UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen - Handelsrätt

KORRUPTION Den nya svenska mutlagstiftningen i ett internationellt perspektiv

Datum: 2013-01-17 Kandidatuppsats HT 2012 Författare: Hamid Reza Ilbeygi Asli Handledare: JD Kjell Adolfsson

   

   

Sammanfattning

Denna uppsats behandlar mutlagstiftningen i Sverige och anlägger ett översiktligt perspektiv på den internationella regleringen kring mutbrott och korruption. År 2012 kom nya bestämmelser och mutlagstiftningen samlades i brottsbalken 10 kapitel. Under åren som gått har kritik mot den befintliga mutlagstiftningen växt. Lagstiftningen har av många ansetts som tandlös och inte kompatibel med den internationella regleringen. Denna uppsats behandlar korruption ur ett rättsvetenskapligt perspektiv. Metoden som används är den traditionella juridiska metoden, den rättsdogmatiska metoden, där olika rättskällor tolkats och systematiserats. De rättskällor som använts i denna uppsats är bland annat lagtext, förarbeten, praxis och doktrin.

De nya bestämmelserna i brottsbalken är nödvändiga och att de samlats i ett kapitel gör lagstiftningen mer lättöversiktlig och praktiskt användbar. Samtidigt har det svenska engagemanget, när det gäller det vår lagstiftning ur ett internationellt perspektiv, kritiseras genom uppsatsen. Slutligen ger författaren förslag på hur vi i Sverige kan anpassa oss till det internationella samarbetet mot korruption. Uppsatsen visar att våra ansträngningar att lösa korruptionsproblematiken försvåras av vår egen lagstiftning på olika sätt. Bland annat så kräver den dubbla straffbarheten att mutbrottet kan lagföra förövaren i både det egna landet som i det landet där mutbrottet begicks. I praktiken blir detta ett slag i luften. Korruption leder, som uppsatsen visat, också till andra konsekvenser, såsom fattigdom. Fattigdomen behålls och cementeras i de länder som inte kommer till bukt med sina korruptionsproblem.

   

Förkortningar

BrB Brottsbaken (1962:700)

BRÅ Brottsförebyggande rådet

CPI Corruption Perceptions Index

HD Högsta domstolen

HovR Hovrätten

IMM Institutet mot mutor

LOU Lagen om offentlig upphandling (2007:1091)

MFL Marknadsföringslagen

NJA Nytt juridiskt arkiv

OECD Organisationen för ekonomiskt samarbete

TR Tingsrätten

Prop. Proposition

SOU Statens offentliga utredning

TI Transparens International

   

1.  INLEDNING  ....................................................................................................................................  1  1.1  Bakgrund  ...........................................................................................................................................  1  1.2  Syfte  ..................................................................................................................................................  2  1.3  Problemformulering  ..........................................................................................................................  2  1.4  Metod  ................................................................................................................................................  2  1.5  Avgränsningar  ...................................................................................................................................  2  1.6  Disposition  ........................................................................................................................................  3  1.7  Den  ideala  bilden  av  ett  samhälle  fritt  från  korruption  ....................................................................  3  

2.  HISTORISK  TILLBAKABLICK  ...................................................................................................  5  2.1  Mutlagstiftningen  ..............................................................................................................................  5  2.2  Korruption  .........................................................................................................................................  6  

2.2.1  Privat  sektor  ...............................................................................................................................  6  2.2.2  Offentlig  sektor  ..........................................................................................................................  6  2.2.3  Forskning  inom  korruption  .........................................................................................................  7  

2.3  Korruption  och  fattigdom  .................................................................................................................  7  2.4  SIDA  ...................................................................................................................................................  8  

3.  INTERNATIONELLT  ....................................................................................................................  9  3.1  ANTICORP  ..........................................................................................................................................  9  3.2  FN  och  Sverige  ...................................................................................................................................  9  

3.2.1  Storbritannien  ............................................................................................................................  9  3.2.2  United  States  of  America  ..........................................................................................................  10  3.2.3  FCPA:s  konsekvenser  ................................................................................................................  10  

3.3  Transparency  International  .............................................................................................................  11  3.4  Sveriges  globala  insats  ....................................................................................................................  11  3.5  Kritik  från  OECD  ...............................................................................................................................  11  3.6  Svenska  bolag  i  Kina  ........................................................................................................................  12  

4.  GÄLLANDE  RÄTT  ......................................................................................................................  12  4.1  Brottsbalken  ....................................................................................................................................  12  4.2  Vårdslös  finansiering  .......................................................................................................................  13  4.3  Handel  med  inflytande  ....................................................................................................................  14  4.4  Preskription  .....................................................................................................................................  14  4.5  Syftet  med  lagändring  .....................................................................................................................  14  4.6  Försök  och  förberedelse  samt  medhjälp  till  mutbrott  ....................................................................  15  4.7  Påkallat  åtal  från  allmän  synpunkt  ..................................................................................................  15  4.8  Princip  om  dubbel  straffbarhet  .......................................................................................................  16  4.9  MFL  och  BrB  ....................................................................................................................................  16  

5.  MYNDIGHETSVÄGLEDNING  ..................................................................................................  17  5.1  IMM  .................................................................................................................................................  17  5.2  Näringslivskod  .................................................................................................................................  17  5.3  SKL  ...................................................................................................................................................  17  5.4  Gåva  ................................................................................................................................................  18  5.6  Gåvor  till  anställda  ..........................................................................................................................  18  

6.  PRAXIS  .........................................................................................................................................  19  

   

6.1  NJA  2009  s.  751  ...............................................................................................................................  19  6.2  NJA  2012  s.  307  ...............................................................................................................................  20  

7.  SLUTSATSER  ..............................................................................................................................  21  7.1  Korruption  och  fattigdom  ...............................................................................................................  21  7.2  Internationellt  .................................................................................................................................  22  7.3  Påkallat  åtal  från  allmän  synpunkt  ..................................................................................................  23  7.4  Dubbel  straffbarhetsprincipen  ........................................................................................................  23  7.5  Korruptionens  konsekvenser  ..........................................................................................................  24  

   

1  

1.  INLEDNING    Detta inledande kapitels tar sikte på uppsatsens teoretiskt och metodologiska utgångspunkter. Uppsatsen inleds med en bakgrund följt av syfte och problemformulering samt metod och avgränsningar.

1.1  Bakgrund  Begreppet korruption kommer från grekiska ordet corruptio. Olika organisationer har under årens gång försökt definiera begreppet, men korruption kan förmodligen enklast förklaras som när någon främst genom otillbörliga medel och för egen vinning missbrukar sin förtroendeställning. Just begreppsdefinitionen var länge ett problem och först när man kunde sätta siffror på korruptionens omfattning kunde man även skapa sig en uppfattning av problemet.

Korruption och regleringen kring den samma har länge varit föremål för lagstiftarens intresse. Från början reglerades bara de offentliga aktörernas förehavanden. Sedermera kom även de civila aktörernas förehavanden att regleras, men reglerna var så snäva att de i praktiken sällan tillämpades. År 1978 kom mutlagstiftningen att omfatta även arbets- och uppdragstagare inom den privata sektorn. Bestämmelser var spridda i brottsbalken. År 2012 kom dock lagstiftningen kring mutbrott att samlas i brottsbalkens 10 kap. Bland de nya ändringarna kan märkas en mer restriktiv hållning mot tagande av muta.1

De internationella organisationerna som jobbar mot korruption förväntar sig att Sverige, inför de nya bestämmelserna, ska anpassa sig till deras krav på harmonisering av lagstiftningen. OECD har väckt kritik mot Sverige och menar att vi saknar ett effektivt system för att bötfälla korrupta företag. Vidare väcker OECD kritik mot de olika svenska myndigheter som agerar mot korruption och deras passivitet.

Sveriges mutlagstiftning, till dags dato, lämnar mycket över till fantasin. Sveriges möjligheter att bekämpa korruptionen internationellt är dessutom mycket begränsade och även nationella aktörers handlingar i andra länder blir svårbegripliga med de svenska bestämmelserna. Svårigheterna kan kanske förklaras i principen om dubbel straffbarhet som stipulerar att brottet – för att vara straffbart i Sverige – också måste vara straffbart i landet där mutbrottet begicks. Internationellt har större ansatser gjorts för att bekämpa korruption. Bland annat har USA och Storbritannien omfattande regler kring mutbrott som sträcker sig långt utöver deras jurisdiktion.

Forskning visar att korruption är ett skadligt fenomen som infekterar ett samhälle på olika sätt. Lojalitet och tillit mellan den privata och den offentliga sektorn är en viktig faktor som ömsesidigt skall respekteras av parterna. Forskning inom området visar klart att korruption skadar relationen mellan den privat och den offentliga sektorn vilket förebringar sekundära konsekvenser.

                                                                                                                         1  SIDA,  Att  bekämpa  korruption,  POM  Working  Paper  2005:4,  s.  6.  

 

   

2  

Dessa konsekvenser är relaterad till de offentliga upphandlingar som sker via myndigheter och snedvrider den konkurrens som den offentliga upphandlingen är till för att vårda.2

Som synes berör den nya mutlagstiftningen flera olika rättsområden. De nya ändringarna har gjort det motiverat att illustrera de nya förändringarna i brottsbalken, i en framställning av detta slag, om än översiktligt. De ändringar uppsatsen i huvudsak tar sikte på 10 kapitlet brottsbalken.

1.2  Syfte  Uppsatsens syfte är att med ledning av gällande rätt belysa den nya mutlagstiftningen i Sverige efter de nya ändringarna i brottsbalken. Syftet med uppsatsen är vidare att sätta svensk mutlagstiftning i ett internationellt perspektiv för att se hur Sverige förhåller sig jämfört med internationella aktörer inom bekämpningen av korruption. Uppsatsens syfte har också varit att belysa de samhälleliga konsekvenserna av korruption.

1.3  Problemformulering  • Varför krävs en hård mutlagstiftning?

• Hur har vi anpassat oss i Sverige jämförelsevis med de övriga ledande ländernas korruptionsbestämmelser?

• Hur kan Sverige medverka till den internationella bekämpningen av korruption?

• Vad är konsekvenserna av korruption i ett globalt perspektiv?

1.4  Metod    Uppsatsen, med sin kvalitativa metod, beskriver och sätter den Svenska mutlagstiftningen och dess metoder i jämförelse mot de internationella lagstiftningarna samt dess tillvägagångsätt.

Genom en flexibel data insamling påvisar uppsatsen det sekundära konsekvenser som fenomenen, korruption, kan förebringa ett samhälle.

Uppsatsen baseras på den traditionella juridiska metoden och behandlar korruption ur ett rättsvetenskapligt perspektiv. De rättskällor som använts i det förevarande är bland annat lagtext, förarbeten, praxis och doktrin. Metoden är av lågt strukturerade data, utan några intervjuer.

1.5  Avgränsningar  Uppsatsen avgränsas till att behandla mutlagstiftningen i brottsbalkens 10 kap. I de fall det har ansetts nödvändigt har även annan lagstiftning granskats och tolkats. Av avgränsningsskäl behandlas endast den internationella lagstiftningen kring mutor och mutbrott översiktligt.

Korruptionens internationella inslag gör att det gränsöverskridande samarbetet gällande korruption blir allt mer omfattande. De internationella inslagen i korruption kan också ses i preventionsarbetet mot korruption. Den internationella betydelsen har gjort det nödvändigt att ägna uppsatsen ett eget kapitel åt korruption i ett i varje fall belysande internationellt                                                                                                                          2  Kammarkollegiet,  2011:11  Att  förebygga  korruption,  s.  6.  

   

3  

perspektiv.

1.6  Disposition    Uppsatsen inleds med en bakgrundsbeskrivning följt av problem och syfte. Därefter följer en historisk tillbakablick följt av ett internationellt perspektiv på mutlagstiftnigen. I uppsatsens fjärde kapitel redogörs för gällande rätt med sikte på brottsbalkens bestämmelser kring beskickning och mutbrott. Därefter följer praxis för att belysa domstolarnas tolkning av mutlagstiftningen. Efter praxis följer myndighetsvägledning. I uppsatsens sista kapitel redogörs för uppsatsen slutsatser.

1.7  Den  ideala  bilden  av  ett  samhälle  fritt  från  korruption  Detta avsnitt behandlar korruption från en högre teoretisk abstrakt nivå. I kommande avsnitt har ett så kallat de lege ferendaperspektiv anlagts.

I många länder runt om i världen är korruption en uppmärksammad fråga som politikerna ofta får handskas med. Globala och nationella insatser sker regelmässigt med hjälp av olika metoder mot korruption. Åtgärderna vidtas av olika internationella organisationer och av stater vars egna länder ofta implementerar direktiven i den egna lagstiftningen.

Korruption är i många avseenden ett förbisett problem i vårt samhälle där okunskap i ämnet kan vara direkt skadligt ”Juris ignorantia nocet”. En handling som, enligt den ena partens synsätt, är ett oskyldigt och generöst, gästvänligt, artigt samt kulturellt agerande uppfattas som otillbörligt och korrupt ur annans perspektiv.

En diskussion i ämnet är nödvändig och viktig ur ett samhälleligt perspektiv för att föra upp problematiken till ytan. Att korruption är ett artfrämmande fenomen som tillhör olika u-länder är ett argument som förekommer bland allmänheten. Men, sanningen kring korruptionens närvaro ligger dock närmare än många tror och fenomenet korruption finns på alla nivåer i samhället, nationellt som internationellt. Korruptionsproblemets vara eller icke vara är ett abstrakt ämne för många. Många relaterar till problemet som ett u-landsfenomen. Trots att korruption - i olika former - finns på alla nivåer i samhället och i samtliga länders samhällsskick.

Framställning i det följande kommer illustrera konsekvenserna av korruptionens närvaro men också de dolda effekterna bakom det allt mer utbredda fenomenet och samhällsproblemet korruption. De mer indirekta konsekvenserna är att fenomen som fattigdom bibehålls i ett system som är kontaminerat av korruption. Ett samhälles utveckling och framgång blir högst försvårande, om inte omöjligt, när ekonomin stryps av ett fåtal korrumperade tjänstemän.

Den sedvanliga bilden av korruption kan t.ex. vara en polisman som kräver några turister på en obetydligt summa pengar eller en tjänsteman som tar emot en muta för att inskränka eller kringgå kösystemet i en bostadskö.

Inskränkning i mänskliga rättigheter, fattigdom och hinder av utvecklingen av en stat är de sekundära följderna av korruptionen. Fenomenet drabbar först och främst de fattiga människorna och berövar ofta landets befolkning på framgång och framtid och möjligheten

   

4  

till likabehandling. Jag kan se problem i att bekämpa fattigdom i världen om man inte eliminerar korruptionen som ett första steg. I kampen mot korruption bör man täppa till alla luckor som finns, och därmed möjliggör, korruption såväl nationellt som internationellt.

Kan korruption verkligen vara så farligt för ett samhälle? Och kan korruption beröva ett samhälles dess framgång?

Petty corruption är vardagskorruption och den mest frekvent förekommande formen av korruption som direkt berör medborgarna i ett samhälle. Vardagskorruption kan ta sig utryck i offentliga myndigheternas representation, bjudningsresor och gåvor av olika slag i syfte att otillbörligt påverka dessa i sitt beslutsfattande.3

Grand corruption & state capture är de typer av korruption som är mest svårbekämpade. Ett exempel är mutor som företag (oftast i demokratiska stater) i samband med stora upphandlingar i andra länder lämnar för att otillbörligt tillförskaffa sig infrastrukturella statliga kontrakt. Dessa typer av korruption förekommer i fattiga länder där man lyckas locka staten och dess politiker så påverkar det landets lagstiftning, institutioner och skatt eller annan regeringspolicy. En annan variant är att parlamentet infiltreras genom att köpa ett politiskt parti vilket kan resultera påverkan i lagstiftningen som enligt gärningsmännen skall gynna givaren och mottagaren av muta.4

Politisk korruption, definieras såsom ”abuse of entrusted power by political leaders for private gain”.

Politisk korruption är allvarlig då den urholkar demokratins grundfundament. Fenomenet förekommer i de stater där det ekonomiska partistödet är svagt vilket leder till att partiet förblir i beroendeställning till sina finansiärer. Finansiärerna kan också ställa villkor för sina bidrag och på detta sätt skapas ett beroende. Detta i sig kan resultera i att finansiärerna får för stort inflytande i partiet och att väljarnas vilja i slutänden åsidosätts. Svårigheter som aktualiseras här är att ställa dessa politiker inför rätta för mutbrott, då samhället är uppbyggt på ett byråkratiskt korrupt sätt.5

Hur skulle ett idealt samhälle fritt från korruption se ut?

Ett samhälle fritt från korruption är ett samhälle som har befriats sig tyranni. Ett pånyttfött samhälle som lättare kan ta nästa steg mot mänskliga rättigheter och likabehandling för var och en. Detta skulle, enligt mitt perspektiv, enkelt öppna nya vägar inför bekämpningen av fattigdom och andra problem som medföljer korruptionens bakvatten.

Ett samhälle fritt från korruption är en förebild, ett ideal för den globala bekämpningen av samhälleliga missförhållanden och en trygghet ur en rättssäkerhetsaspekt.

                                                                                                                         3  SIDA,  Att  bekämpa  korruption,  s.  10.  4  A.a.,  s.  10.  5  SIDA,  Att  bekämpa  korruption,  s.  11.  

   

5  

2.  HISTORISK  TILLBAKABLICK  För att få en förförståelse för korruption och dess konsekvenser kan man med fördel se problematiken ur ett historiskt perspektiv.

2.1  Mutlagstiftningen  Termen korruption har sitt ursprung från det latinska ordet corrumpere. Förstöra, fördärva och vanära är den ursprungliga benämningen som följer av termen. Begreppen kommer idag till utryck i termerna muta, besticka eller förleda.

Korruption inom den offentliga sektorn har i Sverige länge varit kriminaliserad. Straffansvar enligt 1734 års lag gällde enbart domare och stundvis länsman samt fogde, som accepterade mutor.6

Det var först i 1864 års strafflag som mutansvaret utsträckte sig till alla statsämbetsmän och år 1919 fick lagstiftaren bestickning straffbart i lagtexten. Inledningsvis blev endast givande parten av muta dömd i Sverige. Samma år infördes strikta mut-och bestickningsansvar inom den privata sektorn. Dessa regler gällde främst vid inköp och försäljning inom näringsverksamhet. Bestämmelserna var emellertid så pass snävt stadgade att de så gott som aldrig applicerades.7

År 1978 stadgades att mutansvar även omfattade arbetstagare och uppdragstagare som verkade inom den privata sektorn. Lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren var något som särskilt pekades på. Därvid lades även särskild vikt på näringsdrivande verksamhet som, helt eller delvis, var offentligt ägda som t.ex. Vattenfall och Telia men även andra energi-kommunikationsbolag. Syftet med bestämmelserna var ämnade att skydda arbetsmiljön, miljön och därtill trygga sysselsättningen.8

Vid 2012 års lagändring har alla korruptionsbestämmelserna samlats i samma kapitel i Brottsbalken 10 kapitel. Lagstiftaren har valt att behålla regleringen om tagande av muta i samma bestämmelse, oavsett om brottet utfördes inom den offentliga eller inom den privata sektorn. I BrB:s 10:5 c finns en spegelvänd bestämmelse för givande av muta som även gäller tagande av muta. För grova fall finns särskilda bestämmelser i BrB:s 5 c §.

Tre nya gärningstyper har fallit inom det straffbara området.

I de nya bestämmelserna i BrB (5 a §) föreskrivs att deltagare eller funktionär i en tävling som godtar ett löfte eller tar emot alternativ, begär en otillbörlig förmån för verkställande av uppgifter i en tävling kan riskera åtal enligt BrB:s mutbestämmelser. Vårdslös finansiering av mutbrott och handel med inflytande är de andra två nyheterna som genom lagändringen införts i BrB.                                                                                                                          6  Cars,  Mutbrott  och  korruptiv  marknadsföring,  s.  21.  7  A.a.  8  A.a.  

   

6  

2.2  Korruption  En form av korruption kan vara när en person som har en förtroendeställning inom vissa områden missbrukar sin position för egen vinning. Korruption förknippas oftast med de fattiga länder med låg bruttonationalprodukt (BNP). Muta, bestickning och otillbörliga gåvor inom privat och offentlig sektorn förekommer såväl i Sverige som i övriga världen. Under en lång tid har hävdats att Sverige i stort sett har varit befriat från korruption, de internationella organisationer som har klassat och placerat Sverige bland världens minst korrupta länder markerar bland annat detta. 9En större problematik kan illustreras i länder där det saknas tradition av lojalitet mot uppdragsgivare.10

2.2.1  Privat  sektor  Korruption är inte enbart utbredd inom den offentliga sektorn. Även i den privata sektorn är korruption ett stort problem då många har uppdrag med integritetskänslig karaktär. Inom den privata sektorn finns individer med känsliga positioner. Tjänstemännens ställning i samhället har ansetts såpass viktigt för systemet att bestämmelserna är transparenta även inom den offentliga sektorn. Dessa grupper kan identifieras som skiljemän, advokater, jurister, revisorer, besiktningsmän och personal inom vård och omsorg.11

2.2.2  Offentlig  sektor  Det är av vikt att medborgarna bibehåller sitt förtroende för den offentliga sektorn som genom lagstiftning skall förebygga och förhindra korruption inom bland annat offentlig upphandling. Det kan anses naturligt då offentlig upphandling sker med stora belopp årligen i Sverige. Beloppet räknas för år 2010 mellan 500 och 600 miljarder kronor.12

Bestämmelser om mutbrott inom den offentliga sektorn är strikta enligt BrB. Inom den offentliga sektorn finns olika riskgrupper gällande mutbrott. Det offentliga upphandlare anses tillhöra en av riskgrupperna, då de väljer ut vilken leverantör som i slutänden tilldelas kontraktet. I anknytning till offentliga upphandlingar har forskning visat att beställaren, oftast chefer alternativ förtroendevalda politiker löper stor risk för otillbörliga påtryckningar. Orsaken bakom detta anses vara att dessa individer genom sin förvärvade kunskap kan styra underlag på ett icke objektivt sätt.13

En annan grupp som är i riskzonens centrum är användare. Dessa individer identifieras, som de brukarna av varor, tjänster och byggentreprenader.14

Projektledare med befogenhet att ansvara för inköp är också en av risk grupperna.

En annan riskfaktor är vänskapskorruption eller så kallad svågerpolitik som föds med motivering av den ekonomiska vinningen som syfte.

                                                                                                                         9  Transparancy  International,  Bride  Payers  Index  jfr.  kap.  3.2  10  Jfr  kap.  3.5.  11  Cars,  T.,  Mutbrottsbrott  och  korruptiv  marknadsföring,  s.  104  f.  12  Konkurrensverkets,  2012:3,  Siffor  och  fakta  om  offentlig  upphandling,  s.  9.  13  Kammarkollegiet  2011:11,  Att  förebygga  korruption  i  offentlig  upphandling  14    A.a.  

   

7  

Det allmänt känt att under affärsmöten, företag i mellan byter idéer, affärsplaner samtidigt sedvänjor, gästfrihet och tacksamhet inom dessa sammanhang kan från att vara oskyldig handling utvecklas till brottslig där ett frö till korruption kan sås vid ett tidigt stadium och gränsen är ofta hårfin mellan gästfrihet och korruption.15

2.2.3  Forskning  inom  korruption  Forskning inom området visar att korruption skadar relationen mellan medborgarna och den offentliga sektorn. På ett enklare och mer effektivt sätt kan förklaras att korruption leder till ett kallt samhällsklimat där medborgarna inte litar på varandra vilket i sig förebringar nya konsekvenser. Dessa konsekvenser kan vara att vi inte längre är lojala mot de offentliga institutionerna, till exempel vid skattrelaterade plikter.

Det finns andra konsekvenser inom korruption som är relaterade till de upphandlande myndigheterna, men även för näringsliv och samhället i stort. Forskningen visar bland annat;

· Korruption snedvrider konkurrensen i affärslivet vilket resulterar till en sämre öppen marknad samtidigt som skattepengar riskerar att användas på felaktigt sätt.

· De leverantörer som döms för mutbrott riskerar att inte längre kunna delta i offentliga upphandlingar. Då deras anbud enligt LOU avvisas vid oegentligheter såsom givande av muta.

· De upphandlade myndigheterna och företag som misstänks för korruption riskerar att få ett dåligt rykte som i slutänden skadar deras varumärke.16

All form av korruption har negativa konsekvenser. Näringslivskorruption är ägnad att snedvrida konkurrensförhållandena och missgynna ett fritt handelsutbyte, samtidigt som korruption inom den offentliga sektorn skadar förtroendet för det allmänna och kan ha demoraliserande effekter på hela samhället. Tydliga konsekvenser kan ses i ett samhälle där korruption manifesterar sig i ett större perspektiv. En av dessa konsekvenser är hot mot det demokratiska systemet.17

2.3  Korruption  och  fattigdom  Korruption skapar fattigdom och kränkning av mänskliga rättigheter. Därför kommer jag kort belysa denna problematik som föds till följd av korruption.

Majoriteten av jordens befolkning lever sedan 2008 i städer. Beräkningen uppnår två tredjedelar av världens invånare, som alltså beräknas vara bosatta i urbana miljöer om 50 år. I dag lever en miljard människor i slumområden. Myndigheterna har begränsade möjligheter att nå dessa människors behov vilket resulterar till inskränkning av grundläggande rättigheter. Förändring till bättre livsvillkor och ökade möjligheter till rörlighet mellan stad och

                                                                                                                         15  Jacobsson  och  Wästerfors  (2003)  i  Brå,  Korruptionens  struktur  i  Sverige,  s.  33.  16  Kammarkollegiet,  Att  förebygga  korruption,  2011:11.  17  Ds.  2005:038,  Tillträde  till  Förenta  nationernas  konvention  mot  korruption,  s.  13.  

   

8  

landsbygd kan resultera till egenförsörjning.18

· Men vad är Sveriges engagemang i denna globala problematik och vilken roll har Sverige i denna kamp?

Sverige kommer under 2013 tillsammans med Världsbanken att leda den internationella arbetsgrupp om transparens inom biståndet som bestämdes inför högnivåmötet om effektivt utvecklingssamarbete i Busan. Sverige har en ledande och funktionell roll inom det internationella samarbetet med Världsbanken. Samtidigt planerar Sverige tillsammans med USA att stödja ett internationellt initiativ: Making all Voices Count; som syftar till att med hjälp av informationsteknik skapa ökad öppenhet och delaktighet inom konceptet Open Government.19

2.4  SIDA  En organisation med svenskt bistånd som kämpar mot fattigdom och korruption är Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Organisationen är en statlig myndighet som agerar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering. En del av Sidas bilaterala bistånd nås till andra länder via multilaterala organisationer. Det är FN som har det yttersta ansvaret för de humanitära aktionerna. Sidas roll i detta sammanhang är att bidra med bistånd till de organisationer som deltar i den FN-ledda samordningen. Sveriges bistånd under 2011 är beräknat till ungefär 35,2 miljarder kronor. Hälften av dessa går till bilateralt bistånd och den andra hälften till multilateralt bistånd. Cirka 3 miljarder kronor fördelades som humanitärt bistånd.20

Sidas definierar korruption som ett missbruk av förtroende, makt eller position för otillbörligt vinning. Organisationen prioriterar korruption kämpande med så kallade anti-korruptionsarbete som på senare år fått en ökad betydelse. Sidas anti korruptionsarbete bedrivs på fyra olika nivåer:

I. Främja etik och integritet i den egna organisationen.

II. Motverka korruption i svenskfinansierade insatser.

III. Stödja samarbetsländernas strävan att bekämpa korruption genom strategiska insatser.21

                                                                                                                         18  Prop.  2012/13:1,  Internationellt  bistånd,  s.  16.  19  A.a.  20  SIDA,  Humanitärt  bistånd  ochlångsiktigt  utvecklingsarbete.  21  SIDA,  Arbete  mot  korruption,  Myndighetsforum  4  oktober  2012.  

   

9  

3.  INTERNATIONELLT  EU-rättsliga principer är strikta gällande den offentliga sektorns angelägenheter. Dessa upphandlingar skall respektera olika principer enligt EU-rätten. Principer som icke-diskriminering, likabehandling, proportionalitet, öppenhet och ömsesidigt erkännande är de grundläggande principerna som skall beaktas inför myndigheternas upphandlingar.22

3.1  ANTICORP  ANTICORRP är ett femårigt projekt som startade i Mars 2012 och består av 60 forskare från 16 länder. Målet med projektet är att utveckla nya metoder för att bekämpa korruption. Inspirationen kom från vattenfolket, då omkring 14 000 människor dör varje dag på grund av brist på rent vatten. Vissa länder har under femtio års tid fått tekniskt bistånd för att tillhandahålla vatten till sina medborgare, trotts detta gav biståndet inget resultat. Tre av fyra barn dör i Tanzania på grund av malaria trots tillgång till mediciner och moderna sjukhus i landet. Detta är ett av korruptionens mörka ansikten. FN, världsbanken och EU har sedan mitten av 1990-talet uppmärksammat frågan och varnat för problematiken relaterad till korruption, därefter har de vidtagit olika åtgärder inför problematiken. EU har, exempelvis, tvingat nya medlemsländerna att inrätta antikorruptionsmyndigheter.23

3.2  FN  och  Sverige  Under åren har den internationella insatsen för motverka korruption intensifierats. Den 9 december 2003 tillträdde Sverige Förenta nationernas (FN) konvention mot korruption. Konventionen antogs av FN:s generalförsamling och öppnades för undertecknande i Merida den 9 till 11 december 2003.24 Det visade sig snabbt att Sverige inte behövde anpassa sig i någon större utsträckning till konventionens bestämmelser. Ratificerande till de förgående konventionerna har resulterat i att de svenska bestämmelserna mot korruption inte behövde en anpassning till FN-konventionens bestämmelser.25

3.2.1  Storbritannien  Organisationer som OECD har kritiserat Storbritanniens korruptions lagar vid flera olika tillfällen. Framför allt kritiserade organisationen den brittiska regeringen men också den vaga korruptionslagstiftningen som på mer än tio år inte lyckats driva igenom ett ända framgångsrikt mål mot korrupta företag. Vid flera tillfällen har Storbritannien misslyckats med att ta fram en lagstiftning som lever upp till OECD:s förväntningar. Det ovan nämnda ändrades när UK Bribery Acts trädde i kraft 1 juli 2011 och i samband med det så avskaffades alla de tidigare korruptionslagarna i common law. De brittiska författningarna och de nya bestämmelserna samlades i en och samma lag.26

Lagen ger de brittiska myndigheterna möjlighet att utreda mutbrott begångna utanför

                                                                                                                         22  Prop.  2006/07:128  s.  155.  Ny lagstiftning om offentlig upphandling och upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster  23  Sveriges  universitetsförbund  (SULF)  60  forskare  i  16  länder  ska  belysa  korruptionsbekämpningen.  24  www.regeringen.se,  Tillträde  till  förenta  nationerna  mot  korruption,  Ds  2005:38  s.  11.  25  OECD,  Konventionen  om  bekämpande  av  bestickning  av  utländska  offentliga  tjänstemän  i  internationella  affärsförbindelser.  Korruptionsprotokoll  EGT  nr  T  313,  23.10.1996  och  Korruptionskonvenionen  EGT  nr  C  195,  25.61997.  26  Jfr  brottsbalkens  10  kap.  

   

10  

Storbritanniens gränser. Lagen innehåller bestämmelser som aktualiserar straffansvar för individer som genom uppmuntran eller med annan handling påverkar beslutsfattares fastställande. UK Bribery Acts anses vara strängare och mer långtgående än den amerikanska mutbrottslagstiftningen då den strafflägger dels den mottagande, dels den givande parten i både offentliga och den privata sektorn. Med ett maximistraff på tio-års fängelse för fysiska personer och utan beloppsbegränsning som påföljd för juridiska personer27 antyder lagen att den med ett objektivt och radikalt sätt förföljer korrupta företag inom samt utanför landets jurisdiktion.28 Bribery Act:s strävan stannade inte vid att leva upp till olika globala antikorrupta organisationers förväntningar utan den höjde standarden för internationellt straffansvarstagande. Lagen har kallats den hårdaste anti-mutbrottslagen i historien.29

3.2.2  United  States  of  America  Foreign Corrupt Practices Act (FCPA) är den amerikanska lagstiftningen rörande mutbrott. FCPA antogs år 1977 och vid en senare ändring omfattas även utländska företag och personer samt deras ombud. En annan ändring som genomfördes var bestämmelser om s.k. Facilitating payments eller grease payments som tidigare var straffbart. FCPA till skillnad från den svenska lagstiftningen stipulerar att en efterlevnad av deras rekommendationer skall följas. Dessutom ska det rådgöras med advokater och man bör överväga att använda Justitiedepartementets yttrande.30

Inom lagstiftningens historia var FCPA den mest nationella rättsakten på internationella områden mot bekämpningen av korruption baserat på lagens långtgående jurisdiktion. Företag och andra juridiska personer som enligt FCPA gjort sig skyldiga till mutbrott riskerar straffrättsliga böter och civilrättsliga sanktioner. USA har under två decennier varit ensam med att förbjuda givande av muta av utländska offentliga tjänstemän och har dessutom tagit initiativ till att med ett påtryckningsarbete få andra industriländerna att följa USA:s spår och indikera instiftande av likartade lagar. Anledningen av detta är att USA tidigt har förstått att problemet är av universal karaktär och att bekämpningen måste ske globalt.31

Detta tillvägagångssätt har framställt USA som en förebild av de internationella organ när det gäller bekämpningen av korruption. Mellan 2002 och slutet av 2010, hade 71 civila och 88 företag ålagts ansvar under FCPA.32

3.2.3  FCPA:s  konsekvenser  Den amerikanska påtryckning resulterade tillväxten av OECD-konventionen 1997, som till stor del bygger på FCPA:s modell och indikerade att medlemsländerna skall etablera ett effektivt företagsansvar inför mutbrott av utländska offentliga tjänstemän. En annan konsekvens av FCPA:s modell33 grundas av den inhemska kritik som lagen har åtagit sig.

                                                                                                                         27  Cars,  Mutbrott  och  korruptiv  marknadsföring,  s.  178.  28  www.justice.gov.uk/vägledning/bribery.htm,  s.  8  ff.  29  J.  Drewert,  Utvidgat  företagsansvar  för  att  förebygga  korruption,  juridisk  publikation,  s.  197  f.  30    www.justice.gov./criminal/fraud/fcpa,.  31  31  Jfr  kap.  3.4.  32  J.  Drewert,  Utvidgat  företagsansvar  för  att  förebygga  korruption,  s.  186.  33  Jfr  Cars,  Mutbrott  och  korruptiv  marknadsföring,  s.  169.  

   

11  

Kritiken menar att FCPA placerar amerikanska företag i ett konkurrensmässigt underläge till övriga multinationella företag.34

3.3  Transparency  International  Transparency International (TI) har sitt säte i Berlin och är en global rörelse som sedan 1993 aktivt bekämpar korruption. Rörelsen figurerar i mer än 100 länder med ett mål där staten, näringslivet och människor skall leva i en värld fri från korruption. TI:s engagemang framförallt är de frågor som är relaterad inom politik, offentlig upphandling och privat verksamhet. Andra frågor som organisationen verkar för och bekämpar är internationella instrument mot fattigdom och utveckling. Det finns många olika sätt att definiera korruption. TI definierar begreppet korruption på så sätt; att någon utnyttjar sin ställning för att uppnå otillbörligt fördel för egen eller annan vinning.35

TI bevakar årligen hur väl medlemsstaterna genomför OECD konventionens bestämmelser. Inför denna strävan har TI utvecklat ett globalt verktyg som mäter graden av korruption i offentlig förvaltning och politisk verksamhet. Resultatet av undersökningen publiceras av organisationen varje år , Corruption Perception Index (CPI).

År 2011 hamnade New Zealand, Danmark och Finland som första till tredje plats samt Sverige hamnade på fjärde plats som de land i världen med minst frånvaro av korruption. Länder som Nordkorea och Somalia hamnade på botten av listan.

Det andra publicerade indexet av TI, Bribe Payers Index (BPI) lanseras sedan 2008. BPI har sedan 2006 inte haft Sverige på sin lista och närt Sverige fans på BPI:s lista, kom landet på första eller andra plats, vilket var goda resultat för Sverige. Sverige har vid flertals gånger av olika organisationer och institut fått goda resultat inom korruption frågan. Enligt världsbanken placeras Sverige trea av de tjugosju europeiska länderna fri från korruption.

Nackdelen med dessa indexrapporter är att undersökningen visar vilka länder som är strikt påverkad av korruption men nämner inget om vilka mutgivarna är. 36

3.4  Sveriges  globala  insats  Kampen mot korruption har organiserats under de senaste decennierna. De internationella konventioner som Sverige har anslutet sig i, förutsätter att alla medlemsländer ingriper mot korruption oavsett om lagföringen i anslutna länderna är vagt eller mindre effektiv37 Sveriges har kritiserats för sitt vaga internationella engagemang. Då det endast i ett fall av korruption sedan år 2005 kunnat väckas åtal.38

3.5  Kritik  från  OECD  Flera av de stora bolagen i Sverige har internationaliserat sig och flera har utsatts för korruption. Enligt OECD verkar dessa företag inom: försvar, Telekom, konstruktion och                                                                                                                          34  Cars,  Mutbrott  och  korruptiv  marknadsföring,  s.  186.  35  Kammarkollegiet,  Att  förebygga  korruption  i  offentlig  upphandling.    36  Transparancy  international.  37  Cars,  Mutbrott  och  korruptiv  marknadsföring,  s.  170.  38  A.a.  s.  144.  

   

12  

energi. Våren 2012 besökte OECD, organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, med syfte att dokumentera hur Sverige lyder OECD:s riktlinjer inför Sveriges bekämpning mot korruption i internationella affärer. Den skarpa kritiken som delgavs till Sverige har sitt ursprung från 2005, då Sverige sedan dess inte kunnat åtala ett enda företag för korruption. Den passiva hanteringen av situationen inom det aktuella ämnet har inte berott på brist av samarbete mellan medborgarna och polisen. Tvärtemot så har det inte saknats tips från allmänheten till polisen. OECD indikerar att ett grundläggande problem är att svenska myndigheter lägger tyngden på det personliga ansvaret i stället för företagens ansvar, vilket betyder att om åklagaren inte hittar någon gärningsman att åtala så läggs förundersökningen ned. Skälet inför detta är (enligt OECD) att till skillnad från andra europeiska länder, så saknar Sverige ett effektivt system inför bötfällande av de korrupta företagen. Slutligen väcktes kritik mot det svenska systemet, rikspolis och åklagarnas motivation samt engagemang i korruptionsfrågor.39

3.6  Svenska  bolag  i  Kina  Kina är ett av de ledande exportländerna i världen. Landet har i vissa fall benämns som världens näst störst ekonomi. Därför faller det sig naturligt att i uppsatsen undersöka de svenska bolag som etablerat sig i Kina.

Enligt en artikel påstår en anonym agent som är verksam i Kina för ett svenskt företag, att de hade aldrig fått genom orden om de inte hade betalat de Kinesiska företagen. Företaget skulle, enligt en överenskommelse, nödgas betala 20 procent i kickbak (i förevarande fall en miljon i muta). Detta var en nödvändighet för att få agenten att välja det svenska företaget.

Lars-Åke Severing, VD för säkerhetskonsultföretagen PSU instämmer i uttalanden från den anonyma agenten. Han menar att det finns 600 svenska bolag verksamma i Kina som inte vill kännas vid att ett problem som korruption ens existerar, då risken för upptäckt är låg.

Mats Harborn, ordförande för den svenska handelskammaren i Kina menar att ämnet inte diskuterats bland deras medlemmar och kan bero på att vi kommer från en miljö där vi litar på våra medarbetare och det korrekta tillvägagångssätt.40

4.  GÄLLANDE  RÄTT  I detta kapitel ska gällande rätt exemplifieras. Kapitlet tar särskilt sikte på de nya ändringarna av brottsbalken.

4.1  Brottsbalken  I 10 kap. brottsbalken har samtliga lagstiftning gällande mutbrott samlats.41 Nya brottsbenämningar har tydliggjorts och förbuden därom har sträckt sig än längre än vad tidigare bestämmelser utgjort. En av avsikterna till dessa nya bestämmelser kan tänkas vara att åstadkomma nya sätt för att kunna komma åt en ny grupp av brottsöverskridare. Denna nya

                                                                                                                         39  Scoop,  fgi.se  2012.09.28  inget  åtal  på  åtta  år.  40  BBC  News,  Kinas  export  growth  slows  down  as  global  demand  fails.  41  Cars,  Mutbrott  och  korruptiv  marknadsföring,  s  22.  

   

13  

grupp är t.ex. arbetstagare och uppdragstagare som, med hjälp av dessa nya bestämmelser, kan dömas när en muta tas emot eller tillställs annan. Tillämpningen av de gamla bestämmelserna mot en korrupt uppdragstagare har varit svårtillämpliga då straffansvar endast gjordes gällande mot en begränsat kategori.

Två nya straffbestämmelser införs genom de nya lagändringarna;

I. Handel med inflytande (10 kap. 5 d §) samt

II. vårdslös finansiering av mutbrott (5 e §).

Handel med inflytande 42 är då t.ex. en närstående till en beslutsfattare accepterar en otillbörlig gåva (muta) som har till syfte att påverka beslutsfattarens beslut vid myndighetsutövning eller offentlig upphandling. Straffansvar tillämpas för både den givande och den mottagande parten.

Vårdslös finansiering 43 görs gällande för näringsidkare som ger pengar till en anställd, t.ex. en anlitad försäljningsagent i ett annat företag, för att använda näringsidkarens finansierade pengar till att betala mutor.44

4.2  Vårdslös  finansiering  Den nya bestämmelsen som förekommer i 10 kap. 5 e § BrB straffbelägger näringsidkare eller någon med företrädesrätt för näringsidkaren i ett visst ärende som, av grov oaktsamhet (grov gärningsculpa) främjar givandet av otillbörlig gåva. Brottet görs gällande för såväl ringa och grovt som vid handel med inflytande 10:5 d. varvid straffsatsen sträcker sig mellan böter till fängelse i högst två (2) år.45

Även enligt tidigare bestämmelser (17 kap. 7 § BrB) var ovan nämnda tillvägagångssätt förbjudet. Spörsmål illustrerar att åklagaren strävade efter att fälla företagets företrädare för korrupt handling. Vid tidigare lagstiftningen var dock åklagaren tvungen att bevisa företagens roll i mutaffären och bevisa att de i bolagens ledande positionernas innehaft vetskap av affären och agentens tillvägagångssätt.46

Det ovan nämnda illustrerar det ansvarstagande som de ledande positioner har i ett bolag gentemot sina arbetstagare och agenter.

En agent av eget intresse kan med otillbörliga medel försöka att muta sig fram i en affär som ägs rum utanför Sveriges gränser. Därför anser jag att det är av stort vikt att ledande positioner i företag skall med omsorg välja sina agenter och att det krävs av agenterna att strikt hålla sig till de avtal och den företagspolicy som bolaget stadgat. Passivitet när det gäller agenternas tillvägagångssätt i affärslivet är ett misstag. De som besitter ledande positioner i företaget skall dels övervaka affärsavtalet, dels noggrant se till att få information                                                                                                                          42  A.  a,  s28  och  38.  43  A.  a,  s28  och  39.  44  A.  a,  s  28.  45  A.  a,  s  50.  46  Cars,  Mutbrott  och  korruptiv  marknadsföring  ,  s  28.  

   

14  

om hur pengarna har delats och vilka dessa mottagare är.

4.3  Handel  med  inflytande  En annan nyhet är bestämmelsen som förekommer i 10 kap. 5 d § BrB. Bestämmelsen straffbelägger då en närstående till en beslutsfattare som tar emot, godtar ett löfte om eller begär en otillbörlig förmån i syfte till att påverka personer inom beslutsfattande positioner. Bestämmelsen kan bl.a. användas i samband med offentliga upphandlingsförfaranden. Vidare straffas den som lämnar, utlovar eller erbjuder en otillbörlig förmån för påverka annans beslut eller åtgärd vid myndighetsutövning eller offentlig upphandling.47

4.4  Preskription  Då brottslingar ofta är medvetna om konsekvenserna inför en brottslig handling företar ofta denne en stor försiktighet med det brottsliga förfarandet. Allt som ofta sker detta genom att det endast är givaren och mottagaren som är inblandade i förfarandet, vilket tenderar till att det brottsliga förfarande kan ta långt tid att upptäckas. Enligt 35 kap. 1 § BrB får påföljd ej utdömas när den misstänkte, för bestickning eller mutbrott, inte häktats eller delgivits åtal för brottet inom fem år från det att brottet har begåtts. Har femton år passerat sedan gärningsmannens agerande skall ej någon påföljd utdömas och i grova fall sträcker preskriptionstiden upp till tio respektive trettio år. Preskription inför mutbrott av den så kallade normalgraden är fem år med en möjlighet till tre års förlängning. Det har övervägts en förlängning av lagens preskriptionstider.48

Anledning till detta är att det tar lång tid att upptäcka och utreda mutbrott, speciellt vid internationella förekommande brott där det krävs samarbete mellan olika brottsbekämpande myndigheter. Detta beror på att den femåriga preskriptionstiden är för kort. 49

Det ovan nämnda kan illustreras med ett fall där HovR:n, vid en samlad bedömning, medförde att gärningsmannens förfarande; till skillnad från TR:s bedömning, vid den samma; ej bedömde förfarandet som grovt. Preskriptionstidens bestämmelser var däremot avgörande och HovR:n lämnade åtalet utan bifall.50

4.5  Syftet  med  lagändring  Korruption ses som en inkörsport till andra brott och kan illustreras genom följande scenario: En eventuell mottagare kan vägra att beblanda sig med en givares otillbörliga begäran. Givaren, som med stark vilja, vill genomföra den otillbörliga begäran kan därmed, med hotelser, försöka tvinga sig till mottagarens samarbetsvilja. Redan här demonstreras en tydlig upptrappning av brottslighet (utpressning).51

Ett av syftena med korruptionsbestämmelserna är att förebygga framtida brott där lagstiftaren har, till skillnad från 10 kap. 5 § BrB, redan på ett försöksstadium kriminaliserat gärningarna

                                                                                                                         47  A.  a,  s  38.  48  SOU  2010:38  s  70,  Mutbrott  49  A.  a,  s  144.  50  RH  2012:6.  51  Cars,  s  23  in  fine  f.  

   

15  

inom lagparagraferna a-e §§.52

Till detta har exempelvis Svea Hovrätt, vid sitt yttrande, om betänkande om mutbrott välkomnat att reglerna om mutbrott samlas i ett kapitel. Vidare har hovrätten ansett att då mutbrott fullbordas på ett mycket tidigt stadium skall en straffbeläggning av mutbrott redan på försöksstadiet övervägas.53

4.6  Försök  och  förberedelse  samt  medhjälp  till  mutbrott  Korruption är straffbart redan på försöksstadiet och straffbestämmelserna för försök till brott finns i 23 kap. 1 § BrB. Särskilda straffbestämmelser om försök till givande av muta har inte ansetts behövligt då det är fritt från ansvar och straff att anskaffa sig någon muta med avsikt att i framtiden vilja erbjuda den otillbörliga förmånen till någon. Det nämnda snävas av lagen vid högre grad av mutbrott som menar att enligt 10 kap. 9 § BrB förberedelse vid grov givande av muta är straffbart enligt 23 kap. 4 § 2 st.

BrB förbjuder och straffbelägger den som med råd och dåd; utan att själv deltagit i gärningen; hjälper givaren av mutan, 23 kap. 4 § samtidigt som den kriminaliserar en medhjälpare till brottet som övertalar någon att utföra mutbrott.54

Går gärningsmannen fri från anklagelserna kan anstiftaren eller medhjälparen åtalas. Generellt kan sägas att om någon får en ekonomisk vinning av en muta kan han riskera att dömas för medhjälp om det går att visa att denne var bekant med de faktiska omständigheterna. 55

4.7  Påkallat  åtal  från  allmän  synpunkt  Enligt de gamla bestämmelserna i BrB, inför åtal, krävdes att antingen den utländske mottagaren angav brottet till svensk polis eller åklagare eller att åklagaren bedömde att åtal kan väckas enligt allmän synpunkt. Enligt de nya bestämmelserna kan åklagaren väcka åtal mot gärningsman av tagande och givande liksom vårdslös finansiering av mutbrott om det anses från allmän synpunkt. 56

Det är alltså alltid åklagaren som skall väcka åtal enligt allmän synpunkt och domstolen prövar inte denna fråga.

Vad som menas med att åtal skall vara påkallad från allmän synpunkt är att åklagaren anser att gärningsmannens beteende inom viss affärsgren har fått ett negativ syfte och att det har förekommit för höga belopp och otillbörliga förmåner som systematiskt förekommit mellan givaren och mottagaren.57 Åtalsprövningsregeln gäller inte grov tagande och givande av

                                                                                                                         52  A.  a,  29.    53  Dnr  445/10  Svea  hovrätt.  54  Cars,  s  45.  55  Cars,  s  39.  56  A.  a.  s  132.  57  Prop.  2011/12:79  s  38.  En  reformerad  mutbrottslagstiftning  

   

16  

muta, då dessa åtal faller under allmän åtal. 58

4.8  Princip  om  dubbel  straffbarhet  Principen stadgas i 2 kap. 2 § 2 st BrB och används för att kunna åtala gärningsmän, svensk eller utländskt medborgare med hemvist i Sverige, som har begått brott utomlands men befinner sig i Sverige. Den dubbla straffbarhetprincipen kräver att den gärning som gärningsmannen skall åtalas för i Sverige även skall anses straffbart i det land som brottet har begåtts.59

I detta sammanhang är det de svenska bestämmelserna som gäller och domstolen kan inte utdöma ett strängare straff än vad som stadgas enligt gärningslandslagen. Detsamma gäller om gärningen anses allvarligare enligt gärningslandslagen. 60

Om mottagaren är svensk arbets-eller uppdragsgivare inom den privata sektorn och brottet sker utomlands kan straff endast komma att vara aktuell om brottet är straffbart i det land där brottet begåtts.

Vid brott som begåtts utomlands måste svensk domstol undersöka om dubbel straffbarhet är uppfyllt. Det är åklagaren som skall bevisa om gärningen är straffbart enligt gärningslandets lag. Detta resulterar att i många fall gärningsmän som med otillbörliga förmåner försökt att muta sig till framgång i utlandet kan undkomma straff.61

4.9  MFL  och  BrB  Generalklausulen i MFL:s 5 och 6 §§ behandlar marknadsföring med korruptiv karaktär. Paragraferna förklarar hur en marknadsföring skall fortlöpa. Samt om marknadsföringen ej följer MFL:s anvisningar, ses den som korruptiv marknadsföring.62

Generalklausulen, 5 och 6 §§ MFL, kompletterar bestämmelserna om tagande av muta i 10 kap. 5b §. Enligt bägge bestämmelserna skall marknadsföring vara förtroendeingivande. Dessa två bestämmelser med ett gemensamt samband går hand i hand varandra men samtidigt, i olika aspekt, skiljer sig från varandra. Ett förfarande som strider mot straffbestämmelserna i BrB 10 kap. 5 b § ses otillbörligt även enligt generalklausulen. Men, i vissa fall, kan en handling inte strida mot straffbestämmelserna i 5 b § men strida mot generalklausulen. Ett exempel är när ett förmånens värde är ringa och ej kan klassas som otillbörligt förmån, dvs. straffbestämmelserna utnyttjas för att döma en fysisk person för den gärning som denne har begått samtidigt som generalklausulen används för att förbjuda en juridiskt eller fysiskt person för ett korrupt handlande samt ålägga denne en sanktion, om denne ej rättar sig och följer förbudet. Generalklausulens bestämmelser gäller endast handlingar som företag vidtar i Sverige eller utomlands med syfte för den svenska marknaden. Vilket resulterar att svensk domstol inte kan ingripa när ett svenskt företag med korrupt

                                                                                                                         58  A.  a.  s  51.  59  Cars,  s  166.  60  A  Cars,  s  166    61  Cars,  s  166  och  168.  62  A.  a.  167.  

   

17  

marknadsföring agerar utomlands.63

5.  MYNDIGHETSVÄGLEDNING  

5.1  IMM  Institutet mot mutor (IMM) är en ideell näringslivsorganisation som grundades 1923. Institutionens uppgifter är att ha en god påverkan på beslut som tas inom näringsliv och samhälle för att upphäva obalansen av användningen av mutor och otillbörliga förmåner.64

Prioriteringen i IMM:s arbete läggs på att informera olika företag, näringslivets organisationer, myndigheter och massmedier om innefattande av gällande lagstiftning, rättspraxis, bestickning och korruptiv marknadsföring samt mutbrott.65

En utförlig skrift har utgivits av institutet, vägledande etiska regler för kontakt och relationsfrämjande förmåner i arbetsverksamhet. Skriften vägleder svenska och utländska företag samt organisationer inom den privata sektorn om otillbörlighet, korruption, muta samt bestickning.66

Syftet med dessa etiska regler är att, vare sig från privata eller offentliga sektorn, skall ingen riskera att utsättas för lagföring, som inte har vetskap om reglerna. Därför sprider institutet massupplagor av denna skrift. Institutet har vid ett flertal tillfällen visat sin ängslan kring bristerna i den svenska mut-och bestickningslagstiftningen. IMM har vid 2011-års reform i BrB kommit med förslag om gåvor, belöningar och andra förmåner i arbetslivet som enligt institutionen skall utgöras som en del av näringslivets självreglering.67

5.2  Näringslivskod  Kod om gåvor, belöningar och andra förmåner i näringslivet släpptes av institutet (IMM) den 1 september 2012. Koden skall ge facit till BrB:s komplicerade och svårtolkade bestämmelser jämte ses som ett komplement till lagstiftningen.68

5.3  SKL  Sveriges kommuner och landsting (SKL) är en politiskt ledd arbetsgivar-samt intresseorganisation som erbjuder stöd och service till sina medlemmar.

Medlemmarna består av 290 kommuner och 20 landsting inklusive regionerna Gotland, Halland, Skåne samt västra Götaland. SKL vägleder Sveriges kommuner och landsting samt förklarar om lagens syn på mutor och jävsituationer. Vägledningen som nyligen har

                                                                                                                         63  i  b.  64  Cars,  s  183.  65  www.institutetmotmutor.se.  66  www.institutetmotmutor.se.  67  Cars,  s  183  ff.  68  IMM  kod  om  gåvor,  belöningar  och  andra  förmåner  i  näringslivet.  

   

18  

uppdaterats går under benämningen: Om mutor och jäv.69

5.4  Gåva  Med de rådande stränga mutbrottsbestämmelserna måste privat och offentligt anställda vara mycket försiktiga med vad de begär och vad de tar emot. I den globala mänskliga kulturen och sedan långt tillbaka i tiden, ses givande av en gåva; från en individ till en annan; som en sedvanlig gest som än idag lever bland många olika nationernas befolkningar.

Var går gränsen mellan tillbörligt och otillbörligt föremål?

En gåva får inte ges bort i ett korrupt menat syfte. Den skall inte ha en mening eller avse att med gåvans tradition påverka beslutsfattarens beslut.70

Enligt16 kap. 2 § inkomstskattelagen inför representation vid lunch, middag eller supé tillåts att det kan kosta upp till 90 kr per person och för övriga måltider 60 kr. Vid andra aktiviteter som golfspel eller teaterbiljetter får det konsumeras för högst 180 kr plus moms. Dessa måltider skall inte vara regelbundna och varje måltid skall motiveras samt relaterad inom ramen för affärsförhandlingar. Alla aktiviteter efter måltiden, såsom gå på teater eller nattklubb räknas som otillbörligt.

5.6  Gåvor  till  anställda  Vid situationer såsom myndighetsutövning är reglerna mycket snävt knutna. Gränsen passerar inte från otillbörligt till tillbörligt vid något tillfälle när det gäller myndighetsövning och över huvud taget ska man inte bjuda en myndighetsutövare och en myndighetsutövare skall inte låta sig bli bjudas på måltider. Vid speciella tider, t.ex. jul önskar många företag genom att bjuda på måltider och lämna julgåvor vårda sin goodwill gentemot sin personal. Måltider och gåvor skall vara måttfulla för att inte anses som otillbörliga. 71

En arbetsgivare får två gånger per år arrangera personalfester till sina anställda i form av intern representation. Vid en personalfest som är arrangeras under jul anses måltiden för den anställde en skattefri förmån.72

                                                                                                                         69  Sveriges  Kommuner  och  Landsting,  Om  mutor  och  jäv,  vägledning  för  anställda  i  Kommuner,  landsting  och  regioner,  uppdaterad  version  2012.  70  IMM,  julgåvor  och  jul  måltider.  71  Cars,  s  115  f.  72  www.skatteverket.set,  Julgåvor  och  julbord  för  anställda  och  kunder  

   

19  

6.  PRAXIS  I detta kapitel ska praxis på området belysas.

6.1  NJA  2009  s.  751  Advokat i den s.k. muthärvan i systembolaget åtalad själv för mutbrott

I NJA 2009 s. 751 åtalades en advokat för mutbrott. Advokaten företräde ett vinbolags före detta verkställande direktör i en rättslig prövning i den så kallade muthärvan inom systembolaget. Advokaten åtalades (själv) för mutbrott i samband med tagande av en ny vinkällare värd drygt 23 000 kr av nuvarande VD:n i vinbolaget (Den nuvarande VD:n är son till den före detta VD:n).

TR bedömde att förutsättningen för att en förmån skall anses otillbörligt är att den bedöms skada någons intresse. Vidare påpekade TR att uppdraget som offentlig försvarare bör anses ha ett mycket stark skyddsintresse och en offentlig försvarare skall inte påverkas av gåvor.73 Förmånens värde jämte givarens och mottagarens innebörds relation var två viktiga punkter som TR skulle ta hänsyn till. Med hänsyn till detta ansåg TR att gåvan givits mellan parterna inom ramen för vänskapsrelation. Åtal ogillades av TR.

HovR:n ansåg gåvans värde så pass dyrbar att enligt domstolen ansågs den som unik händelse. Vidare ansågs det av HovR att gåvan utgjorde en otillbörlig belöning för uppdraget vilket resulterade att VD:n dömdes för bestickning. Advokaten hade anfört att han torde sig vara säker att vinkällaren var begagnad. Men HovR ansåg att advokaten vid inspektion av gåvan borde ha märkt att vinkällaren var ny då den vid leverans var inslagen i kartong, stått på en träpall och haft spännband runt hela förpackningen. HovR konstaterade att en sådan dyrbar gåva inte kunde anses ingå i parternas vänskapsförhållanden.

Slutligen anförde HovR att den otillbörliga förmånen inte hade påverkat advokaten i sitt uppdrag som offentlig försvarare för vinbolagets tidigare VD. Även om HovR ansåg att vinkällarens värde var högt ansåg inte HovR:n att gåvans värde vara så stort att brottet av den anledningen skulle bedömas som grovt. En offentlig försvarares uppdrag är författningsreglerat och skall omfattas av regeln i 20 kap. 2 § andra stycket 2 brottsbalken. HD menade att en belöning till en offentlig försvarare från klienten eller dennes närstående utgör bestickning och mottagaren till mutbrott.74

När den misstänkte skänker en sådan dyrbar gåva, skulle detta agerande kunna till att syfta till eller uppfattas att den offentlige försvararen prioriterar gåvogivarens uppdrag och anstränger extra mycket på just dennes uppdrag.75 Även om HD ansåg att ett tjänstesamband förelåg mellan givaren och mottagaren ansåg HD att mellan parterna sedan lång tid tillbaka förelåg ett vänskapsförhållande. Något som under utredningen påvisades var att advokaten och VD:n med familjer, varit vänner och umgåtts under flera år före det att gåvan hade överlämnats. Dessutom hade det vid flertalet andra tillfällen utbytts gåvor mellan parterna även om dock

                                                                                                                         73  jfr  Cars,  s  34  och  kap.  2.2.1.  74  jfr  Cars,  s  34  f.  75  HD  hänvisade  till  Cars,  Mutbrott  och  korruptiv  marknadsföring  

   

20  

dessa varit av mindre värden.

Vidare framgick också att advokaten vid flera tillfällen under flera år tillbaka hade väckt frågan om möjligheten till att köpa en begagnad vinkällare, dvs. innan VD:n hade advokaten som sitt offentliga biträde. Vid en samlad bedömning kom HD fram till den slutsatsen att förmånen givits inom ramen av vänskapsrelation mellan familjerna och sålunda inte med avsikt att påverka advokatens uppdrag som offentlig försvarare.76

HD ogillade åtalen mot advokaten och VD:n samt ogillade förverkandet mot advokaten.

6.2  NJA  2012  s.  307  Tjänstemanen vid vägverket krävde otillbörliga förmåner inför godkännande av sina elever vid uppkörningen

I NJA 2012 s. 307 åtalades en tjänsteman för besiktning. A.L.N. en tjänsteman vid den statliga myndigheten Vägverket har under 2004 -10 februari 2008 i Göteborg för sin tjänsteutövning som trafikinspektör av B.S., A.S. och J.E. tagit emot otillbörliga förmåner för att godkänna, de nämnda, eleverna vid uppkörningen. Trafikinspektören, A.L.N., träffade B.E.Y. som jobbade som tolk på hennes arbetsplats och dessa två inledde en relation som resulterade till att några av A.L.N:s elever mot betalning kunde godkännas.

A.L.N. förklarade att hon kände sig pressad av B.E.Y. och erkände att hon har begått mutbrott av normalgraden. Under utredningen framkom att eleverna till A.L.N. betalat mellan 5000 till 7000 kr för varje godkänd körning. Utöver åtalspunkten mutbrott skulle TR:n ta hänsyn till A.L.N:s ageranden i sin tjänst och den fara som hon har orsakat genom att äventyra trafiksäkerheten. Det faktum att eleverna var bredda att betala sådana höga belopp inför körningen när de kunde köra och bli godkända utan att behöva betala var svårförståeligt för domstolen. Vid en samlad bedömning ansåg domstolen att det är visat att A.L.N:s agerande har varit en fara för trafiksäkerheten. Det stora belopp av pengar som A.L.N. mottagit var inte i sig kvalificerad att bedömas som grovt men tingsrätten ansåg ändå att brottet skall rubriceras som grov.

Det faktum att både A.S. och A.B. inte hade genomgått halkprovet gjorde att TR:n ansåg att A.L.N. skall dömas för tjänstefel. När det gäller bedömningen av hur vida bestickningen gällande B.S, A.S. och J.E. skall bedömas, ansåg TR:n att även här skall brotten rubriceras som grova brott.

TR:n dömde A.L.N. för mutbrott enligt 20 kap. 2 § 1 st BrB och tjänstefel enligt 20 kap. 1 § 1 st. BrB till fängelse i 1 år och 6 månader och förverkandet av 192 000 kr som var brottens utbyte till staten. Vidare dömdes J.E. (till 10 månader), B.S. (1-år) och A.S. (6 månader) för bestickning, grovbrott enligt 17 kap. 7 § BrB. A.L.N., J.E., B.S., A.S. och åklagaren överklagade till hovrätten.

HovR:n förklarar i sin dom att HovR:n har tagit del av samma bevisning som tingsrätten och att det är bevisat att A.L.N. vid 25 tillfällen, av körkortselever, tagit emot mutor med ett                                                                                                                          76  jfr  Cars,  29  

   

21  

sammantaget belopp om 168 000 kr. HovR:n instämmer med tingsrätten och delade dess uppfattning att de begångna brotten som A.L.N. gjort sig skyldig till var att bedöma som grova. Även vid rubricering av bestickning ansåg HovR:n (liksom TR) att bestickningsbrotten skulle rubriceras som grovt.

HovR:n ändrade tingsrättens dom beträffande A.L.N. endast i förverkande av brottsbytet. Med detta förpliktades A.L.N. att betala 168 000 kr. Beträffande J.E., med ändring av TR:s dom, bestämdes en påföljd på åtta månader. I den del det gäller B.S. och A.S. fastställdes tingsrättens dom.

A.L.N., J.E., B.S. och A.S. överklagade till HD som hänvisade att det ej fanns någon praxis relaterad till mutbrott och bestickningsbrott som hänvisar att påföljden bör bestämmas till fängelse även när straffvärdet inte är så högt. Men enligt HD, vid de aktuella mut och bestickningsbrottet har en myndighets beslutsfattande påverkats i väsentlig betydelse och med en betydande skadeverkning för allmänhetens förtroende för de allmänna. Domstolen menade att påföljden, av denna typ av korruptionsbrottslighet, skulle bestämmas till fängelse.

En annan fråga som HD tog ställning till var om för J.E. och A.S. räkning istället för fängelse påföljden kunde vara villkorlig dom i förening med samhällstjänst. När det gäller J.E:s fall bestämde HD att då straffets längd sträckte sig till 8 månader inte finnas tillräckligt skäl att avvika från presumtionen för fängelse, dvs. att HovR:s dom fastställs. Men när det gäller A.S. såg HD inte något hinder mot att istället för fängelse döma gärningsmannen till samhällstjänst i 120 timmar enligt 17 kap. 7 § andra stycket samt 23 kap. 4 och 5 §§ BrB för medhjälp till bestickning, grovt brott.77

HD menade i sin dom att de mutbrott och bestickning som framkommit i målet har haft som syfte att påverka en myndighets beslutsfattande i fråga om väsentligt betydelse och att det utesluter ej att brotten under vissa omständigheter kan anses som artbrott. Det är brott som är svårt att upptäcka och allmänt anses medföra betydande skadeverkningar för allmänhetens förtroende och för det allmännas myndighetsutövning. Det är således en brottslighet som med särskild intressen måste stävjas och det får anses föreligga en presumtion för att påföljden ska bestämmas till fängelse vid korruptionsbrottslighet.

7.  SLUTSATSER  I detta kapitel skall uppsatsens material knytas samman. Detta genom en analys av uppsatsens olika dela. Vidare kommer författarens slutsatser kring förhållandet mellan korruption och fattigdom att belysas. Slutligen visar uppsatsen att visa principer i BrB försvårar bekämpningen av korruption internationellt.

7.1  Korruption  och  fattigdom  Korruption manifesterar sig på olika sätt runt om i världen. Efter att ha undersökt detta ämne kan uppsatsen illustrera att korruption inte är ett solidariskt fenomen utan kan snarare liknas en inkastare som släpper in annan sorts brottslighet i ett samhälle. Uppsatsen innehåller en

                                                                                                                         77  Jfr  kap.  4.6.medhjälp  till  mutbrott  

   

22  

parallell jämförelse mellan korruption och fattigdom. Fattigdom är också en av konsekvenserna av ett korrupt samhälle. Detta illustreras ovan i kap. 2.3 och 2.4.

I dagsläget lever en miljard människor i slumområden och dessa siffror förväntas öka dramatiskt. Sverige skänker via Sida stora bidrag till dessa områden i världen. Jag anser att biståndet är en tillfällig lösning som endast löser fattigdomen på kort sikt men samtidigt förstår jag att biståndet är en nödvändighet för att dessa skall kunna överleva dagen.

Uppsatsen drar paralleller mellan korruption och fattigdom. Inför denna uppsats har den Brittiska, UK Bribery Act, och den amerikanska lagstiftningen, FCPA, samt deras tillvägagångssätt inför bekämpningen mot korruption nationellt och internationellt, jämförts mot de svenska bestämmelserna. Uppsatsen visar hur effektiv och resultatgivande den amerikanska lagen är, som under några år har kunnat ingripa vid 71 civila och 88 företagsfall av korruption. Den Brittiska U K Bribery Act är för tillfället den mest stränga korruptionslagen men efter som lagen är ny finns sparsamt med praxis på området.

7.2  Internationellt  Uppsatsen tydliggör att nationerna (United States of America och Storbritannien) fortsätter att bekämpa korruption, globalt, där andra länder avstannar. Det sätt som dessa nationer angriper mutbrottsproblematiken, nationell och internationell, påverkar alla företag som har en affärsmässig relation till någon av dessa stater. Det är således inte enbart de amerikanska eller brittiska bolag och dess koncernbolag som drabbas av FCPA eller U K Bribery Act utan även ett svenskt bolag och dess ledning kan angripas av den amerikanska eller den Brittiska lagstiftningen. Jag anser att denna metod är ett mer effektivt sätt att agera mot korruption.

Många affärsmän slipper straffansvar i Sverige när de med otillbörliga medel försöker lyckas med sina affärer utomlands. De nya bestämmelserna i BrB78 tvingar VD:n och styrelsen i ett bolag att strikt övervaka agenternas arbetssätt. En tolkning av den nya lagen79 är att regeringen anser att det är nästan omöjligt att kontrollera företag och agenternas tillvägagångssätt i utlandet. Genom att tillskjuta straffansvar till VD och styrelsen överlämnar regeringen ansvaret till de ledande positionerna i företaget att se till att agenterna inte är inblandade i korrupta finansieringar. Med andra ord tvingar lagen indirekt den ledande positionen i ett företag att granska vilka vägar agenten använder vid uppdrag för sitt företags expandering och internationalisering.

Cars menar att svenska företag vid en internationell etablering skall tillåtas ta seden dit de kommer. Jag menar däremot att svenska exportföretag bör ta med sin sed dit de kommer. Det vill säga att man bör ta den antikorruptionskulturella seden som vi har här i Sverige och tillämpa den utomlands.

För att inte skiljelinjen mellan korruption och icke-korruption skall bli en illusion måste korruptionsbestämmelserna vara transparenta. Därför är det viktigt med restriktiva bestämmelser kring korruption. Stora framsteg har gjorts av lagstiftaren inför bekämpningen

                                                                                                                         78  Brottsbalkens  10  kap.  79  A.  a.  10  kap.  5  e  §.  

   

23  

av korruption. Uppsatsen belyser att reglerna om tagande av olika föremål är strikta i Sverige mellan den privata och-särskilt den offentliga sektorn-samtidigt som möjligheten inför åtal möts av vissa hinder vid korruptiva handlingar utanför Sveriges gränser. Detta är en av anledningarna till att korruptionslagstiftningen bör vara restriktiv inför presumtiva korruptionsanklagelser och korruptionsbrott.

7.3  Påkallat  åtal  från  allmän  synpunkt  Påkallat åtal från allmän synpunkt är ett av de olika krav som ställs av den svenska lagstiftningen inför åtal av gärningsman som med otillbörliga förmåner antingen gjort sig skyldig till givande eller tagande av muta utanför Sveriges gränser. Ett argument är att exportföretag oftast gynnar det nationella landets ekonomi och har därför ifrågasatts av lagstiftaren om det verkligen är påkallat från allmän synpunkt att åtal för givande av muta väcks mot ett svenskt exportföretag och dess företrädare, om den utländske mottagarens huvudman inte ens anmält brottet till svensk polis eller åklagare. Detta även om de har fått kännedom om gärningen och gärningsmannens brottsliga agerande inte föranlett lagföring i gärningslandet

Jag anser att det är oproportionerligt från svensk sida att en utländsk mottagare som har gynnats med otillbörligt medel skall ange den svenske mutgivaren till svensk polis och åklagare för att myndigheterna i Sverige i sin tur ska kunna väcka åtal. 80

7.4  Dubbel  straffbarhetsprincipen  Även vid den nya reformen kvarstår kravet om åtal från allmän synpunkt och principen om dubbel straffbarhet vilket enligt uppsatsen resulterar i att vi i Sverige inte kan hänga med det internationella samarbetet mot korruption som har utvecklats under de senaste decennierna.81 Krav på dubbel straffbarhet kan slopas vid olika situationer inom svensk rätt. I lagstiftningen har de i flera fall uppnåtts undantag från kravet på dubbel straffbarhet. Enligt 2 kap. 3 § 4 p. avskaffar sig den svenska lagen princip om dubbel straffbarhet när gärningen riktas mot en svensk tjänsteman inom den offentliga sektorn 82 eller vid sexualbrott mot barn under 18-år som begåtts av svenska medborgare eller personer med hemvist i Sverige.83

För en anpassning till internationella förhållanden menar jag att ett avskaffande av de båda principerna är nödvändigt. Med fokus på att skaffa ett effektivt straffrättsligt skydd mot korruption borde svenska domstolar kunna döma utomlands begångna brott. Att svensk domstol skall vara bunden av vilket straff som är föreskrivet för dessa brott på gärningsorten är idag en brist i svenska rättssystemet och menligt inför kampen mot korruption. Det är nödvändigt att Sveriges rättssystem harmoniseras mot övriga länder på korruptionsområdet för att korruptionen ska kunna bekämpa och nå sin fulla effekt.

Organisationer som Transparency International agerar seriöst mot denna problematik med en objektiv attityd. Cars, anser i detta sammanhang att dubbel straffbarhet är ett hinder för att                                                                                                                          80  jfr  Cars,  s  134.  81  se,  kap.  3.1.2.  och  3.1.3.  82  Cars,  s  167.  83  SOU  2007:054.  Barnet  i  fokus.  En  skärpt  lagstiftning  mot  barnpornografi.  

   

24  

effektivt beivra bestickning som begås internationellt.84 Jag instämmer med Cars då i flera av de korrupta länder är korruption en del i vardagen som inte ses allvarligt beivrade och detta utnyttjas av olika bolag och affärsmän.

Sverige deltar aktivt i det internationella utvecklingssamarbetet mot bekämpningen av fattigdom,85 i många av de länder där korruption är en del av vardagslivet. Länder som Venezuela, Litauen, Turkmenistan, och Irak, klassas av TI som de mest korrupta länder i världen.86 Att TI placerar dessa länder högt upp i sin index rapport behöver inte betyda att dessa länder inte har internationella affärsförhållanden, tvärtom har dessa länder enorma export och import avtal med olika svenska företag. Att strama åt reglerna på hemma plan men samtidigt vända andra kinden till när det gäller korruption utomlands ger en känsla av dubbelmoral. Jag anser att i kampen mot korruption måste reglerna präglas av rimlighet och proportionalitet. Vidare skall straffbestämmelserna ha en brottsförebyggande effekt.

Jag anser att inför kampen mot korruption och fattigdom måste vi avskaffa principerna påkallat åtal från allmän synpunkt och dubbel straffbarhet.

Konsekvenser av korruption skall för medborgarna tydliggöras. Inte enbart de straffrättsliga konsekvenserna utan även den globala problematikens konsekvenser, som fattigdom och inskränkning av mänskliga rättigheter bör här framhållas. Betydelsen av korruption skall markeras så att allmänheten är medveten om fenomenets konsekvenser och den problematik som följer. Det skall inte bara finnas en individpreventiv effekt utan också en allmän preventiv effekt.

7.5  Korruptionens  konsekvenser  Många anser sig vara korrupta på grund av att de är fattiga, detta kan vanligtvis illustreras i u-länder. Personer med ämbeten i landets toppskikt skor sig på landets tillgångar och detta resulterar i en kedjereaktion som drabbar alla som är under i hierarkin. Enligt mitt synsätt är det tydligt att konsekvenserna av korruption ofta leder till fattigdom. Med andra ord anser jag att det inte är fattigdom som frambringar korruption utan att det är korruption som framtvingar fattigdom.

                                                                                                                         84  SOU  2010:38  s  121.  Mutbrott  85  www.regeringen.se.  Se  vart  går  det  svenska  biståndet.  86  Cars,  s  164.  

   

25  

Källförteckning

Förarbeten

Prop. 2006/07:128

Prop. 2011/12:79

Prop. 2012/13:1, Internationell bistånd-Regeringen 2013

SOU 2007:054 Barnet i fokus. En skärpt lagstiftning mot barnpornografi

SOU 2010:38

Ds. 2005:038, Tillträde till Förenta nationernas konvention mot korruption,

Litteratur

Cars, T. Mutbrott och korruptiv marknadsföring, Norstedts Juridik AB, upplaga 3:1, Stockholm 2012

Lehrberg, B. Praktisk juridisk metod, Iustus förlag, Stockholm, Fjärde upplagan.

Rättsfall

NJA 2009 s. 751

NJA 2012 s. 307

RH 2012:6

Dnr 445/10 Svea hovrätt

Rapporter

SIDA, Att bekämpa korruption, 2005:4

Sida, Humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingssamarbete

Transparency International. Bribe Payers Index

Konkurrensverket, rapport 2012:3,

Att förebygga korruption i offentlig upphandling, kammarkollegiet 2011:11

Brå, Korruptionens struktur i Sverige Rapport 2007:21

IMM, Kod om gåvor, belöningar och andra förmåner i näringslivet

   

26  

Artiklar

Sveriges universitetslärarförbund (SULF) 60 forskare i 16 länder ska belysa korruptionsbekämpning

Scoop.fgj.se 2012 09 28, Ingen åtal på åtta år

Drewert, Utvidgat företagsansvar för att förebygga korruption, Juridisk publikation 2/2012.

BBC News, Chinas export growth slows down as global demand falls

Elektroniska källor

www.regeringen.se tillträde till förenta nationerna mot korruption Ds 2005:38

www.justice.gov.uk/vägledning/bribery.htm s 8 ff

www.justice.gov/criminal/fraud/fcpa

www.svd.se Alla korrupta utan undantag, senaste uppdatering 24 oktober 2012

www.institutetmotmutor.se

www.skatteverket.se Julgåvor och julbord för anställda och kunder