Linköping 2010

LINKÖPING

LärdomsstadenFOTO

: STA

FFA

N G

US

TAV

SS

ON

S K O L A & B A R N O M S O R G Medföljer som bilaga i Corren oktober 2010

Hela denna bilaga är en annons från Linköpings kommun

DÄR IDÉER BLIR VERKLIGHET

LÄRLINGSPROGRAM –

utbildningsformSOM BARA BÖRJAT

sid 10-11

Internationella klasser medspråk-verkstad sid 12

SATSNING PÅ SKOLBIBLIOTEK stimulerar läs- &söklust!sid 4-5

ELEVER PÅTEKNIKCOLLEGE –

80% får arbete direkt

efter skolan sid 32


2 LÄRDOMSSTADEN

L

VID FRÅGOR OM INNEHÅLLETKONTAKTA: Utbildningsförvaltningen, Linköpings kommunLars Rejdnell, Barn- och ungdomschefTelefon: 013-26 30 96E-post: [email protected]

www.linkoping.se/sv/skola-barnomsorg

PRODUCERAD AV: Active MediaPartner Nordic ABREDAKTION: Per-Åke Hultberg & Johanna EngholmFORMGIVNING: Magnuson Media ABREPRO: Bildrepro Sthlm ABTRYCK: VTAB FÖR BILAGOR KONTAKTA: Active MediaPartner Nordic AB, Set Fyrmark, tel 018-18 34 04, [email protected]

Linköping har stolta traditioner som lärdomsstad. Det tredje gymnasiet i Sverige grundades i Linköping redan 1627. Detta är vi stolta över och fortsätter nu att utveckla skola och utbildning. Alliansen har genomfört de sammantaget största reformerna inom skolan på över 100 år. En ny skollag, en ny gymnasie skola och en ny lärarutbildning lägger grunden för en långsiktig kvalitetshöjning. Tidigare betyg och en ny gymnasieskola med satsning på lärlingsutbildning är viktigt för att fler ska klara skolan.

Linköping, Sveriges femte stad, är en stad i förändring, med en alltmer interna-tionell prägel. Var femte Linköpingsbo har en bakgrund i ett annat land, liksom var femte nybörjare vid universitetet. Det vidgar vyerna och tillför ny viktig kompetens.

UTBILDNINGSNÄMN-DERNAS ansvarsområde spänner från förskola till vuxenutbildning. Lärarnas engagemang och kompetens är avgörande för skolans möj-ligheter att lyckas. Mycket spännande utvecklingsarbete pågår. Våra pedagoger be-höver nya arbetssätt, meto-der och ämnesfördjupning. Därför satsar vi ytterligare på kompetensutveckling hela vä-gen från förskolan och uppåt, nya skolbibliotek, modern IT, språkträning, matematikut-veckling och samarbete med universitet.

Kvinneby förskolas arbete med ett lustfyllt lärande av natur och teknik är ett ex-empel, lärlingsutbildningen på Anders Ljungstedts Gym-nasium och Birgittaskolan förlagd ute på arbetsplatsen ett annat, och Teknikcollege, där 80 procent får jobb efter utbildningen.

LINKÖPINGS SKOLOR HAR UNDERVISNING på 35 modersmål, internationella klasser och språkverkstäder i grundskolan till stöd för nyanlända elever. Katedralskolan erbjuder som enda skola i Östergötland, den internationella gymnasielinjen International Baccalaureate.

Vi har höga ambitioner när det gäller kunskapsmålen. Språket är nyckeln för att lyckas. Därför ska vi arbeta ännu mer med det redan i förskolan. Fler barn ska lyckas med matematiken. Alla barn kan med rätt stöd lära sig läsa, skriva och räkna i lågstadiet. Men vi tar också ansvar för barnens och elevernas välbefi nnande. Målet är att alla ska må bra i förskola och skola.

Rätten att välja skola är viktig. Fristående skolor och enskilda förskolor bidrar till mångfalden och valfriheten.

Vi är stolta över Linköpings skolor och förskolor. Alla är vi olika men alla ska ha möjligheter att lyckas, att komma lite längre att lära sig lite mer, att lyckas. Det vill vi fortsätta arbeta för. ■

CHATARINA ROSENCRANTZ ORDFÖRANDE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN

BENGT OLSSONKOMMUNALRÅD & ORDFÖRANDE BILDNINGSNÄMNDEN

Linköping är Sveriges femte stad

En stad i förändring

LEDAREN

Alla barn kan med rätt stöd lära sig läsa, skriva och räkna i lågstadiet. Men vi tar också ansvar för barnens och elevernas välbefi nnande. Målet är att alla ska må bra i förskola och skola.

”FO

TO: S

TAFF

AN

GU

STA

VS

SO

N

ALLA MÖJLIGHETER. – Lärarnas engagemang och kompetens är avgörande för skolans möjlighe-ter att lyckas, säger Chatarina Rosencrantz, ordförande Barn- och ungdomsnämnden och Bengt Olsson Kommunalråd & ordförande Bildningsnämnden.

2 LÄRDOMSSTADEN

✒ ☎ww.l


3LÄRDOMSSTADEN

Det är lugnt och fridfullt på skolgården. Barnskratt hörs genom ett öppet fönster. I skolbiblioteket sitter bibliotekarien och läser med en grupp elever. Läslusten är påtaglig.

Rosendalsskolan i Skäggetorp med sina 350 elever har en stark internationell prägel.

– Det har gjorts en medveten satsning på ett levande bibliotek och det har verkligen gett resultat, säger Lillemor Jarledal Ahola, en av Rosendalsskolans två rektorer.

Tillsammans med kollegan Ingela Jardman Hallberg berättar hon stolt om skolan och dess utvecklingsarbete.

– Att stärka språket hos våra elever är vår vik-tigaste uppgift, att till exempel få dem att läsa på fritiden. Hela personalgruppen är därför utbildad i svenska som andraspråk, berättar hon och beto-nar samtidigt att det är bra svenskundervisning för alla.

– Ja det gynnar även våra svensktalande elever, poängterar Ingela Jardman Hallberg.

Internationell prägelRosendalsskolan i Skäggetorp med sina 350 elever – förskoleklass upp till årskurs 5 – har en stark internationell prägel. Här finns engagerade lärare som hela tiden söker nya vägar och nya pedago-giska grepp. Att även ge av sin fritid, till exempel i samband med idrottsturneringar på helger, är inte heller ovanligt.

– Här bryr vi oss om hela barnet, inte bara

om kunskap och resultat.Det säger Åsa Steinholtz som har arbetat på

Rosendalsskolan i åtta år, just nu som klasslärare i årskurs 3. Hon berättar att det var ett medvetet val att söka sig just till den här skolan, att hon var intresserad av den problematik hon visste fanns i Skäggetorp, låg utbildningsnivå och en stor grupp elever med invandrarbakgrund.

Trygga vuxna– Varje dag är en spännande utmaning. Här är man inte bara lärare. Vi som arbetar här har en vidare syn på lärarens roll än att bara undervisa. Vi är ett sammansvetsat gäng som ställer upp för varandra och för barnen. Ofta blir vi den trygga vuxna som finns till för dem, där den stora utma-ningen är att hjälpa och inspirera dem att lyckas i livet, trots ibland ganska dåliga odds.

Att Åsa Steinholtz trivs med sitt arbete framgår med all tydlighet. Hon beskriver den goda stäm-ningen som öppen, glad och positiv.

– Det är oerhört tacksamt att jobba här. Man ger mycket men får också mycket tillbaka, inte minst från föräldrarna som verkligen visar sin tacksamhet för det vi gör för deras barn.

Att stärka språket hos våra elever är vår viktigaste uppgift

FÖR MER INFORMATION: www.linkoping.se/rosendalsskolan

ROSENDALSSKOLAN

FOTO

: STA

FFA

N G

US

TAV

SS

ON

Viktor studerar på universitetet i Edinburgh.

Katedralskolan – utbildar för framtiden

FÖR MER INFORMATION: www.linkoping.se/katedral

KATEDRALSKOLAN

Viktor studerar på universitetet i Edinburgh

Från: Viktor Johansson [mailto:[email protected]] Skickat: den 1 oktober 2010 16:58Till: Forsberg MariaÄmne: Re: VB: 001269 019 (ctg601) (MAY 2010) Enquiry Upon Results - C1-139842

Hej Maria, Lena, Per och Monica!

Tackar så mycket för de goda nyheterna! Kom precis hem från dagenssista lecture: Origin and Diversity of Life. Men, jag måste bara säga det att biologin är inte riktigt lika rolig som den var under IB...Det är inte det att den har blivit tråkig, utan det att föreläsareninte står sig i konkurrensen med er på Katedral. Lärarlaget påKatedralskolan är faktiskt ganska svårslaget.

Universitetslivet i övrigt ter sig så som jag antar att det ska vara. Skola, plugg och pub... Kan inte bli bättre. Det är klart attväderleken kunde få vara något soligare...

Sen en sak till, man känner sig ganska väl förberedd när man har sinalectures. Det är fortfarande bara en massa revision från IB.

Åter tack för all hjälp och tack för att ni gav mig chansen att göramin EE på microbiologiavdelningen vid universitetet. Sånt inspirerar verkligen.

Ha en bra helg och hälsa alla.MVH

Viktor Johansson

VÅRA PROGRAM: Ekonomiprogrammet, International Baccalaureate, Humanistiska program-met, Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet


4 LÄRDOMSSTADEN4

Satsning på skolbibliotek

– stimulerarläs- & söklust!TEXT: SAMUEL HULTBERG FOTO: STAFFAN GUSTAVSSON

I BRUNNBYSKOLAN går cirka 260 elever från förskoleklass till år 6. Skolan byggdes i början av 1980-talet och ligger centralt i Ljungsbro med Göta Kanal, simhall och isbana på gångavstånd.

FAAKTTAFAKTA• En SKOLBIBLIOTEKSCHEF har anställts. • MEDEL HAR ANSLAGITS till att ge ökade resurser till de skolor som utvecklar ett fokusbibliotek.

• Varje skola får en fackutbildad och heltidsanställd BIBLIOTEKARIE, som ansvarar för den pedagogiska biblioteksverksamheten.

DETTAA HÄNDEER:DETTA HÄNDER:


4 LÄRDOMSSTADEN


5LÄRDOMSSTADEN

Ingela Kellerman är fritidpedagog och en av fyra huvudansvariga för Friends på skolan.

– Jag jobbar bland annat med att utbilda nya kompisstödjare, berättar Ingela. Idag har vi 16 stycken på sko-lan, från 3:an till 6:an. Deras roll är att vara en bra kompis och skapa trygghet i Friends anda. Barnen väljer två pojkar och två fl ickor från varje klass i årskurs 3-6. De utvalda får med sig en lapp hem och dagen efter sker röstning. De fl esta barn blir stolta och tackar ja.

År 2002 deltog vi i ett Öppet Hus i Stockholm på temat mobbing och kränkningar i skolan. Då hade vi inget bra arbetsprogram och blev otroligt in-spirerade av Friends, vilket ledde till att de kom till skolan och presenterade sig för oss, barnen och deras föräldrar.

Trygghet och hänsyn– Sedan dess jobbar vi enligt Friends modell, menar Ingela. Vi är lyhörda för vad barnen vill och under året bedrivs ett förebyggande arbete för att främja goda kamratrelationer. Bland annat har vi ett antal aktiviteter med vänskapstema och filmförevisning, ”hela skolan fikar” och kabaré. För att följa upp hur varje barn mår och trivs på skolan, genomförs regel-bundna trivselenkäter, menar Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan.

– På rasterna har vi rastvakter som bär gula refl exvästar, på så vis blir de lätta att

se. Pengarna vi fi ck i samband med ut-märkelsen använde vi till en bod, Friend-sboden, där skolans lekmaterial förvaras.

Engagerade pedagogerVarje vecka fi nns en blandad ansvars-

grupp bestående av barn från F-klass till år 6 som ansvarar för att se till att lekma-terialet kommer in efter dagen slut. Allt detta skapar gemenskap och trygghet och barnen bryr sig om varandra över åldersgränserna. Vi har också väldigt engagerade och välutbildade pedagoger på skolan. Sammantaget kan man säga att det stora antalet barn som söker till oss, är ett mått på att vi lyckats skapa en miljö, där barnen är trygga och känner tillit. Det, är enligt oss, en av de allra viktigaste grundförutsättningarna för att lyckas i skolan, avslutar Madeleine Zerne.

SLINKÖPING TAR NYA grepp för att integrera skolbiblioteks-verksamheten i undervisningen. Skolbiblioteken, eller fokusbib-liotek som de kallas under en utvecklingsperiod på två år, ska vara en pedagogisk funktion som stöder elevers lärande och pe-dagogers arbete. Bibliotekarierna, som anställs på heltid, kom-mer alltså att jobba direkt och nära med lärare och elever.

– Självklart har det satsats på skolbibliotek förut. Däremot har inte en så resursstark och målmedveten kraftansträngning tidigare gjorts på biblioteksfronten, säger Catrin Eriksson, skolbibliotekschef i Linköping.

Bakgrunden till satsningen, som stäm-mer väl överens med vad som sägs i den nya skollagen, är att eleverna ska öka sin mål-uppfyllelse. Och en förutsättning för det, förklarar Catrin Eriksson, är god tillgång på adekvat och aktuell litteratur, samt möjlig-het till ett undersökande arbetssätt.

FORSKNING VISAR nämligen att skolbibliotek integrerade i undervisningen höjer elevernas läsförmåga, förbättrar infor-mationssökandet och skapar nyfikenhet för nya kunskaper. Själva klon i satsningen på skolbibliotek är alltså att stimulera elevers lust till läsande och lärande.

– Genom ett välutrustat och bemannat skolbibliotek, som utgör en naturlig del av elevernas skolvardag, får alla barn samma möjlighet att utveckla språket, öka läsförstå-elsen och därmed en bättre chans att nå lä-roplanens mål, poängterar Catrin Eriksson.

ÅR 2007 FATTADES nödvändiga po-litiska beslut och utvecklingsmedel avsattes. Året därpå genomfördes ett första ansök-ningsförfarande för de skolor som ville starta

och utveckla ett fokusbibliotek. Redan hös-ten 2009 var några igång. För närvarande finns i Linköping åtta fokusbibliotek samt ett integrerat folk- och skolbibliotek. ■

CATRIN Eriksson, skolbibliotekschef i Linköping.

BIBLIOTEKSSATSNING

Alla ska få samma chans att utveckla språket

Hagbyskolan ligger vackert belägen i södra Linköping. Här går barn från förskoleklass till årskurs 6 och här fi nns även särskola med två träningsklasser. På Hagby-skolan arbetar man sedan åtta år tillbaka enligt Friends antimobbingprogram. Det har man gjort så bra att sko-lan 2007 fi ck utmärkelsen ”Bästa Friends skola” i kate-gorin F-klass till årskurs 6.

Kompisstödjare spelar en viktig roll på Hagbyskolan

Hagbyskolan – Den goda mötesplatsen

FÖR MER INFORMATION: www.linkoping.se/hagbyskolan

HAGBYSKOLAN

Regelbundna trivselenkäter genomförs regulbundet för att följa upp hur varje barn mår och trivs på skolan.

HEJ JESSICA!

Vad har hänt på Brunnbyskolan där du arbetar som bibliotekarie?

– Bibliotekslokalen, som tidigare var mu-siksal, har genomgått en uppfräschning och upprustning. I mars i år var det invigning för Fokusbiblioteket. Utöver det har nya böcker och inventarier köpts in.

– Ett fräscht bibliotek gör att det blir trivsammare och roligare att vistas där. Re-sponsen från barnen har varit väldigt positiv.

Vad i praktiken innebär denna biblioteks-satsning?

– Fokusbiblioteken har inte funnits så länge och arbetet är fortfarande i en upp-startsfas där bibliotekarier och lärare ska hitta olika sätt att samarbeta. Varje skola med fokusbibliotek har sina egna förut-sättningar, och kommer därför att ha olika aktiviteter och satsningar. På Brunnbysko-lan har vi bland annat provat på under-visning i informationssökning, läsgrupper

och boksamtal. Tanken är att jag som bibliotekarie ska vara ett kom-plement och stöd i lärarnas arbete med att hjälpa eleverna att nå målen som fi nns i läroplanen och i kursplaner.

Och vilka är målen?– Vi hoppas på att den här satsningen

ska hjälpa eleverna att nå en högre läsför-ståelse, bli bättre på att söka information, samt utveckla sitt källkritiska tänkande. Förhoppningsvis ska läslusten också öka, bland annat genom att det fi nns nya, frä-scha böcker, att det är lättare att hitta i biblioteket och dessutom att jag fi nns på plats och kan hjälpa till. ■

JESSICA Iseborn Corander, biblioteka-rie på Brunnbysko-lan.

FOTO

N: S

TAFF

AN

GU

STA

VS

SO

N


6 LÄRDOMSSTADEN

DDet berättar barn- och ungdomschef Lars Rejdnell, ansvarig för de kommunala grund-skolorna och förskolorna i Linköping. Han menar att den nya skollagen innehåller många bra förändringar.

– Det är förändringar som bättre avspeglar hur skolsystemet utvecklats på senare år. Den betonar likvärdighet samt värnar elevers rätt till stöd.

Att förskolan blivit en del av utbildnings-väsendet är ett annat exempel på en stor för-ändring som ägt rum sedan den nuvarande skollagen från 1986 trädde i kraft.

FRÅN ATT FRISKOLORNA tidigare mest varit komplement till de kommunala skolorna ska de nu verka på lika villkor. Det innebär bland annat att de, på samma sätt som kommunala skolor, ska följa kurs- och läroplaner, sätta betyg

NYA SKOLLAGEN – FÖR KUN-SKAP, valfrihet och trygghetÄr en av Sveriges mest omfattande lagar och gäller all utbildning från för-skola till och med vuxenutbildning.

FFFAAAKKTAAFFAAKTA

Några viktiga förändringar:• Förskolan blir egen skolform. • Samma regler gäller för fristå- ende och kommunala skolor. • Friskolor får inte avvisa elever med funktionsnedsättning om kommunen erbjuder bidrag. • Endast behöriga lärare med lärar- legitimation får sätta betyg. • Möjlighet att starta profi lklasser med antagningstester från års- kurs sju, för elever med speciella färdigheter i ett ämne. • För att uppnå ökad trygghet och studiero förtydligas lärares och rektorers allmänna befo- genheter. Nya åtgärder som föreslås: ”försittning”, skriftlig varning samt tillfällig avstäng- ning även i grundskolan. • Möjlighet att gå ett extra år. Skolplikten förlängs. • Gamla IV-programmet, för elever utan behörighet till ett natio- nellt gymnasieprogram, avskaf- fas och ersätts med fem intro- duktionsprogram. • All undervisning ska vara icke- konfessionell. • Skolmaten ska vara näringsrik- tig.Hela nya skollagen fi nns på http://regeringen.se/sb/d/12022

FÖRBUD ATT ANSTÄLLA icke behörig personal. Nytt betygs-system, A till F. Lika villkor ska gälla för kommunala skolor och friskolor. Stärkta rättigheter för både elever och föräldrar. För-skolan blir en egen skolform och får därmed ökad status. Det är några av nyheterna i den nya skollagen som träder i kraft 1 juli 2011, men som i princip gäller redan nu.

samt anställa utbildade lärare. – Eleven har nu rätt att fritt söka till den

skola han eller hon vill. Det gäller både geogra-fi skt inom kommunen och mellan kommunala skolor och friskolor. Kommunen är dock som hittills alltid skyldig att erbjuda skolplats, säger Lars Rejdnell.

HAN PEKAR OCKSÅ PÅ den viktiga förändringen att rättstryggheten säkerställs för elever och vårdnadshavare, bland annat rätten att överklaga åtgärdsprogram för elever som behöver stöd och hjälp. Alla elever ska nu dessutom enligt lag ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator, även till studie- och yrkesvägledning. Nytt är också att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Det gäller även friskolor.

Den nya skollagen omfattar utbildning från

förskola till vuxenutbildning och ska som sagt börja tillämpas från och med den 1 juli 2011. För vuxenutbildningen gäller 1 juli 2012. ■

■ ■ SKOLOR OCH FÖRSKOLOR i kommunen kan få gå på skolbio till för-månliga priser. I höst kan man mellan den 9–18 november se fi lmer som Molly Monster, Till vildingarnas land och Bröl-lopsfotografen. Läs mer och boka biljet-ter på www.linkoping.se/skolbio

■ ■ I LINKÖPINGS SIM-HALL och i Ljungsbro fri-tidscenter erbjuds simskolor för bäbisar, barn, ungdomar och vuxna. På sommaren fi nns det fl er alternativ, läs mer på kom-munens hemisda.

VISSTE du att ...VIS

■ ■ VARJE ÅR KOMMER över 50 000 nyfi kna personer till Feno-menmagasinet för att ex-perimentera och lära sig nya saker. FO

TO: I

STO

CK

SKOLPLATS. – Eleven har nu rätt att fritt söka till den skola han eller hon vill. Det gäller både geografi skt inom kommunen och mellan kommunala skolor och friskolor, säger barn- och ungdomschef Lars Rejdnell.

g

Ny skollag ska spegla dagens moderna skolaTEXT: PER-ÅKE HULTBERG FOTO: STAFFAN GUSTAVSSON

6 LÄRDOMSSTADEN

FOTO

: IS

TOC

K

SKOLLAGEN 1 JULI 2011

ANSVARIG. Lars Rejdnell är ansvarig för förskolor och grundskolor i Linköping kom-mun.

FOTO

: IS

TOC

K

kopin



7LÄRDOMSSTADEN


8 LÄRDOMSSTADEN

VVisst låter det trevligt? Sedan 80-talet har sy-nen på skollunchen förändrats från att ses som en skolbespisning till att vara en restaurang, något som Åsa Kullberg, affärsområdeschef på Leanlink Kost och Restaurang, ytterligare vill utveckla.

Idag kan eleverna varje dag välja mellan två rätter, varav en är vegetarisk. Det fi nns också en stor salladsbuffé med olika sorters pasta-, vit-kåls- bön- och potatissallader, smör och bröd. Till det kan man dricka kravmärkt lättmjölk, mellanmjölk eller vatten.

– Skollunchen ska vara något att se fram emot och det är jätteviktigt att vi kan erbjuda olika goda, hälsosamma alternativ så att alla hittar något de tycker om, menar Åsa Kullberg.

FÖR ATT VETA att råvarorna håller rätt kvalitet utförs bland annat blindtester.

– Under en dag kan vi smaka på tjugo sorters kokt fi sk från olika leverantörer eftersom det är viktigt att maten vi köper är bra och smakar gott, berättar Åsa Kullberg.

Ute på skolorna träffas personal från skolan och skolrestaurangen tillsammans med elever i ett matråd där de diskuterar vad som kan förbätt-ras och alla får komma med förslag på maträtter och teman.

– Pizza, tacos och pannkakor kommer all-tid högt upp på önskelistan och

det är jättekul att ibland kunna

ge elever-na det de vill ha. Men vi vill ock-så intro-

ducera nya rätter

och få dem intresserade

och inspirerade

av mat, säger Åsa Kullberg. Några forum för sådana nyheter är Måltidens

dag, Världsvegetariska dagen, Potatisveckan och Kökets val då ett tema, en ny maträtt eller en festmåltid presenteras på ett lite annorlunda sätt.

– DET ÄR JÄTTESPÄNNANDE! En gång serverade ett av köken köttsoppa med nybakat, varmt bröd och det var oerhört popu-lärt. Det var kö hela tiden, säger Åsa Kullberg och skrattar.

Men det räcker inte med god och spännande mat. Det är också viktigt att även miljön är triv-sam och inbjuder till lugna, smakliga måltider.

– Restaurangmiljön är oerhört viktig och det är skolans ansvar att upp-fylla de kraven. Vem blir sugen på att äta om det är bull-rigt och slamrigt, köerna är långa och det knappt fi nns platser att sitta ned på, undrar Åsa Kullberg. Då spelar det ingen roll hur god maten är. ■

NÄR DU KOMMER ut från mattelektionen doftar det kött-färssås i korridorerna. Framme i skolrestaurangen slår du dig ner vid ett av de mysiga borden och på din bricka fi nns en stor portion spagetti med köttfärs-sås, bönsallad, bröd och ett glas mjölk.

■ ■ OM DU DRICKER mjölk varje dag får du ett starkt skelett, friska tänder, ögon som ser bättre i mörker, dina sår läks snabbare och du blir både piggare och friskare. Mjölk innehåller dessutom så lite fett så du behöver inte tänka på vikten.


■ ■ SVERIGE OCH Finland är de enda län-derna i världen som serverar kostnadsfri skol-mat till alla elever. Det startade 1946 och idag serveras det skollunch till ca 1,2 miljoner elever i 6 000 skolor. FO

TO: I

STO

CK

8 LÄRDOMSSTADEN

MATGLAD. – Jag har ett otroligt roligt jobb. Det är jättehärligt att först få vara med och pla-nera och sen få komma ut i skolorna och se hur barnen och ungdomarna äter av maten, säger Åsa Kullberg affärsområdeschef på Leanlink Kost och Restaurang.

Äntligen lunchdags! TEXT: JOHANNA ENGHOLM FOTO: STAFFAN GUSTAVSSON

LEANLINK ÄR KOMMUNENS LOKALA UTFÖRARE. • Leanlink Kost & Restaurang lagar och serverar mat åt 54 skolrestauranger, vilket omfattar alla kommunala skolor samt några friskolor. Det fi nns även andra aktörer i kommunen som erbjuder samma tjänster. Valet avgörs genom upphandling. • Leanlink Kost & Restaurang lagar även mat till 80-90 förskolor, samt några servicehus och äldreboenden. • I de 15 tillagningsköken lagas 25 000 portioner/dag. • All potatis, ris och pasta kokas i skolornas egna kök. Där görs också alla sallader. • Allt potatismos är hemlagat, det vill säga gjort på potatis, inte pulver. • Minst en dag/vecka är huvudingredi- ensen ekologisk.

FFFAAAKKTAAFFAAKTA

SKOLLUNCH

FOTO

: IS

TOC

K


9LÄRDOMSSTADEN

Ed Huitema och Tommy Gustafson tog över arbetet som rektorer på Kungsbergsskolan för två år sedan. Sedan dess har de bland annat lagt stor vikt vid att skapa och bibehålla en trygg skolmiljö. Tillsammans med föreningen FRIENDS har man framgångsrikt arbetat mot mobbning, till exempel.

– Vi ligger jättebra till. Enligt en undersökning från 2009 uppnådde vi siffran 91 på en skala till 100, vad avser trygghet. Det kan vi verkligen vara nöjda med, säger Ed.

Samarbete i Östra skolområdetKungsbergsskolan har 475 elever och sträcker sig hela vä-gen från förskoleklass till nionde klass. Man har också ett nära samarbete med Ekängsskolan och Tallbodaskolan vars elever ofta söker sig till Kungsbergsskolan när de börjar högstadiet.

– Vi arbetar för att den vägen ska kännas naturlig och driver diverse utvecklingsprojekt tillsammans till exempel inom matematiken och IT-teknik, berättar Ed.

Avgångsbetygen bland niorna är goda, så pass goda att hela 98 procent av fjolårets nior kom in på sitt förstahands-val till gymnasiet.

Ny innebandyprofi lFrån och med höstterminen i år har man på Kungsbergs-skolan en ny innebandyprofi l från år 7. Ishockeyprofi len fi nns sedan 11 år tillbaka.

– Det här lockar elever långväga ifrån. Vi samarbetar med Linköpings Innebandyklubb, Sveriges största inne-bandyklubb, och LHC, berättar Tommy.

För att få gå hockey- eller innebandyprofi l måste man söka in. Det som testas är bland annat kondition och teknik.

– Vi tycker oss se ett självklart samband mellan idrott i skolan och bra betyg, säger Tommy.

I övrigt är Kungsbergsskolan en ”vanlig” skola med van-liga åldersbaserade klasser. Det pedagogiska fokuset ligger på upptäckarglädje. Därför jobbar man mycket med NTA i na-turämnena. En särskild satsning på matematik med namnet laborativ matematik, har också gjorts.

– Det här är ett sätt att avteoretisera matematiken och

göra den mer handgriplig, säger Ed Huitema. Han berättar vidare om andra roliga projekt på skolan. Nyligen hade man en så kallad ”Crazy Hairday” där alla skolans elever fi ck göra något kul med håret, bära peruk eller någon skojig mössa.

– Det var väldigt uppskattat bland eleverna, avslutar Tommy.

FÖR MER INFORMATION: www.linkoping.se/kungsbergsskolan

KUNGSBERGSSKOLAN

KATJA: Varje klass väljer ut två representanter som får gå en kort ut-bildning hos FRIENDS. Sedan träffas skolans FRIENDS-ambassadö-rer regelbundet och har möten. På mötena tar vi upp olika saker som dykt upp och diskuterar hur vi ska göra.LOVISA: Oftast träffas vi inom årskursen eller med sjuorna och åttor-na, men ibland har vi även stormöte med alla representanter från et-tan till nian.

VARFÖR VALDE NI ATT GÅ MED I FRIENDS?KATJA: Man vill ta chansen att hjälpa till och motverka mobbning.LOVISA: Och så får man många nya vänner över klassgränserna.

VAD GÅR ERT ARBETE UT PÅ?

Katja Kranjec och Lovisa Youssef är FRIENDS representanter från 9 A.

På Kungsbergsskolan fi nns något för alla. Idrottsprofi ler för den sportige, NTA för den upptäcktsgirige, eller Cra-zy Hairday för den som gillar att spexa till det. Men främst är det en skola som lägger vikt vid att skapa trygghet och förmedla kunskaper till sina elever.

DAVID: Jag trivs väldig bra här. Eleverna är bra och lä-rarna är bra. Det är trevlig stämning och man kan pra-ta med allt och alla.

DU BLEV UTVALD SOM SKOLANS REPRESEN-TANT INFÖR ÅRETS ”NORDISKA ELEV-TRÄFF” SOM NYLIGEN ANORDNADES I NOR-GE. HUR KÄNDES DET?DAVID: Jag blev lite chockad faktiskt. Men också smickrad. Det var en jätteintressant resa. Jag har lärt känna människor från Island, Norge, Finland och Danmark och fl era av dem har jag kon-takt med. På höstlovet ska jag kanske resa till Ros-kilde och hälsa på några av dem.

HUR ÄR DET ATT GÅ PÅ KUNGSBERGSSKOLAN?

David Axelsson 9 C

ALEXANDER: Jag gillar att det nästan aldrig är nåt bråk. Lärarna är bra och kompisarna är schyssta.GUSTAV: Skolgården är stor och man har många roliga kompisar. Det är skönt att slippa byta skola när man bör-jar sjuan också.AIDA: Jag känner mig trygg på skolan. Vi har ju FRIENDS så det fi nns inte så mycket mobbning. Lärarna är schyssta och eleverna är hjälpsamma.

VAD ÄR ROLIGAST I SKOLAN?ALEXANDER: Matte och idrott. Fotboll är min favorit-

sport. På våren brukar vi ha en fotbollsturnering på sko-lan där de bästa klasserna från låg-, mellan- och högstadiet får möta lärarna. Det är den roligaste dagen på året!GUSTAV: Jag gillar slöjd, matte och idrott. När jag gick i ettan vann vi lågstadiets fotbollsturnering och fi ck möta lärarna, det var superkul. AIDA: De olika aktiviteterna som ”Crazy Hairday” till ex-empel. Sedan gillar jag slöjd. Just nu håller jag på att hyvla en tavla i trä som föreställer en conversesko. Allt handlar inte om plugg, tycker jag.

HUR ÄR DET ATT GÅ PÅ KUNGSBERGSSKOLAN?

Eleverna Gustav Elmqvist 5 A, Alexander Svensson 4 A och Aida Ranjkeshan 6 A.

EVELINA: Jag har spelat sedan jag var fem år ungefär. Det är bland det roligaste jag vet. Att kämpa för ett lag.

HUR ÄR DET ATT TRÄNA MED KILLARNA?EVELINA: Det är superkul. Man utvecklas snabbare eftersom tem-pot är tuffare.

ÄR DU INTE RÄDD FÖR ATT BLI TACKLAD?EVELINA: Närå, jag är själv ganska tuff tillbaka (skratt). Det är skönt att vi inte håller på att ta särskild hänsyn och sådant där. Det ska va-ra på lika villkor.

TÄNKER DU SATSA PÅ INNEBANDYN?EVELINA: Ja, det är min dröm. Tänkte söka innebandylinjen på gymnasiet och sedan får vi se.

VAD ÄR DET SOM ÄR SÅ SPECIELLT MED INNEBANDY?

Evelina Strandberg går i den för året nystartade innebandyklassen 7 D.

Kungsbergsskolan

– med trygghet som ledord

FOTO

N: S

TAFF

AN

GU

STA

VS

SO

N


10 LÄRDOMSSTADEN

HEJ ISADORA!

Du går andra året på om-vårdnadsprogrammets lär-lingsutbildning, hur är det?

– Det funkar jättebra! Tre dagar i veckan är vi ute på praktik och två dagar är vi i skolan och läser de van-liga ämnena. Vi är bara fyra personer i klassen som valt att läsa programmet som lärlingar, de andra lär sig allt teoretiskt.

Blir de inte avundsjuka på er som får vara ute i verk-ligheten?

– Nej, vi är olika. De tycker att de lär sig bättre teoretiskt, genom att vara i skolan, medan jag lär mig mycket mer av att vara ute i

verkligheten. Vi får lära oss vad yrket verkligen innebär och dessutom är det ju en jättebra möjlighet att kunna få in en fot för kommande jobb, vikariat och sommar-jobb. Jag var så skoltrött så för mig är den här formen helt perfekt. Jag kan verkli-gen rekommendera det här till alla! ■

FOTNOT: Omvårdnadspro-grammets lärlingsutbild-ning: Under det första året är två och en halv dag per vecka förlagd på ett äldre-boende. Andra året tre da-gar per vecka på ett boende för förståndshandi-kappade. Det är ännu oklart var tredje årets praktik är förlagd.

2:A ÅRET. – Efter-som vi är på varje praktikplats ett helt år kommer vi verkligen in i arbetet och lär känna alla, säger Isa-dora Lengqvist som går på Birgittaskolans omvårdnadsprogram med lärlingsinrikt-ning.

Sedan hösten 2008 pågår en försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning på ett stort an-tal platser runt om i landet, även i Linköping. Att byggprogrammet följt av fordonsprogrammet ligger i topp är inte förvånande, då det är bran-scher med lång lärlingstradition. Desto roligare, inte minst ur jämställdhetssynpunkt, är att nu även kvinnodominerande områden öppnats upp för lärlingsutbildningar, menar Kent Hartman, gymnasiechef för Birgittaskolans gymnasium.

– Det är angeläget att lärlingsutbildning kan utvecklas inom nya branscher och yrkesområden där en svag eller obefi ntlig lärlingstradition fi nns, till exempel inom vårt område vård och omsorg, säger Kent Hartman.

LÄRLINGSUTBILDNINGEN, förklarar han, har samma mål som den ordinarie, ger samma kompetens och betyg i samma kurser.

– Men det är inte ett lättare sätt att lära sig på, inte alls. Det är bara ett annat sätt att lära sig samma sak, säger Kent Hartman.

UNGDOMAR LÄR PÅ olika sätt och för en del utgör ett lärande huvudsakligen förlagt till arbetslivet ett bättre alternativ än skolförlagd yrkesutbildning.

– Inte minst för elever som vill lära sig på annat sätt än på det gamla vanliga är det perfekt. Förutsättningen är naturligtvis att lärlingsutbild-ningen i alla avseenden håller samma kvalitet som de nationella programmen i övrigt, betonar Kent Hartman.

Flaskhalsen har varit tillgången på kvalifi ce-rade handledare, en förutsättning för att arbets-givaren ska kunna ta emot lärlingar. Utbildning av handledare pågår därför som bäst på Birgit-taskolan. ■

PÅ BIRGITTASKOLANS GYMNASIUM utbildas just nu cirka 350 elever, varav många kommer att arbeta som undersköter-skor. Några elever är lärlingar, det vill säga hälften av deras kurs-moment utförs ute i arbetslivet.

GYMNASIAL LÄRLINGSUTBILDNING

Lärlingsutbildning:

Kunskap genom arbete

TEXT: PER-ÅKE HULTBERG FOTON: STAFFAN GUSTAVSSON

10 LÄRDOMSSTADEN



11LÄRDOMSSTADEN

ATT GÅ LÄRLINGSPROGRAM på gymnasiet innebär att minst halva utbildningstiden sker på skolan, andra halvan på någon arbetsplats. För lärlingselever på Anders Ljungstedts Gymnasium betyder det två, ibland tre dagar i veckan på sko-lan, resterande på lärlingsplats.

Lärlingsprogram –

En utbildningsform som bara börjat

Klara gymnasium ska erbjuda den bästa utbildning som går att få genom en bra arbetsmiljö och moderna under-visningsformer. Målsättningen är att eleverna alltid ska bli sedda, bekräftade och trygga i sitt lärande.

En skola utan stängda dörrar

På Klara gymnasium är alla dörrar öppna. Lärare och elever jobbar, äter och fi kar tillsammans Eleverna lär sig att ta eget ansvar. Ny forskning kombineras med aka-demisk tradition.

FÖR MER INFORMATION: www.klaragymnasium.se/linkoping

KLARA GYMNASIUM

– Vårt speciella arbetssätt är en korsbe-fruktning av traditionell skola och mo-dern friskola, berättar Hans Petersson, rektor och eldsjäl på Klara Gymnasium, före detta InfoKompGymnasiet.

– Vi kallar det ansvarstrappan och det går ut på att succesivt lära eleverna att ta eget ansvar. Schemalagda lektioner och mindre projektarbeten årskurs 1 och 2, medan års-kurs 3 har större projekt och längre beting. Men det vi verkligen vill lyfta fram, och som egentligen måste upplevas på plats, är den speciella stämningen på skolan.

– Vi brukar använda begreppet ”öppna dörrar”, eftersom våra dörrar verkligen är öppna för alla. Vi har till exempel inget lärarrum, utan lärare och elever jobbar, äter och fi kar tillsammans. I det här speciella arbetssättet spelar förstås våra fantastiska och engagerade lärare en viktig roll.

Ny forskning kombinerad med akademisk tradition– Vi är också glada över att kunna erbjuda Cambridge Certificate, Wallenberg Aca-

demy och en veckas språkresa för dem som läser avancerade spår av moderna språk, tyska, franska och spanska, säger Hans Petersson.

Wallenberg Academy for Young Leaders – ledarskapsutbildning för gym-nasieungdomar är en unik satsning som genomförs som en veckas internat. Cam-bridge First Certifi cate in English är värl-dens mest kända certifi kat i engelska. Hos oss kan du förbereda dig för examination inom ramen för Engelska C.

Är du nyfi ken på en skola som både är vanlig och lite annorlunda, välkommen till oss på Öppet hus.

Öppet hus 2010/2011

20/10 Onsdag kl:18.3020/11 Lördag kl: 11-14.00 (drop-in)19/1 Onsdag kl: 18.305/2 Lördag kl: 11-14.00 (drop-in)23/4 Lördag kl: 11-14.00 (drop-in)

Fakta • Rektor: Hans Petersson• Ca 330 elever• Centralt läge mitt emot Resecentrum i Linköping• Egen välutrustad laboratoriesal för kemi och fysik

Bra arbetsmiljö och moderna undervis-ningsformer.

BAKA. Här tar sig Linnea Palmér an bakning på restaurang- och livsmedelspogrammet.

GYMNASIAL LÄRLINGSUTBILDNING:• Ger möjlighet för elever att genomföra en lärlingsutbildning som ett alternativ till vanlig skolförlagd gymnasieutbildning. • Innebär att halva utbildningstiden är arbetsplatsförlagd hos utbildade handledare.

• Ett lärlingsråd med representanter från skolan, arbetsgivaren, facklig organisation och eleverna är ansvarigt att målen med utbildningen nås.

ALLT TALAR FÖR ATT FÖRSÖKET med lärlingsutbildning permanentas och utvid-gas. Just nu utreds en ny anställningsform lärlingsanställning då eleven kan anstäl-las redan från 16 år. Den är tänkt som en smidig inslussning på arbetsmarknaden.

FFAKTAAFAKTA

V– Vi försöker tillgodose individens intresse inom valt gymnasieprogram och leta rätt på en bra praktikplats åt eleven, säger Lena Tuffin, utvecklingsledare för VUX, SFI och lärlings-programmet, och beskriver möjligheterna med lärlingsutbildning.

– Eleven får arbetslivserfarenhet, möjlighet att omsätta studier och teori i praktisk yrkeser-farenhet och framförallt, en chans att komma i kontakt med arbetsmarknaden, något som se-nare kan resultera i sommarjobb eller anställ-ning direkt efter gymnasiet, säger Lena Tuffi n. Dessutom utökar eleven sitt sociala kontaktnät, vilket också är en förutsättning för att lättare komma ut i arbetslivet.

ANDERS LJUNGSTEDTS Gymnasi-um har sedan 2008 erbjudit lärlingsprogram som en del i Skolverkets försöksverksamhet.

– Vår uppläggning av lärlingsprogrammet har fungerat bra då vi alltid har tät kontakt med eleven och lärlingsföretaget, berättar Åsa Wen-nergren, ansvarig rektor för lärling och Hotell- och Restaurang- samt Livsmedelsprogrammet. Men som hon poängterar, det har inte varit helt problemfritt.

Många företag påverkades av lågkonjunk-turen och vågade därför i vissa fall inte ta emot elever, men nu har trenden vänt.

– En hög kvalitet på utbildningen förutsät-ter kompetenta handledare. Därför erbjuder vi handledarutbildning i två steg. Skolan har idag också ett väl fungerande lärlingsråd med representanter från fl era branscher, samtliga med ett stort engagemang och kunskap inom olika yrkesområden.

– Nu har vi börjat utvärdera lärlingspro-grammet och vår förhoppning är att fortsätta utveckla lärlingsspåret, avslutar Åsa Wenner-gren som ser positivt på lärlingsutbildningens framtid. ■

IDAG FINNS DET 32 lärlingar i skolans försöksverksamhet inom följande program:• Barn och fritidsprogrammet• Byggprogrammet• Fordonsprogrammet• Handels- & administrationsprogrammet• Hantverksprogrammet • Hotell- och Restaurangprogrammet• Livsmedelsprogrammet• Medieprogrammet

FOTO

: STA

FFA

N G

US

TAV

SS

ON

TEXT: SAMUEL HULTBERG


12 LÄRDOMSSTADEN

N– Nyckeln är språket, grunden till allt lärande, säger en av Skäggetorpsskolans rektorer Fredrik Einvall.

– Vi har idag 400 elever varav många kommer från andra länder och är nyligen invandrade. Det är inte alltför sällan barn och ungdomar som kanske aldrig gått i skolan, blandat med elever där bägge föräldrarna är akademiker. Alla har olika förutsättningar och behov, vilket är en stor utmaning för oss.

Det har man löst, bland annat genom att ti-digt slussa ut nya elever till vanliga klasser efter bara två till tre veckor, elever som från början varken talar, läser eller skriver svenska. Till en början kan det röra sig om att medverka i gym-nastik med en vanlig klass för att sedan slussas in, ämne för ämne.

– DET ÄR MYCKET VIKTIGT att möta gapet mellan nya elever och de elever som kanske gått i svensk skola hela sin skoltid, menar Fredrik Einvall, som poängterar att det inte enbart är genom att sitta i skolbänken som man lär sig svenska. Interaktionen, eller samspelet med an-

dra elever på till exempel raster, då de kan um-gås utanför klassrummet, gör att eleverna lär sig svenska mycket snabbare.

NÄR NYANLÄNDA ELEVER kommer till skolan hamnar de först i en internationell klass, helt enkelt en förberedande klass med svenska som andra språk. Det innebär till en början extra stöd i just svenska men även i elevernas modersmål.

– Det ställer stora krav på lärarna, men alla

våra lärare, från idrott till fysik har särskild ut-bildning i just språkutvecklande arbetssätt, för-tydligar Fredrik Einvall.

– Eftersom språk är grunden till allt lärande, jobbar vi mycket med språk i samtliga ämnen. Något som även gagnar elever som gått i skolan sedan sex års ålder. Detta innebär till exempel att när man undervisar en klass åtta i kemi så räcker det inte att alla kan läsa uppgiften, de måste även kunna förstå vad uppgiften inne-bär. Lärarna ser då till att förklara och tydlig-göra. Det är oerhört viktigt för att få eleverna engagerade.

FREDRIK EINVALL BERÄTTAR att man även jobbar med mindre undervisnings-grupper, att det är viktigt för att kunna möta

varje elevs behov. Lika viktigt är det förstås att lärarna är engagerade och positiva med fokus på individbaserat lärande, vilket de verkligen är.

– Det är inte lätt, betonar han, att lära ut svenska till tonåringar som kommer till Sverige utan skolvana. I synnerhet när litteraturen som fi nns att tillgå för läsinlärning traditionellt är barnböcker med nallar och blommor. Det gäl-ler att anpassa lärandet efter behov, förutsätt-ningar och bakgrund. En del elever som kanske aldrig gått i skolan har till en början svårt att bara sitta i skolbänken en hel dag.

– DET ÄR EN STOR utmaning men jag är väldigt stolt över våra lärare, de gör ett stort jobb.

För att se till att alla elever på skolan får det stöd de behöver har man i kommunen infört så kallade Språkverkstäder där kvalifi cerade stu-diehandledare stöttar elever i olika läroämnen.

På Skäggetorpsskolan har man integrerat denna verksamhet i skolans pedagogiska verk-stad. Elever som har behov av extrahjälp ibland annat språk, idag cirka 80 elever, har där ett an-tal timmar per vecka. På schemat har alla elever varje dag en timme ”tid till måluppfyllelse” för att både de elever med högsta betyg i de fl esta ämnena och de elever som är nyanlända ska få sina individuella behov och mål uppfyllda. ■

SKÄGGETORPSSKOLAN i Linköping tar emot många nyanlän-da elever, ofta utan vare sig kunskaper i svenska eller skolvana. Trots detta är Skäggetorpsskolan den skola i Linköping som bäst levde upp till sitt förväntade resultat.

FFFAAAKKTAAFFAAKTASPRÅKVERKSTADPå grundskolor med hög andel elever med annat modersmål än svenska fi nns språkverkstäder. En språkverkstad är en förstärkt ut-vecklad studiehandledning med målet att förbättra kunskaper i svenska och i modersmålet. Målgruppen är elever som på grund av brister i svenska språket har svårt att följa undervis-ningen.

Internationella klasser med språkverkstad TEXT: EZRA HULTBERG FOTO: STAFFAN GUSTAVSSON

MÅL I SIKTE. På schemat har alla elever varje dag en timme ”tid till måluppfyllelse” för att både de elever med högsta betyg i de fl esta ämnena och de elever som är nyanlända ska få sina individuella behov och mål uppfyllda.

SPRÅKVERKSTAD

■ ■ ÄR DU SVERIGES NÄSTA stjärna? På Linköpings kulturskola går ca 2 800 barn och ungdomar varje vecka och övar sig i teater, musik, dans, bild och form. Undervisningen bedrivs över hela kommunen, kostar ca 400-800 kr/termin och det fi nns syskonrabatt.

■ ■ DET ÄR ROLIGT och viktigt att leka! Därför satsar kommunen extra pengar på att rusta upp och bygga nya lekplatser i hela kommunen. VISSTE

du att ...VIS

■ ■ FÖRR VAR DET VANLIGT att skolorna hade badkar så att barnen fi ck en möjlighet att kunna tvätta sig och lära sig vik-ten av hygien.

FOTO

: IS

TOC

K

FOTO

: IS

TOC

K

REKTORER. – Språket är grunden till allt lärande, därför jobbar vi mycket med språk i samtliga ämnen, säger rektorerna Kerstin Johnsson och Fredrik Einwall på Skäggetorpsskolan.

12 LÄRDOMSSTADEN


FOTO

: IS

TOC

K


13LÄRDOMSSTADEN

– Att samlas kring gemensamma upplevelser är viktigt, säger Kjell-Erik Sjöstedt, rektor på Lillgårdsskolan. Ge-nom att arbeta med teman, menar han, uppnår man bland annat detta. Eleverna har något att förhålla sig till som också ger inspiration.

Läsårets tema ”Rik på språk” bestämdes redan i våras utav lärarkåren och sista dagen innan sommarlovet fi ck barnen med sig ett litet uppdrag för sommaren där en föraning om det kommande temat gavs.

– Eleverna fi ck i uppgift att skicka ett vykort till oss på skolan, där de beskrev hur det kändes, hur det såg ut och hur det luktade på den plats de skickade sin hälsning från, berättar Kerstin Sund, som undervisar i fyran till sexan.

– På det sättet ville vi få dem att börja fundera på hur man beskriver känslor och använder sitt språk.

UpplevelsedagResultatet lät inte vänta på sig. När höstterminen satte igång hade hela 180 vykort kommit till skolan. Under sko-lans ”Upplevelsedag”, en återkommande happening med syftet att kicka igång läsårets tema, kunde eleverna sedan

ta del av varandras hälsningar. Upplevelsedagen, som är en återkommande ritual på skolan, innebär att lärarkåren, under en dag, förvandlar skolan till en upplevelseplats där eleverna får lära känna olika aspekter av läsårets tema.

– Den här gången fanns det till exempel ett särskilt rum för sinnenas språk, ett annat rum för musikspråk. I ett klassrum hade vi gjort en studio där eleverna kunde få spela ”Så ska det låta” och se sig själva på tv-skärmar. Många tycker att det här är årets absoluta höjdpunkt, och längtar efter den berättar Kerstin Sund.

KunskapandeBifrost betyder regnbåge eller mer exakt ”den bävande och skälvande vägen” och symboliserar ifrågasättandet och sökandet efter svar. Metoden kommer ursprungligen från Danmark och syftar till att ge eleverna mod att själva söka efter svar och våga lita på sitt eget omdöme. Det handlar om lusten till att lära, något som man på skolan har valt att kalla för ”kunskapande”.

Det är många barn som söker sig till Lillgårdsskolan. I år hade man två sökande per förskoleplats. Därför har

man nyligen färdigställt ett nytt skolhus för att ge extra plats.

– Vi vill skapa utrymme, såväl mentalt som fysiskt för våra elever, avslutar Kjell-Erik Sjöstedt.

Det är många barn som söker sig till Lillgårdsskolan. I år hade man två sökande per för-skoleplats. Därför har man nyligen färdigställt ett nytt skolhus för att ge extra plats.

På Lillgårdsskolan i Linköping genomsyras varje läsår av ett tema. I år är det språket som står i centrum. Det te-matiska arbetssättet ger eleverna inspiration och gör det lättare att lära över ämnesgränserna. Skolan är den enda i Linköpings kommun som arbetar Bifrostinspirerat.

”Rik på språk” – årets tema på Lillgårdsskolan

FÖR MER INFORMATION: www.lillgardsskolan.se

LILLGÅRDSSKOLAN

LILLGÅRDSSKOLAN

- Lillgårdsskolan är en föräldradriven friskola som tar emot elever från förskoleklass till årskurs 6 i grundskolan. Fritids med morgon och eftermid- dagshem fi nns. - Lillgårdsskolan är lugnt belägen i stadsdelen Berga.- En stiftelse står bakom verksamheten.- Inget privat ägande eller vinstintresse.- Inga terminsavgifter.

"Det vore dumt att lägga ner en så bra skola"! Ja, så var det många som tyckte och tänkte och framförallt, som agerade när Munkhagsskolan i Johannelund skulle läggas ner. På initiativ av föräldrar startades därför en friskola, för övrigt en av Sveriges första och idag en av de största. En friskola som än idag har föräldrar som aktieägare och där all eventuell vinst går tillbaka direkt in i verksamheten.

Att bli sedd– Vi fokuserade från första början på att ge bra utbildning till våra elever, säger skolans rektor Lars-Ingemar Johans-son, och betonar att kunskap varit Nya Munkens ledstjärna under alla år. Ambitionen har alltid varit att skapa en ge-digen skola med ordning och reda, samtidigt som lärandet måste vara roligt. Glädje och att ha nytta av kunskap står högt i kurs här på skolan.

Biträdande rektor Marie Rittmalm understryker här sko-lans uttalade ambition att varje elev ska bli sedd och få en så bra start i livet som möjligt, självklart utbildningsmässigt men också att de ska ha så bra på fötterna att de fungerar vidare i livet i största allmänhet.

– Då räcker det inte med kunskap. Det måste kombineras med självförtroende och trygghet och en vilja att ta ansvar, men också att våga tala inför andra, att våga stå på scen, att dansa, sjunga och spela teater. Det handlar om att utvecklas som person, säger Marie Rittmalm.

En skola för allaHär är den utomordentligt fina, nyrenoverade aulan med mer än 500 sittplatser en oerhörd tillgång. Här kan den nya skolorkestern uppträda under professionell ledning. Andra uppskattade arrangemang är elevkabarén Årets Munk och den populära musiktävlingen Kåpan.

–Vi har dock medvetet valt att inte bli en profi lskola. Vi

vill vara en skola för alla elever, säger Lars-Ingemar Johansson.Något som omedelbart slår besökaren är den uppen-

bara känslan av trivsel. Här fi nns en lugn, skön, ja nästan avslappnad atmosfär mitt i det dagliga intensiva kunskaps-inhämtandet. Ett bra och tydligt bevis på trivsel är väl perso-nalomsättning? Någon sådan fi nns knappast på Nya Munken.

– Och vi har aldrig under alla dessa år haft tomt i en bänk och nu senast var det nästan hundra fl er elever som sökte än vi kunde ta emot, avslutar Marie Rittmalm.

Nya Munken i Johannelund, med mottot "Glädje med kunskap", är med sina 527 elever i 24 klasser i årskur-serna 7 till 9 en i högsta grad väl-mående skola. Men för 17 år sedan var framtidsutsikterna för dåvarande "Munken", inte speciellt lysande.

FÖR MER INFORMATION: www.nyamunken.seNYA MUNKEN

På initiativ av föräldrar startades Nya Munken i Johannelund. Mottot ät ”Glädje med kunskap”.

En skola för alla elever

FOTO

N: S

TAFF

AN

GU

STA

VS

SO

N

FOTO

: STA

FFA

N G

US

TAV

SS

ON


14 LÄRDOMSSTADEN

Naturvetens – en röd tråd från

till

EKHOLMSTABELLEN

UTOMHUS. Visionen är att verksamheten ska genomsyras av ett undersökande, naturvetenskapligt arbetssätt, utan att vara fast i traditionell undervisning. Astrid Linder är en av eleverna på Hjulbros ko



15LÄRDOMSSTADEN

nskapförskola årskurs nio

TEXT: SAMUEL HULTBERG FOTO: STAFFAN GUSTAVSSON


DDet började med att Linköping och Norr-köping 2008 fick i uppdrag av Skolverket att starta ett projekt med syfte att utveckla arbetssätt för att öka intresse och kunskap in-om naturvetenskap och teknik. Målet var att nå ända ut i klassrummen och att involvera elever, lärare, rektorer, näringsliv, universi-tet, lärarutbildningar och andra intressenter.

I LINKÖPING blev resultatet ett samar-bete mellan kommunala förskolor och sko-lor i Ekholmen och Hjulsbro. En gemensam plan för den naturvetenskapliga undervis-ningen utarbetades av pedagoger i medver-kande skolor/förskolor och den iscensattes under läsåret 2009/2010. Den bildar idag utgångspunkt för undervisningen i och runt omkring Ekholmen och kallas för Ekholm-stabellen.

– Planen uppskattas av både personal, föräldrar och inte minst elever, som upplever att den naturvetenskapliga undervisningen har blivit både roligare och intressantare, sä-ger Ros-Marie Johansson, skolområdeschef Linköpings kommun.

Målsättningen är att eleven ska se nyttan av sina kunskaper i naturvetenskap och teknik.

Undervisningen ska vara relevant och intres-sant utifrån de mål som fi nns i läroplan och kursplaner.

– VÅR VISION, förklarar Ros-Marie Jo-hansson, är att hela Ekholmens verksamhet från F-9 ska genomsyras av ett undersö-kande, naturvetenskapligt arbetssätt, men vi ska inte vara fast i enskilda böcker och traditionell undervisning. Vi ska istället utgå från den ”breda läroboken”. Med det menar vi att vi ska arbeta tillsammans med närings-livet, universitetet och andra intressenter i närområdet.

ROS-MARIE JOHANSSON menar att nya samverkansformer leder till ökad kompetensutveckling hos lärarna och ny-skapande arbetsformer.

– Kreativitet, fräscha idéer och nya an-greppssätt sätter positivt fokus på elevernas inneboende nyfi kenhet. Och när vi kombi-nerar skolans teoretiska bas med praktiska upplevelser och externa kontakter ger vi barnen ett förhållningssätt som de kan an-vända i all form av problemlösning – nu och i framtiden. ■

VISIONEN FÖR EKHOLMSTABELLEN är att all undervisning i naturvetenskap och teknik, från förskoleklass till årskurs 9, ska genomsyras av ett undersökande, naturvetenskapligt arbetssätt, där man inte fastnar i enskilda läroböcker och traditionell under-visning. Fokus ligger på elevernas inneboende nyfi kenhet.

INTRESSANT. Målsättningen är att eleven ska se nyttan av sina kunskaper i naturveten-skap och teknik. Undervisningen ska vara relevant och intressant utifrån de mål som fi nns i läroplan och kursplaner. Gustav Alex och Jasmine Olsson på bild, går på Hjulstabroskolan.

Projektet är ett samarbete mellan Skolverket, Linköpings kommun, Norrköpings kommun och regionförbundet Östsam. Syftet med projektet är att öka intresset för och kunskaper in-om naturvetenskap och teknik genom att utveckla nya arbetssätt, genomföra kompetensut-vecklingsinsatser samt utveckla samarbetsformer mellan skola och arbetsliv. Ekholmstabellen och samarbetet mellan kommunala förskolor och skolor i Ekholmen och Hjulsbro är ett resultat från projektet.

PPROJEEKTETTPROJEKTET”NATURVETENSKAP OCH TEKNIK I OCH UTANFÖR SKOLAN”:

Fokus ligger på elevernas inneboende nyfi kenhet

DDEETTTAA HÄÄNDEER NU::DETTTA HÄNDER NU:UNDER HÖSTEN har Skolverket gett Linköpings kommun i uppdrag att ar-rangera spridningskonferenser på olika ställen runt om i Sverige. Konferenser-na syftar till att ge inspiration och idéer till lyckad undervisning inom naturvetenskap och teknik. Innehållet bygger på erfarenheter från projektet ”Naturvetenskap och teknik i och utanför skolan” samt aktuell forskning.

os kolan som idag har lektion ute i naturen.



16 LÄRDOMSSTADEN

BBarnen på Kvinnebyvägen 226 går regelbun-det ut i närområdets skog och natur. En gång i veckan, året om, går förskolans 5-åringar ut i naturen. Under vissa delar av höst- och vårterminen leker även förskolans 4-åringar i naturen och ibland de allra minsta.

– För oss handlar det om att lära ut om natur, djur, växter och på ett lättförståligt sätt förklara olika saker, bland annat allemansrätt, återvinning och nedbrytning. Det vill säga de grova naturbitarna, säger Therese Ekebratt, som nu arbetat på förskolan fyra år. Hon be-tonar vikten av ett lustfyllt lärande där lek ska vara rådande i alla moment. Det är också viktigt att barnen lär sig känna trygghet i na-

turen och på så sätt vill leka utomhus.– I dagens samhälle är fl er och fl er barn stil-

lasittande inomhus. Att i rörelse leka ”prinsar och prinsessor”, leka krig, och kurragömma ute i naturen är utvecklande och kreativt. Därför är det väldigt kul när man får frågan, ”fröken, kan vi inte äta mellis ute?”

ATT BARNEN PÅ Kvinnebyvägen 226 nu är inne i ett natur- och tekniktänk råder det inget som helst tvivel om.

– De är glada och spontana i allt och vill lära sig att förstå saker. De kan komma med egna och smarta funderingar som, ”varför är himlen svart på natten” och ”varför är mjölk

– FÖRSKOLAN LÄGGER EN naturvetenskaplig grund, redan här startar ett intresse. I det långa loppet är förhoppningen att in-tresset för högskolestudier inom natur och teknik ska öka, säger Therese Ekebratt, lärare på förskola Kvinnebyvägen 226.

Tråden böTEXT: SAMUEL HULTBERG FOTON: GÖRAN BILLESON Förskola är inte bara lek, ”galonisar” och ”mellis”. Det är så mycket mer.

FÖRVÄNTAN. En gång i veckan går förskolans 5-åringar ut i naturen. Under hösten får de även sällskap av förskolans 4-åringar.

FÖRSKOLA



17LÄRDOMSSTADEN

börjar här vit när gräset som kossan äter är grönt?” Barnen använder sin fantasi på ett imponerande och härligt sätt. Vi pedagoger gör vårt bästa för att hinna med och svara, säger Therese Ekebratt och skrattar.

SOM ETT LED I att befästa natursatsning-en har Therese och hennes kolleger tagit till nya grepp – experiment som görs såväl inom- som utomhus.

– Vi har två experimentlådor, vatten- och luftteman. Dessa är liknande de lådor som idag fi nns inom skolan. På samma gång som barnen tycker det är roligt och spännande med det här undersökande arbetssättet, kan vi pedagoger sätta ord på det som händer i experimentet och förklara. Barnen får även inom den tek-niska biten konstruera med papper, skräp, tape och lim.

KLON I PROJEKTET, Ekholmstabellen* – som Kvinnebyvägen 226 är del av – är att skolorna ska jobba utifrån samma naturveten-skapliga plattform och modell. En grund läggs alltså redan i förskolan och byggs på uppåt i åldrarna i skolan. Therese Ekebratt menar att det skapar en viktig tydlighet.

– Genom detta samspel kan vi enkelt visa föräldrarna vad vi ska arbeta med inom natur och teknik och vilka mål och områden vi ar-betar med och mot. Att föräldrarna kan känna en trygghet till vårt arbete är jätteviktigt. ■

* Om Ekholmstabellen – se sidan 14-15

UNDERVISNING. Att barnen på Kvinneby förskola nu är inne i ett natur- och tekniktänk råder det inget som helst tvivel om. Här undervisar Therese Ekebratt, som nu arbetat på Kvinneby förskola i fyra år.

FFFAAAKKTAAFFAAKTAFÖRSKOLA KVINNEBYVÄGEN 226är uppdelad i tre avdelningar. Lillgår-den för barn i åldern 1-3 år, Sörgården för barn i åldern 1-5 år samt Bullerbyn för barn i åldern 3-5 år. Förskolan lig-ger i Kvinneby och öppnades 1976.

ÖPPET HUS

Välkommen!

JENSEN gymnasium Linköping

Vi på JENSEN gymnasium utgår från att du har höga ambitioner och mål. Vi tror också att du har en fantastisk potential att utvecklas och nå dit du vill. Vi vill ta vara på det och arbeta tillsammans med dig för att ge dig så goda förutsättningar som möjligt att nå dina mål – både under gymnasiet och när du går vidare till högre studier och arbetsliv. Kärnan utgörs av vårt utbildningskoncept ”Träning för verkligheten”. Läs mer på www.jensengymnasium.se/Linkoping


18 LÄRDOMSSTADEN

FFrån och med nu fram till 2012 ska det på varje skola finnas en viss mängd datorer per elev och skola, eller rättare sagt, en stor tät-het av datorer. Mångmiljonsatsningen berör närmare 45 grundskolor och sex gymnasie-skolor - med andra ord tusentals skolung-domar. Och syftet med satsningen är enkel,

genom IT-användande ska eleverna få bättre resultat och högre måluppfyllelse.

– IT ÄR EN SJÄLVKLAR del av da-gens samhälle. Då måste också skolan vara delaktig. Datorer i sig ger inte bättre resultat. Däremot, bra utrustning kombinerat med nya pedagogiska grepp i undervisningen

som kommer som resultat av detta IT-lyft, kommer att ge framtida goda skolresultat.

Magnus Vahlberg menar att skolan hit-tills inte utnyttjat IT:s fulla potential. Där andra delar av samhället verkligen tagit till IT har skolan nästan enbart använt IT ad-ministrativt, väldigt lite pedagogiskt. Men detta är nu alltså på väg att ändras, IT-vågen

som rullas ut över Linköpings skolor ska för-bättra läget.

UTÖVER RESURSSATSNINGEN på datorer kommer även skolors trådlösa nätverk att byggas ut. Samtidigt kommer lä-rarna erbjudas kompetenshöjning och fort-bildning inom IT, även kallat PIM, praktiskt

■ ■ LÄSÅRET 2008/09 visade de nationella proven i matematik, svenska och engelska för elever i årskurs 9 att 13 % av eleverna inte kla-rade att nå målen i matematikdelen. Det gick bättre på svenska- och engelskaproven, där en-dast 3,3 respektive 4,2 % inte blev godkända.

■ ■ ENLIGT EN RAPPORT från Skolverket kommer 85 % av de svens-ka ungdomarna troligen eller defi nitivt att rösta i riksdagsval när de blir vuxna. I den första stora internationella under-sökningen 1999 var siffran 76 %.VISSTE

du att ...VIS

■ ■ INTERNATIO-NELLT SETT ligger de svenska lärarlönerna ganska lågt. I Luxemburg däremot tjänar lärarna desto mer. FO

TO: I

STO

CK

FOTO

: IS

TOC

K

FOTO

: IS

TOC

K

18 LÄRDOMSSTADEN

JUST NU UTFASAS gammal teknik och elektronik i Linkö-pings skolor. Alla klassrum ut-rustas med nya datorer, egna projektorer, interaktiva tavlor och annan modern utrustning.

– Det här är en stor och bred satsning, IT ska nås av alla, säger Magnus Vahlberg, sak-kunnig inom IT på Linköping kommun.

Fronter är med andra ord utformad för att un-derlätta skolarbete och planering för både elever och pedagoger, men även föräldrar, som själva kan logga in, ställa frågor och få information om betyg, planering och frånvaro.

– Plattformen går att nå var som helst och när som helst så länge man har tillgång till en dator med Internetuppkoppling. Genom att använda Fronter blir det enklare att på ett smidigt och användbart sätt ha tillgång till sitt material både i skolan och i hemmet, säger Magnus Vahlberg. ■

Ny webbaserad plattform– öppnar skolanför omvärlden

FRONTER ÄR SKOLORNAS webbplattform för lärande och kommunikation. Här kan en elev exempelvis få information om läxor och uppgifter, samtidigt som en pedagog kan rätta en uppgift och ge eleven feedback.

PIM ÄR EN kompetensut-vecklingssatsning inom IT för pedagogisk personal. Syftet är att höja den digitala kompe-tensen så att lärarresurser an-vänds både konstruktivt och effektivt i undervisningen. – PIM är en självstudiekurs för alla pedago-ger och skolledare, ett projekt som gör att IT-kompetensen hos personalen markant höjs, säger Magnus Vahlberg.

PIM står för praktisk IT- och mediekom-petens och är en fortbildningssatsning som Linköpings kommun startade under 2009 och som fortsätter över 2011. PIM är upp-delat i fem olika nivåer där pedagogerna för varje nivå ska genomföra en praktisk uppgift för att bli godkänd.

– Vår målsättning är att 75 procent av lä-

rarna i Linköping ska nå PIM 3. Det innebär att de på allvar kan använda IT i sin undervis-ning, förklarar Magnus Vahlberg.

Materialet som är framtaget av Myndig-heten för Skolutveckling, är en kombination av handledningar på Internet, underlag för arbete i studiecirkel samt hjälp i vardagen. Hittills har 3 500 lärare i kommunen tagit del av den här möjligheten. ■

Ett steg vidare i IT-utvecklingen– nu utbildas lärare tack vare PIM

Ny IT-våg rullar på i skolanTEXT: SAMUEL HULTBERG FOTO: STAFFAN GUSTAVSSON

DATORTÄTHET. Mångmiljonsatsningen på varje skolas datainvestering berör närmare 45 grundskolor och sex gymnasieskolor – med andra ord tus enbättre resultat och högre måluppfyllelse. Läraren på bilden heter Florian Wendorff.

SYSTEM. – Med Fronter blir det enklare att ha tillgång till sitt material både i skolan och i hemmet, säger Magnus Vahlberg, sak-kunnig inom IT på Linköping kommun.

d

STUDENT. Clara Holmberg än elev på Folkungaskolan.

IT-SKOLA

FOTO

: STA

FFA

N G

US

TAV

SS

ON

FOTO

: STA

FFA

N G

US

TAV

SS

ON



19LÄRDOMSSTADEN

FOTO

: IS

TOC

K

ATT SKOLOR har trådlösa nätverk blir allt vanligare, men i Linköping går man ett steg längre än så. Nu släpps nämli-gen elevernas egna resurser in i nätverket.

Över hela Linköping kommun, såväl grund- som gymnasieskola, byggs just nu trådlösa nätverk ut. Magnus Vahlberg, som är sak-kunnig inom IT på utbildningskontoret, är övertygad: utbyggnaden öppnar upp nya möjligheter.

– Att vi integrerar eleverna i nätverket bety-der att vi måste hitta nya smarta tekniklösningar för att få full nytta av elevernas egna resurser.

Med nya tekniklösningar menar Magnus Vahlberg bland annat hur eleverna ska kunna använda skolans licensprogram på sina egna da-torer, till exempel Word och Excel. En stream-metod kan vara nyckeln.

– PÅ SAMMA SÄTT som man ser på film el-ler lyssnar på musik som överförs från Internet, ska eleven, med samma teknik, kunna arbeta med skolans licensprogram på sin egen dator, säger han och poängterar att det är en unik lös-ning som är banbrytande i skolväsendet.

Att trådlösa nätverk öppnas upp innebär i praktiken att elever kan logga in på sina konton och surfa på skolans trådlösa nätverk, genom till exempel sina datorer, iPhones och liknande smarta mobiler. ■

Surfzon på skola

IT- och mediekompetens. (se separat text)– Pedagogisk personal på alla skolor ut-

rustas nu med datorer och andra IT-redskap och får självklart även hjälp med själva han-teringen.

DESSUTOM SKAPAS nätverk mel-lan IT-pedagoger där de kan diskutera den

pedagogiska användningen av IT, förklarar Magnus Vahlberg.

Hans förhoppning är att nya arbetssätt och metoder därigenom ska hittas och spri-das bland Linköpings skolor, något som i sin tur blir en motor för modernisering och utveckling av undervisningen i hela kom-munen. ■

us entals skolungdomar. Och syftet med satsningen är enkel, genom IT-användande ska eleverna få

STREAMINGStreaming (strömmande media) eller ”strömning” är uppspelande av ljud och videofi ler på mottagarens dator eller mobiltelefon samtidigt som de överförs från Internet. Streaming används både för uppspel-ning av lagrade fi ler från webbplatser och för mottagning av direktsända evenemang på Internet.

FAKTTAAFAKTA

■ ■ ANTALET ELEVER per elevvårdspersonal har minskat. Förra året gick det 529 elever/skolsköterska och 728 elever/skol-kurator i kommunala skolor respektive 436 elever/skolsköterska och 825 elever/skolkurator i fristående skolor.

FOTO

: IS

TOC

K

Kommunala gymnasieskolorAnders Ljungstedts Gymnasium 17/11Berzeliusskolan 18/11Birgittaskolan 25/11Folkungaskolan 24/11Katedralskolan 16/11Teknikcollege 23/11

Landstingets gymnasieskolorVretagymnasiet 11/12, 4/2Himmelstalundsgymnasiet 20/11, 21/1

Fristående gymnasieskolorBjörkö Fria Gymnasium 18/11, 20/11Framtidsgymnasiet 20/11, 24/11Folkuniversitetets gymnasium 13/11, 25/11JENSEN gymnasium 17/11, 20/11, 24/11, 19/1, 28/4John Bauergymnasiet 20/11, 2/2, 5/2Klara Gymnasium 20/10, 20/11, 19/1, 5/2, 23/4Linköpings Praktiska Gymnasium 20/11, 25/11Mediagymnasiet, MTU 20/11, 24/11Realgymnasiet Linköping 16/11, 20/11, 18/1, 22/1Thoren Business School 18/11, 11/12, 20/1, 5/2, 14/4, 27/4YA Frigymnasium 20/11, 24/11Yrkesgymnasiet 17/11, 14/12, 22/1, 3/2, 13/4, 26/4

FÖR MER INFORMATION: www.linkoping.se

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

på Linköpings gymnasieskolor

FOTO

: STA

FFA

N G

US

TAV

SS

ON


20 LÄRDOMSSTADEN

IIdag arbetar Leif Lindén som resurspedagog på Skoldatateket, som är en del inom Språkpedago-giskt centrum, vars huvuduppgift är att förbätt-ra språk-, läs- och skrivförmågan hos samtliga elever. Man arbetar även med dyslexiproblem så snart de upptäcks. Leif har sitt arbetsrum på Stadsbiblioteket, där för övrigt hela Språkpeda-gogiskt centrum håller till.

– Jag försöker hitta tekniska lösningar på de här problemen, all tänkbar teknik och program-varor, vad det vara må, och sedan sprida ut den kunskapen till skolorna här i Linköping, förkla-rar Leif innan han slår sig ner vid datorn för att ge några exempel.

HAN BERÄTTAR ATT läs- och skrivsvå-righeter är ganska vanligt förekommande, att kanske så många som 20 procent har smärre pro-blem. Dyslexi, som visat sig kunna vara ärftligt, rör cirka fem procent av befolkningen.

– Jag mötte elever på gymnasiet som inte kla-rade 15 rader text, det blev tvärstopp. De fi ck helt enkelt ingen ordning på krumelurerna och jag tänkte att det måste ju fi nnas hjälp att få. Jag fi ck då tag på en talbok, det var så jag började, minns Leif och berättar att det varit en enorm utveck-

ling på det här området under de senaste tio åren. Samtidigt har forskningen kring dyslexi och hur läsutveckling går till tagit stora kliv på senare år. Idag fi nns det massor av verktyg. Många blir hjälpta med ganska enkla medel. Men, betonar Leif Lindén, det fi nns inga generella lösningar. Varje insats är individuell utifrån den enskilda elevens behov och önskemål.

Lillis Kirsh, som är kollega till Leif, tittar in och ger sin syn på problematiken utifrån mångårig erfarenhet som speciallärare.

– Man kan se problemen redan på förskole-nivå. Ju tidigare rätt åtgärder sätts in, desto större möjligheter har vi att hjälpa. Vi gör därför scre-eningtester redan från förskoleklass och fortsät-ter sedan ända upp till gymnasiet. Att lära sig läsa och skriva är absolut inte bara en fråga för lågstadiet, betonar Lillis Kirsh.

Men en lika viktig fråga, som hon lyfter fram, är attityden till läs- och skrivsvårigheter. Det här handlar ibland om elever som ofta tänker:”Jag är dum i huvudet”. Kanske har de även hört det, både en och fl era gånger.

– Många har dålig självkänsla trots att det här inte har någonting med intelligens att göra. Här har vi som lärare en enormt viktig uppgift

att förmedla att det inte är eleven som är pro-blemet, utan att det istället handlar om att reda ut hur lässvårigheterna yttrar sig och sätta in rätt åtgärder på ett läsproblem.

DET ÄR DÅ OLIKA teknikinsatser kan komma ifråga, och då är det alltså Leif Lindéns kompetens som tas i anspråk. Just datorn, som numera är ett självklart arbetsredskap i undervis-ningen, har visat sig vara ett utmärkt läromedel när det gäller kunskapsinhämtning för barn med läs- och skrivsvårigheter.

– Varför inte lyssna på boken istället för att läsa den? All undervisning kan man idag hämta hem i sin dator, berättar Leif och startar upp programmet ”Vital”, ett talsyntesprogram som nu fi nns på samtliga skolor i Linköping. Med det talande tangentbordet kan man till exem-pel höra bokstävernas ljud när man skriver, eller markera en text och därefter få den uppläst. Det går även att få den uppläst på våra vanligaste främmande språk.

– MAN KAN ÄVEN SCANNA en text ur läroboken direkt till ett word-dokument, redigerbar och klar. Det fungerar även på text hämtad på nätet. Läxan kan eleven sedan få på en mp3-fil att ta med sig hem, säger Leif Lin-den, innan han avslutningsvis berättar om en elev med diagnosen ADHD.

Pojken for omkring som ett yrväder, hade personlig assistent i klassrummet eftersom han inte kunde sitta still. Ända tills specialläraren en dag frågade om han kunde läsa. Efter några veckor med Vital, dator och scanner satt pojken och jobbade som alla andra, lugnt och fi nt utan assistent. Efter det var det ingen som längre ta-lade om ADHD. ■

ORDET DYSLEXI kommer från engelskans dyslexia, som i sin tur kommer från grekis-kans dys som betyder svårt och lexia som betyder att man har svårt med ord och bok-stäver. Ett av fl era kännetecken är att man läser långsamt, trevande eller hackigt.Cirka fem–sex procent av befolkningen beräknas ha tydlig dyslexi.Fler pojkar än fl ickor har dyslexi som ofta är ärftligt.

DYYSSLEXIIDYSLEXI • ARBETET OMFATTAR barn/elevers språk-, läs- och skrivutveckling inom förskola, grundskola och gymnasieskola. • ARBETAR ÄVEN med frågor kring läs- och skrivsvårigheter/dyslexi samt genom Skoldatateket med IT i lärandet.

• Målet är att alla barn som riskerar att utveckla språk-, läs- och skrivsvårigheter ska UPPTÄCKAS TIDIGT och få det stöd de behöver.

• ALLA BARN/ELEVER ska förbättra sin språk-, läs- och skrivförmåga.

SPPRRÅÅKKPEDAGOOGISKTT CENNTRUMMCENTRUM

Många blir

hjälpta med

enkla medelTEXT: PER-ÅKE HULTBERG

DYSLEXI, VAD ÄR DET? Ja, den frågan ställde sig Leif Lindén för 13 år sedan. Han var då gymnasielärare i elektronik och kon-fronterades med problemet när en av hans elever påtalade att han inte förstod texten i läroboken. ”Vad gör jag”, tänkte Leif och har sedan dess fortsatt av bara farten att ta fram olika tekniklös-ningar för elever med läs- och skrivsvårigheter.

TAR FRAM TEKNIKLÖSNINGAR. – Läs- och skrivsvårigheter är ganska vanligt förekommande, kanske så många som 20 pro-cent har smärre problem, säger Leif Lindén resurs pedagog på Skoldatateket

LYSSNA. – Varför inte lyssna på boken istället för att läsa den? All undervisning kan man idag hämta hem i sin dator, berättar Leif Lindén.

LÄS- & SKRIVSVÅRIGHETER


FOTO

:INA

AG

EN

CY

FOTO

: STA

FFA

N G

US

TAV

SS

ON


21LÄRDOMSSTADEN

– Vi ansvarar även för modersmålsstöd i förskolan, mo-dersmålsundervisning, studiehandledning och skolhälso-vårdens medicinska del.

Det säger Anita Sevekvist, sektionschef på Sektionen för specialverksamhet, som med sina resurser kan före-slå relevanta insatser och sedan hjälpa till att skräddarsy individuella lösningar för varje enskild elevs bästa. Upp-dragsgivare är rektorer i alla stadier på såväl kommunala som fristående skolor.

– Vår vision, förklarar Anita Sevekvist, är att vara en samarbetspartner som med professionell kompetenstill-försel och lång erfarenhet ska kunna erbjuda barn och ungdomar i behov av särskilt stöd möjligheter till ett gott och fungerande vardagsliv i skolan.

”Lärande samspel”En viktig bit är att serva såväl förskolor som grundskolor med sakkunskap och olika typer av hand- och vägledning. Dit hör det nya manualbaserade programmet – ”Lärande samspel” – som tagits fram av en leg. psykolog och en specialpedagog inom Sektionen för specialverksamhet. Programmet som bygger på en positiv förstärkande vär-degrund är tänkt att användas som förebyggande insatser. Det kan också handla om att fånga upp elever i svårigheter, bryta negativa beteenden och öka deras sociala kompetens för att på detta sätt minska problemsituationer i skolan.

– Programmet som började testas under våren 2010, riktar sig mot en hel klass/grupp, det vill säga mot alla. Det gäller att arbeta generellt så att en grupp barn eller enskilda inte pekas ut som problembärare, förklarar Ker-stin Rydberg Jeppsson, verksamhetschef inom Sektionen för specialverksamhet.

Förändring av beteendenOfta handlar det om att få till stånd en förändring och utveckling i en hel klass/grupp och/eller specifikt hos ett eller flera barn samt hos pedagogerna och andra vuxna. Modellen ”Lärande samspel” syftar till att förbättra sam-arbetet i hela klassen/gruppen, att förbättra arbetsklimatet och att öka arbetsron.

– Med det här programmet får pedagogerna ett verktyg att kunna utveckla sitt ledarskap i klassen/gruppen så att både det sociala klimatet och inlärningsmiljön förbättras, säger Kerstin Rydberg Jeppsson.

Allt bygger på skolans värdegrund, respekten för barnet och den vuxnes ansvar i relationer och lärande i skolan. Här tillämpas ett demokratiskt förhållningssätt där pedagoger tillsammans med elever skapar goda spiraler i inlärningssi-tuationen. Under läsåret 2010/2011 pågår samarbete med Linköpings Universitet ”Tema barn”, som forskar på vissa utvalda delar av programmet.

Mottagning av nyanlända eleverSnezana A Nero är rektor för den del av verksamheten som ansvarar för modersmålsstöd och mottagning av ny-anlända elever.

– Just nu är det en liten nedgång men under förra läsåret tog vi emot 222 nyanlända elever. De fl esta kan inte ett ord svenska så det krävs att vi har en bra strategi för hur vi tar emot dem, och det tycker jag att vi har, säger Snezana A Nero.

Det är alltså hon som tillsammans med tolk tar emot samtliga nyanlända från förskoleklass till årskurs 9, innan de efter några dagar slussas ut till lämpliga skolor. Dess-förinnan har de även träffat en skolsköterska som kollat deras hälsotillstånd.

– Utifrån det vi får reda på om vad de varit med om tidigare, skolbakgrund och så vidare – många har haft gan-ska tuffa upplevelser – placerar vi ut eleverna i de interna-tionella klasser som fi nns i åtta kommunala grundskolor, säger Snezana A Nero och förklarar att det handlar om förberedelseklasser, främst språkligt men även kulturellt.

Modersmålslärare skolar inEn modersmålslärare på respektive skola är de som sedan kontaktar eleven, tar emot och hjälper till med inskolning-en. Efter ett år i internationell klass, ibland två eller något

längre, kan eleven gå vidare till en vanlig klass, förstärkt med språkverkstäder med tvåspråkiga lärare.

– Hur lång tid det tar är väldigt individuellt. Vissa elever har gedigen skolbakgrund, andra kan vara 14–15 år och kan vare sig läsa eller skriva. Det gäller att fånga upp varje elev och möta just hans eller hennes specifi ka behov, poängterar Snezana A Nero.

Dit hör i högsta grad modersmålsundervisning, eller hemspråk som det tidigare hette.

– Det är ett ämne som alla andra och som fi nns på skolor där det efterfrågas, säger Mårten Larsson, rektor för kommunens 54 modersmålslärare, som även vid behov servar de fristående skolorna i Linköping.

Viktig pusselbit nå målenUndervisning i modersmål är frivillig och ges för närvaran-de på 35 språk till cirka 1500 elever i grundskolan, vilket motsvarar 50 procent av de berättigade. Undervisnings-grupper om minst fem elever i varje finns spridda bland stadens skolor. Dessutom erbjuds studiehandledning på modersmål i olika ämnen, till exempel fysik på arabiska. Det berör 250 grundskoleelever. På gymnasieskolorna ges modersmålsundervisning till 350 elever.

– Det är alltså en omfattande verksamhet som var femte elev i Linköping är berättigad att få ta del av. Det är fram-förallt en viktig pusselbit för att eleverna ska nå målen i årskurs 9, säger Mårten Larsson, som även betonar mo-dersmålsundervisningens betydelse för att hjälpa eleverna att integreras i det svenska samhället, då modermålslärarna fungerar som kulturtolkar och kulturöverförare.


SEKTIONEN FÖR SPECIALVERKSAMHET

– När en rektor är i behov av extra stöd för en elev – då är det oss han eller hon kan vända sig till. Det kan handla om allt från psyko-sociala svårigheter, läs- och skrivsvårigheter, funktions-nedsättning till utvecklingsstörning och fl erspråkighet.

För barn och ungdomar i behov av särskilt stöd

Ett samtal räcker!

Modellen ”Lärande samspel” syftar till att förbättra samarbetet i hela klassen/gruppen, att förbättra arbetsklimatet och att öka arbetsron.

Modersmålsundervisning är en omfattande verksamhet som var femte elev i Linköping är berättigad att få ta del av.


22 LÄRDOMSSTADEN

Varför bliCollegeingenjör?• 2-årig YH-utbildning varav en tredjedel ute på företag

• Stora möjligheter till jobb efter avslutad utbildning

Collegeingenjör – med inriktning maskinteknik

För mer info:www.collegeingenjor.se

DITT DRÖMJOBB ÄR

BARA 2 ÅR BORT!

DDet säger rektor Zlatko Jankovic, ansvarig för sär- och förskola på Hagbyskolan i Johanne-lund. Han betonar att man idag fjärmar sig från den gamla medicinska synen som av tradition funnits på eleverna inom särskolan.

– Vi har som alla skolor ett pedagogiskt uppdrag att hjälpa varje elev att utvecklas så långt det går. Samma kunskapssyn gäller alla elever. Om han eller hon har funktionshinder eller inte spelar ingen roll, vi ser på kursplanen och dess innehåll och försöker sedan på olika sätt uppnå målen så långt det är möjligt, säger Zlatko Jankovic.

– MEN VISST ÄR DET EN annorlunda skola, tillstår han, även om man försöker följa den ordinarie skolrytmen så mycket som möj-ligt, bland annat genom att börja och sluta skoldagen samtidigt som övriga elever.

Hagbyskolans särskola, som är en så kallad träningsskola, har just nu tio elever med förhål-landevis stora behov. De kan till exempel be-höva hjälp med påklädning, toalettbesök med

mera. Några är rullstolsburna, andra inte. De fl esta på Hagbyskolan har så kallat tilläggshan-dikapp, det vill säga något handikapp utöver förståndshandikappet – i de fl esta fall någon form av autism – och har därför behov av per-sonlig assistent under hela skoldagen. Detta till skillnad mot elever på grundsärskolor som har en kursplan som i stort sett liknar den vanliga grundskolan.

TRÄNINGSSKOLAN DÄREMOT jobbar efter fem ämnesområden, estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, var-dagsaktiviteter och verklighetsuppfattning.

– Mycket handlar om att hjälpa eleverna att kommunicera med omgivningen. Det som de lär sig här ska de ha med sig in i vuxenlivet. Att då kunna göra sig förstådd är kanske det viktigaste av allt, menar Zlatko Jankovic.

ATT HA SÄRSKOLAN integrerad med den vanliga grundskolan ser han som en fantas-tisk tillgång, i första hand för de övriga eleverna som dagligen möter särskolebarnen, både på skolgården och i matsalen.

– Det är en stort bonus för eleverna här på Hagbyskolan att ha oss här. Det gör att de får förståelse för det som ser annorlunda ut, det

är oerhört viktigt. Vi förgyller verkligen den här skolan, det är ingen tvekan om den saken, avslutar Zlatko Jankovic och skrattar. ■

– VI SÄTTER INTE FOKUS på svårigheterna och problemen. Grundskolans prioritering som ligger på kunskap, bedömning och måluppfyllelse gäller även oss inom särskolan.

TRÄNINGSSKOLA. Just nu är det tio elever på Hagbyskolan med förhållandevis stora behov. De kan till exempel behöva hjälp med påklädning, toalettbesök med mera. Några är rullstolsburna, andra inte. De har därför behov av personlig assistent under hela skoldagen.

Särskolebarnen är en resursför HagbyskolanTEXT: PER-ÅKE HULTBERG

SÄRSKOLAN I LINKÖPING • Finns på 8 skolor• Har totalt cirka 200 elever• 75-80 inom grundsärskola• 56 inom träningsskola• Övriga går i vanliga klasser

FFFAAAKKTAA

SÄRSKOLAN

FOTO

N: L

INK

ÖP

ING

S K

OM

MU

N


23LÄRDOMSSTADEN

– Många har behov av vägledning när det gäller vuxenut-bildning. Vi hjälper dig, säger Örjan Albihn, studie- och yrkesvägledare på Kunskapstorget. Han förklarar att det kan röra frågor som, ”Är jag behörig att läsa vidare på universitet”, eller ”Vilka utbildningar leder till jobb?” Men kanske främst frågor kring ens egen studiesituation, och vilken väg man bör gå.

En trappa upp på Apotekargatan 13 C ligger Kunskaps-torget, Linköping kommuns organisation för vuxenutbild-ning. Här får du snabb service varje vardag. Här fi nns skriftligt material om utbildning och dessutom datorer för informa-tionssökning. Och framförallt kan du boka tid för enskilt samtal.

Vi vägleder– Vi får till exempel ofta informera vuxna om att de faktiskt har grundläggande behörighet till att studera på universi-tet, trots att de kanske bara har en tvåårig gymnasieutbild-

ning. Det finns stort behov av vägledning och stöd och alldeles för mycket okunskap och felaktig information. Vi kan besvara frågor och hjälpa dig hitta en utbildning som passar dina mål, säger Örjan Albihn.

Utöver vanlig kommunal vuxenutbildning i teoretiska ämnen fi nns numera även yrkesinriktad utbildning, yr-kesvux.

– Vi är tre studie- och yrkesvägledare som jobbar med att besvara frågor och tillsammans med den sökande hittar vi förhoppningsvis en bra utbildning som också matchar ett visst jobb. All vägledning bygger på den enskilda individens förutsättningar, möjligheter och mål, betonar Örjan Albihn.

Sätter upp målEn viktig del i arbetet är att hjälpa människor att vidga sina perspektiv. Ett vägledningssamtal hjälper till att skapa en

tydlig bild av vilka utbildningar som finns, men också vem den sökande är och vilka förutsättningar han eller hon har för att till slut sätta upp ett mål att förverkliga sina drömmar.

Vi kan besvara frågor och hjälpa dig hitta en utbildning som passar dina mål, säger Karin Foldevi och Örjan Albihn, stu-die- och yrkesvägledare på Kunskapstorget.

På Kunskapstorget kan du som kom-muninnevånare få hjälp med frågor och vägledning som rör dina framtida studie- och yrkesval. Till exempel väg-ledning till vuxen- eller yrkesutbildning. Målet är i slutändan att du ska komma i sysselsättning.

Kunskapstorget– Hitta bästa utbildning för just dig

FÖR MER INFORMATION: www.linkoping.se/kunskapstorget

KUNSKAPSTORGET

KUNSKAPSTORGETCirka 3 000 studerande deltar för närvarande i den kommunala vuxenutbildningen i Linköping.Du är behörig att söka kommunal vuxenutbildning hös-ten det år du fyller 20 år eller tidigare om du har ett slutbetyg från gymnasiet.

FOTO

: GÖ

RA

N B

ILLE

SO

N

BRA KVALITET, TRYGGHET OCH STUDIERO PÅ VITTRA LAMBOHOV

Välkomna på öppet hus den 10 nov, kl 18.00-20.00så visar vi hur man skapar en skola för framtiden!

Vittra Lambohov Tröskaregatan 73-75Telefon +46 13 20 32 70 583 33 Linköping

Birgittaskolan– Levande utbildning

Vi bygger framtidens vårdutbildningHos oss står människan alltid i centrum. Nu skapar vi ännu bättre förutsättningar för våra elever, med nyre-noverade lokaler och utbildningar i tätt samarbete med näringslivet! Besök oss på Gymnasiemässan 13/11, och på Öppet hus 25/11 så berättar vi mer!

25NOV22222225

13NOV


24 LÄRDOMSSTADEN

TTanken på att skapa en kunskapsgalleria i Bir-gittaskolan centralt i stan tog form efter att det kommunala fastighetsbolaget LKF köpte fastigheten av landstinget 2009. Vad skulle man göra av de stora ytorna, totalt 13 500 kvadratmeter?

– Vi vill skapa ett attraktivt och fl exibelt kvarter för utbildning och kultur med fl era olika verksamheter samlade. Vi ser det sna-rare som en arbetsplats för utbildning än en skola i traditionell bemärkelse, säger Magnus Sundqvist, ansvarig för skollokaler på det kom-munala fastighetsbolaget LKF.

BYGGNADEN ÄR alltså tänkt att hysa flera olika hyresgäster som kan samutnyttja vissa gemensamma resurser som entré, aula, konferenslokaler – även för korttidshyra – samt restaurang.

Första infl yttning sker redan till komman-

de årsskifte, andra infl yttning till höstterminen 2011, därefter är allt på plats. Då kommer en ansiktslyftning av byggnaden – både interört och exteriört – att vara klar. Bland annat ska entréerna bli mer framträdande och ge ett mer inbjudande intryck. Ett antal nya skolhyres-gäster förväntas då också ha fl yttat in för att tillsammans med Birgittaskolans gymnasium och dess 350 elever utgöra basen i den nya Kunskapsgallerian. Bland annat har hyresavtal slutits med kommunen om att den kommuna-la vuxenutbildningen ska ta en del av lokalerna.

– IDÉN ATT OLIKA skolverksamheter ska samsas under ett tak med vissa gemensamma faciliteter är mycket spännande, säger gymna-siechefen Kent Hartman, som speciellt gläds över att kommunen är beredd att satsa på att ungdomar ska få nya och fräscha skolmiljöer.

Traditionellt blir skolor ofta fastlåsta med

sina verksamheter i de byggnader där man håller till. Här är det tänkt att det ska bli en helt annan fl exibilitet. De olika aktörerna ska kunna växa och krympa alltefter behov och efterfrågan.

– Vår målsättning är att skapa en kunskaps-galleria med fl era olika aktörer och att det inte bara ska bli en kommunal angelägenhet. Även friskolor är välkomna, betonar Magnus Sund-qvist. ■

BIRGITTASKOLAN MED ANOR från sent 1800-tal ska få nytt liv. Den spännande idén att låta den gamla skolbyggnaden för-vandlas till en kunskapsgalleria håller som bäst på att ta form.

BIRGITTASKOLANBirgittaskolan byggdes 1885, kallades Birgitta sjuksköterskeskola från 1940. Från och med 1967 slogs skolan administrativt samman med vårdyrkesutbildningarna/vårdgym-nasiet och har därefter kallats Birgittaskolan. Källa: Landstinget i Östergötland

FFAKTAAFAKTA

KUNSKAPSGALLERIA

Birgittaskolan blir

kunskaps- galleriaTEXT: PER-ÅKE HULTBERG

ENTRÉN. Höstterminen 2011 kommer en ansiktslyftning av byggnaden – både interört och exteriört – att vara klar.



25LÄRDOMSSTADEN

Bäckskolan ligger i ett vackert naturom-råde i stadsdelen Berga. I den nybyggda och renoverade skolan går ca 280 elever från förskoleklass till skolår 6. Till skolan hör också fyra fritidshemsavdelningar.

– Bäckskolan arbetar för ett lustfyllt lärande där språket har en framskjuten roll i allt arbete, säger Irene Eriksson, rektor, F-2 och fritids. Att kunna läsa, skriva och räkna ser vi som angelägna grundläggande baskunskaper. Förskoleklassen är det första steget in i skolans värld där vi lägger grunden till fortsatt lärande.

Lika trygg på rasten som i klassenPå skolan arbetar vi kontinuerligt med värdegrundsfrågor, berättar Irene Eriksson.

Varje klass har kamratstödjare som träffar antimobb-ningsgruppen ”Polarna” kontinuerligt för att följa upp tryggheten i klasserna och på rasterna.

Skolan arbetar för att ge elever och föräldrar en tydlig bild av de mål och riktlinjer som skolan arbetar med. Bäcksko-lan är en fl erspråkig skola med elever från olika länder och kulturer som tillför nya spännande kunskaper.

Ånestadsskolan ligger idylliskt i ett vil-laområde med höga träd och en populär skogsdunge inpå knuten. Här går cirka 500 elever från förskoleklass till årskurs 9.

För att öka intresset och lusten att läsa bland våra elever, sökte vi pengar från kommunen till ett fokusbibliotek och har sedan januari i år en egen skolbibliotekarie på heltid, berättar Viola Hedborg, rektor för förskoleklass och årskurs 1 till 6.

Rätt bok till rätt elev vid rätt tillfälle– Jag jobbar väldigt brett, säger Lena Karlsson. Bland annat med högläsning för våra internationella klasser. Jag hjälper även eleverna med att välja bänkböcker och har som mål att varje elev ska hitta en bok som passar just honom/henne. Att lära ut källkritik och informationsinsamling ingår också i mitt jobb och här har jag stor hjälp av datasalen vägg i vägg. Jag har även boksamtal enligt en engelsk modell av författaren Aidan Chambers. En grupp eller klass läser en bok tillsammans och därefter pratar vi om boken. Hur upplevde man den, vad gil-lade man och så vidare. Mitt mål är att biblioteket ska vara en lugn och stillsam plats för bok- och läxläsning.

Språkstöd till den som behöver– Ytterligare ett led i att öka intresset för läsande på skolan är vår språkverkstad, berättar Christina Bengtsson, special-pedagog. Språkverkstaden är ett arbetssätt som går ut på att

flerspråkiga lärare stödjer elever med behov av språkstöd för att de ska uppnå kunskapsmålen, ett arbetssätt som fungerar väldigt bra.

Bollspel, måleri och skogslek

– För att skapa gemenskap och förebygga att kränkningar uppstår jobbar vi med bestämda rastaktiviteter fyra dagar i veckan för skolans låg- och mellanstadieklasser, berättar Magnus Öhlin, fritidspersonal. Varje måndag har vi exem-pelvis tvåkamp och på torsdagar skapande verksamhet. Det är väldigt uppskattat och många barn vill vara med.

Framtidens skola – Bäckskolan

Stort utrymme för läsande på Ånestadsskolan

FÖR MER INFORMATION: www.linkoping.se/backskolan

BÄCKSKOLAN

På Bäckskolan har man startat Fritidsklubben. Det är en verksamhet med ett brett utbud av fritidsaktiviteter som har öppet direkt efter skolan. Fritidsklubben är för årskurs 4–6 och är helt kostnadsfritt, här får man till och med mellan-mål.

FÖR MER INFORMATION: www.linkoping.se/anestadsskolan

ÅNESTADSSKOLAN

Fokusbiblioteket på Ånestadsskolan är en populär plats.

Mellis smakar godast utomhus.

FOTO

: STA

FFA

N G

US

TAV

SS

ON

FOTO

N: S

TAFF

AN

GU

STA

VS

SO

N


26 LÄRDOMSSTADEN

D– Det känns väldigt roligt att vi nu för första gången kan visa upp hela bredden av gymnasie-skolor här i Linköping, säger Tommy Johans-son, bildningschef på utbildningsförvaltningen med ansvar för de kommunala gymnasiesko-lorna. Han poängterar att mässan med sitt imponerande utbud är en utmärkt service för eleverna i årskurs 9 inför valet till gymnasiet, en mässa som han tror kommer att bli mycket uppskattad.

Totalt handlar det om 20 olika gymnasiesko-lor som ska visa upp sitt utbud och sina styrkor. Syftet är att alla cirka 2 000 elever i årskurs 9 tillsammans med föräldrar ska få en inblick i de olika skolornas program. Därefter har de möj-

lighet att komplettera sina intryck med öppet hus på de gymnasieskolor de är intresserade av, förklarar projektledaren Lennart Lundwall.

– DET ÄR VIKTIGT att vid ett tillfälle kunna visa upp det stora utbudet som finns av gymnasieutbildningar. Istället för att den en-skilde eleven själv ska behöva leta sig fram får han eller hon här på mässan en samlad bild av helheten.

Lennart Lundwall betonar betydelsen av att de olika skolorna på mässan har fått lämna sin vanliga roll som konkurrerande utbildningsgi-vare, för att istället se behovet utifrån elevernas perspektiv.

– Det är med andra ord ingen sprakande tingel-tangelmässa där det gäller att bräcka och överrösta varandra. Skolorna är gemensamma arrangörer för mässan och samtliga är överens om att ge de blivande gymnasieeleverna möj-lighet att smidigt och enkelt samla fakta och information, säger Lennart Lundwall.

HÄR FINNS HELA SKALAN av skolor, från Anders Ljungstedts Gymnasium – en av landets största gymnasieskolor med sina 16 pro-gram, till den lilla skolan med kanske bara ett program. Samma spelregler gäller för alla, även om de olika skolorna självklart, beroende på både storlek och utbildningsutbud, har varie-rande behov av mässytor och kringutrustning.

– Vi kommer därför att ha en tystare del för dem som fokuserar på information. Andra skolor som behöver visa upp sina program mer fysiskt, till exempel media- och dansprogram, håller till i en livligare avdelning, säger Lennart Lundwall.

I EN ANNAN AVGRÄNSAD DEL av mässan får inga lärare och skolledare vistas. Där kan mässbesökaren ostört träffa nuva-rande elever från de olika skolorna, varje skola representeras av två elever. Där kommer även kommunens två anställda ungdomsombud att vara närvarande.

– På plats fi nns självklart även studie- och yrkesvägledare för att neutralt informera och vägleda om olika utbildningsmöjligheter. Det handlar om vad som är ”bäst för just dig”, po-ängterar Lennart Lundvall.

Hur det sedan går till att söka till gymnasiet kommer personal från gymnasieintagningen att visa. Ansökningsprocessen är numera helt web-baserad via gymnasiestudera.se ■

FÖR FÖRSTA GÅNGEN kommer en mässa att hållas med samtliga gymnasieskolor i Linköping, det vill säga en gemensam mässa med både kommunala skolor, friskolor och landstingets skolor. Mässan äger rum lördagen den 13 november på Konsert & kongress.

STORT UTBUD. Meningen med mässan är inte att skolorna ska bräcka och överrösta varandra utan alla är överens om att de blivande gymnasieelverna ska kunna samla in fakta och infor-mation enkelt och smidigt.

13 NOVEMBER. Totalt handlar det om 20 olika gymnasieskolor som ska visa upp sitt utbud och sina styrkor. Syftet är att alla cirka 2 000 elever i årskurs 9 tillsammans med föräldrar ska få en inblick i de olika skolornas program.

FÖRVÄNTANSFULL. – Det känns väl-digt roligt att vi för första gången kan visa upp hela bredden av gymnasieskolor här i Linkö-ping, säger Tommy Johansson, bildningschef på utbildningsförvaltningen.

FOTO

: GÖ

RA

N B

ILLE

SON

GYMNASIEMÄSSAN 13 NOVEMBER

Gymnasie- mässaFörsta gången för både friskolor och kommunala skolorTEXT: PER-ÅKE HULTBERG

FOTO

: IN

A A

GE

NC

Y

FOTO

: LIN

KÖ

PIN

G K

ON

SE

RT

OC

H K

ON

GR

ES

S



27LÄRDOMSSTADEN

FOTO

: GÖ

RA

N B

ILLE

SON

Internationella Engelska Skolan is a leading independent school group (friskola), reaching academic results far above average. It was founded in 1993 by Ms. Barbara Bergström, a Science teacher, originally from the US. In 2009 she received the award ”Entrepreneur of the Year in Sweden” . Over 9,000 students are currently enrolled in our 17 secondary schools around the country, mainly grades 4-9 or “grundskola. The company has an annual turnover of 680 million SEK and close to 900 members of staff. It is in a phase of rapid expansion. More about the company can be found at www.engelska.se

Internationella Engelska Skolan in Linköping is expanding.

At present our school is a place of learning for 650 students in Years 5-9.

In August 2010 we welcomed Year 5 students to our Junior School. In August 2011 we will extend our welcome to include Year 4.

For parents interested in our Junior School we will be holding an Open House on Wednesday 10 November and Tuesday 16 November

at 18.30 in our school at Östgötagatan 12.

For more information call 013 355682 or mail: [email protected] To enroll your child in our queue please go to our web-page: www.engelska.se/linkoping

– Det började med att Kultur & fritid ville starta ett kulturhus för ungdomar. Eftersom vi samtidigt hade ett uppdrag att ha en arena centralt i stan nappade vi på idén att göra något bra tillsammans, berättar verk-samhetschef Ewa Höglind som delar ledarskapet för Fritidsverksamheten 13–16 år med Steffan Kapellner.

Han berättar att ungdomarna nu på allvar börjar hitta till Arbis och att aktiviteter av olika slag nu börjar fylla lokalerna veckan runt. Här hålls öppet alla dagar i veckan utom söndag. Onsdagar är förbehållet tjejer i DIVA-projektet. I huset fi nns även studieförbundet Bilda, Aktiv Ungdom och Unga i Kris.

Kreativ miljö– Arbis som varit en mötesplats för generationer av kul-turutövare har fantastiska möjligheter som kulturhus för unga, en plats för skapande av alla de slag. Här finns tea-

terscen, konsert- och danslokal, ett café, en tyst replokal för band som vill repa, dessutom studio för film- och ljud-redigering, säger Steffan Kapellner.

Merparten av verksamheten runt om på fritidsgårdarna handlar ändå om traditionell fritidsverksamhet. Hälften ligger i anslutning till skolor, övriga centralt i olika bo-stadsområden. Då handlar det om öppna verksamheter där ungdomar otvunget hänger med sina kompisar, spelar biljard, pingis, lyssnar på musik och fi kar.

– Syftet är helt enkelt att vara en mötesplats för ungdo-mar, främst för dem som inte är aktiva i föreningsliv och som kanske behöver den vuxenkontakt som fritidsledarna kan ge och det behovet är stort, säger Ewa Höglind.

Meningsfull fritid– Ja, vi kompletterar föreningslivet genom att skapa en meningsfull fritid för dem som inte har det, inflikar

Steffan Kapellner och betonar här fritidsledarnas viktiga uppgift att skapa goda relationer, att bemöta ungdo-marna och att visa respekt och uppskattning.

– Det är fritidsledarna, deras idéer och kreativitet som styr verksamheterna, självklart tillsammans med ungdomarnas delaktighet och behov. Det kan därför skilja sig en hel del mellan gårdarna.

– Vi har också en viktig uppgift att kunna ge en kompletterande bild av en ungdom när det inte fun-kar i skolan men kanske jättebra hos oss, avslutar Ewa Höglind.

Fritidsverksamheten i Linköping för ungdomar 13–16 år bedriver verk-samhet på tio olika ställen. Välkända Arbis centralt i stan skiljer sig från de övriga genom att vända sig till ung-domar upp till 25 år. Verksamheten är nu i ett uppstartsskede med ett växande antal besökare.

FÖR MER INFORMATION: www.linkoping.se/fritidsverksamhet

FRITIDSVERKSAMHET

Arbis som varit en mötesplats för generationer av kulturutövare har fantastiska möjligheter som kulturhus.

Kulturhuset Arbisnu en mötesplats för ungdomar

FOTO

: STA

FFA

N G

US

TAV

SS

ON


28 LÄRDOMSSTADEN

I– Idag erbjuder vi ett brett spektrum utbild-ningar med stor mångfald. Allt från omvård-nadsutbildning till busschaufför och svetsare, säger Örjan Albihn, studie- och yrkesvägledare på Kunskapstorget i Linköping.

Yrkesvux, som är en del av Linköpings vuxenutbildning, riktar sig precis som namnet säger till den vuxne som vill ha en yrkesutbildning.

Ändrade antagnings-regler ger större möjlighet än tidigare för vuxna, som redan har gymnasieutbild-

ning, men som har svårt att etablera sig på ar-betsmarknaden att kunna få en ny yrkesinriktad gymnasieutbildning.

– ETT SYFTE MED SATSNING-EN på yrkesutbild-ning är att motverka brist på yrkesutbildade personer. Därför har vi

också ett nära samarbete med branschen, närings-

livet och arbetsförmed-

lingen. Samarbetet är viktigt för att kunna matcha utbildning mot arbetsmarknaden och områden där man har större möjlighet att få jobb, säger Örjan Albihn.

Linköpings vuxenutbildning och yrkesvux erbjuder som sagt ett brett spektrum yrkesut-bildningar på många typer av skolor, både på kommunala och fristående skolor. Mångfald både vad det gäller utbildningar och utförare ger eleverna större fl exibilitet, vilket är upp-skattat då man ofta kanske har andra åtagan-den, till exempel familj och barn, betonar Örjan Albihn.

– Om man är intresserad av en yrkesutbild-ning vänder man sig till oss på Kunskapstorget här i Linköping, det gäller all vidareutbild-ning, på alla nivåer. Därifrån kommer vi att tillsammans med den sökande försöka hitta en lämplig utbildning utifrån personlig förmåga, förutsättningar och mål.

– VI SER ATT VÄLDIGT många av de utbildningar vi förmedlar leder till jobb. Alla får framförallt bättre förutsättningar och position på arbetsmarknaden, avslutar Örjan Albhin. ■

EN OMFATTANDE satsning från regeringen på yrkesin-riktad vuxenutbildning – yrkes-vux – tillsammans med kom-munens egna resurser innebär att Linköpings kommun idag kan erbjuda vuxna över 20 år

yrkesutbildningar med stor bredd. Satsningen är ett led i strävan att hjälpa männis-kor utanför arbetsmarkna-den till sysselsättning.

FÖRMÅGA. – Om man är intresserad av en yrkesutbildning vänder man sig till oss, säger Örjan Albhin studievägledare på Kun-skapstorget i Linköping.

RÖRMOKERI. Mångfald både vad det gäller utbildningar och utförare ger eleverna större fl exibilitet.

Yrkesutbildning – en möjlighet för vuxnaTEXT: EZRA HULTBERG FOTON: STAFFAN GUSTAVSSON

Vi utbildar morgondagens designers, stylister, yrkesförare och anläggningsmaskinförare.

-

Vad vill DU bli?Kom till oss på Öppet Hus 20 nov och 24 nov

Framtidens yrken finns hos oss på YA Frigymnasium.

mer info finns på www.ya.se

VUXENUTBILDNING



29LÄRDOMSSTADEN

Trygghet, kunskap och kamratskap är våra ledord. Som elev har man tid på schemat för livskunskap och den individuel-la utvecklingsplanen. Detta ger varje elev verkligt infl ytande över sin egen utveckling, såväl socialt som kunskapsmässigt.

För att ytterligare stärka elevernas inflytande och trygghet har vi ett aktivt elevråd och utbildade kompisstödjare. Förutom satsningar på no/teknik och barns läs- och skriv-utveckling ingår även Kvinnebyskolan tillsammans med Linköpings universitet i ett matematikprojekt under ledning av Skolverket.

Traditioner och nytänkande i lustfylld variation inspirerar och stimulerar elevernas lust att lära. Trygga vuxna med en gemensam och tydlig målbild skapar trygga barn - de bästa förutsättningarna för att eleverna ska nå goda resultat.

FÖR MER INFORMATION: www.linkoping.se/kvinnebyskolan Telefon: 013-20 78 21

KVINNEBYSKOLAN mot nya mål

Trygga barn i lugn miljö ger goda resultat

LKF – Linköpings Kommunala Fastigheter AB äger, utveck-lar, hyr ut lokaler och fastigheter till offentlig verksamhet i Linköpings kommun. Det inkluderar givetvis kommunens skolor och förskolor. Här sker en kontinuerlig uppgradering för att möta framtida behov.Flera ombyggnadsprojekt är redan genomförda, några är i pipeline, andra pågår för fullt. Dit hör Kunskapsgallerian, anrika Birgittaskolans omvandling till en modern och flexibel undervisningsmiljö där olika typer av skolor, både kommunala och fri-stående, kan vistas tillsammans. Just nu pågår ansiktslyftning av lokaler för den kommunala vuxenutbildningen som flyttar in till sommaren.

– Vi vill bryta stelbentheten och öka fl exibiliteten när det gäller undervisnings-lokaler, säger LKFs affärsområdeschef Magnus Sundqvist, som ser satsningen på Kunskapsgallerian som ett mycket spännande projekt i den riktningen.

Om något år, när allt är upp-fräschat och klart, ser han framför sig en fullskalig verksamhet i hela byggnaden, en pulserande mötes-plats även kvällstid med olika typer av kursverksamheter.

Befi ntliga hyresgästen Birgit-taskolans 300 elever kommer att utgöra själva basen i huset. Det, tillsammans med 50 elever på gym-nasieprogrammet IVAS, ett indivi-duellt program för ungdomar med aspbergers syndrom, och som sagt, snart även komvux.

– Även en friskola med 200 elever är på väg in, berättar Magnus Sund-qvist.

Flexibel mötesplatsAtt skapa en flexibel mötesplats är något som även går igen i flera andra ombyggnadsprojekt. Det gäller både Ljungsbroskolan, Nya Rydsskolan och Änggårdsskolan i Lambohov. Den senare har fått ett nytt och modernt kök samt en kombinerad mat- och sam-lingssal. Ett spännande koncept som gör det möjligt att samla hela skolan genom att den befintliga matsalen kan kopplas samman med en idrottshall.

– Vi har också lyft fram en tydligare och mer inbjudande entré till skolan, något som vi generellt gör i samband med alla ombyggnader. Många skolor har otydliga entréer. Som besökare vet man inte riktigt vart man ska gå. Det håller vi på att ändra på. Även Kunskapsgallerian ska få en ny och välkomnande entré, avslutar Magnus Sundqvist.

Moderna och fl exibla undervisningslokaler

FÖR MER INFORMATION: www.lkfab.se

LKF - Linköpings Kommunala Fastigheter AB

ww.lk

Befi ntliga hyresgästen Birgittaskolan med sina 300 gymnasieelever kommer att utgöra själva basen i nya Kunskapsgallerian.

Nyinvigd fräsch matsal för alla elever på Äng-gårdsskolan i Lambohov.

Vi erbjuder vuxenutbildningVi har utbildningar inom industriteknik, svets, el, validering och vvs.

Kom gärna och besök oss!Gamla Tanneforsvägen 17C, Hus 1582 54 Linköping

www.competens.se

FOTO

: GÖ

RA

N B

ILLE

SO

N


30 LÄRDOMSSTADEN

– Vi har två ledord, tradition och utveckling, säger Per Eriksson vikarierande rektor på Kate-dralskolan.

– Som Linköpings äldsta gymnasium värnar vi om de stolta traditionerna samtidigt som vi erbjuder en modern utbildning inom fl er olika områden, från naturvetenskap (NA) och sam-hällskunskap (SA) till det internationellt erkända programmet International Baccalaureate, (IB). Här tränas elever till kreativitet, initiativförmåga och eget ansvarstagande.

SOM ENDA SKOLA i Östergötland har Katedralskolan – tillsammans med 2 178 skolor världen över – det internationella gymnasiepro-grammet International Baccalaureate eller IB. IB är en internationellt erkänd gymnasieutbild-ning, grundad 1968 och finns i ett trettiotal skolor i Sverige.

– Grunden till att vi startade ett IB-program var efterfrågan som fanns från Linköpings uni-

versitet och näringsliv att erbjuda en engelsk-språkig gymnasieutbildning till ungdomar som inte talar svenska. En god idé tyckte vi, varpå vi ansökte och genomgick en prövning. Vi blev godkända av IBO och kunde 2001 starta ett IB-program där all undervisning sker på engelska, säger Per Eriksson.

INTERNATIONAL Baccalaureate Dip-loma Programme är ett treårigt program som följer internationell standard och skiljer sig ganska mycket från traditionell svensk gymna-sieutbildning. Under det första, förberedande året läser eleverna ämnen i stort sett som på Natur- och Samhällsprogrammen, men på engelska. Från och med andra året i gymnasiet, läser eleverna på IB-progammet sex huvudäm-nen och dessutom filosofi och vetenskapsteori. Tanken är att förbereda eleverna för högre stu-dier genom att utveckla ett självständigt och kritiskt tänkande.

– IB-programmets upplägg ger eleverna stor möjlighet att diskutera och utveckla egna värderingar och tankar, men även möjlighet till ordentlig fördjupning. Syftet är helt enkelt att de ska växa som människor och komma väl förberedda till fortsatta studier på universitet, högskola, självklart i Sverige men framförallt

utomlands, något som för övrigt gäller alla våra utbildningar.

Utöver programmets sex huvudämnen in-går också CAS, Creativity, Action och Service, som delvis ligger utanför skoltid. Här förväntas varje elev engagera sig i till exempel musik eller bild, någon idrottsaktivitet men även någon typ av oavlönat volontärarbete. Alla elever måste genomföra och få godkänt i CAS för att examineras från IB.

– PROGRAMMET STÄLLER HÖGA krav på eleverna men det är samtidigt något som uppskattas. Våra elever är vana att arbeta hårt, det är också därför IB har så pass hög status runt om i världen. Till exempel har en elev som läst IB betydligt lättare att komma in på universitet utomlands. Många säger att har man klarat IB, så klarar man allt. Vi kan i varje fall garantera att man kommer att klara sig utmärkt i sina fortsatta studier. Majoriteten av våra elever pluggar vidare i Sverige, men ett antal söker sig utomlands. För IB-elever är världen öppen och alla möjligheter finns, förklarar Per Eriksson. ■

MER INFO om utbildningarna och skolan hit-tar du på: www.linkoping.se/katedral

MED ANOR FRÅN 1627, då Gustav II Adolf grundade skolan, andas Katedralskolan i Linköping tradition. Men skolan präglas mest av utveckling. Sedan 2001 hyser Katedralskolan bland an-nat det internationella gymnasieprogrammet, International Bac-calaureate eller IB.

O ÅÅ 162 då G t II Ad lf d d k ll

Katedralskolan

Anrik skola med internationell touchTEXT: EZRA HULTBERG FOTON: STAFFAN GUSTAVSSON

ATT LYCKAS. Tillsammans med dig ver-kar vi för att du har bästa möjliga förutsätt-ningar att lyckas i framtiden, i Sverige men även utomlands, säger Per Eriksson vikarie-rande rektor på Katedralskolan.

INTERNATIONAL BACCALAUREATE

INTERNATIONELL. Katedralskolan är Linköpings största gymnasieskola med över 1000 elever, och som enda skola i Östergötland fi nns här – tillsammans med 2000 skolor världen över –den internationella gymnasielinjen International Baccalaureate.

■ ■ ÅR 2009 DELTOG drygt 91 200 elever i SFI (Svenska För Invandrare), vilket är en ökning med 11 % jämfört med 2009 och en ökning med 25 % jämfört med 2008.


■ ■ GRUNDEN TILL DAGENS fritidshem, eller fri-tids som det ofta kallas, bör-jade redan 1887 då fattiga skolbarn fi ck komma till så kallade arbetsstugor där de fi ck handarbeta och göra sina läxor.

FOTO

: IS

TOC

K

FOTO

: IS

TOC

K

30 LÄRDOMSSTADEN

■ ■ DEN 23 OKTOBER invigdes den nya efterlängtade aktivitetsparken i Skäggetorp. Där kan man leka i multiare-nan, skejta, klättra i klätter-ställningen och gömma sig i kojorna.

FOTO

: IS

TOC

K


ww.l


31LÄRDOMSSTADEN

Västra skolområdet består av kommu-nala skolor och förskolor i stadsdelarna Lambohov, Ryd, Gottfridsberg och Östra Valla. Det är som ett Sverige i miniatyr, en spegling av samhället i stort.

Det säger Claes Ehrnebo, rektor på Änggårdsskolan i Lam-bohov, en av skolområdets sju skolor.

– Vi har en mix och en mångfald med skolor av skilda slag och elever från hela världen. Det känns väldigt roligt och bra inför framtiden. Vår stora utmaning är att hela tiden utvecklas och att vilja bli bättre, säger Claes Ehrnebo och får medhåll av Mats Olsson, rektor på T1-skolorna Fridtuna-skolan och Tunvallaskolan i Östra Valla. Han gläds speciellt över de fi na resultat som gjorda attitydundersökningar visar för hans skolor, med elever som upplever att de stimuleras till lust och nyfi kenhet att lära.

Trygg skolmiljöJust trygghetsfrågor är något som engagerar samtliga skolor i Västra skolområdet. Att alla barn har rätt att gå i trygga skolor är den självklara utgångspunkten. Det är något som Nya Rydsskolan även lyfter fram som en del i sin vision, ”Vi vill att ungdomar i Ryd känner trygghet och glädje och lär sig att möta framtidens samhälle som självständiga och ansvarstagande individer.”

Den önskan gäller naturligtvis även grannskolan, Björnskärsskolan i Ryd. Rektor Christer Penton pekar på sambandet mellan kunskap och glädje och de goda ut-vecklingsmöjligheter som han därigenom önskar kunna ge skolans elever. Men då gäller det att som i hela Västra skol-området ha en verksamhet som är präglad av en positiv och optimistisk grundsyn där möjligheterna är fl er än hindren.

Ett hinder kan vara språket. Språkutveckling med en ge-mensam språkpolicy är därför ett fokusområde för samtliga skolor i skolområdet. Att nå hög måluppfyllelse i svenska, att både tala, läsa och skriva svenska är helt avgörande för

framtiden för varenda elev, betonar Anna Samuelsson, på Tornhagsskolan i Gottfridsberg, rektor förskoleklass till år 3. Just hög måluppfyllelse med höga medelvärden och höga be-tyg är något som verkligen förknippas med Tornhagsskolan.

”Fångar upp eleverna”– Ja, vi har fantastiskt motiverade elever och har de bästa meritvärdena av de kommunala skolorna här i stan, säger rektor Cattis Månsson, ansvarig för högstadiet på Tornhags-skolan år 7–9.

– Vi är också duktiga på att fånga upp elever som tappat fokus, fortsätter hon och berättar att Tornhagsskolan har ett utvecklat skyddsnät med individuella planer. Målet är att alla ska lyckas. Det kan tyckas vara en självklarhet men inte helt enkelt att uppnå.

– Att sätta eleven i centrum ställer höga krav på fl exibi-litet men också mod att bryta invanda mönster, poängterar Rose-Marie Angelöf, ansvarig rektor år 4–6 samt särskola på Tornhagsskolan.

– Varje individ är unik, fortsätter hon och förklarar att man genom olika konstellationer av grupper strävar efter att tillgodose alla individers inlärning.

Individanpassad undervisning– Ja, att individanpassa undervisningen är absolut ett av våra viktigaste uppdrag, säger Slestadsskolans rektor Evy Sten-kvist. För en skola i en mångkulturell stadsdel som Lambo-hov, med elever från hela världen, är det både en självklarhet och en nödvändighet, menar hon. På Slestadsskolans finns 29 språk representerade och 41procent av eleverna har annat modersmål än svenska. Att individanpassa undervisningen och att samtidigt fokusera på språk- och läsutveckling är ett måste, en inställning som för övrigt samtliga rektorer inom Västra skolområdet delar.

– Kunskap är ett av våra viktigaste verktyg. Därför ska alla ungdomar ges möjlighet att utvecklas efter sin egen förmåga och ges den stimulans de behöver, säger Pia Lindgren, rektor

på Nya Rydsskolan, år 7–9. Stolt berättar hon om de stora lyft skolan gjort ifråga om måluppfyllelse.

– Men vi är absolut inte nöjda, betonar rektorskollegan Inger Sandin, ansvarig för förskoleklass till år 6 på Nya Ryds-skolan.

– Vi ska bli ännu bättre, 2013/2014 ska vi nå måluppfyl-lelse för alla elever.

Västra skolområdet:

Sverige i miniatyr


VÄSTRA SKOLOMRÅDETVÄSTRA SKOLOMRÅDET:Lambohov • Slestadsskolan, 330 elever, för- skoleklass t o m år 6, grundsär- skola år 1–6• Änggårdsskolan, 301 elever, förskoleklass t o m år 6

Gottfridsberg• Tornhagsskolan, 602 elever, för- skoleklass t o m år 9 Östra Valla• T1-skolorna – Fridtunaskolan och Tunvallaskolan, 373 elever, för- skoleklass t o m år 6

Ryd• Björnkärrsskolan, 190 elever, för- skoleklass t o m år 5• Nya Rydskolan, 351 elever, för- skoleklass t o m år 9

Trygghet, glädje och kunskap är ledord inom det Västra skolområdet.

FOTO

N: S

TAFF

AN

GU

STA

VS

SO

N


32 LÄRDOMSSTADEN

I

– NÄRINGSLIVET SKRIKER efter arbetskraft. Av våra stu-denter som gick ut i våras har 80 procent fått arbete, säger Ola Nilsson, rektor på Teknikcollege i Linköping. Han ser utbildning-en som en mycket lyckad sats-ning, där grundpelaren är kon-takten och det nära samarbetet med näringslivet.Industrin är som största bransch i Östergöt-land oerhört viktig för länets utveckling. Inför stundande stora pensionsavgångar och mins-kade elevkullar förutsåg branschföreträdare vid 2000-talets början ett kommande stort behov av arbetskraft. Något var tvunget att göras.

Resultatet blev Teknikcollege i Linköping, beläget ute vid Saab-området, en kommu-nal friskola med industriinriktning och med styrelse representanter från näringslivet. Skolan som startade 2006 med 28 elever har nu släppt

två årgångar studenter, varav merparten som sagt kunnat gå direkt ut i arbete.

– Vi kan ta emot uppåt 35 elever per år och har hittills hållit oss strax under det antalet. Att vi är en liten skola gör att vi verkligen kan ha varje elev i centrum. Alla elever syns varje dag. Och vi vet att våra elever trivs med den närhet vi kan erbjuda, både till kompetenta lärare och till den senaste tekniken. Samtidigt ställer vi krav, poängterar Ola Nilsson, både yrkesmässigt och på den personliga utvecklingen.

REKRYTERINGEN I ÅR har dock tyvärr varit något svagare än tidigare, detta trots att be-hovet av kvalificerad arbetskraft inom industrin är fortsatt mycket stort.

– De cirka 500 elever som årligen utbildas inom industriprogrammet här i regionen

räcker inte alls. Risken fi nns därför att företag måste tacka nej till jobb på grund av brist på arbetskraft, förklarar Ola Nilsson, som poäng-terar att eleverna på Teknikcollege i Linköping därför är mycket attraktiva bland företagen i regionen.

ETT NÄRA SAMARBETE finns med ett stort antal teknikinriktade företag. Totalt i nät-verket kring skolan finns ett hundratal företag, däribland Industrikompetens, Saab, Tekniska verken, Scan, Procell och ETP-Transmission.

– Företagen känner oss och vår utbildning. Det har gjort att vi trots lågkonjunktur hela ti-den lyckats få praktikplatser till samtliga elever. Minst ett företag i veckan ringer för att om möjligt kunna rekrytera arbetskraft, avslutar Ola Nilsson. ■

TEKNIKCOLLEGE• Är ett kvalitetskoncept med över 100 SKOLOR i Sverige, varav tio i Östergötland. • KVALITETSSÄKRAR UTBILDNINGAR utifrån tio kriterier. För att bli godkända som Teknikcollege ska samtliga kriterier vara uppfyllda. • Tillsammans MED INDUSTRIN i en region utvecklas utbildningar utifrån de krav industrin ställer. Företagen är aktiva både när det gäller utbildningarnas inriktning och utformning, dessutom i den löpande verksamheten genom att bland annat tillhandahålla praktikplatser. • Ger den studerande en attraktiv utbildning som KAN LEDA TILL JOBB DIREKT efter studierna eller lägga grund för vidare studier. • Bidrar också till att säkra teknik- och industriföretagens behov av KVALIFICERAD ARBETSKRAFT.

FAKKTAFAKTA

80% får arbeteTEXT: PER-ÅKE HULTBERG FOTON: STAFFAN GUSTAVSSON

GLAD REKTOR. –Trots lågkonjunktur har vi hela tiden lyckats få praktikplatser till samtliga elever, säger Ola Nilsson, rektor på Teknikcollege i Linköping.

HEJ PHILIP!

PHILIP LORDH, 16 ÅR. Bor i Vikingstad. Går årskurs 1 på gymnasiet.

Varför blev det Teknikcollege?

– Jag ville ha en utbildning som både var teoretisk och praktisk och som jag samtidigt var intresserad av, i mitt fall teknik.Hur trivs du?– Jag trivs bra, är riktigt nöjd med skolvalet. Jag kommer att välja inriktning automation i vinter. ■

PHILIP LORDH

HEJ NIKLAS!

NIKLAS BJÖRLING, 18 ÅR. Bor i Malmslätt. Går årskurs 2 på El-automation.

Varför blev det Teknikcollege?– Framförallt valde jag Tek-nikcollege efter-som jag är väldigt intresse-rad av teknik. Sedan hörde jag att skolan skulle vara väldigt bra och fi ck på så sätt ett gott intryck av skolan.

Nöjd med valet?– Absolut! Jag går på en bra linje, här får jag en bred och yrkesförberedande utbild-ning. ■

NIKLAS BJÖRLINGTEKNIKCOLLEGE I LINKÖPING

erbjuder idag fyra inriktningar:• Automationsteknik• CNC-tekniker• Grafi sk tryckteknik• Har även vuxenutbildning – 2-årig yrkes-SFI• Erbjuder uppdragsutbildning till näringslivet

500 ELEVER. De cirka 500 elever som årligen utbildas inom industriprogrammet här i regio-nen räcker inte ens till för arbetsmarknaden.

TEKNIKCOLLEGE



33LÄRDOMSSTADEN

Teknikcollege i Linköping är ett certifierat teknikcollege med teknisk och praktisk utbildning: Det nya Industritekniska pro-grammet. Vi är en liten skola med närhet till varandra och eleven i centrum. Vi har en tydlig koppling till näringslivet med omfat-tande arbetsplatsförlagd utbildning hos våra partnerföretag. En utbildning för framtiden – tillsammans med näringslivet.

Är du teknikintresserad och vill ha en rolig och utvecklande gymnasietid, i nära kontakt med företagen? På Teknikcollege i Linkö-ping möter du en utbildning som formas av framtiden, tillsammans med näringslivet.

En utbildning för framtiden – tillsammans med näringslivet

Teknikcollege i Linköping

FÖR MER INFORMATION: www.tcil.se

TEKNIKCOLLEGE

MER INFORMATION OM TEKNIKCOLLEGE I LINKÖPING: Gymnasiemässa: Lördag 13 november kl 10:00 - 15:00 Konsert & Kongress i Linköping Öppet hus: Tisdag 23 november kl 18:00 - 20:30 Teknikcollege i Linköping Tjejkväll: Måndag 6 december kl 18:00 - 20:30 Teknikcollege i Linköping

A– Att gå tre år i NO-profilklass innebär att eleverna får ett försprång när de sedan börjar på gymnasiet, säger Andrew Brown, matema-tik- och fysiklärare på Berzelius gymnasieskola.

På Berzeliusskolan görs sedan ett antal år en medveten satsning på naturvetenskap, en sats-ning som bottnar i ett riksviktigt behov – Sverige behöver fl er naturvetare. Mellan grundskolans naturprofi l och gymnasieverksamhetens natur-program fi nns idag mycket gemensamt.

– Vi har en hel del aktiviteter tillsammans.

Alltifrån föreläsningar och experiment till labo-rationer och dataprogrammering. Bara en sådan sak att vi delar samma hus, utbyter material och lokaler, gör att kontakten knyts, säger Andrew Brown.

SAMSPELET INOM naturområdet mel-lan Berzelius grund- och gymnasieskola star-tar redan från årskurs 7 och byggs sedan på till att i årskurs 9 innebära täta utbyten med gymnasiet.

– För våra elever betyder det en kunskaps-fördjupning att ta del av naturvetenskapen i gymnasiet och för gymnasiet innebär det för-hoppningsvis att fl er elever väljer att läsa na-turvetenskap. Det ska vara win-win-situation, säger Rikard Holmqvist, NO-lärare på grund-skolan, som betonar att det även avdramatise-rar steget till gymnasiet.

– ELEVERNA FÅR EN INBLICK i gymnasievärlden och ser att steget inte är så långt. De elever som sedan väljer att fortsätta läsa natur på gymnasiet får även en skön start genom den rika kunskap de har med sig i ba-gaget.

Det var inför läsåret 2001/2002 som Berze-

lius grundskola började erbjuda NO/Teknik- profi l. Intresset var stort från första stund och har med åren stadigt stigit. Det började med en klass och hundra sökande elever. Idag fi nns tre klasser med NO-profi l i varje årskurs, från år 7 till 9 – med andra ord, det fi nns ett genuint intresse, säger Rikard Holmqvist.

– I grund och botten handlar det om intres-serade elever som erbjuds en undervisning som är både rolig och givande.

ATT NATURVETENSKAPLIGA ämnen är viktiga för samhället är något som både Ri-kard Holmqvist och Andrew Brown noga un-derstryker.

– Idag fi nns ett stort behov av arbetskraft med naturvetarbakgrund, NO och teknik. Sverige som är ett litet land, behöver fl er naturvetare och ingenjörer, inte minst för att konkurrera med andra länder på världsmarknaden. ■

UTPRÄGLAT NATURVETENSKAPLIGT samarbete mellan grund- och gymnasieverksamheten, tre timmar extra natur i veckan på högstadiet, ja på Berzeliusskolan föds framtidens ingenjörer.

Unikt NO-samarbete på Berzelius grundskola + gymnasiumTEXT: SAMUEL HULTBERG FOTO: GÖRAN BILLESON

NATURVETENSKAP

FFFAAAKKTAABERZELIUSSKOLAN:

• Har cirka 1500 elever, varav drygt 500 på grundskolan som startade 1997.• NO/Teknik-profi len på grundskolan startade 2001/2002. • Idag fi nns tre klasser med NO/Tek- nik-profi l på varje årskurs i hög- stadiet. Dessa elever har tre timmar mer NO/Teknik än skolans övriga högstadieelever. Tiden tas från elevens val.

BERZELIUSSKOLANS GYMNASIUM Har ett väl utvecklat samarbete med Linköpings universitet där eleverna er-bjuds att läsa matte och göra avance-rade labbar i kemi och biologi.

Skolans gymnasieelever deltar även med framgång i nationella tävlingar in-om matematik, fysik, kemi, biologi och programmering. I somras deltog två avgångselever i fi nalen i den interna-tionella fysikolympiaden i Kroatien.

Skolan är dessutom representerad i matematikolympiadens riksfi nal.

TILLSAMMANS. – Alltifrån föreläsningar och experiment till laborationer och dataprogrammering har vi tillsammans med grundskolan. Bara en sådan sak att vi delar samma hus, utbyter material och lokaler, gör att kontakten knyts, säger Andrew Brown, matematik- och fysiklärare på Berzelius gymnasieskola.


34 LÄRDOMSSTADEN

Det kan knappast ha undgått någon att debatten om skolan i allt högre grad har kommit att handla om kunskapsresultat. Det är na-turligt och nödvändigt mot bakgrund av en samhällsutveckling där arbetslivet präglas av ökade krav på såväl formell kompetens som förmåga till fortsatt lärande. Vi får samtidigt inte förledas av tanken att mäta oss till bättre resultat. För det krävs övning, övning och åter övning under ledning av kompetenta, engagerade pedagoger som arbetar metodiskt och själva utvecklar sina kunskaper. Därför satsas det i Linköpings skolor intensivt på utveckling av pedagogiska metoder, en bred satsning på IT som verktyg för lärande i alla skolor och en omfattande vidareutveckling av personalens kompetens.

HELA SKOLSYSTEMET står kommande år inför genomgri-pande reformer i form av ny skollag, nya läroplaner för alla skol-former och nytt betygssystem för grundskola och gymnasieskola. Förändringarna är omfattande och kommer att beröra såväl elever som föräldrar. Du kan läsa mer om detta i denna tidning. Det bak-omliggande syftet med dessa reformer handlar ytterst om att förbättra resultaten i svensk skola men också att tydliggöra ansvarsförhållan-den och stärka elevens rättigheter.

MÅNGFALD ÄR EN VIKTIG framgångfaktor för en stads positiva utveckling. I Linköping finns ett brett utbud av förskolor och skolor, såväl kommunala som fristående. Utbudet av gymna-sieutbildningar liksom möjligheter för vuxna att komplettera och vida-reutveckla sina kunskaper är goda. Med mångfald följer valfri-

KRÖNIKAN

UT

BIL

DN

ING

SD

IRE

KT

ÖR

L INKÖPING – modern lärdomsstad i utveckling

het men även krav på likvärdighet i utbildningen. Linköpings kommun satsar därför på riktade insatser till flera skolor och utökad uppföljning av verksamheten för att säkerställa elevernas rätt till en likvärdig utbildning.

LINKÖPING HAR EN MÅNGHUNDRAÅRIG tradition som lärdomsstad. Sedan länge är Linköping också i h ög grad en stad som präglas av högteknolo-giskt kunnande. Det är i symbiosen mellan utbildning och ett kunskapsintensivt arbetsliv som tillväxten av det moderna Linköping skett. Den symbiosen kommer för framtida tillväxt och välfärd vara avgörande för Linköpings utveckling. Utgångspunkten i utvecklingen av den mo-derna lärdomsstaden är morgondagens medarbe-tare och samhällsmedborgare som är barn och elever i dagens skola. Skolans uppdrag att ge varje enskild elev optimala för-utsättningar att utveckla och tillgodogöra sig kunskaper för sin fortsatta utveck-ling lägger också grunden för det framtida Lin-köping. ■

Waldorfpedagogik 1–19 år

Björkö Fria Gymnasium

FörskolanVirvelvinden

Björkö Friskola

WWW.BJORKOFRISKOLA.SEWWW.BJORKOFRIAGYMNASIUM.SE

FV

Björkö Fr

Förskoleklass-åk 6 med skolbarnsomsorg

Trygg och naturnära miljöTraditioner och nytänkande

Fokusbibliotek med bibliotekarieMatematikverkstäder i alla klassrum

Rörelse och hälsa

FÖR MER INFORMATION: www.linkoping.se/skedaslakaskola Telefon: 013 - 20 60 82

SKEDA/SLAKA SKOLOR

Förskoleklass åk 6 meedddd skolbarnsomsorg

Små kommunala friskolor

med stor potential

Skeda skola Slaka skola


35LÄRDOMSSTADEN

IT och interaktivitet skapar en kreativ och effektiv lärandemiljö som ger goda utbildningsresultat för Linköpings kom-mun. Redan i dag fi nns trådlösa nät-verk i många av skolorna. Det ger hög tillgänglighet till kunskap och informa-tion för lärare och elever. Dessutom pla-neras fl era spännande satsningar som kommer att höja kvaliteten och öppen-heten mot framtiden ytterligare.

Den kanske viktigaste förklaringen till att Linköping nått så långt i sin strävan att skapa en lärandemiljö i framkant är det nära samarbetet mellan Utbildnings-kontoret och LKDATA.

Lars Rehnberg, utbildningsdirektör:– Vi verkar för att skapa en lärandemiljö där vår

pedagogiska kompetens kommer till sin fulla rätt. Det sker numera till stor del genom interaktivitet. LKDATA ansvarar för allt som har med teknik att göra, medan vi kan koncentrera oss på det vi är bäst på; att lära ut och hjälpa eleverna att inhämta kunskap.

Krister Siggesjö, affärsområdeschef LKDATA, fyller i:– Den tydliga rollfördelningen är A och O för att

de satsningar som görs ska få maximal effekt. Vi lägger grunden för att utbildningskontoret och alla kunder ska kunna bedriva sin verksamhet så effektivt som möjligt.

IT är i sig inget mål utan ett medel som ska underlätta och förbättra vardagen.

Kommunens IT-kunniga lärare kan på det här sättet fungera mer som IT-pedagoger än IT-tekniker, vilket höjer utbildningskvaliteten väsentligt.

– Dessutom har vi idag en utveckling mot en mer öppen IT-miljö med trådlösa nätverk på skolor från för-skole- till gymnasienivå. På så sätt kan eleverna, med hjälp av användarnamn och lösenord, komma åt alla sina skoluppgifter via bärbar dator eller mobiltelefon, säger Magnus Vahlberg som är IT-sakkunnig på utbild-ningskontoret.

Hög datortäthetAndra framgångsfaktorer har varit kontinuerlig IT-fort-bildning för pedagogerna samt hög datortäthet på kom-munens skolor och förskolor. På många skolor har redan idag varje lärare en egen dator och det antal ökas under 2011 som en konsekvens av kommunens skol IT-satsning. Inom en inte alltför avlägsen framtid kommer alla lärare oavsett vilken skola de arbetar på att ha sin egen dator.

Ambitionen är dock högre än så. Nästa steg är att även alla elever ska få sin egen enhet med tillgång till Internet. Här följer utbildningskontoret och LKDATA teknik-utvecklingen på nära håll för att ta beslut om huruvida detta blir en bärbar dator, tablet PC, mobiltelefon – eller någonting annat.

Snart sjösätts också en webbaserad lärplattform för alla Linköpings skolor som kommer att förstärka kom-munikationen mellan skola, elev och förälder. Med hjälp

av säker inloggning ska föräldrar få åtkomst till viktig information som rör sina barn. Exempelvis pedagogisk planering, individuella utvecklingsplaner, scheman och frånvarouppgifter.

Alla ska ha samma möjlighet– Vårt uppdrag är att nå alla. Föräldrar med barn i Lin-köpings kommun kan känna sig trygga i att vi arbetar hårt för att ligga i framkant när det gäller pedagogiken. Vi drivs också av en likvärdighetsprincip där det inte ska råda några skillnader när det gäller utrustning eller inlärningsmöjligheter beroende på vilken skola barnet går på, säger Bengt Olsson (FP) som är ansvarigt kom-munalråd för utbildningsfrågor.

Med hjälp av IT och en interaktiv lärandemiljö lever Linköpings kommun upp till ambitionen om att vara den moderna lärdomsstaden.

FÖR MER INFORMATION: www.linkoping.se/lkdata

LKDATA levererar, förmedlar och upphandlar tjäns-ter och produkter för användare och enheter i Lin-köpings kommun. Affärsidén är att stödja, utveckla

och effektivisera kundernas verksamhet, genom att kombinera hög kunskap inom informationstek-nologi och kunskap om kommunal verksamhet.

IT är ett viktigt inslag i den interaktiva lärandemiljön

Linköping öppnar upp för större kunskap

Katedralskolan satsar mycket på ny teknik för att skapa än mer engagerande och intresseväckande undervisning.

FAKTA:

NÅGRA EXEMPEL PÅ LINKÖPINGS KOMMUNS INTERAKTIVA LÄRANDEMILJÖ:

• Trådlösa nätverk fi nns på många skolor som elever och lärare kan nå via bärbar dator eller mobiltelefon.• Tydlig rollfördelning mellan pedagogik och teknik. Utbildningskontoret står för pedagogiken och LKDATA för tekniken i en kreativ och interaktiv lärandemiljö.• Hög datortäthet med modern utrustning. Redan i dag har de fl esta klassrummen dator och Internet-uppkoppling samt overhead-kanon eller digitala skrivtavlor.• Kontinuerlig IT-fortbildning för pedagogerna.• Tydlig strävan för att förbättra kommunikatio- nen mellan skola, elever och föräldrar ytterligare.


36 LÄRDOMSSTADEN

Documents

Linköping 2010