Nya testamentetSeminariets lärarhandledning

Utgivet avJesu Kristi Kyrka av Sista Dagars HeligaSalt Lake City, Utah, USA

Kommentarer och rättelser uppskattas. Sänd dem, inklusive fel, till:

Seminaries and Institutes of Religion Curriculum Services50 East North Temple Street

Salt Lake City, Utah 84150-0008USA

Email: ces-manuals@ldschurch.orgAnge fullständigt namn, adress, församling och stav.

Glöm inte att ange lärarhandledningens titel när du skriver dina kommentarer.

© 2016 Intellectual Reserve, Inc.Med ensamrätt.

Printed in the United States of AmericaVersion 2, 6/16Version 2, 6/16

Engelskt original godkänt: 2/15.Godkänt för översättning: 2/15.

Originalets titel: New Testament Seminary Teacher ManualSwedish

12339 180

12345

6789

10

1112131415

16171819

InnehållIntroduktion till Nya testamentet – Seminariets lärarhandledning . . . . . . . . . . . XI

Vår målsättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . XILektionsförberedelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . XIIHur man använder lärarhandledningen för dagligt seminarium . . . . . . . XIIIDagligt seminarium (tidigt morgon-, håltimsseminarium) . . . . . . . . . . . XIVHur man använder hemstudielektionerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . XVIIHemstudieseminarium . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . XVIIAndra resurser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . XIX

Lektioner för dagligt seminarium/hemstudieseminariumIntroduktion till Nya testamentet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1Frälsningsplanen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6Elevens roll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11Att studera skrifterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15Bakgrund och översikt över Nya testamentet . . . . . . . . . . . . . . . . 20

Hemstudielektion: Frälsningsplanen – Introduktion och bakgrund till Nyatestamentet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26Introduktion till evangeliet enligt Matteus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

Matteus 1–2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32Matteus 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37Matteus 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42Matteus 5:1–16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47Matteus 5:17–48 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52

Hemstudielektion: Matteus 1–5 (Avsnitt 2) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57Matteus 6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61Matteus 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66Matteus 8–10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71Matteus 11–12 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76Matteus 13:1–23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80

Hemstudielektion: Matteus 6:1–13:23 (Avsnitt 3) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85Matteus 13:24–58 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89Matteus 14 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95Matteus 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100Matteus 16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104

20

2122232425

2627282930

313233

3435

3637383940

4142

434445

464748

Matteus 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109Hemstudielektion: Matteus 13:24–17:27 (Avsnitt 4) . . . . . . . . . . . . . . . . 114

Matteus 18 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118Matteus 19–20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122Matteus 21:1–16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127Matteus 21:17–22:14 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132Matteus 22:15–46 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137

Hemstudielektion: Matteus 18–22 (Avsnitt 5) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141Matteus 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 145Joseph Smith – Matteus; Matteus 24 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150Matteus 25:1–13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155Matteus 25:14–46 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 160Matteus 26:1–30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165

Hemstudielektion: Matteus 23:1–26:30 (Avsnitt 6) . . . . . . . . . . . . . . . . 170Matteus 26:31–75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 174Matteus 27:1–50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 179Matteus 27:51–28:20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 183

Introduktion till evangeliet enligt Markus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 188Markus 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 190Markus 2–3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 195

Hemstudielektion: Matteus 26:31–Markus 3:35 (Avsnitt 7) . . . . . . . . . . . . 200Markus 4–5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 204Markus 6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 209Markus 7–8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 213Markus 9:1–29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 217Markus 9:30–50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 221

Hemstudielektion: Markus 4–9 (Avsnitt 8) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 225Markus 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 230Markus 11–16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 234

Introduktion till evangeliet enligt Lukas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 238Lukas 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 240Lukas 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 246Lukas 3–4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 251

Hemstudielektion: Markus 10–Lukas 4 (Avsnitt 9) . . . . . . . . . . . . . . . . 255Lukas 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 259Lukas 6:1–7:18 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 264Lukas 7:18–50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 268

4950

5152535455

56575859

60

6162636465

6667686970

7172737475

767778

Lukas 8–9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 273Lukas 10:1–37 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 278

Hemstudielektion: Lukas 5:1–10:37 (Avsnitt 10) . . . . . . . . . . . . . . . . . . 283Lukas 10:38–12:59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 287Lukas 13–14 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 292Lukas 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 297Lukas 16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 302Lukas 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 306

Hemstudielektion: Lukas 10:38–17:37 (Avsnitt 11) . . . . . . . . . . . . . . . . . 310Lukas 18–21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 314Lukas 22 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 318Lukas 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 323Lukas 24 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 328

Introduktion till evangeliet enligt Johannes . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 333Johannes 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 335

Hemstudielektion: Lukas 18–Johannes 1 (Avsnitt 12) . . . . . . . . . . . . . . . . 340Johannes 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 344Johannes 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 349Johannes 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 355Johannes 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 360Johannes 6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 364

Hemstudielektion: Johannes 2–6 (Avsnitt 13) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 369Johannes 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 373Johannes 8:1–30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 378Johannes 8:31–59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 382Johannes 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 387Johannes 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 392

Hemstudielektion: Johannes 7–10 (Avsnitt 14) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 396Johannes 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 400Johannes 12 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 405Johannes 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 410Johannes 14 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 415Johannes 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 420

Hemstudielektion: Johannes 11–15 (Avsnitt 15) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 425Johannes 16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 429Johannes 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 433Johannes 18–19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 438

7980

8182838485

8687888990

9192939495

969798

99100

101102

103104105

106

Johannes 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 443Johannes 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 448

Hemstudielektion: Johannes 16–21 (Avsnitt 16) . . . . . . . . . . . . . . . . . . 453Introduktion till Apostlagärningarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 457

Apostlagärningarna 1:1–8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 459Apostlagärningarna 1:9–26 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 464Apostlagärningarna 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 469Apostlagärningarna 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 474Apostlagärningarna 4–5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 479

Hemstudielektion: Apostlagärningarna 1–5 (Avsnitt 17) . . . . . . . . . . . . . 484Apostlagärningarna 6–7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 488Apostlagärningarna 8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 493Apostlagärningarna 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 497Apostlagärningarna 10–11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 502Apostlagärningarna 12 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 507

Hemstudielektion: Apostlagärningarna 6–12 (Avsnitt 18) . . . . . . . . . . . . . 511Apostlagärningarna 13–14 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 515Apostlagärningarna 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 520Apostlagärningarna 16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 525Apostlagärningarna 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 530Apostlagärningarna 18–19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 535

Hemstudielektion: Apostlagärningarna 13–19 (Avsnitt 19) . . . . . . . . . . . . 539Apostlagärningarna 20–22 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 543Apostlagärningarna 23–26 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 548Apostlagärningarna 27–28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 553

Introduktion till Romarbrevet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 558Romarbrevet 1–3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 560Romarbrevet 4–7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 565

Hemstudielektion: Apostlagärningarna 20–Romarbrevet 7 (Avsnitt 20) . . . . . 570Romarbrevet 8–11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 574Romarbrevet 12–16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 579

Introduktion till Paulus första brev till korintierna . . . . . . . . . . . . . . . 5841 Korintierbrevet 1–2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5861 Korintierbrevet 3–4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5911 Korintierbrevet 5–6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 595

Hemstudielektion: Romarbrevet 8–1 Korintierbrevet 6 (Avsnitt 21) . . . . . . . . 6001 Korintierbrevet 7–8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 604

107108109110

111112

113114115

116117

118119

120

121122123

124125

126

127128

129

130

1 Korintierbrevet 9–10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6091 Korintierbrevet 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6141 Korintierbrevet 12 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6191 Korintierbrevet 13–14 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 624

Hemstudielektion: 1 Korintierbrevet 7–14 (Avsnitt 22) . . . . . . . . . . . . . . . 6291 Korintierbrevet 15:1–29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6331 Korintierbrevet 15:30–16:24 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 638

Introduktion till Paulus andra brev till korintierna . . . . . . . . . . . . . . . . 6432 Korintierbrevet 1–3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6452 Korintierbrevet 4–5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6492 Korintierbrevet 6–7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 654

Hemstudielektion: 1 Korintierbrevet 15–2 Korintierbrevet 7 (Avsnitt 23) . . . . . 6592 Korintierbrevet 8–9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6632 Korintierbrevet 10–13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 668

Introduktion till Paulus brev till galaterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 673Galaterbrevet 1–4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 675Galaterbrevet 5–6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 678

Introduktion till Paulus brev till efesierna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 682Efesierbrevet 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 684

Hemstudielektion: 2 Korintierbrevet 8–Efesierbrevet 1 (Avsnitt 24) . . . . . . . . 689Efesierbrevet 2–3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 693Efesierbrevet 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 697Efesierbrevet 5–6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 701

Introduktion till Paulus brev till filipperna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 706Filipperbrevet 1–3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 708Filipperbrevet 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 713

Hemstudielektion: Efesierbrevet 2–Filipperbrevet 4 (Avsnitt 25) . . . . . . . . . . 718Introduktion till Paulus brev till kolosserna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 722

Kolosserbrevet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 724Introduktion till Paulus första brev till tessalonikerna . . . . . . . . . . . . . . 728

1 Tessalonikerbrevet 1–2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7301 Tessalonikerbrevet 3–5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 733

Introduktion till Paulus andra brev till tessalonikerna . . . . . . . . . . . . . . 7382 Tessalonikerbrevet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 740

Introduktion till Paulus första brev till Timoteus . . . . . . . . . . . . . . . . . 7451 Timoteusbrevet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 747

Hemstudielektion: Kolosserbrevet–1 Timoteus (Avsnitt 26) . . . . . . . . . . . . . 752

131132

133

134

135

136137138139

140

141142143

144145

146147

148

149

150

151

Introduktion till Paulus andra brev till Timoteus . . . . . . . . . . . . . . . . 7552 Timoteusbrevet 1–2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7572 Timoteusbrevet 3–4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 762

Introduktion till Paulus brev till Titus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 767Titus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 769

Introduktion till Paulus brev till Filemon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 774Filemon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 775

Introduktion till Hebreerbrevet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 779Hebreerbrevet 1–4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 781

Hemstudielektion: 2 Timoteus 1–Hebreerbrevet 4 (Avsnitt 27) . . . . . . . . . . . 785Hebreerbrevet 5–6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 789Hebreerbrevet 7–10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 794Hebreerbrevet 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 799Hebreerbrevet 12–13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 803

Introduktion till Jakobs brev . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 808Jakobs brev 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 810

Hemstudielektion: Hebreerbrevet 5–Jakobs brev 1 (Avsnitt 28) . . . . . . . . . . 815Jakobs brev 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 818Jakobs brev 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 823Jakobs brev 4–5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 826

Introduktion till Petrus första brev . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8301 Petrusbrevet 1–2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8321 Petrusbrevet 3–5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 837

Hemstudielektion: Jakobs brev 2–1 Petrusbrevet 5 (Avsnitt 29) . . . . . . . . . . 842Introduktion till Petrus andra brev . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 846

2 Petrusbrevet 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8482 Petrusbrevet 2–3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 852

Introduktion till Johannes första brev . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8561 Johannesbrevet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 858

Introduktion till Johannes andra brev . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 861Introduktion till Johannes tredje brev . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 863

2 Johannesbrevet–3 Johannesbrevet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 864Introduktion till Judas brev . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 867

Judas brev . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 869Hemstudielektion: 2 Petrusbrevet–Judas brev (Avsnitt 30) . . . . . . . . . . . . . 874Introduktion till Johannes Uppenbarelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 877

Uppenbarelseboken 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 879

152153154155

156157158159160

Uppenbarelseboken 2–3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 884Uppenbarelseboken 4–5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 889Uppenbarelseboken 6–11, del 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 894Uppenbarelseboken 6–11, del 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 899

Hemstudielektion: Uppenbarelseboken 1–11 (Avsnitt 31) . . . . . . . . . . . . . . 903Uppenbarelseboken 12–13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 907Uppenbarelseboken 14–16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 911Uppenbarelseboken 17–19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 916Uppenbarelseboken 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 921Uppenbarelseboken 21–22 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 924

Hemstudielektion: Uppenbarelseboken 12–22 (Avsnitt 32) . . . . . . . . . . . . . 928Tillägg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 933

Lässcheman för skrifterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 934Kurstakt för dagligt seminarium . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 937Hur man använder flexibla dagar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 944Kurstakt för hemstudieseminarium . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 946Introduktion till nyckelskriftställen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 951Aktiviteter i samband med nyckelskriftställen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 955100 nyckelskriftställen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 962Introduktion till grundsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 964Grundsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 966Att undervisa om evangeliernas samstämmighet . . . . . . . . . . . . . . . . 975Översikt över Jesu Kristi jordiska verksamhet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 976Valda bilder från Nya testamentet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 977

Introduktion till Nyatestamentet – SeminarietslärarhandledningVår målsättningMålsättningen för kyrkans seminarier och institut lyder:

”Vårt mål är att hjälpa ungdomar och unga vuxna att förstå och förlita sig på JesuKristi lärosatser och försoning, kvalificera sig för templets välsignelser ochförbereda sig själva, sina familjer och andra för evigt liv tillsammans med sin Fader ihimlen” (Studera och undervisa om evangeliet: En handbok för lärare och ledare vidkyrkans seminarier och religionsinstitut [2012], s. X).

För att uppnå vårt mål undervisar vi eleverna om evangeliets lärdomar ochprinciper så som de anges i skrifterna och i profeternas ord. De här lärosatserna ochprinciperna undervisas på ett sådant sätt att eleverna förstår dem och bliruppbyggda. Vi hjälper eleverna göra sin del i inlärningsprocessen och förberederdem att undervisa andra om evangeliet.

För att kunna uppnå de här målen uppmuntras du och dina elever att handla efterföljande grundprinciper för att studera och undervisa om evangeliet när ni studerarskrifterna tillsammans:

• Undervisa och lär genom Anden.

• Främja en inlärningsmiljö av kärlek, respekt och målmedvetenhet.

• Studera skrifterna dagligen och läs kursens text. (Lässcheman för hela Nyatestamentet finns tillsammans med Nya testamentet – Nyckelskriftställen påLDS.org och på store.lds.org [art. nr 10480 180].)

• Förstå sammanhang och innehåll i skrifterna och i profeternas ord.

• Upptäck, förstå, känn sanningen och dess betydelse och tillämpa evangelietslärosatser och principer.

• Förklara, berätta och vittna om lärosatser och principer i evangeliet.

• Behärska nyckelskriftställen och grundläggande läror” (se Studera och undervisaom evangeliet, s. 10).

Förutom de här målen förväntas du hjälpa eleverna hålla sig till Jesu Kristievangelium och lära sig skilja mellan sant och falskt. Eleverna kan ibland ha frågorom kyrkans lära, historia eller ståndpunkt i sociala frågor. Du kan förberedaeleverna på att besvara sådana frågor genom att ”söka lärdom, ja, genom studieroch även genom tro” (se L&F 88:118) och genom att använda resurserna underSeek Truth på si.lds.org.

Den här lärarhandledningen är avsedd att hjälpa dig att uppnå de här målen.

XI

LektionsförberedelseHerren har befallt dem som undervisar om hans evangelium att ”undervisa om mittevangeliums principer, vilka finns i Bibeln och Mormons bok, vari evangelietsfullhet finns” (L&F 42:12). Han fortsatte med att säga att dessa sanningar skaundervisas ”så som Anden leder” oss och att ”Anden ges genom trons bön” (seL&F 42:13–14). Sök Andens vägledning under bön när du förbereder lektionerna såatt du får hjälp att förstå skrifterna och läran och principerna de innehåller. Följlikaså Andens maningar när du planerar hur du ska hjälpa dina elever att förståskrifterna, bli undervisade av Anden och få en önskan att tillämpa det de lär sig.

Nya testamentet är grundtexten för den här kursen när du förbereder dig ochundervisar. Ha en bön i hjärtat när du studerar kapitlen eller verserna du skaundervisa om. Försök att förstå sammanhanget och innehållet i skriftställeblocket:handlingen, personer, platser och händelser. När du har bekantat dig medsammanhanget och innehållet i varje skriftställeblock, försök då att urskiljalärosatser och principer i blocket. Avgör vilka är viktigast för dina elever att förståoch använda. När du har kommit fram till vad du ska fokusera på, kan du avgöravilka metoder, tillvägagångssätt och aktiviteter som bäst hjälper dina elever att läraoch tillämpa de heliga sanningar som finns i skrifterna.

Den här handledningen är avsedd att hjälpa dig med det här. Gå noggrant igenomlektionsmaterialet som hör till skriftställeblocket du ska undervisa om. Du kan väljaatt använda alla eller några av förslagen som ges för ett visst skriftställeblock ellerockså anpassa dem efter dina elevers behov och omständigheter.

Det är viktigt att du hjälper eleverna studera hela skriftställeblocket under varjelektion. Så hjälper du eleverna förstå den fulla omfattningen av budskapet sombokens författare ville förmedla. Men medan du planerar lektionen kan duupptäcka att du inte hinner använda alla lektionsförslag i handledningen. SökAndens vägledning och fundera i en anda av bön över elevernas behov när duväljer vilka delar av skriftställeblocket du ska betona, för att hjälpa eleverna kännasanningen i och vikten av evangeliets sanningar och tillämpa dem i sina liv. Om detär kort om tid kan du behöva anpassa delar av lektionen genom att sammanfattaen versgrupp eller hjälpa eleverna att snabbt lyfta fram en princip eller lärosatsinnan ni går vidare till nästa versgrupp.

När du beslutar hur du ska anpassa lektionsmaterialet, följ då det här rådet frånäldste Dallin H. Oaks i de tolv apostlarnas kvorum:

”Jag har ofta hört president Packer säga att vi först ska ta till oss materialet ochsedan anpassa det. Om vi är väl förtrogna med den föreskrivna lektionen så kan vifölja Anden och anpassa den” (”4.3.4 Avgör genom inspiration”, från enpaneldiskussion med äldste Dallin H. Oaks [Satellitutsändning i regi av Seminarieroch religionsinstitut, 7 aug. 2012]; LDS.org).

När du förbereder dig för att undervisa, tänk då på elever som har särskilda behov.Anpassa aktiviteter och förväntningar för att hjälpa de här eleverna att lyckas. Talamed föräldrar och ledare. Det hjälper dig att bli medveten om elevernas behov ochhjälper dig att göra varje lektion eller aktivitet till en meningsfull och uppbyggligupplevelse för eleverna.

INLEDNING

XII

Under lektionsförberedelserna kan du använda verktyget Anteckningar ochDagbok på LDS.org eller i Evangeliebiblioteket för mobila enheter. Du kan användade här verktygen för att markera i skrifterna, konferenstal, artiklar i kyrkanstidskrifter och lektioner. Du kan också lägga till och spara anteckningar för attanvända under lektionerna. Ta reda på mer om hur du använder de här verktygengenom att gå till sidan Notes and Journal Help på LDS.org.

En del material i den här handledningen är taget ur Nya testamentetselevhandledning (Handledning från Kyrkans utbildningsverksamhet, 2014).

Hur man använder lärarhandledningen för dagligtseminariumIntroduktion till bokenBöckernas introduktion ger en översikt över varje bok. De förklarar bland annatvem som skrev varje bok, beskriver några betecknande drag hos boken och gerockså en sammanfattning av innehållet.

Inledning till skriftställeblockInledningen till skriftställeblocket ger en kort översikt över sammanhanget ochinnehållet i blocket.

Versgrupper och sammanfattning av sammanhangSkriftställeblock uppdelas ofta i mindre segment eller versgrupper som behandlarett visst ämne eller handling. Skriftställehänvisningen för varje versgrupp följs av enkort sammanfattning av händelserna eller undervisningen i den versgruppen.

UndervisningstipsUndervisningstipsen förklarar principer och metoder för undervisning omevangeliet. De hjälper dig att förbättra dig som lärare.

Lektionens huvuddelLektionens huvuddel ger dig vägledning när du studerar och undervisar. Deninnehåller undervisningsförslag, däribland frågor, aktiviteter, citat ochuppställningar.

Lärosatser och principerLärosatser och principer som följer på ett naturligt sätt av studier av texten ärangivna med fetstil så att du hittar dem lätt och kan fokusera på dem i diskussionermed eleverna.

BilderBilder av kyrkans ledare och av händelser i skrifterna är visuella hjälpmedel som dukan använda i undervisningen om de är tillgängliga.

NyckelskriftställenDe 25 nyckelskriftställena i Nya testamentet är markerade i sitt sammanhang ilektioner där de förkommer. Varje lektion innehåller också ett undervisningsförslag

INLEDNING

XIII

för varje nyckelskriftställe. För att hjälpa dig vara konsekvent i din undervisning avnyckelskriftställen finns det repetitionsaktiviteter för nyckelskriftställen här och däri handledningen. För fler förslag till undervisning om nyckelskriftställen, seappendix till den här handledningen eller Seminariets elevresurser på LDS.org.

MarginalenDu kan använda marginalen i den tryckta lärarhandledningen när du förberederlektionen och göra anteckningar, skriva ner principer, upplevelser eller tankaralltefter Andens maningar.

Kommentarer och bakgrundsinformationYtterligare citat och förklaringar ges i slutet av en del lektioner för att du och dinaelever ska få djupare insikt om historiskt sammanhang, vissa begrepp ellerskriftställen. Använd den här informationen för att hjälpa dig att besvara frågoreller fördjupa din undervisning. Ytterligare kommentarer kan finnas i den digitalaversionen av den här manualen på LDS.org och i appen Evangeliebiblioteket.

Ytterligare undervisningsförslagYtterligare undervisningsförslag ges i slutet av en del lektioner. Det här är förslag påhur du undervisar om lärosatser och principer som kanske inte klart anges ellerbetonas i lektionens huvuddel. De kan även ge förslag på undervisning med hjälpav visuella medier, till exempel dvd-presentationer eller videor på LDS.org.Ytterligare undervisningsförslag kan finnas i den digitala versionen av den härmanualen på LDS.org och i appen Evangeliebiblioteket.

Dagligt seminarium (tidigt morgon-, håltimsseminarium)Den här handledningen innehåller följande grundläggande delar för lärare i dagligtseminarium: 160 lärarledda lektioner, undervisningstips, bokintroduktioner ochresursmaterial för undervisning om nyckelskriftställen och grundläggande läror.

Introduktion till böckernaBöckernas introduktioner ligger före första lektionen om varje bok i skrifterna.Introduktionerna ger en översikt över varje bok genom att besvara följande frågor:Vem skrev den här boken? När och var skrevs den? För vem skrevs den och varför?och Vad kännetecknar den här boken? Introduktionerna ger också en kort översiktöver varje boks innehåll. Läraren bör integrera sammanhang ochbakgrundsinformation från introduktionerna med lektionerna efter behov.

Dagliga lärarledda lektionerLektionsuppläggVarje lektion i den här handledningen fokuserar ett skriftställeblock snarare än ettvisst begrepp, en viss lära eller princip. Det här upplägget hjälper dig och dinaelever att studera skrifterna i ordningsföljd och behandla lärosatser och principerallteftersom de följer på ett naturligt sätt av sammanhanget i texten. När elevernafår kunskap om sammanhanget där en lära eller princip förekommer, kan de fådjupare insikt om den sanningen. Dessutom ser de då och förstår bättre den fullaomfattningen av budskapen som de inspirerade författarna till skrifterna ville

INLEDNING

XIV

överbringa. Genom att undervisa om skrifterna på det här sättet hjälper du ocksåeleverna att lära sig hur de kan upptäcka och tillämpa eviga sanningar i sinapersonliga skriftstudier.

Inte alla avsnitt i skriftställeblocket betonas i lektionen. En del avsnitt ägnas mindreuppmärksamhet eftersom de inte är lika viktiga för den inspirerade författarenshelhetsbudskap eller är mindre tillämpliga på ungdomars liv. Du har ansvaret attanpassa materialet efter dina elevers behov och intressen. Du kan anpassalektionsförslag i den här handledningen genom att välja att betona en viss lära ellerprincip starkare än vad som görs i lektionsmaterialet eller genom att välja att inteägna lika stor uppmärksamhet åt ett avsnitt i skrifterna som behandlas utförligt ihandledningen. Sök att få den Helige Andens hjälp med att göra de häranpassningarna när du förbereder dig och när du undervisar.

Lärosatser och principerI lektionens huvuddel finns det flera väsentliga lärosatser och principer som ärmarkerade med fetstil. Dessa lärosatser och principer markeras på det här sättetdärför att 1) de uttrycker ett centralt budskap i skriftställeblocket, 2) de är särskilttillämpliga på elevernas behov och omständigheter eller 3) de är väsentligasanningar som kan hjälpa eleverna att fördjupa sina relationer till Herren.Observera att Nya testamentet lär ut många sanningar utöver dem som tas upp istudiematerialet. President Boyd K. Packer i de tolv apostlarnas kvorum sa attskrifterna innehåller ”oändligt många kombinationer av sanningar som svarar motvarje persons behov i varje situation” (”The Great Plan of Happiness”[KUV-symposium om Läran och förbunden/kyrkans historia, 10 aug. 1993],si.lds.org; se även Teaching Seminary: Preservice Readings [2004], s. 69, LDS.org).

Tänk på att hela tiden ge eleverna tillfälle att upptäcka lärosatser och principer iskrifterna när du undervisar. När eleverna berättar om sanningar de upptäcker,använder de kanske andra ord än de som står i handledningen för en viss lära ellerprincip. De upptäcker kanske också sanningar som inte nämns i lektionsplanen. Varnoga med att inte antyda att eleverna svarat fel bara för att deras formuleringarskiljer sig från dem i handledningen eller därför att de nämner en sanning som intenämns i studiematerialet. Men om en elevs svar strider mot evangeliets lära, är detdin skyldighet att vänligt – i en anda av kärlek och tillit – hjälpa honom eller henneatt rätta sitt svar. Det kan bli en viktig lärupplevelse för eleverna i din klass.

KurstaktDen här handledningen innehåller 160 dagliga seminarielektioner. Du kan anpassalektionerna och kurstakten inom ramen för den tilldelade tiden för den här kursen.Se appendix för den här handledningen för exempel på kurstakt.Kurstaktsvägledningen är baserad på ett skolår på 36 veckor eller 180 dagar, ochomfattar 20 ”flexibla dagar” som kan användas för att anpassa dagliga lektioner,hjälpa eleverna behärska nyckelskriftställen och grundläggande läror, gå igenomtidigare material, genomföra och se över utvärderingsaktiviteter samt ge plats föravbrott i schemat.

ExtraarbeteNya testamentet – Elevens studievägledning, hemstudieseminarium kan användas idagligt seminarium som resurs när elever behöver ta igen undervisning.

INLEDNING

XV

Lektionerna i studievägledningen för hemstudieelever löper parallellt medlektionerna i den här handledningen. Elever med hög frånvaro kan få i uppgift attgöra de uppgifter i studievägledningen som motsvarar innehållet som de missat pålektionerna. Uppgifterna kan skrivas ut från LDS.org, så du behöver inte ge helastudievägledningen till elever som behöver studera extra. Mer information om Nyatestamentet – Elevens studievägledning, hemstudieseminarium ges i avsnittet”Hemstudieseminarium” i den här handledningen.

UndervisningstipsUndervisningstips finns i marginalerna i den här handledningen.Undervisningstipsen förklarar och visar hur du och dina elever kan använda”Grundprinciperna för att studera och undervisa om evangeliet” i ert studium avNya testamentet. De ger också förslag om hur du effektivt använder olikaundervisningsmetoder, färdigheter och tillvägagångssätt. Var alltid uppmärksam påmöjligheter att tillämpa principerna som du lär dig i undervisningstipsen i dinundervisning.

Nyckelskriftställen och grundläggande lärorFör att hjälpa eleverna samla eviga sanningar och få större tilltro till sin förmåga attlära sig och undervisa ur skrifterna, har Seminarier och religionsinstitut (S&I) valtut ett antal skriftställen för varje studiekurs som eleverna ska behärska. I den härhandledningen finns det också en lista med grundläggande läror som har tagitsmed för att framhäva väsentliga läror som eleverna bör förstå, tro på och leva efterunder de fyra åren i seminariet och sedan livet ut. Handledningen för varjeseminariekurs är uppbyggd på ett sådant sätt att den framhäver grundsatserna iden ordning som eleverna träffar på dem i sitt studium av skrifterna i ordningsföljd.Många av nyckelskriftställena är valda med tanke på de grundläggande lärorna, sånär du undervisar om nyckelskriftställen, undervisar du också omgrundläggande läror.

När eleverna samlar ett förråd av eviga sanningar i sitt sinne och hjärta, påminnerden Helige Anden dem om dessa sanningar när det behövs och ger dem mod atthandla i tro (se Joh. 14:26). President Howard W. Hunter lärde:

”Jag uppmanar er på det bestämdaste att använda skrifterna i er undervisning ochgöra allt ni kan för att hjälpa eleverna att använda dem och känna sighemmastadda i dem. Jag skulle vilja att våra ungdomar har tilltro till skrifterna

Vi vill att eleverna ska lita på kraften och sanningarna i skrifterna, lita på att vårhimmelske Fader talar till dem genom skrifterna och att de kan vända sig tillskrifterna och finna svaren på sina problem och sina böner …

Det är vår förhoppning att inga av era elever ska lämna klassrummet ängsliga ellergenerade eller skamsna över att inte kunna finna den hjälp de behöver därför att deinte är tillräckligt väl bevandrade i skrifterna för att finna de rätta ställena” (”EternalInvestments” [tal till KUV-lärare, 10 feb. 1989], s. 2, si.lds.org; se även TeachingSeminary: Preservice Readings [2004], s. 20, LDS.org).

Se appendix för den här handledningen för mer information om nyckelskriftställenoch grundläggande läror.

INLEDNING

XVI

Hur man använder hemstudielektionernaSammanfattning av dagliga hemstudielektionerDen här sammanfattningen gör dig bekant med sammanhanget och lärosatsernaoch principerna som eleverna studerade under veckan i elevens studievägledning.

Inledning till lektionenInledningen till lektionen hjälper dig veta vilka delar av skriftställeblocket sombetonas i lektionen.

Versgrupper och sammanfattning av sammanhangSkriftställeblock uppdelas ofta i mindre versgrupper vid nytt ämne eller nyhandling. Skriftställehänvisningen för varje versgrupp följs av en kortsammanfattning av händelserna eller undervisningen i den versgruppen.

Lektionens huvuddelLektionens huvuddel ger dig vägledning när du studerar och undervisar. Deninnehåller undervisningsförslag, däribland frågor, aktiviteter, citat ochuppställningar.

Lärosatser och principerLärosatser och principer som följer på ett naturligt sätt av studier av texten ärangivna med fetstil så att du hittar dem lätt och kan fokusera på dem i diskussionermed eleverna.

Förhandsinformation om nästa studieavsnittSista stycket i varje lektion ger kort information om nästa studieavsnitt. Användden här informationen i slutet av varje lektion för att hjälpa eleverna se fram emotatt studera skrifterna kommande vecka.

HemstudieseminariumUnder leding av lokala prästadömsledare och S&I-koordinatorn kanseminarieklasser för hemstudier organiseras på platser där eleverna inte kan delta idagliga lektioner på grund av avstånd eller andra faktorer (till exempelfunktionshinder). Seminarieklasser för hemstudier tillhandahålls vanligtvis inte därlektioner på vardagar anordnas med tidigt morgonseminarium ellerhåltimsseminarium.

Hemstudieseminarium ger elever möjlighet att tillgodoräkna sig studier hemma iseminariet genom att på egen hand slutföra lektioner i stället för att gå på lektioner.De här lektionerna finns i en separat lektionsbok som heter Nya testamentet –Elevens studievägledning, hemstudieseminarium. En gång i veckan träffar eleven enseminarielärare för att lämna in sina skrivuppgifter och delta i en lektion. Elevensstudievägledning och den lärarledda lektionen en gång i veckan beskrivsnärmare nedan.

INLEDNING

XVII

Elevens studievägledning, hemstudieseminariumNya testamentet – Elevens studievägledning, hemstudieseminarium har tagits fram föratt hjälpa hemmastuderande elever att få en liknade upplevelse under sina studierav Nya testamentet som eleverna som går på seminariets lektioner under veckan.Därför löper elevens studievägledning parallellt med den här handledningen bådevad beträffar kurstakt och betoning av lärosatser och principer. Elevensstudievägledning innehåller också anvisningar om nyckelskriftställen.Nyckelskriftställen tas upp i sitt sammanhang där de förekommer i skrifterna, ochofta har man skrivaktiviteter under lektioner där skriftställena tas upp.

Elever i hemstudieseminariet ska varje vecka slutföra fyra lektioner i elevensstudievägledning samt delta i en lektion som hålls av seminarieläraren. Elevernagör de numrerade uppgifterna i studievägledningen i sina studiedagböcker. De börha två studiedagböcker så att de kan ge läraren en av dem och fortsätta att görauppgifter i den andra. När eleverna träffar läraren varje vecka lämnar de in den enaav studiedagböckerna och får tillbaka den andra så att de kan göra uppgifterna inästa veckas lektion. (Till exempel gör eleven under en vecka uppgifter i dagbokett. Eleven tar sedan med sig studiedagboken till lektionen och ger den till läraren.Veckan därpå gör eleven uppgifter i dagbok två. När eleven lämnar in dagbok tvåfår han eller hon tillbaka dagbok ett av läraren. Eleven använder sedan dagbok ettför att göra nästa veckas uppgifter.)

Även om alla seminarieelever uppmuntras att studera skrifterna dagligen, börhemstudieeleverna förstå att de förväntas ägna ytterligare 30 till 40 minuter åt varoch en av de fyra hemstudielektionerna i varje studieavsnitt och delta i denlärarledda hemstudielektionen varje vecka.

Lärarledda lektioner en gång i veckan för hemmastuderandeVarje avsnitt i Nya testamentet – elevens studievägledning, hemstudieseminariummotsvarar fem lektioner i lärarens handledning för dagligt seminarium. Efter varfemte lektion finns veckans lärarledda lektion för elever i hemstudieseminariet. Dehär lektionerna hjälper eleverna att repetera, fördjupa sin insikt i och tillämpalärosatser och principer som de fick kunskap om när de slutförde lektionerna ielevens studievägledning under veckan. Lektionerna kan också behandla sanningarsom inte tas upp i elevens studievägledning. (Som hjälp med planeringen avlektionsschemat, se kurstaktvägledningen för hemstudielärare i appendix till denhär handledningen.)

Som lärare i hemstudieseminariet bör du vara väl insatt i vad eleverna studerarhemma varje vecka så att du kan besvara frågor och få i gång meningsfulladiskussioner när ni träffas. Be eleverna att ta med sig skrifterna, studiedagböckeroch studievägledningen till lektionen varje vecka så att de kan använda dem underlektionen. Anpassa lektionerna efter elevernas behov och den Helige Andensledning. Du kan även använda lektionerna för dagligt seminarium i den härhandledningen när du förbereder dig och undervisar. Läs undervisningstipsen ochmetoderna i handledningen, det berikar din undervisning i hemstudieseminarietvarje vecka. Var lyhörd för särskilda behov hos eleverna som du undervisar. Om tillexempel en elev har skrivsvårigheter, låt då honom eller henne använda diktafoneller liknande eller få hjälp av någon i familjen eller en kamrat att skriva.

INLEDNING

XVIII

I slutet av lektionen varje vecka samlar du in elevernas studiedagböcker och geruppmuntran inför deras studier kommande vecka. Ge dem en studiedagbok förnästa veckas uppgifter så som förklaras ovan i avsnittet ”Elevens studievägledning,hemstudieseminarium”. (Under ledning av prästadömsledare och föräldrar kanstavens [kallade] seminarielärare kommunicera elektroniskt med seminarieeleversom är inskrivna i hemstudieprogrammet.)

När du läser igenom uppgifterna som eleverna har gjort i sina studiedagböcker,skriv då regelbundet en liten kommentar eller kommentera dem nästa gång niträffas. Du kan också försöka hitta andra möjligheter att stödja dem och kommamed meningsfull och positiv kritik. Då förstår eleverna att du bryr dig om derasarbete och motiveras att svara omsorgsfullt.

Det mesta av elevernas arbete med nyckelskriftställen sker när de genomför sinahemstudielektioner. Hemstudielärare kan följa upp elevernas arbete underhemstudielektionerna genom att låta eleverna läsa upp eller gå igenomnyckelskriftställen som kommer upp i texten för den veckans studier.

Andra resurserLDS.orgNya testamentet – Seminariets lärarhandledning (nttm.lds.org) och Nya testamentet –Elevens studievägledning, hemstudieseminarium finns att tillgå på LDS.org och iEvangeliebiblioteket för mobila enheter. Den digitala versionen avlärarhandledningen innehåller fler kommentarer och bakgrundsinformation,ytterligare undervisningsförslag och mediaresurser som inte finns med i den trycktahandledningen av utrymmesskäl.

si.lds.orgLäraren kan gå till webbplatsen för Seminarier och religionsinstitut (si.lds.org) föratt få hjälp att förbereda lektioner eller för att få ytterligare undervisningsförslag.

Verktyg för anteckningar och dagbokLärare och elever kan använda verktygen Anteckningar och Dagbok online och förmobila enheter för att markera och lägga till anteckningar i de digitala versionernaav de här handledningarna när de förbereder lektioner och studerar skrifterna.Lärarhandledningar och elevens studievägledningar finns också på LDS.org förnedladdning i alternativa format (såsom pdf, ePub och mobi [Kindle]).

Ytterligare resurserFöljande resurser finns på nätet, genom din koordinator, på kyrkans lokaladistributionscenter och på kyrkans nätbutik (store.lds.org):

Mediabiblioteket på LDS.org

Evangeliebilder (art. nr 06048 180)

INLEDNING

XIX

Studiedagbok (art. nr 13256 180)

Stå fast i din tro: Liten uppslagsbok om evangeliet (art. nr 36863 180)

Evangelieämnen [Gospel Topics] på LDS.org

Vägledning för de unga, häfte (art. nr 09403 180)

New Testament Student Manual (Kyrkans utbildningsverksamhet,studievägledning, 2014) (art. nr 10734)

INLEDNING

XX

LEKTION 1

Introduktion till Nyatestamentet

InledningNya testamentet är främst en uppteckning om Jesu Kristijordeliv, lärdomar och försoning, upprättandet av hans kyrkaoch hans tidiga lärjungars verksamhet när han fortsatte ledadem efter sin himmelsfärd. Lektionen är avsedd att förberedaoch motivera eleverna att studera Nya testamentet genom

att introducera två huvudteman i Jesu Kristi och hans fornaapostlars lärdomar: Frälsarens upprepade inbjudan attkomma till honom samt hans lärjungars ansvar att hjälpaandra att göra detsamma.

LektionsförslagNya testamentet hjälper oss att komma till KristusFöre lektionen skriver du följande på tavlan: Vad finns det för tunga bördor somungdomar upplever i vår tid?

Ta med till lektionen en tom låda eller ryggsäck och tunga föremål att lägga i lådaneller ryggsäcken, till exempel stenar eller böcker. Be en elev komma fram och hålladen tomma lådan eller hänga på sig ryggsäcken. Be klassen besvara frågan påtavlan och be en annan elev skriva upp elevernas svar på tavlan. Efter varje svarlägger du en tung sak i lådan eller ryggsäcken tills den är full.

• Hur skulle du känna dig om du måste bära den bördan varje dag?

Be eleverna förklara utmaningar eller svårigheter som några av bördorna somnämns på tavlan kan orsaka.

Förklara att Nya testamentet lär oss om Jesu Kristi verksamhet i dödligheten ochefter uppståndelsen, om hans undervisning, underverk, försoningsoffer och besökhos den tidiga kyrkans lärjungar. I hela hans undervisning och samverkan medandra finns en upprepad sanning som kan hjälpa oss med de bördor vi bär.

Förklara att i Matteus 11 finns ett exempel på det här viktiga temat som elevernaofta får se i sina studier av Nya testamentet det här året. Be en elev läsa Matteus11:28 för klassen. Be klassen följa med i texten och titta efter Frälsarens uppmaningtill dem som bär på tunga bördor.

• Vad tror ni det innebär att arbeta och bära tunga bördor?

• Vad sa Frälsaren att vi måste göra för att få hans vila? (Skriv följande principmed elevernas egna ord på tavlan: Om vi kommer till Jesus med våra bördor,ger han oss vila.)

• Vad tror ni det innebär att komma till Jesus Kristus?

För att hjälpa eleverna förstå vad det innebär att komma till Kristus, låter du en elevläsa upp Matteus 11:29–30 för klassen. Be eleverna följa med i texten och titta efterFrälsarens uppmaning till dem som vill komma till honom.

• Vad måste vi göra, enligt de här verserna, för att komma till Kristus?

1

Rita en bild av ett ok för oxar på tavlan, eller visa en bild av ett ok.

Förklara att ett ok är ett träredskap somkopplar samman ett par oxar eller andradjur och gör att de kan dra en lasttillsammans.

• Vad är syftet eller fördelen med ettok? (Fastän oket är en tyngd eller enbörda, låter det båda djuren förenasina krafter och ökar därigenom deras kapacitet.)

• Vad tror ni det innebär att ta på sig Frälsarens ok?

Be en elev läsa upp följande uttalande av äldste David A. Bednar i de tolvapostlarnas kvorum. Be eleverna vara uppmärksamma på hur vi kan ta på ossFrälsarens ok och vilka välsignelser vi kan få genom det.

”Oket länkar djuren samman sida vid sida så att de kan gå tillsammans för attutföra en uppgift.

Betänk Herrens personliga inbjudan att ’ta på er mitt ok’. Att ingå och hållaheliga förbund länkar oss som med ett ok till Herren Jesus Kristus. Kort och gottber Frälsaren oss att lita på och dra tillsammans med honom, även om våra bästaansträngningar inte är jämbördiga med eller jämförbara med hans. När vi litar på

och bär vår börda tillsammans med honom under jordelivets färd är hans ok i sanning milt ochhans börda är lätt.

Vi är inte och behöver aldrig vara ensamma. Vi kan kämpa oss framåt i våra dagliga liv medhimmelsk hjälp. Genom Frälsarens försoning kan vi få förmåga och kraft utöver vår egen” (”Bärasina bördor med lätthet”, Liahona, maj 2014, s. 88).

• Vad sammanlänkar oss, som ett ok, med Frälsaren Jesus Kristus?

• Vilka är enligt äldste Bednar välsignelserna av att vara sammanlänkad medFrälsaren?

Påpeka att Frälsarens löfte om ”vila” i Matteus 11:28–29 inte nödvändigtvis betyderatt han alltid ska ta bort våra problem eller svårigheter. Ofta ger Frälsaren oss denfrid och styrka vi behöver för att övervinna våra prövningar, så att våra bördor blirlättare. Om vi är trofasta genom jordelivets svårigheter, blir upphöjelse med Gudden vila vi får (se L&F 84:23–24).

Uppmuntra till dagliga skriftstudierUppmana eleverna att avsätta tid varje dag för personliga studier av Nya testamentet. Du kanhjälpa dem hålla reda på sina dagliga studier genom att förse dem med ett lämpligtuppföljningssystem (se lässcheman i appendix i den här boken). Ge också eleverna regelbundettillfälle att på lektionen berätta vad de lär sig och känner när de studerar skrifterna på egenhand. Var noga med att inte genera eller avskräcka elever som har svårt att läsa skrifterna påegen hand.

LEKTION 1

2

Be eleverna fundera över hur Herren har gett dem vila när de har kommit tillhonom. Be några elever berätta för klassen om sina upplevelser. Du kan ocksåberätta om några egna upplevelser.

Be eleverna sätta upp konkreta mål för hur de kan komma till Kristus under året,när de studerar Nya testamentet. Uppmana dem att ta med som mål att studeraskrifterna varje dag och att läsa hela Nya testamentet det här året.

Kristi lärjungar har ansvaret att hjälpa andra att komma till honom.Be eleverna tänka på tillfällen i livet när de var ivriga och glada att berätta för någonom en upplevelse de haft eller något de sett, läst eller hört. Be några elever berättavad de var ivriga och glada att berätta om för någon.

Förklara att Nya testamentet innehåller många exempel på människor som fickstyrka, undervisning eller välsignelser av Herren och sedan fick en önskan attberätta för andra om honom. Be några elever turas om att läsa Johannes 1:37–42 förklassen. Be klassen följa med i texten och se vad två av Johannes Döparenslärjungar gjorde när de hade hört Jesu vittnesbörd.

• Vad fick Andreas veta om Jesus när han talade med honom?

• Vad gjorde Andreas när han fått veta att Jesus var Messias?

• Varför tror ni att han var så ivrig att berätta nyheten för sin bror Simon Petrus?

Sammanfatta Johannes 1:43–44 genom att berätta att Frälsaren uppmanade enman som hette Filippus att bli hans lärjunge. Be en elev läsa upp Johannes 1:45–46.Be klassen följa med och se vad Filippus gjorde när han förstod att Jesus varMessias.

• Vad sa Filippus till Natanael om Jesus från Nasaret?

• Hur reagerade Natanael på Filippus vittnesbörd att Jesus var Messias?

• Vad var Filippus uppmaning till Natanael?

Skriv följande ofullständiga påstående på tavlan: När vi kommer till Jesus Kristus …

• Med tanke på de här exemplen i Nya testamentet, vilken önskan har vi när vikommer till Jesus Kristus? (När eleverna svarar avslutar du meningen på tavlanså att den framställer följande princip: När vi kommer till Jesus Kristus får vien större önskan att inbjuda andra att komma till honom.)

För att hjälpa eleverna förstå den här principen bättre ritar du medföljande bildpå tavlan:

LEKTION 1

3

• Varför tror ni vi får en större önskanatt inbjuda andra att komma tillKristus när vi själva kommertill honom?

Förklara att president Henry B. Eyring iförsta presidentskapet undervisade omen stor välsignelse vi får när vi inbjuderandra att komma till Jesus Kristus. Been elev läsa följande uttalande förklassen:

”När du inbjuder människor att komma till Kristus av hela ditt hjärta så kommerditt hjärta att förändras. … Genom att hjälpa andra komma till honom upptäckerdu att du har kommit till honom själv” (”Kom till Kristus”, Liahona, mars2008, s. 52).

• Vad kan hända i vårt liv när vi inbjuder andra att komma till Jesus Kristus?

Lägg till en pil i illustrationen på tavlan så att det liknar medföljande bild:

LEKTION 1

4

• Varför tror ni att vi, genom attinbjuda andra att komma tillKristus, kan få hjälp att självakomma närmare honom?

• Vem har inbjudit er att komma tillFrälsaren och hans evangelium?Hur har ni blivit välsignade pågrund av det?

Uppmana eleverna att be och funderapå vem de kan inbjuda att komma tillKristus.

• Vad kan vi göra för att inbjuda andraatt komma till honom?

Förklara att när eleverna frågar vänneroch klasskamrater om de vill komma tillseminariet så är det ett sätt för dem attinbjuda andra att ”komma och se” vem Jesus Kristus är och hur hans evangeliumkan berika deras liv.

Be en elev läsa Johannes 1:47–50 för klassen. Be klassen följa med i texten och sevad Natanael upplevde när han mötte Frälsaren.

• Vad sa Frälsaren som fick Natanael att förkunna att Jesus var Guds Son?

• Vad lovade Frälsaren Natanael eftersom han trodde, enligt vers 50?

Förklara att Natanael blev en av Jesu apostlar, tillsammans med Andreas, Petrus,Filippus och andra. Eftersom de här apostlarna hörsammade uppmaningen attkomma till Jesus Kristus fick de bevittna mycket som var ”större än detta” (vers 50),till exempel Jesu Kristi underverk och undervisning och hans uppståndelse ochhimmelsfärd.

Avsluta med att vittna för eleverna att om de studerar Nya testamentet det här åretså får de förnimma Frälsarens ständiga vädjan att komma till honom. Om detillämpar lärosatserna och principerna de lär sig under det här året kommer de attfå hans hjälp med sina bördor och, liksom de forna apostlarna, fyllas av en önskanatt också hjälpa andra komma till honom.

LEKTION 1

5

LEKTION 2

FrälsningsplanenInledningPresident Boyd K. Packer i de tolv apostlarnas kvoruminstruerade seminarielärare att ge en kort överblick överfrälsningsplanen i början av varje läsår:

”En kort överblick över ’planen för vår lycka’ … som, om denges i allra första början och sedan upprepas då och då,kommer att vara av stort värde för era elever” (”The Great

Plan of Happiness” [tal till lärare i KUV, 10 aug. 1993],si.lds.org; se även Teaching Seminary: Preservice Readings[Church Educational System manual, 2004], s. 68–74).

Den här lektionen innehåller en kort överblick överfrälsningsplanen och fokuserar på den centrala roll som JesusKristus och hans försoning har i den planen.

Lektionsförslag

Inbjud Anden genom effektfulla andliga inledningarEn kort överblick i början av lektionen kan hjälpa lärare och elever att känna Anden ochförbereda sig för att ta emot lärdom. En andlig inledning utgörs vanligen av en psalm, en bönoch ett tankekorn från skrifterna. Andliga inledningar ger alla mest när eleverna bär vittnesbördoch berättar om känslor och insikter de fått under sina personliga skriftstudier. Fundera över hurdu kan planera andliga inledningar så att alla elever får tillfälle att delta under året.

Jesu Kristi roll i föruttillvaronSom en del av er andliga inledning kan du uppmana klassen att sjunga första ochfjärde versen av ”Jag på Kristus tror” (Psalmer, nr. 81) eller någon annan psalm omFrälsaren. Inled lektionen med att fråga:

• Hur skulle ni svara om någon frågade er varför Jesus Kristus är viktig för er?

Förklara för eleverna att de i dagens lektion får lära sig om Jesu Kristi roll i vårhimmelske Faders frälsningsplan. Uppmana dem att söka efter sanningar undersina studier i dag som kan hjälpa dem stärka sin tro på Jesus Kristus.

Skriv av följande uppställning på tavlan. Du kan också dela ut den som ettutdelningsblad för elever. (Om du delar ut utdelningsblad ber du eleverna

fylla i sin uppställning medan du fyller i uppställningen på tavlan.)

Jesus Kristus är det centrala i vår himmelske Fadersfrälsningsplan.

Föruttillvaron Jordelivet Livet efter döden

6

Poängtera att vår himmelske Faders plan består av tre huvudstadier: 1) vårt liv iföruttillvaron före vår fysiska födelse; 2) vårt liv i dödligheten på jorden och 3) vårtliv efter döden som kommer efter vår fysiska död.

Be en elev läsa följande uttalande för klassen och be eleverna vara uppmärksammapå vilka begränsningar vi upplevde i föruttillvaron.

”Vi levde som andebarn till vår Fader i himlen innan vi föddes till denna jord. Men vi var inte likavår himmelske Fader, inte heller kunde vi någonsin bli lika honom och åtnjuta alla de välsignelsersom han åtnjuter utan erfarenheten av att leva på jorden med en fysisk kropp.

Guds hela avsikt – hans verk och härlighet – är att göra det möjligt för var och en av oss attåtnjuta alla hans välsignelser. Han har gjort upp en fullkomlig plan för att genomföra sin avsikt.Vi förstod och accepterade den planen innan vi kom till jorden.

För att kunna utvecklas och bli lika Gud var det nödvändigt för oss att få en kropp och bliprövade på jorden” (Predika mitt evangelium: Vägledning för missionärer [2004], s. 48, 49).

• Vilka begränsningar upplevde vi i föruttillvaron?

Förklara att när vår himmelske Fader presenterade sin plan för vår lycka, fick vi vetaatt planen skulle kräva en frälsare. Lucifer, ett av vår himmelske Faders andebarn,gjorde uppror mot vår himmelske Faders plan. Han kom att bli känd som Satan, etthebreiskt ord som betyder ”motståndare”.

Be en elev läsa Mose 4:1–3 för klassen. Låt klassen följa med i texten och titta eftervad Satan krävde av vår himmelske Fader.

• Vad krävde Satan av vår himmelske Fader?

• Vad sa vår himmelske Fader om Jesus Kristus, enligt vers 2?

• Vad utvaldes Jesus Kristus att göra? (När eleverna har svarat skriver du följandesanning på tavlan under Föruttillvaron: Jesus Kristus utvaldes i föruttillvarontill att bli mänsklighetens Frälsare.)

Förklara att när Jesus Kristus utvaldes att genomföra vår himmelske Fadersfrälsningsplan, skapade han den här jorden där vi var och en kunde få en fysiskkropp och få erfarenheter.

Be en elev läsa Hebreerbrevet 1:1–2 för klassen. Be klassen följa med i texten och sevilken roll Jesus Kristus hade i jordens skapelse.

• Vilken roll hade Jesus Kristus i jordens skapelse? (Skriv följande lärosats påtavlan under Föruttillvaron: Jesus Kristus skapade jorden under ledning avvår himmelske Fader.)

Uppmana eleverna att tänka på jordens skönhet. Visa gärna en eller flera bildersom visar jordens skönhet.

• Hur påverkas dina känslor för Jesus Kristus av vetskapen att han skapade denhär världen och miljontals andra som den här?

LEKTION 2

7

Jesu Kristi roll i jordelivetFörklara att vi upplever ytterligare begränsningar eller hinder under jordelivet somhindrar oss från att bli som vår himmelske Fader och återvända till hans närhet. Been elev läsa följande uttalande för klassen och låt eleverna lyssna efter två hindersom vi upplever under jordelivet:

”Under jordelivet lever vi i ett tillstånd där vi är underkastade både fysisk och andlig död. Gudhar en fullkomlig, förhärligad, odödlig kropp av kött och ben. För att bli lik Gud och återvända tillhans närhet måste vi också ha en fullkomlig, odödlig kropp av kött och ben. Men till följd avAdams och Evas fall har var och en på jorden en ofullkomlig, jordisk kropp och kommer slutligenatt dö. Om det inte varit för Frälsaren Jesus Kristus, skulle döden gjort slut på allt hopp om enframtida tillvaro med vår himmelske Fader.

Tillsammans med den fysiska döden utgör synden ett stort hinder för att bli lik vår himmelskeFader och återvända till hans närhet. I vårt jordiska tillstånd ger vi ofta efter för frestelser, och vibryter mot Guds bud och syndar. … Även om det ibland tycks annorlunda, leder synd alltid tillolycka. Synd orsakar känslor av skuld och skam. På grund av våra synder kan vi inte återvändaför att bo hos vår himmelske Fader om vi inte först blir förlåtna och renade. …

På samma sätt som med den fysiska döden kan vi inte själva övervinna syndens följder” (Predikamitt evangelium, s. 50).

Förklara att innan Jesus föddes till jorden visade sig en ängel för Josef i en dröm därhan fick veta att Maria väntade barn. Be en elev läsa Matteus 1:21 för klassen. Låteleverna följa med i texten och se vad ängeln förkunnade för Josef.

• Vad sa ängeln att Jesus skulle göra? (När eleverna har svarat skriver du följandelärosats på tavlan under Jordelivet: Jesus Kristus kom för att frälsa oss frånvåra synder.)

• Vad gjorde Jesus Kristus så att vi kunde bli frälsta från våra synder?

Visa bilderna Jesus ber i Jerusalem,Korsfästelsen och Maria och denuppståndne Kristus (Evangeliebilder[2009], nr. 56, 57, 59; se även LDS.org).Påminn eleverna om att Jesu Kristilidande, död och uppståndelsetillsammans kallas för försoningen.

• Vad måste vi göra för att bli frälstafrån våra synder genom Jesu Kristiförsoning? (Se Apg. 2:38.)

LEKTION 2

8

Varför gråter du? © 2015 Simon Dewey. Använd med tillstånd avAltus Fine Art, altusfineart.com

Kristi gravläggning, av Carl Heinrich Bloch. Med tillstånd avNationalhistoriska museet i Frederiksborgs slott i Hillerød, Danmark.Kopiering förbjuden.

Jesu Kristi roll under livetefter dödenBe eleverna tänka på någon som hargått bort. Efter en stund frågar du:

• Med tanke på det ni vet omfrälsningsplanen, var är de som hargått bort? (Vid döden inträder allamänniskors andar i andevärlden.För att hjälpa eleverna bättre förstådet här kan du be en elev läsa Alma40:11–14 för klassen.)

Visa bilden Jesus begravs(Evangeliebilder, nr. 58; se ävenLDS.org). Be en elev läsa 1 Petrus3:18–20; 4:6 för klassen. Fråga sedan:

• Vad gjorde Jesus Kristus omedelbartefter sin död?

Be en elev läsa upp Läran ochförbunden 138:18–19, 30–32. Låtklassen följa med i texten och se vadJesus Kristus gjorde för att evangelietskulle kunna predikas för alla iandevärlden.

• Vad gjorde Jesus Kristus för attevangeliet skulle kunna predikas föralla i andevärlden?

• Hur visar de här ansträngningarnakärleken som vår himmelske Faderoch Jesus Kristus har till allamänniskor?

Visa bilden av Maria och denuppståndne Jesus Kristus(Evangeliebilder, nr. 59; se även LDS.org)och fråga klassen:

• Vad hände på den tredje dagen efterFrälsarens död? (Han uppstod.)

• Vad innebär det att uppstå? (Enmänniskas ande och fysiska kroppåterförenas för att aldrig mer skiljasåt [se L&F 138:17].)

Be en elev läsa 1 Korinthierbrevet15:20–22 för klassen. Låt klassen följamed i texten och se hur Jesu Kristiuppståndelse påverkar var och en av oss.

LEKTION 2

9

• Hur påverkas vi av Jesu Kristi uppståndelse? (När eleverna har svarat skriver duföljande lärosats på tavlan under Livet efter döden: På grund av Jesu Kristiuppståndelse kommer alla människor att uppstå.)

Be en elev läsa Uppenbarelseboken 20:12 för klassen. Fråga sedan:

• Vad kommer att hända med oss var och en efter vår uppståndelse?

Förklara att livets bok kan representera en människas tankar och gärningar underdet här livet liksom uppteckningen som förs i himlen över de rättfärdigas liv (seHandledning för skriftstudier, ”Livets bok”). Betona att vi inte endast döms eftervåra gärningar utan också efter våra tankar, ord och önskningar (se Mosiah 4:30;Alma 12:14; 41:3; L&F 137:9).

Föreslå gärna att eleverna skriver Johannes 5:22 i marginalen i sina skrifter näraUppenbarelseboken 20:12. Be eleverna läsa Johannes 5:22 tyst för sig själva och sevem som kommer att döma oss.

• Vem kommer att döma oss? (När eleverna har svarat skriver du följande lärosatspå tavlan under Livet efter döden: Jesus Kristus kommer att döma helamänniskosläktet.)

Påminn eleverna om att den yttersta avsikten med vår himmelske Faders plan är attge oss möjlighet att uppnå evigt liv, eller upphöjelse, vilket innebär att bli som vårhimmelske Fader och leva med honom för evigt i eviga familjer. Visa gärna en bildav din familj och förklara varför det är så viktigt för dig att kunna leva med vårhimmelske Fader och din familj för evigt.

Be en elev läsa Matteus 3:16–17 för klassen. Be klassen följa med och se vad vimåste göra för att få evigt liv.

• Vad måste vi göra för att få evigt liv? (Förklara att tro på den Enfödde Soneninnebär att utöva tro på Jesus Kristus och leva enligt hans evangelium, vilketbland annat innebär att ta emot templets förrättningar.)

• Hur skulle ni sammanfatta Johannes 3:16 som en princip? (När eleverna harsvarat skriver du följande princip på tavlan under Livet efter döden: Om viutövar tro på Jesus Kristus och lever enligt hans evangelium kan vi få evigtliv.)

Påminn eleverna om frågan du ställde i början av lektionen: ”Hur skulle ni svaraom någon frågade er varför Jesus Kristus är viktig för er?” Be eleverna förklara hurde kan vidareutveckla sina svar på den här frågan med tanke på vad de lärt sig idag.Du kan också be några elever bära sitt vittnesbörd om Jesus Kristus och hans roll ivår himmelske Faders plan. Du kan avsluta med att även dela med dig av ditt egetvittnesbörd.

LEKTION 2

10

LEKTION 3

Elevens rollInledningBåde den Helige Anden, läraren, och eleven har en viktig rolli evangeliestudierna. Den här lektionen kan hjälpa elevernaförstå var och en av de här rollerna så att de kan ha

framgång i sina studier. Du kan behöva gå igenomprinciperna i den här lektionen regelbundet för att påminnaeleverna om deras ansvar i evangeliestudierna.

LektionsförslagLärarens, elevens och den Helige Andens roller i evangeliestudiernaBe en elev läsa upp följande scenario:

En ung kvinna känner sig inspirerad och uppbyggd av att vara med på seminariet.Hon känner den Helige Andens inflytande där och är tacksam för det som hon lärsig. En annan ung kvinna är i samma seminarieklass. Men hon känner sig oftauttråkad och känner att hon inte får ut så mycket av kursen.

Främja en miljö av kärlek och respektNär kursen börjar bör du söka efter sätt att främja en inlärningsmiljö av kärlek, respekt ochmeningsfullhet. Hjälp eleverna att känna sig bekväma med varandra och med dig genom att nilär er varandras namn och lär känna varandras intressen, talanger, utmaningar och förmågor. Ettsätt att främja den här typen av miljö är att uppmana eleverna att berätta för varandra omupplevelser och insikter de fått under sina personliga skriftstudier.

• Vad kan det finnas för anledningar till att de här två unga kvinnorna har så olikaupplevelser av att gå i samma seminarieklass? (Möjliga svar kan till exempelvara: Den första unga kvinnan kanske deltar mer aktivt i lektionen; den förstaunga kvinnan kanske har haft fler andliga upplevelser i sina studier tidigare somhon i de här studierna kan bygga vidare på; och den andra unga kvinnankanske är distraherad av andra saker.)

Uppmana eleverna att söka efter lärosatser och principer i dagens lektion som kanhjälpa dem att fullgöra sin roll i seminariet och stärka sina vittnesbörd om JesuKristi evangelium.

Förklara att tre individer har nödvändiga roller i evangeliestudierna i ettsammanhang som seminariet: den Helige Anden, läraren och eleven.

Be en elev läsa Johannes 14:26 och en annan elev att läsa Johannes 16:13 förklassen. Låt de andra eleverna följa med i texten och se vilka några av den HeligeAndens roller är.

• Vilka sanningar kan vi lära oss av de här verserna om den Helige Andens roller?(Eleverna kan ge olika svar, men se till att de kommer fram till följande lärosats:Den Helige Anden undervisar om sanning.)

• Hur kan vi veta när den Helige Anden undervisar oss om sanning? (Be gärnaeleverna läsa Läran och förbunden 8:2–3.)

11

Be en elev läsa Läran och förbunden 50:13–14 för klassen. Låt eleverna följa med itexten och se vilken roll läraren som undervisar om evangeliet har. Innan elevernabörjar läsa förklarar du att de här verserna gavs till tidiga medlemmar i kyrkan somhade ordinerats att undervisa om evangeliet.

• Vilken roll har läraren som undervisar om evangeliet? (Se även L&F 42:14.)

Be en elev läsa 2 Nephi 33:1 för klassen. Be klassen följa med i texten och se vadden Helige Anden gör för oss när sanningen undervisas genom hans kraft.

• Vad gör den Helige Anden för oss enligt den här versen?

För att hjälpa eleverna förstå hur de ska inbjuda den Helige Anden att föra insanning i deras hjärta, ber du en elev läsa Läran och förbunden 88:118 för klassen.Låt eleverna följa med i texten och se hur vi ska söka lärdom.

• Hur ska vi söka lärdom? (Genom studier och tro.)

Be en elev läsa följande ord av äldste David A. Bednar i de tolv apostlarnas kvorum.Låt klassen lyssna efter vad som kan hända när vi söker lärdom genom tro:

”En lärare kan förklara, visa, övertyga och vittna, och göra det med stor andligkraft och effektivitet. Men till sist är det så att innehållet i ett budskap och denHelige Andens vittnesbörd endast tränger in i hjärtat om mottagaren tillåter det.När vi söker efter kunskap genom tro öppnas vägen in i hjärtat” (”Sök efterkunskap genom tro”, Liahona, sep. 2007, s. 17).

• Vilken princip kan vi lära oss av det här uttalandet om vad som händer om visöker lärdom genom tro? (Hjälp eleverna komma fram till följande princip: Omvi söker lärdom genom tro, inbjuder vi den Helige Anden till vårt hjärtaatt undervisa och vittna om sanning. Du kan skriva den här sanningen påtavlan.)

Poängtera att tro inte är något passivt. Vi ger uttryck för vår tro genom handling.

• Vad tror ni det innebär att lära sig genom tro?

För att illustrera vad det innebär att lära sig genom tro ber du om en frivillig somaldrig har spelat fotboll. (Du kan anpassa den här aktiviteten till en elev som aldrighar spelat basketboll, spelat ett musikinstrument, jonglerat, knutit en slips och såvidare.) Tala om för den frivillige att du avser att lära honom eller henne att spelafotboll tillräckligt bra för att spela i ett fotbollslag. Fråga den frivillige om han ellerhon har tro på din förmåga att undervisa och på sin egen förmåga att lära sig.Sedan förklarar du och visar hur man dribblar en fotboll, men låt inte den frivilligeförsöka. Förklara hur man passar en fotboll. Visa sedan hur man gör genom attpassa bollen till den frivillige, men ta sedan tillbaka den istället för att låta denfrivillige försöka passa tillbaka den till dig. Visa på samma sätt hur ett inkast går tillefter att spelet avblåsts. Fråga sedan den frivillige:

• Hur förberedd känner du dig för att provspela för ett fotbollslag? Hur kommerdet sig?

LEKTION 3

12

• Det hjälper kanske att lära sig om fotboll och se på när andra spelar, men vadmåste du göra om du vill utveckla de nödvändiga färdigheterna för att görakarriär som fotbollsspelare?

• Vad kan det här ha att göra med att lära sig genom tro? (Att bara tro och lita påatt Anden kan undervisa oss är inte tillräckligt. För att få kunskap om Gudssanningar måste vi också göra en ansträngning att lära oss och tillämpa det vilär oss.)

Be en elev läsa följande uttalande av äldste Bednar för klassen. Låt eleverna lyssnaefter vad han säger om att lära sig genom tro (kopiera gärna det här uttalandet tilleleverna och uppmana dem att markera det de hittar):

”Den som söker efter kunskap och väljer att handla i enlighet med sannaprinciper öppnar sitt hjärta för den Helige Anden och inbjuder hans undervisning,kraftfulla vittnesbörd och bekräftande vittne. Att lära sig genom tro kräverandlig, mental och fysisk ansträngning och inte bara ett passivt mottagande. Detär genom uppriktiga och ständiga trosinspirerade handlingar som vi visar vårhimmelske Fader och hans Son Jesus Kristus att vi är villiga att lära och ta emot

undervisning från den Helige Anden. …

Inlärning genom tro kan inte överföras från lärare till elev genom föreläsning, uppvisning ellerexperiment; i stället måste eleven själv utöva tro och handla för att själv få kunskapen” (”Sökefter kunskap genom tro”, s. 20).

• Vad kan vi göra för andliga, mentala eller fysiska ansträngningar för att inbjudaAnden att undervisa och vittna för oss om sanning?

Obs: Det här kan vara ett lämpligt tillfälle att läsa Läran och förbunden 88:122 ochsamtala om vikten av ordning och respekt i klassen.

• Vilka attityder och beteenden kan hindra Anden från att undervisa oss omsanning i en seminarieklass?

• Hur kan upplevelsen av seminariet för en elev som söker kunskap genom troskilja sig från en elevs upplevelse som inte gör det?

Be eleverna slå upp Matteus 4. Förklara att vi i aposteln Petrus upplevelse kan se ettexempel på hur vi genom att söka kunskap genom tro inbjuder den Helige Andentill vårt hjärta för att undervisa och vittna om sanning. Be en elev läsa Matteus4:18–20 för klassen. Låt eleverna följa med i texten och se vad Frälsarenuppmanade Petrus och Andreas att göra.

• Vad uppmanade Frälsaren Petrus och Andreas att göra?

• Hur var deras svar ett exempel på att söka kunskap genom tro?

Poängtera att Petrus val att följa Jesus Kristus gjorde att kan kunde vara medFrälsaren under hela hans jordiska verksamhet. Genom att följa Frälsarensuppmaning att följa honom fick Petrus förmånen att regelbundet höra Frälsarenundervisa och att bevittna många underverk. På Frälsarens uppmaning gick Petrustill och med på vatten (se Matt. 14:28–29).

LEKTION 3

13

Förklara för eleverna att vid ett tillfälle ställde Jesus en fråga till sina lärjungar. Be enelev läsa Matteus 16:13–14 för klassen. Låt eleverna följa med i texten och se vadJesus frågade.

• Vad frågade Jesus sina lärjungar?

• Vad svarade de?

Be en elev läsa Matteus 16:15–17 för klassen. Låt eleverna följa med i texten och sehur Petrus besvarade Frälsarens nästa fråga.

• Hur svarade Petrus på Frälsarens fråga?

• Hur förklarade Frälsaren att Petrus tagit emot sin kunskap?

• Hur belyser Petrus upplevelse de sanningar som vi har kommit fram till i denhär lektionen?

Uppmana eleverna att svara på följande frågor i sina anteckningsböcker ellerstudiedagböcker (skriv gärna de här frågorna på tavlan):

• När har du sökt lärdom genom tro? Hur fullgjorde den Helige Anden sin roll ievangeliestudierna när du gjorde det här? (Uppmana gärna eleverna att funderaöver tidigare upplevelser de haft i sina studier när de försökt lära sig mer omJesus Kristus.)

Om eleverna känner sig bekväma med det, kan du uppmana några av dem attberätta om de upplevelser de har skrivit om. Du kan också berätta om en egenupplevelse och bära ditt vittnesbörd om sanningarna ni har pratat om.

Be eleverna tänka på en eller två saker de kan göra för att få kunskap genom trooch inbjuda den Helige Anden till sitt hjärta för att undervisa och vittna omsanning. Uppmana dem att skriva ner vad de tänker göra.

Avsluta med att läsa följande uttalande av president Thomas S. Monson:

”Ungdomar, jag ber er delta i seminariet. Studera skrifterna dagligen. Lyssnanoga på era lärare. Be om och tillämpa det ni lär er” (”Participate in Seminary”,12 aug. 2011, seminary.lds.org).

LEKTION 3

14

LEKTION 4

Att studera skrifternaInledningDen här lektionen hjälper eleverna förstå vikten av attdagligen studera skrifterna och läsa hela Nya testamentet

som en del av den här studiekursen. Eleverna kan också lärasig sätt att förbättra sina skriftstudier.

LektionsförslagBehovet av effektiva dagliga skriftstudier

Uppmuntra eleverna att studera skrifterna varje dagDet finns inte mycket som lärare gör som har ett mer kraftfullt och långvarigt gott inflytande påeleverna än när de hjälper dem lära sig av och älska skrifterna, och studera dem varje dag. Lärarekan vara föredömen i att studera skrifterna dagligen. De kan också hjälpa eleverna ta ansvar försina dagliga studier genom att använda ett lämpligt uppföljningssystem som mäter hur ofta ochhur mycket de studerar.

Ge varje e