Upload
others
View
3
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Rapport
2011:17
Konsumentkunskap i grundskolanEn analys av läromedel med utgångspunkt i Lgr11
2 (85)
Konsumentinnehåll i läromedel
Konsumentverket 2011
Projektledare: Malin Lindquist Skogar
3 (85)
Förord Konsumentverket har som myndighet, tillsammans med övrig offentlig
förvaltning, inte minst lärare och personal inom skolan, ett ansvar för att
barns rätt till kunskap och information uppfylls.
Konsumentverket har en lång tradition av att ta fram skolmaterial inom
ämnesområden som hushållsekonomi, reklam och konsumenträtt.
Konsumentverket följer också löpande hur konsumentfrågorna ryms i
läroplanen och samverkar även med myndigheter i Norden och Estland för
att stärka konsumentfrågornas ställning i undervisningen. Myndigheterna
menar gemensamt att det är viktigt att konsumentfrågorna tydligt integreras
i skolans läroplaner och att de läroböcker och skolmaterial som används tar
upp konsumentrelaterade frågeställningar ur olika perspektiv (Att undervisa
om konsumentkompetens – en strategi för konsumentutbildning, TemaNord
2010:569). I de fall detta saknas kan Konsumentverket initiera
kompletterande materialprojekt.
För att undersöka i vilken utsträckning konsumentfrågorna presenteras i
grundskolans läromedel fick Ulrika Bergstand, ämnesexpert för kursplanen
i Hem- och konsumentkunskap, Lgr11, och studerande inom Master-
programmet i didaktik, i uppdrag att utföra föreliggande läromedelsanalys.
Ulrika Bergstrand har varit ansvarig för insamling av material, närläsning
samt analys och ansvarar därmed för läromedelsanalysens innehåll och
slutsatser. Arbetet har genomförts i dialog med projektledaren Malin
Lindquist Skogar, Konsumentverket.
Konsumentverket riktar ett tack till förlagen Bonnier Utbildning (numera
Sanoma Utbildning), Gleerups, Liber, Natur & Kultur och Interskol som
alla generöst gett författaren tillgång till aktuella läromedel.
Karlstad den 2 december 2011
4 (85)
1 Sammanfattning En viktig förutsättning för att öka elevers kunskap om konsumentfrågor är
att de läromedel och skolmaterial som används i skolan tar upp frågor om
till exempel ekonomi, reklam och konsumenträtt. Konsumentverket har låtit
göra en läromedelsanalys, för att undersöka i vilken utsträckning läromedel i
grundskolan tar upp olika aspekter inom konsumentområdet. Analysen har
även velat undersöka hur väl böckernas innehåll stämmer med Läroplanen
för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011, Lgr11 (Skolverket
2011) när det gäller frågor som rör konsumtion.
Läromedelsanalysen, som redovisas i föreliggande rapport, ger lärare och
andra intresserade en översikt över vilka böcker som kan användas i
konsumentundervisningen. Rapporten visar också hur man utifrån
läroböcker och Lgr 11 kan samarbeta ämnesövergripande med frågorna.
Rapporten kan även vara ett inspel till läromedelsproducenter och andra
intressenter när det gäller behov av nyproduktioner och uppdateringar.
Analysen fokuserar på följande ämnen: Biologi, Geografi, Hem- och
konsumentkunskap, Kemi, Matematik, Samhällskunskap och Svenska, i
årskurs 1–9. 100 titlar inom dessa ämnen har analyserats. De förlag som
deltagit med läromedel i studien är Bonnier Utbildning (numera Sanoma
Utbildning), Gleerups, Liber, Natur & Kultur samt Interskol. Med några
undantag, är de läromedel som ingått i studien nyreviderade till Lgr11.
Kunskapsområdet konsumentkunskap har definierats utifrån rapporten Att
undervisa om konsumentkompetens – en strategi för konsumentutbildning
(TemaNord 2010:569). Utgångspunkten har varit de två temana Hållbar
Konsumtion och Media och Teknologisk kompetens samt de fyra områdena
Hushållskompetens och delaktighet, Konsumenträttigheter och Skyldigheter,
Marknadsföring och kommersiella media samt Privatekonomi.
Resultatet visar att det finns förutsättningar att undervisa om
konsumentfrågor i grundskolan. Både kursplanernas centrala innehåll och
de analyserade läromedlen ger stöd för detta. Resultatet visar också att:
Begreppet konsument har förstärkts i Lgr11 inom Geografi, ”var och
hur varor konsumeras”, och inom Biologi, ”att som konsument bidra
till en hållbar utveckling” (Skolverket, 2011a).
Hem- och konsumentkunskap är det ämne som har flest direkta
konsumentkunskapsskrivningar i Lgr11
Matematik är det enda ämne som har endast har indirekta
skrivningar i Lgr11.
5 (85)
Läromedlen många gånger har mer konsumentinnehåll än vad
centrala innehåll i Lgr11 föreskriver.
Konsumentfrågorna kan bli än mer framträdande i läromedel, till
exempel genom att de olika situationer som redan finns i böckerna
betraktas som konsumentkunskap och inte endast som
färdighetsträning.
Kommande läromedel behöver förstärka konsumentfrågorna, utifrån
det begränsade innehållet som finns i årskurserna 1–3, 4–6.
Hem- och konsumentkunskap endast har ett läromedel på marknaden
jämfört med det varierade utbud som finns inom andra ämnen från
både förlag och antal titlar.
Resultatet visar också att det finns förutsättningar för att arbeta med
ämnesövergripande undervisning utifrån centrala innehållets skrivningar
och med inspiration av denna studies övergripande teman och integrerade
områden (TemaNord 2010:569):
Tema Hållbar konsumtion har i denna analys ämnesövergripande
innehåll inom de flesta av de ämnen som ingår i studien.
Temat Media och teknologisk kompetens är ett område som kan
utvecklas, särskilt med innehåll om Internet och källkritik.
Matematik, med centralt innehåll om vardagliga situationer, är
ett ämne som lämpar sig väl för att vidareutveckla inom området
Privatekonomi.
Slutligen är Hushållskompetens och delaktighet det område som
knyter an till alla ämnens läromedel och utmaningen är att utveckla
dessa situationer till att bli än mer framträdande inom
konsumentkunskap.
6 (85)
2 Abstract To develop knowledge among pupils within the field of consumer
education, it is important that textbooks and teaching materials are
covering areas such as private economy and consumer rights. The Swedish
Consumer Agency has initiated this textbook analysis, to examine to what
extend textbooks written for compulsory school are covering consumer
issues. Also, the analysis has compared the content with the new writings
in Curriculum for the Compulsory School System, the Pre-School Class
and Leisure-time Centre from 2011, (The Swedish National Agency
for Education, 2011a), relating to consumer education.
The report gives teachers and other interested an outline of useful school
material within the field of consumer education. The report gives also a
picture of how school books and syllabus can support an interdisciplinary
consumer education. Finally, the report can be an inspiration for school
book producers, as it points out which consumer areas that are covered
and what is missing.
The following subjects have been analysed: Biology, Geography,
Home- and Consumer studies, Chemistry, Mathematics, Social studies
and Swedish. 100 titles have been analysed. The publishers which have
been used in the study are: Bonnier Utbildning (now Sanoma Utbildning),
Gleerups, Liber, Natur & Kultur and Interskol. The textbooks which were
included in the study are newly modified for the new curricula from 2011,
but a sample of textbooks from 2008 has also been used.
In this report, the content of consumer education has been defined according
to the report Teaching Consumer Competences a Strategy for Consumer
Education (TemaNord 2010:569). The content is categorized into two
themes, Sustainable Consumption and Media and Technological Literacy,
and four fields, Home management and Participation, Consumer Rights and
Responsibilities, Marketing and Commercial Media and Personal Finances.
The report found that there are contents of consumer issues in the
compulsory school, both in the core content of different syllabus and in
the textbooks. More results are as follows:
The expression “consumer” has been reinforced in the new
curriculum within Geography, “where and how products are
consumed”, and in Biology, “as a consumer contribute to sustainable
development” (The Swedish National Agency for Education, 2011a).
7 (85)
Home- and Consumer study is the subject with the most direct
writings on consumer issues.
Mathematics is the only subject which exclusively has an indirect
content.
It was shown that many textbooks had a greater content of consumer
issues than prescribed in the core content in the new curriculum from
2011.
The analysis concludes that consumer issues could become even
more prominent in teaching materials, for example the different
situations used in textbooks could be seen as learning of consumer
issues instead of simply exercises for the subject.
The analysis does also emphasize the need of consumer issues to be
reinforced in future teaching materials, based on the limited content
for the years 1–3, 4–6.
Home- and Consumer study have just one textbook on the market,
compared with the varied supply in other subjects of both titles and
publishers.
There are good conditions to work interdisciplinary from the writings in the
core content and with inspiration from this study’s general themes and fields
(2010:569):
The theme Sustainable Consumption has in the analysis an
interdisciplinary content in most of the subjects which were
included.
The second theme Media and Technological Literacy is an area
which can be developed, especially with a content regarding internet
and sources criticism.
Mathematics, with a core content concerning everyday situations,
has potential to be developed within the field Personal finances.
Finally, Home Management and Participation is the field which
connects to all subjects in teaching materials. The challenge is to
develop these so they are noticed as consumer issues.
8 (85)
Innehållsförteckning
3 Inledning .................................................................................. 11
4 Konsumentkunskap ................................................................ 13
4.1 Hållbar konsumtion .................................................................. 14
4.2 Media och teknologisk kompetens .......................................... 14
4.3 Hushållskompetens och delaktighet ....................................... 15
4.4 Konsumenters rättigheter och skyldigheter ........................... 15
4.5 Privatekonomi ........................................................................... 15
4.6 Marknadsföring och kommersiella medier ............................. 16
5 Genomförande och metod ...................................................... 17
5.1 Valda ämnen ............................................................................. 17
5.2 Lgr11 ......................................................................................... 17
5.3 Läromedel och förlag ............................................................... 18
5.4 Läsanvisningar och avgränsningar ......................................... 19
6 Konsumentkunskap i Lgr11 ................................................... 21
6.1 Hållbar konsumtion .................................................................. 22
6.2 Media och teknologisk kompetens .......................................... 25
6.3 Hushållskompetens och delaktighet ....................................... 25
6.4 Konsumenträttigheter och skyldigheter ................................. 26
6.5 Marknadsföring och kommersiella medier ............................. 27
6.6 Privatekonomi ........................................................................... 28
7 Konsumentkunskap i läromedel ............................................ 31
7.1 Biologi ....................................................................................... 31
7.1.1 Bi – Hållbar konsumtion ....................................................... 32
7.1.2 Bi – Hushållskompetens och delaktighet ............................. 33
7.2 Geografi ..................................................................................... 34
7.2.1 Ge – Hållbar konsumtion ..................................................... 34
7.2.2 Ge – Hushållskompetens och delaktighet ............................ 37
7.2.3 Ge – Hållbar konsumtion ..................................................... 37
7.3 Hem- och konsumentkunskap ................................................. 40
7.3.1 Hkk – Hållbar konsumtion .................................................... 40
7.3.2 Hkk – Media och teknologisk kompetens ............................. 42
7.3.3 Hkk – Hushållskompetens och delaktighet ........................... 43
7.3.4 Hkk – Konsumenters rättigheter och skyldigheter ................ 44
9 (85)
7.3.5 Hkk – Marknadsföring och kommersiella medier .................. 45
7.3.6 Hkk – Privatekonomi ............................................................ 45
7.4 Kemi .......................................................................................... 46
7.4.1 Ke – Hållbar konsumtion ...................................................... 46
7.4.2 Ke – Hushållskompetens och delaktighet ............................ 48
7.5 Matematik .................................................................................. 48
7.5.1 Ma – Hushållskompetens och delaktighet ............................ 49
7.5.2 Ma – Privatekonomi ............................................................. 49
7.5.3 Ma – Hushållskompetens och delaktighet ............................ 50
7.5.4 Ma – Marknadsföring och kommersiella medier ................... 50
7.5.5 Ma – Privatekonomi ............................................................. 50
7.5.6 Ma – Media och teknologisk kompetens .............................. 51
7.5.7 Ma – Hushållskompetens och delaktighet ............................ 51
7.5.8 Ma – Marknadsföring och kommersiella media .................... 52
7.5.9 Ma – Privatekonomi ............................................................. 52
7.6 Samhällskunskap ..................................................................... 53
7.6.1 Sh – Marknadsföring och kommersiella medier ................... 54
7.6.2 Sh – Privatekonomi ............................................................. 54
7.6.3 Sh – Hållbar konsumtion ...................................................... 55
7.6.4 Sh – Media och teknologisk kompetens ............................... 55
7.6.5 Sh – Hushållskompetens och delaktighet ............................ 55
7.6.6 Sh – Konsumenträttigheter och skyldigheter ........................ 57
7.6.7 Sh – Marknadsföring och kommersiella medier ................... 57
7.6.8 Sh – Privatekonomi ............................................................. 58
7.7 Svenska ..................................................................................... 60
7.7.1 Sv – Hushållskompetens och delaktighet............................. 61
7.7.2 Sv – Hushållskompetens och delaktighet............................. 61
7.7.3 Sv – Konsumenträttigheter och skyldigheter ........................ 62
7.7.4 Sv – Marknadsföring och kommersiella medier.................... 62
7.7.5 Sv – Media och teknologisk kompetens ............................... 62
7.7.6 Sv – Marknadsföring och kommersiella medier.................... 62
8 Sammanfattning av resultatredovisning ............................... 64
9 Sammanfattande diskussion .................................................. 66
10 Slutsats .................................................................................... 70
11 Litteraturlista ........................................................................... 72
10 (85)
11.1 Biologi ....................................................................................... 73
11.2 Fysik .......................................................................................... 73
11.3 Geografi ..................................................................................... 74
11.4 Hem- och konsumentkunskap ................................................. 75
11.5 Historia ...................................................................................... 75
11.6 Kemi .......................................................................................... 76
11.7 Matematik .................................................................................. 76
11.8 Religion ..................................................................................... 78
11.9 Samhällskunskap ..................................................................... 78
11.10 Svenska .................................................................................... 79
11.11 Teknik ....................................................................................... 81
Bilaga 1: Konsumentskrivningar i centralt innehåll grupperade
efter ämnen, Lgr11 ......................................................................... 82
11 (85)
3 Inledning De dokument som den svenska grundskolan har att förhålla sig till är
Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011, i
fortsättningen kallad Lgr11(Skolverket, 2011a). I samband med avsnittet
om skolans uppdrag betonas att det för skolan är en viktig uppgift att ge
överblick och sammanhang. ”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet,
nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva egna idéer och lösa
problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla
sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra”
(a.a. s 11). Detta är viktigt inte minst när det gäller konsumentutbildningen
i skolan. I konsumentundervisningen är det centralt att eleverna utvecklar
förmågan att se sammanhang, att ha självförtroende och att både själv-
ständigt och tillsammans med andra ha möjlighet att lösa de problem som
de kan ställas inför. Värdet av sammanhang och helhet betonas som ett
centralt område även under avsnittet Rektorns ansvar (a.a. s 12). Avsikten
är att undervisningen ska bedrivas på ett sådant sätt att eleverna kan
uppfatta kunskapsområden, såsom konsumentfrågor, som en helhet.
I detta sammanhang betonas värdet av att integrera olika ämnen i
ämnesövergripandekunskapsområden.
- Undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får
möjlighet att uppfatta kunskapsområden som en helhet.
- I undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande
kunskapsområden, exempelvis miljö, trafik, jämställdhet,
konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol
och andra droger (Skolverket, 2011a, s 19).
Denna ansats ligger helt i linje med både OECDs rekommendationer
om konsumentutbildningen i skolan (Consumer education. Policy
recommendation of the Committee on Consumer Policy, 2009) samt
rapporten Att undervisa om konsumentkompetens – en strategi för
konsumentutbildning (2010:569, s 12) som författats gemensamt av
konsumentmyndigheterna i Sverige, Norge, Finland och Estland .
Båda dessa dokument framhåller att konsumentutbildning tydligare
behöver integreras i skolans läroplaner:
… genom att införliva utbildningen i bredare inlärningsprojekt som spänner
över flera ämnen och kunskapsområden eller genom att erbjuda sådan
utbildning som ett självständigt ämne. I båda fallen bör man se till att
samordna relevanta policydokument och skapa miljöer som fängslar lärares
och elevers intresse (TemaNord, 2010:569, s 12).
12 (85)
En viktig förutsättning för att öka elevernas intresse och kunskap för
konsumentfrågor är att frågorna lyfts fram i de läromedel och skolmaterial
som står till buds.
I föreliggande rapport genomförs en läromedelsanalys av ett urval av
tillgängliga läroböckerna inom ett antal valda ämnen i grundskolan.
Analysen syftar till att se i vilken utsträckning böckerna speglar
konsumentfrågorna, samt hur väl böckernas innehåll stämmer med
intentionerna i Lgr11 i frågor som rör konsumtion.
Rapporten har för avsikt att ge verksamma lärare en översikt över vilka
böcker som kan användas i konsumentundervisningen och kan, i form av
sin översikt, bidra till samarbete över ämnesgränserna. Rapporten kan
även vara ett inspel till läromedelsproducenter och andra intressenter när
det gäller behov av nyproduktioner och uppdateringar.
Liknande läromedelsanalyser har tidigare genomförts i Finland (Kuoppa-
Alho & Mäntylä, 2008) och Norge (Moéll Pedersen, 2009). I den finska
studien framkom att läromedlen inte svarar upp mot de mål som finns i
kursplanerna samt att det finns allt för lite utbildningsmaterial för konsu-
mentundervisning för yngre åldrar. I den norska studien framhölls att det
är positivt att konsumentfrågorna i kursplanerna är spridda över många
ämnen och att det möjliggör för temaveckor och ämnesövergripande arbete.
Rapporten vill ge svar på följande frågeställningar:
Var finns konsumentinnehåll i centralt innehåll i Lgr11?
I vilken utsträckning finns konsumentfrågorna belysta i tillgängliga
läromedel?
Överensstämmer läromedlens innehåll med det centrala innehållet i
kursplanerna i Lgr11?
Ger läromedlen goda förutsättningar för att undervisa
ämnesövergripande med konsumentfrågorna?
13 (85)
4 Konsumentkunskap För att genomföra analysen har det varit centralt att identifiera vad som
ryms inom kunskapsområdet konsumentkunskap. Detta har gjorts utifrån
rapporten Att undervisa om konsumentkompetens – en strategi för
konsumentutbildning (Tema Nord 2010:569). Rapporten definierar konsu-
mentområdet utifrån två övergripande teman och fyra ämnesorienterade
områden. De två övergripande temana är Hållbar konsumtion och Media
och teknologisk kompetens. Dessa två kan sedan integreras i fyra områden:
Hushållskompetens och delaktighet, Konsumenters rättigheter och
skyldigheter, Marknadsföring och kommersiella medier samt Privat-
ekonomi. De olika områdena och temana illustreras av bilden nedan:
Med hjälp av dessa teman och områden har det varit möjligt att tolka
vilka avsnitt i både kursplanerna och läromedlen som varit relevanta för
att förstå, avgränsa och innehållsmässigt bestämma vad som är att betrakta
som konsumentkunskap. Dessa teman och områden definierar konsument-
kunskap i vid bemärkelse, sett till vilka ämnesområden som berörs i
undervisningen.
14 (85)
I rapporten Att undervisa om konsumentkompetens – en strategi för
konsumentutbildning (TemaNord 2010:569) används begreppet
”konsumentkompetens” för att understryka att det inte endast handlar
att utveckla elevernas faktakunskaper, utan snarare betona deras förmåga
att som konsumenter vara kritiska, söka information och att utveckla
en handlingsförmåga. I föreliggande rapport används dock begreppet
konsumentkunskap genomgående, men med samma betydelse. Nedan
följer en kortare beskrivning av respektive tema och område.
4.1 Hållbar konsumtion
Syftet med temat Hållbar konsumtion är att göra eleverna
medvetna om konsumtionens betydelse i deras vardag och hur
deras val påverkar dem själva och deras omgivning. Eleverna
ska utveckla förståelse för en konsumtion som tar hänsyn till
naturen och biologisk mångfald. Temat syftar även till att
förstå betydelsen av en konsumtion som är både samhälls-
ekonomiskt effektiv utan att den står i konflikt med målet att
förbättra enskilda människors livsvillkor. En hållbar konsum-
tion relaterar också till en social och kulturell förståelse där konsumtionen
stärker en gemensam identitet, är rättvis och i harmoni med gemensamma
värderingar. Målet är ytterst att eleverna ska bli ansvarstagande medborgare
som handlar på ett sätt som bevarar framtida livsmiljöer. (TemaNord
2010:569, s 31)
4.2 Media och teknologisk kompetens
Idag, när så många köp och transaktioner sker via internet, är
konsumenternas förmåga att välja och använda teknik på ett
kritiskt sätt i olika situationer nödvändiga. Syftet med temat
Media och teknologisk kompetens är att öka elevernas
förståelse för mediernas och teknikens roll i (konsumtions)
samhället. Mediekompetensen å ena sidan syftar till elevens
förmåga att läsa, tolka och skapa texter med hjälp av olika
medier. Det handlar också om förmågan att använda media
med omdöme, att ha en mediekulturell förståelse, en förmåga att tänka
självständigt och att vara källkritiskt. Den teknologiska kompetensen å
andra sidan syftar till förmågan att snabbt anamma ny teknik, att förstå
nyttan med den och att ha förmågan att välja den teknik som bäst mot-
svarar de egna behoven. (TemaNord 2010:569, s 31f)
15 (85)
4.3 Hushållskompetens och delaktighet Ur ett konsumentperspektiv är hemmet är en central miljö,
eftersom många val görs utifrån varje familjs specifika
förutsättningar. Syftet med området Hushållskompetens och
delaktighet är att eleverna ska få en ökad förståelse för de
roller och ansvar som finns i ett hem. Eleverna ska utveckla
förmågan att vara förutseende, anpassa sig efter olika
omständigheter och kunna dela arbetsuppgifter. Hushålls-
kompetens och delaktighet handlar även om förmågan att
söka hållbara, alternativa sätt att agera i olika livssituationer. Ytterst
handlar det om att klara uppgifter i det dagliga livet, skapa ömsesidig
förståelse och tolerera olikheter. (TemaNord 2010:569, s 33)
4.4 Konsumenters rättigheter och skyldigheter
Konsumentlagstiftningen är till för att skydda konsumenternas
intressen. Att vara medveten om vilka lagar och förordningar
som gäller när man köper produkter och tjänster är därför en
nyckelkompetens för en konsument. Att utveckla kunskaper
i konsumentlagstiftning ger eleverna möjligheten att hantera
sina köp på ett ansvarsfullt sätt. Området betonar även konsu-
mentens skyldigheter. Detta innebär att eleverna ska utveckla
förmågan att själva bedöma säkerheten och kvaliteten på
produkter och tjänster och ta ansvar för att följa bruksanvisningar
och varningar. (TemaNord 2010:569, s 34)
4.5 Privatekonomi
Att ha en privatekonomisk kompetens innebär att ha förmågan
att handla ansvarsfullt och i enlighet med den personliga
ekonomiska situationen. Det handlar också om att kunna söka
och värdera information om hur man planerar och hanterar
hemmets behov. Syftet med området Privatekonomi är att
utveckla elevernas förmåga att hantera sin egen och sitt
framtida hushålls ekonomi. Ytterst är målet att eleverna ska
förstå vikten av att använda resurser på ett förnuftigt sätt så att
det finns en balans mellan intäkter och utgifter. Systemtänkande
och omdöme är viktiga inslag i privatekonomisk kompetens.
(TemaNord 2010:569, s 35)
16 (85)
4.6 Marknadsföring och kommersiella medier
Reklam och marknadsföring är en integrerad del av både
handel och massmedial kommunikation. Som konsument är
det viktigt att ha förståelse för marknadsföringens olika
former, metoder och miljöer. Området Marknadsföring och
kommersiella medier syftar till att öka eleverna förståelse för
reklamens mekanismer och att utveckla en medvetenhet om
deras egen roll i samspelet med företaget. Eleverna ska även
utveckla förmågan att kritiskt kunna bedöma informativt
innehåll i reklam och identifiera metoder för kommersiell
övertalning. (TemaNord 2010:569, s 36)
17 (85)
5 Genomförande och metod Läromedelsanalysen har genomförts i form av en kvalitativ textanalys,
där valda läromedel har närlästs för att identifiera i vilken utsträckning
de har haft ett konsumentrelaterat innehåll. Analysen innehåller även
komparativa moment, då innehållet har jämförts med relevanta konsument-
skrivningar i styrdokumenten i Lgr11. I analysen har de teman och områden
som beskrivits i ovanstående kapitel varit utgångspunkt när det gäller att
definiera och kategorisera konsumentkunskap i det analyserade materialet.
5.1 Valda ämnen
Analysen görs av kursplaneskrivningar och läromedel avsedda för
grundskolans ämnen. De stadier som studerats är årskurs 1–9. De ämnen
som analyserats är:
Biologi
Geografi
Hem- och konsumentkunskap
Kemi
Matematik
Samhällskunskap
Svenska
Analysen avgränsas till dessa ämnen, även om konsumentkunskap
förekommer i andra ämnen, t ex reklamanalyser inom ämnet Bild. Historia,
Religion, Fysik och Teknik har i begränsad omfattning studerats, men
det analyserades inte eftersom dessa ämnen saknar konsumentrelaterat
perspektiv i de tillgängliga läromedlen. Det är dock möjligt att tolka centralt
innehåll inom dessa ämnen till att gälla konsumentområdet till exempel
energifrågor, historiens betydelse för nutiden samt etiska dilemman i
riktning mot konsumentområdet.
5.2 Lgr11
I studien är Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
2011, Lgr11 (Skolverket, 2011a) det styrdokument som är utgångspunkt
för analysen. Vilket innehåll som läromedel i grundskolan har, påverkas
av varje ämnes centrala innehåll: ”Det centrala innehållet i kursplanen
anger vilket obligatoriskt innehåll som ska behandlas i undervisningen”
(Skolverket, 2011b, s 11). Detta är en förändring från kursplan 2000
(Skolverket, 2000), som saknade centralt innehåll.
Det första steget i studien var att genomföra en närläsning av det centrala
innehållet i Lgr11 för att identifiera vilka skrivningar som relaterar till
18 (85)
konsumentområdet och för att få en bild av i vilken utsträckning
konsumentkunskap tas upp i de valda ämnena. I Bilaga 1 bifogas en
ämnesvis sammanställning över dessa. Formuleringarna i de centrala
innehållen har varit av olika karaktär och har därför klassificerats efter
direkta och indirekta skrivningar. De direkta skrivningarna syftar på
sådana som har en uppenbar och tydlig koppling till konsumentområdet.
De direkta skrivningarna kan vara hushållets ekonomi, reklam, källkritik
eller privatekonomi. De indirekta skrivningarna syftar på sådana där
konsumentperspektivet inte är tydligt uttryckt, men där det finns utrymme
att som lärare tolka in perspektivet i undervisningen. De indirekta kan
handla om en miljöaspekt även om det i texten endast nämns pris och
kvalité, ungdomars identitet kan syfta på innehåll gällande reklam, en
konsumentsituation i butik kan handla om vardagliga situationer och
problemlösning.
Det är dessa valda skrivningar i Lgr11 (Skolverket, 2011a), som samman-
taget med teman och områden i den nordisk-estniska rapporten har utgjort
underlag för analysen.
5.3 Läromedel och förlag
I analysen ingår ett urval av läromedel tillgängliga under studiens
genomförande. I samband med besök hos förlagen har de framhållit att det
inom de närmaste åren kommer att komma mer reviderade läromedel till
Lgr11. Urvalet av läromedel har därför påverkats av tillgängligheten av
förlagens utbud, villighet att bistå studien och tillgång till de läromedel som
hitintills revideras till Lgr11. Läromedel som inte är reviderade till Lgr11,
men som ändå ingår i studien ingår efter inrådan från förlag. Riktmärket har
varit läromedel inte äldre än tryckår 2008. I förekommande fall där en hel
serie har studerats och någon enstaka lärobok har producerats före 2008
har denna fått ingå i studien. Detta innebär att läromedel som har funnits
tillgängligt mellan 110401 – 110815 ingått i analysen. I samtal med förlagen
har de framhållit att en ny kursplan inte innebär att alla läromedels byts ut i
undervisningen. Detta är en successiv process som pågår under många år
framåt. Denna synpunkt har påverkat valet att låta äldre läromedel finnas
med i studien.
Förlag som ingått i studien är följande: Bonnier Utbildning (numera Sanoma
Utbildning), Gleerups, Liber, Natur & Kultur samt Interskol. Alla förlag,
utom Bonnier Utbildning, har fått ett personligt besök på förlaget. Förlagen
har genomgående generöst bidragit med friexemplar av läromedel till
studien och varit behjälpliga med klargörande svar gällande denna studies
frågeställningar. Rapporten fokuserar på elevernas textböcker. Elevernas
19 (85)
arbetsböcker, lärarhandledningar och webbaserat material ingår inte i
analysen. Böcker producerade av organisationer, myndigheter och liknande
ingår heller inte. Sammantaget har 117 stycken titlar insamlats för studien,
varav titlar med separata delar A och B räknas som två. Utav dessa 117 titlar
är 100 läromedel inom Biologi, Geografi, Hem- och konsumentkunskap,
Kemi, Matematik, Samhällskunskap och Svenska.
Skolämne Bi Ge Hkk Ke Ma Sh Sv Summa /årskurs
Totalt titlar
/förlag
Förlag
Bonnier Utbildning
1–3 - - - - - - - 0
10 4–6 - 3 - - - 1 - 4
7–9 - 1 - - 3 - 2 6
Gleerups
1–3 - - - - 9 - 2 11
35 4–6 - - - - 14 - 3 17
7–9 1 - - 1 - 2 3 7
Interskol
1–3 - - - - - - - 0
2 4–6 - - - - - - - 0
7–9 - - 1 - - 1 - 2
Liber
1–3 - - - - 2 - 3 5
31 4–6 4 6 - - 2 - 4 16
7–9 1 1 - 1 2 2 3 10
Natur & Kultur
1–3 - - - - 6 - - 6
22 4–6 - - - - - - 7 7
7–9 1 1 - 1 - 4 2 9
Totalt titlar/ ämne
---- 7 12 1 3 38 10 29 100 ----
Bi Ge Hkk Ke Ma Sh Sv
Tabell 1: Varje förlags deltagande redovisas separat vad gäller titlar, vilka skolämnen de har
bidragit med läromedel inom och inom vilka årskurser. Förlagens totala deltagande i studien
redovisas i kolumnen till höger.
5.4 Läsanvisningar och avgränsningar I redovisningen av centralt innehåll och av läromedlen grupperas resultatet
efter årskurserna 1–3, 4–6 och 7–9. Fetningen av vissa ord i centralt innehåll
är gjord av författaren, för att ytterligare markera konsumentinnehållet i
texten. Förkortningar av de sju ämnen som analyserats, följer samma
tillämpade förkortningar som i Lgr11 (Skolverket, 200a).
Metoden i analysen har inneburit att se innehåll med konsumentinnehåll,
både inom centralt innehåll och i läromedel. I alla ämnen förutom ett har
detta med viss enkelhet tillämpats, därför att konsumentinnehållet i de
analyserade läromedlen är begränsat. Inom Hem- och konsumentkunskap
visade det sig däremot att nästan allt innehåll i läromedlet är konsument-
kunskap. Med hänsyn till studiens tidsram och med avsikt att få ett
jämförbart innehåll mellan olika skolämnen, har därför ett urval gjorts.
20 (85)
När tema och områden angränsar till varandra i analysen, har författaren
tillämpat följande förhållningssätt vad gäller kategorisering. Inom Biologi,
Geografi, Hem- och konsumentkunskap samt Kemi har innehåll om
hemlika och hållbara konsumentsituationer placerats under temat Hållbar
konsumtion, medan det lika väl kunde placerats inom området Hushålls-
kompetens och delaktighet. Innehåll inom tema Media och teknologisk
kompetens har en begränsad omfattning därför att innehåll konsekvent har
placerats under området Marknadsföring och kommersiella medier. Inom
Samhällskunskap är gränsdragningen mellan området Hushållskompetens
och delaktighet och Privatekonomi i vissa fall flytande. I de flesta fall
placeras innehållet inom Privatekonomi. Närläsningen är påverkad av
författarens tidigare erfarenheter och kompetens. Ansvaret för tolkningar
och eventuellt utelämnat relevant innehåll ligger i författarens subjektiva
läsning.
Det finns titlar i litteraturlistan, som av olika skäl inte behandlas i studien.
Detta gäller ämnen som saknat konsumentinnehåll, men som inlednings-
vis ingått i studien: Fysik, Historia och Religion och Teknik. En annan
anledning är studiens begränsade tidsramar, vilket innebar att även
visst tillgängligt och relevant material inte har analyserats. Ytterligare
en anledning är att läromedel som varit föremål för analys har visat sig
sakna konsumentinnehåll, dessa noterats som tillgängligt läromedel hos
berörda förlag.
21 (85)
6 Konsumentkunskap i Lgr11 I det här avsnittet redovisas hur konsumentfrågorna återspeglas i det
centrala innehållet i Lgr 11. Konsumentinnehållet redovisas efter de sex
olika teman och områden som beskrevs i kapitel 2 Konsumentkunskap.
Det centrala innehållet är genomgående indelat i direkta och indirekta
skrivningar.
Biologi, Geografi, Hem- och konsumentkunskap, Kemi och Samhälls-
kunskap är de ämnen som har direkta skrivningar inom konsumentkunskap.
Geografi, Hem- och konsumentkunskap, Kemi, Matematik, Samhälls-
kunskap och Svenska har indirekta skrivningar inom konsumentkunskap:
Följande ämnen har skrivningar (både direkta och/eller indirekta) som
relaterar till teman och områden:
Biologi, Geografi, Hem- och konsumentkunskap, Kemi och
Samhällskunskap har innehåll inom tema Hållbar konsumtion.
Hem- och konsumentkunskap, Samhällskunskap och Svenska har
innehåll om tema Media och teknologisk kompetens.
Geografi, Hem- och konsumentkunskap och Samhällskunskap har
innehåll inom område Hushållskompetens och delaktighet.
Hem- och konsumentkunskap har innehåll inom område
Konsumenträttigheter och skyldigheter.
Hem- och konsumentkunskap, Samhällskunskap och Svenska, samt
utanför studien har även Bild innehåll, inom område Marknadsföring
och kommersiella medier.
Hem- och konsumentkunskap, Matematik och Samhällskunskap
har innehåll inom område Privatekonomi.
22 (85)
Följande tabell sammanfattar bilden:
Bi Ge Hkk Ke Ma Sh Sv
Dire
kt
Indire
kt
Dire
kt
Indire
kt
Dire
kt
Indire
kt
Dire
kt
Indire
kt
Dire
kt
Indire
kt
Dire
kt
Indire
kt
Dire
kt
Indire
kt
Tema
Hållbar konsumtion Ja - Ja - Ja Ja Ja - - - Ja - - -
Media och teknologisk kompetens
- - - - Ja - - - - - Ja - - Ja
Område
Hushållskompetens och delaktighet
- - - Ja Ja Ja - Ja - - Ja - - -
Konsumenträttigheter och skyldigheter
- - - - Ja - - - - - - - - -
Marknadsföring och kommersiella medier
- - - - Ja - - - - - - Ja Ja -
Privatekonomi - - - - Ja - - - - Ja Ja - - -
Bi Ge Hkk Ke Ma Sh Sv
Tabell 2: Sammanställning teman och områden, direkta och indirekta, skrivningar i centralt
innehåll.
6.1 Hållbar konsumtion
Direkta skrivningar i centralt innehåll: Temat Hållbar konsumtion
finns inte som begrepp i något ämnes centrala innehåll. Däremot finns
närliggande skrivningar inom hållbar utveckling, miljö och om hållbara
konsumentval.
I årskurserna 1–3 nämns miljöfrågor inom Samhällskunskap, därutöver även
i årskurserna 4–6 inom Geografi, Hem- och konsumentkunskap och Kemi.
Inom Hem- och konsumentkunskap finns dessutom innehåll om miljö-
märkning och återvinning i hemmet. I årskurserna 7–9 finns innehåll inom
Biologi, som betonar konsumentens roll med hänsyn till hållbar utveckling.
Geografi har innehåll med hänsyn till hur varor transporteras och inom
Hem- och konsumentkunskap innehåll om miljömässig hållbarhet samt
inom Kemi behandlas återvinning och livscykelanalys.
23 (85)
Årskurser Bi Ge Hkk1 Ke Sh Sv
1–3 - - Ja - Ja -
4–6 - Ja Ja Ja - -
7–9 Ja Ja Ja Ja - -
Tabell 3: Tema Hållbar konsumtions direkta skrivningar i centralt innehåll.
Årskurs 1–3
Att leva i världen
Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi
och matvaror (Samhällskunskap, Lgr11, s 201).
Årskurs 4–6
Miljö, människor och hållbarhetsfrågor
Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till
en hållbar utveckling (Geografi, Lgr11, s 162).
Miljö och livsstil
Några olika miljömärkningar av produkter och deras betydelse (Hem-
och konsumentkunskap, Lgr11, s 43).
Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och
hur de påverkar miljö och hälsa (Hem- och konsumentkunskap, Lgr11,
s 43).
Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar (Hem-
och konsumentkunskap, Lgr11, s 43).
Kemin i vardagen och samhället
Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och
påverkan på hälsan och miljön samt hur de är märkta och bör hanteras
(Kemi, Lgr11, s 146).
Årskurs 7–9
Natur och Samhälle
Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som
konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling
(Biologi, Lgr11, s 114).
1 Innehållet inom Hem- och konsumentkunskap är organiserat efter 1–6, 7–9. I tabellen
delas innehållet in i 1–3, 4–6.
24 (85)
Livsmiljöer
Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor
transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har
förändrats över tid (Geografi, Lgr11, s 162).
Konsumtion och ekonomi
Ställningstaganden vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp
av kläder, livsmedel och resor utifrån perspektiven ekonomisk, social
och miljömässig hållbarhet (Hem- och konsumentkunskap, Lgr11,
s 44).
Miljö och livsstil
Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de
påverkar miljö och hälsa (Hem- och konsumentkunskap, Lgr11, s 44).
Kemin i vardagen och samhället
Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt
samt vad det innebär för en hållbar utveckling (Kemi, Lgr11, s 147).
Kemiska processer vid framställning och återvinning av metaller,
papper och plaster. Livscykelanalys av några vanliga produkter (Kemi,
Lgr11, s 147).
Vanliga Kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel
rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de
påverkar hälsan och miljön. (Kemi, Lgr11, s 148).
Indirekta skrivningar i centralt innehåll: Inom Hem- och
konsumentkunskap är miljö ett av de tre perspektiven, hälsa, ekonomi,
miljö, som inte exemplifieras i texten nedan.
Årskurs 7–9
Konsumtion och ekonomi
Jämförelser av produkter utifrån några olika aspekter, till exempel pris
och kvalitet (Hem- och konsumentkunskap, Lgr11, s 44).
25 (85)
6.2 Media och teknologisk kompetens
Direkta skrivningar i centralt innehåll: Tema Media och teknologisk
kompetens är det minst förekommande temat i centralt innehåll. Begreppet
Internet förekommer i 7–9 inom Hem- och konsumentkunskap,
Samhällskunskap, Svenska.
Årskurser Bi Ge Hkk Ke Sh Sv
1–3 - - - - - -
4–6 - - - - - -
7–9 - - Ja - Ja Ja
Tabell 4: Tema Media och teknologisk kompetens direkta skrivningar i centralt innehåll.
Årskurs 7–9
Konsumtion och ekonomi
Ungas privatekonomi, till exempel att handla över Internet, att låna
pengar, att handla på kredit eller avbetalning och att teckna abonnemang
(Hem- och konsumentkunskap, Lgr11, s 44).
Information och kommunikation
Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation
via elektroniska medier (Samhällskunskap, Lgr11, s 202).
6.3 Hushållskompetens och delaktighet
Direkta skrivningar centralt innehåll: Området Hushållskompetens och
delaktighet finns i årskurs 7–9. Samhällskunskap tar upp det ekonomiska
kretsloppet, medan Hem- och konsumentkunskap har innehåll om hushållets
egen ekonomi.
Årskurser Bi Ge Hkk Ke Sh Sv
1–3 - - - - - -
4–6 - - - - - -
7–9 - - Ja - Ja -
Tabell 5: Område Hushållskompetens och delaktighets direkta skrivningar i centralt innehåll
Årskurs 7–9
Konsumtion och ekonomi
Hushållets ekonomi och att beräkna kostnaden för boende, konsumtion,
resor och krediter (Hem- och konsumentkunskap, Lgr11, s 44).
26 (85)
Samhällsresurser och fördelning
Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger
samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter
de kan få för individer och grupper (Samhällskunskap, Lgr11, s 203).
Indirekta skrivningar i centralt innehåll: Geografi har innehåll om att
val och prioriteringar med tanke på hållbar utveckling. Det handlar om
val som även kan få konsekvenser för hushållsekonomi. Hem- och
konsumentkunskap har innehåll om verksamheterna som pågår i ett hem
till exempel rutiner för tvätt och rengöring. Biologi tar upp innehåll om
Kemikalier i hemmet.
Årskurs 4–6
Miljö, människor och hållbarhetsfrågor
Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra
till en hållbar utveckling (Geografi, s 162).
Årskurs 7–9
Miljö och livsstil
Tvätt och rengöring samt olika rutiner och metoder för detta
(Hem- och konsumentkunskap, Lgr11, s 44).
Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel
rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de
påverkar hälsan och miljön. (Kemi, Lgr11, s 148).
6.4 Konsumenträttigheter och skyldigheter
Direkta skrivningar i centrala innehållet: Det enda ämne som tar upp
innehåll om området Konsumenträttigheter och skyldigheter är Hem-
och konsumentkunskap i årskurserna 7–9.
Årskurser Bi Ge Hkk Ke Sh Sv
1–3 - - - - - -
4–6 - - - - - -
7–9 - - Ja - - -
Tabell 6: Område Konsumenträttigheter och skyldigheters direkta skrivningar i centralt
innehåll.
Årskurs 7–9
Konsumtion och ekonomi
Konsumenters rättigheter och skyldigheter (Hem- och
konsumentkunskap, Lgr11, s 44).
27 (85)
6.5 Marknadsföring och kommersiella medier Direkta skrivningar i centralt innehåll: Området Marknadsföring och
kommersiella medier har innehåll inom Svenska genom alla stadier, som
har ett innehåll inom källkritik. Begreppet reklam finns i 4–6 inom Hem-
och konsumentkunskap och Svenska. Svenska har tidigare haft direkta
skrivningar i årskurserna 7–9, men i Lgr11 förekommer den istället inom
Hem- och konsumentkunskap 7–9. Innehåll om objektiv konsument-
information möter eleverna inom Hem- och konsumentkunskap 4–6.
När det gäller Mediers påverkan finns innehåll i årskurserna 4–6 inom
Samhällskunskap och 7–9 inom Hem- och konsumentkunskap.
Årskurser Bi Ge Hkk Ke Sh Sv
1–3 - - - - - Ja
4–6 - - Ja - Ja Ja
7–9 - - Ja - - Ja
Tabell 7: Område Marknadsföring och kommersiella mediers direkta skrivningar i centralt
innehåll.
Årskurs 1–3
Informationssökning och källkritik
Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet (Svenska, Lgr11,
s 224).
Årskurs 4–6
Konsumtion och ekonomi
Skillnaden mellan reklam och objektiv konsumentinformation.
Jämförelser av några vanliga varor, till exempel utifrån jämförpris
(Hem- och konsumentkunskap, Lgr11, s 43).
Information och kommunikation
Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. /…/
(Samhällskunskap, Lgr11, s 201).
Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med
ett källkritiskt förhållningssätt (Samhällskunskap, Lgr11, s 201).
Informationssökning och källkritik
Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur
sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur (Svenska,
Lgr11, s 225).
Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett
källkritiskt förhållningssätt (Svenska, Lgr11, s 225).
28 (85)
Årskurs 7–9
Konsumtion och ekonomi
Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers
konsumtionsvanor (Hem- och konsumentkunskap, Lgr11, s 44).
Informationssökning och källkritik
Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors
tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt (Svenska, Lgr11,
s 227).
Indirekta skrivningar i centralt innehåll: Inom Samhällskunskap finns
innehåll om ungdomars identiteter, vilket berör innehållet om reklam inom
Hem- och konsumentkunskap 7–9.
Årskurs 7–9
Individer och gemenskaper
Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta
påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell
läggning (Samhällskunskap, Lgr11, s 202).
6.6 Privatekonomi
Direkta skrivningar i centralt innehåll: Området Privatekonomi har
skrivningar i centrala innehållet i årskurserna 1–3, 4–6: pengars värde,
ungas ekonomi, sparande och konsumtion samt det ekonomiska kretsloppet
i samhället. Skrivningar i årskurserna 7–9 handlar om: att handla över
Internet, låna pengar och teckna abonnemang och följa med i samhälls-
debatten vad gäller ekonomiska frågor. I de yngre åren delar Hem- och
konsumentkunskap och Samhällskunskap på innehållet, medan i 7–9 är
det Hem- och konsumentkunskap som har direkt innehåll.
Årskurser Bi Ge Hkk2 Ke Sh Sv
1–3 - - Ja - Ja -
4–6 - - Ja - Ja -
7–9 - - Ja - - -
Tabell 8: Område Privatekonomis direkta skrivningar i centralt innehåll.
2 Innehållet inom Hem- och konsumentkunskap är organiserat efter 1–6, 7–9. I tabellen
delas innehållet in i 1–3, 4–6.
29 (85)
Årskurs 1–3
Att leva i världen
Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer
och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta (Samhällskunskap,
Lgr11, s 201).
Årskurs 4–6
Konsumtion och ekonomi
Ungas ekonomi, sparande och konsumtion (Hem- och konsument-
kunskap, Lgr11, s 43).
Samhällsresurser och fördelning
Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion
(Samhällskunskap, Lgr11, s 202).
Årskurs 7–9
Konsumtion och ekonomi
Ungas privatekonomi, till exempel att handla över Internet, att låna
pengar, att handla på kredit eller avbetalning och att teckna abonnemang
(Hem- och konsumentkunskap, Lgr11, s 44).
Miljö och livsstil
Aktuella samhällsfrågor som rör privatekonomi, mat och hälsa (Hem-
och konsumentkunskap, Lgr11, s 44).
Indirekta skrivningar i centralt innehåll: När det centrala innehållet
indirekt behandlar privatekonomi finns dessa skrivningar frekvent i
Matematik inom årskurserna 4–6, 7–9: vardagliga situationer som
förknippas med procenträkning, bråk, uppskattningar och rimlighets-
bedömningar m.fl.
Årskurs 4–6
Taluppfattning och tals användning
Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga
situationer (Matematik, Lgr11, s 64).
Rimlighetsbedömningar vid uppskattning och beräkningar i vardagliga
situationer (Matematik, Lgr11, s 64).
Samband och förändring
Proportionalitet och procent samt deras samband (Matematik, Lgr11,
s 65).
30 (85)
Problemlösning
Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer
(Matematik, Lgr11, s 65).
Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga
situationer (Matematik, Lgr11, s 65).
Årskurs 7–9
Taluppfattning och tals användning
Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga
och matematiska situationer och inom andra ämnesområden
(Matematik, Lgr11, s 66).
Samband och förändring
Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt
beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom
olika ämnesområden (Matematik, Lgr11, s 66).
Problemlösning
Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika
ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder
(Matematik, Lgr11, s 67).
Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga
situationer och olika ämnesområden (Matematik, Lgr11, s 67).
31 (85)
7 Konsumentkunskap i läromedel Redovisning av läromedelsanalysen sker med utgångspunkt i resultatet
från läsningen av centrala innehållets konsumentinnehåll. Inledningsvis
redovisas en sammanställning av a) vilka läromedel som har konsument-
innehåll som stämmer överens med centrala innehållet b) i de fall mer
konsumentinnehåll förekommer i läromedel noteras även detta.
Läsanvisning för resultatet nedan: Varje ämne inleds med en samman-
fattning av befintligt innehåll i läromedel, uppställd efter årskurserna 1–3,
4–6 och 7–9. Därefter följer en citat genomgång av läromedelsinnehåll
innehåll, grupperat efter tema och områden. Kursiv text i citatredovisningen
betyder kapitel eller avsnitt. Dessa kursiveringar är tänkta som vägledning
för den som vill bläddra i ett enskilt läromedel och söka de kortfattade
redovisade innehållets sammanhang.
7.1 Biologi
Biologi är ett av de ämnen som i Lgr11 har fått direkta skrivningar om
hållbar utveckling och hur det relaterar till den enskilde konsumentens
förmåga att göra hållbara val. De läromedel som är publicerade innan år
2011 bygger på kursplan 2000 (Skolverket, 2000), som tidigare inte hade
något direkt konsumentskrivning. Detta kan förklara avsaknaden av
konsumentrelaterat innehåll i de äldre analyserade läromedlen. Analysen
visar på att det finns konsumentinnehåll i läromedel 4–6 och 7–9, som kan
ge faktabakgrund till undervisning om Hållbar konsumtion. Miljöresone-
mangets utgångspunkt är vardagliga produkter såsom mat, bubbelvatten,
energilampor, sopor m.m. Innehåll som även hör hemma inom kärnområdet
Hushållskompetens och delaktighet.
Biologi 4–6 har innehåll som tar upp vad Hållbar konsumtionen såsom
olika miljömärken, konsekvenserna av regnskogens skövling för att
producera varor, utfiskning i haven och vad eleven kan göra för att
minska växthuseffekten.
Biologi 7–9 har innehållet som anknyter till Hållbar konsumtion: val
av livsmedel, genmodifierad mat, olika form av energiförbrukning och
transporter. Frågor ställs om hur det är möjligt att leva miljövänligt. En
soffa används som utgångspunkt för t ex resonemang om sopor. Ett inne-
håll anknyter till reklam, med innehåll om hur djurs beteende används
för att få oss att äta godis.
32 (85)
Bi 1–3 Bi 4–6 Bi 7–9
Tema
Hållbar konsumtion - Ja Ja
Kärnområde
Hushållskompetens och delaktighet - Ja Ja
Tabell 9: Teman och områden i läromedel inom Biologi.
7.1.1 Bi – Hållbar konsumtion
Årskurs 4–6
Upptäck Biologi Sverige, Liber: Den odlade marken har ett avsnitt som
handlar om Så sköter bonden sina grödor, där KRAV och EU-märket
uppmärksammas. Ekologiskt jordbruk beskrivs ur konsumentsynpunkt:
”När man köper ekologiskt odlade grönsaker får man mat som är odlad
utan gifter och konstgödsel” (Ottosson, 2006, s 23).
Upptäck Biologi Världen, Liber: Avsnittet Sydamerika tar upp att Världens
regnskogar krymper. Innehållet handlar om att regnskogen huggs ner för att
producera produkter som kött till hamburgare, möbler, smink osv. I avsnittet
De stora världshaven problematiseras ”Faror med att hämta mat ur havet:
Utfiskning gör slut på fisken, djur fångas av misstag, räkodlingar förstör
mangroveskogar och hajarnas fenor huggs av”. Hur mår jordklotet?
beskriver att världen förändras när jorden blir varmare och växthuseffekten
ökar. ”Att spara energi är det allra snabbaste sättet att hejda uppvärmningen
av jordklotet. Hur gör vi det?”. Som svar på denna fråga finns konkreta råd
från en ”grön gubbe och en svart liten figur”: – Jag kan ju faktiskt cykla
ibland istället för att åka bil, – Vi tänker bara äta mat som inte har fraktats
långa vägar, – Och vi tänker inte dricka bubbelvatten i flaska utan vanligt
vatten, – Visst släcker du när du går ut ur ett rum? – Hrm, oj, jag lovar att
skärpa mig m.fl. (Ottosson, 2008, s 73, 86, 89).
Årskurs 7–9
Makro Biologi, Gleerups: Exempel på innehåll är Mat till fler med tanke på
att äta vegetariskt, Människan och miljön som tar upp Fossila bränslen,
Växthusgasen metan, Biobränsle, Ozon, Miljögifter och Övergödning. Det
innehåll som direkt har konsumentanknytning är: ”Ta reda på vad följande
miljömärken kallas och vad de står för” – Bra miljöval, KRAV och Svanen
märket (Henriksson, 2010, s 157, 383ff, 394).
33 (85)
Spektrum Biologi 7–9, Liber: I Vår miljö syns konsumentperspektiv i
samband med Ökad konsumtion påverkar miljön. Den rika världens
levnadssätt problematiseras: ”I människans ekosystem använder vi allt fler
varor. För att tillverka alla varor har vi sedan början av sedan början av
1900-talet ökat våra uttag av naturresurser ungefär tio gånger /…/. Varorna
kan också ställa till problem när de används och när de blir sopor./.../. Den
rikaste femtedelen av jordens befolkning står för 80 % av all konsumtion
och använder 80 % av alla resurser”. En alldeles vanlig soffa illustrerar en
uppgift där eleven ska Testa dig själv: ”På vilket sätt kan du i din vardag
leva på ett miljövänligt sätt?”, ”Trots att vi sorterar mer och mer avfall ökar
ändå den totala mängden avfall i Sverige. Hur kan det komma sig?”, ”På
vilket sätt skulle du bäst kunna minska omsättningen av varor, transporter
och energi i din egen vardag? m.fl.” (Fabricentralt innehållus m.fl., 2009, s
185, 204, 207).
7.1.2 Bi – Hushållskompetens och delaktighet
Årskurs 7–9
Spektrum Biologi 7–9, Liber: Kolet rör sig i eviga kretslopp och tar upp
innehåll om Energisnåla vegetarianer. Arvet och DNA belyser Den nya
maten och frågor gällande genmodifierad mat: ”Varför är biologisk
mångfald viktig för framtidens jordbruk?”, ”Skriv några argument för
och mot genmodifierad mat?”. Etologi dvs. läran om djurens beteende,
anknyter till innehåll om reklam: Lurad att äta godis med innehåll om
varför vi gärna äter läsk och godis (Fabricius m.fl, 2009, s 142, 393, 118).
Puls Biologi fokus, Natur & Kultur: Inom Ekologi finns innehåll om
hållbar utveckling, särskilt i Människan i naturen: Djur i människans tjänst
med exemplet grisar, Ingen hamburgare utan pollinering där relationen
mellan djur och rapsblommor uppmärksammas. I samband med Mat till nio
miljarder finns innehåll om Att producera mat kräver mycket vatten, Fler
kan äta sig mätta på växter, Mat och klimat samt svinn i matkedjan. Hållbar
utveckling är ett kapitel där begreppet definieras och Hälsokontroll för
jordens resurser förklaras. Miljöarbete i Sverige beskriver de 16 miljömål
som regeringen har satt upp och hur de bedömdes år 2010. Sedan behandlas
dessa miljömål i beskrivande faktatext: Begränsad klimatpåverkan, Frisk
luft, Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten
av god kvalitet, Myllrande våtmarker, Ingen övergödning, Hav i balans
samt levande kust och skärgård, Ett rikt växt- och djurliv, Levande skogar,
Ett rikt odlingslandskap, Säker strålmiljö, Skyddande ozonskikt, Storslagen
fjällmiljö, Giftfri miljö och God bebyggd miljö (Andréasson m.fl, 2011,
s 110ff).
34 (85)
7.2 Geografi
Geografi 4–6 har i de analyserade läromedlen innehåll om både hållbar
utveckling och konsumentfrågor det vill säga innehåll som handlar om
tema Hållbar konsumtion. Det handlar om miljövänliga val i samband med
inköp av mat, val av träslag och hur kläder produceras. Ekologisk odling
beskrivs och olika form av transporter med hänsyn till en hållbar utveckling
diskuteras. Detta är innehåll som även ryms inom Hushållskompetens och
delaktighet.
Geografi 7–9 har innehåll om bl.a. klimatförändringar med hänvisning till
växthuseffekten, vattenförsörjning, hur varor produceras och konsumenters
inköp. Råd om hur det är möjligt att leva miljövänligt förekommer och i
vissa fall finns uppgifter som eleverna ska diskutera.
Ge 1–3 Ge 4–6 Ge 7–9
Tema
Hållbar konsumtion - Ja Ja
Kärnområde
Hushållskompetens och delaktighet - Ja Ja
Tabell 10: Teman och områden i läromedel inom Geografi
7.2.1 Ge – Hållbar konsumtion
Årskurs 4–6
Koll på Sverige, Bonnier Utbildning: Ett miljöpedagogiskt grepp som
används i detta läromedel är en bild på en utrotningshotad flodpärlsmussla
till exempel i samband med Odlingsbar mark. ”På vissa matvaror i affären
kan du hitta KRAV-märket. Det betyder att varan har framställts ekologiskt.
I det ekologiska jordbruket används inte konstgödsel och grödordna
besprutas inte med giftiga bekämpningsmedel. KRAV-märket är också ett
intyg på att djuren får leva ett naturligt liv. Det innebär till exempel att
korna får gå ute och beta och att grisarna får vara ute och böka i jorden”.
Flodpärlsmusslan finns även vid Vad odlar vi?: ”På en del varor från andra
länder finns det så kallade rättvisemärket. När du köper en rättvisemärkt
vara, vet du att den har tillverkats på ett rättvist sätt. Det innebär att arbetet
inte är alltför hårt, att lönerna är rättvisa och att den har tillverkats utan
barnarbete. Varor som kan vara rättvisemärkta är kaffe, te, bananer och ris”
(Haraldsson m.fl, 2010, s 3, 65, 67).
Koll på Europa, Bonnier Utbildning: Bilden flodpärlsmusslan finns i
samband med Arbete i Europa: ”När fler och fler vill resa till vissa platser
35 (85)
ökar pressen på naturen. Det kan till exempel bli brist på färskvatten när
tusentals turister besöker områden där det redan är ont om vatten. Hur
turisterna reser påverkar också miljön. Charterresor med flyg leder till stora
koldioxidutsläpp. Men nu finns mer miljövänliga alternativ. I Sverige har
resebolagen börjat ordna charterresor till Sydeuropa med tåg” (Haraldsson
m.fl, 2010, s 74).
Koll på Världen, Bonnier Utbildning: Jordens klimat och natur har ett
avsnitt om att Världens regnskogar krymper. Bilden flodpärlsmusslan finns
i samband med FSC-märket: ”Forest Stewardship Councentralt innehålll
(FSC) är en organisation som kontrollerar att trävaror kommer från skogs-
bruk som inte skadar miljön. Deras märke finns till exempel på vissa
trädgårdsmöbler och grillkol. Flodpärlsmusslan finns även i samband
med den hotade regnskogen: ”Idag odlas oljepalmer på stora områden
där det tidigare växte regnskog. Från oljepalmens frukter får man palm-
olja. Den används bland annat i bakverk och chips, men även i smink,
tvål och smörjolja. När regnskogen avverkas för att ge plats för oljepalmer
försvinner den naturliga livsmiljön för skogens djur och växter. Det gör
att de får svårt att överleva” (Haraldsson m.fl, 2009, s 30).
Koll på Världen, Bonnier Utbildning: Bilden flodpärlsmusslan finns i
samband med Marken vi lever av och ekologisk bomull: ”Det går att köpa
kläder av ekologisk bomull som odlats utan bekämpningsmedel. Den
ekologiska odlingen är mycket mer hälsosam för människorna som arbetar
på fälten och miljön tar mindre skada. En annan fördel är att risken för
allergier minskar för den som använder kläderna. Eftersom skörden av
ekologisk bomull blir mindre, är ofta ekologiska kläder något dyrare än
vanliga kläder. Ekologisk bomull odlas bland annat i Turkiet, USA och
Indien”. Industrier i världen beskriver hur tillverkning av jeans kan gå till
under rubriken Hela världen samarbetar: ”Företag säljer sina produkter
över hela världen. På hyllorna i en svensk butik kan man hitta varor från
jordens alla hörn” (Haraldsson m.fl, 2009, s 58, 62,76f).
Boken om Världen, Liber/Almqvist & Wiksell: I Dunjackan – världens
grupparbete finns en jämförelse med sagan Pelles nya kläder, men nu
kommer dun från Kina, knappar från Tyskland, tyg från Korea och sytråd
från Indonesien: ”Lite detektivarbete visar att en helt vanlig dunjacka kan
bestå av material från minst fem länder /…/. Det är priset som styr var
sakerna ska tillverkas. Det är billigare att låta en fabrik i Asien sy kläder
som ska säljas i Sverige, eftersom arbetarnas löner är lägre där än hos oss.
Dessutom är det enklare och billigare att frakta saker i dag jämfört med förr
i tiden. Avslutningsvis anknyter texten till hållbar utveckling: ”Tänker man
på miljön kan man ju fråga sig hur vettigt det är att frakta saker från andra
36 (85)
sidan jordklotet som vi lika gärna kunde tillverka i Sverige” (Andersson
& Åström, 2009, s 82f).
Bananen – en mättande ört ger bl.a. fakta om att plantagerna är en giftig
arbetsplats och att det finns olika sorters bananer. Konsumentinnehåll finns
i: ”Vill du ha bananer som inte är besprutade och där du vet att de som odlat
dem sluppit att i sig gifter? Leta efter KRAV-märkta bananer i affärerna”
och ”Rättvisemärket på mat visar att varan producerats enligt en rad olika
regler för att odlare och arbetare ska få betalt och en hyfsat bra arbetsmiljö”
(Andersson & Åström, 2009, s 130f).
Hoten mot regnskogarna beskriver att virket som kommer från regnskogen
som är både hållbart och värdefullt. Att när regnskogen har huggits ner blir
marken betesmark för nötboskap och banan- eller oljeplantage. ”I Sverige
kan vi hjälpa till genom att bara köpa miljömärkt tropiskt virke i trädgårds-
möbler till exempel. Och genom att inte använda regnskogsvirke i slöjden
(teak och träslag som kallas ”hardwood”). Det miljömärke man ska leta
efter är FSC-märket med ett bulligt träd som symbol” och ”Den gula lappen
på trädstammen visar att den kommer från ett FSC-märkt skogsbruk. FSC-
märkningen betyder att skogen sköts med stor hänsyn till både djur och
växter och lokalbefolkningen” (Andersson & Åström, 2009, s 150f).
Upptäck Sverige Geografi, Liber: Gift och gödsel sprids i naturen har
innehåll om lantbruk och miljö, samt att odla utan gifter. Ekologisk mat blir
dyrare: ”Att odla ekologiskt innebär mer arbete för bonden och skördarna
blir mindre. Därför är ekologisk mat lite dyrare i butiken. Om fler skulle
välja att köpa KRAV-märkta varor skulle kanske fler bönder välja att odla
ekologiskt. Då skulle inte så mycket gifter från lantbruket spridas vidare
i naturen… Grönsaker som är ekologiskt odlade är märkta med KRAV”
(Bengtsson & Hedin, 2006, s 44f).
Upptäck Europa Geografi, Liber: Varor skickas mellan länderna har
innehåll om Bil eller cykel och Onödiga transporter: ”Den här lunchen
har åkt lastbil, flyg och båt flera tusen mil över jorden innan den hamnade
på en tallrik i Sverige. Köttet är från Irland, riset från Kina, såsen från
Storbritannien, tomaterna från Belgien och paprikan från Ungern. För
miljön är det förstås bättre om vi väljer mat som kommer från närmare
håll” (Bengtsson & Hedin, 2007, s 110ff ).
Upptäck Världen Geografi, Liber: Atmosfären fungerar som ett växthus
har innehåll om att Det blir varmare på jorden: ”Bara några grader
förändrar livet” med slutsatsen att ”Det går inte att helt stoppa upp-
värmningen av jorden. Men vi kan fortfarande påverka hur mycket
37 (85)
temperaturen ska stiga. Var en smart konsument: Det går åt mycket energi
både när man tillverkar saker och när man ska transportera dem till
butikerna. Vi kan försöka att välja bort varor som har transporterats långt,
har onödigt mycket förpackningar eller som vi helt enkelt inte behöver”.
Miljövänliga råd ges även i Välj energi från rena källor, Välj klimatvänliga
transporter och Spara på elen (Bengtsson & Hedin, 2008, s 7, 26f).
7.2.2 Ge – Hushållskompetens och delaktighet
Årskurs 4–6
Koll på Sverige, Bonnier Utbildning: En återkommande bild är Har du koll,
då dyker det upp lustiga djur, växter eller ovanliga föremål”. Ett exempel är
en bild på en tecknad traktor med följande text: att varje år äter vi ungefär
40 kg potatis/person /.../ att hälften av den mat vi äter är importerad från
andra länder. Innhåll om mat utvecklas vidare i Mat från hela världen: ”I
dag äter vi mer varierat än vad vi gjorde förr. Nu finns det mer att välja på
i mataffären. Dofter och smaker från världens alla hörn möts där. Maten
fraktas långa sträckor för att till sist hamna på din tallrik. Förr i tiden gick
det inte att få tag på mat som pasta, couscous och ris. I dag är det vanlig mat
på middagsborden. Fler exempel på matvaror som vi importerar från andra
länder är kaffe, russin, apelsiner, nötter och oliver” (Haraldsson m.fl, 2010,
s 3, 67).
Koll på Världen, Bonnier Utbildning: Vi måste hushålla med våra resurser
definierar begreppet hållbar utveckling och ger exempel: ”Förr trodde man
att jordens resurser var oändliga och att utsläpp från industrier och bilar bara
försvann utan att orsaka några problem /…/. Ett annat sätt att bidra till en
hållbar användning av jordens resurser är att återanvända de resurser vi
redan använt. Det kan handla om att återvinna papper, metaller och glas.
Vi måste också fundera över vad vi köper och hur långt olika varor behöver
transporteras. Kanske är det klokare att köpa äpplen från Sverige än från
länder på andra sidan jordklotet”. Ett uppslag ägnas åt Återvinning, med
innehåll om Farlig återvinning och Soptippar som arbetsplats (Haraldsson
m.fl, 2009, s 54f, 30).
7.2.3 Ge – Hållbar konsumtion
Årskurs 7–9
Geografi 7, Bonnier Utbildning: Jorden – tredje klotet från solen beskriver
Växthuseffekten: ”Atmosfären fungerar ungefär som ett växthus. Ett växthus
som släpper in solstrålningen och sedan försöker behålla värmestrålningen
som strömmar tillbaka från marken… ”. Dricksvatten beskrivs på följande
38 (85)
sätt: ”… i Sverige använder en person omkring 200 liter per dag, i många
delar av världen används 10–20 liter per dag. Ungefär en miljard människor
saknar idag tillgång till rent vatten. Bristen på vatten kan leda till konflikter
i världen”. Jordens klimat och växtlighet ställer följande fråga: Är klimatet
jordens viktigaste fråga? Innehåll som besvarar frågan är: Klimatet i
framtiden med tanke på global uppvärmning, Klimatforskning där olika
syn på frågan lyfts upp och Vad vet vi? handlar om medeltemperaturens
stigning på jorden. I Vad gör vi finns innehåll om hållbara varor och resor
och möjligheter att minska energiförbrukningen på olika sätt. ”Det går att
minska utsläppen, både genom överenskommelser mellan världens länder
och genom små vardagliga handlingar. FN ordnar möten för miljöministrar
och andra politiker från hela världen och vanliga människor kan välja
hållbara varor och resor och minska energiförbrukningen på olika sätt”
(Ahlberg m.fl, 2011, s 13, 128ff).
Geografi 7, Liber: Mat från mark och vatten och Människorna och maten
beskriver vad och var mat produceras: ”För femtio år sedan fanns inte
alls så många slags grönsaker och frukter i en svensk mataffär som nu för
tiden. Nästan alla varorna var sådana som hade odlats i Sverige. Numera
importerar vi frukt och grönsaker från hela världen, året runt”. Ökad
levnadsstandard leder till dyrare vanor: ”När människor tjänar mer pengar
önskar de också mer varierade och dyrare mat. De frågar i affärerna efter
importerade matvaror och mer kött av olika slag. Då behövs mer betesmark
och mer mark för att odla foderväxter åt allt fler djur”. Matsvinn och vad
det innebär förklaras: ”Det slösas otroligt mycket med mat i den rika
världen. Vi köper mer mat än vad vi hinner äta upp, och vi lagar mer mat
än vad vi orkar äta upp. Någon har räknat ut att 30 procent av maten och
matvarorna slängs i rika länder” (Lindberg & Mårtensson, 2011, s 83, 89,
111).
På frågan om varför maten blir dyrare på världsmarknaden ges tre svar:
”En orsak är att många bönder odlar mer av grödor som inte är mat och
som de får mer betalt för. Sådana grödor är till exempel oljepalmer som ger
vegetabilisk olja, och sockerrör som inte bara ger socker utan också etanol.
Etanol är ett biobränsle som kan ersätta bensin. En annan orsak är att fler
bönder odlar djurfoder, eftersom efterfrågan på kött hela tiden ökar, och
då behövs ju mer foder. I en del länder minskar därför odlingen av ris och
andra baslivsmedel…” (a.a. s 112).
Geografi 7, Natur & Kultur: I Vad är en resurs? Finns innehåll om hållbar
utveckling. I Det uthålliga samhället definieras begreppet hållbar utveckling
och värdet av att minska förbrukningen av resurser för att bidra till ett
hållbart samhälle.”De flesta är överens om att vi måste hjälpas åt för att
39 (85)
skapa ett samhälle som är hållbart i längden – ett samhälle som inte slösar
med naturens resurser. Man brukar tala om att samhället ska bygga på en
hållbar utveckling. Det betyder att vi måste används jordens resurser så
att vi inte hindrar kommande generationers möjligheter att leva ett bra liv.
Samhället ska anpassas efter vad miljön och människors hälsa klarar av.
Om det ska bli hållbart måste de som förbrukar för mycket resurser minska
sin förbrukning…” (Thorstensson m.fl, 2011, s 79).
I Vårt sätt att leva lämnar spår definieras begreppet ekologiska fotavtryck:
”Vårt sätt att leva lämnar spår på jorden, alla resurser vi använder tas
någonstans ifrån och det skapar ett avtryck på jorden”. Detta exemplifieras
med tre konkreta sätt att förverkliga Hållbar utveckling i Sverige och
kompletteras med undersökande frågor: ”Ge några exempel på icke förny-
bara resurser som du använt i dag? Kunde någon av dem återanvändas på
något sätt?”, ”Vad kan man göra för att minska sitt ekologiska fotavtryck
utan att få en sämre levnadsstandard?”, /…/ Kan du tänka dig någon
naturresurs som kan bli mer betydelsefull i framtiden än den är i dag?
Ge exempel.” (a.a. s 80).
Luften vi andas tar upp Vad händer med klimatet. Här följer innehåll som
har med att FN:s klimatpanel slår larm och att jordens medeltemperatur
stiger: ”Uppvärmningen beror på människans ökade utsläpp av växthus-
gaser, bland annat koldioxid”. Innehåll som dessutom behandlas är att
koldioxidutsläppen ökar, och vilka konsekvenser detta får för jorden. En
klimatsmart livsstil menar att det går att anpassa livsstilen och samhället
så att utsläppen av växthusgaser minskar. Den största klimatpåverkan från
enskilda människor kommer från resor, bostad och mat. Eleverna uppmanas
att Tänk hur du reser, Tänk på vad du äter, Spara på energi och handla
klimatsmart. Det finns en hänvisning till läromedlet inom Samhällskunskap
i samma serie Pengarna i din vardag och Klimatsmart, där det är möjligt att
läsa mer om miljö och klimat: ”Det går att vända utvecklingen om världens
politiker kan komma överens och om var och en gör klimatsmarta val i
vardagen” (Thorstensson m.fl, 2011, s 97ff).
Vattnet på vår jord har innehåll om Vårt dricksvatten och reningsverk.
Till detta finns följande frågor: ”Beskriv vattnets väg i kretsloppet”, ”Vad
använder du vatten till? Ge flera exempel. Tänk på alla tillfällen på dagen”,
”En svensk förbrukar 200–300 liter vatten per dygn, en människa i ett fattigt
land kanske 10–20 liter. Vad beror skillnaden på?”. När vatten behandlas är
Östersjöns övergödning i fokus. Det handlar om att hitta lösningar för en
bättre framtid för vårt närliggande ”innanhav”. I texten finns en uppmaning
till eleven att tillämpa en hållbar livsstil, när det gäller val av fisk,
40 (85)
tvättmedel, bränsle till motorbåten och att inte skräpa ner på stranden
(Thorstensson m.fl, 2011, s.101ff).
7.3 Hem- och konsumentkunskap
Innehållet handlar i huvudsak om råd och möjliga sätt att handla som
konsument i olika situationer dvs. innehåll om hälsa, ekonomi och miljö,
tvätt & rengöring samt val olika vid inköp till hushållet. Hem- och
konsumentkunskap har i årskurserna 7–9 innehåll om tema Hållbar
konsumtion och rikligt med innehåll inom området Hushållskompetens
och delaktighet. Det finns ett innehåll i läromedlet om sociala medier
som anknyter till Media och teknologiskkompetens. Hem- och konsument-
kunskap är det enda skolämne som i centralt innehåll har skrivningar om
Konsumenträttigheter och skyldigheter. Innehåll som i läromedlet berör till
exempel öppet köp, konsumentlagar och reklamation behandlas. Innehåll
om Marknadsföring och kommersiella medier och Privatekonomi finns i
det analyserade läromedlet, vilket visar på innehåll i de två temana och
fyra områden.
Tabell 11: Teman och områden i läromedel inom Hem- och konsumentkunskap.
7.3.1 Hkk – Hållbar konsumtion
Årskurs 7–9
Hem- och konsumentkunskap år 6–9, Interskol: Etisk Konsumtion tar upp
hur vi konsumerar olika varor och tjänster: ”Allt fler går till attack mot den
rikare världens konsumtionshysteri, som är ett stort miljöhot. De varor vi
köper används bara en kort tid, sedan slängs de och nya köps. Ett slöseri av
energi och jordens råvaror som ger stora klimatpåverkande utsläpp. Vi i den
rikare delen av världen sätter allt för stora ekologiska fotavtryck. Även vår
fritidskonsumtion med långa flygresor påfrestar miljön i hög grad. Behöver
vi resa på semester till Thailand, London, New York och Paris? Vi kan
Hkk 1–3 Hkk 4–6 Hkk 7–9
Tema
Hållbar konsumtion - - Ja
Media och teknologisk kompetens - - Ja
Område
Hushållskompetens och delaktighet - - Ja
Konsumenträttigheter och skyldigheter - - Ja
Marknadsföring och kommersiella medier - - Ja
Privatekonomi - - Ja
41 (85)
kanske nöja oss med kortare resor och kanske bara göra en semesterresa om
året istället för flera? Varför inte semestra i Sverige och lära känna sitt eget
land? Vi kan kanske låta bilen stå och åka mer kollektivt?”, Törstiga jeans
har innehåll om att produktionen av bomull är vattenkrävande (Sjöholm
m.fl, 2011, s 126).
Tänk grönt är ett pedagogiskt grepp som återkommer. Sammanställning i
urval: Kranvatten och förpackat vatten, välj rapsolja, riskonsumtionen
kontra ekologisk pasta och närodlad potatis, närodlade grönsaker som odlas
utomhus i relation till växthusodlade grönsaker, välj Svenska äpplen och
citrusfrukter undre vinterhalvåret, ät kött i måttliga mängder, köp miljö-
märkt fisk, gör ditt eget iste, spara energi vid matlagning, köp second hand,
sänk inomhustemperaturen och stäng av stand by läge, fyll diskmaskinen,
låt tvätten självtorka, helst utomhus och sätt upp ”Nej tack till reklam” på
brevlådan (a.a. s 27ff).
Hållbar konsumtion konkretiseras i Affären: ”Att äta klimatsmart handlar
om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen, hur varorna produceras, hur långt
varorna transporteras och att vi inte kastar mat”. Betoningen ligger på ”Köp
närproducerad mat” och ”Köp mat långt ner i näringskedjan”. I Köket finns
följande hållbara: ”Planera dina inköp och köp inte mer mat än vad som går
åt”, ”Stäng av spisplattorna och ugnen en stund innan maten är klar och
använd eftervärmen”, ”Laga gärna flera rätter när ugnen är varm” och
”Använd vattenkokare, Koka livsmedel med lock. Det drar fem gånger så
mycket energi att koka utan lock” m.fl. (a.a. s 94). ”Det är lätt att lockas
köpa mer än vad vi tänkt när vi är i livsmedelsaffären. Maten riskerar sedan
att bli liggande i kylen tills vi upptäcker att datummärkningen gått ut och
slänger den. Men så länge maten luktar och smakar bra går det utmärkt att
använda den, även om datummärkningen har gått ut. Alla utsläpp som sker
vid produktionen av mat belastar miljön helt i onödan när vi kastar bort
maten. Mindre mängd bortkastad mat innebär rejält minskade utsläpp av
klimatpåverkande gaser. Så tänk grönt innan du kastar maten!” (Sjöholm
m.fl., 2011, s 167).
Hållbar konsumtion i samband med Städning: ”Återanvänd gamla skjortor,
t-shirts, örngott och lakan. Klipp dem i lagom stora trasor som kan användas
bland annat till att putsa fönster, speglar och skor med”, ”Släng inte din
gamla tandborste. Den är bra att göra rent med i handfatet, kring kranar
och andra små utrymmen. Använd en torr tandborste till att göra rent fjärr-
kontrollen och datorns tangentbord” och ”Använd mikrofiberdukar, då
behövs ofta inget rengöringsmedel” (a.a. s 101).
42 (85)
Innehåll om inköp: ”Tänk efter – ”Behöver jag de där jeansen, de där
skorna, den där skjortan? Jag har ju redan flera i garderoben som jag
knappt använt. Behöver jag moped när jag kan cykla och samtidigt få
motion? Behöver jag den där nya I-phonen.”, Det är inte särskilt svårt
att hitta onödig konsumtion hos var och en av oss. Att bli medveten om
detta är en bra början på ett hållbart konsumtionsbeteende – på etisk
konsumtion” (Sjöholm m.fl, 2011, s 126).
Innehåll om Hållbar konsumtion utvecklas vidare vad återvinning och
grillning: ”Gamla uttjänta kastruller och stekpannor ska inte slängas i
hushållssoporna, utan ska lämnas till återvinningsstation, En vattenkokare
är kanske inte nödvändig, men en bra miljöinvestering. Den värmer vatten
snabbt och sparar energi, Undvik engångsgrill eftersom de är tillverkade av
aluminium. Aluminium tillverkning använder mycket energi och ger stora
utsläpp av koldioxid. Använd helst kolgrill – gasolgrill ger mer utsläpp av
koldioxid när gasolen förbränns, och bidrar till växthuseffekten. Använd
helst FSC-märkt grillkol, se s 91(a.a. s 152–161).
Till dessa resonemang ovan nämnda resonemang tillkommer: Gröna och
praktiska tips! ”Ha olika märkta plastburkar i frysen för överbliven mat:
En burk för kött, korv och köttrester som du kan använda till pyttipanna,
omeletter, och liknande, En burk för ostkanter att riva till varma smörgåsar,
pizza och så vidare, En burk för torrt bröd till varma vitlöksbröd, Kom ihåg
att ha rotation på de infrysta matresterna” (Sjöholm m.fl, 2011, s 168 ).
7.3.2 Hkk – Media och teknologisk kompetens
Årskurs 7–9
Hem- och konsumentkunskap år 6–9, Interskol: I Vår egen roll i sociala
medier finns följande innehåll: ”Ungdomsgrupperna är flitiga nätanvändare
och är därför självklara målgrupper för nätreklamen. Men vi medverkar
också själva genom att sprida information i form av tips och råd till
kompisar och andra om de saker vi själva köpt. Bloggar, twitter, chat,
facebook är exempel på sociala medier där vi själva blir reklampelare
genom den information vi ger varandra om olika varor och tjänster”.
Avsnittet avslutas med rubriken ”Var alltid kritisk” (Sjöholm m.fl,
2011, s 128).
43 (85)
7.3.3 Hkk – Hushållskompetens och delaktighet
Årskurs 7–9
Hem- och konsumentkunskap år 6–9, Interskol: I Konsumtion och
ekonomi finns Din och familjens ekonomi. Värdet av att spara betonas:
”Detta innebär att vara rädd och sparsam om sina saker och pengar”. I Det
kostar att leva ”noteras att familjens inkomster ska räcka till mycket” och i
Balans i ekonomin finns innehåll om fasta och rörliga utgifter. I Ekonomisk
planering finns innehåll om budget och kassabok, men synpunkten om att
”du tillhör en köpstark grupp och att du är en del av familjens ekonomi”.
I Samtala om finns uppgifter där eleven till exempel ska göra en månads-
budget för sig och sin familj och varför pojkar och flickor kostar olika
mycket. I Konsumtion finns ett cirkeldiagram som beskriver familjens
konsumtion i procent från SCB (Sjöholm m.fl, 2011, s 114ff, 125).
Läromedlet använder två hälsobegrepp, som de tillämpar för att underlätta
valet i butik och restaurang. Det är nyckelhålet och livsmedelsverkets fem
kostråd:
”Nyckelhålet hjälper dig att hitta de hälsosammare alternativen, både när du
handlar mat och äter på restaurang. De flesta Svenskar äter för mycket fett
och fel sorts fett, för mycket socker och salt och för lite fibrer och fullkorn.
Nyckelhålsmärkt mat innehåller mindre och nyttigare fett, mindre socker
och salt än andra livsmedel av samma typ” (Sjöholm m.fl, 2011, s 16).
”Vill du äta hälsosamt?
Ät mycket frukt och grönt – gärna 500 gram per dag!
Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta
och ris!
Välj gärna nyckelhålsmärkt!
Ät fisk ofta – gärna 2–3 gånger i veckan!
Byt till flytande margarin eller olja när du lagar mat! (a.a. s 16).
Detta innehåll återkommer i samband med avsnitten: Vad ska vi äta och
hur mycket ska vi äta?, Planera dina måltider och Livsmedel, Märkning av
mat, Märkning av mat ger oss möjlighet att välja hälsosammare livsmedel.
I samband med olika livsmedelsgrupper är innehållet följande:
Mjölk och mjölkprodukter, Ost – Vill du äta hälsosamt? Välj gärna
nyckelhålsmärkt.
44 (85)
Smör, margarin och olja – Vill du äta hälsosamt? Byt till flytande
margarin eller olja när du lagar mat! Välj gärna nyckelhålsmärkt!
Bröd, flingor, Gryn, Pasta och Ris – Vill du äta hälsosamt? Välj i första
hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris! Välj gärna
nyckelhålsmärkt!
Rotfrukter, Frukt och bär – Vill du äta hälsosamt? Ät gärna frukt och
grönt – gärna 500 gram per dag!
Inälvsmat, Charkprodukter – Vill du äta hälsosamt? Välj gärna
nyckelhålsmärkt.
Fisk och skaldjur – Vill du äta hälsosamt? Ät fisk ofta – gärna 2–3
gånger i veckan! (Sjöholm m.fl., 2011)
7.3.4 Hkk – Konsumenters rättigheter och skyldigheter
Årskurs 7–9
Hem- och konsumentkunskap år 6–9, Interskol: I Konsumtion och
ekonomi finns följande innehåll: Konsumentskydd, Konsumentinformation,
Din rätt som konsument, Konsumentlagar § och Att reklamera en vara.
I avsnittet Konsumentskydd ges en historisk tillbakablick, där konsumenters
förändrade roll tydliggörs, innehåll om konsumentskyddets funktion och
dess värde för konsumenten. Konsumentskydd definieras som de lagar
som är till för konsumenten: ”I dagens konsumtionsutbud finns alltmer
tekniskt avancerade produkter och konsumenter löper risk att få bristfälliga
varor, farliga varor och helt enkelt bli lurad. Samhällets konsumentskydd
och konsumentinformation blir därför allt viktigare för konsumenten.
Konsumentskydd är alla de lagar som skyddar och står på konsumenternas
sida”. I Konsumentinformation definieras begreppet konsumentinformation
vad gäller dess karaktär av att vara objektiv dvs. opartisk och korrekt. Att
den ska vara en köphjälp för konsumenterna och kan avslöja både för och
nackdelarna. Sedan finns en genomgång av vilka roller Konsumentverket,
Konsument Europa och Kommunal konsumentverksamhet har. Detta
kompletteras med ytterligare innehåll om olika konsumentbyråer (Sjöholm
m.fl, 2011, s 131f).
I Din rätt som konsument förklarar vad som inte är möjligt att göra, när
en person är under 18 år. Därefter följer innehåll som handlar om Öppet
köp, Bytesrätt, Bra att veta vid köp och Spara köpehandlingar. I avsnittet
Konsumentlagar § finns innehåll om Konsumentköplagen, Distans- och
hemförsäljningslagen, E-distanslagen och Konsumenttjänstlagen. Texten
illustreras med bilder och eleverna uppmanas samtala om ”Varför det är
viktigt att känna till vilka rättigheter och skyldigheter vi har som
konsumenter? Ge gärna exempel på egna erfarenheter”. Avsnittet avslutas
45 (85)
med ett Vill du veta mer, där ytterlagare konsumentlagar beskrivs. I avsnittet
Att reklamera en vara finns följande innehåll: ”Är du missnöjd med en vara
eller en tjänst, ska du snarast reklamera den. Så här kan du göra: ”Därefter
följer konkreta tips och länkar som hjälper eleven i sitt agerande. Illustrativa
exempel finns med bilder gällande en avbruten skida och en stulen kamera.
Hela detta konsumentavsnitt avslutas med nio Händelser, där eleverna tar
ställning till olika konsumentsituationer som kan uppstå: ”Händelse 5:
Vincent hittar ett erbjudande om en sladdfri och laddningsbar mus på nätet
för 295 kronor. Han betalar med sitt VISA-kort och får musen som
postpaket. Har Vincent ångerrätt? Förklara varför?” (Sjöholm m.fl, 2011,
s 133ff).
7.3.5 Hkk – Marknadsföring och kommersiella medier
Årskurs 7–9
Hem- och konsumentkunskap år 6–9, Interskol: I Reklampåverkan finns
följande innehåll: Reklam i Media, Var kritisk! Vår egen roll i sociala
medier, Var alltid kritisk, Andra vanliga reklamknep, Reklam och Miljö-
vänligt, Butiksreklam vill styra oss rätt, Det här lockar oss till spontanköp
och Hur vet man allt detta?. Till avsnittet finns bilder, faktarutor i
marginalen och avslutningsvis uppgifter, där det handlar om att besöka
en livsmedelsbutik, planera ett veckoinköp och diskutera olika typer av
reklam (Sjöholm m.fl, 2011, s 127).
7.3.6 Hkk – Privatekonomi
Årskurs 7–9
Hem- och konsumentkunskap år 6–9, Interskol: I Konsumtion och
ekonomi finns följande innehåll: Spara med innehåll om olika sätt att spara
och Låna med begrepp som ränta, effektiv ränta och ”räntefritt”. Dessutom
kompletteras detta med en ruta om olika plastkort och förlust av densamma.
Efter denna inledning följer varnande ord om att ”Akta dig för skuldfällan”.
Tre ekonomitips ges omkring att spara, längta och när det är lämpligt att
låna: ”Lär dig spara, Lär dig längta – du behöver inte köpa allt på en gång,
Inga små krediter – låna bara till stora köp som lägenhet och bil när du har
råd” (Sjöholm m.fl, 2011, s 122).
Vad händer om du inte kan betala? har innehåll om ett konkret skuld-
exempel på 100 kr. Vad betalningsanmärkning innebär, att hamna i
kronofogdens register, vad utmätning i hemmet innebär och begreppet
skuldsanering. Eleverna uppmanas i samband med samtal om att ”Fundera
ut tre skäl till varför du inte vill gå i borgen för ett banklån som din bäste
46 (85)
kompis ber dig om”. Avsnittet avslutas med innehåll om Försäkringar, där
hemförsäkring, allriskförsäkring och mopedförsäkring förklaras (Sjöholm
m.fl, 2011, s 123).
7.4 Kemi
Kemi 7–9 har inga skrivningar med direkt konsumentinnehåll i centralt
innehåll. Däremot finns innehåll om miljö och hållbar utveckling det vill
säga faktainnehåll inom tema Hållbar konsumtion. Innehåll som berör
konsumentfrågor finns i samband med pantning av burkar, återvinning,
ekologiskt jordbruk och tvättmedel. Detta innehåll berör även området
Hushållskompetens och delaktighet.
Ke 1–3 Ke 4–6 Ke 7–9
Tema
Hållbar konsumtion - - Ja
Kärnområde
Hushållskompetens och delaktighet - - Ja
Tabell 12: Teman och områden i läromedel inom Kemi.
7.4.1 Ke – Hållbar konsumtion
Årskurs 7–9
Makro Kemi, Gleerups: I Markens metaller finns följande text:
”Aluminiumtillverkning kräver mycket elektricitet. Genom att återvinna
aluminiumburkar sparar man mycket energi”. Pantburkar blir nya burkar
och frågan ställs ”Vilken av returflaskan eller aluminiumburken som är
bäst ur miljösynpunkt? ”. Bränslen och miljön behandlar innehåll om Vårt
behov av energi, Växthuseffekten och Framtidens energi. Innehåll om
Försurningen behandlas i samband med Syror, Baser och Salter. Mat och
miljö finns innehåll om gällande övergödning och ekologisk odling: ” Mat
som kommer från gårdar med ekologisk odling är försedda med ett KRAV-
märke, vilket betyder att lantbrukaren följer de krav man ställer på
ekologisk odling” (Mårtensson, 2010, s 56, 145ff, 212, 227ff, 284, 246).
Från råvara till färdig produkt finns innehåll om Återvinning av järn,
aluminium, koppar, plast, gummi, papper och glas: ”Genom att samla in och
använda gammalt glas på nytt vid glasframställning sparar vi både råvaror
och energi. Gammalt glas ska inte skräpa ner naturen /…/ För att underlätta
återvinningen av gammalt glas är det viktigt att sortera upp glaset i färgat
och ofärgat glas. Idag återvinner vi ca 90 % av alla glasförpackningar vilket
motsvarar 18 kg per år och invånare. Det går åt ca 20 % mindre energi att
47 (85)
göra nytt glas av gammalt än att framställa nytt av råvaror. Av återvunnet
glas tillverkas främst nya glasförpackningar och glasull för värmeisolering
(a.a. s 305).
I samband med Tvål och tvättmedel ges fakta om tensider och följande
konsumentuppmaning: ”Om du är rädd om miljön ska du köpa tvättmedel
som är märkta med Svanmärket eller Naturskyddsföreningens märke Bra
Miljöval. Använd inte heller mer tvättmedel än vad som står på paketet”
(Mårtensson, 2010, s 309).
Spektrum Kemi 7–9, Liber: Kemi har innehåll om människors vardag till
exempel bullar, legobitar, tekopp och ett tåg. Ett innehåll som kan utvecklas
vidare för undervisning om Hållbar konsumtion. Energi- och naturresurs
användning är frekvent förekommande. Luft, Vatten och Jord har innehåll
om Koldioxid – både läskbubblor och växthuseffekt och Vattenrening – före
och efter användning: ”Dagens vattenproblem: Idag ska vattnet räcka till
flera människor än någonsin – 6½ miljard. I rika länder är det sällan något
problem, men i fattiga länder är rent vatten en stor bristvara /…/ Utan rent
vatten överlever inga människor.” (Nettelblad & Ekdahl, 2008, s 91).
Övergödning – när det blir för mycket näring och Hur ska framtidens
jordbruk se ut? I detta sammanhang finns en skrivning om ekologiskt
jordbruk och en bild på ”Krav bananer”: ”Ett sätt är att bedriva ekologiskt
jordbruk. Det betyder att man inte använder handelsgödsel och Kemiska
bekämpningsmedel. Trots det blir skördarna ganska bra. De ekologiska
jordbrukarna använder bland annat stallgödsel från djuren på gården, men
även modern teknik för att mäta näringsinnehållet i jorden.” (Nettelblad
& Ekdahl, 2008, s 104).
Spektrum Kemi 7–9, Liber: Förbränning – Kretslopp, energi och miljö har
innehåll om att fossila bränslen kan förorena miljön och att vi kan minska
utsläppen: ”Vi kan ta bort svavlet från kol och olja innan vi eldar. Då blir
det mindre svaveloxider som bildar surt regn.…” (Nettelblad & Ekdahl,
2008, s 223). Material att återanvända och återvinna där det betonas att
”Källsortering är ett måste” (a.a. s 241). Detta motiveras av att det är möjligt
att återanvända eller återvinna material, men det förutsätter att de olika
typerna av föremål separeras.
Puls Kemi fokus, Natur & Kultur: Mot en hållbar utveckling: ”Jordens
resurser är inte oändliga, men vi lever som om de vore det. Att olja, kol,
uran, och andra mineral och malmer, kommer att ta slut en dag i framtiden
tänker vi helst inte på. Vi måste lära oss att hushålla med våra resurser och
ta tillvara på det vi använt oss av. Att återanvända och återvinna är begrepp
48 (85)
vi har vant oss vid här i Sverige, men vi kan bli mycket bättre på det. Resten
av världen måste också bli mycket bättre på det, om jordens resurser ska
räcka till oss alla i framtiden. Kapitlet handlar om några viktiga råvaror och
material som vi möter i vår vardag, hur de används och hur vi tar hand om
det som inte behövs längre” (Andréasson m.fl, 2011, s 136ff).
Innehåll som direkt anknyter till konsumentens beteende är Pantar du
burken?, Vad gör vi med plastsoporna? och Konsten att sortera. Kapitlet
avslutas med innehåll om Det hållbara samhället: ”Hur kan då ett hållbart
samhälle se ut? Vi måste minska vår påverkan på naturen. Spridningen av
olika Kemikalier måste minska genom bättre rening av vatten och avgaser.
Återanvändning och återvinning måste bli mycket bättre än idag. Hela
samhället måste bli ekologiskt hållbart…” (a.a. s 150).
7.4.2 Ke – Hushållskompetens och delaktighet
Årskurs 7–9
Spektrum Kemi 7–9, Liber: Syror och baser har innehåll om kemikalier i
hemmet. Baser tar upp vätejoner har följande skrivning: ”Har du tänkt på
att fönsterputs inte luktar så gott? Det beror på att det innehåller en bas
som heter ammoniak. Många baser används i rengöringsmedel. I tvättmedel
finns till exempel en annan bas som heter soda (Nettelblad & Ekdahl, 2008,
s 121). Livets Kemi – stora organiska molekyler bygger allt liv har innehåll
om Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Det handlar
om kolhydrater, fett, protein, vitaminer och mineralämnen. Dessutom finns
innehåll om tvättmedel, smink och läkemedel (a.a.)
7.5 Matematik
Matematik har inga direkta skrivningar gällande konsumentfrågor i centralt
innehåll, däremot finns det rikligt med indirekta skrivningar.
Matematik 1–3 har många exempel som kan tillämpas på konsument-
situationer, till exempel illustrativa bilder där en konsument kan röra sig,
olika livsmedel, pengar. Det kan handla om att köpa och att sälja, samt att
ordna till exempel tabeller över favoriträtter. Innehållet är indirekt och kan
placeras både inom Hushållskompetens och delaktighet, men främst inom
området Privatekonomi.
Matematik 4–6 har rikligt med vardagliga exempel. Konsumentfrågorna
är inte primära, även om innehållet ligger nära dess innehåll. Konkreta
exempel är uppgifter i samband med till exempel volym, inköp, omvand-
ling av recept, procenträkning gällande REA i butik och inköp.
49 (85)
Matematik 7–9 har i samband med vardagliga situationer möjlighet att
genomföra beräkningar som anknyter till konsumentfrågor. Det handlar om
jämförpriser, förhandling av månadspeng, ränta och andra privatekonomiska
beräkningar. Även om det är konkreta exempel på konsumentsituationer
såsom aktiebörs, sms-lån och KPI, är det inte givet att eleven förstår att det
är konsumentfrågor de arbetar med. Konsumentfrågorna är inte utskrivna,
utan uppgiften kan uppfattas som ett problem som matematiskt ska lösas.
Ma 1–3 Ma 4–6 Ma 7–9
Tema
Media och teknologisk kompetens - - Ja
Område
Hushållskompetens och delaktighet Ja Ja Ja
Marknadsföring och kommersiella medier
Ja Ja
Privatekonomi Ja Ja Ja
Tabell 13: Teman och områden i läromedel inom Matematik.
7.5.1 Ma – Hushållskompetens och delaktighet
Årskurs 1–3
Mattedetektiverna 1B, Liber: I avsnittet På rätt spår? Ska eleverna fråga
10 av sina klasskamrater om sina favoriträtter till exempel köttbullar, fisk,
pizza och tacos och göra en tabell av resultatet. (Kavén & Persson, 2011,
1B s 117).
7.5.2 Ma – Privatekonomi
Guldgruvan 3, Gleerups: Illustrativa inledningsbilder på olika kapitel
till exempel på en tågstation, ett biobesök och en flygplats (Svensson &
Östergren, 2011).
Prima Matematik 1–3 AB, Gleerups: Färdighetsträning inom Matematik,
med anknytningar till vardaglig problemlösning (Brorsson, 2009).
Tänk och Räkna 1–3 AB, Gleerups: I affären ”Vad kostar frukterna
tillsammans?” i samband med tillämpning av addition, I bokhandeln
” Vad kostar fem pennor och sex tidningar tillsammans?” (Häggblom
& Hartikainen, 2010, 1A s 102, 3A s 110).
50 (85)
Mattedetektiverna 1A, Liber: En köpsituation illustreras med en rad burkar
med godis: ”Ringa in det dyraste godiset i fönstret” (Kavén & Persson,
2011, s 71).
Eldorado 1A–3B, Natur & Kultur: Exempel på prisberäkning med pengar
är frekvent förekommande, till exempel i samband med innehåll med ental,
tiotal och hundratal som mynt och sedlar ofta används. Köpsituationer
illustreras genom olika beräkningar. ”Du har 9 enkronor. Du köper 3
plommon. Hur många kronor har du kvar?” (Olsson & Forsbäck, 2010,
2A, s 23).
7.5.3 Ma – Hushållskompetens och delaktighet
Årskurs 4–6
Prima Formula 4 Matematik, Gleerups: Olika förpackningar som används
till juice- och mjölk, används för att illustrera volym och spagetti i samband
med längd. Andra vardagliga exempel är att räkna om recept ”Bengt ska
baka bröd till sin familj. Han bestämmer sig för att göra fyra limpor. Skriv
om receptet så att det räcker till fyra limpor” eller att beräkna vad en
”Mumsburgare” kostar: ”Det kommer 20 personer till festen. Alla planerar
tillsammans festen och vad som måste ordnas innan. Några ansvarar för att
göra ”Mumsburgare”. Hamburgare, bröd, sallad, tomat, gurka, lök och
dressing står det på inköpslistan. Alla ingredienser kostar 350 kr. Hur
mycket kostar varje ”Mumsburgare”?” (Sjöström, Sjöström & Johansson
2011, s 104, s 254).
Tänk och Räkna 4–6 AB, Gleerups: Pizzarecept: ”Till hur många pizzor
räcker en sats pizzadeg?”. Längd och massa – Tum och fot: ”TV-rutors
storlek mäts även i Sverige i tum. Hur stor är dessa TV-rutor uttryckt i
cm?”. Procent – Vad är procent? Exempel som visar på att procent används
i samband med REA. (Häggblom & Hartikainen, 2010, 4B s 78, 5A, s 109,
5B, s107).
7.5.4 Ma – Marknadsföring och kommersiella medier
Årskurs 4–6
Mattespanarna 4AB, Liber: I Festen och Kiosken gör eleverna reklamblad
(Kryger, Persson & Zetterqvist, 2011, 4B s 38).
7.5.5 Ma – Privatekonomi
Kopparspiran, Gleerups: Innehållet berör konsumentsituationer, såsom att
köpa mat, resa och handla böcker: ”Tillbaka i Uppsala går de in i en bok-
51 (85)
handel. I bokhandeln köper Theo en bok om vikingar för 72 kr. De har nu
35 kr kvar i plånboken (Svensson & Östergren, 2010, s 93).
7.5.6 Ma – Media och teknologisk kompetens
Årskurs 7–9
Matte Direkt 8, Bonnier Utbildning: I Jämförpris och antal illustreras detta
med olika priser gällande vad det kostar att surfa på internet caféer
(Carlsson, Hake & Öberg, 2010, s130).
7.5.7 Ma – Hushållskompetens och delaktighet
Årskurs 7–9
Matte Direkt 7, Bonnier Utbildning: Att beräkna valuta med utgångspunkt
i priset på en dunjacka förekommer. Bråk, volym och vikt har en beräkning
av mängden socker i frukostflingor. (Carlsson, Hake & Öberg, 2009, s 68,
172).
Matte Direkt 8, Bonnier Utbildning: I Jämför pris och antal förklaras och
beräknas jämförpris (Carlsson, Hake & Öberg, 2010, s 14).
Matematikboken X åk 7, Liber: Överslagsräkning: ”När man handlar kan
det vara bra att veta ungefär hur mycket man ska betala. Då är det bra att
avrunda priserna innan man räknar ihop dem, så att det blir en lätt huvud-
räkning. Det kallas för att göra en överslagsräkning”. Detta illustreras med
vardagliga produkter såsom keps, strykjärn, elvisp, ananas och bröd osv.
(Undvall, Johnson & Weléns, 2011, s 47–50).
Uppdrag:7 Matte, Liber: Detta läromedel erbjuder två alternativa sätt att
lära sig innehållet på. Det ena sättet är Uppdrag och det andra är Räkna på.
Teoriinnehållet är detsamma, medan den del som kallas uppdrag bidrar med
mer sammanhang och omfattande uppgifter. Det första uppdraget bas kallas
Varför matte? Jag vill bara ha mat! – Europa runt på femtontusen. Till
detta finns två teoriavsnitt där ”teoridjup” till exempel handlar om att
beräkna jämförpriser. Liksom i andra läromedel finns exempel gällande rea
och omvandling av recept. Receptberäkningarna handlar om chokladbollar
och chokladmuffins under rubriken Älska choklad. Släck törsten handlar om
andelar och mängd i juice. Av de analyserade läromedlen är detta det
läromedel som till sin karaktär anknyter mest till konsumentfrågor
(Wedbjer, Rambell & Hansson, 2010).
52 (85)
7.5.8 Ma – Marknadsföring och kommersiella media
Årskurs 7–9
Uppdrag:7 Matte, Liber: Vilket erbjudande nappar du på? handlar om
reklamblad med beräkning av procent, där avsnittet avlutas med olika
beräkningar som gäller rea (Wedbjer, Rambell & Hansson, 2010).
7.5.9 Ma – Privatekonomi
Årskurs 7–9
Matte Direkt 7, Bonnier Utbildning: Förhandla om månadspeng handlar
bl.a. om hur Jennie får lära sig hur det är möjligt att argumentera för sin
månadspeng med hjälp av en linjetabell, till sin eller föräldrarnas fördel.
(Carlsson, Hake & Öberg, 2009, s 235).
Matte Direkt 9, Bonnier utbildning: ”En aktiebörs är en marknadsplats där
man köper och säljer aktier till marknadspris. Förändringar i aktiens värde
anges oftast i procent. När man lånar pengar i en bank måste man betala
ränta (utlåningsränta). När du sätter in pengar på ett konto lånar banken
pengar av dig. Då får du ränta (inlåningsränta) av banken.
Vad menas med ränta? Hur bestäms räntan? Är in- och utlåningsräntan
lika stora? Om inte, varför är det så?” (Carlsson, Hake & Öberg, 2011,
s 107).
Beräkna det hela:
”Shiar fick 15 % rabatt när han köpte en cykel. Rabatten var 552 kr.
Hur mycket kostade cykeln från början? (a.a. s 110).
Beräkna delen:
”Konrad köper ett par jeans som har kostat 650 kr och säljs med 15 %
rabatt. Vad får han betala för jeansen?” (a.a. s 112).
Förändringsfaktor:
”Daniel har aktier som är värda 2 500 kr. Hur har värdet förändrats om
det nya värdet kan räknas ut så här: a) 1,15 gånger 2 500 kr” (a.a.).
Ränta:
”Diagrammet visar totala antalet obetalda sms-lån i Uppsala län under
åren 2006–2010. Tabellen visar antalet nya ärenden av obetalda sms-lån
och fördelningen mellan åldersgrupper, i Uppsala län 2008–2010.
Beräkna förändringen i procent för antalet personer som obetalda
sms-lån mellan 2009 och 2010.
53 (85)
Hur många av de nyanmälda ärenden 2009 var i åldrarna 26–35?
Hur stor andel av antalet obetalda sms-lån år 2010 var nya ärenden?
Går det ur tabellen få svar på frågan ”Hur många av de nyanmälda
ärenden 2008 var män i åldrarna 18–25 år? Motivera ditt svar.”
(Carlsson, Hake & Öberg, 2011, s 107, 110, 112, 115).
Soluppgift dvs. uppgift av öppen karaktär lämplig för diskussion:
Konsumentprisindex (KPI) är ett mått som visar prisutvecklingen.
Den börjar år 1980 då mätningen startade. När index når 200 har de
allmänna priserna fördubblats. Tabellen visar prisutvecklingen på
mjölk i jämförelse med konsumentprisindex mellan åren 1980–2010…
(a.a. s 133).
Diagnosen:
”Elin lånar 6000 kr med 8,5 % ränta. Hur mycket ska Elin betala tillbaka
efter ett år?” (a.a. s 140). I samband med
Genrepet:
”En ask chokladkolor kostar 98 kronor. Beräkna kilopriset om asken
väger a) 2 kg … (a.a. s 147).
”Jasmine köper ett par joggingskor som har kostat 800 kr och som nu
säljs med 20 % rabatt. Vad får hon betalt för skorna?” (a.a. s 183).
”Vad kostade Mias och Anders kläder före rean. REA 35 % på allt?
b) Byxorna kostade 318,50 kr på rean (Carlsson, Hake & Öberg
(2011, s 185).
Inför gymnasiet:
”När du har arbetet med de olika delarna ska du ha fått en liten inblick
i hur matematikuppgifterna kan se ut på fem olika gymnasieprogram.
I detta kapitel presenteras fem olika kursspecifika miniavsnitt så att du
kan se exempel och prova på uppgifter som räknas i dessa program: Bygg
och anläggning, Vård och omsorg, Handel och administration, Ekonomi/
Samhällsvetenskap och Naturvetenskap/Teknik”. I samband med Handel
och administration finns uppgifter gällande Moms och
Ekonomi/Samhällskunskap finns innehåll om Konsumentprisindex
(Carlsson, Hake & Öberg, 2011, s 221–228).
7.6 Samhällskunskap
Samhällskunskap har innehåll om Hushållskompetens och delaktighet,
Konsumenters rättigheter och skyldigheter, Privatekonomi och Marknads-
föring och kommersiella medier. I Lgr11 har Privatekonomi placerats i år
4–6, medan 7–9 saknar liknande direkta skrivningar. I de läromedel som
54 (85)
ingår i den här studien visar det sig att innehåll om Privatekonomi och
Hushållskompetens och delaktighet finns kvar i de senare årskurserna.
Samhällskunskap 4–6 har innehåll som tar upp vem som bestämmer
över din ekonomi, med inriktning mot månadspeng och budget.
Dessutom innehåll om att tänka kritiskt i samband med massmedia.
Samhällskunskap 7–9 har faktainnehåll om identitet och livsstil
samt samhällets och hushållets ekonomi.
Sh 1–3 Sh 4–6 Sh 7–9
Tema
Hållbar konsumtion - - Ja
Media och teknologisk kompetens - - Ja
Område
Hushållskompetens och delaktighet - Ja Ja
Konsumenträttigheter och skyldigheter - - Ja
Marknadsföring och kommersiella medier - Ja Ja
Privatekonomi - Ja Ja
Tabell 14: Teman och områden i läromedel inom Samhällskunskap
7.6.1 Sh – Marknadsföring och kommersiella medier
Årskurs 4–6
Koll på samhället, Bonnier Utbildning: Informationssamhället ger
fakta om skillnader mellan informationsmaterial, nyheter, reklam och
propaganda. Massmedier, Tänk kritiskt och Nätet – på gott och ont ger
fakta, tar upp möjligheter och risker med medier (Eriksson, 2010, s 51).
7.6.2 Sh – Privatekonomi
Årskurs 4–6
Koll på samhället, Bonnier Utbildning: I Vem ska bestämma? finns Din
ekonomi: ”Ekonomi handlar om hur vi använder våra pengar och andra
resurser för att få mat, kläder och andra saker som vi behöver. Målet för den
som är ekonomisk är att uppfylla sina viktigaste behov och önskningar utan
att använda mer resurser är nödvändigt”. Det finns innehåll om månadspeng
och veckopeng samt budget (Eriksson, 2010, s 26).
55 (85)
7.6.3 Sh – Hållbar konsumtion
Årskurs 7–9
Samhälle i dag 7 SOL 4000, Natur & Kultur: Klimatsmart och mer pengar
till familjen är ett avsnitt som har en hänvisning till Geografi 7, Tema 2, i
samma serie från Natur & Kultur. Situationen är att den fiktiva personen
Alex har blivit arbetslös. Familjen har sett över sina kostnader och arbetar
för att hålla nere sina kostnader (Hildingson m.fl, 2011, s 113).
7.6.4 Sh – Media och teknologisk kompetens
Årskurs 7–9
Punkt SO Samhällskunskap del 1, Gleerups: Kan vi lita på nätet? och
Kritisk granskning på internet: ”Vilka är för- och nackdelarna med
internet?”, ”Ge exempel på hur du hittat bra information på nätet. När alla
i klassen har tagit fram ett exempel, så berätta för varandra. Ett utmärkt
exempel på hur kunskap kan spridas… ”, ”Ge exempel på förhållandevis
pålitliga sidor på nätet”, ”Vad är viktigt att tänka på när man kritiskt ska
granska information på internet? (Andersson, 2010, s 25ff).
Samhälle 7, Liber: Handla på nätet: ”Det är ofta svårt för en ung människa
med liten erfarenhet att avgöra vad som är ett bra köp eller inte. Därför
säger lagen att den som är under 18 år inte får ingå ekonomiska avtal. Det
innebär att ungdomar behöver ha förälders underskrift för att till exempel
prenumerera på en tidning eller få ett mobilabonnemang. Därför är det
också den vuxne som är ekonomiskt ansvarig” (Andersson m.fl, 2011,
105ff).
Samhälle i dag 7 SOL 4000, Natur & Kultur: I Massor av medier finns
innehåll om Både konsument och producent, där beskrivs de dubbla rollerna
som det är möjligt att ha i relation till media. Det ena handlar om att se på
film och lyssna på musik, medan det också är möjligt att via sociala medier
som YouTube och Facebook vara den som bidrar till underhållningen. Det
innebär att elever kan vara både konsument och producent (Hildingson m.fl,
2011, s 45).
7.6.5 Sh – Hushållskompetens och delaktighet
Årskurs 7–9
Samhällskunskap åk 7–9, Interskol: Ung i dag – identitet och livsstil
beskriver att alla har olika förutsättningar, men samtidigt bor ”Vi ett väl
fungerande land”, ”Trots detta skiljer sig våra förutsättningar åt av många
56 (85)
skäl. De påverkas av om vi bor i storstad eller på landsbygd, vilken skola
vi går i, varifrån vi kommer, hur vår familj ser ut, vad våra föräldrar har för
utbildning. Vad de arbetar med, familjens ekonomi och så vidare. Dessa
saker kan ha stor betydelse för hur det kommer att gå för dig i skolan och i
framtiden. Sist men inte minst är det naturligtvis dina egna ansträngningar
som på ett avgörande sätt påverkar vilken framtid du går till mötes”
(Lundberg & Olsson, 2011, s 21f).
Samhälle 7, Liber: Familjens pengar beskriver villkoren för en familjs
ekonomi: ”De flesta av oss är inte särskilt rika och måste därför planera
noggrant hur vi ska använda våra pengar. Och det är just det som ekonomi
handlar om – att välja hur man ska hushålla med sina pengar. Vill jag köpa
godis nu, eller en moped om två år?”. I texten jämförs familjen med ett
företag, men att denna ”lilla ekonomi” kallas hushållsekonomi. Innehållet
exemplifieras med att Familjen Karlsson med två arbetande vuxna och två
barn samt Familjen Lindström med en arbetande mamma med två barn.
Det ekonomiska kretsloppet beskriver att hushållen, företagen och staten
påverkar varandra: ”Pengar rör sig alltså runt i samhället – från företag till
hushåll, från hushåll till staten och så vidare – precis som i ett kretslopp.
Alla delarna i kretsloppet är beroende av varandra för att samhällsekonomin
ska fungera”. Familjens ekonomi förr i tiden beskrivs som ”En ekonomi
som bygger på att familjen själv skapar det den förbrukar kallas för
självhushållning. Nu för tiden har vi istället penninghushållning”
(Andersson m.fl, 2011, s 92ff).
Familjens budget: ”Alla familjer måste planera sin ekonomi för att den
ska fungera bra. När man planerar sina inkomster och utgifter gör man
en budget”. Familjerna Karlsson och Lindströms månadsbudgetar med
”utgifter” och ”kvar till annat eller som kan sparas” redovisas. Vad varje
post i budgeten förklaras kortfattat i en kompletterande ruta: bostad,
hushållskostnader, resor, fackföreningsavgifter/A-kassa, lek & fritid,
hygien, bil och pengar över. Vad Konsumentverket kan bidra med beskrivs
i en annan faktaruta: ”Vill du veta mer om hur stora levnadskostnader
man brukar ha i olika åldrar kan du titta på Konsumentverkets hemsida
(www.konsumentverket.se). Konsumentverket är en statlig myndighet
som ska informera hushållen hur man bäst håller ordning på sin ekonomi,
samt vilka rättigheter och skyldigheter du har när du köper olika saker”
(Andersson m.fl, 2011, s 97).
Samhälle i dag 7 SOL 4000, Natur & Kultur: Du är en del av ett hushåll:
”Ordet familj kan ha många betydelser. En del familjer består av flera barn
och vuxna. En del vuxna är gifta, andra bor ihop utan att vara gifta. Många
barn har bara en förälder hemma. Ändå har ordet familj sina begränsningar.
57 (85)
Vi ingår alla i ett hushåll. Hushåll är olika stora med en eller flera personer
– och de behöver inte alltid höra till samma familj. Många hushåll i Sverige
består av bara en person”. Detta resonemang om hushåll och familj är en
introduktion till fördelen med att göra en budget. Hushållets sätt in i
sammanhanget av pengarnas olika kretslopp, för både den privata ekonomin
och samhällets. Dilemma handlar om Att köpa eller inte köpa. I detta fall
handlar det om att köpa ett par efterlängtade skor som har tillverkats med
hjälp av barnarbete (Hildingson m.fl, 2011, s 107f).
Samhälle i dag 7 SOL 4000, Natur & Kultur: Spara för framtiden: ”Det är
viktigt att spara. Sparandet är en reserv för oförutsedda utgifter, kostnaden
som man inte kan räkna med i förväg. Bilen kan gå sönder och tandläkar-
räkningen kan bli dyr”. I Högre lön eller arbetslös – allt kan hända hamnar
familjen i den situationen att pappa Alex blir arbetslös. Efter både bråk om
pengar och diskussioner kommer de fram till: att de ska laga mer mat själva,
baka sitt eget bröd, handla de billigaste vardagsvarorna på extrapris,
använda sig av jämförpriset i butiken, se om det går att ringa billigare och
sälja bilen. Detta avsnitt följs sedan av innehåll där en rad energitips delges
och fördelar med närproduceras tydliggörs. Avsnittet avslutas med Varför
återvinna? där fakta ges inom området (Hildingson m.fl, 2011, s 112).
7.6.6 Sh – Konsumenträttigheter och skyldigheter
Årskurs 7–9
Samhälle 7, Liber: Har kunden alltid rätt? har exemplet Fia som vill
ha pengarna tillbaka efter att hennes hår blivit grönt istället för brunt.
Konsumentvägledaren kan hjälpa: ” Fia köpte två tjänster av den här
frisören – klippning och färgning. Hennes hår skulle bli brunt, men eftersom
håret blev grönt istället är tjänsten inte utförd som hon kunde förvänta sig.
Frisören behöver inte ge henne pengarna tillbaka om hon inte vill, för hon
färgade ju faktiskt håret, även om det inte blev bra. Däremot ska frisören
göra om färgningen gratis, eftersom det inte fungerade första gången”.
Det finns information om att anmäla till Allmänna reklamationsnämnden
och om konsumentköplagen. ”Bra komihåglista för dig som handlar” har
innehåll om: fabrikationsfel, garanti, öppet köp, hemförsäljningslagen
och köp via internet (Andersson m.fl, 2011, 103f).
7.6.7 Sh – Marknadsföring och kommersiella medier
Årskurs 7–9
Punkt SO Samhällskunskap del 1, Gleerups: Massmedier – granskning,
underhållning, information har följande innehåll: ”Det var under 1990-talet
58 (85)
som Internet växte i rasande takt och antalet datorer ökade rekordartat i
Västeuropa och Nordamerika. I stora delar av Afrika, Asien och Sydamerika
är Internet inte alls3 spritt bland vanliga människor” (Andersson, 2010,
s 25ff).
Kompakt Samhällskunskap, Gleerups: Livsstil och identitet har innehåll
om ungdomars identitet och livsstil och hur detta påverkas av till exempel
kön: ”Ofta talar man om att det ska råda jämställdhet mellan könen. Det
innebär att kvinnor och män ska ha samma möjligheter i livet. Man ska inte
begränsas eller vinna fördelar av att man har ett visst kön…”. Fråga vid
bildtext: ”Är det manligt eller kvinnligt att ta hand om barn?”. I Marknads-
föring och kommersiella media finns innehåll om Könsroller i reklam,
vilket anknyter till innehållet om tidigare livsstil och identitet (Nilsson,
2011, s 97, 101).
Punkt SO Samhällskunskap del 1, Gleerups: I Reklam och propaganda
finns innehåll om vad reklam betyder, begreppet propaganda förklaras,
beskrivning om hur en reklamannons konstrueras och vilka vanliga tricks
som används för att budskapet ska nå ut. Sedan finns olika reklam, såsom
produktplacering, sponsring och annonsblad (Andersson, 2010, s 30).
Samhälle i dag 7 SOL 4000, Natur & Kultur: I Kultur finns överallt finns
innehåll om identitet och livsstil: Du har många identiteter, Att pröva sig
fram, Ska du se ut så där? och Hur man ska vara? Ungdomskulturen
handlar till stor del om att konsumera, att köpa ”rätt saker”. Utbudet av
kläder, prylar och musik är enormt. Mängder av reklam visar upp det allra
senaste. Identitet problematiseras i en text kallad Söta tjejer och sportiga
killar?. I det avsnittet belyser de att könsidentiteterna var tydliga för bara
några år sedan, men att bilderna av tjejer och killar i medierna inte är så
tydliga längre. Du har säkert sett reklam som är tvärt om, det vill säga
där killar är avklädda och sexiga ”objekt” och tjejerna är tuffa och
handlingskraftiga (Hildingson m.fl, 2011, s 16ff).
7.6.8 Sh – Privatekonomi
Årskurs 7–9
Kompakt Samhällskunskap, Gleerups: I Samhällets ekonomi finns innehåll
om hushållens utgifter i ett konsumtionsdiagram och en familjedialog
omkring en dyr skinnjacka. Familjens ekonomi beskrivs utifrån samhällets
ekonomiska kretslopp, där avsnittet avslutas med en privatekonomisk ruta
där det framhålls att ”Det är viktigt att ha koll på sin privatekonomi” utifrån
3 Föråldrad skrivning (författarens kommentar).
59 (85)
risken att skuldsätta sig och få betalningsanmärkningar. Hänvisning om att
”Gå in på Kronofogdens hemsida och ta reda på mer om Kronofogdens
uppgifter”. Den privatekonomiska delen utvecklas vidare i Banker och
sparande, där ett exempel omkring en vinst på V75 är utgångspunkten för
ett resonemang. Bankernas uppgift tar upp in- och utlåningsränta, bank-
inspektionen4, att spara eller inte spara och att det finns andra sparformer.
Alla hushåll står inför valet vad de ska göra med sina disponibla inkomster.
”Ska de konsumera, dvs. köpa varor och tjänster för alltihop eller ska de
spara en del?” (Nilsson, 2011, s 97ff, 152ff, 163).
Samhällskunskap åk 7–9, Interskol: I Tonåren och ekonomi finns följande
innehåll: ”Det är dyrt med tonåringar. Växande tonåringar är dyra i drift när
det gäller mat och kläder. Tonårsföräldrar vet att de kan köpa stora mängder
mat som sedan försvinner när hungriga tonåringar kommer hem och rensar
kylskåpet”. I samband med Kläder beskrivs tonåringen som en som växer
snabbt och är modemedvetna: ”Dessutom är tonåringar ofta modemedvetna
och vill ha moderna och dyra ”märkeskläder” och ”märkesskor”. Det kan
vålla stridigheter, eftersom föräldrar och tonåringar kan ha olika åsikter om
vad som behöver handlas i klädväg och vad det får kosta”. Gemensamma
kostnader och Din egen ekonomi avslutas med texten: ”Smarta affärsmän”
är ständigt på jakt efter ”smarta affärsidéer”. Akta dig för dem! Så återigen
– tänk efter före!” (Lundberg & Olsson, 2011, s 30ff).
Samhälle 7, Liber: I Våra pengar finns följande innehåll: Dina egna
pengar, familjens pengar, Spara pengar, Har kunden alltid rätt? och
Kontant betalning eller kredit. Våra pengar: ”Stålar, kosing, klöver, klirr i
kassan, tjäna pengar som gräs – har du tänkt på hur många slanguttryck det
finns som har med pengar att göra? Det kanske inte är så konstigt med tanke
på hur viktiga pengar är. Utan pengar klarar man sig helt enkelt inte. Men
det betyder inte att pengar är någon garanti för att vi ska bli lyckliga”. Spara
eller slösa handlar om Sara, 13 år, som sparar till en moped som hon sedan
kan köpa när hon fyller 15 år: ”När 15-årsdagen äntligen är inne köper Sara
en begagnad moped för de 5400 kronor som hon har sparat ihop – 225
kronor i 24 månader blir precis 5400 kronor”. Dina egna pengar handlar
om fickpengar och ungdomslön: ”En tonåring kan ta enklare arbeten, men
har oftast mindre betalt än en vuxen. Det är för att ungdomar får de enklaste
jobben och inte behöver ta så mycket ansvar”. Texten kompletteras med
några åldersgränser och genomsnitt för fickpengar (Andersson m.fl, 2011,
s 88–108).
4 Bankinspektionen lades ner 1991. Numera heter det Finansinspektionen. (Författarens
kommentar.)
60 (85)
Samhälle 7, Liber: I Spara pengar finns följande innehåll: ”Den som har
pengar över efter att ha köpt allt det nödvändiga kan spara. Att spara
behöver faktiskt inte vara så svårt om du tänker efter vad du egentligen
lägger ut pengar på”. På bank eller fond ger en överblick över de olika
sparformerna: spara i bank, köpa obligationer och fond/aktiefond. Avsnittet
avslutas med ”Tänk på att ju mer du kan tjäna på en sparform, desto större
är risken att du förlorar en del av dina pengar. Det är dumt att spara i fonder
om du vill kunna ta ut dina pengar igen redan om ett år. Då är det bättre att
sätta in pengarna på banken, även om pengarna inte växer så mycket”. Liten
ordlista om pengar kompletterar innehållet i texten (Andersson m.fl, 2011,
s 100f).
Kontant betalning eller kredit beskriver fördelar och nackdelar med de olika
betalsätten: ”Det är alltså nästan alltid billigast att betala kontant. Det som är
köpt på avbetalning kan dessutom gå sönder innan varan är helt betald, och
det kanske inte är så kul”. Vad händer med den som inte betalar? beskriver
steg för steg vad som händer om individen inte betalar en räkning. Utgångs-
punkten är att många ungdomar hamnar i ekonomisk knipa, trots att
ungdomar under 18 år inte kan handla på kredit (Andersson m.fl, 2011,
105ff).
Samhälle i dag 7 SOL 4000, Natur & Kultur: I Pengar i din vardag får
eleven följa en familjs ekonomiska situation. Det är mamma inköpschefen
Mira, pappa elmontör Alex och barnen Elin, 16 år, och David, 14 år. Har du
koll på pengarna? med innehåll om olika betalningssätt såsom Internet och
bankkort. För att ge en helhetsbild av den privata ekonomin ges information
om vad som händer när du inte betalar, med koppling till Kronofogdens roll
(Hildingson m.fl, 2011, s 107f).
7.7 Svenska
Svenska 1–3 har i de studerade läromedlen inget direkt innehåll som handlar
om konsumentfrågor.
Svenska 4–6 har innehåll om Marknadsföring och kommersiella medier: hur
en broschyr kan vara konstruerad och att vara källkritisk. I samband med
studieteknik anknyter innehållet till Konsumenträttigheter och skyldigheter.
Recept som exempel på instruktion anknyter till Hushållskompetens och
delaktighet.
Svenska 7–9 har innehåll om Marknadsföring och kommersiella medier. I
Lgr11 har reklamformuleringen flyttats ner till centralt innehåll 4–6 inom
Svenska, men av förklarliga skäl finns de kvar i år 7–9 eftersom flera av
61 (85)
läromedlen är publicerade innan Lgr11. Arbetsuppgifter inom argumenta-
tion och studieteknik har innehåll som anknyter till Hushållskompetens
och delaktighet till exempel förhållandet mellan godis och hälsa samt hur
det är möjligt att inreda sitt boende. Media och teknologisk kompetens tar
upp innehåll gällande Internet.
Sv 1–3 Sv 4–6 Sv 7–9
Tema
Hållbar konsumtion - - -
Media och teknologisk kompetens - - Ja
Område
Hushållskompetens och delaktighet - Ja -
Konsumenträttigheter och skyldigheter - Ja -
Marknadsföring och kommersiella medier - Ja Ja
Privatekonomi - - -
Tabell 15: Teman och områden i läromedel inom Svenska.
7.7.1 Sv – Hushållskompetens och delaktighet
Årskurs 4–6
Skrivmix 2 Läs och skriv i genrer, Natur & Kultur: I Instruktioner är
huvudexemplet Pärrys heta köttfärssås. I samband med detta avsnitt är
det en genomgång om vad instruktioner är, hur de är skrivna och vad
instruktioner kan vara (Sahlin, 2008, s 26f).
7.7.2 Sv – Hushållskompetens och delaktighet
Årskurs 4–6
Svenska Direkt 8, Grundbok Bonnier Utbildning: Påverka med ord:
argumentera och diskutera i skrift: Läs debattartikeln Lösviktsgodis – ett
hot mot vår hälsa. Faktainnehåll gällande hälsa: ”100 gram godis innehåller
ungefär lika mycket energi som en portion spagetti och köttfärssås, men
inte några vitaminer eller mineraler”. Senare i kapitlet finns debattartikeln
”Ungas hälsa går att påverka” och avsnittet avslutas med att eleven själv
ska skriva en debattartikel på valbara ämnen som alkohol, tobak, kost och
matvanor, kroppsideal och ätstörningar samt motion (Peña & Eriksson,
2011, s 23).
Studio Svenska 3, Grundbok, Liber: I Studieteknik finns Att arbeta i grupp
exemplet Hemkunskapen – Att flytta hemifrån. Uppdraget är att skriva en
62 (85)
projektplan: ”Vi har valt att arbeta med hur man skaffar en lägenhet och
vad man behöver ordna för att kunna flytta” (Eklund m.fl, 2008, s 8f).
7.7.3 Sv – Konsumenträttigheter och skyldigheter
Årskurs 4–6
Studio Svenska år 5, Grundbok, Liber: Studieteknik har innehåll om
Stackars pappa som blev magsjuk, efter att han ätit musselsoppa. Ett
innehåll som handlar om Konsumenträttigheter och skyldigheter
(Eriksson m.fl, 2007, s 12f).
7.7.4 Sv – Marknadsföring och kommersiella medier
Årskurs 4–6
Studio Svenska år 5, Grundbok, Liber: I Massmedier möter eleverna de
tre systrarna med namnen Underhålla, Övertyga och Förklara. De beskriver
mediebruset på ett lättfattligt sätt och tränar eleverna att utveckla ett
källkritiskt förhållningssätt (Eriksson m.fl, 2007, 116f).
Skrivmix 3, Läs och skriv i genrer, Natur & Kultur: Broschyrer: ”En
broschyr är ett häfte eller blad som gör reklam för till exempel en vara eller
en plats. Texten i broschyren ska både informera och locka läsaren. Ofta
använder man bilder och färger för att förstärka texten” (Sahlin, 2008,
s 24f).
7.7.5 Sv – Media och teknologisk kompetens
Årskurs 7–9
Studio Svenska 2, Grundbok, Liber: I Massmedier beskrivs vilka
möjligheter som Internet erbjuder: ”Det är möjligt att shoppa, sköta
bankärenden eller lyssna på och ladda ner musik. Där finns också
dagstidningar, tv och radio. Därefter besvaras frågan om Är allt på
nätet bra?” (Nygren & Strömsten, 2007, s 166f ).
7.7.6 Sv – Marknadsföring och kommersiella medier
Årskurs 7–9
Svenska Direkt 8, Grundbok Bonnier Utbildning: Innehåll finns inom
reklam: Påverka med bilder, Reklam – att ropa högst, Reklam förr och idag,
Hur påverkar reklam oss?, Hur gör man en reklamannons samt Reklam och
ideal? (Peña & Eriksson, 2011, s 12f, 6–85).
63 (85)
Studio Svenska 4, Grundbok, Liber: Massmedier ger ”redskap som hjälper
dig att tolka och analysera reklambudskap, reflektera kring reklam och
dess budskap samt lära dig mer om vilka lagar och regler som styr mass-
medierna”. Innehållet handlar om vad reklam är, hur den påverkar och hur
det är möjligt att granska reklamen (Eklundh m.fl, 2007, s 144f).
64 (85)
8 Sammanfattning av resultatredovisning Nedan följer en sammanfattande redovisning av i vilka ämnen samt i vilka
läromedel man hittar konsumentinnehåll. Redovisning görs av a) vilka
ämnen som har konsumentskrivningar i centralt innehåll och b) i de fall mer
konsumentinnehåll förekommer i läromedel, än vad som föreskrivs i centralt
innehåll i läromedel, noteras även detta:
Biologi, Geografi, Hem- och konsumentkunskap, Kemi och
Samhällskunskap har centralt innehåll inom tema Hållbar konsumtion.
Detta återspeglas även i de analyserade läromedlen.
Hem- och konsumentkunskap och Samhällskunskap har centralt innehåll
om tema Media och teknologisk kompetens. Detta återspeglas i de
analyserade läromedlen, men innehåll förekommer även inom Svenska.
Geografi, Hem- och konsumentkunskap, Kemi och Samhällskunskap har
centralt innehåll inom kärnområde Hushållskompetens och delaktighet.
Detta återspeglas i de analyserade läromedlen, men innehåll förekommer
även inom Biologi, Matematik och Svenska.
Hem- och konsumentkunskap har innehåll inom tema
Konsumenträttigheter och skyldigheter. Detta återspeglas i det
analyserade läromedlet, men innehåll förekommer även inom
Samhällskunskap och Svenska.
Hem- och konsumentkunskap, Samhällskunskap och Svenska samt
utanför studien har även Bild centralt innehåll inom kärnområde
Marknadsföring och kommersiella medier. Detta återspeglas i de
analyserade läromedlen, men innehåll förekommer även inom
Matematik.
Hem- och konsumentkunskap, Matematik och Samhällskunskap
har innehåll inom kärnområde Privatekonomi. Detta återspeglas
i de analyserade läromedlen.
65 (85)
Tabellen sammanfattar bilden ytterligare:
Bi Ge Hkk Ke Ma Sh Sv
Lgr1
1
Läro
mede
l
Lgr1
1
Läro
mede
l
Lgr1
1
Läro
mede
l
Lgr1
1
Läro
mede
l
Lgr1
1
Läro
mede
l
Lgr1
1
Läro
mede
l
Lgr1
1
Läro
mede
l
Tema
Hållbar Konsumtion Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja - - Ja Ja - -
Media och teknologisk kompetens
- - - - Ja Ja - - - - Ja Ja Ja Ja
Område
Hushållskompetens och delaktighet
- Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja - Ja Ja Ja - Ja
Konsumenträttigheter och skyldigheter
- - - - Ja Ja - - - -- - Ja Ja
Marknadsföring och kommersiella medier
- - - - Ja Ja - - - Ja Ja Ja Ja Ja
Privatekonomi - - - - Ja Ja - - Ja Ja Ja Ja - -
Bi Ge Hkk Ke Ma Sh Sv
Tabell 16: Tema och områdens innehåll i centralt innehåll i Lgr11 och i analyserade läromedel.
66 (85)
9 Sammanfattande diskussion Denna rapport visar på närvaro av konsumentinnehåll i grundskolan, både
i centralt innehåll och i analyserade läromedel. Dessutom visar det sig att
läromedel har mer innehåll än vad Lgr11 föreskriver. Analysens resultat
visar på möjligheter vad gäller skrivningen om Rektors ansvar om att
integrera ämnesövergripande kunskapsområden såsom konsumentfrågor.
Detta gäller också i skrivningen om lärarens riktlinjer som anger att läraren
ska: ”Organisera och genomföra arbetet så att eleven får möjlighet att arbeta
ämnesövergripande” (Skolverket, 2011a, s 14). Denna studie är möjlig att
läsa som en inspiration för ett ämnesövergripande temaarbete och på det
sättet stärka konsumentfrågornas roll i grundskolan.
Förlagen är en viktig aktör för att bidra med användbara läromedel, till
ämnesövergripande undervisning. I analysens läromedel finns ett exempel
på hur det är möjligt att tänka ämnesövergripande. Följande exempel är
hämtade från Samhälle i dag SOL 4000 från Natur & Kultur (Hildingson
m.fl, 2011), som har en hänvisning till Geografi 7, Tema 2 (Thorstensson
m.fl, 2011) i samma serie. För den undervisande läraren underlättar dessa
skrivningar ett ämnesövergripande tänkesätt, när läromedlet har dessa
hänvisningar omkring angränsande innehåll.
Läromedel inom årskurserna 1–3 och som ingått i studien, finns inom
Matematik och Svenska. Dessa läromedel kännetecknas av färdig-
hetsträning, där äpplen, päron och mynt används som illustrationer.
Mot bakgrund av forskning om barns tidiga konsumtionsvanor, där de
via media, reklam och familjens shoppingrundor tidigt introduceras i
konsumtionssamhället (Lundby, 2008), visar det på att det finns anledning
att uppmärksamma bristen av konsumentinnehåll i läromedel i de yngsta
årskurserna.
Läromedel inom Fysik, Historia, Religion och Teknik saknade också
konsumentrelaterat innehåll. Anledningen till detta kan vara att dessa
ämnen traditionellt inte sett sig som bärare av konsumentfrågor och
att dessa läromedel var av äldre datum än 2011.
I studien har Hem- och konsumentkunskap ett läromedel som är reviderat
till Lgr11. I de yngre årskurserna 1–6 ger inget förlag ut något läromedel
inom ämnet. Frågan är vad det betyder för möjligheten att undervisa
konsumentkunskap, när urvalet av läromedel är begränsat jämfört med
ett större urval inom övriga ämnen i grundskolan. Ingen av de fyra
dominerande förlagen ger ut läromedel inom Hem- och konsumentkunskap.
67 (85)
I analysen har det visat sig att temat Hållbar konsumtion uppfattas som
ett aktuellt tema. Alla ämnen i studien, utom Matematik, har på olika sätt
anknytning till detta tema. I de yngsta årskurserna 1–3 har Samhällskunskap
en skrivning om miljöfrågor. I de äldre årskurserna 7–9 har Biologi innehåll
om hur konsumenten kan bidra till en hållbar utveckling, Kemi innehåll om
resursanvändning, återvinning och kemikaliers påverkan av hälsa och miljö.
Geografi innehåll om hur varor och tjänster produceras och konsumeras.
Dessutom har Hem- och konsumentkunskap innehåll om val och ställnings-
tagande för miljömässig hållbarhet genom alla årskurser 1–9. Skrivningarna
om hållbar utveckling har förstärkts i Lgr11 och det är positivt att det i
analysen framkommit att detta innehåll finns med i de reviderade läro-
medlen. Några konkreta exempel är värda att framhålla inom hållbar
utveckling: Koll på Sverige från Bonnier Utbildning, som återkommande
använder en bild på en utrotningshotad flodpärlsmussla, Hem- och
konsumentkunskap 6–9 från Interskol har uppmaningen ”Tänk grönt!”.
Läromedel för årskurserna 7–9 Puls Biologi Fokus och Puls Kemi Fokus
från Natur & Kultur är ytterligare ett exempel på att de beaktat skrivningen
om hållbar utveckling. Dessa exempel kan uppfattas som en fingervisning
om att förlagens reviderade utgivning återspeglar innehåll om hållbar
utveckling och i denna analys Hållbar konsumtion.
Media och teknologisk kompetens är ett tema som har minst innehåll i de
analyserade läromedlen. Temats förhållandevis begränsade innehåll i både
centralt innehåll och läromedel kan dock ha påverkats av temats korta
tradition i skolan. En annan orsak är definitionen av till exempel källkritik,
som har placerats under området Marknadsföring och kommersiella media.
I de läromedel som ingått i studien finns innehåll inom både Hem- och
konsumentkunskap, Samhällskunskap och Svenska. Att detta tema är under
förändring visar följande centralt innehållt i Punkt SO Samhällskunskap del
1 från Gleerups: ”Det var under 1990-talet som Internet växte i rasande takt
och antalet datorer ökade rekordartat i Västeuropa och Nordamerika. I stora
delar av Afrika, Asien och Sydamerika är Internet inte alls spritt bland
vanliga människor” (Andersson, 2010, s 25ff).
Hushållskompetens och delaktighet är till sitt omfång det mest omfattande
i analysen. Detta trots att innehåll som har befunnits i gränsområdet mellan
detta område och tema Hållbar konsumtion placerats i det senare. Innehåll
om samhälls- och hushållsekonomi och val och handlingar i hemmet är
i centrum för innehåll inom detta område, särskilt inom Hem- och
konsumentkunskap och Samhällskunskap. Biologi, Geografi och Kemi
använder sig av innehåll inom Hushållskompetens och delaktighet för
att exemplifiera undervisningen med vardagliga exempel. I Hem- och
konsumentkunskap 7–9 från Interskol finns följande skrivning i samband
68 (85)
med Ekonomisk planering: ”du tillhör en köpstark grupp och att du är en
del av familjens ekonomi”. Det är möjligt att uttalande stämmer på vissa
ungdomar, men samtidigt finns forskning som visar på fattigdom bland
barn i Sverige (Hjort, 2004). Innehåll om ungdomars ekonomi kan
problematiseras, för att erbjuda ett mer nyanserat innehåll i undervisningen.
Innehållet Konsumenträttigheter och skyldigheter finns en direkt skrivning
i det centrala innehållet inom Hem- och konsumentkunskap årskurserna
7–9. Analysen visar att innehåll finns i läromedel inom både Samhälls-
kunskap och Svenska. Exemplen i det analyserade läromedlen är av äldre
datum än 2011, men det visar att en skrivuppgift inom Svenska kan ha ett
innehåll som handlar om att reklamera eller att ta vara på sina rättigheter.
Inom Marknadsföring och kommersiella medier har i Lgr11 skett en del
förändringar jämfört med kursplan 2000 (Skolverket, 2000). Reklam finns
i det centrala innehållet i årskurserna 4–6 inom Bild, Hem- och konsument-
kunskap och Svenska. Bild och Hem- och konsumentkunskap är de ämnen
som i Lgr11 har skrivningar gällande reklam i årskurserna 7–9. Skrivningen
inom Bild är en förstärkning mot tidigare, men i denna studie har det inte
ingått några läromedel inom ämnet Bild. Mediers påverkan finns inom
Samhällskunskap i årskurserna 4–6, men inom Hem- och konsument-
kunskap i årskurserna 7–9. I de äldre årskurserna har tidigare Samhälls-
kunskap haft innehåll inom reklam, men i Lgr11 har den direkta skrivningen
tagits bort. Svenska har kvar innehåll inom källkritik vad gäller reklam inom
alla årskurser. Vad innebär det för Hem- och konsumentkunskap med denna
förskjutning vad gäller ansvarsfördelning av mediers påverkan? Detta
innehåll som tidigare delats med Samhällskunskap i de äldre årskurserna.
Eftersom både Bild och Hem- och konsumentkunskap har begränsat med
läromedel inom sina ämnen, är Marknadsföring och kommersiella medier
ett innehåll som kan utvecklas i kommande läromedel.
Innehåll inom Privatekonomi har inom Hem- och konsumentkunskap
och Samhällskunskap av tradition förvaltat konsumentfrågor i grundskolan.
I läsningen av centralt innehåll framgår det att det finns en ny ansvars-
indelning gällande privatekonomi. Samhällskunskap har innehåll om
privatekonomi i år 4–6 och Hem- och konsumentkunskap i år 7–9.
Matematik har i centralt innehåll fått förstärkta indirekta skrivningar,
som uttrycks i vardagliga situationer. Det som framkommit i analysen
är att i vissa läromedel inom Matematik använder förlagen specifika
uppdrag, där eleverna erbjuds konkreta konsumentsituationer i under-
visningen. Detta förekommer bl.a. i Guldgruvan 3 från Gleerups, som
har illustrativa bilder från tågstation, biobesök och flygplats, Uppdrag:
7 Matte från Liber och i avsnittet Inför gymnasiet i Matte Direkt 9 från
69 (85)
Bonnier Utbildning. Innehållet visar på att det finns möjligheter för
ämnesövergripande läromedel inom dessa tre ämnen, där elevernas intresse
kan vara en drivkraft för att lära sig mer om beräkningar vad gäller den egna
ekonomin.
70 (85)
10 Slutsats I den här rapporten har grundskoleämnena Biologi, Geografi, Hem- och
konsumentkunskap, Kemi, Matematik, Samhällkunskap och Svenska varit
föremål för en detaljerad analys. Syftet har varit att undersöka i vilken
utsträckning konsumentfrågorna speglas dels i ämnenas centrala innehåll,
utifrån Lgr 11 (Skolverket, 2011a), dels i de mest förekommande
läromedlen.
Resultatet visar att begreppet konsument har förstärkts i Lgr11 inom
Geografi, ”var och hur varor konsumeras”, och inom Biologi, ”att som
konsument bidra till en hållbar utveckling” (Skolverket, 2011a). Vidare
är Hem- och konsumentkunskap det ämne som har mest direkt konsument-
kunskap i Lgr11, medan Matematik endast har ett indirekt innehåll.
Generellt är det möjligt att säga att centralt innehåll återspeglas i de
analyserade läromedlen. Vidare är det värt att notera att flera läromedel
erbjuder mer innehåll som berör konsumentkunskap, än vad centralt
innehåll faktiskt föreskriver.
Definitionen av innehåll grundar sig på rapporten Att undervisa om
konsumentkompetens – en strategi för konsumentutbildning (TemaNord
2010:569), vilket innebär att konsumentinnehållet tydligt har synliggjorts
i analysen. Det är möjligt att konsumentkunskap, i Lgr11 och i läromedlen,
inte är lika påfallande för förlagen, läraren eller eleven. Därför visar denna
analys för ansvariga inom läromedelsproduktion och undervisning,
möjligheten att se att konsumentfrågor finns i större omfattning än vad
man tidigare förutsatt.
Särskilt handlar det om att beakta läromedel för årskurserna 1–3 och 4–6,
där konsumentsituationer frekvent används för att utveckla olika form av
färdighetsträning inom olika ämnen. Behovet av förbättringar gäller även
läromedel för Fysik, Historia, Religion och Teknik. Läromedlen för dessa
ämnen saknar helt koppling till konsumentområdet, även om det finns
potential i det centrala innehållet. Läromedel inom Bild överlämnas till
andra att undersöka, men är ett ämne som har reklamskrivningar i centralt
innehåll. Vidare är det värt att notera att Hem- och konsumentkunskap,
som har innehåll inom alla teman och områden, och som ensamt undervisar
om Konsumenträttigheter och Skyldigheter, endast har ett läromedel på
marknaden. Detta ska ses i jämförelse med det varierade utbud som finns
inom andra ämnen från både förlag och till antalet titlar räknat.
Det finns goda möjligheter att arbeta med ämnesövergripande undervisning,
med inspiration av denna studies teman och områden. Temat Hållbar
71 (85)
konsumtion har i denna analys innehåll inom både Biologi, Geografi, Hem-
och konsumentkunskap, Kemi och Samhällskunskap. Innehållet relaterar
till undervisning om hållbar utveckling och att som konsument göra olika
aktiva val. Det andra temat Media och Teknologisk kompetens är ett tema
som kan utvecklas, särskilt med innehåll om internet och källkritik inom
Hem- och konsumentkunskap, Samhällskunskap och Svenska. Matematik
har frekvent förkommande centralt innehåll om vardagliga situationer, ett
ämne som lämpar sig väl för att vidareutveckla inom området Privat-
ekonomi. Slutligen är Hushållskompetens och delaktighet det område som
anknyter till alla ämnens läromedel och utmaningen är att utveckla dessa
situationer till att bli än mer framträdande inom konsumentkunskapen.
72 (85)
11 Litteraturlista
Hjort, Torbjörn (2004). Nödvändighetens pris, Konsumtion och knapphet
hos barnfamiljer. Lunds Universitet: Lund
Kuoppa-aho, Eija & Mäntylä, Tania (2008). Barn och unga lär sig
konsumentfärdigheter för sent och för litet – utredning av läroböckernas
konsumentinformation. Konsumentverket: Helsingfors
Lundby, Erika (2008). Kunskapsöversikt över barns konsumtionsmönster.
Rapportserie i socialt arbete. Nr 1. Växsjö Universitet: Växsjö
Moéll Pedersen, Grethe (2009). Forbrukaremner i de nye läremidlene etter
Kunskapslöftet 2006 – En analyse av forbrukeremnenes forekomst i
läremidlene. Högskolen i Hedmark: Hedmark
Nordiska Ministerrådets (TemaNord 2010:569). Att undervisa om
konsumentkompetens – en strategi för konsumentutbildning. Förslag på
konsumentutbildningens mål och innehåll. Rosendahl-Schultz Grafik a/s:
Köpenhamn
OECD (2009). Consumer education. Policy recommendation of the
Committee on Consumer Policy
http://www.oecd.org/dataoecd/32/61/44110333.pdf
Skolverket (2000). Kursplaner och betygskriterier 2000. Grundskolan.
Stockholm: Fritzes
Skolverket (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och
fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes
Skolverket (2011b). Kommentarmaterial till kursplanen i Hem- och
konsumentkunskap. Stockholm: Fritzes
73 (85)
11.1 Biologi
Liber 4–6
Hansen Puke, Inga & Naenfeldt, Kerstin (2010). Upptäck Människan Kropp
och Hälsa. Stockholm: Liber
Ottosson, Mats & Ottosson, Åsa (2006). Upptäck Biologi Sverige.
Stockholm: Liber
Ottosson, Mats & Ottosson, Åsa (2007). Upptäck Biologi Europa.
Stockholm: Liber
Ottosson, Mats & Ottosson, Åsa (2008). Upptäck Biologi Världen.
Stockholm: Liber
Gleerups 7–9
Henriksson, Andersson (2010). MAKRO Biologi. Gleerups Utbildning:
Malmö
Liber 7–9
Fabricus, Susanne, Holm, Fredrik, Mårtensson, Ralph, Nilsson, Annika &
Nystrand, Anders (2009). Spektrum Biologi Grundbok. Stockholm: Liber
Natur & Kultur 7–9
Andreasson, Berth, Gedda, Sture, Johansson, Birgitta, Bondeson, Lars &
Zachrisson, Ingemar (2011). Puls Biologi Fokus. Natur & Kultur:
Stockholm
11.2 Fysik
Liber 4–6
Persson, Hans (2011). Boken om Fysik och Kemi. Stockholm: Liber
Bonnier Utbildning 7–9
Andersson, Per & Andersson, Pernilla (2011). Nya Fysik Direkt. Stockholm:
Bonnier Utbildning
Gleerups 7–9
Schultze, Jacques (2010). MAKRO Fysik. Malmö: Gleerups Utbildning
74 (85)
Liber 7–9
Undvall, Lennart & Karlsson, Anders (2009). Spektrum Fysik Grundbok.
Stockholm: Liber
Natur & Kultur 7–9
Sjöberg, Staffan & Ekstig, Börje (2011). Puls Fysik. Natur & Kultur:
Stockholm
11.3 Geografi
Bonnier Utbildning 4–6
Haraldsson, Kjell, Karlsson, Hanna & Molin, Lena (2010). Koll på Sverige.
Stockholm: Bonnier
Haraldsson, Kjell, Karlsson, Hanna & Molin, Lena (2010). Koll på Europa.
Stockholm: Bonnier
Haraldsson, Kjell, Karlsson, Hanna & Molin, Lena (2010). Koll på Världen.
Stockholm: Bonnier
Liber 4–6
Andersson, Stina & Åström, Karin (2010). Boken om Sverige. Stockholm:
Liber
Andersson, Stina & Åström, Karin (2007). Boken om Europa. Stockholm:
Liber
Andersson, Stina & Åström, Karin (2009). Boken om Världen. Stockholm:
Liber
Bengtsson, Torsten & Hedin, Annica (2006). Upptäck Sverige Geografi
och natur. Stockholm: Liber
Bengtsson, Torsten & Hedin, Annica (2007). Upptäck Europa Geografi.
Stockholm: Liber
Bengtsson, Torsten & Hedin, Annica (2008). Upptäck Världen Geografi.
Stockholm: Liber
Bonnier 7–9
Ahlberg, Wiwi, Isaksson, David & Åse, Lars-Erik (2011). Geografi
7 Grundbok. Stockholm: Bonnier Utbildning
75 (85)
Liber 7–9
Lindberg, Lars & Mårtensson, Solveig (2011). Geografi 7 SO – Serien från
Liber. Stockholm: Liber
Natur & Kultur 7–9
Wergel, Karin & Hildingson, Kaj (2011). Geografi 7 SOL 4000. Stockholm:
Natur & Kultur
11.4 Hem- och konsumentkunskap
Interskol 7–9
Sjöholm, Eva, Hjalmarsson, Anette, Arvidsson, Kenneth, Hedelin, Astrid,
& Olofsson, Margareta (2011). Hem- och konsumentkunskap åk 7–9.
Limhamn: Interskol
11.5 Historia
Liber 4–6
Andersson, Stina & Ivansson, Elisabeth (2007). Boken om Historia 1.
Stockholm: Liber
Andersson, Stina & Ivansson, Elisabeth (2007). Boken om Historia 2.
Stockholm: Liber
Andersson, Stina & Ivansson, Elisabeth (2007). Boken om Historia 3.
Stockholm: Liber
Interskol 7–9
Molund, Mats (2011). Historia AB. Limhamn: Interskol
Liber 7–9
Ivansson, Elisabeth & Sandberg, Robert (2011). Historia 7 SO – Serien från
Liber. Stockholm: Liber
Natur & Kultur 7–9
Wergel, Karin & Hildingson, Kaj (2011). Levande historia 7 SOL 4000.
Stockholm: Natur & Kultur
76 (85)
11.6 Kemi
Gleerups 7–9
Mårtensson, Gert (2010). MAKRO Kemi. Malmö: Gleerups
Liber 7–9
Nettelblad, Folke & Ekdahl, Christer (2008). Spektrum Kemi Grundbok.
Stockholm: Liber
Natur & Kultur 7–9
Andréasson, Berth, Boström, Kent, Holmberg, Eva & Bondeson, Lars
(2011). Puls Kemi Fokus. Stockholm: Natur & Kultur
11.7 Matematik
Gleerups 1–3
Brorsson, Åsa (2009). Prima Matematik 1AB. Malmö: Gleerups
Brorsson, Åsa (2009). Prima Matematik 2AB. Malmö: Gleerups
Brorsson, Åsa (2009). Prima Matematik 3AB. Malmö: Gleerups
Svensson, Ylva & Östergren, Gunilla (2011). Koppargruvan Grundbok.
Malmö: Gleerups
Svensson, Ylva & Östergren, Gunilla (2011). Silvergruvan Grundbok.
Malmö: Gleerups
Svensson, Ylva & Östergren, Gunilla (2011). Guldruvan Grundbok.
Malmö: Gleerups
Liber 1–3
Kavén, Anna & Persson, Hans (2011). Mattedetektiverna 1AB.
Stockholm: Liber
Natur & Kultur 1–3
Olsson, Ingrid & Forsbäck, Margareta (2010). Matte Eldorado 1AB
Grundbok. Stockholm: Natur och Kultur
Olsson, Ingrid & Forsbäck, Margareta (2010). Matte Eldorado 2AB
Grundbok. Stockholm: Natur och Kultur
77 (85)
Olsson, Ingrid & Forsbäck, Margareta (2010). Matte Eldorado 3AB
Grundbok. Stockholm: Natur och Kultur
Gleerups 4–6
Häggblom, Lisen & Hartikainen, Siv, (2010), Tänk och Räkna 1AB. Malmö:
Gleerups
Häggblom, Lisen & Hartikainen, Siv, (2010), Tänk och Räkna 2AB. Malmö:
Gleerups
Häggblom, Lisen & Hartikainen, Siv, (2010), Tänk och Räkna 3AB. Malmö:
Gleerups
Häggblom, Lisen & Hartikainen, Siv, (2010), Tänk och Räkna 4AB. Malmö:
Gleerups.
Häggblom, Lisen & Hartikainen, Siv, (2010), Tänk och Räkna 5AB. Malmö:
Gleerups
Häggblom, Lisen & Hartikainen, Siv, (2010), Tänk och Räkna 6AB. Malmö:
Gleerups
Sjöström, Bo, Sjöström, Jacob & Johansson, Ann (2010). Prima Formula
Matematik 4. Malmö: Gleerups
Svensson, Ylva & Östergren, Gunilla (2010), Kopparspiran Grundbok A.
Malmö: Gleerups
Liber 4–6
Kryger, Gunnar, Hernvald, Andreas, Persson & Hans, Zetterqvist (2011).
Mattespanarna 4AB. Stockholm: Liber
Bonnier Utbildning 7–9
Carlsson, Synnöve, Hake, Karl-Bertil & Öberg, Birgitta (2010). Matte
Direkt 7. Stockholm: Bonnier Utbildning
Carlsson, Synnöve, Hake, Karl-Bertil & Öberg, Birgitta (2010). Matte
Direkt 8. Stockholm: Bonnier Utbildning
Carlsson, Synnöve, Hake, Karl-Bertil, Öberg, Birgitta (2011). Matte
Direkt 9. Stockholm: Bonnier Utbildning
78 (85)
Liber 7–9
Johnson, Kristina & Welén, Conny (2011). Matematikboken X. Stockholm:
Liber
Wedbjer Rambell, Olga & Hansson, Magnus (2010). Uppdrag: 7 Matte.
Stockholm: Liber
11.8 Religion
Liber 4–6
Ring, Börje & Johansson, Daniel (2008). Upptäck religion. Stockholm:
Liber
Interskol 7–9
Molund, Mats & Sjöbeck, Karin (2011). Religion A. Limhamn: Interskol
Molund, Mats (2011). Religion B. Limhamn: Interskol
Liber 7–9
Berlin, Ingrid & Ring, Börje (2011). Religion 7 SO – Serien från Liber.
Stockholm: Liber
Natur & Kultur 7–9
Berg, Leif & Rundholm, Gunilla (2011). Religion och liv 7 Sol 4000.
Stockholm: Natur & Kultur
11.9 Samhällskunskap
Bonnier Utbildning 4–6
Eriksson, Johan (2010). Koll på samhället. Bonnier Utbildning: Stockholm
Gleerups 7–9
Andersson, Göran (2010). Punkt SO Samhällskunskap del 1. Malmö:
Gleerups
Nilsson, Erik, Långström, Sture & Swanelid, Göran (2010). Kompakt
Samhällskunskap. Malmö: Gleerups
Interskol 7–9
Lundberg, Frank & Olsson, Lars (2011). Samhällskunskap A. Limhamn:
Interskol
79 (85)
Liber 7–9
Andersson, Ulla, M., Ewert, Per & Hedengren, Uriel (2010). Samhälle Maxi
SO – serien från Liber. Stockholm: Liber. Andra upplagan
Andersson, Ulla, M., Ewert, Per & Hedengren, Uriel (2011). Samhälle 7 SO
– serien från Liber. Stockholm: Liber.
Natur & Kultur 7–9
Wergel, Karin & Hildingson, Kaj (2011). Samhälle i dag 7 SOL 4000.
Stockholm: Natur & Kultur
Lagheim, Lars & Körner, Göran (2009). Impuls samhälle 1 för
grundskolans senare del. Stockholm: Natur & Kultur
Lagheim, Lars, Fridén, Anna & Körner, Göran (2009). Impuls samhälle
2 för grundskolans senare del. Stockholm: Natur & Kultur
Lagheim, Lars & Körner, Göran (2009). Impuls samhälle 3 för
grundskolans senare del. Stockholm: Natur & Kultur
11.10 Svenska
Gleerups 1–3
Wikström, Bim (2009), Briljant Svenska Textbok 1. Malmö: Gleerups
Wikström, Bim (2010), Briljant Svenska Textbok 2. Malmö: Gleerups
Liber 1–3
Örtendahl, Maj, J. (2011). Läsinlärning i 7 steg Läsebok 1. Stockholm:
Liber
Örtendahl, Maj, J. (2011). Läsinlärning i 7 steg Läsebok 2. Stockholm:
Liber
Örtendahl, Maj, J. (2011). Läsinlärning i 7 steg Läsebok 3. Stockholm:
Liber
Natur & Kultur 1–3
Wänblad, Mats (2011). Den magiska kulan A. Stockholm: Natur & Kultur
Wänblad, Mats (2011). Den magiska kulan B. Stockholm: Natur & Kultur
Wänblad, Mats (2011). Den magiska kulan C. Stockholm: Natur & Kultur
80 (85)
Malm Nilsson, Lotta (2011). Glad i Svenska 1. Språklära med övningar
Stockholm: Natur & Kultur
Gleerups 4–6
Bayard, Annika & Sjöbeck, Karin (2009). Praktisk Svenska 1.
Malmö: Gleerups
Bayard, Annika & Sjöbeck, Karin (2009). Praktisk Svenska 2.
Malmö: Gleerups
Bayard, Annika & Sjöbeck, Karin (2009). Praktisk Svenska 3.
Malmö: Gleerups
Liber 4–6
Eriksson, Hippas, Inger, Strömsten & Wänblad, Mats (2007).
Studio Svenska år 4 Grundbok. Stockholm: Liber
Eriksson, Hippas, Strömsten, Inger & Wänblad, Mats (2007).
Studio Svenska år 5 Grundbok. Stockholm: Liber
Stilling, Eva & Strömsten, Inger (2009). Studio Svenska 1 Grundbok.
Stockholm: Liber.
Eriksson, Hippas, Strömsten, Inger, Wänblad & Mats, Wänblad
(PDF 2011). Bums Svenska år 4. Stockholm: Liber
Natur & Kultur 4–6
Ejeman, Göran, Frennberg, Sten, & Köhler, Per-Olof (2008).
Dags språklära 4. Stockholm: Natur & Kultur
Ejeman, Göran, Frennberg, Sten, & Köhler, Per-Olof (2008).
Dags språklära 5. Stockholm: Natur & Kultur
Ejeman, Göran, Frennberg, Sten, & Köhler, Per-Olof (2008).
Dags språklära 6. Stockholm: Natur & Kultur
Malm Nilsson, Lotta (2011). Vän med Svenska. Lärobok. Stockholm:
Natur & Kultur
Sahlin, Pär (2008). Skrivmix 1 Läs och skriv i genrer. Stockholm:
Natur & Kultur
Sahlin, Pär (2008). Skrivmix 2 Läs och skriv i genrer. Stockholm:
Natur & Kultur
81 (85)
Sahlin, Pär (2008). Skrivmix 3 Läs och skriv i genrer. Stockholm: Natur &
Kultur.
Gleerups 7–9
Hedencrona, Eva & Smed-Gerdin, Karin (2009). Genrekoden skriva.
Malmö: Gleerups.
Hedencrona, Eva & Smed-Gerdin, Karin (2009). Genrekoden tala. Malmö:
Gleerups
Hedencrona, Eva & Smed-Gerdin, Karin (2009). Genrekoden antologi.
Malmö: Gleerups
Bonnier Utbildning 7–9
Söderberg, Cecilia & Eriksson, Lisa (2011). Svenska Direkt 7 Grundbok.
Stockholm: Bonnier Utbildning
Peña, Cecilia & Eriksson, Lisa (2011). Svenska Direkt 8 Grundbok.
Stockholm: Bonnier Utbildning
Liber 7–9
Nygren, Boel, Stilling, Eva & Strömsten, Inger (2007). Studio Svenska 2
Grundbok. Stockholm: Liber
My, Eklundh, Nygren, Boel & Strömsten, Inger (2008). Studio Svenska 3
Grundbok. Stockholm: Liber
My, Eklundh, Nygren, Boel & Strömsten, Inger (2007). Studio Svenska 4
Grundbok. Stockholm: Liber
Natur & Kultur 7–9
Sahlin, Pär (2010). Fixa texten!1. Stockholm: Natur & Kultur
Sahlin, Pär (2009). Fixa texten!2. Stockholm: Natur & Kultur
11.11 Teknik
Bonnier Utbildning 7–9
Börjesson, Git, Chocron, Monica, Högfeldt-Rudervall, Maria, Nylén,
Bengt, Nylén, Bo, Sjöström, Inga-lill & Svensson, Maria (2009).
Teknik Direkt. Stockholm: Bonnier Utbildning
82 (85)
Bilaga 1: Konsumentskrivningar i centralt
innehåll grupperade efter ämnen, Lgr11
Biologi
Innehåll inom tema Hållbar konsumtion.
Årskurs 7–9
Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som
konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
Geografi
Innehåll inom tema Hållbar konsumtion och område Hushållskompetens
och delaktighet.
Årskurs 4–6
Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till
en hållbar utveckling.
Årskurs 7–9
Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser
förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar
av världen.
Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor
transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har
förändrats över tid.
Hem och konsumentkunskap
Innehåll inom temana Hållbar konsumtion och Media och Teknologisk
kompetens samt områden Hushållskompetens och delaktighet,
Konsumentens rättigheter och skyldigheter, Marknadsföring och
kommersiella medier och Privatekonomi.
Årskurs 1–6
Ungas ekonomi, sparande och konsumtion.
Skillnaden mellan reklam och objektiv konsumentinformation.
Jämförelser av några vanliga varor, till exempel utifrån jämförpris.
Några olika miljömärkningar av produkter och deras betydelse.
Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet
och hur de påverkar miljö och hälsa.
83 (85)
Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar.
Årskurs 7–9
Ungas privatekonomi, till exempel att handla över Internet, att låna
pengar, att handla på kredit eller avbetalning och att teckna
abonnemang.
Hushållets ekonomi och att beräkna kostnaden för boende, konsumtion,
resor och krediter.
Konsumenters rättigheter och skyldigheter.
Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers
konsumtionsvanor.
Ställningstaganden vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp
av kläder, livsmedel och resor utifrån perspektiven ekonomisk, social
och miljömässig hållbarhet.
Jämförelser av produkter utifrån några olika aspekter, till exempel pris
och kvalitet.
Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de
påverkar miljö och hälsa.
Hur man kan hushålla med och ta vara på livsmedel och andra
förbrukningsvaror i hemmet.
Tvätt och rengöring samt olika rutiner och metoder för detta.
Aktuella samhällsfrågor som rör privatekonomi, mat och hälsa.
Kemi
Innehåll inom tema Hållbar konsumtion och områden Hushållskompetens
och delaktighet.
Årskurs 4–6
Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och
påverkan på hälsan och miljön samt hur de är märkta och bör hanteras.
Årskurs 7–9
Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt
samt vad det innebär för en hållbar utveckling.
Kemiska processer vid framställning och återvinning av metaller, papper
och plaster. Livscykelanalys av några vanliga produkter.
Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel
rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de
påverkar hälsan och miljön.
84 (85)
Matematik
Innehåll inom område Privatekonomi.
Årskurs 4–6
Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga
situationer.
Rimlighetsbedömningar vid uppskattning och beräkningar i vardagliga
situationer.
Proportionalitet och procent samt deras samband.
Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga
situationer.
Årskurs 7–9
Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga
och matematiska situationer och inom andra ämnesområden.
Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt
beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom
olika ämnesområden.
Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt
beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom
olika ämnesområden.
Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika
ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.
Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga
situationer och olika ämnesområden.
Samhällskunskap
Innehåll om tema Hållbar konsumtion och Media och teknologisk
kompetens och områden Hushållskompetens och delaktighet,
Marknadsföring och kommersiella medier och Privatekonomi.
Årskurs 1–3
Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi
och matvaror.
Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och
vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.
Årskurs 4–6
Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. /…/
85 (85)
Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett
källkritiskt förhållningssätt.
Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
Årskurs 7–9
Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta
påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell
läggning.
Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation
via elektroniska medier.
Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman.
Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan
få för individer och grupper.
Svenska
Innehåll om tema Media och teknologisk kompetens och område
Marknadsföring och kommersiella medier.
Årskurs 1–3
Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.
Årskurs 4–6
Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier.
Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett
källkritiskt förhållningssätt.
Årskurs 7–9
Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors
tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
KonsumentverketBox 48651 02 Karlstad
Telefon: 0771-42 33 00Webbplats: www.konsumentverket.seE-post: [email protected]