B L I O T E K R E S E A R C H H U B

TEXTEREevastiina Aho, Päivi Brink, Henna Kontusalmi, Anna-Elina Matilainen, Maria Mäkelä, Mirva Niemi, Karoliina Pirkkanen, Minna Takkunen, Leena Virtanen, Elisa Ylinen

BILDERJussi-Pekka Aukia, Miklos Gaál, Wilma Hurskainen, Veikko Kähkönen, Arja Kärkkäinen, Lauri Lundahl, Kristine Matilainen, Mikko Mällinen, Katri Naukkarinen, Jari Neuvonen, Joel Nykter, Karoliina Pirkkanen, Petri Summanen, Jonna Tolonen, Heikki Tuuli

REDAKTIONEevastiina Aho, Anna-Elina Matilainen, Maria Mäkelä, Elisa Ylinen

ÖVERSÄT TNINGJoanna Nylund, Minna Salomaa

GRAFISK FORMGIVNINGBOND

L AYOUTUnigrafia

INNEHÅLLTaideyliopisto ja Otavamedia OMA

TRYCKERIUnigrafia

KONSTUNIVERSITETET, PL 1, 00097 Taideyliopisto© KONSTUNIVERSITETET 2017www.uniar ts.f i

ORGANISATION

Documents

KONSTUNIVERSITETETS ÅRSBERÄTTELSE 2016anpassar sig till nya behov. År 2016 infördes temabaserad undervisning vid Konstuniversitetets Bildkonstakademi. Teman blev nymaterialism,