Korsfastelse i Gamla Testamentet

8/19/2019 Korsfastelse i Gamla Testamentet

1/21

The Septuagint and the New Testament 2007

- 1 -

KORSFÄSTELSE I GAMLA TESTAMENTET

Mitt avhandlingsområde är korsfästelsestraffet i den grekisk-romerska och

bibliska litteraturen. Jag sysslar med frågan om var och hur vi finnerinformation om detta straff. Min tes och det jag skall försöka visa är att vivet betydligt mindre om korsfästelse än vi tror – de flesta texter som antas”handla om” korsfästelser visar sig snart vara svårbedömda när det kommertill frågan vad de egentligen beskriver. Turen har nu kommit till Gamlatestamentet. Jag har genom läsning, sökning av grekiska, hebreiska ochlatinska ordrötter, samt genom andra forskares referenser förhoppningsvisvaskat fram de texter som är av intresse. De färgglada blad ni har fått

innehåller mina preliminära iakttagelser och består av några tabeller ochöversiktliga uppställningar samt de samlade GT-texterna.

ÖVERGRIPANDE IAKTTAGELSER Jag vill börja med de tabellerna ni har på de första tre bladen. I studier aveventuella korsfästelser i GT (och DSS) figurerar framför allt ett hebreisktverb: hlt. Och jag vill faktiskt börja med detta hebreiska verb även om detligger något utanför konferensens tema. hlt är inte riktigt så frekvent somges sken av emellanåt (sid. 9). Det förekommer 29 gånger i GT och av dessaåterfinns majoriteten i texter som beskriver upphängningar av människor –vilka inte så sällan betecknas som korsfästelser.

Undantagen finns i texterna från profeterna och de poetiska texternadär man hänger upp saker mer generellt, samt i Deut. 28:66 (se längst ner påsid. 9, mindre fontstorlek). Blått signalerar avvikelser: 2 Sam. 18:9; Hes.17:22 – andra hebreiska verb som ser ut att ha uppfattats på samma sätt somhlt i LXX. Vi skall återkomma till detta strax. hlt återges i LXX medkremannu/nai med några få undantag. Ni har en tabell på sidan 10 som visar

sambandet mellan termerna. När något har lagts till eller förändrats är detmarkerat med blått. T.ex., i Deut. 21:23 har man lagt till ” e˙pi« xu/lou” samti 2 Sam. 18:9 återger kremannu/nai ett annat verb än hlt, i detta fall qÅzDj ochmärkligt nog också NAtÎn.

På den följande sidan (11) har ni hela förekomsten av kremannu/nai idiagram och tabell. Alltså används detta under antiken mycket vanliga verbförhållandevis sparsamt i LXX och är starkt knutet till hlt. Även härsignalerar blått avvikelser. I tre texter återges hlt med andra termer: 2 Sam.

21:12 iJsta/nai; Est. 7:9 staurouvn; Isa. 22:24 ejpikremannu/nai.


2/21


- 2 -

Så vitt jag kan se har hlt och kremannu/nai i stort sett samma semantiskafält som inbegriper en rad upphängningar av varierande grad.

• Upphängning av lik (Deut 21:22-23).•

Jorden upphängt över tomma intet av Gud (Job 26:7)• Lyror upphängda i Babylons pilträd (Ps 137:2).• Den älskade kvinnan, vars hals är som Davids torn där tusen skjöldar

hänger (HV 4:4).• Gud skall hänga Eljakims släktingar på hans axlar (Jes 22.24).• Hesekiel talar om en knagg att hänga saker på (15:3); hans sorgesång

över Tyros talar om krigsfolk som hängde sköldar, hjälmar och kogerpå staden (27:10-11).

•

I stycket om välsignelser och förbannelser hänger liv på en tråd förden som inte följer Herrens lag (Deut. 28:66).

Man kan således anta att vid den tid och det sammanhang då Septuagintaöversattes uppfattade man att hlt – på samma sätt som kremannu/nai –betydde ”hänga upp” i bred bemärkelse

Utöver dessa allmänna upphängningar finns det en rad odefinieradeupphängningar av människor eller hot om upphängningar utan närmare

specificering av upphängningens art. Det är dessa ni har presenterade på deresterande sidorna. Flera av dessa betecknas från tid till annan somkorsfästelser. Det kanske inte är mer än kuriosa i sammanhanget, men det ärintressant att se att i vulgata ser man ut att definiera flera ospecificeradeupphängningar som korsfästelser genom att avvända en mer specifikterminologi. Jag har därför valt att ta med även vulgatas översättning avtexterna.

Min fråga till texterna är enkel: finns det korsfästelser i GT? Som niantagligen redan funderar på, så finns det en fråga som först måste besvaras:vad är en korsfästelse? Det allra vanligaste svaret på denna fråga är att enkorsfästelse är det som enligt kyrkans tradition hände Jesus. Vilket inte allsär ett dumt svar av flera orsaker. Jesu korsfästelse är den mest kändakorsfästelsen, i alla fall är så fallet i västvärlden och de områden sominfluerats av kristendomen. Men den kanske viktigaste orsaken är attinnebörden i den terminologi som används i samband med korsfästelserkom att förändras i och med Jesu död. Begrepp som (ajna)staurouvn,ajnaskolopi/zein, proshlouvn, (ajna)kremannu/nai, crux, patibulum

tillsammans med verb som affigere eller suspendere, etc. kom att betyda ”att


3/21


- 3 -

avrätta genom upphängning på ett kors som man spikades upp på”. Före Jesus verkade inte termerna ha denna distinkta mening – de används i textersom beskriver en hel rad av olika upphängningar.

Detta skapar en rad problem – framförallt när man så att säga läser

antiken baklänges: utgår ifrån den distinkta meningen efter Jesus ochvandrar tillbaka genom århundradena i jakt på ”korsfästelser” medförekomsten av nämnda termerna som tecken på att man har hittat det mansöker. Nu säger jag även detta en aning tillspetsat, men det verkar ha gått tillpå detta sätt i förvånande många fall.

Mellan tummen och pekfingret så rör sig min forskning inom detta fält:att gå igenom alla upphängningstexter i den del av den grekiska och latinskalitteraturen som finns någorlunda tillgänglig (främst TLG och PHI 5 och 7)

fram till första sekelskiftet och ställa de i relation till relation till det straffsom drabbade Jesus. Resultatet har blivit ett starkt reducerat antal textersom kan anses vara relevanta samt att en rad nya texter har tillkommit. Menhur ser det ut i GT? Vad beskriver de upphängningstexter som återfinns iGT? Låt oss göra några nedslag.

GEN 40.19-22; 41.13På sidan 12 har vi en välkänd text – men vad är det som händer i den fetstilta

texten? De rödmarkerade orden är de aktuella termerna som ni säkertredan har listat ut. Josef säger vad som skall hända med förste munskänken?Så som texten föreligger här verkar det som han skall halshuggas och sedanhängas upp, men det finns några problem med denna läsning. Någrahebreiska manuskript saknar det första ÔKyR̀lDoEm och verkar tolka det som ettinskott påverkat av det sista identiska ordet i meningen.

Läser man meningen utan det misstänkta inskottet (-from you- resp.ajpo\ souv) harmonieras upplyftandet av huvudet med de icke-dödligahuvudlyftningar som återfinns i v. 20 – upphöjandet av förste munskänkenshuvud i v. 19 är detsamma som de båda upphöjandena i v 20:upphängningen i sig är avrättningen. Tar man med det misstänkta inskottetså blir - upphöjandet av förste munskänkens huvud i v. 19 annorlunda än debåda upphöjandena i v 20: upphöjandet av förste munskänkens huvud är enhalshuggning och upphängningen är en så kallad post mortem upphängning. Jag tycker det är svårt att bestämma vad texten egentligen beskriver, ochännu svårare att definiera händelsen som en korsfästelse.


4/21


- 4 -

NUM 25.1-5Texten på sidan 13 innehåller varken hlt eller kremannu/nai, däremot enupphängning av människor. Verbet paradeigmati÷zien används i sambandmed att ”ställa fram som exempel” eller kanske hellre som ”spektakel”.Den masoretiska texten använder

oåqÎy som används i qal i samband med att”föra bort,” ”komma ur led” (som Jakobs höftled) och i hif‘il i sambandmed upphängningsavrättningar där den dömde så att säga ”skiljs från folketoch förs ut” till avrättning enligt Brown-Driver-Briggs. Köhler-Baumgartner tillägger i HALOT ”display with broken legs and arms” medden alternativa betydelsen ”impale”, med stöd av det akkadiska verbetzaq pi (en betydelse som också kan ifrågasättas). NRSV har troligtvis fått”impale” ifrån HALOT. Vi hamnar närmare den betydelse vi letar efter –

upphängningsavrättningar – än den tidigare texten. Att som vulgata läggatill in patibulis, som efter Jesus kom att beteckna tvärslån, är dock att gånågra steg för långt.

DEUT 21.22-23Texten nederst på sidan 13 är av intresse då den spelar en viktig roll i NT.Det förekommer välkänd terminologi i alla språken, LXX lägger till eṗi« xu/lou i v. 23 och i vulgata förtydligar man sin tolkning av texten genom att

göra xu/lon till patibulum i v. 22. Man kan också notera att vulgata här serut att följa LXX (borde väl följa den masoretiska texten?) genom att skrivaut upphängningsobjektet i vers 23 (in ligno), medan den masoretiska textenär tyst – där nämns inget trä.

Viktigt att notera är att texten handlar om upphängning av lik. Det ärinte en dödande upphängning – ingen avrättning. Ändå är det denna textPaulus låter spela en roll i hans utläggning av betydelsen av Jesu död. Vihamnar nu i den märkliga situationen att denna text Paulus hänvisade tillhamnar utanför gränsen – den beskriver inte någon korsfästelse. Detta pga.att vi menar att en korsfästelse är det som hände Jesus – en dödandeupphängning – en avrättning. Så vitt jag kan se finns det två vägar runt dettaproblem.

1. Ett, att helt enkelt ändra definitionen av korsfästelse, så den täckeräven upphängning av lik – och Deueronomiumtexten hamnarinnanför.

2. Eller, två, dra slutsatsen att Paulus inte såg det som viktigt att Jesus

dog just på korset. Han kunde lika gärna ha blivit stenad innan korset


5/21


- 5 -

och sedan hängts upp som död – han vore lika mycket en förbannelseändå.

JOSUA

Det finns inte så mycket att kommentera i de båda Josuatexterna (sid. 14). Iden första hängs kungen i Ai upp på trä och vi vet inte i vilket skick. IVulgata görs träpålen till ett kors. I den andra hängs istället fem kungar upppå varsin påle, vilket även Vulagta håller med om och inte gör någraytterligare tillägg eller förklaringar.

2 SAMUELSBOKEN Den första texten (sid. 15) är intressant genom att även denna text visar att

terminologins semantiska fält täcker post mortem upphängningar. Dedödades först, sedan hugg man av deras händer och fötter för att till sisthänga upp dem.

Den andra texten (sid. 16) är något mer intressant genom enannorlunda upphängning samt att vi möter ett nytt verb: eẋhlia¿zein. Dethebreiska verbet är detsamma som i texten från 4 Mos: oåqÎy. I den hebreiskatexten förs de sju ut för att avrättas ”inför Herren,” utan vidare kommentar.

Betydelsen av eẋhlia¿zein bör nog ligga nära det som dess etymologivisar, att placera någon i solen, antagligen för tortyr eller avrättning. Jag harsvårt att förstå varför NRSV har valt att tolka verbet som ”impale”. Valetatt återge hlt med iJsta/nai i vers 12 kan också noteras. Viktigare att noteraär dock att denna text ser ut att beskriva en händelse där upphängningen ären del av själva avrättningen – en ante mortem upphängning per definition.Solens roll som tortyrredskap tyder väl på just detta? Om detta föranledervalet av de annorlunda verben i den hebreiska och grekiska texten, elleröversättningen ”impaled” i NRSV, skall vara osagt. Sin vana trogen visasvulgatas tolkning tydligt.

ESRA 6:11Denna text är lite annorlunda till sin art (sid. 17). Den hör hemma i Dariusdekret angående uppbyggandet av templet i Jerusalem. Om någon brytermot dekretet skall en bjälke, vilket alla fyra texterna implicerar, brytas lossur huset och användas som upphängningsverktyg. ojrqouvn (refererar till ”atträta ut” eller ”resa upp”) återger det arameiska PåqÎz, vilket i sin tur är enungefärlig motsvarighet till hebreiskans hlt. PåqÎz kom att bli den tannaitiska

och senare den moderna hebreiska beteckningen på korsfästelse. phgnu/nai återger aDjDm, vilket används i betydelsen slå (klappa i händerna). Jag har svårt


6/21


7/21


- 7 -

förändring, medan LXX i den andra texten (9:13-14, samma sida längst ner)återigen väljer att inte nämna upphängningsverktyget (äv. 2:23), samt endaståterge den hebreiska texten i den sista (9:25, sid. 21). Vulgata är som vanligtmer specifik i alla tre texterna.

KLAGOVISORNA Den sista texten återfinns längst ner på sid 21. Den nämner inte så mycketmer än att författaren klagar över att Babylonierna t.o.m. har hängt uppförnäma män (MyîrDc). LXX återger heb., medan vulgata är mer specifik.

SLUTSATS Så, finns det korsfästelser i GT? Om vi med korsfästelse menar det som

hände Jesus såsom framställt av kyrkans tradition, är svaret nej. Ingen textkan bindas till en ante mortem upphängning, där den utsatte fästs med sinalemmar till en upprätt påle, med eller utan tvärslå, med en utdragendödskamp som resultat – vilket skulle kunna vara en relevant definition

Väljer vi istället att vidga begreppet ”korsfästelse” till att gälla alla deupphängningsformer terminologin täcker förlorar vi alla gemensammanämnare förutom att det just handlar om något slags upphängande. Just såvid verkar strafformen vara under antiken – och alla varianter beskrevs meden gemensam terminologi. Kan det vara så också i GT? Man hängde uppmänniskor på något sätt – inte viktigt på vilket sätt – bara de hängdes upp.Hängdes de på trä var de dessutom förbannade, oavsett om de var avrättadeinnan upphängningen eller dog av den. Så var den judiska synen – ochtroligtvis Paulus!

Vad som hände i och med Jesu korsfästelse och uppståndelse var attorden laddades med en ny och betydligt mer specificerad innebörd.staurouvn i dess gamla betydelse ”att hänga upp någon på något sätt i någotskick till allmän beskådan” blev till ”att genom en utdragen process avrätta

en person genom att spika fast dennes lemmar på ett kors”. Här kommerVulgata in i bilden. Vad vulgata har att säga i ärendet är kanske inte mer änkuriosa i sammanhanget, men är det inte så att vulgata indikerar den merspecificerade innebörd termerna hade fått i slutet av 300-talet?

• Sidan 12. Gen 40:19, 22. Medan LXX återger den hebreiska texten,X¡Eo_lAo KVtwøa h¶DlDt samt h¡DlD;t blir krema¿sei se e˙pi« xu/lou respektive ek̇re÷masen, har Vulgata suspendet te in cruce (äv. i 41:13) respektive

suspendit in patibulo.


8/21


- 8 -

• Sidan 13. Även i Num 25:4 kompletterar vulgata med in patibulismedan varken LXX eller den masoretiska texten nämner något somde hängs upp på.

• Sidan 14. I Josua 8:29 blir X™EoDh både patibulum och crux.•

Sidan 16. 2 Sam 21:6, 9 återger vulgata oåqÎy respektive eẋhlia/zein medmed crucifigamus samt crucifixerunt illos.

Det finns ett talesätt som lyder: hur man än vänder på kon så är rumpanbak. Hur vi än vänder på resonemangen kring korsfästelsen i våra historiskaeller tematiska studier faller det alltid tillbaka på definitionsfrågan. Ochdefinitionsfrågan har flera plan.

1.

Vad menar vi med begreppet korsfästelse?2. Vad menade de nytestamentliga författarna när de använde termerna?3. Vad menade de antika författarna när de använde termerna?

I detta fält tycker jag mig ha sett en del förvirring och sammanblandning,och skall försöka bidra med en del klargöranden. Jag står nu mitt i studiet avGamla testamentet och är nyfiken på era reaktioner inför mina teorier ochmitt arbetssätt.


9/21


- 9 -

hlt

X¡Eo_lAo äÔKVtwøa h¶DlDt!w ÔKy$RlDoÈm Gen 40:19 r¢AtDÚp r¶RvSaA;k h¡DlD;t My™IpOaDh r¶Ac Gen 40:22

:hD̀lDt wñ øtOa!w y™I…nA;k_lAo by¶IvEh Gen 41:13 :XÈo_lAo wä øtOa Dty¶IlDt!w t¡Dm…wh!w Deut 21:22

‹aE;mAfVt aô øl!w y…wólD;t My™IhølTa t¶AlVlIq_yÌ;k Deut 21:23

X™EoDh_lAo h¶DlD;t y¢AoDh JKRlªRm_tRa!wJosh 8:29

My™IxEo h "DÚvImSj l™Ao M›ElVt¥̂yÅw M$EtyIm!yÅw Josh 10:26 My™IxEoDh_lAo M ¶Iy…wlV;t …wöyVhÌ¥yÅw My¡IxEo

h™DkérV;bAh_lAo …wñlVt¥̂yÅw M$RhyEl!går_tRa!w 2 Sam 4:12 b "EkOr MwølDvVbAa!w d¡Iw#d yâédVbAo y™EnVpIl Mw$ ølDvVbAa ‹aér#;q¥̂yÅw

h%Dlwød!…gAh h°DlEaDh ·JKRbwøc tAj "A;t d®r&RÚpAh aâ øbÎ¥yÅw d®r#RÚpAh_lAoX®r$DaDh Ny "Eb…w ‹Mŷ‹AmDÚvAh Ny§E;b ‹NA;t¥̈yÅw h#DlEaDb wâ øvaør qªAzTj‰¥yÅw

:rD̀bDo wy™D;tVjA;t_rRvSa d®r¶RÚpAh!w

2 Sam 18:9

:hD̀lEaD;b y…wälD;t M$ ølDvVbAa_tRa yIty "Ia#r ‹h…́nIh rRmaG ø¥yÅw 2 Sam 18:10 MyI;tVvIlVÚpAh MDv M…wlD;t r°RvSa N#Av_tyÈ;b 2 Sam 21:12

X¡Eo_lAo M™RhyńVv …wñlD;t¥̂yÅw a$ExD;m¥̂yÅw Esth 2:23

wy$DlDo ‹yAkƒ;d$rDm_tR̀a …wôlVtŷ!w JKRl#R;mAl Esth 5:14 X™EoDh_lAo y$Akƒ;d$rDm_tR̀a ‹twølVtIl JKRl$R;mAl Esth 6:4

:wyD̀lDo …wh ¶UlV;t JKRl™R;mAh rRmañ ø¥yÅw Esth 7:9 X™EoDh_lAo N$DmDh_tRa ‹…wlVt¥̂yÅw Esth 7:10

X$EoDh_lAo …wâlD;t ‹wøtOa!w Esth 8:7 :XÈoDh_lAo …wñlVtŷ N™DmDh_yÈnV;b t®r¶RcSo Esth 9:13

:…wálD;t N™DmDh_yÈnV;b t®r¶RcSo t¢Ea!w N¡Dv…wvV;b Esth 9:14 wy™DnD;b_tRa!w wö øtOa …wñlDt!w wó øvaør_lAo Esth 9:25

añ øl My™Inéq!z y¶EnVÚp …w$lVtn̂ Mâ#dÎyV;b Lam 5:12

Non Human Suspensions

añ øl!w M$Dmwøy!w hDl!y "Al ‹D;t$dAjD̀p…w d‰g¡R…nIm äÔKVl My¶IaUlV;t ÔKyY‰¥yAj …wâyDh!w Deut 28:66 wy#IbDa_tyE;b dwâ øbV;k — lâO;k wy%DlDo …w°lDt!w Is 22:24 :yIlR̀;k_lD;k wy™DlDo twñ ølVtIl d$EtÎy ‹…w…n‹R;mIm Ezek 15:3

vaû ørEm yI;t¡DtÎn!w h™Dm#rDh z®r¢RaDh t®rªR;mA…xIm yn̂#Da yI;tVjâåqDl!w Ezek 17 22 :l…wálDt!w AhäObÎ…g_rAh l¶Ao yn̂$Da yI;tVl "AtDv!w P$OfVqRa JKâår ‹wyDtwøq!náOy

hD;m™Eh JK$Db_…w;lI;t ‹oAbwøk!w N§EgDm Ezek 27:10 ‹JKŷ‹Atwømwøj_lAo …wô;lI;t MRhyEfVlIv …wóyDh Ezek 27:11

:…wnyÈtwørO…nI;k …wny#IlD;tŒ ;h¡DkwøtV;b My¶Ib#rSo_lÀo Psa 137:2 :hD̀m_yIlV;b_lAo X®r#RaŒ hRlñO;t …whó ø;t_lAo Nwâ øpDx Job 26:7

läO;k wy$DlDo y…wâlD;t ‹NǵD;mAh PRl§Ra Song 4:4


10/21


- 10 -

THECORRELATION BETWEEN kremannu/nai AND hlt

X¡Eo_lAo äÔKVtwøa h¶DlDt!w Gen. 40:19 krema¿sei se eṗi« xu/lou h¡DlD;t Gen. 40:22 e˙kre÷masen hD̀lDt Gen. 41:13 kremasqhvnai

XÈo_lAo wä øtOa Dty¶IlDt!w Deut. 21:22 krema¿shte aujto\n e˙pi« xu/lou y…wólD;t Deut. 21:23 krema¿menoß e˙pi« xu/lou

My¶IaUlV;t Deut. 28:66 kremame÷nh X™EoDh_lAo h¶DlD;t Josh. 8:29 e˙kre÷masen eṗi« xu/lou

My¡IxEo h "DÚvImSj l™Ao M›ElVt¥̂yÅw Josh. 10:26 e˙kre÷masen aujtou\ß e˙pi« pe÷nte xu/lwn My™IxEoDh_lAo M¶Iy…wlV;t …wöyVhÌ¥yÅw h™san krema¿menoi eṗi« tw !n xu/lwn

…wñlVt¥̂yÅw 2 Sam. 4:12 e˙kre÷masan aujtou\ß

wâ øvaør qªAzTj‰¥yÅw 2 Sam. 18:9 e˙krema¿sqh hJ kefalh\ aujtouv ‹NA;t¥̈yÅw e˙krema¿sqh y…wälD;t 2 Sam. 18:10 krema¿menon M…wlD;t 2 Sam. 21:12 e¶sthsan aujtou\ß …wny#IlD;tŒ Psa. 136/7:2 e˙krema¿samen y…wâlD;t Song 4:4 kre÷mantai hRlñO;t Job 26:7 krema¿zwn w°lDt!w Is. 22:24 e˙pikrema¿menoi …w$lVtn̂ Lam. 5:12 e˙krema¿sqhsan

twñ ølVtIl Ezek. 15:3 krema¿sai

yI;t¡DtÎn!w Ezek. 17:22 krema¿sw…wô;lI;t Ezek. 27:10 e˙kre÷masan…wô;lI;t Ezek. 27:11 e˙kre÷masan

X¡Eo_lAo M™RhyńVv …wñlD;t¥̂yÅw Esth. 2:23 e˙kre÷masen aujtou/ß …wôlVtŷ!w Esth. 5:14 kremasqh/tw

‹twølVtIl Esth. 6:4 krema¿sai …wh¶UlV;t Esth. 7:9 staurwqh/tw

X™EoDh_lAo N$DmDh_tRa ‹…wlVt¥̂yÅw Esth. 7:10 e˙krema¿sqh Aman eṗi« touv xu/lou X$EoDh_lAo …wâlD;t Esth. 8:7 e˙kre÷masa eṗi« xu/lou XÈoDh_lAo …wñlVtŷ Esth. 9:13 krema¿sai

…wálD;t Esth. 9:14 krema¿sai

- Esth. 9:25 krema¿sai wñlDt!w e˙krema¿sqh aujto\ß


11/21


- 11 -

kremannu/nai

Gen 40:19 aÓpo\ souv kai« krema¿sei se e˙pi« xu/lou Gen 40:22 to\n de« aÓrcisitopoio\n e˙kre÷masen kaqa» sune÷krinen aujtoi "ß Gen 41:13 aÓpokatastaqhvnai eṗi« th\n aÓrch/n mou ek̇ei "non de« kremasqhvnai Deut 21:22 kai« aÓpoqa¿nhØ kai« krema¿shte aujto\n e˙pi« xu/lou Deut 21:23 uJpo\ qeouv pa !ß krema¿menoß e˙pi« xu/lou kai« Josh 8:29 basile÷a thvß Gai e˙kre÷masen e˙pi« xu/lou didu/mou Josh 10:26 aujtou\ß #Ihsouvß kai« e˙kre÷masen aujtou\ß e˙pi« pe÷nte

xu/lwn kai« h™san krema¿menoi e˙pi« tw !n xu/lwn

2Sam 4:12 po/daß aujtw !n kai« e˙kre÷masan aujtou\ß e˙pi« thvß 2Sam 18:9 thvß mega¿lhß kai« e˙krema¿sqh hJ kefalh\ aujtouv

thv Ø drui÷ kai« e˙krema¿sqh aÓna» me÷son touv 2Sam 18:10 e˚w¿raka to\n Abessalwm krema¿menon e˙n thv Ø drui÷ 2Sam 21:12 o¢ti e¶sthsan aujtou\ß e˙kei " oi˚ aÓllo/fuloi eṅ hJme÷raˆ h $ Ø e˙pa¿taxanEsth 2:23 du/o eujnou/couß kai« e˙kre÷masen aujtou/ß kai« prose÷taxen Esth 5:14 tw ! ̂basilei " kai« kremasqh/tw Mardocai "oß eṗi« touv xu/lou Esth 6:4 ei˙pei "n tw ! ̂basilei " krema¿sai to\n Mardocai "on eṗi« Esth 7:9 e˙n toi "ß Aman xu/lon phcw !n penth/konta ei•pen de« oJ basileu/ß

staurwqh/tw e˙p# aujtouv Esth 7:10 kai« e˙krema¿sqh Aman e˙pi« touv xu/lou o§ Esth 8:7 soi kai« aujto\n e˙kre÷masa e˙pi« xu/lou o¢ti Esth 9:13 th\n au¡rion w‚ste tou\ß de÷ka uio̊u\ß krema¿sai Aman Esth 9:14 thvß po/lewß ta» sw¿mata tw !n uiẘ !n Aman krema¿sai Esth 9:25 to\n basile÷a le÷gwn krema¿sai to\n Mardocai "on o¢sa

aujto\n e˙ge÷nonto kai« e˙krema¿sqh aujto\ß kai« ta» Lam 5:12 e˙n cersi«n aujtw !n ek̇rema¿sqhsan presbu/teroi oujk

e˙doxa¿sqhsan

Deuterocanonical Texts

1Es d r 6 :31

kai« e˙pi« tou/tou kremasqhvnai kai« ta» uJpa¿ rconta Jud i th 8 :24

o¢ti eẋ hJ mw !n kre÷ matai hJ yuch\ aujtw !n Jud i th 14 :1

th\n kefalh\n tau/thn krema¿sate aujth\n e˙pi« thvß Jud i th 14 :11

o¡ rqroß aÓne÷ bh kai« e˙kre÷ masan th\n kefalh\n Olofe÷ rnou 1M ac 1 :61

kai« e˙kre÷ masan ta» bre÷fh ek̇ tw !n trach/lwn

2M ac 6 :10

e˙k tw !n mastw !n krema¿santeß ta» bre÷fh kai« 2M ac 15 :33

d" e˙pi÷ ceira th vß aÓnoi÷aß kate÷nanti touv naouv krema¿sai

Nonhuman Suspensions

Deut 28:66 hJ zwh/ sou kremame÷nh aÓpe÷nanti tw !n ojfqalmw !n Psa 136:2 eṅ me÷swˆ aujthvß ek̇rema¿samen ta» o¡rgana hJmw !n Song 4:4 qalpiwq ci÷lioi qureoi« kre÷mantai eṗ# aujto/n pa !sai Job 26:7 bore÷an eṗ# oujde÷n krema¿zwn ghvn e˙pi« oujdeno/ß Is 22:24 aÓpo\ mikrouv eºwß mega¿lou kai« e¶sontai eṗikrema¿menoi aujtw ! ̂Ezek 15:3 aujthvß pa¿ssalon touv krema¿sai eṗ# aujto\n pa !n Ezek 17:22 katafuteu/sw eġw» eṗ# o¡roß uJyhlo/n kai« krema¿sw aujto\n Ezek 27:10 pe÷ltaß kai« perikefalai÷aß e˙kre÷masan eṅ soi÷ ou $toi Ezek 27:11 ta»ß fare÷traß aujtw !n ek̇re÷masan eṗi« tw !n o¢rmwn


12/21


- 12 -

GEN 40.19-22; 41.1340.19-22 8 They said to him, “We have had dreams, and there is no one to interpret them.” And Joseph

said to them, “Do not interpretations belong to God? Please tell them to me.”

9 So the chief cupbearer told his dream to Joseph, and said to him, “In my dream there was a vinebefore me, 10 and on the vine there were three branches. As soon as it budded, its blossoms cameout and the clusters ripened into grapes. 11 Pharaoh’s cup was in my hand; and I took the grapesand pressed them into Pharaoh’s cup, and placed the cup in Pharaoh’s hand.” 12 Then Joseph saidto him, “This is its interpretation: the three branches are three days; 13 within three days Pharaoh

will lift up your head and restore you to your office; and you shall place Pharaoh’s cup in hishand, just as you used to do when you were his cupbearer. 14 But remember me when it is well

with you; please do me the kindness to make mention of me to Pharaoh, and so get me out ofthis place. 15 For in fact I was stolen out of the land of the Hebrews; and here also I have donenothing that they should have put me into the dungeon.”16

When the chief baker saw that the interpretation was favorable, he said to Joseph, “I also had adream: there were three cake baskets on my head, 17 and in the uppermost basket there were allsorts of baked food for Pharaoh, but the birds were eating it out of the basket on my head.” 18

And Joseph answered, “This is its interpretation: the three baskets are three days; 19 withinthree days Pharaoh will lift up your head—from you!—and hang you on a pole; and thebirds will eat the flesh from you.” 20 On the third day, which was Pharaoh’s birthday, hemade a feast for all his servants, and lifted up the head of the chief cupbearer and thehead of the chief baker among his servants. 21 He restored the chief cupbearer to hiscupbearing, and he placed the cup in Pharaoh’s hand; 22 but the chief baker he hanged,just as Joseph had interpreted to them.

19 e¶ti triw !n hJmerw

!n aÓfelei

" Faraw th\n kefalh/n sou aÓpo\ souv kai« krema¿sei se eṗi« xu/lou kai« fa¿getai ta» o¡rnea touv oujranouv ta»ß sa¿rkaß sou aÓpo\ souv (…) 22 to\n de«

aÓrcisitopoio\n ek̇re÷masen kaqa» sune÷krinen aujtoi "ß Iwshf

Pwö øoDh l¶AkDa!w X¡Eo_lAo KVtwøa h¶DlDt!w ÔKy$RlDoÈm ‹ÔKVvaí ør_tRa hôOo$rAp a°DÚcŷ My#ImÎy tRvâ ølVv —dwâ øoV;b 19:PÈswøy M™RhDl r¢AtDÚp r¶RvSaA;k h¡DlD;t My™IpOaDh r¶Ac t¢Ea!w 22 (…) :ÔKyR̀lDoEm äÔK$rDcV;b_tRa

19 post quos auferet Pharao caput tuum ac suspendet te in cruce et lacerabunt volucres carnestuas (…) 22 alterum suspendit in patibulo ut coniectoris veritas probaretur

41.13 As he interpreted to us, so it turned out; I was restored to my office, and the baker was hanged.”

e˙genh/qh de« kaqw»ß sune÷krinen hJmi "n ou¢twß kai« sune÷bh eṁe÷ te aÓpokatastaqhvnai eṗi« th\naÓrch/n mou ek̇ei "non de« kremasqhvnai

:hD̀lDt wñ øtOa!w y™I…nA;k_lAo by¶IvEh y¢ItOa h¡DyDh N "E;k …wn™Dl_rAtD̀Úp r¶RvSaA;k y¢Ih!yÅw

audivimus quicquid postea rei probavit eventus ego enim redditus sum officio meo et illesuspensus est in cruce


13/21


- 13 -

NUM 25.1-5 While Israel was staying at Shittim, the people began to have sexual relations with the women ofMoab. 2 These invited the people to the sacrifices of their gods, and the people ate and boweddown to their gods. 3 Thus Israel yoked itself to the Baal of Peor, and the LORD’s anger was

kindled against Israel.

4

The LORD

said to Moses, “Take all the chiefs of the people, andimpale them in the sun before the LORD, in order that the fierce anger of the LORD mayturn away from Israel.” 5 And Moses said to the judges of Israel, “Each of you shall kill any ofyour people who have yoked themselves to the Baal of Peor.”

kai« ei•pen ku/rioß tw ! ̂ Mwushv Ø labe« pa¿ntaß tou\ß aÓrchgou\ß touv laouv kai« paradeigma¿tison aujtou\ß kuri÷w ̂aÓpe÷nanti touv hJli÷ou kai« aÓpostrafh/setai ojrgh\ qumouv kuri÷ou aÓpo\ Israhl

böOvÎy!w vRm¡DÚvAh d‰g "Rn h™DwhyAl M¢Dtwøa oñåqwøh!w M$DoDh y "Eva#r_lD;k_tRa jåqï h#RvOm_lRa hÎ̋wh!y rRma% ø¥yÅw:lÈa#rVc¥̂yIm h™Dwh!y_PAa Nwõ ørSj

ait ad Mosen tolle cunctos principes populi et suspende eos contra solem in patibulis ut avertaturfuror meus ab Israhel

DEUT 21.22-2322 When someone is convicted of a crime punishable by death and is executed, and you hang himon a tree, 23 his corpse must not remain all night upon the tree; you shall bury him that same day,

for anyone hung on a tree is under God’s curse. You must not defile the land that the Lord yourGod is giving you for possession.

22 eȧ»n de« ge÷nhtai e¶n tini aJmarti÷a kri÷ma qana¿tou kai« aÓpoqa¿nhØ kai« krema¿shte aujto\ne˙pi« xu/lou 23 oujk eṗikoimhqh/setai to\ sw !ma aujtouv e˙pi« touv xu/lou aÓlla» tafhv Ø qa¿yeteaujto\n eṅ thv Ø hJme÷ra ̂ek̇ei÷nhØ o¢ti kekathrame÷noß uJpo\ qeouv pa !ß krema¿menoß eṗi« xu/lou kai« ouj mianei "te th\n ghvn h§n ku/rioß oJ qeo/ß sou di÷dwsi÷n soi eṅ klh/rwˆ

rwô øb#q_yÌ;k X#EoDh_lAo w% øtDlVbn̂ Ny°IlDt_aøl 23 :XÈo_lAo wä øtOa Dty¶IlDt!w t¡Dm…wh!w t‰w™Dm_fAÚpVvIm aVf¢Ej vy#IaVb h "RyVhŷ_yÌk!w 22s :hD̀lSjÅn äÔKVl N¶EtOn ÔKy$RhølTa h "Dwh!y ‹rRvSa $ÔKVt "Dm$dAa_tRa ‹aE;mAfVt aô øl!w y…wólD;t My™IhølTa t¶AlVlIq_yÌ;k a…w$hAh Mwâ ø¥yA;b ‹…w…n‹®rV;bVqI;t

22 quando peccaverit homo quod morte plectendum est et adiudicatus morti adpensus fuerit inpatibulo 23 non permanebit cadaver eius in ligno sed in eadem die sepelietur quia maledictus aDeo est qui pendet in ligno et nequaquam contaminabis terram tuam quam Dominus Deus tuusdederit tibi in possessionem


14/21


- 14 -

JOSHUA Josh. 8.24-2924 When Israel had finished slaughtering all the inhabitants of Ai in the open wilderness wherethey pursued them, and when all of them to the very last had fallen by the edge of the sword, all

Israel returned to Ai, and attacked it with the edge of the sword.25

The total of those who fellthat day, both men and women, was twelve thousand—all the people of Ai. 26 For Joshua did notdraw back his hand, with which he stretched out the sword, until he had utterly destroyed all theinhabitants of Ai. 27 Only the livestock and the spoil of that city Israel took as their booty,according to the word of the LORD that he had issued to Joshua. 28 So Joshua burned Ai, andmade it forever a heap of ruins, as it is to this day. 29 And he hanged the king of Ai on a tree until evening; and at sunset Joshua commanded, and they took his body down from thetree, threw it down at the entrance of the gate of the city, and raised over it a great heapof stones, which stands there to this day.

kai« to\n basile÷a thvß Gai ek̇re÷masen eṗi« xu/lou didu/mou kai« h™n eṗi« touv xu/lou

eºwß es̊pe÷raß kai« eṗidu/nontoß touv hJli÷ou sune÷taxen#Ihsouvß kai« kaqei÷losanaujtouv to\ sw !ma aÓpo\ touv xu/lou kai« e¶rriyan aujto\n eiß̇ to\n bo/qron kai«

eṗe÷sthsan aujtw ! ̂swro\n li÷qwn eºwß thvß hJme÷raß tau/thß

wâ øtDlVbn̂_tRa …wdy¬îrO¥yÅw Ao%Uvwøh!y h%Î…wIx ·vRmRÚvAh awâ øbVk…w b®r¡DoDh t "Eo_dAo X™EoDh_lAo h¶DlD;t y¢AoDh JKRlªRm_tRa!wp :hR̀&zAh Mwñ ø¥yAh d™Ao lw$ ødÎ…g My "InDbSa_lÅ…g ‹wyDlDo …wmyôîqÎ¥yÅw ry$IoDh rAo "Av ‹jAt‹RÚp_lRa ‹;hDtwøa …wky§IlVvÅ¥yÅw X#EoDh_NIm

regem quoque eius suspendit in patibulo usque ad vesperum et solis occasum praecepitque etdeposuerunt cadaver eius de cruce proieceruntque in ipso introitu civitatis congesto super eummagno acervo lapidum qui permanet usque in praesentem diem

Josh. 10.24-2724 When they brought the kings out to Joshua, Joshua summoned all the Israelites, and said to thechiefs of the warriors who had gone with him, “Come near, put your feet on the necks of thesekings.” Then they came near and put their feet on their necks. 25 And Joshua said to them, “Donot be afraid or dismayed; be strong and courageous; for thus the LORD will do to all the enemiesagainst whom you fight.” 26 Afterward Joshua struck them down and put them to death, andhe hung them on five trees. And they hung on the trees until evening. 27 At sunset Joshuacommanded, and they took them down from the trees and threw them into the cave

where they had hidden themselves; they set large stones against the mouth of the cave, which remain to this very day.

kai« aÓpe÷kteinen aujtou\ß #Ihsouvß kai« ek̇re÷masen aujtou\ß eṗi« pe÷nte xu/lwn kai« h™san krema¿menoi eṗi« tw !n xu/lwn eºwß es̊pe÷raß 27 kai« e˙genh/qh pro\ß hJli÷ou dusma»ßeṅetei÷lato #Ihsouvß kai« kaqei "lon aujtou\ß aÓpo\ tw !n xu/lwn kai« e¶rriyan aujtou\ß eiß̇to\ sph/laion eiß̇ o§ katefu/gosan ek̇ei " kai« eṗeku/lisan li÷qouß eṗi« to\ sph/laioneºwß thvß sh/meron hJme÷raß

hW;xi vm,V,h' awBø t[el] yhiy“w" 27 :b®rD̀oDh_dAo My™IxEoDh_lAo M¶Iy…wlV;t …wöyVhÌ¥yÅw My¡IxEo h "DÚvImSj l™Ao M›ElVt¥̂yÅw M$EtyIm!yÅw ‹NEk_yérSjÀa Ao§Uvwøh!y M°E;kÅ¥yÅw.hZ,h' !wYoh' !x,[,Ad[' hr: [;M]h' yPiAl[' twlødoG“ !ynib;a} WmciY:w" !v;AWaB]j] n


15/21


- 15 -

2 SAM. 4.9-12 9 David answered Rechab and his brother Baanah, the sons of Rimmon the Beerothite, “As theLORD lives, who has redeemed my life out of every adversity, 10 when the one who told me,

‘See, Saul is dead,’ thought he was bringing good news, I seized him and killed him at Ziklag— this was the reward I gave him for his news. 11 How much more then, when wicked men havekilled a righteous man on his bed in his own house! And now shall I not require his blood at yourhand, and destroy you from the earth?” 12 So David commanded the young men, and theykilled them; they cut off their hands and feet, and hung their bodies beside the pool atHebron. But the head of Ishbaal they took and buried in the tomb of Abner at Hebron.

kai« eṅetei÷lato Dauid toi "ß paidari÷oiß aujtouv kai« aÓpokte÷nnousin aujtou\ß kai« kolobouvsin ta»ß cei "raß aujtw !n kai« tou\ß po/daß aujtw !n kai« e˙kre÷masan aujtou\ß eṗi« thvß krh/nhß eṅ Cebrwn kai« th\n kefalh\n Memfibosqe e¶qayan eṅ tw ! ̂ ta¿fw ̂Abennhr uio̊uv Nhr

vaû ør t°Ea!w Nwú ørVbRjV;b h™DkérV;bAh_lAo …wñlVt¥̂yÅw M$RhyEl!går_tRa!w ‹MRhyéd!y_tRa …wôxV…xåq!yÀw M…wGg$rAhÅ¥yÅw My%îrDo!…nAh_tRa d%̂w#;d ·wAx!yÅwp :Nwí ørVbRjV;b r™EnVbAa_rRbá®qVb …wõrV;bVq¥̂yÅw …wj$#qDl ‹tRv‚O;b_vyÌa

praecepit itaque David pueris et interfecerunt eos praecidentesque manus et pedes eorumsuspenderunt eos super piscinam in Hebron caput autem Hisboseth tulerunt et sepelierunt insepulchro Abner in Hebron


16/21


- 16 -

2 SAM 21.5-13 5 They said to the king, “The man who consumed us and planned to destroy us, so that weshould have no place in all the territory of Israel — 6 let seven of his sons be handed over tous, and we will impale them before the LORD at Gibeon on the mountain of the LORD.”

The king said, “I will hand them over.” (…)

8

The king took the two sons of Rizpah daughterof Aiah, whom she bore to Saul, Armoni and Mephibosheth; and the five sons of Merabdaughterof Saul, whom she bore to Adriel son of Barzillai the Meholathite; 9 he gave them into thehands of the Gibeonites, and they impaled them on the mountain before the LORD. Theseven of them perished together. They were put to death in the first days of harvest, atthe beginning of barley harvest.10 Then Rizpah the daughter of Aiah took sackcloth, and spread it on a rock for herself, from thebeginning of harvest until rain fell on them from the heavens; she did not allow the birds of theair to come on the bodies by day, or the wild animals by night. 11 When David was told whatRizpah daughter of Aiah, the concubine of Saul, had done, 12 David went and took the bonesof Saul and the bones of his son Jonathan from the people of Jabesh-gilead, who had

stolen them from the public square of Beth-shan, where the Philistines had hung them up, on the day the Philistines killed Saul on Gilboa. 13 He brought up from there thebones of Saul and the bones of his son Jonathan; and they gathered the bones of those

who had been impaled.

6 do/tw hJmi "n ep̊ta» a‡ndraß ek̇ tw !n uiẘ !n aujtouv kai« eẋhlia¿swmen aujtou\ß tw ! ̂kuri÷wˆ eṅ GabawnSaoul ek̇lektou\ß kuri÷ou kai« ei•pen oJ basileu/ß eġw» dw¿sw

9 kai« e¶dwken aujtou\ß e˙n ceiri« tw !n Gabawnitw !n kai« eẋhli÷asan aujtou\ß e˙n tw ! ̂o¡rei e¶nanti kuri÷oukai« e¶pesan oi ̊ ep̊ta» aujtoi« eṗi« to\ aujto/ kai« aujtoi« de« eq̇anatw¿qhsan eṅ hJme÷raiß qerismouv eṅprw¿toiß eṅ aÓrchv Ø qerismouv kriqw !n

12 kai« e˙poreu/qh Dauid kai« e¶laben ta» ojsta ! Saoul kai« ta» ojsta ! Iwnaqan touv ui˚ouv aujtouv para»

tw !n aÓndrw !n uiẘ !n Iabiß Galaad oi % e¶kleyan aujtou\ß ek̇ thvß platei÷aß Baiqsan o¢ti e¶sthsanaujtou\ß ek̇ei " oi˚ aÓllo/fuloi eṅ hJme÷raˆ h $ Ø eṗa¿taxan oi ̊ aÓllo/fuloi to\n Saoul e˙n Gelboue 13 kai« aÓnh/negken ek̇ei "qen ta» ojsta ! Saoul kai« ta» ojsta ! Iwnaqan touv ui˚ouv aujtouv kai« sunh/gagen ta» ojsta ! tw !n eẋhliasme÷nwn

:NÈ;tRa y¶InSa JKRl™R;mAh rRmañ ø¥yÅw s h¡Dwh!y ry "IjV;b l…wäaDv t¶AoVbĝV;b hYÎwhyÀl ‹M…wnSoèAqwøh!w wyYÎnD;bIm ‹MyIvÎnSa h§DoVbIv …wn%Dl_[NA;tÿ]_NDtÎn!y 6

…w%tVmUh [hD;m°Eh][!w] MEh!w dAj¡Dy [M™D;tVoAbVv] MŷAtDoVbIv …wñlVÚp¥̂yÅw hYÎwh!y y "EnVpIl ‹rDhD;b M§UoyIqO¥yÅw MyĜnOoVb…̂gAh d "AyV;b MH́nV;t¥̂yÀw 9:MyáîrOoVc ry¶IxVq [t™A;lIjVt][I;b] tA;lIjV;t MyŶnOvaâîrD;b ‹ryIx#q y§EmyI;b

M%DtOa …w°b!nÎ…g ·rRvSa d¡DoVl…̂g vy "EbÎy y™ElSoA;b t›EaEm wY ønV;b N "DtÎnwøh!y ‹twømVxAo_tRa!w ‹ l…waDv twô ømVxAo_tRa jå;q¥̂yÅw dĜw#;d JKRl "E¥yÅw 12

:AoáO;bVl…̂gA;b l…wäaDv_tRa My¢I;tVvIlVÚp tw¬ ø;kAh Mw% øyV;b MyI;tVvIlVÚpAh MDv M…wlD;t r°RvSa N#Av_tyÈ;b bâOj$rEm:MyÌo#q…w;mAh twä ømVxAo_tRa …w$pVsAa "A¥yÅw wó ønV;b N "DtÎnwøh!y twä ømVxAo_tRa!w l…w$aDv twâ ømVxAo_tRa ‹MDÚvIm lAo§A¥yÅw 13

6 dentur nobis septem viri de filiis eius et crucifigamus eos Domino in Gabaath Saul quondamelecti Domini et ait rex ego dabo

9 et dedit eos in manu Gabaonitarum qui crucifixerunt illos in monte coram Domino etceciderunt hii septem simul occisi in diebus messis primis incipiente messione hordei

12 et abiit David et tulit ossa Saul et ossa Ionathan filii eius a viris Iabesgalaad qui furati fuerantea de platea Bethsan in qua suspenderant eos Philisthim cum interfecissent Saul in Gelboe 13 et

asportavit inde ossa Saul et ossa Ionathan filii eius et colligentes ossa eorum qui adfixi fuerant


17/21


- 17 -

EZRA 6.8-128 Moreover I make a decree regarding what you shall do for these elders of the Jews for therebuilding of this house of God: the cost is to be paid to these people, in full and without delay,

from the royal revenue, the tribute of the province Beyond the River.

9

Whatever is needed— young bulls, rams, or sheep for burnt offerings to the God of heaven, wheat, salt, wine, or oil, asthe priests in Jerusalem require—let that be given to them day by day without fail, 10 so that theymay offer pleasing sacrifices to the God of heaven, and pray for the life of the king and hischildren. 11 Furthermore I decree that if anyone alters this edict, a beam shall be pulled outof the house of the perpetrator, who then shall be impaled on it. The house shall be madea dunghill. 12 May the God who has established his name there overthrow any king or peoplethat shall put forth a hand to alter this, or to destroy this house of God in Jerusalem. I, Darius,make a decree; let it be done with all diligence.”

kai« aÓp# eṁouv eṫe÷qh gnw¿mh o¢ti pa

!ß a‡nqrwpoß o§ß aÓlla¿xei to\ rJhvma touvtokaqaireqh/setai xu/lon e˙k thvß oik̇i÷aß aujtouv kai« wÓrqwme÷noß pagh/setai eṗ# aujtouv

kai« oJ oi•koß aujtouv to\ kat# eṁe« poihqh/setai

yIhó ølSo a "EjVmVtŷ Pyäîq!z…w ;h$Et!yA;b_NIm ‹oDa j¶As!nVtŷ hYÎn$d a "DmÎgVtIÚp ‹ańVvAh!y yôî;d vGÎnTa_lDk yâî;d ~MEoVf My "Ic y…̂nIm…w:hD̀n$;d_lAo d™EbSoVtŷ …wñlÎw!n ;h¢Et!yAb…w

a me ergo positum est decretum ut omnis homo qui hanc mutaverit iussionem tollatur lignum dedomo ipsius et erigatur et configatur in eo domus autem eius publicetur


18/21


- 18 -

ESTHER 2.19-23 19 When the virgins were being gathered together, Mordecai was sitting at the king’s gate. 20 Now

Esther had not revealed her kindred or her people, as Mordecai had charged her; for Estherobeyed Mordecai just as when she was brought up by him. 21 In those days, while Mordecai wassitting at the king’s gate, Bigthan and Teresh, two of the king’s eunuchs, who guarded thethreshold, became angry and conspired to assassinate King Ahasuerus. 22 But the matter came tothe knowledge of Mordecai, and he told it to Queen Esther, and Esther told the king in the nameof Mordecai. 23 When the affair was investigated and found to be so, both the men werehanged on the gallows. It was recorded in the book of the annals in the presence of the king.

oJ de« basileu\ß h¡tasen tou\ß du/o eujnou/couß kai« ek̇re÷masen aujtou/ß kai« prose÷taxen oJ basileu\ß katacwri÷sai eiß̇ mnhmo/sunon eṅ thv Ø basilikhv Ø biblioqh/khØ uJpe«r thvß eujnoi÷aß Mardocai÷ou eṅ eġkwmi÷w ̂

p :JKRlR̀;mAh y¶EnVpIl My™ImÎ¥yAh yñérVbî;d rRp¢EsV;b b#EtD;k¥̂yÅw X¡Eo_lAo M™RhyńVv …wñlD;t¥̂yÅw a$ExD;m¥̂yÅw ‹rDb#;dAh vôå;qUb!yÅw

quaesitum est et inventum et adpensus uterque eorum in patibulo mandatumque historiis etannalibus traditum coram rege

5.9-14 9 Haman went out that day happy and in good spirits. But when Haman saw Mordecai in theking’s gate, and observed that he neither rose nor trembled before him, he was infuriated withMordecai; 10 nevertheless Haman restrained himself and went home. Then he sent and called forhis friends and his wife Zeresh, 11 and Haman recounted to them the splendor of his riches, thenumber of his sons, all the promotions with which the king had honored him, and how he hadadvanced him above the officials and the ministers of the king. 12 Haman added, “Even QueenEsther let no one but myself come with the king to the banquet that she prepared. Tomorrowalso I am invited by her, together with the king. 13 Yet all this does me no good so long as I seethe Jew Mordecai sitting at the king’s gate.” 14 Then his wife Zeresh and all his friends said tohim, “Let a gallows fifty cubits high be made, and in the morning tell the king to haveMordecai hanged on it; then go with the king to the banquet in good spirits.” This advice

pleased Haman, and he had the gallows made.

kai« ei•pen pro\ß aujto\n Zwsara hJ gunh\ aujtouv kai« oi ̊ fi÷loi koph/tw soi xu/lon phcw !n penth/konta o¡rqrou de« eiṗo\n tw ! ̂basilei " kai« kremasqh/tw Mardocai "oß eṗi« touv xu/lou su\ de« ei¶selqe eiß̇ th\n doch\n su\n tw ! ̂ basilei " kai« eujfrai÷nou kai« h¡resen to\ rJhvma tw ! ̂Aman kai« hJtoima¿sqh to\ xu/lon

…wôlVtŷ!w JKRl#R;mAl râOmTa —r®qâO;bAb…w ~hD;mAa My "IÚvImSj A;hâObÎ…g XEo_…wcSoÀy wy#DbSháOa_lDk!w w% ø;tVvIa v®r%‰z ·wøl rRmaâ ø;tÅwp :XÈoDh cAo¶A¥yÅw N™DmDh y¶EnVpIl r¢Db#;dAh bªAfy¥̂yÅw Aj¡EmDc h™R;tVvI;mAh_lRa JKRl¶R;mAh_MIo_aá øb…w wy$DlDo ‹yAkƒ;d$rDm_tR̀a

responderuntque ei Zares uxor eius et ceteri amici iube parari excelsam trabem habentemaltitudinem quinquaginta cubitos et dic mane regi ut adpendatur super eam Mardocheus et sic ibiscum rege laetus ad convivium placuit ei consilium et iussit excelsam parari crucem


19/21


- 19 -

6.1-4On that night the king could not sleep, and he gave orders to bring the book of records, theannals, and they were read to the king. 2 It was found written how Mordecai had told aboutBigthana and Teresh, two of the king’s eunuchs, who guarded the threshold, and who hadconspired to assassinate King Ahasuerus. 3 Then the king said, “What honor or distinction has

been bestowed on Mordecai for this?” The king’s servants who attended him said, “Nothing hasbeen done for him.” 4 The king said, “Who is in the court?” Now Haman had just entered theouter court of the king’s palace to speak to the king about having Mordecai hanged onthe gallows that he had prepared for him.

iḋou\ Aman eṅ thv Ø aujlhv Ø ei•pen de« oJ basileu/ß ti÷ß eṅ thv Ø aujlhv Ø oJ de« Aman ei˙shvlqeneiṗei "n tw ! ̂basilei " krema¿sai to\n Mardocai "on eṗi« tw ! ̂xu/lw ̂w— ̂hJtoi÷masen

‹twølVtIl JKRl$R;mAl râOmaEl hYÎnwøxy "IjAh ‹JKRl‹R;mAh_tyE;b r§AxSjAl a#D;b N "DmDh!w r¡ExDjRb y "Im JKRl™R;mAh rRmañ ø¥yÅw:wá øl Ny¶IkEh_rRvSa X™EoDh_lAo y$Akƒ;d$rDm_tR̀a

statimque rex quis est inquit in atrio Aman quippe interius atrium domus regiae intraverat utsuggereret regi et iuberet Mardocheum adfigi patibulo quod ei fuerat praeparatum

7.5-105 Then King Ahasuerus said to Queen Esther, “Who is he, and where is he, who has presumed todo this?” 6 Esther said, “A foe and enemy, this wicked Haman!” Then Haman was terrified beforethe king and the queen. 7 The king rose from the feast in wrath and went into the palace garden,but Haman stayed to beg his life from Queen Esther, for he saw that the king had determined todestroy him. 8 When the king returned from the palace garden to the banquet hall, Haman had

thrown himself on the couch where Esther was reclining; and the king said, “Will he even assaultthe queen in my presence, in my own house?” As the words left the mouth of the king, theycovered Haman’s face. 9 Then Harbona, one of the eunuchs in attendance on the king,said, “Look, the very gallows that Haman has prepared for Mordecai, whose word savedthe king, stands at Haman’s house, fifty cubits high.” And the king said, “Hang him onthat.” 10 So they hanged Haman on the gallows that he had prepared for Mordecai. Thenthe anger of the king abated.

9 ei•pen de« Bougaqan ei–ß tw !n eujnou/cwn pro\ß to\n basile÷a iḋou\ kai« xu/lon hJtoi÷masen Aman Mardocai÷w ̂tw ! ̂lalh/santi peri« touv basile÷wß kai« w‡rqwtai eṅtoi "ß Aman xu/lon phcw !n penth/konta ei•pen de« oJ basileu/ß staurwqh/tw e˙p# aujtouv

10 kai« ek̇rema¿sqh Aman eṗi« touv xu/lou o§ hJtoi÷masen Mardocai÷w ̂ kai« to/te oJ basileu\ß ek̇o/pasen touv qumouv

rªRvSa yAkƒ;d$rDmV̀l N‡DmDh hºDcDo_rRvSa X "EoDh_h…́nIh M "A…g JKRl#R;mAh y "EnVpIl My%IsyîrD;sAh_NIm d°DjRa hÎnwøb$rAj! rRmaâ ø¥yÅw 9N$DmDh_tRa ‹…wlVt¥̂yÅw 10 :wyD̀lDo …wh¶UlV;t JKRl™R;mAh rRmañ ø¥yÅw h¡D;mAa My "IÚvImSj A;häObÎ…g N$DmDh ty "EbV;b ‹dEmOo JKRl#R;mAh_lAo bwâ øf_rR;bî;d

p :hDkD̀kDv JKRl™R;mAh t¶AmSjÅw y¡Dkƒ;d$rDmVl Ny "IkEh_rRvSa X™EoDh_lAo

9 dixitque Arbona unus de eunuchis qui stabant in ministerio regis en lignum quod paraveratMardocheo qui locutus est pro rege stat in domo Aman habens altitudinis quinquaginta cubitoscui dixit rex adpendite eum in eo 10 suspensus est itaque Aman in patibulo quod paraveratMardocheo et regis ira quievit


20/21


- 20 -

8.3-83 Then Esther spoke again to the king; she fell at his feet, weeping and pleading with him to avertthe evil design of Haman the Agagite and the plot that he had devised against the Jews. 4 The kingheld out the golden scepter to Esther, 5 and Esther rose and stood before the king. She said, “If itpleases the king, and if I have won his favor, and if the thing seems right before the king, and I

have his approval, let an order be written to revoke the letters devised by Haman son ofHammedatha the Agagite, which he wrote giving orders to destroy the Jews who are in all theprovinces of the king. 6 For how can I bear to see the calamity that is coming on my people? Orhow can I bear to see the destruction of my kindred?” 7 Then King Ahasuerus said to QueenEsther and to the Jew Mordecai, “See, I have given Esther the house of Haman, and theyhave hanged him on the gallows, because he plotted to lay hands on the Jews. 8 You may

write as you please with regard to the Jews, in the name of the king, and seal it with the king’sring; for an edict written in the name of the king and sealed with the king’s ring cannot berevoked.”

kai« ei•pen oJ basileu\ß pro\ß Esqhr ei˙ pa¿nta ta» uJpa¿rconta Aman e¶dwka kai«

eċarisa¿mhn soi kai« aujto\n ek̇re÷masa eṗi« xu/lou o¢ti ta»ß cei "raß eṗh/negke toi "ßIoudai÷oiß ti÷ e¶ti eṗizhtei "ß

r#E;tVsRaVl yI;t "AtÎn N%DmDh_tyEb h%́…nIh yóîd…wh!¥yAh y™Akƒ;d$rDmVlá…w h$D;kVlA;mAh r "E;tVsRaVl ‹vOrẃVvAjSa JKRl§R;mAh rRma% ø¥yÅw:My¥̂yîd…wh!¥yA;b wë ødÎy j¶AlDv_rRvSa l¢Ao X$EoDh_lAo …wâlD;t ‹wøtOa!w

responditque rex Asuerus Hester reginae et Mardocheo Iudaeo domum Aman concessi Hester etipsum iussi adfigi cruci qui ausus est manum in Iudaeos mittere

9.11-1511 That very day the number of those killed in the citadel of Susa was reported to the king. 12 Theking said to Queen Esther, “In the citadel of Susa the Jews have killed five hundred people andalso the ten sons of Haman. What have they done in the rest of the king’s provinces? Now whatis your petition? It shall be granted you. And what further is your request? It shall be fulfilled.”13 Esther said, “If it pleases the king, let the Jews who are in Susa be allowed tomorrowalso to do according to this day’s edict, and let the ten sons of Haman be hanged on thegallows.” 14 So the king commanded this to be done; a decree was issued in Susa, and theten sons of Haman were hanged. 15 The Jews who were in Susa gathered also on thefourteenth day of the month of Adar and they killed three hundred persons in Susa; but they didnot touch the plunder.

13 kai« ei•pen Esqhr tw ! ̂ basilei " doqh/tw toi "ß Ioudai÷oiß crhvsqai wJsau/twß th\nau¡rion w‚ste tou\ß de÷ka uio̊u\ß krema¿sai Aman 14 kai« e˙pe÷treyen ou¢twß gene÷sqaikai« eẋe÷qhke toi "ß Ioudai÷oiß thvß po/lewß ta» sw¿mata tw !n uiẘ !n Aman krema¿sai

t®r¶RcSo t¢Ea!w Mwó ø¥yAh tâ#dV;k twä øcSoAl N$Dv…wvV;b r "RvSa ‹Myîd…wh!¥yAl r#DjDm_MÅ…g N "EtÎ…nŷ bw$ øf JKRl "R;mAh_lAo_MIa ‹rE;tVsRa rRmaô ø;tÅw:…wálD;t N™DmDh_yÈnV;b t®r¶RcSo t¢Ea!w N¡Dv…wvV;b tä#;d N¶EtÎ…nI;tÅw N$E;k twâ øcDoÈhVl ‹JKRl‹R;mAh rRmaô ø¥yÅw 14 :XÈoDh_lAo …wñlVtŷ N™DmDh_yÈnV;b

13 cui illa respondit si regi placet detur potestas Iudaeis ut sicut hodie fecerunt in Susis sic et crasfaciant et decem filii Aman in patibulis suspendantur 14 praecepitque rex ut ita fieret statimque inSusis pependit edictum et decem Aman filii suspensi sunt


21/21

Documents

Korsfastelse i Gamla Testamentet