Kranstyrning Användarhandbok 25-2000 A, 380-690 V...Sida 6 Manual 3BSE 017 422 R0008SE för ASTAT version AST10_054 12.1.5. Testplintar..... 224 12.1.6. Data in- och ut-gångar

ASTAT®

Användarhandbok

versioner AST10_054 och 10_055

Kranstyrning 25-2000 A, 380-690 V

ABB

Sida 2 Manual 3BSE 017 422 R0008SE för ASTAT version AST10_054

Innehåll

1. GRUNDER FÖR ASTAT .............................. 7 1.1. RÖRELSEREGLERING FÖR TUNGT INDUSTRIELLT MASKINERI 9 1.2. MOMENTREGLERING...................................... 10

1.2.1. Spännings- och eftersläpningsreglering ...... 10 1.2.2. Lyftrörelser................................................ 11 1.2.3. Åkrörelser ................................................. 12

1.3. STYRSYSTEM................................................ 13 1.3.1. Singeldrift .................................................. 13 1.3.2. Extra I/O ................................................... 14 1.3.3. Drift med ledare-följare.............................. 14 1.3.4. RS-485 multi-drop kransystem................... 15 1.3.5. Fabriksinformationssystem ........................ 16 1.3.6. Fabriksautomationssystem ........................ 17

2. ASTAT SYSTEMKONSTRUKTION............ 18 2.1. ASTAT KOMPONENTER.............................. 18

2.1.1. Val av komponent(er) ................................. 21 2.2. DETALJERAD KOPPLINGSLISTA .................... 23

2.2.1. Tyristormodul............................................. 25 2.2.2. Kontrollmodul............................................. 26 2.2.3. Remote I/O modul...................................... 31 2.2.3. Remote I/O modul...................................... 32 2.2.4. Varvtalsåterföring....................................... 33 2.2.5. Överspänningsskydd.................................. 33

2.3. ENLINJESCHEMA FÖR KRAN ........................ 34 2.3.1. Huvudsäkringar och brytare........................ 36 2.3.2. Styr- och belysnings-transformatorer .......... 37

2.4. ÖVERSTRÖMSRELÄ FÖR MOTORKABEL............ 38 2.5. MOTOR ....................................................... 38 2.6. VARVTALSÅTERFÖRINGSENHET...................... 39

2.6.1. Motorns egna släpringar............................ 39 2.6.2. Roterande: analog takometer .................... 39 2.6.3. Roterande: pulsgivare ............................... 39

2.7. BROMS ....................................................... 40 2.8. ROTORMOTSTÅND......................................... 42

2.8.1. Stjärnpunktsmotstånd................................. 45 2.9. ROTORKONTAKTOR ...................................... 46

2.9.1. Rekommenderade ABB kontaktorer........... 46 2.9.2. Rekommenderade Schneider kontaktorer .. 47 2.9.3. Rekommenderade Siemens kontaktorer........... 47

2.10. FÖRARENS KONSOL .................................. 48 2.11. KABLAR .................................................... 49

2.11.1. Kraftkablar ................................................. 49 2.11.2. Manöverkablar ........................................... 50 2.11.3. Kablar till dator........................................... 50

2.12. GRÄNSBRYTARE........................................ 51 2.12.1. Begränsningar av rörelsen.......................... 51 2.12.2. Övervarvtalsvakt ........................................ 52 2.12.3. Lastsensor................................................. 52

3. PROGRAM FÖR KONSTRUKTION, IGÅNGKÖRNING, FELSÖK 53 3.1. KONFIGURERING OCH INSTALLATION AV PROGRAMMET. 53

3.1.1. Installation ................................................. 53 3.1.2. Installationsfelsökning ................................ 54 3.1.3. Programvarukonfigurering .......................... 55

3.2. MENYKOMMANDON........................................ 58 3.2.1. Arkiv.......................................................... 58 3.2.2. Visa........................................................... 59 3.2.3. Motion Control ........................................... 60 3.2.4. Verktyg...................................................... 60 3.2.5. System ...................................................... 66 3.2.6. Inställningar ............................................... 66 3.2.7. Fönster ...................................................... 67 3.2.8. Hjälp.......................................................... 67 3.2.9. Parametrar ................................................ 68

3.3. VERKTYG ..................................................... 70 3.3.1. Parametrar ................................................ 70

Manual 3BSE 017 422 R0008SE för ASTAT version AST10_054 Sida 3

3.3.2. Monitor ...................................................... 74 3.3.3. Signaler ..................................................... 76 3.3.4. Signallogg.................................................. 77 3.3.5. Rörelsekontrollpanel .................................. 79

3.4. MALLAR ....................................................... 80 3.4.1. Definiera mallar.......................................... 80 3.4.2. Arbete med mallar...................................... 80

3.5. TANGENTBORDSGENVÄGAR............................ 80 4. FUNKTIONER............................................ 81 4.1. GRUPP 1: IDENT.......................................... 83

4.1.1. Beskrivning................................................ 83 4.1.2. Parametrar ................................................ 84 4.1.3. Signaler ..................................................... 84

4.2. GRUPP 2: DEFINITIONER AV I/O ENHETER ........ 85 4.2.1. Beskrivning................................................ 85 4.2.2. Parametrar ................................................ 86

4.3. GRUPP 3: INFORMATION OM MATANDE NÄT ...... 86 4.3.1. Beskrivning................................................ 86 4.3.2. Parametrar ................................................ 86 4.3.3. Signaler ..................................................... 86

4.4. GRUPP 4: MOTORINFORMATION...................... 87 4.4.1. Beskrivning................................................ 87 4.4.2. Parametrar ................................................ 87 4.4.3. Signaler ..................................................... 87

4.5. GRUPP 5: INFORMATION ASTAT .................... 88 4.5.1. Beskrivning................................................ 88 4.5.2. Parametrar ................................................ 90 4.5.3. Signaler ..................................................... 92

4.6. GRUPP 6: BROMS ......................................... 94 4.6.1. Beskrivning................................................ 94 4.6.2. Parametrar ................................................ 96 4.6.3. Signaler ..................................................... 97

4.7. GRUPP 7: VARVTALSÅTERFÖRING ................... 98 4.7.1. Beskrivning................................................ 98 4.7.2. Parametrar ................................................ 99 4.7.3. Signaler ..................................................... 99

4.8. GRUPP 8: VARVTALSREFERENS .................... 100 4.8.1. Beskrivning.............................................. 100 4.8.2. Parametrar .............................................. 104 4.8.3. Signaler ................................................... 106

4.9. GRUPP 9: VARVTALSREGLERING................... 107 4.9.1. Beskrivning.............................................. 107 4.9.2. Parametrar .............................................. 109 4.9.3. Signaler ................................................... 110

4.10. GRUPP 10: VARVTALSÖVERVAKNING ......... 111 4.10.1. Beskrivning.............................................. 111 4.10.2. Parametrar .............................................. 112

4.11. GRUPP 11: STRÖMREGLERING.................. 114 4.11.1. Beskrivning.............................................. 114 4.11.2. Parametrar .............................................. 115 4.11.3. Signaler ................................................... 116

4.12. GRUPP 12: ROTORMOTSTÅND .................. 117 4.12.1. Beskrivning.............................................. 117 4.12.2. Parametrar .............................................. 120

4.13. GRUPP 13: VALBAR DO ........................... 122 4.13.1. Beskrivning.............................................. 122 4.13.2. Parametrar .............................................. 122

4.14. GRUPP 14: LASTFUNKTIONER ................... 123 4.14.1. Funktioner ............................................... 123 4.14.2. Relaterade parametrar och signaler .......... 129 4.14.3. I/O-lista för lastfunktioner.......................... 131 4.14.4. Byglar på kort DATX 110.......................... 132 4.14.5. Byglar på Remote I/O............................... 132 4.14.6. Detaljerad beskrivning av parametrar........ 132 4.14.7. Signaler ................................................... 134

4.15. GRUPP 15: LANDNING MED SLAK LINA ........ 134 4.15.1. Beskrivning.............................................. 134

4.16. GRUPP 16: GRÄNSBRYTARFUNKTIONER..... 135 4.16.1. Baserad på fyra gränslägen...................... 135


4.16.2. Övervakning ............................................ 135 4.16.3. Parametrar .............................................. 136 4.16.4. Signaler ................................................... 136

4.17. GRUPP 17: ROTORFUNKTIONER ................ 137 4.17.1. Beskrivning.............................................. 137 4.17.2. Parametrar .............................................. 137 4.17.3. Signaler ................................................... 137

4.18. ACCELERATIONSREGLERING ..................... 138 4.18.1. Beskrivning.............................................. 138 4.18.2. Parametrar .............................................. 138 4.18.3. Signaler ................................................... 138

4.19. GRUPP 19: PULSGIVARE .......................... 139 4.19.1. Beskrivning.............................................. 139 4.19.2. Parametrar .............................................. 139 4.19.3. Signaler ................................................... 139

4.20. GRUPP 20: MASTER-FOLLOWER (LEDARE-FÖLJARE) 140 4.20.1. Utgåvorna AST10_01 till AST10_03.......... 140 4.20.2. Implementering i AST10_03A och senare . 141 4.20.3. Strömföljare ............................................. 141 4.20.4. Parametrar .............................................. 142 4.20.5. Signaler ................................................... 142

4.21. ALLMÄNNA FUNKTIONER ........................... 143 4.21.1. Logik för rörelsestyrning ........................... 143 4.21.2. Delad drift ................................................ 143 4.21.3. Två manöverplatser ................................. 143 4.21.4. Olika makron ........................................... 144 4.21.5. Felhanteringssystem ................................ 145 4.21.6. Operatörsinformationssystem ................... 145 4.21.7. Verkan av DO 7 ....................................... 146 4.21.8. Verkan av DO 8 ....................................... 146

4.22. STYRNING AV TYRISTORFLÄKTAR............... 146 4.23. RESERVERAD.......................................... 146 4.24. RESERVERAD.......................................... 146 4.25. GRUPP 25: BY-PASS FUNKTIONER ............. 147

4.25.1. Beskrivning.............................................. 147 4.25.2. Parametrar .............................................. 147 4.25.3. Signaler ................................................... 148

5. ELEKTROMAGNETISK KOMPABILITET (EMC) 149 5.1. EMC-REGLER OCH ANDRA REGELVERK ..... 149 5.2. EMISSION FRÅN ASTAT........................... 149

5.2.1. Konduktiv emission .................................. 149 5.2.2. Utstrålad.................................................. 149

5.3. ASTATS IMMUNITET ................................ 150 5.3.1. Radiofrekvensimmunitet ........................... 150 5.3.2. Immunitet mot elektrostatisk urladdning .... 150 5.3.3. Immunitet mot kortvarig överspänning....... 150 5.3.4. Immunitet mot pulser................................ 151 5.3.5. Spänningsfall och kortare avbrott.............. 151

5.4. PRAKTISKA ÖVERVÄGANDEN ..................... 152 5.4.1. För att förhindra krånglande ASTAT .............. 152

6. INSTALLATION ...................................... 153 6.1. PANELKONSTRUKTION.............................. 153

6.1.1. Regler...................................................... 153 6.1.2. Användbara råd ....................................... 153

6.2. TYRISTORMODUL DASD 001, 002, 003..... 154 6.3. UTFORMNING AV PANELER OCH SKÅP......... 154

6.3.1. Skåp med DASD 00x moduler .................. 155 6.3.2. Paneler för elrum med DASD 00x moduler 155 6.3.3. Skåp med DASD 104-105 moduler ........... 156 6.3.4. Paneler för elrum med DASD 104-105...... 157 6.3.5. Skåp med begränsad höjd........................ 157 6.3.6. Att dra kablar till DARA............................. 158 6.3.7. Elkablar, plintar ........................................ 159 6.3.8. Slutför IP20 skyddet för ASTAT ................ 159

6.4. KABIN-INDIKATIONSENHET ........................ 159 6.5. ROTORÅTERFÖRINGSMODUL DADT 100 .... 160

6.5.1. Stjärnpunksmotstånd................................ 160 6.6. VAKANT.................................................. 160


6.7. MODEM DADT 114, 124.......................... 161 6.7.1. Modemkablar........................................... 161

7. IDRIFTTAGNING...................................... 162 7.1. FÖRSIKTIGHETSÅTGÄRDER FÖR SÄKERHET .... 162

7.1.1. Personlig säkerhet ................................... 162 7.1.2. Utrustning................................................ 162

7.2. VERKTYG ................................................... 162 7.3. CHECKLISTA INNAN SPÄNNINGSÄTTNING........ 162 7.4. IDRIFTTAGNING STEG FÖR STEG.................... 163

7.4.1. Inledande steg ......................................... 163 7.4.2. Spänningsättning av styrsystemet............. 164 7.4.3. Spänningsättning av huvudsystemet......... 165 7.4.4. Justering av parametrar............................ 167 7.4.5. Speciella funktioner att ställa in vid idrifttagning 171 7.4.6. Funktioner att säkerhetsställa................... 174

7.5. SLUTGILTIGA PROCEDURER.......................... 174 8. UNDERHÅLL AV ASTAT......................... 176 8.1. PERSONLIG SÄKERHET ................................ 176 8.2. ALLMÄNT.................................................... 176 8.3. RENGÖRNING ............................................. 176 8.4. FRÅNSKILJBARA PLINTAR ............................. 176 8.5. ANSLUTNING AV KRAFT ................................ 176 8.6. SKRUVFÖRBAND ......................................... 176 8.7. KYLFLÄKT................................................... 176 9. FELSÖKNING .......................................... 177 9.1. GRUNDLÄGGANDE....................................... 177

9.1.1. Personlig säkerhet ................................... 177 9.1.2. Inledning.................................................. 177 9.1.3. Komponentfel........................................... 177 9.1.4. Att arbeta med spänning .......................... 177 9.1.5. Utrustning och verktyg.............................. 178

9.2. STANDARD FELSÖKNINGSSCHEMA ................ 178 9.2.1. Felkoder .................................................. 179

9.3. 24 V LIKSPÄNNING ...................................... 181 9.4. 110 V LIKSPÄNNING..................................... 181 9.5. KRETSKORT............................................... 181 9.6. FLÄKTAR ................................................... 183

9.6.1. Moduler med två fläktar ........................... 183 9.6.2. Moduler med en fläkt............................... 183

9.7. TYRISTORFEL............................................. 184 9.7. TYRISTORFEL............................................. 185

9.7.1. Snabbkontroll.......................................... 185 9.7.2. Undersökning efter snabbkontroll............. 185 9.7.3. Storlek 200 - 355 A .................................. 187 9.7.4. Storlek 630 - 1100 A ................................ 188

10. RESERVDELSLISTA ............................... 194 11. KRETSSCHEMOR FÖR KRANKONSTRUKTION 196 11.1. TYRISTORMODULER ................................ 196 11.2. KONTROLLMODUL ................................... 196

11.2.1. Control System ....................................... 196 11.2.2. I/O för DARA 1000, 1001 or 1010 ............ 196 11.2.3. Rotormätning .......................................... 196

11.3. REMOTE I/O........................................... 196 11.4. ÖVERSPÄNNINGSSKYDD ........................... 196 11.5. MULTI-DROP KOMMUNIKATION................... 196 12. REFERENSER......................................... 216 12. REFERENSER......................................... 217 12. REFERENSER......................................... 218 12.1. TEKNISK INFORMATION............................. 218

12.1.1. LED......................................................... 218 12.1.2. Adressomkopplare ................................... 219 12.1.3. Processindikeringskoder .......................... 220 12.1.4. Byglar...................................................... 222


12.1.5. Testplintar................................................ 224 12.1.6. Data in- och ut-gångar.............................. 225 12.1.7. Mått......................................................... 226

12.2. OPERATIVA GRÄNSER OCH TESTER............ 233 12.2.1. Temperatur.............................................. 233 12.2.2. Isolation................................................... 233 12.2.3. Definition av märkström............................ 234 12.2.4. Matningstolerans...................................... 234 12.2.5. EMC........................................................ 234

12.3. KRETSSCHEMA........................................ 235 12.3.1. Tyristormoduler DASD ............................. 235 12.3.2. Överspänningsskydd DASG ..................... 235 12.3.3. Kontrollmoduler DARA ............................. 235 12.3.4. Remote I/O moduler DAPM...................... 235

12.4. FUNKTIONSDIAGRAM ................................ 260 12.5. MOMENT-VARVTALSDIAGRAM.................... 296

12.5.1. Lyft med 3 kontaktorer.............................. 297 12.5.2. Lyft med 2 kontaktorer.............................. 298 12.5.3. Åk med 1 kontaktor .................................. 299 12.5.4. Åk utan kontaktorer .................................. 300

12.6. PRODUKTENS REVISIONSHISTORIA............. 301 NEWS IN 10_054 AND 10_055........................... 301

10_054 ................................................................... 301 10_055 ................................................................... 301

FROM 10_053 TO 10_053C................................... 301 10_053 ................................................................... 301 10_053A, ex works from 2006-08-01........................ 302 10_053B, ex works from 2006-09-03........................ 302 10_053C, ex works from 2007-01-10 ....................... 303

FROM AST10_04C TO 10_052 .............................. 303 FROM AST10_03 TO AST10_03A: ........................ 307 FROM AST10_02 TO AST10_03:........................... 308 FROM AST10_01 TO AST10_02:........................... 309 13. SÄKERHETSSYSTEM ............................. 311 13.1. ÖVERSIKT............................................... 311 13.2. GRÄNSSNITT ........................................... 312 13.3. ÖVERVAKNING ........................................ 313

13.3.1. Differentiell växellåda och en motor med två trummor 313 13.3.2. System för två oberoende lyft ................... 313

13.4. I/O......................................................... 314 13.4.1. Underkant I/O på DATX 111..................... 314 13.4.2. Överkant I/O på DATX 111....................... 316 13.4.3. Profibus DATX 111 .................................. 316 13.4.4. Reläenhet DARU 100............................... 318 13.4.5. I/O reläenhet DARU 100........................... 320

13.5. KOPPLINGAR DARA 2000 (DATX111) - DARU 100 320 13.6. FUNKTIONSBLOCK, PARAMETERLISTA, SIGNALLISTA 321

13.6.1. Systemdefinitioner.................................... 321 13.6.2. Givare...................................................... 323 13.6.3. Skillnader i in- och ut-gående pulser till växellådan 326 13.6.4. Skillnader i pulser mellan trummorna ........ 329 13.6.5. Övervarvtal från någon av de maximalt fyra pulsgivarna 330 13.6.6. Jämförelse mellan absoluta givare P1 och P2332 13.6.7. Vilken som helst av fyra PTC, kontrollerat stopp 333 13.6.8. Vilken som helst av fyra 0 - 10 V signaler, kontrollerat stopp 335 13.6.9. Systemintern övervakningsmodul ............. 337 13.6.10. Utvärdering av fyra för- och stopp-gränsbrytare 339 13.6.11. Analog ut ............................................. 341 13.6.12. Utlösningsmodul................................... 342

13.7. MATNING ................................................ 346 13.8. INSTÄLLNING (PROGRAMMERING) .............. 346 13.9. ELKOMPONENTER FÖR STYRNING AV SÄKERHETSBROMSAR 346


1. Grunder för ASTAT ASTAT® är ett avancerat, välbeprövat system för varvtalsreglerade tunga drifter i kranar och annat industri-ellt maskineri. Konstruerat för även de mest ogästvänliga miljöer ger ASTAT pålitlig och kostnadseffektiv kranstyrning som tagit steget in i datoråldern.

Genom att använda modernaste teknik inom området kan ASTAT tillhandahålla avancerade regler-, över-vaknings- och informations-egenskaper för ökad produktivitet.

Speciellt för ASTAT är att den görs med tanke på hög tillgänglighet, konstruerad med högkvalitativa kom-ponenter, isolationsavstånd motsvarande mellanspänning för normala industriella drifter och med större marginaler än normala industriella drifter.

Motorn är den momentproducerande enheten i ett ASTAT rörelsestyrsystem. Elektriciteten matas till mo-torn från strömavtagaren genom en DASD tyristormodul. Kontrollmodulen DARA reglerar spänningen i tyristormodulen DASD. Kontrollmodulen DARA reglerar spänningen och dess fasföljd samtidigt som den väljer den bästa varvtals-vridmomentskaraktäristiken för motorn baserat på hastighetens är- och börvärden. Det finns flera olika alternativ för ASTAT kranrörelsestyrsystem, nedan visas ett.

Kontrollmodulen erbjuder ett flertal funktioner relaterade till rörelseregleringen. Funktionerna beskrivs inled-ningsvis nedan i Rörelsereglering för tungt industriellt maskineri och mer detaljerat i resten av denna manual. Grunderna i momentreglering kan hittas i avsnittet Motormomentstyrning.


Operativa gränser Spänning: Kontroll- och tyristormoduler: Nominellt -30 % till +10 % Frekvens: 50 eller 60 Hz, tolerans -10 Hz till +10 Hz Temperatur: -25 grader C utan uppvärmning för alla enheter +70 grader C för systemstyrningsmoduler +85 grader C för tyristormoduler med reducerad data från 40/55 grader C Isolation: EN 60664, nedsmutsningsgrad 4 250 V AC för Kontrollmoduler 630 V AC för tyristormoduler upp till 100 A, 530 och 600 V märkspänning 1000 V AC för stora tyristormoduler med 600 V märkspänning, samt för hela serien 690 V Nyckeldata Kontrollmodul: Kontrollmodul DARA 1001∗ 2 Spänningar 115 eller 230 V AC vid 50/60 Hz 1 fas 2 Tyristorbryggor, varje maximalt 1000 A 1 RS232 gränssnitt för programmering/övervakning med PC 1 RS232 gränssnitt för överordnad informationssystem och datorstyrning 1 Optiskt gränssnitt för ledare-följare koppling, grund 1 Optiskt gränssnitt för ledare-följare koppling, redundant/alternativt 17 Digital in, 110 V DC (försörjt internt) 8 Digital ut 4 Motor PTC ingångar 4 Analog in 2 Analog ut 2 RS 232 för intelligenta givare 1 Pulsgivare 4 Rotorkopplingar för varvtalsåterföring/rotorövervakning 3 Remote I/O som kan anslutas Nyckeldata Tyristormodul: 3 Spänningsområden, maximalt 530 V, maximalt 600 V eller maximalt 690 V 2 Frekvenser 50 och 60 Hz 10 Strömmar: 25 A till 1000 A

∗ DARA 1000 har inga rotorkopplingar, DARA 1010 har samma yttre kopplingar som DARA 1001.


1.1. Rörelsereglering för tungt industriellt maskineri

Huvudrelationer mellan funktionsgrupperna: Group Namn Group Namn Group Namn 01 Identitet 09 Varvtalsregulator. 17 Rotorsystem- 02 I/O enheter och fa-

brikstest. 10 Varvtalsövervakning. 19 Pulsgivare

03 Nätinformation 11 Ström/moment-reglering. 20 Ledare-följare. 04 Motorinformation 12 Rotormotstånd. 21.1 Rörelseregleringslogik. 05 ASTAT konfiguration. 13 Valbar DO. 21.2 Delad drift. 06 Bromsinformation. 14 Lastfunktioner. 21.3 Två manöverplatser. 07 Varvtalsåterföring. 15 Funktion för slak lina. 21.4 Fyra makron. 08 Varvtalsreferens. 16 Gränsbrytarefunktion. 21.5 Felhanteringssystem.

I varje grupp behövs för de mesta endast några få parametrar modifieras för varje installation, medan de andra kan lämnas vid standardvärden eller från användarens företagsstandard. I de flesta fall ska paramet-rarna lämnas som PC-programmets grundvärden.

Det är inte bara möjligt att modifiera parametrar. Ett stort antal signaler är tillgängliga för daglig övervakning och underhåll likväl som för kvalificerad felsökning och optimering av rörelsereglering. Signaler kan anting-en vara i en funktionsgrupp eller mellan olika grupper.

21.1

21.2 21.3 21.4 21.5

11

09

1619

01

03

05

12 17

06

02

13

Actual line voltage03.50 / VLINE_AV

Actual torque11.51 / TACT

Motor torque ref.11.50 / TORQ_REF

Speed ref. after ramp08.51 / N_REF

Actual speed07.50 / NACT

Rotor frequency17.50 / ROTFREQ

Dig

ital o

ut n

o. 1

05.6

6 / D

O01

Bra

ke li

fter

05.7

0/B

R_L

IFT

07

1510

04

14

TG/PG20

+

+

08


1.2. Momentreglering

1.2.1. Spännings- och eftersläpningsreglering

Hur allt fungerar ASTAT använder liksom en bil två variabler för styrning: Statorreglering, motsvarande bilens gaspedal, och rotorregleringen, motsvarande växellådan. För att fortsätta denna parallell, ska en kranförare, likt en bra bilförare, enbart använda bromsen i nödsituationer och som parkeringsbroms. I likhet ned en modern bil ska styrsystemet inkludera funktioner som farthållare, varvtalsregulatorn, och au-tomatisk växellåda, optimering av rotorkaraktäristiken. Statorreglering genom spänningsreglering ger motorn mer eller mindre moment… Målet är att hålla en öns-kad hastighet. Styrning av motorns vridmoment åstadkommer detta.

Genom att reducera sta-torspänningen minskar momenttoppen med unge-fär kvadraten av spän-ningsreduktionen.

Här visas en spännings-minskning från 100 % till 80 % som sänker hastig-heten från 78 % till 63 %.

=

Genom användning av ett par tyristorer i varje fas kan spänningen reduceras steglöst från full spänning till noll.

+ Mikroprocessorn beordrar tyristorerna för fasvinkel-reglering att tända genom att justera fasläget hos tändpulserna, och därige-nom ökar eller minskar statorspänningen.

... och ändrar momentets riktning Inga kontaktorer an-

vänds för att ändra mo-mentriktningen. Framåtvridmoment upp-nås med tyristorparen 1,2 och 3, medan den andra riktningen följer med 1, 4 och 5. Förändringar i vridmo-mentets riktning tar mindre än 20 ms.

Rotorreglering genom optimering av motståndet ger motorn rätt karaktäristik Motorns eftersläpsringsmoment kan styras vid alla varvtal genom variation av det externa rotormotståndet. Här visas hur olika varvtal 92 % och 57 % upp likaväl som 38 % fås enbart med motståndsvariation. Denna egenskap har använts i åratal för kranmotorer. En dragande last kommer vid firning att ge en något högre varvtal än motorns synkrona, i detta exempel 107 %. Då kommer motorn att regenerera energin tillbaka till nätet på ett robust sätt. När varvtalet närmar sig det syn-krona minimeras motormotståndet och vridmomentets riktning ändras elektro-niskt för att agera som motor i firarikt-ningen. I denna figur visas det genom lastlinjen vid fira, Td, för både mot-strömsbromsning och regenerativ fir-ning.

Alla öppningar av rotorkontaktorer sker i strömlöst tillstånd, varför påkänning-arna på kontaktorerna blir så små att kontaktors mekaniska livslängd blir avgörande för livstiden.

Antalet rotorkontaktorer väljs med hän-syn till applikationen. ASTAT stöder 0 till 4 kontaktorer.

Vanligtvis används två kontaktorer för små lyftverk, tre för stora lyftverk och ingen alls för åkverk.

Stand still

Speed

78%

63%

Load line

Torque

100% Voltage

80% Voltage

L1

L2

L3

1

2

3

~3

0

Thyristors1, 4 and 5.

Thyristors1, 2 and 3.

L1

L2 ~3

Td

92%Up

57%Up

38% Down

107% Down

Standstill

Load line

Td

R = 1

R = 5

R = 15


1.2.2. Lyftrörelser

ns

4

1

nsns

5

ns 3

2

-40

-20

0

20

40

60

80

120

140

160

180

200

-0,4

-0,2

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,2

1,4

1,6

1,8

2,0

s [%]f2/f1

-60-0,6

240

220

200

180

160

140

120

80

60

40

20

0

2,4

2,2

2,0

1,8

1,6

1,4

1,2

0,8

0,6

0,4

0,2

0,0

s [%] f2/f1

260 2,6

1001,0 100 1,0 Bridge

n/ns [%]

-140

--120

-100

-80

-60

-40

-20

20

40

60

80

100

-160

0

REVERSE BRIDGE

n

n

n

n

Hoist movingup and forceddeceleration by motor

Hoist movingup constant speed

accelerating

holding backtoo fastdeceleration by gravity

or

or

Hoist movingdown constant speed with pulling load

decelerating

holding backtoo fastacceleration by gravity

or

or

Hoist movingdown constant speed withoutany pulling load

forced accelerating

or

Hoist movingdown constant speed withpulling load.Speed limited by the line frequency toa value ns + s

Lowering energy backto supply grid

and

Hoist motion ASTAT Control

i ........Reference mark for Torque-speed diagram

f2/f1..........The fundamental rotor frequency expressed as a multiple of the line frequency. Value 1,0 means 50 or 60 Hz. A negative value means that the direction of rotor voltage is opposite to the stator voltage.

s [%].......slip, difference in percent between the actual speed of the motor and the synchronous speed.

n/ns [%]....n = Speed in percent of the motor rated speed. n = the synchronous speed of the machine.

ns

n

slip

speedn/ns

200% 100% 0% -100%

Torque

-100% 0% +100% +200%

4 1 32

5Brake Motor Generator

FORWARD BRIDGE


1.2.3. Åkrörelser

3

2

4

1

nsns

ns

0

20

40

60

80

120

140

160

180

200

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,2

1,4

1,6

1,8

2,0

s [%]f2/f1

200

180

160

140

120

80

60

40

20

0

2,0

1,8

1,6

1,4

1,2

0,8

0,6

0,4

0,2

0,0

s [%] f2/f1

1001,0 100 1,0 Bridge

n/ns [%]

-100

-80

-60

-40

-20

20

40

60

80

100

0

FORWARD BRIDGE REVERSE BRIDGE

n

n

Travel movingDir. A duringdeceleration

Travel movingDir. A constant speed

acceleratingor

Travel motion ASTAT Control

f2/f1..........The fundamental rotor frequency expressed as a multiple of the line frequency. Value 1,0 means 50 or 60 Hz. A negative value means that the direction of rotor voltage is opposite to the stator voltage.

s [%].......slip, difference in percent between the actual speed of the motor and the synchronous speed.

n/ns [%]....n = Speed in percent of the motor rated speed. n = the synchronous speed of the machine.

n

ns

nTravel movingDir. B constant speed

acceleratingor

Travel movingDir. B duringdeceleration

i ........Reference mark for Torque-speed diagram

slip

speedn/ns

200% 100% 0% -100%

Torque

-100% 0% +100% +200%

4 1 32

Brake Motor (Generator)


1.3. Styrsystem

1.3.1. Singeldrift

Styrkortet är uppbyggt runt en mikrocontroller, DAPC 100. Den har följande huvuddata: • Databusstorlek 16 bit • Adressbusstorlek 18 bit • Klockfrekvens 16,384 MHz • Interruptnivåer 7 • Watchdog 2 nivåer • Tidsövervakning 50 μs • Intervallklocka Programmerbar • EPROM på kort 512 Kbytes • RAM på kort 64 Kbytes • MCU intern RAM 2 Kbytes • Gränssnitt (BDM) 1 • Tyristorbryggränssnitt 2 • Strömförsörjningsövervakning Systemgränssnittsenheterna, dvs. Process I/O och Remote I/O, är konstruerade med ett gemensamt I/O kommunika-tionsstyrkort och en enhetsspecifikt termineringskort. Det DSP-baserade rotorkortet DATX 130 estimerar varvtal och status från motorns eller motorernas släpringar. Det DSP-baserade vridmomentkortet DATX 132 estimerar axelmomentet hos motorn eller motorerna. Nämnda kort innehåller modern elektronik, och det följer att de har korta krypsträckor mellan olika potentialer. Korten är av denna anledning anpassade till dammiga förhållanden i tung industri genom ytbehandling. Ledande damm är därför acceptabelt. Alla informationskanaler baserar på fiber, både inuti moduler och för längre sträckor mellan enheter. Användandet av HCS-teknik gör att det inte finns några praktiska begränsningar för en kran med tanke på avstånd och temperatur. System I/O kortet är i monterat i den ventilerade tyristormodulen. Kortet är konstruerat med rikliga sträckor mellan po-tentialer och dess yta är behandlad för att damm inte ska ha skadlig inverkan. Kortet kopplar styrsystemet till huvud-kretsen genom pulstransformatorer. Alla delar av ASTAT är valda, konstruerade eller belastade på ett sätt så att installationstemperaturen fortlöpande får nå mer än +70 grader C. ASTAT är ett modulärt system innehåller alla alternativ från singeldrift utan takometer eller pulsgivare, till ett komplett sy-stem för automatiserad krandrift.

Ovanför: ASTAT singeldriftsystem. Kommentarer: De icke-streckade komponenterna ovan (förutom PCn och RS-232 kabeln) är delar av Kontrollmodulen

DARA 1000 och en tyristormodul DASD. En takometer eller pulsgivare krävs för varvtalsreglering. Styrsy-stemmodulerna DATA 1001 och DARA 1010 behöver inte takometrar eller pulsgivare.

CONTROL BOARDDAPC 100

SYSTEM I/ODATX 100

Trig Pulses

Measurement

Service PC / Tool

Opto Link 1 MB/s

3

PROCESS I/ODATX 110

COMM. BOARDDAPU 100

RS 232

Serial Link 2 MB/s

TORQUE DSP(DARA 1010)

ROTOR DSP(DARA 1001)(DARA 1010)


1.3.2. Extra I/O

I/O kan behöva utökas om rörelsen består av fyra motorer och all detaljerad information behövs. Fyra motorer kan fort-farande användas utan någon Remote I/O, men i detta fall måste signaler som ”Broms stängd” och ”Överströmsutlös-ning” omkopplas seriellt, och det blir inte möjligt att veta vilken motor som utlöst signalen.

Extra I/O används också för fiberkommunikation för ett styrkort, för val av olika operatörsstationer, samt för signalkon-centration.

Extra I/O behövs dessutom för vissa avancerade funktioner.

Hur olika antal "Remote I/O" och "Remote I/O", kan installeras beskrivs i avsnitt 4.2.

Ovanför: ASTAT system med maximalt utökad I/O. 1.3.3. Drift med ledare-följare

För tidskritiskt informationsutbyte kan en ledare-följare (master-follower) länk användas. Denna information är optime-rad för realtidsstyrning, och är inte öppen utanför ASTAT systemet. Många installationer är i form av en elektrisk axel, men också varvtals-, moment- och positions-loopar kan stängas med ledare-följare länken.

Ledare-följare förklaras i avsnitt 4.20 av denna manual.

Ovanför: ASTAT system med en ledare-följare anslutning.


Opto Link 1 MB/s



Opto Link 1 MB/s

PROCESS I/ODATX 110

COMM. BOARDDAPU 100

DARA 1000 / 1001 / 1010

Analog+Digital I/ODATX 120

COMM. BOARDDAPU 100

DAPM 100

Analog+Digital I/ODATX 120

COMM. BOARDDAPU 100

DAPM 100

Digital I/ODATX 121

COMM. BOARDDAPU 100

DAPM 101


1.3.4. RS-485 multi-drop kransystem

Det grundläggande RS-232 toolkabeln kan bara vara 3 meter lång. Med den är det enbart möjligt att nå en ASTAT från PCn (om du inte har flera COM-portar). Båda dessa ofördelaktigheter kan kringgås genom användning av RS-485 mul-ti-dropsystemet.

Systemet stöder i princip 254 styck ASTAT i ett multi-dropsystem.

Med leveranser från ABB som innehåller idrifttagning kan detta system temporärt installeras eftersom det gör idrifttag-ningen snabbare och resulterar i bättre justeringar då injustering sker med idrifttagaren vid motorn.

R-S485 multi-dropsystemet beskrivs i avsnitt 3 av denna manual.

Ovanför: ASTAT system med RS485 multi-drop.


Service PC / Tool

RS 232

ModemDADT114


Service PC / Tool

RS 232

ModemDADT114


Service PC / Tool

RS 232

ModemDADT114


Service PC / Tool

RS 232

ModemDADT114

Windows xx

>CMT10_02COM-portRS 232

ModemDADT124RS 485

PC


1.3.5. Fabriksinformationssystem

Det är ofta av högsta vikt i processindustri, exempelvis ståltillverkning, att ha en direkt anslutning mellan kontoret och kranarna. Tillstånd kan övervakas, en felorsak ska kunna vara bekant innan en reparatör skickas till kranen, och även annan grundläggande information för underhållssystem ska kunna vara tillgänglig.

Eftersom systemet inte är tänkt för realtidsstyrning körs det i vanlig Windows-miljö.

Utrustningen på kranen är gjord för att fortlöpande utstå 70 grader C i en dammig miljö.

Mjukvarupaketet som installeras i markdatorn/datorerna har samma funktionalitet som beskrivs i avsnitt 3 av denna handbok.

För mer information om fabriksinformationssystemet, var vänliga kontakta ABB kransystem (se adress/post på baksidan av manualen).

Ground part of ASTAT information system

Radiolink

Crane part of ASTAT control systemMotion control

Radiolink

Radiolink Crane no. 2



Hub, bridges

Customer Crane maintenance dpt

ABB remote maintenance

Actual value reportStatus report

IEEE 802.1 stdopen system

Hopping frequency forharsh radio conditions

Effectiv 2 - 3 Mps

Roaming function to 100 km/h

2.4 GHz band

Outdoor use possible

Traffic optimising functions

CMT CMT CMT

TCP / IP

Opto LinkCopper Link

4 channels RS232Smartcore PC

Motion Control (ASTAT, 70 degree C)




CMT


Crane Interface (Windows, 70 degree C)

Crane no. N


1.3.6. Fabriksautomationssystem

Det finns vissa speciella detaljer för ASTAT kranautomation jämfört med annan automation.

• ASTAT innehåller redan I/O och funktioner för rörelsereglering, ingen PLC behövs.

• Miljön är ofta dålig med hetta och damm.

• En kran har inte någon egen autonom roll i fabriksautomationen. Det är en del av ett större logistiksystem med de flesta processkopplingarna på marken.

• För de flesta ASTAT-styrda kranar ska informationsöverföringen vara snabb och helt pålitlig baserat på trådlös överföring i hallar med mycket metall som skärmar radiosignaler och elektronisk interferens.

För information om koordinerad rörelsereglering i olika automationssystem, var vänlig kontakta ABB kransystem (se adress/post på baksidan av manualen).

Ground part of ASTAT control systemMES interface

RadiolinkControl network

Crane part of ASTAT control systemMotion control

Radiolink




Advant Control

I/O

Hub, bridges

Customer Crane maintenance dpt

ABB remote maintenance

Man-machinePC-based

Master switch commandsPosition commands

Actual value reportStatus report

IEEE 802.1 stdopen system

Hopping frequency forharsh radio conditions

Effectiv 2 - 3 Mps

Roaming function to 100 km/h

2.4 GHz band

Outdoor use possible

Traffic optimising functions

MC MC MC

TCP / IP

Opto LinkCopper Link

I/O

AdvantControlAC 800M

4(8) channelsRS422

Speed and Position commandsActual value and Status reportASTAT and AC 800 M access

Smartcore PC

Crane Maint. Tool ASTAT database:Command, Signals, Parameters

Hub

SwayControl

Motion Control (ASTAT, 70 degree C)

Option: CMT on craneKeyboardVideoMouse




MC


Crane Interface (70 degree C)

OptionCrane no. N


2. ASTAT systemkonstruktion Ett rörelsestyrsystem med ASTAT innehåller ett antal huvudkomponenter. I detta avsnitt gås komponenter-na igenom, och vissa av deras vanliga egenskaper presenteras. Ett system består av: 1) ASTAT komponenter. 2) Överspänningsskydd. 3) Relä för motorkablar 4) Motor. 5) Varvtalsåterföringsenhet (alternativ). 6) Broms. 7) Motstånd. 8) Rotorkontaktor. 9) Förarens konsol. 10) Kablar. 11) Gränsbrytare, övervarvtalsövervakning, överlastsövervakning.

Kontakta ABB för mer detaljerad information. 2.1. ASTAT komponenter

ASTAT rörelsereglering består av:

Antal enheter Beskrivning Typbeteckning Kretsschemabeteckning

1 Kontrollmodul DARA 100∗ -A1

1 eller 2 Tyristormoduler DASD 1∗∗ eller 00∗ -A2 (och -A3)

0 eller 4 Rotoranpassningsmodul DADT 100 -A4.1 till -A4.4

0, 1, 2 eller 3 Remote I/O modul DAPM 100, 101 -A5 (och -A6)

0 eller 1 Överspänningskydd DASG 2∗∗ -Z1

Tekniska data: Se nästa sida.

CabinI / OModule

Th yris tor M od ule

Control System Module

Speed feed-backModule

~

~

Overvoltage Protection Module

PanelPanel

12345678

!

2)

3)

4)

5)

5)

6)

7)

8)

9)

10)

11)


Kontrollmoduler Max. +70°C. IP20.

H, mm

B, mm

D, mm

Vikt, kg Pf, utan last W

Pf, full last W

Ref. tem-peratur °C

Minska per °C

3ASC25H231 DARA 1000 För takometer/pulsgivare. Ej AO

422 473 315 15 11 28 70 °C -

3ASC25H231+AO DARA 1000+AO För takometer/pulsgivare. 2 AO

422 473 315 15 11 28 70 °C -

3ASC25H233 DARA 1010 Använd för rotoråterföring. Ej AO

422 473 315 15,5 12 29 70 °C -

3ASC25H233+AO DARA 1010+AO Använd för rotoråterföring. 2 AO

422 473 315 15,5 12 29 70 °C -

3ASC25H232 DARA 1001 Använd för rotoråterföring och/eller momentreglering. Ej AO

422 473 315 15,5 12 29 70 °C -

3ASC25H248 DARA 2000. Säkerhetssystem med säkerhetsre-lämodul DARU 100. Ej AO

422 473 315 17 25 70 °C

3ASC25H248+AO DARA 2000+AO Säkerhetssystem med säkerhetsre-lämodul DARU 100. 2AO.

422 473 315 17 25 70 °C

Tyristormoduler Max. +85 °C. IP20.

H, mm

B, mm

D, mm

Vikt, kg Pf grundW

ΔV V Ref. temp °C

Minska per °C

Vi rekommenderar DASG överspänningsskyddsmoduler 415, 530 och 600 V tyristormoduler. 3ASC25H241 530 V - 25 A DASD 001.

422 +87+ 315 16 10 0,80 55 1,2 %

3ASC25H242 530 V - 50 A DASD 002.

422 +87 315 17 13 0,85 55 1,2 %

3ASC25H243 530 V - 100 A DASD 003.

422 +87 315 18 16 0,95 55 1,2 %

3ASC25H281 600 V - 25 A DASD 101.

422 473 315 20 10 0,80 55 1,2 %

3ASC25H282 600 V - 50 A DASD 102.

422 473 315 21 30 0,85 55 1,2 %

3ASC25H283 600 V - 100 A DASD 103.

1174 473 372 21 30 0,95 55 1,2 %

3ASC25H284 600 V - 200 A DASD 104.

422 473 315 32 40 0,95 55 1,2 %

3ASC25H285 600 V - 355 A DASD 105.

422 473 315 32 40 1,00 40 1,2 %

3ASC25H258 600 V - 500 A DASD 145.

1172 243 358 60 200 0,95 55 1,2 %

3ASC25H270 600 V - 630 A DASD 146.

1172 473 372 102 200 1,40* 55 1,2 %

3ASC25H280 600 V - 1000 A DASD 147.

1172 473 372 107 200 1,45* 55 1,2 %

DASG 222, 223 överspänningsskyddsmoduler måste användas för 690 V tyristormoduler. 3ASC25H251 690 V - 25 A DASD 151.

422 473 315 30 40 0,85 55 1,2 %

3ASC25H252 690 V - 50 A DASD 152.

422 473 315 30 40 0,90 55 1,2 %

3ASC25H253 690 V - 100 A DASD 153.

422 473 315 32 40 0,95 55 1,2 %

3ASC25H254 690 V - 200 A DASD 154.

422 473 315 32 40 1,00 55 1,2 %

3ASC25H255 690 V - 330 A DASD 155.

422 473 315 32 40 1,05 40 1,2 %

3ASC25H256 690 V - 630 A DASD 156.

1172 473 372 103 200 1,50* 40 1,2 %

3ASC25H257 690 V - 1000 A DASD 157.

1172 473 372 108 200 1,50* 40 1,2 %

+ Tyristormodulerna DASD 001, 002 och 003 ska monteras tillsammans med DARA 1000/1001 innan installation i panelen. Bredden hos DARA 1000/1001/1010 ökar med 87 mm från vänster då en DASD 001, 002 eller 003 monteras.


Överspänningsskydd och övervakning Max +70 °C.

H, mm B, mm D, mm Vikt, kg Pf, obelastad W

Pf, full last W

Ref. temperatur °C

3ASC25H272, 380-400 V AC, DASG 218.

300 180 240 2,5 15 15 70 °C

3ASC25H273, 415 V AC, DASG 219.

300 180 240 2,5 15 15 70 °C

3ASC25H274, 440-480 V AC, DASG 220.

300 180 240 2,5 15 15 70 °C

3ASC25H275, 500-600 V AC, DASG 221.

300 180 240 2,7 20 20 70 °C

3ASC25H276, 690 V-50 Hz, DASG 222.

347 244 280 12 50 50 70 °C

3ASC25H277, 690 V-60 Hz, DASG 223.

347 244 280 12 50 50 70 °C

Tyristormodulerna provas tillsammans med en DASG överspänningsskyddsmodul: 415 V AC moduler med DASG 218 eller DASG 219, 530 V AC moduler med DASG 220 eller DASG 221 600 V AC moduler med DASG 221 690 V AC moduler med DASG 222 eller DASG 223

Remote I/O moduler IP20. H, mm B, mm D, mm Vikt, kg El: V - A Pf, obelastad W

Pf, full last W

3ASC25H221 DAPM 100 Remote I/O modul, analog + digi-tal. Plastkapsling. Max +55 °C

180 120 70 1 24 V DC 1 A

3 4 (ingångar: 1)

3ASC25H249 DAPM 101 Remote I/O modul, digital. Plast-kapsling. Max +55°C

180 120 70 1 24 V DC 1 A

2 3 (ingångar: 1)

3ASC25H221+HD DAPM 100 Remote I/O modul, analog + digi-tal. Plåtkapsling. Max +70 °C

180 120 70 2 24 V DC 1 A

3 4 (ingångar: 1)

3ASC25H249+HD DAPM 101 Remote I/O modul, digital. Plåt-kapsling. Max +70°C

180 120 70 2 24 V DC 1 A

2 3 (ingångar: 1)

3ASC291321E1 Optimerad HCS-kabel med kontaktdon (L = 0,7 m) som reservdel för intern koppling i DARA styrmodu-ler, eller mellan två DAPM Remote I/O moduler. 3ASC291322E1 Optimerad HCS-kabel med kontaktdon (L = 2 m) för koppling från en DARA styrmodul till en DAPM Re-mote I/O modul. 3ASC291323E1 Optimerad HCS-kabel med kontaktdon (L = 2 m) för koppling från en DARA styrmodul eller från en DAPM Remote I/O modul till en duplex opto skarvplint DATX 140. 3ASC291361Hmmm Ersätt mmm i din orderkod med längden på kabeln i dm (maximalt 10 meter = 100 dm). Färdiggjord lättböjlig duplex HCS-kabel med V-typ kontakter. Yttre dimension 3 * 5 mm. Vävd skyddsslang mot förslitningEj lämplig för hängkablage. För inomhusanvändning, inom eller mellan elektriska byggenheter. Kabeln avslutas med V-pinnar i båda ändar. Lämpligt för koppling av DATX 140 i båda ändar. För att direkt koppla till kretskort av typ DAPM eller DARA moduler rekommenderar vi beställning av duplex låsningsdon 3ASC267401E1. 3ASC291361J20 HCS-kabel (L = 2 m) 3ASC291361J50 HCS-kabel (L = 5 m) 3ASC291361J100 HCS-kabel (L = 10 m) 3ASC291312Emmm Ersätt mmm i din orderkod med längden på kabeln i dm (maximalt 10 meter = 100 dm). Färdiggjord duplex HCS-kabel med V-typ kontakter. Yttre dimension 10 mm. Ej lämplig för hängkablage. Ytterligare skydd mot mekanisk förslitning. För inomhusanvändning, huvudsakligen mellan elektriska kontrollpaneler. Kabeln avslutas med V-pinnar i båda ändar utan fler mekaniska kontaktdon. Lämpligt för koppling av DATX 140 i båda ändar. För att direkt koppla till kretskort av typ DAPM eller DARA moduler rekommenderar vi beställning av duplex låsningsdon 3ASC267401E1. 3ASC291312E100 HCS-kabel (L = 10 m) 3ASC291312E200 HCS-kabel (L = 20 m) 3ASC291312E400 HCS-kabel (L = 40 m) 3ASC291312E600 HCS-kabel (L = 60 m) 3ASC25H266 Duplex opto skarvplint DATX 140. För anslutning av två färdiggjorda HCS-kablar med V-typ kontakter. Passar på 35 mm monteringsskena.


3ASC267401E1 Låsningsdon. För säker koppling i ena änden av färdiggjord duplex HCS-kabel med V-typ kontakter. Behövs inte för koppling till DATX 140. 3ASC291368Mmmm Ersätt mmm i din orderkod med längden på kabeln i (maximalt 150 meter). Färdiggjord HCS-kabel med V-typ kontakter. Optimerad för statiska inomhus- och utomhuskabelsystem. Innehåller 3 par HCS fiber. Utbrytningstyp. Diameter: 15 mm. Färg: Svart. Olja: God tålighet. UV-strålning: För utomhusbruk. Temperatur: -50 °C till. +80 °C. 3ASC262901Mmmm. Ersätt mmm i din orderkod med längden på kabeln i (maximalt 150 meter). Färdiggjord hybrid koppar och HCS-kabel med V-typ kontakter. Optimerad för hängkablage. Innehåller 7 x 2,5 mm2 Cu och 3 x 2 HCS fibrer. Yttre hölje: Olje- och lågtemperaturresistant PVC. Diameter: 20mm. Färg: Svart. Märkspänning: 300/500 V. Olja: God tålighet. Strålning: För utomhusbruk. Temperatur: -30 °C till +70 °C. Böjradie: Minst 15 ∗ d.

Rotoråterföring IP20. Märkt +70 °C. Max +70 °C.

H, mm B, mm D, mm Vikt, kg El: V - A

Elförlust, obelastad W

Elförlust, full last W

3ASC25H211 DADT 100 Återföringsmodul.

130 110 50 0,5 Intern försörj-ning.

1 1

3ASC531201A550 50 kΩ, 50 W Stjärnpunktsmotstånd, med led-ningar

115,5 210 90 2 Bara vid jord-fel.

0 0

PC-hjälpmedel IP20. Märkt +70 °C. Max +70 °C.

H, mm B, mm D, mm Vikt, kg Huvuddata, V - A

Elförlust, obelastad W

Elförlust, full last W

3ASC262741H1 Kabel RS 232, L = 3 m.

3000# - - 0,1 - - -

3ASC25H268 DADT 114 232 / 485 Modem ASTAT.

119## 3000#

22,5 99 0,2 24 V DC - 0,85 A

2 2

3ASC25H269 DADT 124 232 / 485 Modem PC.

119##

3000# 28 99 0,2 24 V DC

- 0,85 A 2 2

Inte listade här, men tillgängliga från ABB: Rotormotstånd, motorer, färdiggjorda paneler, reservdelar, styr- och kommunikationssystem. 2.1.1. Val av komponent(er)

2.1.1.1. Kontrollmoduler DARA 1000, 1001, 1010

Elektrisk beteckning i ritning: -A1 Skydd: IP20 Beräknat tillskott till förlust: 20 W Temperaturområde: Max +70 °C. Välj 1 DARA per rörelse. DARA 1010 ska väljas till:

Rotorfrekvensåterföring för åkverk. En eller flera återföringsmoduler DADT 100 istället för takometer eller pulsgivare.

DARA 1001 ska väljas till: Precis momentreglering och statisk återföring om önskat: För DARA 1000 och 1010 är momentregleringen baserad på det skalära förhållandet mellan ström och vridmoment för AC-motorn.

För DARA 1001 baseras momentregleringen på vektorkontrollteori implementerad i digitala signalprocesso-rer (DSP) för att avgöra det faktiska axelmomentet. DARA 1000 ska väljas vid alla andra krav.

# Kabelns längd. ## Ytterligare 10mm för kabelkontakt.


2.1.1.2. Tyristormoduler DASD 00∗ och 1∗∗

Elektrisk beteckning i ritning: -A2. -A2 och -A3 om två enheter används. Skydd: IP20. DASD 104, 105, 146, 147 och alla 690 V DASD behöver ytterligare skydd för att nå IP20. Den nominella strömkapaciteten gäller för alla intermittensgrader ED[%] för motorn (15, 25, 40, 60 eller 100%). Beräknat tillskott till förlust: Pförlust = P0 + 1,25 ∗ ED [%] ∗ 3 ∗ I1 ∗ ΔV [W], där 1,25 är en accelerationsströms-

faktor, I1 är den normala (mekaniska) lastströmmen, och P0 och ΔV är som ovan. Temperaturområde: Nominella värden ges vid +40 eller +55 °C. Minska den tillåtna strömmen med 1,2 %/K över +40 eller +55 °C. Max +85 °C. Högsta höjd utan att värdena ändras är 1000 m över havsytan. I andra fall, kontakta ABB. Välj normalt 1 per rörelse, men 2 enheter kan kopplas parallellt utan reduktion. Tyristormodulerna ska inte användas för motorer med märkström lägre än 40 % av ASTAT märkström om detta inte är godkänt av ABB. Tyristormodulerna kan användas för mer än märkströmmen efter godkännan-de av ABB.

2.1.1.3. Rotoranpassningsmodul DADT 100

Elektrisk beteckning i ritning: -A4 Skydd: IP20 Beräknat förlusttillskott: 1 W Temperaturområde: Max +70 °C. En till fyra enheter av rotoranpassningsmodul DADT 100 väljs. Välj 1 DADT 100 per rörelse förutom när rörelsen får sin återföring från en takometer/pulsgivare, och ingen motorövervakning önskas. För övervakning av alla rörelsens motorer, välj1 DADT per övervakning. 2 eller 4 DADT 100 väljs också för redundanta konfigurationer med 1 av 2 eller 2 av 4 motorer i en rörelse, och varvtalsåterföringen måste väljas från olika motorer i konfigurationen. Stjärnpunkten på varje rotormotstånd ska jordas för jordfelsövervakning. Använd stjärnpunktsmotståndet 50 kΩ, 50 W 3ASC531201A550 försett med ledningar, eller välj som avsnitt 2.8.1 beskriver. 2.1.1.4. Remote I/O Modul DAPM 100, 101

DAPM 100: Analogt och digitalt signalgränssnitt. DAPM 101: Enbart digitalt signalgränssnitt. Elektrisk beteckning i ritning: -A5 eller -A6 Skydd: IP20 Beräknat förlusttillskott: 3 W Temperaturområde: Plastkapsling: Max +55 °C. Plåtkapsling, tilläggskod +HD, Max +70 °C. Välj en per manöverplats för varje rörelse. Maximalt två enheter (en för DAPM 101), en för manöverplatsen ombord på kranen och den andra för reläenheten i en radiostyrd kran. För funktioner för baseras på lastcellssignaler måste DAPM 100 väljas. 2.1.1.5. Överspänningsskydd DASG 2∗∗

Elektrisk beteckning i ritning per kran: -Z1 Skydd: IP20 Temperaturområde: Max +70 °C. Förhindrar spänningstoppar och kontrollerar spänningsnivå och fasbortfall. Användning av ett överspänningsskydd per unikt matningssystem rekommenderas. De flesta kranar har en matning från strömavtagaren till huvudkontaktorn, och därmed endast ett DASG 2∗∗ skydd. En stor kran med mer än en huvudkontaktor kan ha fler än en DASG 2∗∗, förutom då huvudkontaktorerna är monterade i samma panel försörjt av samma kabelsystem från en gemensam punkt. 690 V ASTAT styrsystem måste ha DASG 2∗∗, eftersom det inte finns något separat överspänningsskydd i tyristormodulerna. Funktionen beskrivs i avsnittet EL OCH SPÄNNINGSREGLERING. 2.1.1.6. Vakant


2.2. Detaljerad kopplingslista

I figuren nedan visas alla plintgrupper för kranrörelsestyrningen. Förbered studier av detta avsnitt genom att välja och skriva ut lämpliga formulär i avsnitt 11, Installationsschemaformulär.

Tips: Använd EXCEL "Interface_generator_xx.xls" i verktygsmjukvaran för att enkelt få tag på den faktiska signallistan för en viss tillämpning. xx är ett nummer mellan 01 och 99.

-X1 -X2 -X3 -X4 -X5 -X6 -X7 -X8

-X9 -X10 -X11

-X13

Rear plane

-X1-X2-X3-X4-X5

Power Supply Module

Process I/O-board

L1, L2, L3

T1, T2, T3

-X31

Thyristor Module

-X1

Overvoltage Protection Module

L1, L2, L3

L1, L2, L3

T1, T2, T3

-X31

Thyristor Module

-X4

-X7 -X8

Control System Module

Control board, SystemFront plane

Speed Feedback, DATX 130

Speed Feedback Modules

123

PE

Legend:

Used in all installations

Optional items

-X15-X14

123

PE

123

PE

123

PE

-X4-X3-X2-X1

DADT 100

DADT 100

DADT 100

DADT 100

-X5

-X5

88

*

*

* Factory installed link

-X12

RT

2I/O Control

-X3

RTRT1

-X1 -X2 -X3 -X4

-X31

Cabin I/O Module

2I/O Control

-X3

R TR T1

-X1 -X2 -X3 -X4

-X31

Cabin I/O Module

2I/O Control

-X3

R TR T1

Connect the duplex cable connector "R" here.

Connect the duplex cable connector "T" here.

R T1

RT2

R T3

-X10

-X7-X6

-X3 -X3


Funktionen hos vissa av plintarna ges av konfigureringsparametrarna: Standardvärden är feta. 02.01 RUN_TYPE Värdet 5 använder DI och AI på process I/O. Värdet 0 använder DI och AI på Remote I/O.

05.01 IN_ASTAT Tyristormodulens märkström. I en parallell kombination av tyristormoduler anges den samman-lagda märkströmmen, dvs. summan av två enheter tillsammans.. Enhet: A. 25 A. DI 17 på kort DATX 110 bestäms av denna information.

05.03 DRI_TYPE Parameter att ställa in om ingångskonfigurationen ska vara 11 "lyft utan delad drift", 12 “lyft med delad drift", 21 "åk utan delad drift", eller 22 "åk med delad drift".

05.04 L_SW_TYP Typ av gränsbrytare för rörelse. 1: Baserat på fyra gränslägen. 2: Mjuk baserat på pulsgivare.

05.27 STA2_PA2 Med STA2_PA2 = 0, kommer DI 3 på kort DATX 110 att välja mellan manöverplatserna ett och två.. Med STA2_PA2 = 1, kommer DI 3 på kort DATX 110 att utöka de valbara makrona till fyra, men också att stänga av möjligheten att välja manöverplats. STA2_PA2 = 1 är inte möjlig i delad drift STA2_PA2 = 1 är inte möjlig för tjänst med styrspaken kopplad till DARA, dvs.. RUN_TYPE = 5. 0 0 0 0 1 1 1 1 0 0 1 1 0 0 1 1 0 1 0 1 0 1 0 1 Varvtalsref. Varvtalsref. Varvtalsref. Varvtalsref. Ström Ström Ström Ström

05.29 05.30 14.30 DATX 110

SELECT_A SELECT_B TWIN_OVL AO 1 AO 2 Momentref. Momentref. Mätt varvtal Last, enhe-

ter Momentref. Momentref. Mätt varvtal Last,

enheter

13.01 SEL_DO_1 Funktionen hos DO 1. DO reläet är stängt för 0: Utökad sänkningskontaktor. 1: Använd kabelrul-le. 2: Drag i en kontaktor för tyristorfläkten. 3: Fläktar körs hela tiden.

20.01 MF_TYPE Definierar ASTATens roll i en ledare-följare koppling. Används för att definiera DI 17 på kort DATX 110, och bestäms av dessa värden: 0: Ingen ledare-följare koppling. 1: Ledaren i en ledare-följare koppling. 2: Följaren i en ledare-följare koppling.


Nedanför: Informulär för Interface_generator_04.xls. Se hela beskrivningen i avsnittet Programvara för konstruktion, igångkörning och felsökning:

Fill in!


2.2.1. Tyristormodul

Enheter utan någon fläkt 3ASC25H241 530 V - 25 A DASD 001. 3ASC25H281 600 V - 25 A DASD 101. 3ASC25H251 690 V - 25 A DASD 151.

• Nätanslutning, 530 och 600 V AC-moduler: L1, L2, L3. Plint max. 35 mm2. Nätanslutning, DASD 151: L1, L2, L3. Skena 20 ∗ 6 med 1 hål D = 11 mm.

• Motorkoppling, 530 och 600 V AC-moduler: T1, T2, T3. Plint max. 35 mm2. Motorkoppling, DASD 151: T1, T2, T3. Bus bar 20 ∗ 6 med 1 hål D = 11 mm.

• Styrkabel: -X31 (systemkabel).

Enheter med en fläkt, modulstorlekar 3ASC25H242 530 V - 50 A DASD 002. 3ASC25H282 600 V - 50 A DASD 102. 3ASC25H283 600 V - 100 A DASD 103

• Nätanslutning: L1, L2, L3. Plint max. 35 mm2.

• Motorkoppling: T1, T2, T3. Plint max. 35 mm2.


• Fläktkoppling: -X3:1-2. Plintar max. 2,5 mm2. I DASD 002 är fläkten försedd med ledningar som ska kopplas till DARA 1000/1001/1010 matningsdon. Anslut till: –X2:3 (+) och: 4 (0).

Enheter med en fläkt, smala serien med tyristormoduler 3ASC25H258 600 V - 500 A DASD 145.

• Nätanslutning: L1, L2, L3. Skena 30 ∗ 6 med hål D = 11 mm.

• Motorkoppling: T1, T2, T3. Skena 30 ∗ 6 med hål D = 11 mm.


• Fläktkoppling: -X3:1-2. Plintar max. 2,5 mm2. Enheter med en fläkt, pucktyristorstorlekar 3ASC25H270 600 V - 630 A DASD 146. 3ASC25H280 600 V - 1000 A DASD 147. 3ASC25H256 690 V - 630 A DASD 156. 3ASC25H257 690 V - 1000 A DASD 157.

• Nätanslutning: L1, L2, L3. Skena 60 ∗ 10 med 2 hål D = 11 mm (630, 1000 A).

• Motorkoppling: T1, T2, T3. Skena 60 ∗ 10 med 2 hål D = 11 mm (630, 1000 A).


• Fläktkoppling: -X3:1-2. Plintar max. 2,5 mm2.

Enheter med två fläktar 3ASC25H243 530 V - 100 A DASD 003. 3ASC25H284 600 V - 200 A DASD 104. 3ASC25H285 600 V - 355 A DASD 105. 3ASC25H252 690 V - 50 A DASD 152. 3ASC25H253 690 V - 100 A DASD 153. 3ASC25H254 690 V - 200 A DASD 154. 3ASC25H255 690 V - 330 A DASD 155.

• Nätanslutning, DASD 003: L1, L2, L3. Plint max. 35 mm2. Nätanslutning, andra moduler med två fläktar: L1, L2, L3. Skena 20 ∗ 6 med 1 hål D = 11 mm. Skena 60 ∗ 10 med 2 hål D = 11 mm (630, 1000 A).

• Motorkoppling, DASD 003: T1, T2, T3. Plint max. 35 mm2. Motorkoppling, andra moduler med två fläktar: T1, T2, T3. Bus bar 20 ∗ 6 med 1 hål D = 11 mm. Skena 60 ∗ 10 med 2 hål D = 11 mm (630, 1000 A).


• Fläktkoppling: -X3: 1-2. och -X3: 3-4. Plintar max. 2,5 mm2. I DASD 002 är fläkten försedd med ledningar som ska kopplas till DARA 1000/1001/1010 elförsörjningsmodul. Försörjning: –X2:3 (+) och: 4 (0).


2.2.2. Kontrollmodul

Kontrollmoduler DARA 1000, DARA 1001 och DARA 1010. Dessa moduler har statiska likväl som konfigurationsberoende kopplingar. • Elförsörjningsmodul

• Ger 115/230 V AC: L1 på -X1:1 och :(3) L2/N på -X1:2 och :(4). Att koppla med 115 V AC: Fastsätt elförsörjningsenheten i -X1:5 till 7 liksom -X1:6 till 8. Att koppla med 230 V AC: Fastsätt elförsörjningsenheten i -X1:6 till 7.

• Fläktkopplingar för DASD 145, 146, 147, 156, 157: Koppla fläkten till 220 V AC utan dragning i Kontrollmodul DARA. Vi rekommenderar att det görs via en kontaktor styrd av DO 1.

• Fläktkopplingar för DASD 102, 103, 104, 105, 152, 153, 154, 155: Fläkt 1 till -X3:1 och :2 Fläkt 2 till -X3:3 och :4 (DASD 104, 105, 152, 153, 154, 155) Vi rekommenderar att det görs via en kontaktor styrd av DO 1.

• Fläktkopplingar för DASD 00x: Fläkt 1 till -X2: 3 (röd) och :4 (blå). Fläkt 2 till -X2: 3 (röd) och :4 (blå) (två ledare i samma plint). Vi rekommenderar att det görs via en kontaktor styrd av DO 1.

• 110 V DC detekteringsspänning Direkt jordat system (standard). Elförsörjningsmodul -X2: 9 till marken. Flytande jordat system (speciella installationer). Elförsörjningsmodul -X2: 10 till marken.

• Styrkort DAPC 100 Informationskanaler: • -X5: PC-anslutning via multi-drop RS-485 (DADT 114 och DADT 124) eller punkt-till-punkt RS-232 verk-

tygsprogramkoppling.

• Opto-länkar: Kanal 1, opto till överordnad styrning (vertikal kommunikation), eller till annan ASTAT i dynamiskt horison-tellt kommunikationsläge. MC Kanal 2, opto till annan ASTAT (horisontell kommunikation). M/F Kanal 3, intern fiberanslutning till process I/O-kort DAPU 100. I/O

• 24 V DC koppling: -X4 (internt ansluten). Tyristormodulstyrkabel: -X7 (systemkabel). Går igenom DATX 130 för DARA 1001 och 1010 moduler.

Tyristormodulstyrkabel: -X8 (systemkabel), används endast av parallella tyristormoduler.


• Process I/O-kort • 24 V DC: + på -X12:3, - på -X12:4

• DAPU 100 (monterat på process I/O-kort) Kanal 1, intern fiberanslutning till styrkortet, DAPC 100. Kanal 2, kommunikation till Remote I/O, fiberanslutning.

• Digital ut Konfigurationsberoende:

Konfiguration → Terminal -X10:↓

13.01 SEL_DO_ 1 = 0

13.01 SEL_DO_1 = 1

13.01 SEL_DO_1 = 2 / 3

1-2 Rotorkontaktor K0. Kabelspel. Tyristorfläkt(ar). 3-4 Rotorkontaktor K1. 5-6 Rotorkontaktor K2. 7-8 Rotorkontaktor K3.

Terminal -X11:↓ 1-2

Bromslyftskontaktor.

3-4 Fördröjd bromslyftare, för DC-broms. 5-6 Ett eller flera fel aktiverar denna DO.


05.03 DRI_TYPE = 12, 22

05.03 DRI_TYPE = 11, 21

7-8 Delad drift vald. Inget farligt fel.

• Digital in Statiskt: Alla udda plintar -X1, -X2, -X3 och -X4 är internt anslutna till detekteringsspänningen M1+ (110 V DC). Exempel: -X1: 1.

Konfigurationsberoende gränssnitt med styrspaken ansluten direkt till DARA; RUN_TYPE = 5: Konfiguration→ DI Terminal -X1:↓

02.01 RUN_TYPE = 5 05.03 DRI_TYPE = 11

02.01 RUN_TYPE = 5 05.03 DRI_TYPE = 21

1 2 Nät till, körvillkor och villkor för att in-spänning trefas ska övervakas

2 4 Återställning av felindikering 3 6 Styrspak i neutralläge. 4 8 Styrspak full fart DI Terminal -X2:↓

5 2 Förgräns riktning A 6 4 Förgräns riktning B. 7 6 Stopp riktning A. 8 8 Stopp riktning B. DI Terminal -X3:↓

9 2 Termiskt relä. 10 4 Bromsöppning. 11 6 Styrspak riktning A. 12 8 Styrspak riktning B. DI Terminal -X4:↓

13 2 Mekanisk överlast. Termiskt relä. 14 4 Styrspak steg 2. 15 6 Övervarvtal. ............ 16 8 Styrspak steg 3. DI Terminal -X9:↓

17 6 Osymmetriska parallella bryggor. Kombinationer för Remote I/O: Se nästa sida.

Tips: Använd EXCEL "Interface_generator_xx.xls" i verktygsmjukvaran för att en-kelt få tag på den faktiska signallistan för en viss tillämpning. xx är ett nummer mellan 01 och 99.


Beroende på konfigurering av Remote I/O styrning med en eller två DAPM:

Alla kombinationer för lyftrörelser: Konfigura-tion → DI Termi-nal -X1:↓

02.01 RUN_TYPE≠5 05.03 DRI_TYPE=11 05.04 L_SW_TYP=1 05.27 STA2_PA2=0

02.01 RUN_TYPE�505.03 DRI_TYPE=11 05.04 L_SW_TYP=2 05.27 STA2_PA2=0

02.01 RUN_TYPE�505.03 DRI_TYPE=1105.04 L_SW_TYP=1 05.27 STA2_PA2=1

02.01 RUN_TYPE�5 05.03 DRI_TYPE=11 05.04 L_SW_TYP=2 05.27 STA2_PA2=1

02.01 RUN_TYPE�505.03 DRI_TYPE=12 05.04 L_SW_TYP=1

02.01 RUN_TYPE�505.03 DRI_TYPE=12 05.04 L_SW_TYP=2

1 2 Nät till, körvillkor och villkor för att inspänning trefas ska övervakas 2 4 Felåterställning. 3 6 Val av station

2. Val av makro 1 & 2 eller 3 & 4. Val av station 2.

4 8 Val av makro 2.

Val av makro 1 & 3 eller 2 & 4. Val av makro 2.

DI Ter- minal -X2:↓

5 2 Förgräns rikt-ning A

Synch gränsbrytare.

Förgräns rikt-ning A

Synch gräns brytare.

Förgräns rikt-ning A


6 4 Förgräns rikt-ning B.

…………….. Förgräns rikt-ning B.

…………….. Förgräns rikt-ning B.


7 6 Stopp riktning A.

…………….. Förgräns rikt-ning A

…………….. Stopp riktning A.

……………..

8 8 Stopp riktning B.

…………….. Stopp riktning B.

…………….. Stopp riktning B.

……………..

DI Ter- minal -X3:↓

9 2 Termiskt relä. Termiskt relä. Termiskt relä. Termiskt relä. Termiskt relä. Termiskt relä. 10 4 Broms öppen. Broms öppen. Broms öppen. Broms öppen.. Broms öppen. Broms öppen. 11 6 Termiskt relä. Termiskt relä. Termiskt relä. Termiskt relä. Kabelreservre-

lä. Kabelreservre-lä.

12 8 Broms öppen. Broms öppen. Broms öppen. Broms öppen. Broms öppen. Broms öppen. DI Ter- minal -X4:↓

13 2 Mekanisk överlast.

Mekanisk över-last.

Mekanisk överlast.

Mekanisk överlast.

Stopp riktning A.

……………..

14 4 Broms öppen. Broms öppen. Broms öppen. Broms öppen. Stopp riktning B.

……………..

15 6 Övervarvtal. Övervarvtal. Övervarvtal. Övervarvtal. Övervarvtal. Övervarvtal. 05.20 USE_DI16 ≠ 2: Broms öppen.

05.20 USE_DI16 ≠ 2: Broms öppen.



16 8

05.20 USE_DI16 = 2: Synkronisering av elaxel.




Övervarvtal. Övervarvtal.

Parameter 05.03 DRI_TYPE = 12 används inte i Europa.

05.01 IN_ASTAT ≠ 660, IN_ASTAT ≠ 710, IN_ASTAT ≠ 1200, IN_ASTAT ≠ 1260, IN_ASTAT ≠ 1700, IN_ASTAT ≠ 2000, IN_ASTAT ≠ 2200 05.03 DRI_TYPE=11, 21

Konfigura-tion → DI Ter- minal -X9:↓ 20.01

MF_TYPE = 1 20.01 MF_TYPE = 2

17 6 Kontrollsignal A för ledare-följare.

Kontrollsignal B för ledare-följare.

Osymmetriska parallellbryg-gor.

Kombinationer för åkverk: Se nästa sida.


Beroende på konfigurering av Remote I/O styrning för en eller två DAPM:

Alla kombination för åkrörelser: Konfiguration→ DI Terminal -X1:↓

02.01 RUN_TYPE≠5 05.03 DRI_TYPE=21 05.27 STA2_PA2=0

02.01 RUN_TYPE≠5 05.03 DRI_TYPE=21 05.27 STA2_PA2=1

02.01 RUN_TYPE≠5 05.03 DRI_TYPE=22

1 2 Kran till (ON). 2 4 Felåterställning. 3 6 Val av station 2. Val av makro 1 & 2

eller 3 & 4. Val av station 2.

4 8 Val av makro 2. Val av makro 1 & 3 eller 2 & 4.

Val av makro 2.

DI Terminal -X2:↓

5 2 Förgräns riktning A

Förgräns riktning A Förgräns riktning A, åk 1.

6 4 Förgräns riktning B.

Förgräns riktning B. Förgräns riktning B, åk 1.

7 6 Stopp riktning A. Stopp riktning A. Stopp riktning A, åk 1. 8 8 Stopp riktning B. Stopp riktning B. Stopp riktning B, åk 1. DI Terminal -X3:↓

9 2 Termiskt relä. Termiskt relä. Termiskt relä, åk 1. 10 4 Broms öppen. Broms öppen. Broms öppen, åk 1 11 6 Termiskt relä. Termiskt relä. Termiskt relä, åk 2. 12 8 Broms öppen. Broms öppen. Broms öppen, åk 2 DI Terminal -X4:↓

13 2 Termiskt relä. Termiskt relä. Stopp riktning A, åk 2. 14 4 Bromsöppning. Bromsöppning. Stopp riktning B, åk 2 15 6 Termiskt relä. Termiskt relä. Förgräns riktning A, åk 2.

05.20 USE_DI16 ≠ 2: Bromsöpp-ning.

05.20 USE_DI16 ≠ 2: Bromsöppning.

16 8

05.20 USE_DI16=2: Synkronisering av elaxel.

05.20 USE_DI16=2: Synkronisering av elaxel.

Förgräns riktning B, åk 2.

Parameter 05.03 DRI_TYPE = 22 används inte i Europa.

Konfiguration → DI Terminal -X9:↓

17 6 Osymmetriska parallella bryggor.

Kombinationer för lyftrörelser: Se föregående sida.



• Analog in Fast: Referensspänning + 10 V: -X7: 5 Referensspänning - 10 V: -X7: 6 Referensspänning analog jord: -X7: 7 Beroende på konfigurering av Remote I/O styrning med en eller två DAPM; RUN_TYPE = 0: Konfiguration → AI Terminal -X5:↓


02.01 RUN_TYPE≠5 05.03 DRI_TYPE =12



PTC1 1-2 Motor 1 PTC. Huvudlyft PTC. Motor 1 PTC. Åk 1 PTC. PTC2 3-4 Motor 2 PTC. Reservlyft PTC. Motor 2 PTC. Åk 2 PTC. PTC3 5-6 Motor 3 PTC. Motor PTC. Motor 3 PTC. Motor 3 PTC. PTC4 7-8 Motor 4 PTC. Motor PTC. Motor 4 PTC. Motor 4 PTC.

Konfiguration → AI Terminal -X6:↓

14.30 TWIN_OVL=0

14.30 TWIN_OVL=1

5 1-2 Lastcellssignal. Lastcellssignal.

6 3-4 Ytterligare varvtalsreferens, ingen rampinfluens.

Last hos två tvillinglyft i enheter.

7 5-6 Ytterligare momentreferens, ingen rampinfluens.

Ytterligare momentreferens, ingen rampinfluens.

8 7-8 Takometeråterföring. Takometeråterföring.

Beroende på konfigureringsgränssnitt med styrspak kopplad direkt till DARA; RUN_TYPE = 5: Konfiguration → AI Terminal -X5:↓

02.01 RUN_TYPE=5 05.03 DRI_TYPE=11

02.01 RUN_TYPE=5 05.03 DRI_TYPE=21

PTC1 1-2 Motor 1 PTC. Motor 1 PTC. PTC2 3-4 Motor 2 PTC. Motor 2 PTC. PTC3 5-6 Motor 3 PTC. Motor 3 PTC. PTC4 7-8 Motor 4 PTC. Motor 4 PTC. AI Terminal -X6:↓

5 1-2 AI referens -10 till +10 V.

6 3-4 Ytterligare varvtalsreferens, ingen rampinfluens.

7 5-6 Ytterligare momentreferens, ingen rampinfluens.

8 7-8 Takometeråterföring.



• Analog ut Standardkoppling vid leverans. Statorström: -X7: 1, -X7: 2 Momentreferens: -X7: 3, -X7: 4 Beroende på konfigurering: Konfiguration → AO Terminal -X7:↓

05.29 SELECT_A=0 05.30 SELECT_B=0 14.30 TWIN_OVL=0




1 1-2 Nätström. -400 % till 0 till +400 %.

Nätström. -400 % till 0 till +400 %.

Varvtals-referens. -200 % till 0 till +200 %.


2 3-4 Momentreferens.-400 % till 0 till +400 %.

Faktiskt varvtal. -200 % till 0 till +200 %.

Momentreferens. -400 % till 0 till +400 %.

Faktiskt varvtal. -200 % till 0 till +200 %.

Konfiguration → AO Terminal -X7:↓





1 1-2 Nätström. -400 % till 0 till +400 %.

Nätström. -400 % till 0 till +400 %.



2 3-4 Momentreferens.-400 % till 0 till +400 %.

Last vid eget lyft i viktenheter.

Momentreferens. -400 % till 0 till +400 %.

Last vid eget lyft i viktenheter.

• Pulsgivargränssnitt

-X8: 1 Kanal A+

-X8: 2 Kanal A- Till -X8: 8 via -X8:4

-X8: 3 Kanal B+

-X8: 4 Kanal B- Till -X8: 8 med -X8:2

-X8: 5 Kanal Z+ Ansluts inte

-X8: 6 Kanal Z- Ansluts inte

-X8: 7 Matning 24 V DC: + Matning till givare

-X8: 8 Matning 24 V DC: Jord Matning till givare samt kopplas ihop med -X8:2 och -X8:4


Gränssnitt RS-232 för smarta givare. (Bara i tillämpningar godkända av ABB) Port 1: -X14: 1, :2 and :3

Port 2: -X15: 1, :2 and :3


2.2.3. Remote I/O modul

3ASC25H221 Remote I/O modul DAPM 100 och 3ASC25H239 Remote I/O modul DAPM 101 Dessa moduler har fasta likväl som konfigureringsberoende inställningar. Plastkapsling: Max +55 °C. Plåt-kapsling, tilläggskod +HD, Max +70 °C. • Försörjning 24 V DC:

+ till -X1: 1 och :3. Jord till -X1: 2 och :4.

• Informationskanal 1, fiberkoppling.

• Informationskanal 2, fiberkoppling. Enbart för DAPM 100.

• Digital ut (LED-display): -X21 (systemkabel). • Digital in (från styrspak)

Fast: +24 V DC: -X3: 5 och -X4: 5 (till styrspak). Beroende av konfiguration:

Konfiguration → Terminaler:↓

05.03 DRI_TYPE = 11 05.04 L_SW_TYP = 1

05.03 DRI_TYPE = 11 05.04 L_SW_TYP = 2

05.03 DRI_TYPE = 12 05.04 L_SW_TYP = 1

05.03 DRI_TYPE = 12 05.04 L_SW_TYP = 2

-X3: 1 Styrspak i neutralläge.

-X3: 2 Riktning A (= upp).

-X3: 3 Riktning B (= ner).

-X3: 4 Förbikoppla varv-tals-begränsning vid låg last.

HH/LL gräns får överskidas.

………………... HH/LL gräns får överskidas.

-X4: 1 Steg 2.

-X4: 2 Steg 3. 01.03 MAKROMOD ≠ 3 14.25 NOM_LOAD = 0: Steg 4 (bara för 5-0-5, ej kopplat för 4-0-4 stegstyrspak) 01.03 MAKROMOD ≠ 3 14.25 NOM_LOAD > 0 Lasttareringen visas på displayen, eftersom lastfunktionerna används.

-X4: 3

01.03 MAKROMOD = 3: Ytterligare villkor för makroförändring.

Andra rörelsen vald.


-X4: 4 Steg full fart.

Konfiguration → Terminaler:↓

05.03 DRI_TYPE = 21

05.03 DRI_TYPE = 22

-X3: 1 Styrspak i neutralläge.

-X3: 2 Riktning A.

-X3: 3 Riktning B.

-X3: 4 Steg för fri broms. Steg för fri broms.

-X4: 1 Steg 2.

-X4: 2 Steg 3. 01.03 MAKROMOD ≠ 3: Steg 4 (bara för 5-0-5, ej kopplat för 4-0-4 stegstyrspak)

-X4: 3

01.03 MAKROMOD=3: Ytterligare villkor för makroförändring.


-X4: 4 Steg full fart.



• Analog in (från styrspak). Fast: Referensspänning + 10 V: -X6: 1 (till styrspak). Referensspänning - 10 V: -X6: 2 (till styrspak). Referensspänning analog jord: -X6: 3 och :4 (till styrspak). Beroende av konfiguration:


05.03 DRI_TYPE = 11

05.03 DRI_TYPE = 12

05.03 DRI_TYPE = 21

05.03 DRI_TYPE = 22

1 AI referens -10 till +10 V.

2 Jord till -X2: 1.

3 Lastcellssignal. AI referens -10 till +10 V.

Lastcellssignal. AI referens -10 till +10 V.

4 Jord till -X2: 3.

• Analog ut Fastställt:


1 Last i % av lyftets nominella kapacitet, -200 % till 0 till +200 %.

2 Jord till -X2: 1.

3 Varvtal, -200 % till 0 till +200 %.

4 Jord till -X2: 3.

Tips: Använd EXCEL "Interface_generator_xx.xls" i verktygsmjukvaran för att enkelt få tag på den faktiska signallistan för en viss tillämpning. xx är ett num-mer mellan 01 och 99.

2.2.4. Varvtalsåterföring

3ASC25H211 återföringsmodul DADT 100.

-X1 plint till motorns rotor.

-X1: 1, 2, 3: Maximal rotormärkspänning: 600 V AC 50/60 Hz.

-X1: 11, 12, 13: Maximal rotormärkspänning: 300 V AC 50/60 Hz.

Enheten måste anslutas till jord.

-X2:1, 2, 3 med systemkabel till Kontrollmodulerna DARA 1001 och 1010. 2.2.5. Överspänningsskydd

3ASC25H272, 3ASC25H273, 3ASC25H274 och 3ASC25H275 överspänningsskydd DASG 218, DASG 219, DASG 220 och DASG 221.

• Nätanslutning: L1, L2, L3. • Status OK: -X1: 11 till :12 sluten.

• Säkrade plintar för koppling av voltmeter: -X1: 1 (L1), :2 (L2) och :3 (L3).

3ASC25H276, 3ASC25H277 överspänningsskydd DASG 222 och DASG 223.

• Nätanslutning uppströms kontaktor: L1, L2, L3. • Nätanslutning nedströms kontaktor: L11, L21, L31. • Status av faser OK: -X1: 23 till :24 stängs. • Säkrade plintar 25 A för koppling av voltmeter i uppströms kontaktor: -X1: 1 (L1), :2 (L2) och :3 (L3). • Säkrade plintar 25 A för koppling av voltmeter i nedströms kontaktor: -X1: 4 (L1), :5 (L2) och :6 (L3).


2.3. Enlinjeschema för kran

Nedan visas en möjlig systemkonstruktion för elektrisk utrustning i en kran matad av ett skensystem. Detta förslag måste alltid anpassas till effekt, regler och andra omständigheter. Namnen på vissa av enheterna är understrukna. Dessa termer är de samma som används i EN 60204-32. Läsaren bör konsultera EN 60204-32. Brytare: -S00 Linjefrånskiljare eller brytare (crane-supply-switch). Är till för att stänga av (isolera) matande skensystem från

vilket kranen och andra kranar matas. Den kan också användas till nödstopp och/eller nödavstängning. -S0 Frånskiljare. Denna enhet rekommenderas enbart då mer än en kran försörjs av samma strömskena. -Q1 Huvudströmbrytare (crane disconnector). Generellt ska en kran utrustas med en gemensam brytare så att

den elektriska utrustningen kan isoleras för underhålls- och reparationsarbeten, och för att undvika oväntad start i samband med mekaniskt arbete. För ASTAT-styrda kranar med mellanspänningsförsörjning och trans-formator på kranen bör huvudströmbrytaren placeras på lågspänningssidan.

Vi rekommenderar användning av HRC-säkringar istället för effektbrytare i högsta möjliga grad pga. möjlighe-ten att begränsa strömmen (för personlig säkerhet) och längre livstid.

-S1 Bytare för rörelser och hjälpdrifter. -S10 Lika -S1, om det är önskvärt. -S2 Brytare för styrspänning. -S20 Lika -S2, om det är önskvärt. -S3 Brytare för särskilda kretsar (disconnector for special circuits), som belysning, kylsystem och uppvärmning. -S30 Lika -S3, om det är önskvärt. -S100 Nödstopp, eller en serie av nödutlösningsenheter, som en oberoende mekanisk övergränsbrytare för varma

metallkranar eller i andra kranar där en sådan enhet kan användas. Två mängder av stängda kontakter när ingen fara finns.

-S101 Kran Från knapp/nyckelbrytare. -S102 Kran Till knapp. -S103 Felåterställningsknapp.

Kontaktorer, reläer: -K1 Kranbrytare(crane switch), en kontaktor, som kan väljas dels termiskt och dels att klara att bryta vid nödstopp

för alla rörelser. Denna (dessa) kontaktor(er) manövreras normalt i strömlöst tillstånd. Ett praktiskt synsätt för att välja denna kontaktor är: I AC1 ska den klara summan av alla motorers S1-

strömmar. Kompensera en högre omgivningstemperatur temperatur än 40 °C genom att reducera AC1 värdet hos den preliminärt valda kontaktorn med 1,25 % per °C över 40 °C.

-K101 Relä med ett antal NO kontakter: En för varje ASTAT och en för -K1. Om -K101 utelämnas, kommer ASTAT att tolka situationen som ett fel i matningen.

-K102 Relä med ett antal NO kontakter: En för varje ASTAT. För felåterställning utan att slå Från/Till. D1DO8, D2DO8, D3DO8 etc.

DO 8 för ASTAT kan användas för utlösning av överliggande huvudkontaktor ifall bromsarna fortsätter indikera öppna trots stängkommando.

Överspänningsskydd: -Z1 Överspänningsskydd:

380 - 400 V AC DASG 218. 415 V AC DASG 219. 440 - 480 V AC DASG 220. 500 - 600 V AC DASG 221. Funktion 1: Kapacitivt överspänningsskydd. Funktion 2: Övervakning av tre friska faser. Funktion 3: Varistorer mellan faser.

Transformatorer: -T2 Transformatorer för manöverspänning. -T3 Transformator för speciella kretsar. Se tips gällande transformatordesign nedan. Säkringar och brytare -F2 Primärt skydd (verifiera kortslutningstålighet) för manöverspänningstransformator -T2. -F20 Sekundärt skydd (termisk överlast) för manöverspänningstransformator -T2. -F3 Strömbegränsande brytare eller säkringar för att reducera kabelarea från kopplingslådan till elrummet och för

att tjänstgöra som back-up för dvärgbrytare -F31 etc., som då kan väljas med låg kortslutningsström.


-F31 Primärt skydd (kortslutning) för transformator -T3. -F32 Sekundärt skydd (termisk överlast) av transformator -T3. -Q21 Matning av ASTAT tyristormoduler kan göras med tre säkringar i en säkringsbrytare. Storleken och karaktäri-

stiken för varje storlek av ASTAT ges nedan. Om halvledarsäkringar av aR-typ används krävs ett termiskt relä för kabeln. Detta relä kan installeras nedströms i ASTAT styrsystemet. Matning av 630 A och 1000 A ASTAT tyristormoduler med integrerade halvledarsäkringar kan göras med enkla lastbrytare om -Q1 görs som en säk-ringslastbrytare med avvägd totalintegral.

Overvoltageprotection

–Q41

A0 A21 A41 A61

–T2

A0 –Z1-X1

– –S0– –S0– –S0

–F3

D3

–S1

–Q1

–K1

–S30

–S3

Three-phaseloads

3 3

–T3

-S103

D2

3 3

–Q61–F20

Control distribution ASTAT drives Other drives

–F31

–F32

-S100

-S102 -S101

-K1

Forced opening contacts

–Z1

-K1K101

Magnet etc.

(A0)

-S1

-K102

-K101

-

11 12

D1DO8 D2DO8 D3DO8

–F2

–S2

–S20

D1

3

–Q21

–S10

–S00


2.3.1. Huvudsäkringar och brytare

ASTAT märkström Säkringar 25 A 3 ∗ 50 A gL-gG, 500 V eller 690 V. Alla stor-

lekar. 50 A 3 ∗ 80 A gL–gG, 500 V eller 690 V. Alla

storlekar. 100 A 3 ∗ 200 A aR, 500 V eller 690 V. Storlek 1. 200 A 3 ∗ 350 A aR, 500 V eller 690 V. Storlek 2.

355 A, ≤ 600 V 3 ∗ 550 A aR, 500 V eller 690 V. Storlek 3. 330 A, 690 V 3 ∗ 550 A aR, 690 V. Storlek 3. 500 A 3 ∗ 710 A aR, 500 V eller 690 V. Storlek 3.

630 A, ≤ 600 V 3 ∗ 800 A gL-gG, 690 V. Storlek 3. 3 ∗ 800 A aM, 690 V. Storlek 3. Alternativt effektbrytare.

600 A, 630 A, 690 V 3 ∗ 800 A aM / gL-gG, 690 V. Storlek 3. Alternativt effektbrytare.

1000 A, ≤ 600 V 3 ∗ 1250 A aM / gL-gG, 500 V. Storlek 4/4a. 3 ∗ 2// 800 A aM / gL-gG, 500 V. Storlek 4. 3 ∗ 2// 630 A aM / gL-gG, 500 V. Storlek 3. Alternativt effektbrytare.

850 A, 690 V 3 ∗ 1250 A aM / gL-gG, 690 V. Storlek 4. 3 ∗ 1000 A aM / gL-gG, 690 V. Storlek 4a. 3 ∗ 2// 630 A aM / gL-gG, 690 V. Storlek 3. Alternativt effektbrytare.

För 600 A, 630 A, 850 A, och1000 A storlekar är halvledaresäkringarna inkluderade i ASTAT.

I vissa installationer ersätts säkringar med effektbrytare pga. den minimala risken för kortslutning i en ASTAT. Det får inte glömmas bort att ASTAT producerar övertoner vid låghastighetskörning, och att den valda effektbrytaren måste tillåta dessa övertoner av 5:e, 7:e, 11:e, 13:e, etc. graden utan att lösa. Om det finns någon som helst osäkerhet om effektbrytarens funktion, installera säkringar. Generellt rekommenderas säkringar för att minska kortslutningseffekten. Tyristorer, som alla krafthalvledare, riskerar att explodera om de ej är korrekt skyddade. Det är i för-sta hand inte för att skydda tyristorn i sig som säkringar rekommenderas, det är för att minimera risken av skada på i första hand person och i andra hand utrustning


2.3.2. Styr- och belysnings-transformatorer

2.3.2.1. Styrtransformator -T2

2.3.2.1.1. Storlek Manöverspänningstransformatorn, T2, matar ASTAT elektronik, spolar, radio styrning och annan elektrisk utrustning. Den vanligaste storleken är 2 kVA till 10 kVA (110 V) eller 20 kVA (220 V). Transformatorer mindre än 2 kVA rekommenderas inte då kortslutningsspänningen kan vara för liten med risk för oönskade utlösningsförhållanden för dvärgbrytare och spänningssänkning för spolar. I området 2 till 20 kVA är normal kortslutningsspänning 4 %.

Storleken i kVA ges huvudsakligen av tillslagsenergin för de största kontaktorerna som slås till samtidigt. Vanligen är det en av de tre följande som bestämmer transformatorns storlek: • Huvudkontaktor(er) i kranen. • Huvudlyftets rotorkontaktor, om två kontaktorer används för huvudlyftet ska det beaktas. • Fyra rotorkontaktorer för ett (större) kranåkverk med fyra motorer.

Kontaktorernas hållström är liten jämfört med tillslagsströmmen. Övrig termisk påverkan från ASTAT elekt-roniken och t ex radiostyrningen är liten jämfört med kontaktorernas tillslag. Välj en transformator så att spänningsminskningen är maximalt 5 % i den mest kritiska situationen, så löser sig den termiska effekten av sig själv. ASTAT fungerar på ett sådant sätt att inga rotorkontaktorer slutes om inte huvudkontaktorn redan är tillsla-gen, och om två rotorkontaktorer slutes för samma motor blir det en kort tidsfördröjning mellan. I praktiken leder diskussionen ovan till att en 2 kVA transformator väljs till kranar med en huvudkontaktor på maximalt 300 A.

2.3.2.1.2. Att beakta Dagens elektriska nät är inte rena. Av denna anledning rekommenderar vi att manöverspänningstransfor-matorn –T2 förses med EMC-sköld mellan de primära och sekundära lindningarna. Denna sköld måste jor-das ordentligt. Ett primärt varistorskydd rekommenderas. För installationer i verk med spänning ≥ 500 V eller med elektrisk smältning i någon form, eller frekvensom-riktare av betydande storlek rekommenderar vi ett utgångsfilter i transformatorn. Använd inte kontaktorer med lägre tillslagsenergi för att få en mindre transformator. Normalt har en kontak-tor med hög inkopplingsström bra manövertider. 2.3.2.2. Belysningstransformator -T3

2.3.2.2.1. Bestämmelse av ”speciella kretsar” De flesta gånger görs den som en enfas transformator, men i större kranar eller i ett trefassystem där nol-lan, kan det göras som en Dy0-transformator. EN60204-32: "Kretsar som inte ska kopplas från vid reparation och underhållsarbete ska betraktas som speciella kretsar…” OBS - Nedanstående kan vara speciella kretsar: - Vägguttag och belysning. - Hissar, reparationsverktyg och reparationskranar monterade i lyftkranar. - Luftkonditionering och ventilation. - För utrustning ska följa säkerhetsstandarder, t.ex. antikollisionsenheter, flygplansvarningsljus - Brandlarmsystem.

Listan visar att kategorin ”speciella kretsar” innehåller viktig elektrisk utrustning.

2.3.2.2.2. Att beakta Dagens elektriska nät är inte rena. Det är av denna anledning vi rekommenderar manöverspänningstrans-formatorn -T3, med EMC-sköld mellan de primära och sekundära lindningarna. Denna sköld måste jordas ordentligt. Ett primärt varistorskydd rekommenderas. För installationer i verk med spänning ≥ 500 V eller med elektrisk smältning i någon form, eller frekvensom-riktare av betydande storlek rekommenderar vi ett utgångsfilter i transformatorn.


2.4. Överströmsrelä för motorkabel

Överströmsreläerna ska skydda kablarna termiskt från elförsörjningen genom ASTAT till motor och rotor-motstånd. Kortslutningsskydd för samma kablar är för en en-motordrift säkringarna/brytaren -Q21 tillsammans med de integrerade halvledarsäkringarna i större ASTAT. För drifter med mer än en motor kan -Q41 vara otillräcklig för de klenare kablar som kan användas till de individuella motorerna. I detta fall måste överströmsreläet ha en magnetisk utlösningsfunktion. Kriterium 1 Märkstatorströmmen hos motorn är I1N [A]. Märkrotorströmmen för densamma är I2N [A]. Den använda statorkabeln har en strömförande kapacitet på IC1 [A]. Den använda rotorkabeln har i samma installation en strömförande kapacitet på IC2 [A].

Inställningen på överströmsreläet ska inte vara högre än det minsta värdet IC1 [A] och (I1NI2N ∗ IC2 [A]). Om

värdet är så lågt att rörelsen kan lösa ut, så måste kabelarea eller typ av kabel förbättras. Kriterium 2 Kontrollera reläets inställning mot start- och stoppströmmen. Reläets inställning bör vanligen tillåta 2,5 – 3 gånger märkströmmen I1N [A] hos motorn för en tidsperiod på 5 -10 sekunder vid varmstart. Om inställningen riskerar att lösa ut vid normala förhållanden måste inställningen vara högre, och eventuellt måste rotor- och statorkablarnas area eller typ förbättras. Kriterium 3 När motorn inte har någon inbyggd PTC är överströmsreläet bättre än inget termiskt skydd överhuvudtaget. Skatta S3-100 % = S1 märkstatorström för en motor, I1N100% [A]. Räkna om I1N100% kapacitet i den faktiska temperaturen, Θ [°C], I1N100%Θ

[A], om motorn inte är utlagd för faktisk temperatur. Överströmsreläets inställning ska inte vara högre än I1N100%Θ

[A]. Om reläinställningen riskerar att lösa ut vid normala förhållanden måste inställningen vara högre, och eventuellt måste rotor- och statorkablarnas area eller typ förbättras.

2.5. Motor

Gjutjärnsmotorer, eller maskiner med lågt tröghetsmoment gjorda av svetsade stålkonstruktioner konstrue-rade speciellt för kranar rekommenderas. Inbyggda PTC-givare för termiskt skydd ska används. Använd (vanliga) motorer enligt: IEC 60034-1 enligt IEC 60204-32, Säkerhet för maskineri, elektrisk utrustning hos maskiner och elektrisk utrustning hos kranar. Det är ett krav för lyftmaskiner. Släpringade motorer för kranar är tabellerade av tillverkarna för driftarter och intermittens. Av denna anled-ning är motorval för ASTAT enkelt. Åkmotorer är ofta inte kritiska överhuvudtaget med hänseende till tröghetsmoment och temperatur, medan motsatsen gäller för lyftmotorer. En motor med ett alltför högt tröghetsmoment kräver dyr kabel och elför-sörjning för att åstadkomma en acceptabel acceleration. Större motorer konstrueras lämpligen för faktisk temperatur; använd sådana istället för en katalogmotor med +40 graders referenstemperatur och reduceringsfaktorer. ASTAT tjänst motsvarar driftart S3. En motor utlagd för driftart S5 leder till lägre CosFi och högre tröghetsmoment. Förlusterna blir högre, och utrustning i form av transformator, strömförsörjning, ASTAT, motstånd och kablar, och dessutom luftkondi-tionering måste vara större i onödan. I nya installationer ska S5 aldrig användas. Vid moderniseringar där S5 är installerad, kan motoreffekten omräknas till S3 (approximativt) och utrustningen konstrueras därefter. Vid konstruktion av ett rörelseregleringssystem måste märkdata hos motorn vara kända: Effekt, varvtal, maximalt moment, statorspänning och frekvens, statorström och rotorström. Om det maxi-mala momentet är okänt kan det uppskattas till 250 % av det nominella. Med ASTAT finns inget behov av speciella isolationssystem eller elektriskt isolerade lager. Kontakta ABB för att välja ett optimalt motorval. Idag användes nästan enbart 4- och 6-poliga maskiner för nya installationer; dock kan vissa lyftmotorer i 60 Hz-länder fortfarande vara 8-poliga.


2.6. Varvtalsåterföringsenhet

ASTAT kräver alltid en varvtalsåterföring, även om den kan konfigureras för Accelerationsreglering. Med Accelerationsreglering behövs ändå varvtalet för att hantera bromsen. Det finns ett antal sätt att övervaka vartalsåterföringen, och ska ställas in med parametrarna i grupp 7, VARVTALSÅTERFÖRING. Varvtalsåterföring kan vara statisk eller roterande: 2.6.1. Motorns egna släpringar

Den släpringade motorn själv används till återföring tillsammans med DARA 1001 eller DARA 1010. Rotor-spänningen kopplad till återföringsmodulen DADT 100, och den mätta rotorfrekvensen, används för att be-räkna motorns eftersläpning och därmed också varvtalet. Denna metod är noggrann för låga varvtal. Vid höga varvtal stöds den av lämpliga funktioner för öppen re-glering som inte behöver någon mätt återföring. Om varvtalsreglering krävs utanför området -85 % < n < +85 % ska den statiska återföringsmetoden inte användas.

2.6.2. Roterande: analog takometer

Om det inte finns några andra krav, är detta den mest ekonomiska och mest robusta givaren av de roteran-de. Såväl mekanisk installation (kopplingar!) och elektrisk installation är oproblematiska. Under normala förhållanden håller en analog takometer av god kvalitet under kranens livstid. Använd UTG = 60 V/1000 rpm då detta är möjligt, därför denna typ är den vanligaste i lager. Om UTG ∗ NMAX > 100 V, där NMAX är det högsta (faktiska) varvtal för vilket du fortfarande vill känna till varv-talet, exempelvis ska ett externt motstånd kopplas seriellt med takometern vid varvtalsövervakning. För UTG ∗ NMAX ≤ 200 V koppla 300 kΩ/1 W. För UTG ∗ NMAX ≤ 300 V koppla 600 kΩ/1 W.

2.6.3. Roterande: pulsgivare

Kan användas när ett antal pulser är av intresse för övervakning eller positionsmätningar. Pulsgivaren för-sörjs av ASTAT med 24 V DC (dubbelkanaltyp, inget nollspår eller inversa kanaler behövs). En fyrledarka-bel ska dras till pulsgivaren, fler ledare än fyra ska inte anslutas. Beakta en analog takometer som ett alternativ eftersom elektrisk och mekanisk installation blir mindre kri-tisk. Pulsgivare med massiv axel kräver stor omsorg vid upprikting, och regelbunden kontroll av kopplingen. En hålaxelmonterad pulsgivare av god kvalitet är dock ett fullvärdigt alternativ, då denna saknar koppling, och inte behöver riktas upp på samma sätt. En hålaxelgivare kan liksom en analog takometer bytas av en skiftgående elektriker. Vid ledare-följare måste pulsgivare användas.


2.7. Broms

Inkludera inte ytterligare apparater i styrningen av bromsen, som exempelvis en PLC, ”bromsstyr-senhet”, eller liknande. Det är viktigt att ASTAT styr bromsen direkt, eftersom bromsen är en inte-grerad del av realtidsstyrsystemet med 3 ms upplösning. ASTAT kan hantera hydrauliska (”Eldro”) bromsar genom en DO reläkontakt, eller en magnetisk DC-broms genom användande av två DO reläkontakter. Dessa kopplas till den första spolen och sedan till ett serie-motstånd eller ändrar magnetkopplingen från ”parallella halvor” till ”seriella halvor” efter en viss tid. En modern välunderhållen broms av de flesta typer öppnas på cirka 150 ms, och stängs på samma tid efter att strömmen slagits från. Även om ASTAT innehåller stödfunktioner för långsamma bromsar, är det vår rekommendation att alltid hålla de mekaniska bromsarna i gott skick, eftersom det ger kranen högsta möjli-ga säkerhet. För att försäkra att bromsen omedelbart faller när spänningen till ASTAT går från (EN 60204-32: 15.7) finns en trefasig avgreningsplint för bromsen i ASTAT. Kortslutningsströmmen är begränsad till 0 till 3 kA (5kA för 1000 A tyristormoduler) vid dessa plintar, som tillåter ett ekonomiskt val av dvärgbrytare och bromskontak-tor. Dvärgbrytare S203 kan användas där spänningen tillåter. Vid nödstopp öppnas huvudkontaktorn -K1 i kranen och arbetsbromskontaktorn för rörelsen oberoende av varandra, så länge instruktionerna i denna manual följs. Huvudkontaktorn -K1 kan utlösas av vilken som helst ASTAT utan manuellt ingripande om bromsarna fort-sätter att indikera öppna även efter stängningsorder, eller om övervarvtal upptäckts. Denna funktion är endast tillgänglig från mjukvaruversion AST10_02. Den är inte tillgänglig vid delad drift. I exemplen nedanför, är 2, 4 och 6 bromsutgångarna från ASTAT, -K11 är bromslyftarkontaktorn, medan -K12 är den fördröjda bromslyftaren, för omkoppling till hållström. Rörelse 21 är en drift med integrerade säkringar, -F1 etc., i tyristormodulen (storlek 630 A eller 1000 A), medan drift 41 är mindre med externa säkringar, -Q41. För båda drifterna kommer bromsen vid fasbortfall att stängas av ASTAT, eftersom Kontrollmodulen -A1 mäter spänningen efter säkringarna (externt eller in-ternt monterade). I fall huvudkontaktorn -K1 används vid nödstopp, kommer arbetskontaktorerna -K11 att agera utan fördröj-ning eftersom också stoppreläet -K101 utlöses vid nödstopp. Koppling av växelströmsmanövrerad broms

3 3

–Q41

–Q21

–K1

–F11

–A2–A1

–F1

-K101

Drive 21

–K11

–F11

–A2–A1Drive 41

Motor MotorBrake Brake

& &

246

246


13 14

-K12

43 44

-K12

31 32

-K12

21 22

-K12

B2

B1

E2

E1

-

+

Koppling av likströmsmanövrerad broms

För likstömsmanövrerade bromsar måste ett matningsdon finnas. Det är realistiskt att välja dioder som tål kortslutningsströmmen baserat på vald transformator och dvärgbrytare.

Vänster: Ändrar magnetkopplingen från ”parallella halvor” till ”seriella halvor” efter en viss tid.

Höger: Koppla ett seriemotstånd.

+

13 14

-K12

33 34

-K12

23 24-K12

43 44

-K12

R1

R2

E1

B1

-

+

-33 34 44 43

13 14 24 23

-K11

-K11

-K11

-K11-F1146


2.8. Rotormotstånd

För de flesta rörelser kan ett motstånd väljas som är baserat på riktlinjerna i detta avsnitt. För att optimera installationer med flera kranar eller med större motorer kan ABB hjälpa till.

motR

cableR

K3R1

R2 K2

R3

R4

R5

K0

K1

För olika typer av rörelser ger de nedan föreslagna värdena goda prestanda i de flesta situationer. Värdena i tabellen är uttryckta i procent av motorns enhetsmotstånd, R100´, d v s

Σr1 = ΣR1

R100´ [%], och motsvarande för Σr2 .. Σr5 Rörelse:

Σr1 Σr2 Σr3 Σr4 Σr5 Referens-schema nr.

Lyft, liten motor eller med stora momentmarginaler. Inget. 12 40 60 to 65

Inget. 1

Lyft. 8 18 38 60 to 65

Inget. 2

Lyft, utan översynkron bromsning och firning av tung last.

8 18 38 60 to 65

100 3

Åk inomhus. Topphastigheten är ungefär 90 % av den synkrona. Minimerar kablage. Inga kontaktorer behövs. Kan placeras på en tralla eller nära varje hörnmotor. Rekommenderas. Om topphastigheten är kritisk: Välj en motor en storlek större och ändra utväxling.

Inget. Inget. 30 Inget. Inget. 4

Åk. Inget. 12 40 Inget. Inget. 5 Balanserad armrörelse. Inget. Inget. 30 Inget. Inget. 4 Generell armrörelse. Inget. 12 40 Inget. Inget. 5 Sväng. Inget. 12 40 Inget. Inget. 5

Stjärnpunkten i motståndet måste vara tillgängligt då rotorfrekvensåterföring användes.

Tips: Använd EXCEL "Resistance_checker_xx.xls" i verktygsmjukvaran för att enkelt få tag på de optimala motståndsvärdena för en viss rörelse. xx är ett nummer mellan 01 och 99.

Det vänstra schemat visar: ΣR1 = Rmot + Rcable + R1

ΣR2 = Rmot + Rcable + R1 + R2

ΣR3 = Rmot + Rcable + R1 + R2 + R3

ΣR4 = Rmot + Rcable + R1 + R2 + R3 + R4

ΣR5 = Rmot + Rcable + R1 + R2 + R3 + R4 + R5

där: R1 etc. är det ohmska värdet för det installerade motståndet R1

ΣR1 är Rmot + Rcable + R1 Rmot är det märkeftersläpningen i % multiplicerad med enhets- motståndet

Enhetsmotståndet (R100´)är det motstånd som håller motorn vid nollhastighet med nominellt lastmoment och vid nominell spän- ning. Se nedan.

Rcable är motståndet från motorkabeln till det installerade motståndet.


Referensscheman: Denna referens förklarar hur parametrarna i grupp 12 relaterar till huvudkretsschemat, och vilken Digi-tal Utgång hos DARA 1000, 1001 eller 1010 som ska kopplas till en viss rotorkontaktor.

K

K

2

1

motR

cableR

R2

R3

R4

motR

cableR

K3R1

R2 K2

R3

R4

K1

motR

cableR

R3

motR

cableR

R2 K2

R3

motR

cableR

K3R1

R2 K2

R3

R4

R5

K0

K1

DO no. 3

DO no. 2

DO no. 3

DO no. 4

DO no. 3

DO no. 2

DO no. 4

DO no. 3

DO no. 1

DO no. 2

Figure no. 3

Figure no. 5Figure no. 2

Figure no. 1 Figure no. 4


Beräkning steg för steg och ett exempel: Steg

1 R100´ = 1000 ∗ Pn

3 ∗ I22 ∗ (1-sn

100) [Ω],

Pn : Motoreffekt [kW] sn : Eftersläpning [%] I2 : Rotorström [A]

Steg 2

Rmot = sn ∗ R100´ [Ω] Normal storlek på sn ≈ 1 till 4 %. Värdet är mindre för större motorer.

Rcable = RCuRotorcable [Ω]

Normal storlek för Rcable ≈ 0,5 % ∗ R100´

Steg 3 A

Det lägsta ΣRi-motståndsvärdet större än 0:

Ri = ΣRi ∗ R100´

100 - Rmot - Rcable [Ω]

Steg 3B

För annat än det lägsta ΣRi-motståndsvärdet större än 0, om det existerar:

Rj = ΣRj ∗ R100´

100 - Rj-1 [Ω]

Steg 4

Motståndets märkeffekt, uttryckt som en dimen-sionerande ström för kontinuerlig inkoppling:

110 % av I2.

Steg 5

Vid lyft: Använd rostfria motståndselement ±10 % total avvikelse från det nominella. Vid åk och sväng: Använd rostfria motståndsele-ment ±10 % total avvikelse från det nominella eller -10 % till +30 % avvikelse från det nominella.

Exempel beräkning: Använd märkdata på motorn: Pn: Effekt 24,6 kW. sn: Eftersläpning 2,0 %. I2: Rotorström 64 A.

R100´ = 1000 ∗ 24,6

3 ∗ 642 ∗ (1-2

100) [Ω], = 2,05 Ω

Rmot = 2 %∗ 2,05 = 0,041 [Ω] Rcable = 0,5 %∗ 2,05 = 0,010 [Ω] (efter inspek-tion av längd, area och drifttemperatur eller genom erfarenhet). Det lägsta ΣRi- motståndsvärdet större än 0: Detta värde är ΣR1 med värde 8 i tabellen. R1 = ((ΣR1 - Rmot - Rcable)/100) ∗ R100´ [Ω] = R1 = ((8 - 2 - 0,5)/100) ∗ 2,05 [Ω] = 0,113 Ω Nästa värde större än 0 är ΣR2 med värdet 18. R2 = ((ΣR2 - ΣR1)/100) ∗ R100´ [Ω] = R2 = ((18 - 8)/100) ∗ 2,05 [Ω] = 0,205 Ω. Nästa värde större än 0 är ΣR3 med värdet 38. R3 = ((ΣR3 - ΣR2)/100) ∗ R100´ [Ω] = R3 = ((38 - 18)/100) ∗ 2,05 [Ω] = 0,410 Ω. Nästa värde större än 0 är ΣR4 med värdet 65. R4 = ((ΣR4 - ΣR4)/100) ∗ R100´ [Ω] = R4 = ((65 - 38)/100) ∗ 2,05 [Ω] = 0,554 Ω. R1, R2, R3 och R4 är för 110 % av 64 A fort-löpande = 70 A. Motstånden beställs med max ±10 % total motståndsavvikelse från den nominella. Den lägsta och högsta omgivningstemperaturen specificeras i beställningen av motstånd.

Tips: Använd EXCEL "Resistance_checker_xx.xls" i verktygsmjukvaran för att en-kelt få tag på de optimala motståndsvärdena för en viss rörelse. xx är ett nummer mellan 01 och 99.


För lyftmotorn använd i ovanstående exempel ger motståndsstegen karaktäristiken nedan vid nominell nät-spänning och obegränsad ström. För förståelse finns också lyftmomentskravet som inkluderar accelerations-momentet (antas vara 120 % av det nominella momentet). Motorn som används har ett märkmoment på 200 Nm, med ett maximalt moment på 250 % av det nominella, vilket är ett normalt värde.

0

100 200 300 400 500 Nm2,30

2,20

2,10

2,00

1,90

1,80

1,70

1,60

1,50

1,40

1,30

1,20

1,10

1,00

0,90

0,80

0,70

0,60

0,50

0,40

0,30

0,20

0,10

0,000

50 100 150 200 250 %

REFERENSAVSNITTET innehåller olika exempel på varvtal-moment diagram. För mer detaljerade stu-dier inkluderas en Excel-fil på ASTAT verktygs-CD. 2.8.1. Stjärnpunktsmotstånd

För styrning med DARA 1001 och DARA 1010 måste motståndets ("neutrala") stjärnpunkt jordas via ett motstånd RY. Motorns rotormärkspänning är U2 [V]. Data för RY: Motstånd: RY = 50 till 150 kOhm. Arbetsspänning: UWVR = 2 ∗ U2

Effekt: (2 ∗ U2)2

RY

Exempel: En motor med en rotormärkspänning på 340 V varvtalsregleras genom rotorspänningsåterföring. Välj och installera ett motstånd mellan motståndens stjärnpunkt och jordning med följande data: Motstånd: RY = 100 kOhm. Motståndets arbetsspänning: 750 V AC. Effekt: 10 W (den höga effekten valdes för att få en mekaniskt robust enhet, från uppvärmningssynpunkt hade 5 W varit tillräckligt). Rekommendation: Använd motståndet 3ASC531201A550, som finns i beställningstabellen. Detta motstånd har ledningssvansar och monteringshål för skruvar och är enkelt att montera i fält.


2.9. Rotorkontaktor

Det är viktigt att DO i ASTAT direkt styr rotorkontaktorerna, eftersom rotorstyrning är en integrerad del i realtidsstyrsystemet med 3 ms upplösning. Det är direkt olämpligt att t ex blanda in en PLC el-ler liknande i styrningen. Rekommendationer:

1) Stjärnkoppla kontaktorerna, Δ-koppla dem inte. Tabellerna grundas på stjärnkoppling. 2) Alla kontaktorer ses termiskt som kortslutningsrotorkontaktorer. Det här kompenserar för de överto-

ner som skapas på rotorsidan av den primära tyristorstyrningen. 3) Kontaktorerna stängs med av rotorström. Ett vanligt värde är 1,0 till 1,5 gånger rotormärkströmmen. 4) Öppning av kontaktorerna görs med noll rotorström. 5) Valtabellen baseras på installationstemperaturen +55 grader C. Minska värdena nedan för 70 gra-

der C med 20 %. 6) Installationerna görs normalt i öppna paneler i stålverkskranar i miljö med ledande damm. Alla

komponenter i öppna paneler måste motsvara EN 60664, nedsmutsningsgrad 4. Vi rekommenderar att kontaktorerna hålls rena genom att dessa installeras i skåp/lådor av ordentlig storlek för att und-vika upphettning pga. egen strömförlust, eller använd robustare kontaktorer.

7) En kontaktor med kort öppningstid krävs för att få bra styregenskaper, och kort stängningstid är önskvärd. Beakta att tillslagsströmmen bestämmer storleken på manöverspänningstransformatorn.

8) Kontakternas livslängd (elektrisk hållbarhet) beräknas vara samma som den beräknade mekaniska livslängden (mekanisk hållbarhet).

9) För Δ-koppling kan strömvärdena nedan multipliceras med 1,5 eller 1,73, beroende på tillverkarens rekommendation. Men, Δ-kopplingar ökar spänningsbelastningen (= kortare livslängd), installatio-nen är mer komplicerad, och åtgärder krävs i form av kvalitetskontroll för strömdelning.

10) Direkt anslutning av kontaktorspole till DO utgångsrelä rekommenderas enbart för kontaktorer med AC-spolar med en maximal ström på 2 A. För större AC-kontaktorer och alla DC-kontaktorer ska ett hjälprelä användas.

Vid användning av ABB kontaktorer, är A75 den största storleken för 110 V AC-spole och A 110 de största storlekar med 230 V AC-spole som inte behöver ett hjälprelä.

11) Tiderna nedan är för AC-spolar. Faktiska tider kan visa mindre variationer från katalogvärdena för att motsvara realtidsvärdena i ASTAT.

12) Kontaktorerna nedan från ABB och Schneider görs av konventionella spolar, medan kontaktorerna från Siemens görs med elektroniska system.

2.9.1. Rekommenderade ABB kontaktorer

Faktor A 16

A26

A 30

A 40

A 50

A 63

A 75

A 95

A 110

A145

A185

A 210

A 260

A 300

EH 370

EH550

EH700

EH800

≤ 40 % 35 52 56 61 78 100 120 150 170 276 300 373 410 468 617 812 975 1105

60 % 30 45 49 55 71 91 106 130 150 243 260 325 373 422 526 715 910 975

Öppnings-tid, ms 20

Slutnings-tid, ms 40 60

Miljoner operationer 10 5

Max. effekt1, VA 80 140 210 450 600 1550 2900 4000

Maximal 3-fas rotormärkspänning vid start och vid motströmsbromsning. Ur (550) 600 (690) 730 (690) 1000

Värdena i parenteserna är Δ-kopplingar.

1 Vid 60 Hz.


2.9.2. Rekommenderade Schneider kontaktorer

Faktor LC1D

09.7

LC1D

12.7

LC1D

18.7

LC1D

40.7

LC1D

50.7

LC1D

65.7

LC1D

80.7

LC1D

95.7

LC1F115 + spole LX9FF...

LC1F150 + spole LX9FF...

LC1F185 + spole LX9FG

...

LC1F225 + spole LX9FG

...

LC1F265 + spole LX9FH

...

LC1F330 + spole LX9FH

...

LC1F400 + spole

LX9FJ...

LC1F630 + spole

LX9FL...

LC1F800.7

≤ 40 % 28 36 58 63 80 103 123 153 173 283 307 383 420 480 633 833 1133

60 % 26 31 51 57 73 93 109 133 153 250 267 333 383 433 540 733 1000

Öppnings-tid, ms 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 30 30 50 50 180

Slutnings-tid, ms 20 20 20 40 40 40 40 40 40 40 40 40 60 60 60 60 80

Miljoner operationer 15 15 15 6 6 6 4 4 10 10 10 10 10 10 10 5 5

Maxeffect6, VA 70 70 70 245 245 245 245 245 660 660 970 970 660 660 500 830 1700

Maximal 3-fas rotormärkspänning vid start och vid motströmsbromsning. Ur (550) 690 (690) 1000

Värdena i parenteserna är Δ-kopplingar. 2.9.3. Rekommenderade Siemens kontaktorer

Faktor 3RT1023

3RT1024

3RT1025

3RT1026

3RT1034

3RT1035

3RT1036

3RT1044

3RT1045

3RT1046

3RT1054

3RT1055

3RT1056

3RT1064

3RT1065

3RT1066

3RT1075

3RT1076

≤ 40 % 23 23 23 39 50 61 55 100 111 111 154 176 203 274 329 329 439 604

60 % 23 23 23 35 44 55 50 89 99 99 137 156 181 247 294 294 393 540

Öppnings-tid, ms 20 20 20 20 30 30 30 40 40 40 100 100 100 100 100 100 80 80

Slutnings-tid, ms 20 20 20 20 20 20 20 20 40 40 60 80 80 80 80 80 100 100

Miljoner operationer 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10

Max. ef-fekt2, VA 69 69 69 69 120 166 166 232 300 300 300 300 300 590 590 590 830 830

Maximal 3-fas rotormärkspänning vid start och vid motströmsbromsning. Ur 690 750

2 Vid 60 Hz.


2.10. Förarens konsol

Det är vanligt att montera styrspakar för åkrörelser på vänster konsol och styrspakar för lyftrörelser till hö-ger. För lång- och tväråk, samt även för huvud- och hjälplyft, kan kombinerade styrspakar användas. Då en ”normal” manuellt hanterad styrspak används är stegreferenserna generellt bättre än analoga refe-renserna. Orsakerna till det beskrivs i avsnitt 4.8, Varvtalsreferens.

Remote I/O har DI av 24 V DC typ, och en styrspak med guldbelagda kontakter eller statiska kontakter ska användas. ASTAT understöder två olika manöverplatser. Det mest vanliga är att ha en för radiostyrning, och en re-servstation på kranen. Valet görs med en DI i Kontrollmodulen. För varje enskild rörelse kan en ASTAT Remote I/O modul installeras i konsolen. Denna enhet behöver ett 24 V DC matningsdon. För olika styrspakstyper kan följande signaler användas:

Styrspak Analog Steg Lyft och Åk I neutralläge. I neutralläge. Lyft Riktning A (≡ upp). Riktning A (≡ upp). Lyft Riktning B (≡ ner). Riktning B (≡ ner). Åk Riktning A. Riktning A. Åk Riktning B. Riktning B. Lyft och Åk AI: Referens Lyft och Åk Steg 2. Lyft och Åk Steg 3. Lyft och Åk Steg full fart Lyft och Åk Step 4 mellan steg 3

och full fart, använ-des vanligen inte.

Lyft och Åk Val av makro Val av makro Åk Lösgör broms. Lösgör broms. Lyft Lasttarering. Lasttarering. Lyft Ignorera slakline-

varvtalsbegränsning. Ignorera slakline-varvtalsbegränsning.

Om en styrspak av potentiometertyp används (vilket inte rekommenderas), så kommer ±10 V referens-spänning att vara tillgänglig i Remote I/O modulen.

Nära styrspaken kan en indikeringsenhet monteras, storlek ca 80 ∗ 120 (H ∗ B). Denna enhet och en 1 me-ter lång anslutningskabel ingår i Remote I/O modulen. Indikeringsenheten beskrivs i avsnittet OPERATÖRENS INFORMATIONSSYSTEM.

Förutom styrspakarna finns vissa andra enheter nära relaterade till styrsystemet ASTAT: -S100 Nödstopp eller en serie nödutlösningsenheter. Kontakter som inte är slutna när

nödstoppet ej är intryckt. -S101 Kran Från knapp. Sluten när kranen används. -S102 Kran Till knapp. Öppen när ej intryckt. -S103 Felåterställningsknapp. Öppen när ej intryckt. Dessa enheter beskrivs i avsnittet EFFEKT- OCH SPÄNNINGSREGLERING.


2.11. Kablar

2.11.1. Kraftkablar

2.11.1.1. Kortslutningskontroll

Kolla säkringen för kortslutning eller brytaren för den preliminärt valda kabeln. Extra omsorg bör ges kablar-na från strömavtagaren till huvudkretsbrytaren (-Q1 i enlinjeschemat i avsnittet EFFEKT- OCH SPÄNNINGSREGLERING). Där begränsas kortslutningsströmmen av brytaren på marken.

För rotorkablarna kan motorn ses som en transformator med avseende på överströmsskydd. 2.11.1.2. Termisk kontroll

Kolla inställningen på det termiska reläet jämfört med den preliminärt valda kabeln. Ta med kabeldata, mo-torns intermittens, omgivande temperatur och installationstyp som indata. Motorn kan ses som en transformator för rotorkablarna. 2.11.1.3. Kontroll av spänningsfall

Kontrollera spänningsfall. Ta hänsyn till transformatordata, matningsdata, verkan av andra konsumenter, och motorns strömtoppar. För lågspänningssystem är det resistiva spänningsfallet det mest påverkande. Spänningsfallet i en statorkabel kan begränsa momentet och t.o.m. stanna motorn under acceleration. Spänningsfallet i rotorkabeln kan användas som en del av det externa motståndet. Spänningsfall i en väl vald rotorkabel, med hänseende på kortslutning och termisk påfrestning, är lika med 0,5 till 1,0 % av mot-ståndet i en längre rotorkabel och 0 % av motståndsvärdet om motståndet ligger nära motorn. Nedanstående uppskattningar kan användas som strömtoppvärde vid beräkning av spänningsfall: 3 rotorkontaktorer: Strömtopp = 200 % av motorns märkström. 2 rotorkontaktorer: Strömtopp = 250 % av motorns märkström. 1 eller 0 rotorkontaktorer: Strömtopp = 250 till 300 % av motorns märkström. Kabelvalet måste i vissa fall omprövas efter en spänningsfallskontroll. I många fall bestämmer spänningsfal-let kabelarean. 2.11.1.4. Råd

När tyristormoduler med märkström på 100 A eller mindre kopplas kan både en- eller treledarkablar använ-das, medan installationen av större tyristormoduler kommer gå snabbare med en enkelledare. Vid stålverksinstallation är det oftast bäst att välja kablar för hög temperatur, istället för att använda bygg-nadsinstallationskablar och installationsnormernas reduktionsfaktorer. Skärmade kraftkablar rekommenderas inte i hängkablage, därför att kostnaden blir högre och kabelns livs-längd kortare än samma kabel i icke-skärmat utförande. Referens: EN 61800-3. Kabeln från rotorn/rotormotståndet till återföringsmodulen DADT 100 bör ha ett kortslutningsskydd i ro-tor/rotormotståndets ände. Fler råd gällande kabeldragning i kranar med hängkablage hittas i avsnittet Installation.


2.11.2. Manöverkablar

2.11.2.1. Optisk fiber

Duplex silikonfiber används mellan elrummet och förarens manöverplats. Observera att färdiggjorda kablar med kontakter finns på beställningssidan i denna manual. Om dessa kablar används kommer installationen att vara problemfri. Kablarna på beställningssidan kan sammankopplas med 3ASC25H266 duplex optisk skarvplint DATX 140. DATX 140 tar upp 20 mm bredd på monteringsskenan. Koppla "T" fibern på ena kabeln med "R" fibern på den andra bara genom att trycka ner fiberkontakten till den klickar. Gör detsam-ma med de andra två fibrerna i den andra hylsan. Kablarnas sammanlagda längd ska inte överstiga 150 m. Antalet skarvpunkter ska inte överstiga fyra. Vid hantering av flytande metall ska skyddsslang användas. Tillverkaren ALMI, Postfach 130227, 4330 Mülheim-Ruhr 13 (Saarn), Germany, phone +49 208 486186, fax +49 208 482528 kan leverera lämpliga slangar. Fråga efter HY-programmet (asbest-fritt). Flera kablar kan ligga i samma slang. Diametrar från 12 mm är tillgängliga. Vid sträckor över 150 m och "fiber eftersläpringar" för sväng: Kontakta ABB. 2.11.2.2. Skärmade kablar

Skärmade kablar med parslagna ledare ska användas till: • Takometer/pulsgivare. • PTC-givare. • Andra analoga signaler. • RS-485 multi-drop för ASTAT PC-programs kommunikation. Paren behöver inte en inre skärm. I stålverksmiljöer med flatkabel i hängkablage rekommenderar vi "Neoprene", M (StD) HÖU-JZ 12 x 1,5 mm2. Som rundkabel N)SHTÖU-O 6x(2x1,5 mm2)C. 2.11.2.3. Konventionella kablar

Manöver- och ingångsspänning är 110 V DC och 115 V AC eller 230 V AC. Det ät tillåtet att blanda dessa spänningar i installationen. Exempel: Det är tillåtet att använda en kabel från ett 230 V AC matningsdon till en anti-kollisionssensor och ingångsspänningen 110 V DC till dess kontaktfunktion. 110 V DC kabeln ska inte vara längre än 150 m för 1 mm2 area. Kontakta ABB för godkännande av längre sträckor.

2.11.3. Kablar till dator

Använd skärmade kablar med ett partvinnade kärnor. Detta par behöver ingen inre skärmning. Plintarna tar emot kabelstorlekar på 0,14 mm2 till 1,5 mm2 (AWG 28, AWG 16). Vi rekommenderar att an-vända 1,0 mm2 då klenare areor inte är fullt fältmässiga.


2.12. Gränsbrytare

Vid val av denna typ av enheter, ta hänsyn till alla normer och standarder. ASTAT tillåter ett val av nästan vilken som helst elektromekanisk kontakt (110 V DC). Statiska induktiva gränsbrytare kan användas. Kravlista:

• Slutande kontakt. • Tvåledarkabel fastgjuten i givaren. • IP54-IP 67 skydd. • Spänningsområde på åtminstone 40 - 150 V DC. • Ström: Minst 15 mA. • Kontrollera installationstemperatur. • Godkända typer:

ifm electronic gmbh, Postfach 10 18 33, 45018 Essen (Teichstrasse 4, 45127 Essen),

Germany, phone +49 201 2 24 20, fax +49 201 2 42 22 00.

Testade versioner: IG0005 (Plast gängad M18x1/5 mm/infälld montering/100 Hz).

IG0006 (Plast gängad M18x1/8 mm/inte infälld montering/100 Hz).

IG0011 (Metall gängad M18x1/5 mm/infälld montering/100 Hz).

IG0012 (Metall gängad M18x1/8 mm/inte infälld montering/100 Hz).

II0005 (Plast gängad M30x1,5/10 mm/infälld montering/30 Hz).

II0006 (Plast gängad M30x1,5/15 mm/inte infälld montering/30 Hz).

II0011 (Metall gängad M30x1,5/10 mm/infälld montering/30 Hz).

II0012 (Metall gängad M30x1,5/15 mm/inte infälld montering/30 Hz).

ID0014 (Rektangulär plast/50 mm/inte infälld montering/8 Hz).

Testade versioner med kortare sträckor för stel montering:

IN0073 (Rektangulär plast/2 mm/infälld montering/50 Hz).

IN0081 (Rektangulär plast/4 mm/inte infälld montering/50 Hz).

2.12.1. Begränsningar av rörelsen

2.12.1.1. Ledare-följare rörelse

Följande notering i utgåva AST10_04A och tidigare gäller ej för AST10_04A och senare: Stoppgränsbrytaren för huvuddriften ska under normala förhållanden stoppa rörelsen. Följarens stoppgränsbrytare fungerar endast som reserv. När en överresegränsbrytare används i en ledare-följare rörelse, kan den normala stoppgränsbrytaren ställas som ”ej använd” i följarens makro. I enkeldriftsläge ska den sättas till ”använd”.


2.12.2. Övervarvtalsvakt

För lyft. ASTAT har funktioner för utvärdering av varvtalsavvikelse, och för att bromsa mekaniskt. Studera tillämpbara regler om en back up behövs som är kopplad direkt till kranens nödutlösningskrets. 2.12.3. Lastsensor

Alla ASTAT har en DI för att koppla till en NC ledig kontakt för överlast. ASTAT med Remote I/O kan koppla lastomvandlaren (mA- eller V-signal) till en AI, och därefter kommer lastcellsfunktionerna i avsnitt 4 att vara tillgängliga.


3. Program för konstruktion, igångkörning, felsök För att köra igång behövs speciell programvara, och en anslutning mellan din PC och ASTAT. Program-met finns på svenska. För att ta installationer i drift behövs bara parametrar ställas in – ingen programmering i ordets rätta bemärkelse är nödvändig.

3.1. Konfigurering och installation av programmet.

3.1.1. Installation

Installationen består av två moment: Hårdvarans installation och konfigurering, samt programvarans in-stallation och konfigurering.

3.1.1.1. Hårdvara

Se över inställningarna på kretskort(en) DAPC 100 i styrsystemet ASTAT före ASTAT PC-program star-tas.

3.1.1.1.1. Punkt-till-punkt installation En punkt-till-punkt installation består av en enkel seriell anslutning mellan ASTAT och en PC som använ-der RS-232 protokoll. För att aktivera punkt-till-punkt installationen, ställ byglarna på kort DAPC 100 på ASTAT som följer:

Alla S2 byglar tas bort. Dessa byglar finns ej på kort tillverkade efter 2002. Alla S3 byglar installeras. Dessa byglar finns ej på kort tillverkade efter 2002.

3.1.1.1.2. Multi-drop installation I en multi-drop installation ansluts ett flertal ASTAT till en enda PC med hjälp av RS-485 protokoll. För multi-drop krävs en RS-485 till RS-232 konverteringsenhet ansluten mellan hårdvarukedjan och PCn. Så-lunda behövs PCn endast utrustas med en standardseriell kommunikationsport (RS-232). Ställ byglarna som följer för att aktivera multi-drop:

Alla S2 byglar installeras. Dessa byglar finns ej på kort tillverkade efter 2002. Alla S3 byglar tas bort. Dessa byglar finns ej på kort tillverkade efter 2002.

3.1.1.1.3. Kommunikationshastighet Kommunikationshastigheten bestäms av bygeln S4 såsom följer:

Position 1-2 = 9600 bps. Position 3-4 = 19200 bps. Position 5-6 = 38400 bps. Position 7-8 = 115200 bps (bygeln längst till höger).

Hastigheten 115200 bör normalt användas. Om många fel uppstår eller att kommunikationen misslyckas helt, se över anslutningen, installera en kommunikationsport av bättre kvalitet, eller försök att sänka kommunikationshastigheten.

3.1.1.1.4. Anslutning Använd kabeln 3ASC262741H1 för att ansluta en PC och ASTAT.

3.1.1.2. Programvara

När du väl har konfigurerat hårdvaran och anslutit den till PCn, starta ASTAT PC-program. Idealiskt sett bör du ha anslutit hårdvaran till den första seriella porten på din PC (COM1), och kommuni-kationshastighet är 115200 bps. Om en annan konfiguration används, tryck Alt+C för att öppna fönstret Kommunikationsinställningar och modifiera dessa inställningar i enlighet med hur byglarna installerats på kortet DAPC 100.


3.1.1.2.1. Att ansluta med USB Vissa PC har ingen RS-232 port i standardutrustningen, men har istället en eller flera USB portar. För att ansluta till ASTAT med en USB-port behöver du en ”USB till seriell”-konverterare. Detta är en liten (och billig) hårdvaruenhet som ansluts direkt till en ledig USB port eller hub och registrerar en motsva-rande seriell port i operativsystemet. Efter att operativsystemet har upptäckt och registrerat konverteraren kan den seriella porten väljas i kommunikationsportslistan i fönstret Kommunikationsinställningar. OBS: Eftersom ASTAT PC-program letar upp seriella portar vid start måste du starta om programmet om du har anslutit konverteraren medan ASTAT PC-program kördes. TCP/IP anslutning kräver ytterligare hårdvara och är tillgänglig i kransystem efter avtal med ABB.

3.1.2. Installationsfelsökning

ASTAT PC-program måste installeras på ett Win32-kompatibelt operativsystem. Sådana system inkluderar Microsoft Windows 95, Windows 98, Windows NT, Windows 2000 och Win-dows XP. PC-programmet har testats i olika typer av Windows-system för att tillhandahålla maximal kompabilitet och stabilitet. Om du har problem med din installation: Någon/några komponenttyp(er) i ditt system kanske inte har testats tillsammans med programvaran. I detta fall ska du kontakta vår supportavdelning. Håll din sy-stembeskrivning framme för snabbare felsökning. Om du får problem UNDER själva installationsprocessen är den mest troliga orsaken skadad installa-tionsmedia (skadad CD-ROM, korrupta nerladdningar, etc.), och då måste median bytas ut. Installationen tillåter inte att filer med felaktig CRC (checksumma) installeras. Kabeln som beställs för anslutningen till din persondator kan om nödvändigt också tillverkas av använda-ren själv som skissen nedan visar:

2

3

5

LiYC Y 3x0 ,252

3

5

PCC OM 1

D sub9 pole socket

D ATX150.X4D APC 100 .X5D sub9 pole pin

L = 3m

hood hood

1 2345

PC COM1 DATX150.X4DAPC100.X5


3.1.2.1. Nödvändiga filer och byte av ASTAT-kort

3.1.2.1.1. Mjukvaruåterhämtning ASTAT PC-program följande filer för att fungera riktigt:

ASTAT.EXE (huvudexekveringsfil). PARAMETERS?.INI (parameterdefinitionsfil). ”?” beror av version SIGNALS?4.INI (signaldefinitionsfil). ”?” beror av version MIDAS.DLL (används för rapportgenerering, om skadad inte fungerar utskrifter).

Du behöver inte använda installeraren för att köra PC-programmet. Det tillåter snabb återhämtning i situ-ationer där du inte har den distribuerade median, t.ex. vid dator-fel på plats och operativsystemet måste installeras om. Så länge inte huvudexekveringsfilen skadas kommer programvaran att kunna köras. Dessutom kommer ASTAT PC-program självt att generera och använda filer med följande filändelser:

AST – Projektfil (parameterinställningar). ATT – Projektmallsfil (samma struktur som projektfil). ASG – Inspelning av monitorgraf. LOG eller TXT – Enkel textfil från programloggen. DEFMONx.INI – Förinställningar för monitor.

3.1.2.1.2. Byte av DAPC 100 Vid byte av DAPC 100 behöver du:

En PC med ASTAT PC-program installerat och en parameterfil (*.ast) för den valda rörelsen. Kabel 3ASC262741H1 RS-232. Ett 24 V DC-don 10 A (switchad typ) eller 2 A (linjär typ) Plint Phoenix 1777280, FRONT-MSTB2,5/2-ST-5,08, 2 poler, hona. Om den saknas så använd den på kor-tet du ska byta, men växla inte polariteten. Ett nytt DAPC 100 kort.

Procedur: Placera kortet med displayen högst upp. DAPC 100 generation 1: Ta bort S2 byglar och installera alla S3 byglar. Placera bygeln S4 i position 7-8 (115200 bps kommunikationshastighet). Anslut 24 V DC till X4 plinten. Polaritet: Vänster -, höger +. Kolla så att displayen på DAPC 100 lyser upp (vad det står saknar betydelse). Anslut kabeln 3ASC262741H1 mellan COM1 i din PC och kortet DAPC 100 (högst upp på kortet). Det går inte att anslutas fel. Starta ASTAT PC-program och konfigurera programmet att använda COM1 i 115200 bps kommunika-tionshastighet. Ladda parameterfilen (*.ast). Om det nya DAPC 100 kortet har nyare programvara än original ast-filen skapades för, kommer verkty-get att lägga till standardvärdena för alla nya tillagda funktioner från den nya programvaran. Kontrollera de nya rörelseegenskaperna efter installation. Byt till ONLINE-läge och synkronisera parametrarna genom att använda SEND TO ASTAT- (skicka till ASTAT-) metoden.

3.1.3. Programvarukonfigurering

Konfigureringen hanteras med valbara inställningar i undermenyn Inställningar (genväg F9). Fönstret Inställningar visar ett antal kategorier representerade av tabbar. Nedan är en beskrivning av inställning-arna under varje tabb.

3.1.3.1. Allmänt

Ett antal kryssrutor uppradade i grupprutan Bekräfta vid, slår av och på huruvida användaren måste be-kräfta sina handlingar. Om de är ikryssade kommer valda handlingar att öppna ett fönster liksom visas nedan.


Att stänga av dessa bekräftelser rekommenderas enbart för erfarna användare, eftersom misslyckade musklick kan få oönskade resultat. Grupprutan ”Sökvägar” ger dig möjlighet att definiera standardsökvägar för projektfiler (*.ast), mallar (*.att), monitorgraffiler (*.asg) och logfiler (*.log). Programmet kommer automatiskt att hoppa till dessa ka-taloger vid funktioner som öppnande och sparande av filer.

3.1.3.2. Uppstart

Denna tabb behandlar verktygets beteende vid uppstart. Grupprutan Öppna automatiskt ger användare möjlighet att bestämma vilka (om något) av de möjliga verktygen som ska öppnas vid start. Om Ordna fönster automatiskt är ikryssad kommer ASTAT PC-program att rada upp verktygsfönster vertikalt vid start och när ett nytt fönster öppnas. Gruppruta Uppstartsprocedurer har två inställningar:

Visa uppstartsdialog vid start Öppningsguiden är ett enkelt upphoppsfönster som ger användare möjlighet att genomföra ett antal vanliga åtgärder direkt vid start. Öppna alltid det senaste projektet När denna inställning är ikryssad kommer verktyget automatiskt att öppna det senaste projekt som an-vändaren arbetat med (om det hittas). Denna inställning överskrider uppstartsdialogen.

3.1.3.3. Färger

Tabben Färger låter användaren bestämma färgerna som används av PC-programmet. Rutnätsfärgerna i parameterverktyget och signalverktyget kan ändras av användaren.


3.1.3.4. Parametrar

Grupprutan Allmänt till vänster har inställningar som är relaterade till parameterverktyget och dess bete-ende. Följande inställningar finns till förfogande:

Öppna grupper automatiskt När ikryssat kommer öppnande av parameterverktyget automatiskt att expandera parametergrupperna. Visa endast som numeriska värden När ikryssat kommer värdena på parametrar att endast representeras med nummer. Vid återställning kommer PC-programmet att skilja mellan olika typer av parametrar (som flervalsparametrar och heltals-parametrar) och använda text istället för nummer där det är lämpligt.

De högra flervalsknapparna styr beteendet hos parametereditorn efter att ett värde har skrivits in. Editorn kommer antingen att stanna i samma fält, hoppa ner till nästa parameter, eller att hoppa höger till nästa stopp och sedan hoppa till det första stället i nästa parameter.

3.1.3.5. Logger

Styr vilka händelser som hamnar i systemloggen. Om Synkronisering inte är ikryssad, blir kryssruta Logga endast synkroniseringsfel tillgänglig, och om den kryssas kommer systemloggen att bara visa synkroniseringsfel.


3.1.3.6. Kommunikation

Grupprutan Sökinställningar begränsar ASTATs adressökningsområde när en port efterfrågas. Desto högre värde, desto längre tid tar sökningen.

Kryssrutan Snabb kommunikation tillåter sådan i Monitor. Snabb kommunikation förbättrar upplösningen hos monitoreringen, och fungerar väl med de flesta persondatorer. För persondatorer med lägre processor-kraft kan inte denna inställning användas. Om denna ruta lämnas okryssad kommer snabb kommunikation inte att användas.

3.2. Menykommandon

3.2.1. Arkiv

Menyn Arkiv har kommandon för filhantering och utskrift. Dessa funktioner föl-jer utseende och funktion hos andra Windows-program.

3.2.1.1. Nytt

Påbörjar ett nytt projekt. Vid klick av denna meny öppnas fönstret Skapa nytt projekt. 3.2.1.1.1. Fönstret Skapa nytt projekt

När du skapar ett nytt projekt kan du antingen börja från början eller följa en mall. Knappen för blankstart har en rullgardinsmeny som låter dig välja version av utgåva. Om du inte själv väl-jer version kommer ASTAT PC-program automatiskt att välja den senaste som anges i konfigureringsfi-lerna.

3.2.1.2. Öppna projekt

Öppnar ett fönster där du kan välja ett existerande projekt.


3.2.1.3. Senast öppna projekt

Denna undermeny öppnar de senaste öppnade projektfilerna. Projekt som för närvarande är öppna i PC-programmet kommer ej att synas här fram tills dess att de stängs.

3.2.1.4. Spara

Sparar projektet som du för närvarande arbetar med. Nya projekt kan ej sparas med denna funktion innan deras filnamn har sparats genom Spara som…

3.2.1.5. Spara som…

Sparar projektet med (ett nytt) filnamn.

3.2.1.6. Stäng

Stänger projektet.

3.2.1.7. Öppna graf

Öppnar ett fönster där du kan välja en existerande monitorgraf.

3.2.1.8. Avsluta

Avslutar programmet.

3.2.2. Visa

Undermenyn Visa innehåller kryssbara artiklar som tillåter vissa delar av det grafiska gränssnittet att stängas av och på. Paneler som göms sparar utrymme i huvudfönstret för funktioner som parametereditorn.

3.2.2.1. Verktygslista

Verktygslistan innehåller genvägar till de vanligaste funktionerna som skapande av nya projekt, sparande av projekt, visningsverktyg, kommunikationsinställningar samt uppradande verktygsfönster.

3.2.2.2. Motion Control

Panelen Motion Control refererar till funktioner som gäller den nuvarande rörelsen. Panelen är en gra-fisk spegel av funktionerna som representeras i undermenyn Motion Control. Funktionerna här lämpar sig av naturliga skäl nästan bara för ONLINE-manöver på plats, och kan därför gömmas/ignoreras under konstruktionsfasen.


3.2.3. Motion Control

Denna undermeny för rörelsereglering innehåller funktioner som reglerar den pågående rörelsen. Alla styr hårdvaran och kräver en fysisk anslutning till ASTAT. Funktionerna i undermenyn speglas i panelen Motion Con-trol som ikoner.

3.2.3.1. Lokal

Byter till lokal reglering. För att styra rörelsen måste PC-programmet efterfråga lokalt läge hos ASTAT.

3.2.3.2. Ange riktning

Bestämmer rörelsens riktning. Eftersom ASTAT är ett generellt styrsystem kallas riktningarna helt enkelt ”A” och ”B”. Detta trots att användare kanske normalt är vana med ”framåt” och ”bakåt”, ”upp” och ”ner”, eller ”vänster” och ”höger”.

3.2.3.3. Nollställ fel

När ett fel stoppar systemet kan det återställas, och driften fortsätta.

3.2.3.4. Starta

Startar rörelsen. Lokalt läge krävs.

3.2.3.5. Stoppa

Stannar rörelsen. Till skillnad från Start måste INTE systemet vara i lokalt läge.

3.2.4. Verktyg

Undermenyn Verktyg innehåller olika verktyg tillgängliga för använda-ren. Vissa av dem är onlineverktyg, dvs. för dessa krävs en real-tidsanslutning till ASTAT. Ett underfönster representerar varje verktyg. Läs vidare nedan för mer information.

3.2.4.1. Monitor

Monitor ger användaren möjlighet att studera signaler över tiden. En realtidsanslutning till ASTAT krävs för Monitor, användaren kan dock se och analysera tidigare inspe-lade monitorgrafer OFFLINE. Se avsnitt 3.3.2 för mer information.

3.2.4.2. Signaler

En numerisk tabell representerar nuvarande signalvärden i systemet ASTAT. Signalverktyget kommer inte att fungera utan att en anslutning till ASTAT har gjorts. Se avsnitt 3.3.3 för mer information.

3.2.4.3. Signallogg

Använd signalverktygets logg för kort- och långtidsloggning av signalvärden. Se avsnitt 3.3.4 för mer information.


3.2.4.4. Systemlogg

Loggverktyget öppnar loggfönstret som visar händelser och fel såsom kommunikationsproblem.

Händelser i loggen visar en kategori (t.ex. kommunikation), feltyp och ytterligare data. Ev. ytterli-gare data varierar beroende på felets typ. För kommunikationsfel visas exempelvis vilket kom-mando som orsakade felet. Loggen kan exporteras till en standardtextfil genom knappen Spara till fil. Användaren kan tömma loggen genom knappen Stäng log eller genom att trycka F10.

3.2.4.5. Applikationsverktyg

Applikationsverktyg är arbetsscheman i Microsoft EXCEL. Användaren måste ha Microsoft EXCEL på datorn.

3.2.4.5.1. Val av rotormotstånd EXCEL-arket Val av rotormotstånd hjälper att beräkna motståndsvärden, och att studera resulta-ten av spänningsvariationer och strömgräns. Schemat nedan beräknar det nominella momentet hos motorn och Ohm-talet i motståndsstegen. Moment-hastighetsdiagrammet är en annan tabb i arbetsschemat. Det grundas på data från invär-desschemat. Diagrammet visas på nästa sida. Genom att variera indata så kan simuleringar för bra ingenjörslösningar göras.

Förklaringar på indata: Ruta B1 Skriv ”stora” H för lyft eller stora T för åkverk. Ruta B2 Nödvändigt vridmoment för bromsning. Anta att den mekaniska verkningsgraden hjälper att

bromsa. Ruta B3 Nödvändigt vridmoment för motordrift. Inkludera både den statiska delen och accelerations-

delen. För lyft är den statiska delen dominant.


Ruta B5 Nätfrekvens, 50 eller 60 Hz. Ruta B6 Den minsta nätspänningen att beakta i % av den nominella. Ruta B7 Motorns effekt i kW. Ruta B8 Märkvarvtal för motorn i rpm. Ruta B11 Rotorströmmen i motorn relaterad till effekten i B7. Ruta B12 Kippmoment hos motorn. Om detta inte är tillgängligt kan värdet 2,5 användas. Ruta B13 Begränsning av nätströmmen som en multipel av motorns märkström. Ruta B25 För ett rotormotstånd anslutet med kort kabel kan detta värde vara 0, och för en längre kabel

normalt 0,5 till 1%. Ruta E25 För lyft. Vid längre drift vid låg hastighet, t.ex. Vid stjälpning av skänk, kan effektfaktorn för-

bättras genom att ansluta ett motståndssteg R4 (och R5 i vissa fall) också i lyftläge. Ruta E26 Lägg till ett positivt värde för att studera effekten av ett varmt motstånd, och negativt för ett

kallt. Ruta B27 Totalt motstånd R1. Skriv ”N” om ej installerat. Ruta B28 Totalt motstånd R2. Skriv ”N” om ej installerat. Ruta B29 Totalt motstånd R3. Skriv ”N” om ej installerat. Ruta B30 Totalt motstånd R4. Skriv ”N” om ej installerat. Ruta B31 Totalt motstånd R5. Skriv ”N” om ej installerat. Detta steg användes nästan aldrig.

Det syns att motstånd steg R1 inte är installerat. Steg R4 får användas vid låghastighetslyft. Simuleringen görs för 90 % nätspänning.


Invärdena och utvärdena på denna beskrivs redan ovan, men ger en bättre förståelse för åkverk.


3.2.4.5.2. Gränssnittsgenerator Gränssnittsgeneratorn hjälper till att få I/O listor för Kontrollmoduler och Remote I/O moduler enbart genom att ange värdena på parametrarna som bestämmer dessa listor. Skriv bara in de fem parametervärdena och skriv sedan ut listorna. Inmatningsformulär:


Resultatet av utskriften:


3.2.5. System

Undermenyn System innehåller funktioner som rör den anslutningen mellan dator och ASTAT.

3.2.5.1. Kommunikationsinställningar

Använd detta fönster för inställning av kommunikationsport och hastighet. Porten är den fysiska anslutningen till ASTAT. Hastigheten måste vara den samma som ASTAT byglats för. Standard vid leverans är 115200. Det finns normalt ingen orsak att ändra detta. Knappen “Testa konfiguration” tvingar PC-programmet att göra omtest av vald konfiguration. Vid stängning genom att klicka på OK-knappen kommer PC-programmet att omidentifiera nätver-ket och leta efter den valda port för ansluten hårdvara och konfigurerade rörelse(r).

3.2.5.2. Kommunikationsstatistik

Öppnar ett fönster som visar information om hårdvarans anslutningsstatus och kommunikations-protokollet mellan PC och ASTAT. Värden kan ställas om genom att trycka på knappen ”Reset”.

3.2.5.3. Sök efter ansluten utrustning

Om en anslutning med ASTAT har brutits av någon anledning (t.ex. kan en kabel ha tagits av), går ASTAT PC-program automatiskt offline. Använd denna funktion för att återupprätta anslutningen. ASTAT PC-program söker automatiskt vid start.

3.2.6. Inställningar


3.2.6.1. Inställningar

Detta öppnar fönstret Inställningar som beskrivs i detalj i avsnitt 3.1.3. Programvarukonfigurering. Till skillnad från undermenyn System som fokuserar på hårdvaran så fokuserar dessa inställningar på programvarans konfiguration. Det är här du kan bestämma utseendet och beteendet av ASTAT PC-program.

3.2.6.2. Spara inställningar

Sparar den nuvarande konfigurationen.

3.2.7. Fönster

Undermenyn Fönster förenklar föns-terhanteringen genom att arrangera öppna fönster på vissa sätt. En lista med underfönster finns under skiljelinjen. Listan är speciellt använd-bar i situationer när många fönster är öppna samtidigt.

3.2.7.1. Fördela horisontellt

Fördelar alla öppna verktygsfönster horisontellt. Minimerade fönster påverkas dock inte.

3.2.7.2. Fördela vertikalt

Fördelar alla öppna verktygsfönster vertikalt. Minimerade fönster påverkas dock inte.

3.2.7.3. Överlappa

Överlappar alla öppna verktygsfönster vertikalt. Fönster som är minimerade påverkas dock ej.

3.2.8. Hjälp

Den nuvarande utgåvan har ingen onlinehjälp tillgänglig.

3.2.8.1. Om

Visar ett s.k. ”Om-fönster” som visar enkel information om ASTAT PC-program.


3.2.9. Parametrar

Undermenyn för parametrar visas enbart när det aktiva (valda) underfönstret är ett parame-terfönster. Undermenyn för signal visas på samma sätt för ett aktivt signalfönster.

Menyalternativen speglas i panelen Parametrar i ikonform.

3.2.9.1. Egenskapar

Öppnar ett fönster med diverse stödinformation. Dessa inkluderar namn, typ, telefonnummer m.m.

3.2.9.2. Kontroll av parametrar

Rapportfunktionen för parametrar skapar två rapporter grundade på ASTAT-parameterfilen. En rapport visar vilka parametrar som ändrats mot standard, och den andra vilka parametervärden som är ställda utanför de rekommenderade gränserna. En exempelrapport visas nedan.


När rapportern visas kan du välja att skriva ut den genom att trycka på utskriftsknappen placerad i högsta raden med ikoner.

3.2.9.3. Utskriftsparametrar

Använd utskriftsparametrar för att skapa en utskriven rapport av projektet. Fyra rapportdelar kan väljas, där Projektinformation och Parametervärden är förvalda. De sista två delarna är identiska med rapportfunktionen som beskrivits tidigare. Rapporten Parametrar utom gräns består av parametervärden som ligger utanför min- och maxvärdena hos parametrarna. Rapporten Modifierade parametervärden skapar en rapport som listar alla paramet-rar med värden som skiljer sig från standardvärden.

3.2.9.4. Namnge makron

Fönstret för makrokonfigurering låter användaren ge egna namn på alla fyra makron. Varje makro har två namn: ”Makronamn” och ”Kort namn”. Makronamnet är hela det beskrivande namnet för makrot där längden på namnet inte är något problem.

Nollställ till defaultvärden

Detta kommer att återställa alla parametrar till standardvärdena som definieras i filen ”parame-ters.ini”. Använd enbart i konstruktionsfasen.

3.2.9.5. Visa

Undermenyn Visa styr de visuella egenskaperna för fönstret Parametrar (när det är valt).


3.3. Verktyg

3.3.1. Parametrar

Huvuddelen av parameterfönstret består av parametertabellen. Ändra i tabellen för att konfigurera parametrarna i ASTAT-projektet. Varje konfiguration har fyra makron. Genom att välja MAKRO-knapparna i kontrollpanelen i para-meterfönstret kan användarna välja vilket makro som ska visas på skärmen. Användaren kan dessutom avgöra huruvida parameterenheterna och min-/max-värdena ska visas. Varje parameter ligger i en parametergrupp. Varje grupp representeras av ett nummer eller ett namn. Pa-rametergrupper öppnas och stängs genom dubbelklick på gruppnamnet eller genom val av parameter-grupp med mellanslagstangenten nertryckt. Parametergrupperna i verktyget innefattar olika parametervyer. Alla parametrar i manualen listas med hänseende till vilken vy de tillhör. Uppstartsvy Ett begränsat antal av parametrar som av erfarenhet är de viktigaste vid uppstart. Konstruktionsvy Visar parametrar som tillhör uppstarts- och konstruktionsklasserna. Speciell vy: Visar parametrar som tillhör uppstarts-, konstruktions- och specialklasserna. Vyer väljs av rullgardinsknappen i over vänstra hörnet i fönstret Parameterverktyg. Bredvid knappen för parametervy finns en knapp för utgåveversion. Texten på knappen anger det nuva-rande projektets utgåveversion. Om denna version inte är lika med den senaste kan en rullgardinsmeny väljas för konvertering till en högre utgåveversion. Vid konvertering söker ASTAT PC-program i projektet och tar bort parametrar som inte längre används i den nya utgåvan, samt lägger till nya parametrar. De nya parametrar får sina standardvärden. Du kan konvertera projektet från utgåva X till utgåva X + n. Det går däremot inte att konverta till äldre mjukvaruversioner i ASTAT. När en grupp är öppen kommer den att visa parametrarna för den gruppen. Ett gruppnummer, ett parameternummer samt en 8-teckens lång identifikationssträng representerar varje parameter. De flesta parametrarna har en kortare beskrivning, som visas i textrutan för beskrivningar placerad i den lägre verktygslådan i parameterfönstret. De flesta av parametrarna har också en kort hjälptext. Tryck F1 för att visa denna. Detta öppnar parameterhjälpfönstret som visas nedanför.


3.3.1.1. Parameterhjälp

Parameterhjälpfönstret visar tillgänglig hjälp (om någon) för vald parameter. Fyra olika teckensnittsstorlekar kan väljas för att kompensera för olika skärmstorlekar och andra orsakar.

3.3.1.2. Att ändra parametrar

De flesta parametrar ändras med den vanliga numeriska textrutan. Användare kan skriva in tal med flyt-talsprecision, ASTAT konverterar dessa till 16 bitars värden med avseende till parameterns definition. Exempel: Pga. den begränsade upplösningen (16 bitar och teckenbit) kan ett värde som 11,57 bli 11,6.

Vissa parametrar är definierade som ”flervalsparametrar”. Att ändra en sådan parameter skapar ett annat slags fönster (se ovan). Denna typ av situationsbaserade ändringar kan stängas av via menyfunktionen Inställningar (F9). De flesta användare föredrar att enbart använda numeriska värden på parametrar. När ett värde på parametern 1.1 ändras (DR_ADD) uppdateras dessutom adressen för den nuvarande kommunikationskanalen.

3.3.1.3. Att kopiera makron

Om du högerklickar på ett parametervärde i parameterrutnätet dyker menyn nedan upp.

Funktionen ”Kopiera makro” kopierar hela makrot från ett till ett annat. Detta kommer att påverka alla pa-rametrar, inte bara de synliga.

3.3.1.4. Val av kolumner på skärmen

Om du högerklickar på en kolumnrubrik i parameterrutnätet dyker menyn nedan upp.

Denna meny låter dig bestämma vilka kolumner som ska synas.


3.3.1.5. Parametrar - kontrollpanel

Ikonerna är som följer: Egenskaper.

Skriv ut. Konfigurera makronamn. Återställ till standardvärden.

Ikoner 1 till 4 för att avgöra synliga makron. Expandera all grupper. Göm alla grupper.

3.3.1.6. Parametrar - Online/Offline

Skillnaderna mellan ONLINE och OFFLINE följer: När ändring sker i offlineläge förändras parametervärdena enbart i ASTAT verktyget. Inga data skickas eller tas emot från hårdvaran. När ändring sker i onlineläge förändras parametervärdena i båda ASTAT verktyget och i ASTAT hårdva-ran. I onlineläget kan bara (vald) parametergrupp ändras. Onlineläget kräver en anslutning till ASTAT.

Observera att till skillnad från fönstret Signaler så inkluderas parametrar som är osynliga (pga. en vald parametervy eller en stängd grupp) när ONLINE-läget aktiveras och och då makron kopieras. När man går ONLINE startar en process kallad för ”synkronisering”. Synkroniseringen försäkrar att värdena i ASTAT verktyget och de i hårdvaran är identiska. Eftersom det finns olika sätt att syn-kronisera får användaren se fönstret Synkronisering (se nedan).


3.3.1.6.1. Synkroniseringsfönster

Rutan ”Aktivt makro” listar fyra makron. Det makro som för närvarande är aktivt i ASTAT är förvalt. Använ-daren kan ändra makrot genom att klicka i listan. ASTAT PC-program kommer då att makrovalet som nor-malt sett görs av hårdvaran. Hårdvaran kommer att återfå kontrollen när amvändaren går OFFLINE. ”Aktivt makro” är det enda som kan ändras i ONLINE-läge. Därför är det också färgkodat annorlunda än de andra. Synkroniseringsfönstret ger två åtskilda möjligheter att synkronisera: Skicka till ASTAT Parametervärden skickas till ASTAT. Använd detta när du vill ladda parameterinställningar till ansluten ASTAT. OBS! Se till att rörelsen inte används under ”Skicka till ASTAT”. Ta emot från ASTAT Parametervärden kommer att tas emot från ASTAT och sparas i datorns parameterinställningar. Ändringar som görs i ONLINE-läge (dvs. efter synkronisering) sparas INTE i flashminnet i ASTAT förutom då användaren väljer att göra så när OFFLINE-läge väljs. Varning: ABB garanterar ej att de fabriksinställda parametrarna i ASTAT är desamma som standardvärdena för synliga och osynliga parametrar. Av denna anledning, vid idrifttagning av ett helt nytt styrsystem, ska den första parameteröverföringen vara ”Skicka till ASTAT”.


3.3.2. Monitor

Fönstret Monitor används för att presentera valda ASTAT signaler visuellt. Upp till sex valda signaler kan bevakas samtidigt. Varje signal är Y-skalad (värde) med hänsyn till dess definition i signaldefinitionsfilen (signals4.ini).

3.3.2.1. Fönstret Monitorinställningar

Före användning av Monitor kommer du att vilja välja signalerna du vill kontrollera. Detta görs med fönstret Monitorinställningar. Fönstret nås genom en knapp i den lägre kontrollpanelen i Monitor.

Se efter vilka signaler du vill kontrollera i kontrollpanelen till vänster. När den första klickas får signalen en inte helt slumpmässig färg (t.ex. så blir den aldrig vit). Om du vill välja en annan färg, tyck på knappen ”Färg”, som blir synlig när en signal väl har valts. Raderingsfrekvens för grafik bestämmer hur brett det horisontella mellanrummet av X-axeln är vid mo-nitorering. När ”Automatisk Y-skillnad för booleska” är ifylld kommer booleska signaler att placeras i olika horisontel-la plan för bättre synlighet. Y-skillnaden kan manuellt ändras genom att ändra värdet Baseline Offset. Varje steg motsvarar en blå kvadrat.


Upp till tre monitorinställningar kan sparas och minnas genom användning av knapparna Spara till och Ladda från. Vid leverans är två monitorinställningar förvalda. Valet av signaler baseras på erfarenhet från idrifttag-ningar. Inställning 1:

Inställning 2:

Inställning 3: Är inte förvald. OBS: Varje inställning sparas i en separat fil kallad DEFMONx.INI och placeras i samma katalog som ASTAT.exe filerna.

3.3.2.2. Övre kontrollpanelen

Funktionerna i den övre kontrollpanelen låter användaren ändra ”samplingshastigheten”, dvs. tidsinterval-let mellan pollningarna till ASTAT. Vidare kan användaren se det sista värdet, min och max värden för de valda signalerna, samt att återställa dessa värdet.

3.3.2.3. Lägre kontrollpanelen och kontrollpanelen till höger

De tre vänstra knapparna på undre kontrollpanelen används för inspelning, övervakning och stopp. Inspelning kan påbörjas genom att antingen direkt trycka på inspelningsknappen, eller att göra det efter att monitoreringen startat. Kontrollpanelen på högra sidan låter användaren att kontrollera X-skalningen hos grafen. En se-kund per delnings-värde på 1,0 betyder att varje kvadrat (mörkblåa linjer) representerar en se-kunds tid. Använd högre värden för långtidsinspelning och lägre för kortare. Rutan ”X/Y värde vid pekaren” visar tidsskillnaden relativt till den vänstra kanten av graffönstret och värdet hos den valda signalen vid muspekarens position. I grafens hörn visas min- och maxvärden för varje signal i dess färg. Observera att justering av fönstrets storlek kommer att starta om grafen. Välj en lämplig fönster-storlek innan start av monitorn. När knappen (INSPELNING) trycks öppnas ett nytt fönster (monitorvisningsfönstret, se nedan-för). Detta fönster visar den inspelade datan efter att inspelningen har stoppats.


Även om fönstret har en väldigt lik layout jämfört med monitorfönstret finns det ett antal skillnader. Efter-som detta är en vy av redan inspelad data saknas knapparna Inspelning och Bevaka. Istället finns det två nya knappar kallade Spara och Skriv ut. Dessutom visas grafdatan som en kontinuerlig sträcka som kan rullas med rullgardinen nedanför grafen.

3.3.3. Signaler

Fönstret Signaler används till att bevaka de nuvarande signalerna i ASTAT. Dessa värden presenteras med ett numeriskt värde samt signalenhet. Varje signal hör till en signalgrupp. Varje grupp representeras av ett nummer och ett namn. Signalgrupperna öppnas och stängs genom dubbelklick på gruppnamnet och genom val av signalgrupp med muspekaren när mellanslag trycks ner. Nu finns det olika vyer för signaler i verktyget. Alla signaler listas i manualen tillsammans med informa-tion om vilken vy de tillhör.

Uppstartsvy: Ett begränsat antal signaler som av erfarenhet används mycket vid uppstart.


I/O vy: Syftar på korten DATX 100, DATX 110 och aktiv Remote I/O DATX 120. Visar också signalerna i uppstarts-vyn. Felvy: Visar alla felsignaler, men inga andra. Normal vy: Visar de mest använda signalerna som inkluderar uppstarts-, I/O- och felsignalerna. Speciell vy: Är som normal vy, men visar alla

Vyer väljs genom rullgardinsknappen i uppe vänstra hörnet i Signalverktygsfönstret. Bredvid knappen Signalvy sitter knappen Utgåveversion. Utgåveversion hämtas från programvaran i ASTAT. Om ingen anslutning hittades kommer utgåvans version att vara den senaste version som hittas i konfigureringsfilerna – du kan manuellt ändra versionen när som helst.

3.3.3.1. Signalgrupp 21

Signaler som tillhör grupp 21 (felhanteringssystemet) och logiska värden färgkodas som följer: Nollvärden 0 (inga fel) har färgen grön medan värden av 1 (fel) har färgen röd.

3.3.3.2. Signaler - online/offline

Signaler kan vara antingen online eller offline. Att vara online innebär att ASTAT PC-program ständigt uppdaterar signalvärdena från ASTAT. Signalvärdena i stängda grupper hämtas ej, så att stänga grupper som ej används snabbar upp uppdate-ringshastigheten när signalverktyget är i online-läge.

3.3.3.3. Signaler - kontrollpanelen

Kontrollpanelen i signalverktyget innehåller en rullista som styr uppdateringarnas frekvens. Därutöver finns det ikoner för att expandera och stänga signalgrupper, beskrivningar av den för närvarande valda signalen, och statustext.

3.3.4. Signallogg

Signalloggen är ett enkelt men effektivt loggverktyg för signaler med flera användningsområden. Det arbetar tillsammans med fönstren Signaler och Monitor i fråga om att logga signalvärden som tas emot av de här två verktygen.


3.3.4.1. Användning av Signalloggen

För att logga signaler behöver du se till att signalerna hämtas från ASTAT. Signalloggenloggen kommer inte att fråga om signalerna i sig självt, istället hämtar de andra verktygen efter signalerna. Huvudfördelen med denna metod är förbättrad kommunikationshastighet.

När öppnat befinner sig signalloggen i inaktivt läge.

I aktivt läge kommer vilken som helst signal hämtad från hårdvaran att skickas till signalloggen förutom verktyget som ”beställde” signalen. Så snart signalloggen börjat ta emot data i aktivt läge börjar den skri-va i loggen.

3.3.4.1.1. Filtrering av händelser För att öka användbarheten hos loggen kan händelseströmmen filtreras med följande knappar:

När alternativet Bara ändringar är aktivt tar loggen emot signaler men skriver enbart ut en händelse i loggen om en förändring har upptäckts. Notera att det första värdet för en given signal betraktas som en ”förändring” och en händelse skrivs ut. Dessutom, om inget värde har tagits emot på över 60 sekunder för en given signal kommer nästa värde som tas emot att betraktas som en förändring (och en händelse skrivs i loggen).

När alternativet Bara logiska är aktivt skrivs enbart logiska signaler i loggen (sant eller falskt). Naturligtvis, om båda filter är aktiva, kommer loggen att skriva en händelse endast när en förändring i en logisk signal har upptäckts.

3.3.4.2. Att spara loggen till en textfil

Då knappen Spara trycks öppnas ett fönster där användaren kan specificera en utskriftsfil. Den sparade filen är en tabbseparerad textfil. Du kan öppna denna fil i en vanlig texteditor eller importera den i en ap-plikation för arbetsscheman som Microsoft Excel.

3.3.4.3. Exempel: Användning av signalloggen för att logga fel

I detta exempel används signalloggen som en fellogg: Öppna fönstret Signaler och välj Felvy. Öppna fönstret Signallogg Byt läge till Aktivt genom att trycka på knappen i kontrollpanelen i signalloggverktyget. För att påbörja loggning, sätt signalverktyget till ONLINE läge. Signalverktyget kommer att påbörja ta emot signaler (i detta fall, begränsning till felsignaler) och signalloggen kommer att logga den mottagna datan.


Om alternativet Bara ändringar är aktivt och de emottagna signalerna tillhör grupp 21 (felhantering) mo-difieras filterreglerna till följande: Om det första emottagna värdet för en viss signal i grupp 21 är FALSKT (dvs. 0 = inget fel), skrivs ingen händelse i loggen. Ett första värde som är SANT, eller följande förändringar loggas däremot.

3.3.5. Rörelsekontrollpanel

Rörelsekontrollpanelen (RKP) innehåller samma funktioner som rörelsemenyn, presenterat i ett grafiskt gränssnitt. Dessutom visar RKP kommunikationskanalens status till ASTAT. RKP är indelad i fyra områden. Dessa är (från vänster till höger):

Adressen till ASTAT. Rörelseregleringsknappar. Varvtal/moment-referensinställning. Närvarande anslutningsstatus.

Fältet för adressen till ASTAT visar ID-numret för ASTAT som RKP styr. Beroende på anslutnings status är numret ljusgrönt (LOKALT läge PÅ), eller mörkgrönt (LOKALT läge AV). Om ingen ASTAT har hittats visas texten ”N/A” (i röd färg). För att signalera om en anslutning har uppnåtts ritar RKP en bild på ASTAT i det högra hörnet i panelen. Om ingen anslutning finns är bilden visad utgråad.

En aktiv anslutning finns.

Ingen anslutning finns. Om den finns en ASTAT ansluten kommer ASTAT PC-program att hämta utgåvans version hos mjukva-ran som driver hårdvaran. T.ex. visade skärmdumpen i början av detta avsnitt att ASTAT som PC-programmet kopplats till körde mjukvara av version 3. Sådan information används av det övriga systemet som standard (t.ex. kommer signalverktyget automatiskt att välja signaler från utgåva 3 om det är denna som upptäcks i hårdvaran). Då ingen aktiv anslutning hittats kommer systemet att använda den senaste version som registrerats i konfigurationsfilerna. OBS: I en ”aktiv anslutning” betyder ordet ”aktiv” att anslutningens status har fastställts. Om ingen trafik har upptäckts genererar protokollet ping-pong meddelanden.


3.4. Mallar

3.4.1. Definiera mallar

Mallar är ASTAT PC-programs konfigurationsfiler med filändelsen *.ATT (till skillnad från *.AST). Skillnaden ligger i hur verktyget hanterar dem vid sparande och öppnande. När användaren öppnar en mall behandlas den som en NY fil utan namn, och därför måste användaren välja funktionen ”Spara som” vid sparande av mall. Standardändelsen vid sparande av en öppnad mall är AST. Eller med andra ord används mallar till att skapa nya ASTAT konfigurationsfiler från ett antal parametervär-den och rörelseegenskaper definierade av den öppnade mallen. 3.4.2. Arbete med mallar

Mallar är speciellt användbara i följande två scenarion: Fördefinierade konfigurationer för vissa typer av hårdvara (motorer, etc.). Användning av en maskin- eller installationsmall för skapande av konfigurationsfiler.

I den första situationen börjar användaren med en mall som innehåller parametrar som är lämpliga för den hårdvara som kommer användas. Den andra situationen inträffar när användaren först definierar parametrar såsom ”Maskinnamn”, ”Installationsnamn”, etc. Dessa parametrar är för det mesta de samma för varje rörelse i ett sy-stem av rörelser (kranar).

3.5. Tangentbordsgenvägar

För att göra användandet enklare i miljöer där mus eller andra pekverktyg är opraktiska, har de flesta funktioner genvägar på tangentbordet. Dessa följer:

Genväg Funktion F1 Öppnar parameterhjälpfilen. F5 Rörelseegenskaper. F6 Monitor. F7 Signalverktyget. F8 Parameterverktyget. F9 Programinställningar. Control + N Skapa en ny fil/öppna en mall. Control + O Öppna en fil. Control + P Utskriftsfunktioner. Control + Q Stäng öppen fil. Control + S Spara öppen fil. Control + Z Påbörja inspelning (i monitor/inspelnings-fönstret). Control + X Påbörja monitorering (i monitor/inspelnings-fönstret). Control + C Avsluta inspelning/monitor Alt + C Kommunikationsinställning. Alt +Q Leta efter ansluten utrustning.


4. Funktioner ASTAT har flera funktioner för rörelsekontroll. Funktionerna delas in i olika grupper, där funktionerna är fas-ta eller valbara genom parametrar. I varje grupp räcker det för det mesta att modifiera ett fåtal parametrar, medan de andra kan behållas som normalvärdet, eller som den företagsstandard som användaren har tillgång till. I de flesta fall kan ma-joriteten av parametrarna lämnas som de är. Det är inte bara möjligt att ställa parametrar. Ett stort antal signaler finns tillgängliga för övervakning och underhållssupport, samt kvalificerad felsökning och optimering av rörelsekontroll. Signaler kan antingen vara interna i en grupp av funktioner eller förflytta information mellan olika grupper. Följande funktionsgrupper finns:

Grupp nr. Gruppnamn Antal parametrar Antal sig-naler

Huvudkrets-information

Plats för inställning av parameter: Kontor Kran (Idrifttagning) Special

01 IDENT 1 0 2 3 -

02 Definition av I/O-enheter 1 0 1 0 -

03 Information matande nät 3 0 0 2 Ja

04 Information motor 7 0 0 2 Ja

05 ASTAT konfiguration 29 0 1 56 Ja

06 Information broms 4 2 4 5 Ja

07 Varvtalsåterföring 3 2 2 3 -

08 Varvtalsreferens 7 6 12 6 -

09 Varvtalsregulator 4 9 10 1 -

10 Varvtalsövervakning 4 1 10 0 -

11 Ström- och momentreglering 2 2 7 10 -

12 Rotormotstånd 9 0 11 0 Ja

13 Valbar DO 2 0 0 0 -

14 Lastfunktioner 12 0 4 2 - 15 Slak lina 1 0 0 0 -

16 Gränslägesfunktioner 0 0 0 4 -

17 Rotorfunktioner 0 1 1 2 -

19 Positionering 0 0 2 0 -

20 Ledare-följare 1 0 3 1 -

21.1 Allmän logik 0 0 0 0 -

21.2 Delad drift 0 0 0 0 -

21.3 Två manöverplatser 0 0 0 0 -

21.4 Omkopplade makron 0 0 0 0 -

21.5 Felhanteringssystem 0 0 0 61 -

22 Val för felhantering 3 0 0 0 -

25 By-pass funktioner 1 0 10 2 -

Totalt antal parametrar och signaler 94 23 80 160 0 Parametrar Parametrarna ska sättas av konstruktören (D i kolumnen SET), under första start (S i kolumnen SET) och vissa är för avancerad inställning och några för speciella funktioner (X i kolumnen SET). D: Vid Konstruktion: 94 parametrar S: Vid första Start: 23 parametrar X: Special: 80 parametrar för avancerad inställning och speciella funktioner


Signaler Det går att göra olika val för visning av signaler: • Start-up View tar fram de viktigaste signalerna för idrifttagning • I/O View visar alla In- och Ut-gångar i systemet (+ alla från Start-up View) • Normal View visar de viktigaste signalerna inklusive felsignaler • Special View visar alla signaler

Samband mellan funktionsgrupperna: Grupp Namn Grupp Namn Grupp Namn 01 IDENT 09 Varvtalsregulator 17 Rotorfunktioner 02 Def. av I/O-enheter 10 Varvtalsövervakning 19 Pulsgivare 03 Matande nät 11 Strömreglering 20 Ledare-Följare 04 Information motor 12 Rotormotstånd 21.1 Allmän logik 05 Information ASTAT 13 Valbar DO 21.2 Delad drift

06 Information broms 14 Lastfunktioner 21.3 Två manöverplatser

07 Varvtalsåterföring 15 Slak lina 21.4 Omkopplade makron

08 Varvtalsreferens 16 Gränslägesfunktioner 21.5 Felhanteringssystem

21.1

21.2 21.3 21.4 21.5

11

09

1619

01

03

05

12 17

06

02

13

Actual line voltage03.50 / VLINE_AV

Actual torque11.51 / TACT

Motor torque ref.11.50 / TORQ_REF

Speed ref. after ramp08.51 / N_REF

Actual speed07.50 / NACT

Rotor frequency17.50 / ROTFREQ

Dig

ital o

ut n

o. 1

05.6

6 / D

O01

Bra

ke li

fter

05.7

0/B

R_L

IFT

07

1510

04

14

TG/PG20

+

+

08


4.1. Grupp 1: IDENT

4.1.1. Beskrivning

Skriv in värdet på parametrarna under konstruktionsarbetet. 1.1.1.1. IDENT

IDENTen måste vara unik bland de ASTAT som ingår i ett nätverk. Vid leverans från fabriken har en ny ASTAT/reservdelskort IDENTen 1, dvs. parameter 01.01 är 1. För en kran kan de olika rörelserna ha sam-ma IDENT som de rekommenderade funktionella tilldelningarna: ASTAT för rörelse Parameter 01.01 Lyft no. 1 / Gripskopekran Håll 2 Redundant eller andra ASTAT för Lyft no. 1 / Gripskopekran Stäng 83 Lyft no. 2 / Arm 3 Redundant eller andra ASTAT för Lyft no. 2 8 Tralla no. 1 / Sväng 4 Redundant eller andra ASTAT för Tralla no. 1 8 Tralla no. 2 5 Redundant eller andra ASTAT för Tralla no. 2 8 Kranåk 6 Redundant eller andra ASTAT för Kranåk 8 Lyft no. 3 7 Redundant eller andra ASTAT för Lyft no. 3 8 IDENT för reservdelskort på förråd 1 1.1.1.2. Byte av en Master-Follower partner

Från och med 10_05 utgåvan är det möjligt för makron att använda olika partner i en MF-relation. Funk-tionen har utvecklats med hänseende till installationer med höga krav på tillgänglighet. 1.1.1.3. Villkor för en makroomkoppling

Det går att välja olika sätt att koppla om makron. Valet görs med DI3 och DI4 hos I/O-kortet DATX 110. En parameter kallad 01.03 matas in med något av följande värden:

• 0=Förändringar genomförs vid CRANE OFF (liksom till AST10_04). • 1=Förändringar genomförs vid stillastående med styrspaken i neutralt läge. • 2=Förändringar genomförs vid CRANE OFF och stillastående med styrspaken i neutralt läge. • 3=Förändringar genomförs vid stillastående med styrspaken i neutralt läge, och med DI 7 hos Re-

mote I/O på. DI7 får högre prioritet än steg 4 funktionen och lastvisningstareringsfunktionen när den används på detta sätt.

3 Om adress nr. 8 inte täcker behoven, kan adressområdet utökas till 255.


4.1.2. Parametrar Beskrivning MIN MAX NORM SET IDENT Text Rörelsens (ASTAT) IDENT. 1 255 1 D 0101 DR_ADD 0=Standard MF-porten används för MF-kommunikation. 1=MC-porten används för MF-kommunikation.

0 1 0 X 0102 MFCMPORT

0=Förändringar genomförs vid CRANE OFF (lik-som till AST10_04). 1=Förändringar genomförs vid stillastående med styrspaken i neutralt läge. 2=Förändringar genomförs vid CRANE OFF och stillastående med styrspaken i neutralt läge. 3=Förändringar genomförs vid stillastående med styrspaken i neutralt läge, och med DI 7 hos Remote I/O på. DI7 får högre prioritet än steg 4 funktionen och lastvisningstareringsfunktionen när den används på detta sätt.

0 3 0 X 0103 MAKROMOD

4.1.3. Signaler

Beskrivning Enhet IDENT Text Version av ASTAT-programmet. 10_05 indikeras med 10.05, etc. Äldre versioner än AST10_02 kommer att ge 00.00.

- 0151 AST_VERS

Generation av datorkort DAPC 100. 10_05 kan köras på åtmin-stone kort av generation 1 och 2.

- 0152 BOARDGEN

Version av program i Rotormätenhet DATX 130. Version 1 är märkt R1, version 2 är märkt R2 etc. Signalen visar ett värde 0, 2, 3….. . Värde 15 visas då kort DATX 130 ej används (DARA 1000) och för tidigare versioner än R2. Värde 2 anges för version R2, värde 3 anges för version R3 etc. ASTAT program AST10_05 (se signal 01.51 ovan) kräver version R2 av DATX 130

- 0153 RSW_GEN


4.2. Grupp 2: Definitioner av I/O enheter

Skriv in värdet på parametrarna under konstruktionsarbetet. 4.2.1. Beskrivning

4.2.1.1. Remote I/O

Rörelsekontrollsystemet kan användas med eller utan remote/extra I/O, "Remote I/O". En del funktioner krä-ver Remote I/O: Delad drift, gränsbrytare baserad på inkrementell pulsgivare (positionering), anslutning av lastcell, omkoppling mellan makron, och komplett information om fyra motorer. I denna svenskspråkiga ma-nual har vi avsiktligt valt att använda benämningen Remote I/O. Om rörelsen innefattar fyra motorer utan Remote I/O kommer ASTAT bara att se två motorer från informa-tionssynpunkt – fyra motorer kan fortfarande användas med två kontakter som kopplats i serie. ASTAT levereras från ABB med parameter 02.01 =5 för styrspaken kopplad direkt till DARA 100x. Ställ om till 0 för installation med en eller två Remote I/O för anslutning av styrspak. Ställ om till 1 för styrspak som är kopplad till Remote I/O #2, och där och Remote I/O #1 och #3 används för speglad överföring från t ex hytt till elrum genom användning av samma fiberkabel som redan är in-stallerad för styrspakens Remote I/O. DO och AO för Remote I/O #1 är kopior av DI och AI för Remote I/O #3 och vice versa. 4.2.1.2. Mekanisk tomtest

Den mekaniska drivlinan kan testas utan last. Under testet så blockeras följande elva fel: 1) Fel 65 Varvtalsavvikelse. 2) Fel 66 Pulsgivarfel. 3) Fel 71 Momentavvikelse vid momentreglering. 4) Fel 72 Överlastindikering DI. 5) Fel 73 Överlastindikering AI. 6) Fel 75 Varvtalsvakt DI. 7) Fel 76 Övervarvtal beräknad. 8) Fel 78 Firning stannad för slak lina. 9) Fel 79 Firning i kryphastighet för slak lina. 10) Fel 80 Omöjlig kombination av för- och stopp-gränslägen. 11) Fel 89 Takometerfel.

Alla andra fel bevakas aktivt. Fullt utslag på styrspaken i någon av riktningarna motsvarar maximal spänning till motor(n/erna). Det första läget motsvarar en liten spänning, mellanliggande lägen ger en spänning däremellan. Det går inte att säga att styrspakens läge är proportionell mot rörelsens varvtal. Rotationsriktningen kommer att följa styrspakens riktningssignaler “A” och “B”. När de lämnar kranfabriken ska motorerna för alla rörelser ha korrekt rotationsriktning med styrspaken som referens. Digitala utgångar tvångsställs enligt följande mönster: DO 1 ... (Tyristorfläkt) .................. .......... 0 DO 2 ... (Rotorkontaktor K1) ........ .......... 1 DO 3 .. (Rotorkontaktor K2) ........ .......... 0 DO 4 ... (Rotorkontaktor K3) ........ .......... 0 DO 5 ... (Kontaktor för bromslyftare)....... Lyfter för styrspak förd ur neutralläget. DO 6 ... (Kontaktor för bromsforcering)... Följer normalt program DO 7 ... (Fel) ................................ .......... 1 DO 8 ... (Förregling farligt fel) ...... .......... 1 Den här funktionen hjälper kranbyggaren med fabriksigångkörning av kranen, rörelse för rörelse. Den mekaniska tomtesten sätts på genom att sätta parameter 02.10 till 1. Den stängs av och återställs till normal kontroll genom att sätta parameter 02.10 till 0.

! Det är viktigt att 02.10 har värdet 0 när kranen levereras från kranfabriken.

! Lyft får bara göras med liten last vid användande av tomtestfunktionen.


4.2.1.3. Reserv

4.2.1.4. Lastfunktioner

All information om lastfunktionerna har flyttats till underavsnittet 14.4, Lastfunktioner.

4.2.2. Parametrar

Beskrivning MIN MAX NORM SET IDENT Text Sätt till 0 för en eller två Remote I/O för spakans-lutning. Sätt till 1 för en Remote I/O för spakans-lutning, och två för speglad signalöverföring. Sätt till 5 utan Remote I/O.

0 5 5 D 0201 RUN_TYPE

Läge för kranfabrikstest. Inga förreglingar, och fungerar som mjukstartare.

Säkerhetsfråga: Måste alltid ställas till 0 vid lev-erans från fabrik.

0 1 0 X 0210 FACT_RUN

4.3. Grupp 3: Information om matande nät


Parameterna är självförklarande. 4.3.2. Parametrar

Beskrivning MIN MAX NORM SET IDENT Text Nominell spänning för nät och motor. Enhet: V. Använd vilken spänning som helst upp till 600, eller antingen 660 eller 690, men inget annat. Exempel: 530 V är OK. 630 V är inte OK. 690 V är OK.

380 690 400 D 0301 MAINS_VO

Frekvens: Antingen 50 eller 60 Hz. 50 50 / 60 50 D 0302 FREQUENC Den lägsta spänning i % av den nominella som tillåts innan drift stoppas.

70 100 80 D 0303 MIN_Vopc

4.3.3. Signaler

Beskrivning Enhet IDENT Text Mätt nätspänning. V 0350 VLINE_AV Mätt nätfrekvens. Hz 0351 FREQ_ACT


4.4. Grupp 4: Motorinformation


Ta hänsyn till denna information i konstruktionsarbetet.

Parameterna är självförklarande. 4.4.2. Parametrar

Beskrivning MIN MAX NORM SET IDENT Text Antal anslutna motorer. 1 16 1 D 0401 NO_MOTOR Effekt i kW per motor. 1 2000 1 D 0402 kW_MOTOR Nätström i A för varje motor. Enhet: A. I före-kommande fall, räkna om till S3 40% eller 60% vid bastemperatur.

1 2200 1 D 0403 IN_MOTOR

Varvtal i varv per minut. 340 3600 980 D 0404 NN_MOTOR Poltal. 2 16 6 D 0405 NO_POLES Kippmoment i % av det nominella. 150 400 250 D 0406 MAX_TOpc Rotorspänning i Volt. Denna spänning används bara till övervakning av resistorerna och rotorn och är därför bara intressant för DARA 1001, 1010

50 600 350 D 0407 U_ROTOR

4.4.3. Signaler

Beskrivning Enhet IDENT Text Synkront motorvarvtal. RPM (min-1) 0450 SYNCH_SP Motorns moment. Nm 0451 TO_RATED


4.5. Grupp 5: Information ASTAT

4.5.1. Beskrivning

Skriv in värdet på parametrarna under konstruktionsarbetet. Den kan fyllas i samtidigt som kretsschemat görs. Parametrarna bestämmer funktionen hos I/O-enheterna i DATX 110 samt DATX 120(121). 4.5.1.1. Märkström ASTAT

Det är bara tillåtet att använda följande strömvärden: 25, 50, 100, 200, 355, 500, 600, 630, 850 och 1000 A. Dessutom gäller 1260 A för två parallella 630 A tyristormoduler och 2000 A för två parallella 1000 A tyris-tormoduler. För parallella tyristormoduler måste bygeln S1 på kortet DAPC 100 vara i läge 3-4. För en enkel tyristor-modul gäller läge 1-2. 4.5.1.2. Typ av kontrollsystem

Fr o m utgåva 10_055 är det inte nödvändigt att ange typ av kontrollsystem. 4.5.1.3. Delad drift

Delad drift gör att en ASTAT kan användas för en lyftrörelse och en åkrörelse, eller två lyftrörelser eller två åkrörelser. Delad drift användes inte i Europa. En omkopplare kan anslutas till DI nr. 7 på Remote I/O DAPM 100, 101. Med omkopplaren öppen kommer:

• Makro 1 eller 2 väljas. • Med kort DATX 110 DI nr. 4 sker ett definitivt val av makro 1 eller 2. • Ställ DATX 110 DO 8 i läge 0, vilket ger "Shared motion selected" (”Delad drift vald”). • Bestäm vilken DI och AI som ska läsas. • OBS! DIn är bara mottaglig för förändringar när styrspaken är i neutralläge.

Med omkopplaren sluten kommer: • Makro 3 eller 4 väljs. • Med kort DATX 110 DI nr. 4 sker ett definitivt val av makro 3 eller 4. • Ställ DATX 110 DO 8 i läge 1, vilket ger "Shared motion selected" (”delad drift vald”). • Bestäm vilken DI och AI som ska läsas. • OBS! DIn är bara mottaglig för förändringar när styrspaken är i neutralläge.

Utanför systemet måste följande göras (med hänseende på DO 8): • Koppla kontaktorer i huvudkretsen. • En kontaktor för bromslyftare måste väljas som en trådad AND vid kontaktorn och DO delad drift

måste väljas. • Behandla växlingskontakter för återföring av varvtalet, alternativt att en rörelse använder pulsgi-

vare och den andra takometer. Kommentarer:

• Rotorkontaktorer kan hantera både valda och ej valda motorer. • För hjälplyftet i delad drift finns det inga för-gränslägen, utan bara stopp-gränslägen. • Rörelse nr. 1 använder makro 1 som första (= normala) makro, och makro 2 som andra. DI 4 på

kort DATX 110 väljer det andra makrot för denna rörelse, d v s makro 2. • Rörelse nr. 2 använder makro 3 som första (= normala) makro, och makro 4 som andra. DI 4 på

kort DATX 110 väljer det andra makrot för denna rörelse, d v s makro 4. Parametervärden på parameter 05.03:

• Makron nummer 1 och nummer 2 måste vara samma. Antingen 12 eller 22. • Makron nummer 3 och nummer 4 måste vara samma. Antingen 12 eller 22.


4.5.1.4. Typer av gränslägen

Vid normal drift begränsar gränsläget H varvtalet i riktning A (= upp/höger), medan gränsläget HH stoppar varvtalet helt. I riktning B (= ner/vänster) är det L som saktar ner och LL som stoppar. Lyftverk för flytande metall, syra och liknade laster ska utrustas med två oberoende elektromekaniska grän-slägesbrytare, varav för- och stopp-gränslägesbrytaren är det ena.

4.5.1.4.1. Fyra gränslägen Tar hänsyn till konventionella gränslägena HH, H, L och LL. Det finns värden för parameter 05.04 att antingen helt förbigå dessa gränslägen, eller att fortsätta använda dem men att ignorera omöjliga kombinationer av de fyra. 4.5.1.5. Ska en ingång användas eller inte?

ASTAT innehåller ett antaget maximalt antal insignaler och har av den här anledningen fler insignaler än det behövs för de flesta rörelser. Parametrar 05.05 - 05.08 (USE_PTC1 etc.) ska sättas till 0 om det inte är någon PTC inkopplad. Parametrar 05.09 - 05.20 (USE_DI05 etc.) ska sättas till 0 om det inte är någon signal inkopplad. Parametrar 05.21 - 05.24 (USE_ROT1 etc.) ska sättas till 0 om det inte finns någon DADT 100 kopplad till kortet DATX 130 plint -X1 etc. i DARA 1001 eller DARA 1010. 4.5.1.6. Rotoråterföring

Endast tillämpbart för DARA 1001 och DARA 1010. Sätt parametrarna 05.21 – 05.24 till 1 om en motors rotor är kopplad till kortet, och rotorn ska övervakas.

Om varvtalsåterföringen görs med en pulsgivare eller en takometer kommer en rotor bevakas då mots-

varande parameter sätts till 1. Varje gång motorn startas kommer nästa rotor att väljas för övervakning.

Exempel: 05.21 = 1, 05.22 = 0, 05.23 = 1, 05.24 = 0. Vid första starten kommer rotor 1 övervakas, vid andra start rotor 3, vid tredje rotor 1 etc. Om den övervakade rotorn ger felsignal kommer rörel-sen att fortsätta.

4.5.1.7. Termistorer i motorer

PTC-ingångarna PTC3 och PTC4 kan användas för utlösning (normal inställning) eller varning, medan PTC1 och PTC2 endast användes för utlösning. Med parameter 05.26 = 0, ger ett högt resistansvärde på PTC3 eller PTC4 bara en blinkande indikering. Med parameter 05.26 = 1 ger ett högt resistansvärde på PTC3 eller PTC4 utlösning (samma resultat som för PTC1 eller PTC2). 4.5.1.8. Olika Makron

Kort DATX 110, DI 3 kan användas på två sätt: 1) Att välja mellan manöverplatser 2) Att göra valet mellan makro 1 och 2 (DI 3 = 0) eller makro 3 och 4 (DI 3 = 1).

Ett definitivt val inom familjerna makro 1 och 2 respektive makro 3 och 4 görs med DATX 110 DI 4. Med 05.27 = 0, kommer ett högt värde (= 110 V) på DI 3 på DATX 110 att använda DI 3 för att välja mellan manöverplats nr. 2 av två Med 05.27 = 1, kommer ett lågt värde (= 0 V) på DI 3 på DATX 110 att använda makron 1 och 2. Valet mel-lan 1 och 2 förs med DI 4. Med 05.27 = 1, kommer ett högt värde (= 110 V) på DI 3 på DATX 110 att använda makron 3 och 4. Valet mellan 3 och 4 förs med DI 4. 05.27 = 1 är inte möjlig för Delad drift. 05.27 = 1 är inte möjlig med styrspaken kopplad direkt till DARA d v s 02.01 = 5. 4.5.1.9. Blockering av rörelse vid Kran Till

Ett hydraulaggregat kan startas vid Kran Till. Det kan ta flera sekunder att bygga upp trycket och lyfta nöd-bromsarna. Under denna tid får inte motorn roteras. Parameter 05.33 används. Normalvärdet 650 ms täcker alla situationer som bara beror på ASTAT i sig.


4.5.1.10. Snabbstopp

Det är ibland önskvärt att stanna en rörelse så snabbt det går på ett kontrollerat sätt, det betyder att stanna med elektrisk bromsning, och vid nollvarv sätta bromsen.

Exempel: En operation som innefattar två lyftverk utföres. Ett av verken får ett fel, vilket som, och stannar. Av säkerhetsskäl är det många gånger önskvärt att även det andra lyftverket stannar omgående. Op-eratören kan då efter att ha studerat situationen besluta att fortsätta med enbart det "hela" lyftverket efter att aktivt att valt bort det felaktiga.

Aktiveringssignal för snabbstopp ges på DI 17, sam ma som användes för övervakning av parallella tyris-torbryggor. Av denna orsak kan inte funktionen snabbstopp användas för parallella bryggor. Parameter 05.36 användes för att definiera snabbstoppsfuktionen.

4.5.2. Parametrar

Beskrivning MIN MAX NORM SET IDENT Text Tyristorenhetens märkström. Då parallellkopplade tyristorenheter används, skriv in summan av de två enheterna.

25 2000 25 D 0501 IN_ASTAT

11 för lyft. 12 för två lyft vid delad drift. 21 för åk. 22 för två åk vid delad drift.

11, 12, 21, 22

11, 12, 21, 22

11 D 0503 DRI_TYPE

Typ av gränsbrytare för rörelse: 0: Temporär bortkoppling av gränsbrytarnas funk-tion, larm för feltillstånd är blockerat. 1: “Klassisk” brytare med fyra gränslägen. 3: Klassisk brytare med fyra gränslägen, men med blockerat feltillståndslarm.

0 3 1 D 0504 L_SW_TYP

1 om en PTC är inkopplad, annars 0. 0 1 0 D 0505 USE_PTC1 1 om en PTC är inkopplad, annars 0. 0 1 0 D 0506 USE_PTC2 1 om en PTC är inkopplad, annars 0. 0 1 0 D 0507 USE_PTC3 1 om en PTC är inkopplad, annars 0. 0 1 0 D 0508 USE_PTC4 DATX 110 DI 5. Sätt till 1 om använd, annars 0. Förgränsbrytare A.

0 1 1 D 0509 USE_DI05

DATX 110 DI 5. Sätt till 1 om använd, annars 0. Förgränsbrytare B.

0 1 1 D 0510 USE_DI06

DATX 110 DI 5. Sätt till 1 om använd, annars 0. Stoppgränsbrytare A

0 1 1 D 0511 USE_DI07

DATX 110 DI 5. Sätt till 1 om använd, annars 0. Stoppgränsbrytare B

0 1 1 D 0512 USE_DI08

DATX 110 DI 9. Sätt till 1 om använd, annars 0. Lyft med Remote-I/O: T- eller TM-relä 1. Lyft utan Remote-I/O: T- eller TM-relä. Åk med Remote-I/O: T- eller TM-relä 1. Åk utan Remote-I/O: T- eller TM-relä 1.

0 1 1 D 0513 USE_DI09

DATX 110 DI 10. Sätt till 1 om använd, annars 0. Lyft med Remote-I/O: Bromslyftare 1. Lyft utan Remote-I/O: Bromslyftare. Åk med Remote-I/O: Bromslyftare 1. Åk utan Remote-I/O: Bromslyftare.

0 1 1 D 0514 USE_DI10

DATX 110 DI 11. Sätt till 1 om använd, annars 0. Lyft med Remote-I/O: T- eller TM-relä 2. Lyft utan Remote-I/O: Styrspaksriktning A. Åk med Remote-I/O: T- eller TM-relä 2. Åk utan Remote-I/O: Styrspaksriktning A.

0 1 1 D 0515 USE_DI11


Beskrivning MIN MAX NORM SET IDENT Text DATX 110 DI 12. Sätt till 1 om använd, annars 0. Lyft med Remote-I/O: Bromslyftare 2. Lyft utan Remote-I/O: Styrspaksriktning B. Åk med Remote-I/O: Bromslyftare 2. Åk utan Remote-I/O: Styrspaksriktning B.

0 1 1 D 0516 USE_DI12

DATX 110 DI 13. Sätt till 1 om använd, annars 0. Lyft med Remote-I/O: Överlastskontakt. Lyft utan Remote-I/O: Överlastskontakt. Åk med Remote-I/O: T- eller TM-relä 3. Åk utan Remote-I/O: T- eller TM-relä 2.

0 1 1 D 0517 USE_DI13

DATX 110 DI 14. Sätt till 1 om använd, annars 0. Lyft med Remote-I/O: Bromslyftare 3. Lyft utan Remote-I/O: Styrspak, steg 2. Åk med Remote-I/O: Bromslyftare 3. Åk utan Remote-I/O: Styrspak, steg 2:

0 1 1 D 0518 USE_DI14

DATX 110 DI 15. Sätt till 1 om använd, annars 0. Sätt till 2 om den används för att växla mellan pa-rameterset 1 och 2 i installtioner utan Remote I/O. Lyft med Remote-I/O: Varvtalsvakt. Lyft utan Remote-I/O: Varvtalsvakt. Åk med Remote-I/O: T- eller TM-relä 4. Åk utan Remote-I/O: Bromslyftare 4.

0 2 1 D 0519 USE_DI15

DATX 110 DI 16. Sätt till 1 om använd, annars 0. Sätt till 2 om den används som extern synkroniser-ing vid en elektrisk axel för en följare i en MF-kombination. Lyft med Remote-I/O: Bromslyftare 4. Lyft utan Remote-I/O: Styrspak, steg 3. Åk med Remote-I/O: Bromslyftare 4. Åk utan Remote-I/O: Styrspak, steg 3.

0 2 1 D 0520 USE_DI16

Sätt till 1 om en motors rotor är kopplad till DATX 130-X1, och övervakning av rotorn är önskad.

0 1 0 D 0521 USE_ROT1


0 1 0 D 0522 USE_ROT2


0 1 0 D 0523 USE_ROT3


0 1 0 D 0524 USE_ROT4

Vilken motor används för varvtalsreglering vid ro-toråterföring? 1 motsvarar anslutning X1 på DATX 130 osv.Värdet spelar ingen roll om annan återföring används.

0 4 1 D 0525 ROTOR_FB

1: Ett högt resistansvärde för PTC3 eller PTC4 orsakar en utlösning. PTC1 eller PTC2 ger alltid en utlösning. 0: Ett högt resistansvärde för PTC3 eller PTC4 ger endast en blinkande indikator.

0 1 1 D 0526 PTC_ACTN

0: Ett högt värde (=110 V) på DI 3 på kort DATX 110 innebär att DI 3 kommer användas för att välja mellan manöverplats nr.1 och nr. 2. 1: Ett lågt värde (=0 V) på DI 3 på kort DATX 110 kommer att använda makron 1 och 2. Valet mellan 1 och 2 görs av DI 4 1: Ett högt värde (110 V) på DI3 på kort DATX 110 kommer att använda makron 3 och 4. Valet mellan 3 och 4 görs av DI 4. 1: Är ej möjligt medan delad drift pågår. 1: Är ej möjligt för drift då styrspaken är kopplad direkt till DARA I/O; RUN_TYPE = 5.

0 1 0 D 0527 STA2_PA2


Beskrivning MIN MAX NORM SET IDENT Text Signal på AO 1 på kort DATX 110. 0: 0 V = 0 % ärvärde nätström, +10 V = 400 % faktisk nätström. 1 och 14.30 TWIN_OVL = 0: -10 V = -200 % varv-talsreferens, +10 V = +200 % varvtalsreferens. 1 och 14.30 TWIN_OVL = 1: Last i viktenhet.

0 1 0 D 0529 SELECT_A

Signal på AO 2 på kort DATX 110. 0: -10 V = -400 % momentreferens +10 V = 400 % momentreferens. 1: -10 V = -200 % ärvärde varvtal +10 V = +200 % faktisk varvtal.

0 1 0 D 0530 SELECT_B

Tiden i ms efter Kran Till som rörelse är blockerad. Reducera inte värdet 650 ms utan att kontakta ABB, då detta värde täcker alla situationer som bara beror på ASTAT i sig. En längre tid än 650 ms kan erfordras t ex om ett hydraulaggregat startas samtidigt, och detta måste få tid att bygga upp tryck.

250 5000 650 X 0533 ON_DEL1

Kontrollerat snabbstopp via DI 17. Denna parameter definierar hur en signal till DI 17 ska uppfattas: 0: Funktionen användes ej 1: Hög signal på DI17 stannar rörelsen. 2: Låg signal på DI17 stannar rörelsen.

0 0 3 D 0536 FASTSTOP

4.5.3. Signaler Beskrivning Enhet IDENT Text DATX 110. PTC 1. 1 = temp. OK. Även 1 då parameter 0505 är satt till 0.

Bool 0540 EFF_PTC1

DATX 110. PTC 2. 1 = temp. OK. Även 1 då parameter 0506 är satt till 0.

Bool 0541 EFF_PTC2


Bool 0542 EFF_PTC3


Bool 0543 EFF_PTC4

DATX 110. Lastcell (för system med Remote I/O) / varvtalsreferens (för system med styrspaken kopplad direkt till DARA I/O).

V 0544 AIN05_1

DATX 110 AI 6. Direkt varvtalsreferens utan ramp. V 0545 SPREF_NR DATX 110 AI 7. Direkt momentreferens utan ramp. V 0546 TQREF_NR DATX 110 AI 8. Takometergeneratoråterföring. Område ±10 V: Värdet 32767 = 10 V Område ±50 V: Värdet 32767 = 58,7 V Område ±100 V: Värdet 32767 = 107,3 V DATX 110 -X6:7-8 AI 8(8).

V 0547 NFEEDBTG

DATX 110 DI 1. Bool 0548 ON DATX 110 DI 2. Bool 0549 LO_RESET DATX 110 DI 3. Bool 0550 DIN03_1 DATX 110 DI 4. Bool 0551 DIN04_1 DATX 110 DI 5. Även 1 då parameter 05.09 är satt till 0 Bool 0552 EFF_DI05 DATX 110 DI 6. Även 1 då parameter 05.10 är satt till 0. Bool 0553 EFF_DI06 DATX 110 DI 7. Även 1 då parameter 0511 är satt till 0. Bool 0554 EFF_DI07 DATX 110 DI 8. Även 1 då parameter 0512 är satt till 0. Bool 0555 EFF_DI08 DATX 110 DI 9. Även 1 då parameter 0513 är satt till 0. Bool 0556 EFF_DI09 DATX 110 DI 10. Även 1 då parameter 0514 är satt till 0. Bool 0557 EFF_DI10 DATX 110 DI 11. Även 1 då parameter 0515 är satt till 0. Bool 0558 EFF_DI11


Beskrivning Enhet IDENT Text DATX 110 DI 12. Även 1 då parameter 0516 är satt till 0. Bool 0559 EFF_DI12 DATX 110 DI 13. Även 1 då parameter 0517 är satt till 0. Bool 0560 EFF_DI13 DATX 110 DI 14. Även 1 då parameter 0518 är satt till 0. Bool 0561 EFF_D14 DATX 110 DI 15. Även 1 då parameter 0519 är satt till 0. Bool 0562 EFF_DI15 DATX 110 DI 16. Även 1 då parameter 0520 är satt till 0. Bool 0563 EFF_DI16 DATX 110 AO 1. Parameter 05.29 = 0: Nätström i procent av motorns/motorernas märkström. 10 V = 400 %. Parameter 05.29 = 1: Varvtalsreferens i procent. +10 V = +200 %

V 0564 AO01_1

DATX 110 AO 2. Parameter 05.30 = 0: Momentreferens i procent av mo-torns/motorernas märkmoment. 10 V = 400 % Parameter 05.30 = 1: Varvtalsärvärde i procent. +10 V = +200 % Om parameter 14.30 = 1 tar Lastfunktionerna över denna analoga utgång, och den får en annan innebörd.

V 0565 AO02_1

DATX 110 DO 1. Rotorkontaktor K0, eller kontaktor för kabelspel, eller kylfläkt tyristorer.

Bool 0566 DO01_1

DATX 110 DO 2. Rotorkontaktor K1. Bool 0567 RCON_K1 DATX 110 DO 3. Rotorkontaktor K2. Bool 0568 RCON_K2 DATX 110 DO 4. Rotorkontaktor K3. Bool 0569 RCON_K3 DATX 110 DO 5. Bromslyftare. Bool 0570 BR_LIFT DATX 110 DO 6. Bromsforcering. Bool 0571 DBR_LIFT DATX 110 DO 7. Ett fel har inträffat. Bool 0572 FAULT DATX 110 DO 8. Delad drift vald. Bool 0573 SH_MOT Remote I/O AI 1. Analog referens från styrspak (100 % referens = synkront varvtal). För rörelse nummer 1 vid delad drift.

% 0574 AIN01_AC

Remote I/O AI 2. Analog referens från styrspak (100 % referens = synkront varvtal). För rörelse nummer 2 vid delad drift.

% 0575 AIN02_AC

Invald Remote I/O DI 1. Bool 0576 DIN01_AC Invald Remote I/O DI 2. Bool 0577 DIN02_AC Invald Remote I/O DI 3. Bool 0578 DIN03_AC Invald Remote I/O DI 4. Bool 0579 DIN04_AC Invald Remote I/O DI 5. Bool 0580 DIN05_AC Invald Remote I/O DI 6. Bool 0581 DIN06_AC Invald Remote I/O DI 7. Bool 0582 DIN07_AC Invald Remote I/O DI 8. Bool 0583 DIN08_AC Remote I/O AO 1. Lastmoment i % av motors märkmoment. -/+ 10 V = -400%…0…+400% av märkmomentet.

% 0584 AO01_C

Remote I/O AO 2. Varvtalsärvärde. -/+ 10 V = -200%…0…+200% av synkront varvtal.

% 0585 AO02_C

Remote I/O DO 1. Bool 0586 DO01_C Remote I/O DO 2. Bool 0587 DO02_C Remote I/O DO 3. Bool 0588 DO03_C Remote I/O DO 4. Bool 0589 DO04_C Remote I/O DO 5. Bool 0590 DO05_C Remote I/O DO 6. Bool 0591 DO06_C Remote I/O DO 7. Bool 0592 DO07_C Remote I/O DO 8. Bool 0593 DO08_C Temperatur- och tids-kriterier för att kylfläktar ska rotera är uppfyll-da. Observera gruppnumret.

Bool 2456 FANS_ON

Temperatur i grader C i tyristorkylare. (Endast för tyristormoduler med fläktar.). Observera gruppnumret.

Grader 2457 THY_TEMP


4.6. Grupp 6: Broms

4.6.1. Beskrivning

Skriv in värdet på parametrarna under konstruktionsarbetet. Några parametrar behöver en sista justering vid idrifttagning. 4.6.1.1. Varvtal för mekanisk bromsning

Genom att bromsa elektriskt till vanligtvis 2 % varvtal innan den mekaniska bromsen släpps fås i nästan alla fall en bra kompromiss mellan minimalt bromsslitage och bra reglering. Ställ in varvtalsnivån med parameter 06.01.

Av säkerhetsskäl anbringas även bromsen en tid efter att riktningssignalerna A och B är 0 (noll), och varvtalsreferensen blivit noll. Parameter 06.08 bestämmer denna tid.

4.6.1.2. Bromsövervakning

Öppning av broms När bromsen beordras att öppna måste den indikeras öppen inom den tid som ges av parameter 06.02. Annars kommer ett fel genereras och rörelsen stoppas. Inbromsning Se avsnitt 4.6.1.9 Utökad bromsövervakning. Betraktas som ett farligt fel. 4.6.1.3. Hantering av långsamma bromsar

Kompensering för långsam bromsverkan Under tiden den mekaniska bromsen används kommer ASTAT automatiskt att hålla lasten reglerad till noll-varvtal. Den normala inställningen är 0,110_03A sekunder, vilken bestäms av parameter 06.03, och kan i de flesta fall förbli oförändrad. Till och med utgåva 10_053A: Parametern 06.03 har ingen betydelse för åkverk. Från och med utgåva 10_053B: Parametern 06.03 kan användas även för åkverk. Kompensation för långsam bromslyftning Se avsnitten 4.6.1.10 och 4.8.1.18 Kompensering för långsam bromsöppning 4.6.1.4. Likströmsbroms och linjär varvtalsreglering kring nollvarv

Samtidigt som bromslyftarkontaktor DO 5 drar, drar ett annat utgångsrelä DO 6 för bromsforcering. Den fördröjda DO 6 användes till att överkoppla ett seriemotstånd i spolkretsen till en DC-broms eller för att än-dra en dubbel spoles koppling från parallell till serie. DO 6 är sluten maximalt en tid bestämd av parameter 06.04. DO6 sluts alternativt i förtid om gränslägen för öppen broms är använda, och samtliga indikerar öppen broms. Om Forcerad likströmsbroms ej an-vändes kan DO 6 användas för att styra en frånslagsfördröjd hjälpapparat som smörjolepump eller räls-fläkt , se parameter 13.06. Fördröjningstiden är parameter 06.04. Parametern 06.14 finns i version 10_05. Värde 1 stödjer DC-broms utan gränslägesbrytare, men där bromskontaktorn används som en kvitteringssignal. Tiden som bestäms av 06.04 kommer alltid att gå ut, även om bromskvitteringssignalen utlöses. Värde 0 används för ett riktigt gränsläge för öppen broms och om ingen gränsbrytare överhuvudtaget används. Linjär varvtalsreglering kring nollvarv I utgåva 10_040 infördes att varvtalsregulatorn gjordes svag kring nollvarv genom att I-delen kopplades från. I vissa fall är detta inte lämpligt. I utgåva 10_053B (november 2006) infördes därför möjligheten att aktivera varvtalsregulatorns I-reglering kring nollvarv. Detta görs med 06.14 genom att värdet 0 eller 1 som fattats enligt beslutet ovan ändras till 10 i stället för 0 och 11 i stället för 1. Mest använda värde för nya konstruktioner kommer att vara 10.

10_03A Normalvärdet var 500 ms i tidigare utgåvor än AST10_03A. Med en vanlig reaktionstid kan ett för stort värde på parameter 06.03 medföra bromsslitage.


4.6.1.5. Torque provning

Den här funktionen har tagits bort från AST10_04-utgåvan. För test av bromskapaciteten innan start: Se avsnittet 4.8.2.19 Fördröjd start för bromstest. 4.6.1.6. Fördröjd åkverksbroms

Frigörning av bromsen är fördröjd med en tid, bestämd av parameter 06.06, efter att den skulle ha appli-cerats pga. varvtalsvilkoret. Under denna tid kommer rörelsen att lite grann bromsas elektriskt för att dämpa kvarvarande pendling. Inverkan sätts med parameter 11.28. Standardvärdet 100 % strömgräns motsvarar cirka 30 % bromsmoment. Samma funktion kan även användas då man inte önskar att föraren inte ska slita bromslyftare då hon eller han (helt naturligt) ”stegar” fram ett åkverk. Om tiden 06.06 sätts till någon sekund, så kommer aldrig den mekaniska bromsen att frigöras i denna situation. I detta fall ska 11.28 sättas högre, ungefär som normal strömgräns (parameter 11.01).

Den fördröjda bromsfunktionen används endast för åk. Om parametern sätts till ett annat värde än 0 för ett lyft kommer ASTAT ignorera detta och bromsen kommer inte att bli fördröjd. Den fördröjda bromsfunktionen kan också användas tillsammans med DC-bromsfunktionen. Vanlig fördröjning: 0,1 – 10 sekunder, normalt är 1,0 sekunder. Den här parametern har ingen betydelse för lyftrörelser. 4.6.1.7. Ökad verkan vid elektrisk inbromsning

Denna funktion har tagits bort i 10_05 eftersom den inte behövs. 4.6.1.8. Fri åkverksbroms

En styrspak med ytterligare ett läge nära neutralläget används. Bromsen anbringas inte i det här läget (DO 5 bromslyftare), och styrpulserna tas bort helt. Den fria bromsfunktionen används bara till åkrörelser. Det finns ingen parameter; koppla bara in styrspaken. 4.6.1.9. Övervakning av att bromsen inte fastnar i öppet läge

Traditionell bromsövervakning kontrollerar att bromsens gränsläge detekterar öppen broms inom en viss tid efter att bromsen har beordrats öppna. Som ett komplement har ASTAT möjlighet att upptäcka om den elektriska bromskontaktorn eller själva bromsen har fastnat i ett öppet läge. Den här övervakningen sätts på med parameter 06.09. Om någon använd broms nr. 1 till 4 fortfarande detekteras som öppen 500 ms efter det att ASTAT har be-ordrat stängning av broms anses det vara ett feltillstånd. Detta är ett farligt fel, och den slutgiltiga åtgärden systemet kan ta är att koppla ur huvudkontaktorn till kranen. Om den mest sannolika orsaken till problemet var att bromskontaktorn fastnat kan nödsituationen lösas. Om ovanstående sker kommer DO 8 på DATX 110 att öppnas. Den inte kan stängas igen och ASTAT kommer inte att vara redo för ny användning innan 230 (115) V AC kontrollspänning har slagits av och se-dan på igen. 4.6.1.10. Kompensation för långsamt öppnande broms

Se även avsnitt 4.8.1.18, Varvtalsreferens. Det är möjligt att hålla varvtalsreferensen på noll vid start innan bromsen har öppnat. Antingen en inställd tid, eller genom ett gränsläge ”öppen” detekteras. Den här funktionen förhindrar konflikt mellan motor och broms, samt reducerar toppar av ström/vridmoment. En långsam broms kommer att orsaka slitage, dålig reglering och toppar av ström/vridmoment. Referensen är noll tills bromsen har börjat öppna sig. Funktionen bestäms av parameter 08.21: 0 = Ingen inverkan av funktionen, 1 = behåll nollreferensen tills tiden bestämd av 08.24 har förflutit eller 3 = behåll nollreferensen tills bromsen indikerar ÖPPEN, emellertid aldrig längre än tiden 08.24. En optimal inställning kan hittas under idrifttagning genom att studera varvtalsreferens, varvtalsåterkoppling och faktisk ström samtidigt med övervakningsverktygsprogrammet (monitor tool). Kompensation för långsam bromsöppning ska beaktas och justeras innan tiden för övervakning av takome-ter-/ pulsgivar-fel ökas, via parameter 10.15.


4.6.2. Parametrar

Beskrivning MIN MAX NORM SET IDENT Text Varvtalet då bromsen frigörs vid stopp. I % av det synkrona varvtalet, 0 - 10 %, vanligen 2 %.

0 10 2 S 0601 ZER_SPpc

Tiden i millisekunder som bromsen får ta att nå öppen position; annars ges ett fel. 0,1 - 10 se-kunder, vanligen 1 sekund (1000 ms).

100 10 000 1 000 D 0602 BRA_AC_T

Tiden i millisekunder efter att bromsen har stängts som motorn är elektriskt varvtalsreglerad till 0. 0,1 - 1 sekunder, vanligen 0,1 sekund (100 ms).

0 1 000 100 S 0603 BRA_EL_T

Den tid vilken efter bromsen endast ska ha håll-spänning; via seriemotstånd eller delad krets. 0,5 - 5 sekunder, vanligen 1,5 sekund (1500 ms). Med parameter 13.06 = 1 användes tiden 06.04 för att ange eftergångstiden för t ex rälsfläkt eller smörjoljepump.

500 5 000 1 500 D 0604 BRA_DC_T

Tiden vid stopp då stängningen av bromsen för-dröjs. Under denna tid dämpas rörelsen mjukt elektroniskt för att minska lastens pendling. Bromsströmmen sätts med 11.28, 100 % ger ca 30 % bromsmoment. Högre värde på 11.28 ger full elektrisk bromsning. Anges ett värde för lyftverk kommer bromsen inte att fördröjas.

0 10 000 0 X 0606 BRA_DELA

Fördröjning för bromsning baserad på varv-talsreferensen oberoende av mätt varvtal. Tiden anges i ms.

0 32000 1000 X 0608 BR_REF_T

Sätt till 1 för att aktivera övervakning av om broms fastnat i öppet läge.

0 1 0 D 0609 EARLY_WG

(0 och )10: DC-bromsen forceras tills broms-öppningsignalen utlösts eller den satta tiden ut-löpt, beroende på vad som kommer först.

(1 och )11: Forceringen kommer fortgå hela den satta tiden. DC-bromsar utan gränslägen stöd, men då används kontaktorn som kvitteringssig-nal.

10 och 11 ger Linjär varvtalsreglering kring noll-varv med aktiv I-del.

I utgåva 10_040 infördes att varvtalsregulatorn gjordes svag kring nollvarv genom att I-delen kopplades från. I vissa fall är detta inte lämpligt.

I utgåva 10_053B (november 2006) infördes där-för möjligheten att aktivera varvtalsregulatorns I-reglering kring nollvarv. Detta görs med 06.14 genom att värdet 0 eller 1 som fattats enligt bes-lutet ovan ändras till 10 i stället för 0 och 11 i stället för 1.

0 11 10 D 0614 CONT_ACT

1: Bromsen sättes, som en back-up för fel i mät-ning, då varvtalsreferensen är noll, fördröjd med tiden 06.08.

0: Bromsen sättes ej beroende på varvtalsrefer-ensen.

0 1 1 X 0615 USE_NREF

1: Bromsen sättes, som för alla reglerade drivsy-stem, då riktningssignaler är borta, och varvtals-mätningen registrerar nollvarv.

0: Bromsen sättes ej beroende på varvtalsmät-ningen, användes bara i specialfall.

0 1 1 X 0616 USE_NACT


4.6.3. Signaler

Beskrivning Enhet IDENT Text Hållning av signal 06.55. Att ha styrspaken i neutralläge och noll-varvvillkoret är inte nödvändigt.

Bool 0654 DBLCK

Logiska villkor för att starta, t. ex.. inga fel, nollvarv, styrspak i neu-tralläge är närvarande för att kontrollera rörelsen.

Bool 0655 DBLCK_C

Det finns tre friska faser anslutna. Bool 0656 LINE_OK Spänning finns och bromsen lyfts så att vi kan sätta igång. Bool 0657 RELEASE OK att köra i riktning A; stoppgränsläget är inte påverkat, riktnings-signal finns, och det är ingen mekanisk överlast i den riktningen.

Bool 0658 RUN_A

OK att köra i riktning B; stoppgränsläget är inte påverkat, riktnings-signal finns, och det är ingen mekanisk överlast i den riktningen.

Bool 0659 RUN_B


4.7. Grupp 7: Varvtalsåterföring

4.7.1. Beskrivning

Skriv in värdet på parametrarna under konstruktionsarbetet. 4.7.1.1. Typ av varvtalsåterföring

Det måste alltid finnas någon sorts varvtalsåterföring. Varvtalsåterföringen kan åtföljas av ett självständigt övervakningssystem av någon annan typ. Normal inställning av parameter 07.01 är 13, 23 eller 33. Värdena 10, 20 och 30 används ofta under idrift-tagning för att koppla ur övervakningen av det verkliga värdet som följer varvtalsreferensen. Rotorfrekvensåterföring är en precis metod för varvtalsreglering av kranrörelser, och ska inte jämföras med enkla metoder som traditionella frekvensreläer som används för kontaktorkoppling, eller skattningar med hjälp av eftersläpning och mätt aktiv ström i motorn. 4.7.1.2. Pulsgivare Pulsgivaren kan även monteras fritt från motorn eller en fristående växellåda. Av denna anledning kan ytter-ligare parametrar kallade 07.03 och 07.04 sättas till andra heltalsvärden än 1. Interna inställningar av pulsgivaren: Se Grupp 19. 4.7.1.3. Analog takometer Genom hårdvarubygling väljes ett av följande områden: 1) -10 V ... 0... +10 V Områdets justeringsfaktor = 1,000 2) -50 V ... 0 ... +50 V Områdets justeringsfaktor = 0,856

3) -100 V ... 0 ... +100 V och -200 V ... 0 ...+200 V4 Områdets justeringsfaktor = 0,931 Parametern 07.05 (TAC_ADpc) ska ställas in enligt följande exempel:

En 6-polig lyftmotor installeras i ett 60 Hz-nät. Den är utrustad med en analog takometer på 60 V / 1000 rpm. Det innebär att motorns synkrona varvtal är 1200 rpm. Tillåt 20 % marginal för att utlösa varvtals-vakten (eftersom detta är ett lyft), och också för att varvtalsåterföringen inte ska mättas.

Räkna med 1,20 ∗ 1200 ∗ 60

1000 = 86,4 V. Välj 100 V-området med byglarna.

Spänningen från takometern vid synkront varvtal är 1200 ∗ 60

1000 = 72 V

Ställ parameter 07.05 (TAC_ADpc) = 0,931 ∗ 100% ∗ 72 V

100 V (%) = 67%.

Även en takometer kan göras skalbar utöver parametern 07.05 ovan. Av denna anledning är parametrarna 07.03 och 07.04 aktiva även för takometer fr.o.m. utgåva AST10_04. Behålls normalvärdet 1 så har denna extra skalning ingen verkan (x ∗ 1 : 1 = x). 4.7.1.4. Rotorfrekvensåterföring

Även rotorfrekvensåterföringen är skalbar. Av denna anledning är parametrarna 07.03 och 07.04 aktiva även för rotoråterföring fr.o.m. utgåva AST10_04. Behålls normalvärdet 1 så har denna skalning ingen ver-kan (x ∗ 1 : 1 = x).

4.7.1.5. Filtrering av varvtalsåterföring Vid idrifttagning kan man undersöka om vissa rörelser kan bli bättre genom att filtrera återföringssignalen med ett lågpassfilter. Det är omöjligt att förutspå exakt vilka rörelser och vilka inställningar som kan bli bät-tre. Vanligtvis är filter mest till nackdel för lyftverk, men i många fall till nytta för åkverk. Filtertiden kan vara till hjälp för både rotorfrekvens-, takometer- eller pulsgivar-återföring. I flera installationer har kranåk fått bättre egenskaper genom att använda en filtertid på 100 – 200 ms.

4 Om 200 V > |UTG ∗ NMAX| > 100 V, där NMAX är det snabbaste varvtalet för vilket man fortfarande måste kunna mäta hastigheten, och UTG är takometerns spänning, så måste ett externt seriemotstånd 300 kΩ anslutas. Försäkra att den högsta spänningen vid DATX 110s terminaler är max 100 V.


4.7.2. Parametrar

Beskrivning MIN MAX NORM SET IDENT Text 10: Rotorspänningsfrekvens. 13: Rotorspänningsfrekvens jämförd mot varv-talsreferens. 14: Accelerationsreglering, bromsning sker på rotorfrekvensåterföring 20:Analog takometer. 23: Återföring av analog takometer och jämförd mot varvtalsreferens. 24: Accelerationsreglering, bromsning sker på takometersignal 30: Pulsgivare. 33: Pulsgivaråterföring jämförd mot varv-talsreferens. 34: Accelerationsreglering, bromsning sker på pulsgivarsignal. Värden 10, 20 och 30 är endast för idrifttagning, kranen ska lämnas över med värden 13, 14, 23, 24, 33 eller 34.

10 34 13 D 0701 SPEED_FB

Pulser per motorvarv = M * N / P. Denna pa-rameter motsvarar M.

1 16384 1024 D 0702 NO_PULSE

Pulser per motorvarv = M * N / P. Denna pa-rameter motsvarar N. Normalt värde är 1.

1 100 1 X 0703 N_X_PULS

Pulser per motorvarv = M * N / P. Denna pa-rameter motsvarar P. Normalt värde är 1.

1 100 1 X 0704 P_X_PULS

Bygla område för område 10V, 50V eller 100V. För dragande laster låt takometern ha 20% mar-ginal. Området kan utökas till 200 V med en extern resistor = 300 kiloOhm. Då kretskortes spänningsdelare inte är exakt så ska följande faktorer användas: 10 V = 1,000, 50 V = 0,856, 100 V = 0,931. Exempel: Tako-spänningen vid synkront varvtal = 60 V. Välj 100 V område. Parameter 07.05 sät-tes: 0,931 * (60 V / 100 V) * 100% = 55,9%.

1 100 100 D 0705 TAC_ADpc

Detta är en parameter för att koppla in filtertiden given i 07.20 även i den slutna regleringen, ofta i icke-fungerande mekaniska drivsystem.

0 1 0 S 0719 USE_FACT

Filtertid för varvtalsärvärde i presentation. Kop-plas in i den slutna regleringen om parameter 07.19 är satt till 1.

0 1000 200 S 0720 NACTTC

4.7.3. Signaler Beskrivning Enhet IDENT Text Mätt varvtal i % av synkrona varvtalet. Ofiltrerat värde. % 0750 NACT Mätt varvtal i % av synkrona varvtalet. Filtrerat värde. % 0751 NACTMV Skillnaden mellan mätt varvtal och varvtalsreferens i % av synkront varvtal.

Denna signal används endast för varvtalsövervakning, inte för varv-regleringen. Om ni vill studera reglerfelet för varvtalsregulatorn, använd parameter 09.52 istället.

% 0752 SPMEASER


4.8. Grupp 8: Varvtalsreferens

4.8.1. Beskrivning

Skriv in värdet på parametrarna under konstruktionsarbetet. En styrspak med potentiometer eller steg 2 - 0 - 2, 3 - 0 - 3, 4 - 0 - 4 eller 5 - 0 - 5 samt neutralläge och A- och B-riktningar förutsätts. För ett lyft är A-riktning ≡ upp och B-riktning ≡ ned. Referenssystemet baseras på att rörelsen kan styras från endera av två manöverplatser, om dessa är in-stallerade. Parametrarna hör ihop med den första eller enda stationen har den engelska texten C1xxxxxx, medan den engelska texten som hör ihop med den andra stationen är C2xxxxxx.

Byte från station 1 till station 2 eller tvärtom är bara tillåtet när kranen är avstängd. Att beakta för analog referens Om en manuell styrspak med styrspak används finns det några faktorer att beakta:

A) Analog referens hindrar inte kritiska varvtal som resulterar i att strukturen vibrerar och att det upp-står resonans i aktiva mekaniska delar.

B) Med steg kan en viktig övervakning av takometer eller pulsgivare som baseras på den lägsta varv-talet göras.

C) Med steg kan en robustare ”spak” användas, ingen potentiometer behövs. D) För en åkrörelse kan det erfordrade momentet vara 20 gånger högre under varvtalsändring än vid

körning med konstant varvtal. Om varvtalet ändras för varje liten rörelse med styrspaken kommer slitaget på kranen att bli större.

E) För lyftrörelser med korta ramptider blir förhållandet i punkten (D) ovan för en tom krok likartat som för åkrörelse, och kring 2,5 gånger när kranen är lastad till normal kapacitet. Ibland är kranlasten ringa eller ingen, och rätt ofta är lasten under nominell kapacitet. Anta att det vägda medelvärdet är 6 gånger. Om vi kan reducera tiden för varvtalsändring förlängs livstiden för mekanik och struktur.

F) Då en förare sitter i en kran som rör sig, eller vid användande av radiokontroll, är det nästan omöj-ligt att uppnå en stadig hastighet med en potentiometerkontroller.

G) Det är svårare att positionera kranen med potentiometer. Med en styrspak med steg kommer föra-ren att få en känsla för att röra styrspaken under en viss tid, och han/hon har därmed ett verktyg att förflytta kranen inom 5 mm. Med en analog styrspak måste styrspakens vinkel, rörelse och tid beak-tas och det är inte särskilt enkelt för kranföraren. Det är möjligt att det inte är lika kritiskt vid lyft som vid åk, men det generella problemet är det samma.

H) Vi har använt analoga styrspakar till för t.ex. skeppsmonterade kranar och containerkranar. För att få bukt med ovanstående problem har vi nödgats använda olika sätt att filtrera förarnas spakrörel-ser innan de skickas till rampenheten i PLCn. De här metoderna får inte bukt med (A), (B) och (C) ovan, och kommer att orsaka förseningar och kräva ett nytt sätt att köra kranar. Därmed blir prob-lemen (E), (F) och (G) värre.

I) Tankesättet måste vara sådant att rampen och varvtalsregleringen skapar jämnhet i hanteringen, och det ska inte bero på om föraren är nervös eller inte!

J) Tyvärr är det fortfarande så att erfarenheterna från stegstyrspak för kontaktorstyrd körning blandas med precisa och mjuka hanteringen av våra utmärkta moderna kranstyrningar.

4.8.1.1. Formning av analog referens

Ingången kan formas av parameter 08.01 (RAMP_TYP). Valmöjligheterna består av linjär eller kvadratrot-stolkningar med eller utan en minsta tillåtna referens, 08.08 (C1REFMIN) eller 08.14 (C2REFMIN). Dessa funktioner mellan styrspakens position och referens illustreras nedan med C1REFMIN = 20 %. RAMP_TYP med värdet 5 visas dock inte. Normalvärde för 08.01 är 5, vilket innebär att tillskottet från den analoga ingången för varvtalsreferens är från DATX 110 AI 5 eller Remote I/O modul AI 1 eller AI 2 (för delad drift) tvingad till noll . Referensen fås via stegreferenser eller från datorn eller extrareferensen ("Additional Reference") DATX 110 AI 6. Referenser som ges i steg påverkas inte av värdet tidigare satt av parameter 08.01. Om någon annan be-skaffenhet än proportionell önskas, är detta lätt uppnått genom att bestämma olika procenttal för stegen. Sätt parametrar 08.04 (och 08.10) till 0 när analog referens ges, annars kommer riktningssignalen från styr-spaken att lägga till ”Steg 1 procenten” till den analoga referensen.


08.01 RAMP_TYP = 1

-1,00

0,00

1,00

-1,00 0,00 1,00

u2

u1

08.01 RAMP_TYP=2

-1,00

0,00

1,00

-1,00 0,00 1,00

u2

u1

08.01 RAMP_TYP=3

-1,00

0,00

1,00

-1,00 0,00 1,00

u2

u1

08.01 RAMP_TYP=4

-1,00

0,00

1,00

-1,00 0,00 1,00

u2

u1Allmän information för alla illustra-tioner på denna sida: u1: Styrspakens utslag. u2: Rampenhetens utsignal.


4.8.1.2. Accelerationsramp

Denna tid är från stillastående till 100 % synkront varvtal. För de flesta tillämpningar, förutom firning av lyft-verk, kommer motorn inte att nå 100 % varvtal (den synkrona varvtalet). ASTAT kommer att följa rampen så länge vridmomentet från motorn tillåter det. Därefter ges full motorspänning.

4.8.1.3. Retardationsramp

Den här tiden är från 100 % synkront varvtal till stillastående. För de flesta rörelser, förutom firning av lyft-verk, kommer inte motorn att ha 100 % varvtal (den synkrona varvtalet) när retardationen startar. I den situ-ationen kommer ASTAT snabbt5 att minska startvärdet på rampen från 100 % till motorns verkliga varvtal, och efter det snabbt följa den bestämda rampen. Detta betyder att den riktiga tiden från fullt varvtal till stopp kommer att vara något kortare än den satta ramptiden för åkverk och lyft i hissa. För lyft i fira kommer den inställda tiden att gälla, genom att varvtalsre-gulatorn hinner jobba in den första förseningen innan stopp. Så snart rampen har kommit ner till det verkliga varvtalsvärdet kommer systemet att följa den rampen.

4.8.1.4. Stegreferenser

Steg och analoga referenser kommer att adderas om båda ska användas samtidigt. För varje manöverplats, som i de flesta fall bara finns en av, kan stegkontakter på en styrspak kopplas 2 - 0 - 2, 3 - 0 - 3, 4 - 0 - 4 eller 5 - 0 - 5. Det maximala referenssteget motsvarar alltid maximal referens, eller värdet av parameter 08.22. För de andra stegen kan procenthalten bestämmas med olika parametrar. Det är bara det högsta stegvärdet som ger referensen. Exempelvis: Antag att 08.04 är ställd på 10 % och 08.05 är ställd på 25%. Om båda DIs är aktiva samtidigt blir invärdet till rampgeneratorn 25 %, inte 35 %. Stegreferens kan för lätta lyft- och åk-verk optimeras för att undvika översläng genom att nollställa varvtals-regulatorns I-del då rampen uppnår beställt värde med 08.01 = 5. För tunga verk kan 08.01 = 6 väljas, vilket minimerar lastsättning för lyft och känsla av kraftlöshet vid finjustering av tunga åkverk. 4.8.1.5. ...

4.8.1.6. ...

4.8.1.7. ...

4.8.1.8. ...

4.8.1.9. Analoga ingångar utan riktning eller nollsignal

Innan användning av 08.09 (1AUT_DIR) eller 08.15 (2AUT_DIR) = 1, ska säkerhetsaspekterna för installa-tionen kontrolleras. Positiv referensingång ger riktningen A (=upp) och negativ referens ger riktning B (=ner). 4.8.1.10. ...

4.8.1.11. ...

4.8.1.12. ...

4.8.1.13. ...

4.8.1.14. ...

4.8.1.15. ...

4.8.1.16. Förgränsläget ger varvtalet

När förgränsläget nås i någon av riktningarna kommer motorn att rampa till varvtalet som bestäms av pa-rametern 08.16.

4.8.1.17. Reducerat högsta varvtal

5 Inte märkbart för en människa


Genom att begränsa det högsta varvtalet till ett värde lägre än den normala ”så snabbt som möjligt”, kan varvtalsregleringen hållas aktiv genom hela varvtalsområdet. Parameter 08.17 (NREF_RED) används för att minska toppvarvtalet från 100 %. Undvik att ställa in värden mellan 90 % och 100 %. För 100 % ges mo-torn helt enkelt full spänning så snart ASTAT inte längre kan leverera det nödvändiga momentet för accele-ration då varvtalet närmar sig synkront varvtal. Modifiera inte parameter 08.22 som ett alternativ. Ta värdet 99 % som ett exempel. ASTAT kommer aldrig att nå 99 % av den synkrona varvtalet med normal last och normalt motstånd. Varvtalsregleringen kommer däremot att hållas aktiv, och integraldelen kommer att bli mättad. Det kommer att ta en oacceptabelt lång tid mellan önskad varvtalsminskning och det att varv-talet minskar. Ta värdet 85% som ett exempel. ASTAT kommer utan problem jobba med varvtalsregleringen i det aktiva området, och det kommer inte att ske någon mättning. Men motorspänningen kommer inte vara helt sinus-formad. 4.8.1.18. Stöd för svagt nät

Från 10_05 finns det en funktion som hanterar låg nätspänning. Funktionen ökar ramptiderna när nätet sviktar. Inspänningen till ASTAT känns varje halvperiod, varje 10 ms, med en ingång kopplad direkt till processorn, och inte via det buss-kopplade I/O-kortet. Med hjälp av denna information justeras accelerations- och retar-deringsramperna. Jämfört med strömgränsreglering betyder det att ramptiden alltid är estimerad, då inte-graldelen hos varvtalsregulatorn alltså inte kommer att kompensera för en ”historisk” varvtalsskillnad . Före 10_054 fanns en parameter 08.18 reglerar denna funktion. Ett värde 0 betyder att den är av, 1 betyder på. Fr o m 10_54 är funktionen alltid på. Multipliceringsfaktorer med 08.18 = 1 för ramptider vid låg nätspänning: Nätspänning Acceleration Retardation 75% 3,00 1,50 80% 3,00 1,50 85% 2,75 1,45 90% 2,20 1,35 92% 1,60 1,20 95% 1,20 1,05 100% 1,00 1,00 105% 1,00 1,00

4.8.1.19. Fördröjd start vid bromstest

Starten kan fördröjas för att testa bromsarna. Testet kan göras med ca 160 % av motorns märkesmoment med alla rotorkontakter öppna med 08.19 = 1, eller med 220 % av motorns märkesmoment genom K1 stängd med 08.19 = 2. Det normala värdet 08.19 = 0 orsakar ingen referensfördröjning vid bromstest. Bromstest har högre prioritet än kompensation för broms med långsam öppning. Om 08.19 har annat värde än 0, oavsett vilken inställning 08.21 har, är kompenseringen för broms med långsam öppning inte effektiv. Referensen är fördröjd under tiden bestämd av 08.24. Under denna tid öppnas bromsarna ej. ASTAT försö-ker att nå den ström som ges av strömgränsen (parameter 11.01), som i de flesta fall inte är möjligt eller behövligt. Målriktningen är B, som betyder firning av lyft. Om det högsta uppmätta varvtalet under testtiden är högre än som bestämt av parameter 10.12 har vi ett fel med kod 90. Om värdet för högsta uppmätta varvtal är lägre än som bestämt av parameter 10.12 under denna period har bromstestet lyckats, och systemet återgår till normal operation. 4.8.1.20. Kompensation för broms med långsam öppning

Se även avsnitt 4.6.1.10, Broms. Det är möjligt att hålla varvtalsreferensen på noll vid start innan bromsen har öppnat. Efter en viss tidsrymd, eller med hjälp av ett gränsläge ”öppen broms”. Den här funktionen förhindrar konflikter mellan motor och broms, samt reducerar toppar av ström/vridmoment. En långsam broms kommer att orsaka slitage, dålig reglering och toppar av ström/vridmoment. Referensen är noll tills bromsen har börjat öppna sig. Funktionen bestäms av parameter 08.21: 0 = ingen verkan av funktionen, 1 = nollreferensen behålls tills tiden 08.24 har förflutit eller 3 = nollreferensen behålls tills bromsen indikerar ÖPPEN (OPEN), emellertid aldrig längre än tiden 08.24.


Under idrifttagningen så sökes en optimal inställning genom att samtidigt studium av varvtalsreferensen, varvtalsärvärdet och strömärvärde med övervakningsverktygsprogrammet (monitor tool). Kompenseringen för långsam bromsöppning ska beaktas och justeras innan tiden för övervakning av tako-meter/pulsgivare ökas genom parameter 10.15. 4.8.1.21. Kickstart för att undvika lastsättning

Kickstartfunktionen i AST10_02 behövs inte eftersom den normala varvtalsregleringen är bättre från och med AST10_03. Parametrarna 08.25 och 08.26 har ingen funktion och 08.27 har en annan innebörd i AST10_03 och senare. 4.8.1.22. Förstärkt motströmsbromsning

Används för manuell styrning: Om föraren drar styrspaken åt motsatt sida som den verkliga rörelsen, kom-mer retardationsramptiden att minska med den procent som ges av parameter 08.27. Funktionen har upp-skattats av erfarna kranförare. 4.8.2. Parametrar

Beskrivning MIN MAX NORM SET IDENT Text Analog referens eller referens från PC (men inte stegreglage) funktionsbildas före rampgenera-torn. Valet görs mellan följande: 1: U2 = U1. 2: U2 = SIGN(U1) * U12. 3: U2 = SIGN(U1) * MAX(|U1|: REFMIN). 4: U2 = SIGN(U1) * MAX(U1

2: REFMIN). 5: U2 = 0 (noll). Då rampen uppnår beställt värde genereras en puls som nollställer varvtalsregula-torns I-del, varvid överslängar elimineras. An-vänds vid stegreglering med lätt last. 6: U2 = 0 (noll). Varvtalsregulatorns I-del noll-ställs inte då rampen uppnår beställt värde. Viss översläng riskeras, men lastsättning för lyft och känsla av kraftlöshet vid finjsutering av tunga åkverk undvikes. Används vid stegreglering med tung last.

1 6 5 D 0801 RAMP_TYP

Tid i ms för acceleration. Typiskt värde för lyft: 1400 – 3000 ms. Typiskt värde för åk: 2500 – 7000 ms. 0 ger acceleration på vridmomentsgränsen. Ramptiderna ska beräknas under konstruk-tionsarbetet, men behålls som idrifttagningspa-rametrar.

0 32 000 3 000 S 0802 ACC_TIME

Tid i ms för retardation Typiskt värde för lyft: 1200 – 2500 ms. Typiskt värde för åk: 2000 – 6000 ms. 0 ger acceleration på vridmomentsgränsen. Ramptiderna ska beräknas under konstruk-tionsarbetet, men behålls som idrifttagningspa-rametrar.

0 32 000 2 000 S 0803 RET_TIME

% referens från steg 1 för station 1, i de flesta fall den enda. Sättes till 0 då analog referens använ-des, annars adderas detta värde till den analoga referensen. När riktning A- eller riktning B-signalerna utlöses börjar referensen att gå längs rampen mot detta målvärde.

0 100 10 D 0804 C1_ST1pc

% referens från steg 2 för station 1. I de flesta fall är denna den enda.

0 100 25 D 0805 C1_ST2pc

% referens från steg 3 för station 1. I de flesta fall är denna den enda.

0 100 50 D 0806 C1_ST3pc


Beskrivning MIN MAX NORM SET IDENT Text % referens från steg 4 för station 1. I de flesta fall är denna den enda. Steg 4 används bara i säll-synta installationer med fem varvtalssteg. Det finns en annan ingång för full varvtal (FULL SPEED), bestämd av 08.22. Denna är nästan alltid 100 %.

0 100 50 X 0807 C1_ST4pc

Minsta möjliga referens från station 1. 0 100 0 X 0808 C1REFMIN Om 1: Analoga inreferenser kommer inte att be-höva riktningssignalerna A och B, i annat fall kommer neutralläges- (Zero Position) signalerna att aktiveras.

0 1 0 X 0809 AUT1_DIR

% referens från steg 1 för station 2. Sättes till 0 då analog referens användes, annars adderas detta värde till den analoga referensen. När rikt-ning A- eller riktning B-signalerna utlöses börjar referensen att gå längs rampen mot detta mål-värde.

0 100 10 X 0810 C2_ST1pc

% referens från steg 2 för station 2. 0 100 25 X 0811 C2_ST2pc % referens från steg 3 för station 2. 0 100 50 X 0812 C2_ST3pc % referens från steg 4 för station 2. Steg 4 an-vänds bara i sällsynta installationer med fem varvtalssteg. Det finns en annan ingång för full varvtal (FULL SPEED), bestämd av 08.22. Den-na är nästan alltid 100 %.

0 100 50 X 0813 C2_ST4pc

Minsta möjliga referens från station 2. 0 100 0 X 0814 C2REFMIN Om 1: Analoga inreferenser kommer inte att be-höva riktningssignalerna A och B, i annat fall kommer neutralläges- (Zero Position) signalerna att aktiveras.

0 1 0 X 0815 AUT2_DIR

Krypvarvtal från förgränsläge (PRELIM switch) till stoppgränsläge. Ges i % av synkront varvtal. Sätts mellan värdet på parameter 06.01 ZER_SPpc och 50%, men vanligen kring 10%.

0 50 10 D 0816 END_SPpc

Om full referens ska ge annat värde än högsta möjliga varvtal ska denna parameter användas. Exempel: Värde 75 kommer att begränsa topp-varvtalet till 75 % av den synkrona för både steg och potentiometer styrspakar. Om en stegstyr-spak har stegen 12 %, 30 % och 60 % förutom full varvtal, kommer varvtalen bli 9 %, 22,5 %, 45 % och 75 % med antagande av ett parameter-värde på 75 %. I de allra flesta fall behåll dock normalvärdet 100 %.

0 100 100 X 0817 NREF_RED

Fördröjd start för bromstest. Testet kan göras med ca 160 % av motorns märkesmoment med alla rotorkontakter öppna med 08.19 = 1, eller med 220 % av motorns märkesmoment genom K1 stängd med 08.19 = 2. Det normala värdet 08.19 = 0 orsakar ingen referensfördröjning vid bromstest.

Referensen är fördröjd under tiden bestämd av 08.24. Under denna tid öppnas bromsarna ej. Systemet försöker att nå en ström liknande den bestämda genom parameter 11.01, som i de flesta fall inte är möjligt eller behövt. Målriktning-en är B, som betyder firning av lyft.

Om värdet för högsta uppmätta varvtal är högre än som bestämt av parameter 10.12 har vi ett fel med kod 90.

Om värdet för högsta uppmätta varvtal är lägre än som bestämt av parameter 10.12 under den-na period har bromstestet lyckats, och systemet återgår till normal operation.

0 2 0 D 0819 BRK_TEST

Det procentuella utslaget kring styrspakens neu-tralläge som betraktas som icke-önskad rörelse. Påverkar endast analoga styrspakar.

0 200 2,0 X 0820 DEADZONE


Beskrivning MIN MAX NORM SET IDENT Text Referensen kan hållas kvar på noll till dess att bromsen bör ha börjat öppnas.

0: Ingen funktion.

1: Håll nollreferens under tiden 08.24.

3: Håll referens till dess att broms kvitterat öp-pen, dock inte längre än tiden 08.24.

0 3 0 D 0821 REF_DELA

Varvtalsreferens för snabbaste läget på styrspa-ken.

Använd den vanliga inställningen på 100 %, som gör att rörelsen går med snabbast möjliga varvtal.

0 200 100 X 0822 STP100pc

Tiden, motsvarande öppningstiden för bromsen, som varvtalsreferensen hålls kvar på noll. Se också 08.21.

0 1500 150 S 0824 DELA_TIM

Används vid manuella rörelser i åkverk: Om spaken förs åt motsatt håll än den faktiska rörelsen, så kommer retardationsrampstiden att kortas med det procentuella värde som angivits i denna parameter.

0 100 0 S 0827 REV_RAMP

När ett lyft stoppas efter hissa, men inte efter firande, detekteras när varvtalsreferensen faller under nivån bestämd av denna parameter. I den här situationen görs ramptiden längre med en faktor bestämd av 08.31.

0% 25% 6% S 0830 N_APPRCH

Faktor med vilken retardationsrampens lutning minskar kring nollvarvtal.

1,000 10,000 3,000 S 0831 RATE_APR

4.8.3. Signaler

Beskrivning Enhet IDENT Text Varvtalsreferens från den valda stegstyrspaken, före rampfunktio-nen.

% 0850 PRERAREF

Varvtalsreferens från vilken som helst källa liksom styrspaken, en dator eller ledare-följare (master-follower), efter rampfunktionen.

% 0851 N_REF

Kontinuerlig varvtalsreferens mätt efter referensvärdet tidigare satt genom parametern RAMP_TYP, 08.01.

% 0852 CONT_REF

Manöverplats nr. 2 invald. Bool 0853 STAT2_S (Huvudsakligen) styrspak i riktning A. Bool 0854 DIR_A (Huvudsakligen) styrspak i riktning B. Bool 0855 DIR_B


4.9. Grupp 9: Varvtalsreglering

4.9.1. Beskrivning

Parametrar som hör ihop med PID-regulatorn kan skattas av konstruktören, och justeras vid idrifttagning. I utgåva 10_040 infördes att varvtalsregulatorn gjordes svag kring nollvarv genom att I-delen kopplades från. I vissa fall är detta inte lämpligt. I utgåva 10_053B (november 2006) infördes därför möjligheten att aktivera varvtalsregulatorns I-reglering kring nollvarv. Detta görs med 06.14 genom att värdet 0 eller 1 som fattats enligt beslutet ovan ändars till 10 i stället för 0 och 11 i stället för 1. Mest använda värde för nya konstruktioner kommer att vara 10. Som alternativ till varvtalsreglering finns Accelerationsreglering (grupp 18). Accelerationsreglering används med fördel till förarstyrda åkrörelser. 4.9.1.1. PID-regulator

PID-regleringen är aktiv inom det varvtalsområde där motorn kan åstadkomma det önskade vridmomentet. För både lyft i hissning och åk kan det antas att det inte är mindre än 85 % av den synkrona varvtalet. För lyft i firning används i vanliga fall översynkron sänkning för att minska uppvärmningen och återmata energin till elnätet. Överkoppling till översynkron sänkning sker vanligtvis vid 95 % firvarvtal. Normalvärdena kan användas vid första starten. 4.9.1.2. Förbättrad regulator

• P- och I-delarna i varvtalsregulatorn justeras oberoende, och av erfarenhet har detta visat vara bät-tre vid intrimning och att bättre regling uppnås.

• I-minnet i varvtalsregulatorn nollställs varje gång varvtalsreferensrampen har nått det önskade vär-det. Det klassiska problemet med under- och överslängar med reglerprincipen reversibel fasstyrn-ing är nu eliminerat. Det är möjligt att använda I-delar för de flesta rörelser, även åk.

• Övergången från fullfartsläge och översynkront läge tillbaka till varvtalsreglerat läge blir osynlig för föraren, och med låga strömtoppar som sparar den elektriska och mekaniska utrustningen.

4.9.1.3. ...

4.9.1.4. ...

4.9.1.5. Översynkron regenerativ firning

När |farten| är högre än parameter 09.09 kommer motorn att accelerera till aningen högre än den synkrona varvtalet, och återmata den aktiva energin till nätet. Detta är bara möjligt för rörelser med en dragande last, som för lyft. Vid idrifttagning ska man alltid kontrollera att parametrarna 09.02 och 09.03 är tillräckligt stora för att förhin-dra att lasten sätter sig att vid återgång från översynkron sänkning med full last och lägsta förväntade nät-spänning. För lyftrörelser kommer parameter 09.08 = 1 att aktivera regenerativ firning. 4.9.1.6. Optimerad återgång för rotorfrekvensreglering

Från AST10_03 ingår det en funktion som gör återgången från översynkron firning för lyft med rotorfrek-vensreglering minst lika snabb som återgång med takometer eller pulsgivare. Vid översynkron firning lagras värdet av strömmen under firningen. Vid återgång öppnas rotorkontak-torerna, och under en tid som ställs in med 09.34 injiceras den lagrade strömmen multiplicerad med 09.33 i bromsriktningen. Efter tiden 09.34 sker återgång till normal varvtalsreglering. I AST04_10 är det möjligt att modifiera prestanda hos den här funktionen; de flesta modifikationer görs för att minska den snabba reverseringen och tillåta att lasten sjunker ner en aning!


4.9.1.7. Varvtalsberoende förstärkning

För de flesta rörelser kan regleregenskaperna förbättras genom att variera förstärkningen för varvtalsrefer-ensen. Vanligtvis kan den proportionella förstärkningen ökas i det låga varvtalsområdet. Mellan de fixa brytpunkterna 0, 10, 25, 50 % och full varvtal sker interpolering av värdena. Brytpunkten 0% infördes i version 10_054. De erfarenhetsbaserade normalvärdena kommer att fungera bra i de flesta fall. 4.9.1.8. Tillståndsberoende förstärkning

För de flesta rörelser kan regleregenskaperna förbättras genom att variera förstärkningen gentemot varv-talsreferensens förändring. För rörelsereglering med normala krav, d v s nästan alla industrikranar, behöver normalvärdena på 09.35 (Integral) och 09.40 (Proportionell del) inte ändras. Standardvärdena ger en minskning på 50 % av I- och 50 % av P-förstärkning under rörelse med konstant varvtal jämfört med förstärkning vid ändring av referensen.

4.9.1.9. Accelerationsreglering

Accelerationsreglering är den rekommenderade reglermetoden för manuellt körda åkrörelser. Läs mer om detta i funktionsgrupp 18. 4.9.1.10. ...

4.9.1.11. Begränsning av transient moment

Denna beskrivning gäller endast mjukvara 10_03A och äldre: När en påslagen motor kopplas bort från nätet och därefter kopplas in igen utvecklas ett transient moment. Effekten är störst vid åter-inkopplingen efter fasväxling, dvs. efter det att tyristorbryggan har bytt riktning i ASTAT, och kan producera en momenttopp mellan 10 och 20 gånger motorns normala vridmoment! Den här momenttoppen är inte bra för vare sig mekanik eller elektrisk utrustning.

Momenttoppen kan även ge en ljudlig smäll i drivsystemet, speciellt om systemets förstärkning måste vara hög. I AST10_04 ingår funktioner för att minska momentstoppar. Ingen justering behövs. 4.9.1.12. Kompensation för lastsättning vid start

Funktionen används enbart för lyft. Om avsikten är att hissa i A-riktning (upp) kommer en momentpuls att adderas till varvtalsregula-torns normala utgångsvärde.

Lastsättningsfunktion bör endast användas när den vanliga varvtalsregulatorn inte ger tillräckliga prestanda; försök öka varvtalsför-stärkningen innan lastsättningsfunktionen aktiveras. Denna kompensering ska inte användas från AST10_03 och framåt eftersom vanliga reglerprestanda är tillräckligt bra för att förhindra lastsättning. Denna funktion har helt tagits bort i utgåva 10_05.


4.9.2. Parametrar

Beskrivning MIN MAX NORM SET IDENT Text Derivatan (dN/dt) av varvtalsreferensen beräknas, och kan ge ett framkopplingstill-skott till varvtalsregulatorn. Desto högre parametervärde desto högre tillskott. Ändra inte från 0 i de flesta fall.

0,000 10,000 0,000 X 0901 DER1_N

Integraldel av varvtalsregulator. Högre vär-de ger större I-del. Justering för lyft har ofta ett högre värde. Notera möjligheten att arbeta med högre I-del under icke-stationär drift, se parameter 09.35. Börja med 0,050 för lyft, 0,020 för åk. För lyft med översynkron firning, testa med full last, så att I-delen inte blir för liten. Åk kan ofta trimmas med I-del = 0,000 med gott resultat. Dålig eller komplicerad utrust-ning kräver ett lägre värde för åk.

0,000 4,000 0,020 S 0902 N_KI

Proportionell del av varvtalsregulatorn. Hög-re parametervärde ger större P-del. I de flesta fall måste normalvärdet ökas. Juster-ingar sker vanligen till ett högre värde. Notera möjligheten att arbeta med högre P-del under icke-stationär drift, se parameter 09.40.

0,200 64,000 2,000 S 0903 N_KP

Lastsättningskompensation. Tid att addera en momentpuls uppåt vid start. Tid i millise-kunder. Funktionen är användbar endast för lyft. Användes om den normala varvtalsre-gleringen inte räcker till. Momentpulsens värde = motorns märkmo-ment. Denna funktion har helt tagits bort i ut-gåva 10_05.

0 10 000 0 X 0905 LO_DROOP

Omkoppling till översynkron bromsning i fira görs i lägre lägen: 0: Urkopplad. 1: Endast inkopplad i riktning B (firning av lyft). 2: Endast inkopplad i riktning A. 3: Inkopplad för båda riktningar.

0 3 0 D 0908 SUP_SYNC

Värdet i % av motorns synkrona varvtal för övergång till översynkron firning.

50 100 95 D 0909 SUP_SPpc

Tillskott till varvtalsregulatorns I-del för 10 % varvtalsreferens. Värdet sättes relativt vär-det på parameter 09.02. Se parameter 09.42 för varvtalsreferenser kring nollvarv.

-100 400 0 X 0912 KI_ADD10

Tillskott till varvtalsregulatorns I-del för 25 % varvtalsreferens och lägre. Värdet sättes relativt värdet på parameter 09.02.

-100 400 0 X 0913 KI_ADD25

Tillskott till varvtalsregulatorns I-del för 50 % varvtalsreferens. Värdet sättes relativt vär-det på parameter 09.02.

-100 400 0 X 0914 KI_ADD50

Tillskott till varvtalsregulatorns I-del för full varvtalsreferens. Värdet sättes relativt vär-det på parameter 09.02.

-100 400 0 X 0915 KI_ADD99

Tillskott till varvtalsregulatorns P-del för 10 % varvtalsreferens. Värdet sättes relativt värdet på parameter 09.03. Se parameter 09.46 för varvtalsreferenser kring nollvarv.

-100 400 50 S 0916 KP_ADD10

Tillskott till varvtalsregulatorns P-del för 25 % varvtalsreferens. Värdet sättes relativt värdet på parameter 09.03.

-100 400 25 S 0917 KP_ADD25

Tillskott till varvtalsregulatorns P-del för 50 % varvtalsreferens. Värdet sättes relativt värdet på parameter 09.03.

-100 400 10 S 0918 KP_ADD50

Tillskott till varvtalsregulatorns P-del för full varvtalsreferens. Värdet sättes relativt vär-det på parameter 09.03.

-100 400 -30 S 0919 KP_ADD99


Beskrivning MIN MAX NORM SET IDENT Text Ovan denna referens kan optimeringsfunk-tionen för full fart aktiveras, och driften övergår i princip till direkt nätanslutning. Får inte sättas större än 85 % för rotoråter-föring. Om den sättes till minst 101 %, så är alltid varvtalsåterföringen aktiv. Sätt till 200 % för t.ex. en elektrisk axel.

0 200 85 X 0927 NREF_LEV

Standardvärde = 1 0=stäng av optimeringsfunktionen för full fart. Stäng inte av utan att kontakta ABB.

0 1 1 X 0928 OPEN_C

Snabbaste referensen till rampgeneratorn blir (100 % + 09.31) om lasten är lägre än 14.04 OCH rörelsen är nedåt OCH referen-sen är nedåt OCH varvtalet är högre än 50 % OCH översynkront tillstånd inte råder. Se Lastfunktioner.

0 70 55 D 0931 ADD_PLUG

Referensen till rampgeneratorn begränsas till (100 % - 09.32) när lasten är lägre än 14.25 om inte FREE_HOK är sann. Varv-talsbegränsningen görs före rampfunktionen OCH endast i positiv riktningsreferens OCH FREE_HOK = 0. Se Lastfunktioner.

0 100 65 D 0932 REDSLACK

Denna parameter är aktiv endast när varv-talsåterföringen görs med rotorspännings-frekvens.

För en tid specificerad som 09.34 ms, efter avslutning på översynkron firning, tvingas spänningen bli 09.33 % av den historiska spänningen som mätts för fasen med över-synkron firning.

0 400 280 X 0933 REV_CUFA

Tiden börjar löpa då översynkron firning avslutas. Om återföringen är baserad på rotorspänning, så kommer varvtalsreglerin-gen under denna tid att avlösas av mot-strömsbromsning med parameter 09.33 gånger minskningsströmmen i översynkront läge.

0 500 250 X 0934 CURRTIME

De flesta rörelser blir märkbart bättre om I-delen är högre vid förändring av varvtalet än under stationär drift. Genom att sätta denna parameter högre än 0 reduceras I-delen vid konstant varvtal jämfört med föränderligt. Behåll 50 % för de flesta tillämpningar.

0 100 50 S 0935 KI_RD_SS

De flesta rörelser blir märkbart bättre om P-delen är högre under förändring av varvtal än under stationär drift. Genom att sätta denna parameter högre än 0 reduceras P-delen vid konstant varvtal jämfört med väx-lande. Behåll 25 % för de flesta tillämpningar.

0 100 50 S 0940 KP_RD_SS

Tillskott till varvtalsregulatorns I-del för 0% hastighetsreferens. Värdet sättes relativt värdet på parameter 09.02

-100 400 0 X 0942 KI_ADD10

Tillskott till varvtalsregulatorns P-del för 0% hastighetsreferens. Värdet sättes relativt värdet på parameter 09.03

-100 400 100 S 0946 KP_ADD10

4.9.3. Signaler

Beskrivning Enhet IDENT Text Varvtalsfel – insignal till varvtalsregulatorn. % 0950 SPEEDERR


4.10. Grupp 10: Varvtalsövervakning

4.10.1. Beskrivning

Skriv in värdet på parametrarna under konstruktionsarbetet. De flesta parametrarna är självförklarande. 4.10.1.1. Takometer- och pulsgivar-övervakning

Det bevakas att en Steg 1 varvtalsreferens får varvtalssvar inom en kort tid. Om svar inte erhålls inom någ-ra få 100 ms pga. en långsamt öppnande broms, bör funktionen som hanterar långsamt öppnande broms justeras innan övervakningstiden för takometerövervakningen ökas. Aktiva parametrar: 10.12, 10.13 och 10.15

Anmärkning: Rotorfrekvensåterföringen bevakas elektroniskt. 4.10.1.2. Övervakning av varvtalsavvikelse

Det bevakas att avvikelsen som definieras av parametern 07.01 inte är större än tillåtet i det aktiva re-glerområdet. Aktiva parametrar: 10.11, 10.13 och 10.19 4.10.1.3. Övervakning av övervarvtal

ASTAT kan inte återställas på vanligt vis efter en utlösning pga. övervarvtal. Dessutom kommer DO 8 på DATX 110 att öppnas. Den sluts inte förrän 230 (115) V AC manöverspänning har stängts av och satts på igen. Varvtalet kan jämföras med ett högt absolutvärde, se parametrar 10.01 och 10.02. Vid inställning 10.01 = 3 kan utlösningsnivån temporärt ändras till bara 40 % av den synkrona varvtalet ge-nom att DI 15 görs aktiv. Detta är speciellt till för test av säkerhetssystemet vid lägre varvtal än 125 % av den synkrona. 4.10.1.4. Referensövervakningssystem för tidig upptäckt av varvtalsavvikelse

Den kan bara användas för lyft med takometer eller pulsgivare. Funktionen följer varvtalsreferensen. Då något icke-normalt inträffar sätts en felflagga, felkod 91 ges, och denna, i likhet med övervarvsskyddet, kan inte stängas av med KRAN FRÅN. Den öppnar DATX 110 DO 8 (nödstopp) beroende på valet i pa-rameter 10.30 USE_OVSP. Denna funktion har utvecklats för att skapa tidiga stopp med arbetsbromsarna på högfartssidan om det sker ett elfel, och för att undvika belastning av nödbromsarna och resten av drift-systemet i möjligaste mån. Dessutom kan funktionen användas för lyft utan nödbromsar, och i detta fall kan den nödutlösa hela kranen. Aktiva parametrar: 10.30, 10.31, 10.32, 10.33, 10.34 och 10.35. Denna funktion är ny från 10_05. 4.10.1.5. Övervakning av tyristorbryggor

För åk tillåts enbart den tyristorbrygga, som inte är motorbrygga för den bestämda riktningen, att vara aktiv under den bestämda retardationstiden (parameter 08.03) och en marginal som ges av parametern 10.22. 10.22 kan i normala fall lämnas på 100 %. Om tiden har löpt ut stoppas rörelsen med momentfel (Torque Fault).B För ett lyft är övervakningen enbart inkopplad i lyftriktningen (”Riktning A”). I enstaka fall, då rörelsen är en bomrörelse eller liknande som kräver att lång motströmsbromsning an-vänds, ska övervakningen av tyristorbryggan stängas av genom att sätta parameter 10.22 till 1.


4.10.2. Parametrar

Beskrivning MIN MAX NORM SET IDENT Text Varvtalsvakt för lyftverk. 1: DI 15 kräver en hög ingång. 2: Pulsfrekvensen på DI 15 är högre än tillåtet. 3: Baserad på mätt varvtal, nivån sätts med pa-rameter 10.14, % av den synkrona varvtalet.

1 3 1 D 1001 OSP_TYPE

Övervarvtalspulsfrekvens på DI 15. 1 till 75 %CTR. Normalt 1. Enhet: Hertz.

1 75 1 D 1002 OSP_FREQ

Max tillåtet fel i % av referensen. För små refer-enser tillåts dock värdet parameter 10.13. Utlös-ning sker fördröjd med tiden 10.19. Felkod är 65.

Vid användning av rotorfrekvensåterföring, med öppen reglering (fullt varvtal lyft eller åk) och i översynkron firning (fullt varvtal nedåt) är inte övervakningen aktiverad.

0 100 30 X 1011 SMERRTOL

Nivån som definierar att det finns något som helst liv i takometern, dock mer än enbart störn-ingar

0 200 0,5 X 1012 FEEDBLEV

Vid denna nivå, något under Steg 1 krävs ett svar från takometer eller pulsgivare. 'Svar' de-finieras av att varvtalet är större än 10.12, vanligtvis 0,5 % av full fart. Utlösningen fördröjs med tid 10.15. Felkoder är 89 eller 66.

Felkoderna 89 och 66 har högre prioritet än fel 65. Rotoråterföringen kollas på ett annat sätt, och ger felkod 37.

0 200 8 X 1013 REFLEV

Om parameter 10.01 = 3 kommer rörelsen att lösa ut vid absolutmätvärdet av varvtalet. Nivån kan sättas med denna parameter.

Den justerar sig själv till ett högre värde om funk-tionen med ökad firavarvtal används. Anpassa inte 10.14 pga. detta.

0 200 125 X 1014 OVSPLEV

Tid som ingen varvtalsåterföring alls accepteras.

Om denna ger upphov till utlösning vid start är den vanligaste anledningen en långsam broms. Använd funktionen för att fördröja referensen till bromsen har lyfts, se avsnitt 4.8 Varvtalsåter-föring innan parametervärdet på 10.15 förlängs. Bromsarna kommer att degenerera med ålder och bli långsammare, och därför bör den fördröj-da referensen ha en viss marginal för en ny kran.

0 1500 500 X 1015 FEEDB_T

Tiden som en avvikelse 10.11 i % mellan refer-ens och mätt varvtal accepteras.

Kan ökas försiktigt om varvtalsskillnadsfel F65 kommer fastän drivsystemet är felfritt.

0 2500 1000 S 1019 SP_DEV_T

Marginal som % av den inställda retardation-stiden, där rörelsen tillåts motströmsbromsa.

0 200 100 X 1021 RTIME_SC

Ställ till 1 för att stänga av övervakningen av ty-ristorbryggan för rörelser som behöver tidsmäs-sigt lång motströmsbromsning. Firning av lyftverk övervakas ej (dvs. parametern behöver inte stäl-las till 1 för denna situation).

0 1 0 D 1022 JIB_TRAV


Beskrivning MIN MAX NORM SET IDENT Text Systemet har utvecklats för att tidigt upptäcka elektriska fel som leder till farliga situationer. Systemet används mest i stora lyftmekanismer. ASTAT kan inte återställas utan avstängd manö-verspänning, som vid utlösning pga. för högt varvtal. 0: Referensföljarsystemet av. 1: Referensföljarsystemet på. Nödstopp i kranen sker direkt när DO 8 öppnas. 2: Referensföljarsystemet på. Nödbromsning sker inte, då DO 8 fortsätter vara stängd.

0 2 0 D 1030 USE_OSPT

För lyft, underordnat villkoren givna av 10.32 och 10.33 är det inte tillåtet att varvtalet avviker mer än värdet 10.31 i fallande riktning. Övervaknin-gen reagerar alltså inte om det går fortare uppåt.

10% 50% 20% X 1031 TRK_DIFF

För lyft, underordnat villkoret givet av 10.33 är det inte tillåtet att varvtalet i fullfartsläge uppåt är långsammare än 10.32.

0% 60% 25% X 1032 TRK_OCTL

För ett lyft är det inte tillåtet att varvtalet i läge med växlande tyristorbryggor avviker mer än värdet 10.33 i fallande riktning. Övervakningen reagerar alltså inte om det går fortare uppåt.

10% 80% 40% X 1033 TRK_BRCH

Då rörelsen lämnar fullfartsläge eller lämnar läge med växlande tyristorbryggor accepteras att per-fekt reglering inte är möjlig under tiden 10.34.

250 ms 1000 ms

600 ms X 1034 TRK_TIME

Även om det finns villkor för att sätta felsignalen OSPTRACK (21.91), finns det en fördröjning 10.35 innan felet ges.

50 ms 500 ms 200 ms X 1035 TRKDELAY


4.11. Grupp 11: Strömreglering

4.11.1. Beskrivning

4.11.1.1. ...

4.11.1.2. Strömbegränsning

Den här parametern används för att begränsa nätströmmen. Det mest använda området är 200…400%. Använd vårt Excel-verktyg för att beräkna korrekt strömgräns som funktion av momentkrav, nätspännings-variationer och rotorkrets. Vanligtvis väljes kring 200-225% for lyft med tre rotorkontaktorer, 250% för övrigt. Parametern 10.01 bör ställas till ett lägre värde vid uppgradering av system med mjukvara av version AST10_04 eller äldre. Värdet för 11.01 för byte från 10-04 eller tidigare till 10_04A och nyare måste re-duceras enligt följande formel: Värde 11.01 (10_04A eller senare) = Värde 11.01 (10_04) * Värde (11.10) / 1,732. Den normala strömbegränsningen överrides vid fördröjda åkrörelsebromsning. Se parametrarna 11.28, 11.45 och 11.46. 4.11.1.3. Strömförstärkning

Den här parametern 11.03 bestämmer förstärkningen för strömregulatorn. Vanligtvis behöver normalvärdet inte ändras för denna parameter. För åk kan dock regleregenskaperna ibland förbättras något med högre proportionell förstärkning på varvtalsregulatorn (09.03) och lägre strömförstärkning (11.03).

Ett lägre värde än 10,000 resulterar i en mjukare strömförstärkning, ett högre värde i en aggressivare. Det är ovanligt att strömregulatorns grundinställning behöver ändras. Undersök först om det beror på varv-talsregulatorns inställning. 4.11.1.4. Systemdynamik

Parametern 11.10 skalar om rörelsekontrollsystemet för att hantera olika dynamiska situationer. Dynamiken begränsas både av själva mekanismen och av återföringen. Erfarenhet har gett följande värden som visat sig vara väldigt lyckade: • Vid god mekanik + takometer, välj värde 1,00. • Vid medelmåttig mekanik + takometer, eller god mekanik + rotoråterföring, välj värde 1,15. • Vid medelmåttig/mindre god mekanik + rotoråterföring, eller mindre god mekanik + takometer, välj värde

1,30.

4.11.1.5. Begränsning av transient moment

Med parametrarna 11.45 och 11.46 erbjuder 10_52 och senare ytterligare funktioner att hantera system med mekaniska begränsningar, t ex glapp. Normala inställningsvärden kan för det mesta behållas. För sto-ra lyftverk (i vissa fall upp till 1,5-2 MW) rekommenderar vi en noggrannare kontroll av ljud i växellådor vid idrifttagning. 4.11.1.6. Fördröjd åkverksbroms

Frigörning av bromsen är fördröjd med en tid, parameter 06.06, efter att den skulle ha fallit pga. det vanliga varvtalsvillkoret. Under denna fördröjningstid kommer rörelsen att bromsas elektriskt, vilket dämpar ut kvar-varande pendling. Inverkan av bromsen sätts med parameter 11.28. Standardvärdet 100 % strömgräns motsvarar cirka 30 % bromsmoment. Samma funktion kan även användas då man inte önskar att föraren inte ska slita bromslyftare då hon eller han (helt naturligt) ”stegar” fram ett åkverk. Om tiden 06.06 sätts till någon sekund, så kommer aldrig den mekaniska bromsen att frigöras i denna situation. I detta fall ska 11.28 sättas högre, ungefär som normal strömgräns (parameter 11.01). Den fördröjda bromsfunktionen används endast för åk. Om parametern sätts till ett annat värde än 0 för ett lyft kommer ASTAT ignorera detta och bromsen kommer inte att bli fördröjd. Den fördröjda bromsfunktionen kan också användas tillsammans med DC-bromsfunktionen. Vanlig fördröjning: 0,1 – 10 sekunder, normalt är 1,0 sekunder. Den här parametern har ingen betydelse för lyftrörelser.


4.11.2. Parametrar

Beskrivning MIN MAX NORM SET IDENT Text Strömgräns i % av motorns eller motorernas sam-manlagda märkström. Vid Accelerationskontroll kan strömgräsen sättas lägre.

100 400 250 D 1101 LIM_INpc

Förstärkning av strömregulator. Strömregulatorn arbetar endast med integralförstärkning. Värdet kan ändras efter noggrann testning.

0,100 32,000 10,000 S 1103 US_KI1

Tillåten tidigaste start av tändpulser i motorläge. Värdet 20 grader motsvarar att tändpulserna tillåts starta så tidigt i perioden att motorn får full nätspänning. Ska bara ändras för teständamål.

20 360 20 X 1106 ALPHAMIN

Styr systemets dynamik. Typiska värden för någ-ra situationer: God mekanik + takometer tillåter 1,00. Medelmåtting mekanik + takometer eller god mekanik + rotoråterföring tillåter 1,15. Medelmåttig/dålig mekanik + rotoråterföring eller dålig mekanik + takometer tillåter 1,30.

0,300 2,560 1,150 S 1110 ISCALVAL

Tillåten tidigaste start av tändpulser i generator-läge. Parametern kan ökas för kraftigt belastade motorer med gott (lågt) CosFi som annars skulle hamna i två-fasig regenerativ mod med kraftiga mekaniska vibrationer som resultat.

20 360 20 X 1112 ALPHAGEN

Strömgräns för eliminering av pendling vid åk-rörelser eller kraftigare hållning av rörelsen, ge-nom elektrisk bromsning med denna strömgräns, under perioden specificerad av parameter 06.06.100% motsvarar eliminering av pendling.

100 400 100 D 1128 RED_INpc

Om en långsamt öppnande rotorkontaktor an-vänds, kan ASTAT fortfarande genomföra öpp-ningen av denna med nollström. Regleringen blir dessvärre inte optimal om en långsamt öpp-nande kontaktor användes med krav på ingen kontaktförslitning.

0 100 20 D 1139 CON_OP_T

Förväntad tid i ms för att nå nollström efter noll-strömsreferens givits. Används för kontak-toröppning med nollström. Normalvärdet behöver vanligtvis inte ändras.

0 200 20 X 1144 IS_ZER_T

Strömgräns i % av motorns märkström att börja med efter reaktivering av varvtalsregulatorn efter avslut av öppen reglering, översynkron firning, eller efter kontaktoröppning. Normalvärdet behöver vanligtvis inte ändras.

0 400 0 X 1145 LIM_INOC

Tid för linjär höjning av strömgränsen från LIM_INOC (11.45) till LIM_INpc (11.01). Normalvärdet behöver vanligtvis inte ändras.

0 1000 50 X 1146 LIMIRATE

Tid för ändring av brygga, dvs. tiden då varken främre eller bakre tyristorbrygga är aktiv. Oavsett vilket värde som angetts finns det ett hårdkodat minsta värde på 12 ms.

0 50 12 X 1147 BR_CH_TM

Tyristorbryggan ändras från fram till back eller tvärt om då referensen till strömregulatorn ändrar tecken. I en ASTAT finns det ingen 1:1 relation mellan utsignalen från varvtalsregulatorn (= mo-mentreferens) och strömreferensen.

För att undvika att tyristorbryggorna förändras alltför ofta finnes hysteres för bryggändring.

Denna parameter bestämmer hur stor momen-treferensen måste gå åt ena hållet innan en väx-ling till motsvarande tyristorbrygga verkställs.

0 400 10 X 1148 BR_CH_LV


4.11.3. Signaler

Beskrivning Enhet IDENT Text Strömreferens för de anslutna motorerna i % av motorernas märk-ström.

% 1152 IS_REF

Faktisk statorström för de anslutna motorerna i % av motorernas märkström (AO 1).

% 1153 ISACT

Tändvinkel för tyristorer. Grader 1155 ALPHA Värde för statorspänning mätt i ASTAT motorkopplingsplintar. V 1157 VMOT_AV Frekvens ej inom toleransområde. 1: Fel. Bool 1161 FREQFLT Felaktig fasföljd. 1: Fel. Bool 1162 PHSEQFLT Nätsynkronisering för strömregulator. 1: Korrekt. Bool 1163 SYNC_OK Någon av tyristorbryggorna är aktiv. 1: Aktiv. Bool 1172 BR_ACT Tyristorbrygga i riktning A är aktiv: 1: Aktiv. Bool 1173 BR_FWD Tyristorbrygga i riktning B är aktiv: 1: Aktiv. Bool 1174 BR_REV


4.12. Grupp 12: Rotormotstånd

Operationstider för kontaktorer och logiska parametrar skrives in under konstruktionsarbetet. De övriga pa-rametrarna är i och för sig beräkningsbara i förväg, men i 99% av installationerna kan de numeriska stan-dardvärdena användas. 4.12.1. Beskrivning

För olika typer av rörelser kommer följande resistorvärden att ge goda prestanda: ΣR1 = f(Rmot+Rkabel+R1). Kan t.ex. vara 8 % av R100. ΣR2 = f(Rmot+Rkabel+R1+R2). Kan t.ex. vara 18 % av R100. ΣR3 = f(Rmot+Rkabel+R1+R2+R3). Kan t.ex. vara 38 % av R100. ΣR4 = f(Rmot+Rkabel+R1+R2+R3+R4). Kan t.ex. vara 65 % av R100. ΣR5 = f(Rmot+Rkabel+R1+R2+R3+R4+R5). Kan t.ex. vara 100 % av R100. R100 är resistansen med vilken motorn kommer att producera nominellt moment vid stillastående. Se avsnittet ASTAT SYSTEM DESIGN för mer information om hur beräkningen görs. Rmot varierar från 0% på en stor kopparrik lyftmotor för hög omgivningstemperatur till kanske 6% för en liten åkmotor. Rkabel varierar är normalt kring 0,5%, i enstaka fall mer än 1%. Resistansstegen R1..R5 värden anges i driftvarmt tillstånd. Kalla resistansen kan vara 10% lägre, högsta värdet 10% större.

Referensritningar: Dessa ritningar förklarar hur parametrarna i grupp 12 relaterar till huvudkretsschemat, och vilket digitalt ut-gångsrelä som ska kopplas till vilken rotorkontaktor.

motR

cableR

K3R1

R2 K2

R3

R4

R5

K0

K1

DO no. 4

DO no. 3

DO no. 1

DO no. 2

Figure no. 3

motR

cableR

R2 K2

R3

DO no. 3

Figure no. 5

motR

cableR

K3R1

R2 K2

R3

R4

K1

DO no. 4

DO no. 3

DO no. 2

Figure no. 2

K

K

2

1

motR

cableR

R2

R3

R4

DO no. 3

DO no. 2

Figure no. 1

motR

cableR

R3

Figure no. 4


Dessa tabellvärden uttrycks i % av motorns enhetsresis-tans, R100´ (se avsnitt ASTAT SYSTEM DESIGN, Ro-tor Resistor).

ΣR1 ΣR2 ΣR3 ΣR4 ΣR5 Ritningens nr.

Lyft, liten motor eller med stora momentmarginaler. 0 12 40 60 to 65 0 1 Lyft. 8 18 38 to 40 60 to 65 0 2 Lyft, utan översynkron bromsning och firning av tung last. 8 18 38 to 40 60 to 65 100 3 Inomhusåk. Topphastigenheten är normalt 90 % av den synk-rona. Inga kontaktorer. Kan placeras på trallan eller nära varje hörnmotor. Rekommenderas. Om topphastigheten är kritisk, välj en motorstorlek större och byt utväxling.

0 0 30 0 0 4

Åk. 0 12 40 0 0 5 Balanserad arm. 0 0 30 0 0 4 Arm i allmänhet. 0 12 40 0 0 5 Vridning. 0 12 40 0 0 5

Tips: Använd EXCEL “Resistance_checker_xx.xls” från ASTATs verktygslåda för att enkelt hitta de optimala motstånden för en viss rörelse.

Från utgåva 10_05 öppnas rotorkontaktorerna utan någon ström. Parameter 11.44 hör ihop med denna funktion. Se avsnitt Ström- och momentreglering ovan.

De normala värdena passar i ett 0, 1, 2, 3 eller 4 kontaktorssystem med rekommenderat en stegad styrspak med valbara steg. För både åk- och lyftrörelser ska det anges vilka kontaktorer som finns med parametrar 12.24 till 12.27. Om motsvarande kontaktor inte är installerad, ska dess parameter vara 0. Om motsvarande kontakter är in-stallerad, ska dess parameter vara 1.

Vid acceleration är kontaktorerna K2 och K3 förreglade från att slutas om nätströmmen är för hög. Styrning av kontaktorer för åkrörelser Behandlingen är symmetrisk i riktningarna A och B.

Kontaktor Slutande varvtal Öppningsvarvtal Öppen reglering = full varvtal

Koppling vid Accel-erationsreglering

K1 Snabbare än 12.19. Åsi-dosätts av bromstest, se avsnitt Fördröjd start för bromstest, parameter 08.19.

Bromsning eller lång-sammare än 12.19 – fast hysteres. Åsidosätts av bromstest, se avsnitt Fördröjd start för bromstest, parameter 08.19.

- Lika varvtalsreglering

K2 Snabbare än 12.20, samt styrspaksorder större än 12.20 + 12.17. Nätströmmen måste vara mindre än 12.10.

Bromsning, förutom under acceleration, eller lång-sammare än 12.20 - 12.22, eller styrspaksor-der mindre än 12.20 - 12.17 -12.22.

Stängs momentant om inte redan är stängd.

Lika varvtalsreglering

K3 Snabbare än 12.21, samt styrspaksorder större än 12.21 + 12.18. Nätströmmen måste vara mindre än 12.10.

Bromsning, förutom under acceleration, eller lång-sammare än 12.21 - 12.23, eller styrspaksor-der mindre än 12.21 - 12.18 -12.23. Öppnas alltid vid varv-talsminskning, oberoende av den faktiska has-tigheten.

Stängs en tid 12.29 efter K2 för att und-vika att manöver-spänningen överlas-tas.

Lika varvtalsreglering

K0 - - -


Styrning av kontaktorer för lyftrörelser För lyftrörelser kan kontaktorerna justeras med parameter 12.08. Behandlingen är ej symmetrisk i riktning A (lyft) och i riktning B (firning).

Kontaktor Slutande varvtal Öppningsvarvtal Öppen reglering = full varvtal

Översynkront läge = full varvtalsregener-ering

K1, lyftrikt-ning

Snabbare än 12.19. Åsi-dosätts av bromstest, se avsnitt Fördröjd start för bromstest, parameter 08.19.

Bromsning eller lång-sammare än 12.19. Åsi-dosätts av bromstest, se avsnitt Fördröjd start för bromstest, parameter 08.19.

- -

K2, lyftrikt-ning

Snabbare än 12.20, och styrspaksorder större än 12.20 + 12.17. Nätströmmen måste vara mindre än 12.11.

Bromsning, förutom under acceleration, eller lång-sammare än 12.20 - 12.22, eller styrspaksor-der mindre än 12.20 - 12.17 -12.22.

Stängs momentant om inte redan är stängd.

-

K3, lyftrikt-ning

Snabbare än 12.21, samt styrspaksorder större än 12.21 + 12.18. Nätströmmen måste vara mindre än 12.11.

Bromsning, förutom under acceleration, eller lång-sammare än 12.21 - 12.23, eller styrspaksor-der mindre än 12.21 - 12.18 -12.23. Öppnas alltid vid varv-talsminskning, oberoende av den faktiska varvtalet.

Stängs en tid 12.29 efter K2 för att und-vika att manöver-spänningen överlas-tas.

-

K0, lyftrikt-ning

Stängd. - - -

K1, fira-riktning

- Åsidosätts av bromstest, se avsnitt Fördröjd start för bromstest, parameter 08.19.

Öppen. Åsidosätts av bromstest, se avsnitt Fördröjd start för bromstest, parameter 08.19.

- -

K2, fira-riktning

- - - 12.07 = 1: Stängs en tid 12.29 efter K2 för att und-vika att manöver-spänningen överlas-tas. 12.07 = 0: Stängs momentant.

K3, fira-riktning

- - - 12.07 = 1: Stängs momentant. 12.07 = 0: Stängs ej.

K0, fira-riktning

Öppnar för firning i hög varvtal med lätt last (inte tillsammans med över-synkront läge).

- - -

4.12.1.1. Användning av kontaktorer med långsamma magnetsystem

De normala värdena passar alla ABB kontaktorer A 9 till A300 samt EH 370 till EH 800 med växel- liksom DC-magnetsystem. Om andra långsammare kontaktorer används, kan parametrarna 11.39 och 12.29 juste-ras för att undvika svaghet i för kort vridmoment (12.29) och tidigt åldrande pga. öppnandes av kontaktorer med ström (11.39).

Erfarenhet säger att driften påverkas negativt av användning av kontaktorer med öppningstider 30 till 50 ms eller mer. När långsammare kontaktorer används kanske deras livslängd måste kortas ner för att behålla acceptabel kontroll.


4.12.2. Parametrar

Beskrivning MIN MAX NORM SET IDENT. English text System med K3: Vanligaste värdet är 8%. Om ej K3 är installerad, ange 12.27 = 0, och 12.01 = 0%

0% 200% 8% D 1201 RES_1_pc

System med K2: Om K3 också finnes, så är vanligaste värdet 18%. System utan K3: Vanligaste värdet är 12%. Om ej K2 är installerad, ange 12.26 = 0, och 12.02 = 0%.

0% 200% 18% D 1202 RES_2_pc

System med en eller flera rotorkontaktorer: Vanligaste värdet är 40%. System utan någon rotorkontaktor: Vanli-gaste värdet är 30%. 12.03 får aldrig vara 0!

0% 200% 40% D 1203 RES_3_pc

System med K1: Vanligaste värdet är 65%. Om ej K1 är installerad, ange 12.25 = 0, och 12.04 = 0%

0% 200% 65% D 1204 RES_4_pc

System med K0: Vanligaste värdet är 100%. Om ej K0 är installerad, ange 12.24 = 0, och 12.05 = 0%

0% 200% 100% X 1205 RES_5_pc

1: Motstånd steg 4 används i lyftet vid Steg 1 efter 4 sekunders konstant varvtal. Används exempelvis då en skänk tippas. Endast använd för kranar med stegad styr-spak, inte för analog referens.

0 1 0 D 1208 HI_RES_A

Lyft: En högre nätström än denna parameter kommer hindra K2 och K3 från att stänga under acceleration. Hindrar också motorn från att köras på strömgränsen. För skydd av motor och motstånd när det inställda kopplingsvarvtalet inte är i harmoni med det installerade motståndet. Normalvärdet 135% behöver vanligtvis inte ändras. Vid tillfällig drift med en av två lyftmotorer, parameter 2501=2, så kommer värdet på parameter 1210 inte att ha någon inverkan.

0% 400% 135% X 1210 CL_H_LEV

Åk: En högre nätström än denna parameter kommer hindra K2 och K3 från att stänga under acceleration. Hindrar också motorn från att köras på strömgränsen. För skydd av motor och motstånd när det inställda kopplingsvarvtalet inte är i harmoni med det installerade motståndet. Normalvärdet 200% behöver vanligtvis inte ändras.

0% 400% 200% X 1211 CL_T_LEV

K2 sluter vid värdet satt av parameter 12.20, men referensvärdet innan rampenheten måste vara större än 12.17 + 12.20. Vid normala inställningar kommer K2 bara att dra in med styrspaken i läget för full varvtal.

0% 35% 15% X 1217 SSTDIFK2

K3 sluter vid värdet satt av parameter 12.21, men referensvärdet innan rampenheten måste vara större än 12.18 + 12.21. Vid normala inställningar kommer K3 bara att dra in med styrspaken i läget för full varvtal.

0% 15% 5% X 1218 SSTDIFK3


Beskrivning MIN MAX NORM SET IDENT. English text Om det finns tillräckligt med vridmoment, kan hela motståndet användas för lyft med låga varvtal. Kopplingsvarvtalet för K1 be-stäms av den här parametern.

0% 30% 0% X 1219 SW_K1

K2 sluter vid värdet bestämt av denna pa-rameter, men referensvärdet innan rampen-heten måste vara större än 12.17 + 12.20. Vid normala inställningar kommer K2 bara att dra in med styrspaken i läget för fullt varvtal.

20% 90% 42% X 1220 SW_K2

K3 sluter vid värdet bestämt av denna pa-rameter, men referensvärdet innan rampen-heten måste vara större än 12.18 + 12.21. Vid normala inställningar kommer K3 bara att dra in med styrspaken i läget för fullt varvtal.

50% 95% 75% X 1221 SW_K3

Hysteres för K2. Sluter vid varvtalet bestämd av parametrarna 12.20 och 12.17, men öppnar vid ett något lägre varvtal. Skillnaden definieras av den här parametern.

0% 10% 4% X 1222 HIST_K2

Hysteres för K3. Sluter vid varvtalet bestämd av parametrarna 12.21 och 12.18, men öppnar vid ett något lägre varvtal. Skillnaden definieras av den här parametern.

0% 10% 4% X 1223 HIST_K3

Sätt till 1 om rotorkontaktor K0 är in-stallerad, annars 0.

0 1 0 X 1224 USE_K0


0 1 1 D 1225 USE_K1


0 1 1 D 1226 USE_K2


0 1 1 D 1227 USE_K3

Om en långsamt öppnande rotorkontaktor används, kan ASTAT fortfarande göra öpp-nandet med nollström. Reglerprestanda kommer dock att påverkas negativt.

0 100 20 D 1139 CON_OP_T

Om en långsamt slutande rotorkontaktor används, kommer ASTAT att fördröja ”onö-diga” kontaktorer för öppen reglering och översynkron firning för att reducera spän-ningsfallet i manöverspänningssystemet.

0 32767 60 D 1229 CON_CL_T


4.13. Grupp 13: Valbar DO


4.13.1.1. DO 1

DO 1 på I/O-kortet DATX 110 är programmerbar. När parametern 13.01 = 0 kan DO 1 styra rotorkontaktorn K0.

För att förlänga livstiden för vissa typer av kabelspel för lyft, kan dess motor urkopplas förutom när kabeln ska rullas in vid lyft vid lyftning. Med parametern satt till 1, kommer DO 1 att ha denna funktion.

När inga av ovanstående funktioner behövs kan DO1 användas för att förlänga livslängden hos tyristorfläk-tarna. Så snart rörelsen startas, kommer fläkten/arna att starta och fortsätta fram tills en minut efter att rö-relsen stoppats. Med parametern satt till 2 har DO 1 denna funktion. Den faktiska temperaturen på kylflän-sen visas som signal 05.95. När parametern 13.01 = 3, kommer DO 1 alltid att vara till. Användes för att i invalt makro låta fläktar rotera kontinuerligt, särskilt avsett för körning med ett reducerat antal motorer som då överlastas. 4.13.1.2. DO 6

DO 6 på I/O-kortet DATX 110 är programmerbar.

När parametern 13.06 = 0 kan DO 6 att användas för att forcera en likströmsbroms, beskrivet i avsnitt 4.6, Grupp 6: Broms.

När parametern 13.06 = 1 kan DO 6 att användas för att låta en hjälpapparat som smörjoljepump eller räls-fläkt ligga till med en frånslagsfördröjning enligt parameter 06.04 efter att rörelsen stannat. 4.13.2. Parametrar

Beskrivning MIN MAX NORM SET IDENT Text 0: Extra rotorkontaktor för fira. 1: Upprullning av kabelspel i hissa. 2: Styrning av tyristorkylfläktar. 3: Tyristorfläktarna körs hela tiden.

0 3 2 D 1301 SEL_DO_1

0: Forcering av likströmsbroms, se Grupp 6. 1: Driva frånslagsfördröjd hjälpapparat.

0 1 0 D 1306 SEL_DO_6


4.14. Grupp 14: Lastfunktioner

Skriv in värdet på flertalet parametrar under konstruktionsarbetet. 4.14.1. Funktioner

4.14.1.1. Introduktion

När information om lastens vikt finns tillgänglig kan detta utnyttjas till att förbättra kranens utnyttjande. En analog ingång på 0-20 mA, 4-20 mA eller 0-10 V från en lastcell kopplas till AI 5 (av 8) på I/O-kort DATX 110, eller till AI 2 (av 2) på Remote I/On. Ingångens upplösning är 11 bitar (+ tecken). Exempel: Ett lastom-råde på 50 ton har en upplösning på 25 kg. Användes 4-20 mA kan givaren övervakas. En felkod lika Varning Överlast ges, men rörelsen stoppas ej. Kalibrering av lastcellssignal för vikt görs genom att ställa in värdet av två olika testvikter som parametrar, och lagra deras motsvarande analoga ingångssignalvärden; formellt som parametrar. Detta tillåter vilken som helst 0-20 mA, 4-20 mA eller 0-10 V. Upplösningen förbättras om en testvikt är mycket liten (tom krok), och den andra väldigt stor (nominell last eller överlastsgräns). Andra vikter beräknas internt enkelt som y = kx + l. Det aktuella mätvärdet, y viktenheter i föregående stycke, förs över till % genom en parameter som be-stämmer kranens nominella last. Det interna dataformatet är 32 bitar, för att den slutliga upplösningen ska kunna vara 16 bitar. De flesta funktioner bestäms av parametrar. En Remote I/O, ”Remote I/O DAPM 100” behövs för de lastrelaterade funktionerna.

4.14.1.1.1. Blockschema På nästa sida finns ett blockschema som beskriver förhållandet mellan de olika lastcellsfunktionerna. Linjer som avlutas med en svart fyrkant fortsätter till andra funktioner. Parametrar, såsom 14.01 m.fl., beskrivs vidare i texten för varje underfunktion och är dessutom listade i ett separat avsnitt.


4.14.1.2. Linjärisering av lastcellen

Givaren eller omvandlaren för lastcellen behöver inte justeras. Vilken linjär lastcell som helst som ger en milliAmp eller Volt-signal inom hela mätområdet kan användas. Kvaliteten på mätningen är huvudsakligen bestämd av kvaliteten på lastcellen. ASTATs upplösning är begränsad till 11 bitar + tecken-AI och det in-terna 16-bit formatet för vikten. Intern matematik i ASTAT görs med 32 bitars datalängd.

Ställ byglarna på AI 5 (av 8) för mA eller V signal från lastcellen.

DATX 110DI no. 13

Overload DI

Par. 14.01

Warning

Const=30%

DATX 110

AI no. 6(8)TWIN´S GROSS LOAD

DATX 120DI no. 7

TARE

DATX 120DI no.4

BYPASS SPEED LIMIT

DATX 120DO no.5

OVERLOAD

DATX 120

AO no. 1NET LOAD

DATX 110

AO no. 2GROSS LOAD

DATX 110

AI no. 5(8)LOAD CELL

Par. 14.26Par. 14.21Par. 14.09

Par. 14.27Par. 14.22Par. 14.10

Const.=32767

Signal 14.50(Load in units)

Signal 14.52(Load in %)

.

.

Par. 14.25

Load cellLinearisation

Mas

s in

teria

com

pens

atio

nPar. 14.23

Tare

func

tion

>1STOP 3

STOP 2

+

-Const.=0

Par. 14.30

Par. 14.24

>STOP 2

(Sum of load to two ASTAT is too large)

.

. IXI >STOP 3

(Load distributionof the two ASTATis not equal)

Par 14.31

&

Par. 14.06

> (Flash) >1

Par. 14.08Par. 14.07

Overload logic

STOP 1(Overloadof thehoist)

Par. 14.04Par. 14.28

High speeddown

Par. 14.12

Par. 15.01Par. 14.29

Slack ropefunctions

>1STOP 2

STOP 1

STOP 3

Hoisting stopped

Par. 14.11

Point 1


Bestäm hur många kg som motsvarar en(1) Viktenhet. Var så nära 32 767 för den högsta förekommande lasten, men överskrid den inte i något fall.

Du behöver två kalibreringspunkter, en med låg känd vikt och den andra med en hög (så hög som praktiskt möjligt) vikt.

Första kalibreringspunkten: låg vikt Skriv in 14.09 Lasten, mellan 0 – 32 767 viktenheter.

Trigga 14.26 Ändra trigg-parametern 14.26 från 0 till 1 för lagring av lastcellssignalen motsvarande Lasten du angav som 14.09

ASTAT Läser av den analoga ingången vid triggningen, och lagrar värdet i Volt/mA

Andra kalibreringspunkten: hög vikt Skriv in 14.10 Lasten, mellan 0 – 32 767 viktenheter.

Trigga 14.27 Ändra trigg-parametern 14.27 från 0 till 1 för lagring av lastcellssignalen motsvarande Lasten du angav som 14.10

ASTAT Läser av den analoga ingången vid triggningen, och lagrar värdet i Volt/mA

Efter den beskrivna proceduren kommer alla signaler från lastcellen att ge ett viktvärde som signal 14.50.

4.14.1.3. …

4.14.1.4. Masströghetskompensation

Lastcellen känner av lastens tunga massa lika väl som den tröga massan. Alla överlastinställningar, viktin-dikationer m.m. hänförs till den tunga massan.

Eftersom ASTAT är ett realtidssystem som vet accelerationen kan den tröga massan subtraheras från last-cellsmätningen.

Lyftets nominella hastighet i meter per minut ges som en parameter, maximalt 327,67 m/min.

Vid jämn hastighet känner lastcellen endast av den tunga massan som påverkas av gravitationen g, som i mjukvaran är inställd på det universella 9,81 m/s2.

Vid acceleration definieras ett tillskott till den tunga massan i lastcellen: MIC = g

g+a

Accelerationen bestäms med hjälp av den nominella hastigheten hos lyftet och den faktiska lutningen given av parametrarna 08.02 (ACC_TIME), 08.03 (RET_TIME) och reduceringsfaktorn beskriven i höghastighets-fartsänkningen nedan detta stycke.

Beaktade fall:

Fall Rörelse Hastighetsändring Ramp att an-vända

MIC Anmärkning

1 Upp, positiv Går snabbare ACC_TIME <1 2 Upp, positiv Går långsammare RET_TIME >1 3 Ner, negativ Går långsammare RET_TIME <1 Korrektiv för ökad

firahastighet beak-tas.

4 Ner, negativ Går snabbare ACC_TIME >1 Exempel 1: För ett lyft med den nominella hastigheten 6 m/m och en acceleration (eller retardation) på 2 s är inflytandet från den tröga massan 1 % av den totala.

Exempel 2: För ett lyft med den nominella hastigheten 30 m/m och en acceleration (eller retardation) på 0,67 s är inflytandet från den tröga massan 15 % av den totala.

4.14.1.5. …


4.14.1.6. Procentvärde för lastsignal

För några funktioner är det bättre att jobba med enhetsvärden (%) snarare än absoluta värden (vikten-heter). Lastsignalen efter masströghetskompensationen normaliseras med avseende på lyftets nominella last i viktenheter. Utvärde är lasten i %

• Last i % används som invärde för vissa funktioner. • Visning av last på display; 0 – 200 % netto efter tarering • Överlastgräns för eget lyft som styrs av denna ASTAT, varning och stopp. • Funktion för utökad firahastighet vid låg last. • Slaklineskydd, som förhindrar ryck på linorna vid lyft och stannar/saktar in vid landning.

Andra funktioner använder den absoluta lastsignalen i viktenheter: Summering av två lyft: Total överlast. Skydd mot obalanserad last då två ASTAT används

4.14.1.7. Överlastlogik för eget lyft

Om lasten är > varningsgränsen i % av den nominella kapaciteten kommer en LED i displayen på DAPM 100 att blinka.

Om lasten är > stoppgränsen i % av den nominella kapaciteten kommer en LED i displayen på DAPM 100 att lysa konstant. En felkod genereras. Rörelse i hissriktning stoppas. Rörelse i firriktning är möjlig. Felet återställs automatiskt så snart styrspaken är i neutralläge.

Riktningen på överlastfunktionen kan växlas om från aktiv i A-riktning till aktiv i B-riktning (bara för speciella tillämpningar).

4.14.1.8. Högre firahastighet: Cycle Time Reducer (Reduktion av cykeltid)

Många processkranar lyfter stora laster och firar låga laster. Till exempel: Skänkkranar i stålindustrin, sänk-ning av tomma ämnesmagneter, eller liknande. Cykeltid kan vinnas genom att sänka den tomma kroken (skänken, tången eller magneten) snabbare än den synkrona varvtalet.

Funktionen är endast användbar för laster som drar igenom själva, vilket inte ger någon praktisk be-gränsning. Om funktionen används till exempel för att spola på nya linor och det inte blir någon dragande last kommer det enda resultatet vara att varvtalet är maximerat till synkront varvtal.

Den här funktionen kräver antingen en takometer eller en pulsgivare. Det aktiva mätområdet ska inte vara mindre än 1,25 ∗ (100 % + ADD_PLUG). ADD_PLUG bestäms av parameter 09.31.

Om lasten < parameter 14.10 (ADDPLGPC) i % av den nominella kapaciteten ökas varvtalsreferensen i fira-riktning med ett värde ADD_PLUG då normal referens är fortare än 50 %. Det betyder att låghastighets-hanteringen inte påverkas av den här funktionen. ADD_PLUG maximeras till 70 %. Exempel: Firavarvtalet med tom krok (skänk) med en 6-polig motor i ett 50 Hz-land begränsas till 1700 rpm.

Vid återgång från den utökade hastigheten blir retardationen mycket snabb för att ge samma stoppsträcka som utan CTR. Anledningen till detta är krav på maskinen måste uppföra sig konsekvent varje gång den används, annars minskas säkerheten i arbetet.

Under retardationen från 100 % + parameter 09.31, ADDPLUG, till 50 % varvtal, kommer den normala re-tardationstiden att minskas. Vid fortsatt retardation från 50 % varvtal till stillastående kommer retardationen vara samma som utan funktionen. Stoppsträckan för föraren vid återgång från högsta varvtal till nollvarvtal kommer att vara den samma med som utan CTR.

Den snabba retardationen kommer att vara en begränsande faktor i många fall för den ökade firahas-tigheten.

En parameter måste sättas till 1 för att aktivera funktionen.


4.14.1.8.1. Funktion för reduktion av retardationstid Factor

0,00

0,20

0,40

0,60

0,80

1,00

1,20

0% 20% 40% 60% 80%

Speed increase

Ret

ram

d re

duct

ion

fact

or

Factor

Formel: Reduktionsfaktor = ((100 % + ADD_PLUG) / (50 % + ADD_PLUG)) * (3 / (6 + 4 * ADD_PLUG)).

4.14.1.8.2. Råd Det är viktigt att motor-, motstånds- och kontaktor-konfigurationen anpassas till den högre rotorspänningen för motorn. Riktlinjer:

Motor: Rotormärkspänning sak så låg som möjligt. Kolla med motorleverantören för drift med högt varvtal och ökad motorspänning. En 8-polig motor kan vara värt att kolla upp som alterna-tiv.

Kontaktor: Ska klara samma spänning som motorn.

Motstånd: Konstruerad för 100–110 % av märkström för rotorn i alla steg.

Rekommenderat maximalt firavarvtal i förhållande till firalasten som andel av den nominella lasten: Motstånd: Del av last

Totalt 65 % av mo-torns enhetsmotstånd

Totalt 100 % av mo-torns enhetsmotstånd

Kommentar

≤1 / 2 Inte tillåtet. (Maximalt 120 % varv-tal).

Använd översynkron firning!

1 / 3 Max. 130 % varvtal. Max. 170 % varvtal. 1 / 4 Max. 160 % varvtal. Max. 170 % varvtal. ≥1 / 5 Max. 170 % varvtal. 100% motstånd be-

hövs inte. Det räcker med 65%

4.14.1.9. Slaklinefunktioner upp och ner

4.14.1.9.1. Slakelinedetektering vid lyft Om lasten < parameter 14.12 “REDSLKPC” i % av den nominella, så begränsas varvtalet i hissariktning till ett värde 100 % - REDSLACK. REDSLACK är parameter 09.32.

Föraren kan ha en omkopplare för att koppla förbi Hastighetsbegränsningen när hon jobbar med tom krok. Omkopplaren är kopplad till DI 4 (av 8) i Remote I/O.

Funktionen aktiveras genom att sätta värdet till 1.

4.14.1.9.2. Slakelinedetektering vid firning Då lasten i firriktning blir lägre än lasten < parameter 14.12 "REDSLKPC" i % av den nominella kapaciteten kan rörelsen stoppas eller sakta ner till samma nivå som vid en nersänkningsgränsbrytare.

Denna nivå är den samma som för slaklinedetektering vid lyft.

Funktionen bestäms av en parameter.

(x,y) ADD_ PLUG

Red. faktor

1 0% 1,002 14% 0,813 28% 0,694 42% 0,605 56% 0,546 70% 0,48


4.14.1.10. Skydd i system med två lastceller

Dessa funktioner fungerar bara i riktning A (upp) för lyftverk. Det finns en aktiveringsparameter och gräns-parameter för att ställa in överlastskydd, samt ytterligare en parameter för skydd mot obalanserad last.

4.14.1.10.1. Överlastskydd

Den här funktionen används antingen när kranens kapacitet är mindre än de individuella kapaciteterna på huvud- och hjälplyft eller helt enkelt för att lägga ihop två lastceller till en lyftmekanism.

När funktionen är aktiv kommer de båda ASTAT-kontrollerade lyftrörelserna att stanna när den totala lasten är för hög. Den andra ASTATen kommer att stanna då den första ASTATen skickar ut en last på 32 767 lastenheter som den andra ASTATen läser av, och det här kommer att orsaka STOP 2 eftersom gränsen för total överlast passeras.

4.14.1.10.2. Skydd mot obalanserad last Den här funktionen är utvecklad speciellt för stålindustrin som använder kranar utrustade med ok med två krokar för att lyfta skänkar. Oket är upphängt i båda ändar, och varje upphängning är utrustad med en last-cell som mäter en bestämd del av lasten. Drivsystemet är baserat på två ASTAT, två (eller fyra parvis kop-plade) motorer och en planetväxel.

Varje lastcell är kopplad till en ASTAT.

De två ASTAT-kontrollmodulerna kopplas ihop korsvis mellan sina DATX 110: AO2 och AI6.

Ett exempel beskriver vilka inställningar som ska göras och funktionen.

Typiska vikter för den här typen av kran:

Ok: 25 ton Skänk: 60 ton Flytande stål: 220 ton Totalt upphängt: 305 ton, total last 280 ton.

Eftersom kranen några gånger om året används till tyngre laster har vi bestämt att 1 viktenhet = 125 kg (32767 viktenheter = 410 ton)

Vid linjärisering av lastcellen sattes lasten till 0 med endast ok. Med 250,0 ton jämnt fördelat på balken sat-tes lasten till 10 000 viktenheter per ASTAT.

Den nominella lasten för varje ASTAT (samma som varje upphängning) har satts till 11 200 viktenheter.

Den individuella överlaststoppgränsen sätts till 110 % för varje ASTAT (samma för varje upphängning).

Den totala överlasten sätts till 290 ton eller 23 200 viktenheter.

För att lyfta extremt tung last väljs en annan inställning med ett annat makro valt.

Mål:

1) Samma last från celler kopplade till de två ASTAT är korrekt.

2) Det är tillåtet att lyfta det tomma oket med all last i ena änden.

3) Det är inte tillåtet att lyfta den tomma skänken med bara en av okets ändar.

4) Det är inte tillåtet att lyfta den fulla skänken med bara en av okets ändar.

Genom att studera blockschemat och testpunkten Point 1 ser vi för de olika målen:

1) Värdet på Point 1 = 0%

2) Värdet på Point 1 = 18 %

3) Värdet på Point 1 = 43 % när lastfördelningen är 12,5 t i ena änden och (12,5 t + 60 t) i andra änden.

4) Värdet på Point 1 = 200 % när lastfördelningen är 12,5 t i ena änden och (12,5 t + 60 + 200 t) i an-dra änden.

5) I fall 3) och 4) kommer rörelsen uppåt att stoppas då gränsen vid Point 1 är 30 %. Även den andra ASTATen kommer att stanna då den första ASTATen skickar ut en last på 32 767 lastenheter som den andra ASTATen läser av, och det här kommer att orsaka STOP 2 eftersom gränsen för total överlast passeras.


4.14.1.11. Operatörsfunktioner

Lasten visas på AO 1 på Remote I/O. -200 % till 0 % till +200 % last = -10 V till 0 till +10 V. Visning kan föregås av tarering. DI 7 (av 8) på Remote I/O används för tarering. LED nr. 5 (av 8) på Remote I/O blinkar för varningsläge, och lyser fast vid stoppläge för överlast. Föraren kan koppla förbi varvtalsbegränsningen för de olika slaklinefunktionerna när hon/han arbetar med tom krok. Omkopplaren är kopplad till DI 4 (av 8) på Remote I/O. 4.14.2. Relaterade parametrar och signaler

4.14.2.1. Parametrar

Parametrar finns i grupp 14, 15 och grupp 09 för varvtalsbegränsningarna för ökad sänkningshastighet och detektering av slak lina. 4.14.2.2. Lastcellslinjärisering

Första punkten, låg last 14.09 Lasten mellan 0 – 32 767 lastenheter.

14.26 Ändra triggparametern 0 till 1 för att lagra signalnivån för parameter 14.09.

Andra punkten, hög last 14.10 Lasten mellan 0 – 32 767 lastenheter.

14.27 Ändra triggparametern 0 till 1 för att lagra signalnivån för parameter 14.10.

4.14.2.3. …

4.14.2.4. Kompensering för den tröga massan

14.23 Nominell hastighet för lyftet vid 100 % motorhastighet. Mellan 0 – 32,767 meter per minut. Namn: HOIST_SP.

4.14.2.5. …

4.14.2.6. Att arbeta med enhetsformen hos lastsignal

14.25 Den nominella lasten för lyft mellan 0 - 32 767 viktenheter. Namn: NOM_LOAD

4.14.2.7. Överlastsgräns eget lyft med ASTAT

14.01 Typ av överlastskydd. 0: Inte använt, 1: DI i riktning A, 2: DI i riktning B, 31: AI i riktning A, 32: AI i riktning B. Namn: MEC_OV_L.

14.06 Varningsgräns i % av 14.25 (blinkande LED). Namn: OV_WA_PC.

14.07 Stoppgräns i % av 14.25 (fast LED och stopp som DI). Namn: OV_ST_PC.


4.14.2.8. Högre firahastighet: Cycle Time Reducer (Reduktion av tidscykel)

09.31 Den högsta referensen till rampgeneratorn ändras till ett värde (100 % + 09.31) när vikten är mindre än 14.04 och rörelseriktningen är nedåt och varvtalsreferensen är nedåt och värdet på varvtalsreferensen är större än 50% och översynkron firning inte är inkopplad. I denna situation blir översynkron firning blockerad.

Utlösningsgränsen för den hastighetsbaserade varvtalsvakten ökas automatiskt i förhållande till hastighetsökningen. Utlösningsgränsen ska ställas in som om CTR inte användes. Den hastighetsbaserade varvtalsvakten kommer alltid att aktiveras av ASTAT under snabb firning, och värdet på parameter 09.31 adderas till utlösningsnivån. 09.31 är begränsad till 0 % till +70 %. Namn: ADD_PLUG

14.28 Inkopplingsparameter för CTR-funktionen. Namn: PERM_PLG.

14.04 Högsta tillåtna last för ökat firningsvarvtal i % av 14.25 (Varvtalet kommer inte att vara högre än den synkrona om vikten är större än 14.04). Namn: ADDPLGPC.

4.14.2.9. Slaklinefunktioner

4.14.2.9.1. Slaklinedetektering vid lyft 09.32 Referensen till rampgeneratorn kommer att vara begränsat till ett värde på (100 % - parameter 09.32) när vikten är lägre än parameter 14.25 om inte en förbikopplare trycks in. Varvtalsbegränsningen görs före rampfunktionen och bara i positiv refe- rensriktning (upp). Parameter 09.32 är begränsad till +99 %. Namn: REDSLACK.

14.29 Inkopplingsparameter för slakelinedetektering vid lyft. Namn: PERM_RED.

14.12 Minsta tillåtna last för att inte begränsa varvtalet som % av parameter 14.25. Namn: REDSLKPC.

4.14.2.9.2. Slaklinedetektering vid firning 15.01 Detektering av slak lina kommer ha inflytande på firningen: 0: Används inte. 1: Stoppar rörelsen. 2: Sänker firningsvarvtalet till END_SPpc.

4.14.2.10. Skydd i system med två lastceller

4.14.2.10.1. Överlastskydd 14.24 Summan av lasten i viktenheter stoppar två lyft. Samma kg per viktenhet ska an vändas för båda lyften. Lyften är hopkopplade med DATX 110 AO 2 till AI 6. Mellan 0 - 32767 viktenheter. Namn: TWINSTOP.

14.29 Inkopplingsparameter till skydd för tvillinglastsystem. Namn: TWIN_OVL.

4.14.2.10.2. Skydd mot obalanserad last

14.30 Inkopplingsparameter för jämförelse av viktsignaler från två lastceller eller två lyft. Om skillnaden i mätningen av lastcellerna är större än 30 % av en lastcells nominella last stoppas rörelserna uppåt. Namn: TWIN_DIF.

4.14.2.11. Signal(er)

14.50 Lasten för lyftet mellan 0 - 32 767 viktenheter.

14.52 Last i procent av den nominella lasten. 0 – 200 %.

21.72, 21.73, 21.74: Olika logiska värden för överlast.


4.14.3. I/O-lista för lastfunktioner

Ans-lutning Styrkort DAPC 100 Opto

länkarM/F Master-Follower (Ledare-följare). OPTOMC Rörelsekontroll. OPTOI/O I/O kommunikation. OPTO Ans-lutning

Komm.-kort DAPU 100, (I/O DATX 110)

Opto länkar

Ch 1 I/O kommunikation. OPTOCh 2 DAPM kommunikation. OPTO Ans-lutning Remote I/O Opto

länkar

Ch. 1 DARA kommunikation. OPTO Digital in X3:1 Styrspak i neutralläge. DI 1 X2:2 Riktning A. DI 2 X3:3 Riktning B. DI 3 X3:4 Förbikoppling slaklinegräns. DI 4 X4:1 Steg 2. DI 5 X4:2 Steg 3. DI 6 X4:3 Indikator för tarering av vikt. DI 7 X4:4 Steg 100 %. DI 8 Digital ut

X21 Övertemperatur motor (Stopp: Fast röd, Varning: Blinkande röd). DO 1

X21 Bromskvittering saknas (röd). DO 2 X21 Termiskt relä (röd). DO 3

X21 Rotor / Varvtalsmätning / Varvtal-sövervakning (röd). DO 4

X21 Överlast: (Stopp = fast röd, varning = blinkande röd). DO 5

X21 Övervarvtal (röd). DO 6 X21 Övertemp. tyristorenhet (röd). DO 7

X21 ASTAT OK (fast grön), fel detekterat av ASTAT (blink grön). DO 8

Analog in X5:1-2 AI referens. AI 1 X5:3-4 Alternativ 2: Lastcellssignal. AI 2 Analog ut X2:1-2 (Netto) last i krok +10 V =+ 200 %. AO 1 X2:3-4 Varvtal -10 V = -200 %. AO 2

Ans-lutning Process I/O DARA 1000 DATX 110

X1:1-2 ON (på.) DI 1 X1:3-4 Återställning av fel. DI 2 X1:5-6 Val av makro 1 & 2 eller 3 & 4. DI 3 X1:7-8 Val av makro 1 & 3 eller 2 & 4. DI 4 X2:1-2 Förgräns riktning A DI 5 X2:3-4 Förgräns riktning B. DI 6 X2:5-6 Stopp riktning A. DI 7 X2:7-8 Stopp riktning B. DI 8 X3:1-2 Termiskt relä. DI 9 X3:3-4 Bromskvittering. DI 10 X3:5-6 Termiskt relä DI 11 X3:7-8 Bromskvittering. DI 12 X4:1-2 Mekanisk överlastning.. DI 13 X4:3-4 Bromskvittering. DI 14 X4:5-6 Mekanisk övervarvtal. DI 15 X4:7-8 Bromskvittering. DI 16

X9:5-6 Dubbelbrygga: Osymmetrisk ström. Enkel brygga: Kontrollsignal för Mas-ter-Follower.

DI 17

Analog in X5:1-2 Motor #1 PTC. AI 1 X5:3-4 Motor #2 PTC. AI 2 X5:5-6 Motor #3 PTC. AI 3 X5:7-8 Motor #4 PTC. AI 4 X6:1-2 Alternativ 1: Lastcellssignal. AI 5 X6:3-4 Lastvärde för tvillinglyft. AI 6 X6:5-6 Tillskott momentreferens. AI 7 X6:7-8 Takometeråterföring. AI 8 Pulsgivare. X8:1-8 A, B, Z + inv. PI Digital ut X10:1-2 Tyristorfläkt(ar). DO 1 X10:3-4 Rotorkontaktor K1. DO 2 X10:5-6 Rotorkontaktor K2. DO 3 X10:7-8 Rotorkontaktor K3. DO 4 X11:1-2 Kontaktor bromslyftare. DO 5 X11:3-4 Fördröjt bromslyft, för DC-broms. DO 6 X11:5-6 Felsignal. DO 7 X11:7-8 Inget farligt fel. DO 8 Analog ut X7:1-2 Statorström +10 V = +400 %. AO 1 X7:3-4 Lastvärde från eget lyft. AO 2


4.14.4. Byglar på kort DATX 110

4.14.4.1. Analog in 5 (8)

Signal från lastcell 0-20 mA eller 4-20 mA S5:1-2 För givare som kräver strömkälla. : 3-4 x Shuntmotstånd (500 ohm) för inströmssignaler. : 5-6 x Jordning negativ pol. : 7-8 (x) Viloläge för extra bygel. Signal från lastcell 0-10 V S5:1-2 För givare som kräver strömkälla. : 3-4 Shuntmotstånd (500 ohm) för inströmssignaler. : 5-6 x Jordning negativ pol. : 7-8 (x) Viloläge för extra bygel. 4.14.4.2. Analog in 6 (8)

Lastsignal 0-10 V S6:1-2 För givare som kräver strömkälla. : 3-4 Shuntmotstånd (500 ohm) för inströmssignaler. : 5-6 x Jordning negativ pol. : 7-8 (x) Viloläge för extra bygel. 4.14.4.3. Analog ut 2 (2)

Signal från lastcell 0-10 V Inga byglar att ställa om. Byglar som är markerade med ett "x" ska sättas i. Byglar som är markerade med "(x)" har ingen betydelse. 4.14.5. Byglar på Remote I/O

4.14.5.1. Analog in 2 (2)

Signal från lastcell 0-20 mA eller 4-20 mA :5-6 x Shuntmotstånd (500 ohm) för inströmssignaler. :7-8 x Jordning negativ pol. Signal från lastcell 0-10 V :5-6 Shuntmotstånd (500 ohm) för inströmssignaler. :7-8 x Jordning negativ pol. 4.14.6. Detaljerad beskrivning av parametrar

Beskrivning MIN MAX NORM SET IDENT Text Varvtalsregulator 09 En hög referens till rampgeneratorn blir (100 % + 09.31) där lasten är lägre än 14.04, rörelsen är nedåt, referensen är nedåt, referensen är högre än 50 %, och att översynkront tillstånd inte råder vid firning.

0 70 55 D 0931 ADD_PLUG

Referensen till rampgeneratorn begränsas till (100 % -09.32) när lasten är lägre än 14.25 för-utom när FREE_HOK är sann. Varvtalsbe-gränsningen görs före rampgeneratorn och bara i positiv riktning (upp).

0 100 65 D 0932 REDSLACK


Beskrivning MIN MAX NORM SET IDENT Text Lastfunktioner 14 0: Används ej. 1: DI i riktning A. 2: DI i riktning B. 31: AI (0-10 V) i riktning A till AI 5 DARA. 131: AI (4-20 mA) i riktning A till AI 5 DARA. 41: AI (0-10 V) i riktning A till AI 2 Remote I/O 141: AI (4-20 mA) i riktning A till AI 2 Remote I/O.

0 32 1 D 1401 MEC_OV_L

Lastvärde för ökat firavarvtal som % av 14.25. (Varvtalet begränsas till synkron om lasten är högre än 14.05).

0 70 0 D 1404 ADDPLG_pc

Varningsnivå som % av lyftets nominella givna last.

0 150 80 D 1406 OV_WA_pc

Stoppnivå som % av lyftets nominella givna last. 50 150 110 D 1407 OV_ST_pc Last mellan 0 och 32767 viktenheter relaterad till AI signal = x1v V eller x1c mA. Samma enhet måste användas för 14.09, 14.10, 14.24 och 14.25. 20 mA eller 10 V från lastcellen får ej ge mer än 32767 enheter i ASTATen. Exempel: Ett 200 tons lyft med 1/16 av lasten på en lastcell som ger 10 V = 20 ton. Vi säger att 10 V = 16 * 20 = 320 ton lyftvikt = 320 000 kg. Då 320 000 > 32767 låter vi 1 VIKTENHET vara 10 kg. Om lastcellen varit 10 V = 25 ton så hade vi valt 1 viktenhet att vara 100 kg.

0 32767 0 X 1409 LC_Y1VAL

Last mellan 0 och 32767 viktenheter relaterad till AI signal = x2v V eller x2c mA. Samma enhet måste användas för 14.09, 14.10, 14.24 och 14.25. 20 mA eller 10 V från lastcellen får ej ge mer än 32767 enheter i ASTATen. Exempel: Ett 200 tons lyft med 1/16 av lasten på en lastcell som ger 10 V = 20 ton. Vi säger att 10 V = 16 * 20 = 320 ton lyftvikt = 320 000 kg. Då 320 000 > 32767 låter vi 1 VIKTENHET vara 10 kg. Om lastcellen varit 10 V = 25 ton så hade vi valt 1 viktenhet att vara 100 kg.

0 32767 0 X 1410 LC_Y2VAL

Referens till rampgeneratorn kommer att be-gränsas till ett värde = 100 % - 09.32 när vikten är mindre än 14.25.Varvtalsbegränsningen görs innan rampfunktionen och endast i positiv rikt-ning (upp). Används till att minska påfrestningar på linor och lyftmekanismen vid lyft med slak lina.

0 100 0 D 1412 REDSLKpc

Nominell lyfthastighet. Ges i millimeter/minut för synkron motorvarvtal. Används för beräkning av masströghetsmoment.

0 32767 32767 D 1423 HOIST_SP

Den summalast i viktenheter som ska stoppa rörelsen för två lyft. Samma kg per viktenhet an-vänds för båda lyftverk. Lyft är kopplade sam-man genom DATX 110 AO 2 – AI 6. Båda lyft stoppas vid överlast.

Exempel: Kran med 200 t och 60 t lyft. Totalt tillåtet 220 t. Använd 1 viktenhet = 20 kg. Pa-rameter 14.24 ska vara 11 000.

0 32767 32767 D 1424 TWINSTOP


Lyftverkets nominella last mellan 0 och 32767 viktenheter. Parameter att sätta från 0 till 32767. Samma viktenhet måste användas för 14.09, 14.10, 14.24 och 14.25. 20 mA eller 10 V från lastcell får ej ge mer än 32767 viktenheter i AS-TATen.

Exempel: Ett 200 tons lyft med 1/16 av lasten på en lastcell som ger 10 V = 20 ton. Vi säger att 10 V = 16 * 20 = 320 ton lyftvikt = 320 000 kg. Då 320 000 > 32 767 låter vi 1 VIKTENHET vara 10 kg. Om lastcellen varit 10 V = 25 ton så hade vi valt en viktenhet att vara 100 kg.

0 32767 32767 D 1425 NOM_LOAD

Trigg-parameter från 0 till 1 för att lagra signal-styrka 14.21 för lastvärdet i parametern 14.09.

0 1 0 X 1426 SETX1VAL

Trigg-parameter från 0 till 1 för att lagra signal-styrka 14.22 för lastvärdet i parametern 14.10.

0 1 0 X 1427 SETX2VAL

Inkopplingsparameter för CTR-funktionen. 0 1 0 D 1428 PERM_PLG Inkopplingsparameter för lyft med slak lina. 0 1 0 D 1429 PERM_RED Inkopplingsparameter för funktionen för summer-ing och/eller jämförelse av viktsignaler från två lastceller eller två lyftverk. Summans gräns sätts med parameter 14.24. Det krävs att de två ASTATerna är sammankopplade med DATX 110 AO 2 – AO 6.

0 1 0 D 1430 TWIN_OVL

Inkopplingsparameter för funktionen för jäm-förelse av viktsignaler från två lastceller eller två lyftverk. Om skillnaden är större än 30 % hos en lastcells nominella last, stannar rörelsen och en LED för överlast av båda lyft tänds. Det krävs att 14.30 är satt till 1. De två ASTATerna är sammankopplade med DATX 110 AO 2 – AO 6.

0 1 0 D 1431 TWIN_DIF

Slaklinefunktion firning 15 Detektering av slak lina ger viss inverkan. 0: Ingen inverkan. 1: Stannar firrörelse. 2: Reducerar firavarvtalet till END_SPpc.

0 32767 32767 D 1501 SLACK_RP

4.14.7. Signaler

Beskrivning Enhet IDENT Text Last i viktenheter. Enheter 1450 HOOKLOAD Last i % av märklast. % 1452 TLOAD_PC

4.15. Grupp 15: Landning med slak lina 4.15.1. Beskrivning All information om lastfunktionerna har flyttats till avsnittet 4.14, Lastfunktioner.


4.16. Grupp 16: Gränsbrytarfunktioner

Parameter 05.04 (L_SW_TYP) sätts beroende på typen av gränslägen. Värden: 0, 1, 2 eller 3 1: Baserat på fyra gränslägen. 1 är normal inställning 0: Bryter inte (för test), 3: Begränsar rörelsen men accepterar omöjliga kombinationer utan att stanna för fel 2: Positionsmätning, baserat på inkrementell pulsgivare. 4.16.1. Baserad på fyra gränslägen

Rörelsen är innestängd av fyra gränslägen: STOP B PRELIM B Arbetsläge PRELIM A STOP A Rörelsen träffar först PRELIM A när den rör sig till höger från arbetsläget. Den kommer att fortsätta med minskad hastighet men stannar inte. Det sänkta varvtalet ges av parameter 08.16 (END_SPpc). När den fortsätter ännu längre åt höger träffar den STOP A, och referensen kommer att bli noll och rörelsen upphör.

Samma sak sker vid rörelse åt vänster men med STOP A ersatt av STOP B och PRELIM A ersatt av PRELIM B.

USE_DI-parametrarna används till att koppla förbi gränslägena då dessa inte är installerade. Det behövs bara att gränsläget träffar tillfälligt då PRELIM och STOP tar hållning i mjukvaran, och de åter-ställes av styrspaken i neutralläge eller styrspak åt motsatta riktningen.

4.16.2. Övervakning

Ett antal fysiskt omöjliga situationer kontrolleras, och alla ger ett larm för gränsbrytarfel.

Fall STOP B PRELIM B PRELIM A STOP A Ytterligare villkor för feldetektering

Status

1 Påkörd Påkörd Påkörd Påkörd Fel

2 Påkörd Påkörd Påkörd Fri Fel

3 Påkörd Påkörd Fri Påkörd Fel

4 Påkörd Fri Påkörd Påkörd Fel

5 Fri Påkörd Påkörd Påkörd Fel

6 Påkörd Fri Påkörd Fri Fel

7 Fri Påkörd Fri Påkörd Fel

8 Fri Påkörd Påkörd Fri Fel

9 Påkörd Fri Fri Påkörd Fel

10 Fri Fri Fri Påkörd PRELIM A finns in-stallerad.

Fel

11 Påkörd Fri Fri Fri PRELIM B finns in-stallerad.

Fel

12 Fri Fri Fri Fri Normal

13 Fri Fri Påkörd Fri Normal

14 Fri Fri Påkörd Påkörd Normal

15 Fri Påkörd Fri Fri Normal

16 Påkörd Påkörd Fri Fri Normal

"Fri" indikerar att motsvarande DI har spänning, eller att samma USE_DI-parameter är satt till 0. För mjukvara innan AST10_04: Fall nr. 10 och 11 ansågs inte vara fel. För mjukvara inklusive AST10_04 och senare: Alla fall 1 - 11 anses vara fel. Rörelsen stannar.


4.16.3. Parametrar

Funktionen har inga parametrar 4.16.4. Signaler

Beskrivning Enhet IDENT Text Stopporder i riktning A. Värde 1 = ingen restriktion. Bool 1651 A_STOP Inbromsning beordrad i riktning A. Värde 1 = ingen restriktion. Bool 1652 A_SLOW Stopporder i riktning B. Värde 1 = ingen restriktion. Bool 1653 B_STOP Inbromsning beordrad i riktning B. Värde 1 = ingen restriktion. Bool 1654 B_SLOW


4.17. Grupp 17: Rotorfunktioner 4.17.1. Beskrivning

Övervakningssystemet för rotorn indikerar olika koder beroende på fel. Dessa koder beskrivs i avsnitten Felsökning och i Referensavsnittet. 4.17.2. Parametrar

Beskrivning MIN MAX NORM SET IDENT Text Gräns för acceptabel osymmetri mellan fa-serna i rotorkretsen vid mätpunkt. 100 = total osymmetri accepteras. 0 = ingen osymmetri accepteras överhuvudtaget (har ingen praktisk tillämpning).

Om varvtalsregleringen baseras på rotor-frekvensen kommer ett upptäckt fel att stoppa rörelsen. Övervakningen kan också användas för takometer- och pulsgivar-återföring, och i denna situation ges bara information och inget stopp sker.

Ifall parametrarna 05.21 till 05.24 är 0, bety-der 17.20 inget.

60 100 80 S 1720 ROTSENSE

För vissa (mindre) motorer kan motorn be-höva tid att magnetisera innan rotor-spänningen är tillräcklig för rotorfrekven-såterföring. Om ett lågt varvtal återförs som noll kan det finnas ett behov av längre tid än 0. Motorn kan också göra ett ryck innan den stabiliserar sig.

Normalvärdet är 0 s = 0 ms (sätt tiden i ms). När behov finns, är det oftast för motorer under 10 kW och 460 V spänning eller mer. Av denna anledning behövs funktionen näs-tan aldrig för lyft, men ett värde på 500 ms kan provas vid undantag.

0 1000 0 S 1727 MAGN_DEL

4.17.3. Signaler

Beskrivning Enhet IDENT Text Faktisk rotorfrekvens. Hz 1750 ROTFREQ Varvtalsåterföring från rotorfrekvensmätning. % 1751 NFEEDBRF


4.18. Accelerationsreglering 4.18.1. Beskrivning

För åkverk kan accelerationsreglering väljas. Accelerationsreglering väljs genom att sätta parameter 07.01 till 14, 24 eller 34. Till skillnad från varvtalsreglering och momentreglering använder föraren endast en regu-lator, den inre strömregulatorn.

Som alternativ till accelerationsreglering finns Varvtalsreglering (grupp 9). Accelerationsreglering används med fördel till förarstyrda åkrörelser medan Varvtalsreglering används till lyftrörelser.

Accelerationsregling föredras av majoriteten av kranförarna.

• Varvtalsreglering = Varvtalsregulator + Strömregulator

• Accelerationsreglering = Förare + Strömregulator. Steg 1, 2, 3 och 4 eller analog referens ger acceleration beroende på %-värdet som angivits på paramet-rarna. Det är inte % av märkström, men större %-värde ger mer acceleration. De klassiska 10-25-50-100% duger som komma igång värden. Dessa värden går rakt igenom varvtalsregulatorn, och påverkas inte av förstärkningar. Accelerationsregleringen har fasta ramptider, 250 millisekunder upp och 0 (direkt) ned.

Körs ett gränslägen på smyger driften in i varvtalsreglering. Den följer den satta retardationsrampen (pa-rameter 08.03) mot nivån för förgräns (08.16) eller stopp (noll). Man ska därför börja igångkörning av accel-erationsreglering med att göra en halvdan varvtalsreglering där parameter 07.01 är 10, 20 eller 30. Parame-ter 08.02 har ingen som helst funktion!

Släppes spaken till mittläge, dvs. att riktningssignalerna försvinner, så sker frirullning en tid (parameter 10.15). Efter denna tid så avlöser varvtalsregleringen accelerationsregleringen mot stilletånd på samma sätt som vid gränslägesstopp. Tiden måste vara så kort att inte maskindirektivets "Hold to run" äventyras. Tiden måste bestämmas från fall till fall. För rotorfrekvensreglering är frirullningstiden speciellt begränsad till i praktiken 500 ms, då hastighetsåterföringen måste vara blockerad under frirullning.

Broms sätts på verkligt nollvarvtal.

Övervakning av takometer/pulsgivare är avstängd.

Med en fyrstegsspak kan man köra antingen med stegen 4-3-2-1-0-1-2-3-4 eller 3-2-1-Rulla-0-Rulla-1-2-3. Med en femstegsspak och ASTAT DAPM 200 / 201 också med 4-3-2-1-Rulla-0-Rulla-1-2-3-4. Rulla-läge kräver att pulsgivare eller takometer användes för att hela tiden känna hastigheten.

Accelerationsreglering kan ske med ingen (vanligast), en eller två rotorkontaktorer. Användes en, så mots-varar den K2 i enlinjeschemat, och om två användes så motsvarar dessa K2 och K3 i enlinjeschemat.

Accelerationsreglering gör att strömgränsen kan sättas lägre än vid varvtalsreglering. Värden på parameter 11.01 mellan 100% och 175% är vanliga.

4.18.2. Parametrar

Använder parametrar från andra grupper 4.18.3. Signaler

Använder signaler från andra grupper


4.19. Grupp 19: Pulsgivare 4.19.1. Beskrivning

Justering av pulsgivare för varvtalsreglering eller positionering i form av elektrisk axel. 4.19.2. Parametrar

Description MIN MAX NORM SET IDENTITY English text Hur pulserna från pulsgivaren ska ut-värderas 1=använd endast de positiva flankerna 4=använd positiva och negativa flanker, vilket ger bäst upplösning. Endast värden 1 och 4 får användas.

1 4 1 X 1901 EDMODE

Filtertid i mjukvaran för inkrementell pulsgivare.

0 32767 10 X 1902 NFLTTC

4.19.3. Signaler

Det finns inga signaler.


4.20. Grupp 20: Master-Follower (Ledare-följare) Skriv in värdet på parametrarna under konstruktionsarbetet. I system med Ledare-följare ska det observeras att: • Översynkron firning inte är ett kontrollerbart tillstånd, så sätt parameter 09.08 (SUP_SYNC) till 0, om

exakt följning önskas i detta tillstånd. I praktiken fungerar översynkron firning väl, då det skillnader som uppstår i detta tillstånd kompenseras i övriga tillstånd.

• Remote I/O måste användas. Gränsbrytare Beskrivning utgåvorna 10_01 till 10_04: Stoppgränsläget för ledaren ska under normala förhållanden vara det som stoppar rörelsen. När ledaren närmar sig slutet av halva arbetsområdet, ska ledarens stoppgrän-släge vara de som träffar först. Följarens stoppgränsläge används enbart som reserv. När ett toppgränsläge för ledare-följar-rörelse används kan det vanliga stoppgränsläget för följaren sättas som inte använd i föl-jlägets makro. I singeldrift ska den sättas till använd.

Beskrivning utgåva 10_04A till 10_05A: Följarens stoppgränsläge utnyttjas i ELLER-koppling med ledarens.

Beskrivning utgåva 10_05B eller nyare: Både för- och stopp-gränslägen i ledare och följare är ELLER-kopplade, och nedsaktning och stopp sker för både ledare och följare då motsvarande gränsläge på ledare eller följare träffas.

4.20.1. Utgåvorna AST10_01 till AST10_03

• Positionsskillnaden i el-axeln sätts till noll när makro 1 byts till makro 2 samt när makro 3 byts till makro 4. Båda dessa fall utförs genom att skifta DI 4 från värde 0 till 1. Bytet av makro sker bara då TILL-kommandot till kranen slås från. Tillordern ska vara borta 100 ms (DI 1).

Implementeringen av el-axelns funktion hos Ledare-följare med möjlighet att flytta separat kräver en fem-lägesbrytare, se -S103 i nedanstående exempel: Reläet -K101 finns i alla installationer, se avsnitt 2.3, och ger Till-ordern till ASTAT så snart huvudspännin-gen slås på.

Ledare makro 1: Parameter 20.01 = 0 Ledare makro 2: Parameter 20.01 = 1 Följare makro 1: Parameter 20.01 = 0 Följare makro 2: Parameter 20.01 = 2

-X1:1 (110 V DC)

-S103

-K101MasterDARA 1001 DATX 110

FollowerDARA 1001 DATX 110

MasterDARA 1001 DATX 110

-X1:1(ON)

FollowerDARA 1001 DATX 110

-X1:4(Para Set 2 / 4)

-X1:1(ON)-X1:4(Para Set 2 / 4)

-X1:1 (110 V DC)

2313

3343

2414

3444

-S103

Pos. 2Pos. 3

Pos. 4

Pos. 1 Pos. 5

Beskrivning av -S103 Funktion Läge 1 Endast ledare Läge 2 Ingen rörelse Läge 3 Elaxel Läge 4 Ingen rörelse Läge 5 Endast följare Stängda kontakter Läge 1 13-14 Läge 2 - Läge 3 13-14, 23-24

33-34, 43-44 Läge 4 - Läge 5 33-34


4.20.2. Implementering i AST10_03A och senare

Funktionaliteten i tidigare utgåvor står oförändrad. Ett kontrollkort DAPC 100 med mjukvara AST10_03A kan helt och hållet ersätta ett äldre kort, och använda samma parametrar. De nya funktionerna styrs med två styrsignaler A och B som ger olika val för olika underinställningar för föl-jaren i Ledare-följare kommunikationen. Ledaren (parameter 20.01 = 1) styrs alltid av varvtalet. Följaren (parameter 20.01 = 2) styrs inom samma makro enligt följande:

Typ A B Beskrivning MF1 0 0 Varvtalsreglering genom elaxel, enda läge före utgåvan

AST10_03A MF2 0 1 Varvtalsreglering genom egen referens, för t.ex. tippning av

skänk eller skrotbehållare MF3 1 0 Varvtalsreglering med momentkompensering, t.ex. i fyrlinade

gripskopekranar och styrning av lastdelningsrörelser. Kräver DARA 1001

MF4 1 1 Varvtalsreglering genom varvtalskompensering, där målet är samma varvtal snarare än samma position

• Funktionerna är inte tillgängliga för ASTAT med parallella tyristorbryggor, storlekar från 1260 A.

• Positionsskillnaden för el-axelregleringen sätts till noll på endera av två sätt: (1) Precis som i tidigare utgåvor när makro 1 byts till makro 2 eller när makro 3 byts till makro 4. Båda dessa fall utförs genom att byta DI 1 från 0 till 1. (2) När båda styrsignalerna A och B är 0. Exempel: Körning i underläget MF2 tills dess att operatören eller annan yttre omständigheter bestämmer sig för att byta till elaxel (MF1). Detta görs utan att stanna genom att helt enkelt byta styrsignal B från 1 till 0. Styrsignal A är 0 hela tiden. (3) Fr.o.m. 10_05: När parameter 05.20, USE_DI16 är satt till 2 för en följare som har Remote I/O, kommer bromsfunktion nr. 4 att kvitteras för DI 16 för extern omställning av elaxeln.

Underinställningen MF3 är särskilt lämplig för lastdelning mellan motorer i gripskopekranar. Den kan också användas för lastdelning mellan åkrörelser, men behövs inte för de flesta EOT-kranar.

Underinställningen MF4 är användbar för en del tillämpningar. Den kan t.ex. få två rörelser med analoga takometrar att förflytta sig i (nästan) samma varvtal. 4.20.2.1. Styrsignalerna A och B

Signalerna A och B styrs på följande sätt:

Styrsignal A: A = 1 då: Stängd kontakt på ledarplint Process I/O DATX 110: -X9:5-6. -X9:5 har då +110 V DC.

Styrsignal B: B = 1 då: Stängd kontakt på följarplint Process I/O DATX 110: -X9:5-6. -X9:5 har då +110 V DC. 4.20.3. Strömföljare

ASTAT kan som fristående arbeta med två parallella bryggor med den totala kapaciteten 2200 A. I vissa installationer denna ström inte tillräcklig. Därför har en följarinställning som dubblerar denna kapacitet fram-tagits. Inställningar: Ledaren har 20.01 = 1, följaren har 20.01 = 3.

Det kan finnas två parallella av de totalt fyra använda bryggorna i ett fullständigt system. Övervakning av de parallella sker med signalkontakterna för de två andra bryggorna anslutna parallellt till ledarens kort DATX 110, DI 17. Som vanligt ska dessa kontakter hållas öppna i ett friskt system. Alla styrsignaler ska anslutas till ledarens DATX 110 och Remote I/O. System tillåter att följaren arbetar utan DATX 110, men detta kort behålles för inställningen med fristående drift. Optisk fiberkabel mellan ledare och följare användes. Inställning: Parameter 11.39 ska alltid ändras från 20 till 30 ms (och mer om långsamt öppnande kontaktorer används, lägg till 10 ms till rotorkontaktorernas öppningstid).


4.20.4. Parametrar

Beskrivning MIN MAX NORM SET IDENT Text 0: Ingen ledare-följare koppling. 1: Ledaren i ledare-följare koppling. 2: Följare i ledare-följare koppling. 3: Strömföljare i ledare-följare koppling. Ges samma ström som Master. Inget I/O-kort på följaren är aktivt. 12: Följare i ledare-följare koppling. Samma som 2, förutom att följarens styrspak ger riktningen, neutralläge samt referenskom-mandon i MF2.

0 12 0 D 2001 MF_TYPE

Andelen i % av positionskillnaden mellan de två rörelserna mellan ledare-följare som följaren kommer att kompensera för: Följarens varvtalsreferens = ledarens varv-talsreferens * (1 + ((MF_SCAL / 100) * skill-naden)).

0 100 100 X 2002 MF_SCAL

Den procentuella skillnaden, uttryckt i en av två identiska motorers märkmoment, som ska gälla som momentskillnad i momentföl-jarläge. Vid positivt tecken kommer följaren att vara svagast.

-100 100 0 X 2003 TQ_RATIO

Korrektionssignalen kan appliceras mjukare genom att använda en rampfunktion från aktuellt till begärt värde. I de flesta fall be-hövs inte denna ramp, och parametern ska då sättas till 0.

Ett värde som sätts betydligt mindre än vär-det på 08.02 och 08.03 kan ge en mjukare övergång vid koppling mellan olika inre lä-gen MF1 - MF4.

0 32767 0 X 2005 MF_RAMP

4.20.5. Signaler

Beskrivning Enhet IDENT Text Varvtalskorrektionsreferens för följaren i ledare-följare som % av följarens synkrona varvtal.

% 2050 N_CORR


4.21. Allmänna funktioner Ett antal inbyggda funktioner som är lika oberoende av parametrar.

4.21.1. Logik för rörelsestyrning

Logiken för styrning av rörelsen innefattar stopp, start och inbromsning. Denna logik har gränssnitt mot an-dra interna styrfunktioner och dels mot externa signaler från operatör eller gränslägen. Operatör:

• Kran Till. • Neutralläge, spak. • A-riktning, spak. • B-riktning, spak.

Gränslägen:

• Stoppgräns A. • Förgräns A. • Förgräns B. • Stoppgräns B.

Andra funktioner:

• I/O konfiguration och fabrikstest. • Bromsstyrning. • Varvtalsreferens. • Valbar DO. • Slaklineövervakning. • Felhantering.

Inbyggd startfördröjning:

• Manöver 115/230 V AC tillslag: Fördröjning till driftklar: 6 s.

• Huvudspänning på genom digital ingång 1 (Till-order) för kontaktor: Fördröjning till driftklar: 0,6 s.

4.21.2. Delad drift

• Användes ej I Europa

4.21.3. Två manöverplatser

Vanligtvis används funktionen för två manöverplatser på en kran som är både fjärrstyrd samt lokalt styrd via en konsol på kranen.

Påverkan av en DI, Process I/O, DATX 110, kommer att: • Göra så att ASTAT tar kommandot endast från den ena eller andra manöverplatsen. • Indikatorerna (DO och AO) kommer vara kvar för båda platserna samtidigt.

Byte av manöverplats tillåts bara vid frånslagen kran (OFF).


4.21.4. Olika makron

Byte av makro tillåts bara vid orörlig kran. Grundläggande sker ett val mellan två makron med DATX 100 DI 4, men det kan utökas till fyra makron med parametern 05.27 (STA2_PA2) = 1.

05.27 = 0 Inga restriktioner DI 3 = 0 DI 3 = 1 DI 4 = 0 DI 4 = 1 Manöverplats 1 aktiv. Manöverplats 2 aktiv. Makro 1 används. Makro 2 används.

05.27 = 1 05.27 = 1 är inte möjligt med delad drift. 05.27 = 1 är inte möjligt med styrspaken kopplad direkt till DARA, dvs. 02.01 = 5. DI 3 = 0 DI 3 = 0 DI 3 = 1 DI 3 = 1 DI 4 = 0 DI 4 = 1 DI 4 = 0 DI 4 = 1 Makro 1 används. Makro 2 används. Makro 3 används. Makro 4 används. DATX 110 DI 3 kan användas på två sätt: 1) För att välja mellan manöverplatser. 2) För att göra valen mellan 1 eller 2 (familj av låga makron) och 3 eller 4 (familj av höga makron). Val inom

en familj görs med digital ingång 4. Då 05.27 = 0 kommer ett högt värde (= 110 V) på DI 3 på kort DATX 110 att användas för att välja mellan manöverplatser 1 och 2. Då 05.27 = 1 kommer ett lågt värde (= 0 V) på DI 3 på kort DATX 110 att användas för makron 1 och 2. Valet mellan 1 och 2 görs med DI 4 Då 05.27 = 1 kommer ett lågt värde (= 0 V) på DI 3 på kort DATX 110 att användas för makron 3 och 4. Valet mellan 3 och 4 görs med DI 4. Funktionen för fyra makron används oftast för redundanta motorer på processkranar.


4.21.5. Felhanteringssystem

En komplett lista med de felkoder styrkortet DARA kan visa finns i referensavsnittet i denna manual. Fe-lindikationerna med enkla lysdioder på DAPM 100 (101) Remote I/O visas nedanför.

Beskrivning Signal Åtgärd Parameter 05.22, PTC_ACTN = 1 och alla PTC-givare i motorer har högt motstånd (AI) (övertemperatur).

LED 1 Rörelsen stoppad.

Parameter 05.22, PTC_ACTN = 0 och endast PTC-givare PTC 3 eller PTC 4 har högt motstånd (AI) (övertemperatur).

LED 1 blin-kar

Ingen.

Bromsfel. LED 2 Rörelsen stoppad. Termisk överlast I motorkabel. LED 3 Rörelsen stoppad. Obalans i rotor (vid mätning av rotorspänningsåterföring). LED 4 Rörelsen stoppad. Fel i varvtalsmätning eller varvtalsreglering, givare kan vara skadad, eller rörelsen följer ej referensen:

LED 4 Rörelsen stoppad.

Mekanisk överlast (DI eller lastcell). Stopp. LED 5 Rörelsen stoppad, riktning A (eller B) blockeras.

Mekanisk överlast (DI eller lastcell). Varning. LED 5 blin-kar

Ingen.

Mekanisk övervarvtal. LED 6 Rörelsen stoppad. Övertemperatur i tyristorer. LED 7 Rörelsen stoppad. ASTAT är driftklar. LED 8 Ingen. ASTAT har detekterat fel. LED 8 blin-

kar Ingen.

ASTAT utan spänning/fel i kretskort. LED 8 slocknad

4.21.6. Operatörsinformationssystem

Remote I/O-modulen innehåller en 80 ∗ 120 mm (B ∗ H) LED-indikator för att monteras synlig i manöverhytten: ⊗ 1 Övertemperatur i motor genom PTC-givare. (Stopp: Fast rött, vid varning blinkande rött.)

⊗ 2 Bromslyftare kvitterar ej i tid (rött).

⊗ 3 Överlast i motorkabel via termiskt relä (rött).

⊗ 4 Rotor/varvtalsmätning/varvtalsövervakning (rött).

⊗ 5 Mekanisk överlast. (Stopp: Fast rött, vid varning blinkande rött.)

⊗ 6 Övervarvtal (rött).

⊗ 7 Överlast tyristorbrygga (rött).

Parameter 22.05 = 0 (enda möjligheten innan 10_05) Parameter 22.05 = 1 (fr.o.m. 10_05) ⊗ 8 ASTAT OK (fast grönt). Ett fel har upptäcks av styrningen (blinkande grönt). Ej spänningssatt eller CPU-fel om LED är slocknad.

⊗ 8 Broms lyft (stadigt grönt).

Det finns det två tillgängliga -10 V till 0 till +10 V analoga utgångar för indikering: AO 1 Total motorlast i % av märkmoment, -400 % till 0 till +400 %.

AO 2 Varvtal, -200 % till 0 till +200 %.


4.21.7. Verkan av DO 7

Parameter 22.04 låter oss bestämma om D0 7 på DATX 110 ska dra för alla uppkomna fel, eller bara felen på Remote I/O LED-displayen.

I de flesta installationer är det önskvärt att alla fel ska resultera i att relä DO 7 sluts.

Funktionen är tillgänglig fr.o.m. AST10_02.

4.21.8. Verkan av DO 8

Alla okontrollerbara stopp av kranen ska undersökas. Som okontrollerbara fel räknas: • för hög varvtal vid lyft, • att svaret från gränsläge ”Broms öppen” eller hjälpkontakt på bromslyftare hänger kvar trots att or-

der till bromslyftare är borttagen • att det övre säkerhetsgränsläget nås, • att nödstopp trycks in under körning. Detta konstateras genom att kranens huvudkontaktor stängs

trots att bromsen är lyft av ASTAT. I alla dessa fall ska orsaken rapporteras och åtgärder vidtagas för att om möjligt förhindra samma sak från att inträffa igen. Exempel på åtgärder: Arbetsgränsläget och säkerhetsgränsläget separeras i avstånd, och instruktioner ska ges om hur nödstopp ska användas. Ofta förekommande elektriskt okontrollerade stopp ökar slitaget på kranen avsevärt.

I ovanstående fall kommer DO 8 på Process I/O DATX 110 att öppnas. Den kommer inte att stängas eller ASTAT kan användas igen förrän 230 (115) V AC manöver har slagits av och därefter på.

Se även avsnitt 2.3 Kranström och styrspänning

Den här funktionen är tillgänglig fr.o.m. AST10_03A.

Beskrivning MIN MAX NORM SET IDENT Engelsk text 0: Acceptera att okontrollerade stopp p.g.a. nödstopp under drift kan återställas med normalt påslag av kran (crane on).

1: Kräv att el-personalen ska slå manöver- spänningen av och till igen.

0 1 0 D 2203 PT_FLT_S

0: DATX 110 DO 7 stängs för viket fel som helst

1: Endast för de fel som visas på Remote I/O.

0 1 0 D 2204 ALLFAULT

0: Remote I/O DO 8 visar ASTATs status.

1: Remote I/O DO 8 visar om bromsarna lyfts.

0 1 0 D 2205 SHOWBRAKE

4.22. Styrning av tyristorfläktar

Tyristormodulerna DASD är utrustade med kylfläktar. Före utgåva 10_05 var dessa styrda av NTC-sensorer.

Från 10_05 är den enkla regeln att: Fläktar styrs av DO 1 på Process I/O, DATX 110. Denna sluts vid start av rörelse, och hålls sluten en minut efter att rörelsen stannat.

För speciella ändamål är det möjligt att hålla fläktarna igång hela tiden, se parameter 13.01.

4.23. Reserverad

4.24. Reserverad


4.25. Grupp 25: By-pass funktioner 4.25.1. Beskrivning

I utgåva 10_055 införes en by-pass funktion. I normalfallet användes den ej, men kan sättas upp på två oli-ka sätt, Mod 1 och Mod 2. Användning av By-pass funktionerna kräver att ett extra Remote I/O (Cabin I/O) användes. Första Cabin I/O efter kontrollmodulen DARA har följande I/O-lista: DO 1: Kopplar By-pass kontaktor KA (upp, kör i rikting A) DO 2: Kopplar By-pass kontaktor KB (fira översynkront, kör i rikting B) DO 3: Öppnar mekanisk broms 1, vilket kan behövas vid att stoppa efter fira i tung by-pass DO 4: Öppnar mekanisk broms 2, vilket kan behövas vid att stoppa efter fira i tung by-pass Andra Cabin I/O efter kontrollmodulen DARA med anslutning till styrspak och är en option. I praktiken an-vändes den alltid i By-pass mod 2, tung by-pass, då denna mod användes som ett av flera makron, och val av makro kräver ett särskilt Cabin I/O för styrspaken. By-pass mod 1 användes för att reducera förlusterna i elrummet eller skåpet. Då tyristorbryggan ändå ger full nätspänning på motorn kan den kortslutas med endera av två kontaktorer KA eller KB. Funktionen ska framför allt användas då alternativet är att installera ett aktivt kylsystem för ett fristående skåp. Kontaktorer-na KA och KB ger naturligtvis ett mindre framtida underhållsarbete än ett aktivt kylsystem. KA och KB väljes termiskt, koppling sker i strömlöst tillstånd. KA och KB behöver ej dimensioneras för nödbrytning. Endast parameter 25.01 behöver modifieras. By-pass mod 2 användes för stora processkranar utan differentiell växellåda (tradition i vissa länder t ex Japan, och kommandes allt mer i Kina). Filosofin är att en av två lyftmotorer ska kunna hantera en lastcykel hissa och fira. Varje motor har två bromsar, hela lyftverket har alltså fyra kopplade bromsar. By-pass mod 2 kräver att lyftverket har en lastcell/vågsignal som tillhandahålles ASTAT som 4-20 mA (eller spänning 10 V). Rotormotståndet ska vara utlagt för kontinuerlig drift med en motor i sista steget, i övrigt enligt rekommen-dationerna med 1,10-1,15 ggr märkströmmen kontinuerligt för drift med två motorer. Parametern 25.11 är vald till 20 sekunder med tanke på att motstånd med c:a 200 sekunders tidskonstant användes; alltså ett normalt modernt motstånd av självkylda rostfria plattor. Så länge som lasten är låg, så fungerar verket med vanlig varvtalsreglering. Vid högre last kommer tyistorerna endast att minska stress på kontaktorerna KA och KB, i övrigt kommer verket att gå som en kontaktordrift. Vid bromsning från fira kommer en eller två mekaniska bromsar att användas beroende på den last som hänger. Det krävs att tyristorbryggan är sval då drift med by-pass mod 2 aktiveras. Efter detta ges en viss tid att sltföra operationen innan krav på att åter ha sval brygga kommer in. 4.25.2. Parametrar

Beskrivning MIN MAX NORM SET IDENT Text 0=Ej By-pass funktion 1=Förlustoptimering, By-pass då ASTAT arbetar med full spänning. För Lyft och Åk 2=By-pass kontrol vid avvikande tung last för Lyft

0 2 0 D 2501 MODE_B_P

Last i % av lyftets nominella som räk-nas som gräns för avvikande tung last.

5% 100% 55% X 2502 LOAD_BP

Högsta accepterade temperatur i gar-der C i tyristorbryggan för att starta kör-ning i tung by-pass

30 45 40 X 2503 TEMP_BP


Beskrivning MIN MAX NORM SET IDENT Text Tilldelad tid efter att temperaturen enligt 25.03 har överskridits som tung by-pass är tillåten till dessa att tyristorkyla-ren åter underskrider tempearturgrän-sen. Tiden anges i sekunder.

0 900 900 X 2504 TIME_BP

Strömgräns i % av motorns i tung by-pass.

100% 400% 330% X 2505 ILIM_BP

Last i % av lyftets nominella som gör att en mek. Broms kommer att användas vid stopp efter firning.

5% 100% 55% X 2506 LEV_1_BR

Last i % av lyftets nominella som gör att två mek. Bromsar kommer att använ-das vid stopp efter firning.

5% 100% 80% X 2507 LEV_2_BR

Inkopplingshastighet för rotorkontaktor K1 i tung by-pass

-50% 30% -10% X 2508 K1LEV_BP


20% 90% 30% X 2509 K2LEV_BP


50% 95% 65% X 2510 K3LEV_BP

Den tid som körning med öppen rotor-kontaktor K3 är tillåten i tung by-pass. Värdet ska väljas så att den teoretiska tiden är 3 gånger längre. Tiden anges i sekunder.

0 60 20 X 2511 TIM_K3BP

4.25.3. Signaler

Beskrivning Enhet IDENT Text Återstående tid för drift in tung by-pass utan att behöva stänga ner för att låta tyristorer kylas ned till starttemperatu-ren igen.

Sekund 2551 BP_TY_TI

Återstående tid för drift in tung by-pass utan att behöva sluta sista rotorkontaktorn K3.

Sekund 2552 BP_K3_TI


5. Elektromagnetisk kompabilitet (EMC) 5.1. EMC-Regler och andra regelverk

ASTAT uppfyller kraven i (EMC-)direktivet 89/336/EEC. Detta är tillsammans med Lågspänningsdirektivet 73/23/EEC med addendum 93/68/EEC och grundvalarna för CE-märkningen av ASTAT. Därvidlag refereras till följande normer För EMC-emission åberopas EN 61000-6-4:2001 För EMC-immunitet åberopas EN 61000-6-2:2001 För maskinsäkerhet åberopas EN 60204-32 Safety of Machinery - Electrical Equipment of Machines - Part 32: Requirements for Hoisting Machines

5.2. Emission från ASTAT

EMC-kraven uppfylls med hänsyn till utstrålad och konduktiv emission med den vanliga IP20 ASTAT, dvs. inget skåp krävs i kranbalken. Inga filter har använts vid testning. För att simulera verkliga förhållanden för igångkörnings- och underhållsarbete har radiofrekvenstestning (utstrålning och immunitet) gjorts med borttagna kåpor. Kraftkablar är valda som oskärmade gummikablar. Manöverspänning är dragen i oskärmad kabel. DO- och DI-signaler är dragna i oskärmad kabel. AO- och AI-signaler och pulsgivare är dragna i skärmade kablar.

5.2.1. Konduktiv emission

(1a) Utstrålning överförd: 1-fas full med Q-topp. (1b) Utstrålning överförd: 3-fas full med Q-topp. Enligt EN 61800-3(1996) + A11 (2000) uppfyller ASTAT-styrsystemet utstrålningskravet i Second Environ-ment6 (EN 55011 Class A, Group 2)

5.2.2. Utstrålad

(2a) Utstrålning överförd: Full med Q-topp. (2b) Utstrålning överförd: Full, nattpass. (2c) Utstrålning överförd: Innan testning, scanning. Enligt CISPR 11 (1997), EN 55011 (1998) + A1 (1999) + A2 (2002) uppfyller ASTAT-styrsystemet utstrål-ningskravet.

6 Second Environment: Industriellt nätverk.


5.3. ASTATs immunitet

Testningen täcker alla relevanta kritiska fenomen. Standard: Allmän standard, industriutrustning. EMC-kraven uppfylls med hänsyn till utstrålad och konduktiv emission med den vanliga IP20 ASTAT, dvs. inget skåp krävs i kranbalken. Inga filter har använts vid testning. För att simulera verkliga förhållanden för igångkörnings- och underhållsarbete har radiofrekvenstestning (utstrålning och immunitet) gjorts med borttagna kåpor. Kraftkablar är valda som oskärmade gummikablar. Manöverspänning är dragen i oskärmad kabel. DO- och DI-signaler är dragna i oskärmad kabel. AO- och AI-signaler och pulsgivare är dragna i skärmade kablar. 5.3.1. Radiofrekvensimmunitet

(4a) 3-fas matning. (4b) Manöverspänning. (4c) PE. (4d) DI, öppen. (4e) DI, stängd. (4f) DO. (4g) AI. (4h) AO. (4i) Pulsgivare.

5.3.2. Immunitet mot elektrostatisk urladdning

(5) ESD: ASTAT-kontrollmodul utsattes för urladdningar enligt nedanstående standard (blandad luft- och kontaktladdning) till 13 olika punkter. Detta test genomfördes med kåpor installerade.

5.3.3. Immunitet mot kortvarig överspänning

(6a) Snabb transient, kortvarig överspänning7: Huvudspänning 3-fas, ±2 kV, mellan faser och fas till jord. (6b) Snabb transient, kortvarig överspänning: Huvudspänning 1-fas, ±2 kV, mellan faser och fas till jord. (6c) Snabb transient, kortvarig överspänning: Genom kapactiv klämma hos kablarna för AI, DI, DO, AO

och givare. ±1 kV.

7 EFT / Burst = Electrical fast Transient / Burst immunity


5.3.4. Immunitet mot pulser

(7a) 3-fas matning. Fas-fas 1 kV. Fas-PE 2 kV. Pulsen injekteras vid 0, 90 270 graders fasposition relativt huvudspänningens nollövergång mellan två av de tre faserna (det finns tre sådana kombinationer i ett trefassystem).

(7b) Manöverspänning. Fas-fas 1 kV. Fas-PE 2 kV. (7d) DI, öppen. Fas-fas 1 kV. Fas-PE 1 kV. (7e) DI, stängd. Ej testad, då öppen DI är värsta fall. (7f) DO. Ej testad då. DO antas inte vara kablad utanför ASTATs installationspanel/skåp. (7g) AI. Potentialdifferens 1 kV. (7h) AO. Potentialdifferens 1 kV. (7i) Pulsgivare. Potentialdifferens 1 kV.

5.3.5. Spänningsfall och kortare avbrott

(8a) 30 % spänningsfall - 10 ms. (8b) 60 % spänningsfall - 100 ms. (8c) 60 % spänningsfall - 1000 ms.

(8d) 95 % spänningsfall → 5000 ms.

Situation Resultat för ASTAT i test Krav 30 % spänningsfall - 10 ms. A = Max varvtalsfall 5 %. B = Fortsätt utan stopp, men dock

tillåts en temporär varvtalssänk-ning.

60 % spänningsfall - 100 ms. A = Max varvtalsfall 5 %. C = Tillåten att stanna, men ska vara manöverduglig efter att föraren återställt eller startat om.

60 % spänningsfall - 1000 ms. C = Stannar, och är manö-verduglig efter att föraren återställt eller startat om.

C = Tillåten att stanna, men ska vara manöverduglig efter att föraren återställt eller startat om.

95 % spänningsfall → 5000 ms. C = Stannar, och är manö-verduglig efter att föraren återställt eller startat om.

C = Tillåten att stanna, men ska vara manöverduglig efter att föraren återställt eller startat om.


5.4. Praktiska överväganden

5.4.1. För att förhindra krånglande ASTAT

Gör installationen enligt beskrivningen i avsnittet Installation.


6. Installation Installera ASTAT enligt instruktionerna i denna manual. Avsnitt REFERENSER Underavsnitt TEKNISK INFORMATION Underavsnitt OPERATIVA GRÄNSER 6.1. Panelkonstruktion

6.1.1. Regler

Panelerna ska ha en stabil monteringsyta av stål. Denna yta fungerar både som en mekanisk ram och som jord. Vi rekommenderar att en yta med ett icke-isolerande material används såsom en förzinkad stålplåt. När en målad stålplåt används ska alla huvudkomponenter jordas till stålplåten med en kort kabel. Area: Bestämd av huvudsäkringarna men alltid minst 16 mm2. Stålplåten ska jordas med en kort kabel. Area: Bestämd av huvudsäkringarna men alltid minst 16 mm2. Angående den interna kabeldragningen i panelen, följ samma regler som för extern kabeldragning som kan hittas i avsnittet ASTAT SYSTEMDESIGN, Kablar. Lokala säkerhetsregler ska följas. 6.1.2. Användbara råd

ASTAT har optimerad hårdvara för styrning av kranrörelser. De flesta funktioner/den mesta apparaturen finns redan i styrsystemet självt. Exempel: • EMC test görs med moduler i öppen rack, dvs. inga EMC-skåp, EMC-kanaler eller andra dyra och

mindre praktiska enheter behöver övervägas.

• Ledningar kan sättas fast för att förhindra lossnande pga. vibrationer. Det här är speciellt viktigt med böjd ”AWG”-kabel.

• Avkänningsspänningskontakter är inte kritiska.

• Avkänningsspänning på 110 V DC kan förläggas samman med 115/230 V AC.

• Avkänningsspänningsmatningsdonet är inbyggt.

• Optisk kommunikationslänk till kabinen.

• PTC-reläer är inbyggda.

• Kortslutningssäker 24 V DC tillgänglig för pulsgivare/varvtalsåterföringsmodul.

• 24 V och 110 V DC skyddas av dvärgbrytare.

• DO utgångarna är dimensionerade för direkt anslutning till de flesta nätkontakter. Plintarna på DO är gjorda för 230 V.

Några exempel på panelkonstruktion visas i detta avsnitt. Om panelerna görs som i exemplen nedan blir de termiska egenskaperna bra och kopplingarna orienteras i rätt riktning. Externa kopplingar görs enkelt på plats.

Panelerna kan antingen göras som skåp eller öppna rack.


6.2. Tyristormodul DASD 001, 002, 003

Modulerna DASD 00x och DARA 100x ska sättas ihop innan de monteras i en panel. • Vänstra sidan på DARA 100x ska skruvas av och tas bort. Du ska få kvar 4 skruvar. • Ta bort "läppen" markerad "3" i avsnittet Att kabla till DARA 1000/1001/1010. • Sätt samman DARA 00x och DASD 00x med försiktighet och använd de fyra skruvarna som är

kvar. Två skruvar på ovansidan, två skruvar på undersidan. Vid normala kraninstallationer, använd inte de två skruvarna längs enhetens vänstra sida. Dessa två skruvar är enbart till för extrema vib-rationer, och om dessa installeras måste den kompletta sammonterade DASD 00x och DARA tas ner för åtkomst vid flertalet servicearbeten

• Dra ihop därefter ihop DASD 00x och DARA 100x modulerna med en M5 skruv + mutter.

• Pulskabel: DARA 1000: Koppla pulskabeln till kortet DAPC 100 (X7). Studera fastsättningen hos den fabriksinstallerade kabeln i DARA 1000, och ta bort denna kabel och koppla/fastsätt kabeln från DARA 00x på samma sätt. Förankra. DARA 1001 och DARA 1010: Koppla till kortet DATX 132 eller DATX 133 (X7).

Fläktkoppling: DASD 002: Koppla blå fläktledare till DARA matningsdon DASA 110, -X2: 4. Koppla röd fläktledare till DARA Process I/O DATX 110, -X10:1. Förbind mellan DASA 110, -X2: 4 och DATX 110,-X10:2. DASD 003: Som DASD 002, men observera att två ledare ska sättas i samma plint.

6.3. Utformning av paneler och skåp

Se våra förslag på sidorna som följer: Ett "Elrum" antas vara ett utrymme där en person enkelt kan vistas. Panelhöjden bör vara 1900-2000 mm. Ett dubbelt golv för kabeldragning under panelerna förutsättes. ASTAT paneler kan installeras öppna i El-rum eftersom EMC-utstrålningen är tillräcklig för CE-direktivet och EN-normerna i denna hantering. Ingen ytterligare barriär för damm/smuts behövs eftersom ASTAT klarar nedsmutningsgrad 4. Styrsystem monterade i fristående skåp används mest vid modernisering och mindre kranar. I båda fall är det viktigt att dimensionerna hålls små. Vi rekommenderar skåp med B * H * D = 800 * 1400 * 400 mm, och med dubbla dörrar. Paneler med en bredd på 1200 mm rekommenderar vi trippeldörrar. Alla kopplingar ska göras på undersidan av skåpet.


6.3.1. Skåp med DASD 00x moduler

Rotorkopplingar till undersidan. Skåpets B * H * D = 800 * 1400 * 400 mm. Plats för två DARA10xx + DASD 00x. 6.3.2. Paneler för elrum med DASD 00x moduler

Rotorkopplingar till ovansidan. Skåpets B * H * D = 800 * 1800 * 400 mm. Plats för två DARA10xx + DASD 00x.

A - A

800

Accessible opening 707

1400

A

400

275

75

733

250

560

PE

Bottom view

Only if heat exchanger(not standard for Micro panel)

699

1290

250 225

Free335

A

Div = 25Dia 4,5 / 10 ∗ 14

Left sideRight side

200

4 x eye bolt / Lyftögla/ M12, DIN 580

Reset

-X2:1-..-X4:..(50x)

800

Light only in right side of left panel

Bel.

/ lig

ht

1 x door contact

Bel.

/ lig

ht

Termostat / Thermostat

Control System Module +Thyristor Module DASD 003

2 / 3 -X11, -X12, -X13


Plats för termiska reläer, kontaktorer

Space for thermal relays, contactors

A16M

CB

A16M

CB

800

ASTAT

Text+

35

cent

er V

ärm

are

/ Hea

ter 8

40

Plat

s fö

r DA

DT

100

-X5: 1-8

DADT100

DADT100

DADT100

KundanslutningCustomer terminals

Div. = 150

Värme / Heater 50 WInsida dörr / Inside of door

150

A 75

Space for thermal relays, contactors

Plats för termiska reläer, kontaktorer


2 / 3 -X11, -X12, -X13

A - A

800

1800

A

400

275

75

733

250

560

PEBottom view

699

1690

250 225

Free335

A

Div = 25Dia 4,5 / 10 ∗ 14

Left sideRight side

200


-X2:1-..-X4:..(50x)

Dörrar, gavelplåtar, takplåtar ingår ej i grundutförande. Om alla dessa ingår, så utföres sidplåtar i gälat utförande.Doors, side walls, roof are not part of basic execution. If all these elements are included, the side walls are done in ventilated version.

DA

DT

100

DA

DT

100

DA

DT

100

DA

DT

100

Div. = 150

ASTAT Text+

Reset

-X2:1-..-X4:..(50x)


A16

MC

B

A16

MC

B

A 75

A 75

A 75

A 75

A 75


6.3.3. Skåp med DASD 104-105 moduler

6.3.3.1. Exempelbredd = 1200 mm

Rotorkopplingar till undersidan. Skåpets B * H * D = 1200 * 1400 * 400 mm. Ett separat utrymme för större rotorkontak-torer. Plats för en DARA10xx + DASD 105. 6.3.3.2. Exempel bredd = 800 mm

Rotorkopplingar till undersidan. Skåpets B * H * D = 800 * 1400 * 400 mm. Plats för en DARA10xx + DASD 105.

T 450

A - A

800 Accessible opening 707

1400

A

400

275

75

733

250

560

PE

Bottom view

400 307

Only if heat exchanger

699

1290

299

250 225

Free335

A

Div = 25Dia 4,5 / 10 ∗ 14

Right side

200

250

161


1 x panel join set

Thyristor Module-A2

Control System Module-A1

-X2:1-..-X4:..(50x)

800


Bel.

/ lig

ht

120

2 / 3 -X11, -X12, -X13

2 xdoor contact


Bel.

/ lig

ht


333

A 300

A 300

A 300

ASTAT

Text+35

455

Left side

-A4.1 DADT100

-X5: 1-8


Div. = 150

A - A

800 Accessible opening 707

1400

A

400

275

75

733

250

560

PE

Bottom view

Only if heat exchanger

699

1290

250 225

Free335

A

Div = 25Dia 4,5 / 10 ∗ 14

Left sideRight side

200


Thyristor Module-A2


MS4

95

MS4

95

MS4

95

A 75

A 75

A 75

A 75

-X2:1-..-X4:..(50x)

800


Bel

. / li

ght

120

2 / 3 -X11, -X12, -X13

1 xdoor contact


Bel

. / li

ght


Plat

s fö

r DA

DT

100

-A4.4 DADT100

-A4.3 DADT100

-A4.2 DADT100

-A4.1 DADT100

-X5: 1-8

A 75

A 75110

ASTAT

Text+

35

455


Div. = 150

MS4

95


6.3.4. Paneler för elrum med DASD 104-105

Rotorkopplingar till ovansidan. Panelens B * H * D = 800 * 1800 * 400 mm. Plats för en DARA10xx + DASD 105.

6.3.5. Skåp med begränsad höjd

Skåp med låg höjd kan sättas ihop. För 355 A och mindre kan 1500 mm breda skåp vara tillräckliga. Paral-lella 355 A moduler, 710 A behöver minst 2000 mm bredd.

A - A

800

1800

A

400

275

75

733

250

560

PEBottom view

699

1690

250 225

Free335

A

Div = 25Dia 4,5 / 10 ∗ 14

Left sideRight side

200


Thyristor Module-A2


MS4

95

MS4

95

MS4

95

-X2:1-..-X4:..(50x)

120

2 / 3 -X11, -X12, -X13

MS4

95

Dörrar, gavelplåtar, takplåtar ingår ej i grundutförande. Om alla dessa ingår, så utföres sidplåtar i gälat utförande.Doors, side walls, roof are not part of basic execution. If all these elements are included, the side walls are done in ventilated version.

A 30

0

A 30

0

-A4.4 DADT100

-A4.3 DADT100

-A4.2 DADT100

-A4.1 DADT100


Div. = 150

A 30

0

A 30

0

ASTAT Text+

Plat

s / S

pace

för D

ADT

100

Width: 1500 or 2000Height: 800

Rotorcontactors

Thyristor Module Control System

Thermal relaysThermal relays

Thyristor Module

1500 mm2000 mm

1

2

3

Cable entryfrom bottom

ASTAT

Cable ductsEmpty mounting plane

Connection terminals

1 MCB for brake

2 Contactor for brake

3 Speed feedback Module DADT 100


6.3.6. Att dra kablar till DARA

EMC testen för ASTAT utförs med olika typer av kopplingar till DARA som arrangeras på nedanstående sätt. Bilden visar DARA med det svängbara monteringsplanet helt öppet.

Kommentarer för ovanstående nummer i ramar:

1) Pulskabel till tyristormodul DASD, 115/230 V AC matning, fläktmatning, optisk fiber till Remote I/O, RS-485 kommunikation till datorn. Placerad inuti kabelkanalen. Kablar ut på högra sidan. När DASD 00x tyristormoduler används, ska kabeln från DADT 100 och de digitala ut kablarna använda kabelväg 1, medan pulskabeln använder kabelväg 2.

2) Kabeln från DADT 100 (inte för DASD 00x). Placerad inuti kabelkanalen. Kablar ut på vänstra sidan in i vertikalröret. Kan dras upp eller ner i vertikalröret.

3) Digital ut (inte för DASD 00x). Kablar ut på vänstra sidan in i vertikalröret. Använd buntband i hålen för att sätta fast kablarna på läppen. Kan dras upp eller ner i vertikalröret.

4) Digital in, PTC, analog in, analog ut, pulsgivare. Kablar nedåt. Använd buntband i slagna hål i DARA: Använd de påsatta klämmorna för skärmade kablar.

1 2

3

4


6.3.7. Elkablar, plintar

Generella råd för elkablar ges i avsnitt 2.11. Oavsett installation rekommenderar vi starkt att kraftkablar plintas bara används om nödvändigt. Installationens blir enklare att kontrollera när kablarna kopplas direkt till huvudkretsens apparater i panelerna snarare än genom ytterligare plintar. Varje extra plint ökar kostnaden. Varje extra plint ökar framtida inspektionsarbete. Enligt EN60204-32 behövs inte plintarna för kraftkablar.

6.3.8. Slutför IP20 skyddet för ASTAT

Följande åtgärder måste genomföras för att få IP20 skydd i tyristormodulerna DASD 1xx:

I storlekarna 200 A, 355 A, 630 A, 1000 A ska ett flamsäkert isoleringsskydd installeras som täcker huvud-kretskablarna eller skenorna efter att de installerats. Lexan™ kan användas. Höljet ska förses med ventila-tionshål D = 10 mm så att minst 3 dm2 och 1/3 av ytan är öppen för luftventilering. Storlek 500 A är IP20 utan extra åtgärder. 6.4. Kabin-indikationsenhet Borra eller slå in fyra cirkelrunda hål med D = 3,5 mm och med D = 30 till 60 mm enligt måttritningen för att montera enheten.

Om den levererade texten (på engelska) inte är önskvärd kan den bytas ut. Vänd enheten upp och ner och lossa krets-kortet från enheten genom att ta bort indrivna skruvar. Lämna den genomskinliga skivan på plats.

Ta bort den fabrikslevererade engelska textremsan och byt ut den mot eget val.

Sätt tillbaka kretskortet, skruva åt skruvarna. Vänd på enheten så att texten kan läsas.

Ta bort de två skruvhöljena (tillknäppande).

Skruva åt enheten med fyra M3 skruvar. Återställ de två skruvhöljena.

Koppla den 10-poliga kabelremsan från baksidan.


6.5. Rotoråterföringsmodul DADT 100

Förberedelse av panelen i verkstad (1) Installera med minst två M4 skruvar genom att använda två hål diagonalt (av fyra). (2) Öppna skyddshöljet genom att trycka till plasthållarna och svänga upp höljet. (3) Installera PE-ledaren. (4) Stäng genom att svänga ner höljet. (5) Installera kabeln till DARA 1001/1010. Installation på plats (2) Öppna skyddshöljet genom att trycka ut och svänga upp det. (6), (7) Installera kabelns tre ledare för hög rotormärkspänning, märkt max. 600 V, (7) eller låg rotormärk-spänning, märkt max. 300 V, (6).

(4) Stäng genom att svänga ner höljet. (8) Installera ett buntband vid (8) som förankrar ledarna.

6.5.1. Stjärnpunksmotstånd

Vid reglering med rotorfrekvensåterföring måste ("den neutrala") stjärnpunkten hos rotormotståndet jordas. Om risk för jordfel finns, i regel inte med nordvästeuropeiska motstånd specificerade för testspänning med 5-10 gånger rotormärkspänningen, behövs ett motstånd RY. Motorns rotormärkspänning är U2 [V]. Data för RY: Motstånd: RY = 50 till 150 kOhm. Arbetsspänning: UWVR = 2 ∗ U2

Effekt: (2 ∗ U2)2

RY

Exempel: En motor med rotormärkspänningen 340 V varvtalsregleras med rotorfrekvensåterföring.

Välj och installera ett motstånd mellan stjärnpunkten och kranstruktur med följande data: Motstånd: RY = 100 kOhm. Rotorns arbetsspänning: 750 V AC. Effekt: 10 W (den höga effekten valdes för att få en mekaniskt motståndskraftig enhet, från ett uppvärmningsperspektiv är 5 W tillräckligt).

Rekommendation: Använd motståndet 3ASC531201A550. Motståndet inkluderar ledningssvansar och mon-teringshål för skruvar och för att gör montering på plats enkel. 6.6. Vakant

1

3

4

7

2

22

6 37

6

8

5


6.7. Modem DADT 114, 124

Alla enheter är gjorda för att monteras på en 35 mm monteringsskena. Monteringsskenan ska jordas.

Kablarna som kopplats till modemen ska avisoleras med ett verktyg inställt på 7 mm.

6.7.1. Modemkablar

Använd partvinnad 2 x 2 x min. 0,5 mm2 med gemensam skärm. Använd inte någon inre individuell skärm för varje kabel. Kabeln LiCY (TP) 2x2x0,5 kan användas. Klenare än 0,5 är svår att hantera vid förläggning.

Se nedan för koppling:

Bygelinställningar: Se Referensavsnittet. Den gemensamma skärmen hos datakablarna ska kopplas med skärmklämman för varje modem Se till att 24 V har rätt polaritet innan modemen spänningssätts.

Cable: LiYCY (TP) 2 x 2 x 0,5 mm2

Twisted pair 1

Twisted pair 2

Common Shield

D(A)D(B)

T(A)T(B)

GND.Use attached clamp!

24V24V

0V 0V

PSE-ME-RS232/RS485-P

ASTA

T:DA

RA

DATX 110

DATX 110 -X5

DB9M

Cable:3ASC262741H1

-X13:1

-X13:2

D(A)D(B)

T(A)T(B)


24V24V

0V 0V


ASTA

T:DA

RA

DATX 110

DATX 110 -X5

DB9M

Cable:3ASC262741H1

-X13:1

-X13:2

D(A)D(B)

T(A)T(B)


24V24V

0V 0V


ASTAT:DA

RA

DATX 110

DATX 110 -X5

DB9M

Cable:3ASC262741H1

-X13:1

-X13:2

D(A)D(B)

T(A)T(B)


24V24V

0V 0V


ASTAT:DA

RA

DATX 110

DATX 110 -X5

DB9M

Cable:3ASC262741H1

-X13:1

-X13:2

D(A)D(B)

T(A)T(B)


24V24V

0V 0V


PC COM1

DB9M

Cable:3ASC262748B1 PE

PSU24 V DC0,5 A


7. Idrifttagning Idrifttagning består i att kontrollera parametrar som ställts in under konstruktionsarbetet. Om någon föredrar att göra parameterinställningen vid idrifttagning finns det inget som hindrar det. Detta arbetssätt är dock mindre effektivt än att komma till kranen med ett färdigt makro från konto-ret. ABB garanterar inte att inställningarna i ASTAT styrsystem vid leverans är de samma som normal-värdena för synliga och osynliga parametrar. Av denna orsak ska den första parameteröverföringen vara ”Skicka till ASTAT” när ett helt nytt styrsystem tas emot. 7.1. Försiktighetsåtgärder för säkerhet

7.1.1. Personlig säkerhet

! betyder att uppmärksamma

! Följ alla gällande regler inom personlig säkerhet.

! Alla involverade personer måste veta hur spänningen slås från.

! Genomför inget som helst arbete på styrsystemet om det finns någon risk att röra strömförande delar.

! Gör inget arbete vid idrifttagande ensam.

! Informera personer som arbetar nära maskinen att den kan starta utan förvarning. 7.1.2. Utrustning

Följande försiktighetsåtgärder bör iakttagas för att undvika skada på maskinen, rotormotstånden och förarutrustning.

• Kontrollera ev. skada i utrustningen under transport eller installation. • Kontrollera att alla kablar och instickskomponenter är ordentliga fastsatta i plintar eller andra kopplingspunkter. 7.2. Verktyg En ASTAT enhet kan normalt tas i drift utan särskilt avancerad utrustning.

• Bärbar PC med (normal) COM 1-port, eller USB-port med USB/seriell konverterare. • PC programmet för ASTAT, inklusive kabel. • Digital multimeter, område: Spänning: 0-1000 V DC och AC, motstånd 0,1 Ohms upplösning eller bättre. • Skruvmejslar. Inklusive Torx. • Hyls-/blocknycklar. • Avbitartång • Liten flacktång för att flytta byglar

• I kranar där man inte ser motorn från ASTAT rekommenderas starkt modemen DADT 114 och 124

7.3. Checklista innan Spänningsättning Kontrollera • Att nödstoppen fungerar korrekt. • Att ASTAT-styrsystemet är kopplat till de korrekta huvud- och hjälpspänningarna. • Att säkringarna för huvud- och hjälpspänningarna är isatta, och är av korrekt typ och värde. • Att kablarna, styrsystemet och rotorn är försedda med termiskt överlastskydd. • Att bromsen är korrekt installerad och kopplad. • Att rotormotståndet är kopplat. Kontrollera genom att mäta dess värde. Kolla kontaktorernas sekvens K3 (DO4) -

K2 (DO3) - K1 (DO2). K3, om installerad, är närmast motorn. • Att rotoråterföringsmodulen, pulsgivaren eller takometern är kopplad korrekt.


7.4. Idrifttagning steg för steg

7.4.1. Inledande steg

Isolera ASTAT från huvud- och hjälpspänningarna genom att ta bort säkringar eller genom att öppna/ låsa brytaren före med hänglås. Jämför den faktiska kretsen mot kretsschemat. Se till att kablarna till ASTAT, motstånd och motor är åt-dragna. Jämför den faktiska byglingen mot kretsschemat. Kontrollera adresskopplarna på remote-I/O modulerna. 7.4.1.1. Kontroll av digitala ingångar

Dra ut alla 110 V DC de gula avskiljarna i avkänningsspänningen och alla använda signalingångar i DATX 110. Isolera (= utlös) dvärgbrytare för 24 V DC i Kontrollmodulen. Slå på hjälpspänningen, 115 (110) eller 230 (220) V AC. Slå på dvärgbrytare för 110 V DC Kontrollmodulen. LED 110 V OK på DATX 110 bör lysa upp. Då det finns parallella bryggor, kolla om skyddet mot asymmetri fungerar genom LED osymmetri på DATX 110. Se över alla andra DI 1 -16 genom att sluta avskiljarna i avkänningsspänningen en och en och alla använda digitala signalingångar i DATX 110. Avsluta testat genom att kontrollera de digitala ingångarna i en kombination där rörelsen kan starta:

Typ DI 1 DI 2 DI 3 DI 4 DI 5 DI 6 DI 7 DI 8 DI 9 DI 10 DI 10 DI 12 DI 13 DI 14 DI 15 DI 16

Med Remote I/O ON: 1 Felåterställning: 0 Station 2 vald: 0 Makro 2 valt: 0 Allt annat där motsvarande parameter USE_DIxx8 är 1: 1

Utan Remote I/O ON: 1 Felåterställning: 0 Styrspak i neutralläge: 1 Steg 100 %: 0 Förgräns riktning A: 1 Förgräns riktning B: 1 Stopp riktning A: 1 Stopp riktning B: 1 Termiskt relä: 1 Bromsöppning: 1 Riktning A: 0 Riktning B: 0 Mekanisk överlast/termiskt relä: 1 Steg 2: 0 Mekanisk överlast/... : 1 Steg 3: 0

7.4.1.2. Kontroll av PTC i motor

Slå på dvärgbrytare för 24 V DC i Kontrollmodulen. Kolla att LED på DATX 110 där motsvarande parameter USE_PTCxx9 är 1 lyser.. 7.4.1.3. Fläktkontroll

Se till att fläkt(en/arna) roterar.

8 Parametrar 05.09 till 05.20 9 Parametrar 05.05 till 05.08


7.4.2. Spänningsättning av styrsystemet

Koppla fiberkablarna mellan Kontrollmodulen och Remote I/O modul(en/erna), DAPM 100, 101. Anslut PC med ASTAT program. Koppla på 24 V DC dvärgbrytare i Kontrollmodulen. Starta ASTAT PC programmet i online-läge. Se till att det är möjligt att studera ASTATs olika variabler. Sig-nal 01.51 ger programversionen, som t.ex. 01.04. Starta upp genom att använda samma manöverplats (eller lokal) och samma makro. Gör en rörelse redo vid delad drift. Gör en rörelse redo först och kopiera sedan alla gällande parametrar till den andra vid ledare-följare. 7.4.2.1. Verifikation/modifikation av parametrarna

Välj Designläge för parametrarna och kolla: Grupp 01: IDENT Enbart kontroll. Grupp 02: I/O enheter och fabriksprov 0: Styrspak kopplad till Remote I/O. 1: Styrspak kopplad till Remote I/O #2 och spegling Remote I/O #1 - #3. 5: Styrspak kopplad till DARA. Grupp 03: Supply information Enbart kontroll. Grupp 04: Motor information Enbart kontroll. Grupp 05: ASTAT information

Typ av gränsbrytare för rörelser. 05.04, L_SW_TYP.

0: Gränsbrytare ej aktiva.

1: Klassisk baserad på 4 lägen. 2: Mjuk baserad på pulsgivare.

Resten av parametrarna: Enbart kontroll.

Grupp 06: Bromsinformation Se till att konstruktören har valt rätt typ av broms. Standardvärdena kommer alltid att fungera som ett första ursprungsläge om rätt typ av broms väljs. Observera dina ändringar, om några gjorts överhuvudta-get.

Grupp 07: Varvtalsåterföring Se till att konstruktören har valt rätt typ.

Grupp 08: Varvtalsreferens Se parametervärden.

Använd PC-programmet för att se till att referensvärdet och signalerna tolkas rätt av ASTATen när styr-spaken eller annan referensgivare sänder referensen.

Grupp 09: Varvtalsreglering Kontrollera bara nu. Standardvärdena är en bra utgångspunkt att jämföra med om det finns tvivel angå-ende de värden konstruktören gett. Om du gör förändringar, skriv ner redan testade värden för att se till att samma värden inte testas flera gånger.

Grupp 10: Varvtalsövervakning Enbart kontroll.

Grupp 11: Ström- och momentreglering Enbart kontroll.

Grupp 12: Rotormotstånd Enbart kontroll.

Grupp 13: Valbar DO Enbart kontroll.

Grupp 14: Lastfunktioner


Typ av gränsbrytare för rörelser. 14.01, MEC_OV_L. 0: Används ej.

1: DI i riktning A.,

2: DI i riktning B (används för armrörelser). 31/131/41/141: AI i riktning A. Se också resten av parametrarna i gruppen.

32: AI i riktning B (används för armrörelser). Se också resten av parametrarna i gruppen.

Grupp 15: Funktion för slak lina Enbart kontroll.

Grupp 20: Ledare-följare Enbart kontroll.

7.4.3. Spänningsättning av huvudsystemet

VARNING! ! Vid detta läge kan motorn starta utan varning. Rörelsen ska lastas så lätt som möjligt. Slå på huvudspänningen(KRAN TILL). Kontrollera fasföljden och spänningsnivån med ASTAT PC-program eller på displayen på kortet DAPC 100. En felaktig sekvens eller en saknad fas leder till fel. För mjukvara innan AST10_04: Om inget fel finns så kommer den att visa CPU-belastningen i styrsystemet

som % för pulsgivar- eller takometeråterföring eller rotorfrekvens i Hertz för rotorfrekvensåterföring. Om ett fel inträffat ska källan tas bort och en felåterställning göras (DI 2) eller KRAN FRÅN (DI 1).

För mjukvara inklusive AST10_04 och senare: Om inget fel sker visas programvaruversion och revisions-bokstav, "40" för AST10_04 utan revision. "41" är reserverat för "A" den första revisionen av AST10_04 etc.

Vid detta läge ska det vara möjligt att driva rörelsen. Driv den försiktigt i båda riktningar för att se till att den följer order. Kranen ska inte vara lastad. Riktning A måste vara hissa för lyft.

1) Om rörelsen rusar i rätt riktning: Kontrollera kopplingen hos rotoråterföringsmodu-len eller polariteten hos pulsgivaren/takometern.

2) Om rörelsen rusar i fel riktning: Kontrollera (och ändra) huvudkretsens fasföljd från ASTAT till motorn.

3) Om rörelsen kan styras varvtalsmässigt, men i fel riktning: Kontrollera fas/polaritet hos pulsgivare eller takometer. Kontrollera (och ändra) huvudkretsens fasföljd från ASTAT till motorn. Kontrollera riktningskommandon A och B (och polariteten hos den analoga signalen från styrspaken).

4) Om det inte rör sig alls det flera möjliga förklaringar, t ex: Bromsfunktionen. Någon DI har ändrats.

Ge full referens. Kontrollera att varvtalet i båda riktningar är den som ges av märkvarvtalets hos motorn, och att huvudspänningen från motorn till ASTATen inte ligger under den normala. Nu är rörelsen i princip styrbar. Följ nedanstående procedur för att verifiera alla innehavda funktioner. 7.4.3.1. Bromsfunktion

Kolla att bromsen fungerar som definieras av parametergrupp 06. Se över felhanteringssystemet med hänseende till bromsövervakningen. Testa hur bromsen lyfts. Justera för långsamt öppnande bromsar (grupp 8) och takometer/pulsgivar-övervakning (grupp 10).


7.4.3.2. Gränsbrytare

Rör maskineriet till en position mellan förgränslägena A och B. Om konstruktionen görs med parameter 05.04, L_SW_TYP = 1.

Kör i riktning A för att först begränsas i varvtal med Förgräns riktning A och sedan stoppas slutgiltigt med Stopp riktning A. Kör i riktning B fram tills dess att maskineriet först begränsas i varvtal med Förgräns riktning B och se-dan stoppas slutgiltigt med Stopp i riktning B. Flytta sedan tillbaka till neutralläget där du började. Testa omöjliga kombinationer av gränslägen för att framtvinga ett gränsbrytarfel.

Om konstruktionen görs med parameter 05.04, L_SW_TYP = 2, läs då först beskrivningen i avsnittet Funktioner 7.4.3.3. Varvtalsövervakning

7.4.3.3.1. Varvtalsavvikelse Test av varvtalsavvikelse ska göras efter regleringsjustering. Parameter 07.01 kan temporärt sättas till 10, 20 eller 30 och parameter 10.30 till 0.

7.4.3.3.2. Absolutvärdeutlösning Detta är bara tillämpbart för lyftrörelser eller liknande rörelser med last. Kontrollera Felhanteringssystemet med hänseende till varvtalsvakten. Innan test: Inställningen 10.01, OSP_TYPE = 1 Rör maskineriet och simulera en för hög varvtal genom att öppna den digitala ingången. Inställningen 10.01, OSP_TYPE = 2 ändrar temporärt parameter 10.02 till halva dess värde, och rör sedan maskineriet för att simulera för hög varvtal. Återställer 10.02. Full test: Diskutera med kunden huruvida ett fullt test är nödvändigt, eftersom ASTAT kommer att stoppa rörelsen innan för högt varvtal nås, så för ett fullskaligt test måste säkerhetssystemet kopplas över.

7.4.3.3.3. Referensföljande utlösning Referensföljarsystem som introducerades i 10_05 upptäcker för hög varvtal tidigare, och kan stanna syste-met med först enbart arbetsbromsarna eller nödbromsarna tillsammans med arbetsbromsarna, ifall orsaken är ett elektriskt fel och det går att undvika tung belastning på nödbromsarna genom ett tidigt användande av arbetsbromsar. IDENT Text Beskrivning 1030 USE_OSPT Systemet har utvecklats för att tidigt upptäcka elektriska fel som leder till farliga

situationer. Systemet används mest i stora lyftmekanismer. ASTAT kan inte återställas utan avstängd manöverspänning, som vid utlösning pga. för högt varvtal. 0: Referensföljarsystemet av. 1: Referensföljarsystemet på. Nödstopp i kranen sker direkt när DO 8 öppnas. 2: Referensföljarsystemet på. Nödbromsning sker inte, då DO 8 fortsätter vara stängd.

1031 TRK_DIFF För lyft, underordnat villkoren givna av 10.32 och 10.33 är det inte tillåtet att varvtalet avviker mer än värdet 10.31 i fallande riktning. Övervakningen reagerar alltså inte om det går fortare uppåt.

1032 TRK_OCTL För lyft, underordnat villkoret givet av 10.33 är det inte tillåtet att varvtalet i full-fartsläge uppåt är långsammare än 10.32.

1033 TRK_BRCH För ett lyft är det inte tillåtet att varvtalet i läge med växlande tyristorbryggor av-viker mer än värdet 10.33 i fallande riktning. Övervakningen reagerar alltså inte om det går fortare uppåt.

1034 TRK_TIME Då rörelsen lämnar fullfartsläge eller lämnar läge med växlande tyristorbryggor accepteras att perfekt reglering inte är möjlig under tiden 10.34.

1035 TRKDELAY Även om det finns villkor för att sätta felsignalen OSPTRACK (21.91), finns det en fördröjning 10.35 innan felet ges.

7.4.3.4. Valbar DO

Kontrollera enhetens funktion som beskriven av parametergrupp 13.


7.4.4. Justering av parametrar

Monitorverktyget i CMT är väldigt viktigt vid justering. En rekommenderad konfiguration för signaler är: Nr. Signal Namn Beskrivning Område Färg 1 07.51 NACTMV Varvtal, ärvärde -125 % till +125 % Grön 2 08.51 N_REF Varvtal, börvärde -125 % till +125 % Blå 3 11.53 IS_ACT Ström, ärvärde 0 % till 400 % Röd 4 05.67 RCON_K1 Rotorkontaktor K1 Boolean Brun 5 05.68 RCON_K2 Rotorkontaktor K2 Boolean Svart 6 05.70 BR_LIFT Bromslyftare Boolean Grå

Observera att du kan spara och ladda denna inställning! Du kan behålla tre olika inställningar i din dator. Parameter 02.10 måste vara 0 IDENT Text Beskrivning 0210 FACT_RUN Läge för kranfabrikstest. Inga förreglingar, och fungerar som mjukstartare.

Säkerhetsfråga: Måste alltid ställas till 0 vid leverans från fabrik. Ramptiderna för acceleration och retardation ändras ibland. Tiderna kan göras kortare med ASTAT än de flesta andra styrsystem: 08.02 och 08.03. IDENT Text Beskrivning 0802 ACC_TIME Tid i ms för acceleration.

Typiskt värde för lyft: 1400 – 3000 ms. Typiskt värde för åk: 2500 – 7000 ms. 0 ger acceleration på vridmomentsgränsen. Ramptiderna ska beräknas under kon-struktionsarbetet, men behålls som idrifttagningsparametrar. Denna parameter saknar betydelse i det fall Accelerationsreglering användes.

0803 RET_TIME Tid i ms för retardation Typiskt värde för lyft: 1200 – 2500 ms. Typiskt värde för åk: 2000 – 6000 ms. 0 ger acceleration på vridmomentsgränsen. Ramptiderna ska beräknas under kon-struktionsarbetet, men behålls som idrifttagningsparametrar.

Krandynamik

Studera kranen och sätt ett lämpligt värde för dess dynamiska egenskaper.. Parametern 11.10 skalar om reglersystemet för att hantera olika dynamiska egenskaper. Dynami-ken begränsas både av mekanismen själv och typ av varvtalsåterföring. Erfarenhet har visat att föl-jande inställningar är väldigt bra:

• God mekanik + takometer. Sätt 11.10 = 1,00.

• Medelmåtting mekanik + takometer eller god mekanik + rotoråterföring. Sätt 11.10 = 1,15.

• Medelmåttig/dålig mekanik + rotoråterföring eller dålig mekanik + takometer. Sätt 11.10 = 1,30.

IDENT Text Beskrivning 1110 ISCALVAL Styr systemets dynamik. Typiska värden för några situationer:

God mekanik + takometer tillåter 1,00. Medelmåtting mekanik + takometer eller god mekanik + rotoråterföring tillåter 1,15.

Medelmåttig/dålig mekanik + rotoråterföring eller dålig mekanik + takometer tillåter 1,30. Alla andra viktiga inställningar hittas i driftoptimering nedan. Varvtalsreglering

Använd monitorfunktionen i ASTAT PC-program. Studera signalerna 7.51 och 8.51: Var beredd att öka 10.15 till ett högre värde under tiden varvtalsregleringen justeras. Slutlig testning av alla rörelser inklusive översynkron firning ska göras med full last. Börja med normala värden för 09.35, 09.40, 09.16, 09.17, 09.18 och 09.19. Justera 09.02 och 09.03 för att få acceptabla värden. Slutligen, se om någon förbättring kan göras genom att ändra 09.16 till 09.19 samt 09.35 och 09.40.


IDENT Text Beskrivning 0935 KI_RD_SS De flesta rörelser blir märkbart bättre om I-delen är högre under förändring av

varvtal än under stationär drift. Genom att sätta denna parameter högre än 0 reduceras I-delen vid konstant varvtal jämfört med växlande. Lämna på 50 % för de flesta tillämpningar.

0940 KP_RD_SS De flesta rörelser blir märkbart bättre om P-delen är högre under förändring av varvtal än under stationär drift. Genom att sätta denna parameter högre än 0 reduceras P-delen vid konstant varvtal jämfört med växlande. Lämna på 25 % för de flesta tillämpningar.

0902 N_KI Integraldel av varvtalsregulator. Högre värde ger större I-del. Justering för lyft har ofta ett högre värde. Notera möjligheten att arbeta med högre I-del under icke-stationär drift, se parameter 09.35. Börja med 0,050 för lyft, 0,020 för åk. För lyft med översynkron firning, testa med full last, så att I-delen inte blir för liten. Åk kan ofta trimmas med I-del = 0,000 med gott resultat. Dålig eller komplicerad driftutrustning kräver ett lägre värde för åk. Sätt till 0,000 vid momentreglering.

0903 N_KP Proportionell del av varvtalsregulatorn. Högre parametervärde ger större P-del. I de flesta fall måste normalvärdet ökas. Justeringar sker vanligen till ett högre värde. Notera möjligheten att arbeta med högre P-del under icke-stationär drift, se parameter 09.40. Sätt alltid till 1,000 vid momentreglering.

0946 KP_ADD00 Tillskott till varvtalsregulatorns P-del för 0 % varvtalsreferens och lägre. Vär-det sättes relativt värdet på parameter 09.03.



0918 KP_ADD50 Tillskott till varvtalsregulatorns P-del för 50 % varvtalsreferens. Värdet sättes relativt värdet på parameter 09.03.

0919 KP_ADD99 Tillskott till varvtalsregulatorns P-del för full varvtalsreferens. Värdet sättes relativt värdet på parameter 09.03.

Speciellt för rotorfrekvensreglering:

Motorn kan behöva längre magnetiseringstid innan den ger någon återföring. Öka 17.27 först till 1000 för att se en förbättring, och minska sedan så mycket som möjligt.

IDENT Text Beskrivning 1727 MAGN_DEL För vissa (mindre) motorer kan motorn behöva tid att magnetisera innan ro-

torspänningen är tillräcklig för rotorfrekvensåterföring. Behovet av en längre tid än 0 kan iaktagas av falsk visning av lågt varvtal som nollvarvtal. Motorn kan också göra ett ryck innan den stabiliserar sig. Normalvärdet är 0 s = 0 ms (sätt tiden i ms). Om behov finns, är det oftast för motorer under 10 kW och 460 V spänning eller mer. Av denna anledning be-hövs funktionen nästan aldrig för lyft, men ett värde på 500 ms kan provas vid undantag.

Långsamt lyftande broms: Använd monitorfunktionen hos ASTAT PC-program. Studera signalerna 7.51, 8.51, 11.53 och 05.70:

Det är möjligt att hålla varvtalsreferensen på noll vid start innan bromsen har lyfts, antingen med tid, eller en tid som kan brytas av att gränsläge indikerar att bromsen har öppnat. Denna funktion för-hindrar tävling mellan motorn och bromsen, samt reducerar ström- och momenttopparna. Kompensationen för långsam bromsöppning ska övervägas och justeras innan övervakningstiden för takometer- eller pulsgivarfel ökas, parameter 10.15.

IDENT Text Beskrivning 0824 DELA_TIM Tiden, motsvarande öppningstiden för bromsen, som varvtalsreferensen hålls

kvar på noll. Se också 08.21.


Varvtalsåterföring: Använd monitorfunktionen i PC-programmet. Studera signalerna 7.51, och 8.51: Återställ först 10.15 till det normal värdet 500 ms och se till att det aldrig utlöses. Efter detta, se till att mekanismen med last inte ger fel 65 när 10.19 är satt till det normala värdet 1000 ms.

IDENT Text Beskrivning 10.15 FEEDB_T Tid som ingen varvtalsåterföring alls accepteras. 10.19 SP_DEV_T Tidsrymden som en avvikelse 10.11 i % mellan referens och mätt varvtal ac-

cepteras. Kan ökas försiktigt om varvtalsfel (F65) kommer trots att systemet är felfritt.

Mekanisk broms: monitorfunktionen i PC-programmet. Studera signalerna 7.51, 8.51 och 05.70:

De normala värdena för dessa parametrar är sådana att om de lämnas utan ändring är fungerar kranen väl mekaniskt och har en väljusterad varvtalsreglering.

IDENT Text Beskrivning 06.01 ZER_SPPC Varvtalet då bromsen frigörs vid stopp. I % av den synkrona varvtalet, 0 - 10

%, dock vanligen 2 %.

06.03 BRA_EL_T Tiden i millisekunder efter att bromsen har stängts som motorn är elektriskt varvtalsreglerad till 0. 0,1 - 1 sekunder, vanligen 0,1 sekund (100 ms).

Vad görs med en långsam mekanisk broms? Öka 06.01. Även 06.03 kan behöva ökas. Rapportera den långsamma bromsen till därför ansvarig person därför att det kan vara en säkerhetsrisk. Även om lasten styrs väl med ASTAT kan det ändå vara en säkerhetsrisk vid nödstopp.

Att försöka få ut det bästa ur en åkrörelse med accelerationsreglering: IDENT Text Beskrivning 07.01 Ändra från 10, 20 eller 30 till 14, 24 eller 34 efter att ha gjort en intrimning av

varvtalsregling för retardation och körning på förgränshastighet. 08.03 Retardationstid (från full fart) som åkverket ska använda i inbromsning mot

gränsläge eller spak i neutralläge. 10.15 Tid som frirullning med spak i neutralläge kan accepteras utan att äventyra

"Hold to run". 11.01 Maximeras så att snabb ändring från fullt spakutslag i ena läget till det andra

ger kraftig men tillräckligt mjuk inbromsning av åkverket. 08.04 Lagom upplevd acceleration för Steg 1. 08.05 Lagom upplevd acceleration för Steg 2. 08.06 Lagom upplevd acceleration för Steg 3.

Motorn är låst 200 ms efter att regulatorn akti-verats eftersom bromsen lyfter för långsamt.


Att försöka få ut det bästa ur en åkrörelse med varvtalsreglering: Styregenskaperna i vissa situationer kan förbättras om ett lågpassfilter sätts in i varvtalsåterföring-en. Det kan hjälpa vissa åkrörelser. Vi rekommenderar helt enkelt att koppla i filtret genom att sätta 07.19 till 1, och sedan studera egenskaperna. Om styrningen är tillräckligt bra utan ett filter är det ingen mening i att testa det. Testa om det känns bättre för föraren när strömbromsning är inkopplad med 08.27.

IDENT Text Beskrivning 07.19 USE_FACT Detta är en parameter för att koppla in filtertiden given i 07.20 även i sluten

reglering, ofta i icke-fungerande mekaniska drivsystem. 07.20 NACTTC Filtertid för varvtalsåterföring i presentation. Har också att göra med den slut-

na regleringen om parameter 07.19 är satt till 1. 08.27 REV_RAMP Används vid manuella rörelser i åkverk:

Om spaken förs åt motsatt håll än den faktiska rörelsen, så kommer retarda-tionstiden att kortas med det procentuella värde som angivits i denna parame-ter.

För att få ut det bästa av en lyftrörelse:

När ett lyft stoppas finns det en risk att lasten sätter sig. När det stoppas efter firning finns ingen sådan risk. Lösningen är en långsammare ramp för sista delen från steg 1 till stopp. Parametrarna 0830 och 0831 styr. Oftast är standardvärdena, "långsammare än 6 % av varvtalsreferensen" och "två till tre gånger längre ramp", tillräckliga utan modifikation.

IDENT Text Beskrivning 08.30 N_APPRCH När ett lyft stoppas efter hissa, men inte efter firande, upptäcks det om varv-

talsreferensen faller under nivån bestämd av denna parameter. I den här si-tuationen görs ramptiden längre med en faktor bestämd av 08.03.

08.31 RATE_APR Graden till vilken accelerationsrampens gradient ökar nära nollvarvtal.

Driftsoptimering: Driftsoptimering görs normalt bara för större drifter. Motorer med axelhöjd från 400 mm och större tillsammans med det mekaniska drivsystemet ska behandlas med respekt, och den erfarne idriftta-garen måste hitta de bästa inställningarna för mjuka mekanisk och elektrisk prestanda. Det som nämnts gäller i princip även för mindre motorer, men storleken har faktiskt en betydelse. Modifiera strömförstärkaren 11.03, med standardvärde = 10,000, genom att fördubbla eller halvera den etc. för att hitta en bättre driftspunkt. Om en sådan som är stabilare för lägre förstärkning, men inte för högre, minska förstärkningen så mycket som möjligt utan att få långsammare svar på varv-talsförändring. I denna situation bör du försöka öka varvtalsreglagets förstärkning ännu en gång, observera att detta kan vara en iterativ process. Strömförstärkningen modifieras ytterst sällan.

IDENT Text Beskrivning 11.03 US_KI1 Förstärkning av strömregulator. Strömregulatorn arbetar endast med integral-

förstärkning. Värdet kan ändras efter noggrann testning. Åkrörelser kan för-bättras med ett reducerat värde på denna parameter och högre varvtalsregula-torförstärkning.

Kontrollera att skalningen av strömåterföring inte redan har gjorts.

IDENT Text Beskrivning 11.10 ISCALVAL Styr systemets dynamik. Typiska värden för några situationer:

God mekanik + takometer tillåter 1,00. Medelmåtting mekanik + takometer eller god mekanik + rotoråterföring tillåter 1,15. Medelmåttig/dålig mekanik + rotoråterföring eller dålig mekanik + takometer tillåter 1,30


7.4.5. Speciella funktioner att ställa in vid idrifttagning

När det speciella parametervyn öppnas blir alla konstruktions, idrifttagande och speciella parametrar synli-ga. Ett urval av speciella parameterfunktioner som måste ställas in vid idrifttagandet, dvs. sådana som inte kan fastställas under konstruktionsfasen visas nedanför (detta urval är inte möjligt att få från ASTAT PC-program). I de flesta fall rörs inte de speciella parameterfunktionerna överhuvudtaget vid idrifttagandet. 7.4.5.1. Bromshantering

IDENT Text Beskrivning 0606 BRA_DELA Tiden vid stopp då stängningen av bromsen fördröjs. Under denna tid dämpas

rörelsen mjukt elektroniskt för att minska lastens pendling. Bromsströmmen sätts med 11.28, 100 % ger ca 30 % bromsmoment. Anges ett värde för lyft-verk kommer bromsen inte att fördröjas. Från utgåva 10_53B kan den även användas för att minska antalet bromslyft vid framryckning ("pulsning") av åkrörelse. Sätt 06.14 till 10 (eller 11) för att aktivera integralförstärkning för mycket låga varvtal. Sätt 06.06 till t ex 1500 ms. Sätt 11.10 till samma värde som den vanliga strömgränsen 11.01. Resul-tatet blir att bromsen inte jobbar då föraren pulser fram åket.

1128 RED_INPC Strömgräns för elimination av pendling vid åkrörelser genom elektrisk broms-ning med denna strömgräns, under perioden specificerad av parameter 06.06.Från utgåva 10_53B kan den även användas för att minska antalet bromslyft vid framryckning ("pulsning") av åkrörelse. Sätt 06.14 till 10 (eller 11) för att aktivera integralförstärkning för mycket låga varvtal. Sätt 06.06 till t ex 1500 ms. Sätt 11.10 till samma värde som den vanliga strömgränsen 11.01. Resul-tatet blir att bromsen inte jobbar då föraren pulser fram åket.

0608 BR_REF_T Fördröjning för bromsning baserad på varvtalsreferensen oberoende av mätt varvtal. Tiden anges i ms.

7.4.5.2. Varvtalsregleringsfunktioner

IDENT Test Beskrivning 0901 DER1_N En derivata (dN/dt) av varvtalsreferensen beräknas, och kan ge ett frammat-

ningstillskott till varvtalsregulatorn. Desto högre parametervärde desto högre tillskott. Ändra inte från 0 i de flesta fall.

0909 SUP_SPPC Värdet i % av motorns synkrona varvtal för byte till översynkron bromsning. 0933 REV_CUFA Denna parameter är aktiv endast när varvtalsåterföringen görs med rotorspän-

ningsfrekvens. För en tid specificerad som 09.34 ms, efter avslutning på översynkron firning, tvingas spänningen bli 09.33 % av den historiska spänningen som mätts för fasen med översynkron firning.

0934 CURRTIME Tiden börjar löpa då översynkron firning avslutas. Om återföringen är baserad på rotorspänning, så kommer varvtalsregleringen under denna tid att avlösas av motströmsbromsning med parameter 09.33 gånger minskningsströmmen i översynkront läge.

7.4.5.3. ...


7.4.5.4. Rotormotstånd

Vanligtvis rörs inte rotormotståndsparametrarna alls vid idrifttagning. Om någon av dessa måste justeras är det ett tecken på att konstruktionen kanske är mer radikal än nödvändigt. Parametrarna kan förefalla konstigt definierade, men de är definierade just med tanke på att kunna lämnas oförändrade i (nästan) alla fall oberoende av antalet kontaktorer och typ av drift. Endast 12.24 - 12.27 bör ändras beroende på antalet kontaktorer. IDENT Text Beskrivning 1208 HI_RES_A 1: Motstånd steg 4 används i lyftet vid

Steg 1 efter 4 sekunders konstant varvtal. Används exempelvis då en skänk tippas. Endast använd för kranar med stegad styrspak, inte för analog referens.

1210 CL_H_LEV Lyft: En högre nätström än denna parameter kommer hindra K2 och K3 från att stänga under acceleration. Hindrar också motorn från att köras på strömgränsen. För skydd av motor och motstånd när det inställda kopplingsvarvtalet inte är i harmoni med det installerade motståndet. Normalvärdet 135% behöver vanligtvis inte ändras.

1211 CL_T_LEV Åk: En högre nätström än denna parameter kommer hindra K2 och K3 från att stänga under acceleration. Hindrar också motorn från att köras på strömgränsen. För skydd av motor och motstånd när det inställda kopplingsvarvtalet inte är i harmoni med det installerade motståndet. Normalvärdet 200% behöver vanligtvis inte ändras.

1217 SSTDIFK2 K2 sluter vid värdet satt av parameter 12.20, men referensvärdet innan rampenheten måste vara större än 12.17 + 12.20. Vid normala inställ-ningar kommer K2 bara att dra in med styrspaken i läget för full varvtal.

1218 SSTDIFK3 K3 sluter vid värdet satt av parameter 12.21, men referensvärdet innan rampenheten måste vara större än 12.18 + 12.21. Vid normala inställ-ningar kommer K3 bara att dra in med styrspaken i läget för full varvtal.

1219 SW_K1 Om det finns tillräckligt med vridmoment, kan hela motståndet användas för lyft med låga varvtal. Kopplingsvarvtalet för K1 bestäms av den här parametern.

1220 SW_K2 K2 sluter vid värdet bestämt av denna parameter, men referensvärdet innan rampenheten måste vara större än 12.17 + 12.20. Vid normala inställningar kommer K2 bara att dra in med styrspaken i läget för fullt varvtal.

1221 SW_K3 K3 sluter vid värdet bestämt av denna parameter, men referensvärdet innan rampenheten måste vara större än 12.18 + 12.21. Vid normala inställningar kommer K3 bara att dra in med styrspaken i läget för fullt varvtal.

1222 HIST_K2 Hysteres för K2. Sluter vid varvtalet bestämd av parametrarna 12.20 och 12.17, men öppnar vid ett något lägre varvtal. Skillnaden definieras av den här parametern.

1223 HIST_K3 Hysteres för K3. Sluter vid varvtalet bestämd av parametrarna 12.21 och 12.18, men öppnar vid ett något lägre varvtal. Skillnaden definieras av den här parametern.

1224 USE_K0 Sätt till 1 om rotorkontaktor K0 är installerad, annars 0. 1225 USE_K1 Sätt till 1 om rotorkontaktor K1 är installerad, annars 0. 1226 USE_K2 Sätt till 1 om rotorkontaktor K2 är installerad, annars 0. 1227 USE_K3 Sätt till 1 om rotorkontaktor K3 är installerad, annars 0. 1139 CON_OP_T Om en långsamt öppnande rotorkontaktor används, kan ASTAT fortfa-

rande göra öppnandet med nollström. Reglerprestanda kommer dock att påverkas negativt.

1229 CON_CL_T Om en långsamt slutande rotorkontaktor används, kommer ASTAT att fördröja ”onödiga” kontaktorer för öppen reglering och översynkron fir-ning för att reducera spänningsfallet i manöverspänningssystemet.


7.4.5.5. Lastfunktioner

Proceduren är: Ta reda på inställningarna i parametrarna och grupperna 14, 15 och 09.31, 09.32 innan du går till kranen. Vid kranen säkerhetsställ att testvikten är tillgänglig. Ställ in parametrarna i den ordning de listas i 4.14.2 av denna manual, dvs. inte i ordning 14.01, 14.02, 14.03 etc. Spara parametrarna till en säkerhetskopia. Testa alla funktioner. 7.4.5.6. Gränsbrytarfunktionen

Kontakta ABB om positioneringssystem med inkrementell givare används 7.4.5.7. Kontroll av ledare-följare

IDENT Text Beskrivning 2001 MF_TYPE 0: Ingen ledare-följare koppling.

1: Ledaren i ledare-följare koppling. 2: Följare i ledare-följare koppling. 3: Spänningsföljare i ledare-följare koppling. Ges samma ström som Master. Inget I/O-kort på följaren är aktivt. 12: Följare i ledare-följare koppling. Samma som 2, förutom att följarens egen styrspak ger riktningen, neutralläge samt referenskommandon i MF2.

2002 MF_SCAL Andelen i % av positionskillnaden mellan de två rörelserna mellan ledare-följare som följaren kommer att kompensera för: Följarens varvtalsreferens = ledarens varvtalsreferens * (1 + ((MF_SCAL / 100) * skillnaden10)).

2003 TQ_RATIO Den procentuella11 skillnaden, uttryckt i en av två identiska motorers märk-moment, som ska gälla som momentskillnad i momentföljarläge. Vid positivt tecken kommer följaren att vara svagast.

2005 MF_RAMP Korrektionssignalen kan appliceras mjukare genom att använda en rampfunk-tion från aktuellt till begärt värde. I de flesta fall behövs inte denna ramp, och parametern ska då sättas till 0. Ett värde som sätts betydligt mindre än värdet på 08.02 och 08.03 kan ge en mjukare övergång vid koppling mellan olika inre lägen MF1 - MF4.

10 Denna skillnad ska förstås som: Underläge MF1, elektrisk axel: Positionsskillnad. Underläge MF2, individuell hastighetsreferens: Följaren styrs inte av någon skillnad, så parametern är ej aktiv. Underläge MF3, momentreglering: Sökt skillnad i moment. Underläge MF4, enformig hastighet: Hastighetsskillnad. 11 Har endast mening i underläge MF3, momentreglering.


7.4.6. Funktioner att säkerhetsställa

Ett fåtal funktioner kan säkerhetsställas efter att justeringen är färdig. I de flesta installationer används dock inte dessa funktioner. 7.4.6.1. Funktion för slak lina

Har flyttats till avsnittet Lastfunktioner. 7.4.6.2. Kontroll av varvtalsåterföring

När du lämnar kranen ska 07.01 ha värdet, 13, 23 eller 33.

7.4.6.3. Kontroll av den andra manöverplatsen

Kontrollera växlingsfunktionen och speciellt funktionerna för parametrarna som givits ett annat värde i det andra makrot. 7.4.6.4. Kontroll av olika makron

Kontrollera växlingsfunktionen och speciellt funktionerna för parametrarna som givits ett annat värde i det andra makrot. 7.4.6.5. Kontroll av felhanteringssystem

Kolla de installerade funktionerna i felhanteringssystemet. Se till att Remote I/O displayen indikerar. 7.4.6.6. Delad drift

Används ej i Europa.

7.5. Slutgiltiga procedurer

Spara AST-filen i din PC. Spara ett N-REF, N-ACT diagram som en ASG-fil för lätt och tung last. Kontrollera att driftutrustningen att köras på avsett sätt. Skruva åt alla plintar och kopplingar i skenor. Se till att alla komponenter satts fast ordentligt. Återställ alla kåpor och höljen. Kör alla rörelser igen från manöverplats.



8. Underhåll av ASTAT 8.1. Personlig säkerhet VARNING!

! Följ alla gällande regler angående personlig säkerhet.

! Alla inblandade personer måste känna till hur man kopplar bort huvud- och hjälpspänning.

! Utför inget arbete på systemet om det föreligger risk för beröring av spänningsförande delar.

! Kontrollmoduler DARA .... är anslutna till maximalt 250 V AC. Koppla ur vid dess spänningskälla innan underhålls-arbete utförs på DARA…. modulen.

! Tyristormoduler DASD .... är anslutna till maximalt 690 V AC. Koppla ur all tre faserna vid spänningskällan innan underhållsarbete utförs på DASD…. Modulen. Fläktarna på DASD…. Modulerna tillhandahålls av DARA…. modu-len. Koppla även ur fläktarnas spänningskälla innan underhållsarbete utförs på DASD…. Modulen.

8.2. Allmänt Systemet innehåller inga delar som utsätts för mekaniskt slitage förutom några utgångsreläer och, för vissa märk-strömmar, en eller två fläktar. Utöver kontrollpunkterna nedanför behöver systemet bara allmänt underhåll för att säker-ställa pålitlig drift. Den här typen av underhåll är vanlig för alla typer av elektrisk utrustning inom industrin och kan därför inkluderas i de allmänna underhållsrutinerna. Systemet bör inspekteras med regelbundna intervall, som bestäms av arbetets slag samt miljömässiga faktorer (vibra-tioner, fuktighet, damm m.m.). 8.3. Rengörning Använd en dammsugare. Var noggrann med att undvika mekanisk skada på kretskortskomponenter. En inspektion bör göras efter rengörningen för att lokalisera mekaniska skador, överhettade komponenter m.m. 8.4. Frånskiljbara plintar Kontrollera att kopplingarna på kretskorten och matningsdon i DARA.… är ordentligt på plats. 8.5. Anslutning av kraft Efterdra huvudplintarna L1 … T3 och PE-förbindningen. Efterdra huvudsäkringarna på DASD 146 etc. Följ de anvisningar angående moment som finns inne i DASD 146 och större. 8.6. Skruvförband Kontrollera att de olika enheterna i systemet är ordentligt fastskruvade och att det inte finns några lösa skruvar eller muttrar. Kontrollera att inga kablar eller ledningar skaver mot vassa kanter. 8.7. Kylfläkt Kontrollera att fläkten/fläktarna roterar fritt och att det inte hörs något avvikande ljud. Kontrollera att de elektriska kopplingarna sitter ordentligt på plats.


9. Felsökning 9.1. Grundläggande

9.1.1. Personlig säkerhet

VARNING!

! Följ alla gällande regler angående personlig säkerhet.

! Alla inblandade personer måste känna till hur man kopplar bort huvud- och hjälpspänning.

! Utför inget arbete på systemet om det föreligger risk för beröring av spänningsförande delar.

! Kontrollmoduler DARA .... är anslutna till maximalt 250 V AC.

! Tyristor Moduler DASD .... är anslutna till maximalt 600 V AC. Fläktarna på DASD…. Modulerna tillhandahålls av DARA…. modulen.

9.1.2. Inledning

Systemet har en enkel och funktionell konstruktion med ett fåtal komponenter och enheter. Alla kom-ponenter och enheter är av hög kvalitet, och kommer av den anledningen utsättas för färre fel än normal elektrisk utrustning inom industrin. Grunden för felsökning är den två-ställiga displayen i kontrollmodulen DARA .... Förutom tyristormodulerna med tyristorerna är komponenterna samma för hela sortimentet. 9.1.3. Komponentfel

Det är vanligare att fel har externa orsaker än internt i systemet ASTAT. De interna komponenterna är listade nedan i ordning av uppskattad felfrekvens:

• Mekaniska komponenter.

• Kopplingar och kablar.

• Kretskort.

• Matningsdon.

• Fläktar.

• Säkringar.

• Tyristorer. Ovanstående kan tjäna som en första vägledning för de som felsöker systemet. 9.1.4. Att arbeta med spänning

Under felsökning kan det bli nödvändigt att arbeta med spänningen påslagen. Följ alla gällande regler angående personlig säkerhet.


9.1.5. Utrustning och verktyg

Förutom kretsschemat och parameterlistan för ASTAT rekommenderas följande utrustning och verktyg.

• Digitala multimetrar 0-1000 V, DC och AC, motståndet ska ha 0,1 Ohms upplösning eller bättre.

• Skruvmejslar. Inklusive Torx.

• Hyls-/blocknycklar.

• Avbitartång.

• Liten flacktång för att flytta byglar.

• Buntbandsverktyg.

Om kortet DAPC 100 måste ersättas, måste samma programversion och makro som är lagrade i DAPC 100 införas i det nya kortet:

• Bärbar PC med (normal) COM 1-port, eller USB-port med USB/seriell konverterare.

• PC programmet för ASTAT, inklusive kabel.

Om av någon anledning tyristorerna i stora tyristormoduler med pucktyristorer DASD behöver bytas, är styr-ledningarna i modeller DASD 106, 107, 126 och 127 fastlödda i tyristorerna. Orsaken till detta är en avväg-ning mellan risken att ledningarna lossnar i händelse av kraftiga vibrationer och risken för tyristorfel av andra orsaker.

• Lödkolv.

• Lödtenn för installation av ny tyristor.

9.2. Standard felsökningsschema

Genom att följa nedanstående schema kan de flesta tekniska fel identifieras i utrustningen. Schemat bör följas steg för steg i följande ordning:

Felkod Notera meddelandet från lysdioderna och felkoden från DAPC 100. ASTAT kommer automa-tiskt att försöka återställa alla fel när huvudspänningen slås på. Nedan visas var/när felkoderna kan hittas:

1) Displayen på DARA kontrolleras före omstart.

2) ASTAT PC-program används.

3) Felet återstår efter omstart. Symptom Notera förarens observationer vid felet. Matning Kontrollera matning till systemet (huvud- och hjälp-) och kablage mellan ASTATen, motorn och resistorn.

Kontrollera huvudsäkringarna (DASD 106, 107, 108, 126, 127, 116 och 117) samt mätsäkringarna (alla DASD).

Intern spänning Kontrollera 24 V DC och 110 V DC. Titta efter instruktioner nedan.

Extern kontroll Hindrar en externa förreglering frigörandet av styrsystemet? Försök att starta styrsystemet ma-nuellt.

Gränslägen Är stoppgräns, förgräns och bromsgränslägen i ordning? Referens Kommer varvtalsreferensen fram? Varvtalsåterföring Fungerar varvtalsåterföringen? Rotorkrets Status för släpringar och borstar. Status för rotormotstånden. Status för kontaktorer. Upphettning/damm Kontrollera för överhettade komponenter och stora mängder damm. Defekt tyristor Om en tyristor är kortsluten i omvänd eller i avslagen riktning, kontrollera genom att mäta motstån-

det: < 100 Ω ≅ kortslutning. Detta är ett grovt mått, men till 99% tillförlitligt. Inställningar på kretskort

Kontrollera inställningarna på kretskorten i förhållande till de uppdaterade kretsschemorna.


9.2.1. Felkoder

Nedanstående koder indikerar olika interna och externa fel upptäckta av Kontrollmodulen.

Mjukvaran AST10_04 och senare visar programversionen med revisionsbokstav när inget fel inträffat, "40" för AST10_04 utan revision.

I händelse av ett inträffat fel visas omväxlande "F1" och felkoden. Exempel: FASFÖLJDSFEL kommer att visa F1-01-F1-01-F1-01 etc.

I mjukvaran 10_054 och senare kvarstår felkoden, till dess att DI 2, Reset, gått 0→1. Tidigare versioner tar utomatiskt bort felkoden då systemet återställs med startkommando. Varje start av rörelsen måste inledas med att föra styrspaken till neutralläge, oavsett om felet har återställts.

Nr. Felorsak Vad händer? Hur återställs felet? 01 Fel fasföljd Rörelsen stannar. Kran från 02 Fas L1 saknas. Rörelsen stannar. Kran från 03 Fas L2 saknas. Rörelsen stannar. Kran från 04 Fas L3 saknas. Rörelsen stannar. Kran från 05 Fas L1 mindre än inställt värde. Rörelsen stannar. Kran från 06 Fas L2 mindre än inställt värde. Rörelsen stannar. Kran från 07 Fas L3 mindre än inställt värde. Rörelsen stannar. Kran från 31 Fel på kort DAPC 100. Rörelsen stannar. Kran från 32 DATX 110 ej hittat. Rörelsen stannar. Kran från 33 Ingen kontakt med I/O kort DATX 120:1 Rörelsen stannar. Kran från 34 Ingen kontakt med I/O kort DATX 120:2 Rörelsen stannar. Kran från 35 Ingen kontakt med I/O kort DATX 120:3 Rörelsen stannar. Kran från 36 Fel i ledare-följare kommunikation. Rörelsen stannar. Kran från 37 DATX 130 ej hittat. Rörelsen stannar. Kran från 43 110 V DC för låg. Rörelsen stannar. Kran från 44 110 V DC jordfel. Inget. Kran från eller åter-

ställning. 45 Omöjlig kombination av riktnings- och

neutrallägessignaler från styrspaken. Rörelsen stannar. Kran från

46 Ojämn strömdelning i parallella tyristor-enheter.

Rörelsen stannar. Kran från

47 Fel i temperaturmätning i tyristorbrygga Inget. Kran från eller åter-ställning.

48 Okontrollerat kranstopp, kranen slogs från medan arbetsbroms var lyft.

Rörelsen stannar (av sig själv).

Manöverspänning från

49 Avbrott 4 – 20 mA lastcellssignal. Inget. 50 Spakens referenspolaritet och riktnings-

signaler stämmer inte. Rörelsen stannar. Kran från

51 Spakreglering: Spak ej i neutralläge vid byte av rörelse vid delad drift. Datorreglering: Manöver avslutad onor-malt. Antingen har manuella manöver-spaken rörts, eller så har datorkommuni-kationen brutits.

Styrspaken måste till neu-tralläge innan den nya rö-relsen aktiveras. Rörelsen stannar.

Kran från

52 PTC 1 utlöst. Rörelsen stannar. Kran från 53 PTC 2 utlöst. Rörelsen stannar. Kran från 54 PTC 3 utlöst. Rörelsen stannar/inget. Kran från eller åter-

ställning om varnan-de PTC.

55 PTC 4 utlöst. Rörelsen stannar/inget. Kran från eller åter-ställning om varnan-de PTC.


Varje start av rörelsen måste inledas med att föra styrspaken till neutralläge, oavsett om felet har återställts.

Nr. Felorsak Vad händer? Hur återställs felet? 57 Ingen kvittering från broms 1. Rörelsen stannar. Kran från / manöver-

spänning från 58 Ingen kvittering från broms 2. Rörelsen stannar. Kran från / manöver-



spänning från 61 Termiskt relä 1. Rörelsen stannar. Kran från 62 Termiskt relä 2. Rörelsen stannar. Kran från 63 Termiskt relä 3. Rörelsen stannar. Kran från 64 Termiskt relä 4. Rörelsen stannar. Kran från 65 Varvtalsavvikelse. Rörelsen stannar. Kran från 66 Fel i pulsgivare. Rörelsen stannar. Kran från 67 Fel i mätning av rotor 1. Rörelsen stannar. Kran från 68 Fel i mätning av rotor 2. Rörelsen stannar. Kran från 69 Fel i mätning av rotor 3. Rörelsen stannar. Kran från 70 Fel i mätning av rotor 4. Rörelsen stannar. Kran från 71 Avvikelse vid momentreglering Rörelsen stannar. Kran från 72 Överlast, DI. Rörelsen stannar, riktning

A (eller B) blockeras. Styrspak.

73 Överlast, AI. Rörelsen stannar, riktning A (eller B) blockeras.

Styrspak.

75 Övervarvtal, DI. Rörelsen stannar. Manöverspänning från

76 Övervarvtal, beräknad. Rörelsen stannar. Manöverspänning från

77 Övertemperatur i tyristorbrygga. Rörelsen stannar. Kran från 78 Slak lina, varvtalssänkning. Stopp som förgränsläge. Styrspak. 79 Slak lina, stoppa. Stopp som STOPP-

gränsläge. Styrspak.

80 Omöjlig kombination av gränslägen. Rörelsen stannar. Kran från 81 Jordfel rotor 1. Rörelsen stannar. Kran från 82 Jordfel rotor 2. Rörelsen stannar. Kran från 83 Jordfel rotor 3. Rörelsen stannar. Kran från 84 Jordfel rotor 4. Rörelsen stannar. Kran från 85 Osymmetri i rotor 1. Rörelsen stannar. Kran från 86 Osymmetri i rotor 2. Rörelsen stannar. Kran från 87 Osymmetri i rotor 3. Rörelsen stannar. Kran från 88 Osymmetri i rotor 4. Rörelsen stannar. Kran från 89 Fel i takometer. Rörelsen stannar. Kran från 90 Bromsarna klarade inte test med motor-

momentet vid start. Rörelsen stannar. Kran från

91 Hissavarvtalet klarade inte att följa refe-rensen. Risk för övervarvtal.

Rörelsen stannar. Manöverspänning från


9.3. 24 V likspänning

Kontrollera MCB – F1 på DASA 110. Om denna har löst, koppla bort förbrukarna och återställ denna MCB. Mät 24 V DC mellan (DASA 110)-X2: 2 (plus) och : 4 (minus). Värdet måste vara mellan 17 V och 33 V. Om det är omöjligt att återställa, är kanske felet internt i DASA 110. Anslut därefter förbrukarna en efter en, till dess att förbrukaren som orsakar felet har hittats. Om ingen för-brukare ger utlösning, kontrollera förbrukarna med avseende på interna fel.

Kortet DAPC 100 har LED 5 V OK (grön). Kortet DAPU 100 har LED 5 V OK (grön). Kortet DATX 110 har LED 5 V OK (grön). Kortet DATX 130 har LED 15 V OK (grön).

Kortet DATX 120 har LED 5 V OK (grön), detta kort har dock mestadels annan matning av 24 V DC.

24 V DC är direktjordad, och kan alltid mätas till jord. 9.4. 110 V likspänning

Kontrollera MCB – F2 på DASA 110. Kontrollera lysdioden 110 V OK (grön) på DATX 110. Kontrollera lys-dioden jordfel (röd) på DATX 110 om det finns ett flytande system för 110 V. Koppla bort förbrukarna av 110 V DC, genom att öppna de gula separatorerna på DATX 110, och försök sedan återställa MCB. Mät 110V DC mellan (DASA 110)-X2:6 (plus) och :7 (minus). Värdet måste ligga mellan 55 V och 140 V. Om detta är omöjligt att återställa, kan felet vara internt i DASA 110. Koppla in förbrukarna en efter en, tills förbrukaren som orsakar utlösningen är funnen, och orsakar en ut-lösning igen. 110 V DC är direktjordad eller flytande. 99% av alla installationer har direktjordad 110 V likspänning. 9.5. Kretskort

Om kretskort måste ersättas, måste inställningarna från det ersatta kortet införas på ersättningskorten. När möjligt så ska inställningen/byglingen göras på de utdragbara kopplingsplintarna snarare än korten, och i så fall behövs ingen inställning/bygling. Hantera alla kretskort varsamt och med hänsyn till statisk elektricitet. Kort med varierbar mjukvara:

DAPC 10012. Kort med inställning / bygling:

DATX 110. DATX 120.

DAPC 10013.

DATD 10014. Kort utan inställning/bygling:

DAPU 100. DATX 100. DATX 130 + DATX 132.

Kort som är en del av moduler: DADT 100 och DASA 110.

12 ASTAT PC-program, filen med ändelsen AST för rörelsen, en PC och antingen en RS-232 kabel eller ett RS-485 nätverk måste vara tillgängliga för att ersätta DAPC 100. 13 I de flesta fall kommer det inte att vara några förändringar från det levererade tillståndet. 14 I de flesta fall kommer det inte att vara några förändringar från det levererade tillståndet.


Gör följande för att ersätta DATX 100:

• Klipp buntbanden som håller kylkropparnas temperatursensorer.

• Flytta fixeringsbygeln som håller styrpulskablarna på plats.

• Dra ut alla insticksplintar.

• Om kortet är installerat i DASD 106, 107, 126 eller 127, studera och följ instruktionerna nedan.

• Lossa, bara några få varv, de två skruvarna om låser korthållaren av plåt.

• Luta korthållaren av plåt med kortet till höger och dra ut den.

• Ersätt kortet på korthållaren. Det finns inga byglar på kortet; alla inställningar görs i fabriken på kopplingsplintarna.

• Återställ korthållaren av plåt i omvänd ordning som den togs bort.

Speciella instruktioner för DATX 100 tillverkade efter vecka 38 (september), 2005 Innan detta kort ersätter en DASD 106, DASD 107, DASD 126 eller DASD 127 tyristor-modul, skär av/koppla ur tre kopplingar (röda ledningar): X9: 1-2, X9: 5-6, X9: 9-10

Om detta kort installerats i en DASD tyristormodul tillverkad före september 2005, behövs nyckelguiderna i positionerna 3 och 4 av de fem kontakterna -X1, -X2, -X3, -X4 och -X5 avlägsnas innan kortet installeras.

Använd en skarp kniv.

U U

U


9.6. Fläktar

9.6.1. Moduler med två fläktar

Ett fläktfel kan orsaka för hög temperatur i en tyristorkylare. För DASD moduler med två fläktar ska båda fläktarna bytas samtidigt. Använd bara fläktar som finns listade i reservdelslistan. Klipp inte av några ledningar för att sedan ersätta fläkten, dra ut kontakterna från den gamla fläkten och koppla in den nya. Observera att luftriktningen är uppåt för alla fläkttyper. Fläkten i DASD 102, 103, 112, 113 (50 och 100 A) skruvas lätt loss underifrån och lossnar med hjälp av tyngdkraften. Fläktarna i DASD 104, 105, 114 och 115 (200 och 355 A) skruvas lätt loss underifrån och lossnar med hjälp av tyngdkraften. Fläktarna i äldre DASD 106, 107, 108, 126 och 127 tyristormoduler med pucktyristorer (630 A, 1000 A) är fastskruvade i en platta, som dras ut efter att skruvarna har lossats. Innan utdragandet av plattan, lossa förbindningarna av tunna förtennade kopparband över halvledarsäkringarna.

9.6.2. Moduler med en fläkt

Nyare DASD moduler med pucktyristorer, DASD 146, 147, 156 och 157, och den smala serien med större tyristormoduler, DASD 145, har har en 230 V AC radialfläkt med dubbla sidointag. De har en extern kon-densator. Gör som följande för att byta fläkten:

1) Koppla från huvudmatning och fläktmatning och förhindra oönskad inkoppling. 2) Tag bort kåpan från tyristormodulen. 3) Lossa men tag inte av fullständigt totalt 12 st. M8 skruvar eller 6 st. M8 + 3 st. M12 (beroende

på modell) med plan- och spänn-bricka, så att skenorna från kylarna till säkringshållarna häng-er på lösen. Efter att alla är lösa, lossa skruvarna fullständigt och dem åt sidan.

4) Tag ut pluggen på insidan av plintenheten till fläkten. 5) Lossa skenhållaren med sina nu lösa skenor genom att lossa M6-skruvarna som håller sken-

hållaren till höger och vänster. 6) Drag ut fläktenheten. Håll i fläkten. 7) Felsök fläktenheten. Byt kondensator eller fläkt. Om endast fläkten är felaktigt, byt rutinmässigt

också kondensatorn. 8) Testa fläktenheten. 9) Installera fläktenheten igen genom att utföra ovanstående punkter i omvänd ordning.


9.6.2.1. DASD 145

Samma fläkt och kondensator användes som i DASD 147 och 157. Man kan använda samma reservdelar, men det är relativt tidskrävande att byta fläkt i DASD 145 på denna nivå. Av denna orsak erbjudes en reservdel på högre nivå, vilken är enklare att byta. Enheten, se bild nedan, benämnes DAFU 145 (artikel 3ASC25H229).

DAFU 145


9.7. Tyristorfel 9.7.1. Snabbkontroll

Försök köra motorn på lågt varvtal i båda riktningar. Eventuellt går det, men med dåliga styregenskaper. Mät samtidigt likströmmen i de tre nätfaserna en efter en med en amperemeter inställd i DC(likström)-läge. Vid tyristorfel kommer det att finnas en betydlig likström i några av faserna. 9.7.2. Undersökning efter snabbkontroll

Koppla bort från nätet, exempelvis genom att ta bort nätsäkringar, och koppla från motorn. Ta bort de sex mätsäkringarna och koppla ur tändpulskablarna i kretskortets ände för felsökning av tyristo-rer. För att undvika förvirrande resultat är det också rekommenderat att tillfälligt koppla ur RC-kretsen DASG 110 eller DASG 111. ASTAT tillverkade efter 2003-05 har inga RC-kretsar, endast stora varistorer. Starta felsökningen med en multimeter i motståndsområde. Detta är oftast tillräckligt eftersom de mest van-liga tyristorfelen resulterar i en kortslutning eller i diodverkan. Om ingen felaktig tyristor påträffas, men tyristorfel alltjämnt misstänks, kan en tyristortestare användas för att hitta felet. Använd följande spänningar beroende på spänningen i ASTAT tyristormodulen: Märkspänning 415 V: Använd 1200 V provspänning Märkspänning 600 V: Använd 1600 V provspänning Märkspänning 690 V: Använd 2200 V provspänning All behandling av tyristorer ska ske med absolut renlighet. Om termisk pasta måste tillsättas i samband med utbytet ska medföljande instruktioner för pastan beaktas. Använd följande åtdragningsmoment under återställande av skruvförband eller med fjäderindikatorer i tyris-torbryggorna. Vridmomenten gäller för både elektriska kopplingar och montering av säkringar (630 A, 1000 A) och tyristormoduler (25 - 355 A)15:

Skruv Moment [Nm] M5 6 M6 6 M8 DASD 105 och mindre, DASD 106, 107, 126, 127

11

M8 DASD 145, 146, 147, 156 och 157.

20

M10 40 M12, tyristorsäkring. 50 M12, annat förband än med tyristorsäkring.

80

15 Dessa vridmoment används enbart för reparation av ASTAT tyristormoduler, och är inte allmänt användbara för de nämnda gängstorlekarna.


9.7.2.1. Storlek 25 - 100 A, samt 500 A

Figur: Mätning 1 Mät motståndet mellan L1-T1, T1-L1. Alla värden måste vara ≥ 100 Ω. Om det finns ett fel måste felet finnas i den nedersta modulen. Vanligtvis är det här det enda tyristorfelet i DASD modulen. Mätning 2 Lossa de vertikala kopplingarna och de tre kopparskenorna men återställ skruvar och brickor. För var och en av de fyra översta modulerna ska motståndet mätas mellan: 1/AK och 2/K (som är länkad till 3/A).

Alla värden måste vara ≥ 100 Ω. Ersätt den trasiga tyristorn. Vid lossning av skruvar och brickor rekommenderar vi att de "parkeras" i de ursprungliga gänghålen på en gång, efter-som de annars kan blandas ihop, och kopplingarna blir då inte korrekta och tyristormodulerna kan förstöras.

V11.2

V11.1

V22.1

V22.2

V23.1

V23.2

V33.1

V33.2

V32.1

V32.2

-T2

-T1

L1

T2

L3

T1

T3L2

{

X1.1 .2

.5 .6

X2.1 .2

.5 .6

X3.1 .2

.5 .6

X4.1 .2

.5 .6

X5.1 .2

.5 .6

X1V32.2

V32.1

X2V33.2

V33.1

X3V23.2

V23.1

X4V22.2

V22.1

X5V11.2

V11.1

Thyristor bridgeGate cables Board DATX 100

Thyristor reference figureCan be turned 180 degree for sometypes of thyristors

1/AK

2/K3/A

G

G C

C


9.7.3. Storlek 200 - 355 A Figur:

Mätning 1 Mät motstånden mellan L1-T1, T1-L1. Alla värden måste vara ≥ 100 Ω. Om det finns ett fel är problemet i den ena av de två modulerna till vänster.

Lossa den vänstra kopplingen med raka kabelskor. Kontrollera vilken av de två möjliga tyristorerna som är felaktig. Ersätt den tyristorn. Under normala omständigheter är detta det enda tyristorfelet i DASD modulen.

Mätning 2 Lossa förbindningarna med märkning A och B i figuren nedan men återställ skruvarna och brickorna. Mät motstånden mellan: L2-T2, T2-L2, L3-T3, T3-L3. Alla värden måste vara ≥ 100 Ω.

Kontrollera genom att successivt koppla isär de flexibla förbindningarna i den tyristor där felet har uppstått. Er-sätt den tyristorn.

Vid lossning av skruvar och brickor rekommenderar vi att de "parkeras" i de ursprungliga gänghålen på en gång, efter-som de annars kan blandas ihop, och kopplingarna blir då inte korrekta och tyristormodulerna kan förstöras.

L1 L2 L3T1 T2 T3

L1T2

L3

Cross ACross BStraight lugs

Straight lugs

45 degree lugs

T1 T3L2

X1.1 .2

.5 .6

X2.1 .2

.5 .6

X3.1 .2

.5 .6

X4.1 .2

.5 .6

X5.1 .2

.5 .6

V32.2

V32.1

X1V32.2

V32.1

X2V33.2

V33.1

X3V23.2

V23.1

X4V22.2

V22.1

X5V11.2

V11.1

V33.2

V33.1

V23.2

V23.1V22.2

V22.1

V11.2

V11.1

Thyristor bridge Gate cables Board DATX 100

Thyristor reference figure

Can be turned 180 degree for sometypes of thyristors

1/AK 2/K 3/A

G

GC

C


9.7.4. Storlek 630 - 1100 A utgångna modeller

1) Mät motstånden mellan: L1-T1, T1-L1. Alla värden måste vara ≥ 100 Ω.

1.1) Fortsätt med punkt 2) om resultatet är acceptabelt.

1.2) Om resultatet av motståndsmätningen inte är ac-ceptabelt ska den främre kylaren på tyristorerna V 11.2 och V11.1 monteras ned och dessa kontrolle-ras. Kontrollera och ersätt vid behov. Den rätta presskraften för tyristorerna fås med hjälp av de installerade indikatorbrickorna.

2) Mät motstånden mellan: L3-T3, T3-L3, L3-T2, T2-L3. Alla värden måste vara ≥ 100 Ω.

2.1) Fortsätt med punkt 3) om resultatet är acceptabelt.

2.2) Om resultatet av motståndsmätningen inte är ac-ceptabelt ska förbindning B tas bort. Mät motstån-den mellan: L3-T2, T2-L3. Alla värden måste vara ≥ 100Ω.

2.2.1) Om resultatet av motståndsmätningen inte är ac-ceptabelt ska den främre kylaren på modulerna V32.2 och V32.1 monteras ned och kontrolleras. Kontrollera och ersätt vid behov. Återställ förbindning B. Den rätta presskraften för modulerna fås med hjälp av de installerade indikatorbrickorna.

2.2.2) Om resultatet av motståndsmätningen är accep-tabelt ska förbindning B inte återställas än. Mät motstånden mellan: L3´–T3, T3–L3 ,́ där L3 ́är den vänstra främre kylaren som förbindning B är monterad på. Alla värden måste vara ≥ 100 Ω.

2.2.2.1) Om resultatet av motståndsmätningen inte är acceptabelt ska den främre kyla-ren på modulerna V33.2 och V33.1 mon-teras ned och kontrolleras. Kontrollera och ersätt vid behov. Återställ förbindning B. Den rätta presskraften för modulerna fås med hjälp av de installerade indika-torbrickorna.

2.2.2.2) Om resultatet av motståndsmätningen är acceptabelt ska förbindning B åter-ställas. Gå sedan tillbaka till punkt 2) eftersom resultatet inte är helt förståe-ligt.

3) Mät motstånden mellan: L2-T3, T3-L2, L2-T2, T2-L2. Alla värden måste vara ≥ 100 Ω.

3.1) Om resultatet av motståndsmätningen inte är acceptabelt ska förbindning A monteras bort. Mät motstånden mellan: L2´´–T2, T2–L2´ ,́ där L2´ ́är den högra främ-re kylaren i vilken förbindning A är monterad. Alla värden måste vara ≥ 100 Ω.

3.1.1) Om resultatet av motståndsmätningen inte är acceptabelt ska den främre kyla-ren på tyristorerna V22.2 och V22.1 monteras ned tillsammans med stabili-sator och sedan ska modulerna kon-trolleras. Kontrollera och ersätt vid be-hov. Återställ förbindning A och stabili-sator. Den rätta presskraften för modu-lerna fås med hjälp av de installerade indikatorbrickorna.

3.1.2) Om resultatet av motståndsmätningen är acceptabelt ska varken förbindning A eller stabilisator återställas ännu. Mät mot-stånden mellan: L2´–T3, T3–L2 ,́ där L2 ́är den vänstra främre kylaren vid vilken förbind-ning A är monterad. Alla värden måste vara ≥ 100 Ω.

3.1.2.1) Om resultatet av motståndsmätningen inte är acceptabelt ska den främre kyla-ren på modulerna V23.2 och V23.1 mon-teras ned och kontrolleras. Kontrollera och ersätt vid behov. Återställ förbind-ning A och stabilisatorn. Den rätta presskraften för modulerna fås med hjälp av de installerade indikatorbrick-orna.

3.1.2.2) Om resultatet av motståndsmätningen är acceptabelt ska förbindning A och stabilisatorn återställas. Gå sedan till-baka till punkt 3) eftersom resultatet inte är helt förståeligt.

DEVICENUMBER

V32.2

V32.1

V22.1

V22.2V23.1

V23.2

V33.1

V33.2

V11.1

V11.2

NUMBERDEVICE

(1)

(3)

(5) (2)

(4)

= HEATSINKFIXED TOMOUNTINGBOARD

L1 L2 L3

T2T1T3

CIRCUIT DIAGRAM


BUS

BAR

L3

BUS

BAR

L1

X1

X2X

3

X4

X5

EN

OU

GH

LEV

ER

AGE

ON

KEY

CAT

HO

DE

LE

AD

CO

LOU

R :

RE

D

DE

VIC

EV

23.1

V23

.2D

EVIC

EV

33.2

DEV

ICE

V33

.1D

EVI

CE

DE

VIC

EV

11.1

V11

.2D

EVIC

E

V32

.2D

EV

ICE

V32

.1D

EVI

CE

V22.

1D

EVI

CE

V22

.2D

EVIC

E

BU

SB

AR

L2

TELL

TA

LE W

ASH

ER

NO

TE :

THE

SE

WAS

HE

RS

BEC

OM

E L

OO

SE T

OIN

DIC

ATE

WH

EN

TH

E C

OR

RE

CT

CLA

MP

FO

RC

E

(BU

SBAR

T2)

(BU

SBAR

T1)

(BU

SBAR

T3)

Stabiliser

Cro

ss B

Cro

ss A

Nya typer av DASD 146, 147, 156, 157

Se följande sidor.


Byte av säkringar, kretskort och varistorer 1) Skilj ifrån huvudmatning och

fläktmatning, och förhindra oönskad inkoppling.

2) Tag av kåpan från DASD-modulen.

3) Säkringar, kretskort och va-ristorer är åtkomliga för utby-te.

10,0

D= 6,5 (2x)

10,0

L1 T1 L2 T2 L3 T3

F1 F2 F3

BoardDATX 100

Varistors (600 V)

Transformers (690 V)


Instruktioner för utbyte av fläkt 1) Skilj ifrån huvudmatning och



3) Lossa men tag ej av fullstän-digt totalt 12 st. M8 skruvar eller 6 st. M8 + 3 st. M12 (beroende på modell) med plan- och spänn-bricka, så att skenorna från kylarna till säkringshållarna hänger på lösen. Efter att alla är lösa, lossa skruvarna fullständigt och dem åt sidan.

4) Tag ut pluggen på insidan av plintenheten till fläkten.

5) Lossa skenhållaren med sina nu lösa skenor genom att lossa M6-skruvarna som hål-ler sken-hållaren till höger och vänster. Skissen visar denna situa-tion.

6) Drag ut fläktenheten. Håll i fläkten.

7) Felsök fläktenheten. Byt kondensator eller fläkt. Om endast fläkten är felaktigt, byt rutinmässigt också kon-densatorn.

8) Testa fläktenheten. 9) Installera fläktenheten igen

genom att utföra ovanståen-de punkter i omvänd ordning.

10,0

D= 6,5 (2x)

10,0

L1 T1 L2 T2 L3 T3

F1 F2 F3

BoardDATX 100

Varistors (600 V)



Instruktion för att kontrollera tyristorer 1) Skilj ifrån huvudmatning och



3) Tag loss skenor till tyristor-säkringar, och internt i tyris-torstacken.

4) Alla potentialer för att testa tyristorer är nu tillgängliga utan att lossa spännok. Styrpulskablar och varistorer kopplas från genom att dra ut anslutningspluggar vid kretskortet, och att lossa mätsäkringarna.

Skissen visar denna situation

Kretsschema, se avsnittet Referenser

5) Kontrollera tyristorerna enligt

kretsschema 6) Återställ

10,0

D= 6,5 (2x)

10,0

L1 T1 L2 T2 L3 T3

F1 F2 F3

BoardDATX 100

Varistors (600 V)



Fysisk position i stacken av varje tyristor Tyristor med index .1: Monterad med katodsidan mot den 125 mm breda kylaren. Tyristor med index .2: Monterad med anodsidan mot den 125 mm breda kylaren.

katodsida

anodsida Kretsschema, se avsnittet Refe-renser Kontrollera tyristorerna enligt kretsschema Använd följande presstryck: DASD 146 och DASD 156: 12 kN. Skruva tills position 3 (av 4) på indikatorfjädern nås. DASD 147 och DASD 157: 22 kN. Skruva tills den enda in-diktatorfjädern indikerar.

10,0

D= 6,5 (2x)

10,0

L1 T1 L2 T2 L3 T3

V11.2

V11.1

V32.2

V22.2

V32.1

V22.1

V23.2

V33.2

V23.1

V33.1

F1 F2 F3

BoardDATX 100

Varistors (600 V)



10. Reservdelslista

Artiklar vilka inte används vid nyleveranser men som är tillgängliga som reservdelar är markerade med grå färgton Utgången Kategori Typ Beskrivning Identitet Ingår i Kretskor t DAPC 100 Kontrollkort 3ASC25H203 DARA 1000, 1000+AO,

1001, 1010, 1010+AO

DAPU 100 I/O kontrollkort 3ASC25H204 DARA 1000, 1001, DAPM 100, DAPM 101 (Som reservdel)

DATX 100 Pulstransformatorkort 3ASC25H208 DASD 0xx, 1xx

DATX 110 I/O kort, Ej AO, Kontrollmodul 3ASC25H209 DARA 1000, 1001, 1010

DATX 110+AO+PU I/O kort med I/O kontrollkort, 2 AO

3ASC25H209+AO+PU

DARA 1000, 1001, 1010

DATX 111 I/O kort Ej AO, Övervak-ningssystem

3ASC25H224 DARA 2000

DATX 111+AO I/O kort, 2 AO, Övervaknings-system

3ASC25H224+AO DARA 2000

DATX 120 I/O kort Remote DI+DO+AI+AO

3ASC25H210 DAPM 100

DATX 121 I/O kort Remote DI+DO+AI 3ASC25H218 DAPM 101

DATX 130 Momentmätkort 3ASC25H214 DARA 1001, 1010

DATX 132 Styrpulsrepeterare 3ASC25H216 DARA 1001

DATX 133 Kontrollkort 3ASC25H219 DARA 1010

Tyr is torer16 Tyristormodul 3ASC485811H11 DASD 001 ... 103 (5x)

Tyristormodul 3ASC485812H11 DASD 104 and 105 (6x)

Tyristormodul 3ASC485813H11 DASD 151..155 (5x)/(6x)

Tyristormodul 3ASC485814F1 DASD 145 (5x)

Tyristor 3ASC485506E19 DASD 146 (10x)




Tyristor 3ASC485506E17 DASD 106 (10x).



Tyristor 3ASC485514E13 DASD 108, 127

F läktar Ziehl ebm W2S 142-BB 05-01

Kompaktfläkt 115 V AC, 330 m3/h, 172 mm

3ASC648020H1 DASD 102, 103 (1x) DASD 104 .. 107 (2x)

ersatt med 3ASC648040A1

Ziehl ebm Papst 8124 K

Kompaktfläkt 24 VDC, 60 m3/h, 80 mm

3ASC648030A1 DASD 002 (1x), DASD 003 (2x)

Ziehl ebm Papst 8314 HLR

Kompaktfläkt 24 VDC, 60 m3/h, 80 mm

3ASC648040A1 DASD 002 (1x), DASD 003 (2x)

Ziehl ebm D4E133-ASTAT

Radialfläkt 220-230 V AC, 760 m3/h

3ASC648050E1 DASD 146, DASD 156 (1x)

Ziehl ebm D4E160-ASTAT

Radialfläkt 220-230 V AC, 1310 m3/h

3ASC648051E1 DASD 147, DASD 157 (1x)

DAFU 145 Fläkthet för DASD 145, inklu-sive D4E160-ASTAT

3ASC25H229 DASD 145 (1x)

16 De tyristorer som listas här passar alltid som reservdel. I levererade enheter kan andra typer vara installerade. Byt alltid de två tyristorer som har gemensam överkylare i DASD 10x och DASD 12x!


Kategori Typ Beskrivning Identitet Ingår i

Säkr ingar17 SIBA / Gould 2 A FF, 6 ∗ 32 mm, 600 700V 3ASC567201H12 3ASC567201H23

DASD 001 .. 105 (6x) (3x) DASD 145, 146,147 (3x) DASD 151 .. 157 (3x) DASG 222, DASG 223 (3x)

SIBA 10 A , 6 ∗ 32 mm, 600V FAR7009463 302-8800

DASD 106, 107, 126, 127 , 001, 002, 003, 101, 102, 103, 104, 105, 145, 146, 147 (3x)

BUSSMAN 10 A F, 10,3 ∗ 38 mm, 600 V 3BSC770010R301 DASG 218, DASG 219, DASG 220, DASG 221, DASG 118, DASG 119, DASG 121 (3x)

HRC-fuse 25 A, 10,3 ∗ 38 mm, 690 V RS314-4838 DASD 222, DASG 223 (3x)

Från 2007 Fast fuse link 690 V AC, 900 A G3MÜF02/900A/690V DASD 146 (3x)

Till 2007 BUSSMAN 3BKN/80 170M6546

80 mm 1000 V AC, 800 A 3ASC567501H10 DASD 106, 126, 146, 156 (3x)

Från 2007 Fast fuse link 690 V AC, 1250 A G3MÜF02/1250A/690V DASD 147 (3x)

Till 2007 BUSSMAN 3BKN/80 170M6549

80 mm 1000 V AC, 1100 A 3ASC567501H16 DASD 107, 108, 127, 147, 157 (3x)

Kablar - Styrpulskabel, 2 m 3ASC262721H20 Alla ASTAT med DASD 1xx

- Styrpulskabel 3 m 3ASC262721H30 ASTAT med Dubbel brygga

- Styrpulskabel 0,7 m 3ASC262721H7 DARA 1001, 1010, DASD 0xx

Överspän-ningsskydd

Crouzet FW 3 x 400 V

Nätövervakningsrelä 3ASC742401J12 DASG 118


Nätövervakningsrelä 3ASC742401J15 DASG 119


Nätövervakningsrelä 3ASC742401J16 DASG 221, DASG 121

BC9-30-10, 240 V DC-kontaktor FPL 141 3001 R3103

DASG 118, DASG 119, DASG 121, DASG 218, DASG 219, DASG 220, DASG 221

A9-30-10, 380 - 400 V AC

AC-kontaktor 1SBL141001R8510 DASG 218 (2x)

A9-30-10, 415 V AC AC-kontaktor 1SBL141001R8610 DASG 219 (2x)

A9-30-10, - 440 V / 50 Hz - 500 V / 60 Hz

AC-kontaktor 1SBL141001R5310 DASG 220 (2x)

Semikron: SKD 31/16

Diodbrygga 3ASC485821H1 DASG 218, DASG 219, DASG 220, DASG 118, DASG 119

Semikron: SKKD 81/20

Diodmodul 3ASC485822H1 DASG 221 (3x), DASG 121 (3x)

PaM 63-8,0 Kondensator, 8 μF, 630 V AC 4984 229-9 DASG 218 (1x), DASG 219 (1x), DASG 220 (xx), DASG 118 (1x), DASG 119 (2x)

PaM 85-4,0 Kondensator, 8 μF, 850 V AC 4984 220-9 DASG 221 (2x) DASG 121 (3x)

DASG 110 RC krets, 530V 3ASC25H297 DASD 101, 102, 103, 104, 105

RC-kretsar har ersat ts med var istors ef ter 2004-2005

DASG 111 RC krets, 600V 3ASC25H295 DASD 106, 107, 126, 127

L ikspännings-försörjning

DASA 110 Dubbellikriktare 3ASC25H271 DARA 1000, 1001, 1010

Indiker ing DATD 100 I/O kort, Remote I/O 3ASC25H207 DAPM 100, 101

Övervakning DATD 111 Kort med säkerhetsutgång 3ASC25H213B DARA 2000

17 De säkringar som listas här passar alltid som reservdel. I levererade enheter kan andra typer vara installerade.


11. Kretsschemor för krankonstruktion Kretsschemorna har utvecklats som verktyg för elkonstruktörer. Schemorna finns tillgängligt i utskriven form i denna manual samt som DXF-filer på ASTAT CDn. 11.1. Tyristormoduler Välj ett schema för Tyristormodulen: 25 A Tyristormodul, DASD 001 och DASD 101: {se sida 197}. dxf-fil: 200-2.1.dxf 50, 100 A Tyristormodul, DASD 102 och DASD 103 (Stor byggform): {se sida 198}. dxf-fil: 200-2.2.dxf 50 A Tyristormodul, DASD 002 (Kompakt typ): {se sida 199}. dxf-fil: 200-2.2A.dxf 100 A Tyristormodul, DASD 003 (Kompakt typ): {se sida 200}. dxf-fil: 200-2.2B.dxf 200, 355 A Tyristormodul: {se sida 201}. dxf-fil: 200-2.3.dxf Parallella 200, 355 A Tyristormoduler: {se sida 202}. dxf-fil: 200-2.4.dxf 630, 1000, och 1100 A Tyristormodul: {se sida 203}. dxf-fil: 200-2.5.dxf Parallella 630, 1000, 1100 A Tyristormoduler: {se sida 204}. dxf-fil: 200-2.6.dxf

11.2. Kontrollmodul Välj en av de tre kontrollmodulerna DARA 1000 DARA 1001, DARA 1010 och använd de gemensamma I/O-schemorna. 11.2.1. Control System

11.2.1.1. DARA 1000

Grundläggande Kontrollmodul: {se sida 205}. dxf-fil: 200-1.1#.dxf 11.2.1.2. DARA 1001, 1010

Kontrollmoduler för rotorfrekvensåterföring: {se sida 206}. dxf-fil: 200-1.2#.dxf 11.2.2. I/O för DARA 1000, 1001 or 1010

Gemensamma I/O-schemor (6 sidor) {se sida 207 till 212} dxf-filer: 200-3.dxf, 200-4.dxf, 200-5.dxf, 200-6.dxf, 200-7.dxf, och 200-8.dxf

11.2.3. Rotormätning

För DARA 1001, 1010 (1 sida) {se sida 213}. dxf-fil: 200-9.dxf

11.3. Remote I/O Välj beroende hur många Remote I/O, Remote I/O som användes. mellan 0 - 3 per ASTAT. Schema: {se sida 214}. dxf-fil: 200-10A.dxf

11.4. Överspänningsskydd Schema: {se sida 215}. dxf-fil: 200-12.dxf 11.5. Multi-drop kommunikation Schema: {se sida 216}. dxf-fil: 200-13#.dxf























12. Referenser 12.1. Teknisk information

12.1.1. LED

Namn Färg Funktion 12.1.1.1. Kort DAPC 100 5V OK Grön I/O Gul Process I/O Communication MC Gul Horisontal link I M/F Gul Horisontal link II STATUS två 7-segment

indikatorer Felkoder

TOOL Gul Tool / Terminal link 12.1.1.2. Kort DAPU 10018 I/O Gul Process I/O Communication I/O E Gul Process I/O Communication Ex-

tended RUN OK Grön TERM Gul Terminal link 12.1.1.3. Kort DATX 110 110V OK Grön ASYM Röd DI 17 EARTH FAULT Röd Jordfel 110V DC PTC 1 - PTC 4 Gul PTC = OK DI 1- DI 16 Gul Digital Input aktiv DO 1- DO 8 Gul Digital output aktiv 12.1.1.4. Kort DATX 130 Motor 4

(högst upp) Grön / Röd Grön: Hastighetsmätning OK.

Gul: Övervakning OK. Röd: Fel

Motor 3 Grön / Röd Grön: Hastighetsmätning OK. Gul: Övervakning OK. Röd: Fel



5V OK Grön

18 Lysdioder på DAPU 100 monteras ej efter 2004


12.1.2. Adressomkopplare

12.1.2.1. Kort DATX 110 Kort från år 2000 t o m juni 2001: Position 1. Kort från år fr.o.m. juli 2001: Omkopplaren finns inte

12.1.2.2. Kort DATX 120 (121)/DAPM 100 (101) Plats 1: Position 2. Plats 2: Position 3 Plats 3: Position 4

12.1.2.3. Modem DADT 114 och 124 Tillverkare: Phoenix Contact 2744416.

DADT114, Modem för ASTAT(s)

Sista modemet i kedjan (sista ASTAT)

Kommunikations-hastighet

DTE/DCE CTS/RTS CTS/RTSinversion

4 kablar/2 kablar

RS422/RS485

RS485 terminera

115 200 Bit/s Omkopplare S5 S6 S7 S8 S1 S2 S3 S4Inställning DCE AV AV PÅ AV PÅ AV PÅ AV PÅ

Mellanliggande modem i kedjan (alla ASTAT utom sista)



4 kablar/2 kablar

RS422/RS485

RS485 terminera

115 200 Bit/s Omkopplare S5 S6 S7 S8 S1 S2 S3 S4Inställning DCE AV AV PÅ AV AV AV PÅ AV PÅ

DADT124, Modem för PC

Första modem i kedjan (PC)



4 kablar/2 kablar

RS422/RS485

RS485 terminera

115 200 Bit/s Omkopplare S5 S6 S7 S8 S1 S2 S3 S4Inställning DCE PÅ AV PÅ AV PÅ AV PÅ AV PÅ


12.1.3. Processindikeringskoder

Nedanstående koder indikerar olika interna och externa fel upptäckta av Kontrollmodulen.

Mjukvaran AST10_04 och senare visar programversionen med revisionsbokstav när inget fel inträffat, "40" för AST10_04 utan revision.

I händelse av ett inträffat fel visas omväxlande "F1" och felkoden. Exempel: FASFÖLJDSFEL kommer att visa F1-01-F1-01-F1-01 etc.

I mjukvaran 10_054 och senare kvarstår felkoden, till dess att DI 2, Reset, gått 0→1. Tidigare versioner tar utomatiskt bort felkoden då systemet återställs med startkommando. Varje start av rörelsen måste inledas med att föra styrspaken till neutralläge, oavsett om felet har återställts.

Nr. Felorsak Vad händer? Hur återställs felet? 01 Fel fasföljd Rörelsen stannar. Kran från 02 Fas L1 saknas. Rörelsen stannar. Kran från 03 Fas L2 saknas. Rörelsen stannar. Kran från 04 Fas L3 saknas. Rörelsen stannar. Kran från 05 Fas L1 mindre än inställt värde. Rörelsen stannar. Kran från 06 Fas L2 mindre än inställt värde. Rörelsen stannar. Kran från 07 Fas L3 mindre än inställt värde. Rörelsen stannar. Kran från 31 Fel på kort DAPC 100. Rörelsen stannar. Kran från 32 DATX 110 ej hittat. Rörelsen stannar. Kran från 33 Ingen kontakt med I/O kort DATX 120:1 Rörelsen stannar. Kran från 34 Ingen kontakt med I/O kort DATX 120:2 Rörelsen stannar. Kran från 35 Ingen kontakt med I/O kort DATX 120:3 Rörelsen stannar. Kran från 36 Fel i ledare-följare kommunikation. Rörelsen stannar. Kran från 37 DATX 130 ej hittat. Rörelsen stannar. Kran från 43 110 V DC för låg. Rörelsen stannar. Kran från 44 110 V DC jordfel. Inget. Kran från eller åter-

ställning. 45 Omöjlig kombination av riktnings- och

neutrallägessignaler från styrspaken. Rörelsen stannar. Kran från

46 Ojämn strömdelning i parallella tyristor-enheter.

Rörelsen stannar. Kran från

47 Fel i temperaturmätning i tyristorbrygga Inget. Kran från eller åter-ställning.

48 Okontrollerat kranstopp, kranen slogs från medan arbetsbroms var lyft.

Rörelsen stannar (av sig själv).

Manöverspänning från

49 Avbrott 4 – 20 mA lastcellssignal. Inget. 50 Spakens referenspolaritet och riktnings-

signaler stämmer inte. Rörelsen stannar. Kran från

51 Spakreglering: Spak ej i neutralläge vid byte av rörelse vid delad drift. Datorreglering: Manöver avslutad onor-malt. Antingen har manuella manöver-spaken rörts, eller så har datorkommuni-kationen brutits.

Styrspaken måste till neu-tralläge innan den nya rö-relsen aktiveras. Rörelsen stannar.

Kran från

52 PTC 1 utlöst. Rörelsen stannar. Kran från 53 PTC 2 utlöst. Rörelsen stannar. Kran från 54 PTC 3 utlöst. Rörelsen stannar/inget. Kran från eller åter-

ställning om varnan-de PTC.

55 PTC 4 utlöst. Rörelsen stannar/inget. Kran från eller åter-ställning om varnan-de PTC.


Nr. Felorsak Vad händer? Hur återställs felet? 57 Ingen kvittering från broms 1. Rörelsen stannar. Kran från / manöver-




spänning från 61 Termiskt relä 1. Rörelsen stannar. Kran från 62 Termiskt relä 2. Rörelsen stannar. Kran från 63 Termiskt relä 3. Rörelsen stannar. Kran från 64 Termiskt relä 4. Rörelsen stannar. Kran från 65 Varvtalsavvikelse. Rörelsen stannar. Kran från 66 Fel i pulsgivare. Rörelsen stannar. Kran från 67 Fel i mätning av rotor 1. Rörelsen stannar. Kran från 68 Fel i mätning av rotor 2. Rörelsen stannar. Kran från 69 Fel i mätning av rotor 3. Rörelsen stannar. Kran från 70 Fel i mätning av rotor 4. Rörelsen stannar. Kran från 71 Avvikelse vid momentreglering Rörelsen stannar. Kran från 72 Överlast, DI. Rörelsen stannar, riktning

A (eller B) blockeras. Styrspak.

73 Överlast, AI. Rörelsen stannar, riktning A (eller B) blockeras.

Styrspak.

75 Övervarvtal, DI. Rörelsen stannar. Manöverspänning från

76 Övervarvtal, beräknad. Rörelsen stannar. Manöverspänning från

77 Övertemperatur i tyristorbrygga. Rörelsen stannar. Kran från 78 Slak lina, varvtalssänkning. Stopp som förgränsläge. Styrspak. 79 Slak lina, stoppa. Stopp som STOPP-

gränsläge. Styrspak.

80 Omöjlig kombination av gränslägen. Rörelsen stannar. Kran från 81 Jordfel rotor 1. Rörelsen stannar. Kran från 82 Jordfel rotor 2. Rörelsen stannar. Kran från 83 Jordfel rotor 3. Rörelsen stannar. Kran från 84 Jordfel rotor 4. Rörelsen stannar. Kran från 85 Osymmetri i rotor 1. Rörelsen stannar. Kran från 86 Osymmetri i rotor 2. Rörelsen stannar. Kran från 87 Osymmetri i rotor 3. Rörelsen stannar. Kran från 88 Osymmetri i rotor 4. Rörelsen stannar. Kran från 89 Fel i takometer. Rörelsen stannar. Kran från 90 Bromsarna klarade inte test med motor-

momentet vid start. Rörelsen stannar. Kran från

91 Hissavarvtalet klarade inte att följa refe-rensen. Risk för övervarvtal.

Rörelsen stannar. Manöverspänning från


12.1.4. Byglar

Bygel (x = vid leverans från ABB), funktion, namn, inställning. 12.1.4.1. Kort DAPC 100

12.1.4.1.1. Generation 1 Kort av generation 1 har fyra par optokopplare i den vänstra övre kanten. S1:1-2 x Enkelbrygga :3-4 Dubbelbrygga S2:1-2 TXD_UP till plint (RS232) :3-4 RXD_UP till plint (RS232) :5-6 TXDA2 till PC-program (RS485) :7-8 RXDA2 till PC-program (RS485) S3:1-2 x TXD_UP till PC-program(RS232) :3-4 x RXD_UP till PC-program(RS232) :5-6 x TXDA2 till plint (RS485) :7-8 x RXDA2 till plint (RS485) S4:1-2 x Hastighet i baud 9,6k :3-4 Hastighet i baud 19,2k :5-6 Hastighet i baud 38,4k :7-8 Hastighet i baud 115 k (Alltid)

12.1.4.1.2. Generation 2 Kort av generation 2 har tre par optokopplare i den vänstra övre kanten. S1:1-2 x Enkelbrygga :3-4 Dubbelbrygga S4:1-2 Hastighet i baud 9,6 k :3-4 Hastighet i baud 19,2 k :5-6 Hastighet i baud 38,4 k :7-8 x Hastighet i baud 115,2 k


Bygel (x = vid leverans från ABB), funktion, namn, inställning. 12.1.4.2. Kort DATX 110

KORTADRESS x = 1 S1-4:1-2 x Analog ingång 1-4. Strömkälla för PTC. :3-4 Shuntmotstånd (500 ohm) för ström insignaler. :5-6 x Jordning av signalnolla. :7-8 Parkeringsläge för reservbygel. S5-7:1-2 Analog ingång 5-7. Strömkälla. :3-4 Shuntmotstånd (500 ohm) för ström insignaler. :5-6 x Jordning av signalnolla. :7-8 x Parkeringsläge för reservbygel. Inställningarna för bygelgrupperna S8 och S18 för AI 8, takometeråterföring:

Bygelgrupp S8 Bygelgrupp S18 Dämpning Max invärde 1-2 3-4 5-6 7-8 1-2 3-4 5-6 7-8 9-10

1:1 10 V H H H H 1:5 50 V H H H H 1:10 100 V H H H

H = bygeln isatt S10:3-4 Max. frekvens pulsgivare kanal A 5 kHz. :1-2 x Max. frekvens pulsgivare kanal A 20 kHz. :1-3 Max. frekvens pulsgivare kanal A 50 kHz.

S11:3-4 Max. frekvens pulsgivare kanal B 5 kHz. :1-2 x Max. frekvens pulsgivare kanal B 20 kHz. :1-3 Max. frekvens pulsgivare kanal B 50 kHz.

S12:3-4 Max. frekvens pulsgivare kanal Z 5 kHz. :1-2 x Max. frekvens pulsgivare kanal Z 20 kHz. :1-3 Max. frekvens pulsgivare kanal Z 50 kHz.


Bygel (x = leverans), funktion, namn, inställning. 12.1.4.3. Kort DATX 120 KORTADRESS x = 2 S1:1-2 Shuntmotstånd (500 ohm) för ström insignaler till AI 1. :3-4 x Jordning av signalnolla till AI 1. :5-6 Shuntmotstånd (500 ohm) för ström insignaler till AI 2. :7-8 x Jordning av signalnolla till AI 2. 1.1.3.5 Kort DATD 100

S2:1-2 x LED position 1, röd. :3-4 x LED position 2, röd. :5-6 x LED position 3, röd. :7-8 x LED position 4, röd. :9-10 x LED position 5, röd. :11-12 x LED position 6, röd. :13-14 x LED position 7, röd. S1:1-2 x LED position 8, grön. 12.1.5. Testplintar

12.1.5.1. Kort DAPC 100

T1 Strömåterföring. T2 0V


12.1.6. Data in- och ut-gångar

12.1.6.1. Kort DAPC 100

Plint RS-232 inställning:

12.1.6.2. Kort DATX 110

DI: 110 V DC. Separerad galvaniskt. Internt försedd spänning. Logiskt falskt: < 15 V. Logiskt sant: > 25 V DO: 250 V AC relä. Användbar för relä och kontaktorspolar. Max. inkopplingsström: 2 A. AI No. 1 - 4: med programmerbara LEDs. AI No. 1 - 7: ± 10 V eller 0 - 20 mA, valbar med bygel. Separerad galvaniskt. Upplösning 11 bitar + 1 bits tecken. AI 8: ± 10 V, ± 50 V, ± 100 V, eller 0 - 20 mA, valbar med bygel. Separerad galvaniskt. Upplösning 11 bitar + 1 bits tecken. AO: ± 10 V. Separerad galvaniskt. Upplösning 11 bits + 1 bit tecken. Pulsgivare: A, B och nollkanaler. 24 V internt försedd (skyddad mot kortslutning). DATX 110 generation PR:A kan belastas med 200 mA, DATX 110 generation PR:B eller nyare kan belastas med 500 mA. 12.1.6.3. Kort DATX 120

DI: 24 V DC. Separerad galvaniskt. Logiskt falskt: < 5 V. Logiskt sant: > 10 V DO: Specialiserad för LED indikationskort. AI: ± 10 V eller 0 - 20 mA, valbar med bygel. Separerad galvaniskt. Upplösning 11 bitar + 1 bits tecken. AO: ± 10 V. Separerad galvaniskt. Upplösning 11 bitar + 1 bits tecken. 24 V internt försedd (skyddad mot kortslutning). Plintar är -X3:5 / -X4:5. Endast för kortets DI.


12.1.7. Mått

Alla ritningar görs med europeisk projektionsmetod.

Jordmotstånd för stjärnpunk-ten på rotormotståndet Identitet: 3ASC531201A550 Data: 50 W 50 000 Ohm

Båda ändar: Svart kabel, L = 1,5 m

Återföringsmodul DADT 100

70 130113

113

130

D=4,5 (4x)

Kontrollmoduler DARA 1000, 1001, and 1010

315

110

150

55

30

Internal panel wiring outlet(right side)

Free space bottom: Given by cables

Free space top: Not needed

3707,5 8,5

422

405

8,5

473d=7

M6d=7

Keyholes for M6 (1/4") (2x)

-X1 -X2 -X3 -X4 -X5 -X6 -X7 -X8


DARA1000, 1001 medtyristormodul DASD 001, 002 eller 003 Dimensionerna är givna efter att modulerna satts samman.


370

8,5

422

405

8,5

560d=7

M6d=7

Keyholes for M6 (1/4") (2x)

315

110

150

55

30

Internal panel wiring outlet(right side)

Free space top: Not needed

-X1 -X2 -X3 -X4 -X5 -X6 -X7 -X8

7,5

138.5

Main terminals

Main terminals

Grey parts:addition by DASD 00x

Remote I/O alternativt Remote I/O DAPM 100 = DAPM 200 + DAPM 300DAPM 200: I/O-enhet DAPM 300: Indication part

180

70

120

Panel cut out

106

44

120

80

4,511

317,5

30 < D < 60

4,2 < D < 5

9

Monteringsskenan på 35 mm ingår ej i beräkningen. Ledigt utrymme mellan de sammankopplade delarna: Vertikal skena: 70 mm Horisontal skena: 35 mm Skena monterad på botten: 35 mm


DASD 101, 102, 103, 111, 112, 113

315


Free space top: 75 mm

3707,5 8,5

422

405

8,5

473d=7

M6d=7

Keyholes for M6 (1/4")

M6

System cable connector

Fan connection

Main terminals

DASD 104, 105, 114, 115 , 151, 152, 153, 154, 155

315



3707,5 8,5

422

405

8,5

473d=7

M6d=7


M6

System cable connector

Fan connection

L1 T1 L2 T2 L3 T3

64,5 60(5x)

45 °

Hol

e: D

=10,

75 m

m p

er p

ole


DASD 145

Anslutningar: Inkommande skenor 30 x 6. Hål D= 11 med hjälpanslutning M4 Motorsida skenor 30 x 6. Hål D= 11 Fläktanslutning, nedåt: Enfas 230 V. Systemkabelanslutning: uppåt. Uppfyller IP20 med påsatt kåpa över anslutningar. Fritt utrymme ovanför: 75 mm


DASD 146, 147, 156, 157 Free space bottom: Given by cables


System cable connector372

1174

8,5

473d=7

M6d=7

M6

1157

3707,5 8,5


45 °

Hol

es: 2

x D

=10,

75 m

m p

er p

ole

Line

con

nect

ion

L1, L

2 an

d L3

Mot

or c

onne

ctio

n T1

,T2

and

T3

Fan connection

L1

T1

L2

T2

L3

T3 14(2x)60

80 124 (2x)62

124 (2x)

d=7

d=7


DASG 218 till 221, överspänningsskydd

240 180163

283

300

D=4,5 (4x)

DASG 222, 223, överspänningsskydd

347

244

48 124

Ø 7 (x4)

12448

330

4285


Modem

DADT 114 DADT 124

100

119

PC, COM 1:PE-terminal(included)

23 5

99

L = 3 m

Mounting rail, 35 mm x 7,5.Metallic material(not included)

RS 232RS 485

RS 485: Cable 2 x2 x 0,5 mmTwisted pairOuter screen (no inner screen of pairs)Type: LiYCY (TP) 2 x2 x 0,5 Connect the the cable screen and PE to shield clamp of modem

24V

2

PE-wire

Cable (included)

100

119

ASTAT

23

99

L = 3 m

Mounting rail, 35 mm x 7,5.Metallic material(not included)

RS 232RS 485

RS 485: Cable 2 x2 x 0,5 mmTwisted pairOuter screen (no inner screen of pairs)Type: LiYCY (TP) 2 x2 x 0,5 Connect the the cable screen(s) to shield clamp of modem

24V

2

Cable (included)


12.2. Operativa gränser och tester

12.2.1. Temperatur

För drift och förvaring: -25 grader C till +70 grader C. Vid drift under -25 grader C rekommenderar vi skåp med uppvärmning. Drift över +70 grader C under längre tid rekommenderas inte. Tyristormodulerna, DASD ∗v∗ kan installeras för maximalt +85 grader C. Observera att märkströmmen gäller för +40 grader C eller +55 grader C enligt tekniska data och leverans-data. 12.2.2. Isolation

12.2.2.1. Krypsträckor

Krypträckorna gäller i mikromiljön. Där det av praktiska orsaker har varit mindre effektivt att fullfölja kraven enbart genom att matcha sträckorna med isolatorernas egenskaper, har istället mikromiljön förbättrats med gjutning eller lackering. DASD tyristormoduler: Enligt EN 60664 DASD 001, 002, 003 och DASD 101, 102, 103 Nedsmutsningsgrad 2: 2500 V AC Nedsmutsningsgrad 3: 1000 V AC Nedsmutsningsgrad 4: 630 V AC Högsta märkspänning: 600 V AC DASD 146, 147, 156, 157 Nedsmutsningsgrad 2: 5000 V AC Nedsmutsningsgrad 3: 2000 V AC Nedsmutsningsgrad 4: 1250 V AC Högsta märkspänning: 690 V AC DASD 151, 152, 153, 104, 154, 105, 155 Nedsmutsningsgrad 2: 4000 V AC Nedsmutsningsgrad 3: 1600 V AC Nedsmutsningsgrad 4: 1000 V AC Högsta märkspänning: 690 V AC DARA styrsystemmoduler: Enligt EN 60664 Nedsmutsningsgrad 2: 1 000 V AC Nedsmutsningsgrad 3: 400 V AC Nedsmutsningsgrad 4: 250 V AC Högsta märkspänning: 230 V AC 12.2.2.2. Rutintestsspänning

DASD tyristormoduler: Huvudkretsar tillsammans med jord: 3 000 V RMS, 50 Hz, 1 minut. Mellan huvudkretsarna: Begränsas av installerade tyristormoduler. DARA Kontrollmoduler: Jordad matning 115/230 V AC: 1 500 V RMS, 50 Hz, 1 minut.


12.2.3. Definition av märkström

Märkströmmen, Ie, bestäms av lastcykeln A och lastcykeln B, som båda klaras: Lastcykeln A

6 sekunder med 2,5 ∗ Ie. 30 sekunder med 1 ∗ Ie. 24 sekunder med 0 ∗ Ie. Cykeln repeteras oavbrutet.

Lastcykeln B

Märkströmmen Ie fortlöpande Huvudtanken är att ASTAT ska användas som en starter med tidsmässigt dominerande stillastående eller nominellt varvtal, även om förmågan att genomföra precis varvtalsreglering inom hela området finns. 12.2.4. Matningstolerans

12.2.4.1. Huvudspänning Ue

Funktionellt område: Nivå: 0,70 ∗ Ue.. 1,1 ∗ Ue. Observera att ett totalt stopp i matning stannar rörelsen som ASTAT styr. Frekvens: Inställning 50 Hz: 40 Hz till 60 Hz. Inställning 60 Hz: 50 Hz till 70 Hz.

12.2.4.2. Manöverspänning Us

Funktionellt område: Nivå: 0,70 ∗ Us till 1,1 ∗ Us. Observera att ett totalt stopp i matning stannar rörelsen som ASTAT styr. Frekvens: Inställning 50 Hz: 40 Hz till 60 Hz. Inställning 60 Hz: 50 Hz till 70 Hz.

12.2.5. EMC

Se avsnittet EMC.


12.3. Kretsschema

12.3.1. Tyristormoduler DASD

Schema 3ASC 25H381: DASD 001, 101, se sida 236. Schema 3ASC 25H382: DASD 002, 003, 102, 103, se sida 237. Schema 3ASC 25H384: DASD 104, 105, se sida 238. Schema 3ASC 25H358: DASD 145, se sida 239. Schema 3ASC 25H378: DASD 146, 147, se sida 240. Schema 3ASC 25H351: DASD 151, se sida 241. Schema 3ASC 25H352: DASD 152, 153, 154, 155, se sida 242. Schema 3ASC 25H356: DASD 156, 157, se sida 243. 12.3.2. Överspänningsskydd DASG

Schema 3ASC 25H372: DASG 218, se sida 244. Schema 3ASC 25H373: DASG 219, se sida 245. Schema 3ASC 25H374: DASG 220, se sida 246. Schema 3ASC 25H375: DASG 221, se sida 247. Schema 3ASC 25H376: DASG 222, 223, se sida 248. 12.3.3. Kontrollmoduler DARA

Schema 3ASC 25H331: DARA 1000, 1001 1010 (9 sidor), se sida 249 till 257. 12.3.4. Remote I/O moduler DAPM

Schema 3ASC 25H321: DAPM 100, 101 (2 sidor), se sida 258 till 259. Ta bort analoga delar för DAPM 101.








50 A



















12.4. Funktionsdiagram

Grupp Namn Sidor 01 IDENT 261

02 Definition av I/O-enheter 262

03 Information matande nät 263

04 Information motor 264 till 265

05 ASTAT konfiguration 266 till 268

06 Information broms 269

07 Varvtalsåterföring 270

08 Varvtalsreferens 271 till 273

09 Varvtalsregulator 274

10 Varvtalsövervakning 275 till 276

11 Ström- och momentreglering 277

12 Rotormotstånd 278

13 Valbar DO 279

14 15

Lastfunktioner Slak lina 280

16 Gränslägesfunktioner 281 till 283

17 Rotorfunktioner 284

18 Momentmätning 285

19 Positionering 286

20 Ledare-följare) 287

21.1 Allmän logik 288

21.5 Felhanteringssystem 289 till 295

Tips: Använd webbläsarversionen av funktionsdiagrammen för studier och träning. Webbläsarversionen navigerar dig genom mjukvaran genom att du klickar på paramet-rarna, signalerna och referenserna. Webbläsarversionen finns tillgänglig i två typer, op-timerad för större eller mindre skärm. Namnen är AST10_04EN Desktop.htm re-spektive AST10_04EN Laptop.htm.


01 IDENT


02 Definition av I/O-enheter


03 Information matande nät


04 Information motor Sida 1 (2)


04 Information motor Sida 2 (2)


05 ASTAT konfiguration Sida 1 (3)






06 Information broms


07 Varvtalsåterföring


08 Varvtalsreferens Sida 1 (3)






09 Varvtalsregulator


10 Varvtalsövervakning Sida 1 (2)


10 Varvtalsövervakning Sida 2 (2)


11 Ström- och momentreglering


12 Rotormotstånd


13 Valbar DO


14, 15 Lastfunktioner, slak lina


16 Gränslägesfunktioner Sida 1 (3)






17 Rotorfunktioner


18 Momentmätning


19 Positionering


20 Ledare-följare


21.1 Allmän logik


21.5 Felhanteringsystem Sida 1 (7)














12.5. Moment-varvtalsdiagram

Diagrammen i detta avsnitt illustrerar olika möjliga konstruktioner av rotorkretsen. Alla diagram baseras på samma motor, en med ett nominellt moment på 200 Nm och ett klippmoment på 500 Nm. Accelerations- och retardations-momenten är inritade.

Vid lyftverk återmatas oftast i firariktning genom att låta lasten rotera maskinen översynkront. Motorns efter-släpning är då runt -0,03 till -0,10. Den här delen av maskinens momentkurva (prickad) är pga. utrymmes-skäl ritad nära samma maskins momentkurva för motströmsbromsning med eftersläpning över 2,00

I varje diagram visas: • Accelerationsmoment i motorriktningen från nollvarvtal till fullt varvtal. Momentet är 1,3 * det nominella

vid lyft, och 1,75 * det nominella vid åk.

• Bromsmoment i motsatt riktning för varvtal från noll till högsta genomförbara negativa varvtal. Detta moment är detsamma som det nominella vid lyft, och 1,4 * det nominella vid åk.

• Motorns nominella moment vid 100 % spänning.

• Motorns klippmoment vid 100 % spänning.

• De olika momentkurvorna tillgängliga för olika motståndssteg. På detta sätt visas det resulterande en-velopen för momentkurvorna som en fet kurva. Momentkurvorna ritas med hänsyn taget till att den satta strömgränsen begränsar momentet.

I motorriktning måste motorn övervinna friktionen och den verkliga verkningsgraden. I motsatt riktning hjälper friktionen och den verkliga verkningsgraden motorn att retardera.

I lyftrörelser där det antas att det nominella momentet behövs för att lyfta krokens nominella vikt när slut-varvtalet beräknas (en konservativ beräkning). I åkrörelser antas det att 20 % av nominellt moment behövs för att åka i jämnt hastighet när slutvarvtalet beräknas.


12.5.1. Lyft med 3 kontaktorer

Använda motstånd är 8 %, 18 %, 38 % och 65 % av motorns enhetsmotstånd. 12.5.1.1. Nätspänning 100 %

Kommentarer:

Högsta ström blir 1,9 ∗ motorns nominella. Slutligt varv-tal vid lyft blir 92 % av det synkrona.

Ett lyft med 3 kontaktorer är det mest ekonomiska för större motorer (ekonomiskt från perspektivet högre varvtal mot ett mer komplicerat motstånd med extra kontaktor). Även när risken för låg spänning och före-komst av upprepade manövrar vid låga varvtal.

12.5.1.2. Nätspänning 80 %

Kommentarer:

Högsta ström blir 3,3 ∗ motorns nominella. Slutligt varv-tal vid lyft blir 87 % av det synkrona.

Det syns att rörelsen vid definierade villkor inte är ka-pabel att fira nominell last vid krypvarvtal. I praktiken förekommer inte denna situation, eftersom alla faktorer inte är de absolut värsta samtidigt. Om önskvärt är dock lösningen att minska det totala motståndet till 60 %. Däremot rekommenderas inte det.

.

2,30

2,20

2,10

2,00

1,90

1,80

1,70

1,60

1,50

1,40

1,30

1,20

1,10

1,00

0,90

0,80

0,70

0,60

0,50

0,40

0,30

0,20

0,10

0,00

-0.3

-0,

2 -

0,1

0 fo

r Sup

er-s

ynch

rono

us lo

wer

ing

Nominal Torque Nominal Pull out TorqueMotor slip

2,30

2,20

2,10

2,00

1,90

1,80

1,70

1,60

1,50

1,40

1,30

1,20

1,10

1,00

0,90

0,80

0,70

0,60

0,50

0,40

0,30

0,20

0,10

0,00

-0.3

-0,

2 -

0,1

0 fo

r Sup

er-s

ynch

rono

us lo

wer

ing



12.5.2. Lyft med 2 kontaktorer

Använda motstånd är 12 %, 40 % och 65 % av mo-torns enhetsmotstånd. 12.5.2.1. Nätspänning 100 %

Kommentarer:

Högsta ström blir 2,4 * motorns nominella. Slutligt varv-tal vid lyft blir 88 % av det synkrona.

Ett lyft med 2 kontaktorer är det mest ekonomiska för små och medelstora motorer, även när motorns nomi-nella moment är högre än vad som krävs mekaniskt.


Kommentarer:

Högsta ström blir 3,8 * motorns nominella. Slutligt varv-tal vid lyft blir 80 % av det synkrona.

Det syns att rörelsen vid definierade villkor inte är ka-pabel att fira nominell last vid kryphastighet. I praktiken förekommer inte denna situation, eftersom alla faktorer inte är de absolut värsta samtidigt. Om önskvärt är dock lösningen att minska det totala motståndet till 60 %. Däremot rekommenderas inte det.

2,30

2,20

2,10

2,00

1,90

1,80

1,70

1,60

1,50

1,40

1,30

1,20

1,10

1,00

0,90

0,80

0,70

0,60

0,50

0,40

0,30

0,20

0,10

0,00

-0.3

-0,

2 -

0,1

0 fo

r Sup

er-s

ynch

rono

us lo

wer

ing


2,30

2,20

2,10

2,00

1,90

1,80

1,70

1,60

1,50

1,40

1,30

1,20

1,10

1,00

0,90

0,80

0,70

0,60

0,50

0,40

0,30

0,20

0,10

0,00

-0.3

-0,

2 -

0,1

0 fo

r Sup

er-s

ynch

rono

us lo

wer

ing



12.5.3. Åk med 1 kontaktor

Använda motstånd är 12 % och 40 % av motorns en-hetsmotstånd. 12.5.3.1. Nätspänning 100 %

Kommentarer:

Högsta ström blir 3 * motorns nominella. Slutligt varvtal blir 98 % av det synkrona.

En högre ström kan accepteras för åkverk eftersom motorstorlekarna är mindre än vid lyft (normalt sett). Därmed kan t.o.m. tre till fyra * nominell motorström accperas utan att det ger ett för stort spänningsfall på nätet; kontrollera dock kablar.


Kommentarer:


Accelerationstiden blir längre vid reducerad spänning. Nödvändig retardation finns ändå tillgänglig.

1,90

1,80

1,70

1,60

1,50

1,40

1,30

1,20

1,10

1,00

0,90

0,80

0,70

0,60

0,50

0,40

0,30

0,20

0,10

0,00


1,90

1,80

1,70

1,60

1,50

1,40

1,30

1,20

1,10

1,00

0,90

0,80

0,70

0,60

0,50

0,40

0,30

0,20

0,10

0,00



12.5.4. Åk utan kontaktorer

Motståndet är 30 % av motorns enhetsmotstånd. 12.5.4.1. Nätspänning 100 %

Kommentarer:


Åkverk utan någon kontaktor blir mer ekonomiskt desto mindre och mindre avancerat motståndet är, och om en kabel från motståndet till Elrummet kan utelämnas.

Nackdelen är längre accelerationstid jämfört med en enkontaktorslösning.

En bra kompromiss är att åka utan kontaktor men med motor som är en storlek större (utväxlingen kan disku-teras).

12.5.4.2. Nätspänning 80%

Kommentarer:


Accelerationstiden blir längre vid reducerad spänning. Nödvändig retardation finns ändå tillgänglig.

1,90

1,80

1,70

1,60

1,50

1,40

1,30

1,20

1,10

1,00

0,90

0,80

0,70

0,60

0,50

0,40

0,30

0,20

0,10

0,00


1,90

1,80

1,70

1,60

1,50

1,40

1,30

1,20

1,10

1,00

0,90

0,80

0,70

0,60

0,50

0,40

0,30

0,20

0,10

0,00Nominal Torque Nominal Pull out TorqueMotor slip


12.6. Produktens revisionshistoria

Detta avsnitt är skrivet på engelska.

News in 10_054 and 10_055 10_054

Hardware 1) New thyristor module DASD 145, 600 V - 500 A 2) Improved speed control with incremental encoder at very low speed with new firmware

PU_APP12 in DAPU 100 board (from May 2007) 3) Start of replacement of semiconductor fuses from higher voltage to 690 V with higher current

rating in DASD 146, 147, 156, 157 based on the technical development. 4) Control sequence for output relays and safety brake lifter contactor for DARA 200 supervision

system.

Software functions 5) Display of DAPC 100 shows "54" when there is no Fault. "54 indicates 10_05, revision 4. 6) A large number of parameters fixed to constants for quicker parameterisation. 7) Acceleration control of travel motions as alternative to speed control developed and included. 8) Torque control with DARA 1001 is removed as acceleration control is better. SW release

10_053 shall be asked for when ordering spare part board DAPC 100. 9) Positioning "Soft limit switch" is removed as positioning on incremental encoder no more is re-

commended due to the development of absolute encoders. SW release 10_053 shall be asked for when ordering spare part board DAPC 100.

10) Firing angle can be modified in regenerative mode. Extremely loaded motors with high CosFi that else can operate in two-phase mode with heavy mechanical vibrations.

11) Correction of execution time to prevent a 10 ms long brake opening when trying to lift a load with load above the mechanical overload level.

12) Supervision time of MF-link and Remote I/O-link set to 500 ms time. 13) Fast stop function included; an active or passive signal can force the motion controller to sop

also in healthy mode with master switch in driving position. 14) Speed dependent gain improved by separate break points for stand still (0% reference) in addi-

tion to existing 10%, 25%, 50% and 100% speed reference. 15) A step reference can be optimised for light motions (travel or hoist) by setting 08.01 to 5. With

value 5 over-shooting is prevented as the integral part of the speed regulator is set to zero each time the ramp output value coincides with the step reference. By setting 08.01 to 6 the in-tegral part is not reset, which minimises load droop for hoists and is more suitable for fine posi-tioning of heavy travel motions.

16) Standard value for switch to super synchronous speed changed from 85% to 95% speed. 17) Better function to enter in open control with light load. Full motor voltage is no longer required. 18) Contactor K3 will always close in super synchronous mode, if installed. 19) Function "Adoption to low line voltage with longer ramp times" is fixed, and cannot be deselec-

ted. 20) DO 6 can be used off-delayed to control, as example, lubrication pumps or rail cleaning blo-

wers. 21) DI 15 can be used to switch between parameter sets 1 and 2 in installations without any remo-

te I/0.

10_055

22) Display of DAPC 100 shows "55" when there is no Fault. "55 indicates 10_05, revision 5. 23) Bypass functions as rescue operation with one of two (large) motors, and for E-room/cubicle

loss reduction 24) Faults for operation are as before reset by crane on command. Fault indication codes are reset

by activation of DI 2, and not automatically cleared as before.


Historical release information: From 10_053 to 10_053C

10_053

Hardware 25) Increased voltage range to 1000 V rated rotor voltage for EH rotor contactors. Software functions 26) Display of DAPC 100 shows "53" when there is no Fault. "53 indicates 10_05, revision 3. 27) User does not have to contact ABB to modify a hidden parameter from its standard value to

use Master-Follower. If that was not done, the Followers brake was directly released when Masters Direction signals (A or B) was removed.

28) Correction of logic for dynamic Master-Follower partner selection. Master-Follower partner is now fully selectable by macro-change.

29) Correction of very occasional trips in 60 Hz networks due to collision between current regulator execution and communication links.

30) Rotor contactors do not open during acceleration in case reverse thyristor bridge is commen-ded by speed regulator.

31) Rotor contactors K2 and K3 do not close during acceleration if the stator current is larger than parameter 12.10 for hoists and 12.11 for Travel motions. The system is less sensitive for line voltage dips and low class power system design. The standard values should only be modified for macros used for temporary overload.

32) Standard values of parameter for rotor contactor closing time modified: 12.29 from 80 ms to 60 ms

33) Standard values of parameters related to thyristor bridge reversal have been modified; these are not modified by most users: 11.44 from 30 ms to 20 ms 11.46 from 200 ms to 50 ms

34) Standard value of parameter 08.18 changed from 0 to 1. Standard is 1 meaning active function for line voltage adopted ramp times. Tool program

35) For Monitor and View recording, the gridlines can be turned on and off. 36) For Monitor and View recording, two lines for each of six signals can be displayed. 37) For View recording, a vertical time-line can be moved in the chart, and the signal values at this

time are presented. 38) Possible to add comments to record files, ∗.asg.

10_053A, ex works from 2006-08-01

Software functions 39) The additional brake setting based on speed reference has been corrected. The normal brake

setting has worked and works without any remark. 40) The associated timer function for brake setting based on speed reference, parameter 06.08,

has incorrectly been implemented as an ON-delay of reference coming to zero instead as an OFF-delay. Well working in-stallations should not be modified.

41) A Follower in a MF-configuration is changed to use the uncorrected Masters speed reference for brake set-ting instead of the Followers lively speed reference. The action is more predictab-le. Well working installations should not be modified.

42) The slow down and stop limit switches in Master-Follower are corrected according to the exis-ting specification to a true OR-action between the Masters and Followers limit switches.

10_053B, ex works from 2006-09-03

Software functions 43) For Master-Follower such states in Follower that cause fault codes in Follower, but not requires

the Master to stop are not causing Master-Follower links faults any more. 44) Master-Follower link supervision corrected. Permitted down time was always zero (un-delayed

trip), what-ever parameter value was set. After correction the trip is delayed with value in milli-seconds of parameter 30.01.


45) Automatic resynchronization of Electrical Shaft after reactivation of the mode (in practice at first CRANE ON after changing from single drive to Master-Follower) restored after having been removed by mistake in Release 10_03A.

46) Erroneous fault suppression removed: Overspeed from Encoder / Tachometer did not react if 110 V DC had tripped of any reason.

47) Electrical braking a certain time after releasing the brake contactor is changed for Travel mo-tion. The set time with parameter 06.03 was forced to zero in program for Travel motion, but not for hoist motion. Function remains unchanged for Hoist motions. After modification Hoist and Travel Motions have same function with active regulator a time set by 06.03 after releasing the brake contactor.

48) A new option included for parameter 06.14. The original options 0 and 1 are same as before. By adding 10 to the values 0 or 1, becoming 10 or 11, the integral part of the speed regulator will active as long as the speed regulator is active, released. Original values 0 and 1 removes the integral part of the speed regulator at speeds around stand still, in order to not let the speed regulated motor work against the mechanical brake.

49) We recommend for new installations to set 06.14 to 10 or 11. We recommend for Hoist motions to set 08.30 to 6% and 08.31 to about 3 times.

10_053C, ex works from 2007-01-10

Software functions 50) The revision is only concerning Travel motions. Sometimes speed will be lagging during acce-

leration. The revised function makes the speed reference restart from the (slower) actual value ramping back to stand still. The integrated value of the speed (= the travelled distance) will be smaller after returning the master switch to neutral position.

From AST10_04C to 10_052 Hardware 1) New Overvoltage Protection unit for 690 V AC, 50 Hz, DASG 222, 690 V AC, 60 Hz, DASG

223. 2) New thyristor 690 V modules for installation in +40 degree C with rated data:

DASD 151 (25 A motor rated current) DASD 152 (50 A motor rated current) DASD 153 (100 A motor rated current) DASD 154 (200 A motor rated current) DASD 155 (330 A motor rated current) DASD 156 (630 A motor rated current) DASD 157 (1000 A motor rated current)

3) New thyristor 400-600 V modules in the higher current range. These modules will fully replace previous types of modules: DASD 146 (600 V- 630 A motor rated current at +55 degree C. Replaces DASD 106, 116 and 126) DASD 147 (600 V- 630 A motor rated current at +55 degree C. Replaces DASD 107, 108, 117 and 127))

4) New recommendation as rule of thumb for equivalent resistance value of rotor resistance cab-le. Changed from 2% of unity resistance value to 0,5% of unity resistance value.

5) New hoist supervision system, DARA 2000. Read in Chapter 13.

Software functions 6) Display of DAPC 100 shows "52" when there is no Fault. "52 indicates 10_05, revision 2. 7) Hysteresis 50% for AI overload. 8) Cabin I/O AI2 can be used for connection to AI Load cell. 9) Supervision of signal < 4 mA for load cell. Gives Warning overload, not stop. Fault code is 49. 10) Limit switch type = 3. Same function as Type = 1, but blocks limit switch fault for impossible

combinations. 11) New packed signals, 2 bytes = 16 Booleans for Fault signals, physical DI and DO, for faster

communication with MMC-systems. 12) New current values for the 690 V DASD accepted for parameter 05.01 IN_ASTAT. 13) New values accepted for parameter 03.01 MAINS_VO. Values 660 V and 690 V. 14) Correction in fault handling where Fault signals L2_MISS and L3_MISS were swapped.


15) Correction of function for detection of wrong phase sequence at start up. Previous function could miss to detect wrong phase sequence.

16) Three-contactor operation for Travel is possible. No parameters involved. 17) New defaults for speed of closing contactors:

Contactor K2 from 33% to 42% speed Contactor K3 from 70% to 75% speed

18) New conditions for contactor operation of K2 and K3. Speed is different (faster) for keeping the contactor closed in steady state speed mode than in acceleration mode. Two new parameters, defined as the difference between speed change switch point and steady state switch point. Defaults are properly selected for typical 2- and 3-contactor operation with 30% acc. torque.

19) Possible to operate at low speed hoisting without any contactor closed. Parameter 12.19 SW_K1 added.

20) New sequence for contactor opening ensures that the rotor contactor opening is with zero cur-rent. Stator current is forced to zero parameter 11.44 IS_ZER_T before the DO to the rotor contactor is opened, and is kept to zero parameter 11.39 CON_OP_T after opening the DO.

21) Reduced torque when changing torque direction. Torque (current) is reapplied as a ramp. 22) New parameter 22.05, SHOWBRAKE, can change function of DO 8 Cabin I/O from ASTAT sta-

tus to Brake lifted status. High output = brake lifted. 23) State based speed ramp variables are coming from the correct source in Follower-mode. 24) New numerical parameter 06.14 with name CONT_ACT enables use of DC-brake and brake

contactor as acknowledgement signal instead of limit switch. Default of CONT_ACT is 0. Value 1 will override the brake open ack., and keep forced brake voltage until the time of DC-brake is elapsed.

25) The "automatic" rotor contactor mode is changed. A new parameter 08.18 = 1 will mean executing the speed-based and adjusting the accelera-tion and deceleration ramps in case we get a low line voltage. The set values are valid at no-minal line voltage. At only 80% of nominal line voltage the acceleration is 3,00 times longer, and the deceleration is 1,67 times longer.

26) Supervision of rotors also with tachometer / encoder feedback is possible. Rotors can be acti-vated with parameters 0521 .. 0524. At each controller release the system will select the next active rotor for start up and continuous supervision. In case of failure of the rotor frequency su-pervision system, the motion will continue, and only gives fault signal.

27) Supervision that Zero position signal of master switch goes to 0 (False) after moving the switch out of neutral. Fault code is 45.

28) Influence of DI-signals for direction when AutoDir mode is used is removed. 29) Selection of one of two physical ports for M/F-communication supports redundant system de-

sign. Parameter 01.02 is used for this choice. 30) Selection between two ways to change Macro. The selection is made with DI3 and DI4 of pro-

cess I/O board DATX 110. A new parameter 01.03 is inserted. Value = 0: Change takes place during CRANE OFF (as until AST10_04) Value = 1: Change takes place during standstill with Master switch in neutral position Value = 2: Change takes place during CRANE OFF and standstill with Master switch in neutral position

Value = 3: Change takes place during standstill with Master switch in neutral position, and DI 7 of Cabin I/O is high. DI 7 used in this way has higher priority than Step 4 function and Load display tare function.

31) Brake test function: The start can be delayed until the controller, while keeping the brakes clo-sed, has injected a current same as the set current limit without rotating the motor.

32) New function for smooth speed approach to stand-still after hoisting, removes tendency to roll back.

33) New Reference tracking system. The system is developed to early detect any electrical fault that will lead to a dangerous situation, but can be stopped with only high speed brakes. The system is most used in large hoist mechanisms. Emergency braking will come directly or inde-pendently based on set-up.

34) Simplified fan control: On directly at motion start, off one minute after motion stop. 35) A new argument for parameter 13.01 offers to always run the fan in rescue mode. If this argu-

ment is used in normal modes, the fan life is only approximately one third. 36) New external reset DI for operation with electrical shaft.


37) The newest ten faults can be shown on the display. Pressing Reset (DI 2 of DATX 110) longer than 2 seconds starts a sequence in the two digit display: Newest Fault, "- -", second newest fault, "- -", .... 10th newest fault, ... (normally displa-yed) Version code. Each fault is displayed during 4 sec. " - - " during 1 second, so there is good time to make notes on paper. The function will be included in 10_05, revision 5, Display code 55.

38) A number of previous visible or hidden parameters are made as fixed functions in AST10_05, and are no longer parameters: 04.14 MAXTO_E 04.15 MAXTO_M 06.05 TOR_PROV (a new brake test function is included in 10_05) 06.07 ZERO_OFF 06.17 ZER_RFPC 06.25 VLINETC 06.26 VSTTC 09.05 LO_DROOP 09.30 K_TQKICK 10.10 OSPFRHIS 11.37 K_ISKICK 12.01 RES_1_pc 12.02 RES_2_pc 12.03 RES_3_pc 12.04 RES_4_pc 12.05 RES_5_pc 12.06 RES_HYpc 12.09 ANTICLAP 12.28 NACT_FIL 12.30 RCHA_MAN (a new line voltage adoption function is included in 10_05) 22.01 HIS_VOPC 24.10 FON_DEL (cooling fan control simplified)

Tool program 39) The monitor function can record as long as there is space on the hard disk of the computer. 40) Faster speed for updates of six monitor signals

From AST10_03A to AST10_04C:

Hardware 1) Change of Overvoltage Protection units from DASG 1xx to DASG 2xx series. New units include

32 J varistors between phases, while the phase sequence supervision is moved to each ASTAT.

2) New thyristor modules DASD 126 (630 A motor rated current) and DASD 127 (1000 A motor rated current) for installation in +55 degree C with rated data.

Software functions Changes in revis ions 10_04A, 10_04B and 10_04C l i sted f rom i tem 32) below are not covered by the Manual AST10_04, but are found on Internet ,www.abb.com/cranes 3) Display of DAPC 100 shows "40" when there is no Fault. "40" indicates AST10_04, revision 0. 4) Possible to adjust general control dynamics with a parameter. Unity setting 1,00 for a perfect

system with encoder, a normal value can be 1,15; a bad mechanical system with rotor feed-back can be 1,30.

5) Current regulator includes function for peak torque elimination after reversal of field direction. 6) Speed reference generation changed from 20 ms to 10 ms periodicity to get smoother control

at short ramp times. Example: From 0% to 100% speed in 1 second is made with steps of 1%, before it was 2%.

7) Improved speed control by state dependent adoption of P- and I-parameters in addition to the previous only speed based adoption. State dependent treatment of speed controller's integral part.

8) Possible to hold speed reference at zero at start before the brake has opened. With time, or time interrupted by limit switch "open". Prevents competition between motor and brake as well as current peaks.

9) Possible to adjust notchback impact returning from full speed lowering with Rotor Feedback. 10) Stopping a travel with Delayed brake function now includes braking with reduced current limit,

default ∼ 30 % motor torque, to damp our remaining sway of motion before it stops with me-chanical brake.


11) A time based rescue sequence takes over thyristor cooling fan control in case the thermistor sensors are damaged, and an attention alarm is given. The motion is not stopped.

12) Possibility to use a new rescue or start-up setting for limit switch control, parameter 05.04 can be temporary set to 0, to override the four limit switches and the fault that comes from impos-sible limit switch combination.

13) Function changed to tripping, not only attention, for Limit switch fault, Wrong phase sequence and Unbalance for parallel thyristor bridges.

14) Supervision of Unbalance for parallel thyristor Bridge #2 is only active when Bridge #1 is powe-red.

15) Faults are only reset when master switch is in its neutral position. 16) Changed default values of several parameters based on experience. New functions have

commonly feasible default values. 17) Several parameters have been fixed as constants in program based on experience. 18) Rotor contactor K1 is allowed to open for fast electrical braking in hoisting also in speed mode. 19) The so called Ladle tilting function, see section 4.12, is changed to forced opening of K1, K2

and K3 after four seconds steady state speed during step 1 hoisting. 20) Improved overlapping of slow making rotor contactors while motoring. Example: at acceleration

K1 will be closed for additionally a defined time after K2 was ordered to close. 21) All rotor contactors are opened during change of thyristor bridge. 22) Correction of Master-Follower function, Torque mode. 23) New type of follower, Current Follower, for very large drives (4000 A) or 12-pulse operation. 24) Removal of not desired false overspeed trip in some situations in High speed down mode

(Load functions). 25) Speed deviation differentiated into two functions:

- 1 Tachometer, Encoder respectively Rotor measurement failure: Very fast supervision that there is any feedback at all. - 2 Speed deviation: The actual speed from Tachometer (Encoder or Rotor) does not follow the speed reference accurate enough.

26) New Fault codes for Tachometer, Encoder and Rotor Frequency Measurement failures, faster fault tracing.

27) New run type for I/O units and Factory test; Master switch to Cabin I/O#2, Inputs and Outputs of Cabin I/Os #1 and #3 are each others mirrors. For common use of fiber cable from control desk to electrical room. New Fault code for DATX 120:3 not found.

28) Function "Torque proving" (Previous Manual section 4.6.1.5) is removed from ASTAT, due to slowing down start procedure and low requirement in market for installation of shared motion control.

29) Factory test mode, previously announced, is now included. 30) Functions in ASTAT now published in diagram form; static schemes as well as in browser for-

mat for dynamic following of signal paths. 31) New design form for Cabin I/O makes crane design faster. 32) Program versions: The display shows 41 for program version AST10_04A. The display shows

42 for program version AST10_04B. The display shows 43 for program version AST10_04C. 33) Presented current, Signal 11.53 ISACT. The signal value is modified to % of the motors rated

current (AST10_04A). The value before was 1,732 times higher. 34) Current limit, Parameter 11.01 LIM_INpc: Systems upgraded from software AST10_04 first re-

lease or earlier, must have its value for 11.01 modified before upgrading to 10_04A or later: 11.01 (10_04A) = 11.01 (10_04) ∗ 11.10 / 1,732 (AST10_04A)

35) Digital signals: The signals 05.66 DO _1 and 05.73 DO_8 always present their correct values in CMT program (AST10_04A).

36) Cabin I/O signals: The LED for Over temperature Cable relay will not lit up at control voltage power up as before (AST10_04A). The LED (flash) for Warning Mechanical overload will not be active with default parameter va-lues as before (AST10_04A).

37) Master-Follower: The position of slow down and stop limit switches of the Follower are included in the M-F communication. Motion stops (or slows down) based on OR-condition of the Masters and Followers switches. The evaluation of not valid combination of limit switches remains un-changed; Follower reports error if the Follower's limit switches are invalid, and Master reports error if its limit switches are invalid. Both Master and Follower limit switch error stops the mo-tion (AST10_04A).


38) Scaling of rotor speed feedback. The scaling with parameters 07.03 and 07.04 has a higher re-solution (AST10_04A).

39) Fewer operations of rotor contactors in no load state (AST10_04B). 40) Softer transition from full speed / direct on-line control mode. Softer return to speed control sta-

te without any visible delay (AST10_04B). The controller is back in controlled state maximally 100 ms after notching back from full speed.

41) Update of Rotor frequency minimal current function (AST10_04C) 42) Update of Rotor frequency hoist lowering notch batch function (AST10_04C) 43) Fewer operations of rotor contactors in deceleration state and hoist lowering state

(AST10_04C) 44) Noise level signals from AI to step reference: In AST10_04 we introduced a new value for pa-

rameter 08.01 (RAMP_TYP) = 5. Value 5 sets analogue speed ref. to exactly 0. But it was still AI contribution added after ramp unit from AI number 6 of DATX 110. IN AST10_05 08.01 = 5 will in addition force speed ref. contribution after ramp to 0 (AST10_04C)

Tool program 45) Improved revision handling of parameter files created by different CMT-releases. This CMT re-

lease makes it possible to handle all ASTAT delivered to this date by the same CMT. 46) Function for copy visible and hidden Parameters Set x to Set y, incl. teach-in values of position

and weight. 47) Logging by means of PC of coming and going Fault signals 21.xx as well as any selected sig-

nal. 48) Export of Monitor files to EXCEL-format for off-line study 49) CMT- program tested for Windows XP. 50) The CMT by default connects your on-line adjustments to the active macro (CMT10_04A). 51) If a parameter value is entered outside the Minimal and Maximal limits the colour of its cell of

the edit spread sheet will be red (CMT10_04B). 52) A Parameter Check Report function creates two sequential previews of two check reports ba-

sed on the current ASTAT parameters file (CMT10_04B). An example of a report is displayed below.

53) Parameter Print: Use Print Parameters to create a hard copy report of the project. 54) A four part reports can be selected with Project information sheet and Parameter values being

pre-selected. 55) The last two reports are identical to the reports created by the Parameter Check Report func-

tion described in the previous section. 56) Parameters out of range report creates a report consisting of parameter values that fall out of

the range defined by the min and max properties of parameters. Modified parameter values re-port creates a report that lists all parameters with values that differ from the default (norm) pa-rameter value (CMT10_04B).


From AST10_03 to AST10_03A:

AST10_03A is a revision of release AST10_03 that gives the user some more options for crane control. The modifications are:

1) A rich variety of functions based on load measurement, not only the previously announced overload protections function, are ready. These functions are: Load cell linearisation Load model: Torque based load estimation Mass inertia compensation Rope length estimation Working with unity form of load signal Overload logic for own hoist of ASTAT High speed down: Cycle Time Reducer Slack rope functions up and down

Slack rope detection hoisting Slack rope detection lowering

Protection functions for twin load cell systems Overload protection Prevention of unequal load

Operator functions 2) Master-Follower: Two control signals A and B give different options for various control modes

for the Follower in Master-Follower communication. Master (parameter 20.01 = 1) is always speed controlled. Follower mode (parameter 20.01 = 2) is controlled within the same parameter set in following way: A B Follower mode control 0 0 Speed control by electrical shaft 0 1 Speed control by own reference, for tilting, skew control etc 1 0 Speed control with torque compensation 1 1 Speed control by speed compensation

3) Even faster notch back reaction. Input filtration time (50 ms) is the dominant part. 4) Uncontrolled stop of crane, ex: Emergency stop, can lock the crane until Electrical engineer

arrives 5) Compensation for offset if the speed control is made only proportional. 6) Integral part of speed regulator is reset at setting the brake that allows higher integral gain for

high performance tuning. 7) Presentation of speed estimation on analog outputs for rotor frequency control even in open

control state by using slip of motor and actual load. 8) Hiding secondary faults for Fault "DATX 110 not found" for faster trouble-shooting. 9) Nominal voltage of DASD thyristor module program is changed from 500 V+10% -30% to

530 V+10% -30%. 10) New control module, DARA 1010, with no need for tachometer / encoder but no explicit vector

shaft torque control. Replaces DARA 1001 in most applications. 11) New Cabin I/O module, DAPM 101 for only stepped master switch and no second operator sta-

tion. Will replace DAPM 100 in many applications. 12) A new generation of DAPC 100 will be delivered from spring 2003. It is back compatible. It has

better voltage measurement above 400 V, a new serial link and improved current measurement for parallel bridges. The tower capacitors are replaced by lower components making it less sensitive for handling.

Tool program

13) New files Parameters.ini and Signals.ini needed for the new functions. Found in www.abb.com/cranes ASTAT Updates and Downloads. Using old files will not make the new functions visible. Loading setting files "filename.ast" of generation AST10_03 into a system of revision AST10_03A will make no change of the function unless using new Parameters.ini and Signals.ini activates the new functions.

14) Better readability of text for Signals


From AST10_02 to AST10_03: 1) Technical information and downloads are available on www.abb.com/cranes 2) About 10 new default for parameter values. 3) New sorting of parameters for Design, basic Start up and Special functions. 4) To enter super-synchronous lowering is based only on speed reference and not on estimated

speed when rotor frequency based speed feedback is used. 5) A faster control response then exit from super-synchronous lowering to regulated speed range

with rotor frequency based speed feedback by injection of predicted plugging current. 6) A faster return then exit from super-synchronous lowering to regulated speed range. The faster

return is not dependent on setting of retardation time or type of speed feedback. A driver will have a virtually direct response then notching back

7) A faster return then changing from full speed reference with typically reached 90% final speed for travel motions and hoists up. The faster return is not dependent on setting of retardation time or type of speed feedback. A driver will have a virtually direct response then notching back.

8) The function of previous releases with higher gain for a certain time after controller release has been removed, as the general speed control is capable of giving good properties also in this si-tuation.

9) N+1 run (DRI_TYPE = 4) has been removed as this situation is covered by the four parameter sets.

10) Possibility to connect a Low pass-filter to the speed feedback. With time set with parameter. The standard setting is to not use this filter, but it can improve the control for mechanically uns-table cranes.

11) For manually operated cranes a Travel motion can have a virtual plug braking if pulling the master switch to the opposite direction than the actual motion. This function will shorten the deceleration ramp time.

12) The I- and P-gains can be functions of Speed reference range when needed to have very fast control as for sway control or automated cranes in general. There are 4 + 4 = 8 new speed re-gulator parameters for this.

13) The rotor contactors will not close if the line current is too low. The control will be performed with averagely lower current and better controllability of the motor

14) The ASTAT controller can be forced to operate with rotor contactor K1 closed in hoisting direc-tion to better adopt to older existing rotor resistors

15) The rotor contactors K2 and K3 will not close in lowering operation except for super-synchronous lowering.

16) A detection of wrong connection of direction signals and polarity of speed reference. Gives Fault code 50.

17) Electrical shaft: The phenomena that the Follower stops earlier than Master (only noted in some applications with slow retardation ramp) is removed.

18) Electrical shaft: The Follower will never move in the opposite direction to the master switch, it will stay at zero speed until the Master has equalised the position error.

19) Speed feedback with rotor frequency can be selected from any of the maximally four motors, not only from motor number 1. This is important for shared motion and redundant drive installa-tions.

20) Annunciation with LED no. 8 in "Cabin I/O" changed to: Flashing green: The control system is working and is powered but with detected fault. Steady green: Powered, no Fault. No light: Control system is out.

21) Status display of Control System Module visible with the cover mounted through a window in the cover (from September 2002).

Tool program

22) Print out of Parameters will include "Normal Values". It is indicated by a star "∗" then any of the four values are different from Normal

23) Parameter printout with All parameters or only Design/Start up/Special 24) The logical signals in the Monitor Tool have thinner lines than in previous version. 25) Setting of offset of value signals in the Monitor Tool can be done.


26) Predefinition of sets with six signals with colours and scaling in the Monitor Tool 27) Default settings for comm.-port and speed 28) Tool program able to communicate over TCP/IP (not in freeware version)

From AST10_01 to AST10_02: 1) Technical information and downloads are available on www.astat.nu

2) New compact Thyristor Modules in the 500 V range: DASD 001 (25 A), DASD 002 (50 A) and DASD 003 (100 A)

3) Star-point resistors for rotor resistor earth fault detection are available from stock

4) The voltage range for the DASG 118, 119 and 121 Overvoltage protection modules is rear-ranged

5) PC Tool has different parameter views for different situations; Start up, Design and Advanced trouble shooting

6) PC Tool shows version of ASTAT program, Control board and Software of Rotor frequency / Torque measurement.

7) PC Tool can import setting files from AST10_01 (filename.ast) and convert to AST10_02 set-ting files.

8) PC Tool has step function for easy start up regulator tuning

9) PC Tool has signal monitor function. Six different curves can be shown at the same time.

10) PC Tool can record and later present recorded curves.

11) New communication modules for PC Tool connection in multi-drop

12) A number of default values of parameters are adjusted by experience

13) Super-synchronous braking can be used also for direction B, directions A+B as well as already existing direction B (Example: tilting of ladles)

14) Faster reaction when notching back from full speed motoring (like a travel motion) while still keeping the motion at fastest possible speed

15) Faster reaction when notching back from full speed lowering in super synchronous state

16) Speed supervision is deactivated in torque control mode

17) Speed regulator can have higher gain without giving inrush magnetising current at voltage re-versal. Load droop for hoists is reduced without torque transients.

18) There are fewer operations of rotor contactors with maintained optimisation of stator current

19) It is easier to reduce load sway in manually operated cranes by quick response at first touch of master switch

20) Function of Fault relay (DO 7) is changed from most frequent faults to all faults

21) New safety function of DO 8 then the drive type is not shared motion: DO 8 will always open at overspeed. Control voltage must be switched off to restart. DO 8 can open (parameter yes/no) when any of the brakes still is open 500 ms after the order to open the brakes is removed (typically welded contactor). Control voltage must be switched off to restart. DO 8 of each ASTAT can be included in the emergency stop logic of the crane.

22) Four parameter sets can be used for the same motion

23) Rotor frequency speed feedback is supported by open control speed feedback when full speed is ordered, left / right and up / down.

24) Electrical shaft function is improved

25) Prepared for more than 600 V AC line voltage by using a synchronisation voltage step down transformer


13. Säkerhetssystem 13.1. Översikt

Systemet kan placeras på trallan eller i el-rummet

Vid montage på trallan, behövs en skyddsbarriär i form av ett skåp. Korten och övriga kom-ponenter har i sig isolationsavstånd enligt EN 60664, nedsmutsningsgrad 4. Generellt an-vänds komponenter som klarar +85 grader C.

Då systemet är monterat på trallan blir det korta kablar till givare och ingen Profibus-kabel i hängkablaget.

Externa anslutningar:110 eller 230 V AC, fyra inkrementalgivare, samt eventuellt två absoluta givare (Profibus) + några få DO/DI/AO.

Systemet kan konfigureras med PC. Lika inkrementalgivare kan användas på alla lyftverk i verket. Detsamma gäller absoluta puls-givare. Parametrar används för att anpassa givarna till driftsystemet. Systemet bygger på en ASTAT Kontrollmodul DARA 1000 med ett modifierat I/O kort för att koppla del fyra inkrementalgivarna, en Profibus-Master och några DI och DO för styrsignaler. Systemet tillåter 25 kHz inkrementalgivare. Positioneringsnoggrannheten är 32 bitar. Systemet parametreras med mjukvara som körs i Windows, och en vanlig seriell kabal kan kopplas till COM1 eller en USB-port. PCn är normalt inte inkopplad. Nyckeldata DARA 2000, säkerhetssystem. H * W * D = 422 mm * 473 mm * 315 mm (med hölje). M = 15 kg. DARU 100, säkerhetsrelä. Max: H * W * D = 240 mm * 94 mm * 100 mm. Max: M = 1 kg.


13.2. Gränssnitt

Ingångar: Matningsspänning 110/230 V AC, 50/60 Hz. M1 Inkrementalgivare, motor 1, Kanaler A+ och B+ M2 Inkrementalgivare, motor 2, Kanaler A+ och B+ D1 Inkrementalgivare, trumma 1, Kanaler A+ och B+ D2 Inkrementalgivare, trumma 2, Kanaler A+ och B+ P119 Absolut position, trumma 1. P2 Absolut position, trumma 2. DI1 Felåterställning, drift DI2 Felåterställning, indikation. DI3 Brytande hjälpkontakt på den kontaktor som bryter likströmmen till magnetventiler för säkerhetsbromsen. DI4 Positionskontrollpunkt nådd (normalt sluten, övre nödgränsen f. lyft). DI5 Återföring av läget på ett mellanrelä som stryrs av DO 4. En slutande kontakt på detta relä är kopplad till DI 5. En brytande hjälpkontakt på mellanreläet styr den kontaktor som bryter likströmmen till magnetventiler för säkerhetsbromsen DI6 Val av parametervärden 05.31...05.50 för överhastighetsgränser, annars används 05.01...05.20. Då DI6 är påverkad är axelbrottsöver- vakningen frånkopplad, och nödsänkning med automatisk överhas- tighetsbevakning kan ske då axelbrott inträffat. DI7 Tillorder från föraren. DI8 Sätt referenspositionen till förvald position. AI PTC 1 - 4 (valbart). AI Spänning 1 - 4 (valbart). Utgångar: DO1 Något fel har inträffat. DO2 Kontrollerat stopp M1. DO3 Kontrollerat stopp M2. DO4 Utlösning av nödbromsar utan koordination med arbetsbromsar. DO5 Förgräns A. DO6 Förgräns B. DO7 Stoppgräns A. DO8 Stoppgräns B.

DO5 - DO8 sätts genom inlärning, liksom vikt- och positionsvärden i ASTAT. Ifall kortet DAPC 100 måste bytas ut kan värdena sparas som parametrar, och kan lagras för åter-ställning på firmans dataserver.

AO Höjd 4-20 mA från P1/P2. AO Varvtal 4-20 mA 1-4, AI 1-4. Watchdog Fyrkantsvåg 24 V DC signal som indikerar att systemet fungerar.

19 Hübner AMG11.


13.3. Övervakning

13.3.1. Differentiell växellåda och en motor med två trummor

1) Skillnad i räknade pulser mellan (M1 + M2) och D1. Kontrollerad stoppnivå, utlösningsnivå. 2) Skillnad i räknade pulser mellan D1 och D2. Kontrollerad stoppnivå, utlösningsnivå. 3) Större än önskat varvtalsvärde från vilken som helst av de fyra givarna. Kontrollerad stoppnivå, utlösningsnivå. 4) Jämför skillnaden mellan absoluta givare P1 och P2. Kontrollerad stoppnivå, utlösningsnivå. 5) Vilken som helst av fyra PTC, Kontrollerad stoppnivå. 6) Vilken som helst av fyra signaler på 0 - 10 V, Kontrollerad stoppnivå. 7) Styrning av reläutångar för för- och stopp-gräns i båda riktningar. 13.3.2. System för två oberoende lyft

1) Skillnad i räknade pulser mellan M1 och D1. Kontrollerad stoppnivå, utlösningsnivå. 2) Skillnad i räknade pulser mellan M2 och D2. Kontrollerad stoppnivå, utlösningsnivå. 3) Större än önskat varvtalsvärde från vilken som helst av de fyra givarna. Kontrollerad stoppnivå, utlösningsnivå. 4) - 5) Vilken som helst av fyra PTC, Kontrollerad stoppnivå. 6) Vilken som helst av fyra signaler på 0 - 10 V, Kontrollerad stoppnivå. 7) -


13.4. I/O

13.4.1. Underkant I/O på DATX 111

Digitala ingångar 110 V DC X10:1 DI1 Felåterställning, drift X10:2 DI2 Felåterställning, indikation. X10:3 DI3 Brytande hjälpkontakt på den kontaktor som bryter likströmmen till magnetventiler för säkerhetsbromsen. X10:4 DI4 Positionskontrollpunkt nådd (inverterad, måste vara den övre nöd gränsen för lyft). X10:5 DI5 Återföring av läget på ett mellanrelä som stryrs av DO 4. En slutande kontakt på detta relä är kopplad till DI 5. En brytande hjälpkontakt på mellanreläet styr den kontaktor som bryter likströmmen till magnetventiler för säkerhetsbromsen X10:6 DI6 Val av parametervärden 05.31...05.50 för överhastighetsgränser, annars används 05.01...05.20. Då DI6 är påverkad är axelbrottsöver- vakningen frånkopplad, och nödsänkning med automatisk överhas- tighetsbevakning kan ske då axelbrott inträffat. X10:7 DI7 Tillorder från föraren. X10:8 DI8 Övergång 0→1: Sätt referenspositionen till förvald position. X10:9 +110 V DC, Distribution X10:10 +110 V DC, Inmatning från DARU 100, termistor-skyddad Inkrementalgivare, motor 1 X11:1 M1 kanal A+ X11:2 M1 kanal A- X11:3 M1 kanal B+ X11:3 M1 kanal B- X11:5 +24 V (max 24 V) matad genom PTC. X11:6 0 V. Inkrementalgivare, motor 2 (eller tvillinguppsättning 2) X12:1 M2 kanal A+ X12:2 M2 kanal A- X12:3 M2 kanal B+ X12:4 M2 kanal B- X12:5 +24 V (max 24 V) matad genom PTC. X12:6 0 V. Inkrementalgivare, trumma 1 X13:1 D1 kanal A+ X13:2 D1 kanal A- X13:3 D1 kanal B+ X13:4 D1 kanal B- X13:5 +24 V (max 24 V) matad genom PTC. X13:6 0 V. Inkrementalgivare, trumma 2 X14:1 D2 kanal A+ X14:2 D2 kanal A- X14:3 D2 kanal B+ X14:4 D2 kanal B- X14:5 +24 V (max 24 V) matad genom PTC. X14:6 0 V.


Termistorer X31:1 PTC1 + X31:2 PTC1 - X31:3 PTC2 + X31:4 PTC2 - X31:5 PTC3 + X31:6 PTC3 - X31:7 PTC4 + X31:8 PTC4 - Analog in X32:1 AI1 + X32:2 AI1 - X32:3 AI2 + X32:4 AI2 - X32:5 AI3 + X32:6 AI3 - X32:7 AI4 + X32:8 AI4 - Analog ut X33:1 AO1 + X33:2 AO1 - X33:3 AO2 + X33:4 AO2 -


13.4.2. Överkant I/O på DATX 111

Kommandon med 110 V DC X1:1 +110 V DC (M1+), från matningsdon. X1:2 0 V (M1-), från matningsdon. X1:3 +110 V DC (M1+), till DARU 100. X1:4 0 V (M1-), till DARU 100. X1:5 M1 Mp (för jordfelsövervakning). X1:6 Sann jord (för jordfelsövervakning). Digitala utgångar X2:1 DO1 Vilket som helst fel, kontaktsida 1. X2:2 DO1 Vilket som helst fel, kontaktsida 2. X2:3 DO2 Kontrollerat stopp M1, kontaktsida 1. X2:4 DO2 Kontrollerat stopp M1, kontaktsida 2. X2:5 DO3 Kontrollerat stopp M2, kontaktsida 1. X2:6 DO3 Kontrollerat stopp M2, kontaktsida 2. X2:7 DO4 Snabb utlösning av säkerhetsbroms (axelbrott / trumöverhastighet) sida 1. X2:8 DO4 Snabb utlösning av säkerhetsbroms (axelbrott / trumöverhastighet) sida 2. Digitala utgångar X3:1 DO5 Förgräns A, kontaktsida 1. X3:2 DO5 Förgräns A, kontaktsida 2. X3:3 DO6 Förgräns B, kontaktsida 1. X3:4 DO6 Förgräns B, kontaktsida 2. X3:5 DO7 Stoppgräns A, kontaktsida 1. X3:6 DO7 Stoppgräns A, kontaktsida 2. X3:7 DO8 Stoppgräns B, kontaktsida 1. X3:8 DO8 Stoppgräns B, kontaktsida 2. Watchdog X6:1 + 24 V DC (genom termistor). X6:2 0 V DC. X6:3 Fyrkantsignal med valbar frekvens. Kopplingar 24 V till DARU 100 X101:1 + 24 V DC. X101:2 0 V DC. X101:3 Reglerad +24 V DC, system 1 X101:4 Reglerad +24 V DC, system 2 X101:5 Styrsignal #1 för säkerhetsutlösning X101:6 Styrsignal #2 för säkerhetsutlösning 24 V matning X5:1 + 24 V DC. X5:2 0 V DC. 13.4.3. Profibus DATX 111

Mitten av kortet: för absoluta givare.


Ovansida Layout av DATX 111 Undersida

Prof

ibus


13.4.4. Reläenhet DARU 100



13.4.5. I/O reläenhet DARU 100

Underkant I/O 24 V DC till DATX 111 X101:1 + 24 V DC. X101:2 0 V DC. X101:3 Reglerad +24 V DC, system 1 X101:4 Reglerad +24 V DC, system 2 X101:5 Styrsignal #1 för säkerhetsutlösning X101:6 Styrsignal #2 för säkerhetsutlösning Överkant I/O Kommandon etc. 110 V DC X102:1 +110 V DC, extern försörjning, via DATX 111 X102:2 0 V (110 V DC), extern försörjning, via DATX 111 X102:3 Nödstoppskrets sluten, +110 V DC för att köra X102:4 Startpuls, +110 V DC X102:5 +110 V DC, termistorskyddad för distribution X102:6 Nödstoppskrets sluten, +110 V DC för att köra (samma som plint 3) X102:7 Brygga 7-8 förvandlar DATD 111 och DARU 100 till ett enkelt säkerhetsrelä. X102:8 0 V (M1-). Anslut stopp och utlösningskrets mellan plintar X102:3 and :5. Slutet för att köra. Anslut startpuls och startförreglingar mellan X102:4 and :6 Säkerhetsutgångar X103:1 Säkerhetskanal ut 1, kontaktsida 1. X103:2 Säkerhetskanal ut 1, kontaktsida 2. X103:3 Säkerhetskanal ut 2 kontaktsida 1. X103:4 Säkerhetskanal ut 2 kontaktsida 2.

13.5. Kopplingar DARA 2000 (DATX111) - DARU 100

24 V DC DARA 2000 (DATX 111)

DARU 100 (DATD 111)

+ 24 V DC. -X101: 1 -X101: 1 0 V DC. 2 2 Reglerad +24 V DC, system 1 3 3 Reglerad +24 V DC, system 2 4 4 Styrsignal 1 för nödutlösning 5 5 Styrsignal 2 för nödutlösning 6 6 110 V DC DARA 2000

(DATX 111) DARU 100 (DATD 111)

+ 110 V DC. -X1: 3 -X102: 1 0 V DC. 4 2


13.6. Funktionsblock, parameterlista, signallista

13.6.1. Systemdefinitioner

13.6.1.1. Funktioner

Detta definierar hur drivsystemet som ska bevakas är uppbyggt. Det mest komplexa systemet är differentialväxellådan med två motorer och två trummor. Sy-stemet tillåter olika utväxlingar från de två motorerna till trummorna. De andra systemdefinitionerna kan härledas ur differentialväxelsystemet som enklare special-fall. Om ett system med två oberoende lyft definieras, dvs. parameter 01.60 = 4, används syste-met med motor 2 och trumma 2 endast för övervakning av axelbrott och trumöverhastighet, inte för emulering av gränsbrytare för stopp och nedsaktning. 13.6.1.2. Parametrar

01.60 SYS_TYPE 1: Differentiell växellåda, M1 OCH M2 OCH D1 OCH D2. 2: M1 OCH D1. Om höjdgivare används, kommer den att vara P1. 3: M2 OCH D2. Om höjdgivare används, kommer den att vara P2.

4: M1 OCH D1 & M2 OCH D220. 5: M1 OCH D1 OCH D2. 6: M2 OCH D1 OCH D2. 7: Inkörningsläge, alla skydd avstängda. Säkerhets-utgång öppnas, och måste bryggas med ledning.

01.61 USE_PENC 0: Ingen absolutgivare används. 1: En absolut givare används. 2: P1 eller P2 används. 11: Aktiv absolutgivare invertas 21: P1 inverterad och P2 inte inverterad 22: P1 inte inverterad och P2 inverterad 23: P1 inverterad och P2 inverterad

01.62 SPARE_01 Reservparameter.

01.63 SC_01IN För att rotera D1 (och D2 vid differentialväxel eller M1 + D1 + D2 vid sådan konfiguration) 1,0000 varv, behöver vi rotera M1 MMM,dddd varv. "," är ett de-cimaltecken. Vid differentialväxel står M2 stilla bromsad. Parameter 01.63 står för MMM, med värdet 0-999.

20 För M2 + D2 kan inte en givare P2 användas.


01.64 SC_01FR För att rotera D1 (och D2 vid differentialväxel eller M1 + D1 + D2 vid sådan konfiguration) 1,0000 varv, behöver vi rotera M1 MMM,dddd varv. "," är ett de-cimaltecken. Vid differentialväxel står M2 stilla bromsad. Parameter 01.64 står för dddd, med värdet 0000-9999. Det inskrivna värdet måste vara ett fyrsiffrigt num-mer. Exempel: 6218, 5000, 0123.

01.65 SC_02IN För att rotera D2 (och D1 vid differentialväxel eller M2 + D1 + D2 vid sådan konfiguration) 1,0000 varv, behöver vi rotera M1 NNN,eeee varv. "," är ett de-cimaltecken. Vid differentialväxel står M2 stilla bromsad. Parameter 01.65 står för NNN, med värdet 0-999.

01.66 SC_02FR För att rotera D2 (och D1 vid differentialväxel eller M2 + D1 + D2 vid sådan konfiguration) 1,0000 varv, behöver vi rotera M1 NNN,eeee varv. "," är ett de-cimaltecken. Vid differentialväxel står M2 stilla bromsad. Parameter 01.66 står för eeee, med värdet 0000-9999. Det inskrivna värdet måste vara ett fyrsiffrigt num-mer. Exempel: 6218, 5000, 0123.


13.6.2. Givare


Antal pulser per givarvarv.

Normalisering av absoluta givare till relaterade lyfthöjder.

Den aktiva absoluta givaren väljs enligt följande: 0: Ingen absolutgivare används. 1: En absolut givare används. 2: P1 eller P2 används. 11: Aktiv absolutgivare invertas 21: P1 inverterad och P2 inte inverterad 22: P1 inte inverterad och P2 inverterad 23: P1 inverterad och P2 inverterad

Den aktiva absolutgivarens värde är signal 02.62.

Givaren på trumma 1 har adress 1. Om använd, har givaren på trumma 2 adress 2. Givaren sist i slingan (”end of loop”), ska ha ändterminering vald.

Systemet har två kalibreringslägen, referensläge och bevakningssläge. Referensläget definieras som höjden (parameter), t.ex. 5000 mm krokhöjd, till vilken kroken (balk etc.) körs efter linbyte, eller då systemet måste synkroniseras av någon annan orsak. Aktiveras genom att knapp kopplad till DI 8 trycks in, . Bevakningsläget är en brytande-kontakt i lyftets högre nödgränsläge, kopplad till DI 4. Om spänningen försvinner på DI 4 antar systemet att det är i bevakningsläge, och jämför bevak-ningsläget (parameter) med det faktiska mätvärdet. I fall att det finns en skillnad varnar sy-stemet enbart, eftersom denna farliga situation hanteras genom direkt koppling till en annan brytande kontakt i nödgränsläget i nödstoppskedjan. När ett system med två oberoende lyft definieras, parameter 01.60 = 4, används systemet med motor 2 och trumma 2 endast för bevakning av axelbrott och överhastighet motor och trumöverhastighet, inte för emulering av stopp- och för-gränsbrytarna. 13.6.2.2. Parametrar

02.01 M1_PL_TR M1 – pulser per varv för motorgivaren.

02.02 M1_ED_MO Hur pulserna från den inkrementalgivaren på motor 1 ska tolkas: A+ B+ (värde: 1), A+ A- B+ B- (värde: 4).

02.03 M1_SYNSP M1 – motorns synkrona varvtal.

02.04 M1_FILTI M1 – filtertidskonstant i ms.

02.05 M2_PL_TR M2 - pulser per varv för motorgivaren.

02.06 M2_ED_MO Hur pulserna från den inkrementalgivaren på motor 2 ska tolkas: A+ B+ (värde: 1), A+ A- B+ B- (värde: 4).

02.07 M2_SYNSP M2 – motorns synkrona varvtal.

02.08 M2_FILTI M2 - filtertidskonstant i ms.


02.09 D1_PL_TR D1 – pulser per varv för trumgivaren.

02.10 D1_ED_MO Hur pulserna från den inkrementalgivaren på trum-ma 1 ska tolkas: A+ B+ (värde: 1), A+ A- B+ B- (värde: 4).

02.11 D1_SYNSP D1 - trummans synkrona varvtal.

02.12 D1_FILTI D1 - filtertidskonstant i ms.

02.13 D2_PL_TR D2 - pulser per varv för trumgivaren.

02.14 D2_ED_MO Hur pulserna från den inkrementalgivaren på trum-ma 2 ska tolkas: A+ B+ (värde: 1), A+ A- B+ B- (värde: 4).

02.15 D2_SYNSP D2 - trummans synkrona varvtal.

02.16 D2_FILTI D2 - filtertidskonstant i ms.

02.17 P1_PL_TR Pulser per varv för den absoluta givaren på trumma 1.

02.18 P1_FACT1 Krokens positionsändring för ett varv på trumma 1. Ges i mm med en decimal.

02.19 Tom

02.20 P1SY1__MM Lyfthöjd P1 i mm vid kalibreringsläge, +/-65354 mm = +/-65,354 m. Upplösningen är 0,002 meter (2 mm).

02.21 P1SY2__M Tillåten avvikelse i mm mellan faktisk position base-rad på mätning med P1 när bevakningsläge nås.

02.22 P1SY2_MM Lyfthöjd P1 i mm vid bevakningsläge, +/-65354 mm = +/-65,354 m. Upplösningen är 0,002 meter (2 mm).

02.23 P1_TRIGG Ändra från 0 till 1: Den nuvarande positionen kom-mer att ersättas med kalibreringsläge för P1. Samma händer då DI 8 går från 0 till1. Ändra från 0 till 2. Den nuvarande positionen kom-mer att ersättas med bevakningsläge för P1. Samma händer då DI 4 går från 1 till 0.

02.24 P2_PL_TR Pulser per varv för den absoluta givaren på trumma 2.

02.25 P2_FACT1 Krokens positionsändring för ett varv på trumma 2. Ges i mm med en decimal.

02.26 Tom

02.27 P2SY1_MM Lyfthöjd P2 i mm vid kalibreringsläge, +/-65354 mm = +/-65,354 m. Upplösningen är 0,002 meter (2 mm).

02.28 P2SY2__M Tillåten avvikelse i mm mellan faktisk position base-rad på mätning med P2 när bevakningsläge nås.

02.29 P2SY2_MM Lyfthöjd P2 i mm vid bevakningsläge, +/-65354 mm = +/-65,354 m. Upplösningen är 0,002 meter (2 mm).


02.30 P2_TRIGG Ändra från 0 till1. Den nuvarande positionen kom-mer att ersättas med kalibreringsläge för P2. Sam-ma händer då DI 8 går från 0 till1. Ändra från 0 till 2. Den nuvarande positionen kom-mer att ersättas med bevakningsläge för P2. Sam-ma händer då DI 4 går från 1 till 0.

13.6.2.3. Signaler

02.51 M1_SPPER Varvtalet för M1 i % av det synkrona +/- 200,0 %.

02.52 M1_SPRPM Varvtalet för M1 i rpm +/- 3267 RPM.

02.53 M2_SPPER Varvtalet för M2 i % av det synkrona +/- 200,0 %.

02.54 M2_SPRPM Varvtalet för M2 i rpm +/- 3267 RPM.

02.55 D1_SPPER Varvtalet för D1 i % av det synkrona +/- 200,0 %.

02.56 D1_SPRPM Varvtalet för D1 i rpm +/- 60,00 RPM.

02.57 D2_SPPER Varvtalet för D2 i % av det synkrona +/- 200,0 %.

02.58 D2_SPRPM Varvtalet för D2 i rpm +/- 60,00 RPM.

02.59 P1_HGTMM Höjd hos P1 i m +/- 65,354 m.

02.60 P2_HGTMM Höjd hos P2 i m +/- 65,354 m.

02.61 P12_HDIF Skillnad i höjd mellan P1 och P2, +/-65,354 m.

02.62 ENC_HGTA Höjdvärdet för den absoluta givaren i m, +/- 65,354 m.


13.6.3. Skillnader i in- och ut-gående pulser till växellådan

13.6.3.1. Funktioner Det kontrolleras att antalet varv från motorn in i växellådan är desamma som antalet utgående varv, med hänsyn till utväxlingen. Räknarna sätts till 0 av aktivering vid DI 1. Räknarstorleken är 32 bitar.

En avvikelse över utlösningsnivån kommer ovillkorligen att öppna säkerhetsreläet.

En mindre avvikelse öppnar DO 2 och DO 3 som specificerat.

Parametrarna för utlösningsnivåer ekas som signaler för visning och inspelning i CMT-programmet vid idrifttagning och regelbunden tillståndskontroll.

{01.60} betyder värdet av 01.60

[01.63¤01.64] syftar på ett internt dataformat som hanterar omsättningarna som är inlagda som parametrar som heltal och decimaltal.

Då DI 6 är påverkad, så är övervakning av skillnader i in- och ut-gående pulser till växellådan blockerad.

Signalerna 03.51, 03.52 och 03.53 nollställs då DI 1 går 0→1.

Då pulsräkning på alla fyra flanker (Kanal A , Kanal A , Kanal B och Kanal B ) görs så kommer det räknade pulsantalet att bli fyra gånger större än pulsgivarens pulstal. {03.51}, {03.52} resp. {03.53} och {04.51} blir fyra gånger större än i Formlerna ovan. Välj för enkelhets skull att alla pulsgivare parametreras till samma egenskap; välj alla av {02.02}, {02.06}, {02.10}, och {02.14} till antingen 1 eller 4. Vid värde 4 sker pulsräkning på alla fyra flanker, annars räknas en puls per pulsgivarens pulstal.

Exempel med 01.60 = 2, en motor och en trumma

Utväxling = 63,56

Pulstal givare motorsida: 1024

Pulstal givare trumsida: 2048

Med lossad kabel till givaren på motorsidan, så att den inte ger bidrag till differensen:

Önskad nivå: 1 grad rotationsvinkel på trumman. Välj värde: 1

360 ∗ 2048 ∗ 10242048 = 3

Med lossad kabel till givaren på trumsidan, så att den inte ger bidrag till differensen:

Önskad nivå: 0,25 varv (90 grader) på motoraxeln. Välj värde: 90

360 ∗ 1024 ∗ 1

63,56 = 4

Formler För 01.60 = 1

{03.51} = 1

{[01.63¤01.64]} ∗⌡⌠M1 + 1

{[01.65¤01.66]} ∗⌡⌠M2 - ({02.01}{02.09} ∗⌡⌠D1 +

{02.05}{02.13} ∗ ⌡⌠D2 )

För 01.60 = 2

{03.52} = 1

{[01.63¤01.64]} ∗ ⌡⌠M1 - {02.01}{02.09} ∗ ⌡⌠D1

För 01.60 = 3

{03.53} = 1

{[01.65¤01.66]} ∗ ⌡⌠M2 - {02.05}{02.13} ∗ ⌡⌠D2


För 01.60 = 4

{03.52} = 1

{[01.63¤01.64]} ∗ ⌡⌠M1 - {02.01}{02.09} ∗ ⌡⌠D1 och

{03.53} = 1

{[01.65¤01.66]} ∗ ⌡⌠M2 - {02.05}{02.13} ∗ ⌡⌠D2

För 01.60 = 5

{03.52} = 1

{[01.63¤01.64]} ∗ ⌡⌠M1 - 12 ∗ (

{02.01}{02.09} ∗ ⌡⌠D1 +

{02.01}{02.13} ∗ ⌡⌠D2 )

För 01.60 = 6

{03.53} = 1

{[01.65¤01.66]} ∗ ⌡⌠M2 - 12 ∗ (

{02.05}{02.09} ∗ ⌡⌠D1 +

{02.05}{02.13} ∗ ⌡⌠D2 )


03.01 TR_L_P31 Utlösningsnivå +sida för signal 03.51.

03.02 TR_L_N31 Utlösningsnivå -sida för signal 03.51.





03.11 SS_L_P31 Kontrollerat stopp +sida för signal 03.51.

03.12 SS_L_N31 Kontrollerat stopp -sida för signal 03.51.

03.13 SS_AC_31 Åtgärd vid mjukt stopp 03.51: Värde 1: Öppnar DO2 och DO3. Värde 2: Öppnar DO2. Värde 3: Öppnar DO3.








13.6.3.3. Signaler

03.51 DIFF_IO1 Skillnad i in- och utgående pulser till växellådan normaliserad till motorns givare för 01.60 = 1, diffe-rentiell växellåda.

03.52 DIFF_IO2 Skillnad i in- och utgående pulser till växellådan normaliserad till motorns givare för 01.60 = 2, 4, eller 5 med motor M1 ensam.

03.53 DIFF_IO3 Skillnad i in- och utgående pulser till växellådan normaliserad till motorns givare för 01.60 = 3, 4, eller 6 motor M2 ensam.

03.61 TR_S_P31 Utlösningsnivå +sida för signal 03.51, eko.

03.62 TR_S_N31 Utlösningsnivå -sida för signal 03.51, eko.





03.71 TR_S_O31 Utlösningsnivå 03.51 överskriden. Memorerad i utlösningsmodulen.



03.81 ST_S_P31 Kontrollerat stopp +sida för signal 03.51, eko.

03.82 ST_S_N31 Kontrollerat stopp -sida för signal 03.51, eko.





03.91 ST_SI_O1 Kontrollerat stopp 03.51 överskriden. Memorerad i utlösningsmodul.




13.6.4. Skillnader i pulser mellan trummorna


Ser till att antalet varv i trummorna är detsamma. Hänsyn tas till antalet pulser, men inte till utväxling. Räknarna sätts till 0 då DI 1 aktiveras. Räknarstorleken är 32 bitar.

En avvikelse över utlösningsnivån kommer ovillkorligen att öppna säkerhetsreläet

En mindre avvikelse öppnar DO 2 och DO 3 som specificerat.

Parametrarna för utlösningsnivåer ekas som signaler för inspelning i CMT-programmet.

{01.60} betyder värdet av 01.60

[01.63¤01.64] syftar på ett internt dataformat som hanterar utväxlingarna vilka är angivna som parametrar som heltal och decimaltal.

För 01.60 = 1, 4, 5, 6

{04.51}= ⌡⌠D1 -(⌡⌠D2 ∗{02.09}{02.13} ); normaliserad till D1-givaren. Signalen 04.51 får

värdet begränsat till +/-32767. Signalerna 04.51 sätts till noll när DI 1 går 0→1.

Då pulsräkning på alla fyra flanker (Kanal A , Kanal A , Kanal B och Kanal B ) görs så kommer det räknade pulsantalet att bli fyra gånger större än pulsgivarens pulstal. {03.51}, {03.52} resp. {03.53} och {04.51} blir fyra gånger större än i Formlerna ovan. Välj för enkelhets skull att alla pulsgivare parametreras till samma egenskap; välj alla av {02.02}, {02.06}, {02.10}, och {02.14} till antingen 1 eller 4. Vid värde 4 sker pulsräkning på alla fyra flanker, annars räknas en puls per pulsgivarens pulstal.

Då DI 6 är påverkad, så är övervakning av skillnader i pulser mellan trummorna blockerad. 13.6.4.2. Parametrar






13.6.4.3. Signaler

04.51 DIFF_D41 Skillnad i pulser mellan de två normaliserad trum-morna till trumman D1.

04.61 TR_S_P42 Utlösningsnivå +sida för signal 04.51, eko. 04.62 TR_S_N42 Utlösningsnivå -sida för signal 04.51, eko. 04.71 TR_S_O41 Utlösningsnivå 04.51 överskriden. Memorerad i

utlösningsmodul. 04.81 ST_S_P43 Kontrollerat stopp +sida för signal 04.51, eko. 04.82 ST_S_N43 Kontrollerat stopp -sida för signal 04.51, eko.


13.6.5. Övervarvtal från någon av de maximalt fyra pulsgivarna


Det absoluta normaliserade varvtalsvärdet för de fyra inkrementella givarna M1, M2, D1 och D2 jämförs med fasta nivåer. Utlösningen upptäcks på följande sätt, med M1 som ett exempel:

Varvtalet är tillgängligt som {02.51} % av det synkrona.

Om värdet {02.51} är större än {05.01} i {05.02} ms, genereras en felsignal {05.51}. Den är memorerad i utlösningsmodulen. Säkerhetsreläet öppnas ovillkorligen.

Om värdet {02.51} är större än {05.09} i {05.10} ms, genereras en felsignal {05.55}. Den är memorerad i utlösningsmodulen. En mindre avvikelse öppnar DO 2 och DO 3, som specificerat.

{01.60} betyder värdet av parameter 01.60.

Upptäckt av utlösning av överhastighet görs av mikrodatorn på kort DATX 111, oberoende av DAPC 100, så att säkerhetsreläet och förutlösningskontakt för nödbromsar börjar öppnas inom 5 ms.

Genom att göra DI 6 hög (+110 V DC anslutes), så kommer använda nivåer för övervarvtals-skydd att väljas från parametrarna 03.31...03.50 i stället från 05.01...05.20. DI 6 är tänkt att användas vid nödsänkning med automatisk överhastighetsbevakning då axelbrott inträffat och axelbrottsövervakningen definitionsmässigt inte kan användas. 13.6.5.2. Parametrar

DI6=1 DI6=0 05.21 05.01 TR_L_P51 Utlösningsnivå för högt varvtal i motor 1, signal

02.51, i % av det synkrona för motorn. 05.02 TR_L_T51 Tidsfördröjning för utlösningsnivån för signal 02.51.

05.22 05.03 TR_L_P53 Utlösningsnivå för högt varvtal i motor 2, signal 02.53, i % av det synkrona för motorn.

05.04 TR_L_T53 Tidsfördröjning för utlösningsnivån för signal 02.53. 05.23 05.05 TR_L_P55 Utlösningsnivå för högt varvtal i trumma 1, signal

02.55. Utlösningsnivån är i % av alla motorer som körs i synkront varvtal. När parameter 01.60 är satt till 1 (differentiell växel-låda), motsvarar 100 % trumvarvtal en summa av båda motorer som körs i synkront varvtal. Alla andra inställningar på parameter 01.60 motsvarar 05.05 det synkrona varvtalet för motor 1.

05.06 TR_L_T55 Tidsfördröjning för utlösningsnivån för signal 02.55. 05.24 05.07 TR_L_P57 Utlösningsnivå för högt varvtal i trumma 2, signal

02.57. Utlösningsnivån är i % av alla motorer som körs i synkront varvtal. När parameter 01.60 är satt till 1 (differentiell växel-låda), motsvarar 100 % trumvarvtal en summa av båda motorer som körs i synkront varvtal. Alla andra inställningar på parameter 01.60 motsvarar 05.07 det synkrona varvtalet för motor 2.

05.08 TR_L_T57 Tidsfördröjning för utlösningsnivån i signal 02.57. 05.25 05.09 SS_L_P51 Nivå för kontrollerat stopp för signal 02.51.

05.10 SS_L_T51 Tidsfördröjning för Kontrollerad stoppnivå för signal 02.51.



05.26 05.12 SS_L_P53 Nivå för kontrollerat stopp för signal 02.53. 05.13 SS_L_T53 Tidsfördröjning för Kontrollerat stopp för signal

02.53. 05.14 SS_AC_53 Åtgärd vid mjukt stopp 02.53:

Värde 1: Öppnar DO2 och DO3. Värde 2: Öppnar DO2. Värde 3: Öppnar DO3.







13.6.5.3. Signaler

05.51 OSPM1_01 Utlösningsnivå övervarvtal 02.51, givare M1. Me-morerad i utlösningsmodul.

05.52 OSPM2_01 Utlösningsnivå övervarvtal 02.53, givare M2. Me-morerad i utlösningsmodul.

05.53 OSPD1_01 Utlösningsnivå övervarvtal 02.55, givare D1. Me-morerad i utlösningsmodul.

05.54 OSPD2_01 Utlösningsnivå övervarvtal 02.57, givare D2. Me-morerad i utlösningsmodul.

05.55 OSPM1_02 Kontrollerat stopp övervarvtal 02.51, givare M1. Memorerad i utlösningsmodul.

05.56 OSPM2_02 Kontrollerat stopp övervarvtal 02.53, givare M2. Memorerad i utlösningsmodul.

05.57 OSPD1_02 Kontrollerat stopp övervarvtal 02.55, givare D1. Memorerad i utlösningsmodul.

05.58 OSPD2_02 Kontrollerat stopp övervarvtal 02.57, givare D2. Memorerad i utlösningsmodul.


13.6.6. Jämförelse mellan absoluta givare P1 och P2


Övervakningen görs endast för 01.60 = 1, 5 eller 6, och för 01.61 = 2.

Jämförelse utföres på följande sätt:

Höjden i mm av P1 är tillgänglig som {02.59}. Höjden i mm av P2 är tillgänglig som {02.60}.

Skillnaden 02.59 - 02.60 beräknas som signal 02.61.

Om värdet {02.61} är större än {06.01}, genereras en felsignal {06.51}. Den är memo-rerad i utlösningsmodulen. Säkerhetsreläet öppnas ovillkorligen.

Om värdet {02.61} är större än {06.02}, genereras en {06.52}. Den är memorerad i ut-lösningsmodulen. En mindre avvikelse öppnar DO 2 och DO 3, som specificerat.

{01.60} betyder värdet av parameter 01.60.


06.01 TR_L_P61 Utlösningsnivå för signal 02.61.

06.02 TR_L_N61 Kontrollerat stopp för signal 02.61.

06.03 TR_AC_61 Åtgärd vid mjukt stopp 02.61: Värde 1: Öppnar DO2 och DO3. Värde 2: Öppnar DO2. Värde 3: Öppnar DO3.

13.6.6.3. Signaler

06.51 ABSDEV01 Utlösningsnivå 02.61. Memorerad i utlösningsmo-dul.

06.52 ABSDEV02 Kontrollerat stopp 02.61. Memorerad i utlösnings-modul.


13.6.7. Vilken som helst av fyra PTC, kontrollerat stopp


Denna övervakning görs enligt parameterinställningarna i modul 07. 13.6.7.2. Parametrar

07.01 PTC1_ACT Åtgärd av PTC 1: Värde 0: Ingen åtgärd, "ej använd". Värde 1: Öppnar DO 2 och DO 3. Värde 2: Öppnar DO 2. Värde 3: Öppnar DO 3.

07.02 PTC1_TRL Värdet 40 % motsvarar motståndsvärdet för utlös-ning när termistorer enligt DIN används.

07.03 PTC1_HIS Ett värde större än 0 kräver en lägre temperatur för omstart än utlösningstemperaturen.











13.6.7.3. Signaler

07.51 PTC1_SST Kontrollerat stopp för PTC 1. Denna signal är inte memorerad. Det resulterande felläget är däremot memorerat, och kräver en felåterställning.

07.52 PTC2_SST Kontrollerat stopp för PTC 2. Denna signal är inte Memorerad. Det resulterande felläget är däremot memorerat, och kräver en felåterställning




13.6.8. Vilken som helst av fyra 0 - 10 V signaler, kontrollerat stopp


Den analoga ingången känner av -10,000 V till +10,000 V. -10,000 V = -100 % och +10,000 V = +100 %. Övervakningen görs enligt parameterinställningarna i modul 08 vilket beskrivs nedan.

Anta att AI är inställd som följer: {08.01} = 2 {08.02} = 20 % {08.03} = 10 % Exempel 1 Den kommer att lösas ut och öppna DO 2 när spänningen har ökat från 0 till +2,00 V vid AI 1. Den kommer att kvarvara i utlösningsposition fram tills att spänningen fallit under +1,00 V. Exempel 2 Den kommer att lösas ut och öppna DO 2 när spänningen har ökat från 0 till -2,00 V vid AI 1. Den kommer att kvarvara i utlösningsposition fram tills att spänningen närmar sig 0 V från -1,00 V. 13.6.8.2. Parametrar

08.01 AIN1_ACT Åtgärd av AI 1: Värde 0: Ingen åtgärd, "ej använd". Värde 1: Öppnar DO 2 och DO 3. Värde 2: Öppnar DO 2. Värde 3: Öppnar DO 3.

08.02 AIN1_TRL AIn är bipolär, -10,000 V till +10,000 V. Signalen behandlas först till sitt absolutvärde i systemet. Ut-lösningsnivån är större än absolutvärdet hos insig-nalen som i % är större än parameter 08.02.

08.03 AIN1_HIS Denna signal ska skrivas in som 0 % till +100,00 %. Ett större värde än 0 förutsätter att den analoga signalen till AIn reduceras till ett lägre värde än ut-lösningsnivån innan felåterställning kan ske.











13.6.8.3. Signaler

08.51 AIN1_SST Kontrollerat stopp AI 1. Denna signal är inte memo-rerad. Det resulterande felläget är däremot memo-rerat, och kräver en felåterställning





13.6.9. Systemintern övervakningsmodul


Systemet kan övervaka oönskad kontakt mellan kontrollspänningen 110 V DC och jord. Det är i detta fall nödvändigt att 110 V DC systemet är flytande, och att plintarna -X1:7 och :8 är kopplade som beskrivs i plintlistan. Systemet har en vakt ("Watchdog") som ser till att systemprocessor(n/erna) inte hängt sig. Den ska övervakas av ett oberoende övervakningsrelä, som kan kopplas till nödstoppskret-sen. Perioden för fyrkantssignalen från säkerhetssystemet kan ställas in som parameter. Plint -X6 används av vakten.

Innan kranen slås till, så kan och bör en kontrollsekvens av de reläer och kontaktorer som hanterar snabbutlösning av säkerhetsbromsar göras. Sekvensen utförs om parameter 09.03 är 1. Sekvensen utförs inte om 09.03 är 0. Kontrollsekvensens förlopp:

1) Föraren trycker "Kran till". Om i övrigt alla startvillkor är i körläge, så kopplas tillkom-mandot både till DI 7 på kortet DATX 111 och till -X104:4 (Start puls) på DARU 100, med elektrisk parallellkoppling. Tillknappen måste hållas intryckt under hela kontroll-sekvensen, vilket dock normalt tar under 100 ms.

2) Tillknappens flank 0→1 gör att en bistabil vippa, vilket är ett av frigivningsvillkoren, sätts i 0-läge.

3) Med i steg 2 nämnda vippa i 0-läge OCH att en brytande hjälpkontakt på den kontak-tor som bryter likströmmen till magnetventiler för säkerhetsbromsen är sluten, sluts DO 4. Den nämnda brytande hjälpkontakten är ansluten till DI 3.

4) DO 4 drar ett hjälprelä. Detta relä har en slutande och en brytande kontakt. Detta relä måste vara klassificerat att garantera samtidig operation of de båda kontaktfunktio-nerna.

5) En brytande hjälpkontakt på mellanreläet styr den kontaktor som bryter likströmmen till magnetventiler för säkerhetsbromsen. Kontaktorn är ju emellertid redan från, an-nars hade kontrollsekvensen fastnat redan i steg 3.

6) En slutande kontakt på detta mellanrelä är kopplad till DI 5. Då DI 5 går 0→1 återstäl-les blockeringsvippan nämnd i steg 2, förutsatt att föraren fortfarande håller tillknap-pen intryckt. DO 4 öppnar igen.

7) Om alla reläer och kontaktorn är hela, och kontrollsekvensen är lyckad, så slås relä-enheten DARU 100 till. Om kontrollsekvensen misslyckas, så ges felkod 75.

Kretskortshårdvaran interövervakas, och denna typ av fel resulterar i ett säkerhetsstopp (SO1), och när systemet fortfarande är delvis styrbart genom direkta ofördröjda stopp med nödbromsarna (DO4). Rapportera felkoderna 71, 72 eller 75 till ABB innan säkerhetssyste-met startas om. 13.6.9.2. Parametrar

09.01 A_EARTHF Åtgärd vid jordfel 110 V DC: Värde 1: Ingen styrd åtgärd. Värde 2: Mjukt stopp = öppnar DO2 och DO3. Värde 3: Öppnar säkerhetsreläet (Safety Out).

09.02 PERDTIME Tidsperiod (d v s puls + paus) i ms där den rek-tangulära vaktsignalen oscillerar mellan 0 och +24 V.


09.03 STARTCHK Kontrollsekvens vid start av kontaktor och reläer före frigivning av systemet Value = 0. Sekvens utförs ej. Value = 1. Kontrollsekvensen utförs.

13.6.9.3. Signaler

09.51 EARTHFR Kod 61: DO för fel stängs endast. Kod 62: Jordfel resulterar i att DO2 + DO3 öppnas. Kod 63: Jordfel resulterar i att SO öppnas.


13.6.10. Utvärdering av fyra för- och stopp-gränsbrytare


Den absoluta givarens värde är signal 02.62. Inställningen görs genom s.k. inlärning. Lyftver-ket körs till önskat läge, och positionen memoreras med en parameter. Ingen automatisk synkronisering görs. All synkronisering görs manuellt. För att förhindra att systemet hänger sig kan en nyckelbrytare kopplas till DI 5, och genom att aktivera denna DI kommer alla gränsbrytare att sättas som om lyftet är i mitten. En sådan si-tuation kan uppstå vid igångkörning, eller efter att lasten har nödfirats efter totalt elavbrott och användning av batteri för manöver av magnetventiler (manuell uppumpning av tryck kanske behövs). Utvärderingen görs enligt parameterinställningarna i modul 10. 13.6.10.2. Parametrar

10.01 POS_HH_L Positionen för HH läget, +/- 65354 mm.

10.02 SET_HH_L Sätt HH läget (från 0 till 1).

10.03 POS_H_L Positionen för H läget, +/- 65354 mm.

10.04 SET_H_L Sätt H läget (från 0 till 1).

10.05 POS_L_L Positionen för L läget, +/- 65354 mm.

10.06 SET_L_L Sätt L läget (från 0 till 1).

10.07 POS_LL_L Positionen för LL läget, +/- 65354 mm.

10.08 SET_LL_L Sätt LL läget (från 0 till 1).


13.6.10.3. Signaler

10.51 P10_C01 Positionen är ovan LL, L, H och HH. ÖPPNA DO5 Förgräns A. STÄNG DO6 Förgräns B. ÖPPNA DO7 Stoppgräns A. STÄNG DO8 Stoppgräns B

10.52 P10_C02 Positionen är ovan LL, L, och H. Nedan HH. ÖPPNA DO5 Förgräns A. STÄNG DO6 Förgräns B. STÄNG DO7 Stoppgräns A. STÄNG DO8 Stoppgräns B.

10.53 P10_C03 Positionen är ovan LL och L. Nedan H och HH. STÄNG DO5 Förgräns A. STÄNG DO6 Förgräns B. STÄNG DO7 Stoppgräns A. STÄNG DO8 Stoppgräns B.

10.54 P10_C04 Positionen är ovan LL. Nedan L, H och HH. STÄNG DO5 Förgräns A. ÖPPNA DO6 Förgräns B. STÄNG DO7 Stoppgräns A. STÄNG DO8 Stoppgräns B.

10.55 P10_C05 Positionen är nedan LL, L, H och HH. STÄNG DO5 Förgräns A. ÖPPNA DO6 Förgräns B. STÄNG DO7 Stoppgräns A. ÖPPNA DO8 Stoppgräns B.


13.6.11. Analog ut


AO 1 är fast kopplad till signal 02.62 (höjd). -65354 mm = - 10V. +65354 mm = +10 V. Koppling av AO 2 beror på parameter 11.01. AO 2:

{11.01} Connect signal to AO 2 0 02.51 1 08.51 3 02.53 4 08.53 5 02.55 6 08.55 7 02.57 8 08.57


11.01 AO2_SSET Val av signaler för AO 2. Se tabellen ovan


13.6.12. Utlösningsmodul

13.6.12.1. Felkoder

Styr utgångar för kontrollerat stopp samt säkerhetsstopp.

Säkerhetsstopp görs med redundanta (seriella) transistorer och övervakning av att en av des-sa inte är kortsluten sker.

Ett X visar att utgången öppnas.

För {01.60} = 7 genereras inga fel, men SO tvingas att öppna.

Vilket som helst fel sluter DO 1.

Identiteten hos felsignalen är modul nr. "." kod, 12.01 för den första felsignalen.


X: Utgången öppnas

Kod Signal Parameter Värde DO 2 DO 3 SO Beskrivning 01 03.71 X Drivaxelbrott, differentiell låda 02 03.72 X Drivaxelbrott, system 1 03 03.73 X Drivaxelbrott, system 2 04 03.91 03.13 1 X X Förstadie drivaxelbrott, diff. låda 05 2 X Förstadie drivaxelbrott, diff. låda 06 3 X Förstadie drivaxelbrott, diff. låda 07 03.92 03.16 1 X X Förstadie drivaxelbrott, system 1 08 2 X Förstadie drivaxelbrott, system 1 09 3 X Förstadie drivaxelbrott, system 1 10 03.93 03.19 1 X X Förstadie drivaxelbrott, system 2 11 2 X Förstadie drivaxelbrott, system 2 12 3 X Förstadie drivaxelbrott, system 2 13 04.71 X Brott mellan två trummor 14 04.91 04.13 1 X X Förstadie brott mellan två trummor 15 2 X Förstadie brott mellan två trummor 16 3 X Förstadie brott mellan två trummor 17 05.51 X Direkt utlösning övervarv motor 1 18 05.52 X Direkt utlösning övervarv motor 2 19 05.53 X Direkt utlösning övervarv trumma 1 20 05.54 X Direkt utlösning övervarv trumma 2 21 05.55 05.11 1 X X Förstadie övervarv motor 1 22 2 X Förstadie övervarv motor 1 23 3 X Förstadie övervarv motor 1 24 05.56 05.14 1 X X Förstadie övervarv motor 2 25 2 X Förstadie övervarv motor 2 26 3 X Förstadie övervarv motor 2 27 05.57 05.17 1 X X Förstadie övervarv trumma 1 28 2 X Förstadie övervarv trumma 1 29 3 X Förstadie övervarv trumma 1 30 05.58 05.20 1 X X Förstadie övervarv trumma 2 31 2 X Förstadie övervarv trumma 2 32 3 X Förstadie övervarv trumma 2 33 06.51 X Utlösning olikhet absolutgivare 34 06.52 06.03 1 X X Förstadie olikhet absolutgivare 35 2 X Förstadie olikhet absolutgivare 36 3 X Förstadie olikhet absolutgivare 37 07.51 07.01 1 X X Övertemp. termistor (PT100) 1 38 2 X Övertemp. termistor (PT100) 1 39 3 X Övertemp. termistor (PT100) 1


X: Utgången öppnas

Kod Signal Parameter Värde DO 2 DO 3 SO Beskrivning 40 07.52 07.04 1 X X Övertemp. termistor (PT100) 2 41 2 X Övertemp. termistor (PT100) 2 42 3 X Övertemp. termistor (PT100) 2 43 07.53 07.07 1 X X Övertemp. termistor (PT100) 3 44 2 X Övertemp. termistor (PT100) 3 45 3 X Övertemp. termistor (PT100) 3 46 07.54 07.10 1 X X Övertemp. termistor (PT100) 4 47 2 X Övertemp. termistor (PT100) 4 48 3 X Övertemp. termistor (PT100) 4 49 08.52 08.05 1 X X Felläge AI (PT100) 5 50 2 X Felläge AI (PT100) 5 51 3 X Felläge AI (PT100) 5 52 08.54 08.10 1 X X Felläge AI (PT100) 6 53 2 X Felläge AI (PT100) 6 54 3 X Felläge AI (PT100) 6 55 08.56 08.15 1 X X Felläge AI (PT100) 7 56 2 X Felläge AI (PT100) 7 57 3 X Felläge AI (PT100) 7 58 08.58 08.20 1 X X Felläge AI (PT100) 8 59 2 X Felläge AI (PT100) 8 60 3 X Felläge AI (PT100) 8 61 09.51= 61 09.01 1 Jordfel 110 V likspänning 62 09.51= 62 2 X X Jordfel 110 V likspänning 63 09.51= 63 3 X Jordfel 110 V likspänning 64 -------- 65 X X Pulsgivare på motor 1. 66 X X Pulsgivare på motor 2. 67 X X Pulsgivare på trumma 1. 68 X X Pulsgivare på trumma 2. 69 X X Absolutgivare på trumma 1. 70 X X Absolutgivare på trumma 2. 71 X X Hårdvaruövervakning av krets-

kort DATX 111, kod 71. 72 X X Hårdvaruövervakning av krets-

kort DATX 111, kod 72. 73 X X Fel i positionsmätning baserad

på givare P1 när det övre nöd-stoppsgränsläget nås

74 X X Fel i positionsmätning baserad på givare P2 när det övre nöd-stoppsgränsläget nås

75 X X Kontrollsekvens av reläer och kontaktor före tillslag misslycka-des.


13.6.12.2. Felsystem

Felhanteringssystemet använder SR-vippor med dominant S. Om felet kvarstår kan det inte återställas.

Varje fel har två SR-vippor som sätts av samma villkor. Låt oss ta fel 56 till exempel. Vi kan kalla dessa två vippor 56A och 56B. Om någon A-typ SR-vippa är sat påverkas DO1 och DO2, DO3 och SO. SR-vippa av B-typen sätter enbart en felsignal, och påverkar inte drift.

Alla A-typer återställs med DI 1, alternativt av att parameter 12.01 ändras 0→1.

Alla B-typer återställs med DI 2, alternativt av att parameter 12.02 ändras 0→1.

Detta betyder att det är möjligt att återställa systemet för drift, men att ha kvar felindikeringar-na (dock ej spänningssäkert).

Det är möjligt att se vilka fel som finns för tillfället genom att öppna signalgrupp 70 i CMT-programmet. I grupp 70 radas alla felsignalerna 70.01 till 70.74 upp (Booleska). De presente-ras med grön färg om inget fel finns, och röda om fel finns.


12.01 RSTIND_A Återställ fel-minnen för drift (0→1). Samma som att påverka DI 1.

12.02 RSTIND_B Återställ fel-minnen för indikering (0→1). Samma som att påverka DI 2.


13.7. Matning

Styrsystemen innehåller ett tåligt matningsdon, samma som i ASTAT DARA 1000. Den nominella 24 V (oreglerade) spänningen som matar gränssnittskortet regleras av +24 V genom seriregulatorer. Matad spänning till givare skyddas av PTC. Den nominella 110 V (oreglerade) spänningen som matar gränssnittskortet regleras till +125 V genom serieregulator. Externt matad spänning skyddas av PTC.

13.8. Inställning (programmering)

Samma programmeringsverktygsprogram och kabel används som för DARA 1000. DARA 2000 behöver däremot andra signal- och parameterfiler. Dessa levereras tillsammans med DARA 2000. All systemhantering följer riktlinjerna i avsnitt 3. 13.9. Elkomponenter för styrning av säkerhetsbromsar

Det måste säkerställas att säkerhetsbromsarna faller så lång tid efter högfartsidans arbets-bromsar att växellådor och andra mekaniska komponenter inte utsätts för onödiga påkän-ningar.

Säkerhetsbromsarna skall fällas ofördröjt endast om trummor rusar, eller om ett axelbrott de-tekterats.

Om matningen försvinner till kranen får inte säkerhetsbromsarna falla ofördröjt.

Lösningen baseras på att ge säkerhetsbromsarna en definierad fördröjningstid genom att mata magnetventilerna över en likriktare med elektrisk kondensator med en begränsad ener-gi. Storleken på kondensatorn bestäms så att fördröjningen blir passande lång mellan arbets-bromsar och säkerhetsbromsar. Bryts matningen till magnetventilerna på likströmssidan ned-ströms kondensatorn faller säkerhetsbromsarna ofördröjt.

Kontakta ABB för att välja pulsgivare, kontaktorer, reläer, transformatorer, likriktare, konden-satorer och andra komponenter.


ABB AB Crane Systems SE-721 59 VÄSTERÅS, Sweden Telephone +46 21 34 00 00 Telefax: +46 21 34 02 90

E-mail: [email protected] Technical info and downloads: www.abb.com/cranes (ASTAT)

(3BS

E 01

7 42

2 R

0008

SE)

Documents

Kranstyrning Användarhandbok 25-2000 A, 380-690 V...Sida 6 Manual 3BSE 017 422 R0008SE för ASTAT version AST10_054 12.1.5. Testplintar..... 224 12.1.6. Data in- och ut-gångar