KPPLFRBNET 60 R 19572017 - Käppalaförbundet · 2017. 11. 9. · Nio kommuner investerar gemensamt i framtiden ... krävdes också en helt ny infrastruktur för att leda kom

KÄPPALAFÖRBUNDET 60 ÅR – 1957–2017

Käppalaförbundet 60 årFrån avloppsrening till ”miljöfabrik”


DÅ OCH NU

1

2

3

4

5

6

1. Vattenledning läggs i Drottninggatan i Stockholm. Året var 1859 och Stockholm var bland de sista stora städerna i Europa som fick rinnande vatten. Men vattenledningar innebar också avloppsvatten, upptäckte man så småningom. Teckning: C.L.H. Thulstrup.

2. Käppalaförbundets anläggningar enligt den ursprungliga förbundsordningen 1957.

3. Käppalaverket var mycket tidigt ute med att datorisera. Verket kunde övervakas och regleras med hjälp av en datamaskin som tog upp ett helt rum intill kontrollrum-met. I takt med teknikutvecklingen har både datorer och givare blivit effektivare.

4. Käppalaverkets två rötkammare sprängdes ner i berget. Foto: Gösta Nordin.

6. De tre rensgallren i gallersalen fick 25 millimeter mellan spjälorna och rensades maskinellt.

5. En del av sprängarlaget som byggde huvudtunneln på Lidingö.

1


Röd linje visar Käppalaförbundets avloppstunnel.

7

9

10

8. Käppalaverket är försett med ett flertal konstnärliga utsmyckningar. Foto: Björn Leijon.

10. En av Käppalaverkets elva biologiska reningsbassänger där mikro-organismer hjälper till att rena avloppsvattnet. Foto: Björn Leijon.

7. ”Öppet hus” på Käppalaverket anordnas med jämna mellanrum och är ett populärt evenemang. Foto: Thomas Henrikson.

9. En tredje rötkammare började sprängas ut år 2016. Så här ser det ut när man står på botten och tittar upp. Foto: Björn Leijon.

11. Käppalaförbundets upptagningsområde består av elva kommuner norr och öster om Stockholm. Illustration: Mario Salutskij.

11

8

2


Från avloppsrening till ”miljöfabrik”

1

2

3

1. Anders Ullerstam var verkställande direktör på Käppalaförbundet 1957–1970. Foto: John Kjellström.

3. Käppalaverkets utloppstuber är gjorda av trä. De bogserades ut i Halvkakssundet och sänktes på plats.

2. Per Manhem är förbundets nuvarande vd.Foto: Björn Leijon.

60 år har gått sedan nio kommuner tog beslut om en gemensam lösning för att ta hand om och rena sitt avloppsvatten. En lösning som visat sig vara både smart och ekonomiskt fördelaktig. Både för kommuninvånarna och för miljön. Sedan starten har det skett en kraftig tillväxt i regionen, fler kommuner har anslutit sig och samhällets krav på rening har förändrats. Fokus i dag är inte bara att rena avloppsvatten utan också att utveckla processer, teknik och strategier för att utvinna resurser som kan återföras till kretsloppet. Men för 60 år sedan var situationen en annan. Att utvinna resurser ur avloppsvattnet var inte den stora utmaningen då. Utmaningen var att få stopp på miljöproblemen som avloppsvattnet orsakade.

3

Läget var akut. Sjöar och vattendrag var förorenade och sjuk

domar spreds med det orena vattnet. Myndigheternas krav var

tydliga. Något måste göras och kommunerna fick fem år på sig

att presentera en lösning. Avloppsvattnet måste renas och det

var dags att skilja det rena dagvattnet från avloppsvattnet och få

igång rening av det smutsiga vattnet.

Nio kommuner investerar gemensamt i framtidenFör nio kommuner i nordöstra Stockholmsregionen blev

lösningen ett gemensamt kommunalförbund. 1957 bildades

Käppalaförbundet. Att man valde att satsa på en gemen

sam lösning visar på både mod och en tydlig vision om vad

man ville åstadkomma menar Per Manhem som sedan 2001

är vd för Käppalaförbundet.

– För att förverkliga visionen om en gemensam lös

ning för avloppsvattenrening krävdes inte bara att kom

munerna gemensamt byggde ett avloppsreningsverk. Det

krävdes också en helt ny infrastruktur för att leda kom

munernas avlopps vatten till reningsverket. Nödvändiga

beslut fattades och det omfattande tunnelsystemet började

byggas – ett tunnel sys tem som i dag är 65 kilometer, säger

Per Manhem.

Tolv år efter att Käppalaförbundet bildades var både

tunneln och avloppsreningsverket färdigbyggda och den

17 oktober 1969 invigdes Käppalaverket. I dag, nästan 50 år

senare, ser utmaningarna för kommunerna, som med tiden

blivit elva, annorlunda ut. Avlopps vattnet ska fortfarande

renas, men i takt med att samhället förändras och utvecklas

förändras också reningskraven.

Reningskraven förändras och ökarUtvecklingen är stark i kommunerna som ingår i Käppala

förbundet, med stor inflyttning och många nya företags

etableringar. Fler användare innebär en ökad belastning på

avloppssystemet och att nya ämnen når avloppsrenings

verket. Det handlar bland annat om mer och fler kemikalier,

läkemedels rester och mikroplaster.

– Vårt arbete inom Käppalaförbundet är ett helt annat

i dag jämfört med när verksamheten startade. Samhället ser

annorlunda ut och det gör också Käppalaförbundet. I dag

finns en helt annan syn på miljöfrågor än tidigare och ett nytt

samhällsfokus att hitta lösningar på miljöproblem som kan


ta oss vidare i strävan mot ett hållbart kretsloppssamhälle.

Att skjuta över miljöproblemen till kommande generatio

ner är sedan länge en strategi som inte fungerar, säger Per

och konstaterar att det faktum att Käppalaförbundet be

står av elva samverkande kommuner dramatiskt ökar möj

ligheten att gemensamt utveckla ny teknik för utmaningar

som behöver få en lösning.

Storleken ger fördelarFördelarna är många för kommunerna som valt att arbeta

gemensamt med avloppsvattenrening i Käppalaförbundet.

Tillsammans har man skaffat sig en större förmåga att kla

ra investeringar i den infrastruktur som krävs för att klara

miljökraven som ställs på avloppsvattenrening. Inte bara i

dagsläget utan också på sikt. Som en stor aktör kan man

agera i framkant, driva utvecklingsarbete och säkra att man

har den kapacitet som krävs för en expansiv region med

stark tillväxt och stor inflyttning. Att samarbeta är också

ekonomiskt fördelaktigt för kommunerna.

– I stället för att varje kommun driver ett eget avlopps

reningsverk gör vi det tillsammans. Och det är en lösning

som spar pengar. Med ny teknik kan vi nu också utvinna

resurser ur avloppsvattnet. Nyttigheter som vi kan sälja och

minska kostnaderna för invånarna i de kommuner som in

går i Käppalaförbundet. Det är en fantastisk utveckling –

att avloppsvattnet innebär ett värde som går att exploatera.

Det handlar om biogas, slam, värme och energi. I dag gene

rerar vi mer energi än vad vi förbrukar. Istället för att bara

vara ett avloppsreningsverk är vi nu också en ”miljöfabrik”

som utvinner nyttigheter och skapar kretslopp. En utveck

ling som är svår att klara för en enskild kommun men som

är möjlig för ett större avloppsreningsverk, fortsätter Per.

Rätt kompetens ger förmåganAtt vara en stor och utvecklingsinriktad aktör är också be

tydelsefullt när det gäller att attrahera rätt personal med

den kompetens som krävs.

– Käppalaverket är i dag ett av Sveriges största avlopps

reningsverk och våra medarbetare har den kompetens som

krävs för att vi ska fortsätta vårt framgångsrika utvecklings

arbete. Vi ligger i framkant i dag vad gäller forskning och

teknikutveckling och det bedömer jag som avgörande för

vår möjlighet att fortsätta att vara framgångsrika, säger Per.

En av Käppalaförbundets utmaningar för framtiden

är att fortsätta attrahera duktiga medarbetare. Att också

tidigt kunna se tecken på lagändringar som kan innebära

nya krav för verksamheten, följa och delta i den tekniska

utvecklingen, vara en given aktör som testar och utvecklar

ny teknik är andra utmaningar för Käppalaförbundet som

Per lyfter fram.

– Vi måste fortsätta att fatta smarta beslut helt enkelt.

Att utveckla uppströmsarbetet är en viktig fråga där vi job

bar i nära samarbete med våra medlemmar som har direkt

kontakt med kommuninvånarna och företagen i kommu

nen. Avgörande för framtiden är förstås också att vi har den

kapacitet som vi behöver.

När det gäller kapaciteten är Per inte orolig.

– Vi är redan i dag väl rustade för att i framtiden klara

större volymer som en växande region innebär. Kapaci

teten finns och vi kan dessutom addera mer teknik i våra

befintliga reningsbassänger för att rena en större volym vat

ten. Vi har också möjlighet i framtiden att om och när det

blir aktuellt bygga ytterligare ett våningsplan i berget där

våra nuvarande reningsbassänger finns, fortsätter Per.

Framtiden kommer att innebära nytänkadeMen kanske är det helt andra lösningar som gäller i fram

tiden för att rena avloppsvatten.

– Ja, det är det säkert. Jag tror att man kommer att bli

ännu duktigare på att ta vara på resurserna i avloppsvatt

net. Även om slam som växtnäring på åkermark tidvis har

varit en känslig fråga tror jag att vi kommer att få se en ökad

efterfrågan på det. Inte minst på grund av slammets för

måga att tillföra jorden näringsrik mull som tidigare kom

från djurgårdar som i dag inte finns i alls samma omfatt

ning i regionen. Även biogas och fortsatt utvinning av en

ergi som kan återföras till samhället tror jag kommer öka.

När det gäller själva reningsprocessen av vattnet tror jag att

vi i framtiden får se lösningar för att till exempel separera

näringsämnena i avloppsvattnet från gråvattnet, det vill

säga vatten från bad, dusch, tvätt och disk. Jag tror också att

framtiden kan innebära en annan bärare än vatten för att

transportera ämnen i avloppssystemet för rening. Och kan

ske kommer framtidens avloppsreningsverk att placeras

längre in i landet och längre ifrån vattnet. I dag vill vi gärna

bo vid vattnet och ha tillgång till stränder för rekreation

och friluftsliv. Avloppsreningsverken kan flyttas längre in

på land och byggas med längre tunnlar för att transportera

utsläppet av renat vattnet, säger Per.

Viktig ”miljöfabrik” som bidrar med hållbara lösningarOavsett hur framtiden kommer att se ut är Per Manhem

övertygad om att verksamheten inom Käppalaförbundet

alltmer kommer att inriktas mot att vara en ”miljöfabrik”

som spelar en viktig roll i kretsloppet.

– För mig är det en otroligt intressant utveckling som vi

ser nu. Att nyttiggöra restprodukter som vi får vid reningen

av vattnet och återföra dessa i kretsloppet är bra för miljön

och skapar värde för våra medlemskommuner, avslutar Per

Manhem och tänker efter en stund innan han väljer tre ord

för att beskriva Käppalaförbundet: Framgångsrikt. Arbets

glädje. Miljöfabrik.

Läs mer om Käppalaförbundet på www.kappala.se

”Käppalaverket är i dag ett av Sveriges största avloppsreningsverk och våra medarbetare har den kompetens som krävs för att vi ska fortsätta vårt framgångsrika utvecklingsarbete.”Per Manhem, vd

4

5

4. En av Käppalaverkets elva eftersedimenterings-bassänger. Foto: Rikkard Häggbom.

5. År 1975 gjorde kung Olav av Norge sitt första officiella besök i Sverige. På programmet stod bland annat besök på Käppalaverket. Med på besöket var också Sveriges kung Carl XVI Gustaf. Foto: Freddy Lindström.

6. Käppalaförbundets verksamhet leder till renare sjöar och skärgård.

6

4


Vilka är fördelarna för en enskild kommun att vara med i Käppalaförbundet?Fördelarna är många och rent generellt kan man säga att

det är ett mycket bättre sätt för en enskild kommun att

jobba med de här frågorna tillsammans än var för sig. Med

en gemensam lösning behöver vi inte själva hitta lösningar

och driva egna avloppsreningsverk. En gemensam lösning

är ett bättre ekonomiskt alternativ eftersom vi tillsammans

får en rad stordriftsfördelar. Vi verkar i en storstadsregion

med höga reningskrav. Tillsammans har vi möjlighet att

snabbt anpassa oss för att klara förändrade miljökrav och

också resurser att investera i ny teknik.

Vilka är de största utmaningarna och framtidsfrågorna för Käppalaförbundet?Utmaningarna är många och för oss gäller det att fort

sätta att framgångsrikt jobba i framkant med forsk

ning och nya idéer. Just nu är vi inne i en tung inves

teringsperiod där vi investerar i nya anläggningsdelar

och ny teknik. Käppalaförbundet driver ett av Europas

mest moderna avloppsreningsverk. Det vill vi fortsätta

att göra. För att lyckas med det krävs att vi håller koll

på kostnader och följer utvecklingen av de miljökrav

som reglerar vår verksamhet. Samhällsutvecklingen

i regionen är stark och det sker en stor exploatering

i ägarkommunerna som påverkar vår verksamhet. Vi

måste hålla ett högt tempo och med hjälp av forskning

och teknik klara att bo och leva i ett allt mer tättbe

byggt samhälle. Rent dricksvatten och ett fungerande

avloppsreningssystem är inte självklart. Vi är och vill

vara delaktiga i samhällsdebatten. Utan fungerande

avloppssystem skulle vi inte ha den fantastiska natur

som vi har idag.

Varför tycker du att det så intressant att engagera sig i de här frågorna?Miljöarbete är en överlevnadsfråga. Utan fungerande

avloppsrening skulle vårt samhälle snabbt bli sårbart.

Jag är så fascinerad över att på nära håll få följa hur

vi med teknik och forskning kan jobba med processer

som både renar det smutsiga avloppsvattnet och åter

vinner nyttigheter som kan återföras i kretsloppet och

användas till något bra. Våra medarbetare är otroligt

engagerade och kunniga och i kraft av vår storlek finns

det också möjlighet för våra medarbetare att utveck

las och fortsätta att bidra med sin erfarenhet hos oss.

Det är verkligen betydelsefullt. Jag är överväldigad

över hur forskning och teknikutveckling arbetar hand

i hand och att vi hela tiden klarar att vara på tå. Det är

inspirerande.

Hur vill du beskriva Käppalaförbundet?Jag är otroligt stolt över de som startade Käppalaför

bundet. Vilka modiga politiker som vågade ta höjd för

framtiden redan då och investera på det sätt som man

gjorde. De tänkte stort och hållbart. Nu 60 år senare

är ”att ta höjd för framtiden” ett av våra ledord. Vi har

förmånen att också i dag arbeta med modiga politiker,

skickliga tjänstemän och erfaren personal med stor

kompetens. Det är betydelsefullt för miljön. Om jag

med tre ord ska beskriva Käppalaförbundet blir det:

Innovativt. Ekonomiskt. Hållbart.

Fungerande avloppsreningssystem

– ingen självklarhet

Anna Rheyneuclaudes Kihlman

Käppalaverket ligger längst ut på Lidingös östra kant och Lidingö kommun är en av 11 kommuner som tillsammans bildar Käppala förbundet.

Anna Rheyneuclaudes Kihlman är sedan två år styrelseordförande i Käppalaförbundet och också kommunstyrelsens ordförande i Lidingö.

5


Renare sjöar och vattendrag

Catharina Andersson

Hur har Käppalaförbundet utvecklats under dina 20 år i styrelsen?– Vi har fått renare sjöar och vattendrag och också ad

derat teknik som gör det möjligt att utvinna nyttigheter

ur avloppsvattnet. Under mina 20 år i styrelsen har verk

samheten gått ifrån att enbart ta hand om avlopp till att

också bedriva uppströmsarbete. Ett arbete som har inne

burit att mindre föroreningar nu kommer tillsammans

med avloppsvattnet än tidigare. En stor förändring är också

att vi nu kan tillvarata nyttigheter som finns i avloppsvatt

net och som går att utvinna – samtidigt som vi tar om hand

om avloppet. I dag är vi ett av de ledande avloppsrenings

verken, inte bara i Sverige utan även i ett vidare perspektiv.

Vilka nyttigheter är det som kan tillvaratas ur avloppsvattnet?– Värme, biogas och energi är det jag i första hand tänker

på. Vi har en överproduktion av energi. Vi gör alltså av med

mindre energi än vad vi producerar. En del av värmen i det

renade avloppsvattnet tas tillvara och används för att värma

upp bostäder i närheten av Käppalaverket och biogas leve

rerar förbundet till Storstockholms Lokaltrafik, SL, att an

vändas som bränsle i deras bussar.

Vilka är de största utmaningarna och framtidsfrågorna för Käppalaförbundet?– Vi måste klara att i ännu högre utsträckning med vår

verksamhet bidra till en hållbar samhällsutveckling på

ett fortsatt effektivt sätt. Med en högklassig rening kan vi

värna sjöar och vattendrag och arbeta för en hållbar sam

hällsutveckling. Utmaningarna när det gäller styrelsear

betet de kommande åren är att på ett smart och effektivt

sätt klara av regionens stora expansion och de nya krav som

fortlöpande kommer att ställas på vår verksamhet. Grund

förutsättningen för en fortsatt inflyttning och expansion i

regionen är att vi klarar vatten och avloppsförsörjningen.

Varför tycker du att det så intressant att engagera sig i de här frågorna?– Vatten och avlopp är grundförutsättningar för en fram

tida utveckling och ett väl fungerande samhälle. Vi vill

åstadkomma rent avloppsvatten och rena resurser. Det är

väldigt roligt att kunna vara med och se till att detta sker på

ett tryggt sätt. Käppalaförbundet har en robust ekonomi

och drift, smarta lösningar både verksamhetsmässigt och

ekonomiskt som skapar effektivitet. Vi har tillgång till ny

teknik och fantastiska medarbetare med den kompetens

som är avgörande för ett fortsatt framgångsrikt arbete.

Catharina Andersson är vice styrelseordförande i Käppalaförbundet och även ordförande i Tekniska nämnden i Upplands-Bro kommun. Sedan 20 år är hon ledamot i Käppala förbundets styrelse och har därmed följt verksamheten på nära håll.

Käppalaförbundets styrelse består av politiker från de elva medlems-kommunerna.

Övre raden från vänster: Ronnie Lundin, Kenneth Bylund, Ali Kashefi, Bengt-Åke Grip, Fredrik Kjos, Ulf Weidling, Torsten Björnsson, Anna-Lena Östman, Kjell Rosén, Anders Ekegren och Per Manhem (vd). Undre raden från vänster: Ulf Falkenberg, Leif Bergmark, Anna Rheyneuclaudes Kihlman, Torsten Sjögren, Catharina Andersson och Tomas Franzén. Saknas: Eva Närvä-Eickenrodt, Gunnar Balfe, Robin Sjöberg, Jan-Erik Ek, Hans Ahlgren och Helena Westerling. Foto: Björn Leijon.

6

Käppalaförbundets styrelse

”Vatten och avlopp är grundförutsättningar för en framtida utveckling och ett väl fungerande samhälle.”


Nio kommuner med en vision om en gemensam lösning för rening av kommunernas avloppsvatten bildar Käppalaförbundet. Jobbet påbörjas och 1969 är Käppalaverket och den 65 kilometer långa tunneln som leder vattnet till avloppsreningsverket färdigbyggda och verksamheten är i gång.

Käppalaverket byggs ut och moderniseras, bland annat med

teknik som klarar att rena bort kvävet ur avloppsvattnet. En

epokgörande investering som får stor betydelse för miljön. Det

är också första gången som en ny design av reningsprocessen

visas upp. Det är en unik lösning som presenteras. En lösning

som lockar många studiebesök från dåvarande Östeuropa.

I dag betraktas designen av reningsprocessen som standard och

används i de allra flesta avloppsreningsverk.

milstolpar

1957

1969

Käppalaförbundet bildas.

Käppalaverket och tunnelsystemet färdigbyggt.

1994–2000

2007

Käppalaförbundet växer. År 2007 väljer Nacka och

Värmdö en regional lösning för sin avloppsvattenrening

och blir medlemmar i Käppalaförbundet. Förbundet består

nu av elva kommuner och stärks i sitt arbete och i sina

möjligheter att fortsätta utvecklas.

Medlems antalet ökar till elva.

7

Käppalaverket byggs ut och moderniseras.

Foto: Björn Leijon

Foto: Björn Leijon

Foto

: Gös

ta Nord

in

Fo

to: Lars

Hallberg


Käppalaförbundet investerar i verksamheten och påbörjar

byggnationen av en tredje rötkammare och en anläggning för

högflödesrening. Stora renoveringsprojekt av anläggningar utmed

tunnelsystemet pågår. Förhandlingar förs med två kommuner som

är intresserade av att ansluta sig till Käppalaförbundet.

Foto: Björn Leijon

2016


Käppalaverket är Sveriges tredje största avloppsreningsverk men är

också en resursutvinningsanläggning som tar tillvara och återför den

näring och energi som finns i avloppsvattnet till samhällets kretslopp.

År 2010 togs förbundets fordonsgasanläggning i drift. Gasen

levereras till SL som använder den som bränsle till bussar.

2010

8

Foto

: Tho

mas

Hen

rikson


Käppalaförbundet är en nettoleverantör av energi. Under 2016 producerade förbundet 7 GWh mer energi än vad som konsumerades.

I Käppalaverket avlägsnas 99 procent av de organiska föroreningarna och 97 procent av fosforn. Mängden kväve i avloppsvattnet reduceras med 80 procent.

99% 97% 80%

ENERGI

Reningsprocessen i Käppalaverket är mycket effektiv och innefattar fem huvudsteg: grovrening, försedimentering, biologisk rening, eftersedimentering och sandfiltrering.

Käppalaförbundet 2016

Under 2016 renades avloppsvatten från motsvarande 675 000 personer.

Cirka 29 000 ton slam producerades. 83 procent

återfördes som växtnäring till åkermark.

29 000

9Foto: R

ikkard Häggbom


51 miljoner kubikmeter avloppsvatten renades.

Varje år kommer ungefär 4 000 personer på studiebesök till Käppalaverket.

4,2 miljoner Nm3 fordonsgas levererades till SL. Det räcker till ungefär 100 bussar.

4 000

Käppalaförbundets högsta beslutande organ är förbundsfullmäktige. En av fullmäktiges uppgifter är att utse förbundets styrelse. Både fullmäktige och styrelse består av politiker från de elva medlemskommunerna.

Käppalaförbundet ägs av 11 kommuner: Danderyd, Lidingö, Nacka, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna och Värmdö.

använd avloppet på rätt sätt

Gör en insats för miljön

• Släng allt skräp i en papperskorg istället för i toaletten.• Använd miljömärkta tvätt- och rengöringsmedel.• Dammsug upp dammet i stället för att våttorka.• Använd miljömärkta hygienprodukter och kläder.• Välj bort antibakteriella produkter.• Måla miljöanpassat och undvik konstnärsfärger som innehåller kadmium.• Lämna överbliven färg och miljöfarliga kemikalier till en miljöstation.• Lämna tillbaka gamla mediciner till ett apotek.• Tvätta bilen på en biltvätt.

10


Käppalaförbundet Post Box 3095, 181 03 Lidingö Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

Tel 08-766 67 00 E-post [email protected] Webbplats www.kappala.se

Facebook www.facebook.com/kappalaforbundet

Tryck: EO G

rafiska AB

, augusti 2017

Documents

KPPLFRBNET 60 R 19572017 - Käppalaförbundet · 2017. 11. 9. · Nio kommuner investerar gemensamt i framtiden ... krävdes också en helt ny infrastruktur för att leda kom