KVALITETSRAPPORT

Praktiska gymnasiet Linköping

Läsåret 2018/2019

1

INNEHÅLL

Vårt systematiska kvalitetsarbete .................................................................................................................. 2 LEDARE – REKTOR HAR ORDET ....................................................................................................................... 3

Läsåret 2018/19 .................................................................................................................................................. 3 RESULTATREDOVISNING ................................................................................................................................. 5

Funktionell kvalitet ............................................................................................................................................. 5 Andel med examen och Genomsnittlig betygspoäng – avgångselever 2019 ................................................. 5 Resultat för introduktionsprogram – läsåret 2018-2019 ............................................................................... 5 Betygsfördelning – samtliga elever på nationella program läsåret 2018-2019 ............................................. 6 Nationella provbetyg – samtliga elever på nationella program läsåret 2018-2019 ....................................... 6

UPPLEVD KVALITET ............................................................................................................................................. 6 Nöjdhet, rekommendation och trivsel ........................................................................................................... 7

Ändamålsenlig KVALITET .................................................................................................................................... 8 Ändamålsenlig kvalitet ................................................................................................................................... 8

UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN ............................................................................................................... 9 Instrumentell kvalitet ......................................................................................................................................... 9

Undervisning och lärande .............................................................................................................................. 9 Bedömning och betygsättning ..................................................................................................................... 11 Elevhälsoarbete ............................................................................................................................................ 12 Arbetsplatsförlagt lärande ........................................................................................................................... 15 Normer och värden ...................................................................................................................................... 16

SAMMANFATTNING OCH FOKUS FRAMÖVER ............................................................................................... 18 OM SKOLAN ................................................................................................................................................. 18

Utbildningar och elever ................................................................................................................................ 18 Personal ....................................................................................................................................................... 18 Lokaler .......................................................................................................................................................... 19 Finansiering .................................................................................................................................................. 19

2

VÅRT SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE

I vårt kvalitetsarbete har vi fyra kvalitetsbegrepp som utgångspunkt:

• Den funktionella kvaliteten handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen, det vill säga de mål som

finns i läroplanen och varje programs examensmål.

• Upplevd kvalitet handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga

förväntningar och önskemål på utbildningen.

• Den instrumentella kvaliteten handlar om kvaliteten i våra strukturer, processer och arbetssätt utifrån de

krav som ställs på vår verksamhet i läroplan och skollag (till exempel att eleverna får en likvärdig

undervisning av god kvalitet och att eleverna får särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen).

• Därtill använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet, viket handlar om hur det går för eleverna efter

avslutad utbildning. Dessa resultat redovisas och kommenteras övergripande för Praktiska gymnasiets

skolor i huvudmannens kvalitetsrapport, vilken återfinns på vår hemsida www.praktiska.se.

Under läsåret genomförs ett flertal olika gemensamma uppföljningar, enkäter och sammanställningar av

resultat. Skolans arbete med att utveckla kvaliteten följs upp och utvärderas kontinuerligt under läsåret samt

vid läsårets slut. Utgångspunkter för utvärderingarna är skolans verksamhetsplan, elevgenomgångar,

fokusgruppernas utvärdering, PiA (pedagogiskt inte arbete), kollegalt lärande, enkäter och resultat i form av

betyg och nationella provresultat. Innan skolstart sammanställs skolans kvalitetsrapport i sin slutliga form, och

en arbetsplan tas fram för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse nästa läsår.

3

LEDARE – REKTOR HAR ORDET

LÄSÅRET 2018/19

Efter vår analys av kvaliteten från 2018 beslutades att man på Praktiska i Linköping skulle satsa på

• Närvaron, värdegrund och trygghet och studiero

• Struktur och måluppfyllelse

Vi strukturerade läsåret i uppstarten med tydliga mallar som skulle vara levande under hela året. Onsdagar blev

vår mötestid där vi alternerade med APT. Vi arbetade upp en struktur för EHT för att vi snabbt skulle fånga upp

elever som hade en del utmaningar. Vi delade upp mentorsparen som bestod av en gg lärare och en

yrkeslärare.

Under läsåret har vi genomfört ett flertal aktiviteter som lett fram till en ökad måluppfyllelse för våra elever.

Här arbetade man mer strukturerat med elevuppföljning och det ledde till att vi alla snabbare kunde upptäcka

elevernas behov och organisera oss efter det. Lärarna har arbetat kollegialt med formativ bedömning och

lektionsstruktur som också haft effekt. Vi har ett bra fungerande klassråd och startade upp ett bra

elevrådsarbete där värdegrund/skolsituation och studiero är stående punkter. Lärarna har rutiner där de

anmäler till EHT om någon elev riskerar att inte nå målen.. Vi har genomfört mitt-terminskonferens där vi går

igenom hur klasserna fungerar och hur det går för de enskilda eleverna. Vi har startat upp yrkeslärarträff en

gång i veckan och till läsåret 19/20 ska även gg lärarna ha en träff varje vecka. Ordningsreglerna har reviderats

och tillgångavägssättet för det har förtydligats, elevhälsoplanen gjordes om från början och blev tydligare.

Skolans struktur med vem som ska göra vad när det gäller rektor, administratör, specialpedagog, syv och

skolsköterska tydliggjordes. Rektorn ändrade om så matematik 1a1 flyttades från årskurs 2 till årskurs 3.

Idrottslektionerna flyttades närmare till skolan. Från att åka buss i 30 min till att gå ca 15 min. En elevcoach har

knutits till skolan.

Under vårterminen har detta implementerats och visat resultat.

Arbetet med APL och tydligheten med vad eleverna lär sig på APL har påbörjats. Vi har knutit till oss ett digitalt

verktyg LearnWear och LoopMe. LearnWear har visat resultat. Detta digitala program har använts inom BA, FT

och VF.

Alla lärare inom gg ämnen har lärarlegitimation, 1 yrkeslärare fick lärarlegitimation under föregående läsår och

en yrkeslärare är i slutet av sin utbildning och 2 yrkeslärare har sökt att bli yrkeslärare. 7 st yrkeslärare arbetar

på skolan.

Betygen och examen har p g a dessa åtgärder ökat markant.

4

Skolan präglas av en samarbetskultur, där lärare bjuder in om man behöver ha tips, vilket även har lett till att

kollegorna varit ute och observerat i varandras klassrum, rektor har varit synlig i skolan och genomfört en

mängd observationer i klasser under året.

5

RESULTATREDOVISNING

FUNKTIONELL KVALITET

Funktionell kvalitet handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen, det vill säga de mål som finns i

läroplanen och varje programs examensmål.

Andel med examen och Genomsnittlig betygspoäng – avgångselever 2019

Vi har ökat examen med 50%, från 50% som tog examen 2018 till 75 % som tog examen 2019. Vi har även ökat

måluppfyllelsen från 11.3 till 14.0. Ökningen av genomsnittlig betygspoäng har ökat hos flickor men det har

ökat markant hos pojkar från 10.7 till 13.8.

När det gäller examen så har pojkar ökat från 36% till 75 %, dock har flickor minskat från 100 % till 75%.

6

Vi lyckas bra med våra introduktionselever där många blir behöriga till nationellt program genom att

de läser sina grundskolekurser ganska intensivt och i små grupper. Varje elev har en individuell IMY

plan som följs upp ofta för att bli behovsanpassad och individuell.

Betygsfördelning – samtliga elever på nationella program läsåret 2018-2019

Vi har sänkt F betygen från 22% till 19%. E betygen är samma som förra läsåret medan de andra betygen har

ökat läsåret 18/19. När det gäller tjejer och pojkar skiljer det sig. Flickorna ligger på 10 % medan pojkar ligger

på 27 % när det gäller F. Analysen visar att det är frånvaron som är en bidragande faktor till att eleverna inte

når kunskapskraven.

Nationella provbetyg – samtliga elever på nationella program läsåret 2018-2019

Tangerar rikets snitt i Eng6 dock inte i Eng 5 eller i Ma1a. Analysen visar att det är provtiden som gjort att

eleverna inte har hunnit med.

UPPLEVD KVALITET

Upplevd kvalitet handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga

förväntningar och önskemål. Denna följs framförallt upp genom en årlig koncerngemensam elevenkät i

januari/februari varje läsår.

7

Nöjdhet, rekommendation och trivsel

Eleverna är inte så nöjda med sin skola. På klassnivå kan man utläsa att det är sämre resultat i florist årskurs 2,

stylist årskurs 1 och 2, EE årskurs 2 och bygg måleri årskurs 3. Analysen visar att det är svårt med dynamiken i

klasserna då de är väldigt få elever där. Det har varit stora problem med att få ut eleverna på APL när det gäller

HVSTY och EE.

Nöjdhet med skolansom helhet (7-10)

Rekommendation (7-10)

Trivsel (7-10) Nöjdhet medundervisningen (7-10)

59 55

66 61

0

10

2030

40 50 6070

80

90

100 0

10

2030

40 50 6070

80

90

100

0

10

2030

40 50 6070

80

90

100 0

10

2030

40 50 6070

80

90

100

8

ÄNDAMÅLSENLIG KVALITET

Ändamålsenlig kvalitet handlar om hur det går för våra elever efter att de lämnar våra skolor, alltså hur väl

våra utbildningar förbereder dem och ger dem goda förutsättningar för arbete eller vidare studier. Den

ändamålsenliga kvaliteten följs upp genom samtal med elever som lämnat våra skolor.

Ändamålsenlig kvalitet

Diskussioner med avgångselever visar dock på att över 80% har fått arbete efter studenten. Många hamnar i

något företag de har haft APL på. Byggeleverna har till 80% arbete, även de som lämnade oss med studiebevis

och gymnasieintyg. I HVSTY och EE fanns inga avgångselever.

9

UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN

INSTRUMENTELL KVALITET

Instrumentell kvalitet handlar om hur väl skolans organisation och arbetssätt motsvarar författningarnas krav

och elevernas behov. På vilket sätt är verksamheten organiserad för att stödja elevernas välmående och

måluppfyllelse? På vilket sätt bidrar våra vårt arbetssätt till att eleverna mår bra och når målen? Nedan

redovisas och utvärderas fem av skolans nyckelprocesser:

• Undervisning och lärande

• Bedömning och betygsättning

• Elevhälsoarbete

• Arbetsplatsförlagt lärande

• Normer och värden

Undervisning och lärande

ORGANISERING AV UNDERVISNINGEN

Vi har schemalagt heldagar med antingen yrkesdagar eller ”skoldagar”, i alla tre årskurserna. Kurserna är

fördelade under veckan, även Yrkeskurser är uppdelade. Undervisningstiden styrs av poäng på kursen. Vi

lägger dock ut mer undervisningstid i sv/ma/en i årskurs ett. Grupperna är relativt små över lag och eleverna

har få håltimmar. Elever som läser de här ämnena på grundnivå går i speciella grupper. På schemat finns också

andra grundskoleämnen placerade för de eleverna som behöver läsa upp grundskolebetyg.

Vi arbetar intensivt och snabbt med anpassningar om man upptäcker att någon elev inte når målen. Alla

anpassningar antecknas i ett Google-drive-dokument som alla lärare kan följa och fylla i.

Vi har arbetat med kollegialt lärande riktat mot undervisningen och detta har gett resultat. Många lärare

bjuder in eller ber om kollegial stöttning, så besök hos varandra är vanligt förekommande spontant utan att det

styrs organisatoriskt. Detta har varit väldigt framgångsrikt för att höja kvaliteten i undervisningen.

UTVÄRDERING AV UNDERVISNINGEN

I år har vi högre måluppfyllelse över, betygssnitten ökar. Elever med E har förbättrat sina resultat till D och C. Vi

har fortfarande 19% F som till stor del beror på frånvaro. 75 % med examen i år mot förra årets 50%.

Lärarna bedriver en strukturerad och målinriktad undervisning över lag då vi alla har implementerat Google

classroom i stor yrsträckning. Google classroom har gett eleverna struktur i sina kurser. Lärarna arbetar mer

formativt och vårdnadshavare kan följa sina barns arbete. Vi utför klassrumsobservationer, elevintervjuer,

10

enkäter när vi behöver förändra något. Eleverna är med och påverkar sin undervisning under kursens gång och

individuella samtal genomförs. Detta har lett till att eleverna känner sig säkrare i vad de behöver utveckla.

Lärarna arbetar formativt och en temadag genomfördes i våras som handlade om hur man bedömer och vad

man bedömer. Extra anpassningar fungerar i varje klassrum och dokumenteras i Google drive så att fler kan ta

del av dem om de bedöms fungera. Rutinen kring särskilt stöd är väl implementerad.

Studieron har varit bra. Eleverna är ofta med och bestämmer arbetssätt, men mindre när det gäller innehållet..

Ämnesintegrering mellan yrkes-yrkes och gg-yrkes har gett bra resultat De har haft en tydlig agenda, både vad

gäller planering och att kunna visa eleverna mätbara resultat. Tydligheten i vad de ska göra har gjort att det

fallit bra ut.

Elevrådet har blivit mer aktivt och det är många elever som deltar i elevrådsarbetet.

SLUTSATSER

Vi är väldigt nöjda med det arbetet vi alla har gjort kring undervisning och lärande. Att ha elevfokus i allt vi gör

och elevinflytande ger resultat i verksamheten. För att få en bättre studiero från start kommer vi arbeta mycket

med gemensamma och tydliga ordningsregler. Eleverna kommer att vara delaktiga i att ta fram ordningsregler

även nästa år.

Vi kommer fortsätta hålla våra undervisningsgrupper relativt små och vara lyhörda i uppstarten där det inte

fungerar. Här kommer anpassningar in tidigt och Anmälan till EHT snabbt om det skulle behövas.

Vi behöver även arbeta mer med frånvaron och komma in med tidigare insatser för att främja närvaro

Den teoretiska undervisningen i yrkeskurser behöver utvecklas ytterligare. Här kommer våra förstelärare och

specialpedagog få i uppdrag att stötta lärarna i hur de planerar lektionerna i arbetsområden.

11

Bedömning och betygsättning

ORGANISERING AV BEDÖMNING OCH BETYGSÄTTNING

Eleven får regelbundet information om progressionen i sitt lärande i Schoolsoft, via utvecklingssamtal,

bedömningsstöd, självskattning och formativ bedömning.

I år har vi haft flera pass kring betyg och bedömning med eleverna, där vi arbetat med elevexempel och varför,

vad och hur man ska göra för att få en viss bedömning. Vi arbetar med bedömningsstöd för att synliggöra för

eleven vilka förmågor som bedöms. Elever skattar sig själva och sen har även läraren ett formativt samtal kring

stödet tillsammans med eleven. Lärarna sambedömer det nationella provet (Eng). Vi har elevgenomgångar som

tydliggör elevernas väg framåt. I Schoolsoft arbetar lärarna i matrisform så att elever och vårdnadshavare kan

följa deras progression. Arbetet i Classroom ger också en snabb feedback/feedforward till eleverna om deras

lärande.

Försteläraren har haft många träffar med lärarna om bedömningsstöd, men även en central föreläsning innan

vi gick in i Classroomarbetet. En utav mina obehöriga lärare har gått PiL, en centralt styrd utbildning för lärare

utan legitimation så att de snabbare kommer in verksamhetens olika delar. De andra yrkeslärarna har

genomfört den eller har lärarlegitimation., De har sen stöttats i skolan av förstelärare. Inför utvecklingssamtalet

görs bedömningar till alla elever i alla kurser. Under höstterminens utvecklingssamtal träffar vårdnadshavare

och elev sina mentorer, där man diskuterat trivsel, omdömen och mål framåt. På vårterminen träffar man alla

undervisande lärare och kan på så vis få förstahandsinformation kring omdömet i de olika kurserna. Det är

väldigt uppskattat av vårdnadshavare och elever och leder ofta till högre måluppfyllelse snabbare.

UTVÄRDERING AV BEDÖMNING OCH BETYGSÄTTNING

Fler elever har i vår utvärdering sagt att de nu överlag förstår hur de blir bedömda. Lärarna har märkt att de får

annorlunda frågor i sina kurser gällande bedömning och betyg, efter att eleverna deltagit i den här dagen. I

kursutvärderingarna svarar lärarna att samarbetet överlag är bra. Betygen mellan NP-resultat och kursbetyg

stämmer väl i Eng 6. Analysen som gjordes visar på att eleverna helt enkelt inte hann med de sista uppgifterna

och att tiden spelade ganska stor roll.

Bedömning av APL har i år fungerat bra. Alla lärare följer rutinen och stickprov visar att det finns en bra

dokumentation kring trepartssamtal. Dock behövs det tydliggöras vilka kunskapskrav som kopplas till APL. Det

kommer utvecklas under läsåret 19/20 men även systematiseringen av .APL

12

SLUTSATSER

Överlag är eleverna och lärarna väl insatta i bedömning och betygsättning efter arbetet som gjorts i år. Både

lärar- och elevenkätens prioriteringsmatris visar på att dessa värden bara behöver vårdas. Skolinspektionen

ansåg också att det var ett område som höll god kvalitet.

Bedömningsmatrisen behöver implementeras överallt igen, då en del lärare har valt bort den och här återfinns

också fler F eller lägre måluppfyllelse. Utvecklingssamtalen ska fortsätta i den konstellationen de bedrivs, att

alla lärare är involverade.

Det kommer en del nya rutiner kring APL-dokumentation.

Två yrkeslärare kommer också påbörja yrkeslärarutbildningen vid Linköpings universitet till hösten för att

säkerställa kvaliteten i att bedöma och betygsätta eleverna.

Det kollegiala lärandet kommer att utveckla undervisning och styras mot betyg och bedömning under nästa år.

Elevhälsoarbete

ORGANISERING AV ELEVHÄLSOARBETET

Skolans elevhälsa består av en specialpedagog, en skolsköterska, en kurator och rektor. Varje år i maj görs en

utvärdering på elevhälsoplanen och en ny baserat på året resultat färdigställs i juni. Elevhälsan har också i sitt

förebyggande arbete ansvar för att organisera en temadag under året baserat på gemensam utvärdering och

behovet som finns på skolan.

Träffar inom elevhälsan ska ske varje tisdag mellan 8.30-10 då alla kompetenser ska vara närvarande. Det finns

en planering för att även mentorer ska besöka elevhälsan på ett rullande schema. Även muntlig

kommunikation med anmälande personal sker gällande elever efter överenskommelse med elev. Det sker

specialpedagogiska insatser i klassrum. Specialpedagog har en tät kontakt med undervisande lärare och

mentorer då hon rör sig mycket i skolan. EHT-professionerna arbetar med öppna dörrar, som ofta leder till

spontana möjligheter till kontakt då de rummen är centralt placerade på skolan.

Hela EHT-teamet är tillgängligt för eleverna under de dagar de arbetar.

Den medicinska kompetensen finns i form av skolsköterska på 30% samt läkare som vid behov kan kopplas in

via telefon eller bokas till skolan för fysisk elevkontakt. Den medicinska kompetensen finns tillgänglig i tillräcklig

omfattning då skolsköterskan är på plats 2 dagar i veckan. Sjuksköterskan arbetar förebyggande och främjande

dagligen i hälsosamtal med ettorna eller i elevsamtal men även genom bland annat hörselkontroller,

screeningar för hälsoundersökningar, remisser till sjukvården då det behövs mm. Hon arbetar även med

elevärenden via anmälan till rektor. Arbetet sker fortlöpande under året. Syftet med hälsosamtalen är att få en

13

bild av hur eleverna mår och trivs samt att fånga upp elever tidigt som kan vara i behov av stöd och hjälp i

skolan. Vid övrig tid är dörren öppen för spontana besök som kan innebära bland annat frågor eller medicinsk

hjälp.

Den psykologiska kompetensen i form av psykolog finns att tillgå för både personal och elever vid behov. Två

gånger per läsår planeras träffar där ett tillfälle riktas mot EHT-teamet och ett till personalen i form av en

studiedag. Lärare kan också kontakta skolpsykolog för att rådfråga kring elevärenden.

Den psykosociala kompetensen finns via kurator 20 % och speciallpedagog som jobbar 40%

Kuratorn arbetar på tisdagar, på dessa dagar är en del av tvåorna och alla treor på APL vilket kan försvåra

tillgängligheten för dem att komma på möten. Skolkuratorn har haft i uppdrag att stötta elever som har olika

problem i skolan, hemmet eller med andra psykosociala frågor. Skolkurator har, utifrån problemområde, hjälpt

elever etablera vårdkontakter utanför skolan. Skolkuratorn har arbetat med olika behandlingsmetoder såsom

MI – motiverande samtal, lösningsfokuserat förhållningssätt samt med metodik kopplat till KBT – kognitiv

beteendeterapi. Utöver ovanstående metodik så arbetar skolkuratorn också eklektiskt dvs. en kombination av

olika evidensbaserade metoder och erfarenheter.

Det specialpedagogiska arbetet har varit att stötta både lärare och elever med anpassningar individ-och

gruppnivå. Specialpedagogen har även gjort observationer för att förbättra arbetsmiljön för lärare och elever.

Det specialpedagogiska stödet ges genom att bistå lärare med anpassningar och att vid behov skriva

utredningar och åtgärdsprogram. På gruppnivå kan det vara att hjälpa till i klassrum och göra observationer på

klasser som har problem med det pedagogiska eller att miljön i klassrummen behöver ändras.

Specialpedagogen gör även pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram för de elever som anses vara i stort

behov av stöd för att nå målen. Det kan ibland innebära personlig gruppundervisning i liten klass under en

begränsad tid.

UTVÄRDERING AV ELEVHÄLSOARBETET Vi har i år fått rutinen kring åtgärdstrappan att fungera genom hela styrkedjan på skolan. Samarbetet i

elevhälsan upplevs fungera bra. Det finns god insyn i de ärenden som är aktuella och hur man ska gå vidare.

Våra EHT-möten har till 100 % blivit gjorda och många ärenden har bearbetats skyndsamt. Alla professioner har

arbetat med elevärenden via anmälan till EHT vilket också är ett sätt att arbeta främjande och förebyggande.

Elever som själva inte hade sökt upp EHT får möjlighet att etablera kontakt med elevhälsan då det i vissa fall

leder till att de lättare tar kontakt vid andra tillfällen.

Många av eleverna har påvisat en komplex problembild. Hjälpbehoven har varit många och i vissa fall

omfattande. Det har således varit svårt, i EHT-mötena, att möta alla problemområden. Kompetensutbildning

inom vissa områden efterfrågas av delar av elevhälsan alternativt möjlighet till kunskapsutbyte/handledning

14

med andra EHT-konstellationer inom koncernen. Vi saknade även många överlämningar i skolstart, vilket

medförde att det tog längre tid att stötta eleverna på rätt sätt.

Många av besöken har bokats genom lärare eller av elevhälsan. Efterföljande/uppföljande samtal har

skolkurator tillsammans med elev bokat in. Utöver samtal så har kurator även varit stöttande i hur de söker

vidare stöd utanför skolan. Kurator har jobbat åtgärdande utifrån att elever varit hjälpsökande eller att

eleverna, genom personal, slussats vidare till kurator. Kuratorn har under de tillfällen hen inte haft besök

inbokade haft sin kontorsdörr öppen. Detta så att eleverna lättare ska kunna känna tillgänglighet, spontanitet

och att kuratorn ska upplevas som en del av skolan. Kuratorn har också, när tid funnits, rört sig i korridoren för

att etablera kontakter och verka främjande.

Vår frånvaro har blivit mer närvaro, men är fortfarande för hög och vi kommer att arbeta vidare med den.

SLUTSATSER Det samlade elevhälsoarbetet på skolnivå har gett resultat i att eleverna känner tillit, är trygga och fått det stöd

de haft behov av. Vi har också fått till ett samarbete så att elevhälsan är allas arbetsuppgift. All personal har ett

elevfokus och rutinerna har fungerat och gett gott resultat. Elevhälsan har blivit mer tillgänglig

Vi kommer arbeta mer med det förebyggande arbeta främst på gruppnivå. Vårt EHT, ska utvecklas nästa läsår,

eftersom det är ett bra forum för god elevhälsa. Det ska organiseras om lite där ett program kommer bli kallade

en vecka i taget i ett rullande schema. Självklart kan mentorerna anmäla akuta ärende och då tas de upp på

kommande EHT..

Tätare elevgenomgångar ska planeras i kalendariet så det blir en gemensam plan och återkoppling för eleven.

Dokumentet i driven om ärenden som tas upp ska finnas kvar så att mentorerna lätt kan se vad som händer i

ärendet.

Den tydliga strukturen kring anmälan till EHT ska fortlöpa och implementeras ytterligare. Anmälan till EHT där

eleverna riskerar att inte nå målen i kurser ska följa en ny rutin.

Från och med den 1 juli 2019 ska alla överlämningar från grundskolan, som anses viktiga skickas till oss. Detta

gör det lättare för oss att hitta elever som kan få problem med skolgång och närvaro, vilket förenklar arbetet

med att ge eleverna rätt förutsättningar från start. Hela elevhälsan ska vara med vid den muntliga

överlämningen av elever, vilket gör att vi kan se eventuella risk/friskfaktorer.

15

Arbetsplatsförlagt lärande

ORGANISERING AV APL

Yrkeslärarna på varje program är ansvariga och schemat läggs så att det finns utrymme för APL besök och

trepartssamtal. Vår APL-rutin fungerar väl, allt från kontraktskrivning till dokumentation kring besök och

bedömning. Rektorsbeslut bifogas kontrakt. Yrkeslärarna går igenom APL-handboken med handledarna och

handledarna får även en plan för kursen eleven har ute på APL. Vi samverkar med Skolverket kring bokade

möten där handledare bjuds in och får en start i att utföra handledarutbildningen digitalt. Här medverkar även

yrkeslärare.

Vi arbetar kontinuerligt med att få fler handledare att gå Skolverkets handledarutbildning och ett samarbete

har i år på börjats med Skolverket. Handledarna har bjudits in av Skolverket att göra utbildningen.

Vi försöker anpassa schemat så att det inte stör elevernas APL och vi individanpassar mycket.

Programråd har fungerat på BA och FT, men mindre bra på HV, EE och VVS. Här har vi svårt att nå branschen.

UTVÄRDERING AV APL

Alla elever i BA, FT, VF och HVFLO har fått APL. Av olika anledningar är det svårt att få ut alla elever på APL när

det gäller EE och HVSTY. Kvaliteten är god då platserna kvalitetssäkras före kontraktsskrivning och handledarna

erbjuds handledarutbildning. Mentorerna diskuterar alltid planen för APL, vilka kurser och moment som ska

göras. Rutinerna kring APL fungerar, lärarna och handledarna vet vad som förväntas av dem. Eleverna skriver

även veckoboksrapporter för att säkerställa måluppfyllelse ytterligare. Varje vecka sker samtal med APL-

handledare och de ska fortlöpa då den veckovisa kontakten gagnar alla. Branschfolk har också varit på skolan.

Programråd fungerar på BA och FT men måste utvecklas på EE, HV och VF.

SLUTSATSER

Enkäterna visar att eleverna, mentorerna och handledarna har varit mer nöjda i år med allt kring APL. Fler

handledare är utbildade och samarbetet mellan skola och bransch har ökat. Våra rutiner följs och vi måste även

framgent säkerställa att alla känner till dem. APL är viktig och schemat kommer att ses över ytterligare i år så

att tiden för besök och uppföljningar ligger tydligt. Där programmen bjudit in sig själva eller bjudit branschfolk

till skolan ser vi en positiv förändring. Detta ska fortlöpa för att öka samarbetet mellan skolan och branscherna.

Vi kommer också ta ett hårdare och bättre tag kring programråd. Det kommer att finnas från och med hösten

en förstelärare med ett specifikt uppdrag gentemot APL. Försteläraren kommer att arbeta processinriktat med

alla delar inom APL och stötta lärarna i det arbetet. Även SYV kommer att involveras mer i APL arbetet utifrån

kontakt med branscher och att göra skolan mer känd för de lokala arbetsgivarna.

16

Normer och värden

ORGANISERING AV ARBETET MED NORMER OCH VÄRDEN

I detta stycke analyseras skolans arbete med normer och värden, vilket vid sidan av kunskapsuppdraget utgör

grunden i skolans läroplan. Området angränsar också till arbetet mot diskriminering och kränkande behandling,

ett arbete som redovisas i skolans ”Plan mot kränkande behandling”.

Normer och värden genomsyrar hela utbildningen och trycks på i alla kurser, dagordningar och i specifika

temadagar. Skolan arbetar med värdegrunden dagligdags i alla situationer, där elevrådet är mycket delaktiga.

Skolan har ett väl fungerande elevråd, där det finns representanter från varje program. De har möten var tredje

vecka och här medverkar Rektorn

Under läsåret har vi arbetat mycket med normer och värden och planen mot diskriminering och kränkande

behandling. Vi har även haft en speciell temadag rörande detta. Här arbetas också aktivt med

relationsfrämjande insatser mellan eleverna. Vi lägger mycket tid på introduktionen av våra ettor där de har

aktiviteter som ger dem möjlighet att lära känna varandra och skolans lokaler.

Ordningsregler diskuteras i flera led- klassråd, elevråd, lärare- innan de slutgiltigt beslutas. Kulturen präglas av

ett positivt, öppet och ha ett tillåtande klimat. EHT och elevråd medverkar i olika temadagar. Hälsosamtal

sammanställs så behov analyseras och arbetas med. Vi bjuder in externa föreläsare nu senast mot droger. Vi

försöker att arbeta med mindre grupper överlag för att stärka trygghet och studiero.

Personal på skolan är uppmärksamma och skriver tillbud, om kränkning upptäcks lämnas detta omedelbart till

rektor. En utredning inleds med berörda där åtgärder bestäms och uppföljning datumsätts och följs upp.

Utredningarna scannas alltid till Huvudman och sammanställs varje terminsslut för att hitta mönster och bättre

kunna rikta förebyggande insatser.

Handledarutbildningen tar upp bra exempel på hur man ska arbeta förebyggande. Mentorer har

återkommande samtal med handledare. Mentor har återkommande samtal med eleven vad gäller trivsel,

normer och värden utemot APL.

UTVÄRDERING AV ARBETET MED NORMER OCH VÄRDEN

Värdegrundsuppdraget är levande dels i alla klassrum i undervisningen. Våra klassråd och elevråd har varit

väldigt aktiva detta år vilket resulterat i ett elevinflytande som synts. Från eleverna har det kommit en del

ärenden då de velat förändra något.

Trygghetsvandring har gett oss information om platser vi oftare och noggrannare behöver ha uppsikt över och

röra oss på.

17

Våra elevaktiviteter vi anordnar visar sig vara viktiga för trivsel, samvaro och att lära eleverna visa respekt för

varandra. Här ser vi också att eleverna lärt sig ta hand om varandra och samarbeta, vilket syns i den dagliga

undervisningen.

Eleverna upplever trygghet. Skolan eftersträvar att bilda mindre studiegrupper vid behov för att individualisera

utbildningen och säkra studieron.

En elevcoach är anställd på skolan och placerade där studieron sviktat och där elever behöver stöttning med

studierna. Elevcoachen har haft samtal med elever och stöttat i klassrummen. Detta har haft en lugnande

effekt.

Elevinflytandet har lett till att eleverna än mer tar till sig normer och värden och behandlar varandra väl, vilket

syns både i klassrum och i korridorer. Elever har genom klass- och elevrådet vara delaktiga i att påverka den

fysiska och psykiska arbetsmiljön på skolan, och kommit med förslag när det gäller bl. a inköp av möbler och

material till rastaktiviteter och temadagars innehåll, vilket är anledningen till att klimatet på skolan är bra.

Vi arbetar mycket förebyggande med relationer för att skapa en trygg miljö och eleverna känner att de kan

komma till vem som helst och berätta om något har hänt man inte hanterar själv.

Riskanalyser genomförs på alla APL-platser för att belysa vikten av både fysisk och psykisk arbetsmiljö. APL-

platserna har också beskrivits av eleverna som en bra, både fysisk- och psykisk arbetsmiljö då de har

implementerat synsättet från skolan ut på sina platser.

SLUTSATSER

Vi ser att vårt medvetna och långsiktiga arbete med normer och värden ger resultat. Men vi måste alltid arbeta

vidare med detta. Det gör vi bland annat genom att fortsätta arbetet med närvaron och här öka arbetet med

att prägla elevernas samvaro av respekt och förståelse för andra. behöver agera snabbare där vi ser att

studieron sviktar, med klassrumsobservationer och elevcoachens närvaro. Klassråd och Elevråd kommer

fortsatt ha ett stort inflytande i detta arbete.

Ordningsregler ska bli tydligare och mer välgrundade i hela organisationen. Eleverna ska få vara delaktiga i det

arbetet och plocka fram tre viktiga som blir lätta och tydliga att följa. Vi fortsätter bygga på vår positiva och

öppna kultur. Bland annat kommer vi kommande läsår att på olika sätt arbeta med att införliva värdeorden

Ambition, Kraft och Glöd. Aktiviteterna ovan ska finnas med även under nästa läsår då de upplevts vara mycket

positiva av både elever och personal. Även det kollegiala lärandet som på många sätt bidrar till verksamhetens

utveckling.

18

SAMMANFATTNING OCH FOKUS FRAMÖVER

Skolan har genomgått en regelbunden kvalitetsgranskningav Skolinspektionen i februari 2019 där vi fick

utvecklingsområden inom ordningsregler, APL och viss del trygghet. Inom dessa områden hade rektorn startat

upp arbetet när skolinspektionen var på besök och det arbetet implementerades under vt 2019 och kommer

fortsätta höstterminen 2019. Det är dessa områden vi kommer att fokusera på under kommande läsår.

Skolan har en god kvalitet i sin verksamhet. Vi känner oss trygga i detta, men självklart kommer vi att fortsätta

att utveckla kvaliten i verksamheten.

OM SKOLAN

Praktiska gymnasiet Linköping ingår i Praktiska Sverige AB, som i sin tur ingår i AcadeMedia. Praktiska Sverige

AB bedriver yrkesutbildning på 33 gymnasieskolor över hela Sverige. Vid skolorna erbjuds nationella

yrkesprogram och introduktionsprogram.

Utbildningar och elever

Fordonsprogrammet, 99% killar 1% tjejer

Bygg- och anläggningsprogrammet, 90% killar, 10% tjejer

Hantverksprogrammet med Hår-och Makeupstylist och Florist, 99% tjejer, 1 % kille

VF-programmet, 99% killar, 1 % tjej

El- och energiprogrammet. 99% killar, 1% tjej

Introduktionsprogram både IMR och IMY kopplat till alla program, 80 % killar 20 % tjejer

Målet är att alla elever ska göra minst 50% av sin skoltid på APL såväl nationella elever som IM-elever.

Personal

Skolan har 12 lärare, SYV, SSK, Kurator, Specialpedagog, elevcoach och förstelärare. 100% administratör. En

ledningsgrupp bestående av rektor som träffar specialpedagogen enskilt 1 h i veckan och försteläraren enskilt 1

h i veckan. Detta sker på måndagar

19

Lokaler

Skolan består av 2 byggnader; två hus med salar, en bygghall, en Fordons- och Vvs-verkstad. Huvudbyggnad

med klassrum, ett uppehållsytor, kontor, ett bibliotek, HV, EE på en våning. På varje plan finns personalrum.

Eleverna äter i en restaurang som ligger i samma byggnad som huvudbyggnaden mellan klockan 11.00-11.40

Finansiering

Alla våra utbildningar finansieras via elevernas hemkommuner och den skolpeng som gäller för det aktuella

programmet i respektive hemkommun. Utbildningen är avgiftsfri i enlighet med skollagen.