KRG som regional säkerhetsskapande aktör. En ...kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:913631/FULLTEXT01.pdf · KRG som regional säkerhetskapande aktör. En litteraturstudie ur ett

Karlstads Universitet

Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap

KRG som regional säkerhetsskapande aktör. En litteraturstudie ur ett

realistiskt perspektiv

KRG as a regional security creative performer. A literature from a realistic perspective. _________________________________________________

Pawan Mostafa

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap

Statsvetenskap/ Political kandidatprogrammet

C-uppast/ 15hp

Handledare: Ferddy Kjellström

Examinator: Anders Broman

VT 2016

58 s.



Abstract

C-Essay in Political Science by Pawan Mostafa, ST-16. Supervisor Freddy Kjällström.

KRG as a regional security creative performer. A literature from a realistic perspective.

Kurds are now one of the world's largest population, estimated to be between 40-45

million worldwide, which is not a recognized state. However, there is a geographic area

in southwestern Asia, known as Kurdistan by the Kurds and is the motherland.

Nowadays, southern Kurdistan and northern Iraq is the only part of Kurdistan which has

an autonomous region and is known as the KRG, the Kurdistan Regional Government,

which this study will focus on. The politics in the Middle East is growing rapidly around

the KRG, where during most of the twentieth century has been seen as a totally

destabilizing force in the region, but in the last ten years this perception is changing.

Today, the KRG is an asset in terms of political security in the Middle East, where the

KRG contributes to the promotion of stability and development in the region.

The purpose of this paper is to understand the mechanisms behind the stability and

instability in conflict-ridden regions where the KRG as an actor in the Middle East is in

focus. This is generated by informing the problems and clarifying the Regional States

approach towards the KRG and vice versa. Through the changes that have taken place in

the region an answer should be found to the overall question. My strategy to answer the

research question in this paper is to analyze the US and Turkey's geopolitical posture

toward the KRG. This was applied by making a literature review of the documents that

clarify the compilation of geopolitical processes and events that transformed the KRG's

position in the region, in an international security perspective. Indicators are used from

the theoretical perspective realism to thereby operationalize and examine the essay

research question. The conclusion shows that there are many factors that affect the KRG's

role, in terms of security, both regional and international, where a lot leans towards

cooperation between the KRG and Turkey regionally, as well as the KRG and the United

States internationally. These connections between the KRG, Turkey and the United States

provides a complementary policy in the region.

Keywords: KRG, security, Kurd, Kurdistan, Peshmerga, realism



Sammandrag

C-uppsats i statsvetenskap av Pawan Mostafa, VT-16. Handledare Freddy Kjällström.

KRG som regional säkerhetskapande aktör. En litteraturstudie ur ett

realistiskt perspektiv.

Kurder är idag världens största befolkning, som beräknas vara mellan 40-45 miljoner i

hela världen, som är utan en erkänd stat. Dock finns det ett geografiskt område, i

sydvästra Asien, som kallas för Kurdistan av alla kurder och är moderlandet för kurderna.

I dagens läge är södra Kurdistan, norra Irak, den enda delen av Kurdistan som har en

självständig region och är känd som KRG, Kurdistans regionala regering, och som den

här studien kommer att fokusera på. Politiken i Mellanöstern ökar i snabb takt runt KRG,

där under större delen av nittonhundratalet har setts som ett helt destabiliserande kraft i

regionen, men i det senaste tio åren har denna uppfattning förändras. Idag är KRG en

tillgång vad det gäller politiskt säkerhet i mellanöstern, där KRG bidrar till främjande av

stabiliteten och utvecklingen i regionen. Syftet med denna uppsats är att förstå

mekanismerna bakom stabiliteten och instabiliteten i konfliktfyllda regioner där KRG

som aktör, i mellanöstern, ligger i fokus. Detta framställs genom att upplysa de problem

som finns och förtydliggöra de regionala staternas ställningstagande gentemot KRG och

vice versa. Genom de förändringar som har skett i regionen ska ett svar hittas till den

övergripande frågan. Min strategi för att kunna besvara forskningsfrågan i uppsatsen är

att analysera USA- och Turkiets säkerhetspolitiska hållning mot KRG. Detta tillämpades

genom att göra en litteraturstudie av de dokument som tydliggör sammanställningen av

geopolitiska processer och skeenden som omformat KRG:s ställning i regionen, i ett

internationellt säkerhetsperspektiv. I detta används indikatorer från det teoretiska

perspektivet realism för att på så sätt operationalisera och undersöka uppsatsens

forskningsfråga. Slutsatsen visar att det finns många faktorer som påverkar KRG:s roll

vad det gäller säkerhetsnivån både regionalt och internationell där mycket lutar åt

samarbetet mellan KRG och Turkiet regionalt samt KRG och USA internationellt. Dessa

kopplingar mellan KRG, Turkiet och USA ger ett kompletterande politik i regionen.



Förkortningar:

Kurdistans regionala regering .................................................................................…..KRG

Kurdistan demokratiska partiet……………………...…………………..….…………KDP

Kurdistans patriotiska union……………………………...………………….………. PUK

Operation Iraqi Freedom………………………………….……………………………OIF

Rättvise- och utvecklingspartiet…………………………..….……………….……….AKP

Islamiska staten ................................................................................................................ IS

Kurdistans arbetarparti ..................................................................................................PKK

Norra Kurdistan…………………………………………..……..…..….……Södra Turkiet

Södra Kurdistan……………………………………………...……..……..……..Norra Irak

Västra Kurdistan…………………………………………….………..………… Östra Iran

Östra Kurdistan……………………………………………...……..…... Nordvästra Syrien

Nyckelord; KRG, Säkerhet, Kurd, Kurdistan, Peshmerga, realism.

Innehåll

1. Inledning/Problembild .................................................................................................... 1

1.2 Syfte och forskningsfrågor .............................................................................................3

1.3 Metod och material........................................................................................................4

1.3.1 Litteratursökning, Urval och avgränsningar ..................................................................4

1.3.2 Tidigare forskning ......................................................................................................6

1.3.3 Reliabilitet och validitet ..............................................................................................8

1.3.4 Etisk övervägande ......................................................................................................9

1.4 Disposition ................................................................................................................. 10

1.5 Historisk bakgrund: ..................................................................................................... 10

1.5.1 Kurder efter första världskriget: ................................................................................. 10

1.5.2 Kurderna som en faktor i Iran-Irak-kriget ................................................................... 13

1.5.3 Gulfkriget och uppkomsten av Kurdistans regionala regering (KRG) ........................... 14

2. Teoretisk referensram: .................................................................................................. 16

2.1 Realismens ursprung: .................................................................................................. 16

2.2 Realismens kärna: ....................................................................................................... 17

2.3 Self-help (Självhjälpen) ............................................................................................... 18

2.4 Säkerhetsdilemma ....................................................................................................... 20

3. Empiri............................................................................................................................ 24

3.1 Det Politiska intresset (Suveränitet och maktbalans) ...................................................... 24

3.1.1 KRG: s moderata politik efter 2003:........................................................................... 26

3.1.2 KRG: s mjuka frågor: Ett steg mot självständighet ...................................................... 28

3.2 Det ekonomiska intresset: (Natur- och handelsresurser) ................................................. 29

3.2.1 KRG- Turkiet: En kompletterande politik gårdagens fiende, dagens Supporter ............. 29

3.3 Det militära intresset (säkerhet) Gemensamma regionala hot .......................................... 32

3.3.1 Operation Iraqi Freedom 2003: .................................................................................. 33

3.3.2 Peshmerga: den kurdiska militära styrkan:.................................................................. 34

3.3.3 KRG: s roll i Turkiet- PKK dialogen .......................................................................... 36

3.3.4 KRG och den arabiska våren: .................................................................................... 38

3.3.5 Terrorist och extremistiska grupper ............................................................................ 39

4. Analys och slutsatser:.................................................................................................... 42

Referenser: ........................................................................................................................ 50

Studenters uppsatser:......................................................................................................... 58



1

1. Inledning/Problembild

Den kurdiska befolkningen anslöt sig sent till den nationalistiska ideologin som startades

i början av 1900-talet när de nya gränserna ritades efter första världskriget där kurderna

blev utan ett erkänt land. De var därmed den största etniska gruppen i världen som var

statslösa. Det kurd-dominerade området, även kallad Kurdistan, sträcker sig över fem

länder: södra Turkiet, norra Irak, nord-västra Iran, nord-östra Syrien och södra Armenien

(Wilgenburg, 2007). Den kurdiska befolkningen i norra Irak fick senare hopp om ett

själständigt Kurdistan efter Gulfkriget när den irakiska regimen försvagades. Dock blev

det istället en flygförbudszon av området som grundades av 688:e bestämmelsen av

säkerhetsrådet. Efter Gulfkriget år 1991 utropades autonomi i den kurdiska regionen i

norra Irak, och därefter skapades KRG (Kurdistan Regional Government).

Det pågår idag debatter om KRG:s betydelse som en aktiv aktör för det regionala

säkerhetsskapandet i hela den irakiska regionen, något som är helt nytt och långt ifrån

den gamla bilden av kurderna i norra Irak (Özpek, 2012). Under en stor del av 1900-talet

har flera regionala stater sett kurder från norra Irak som ett hot mot den egna nationella

säkerheten. Mellanöstern är känt för att vara en kontroversiell plats när det gäller säkerhet

och politisk instabilitet. Den kurdiska nationen har en direkt och indirekt påverkan på de

politiska och säkerhetsmässiga frågorna i regionen som till exempel

terrorismbekämpning.

De regionala staterna (Turkiet, Iran och Syrien) såg till exempel norra Irak dvs. KRG som

den viktigaste källan till regional instabilitet. Detta resulterar i att kurderna i norra Irak

har blivit offer för dessa länders politiska agerande i regionen (Özpek, 2012). Denna

studie kommer att fokusera på de lokala, regionala och globala geopolitiska förändringar

som skett i dessa sammanhang, vilket gör det intressant att se hur dessa förändringar har

påverkat regionala staternas ställningstagande gentemot KRG.

KRG har fått en viktig roll i många frågor som rör säkerhet, politik och ekonomi i

mellanöstern, samt gällande strategiska relationer i regionen. Utifrån dessa förändringar

kan man se hur den kurdiska regeringen har kunnat skapa ett säkrare politiskt klimat samt



2

ett ökat ekonomiskt välstånd. Under senare år har ett flertal viktiga händelser skett både

regionalt och globalt.

Till exempel terrorattacken den 11 september år 2001 mot World Trade Center i New

York som å ena sidan ledde till Operation Iraqi Freedom (OIF) år 2003 och å andra sidan

såg KRG sin chans att bli en viktig aktör för det regionala säkerhetsskapandet genom att

ingå i OIF. KRG:s viktiga geografiska placering, under OIF, har lett till att enskilda

regionala stater förändrat sättet att hantera de internationella konflikterna. Efter att

Saddam Hussain avsattes, fick Irak förändrade regerings relationer av sina grannländer,

där uppmärksammades KRG som en självständig region av de regionala staterna. Dessa

förändringar och regionala staters ställningstaganden gentemot KRG har medfört olika

konsekvenser inom regionen. Dessa konsekvenser i regionen och enskilda staters

ställningsstagande ställer regionen inför nya politiska ekvationer som blir intressant att

analysera, ur ett statsvetenskapligt perspektiv. Det finns många faktorer som påverkar

staternas säkerhetsstrategier både regionallt och internationellt, där mycket lutar åt vad

som gynnar det egna landets intresse, där stater får ibland ge något i förväg för att få

något i utbyte. Hur långt kan stater gå för landets intressen med hänsyn till de

internationella konsekvenserna, är ett exempel på det som ska analyseras i denna uppsats

där enskilda staters ställning mot KRG ska användas för att se om KRG kan betraktas

som en regional säkerhetsskapande aktör i mellanöstern.

Efter år 2003 blev samarbetet mellan de två största partierna i norra Irak, Kurdistans

demokratiska parti (KDP) och Kurdistans patriotiska parti (PUK), mycket starkare och

förstärkte den internationella tilltron till KRG.

Den snabba ekonomiska tillväxten och stabiliteten via olika naturresurser anses ha gett

KRG en ny roll i regionens politik- och säkerhetsutveckling. Denna politiska och

säkerhetsutveckling har gjort att KRG spelar en viktig roll vad det gäller de viktiga

frågorna som regionen står inför. Efter Operation Iraqi freedom (OIF) började en

förändring av KRG:s roll i den regionala säkerhetens angelägenheter äga rum

(Wilgenburg 2012 s.49). Det första var att efter OIF började som den forna konflikten

mellan sunni- och shiamuslimer blommade upp igen, detta i och med att de använde alla

resurser för att öka sin makt efter att Saddam Hussein avsatts. Konsekvensen av



3

konflikten mellan sunni- och shiamuslimer ledde till ett stort säkerhetsgap i olika delar i

Irak, framför allt i de sunnimuslimska områdena i Irak som ligger på gränsen till KRG:s

territorium. Detta gav KRG och dess säkerhetsstyrkor ett stort ansvar för att som en aktiv

aktör beskydda den civila befolkningen i området samt att hålla balansen mellan sunni-

och shiamuslimer i Irak (Barzgar, 2008; Evin, 2010; Dodge, 2013). Den andra delen är en

normalisering av relationerna mellan KRG och Turkiet. Dessa förändringar som har skett

i KRG-området efter 2003 gör det intressant att hitta svar till vad detta betyder för KRG

som en aktör i mellanöstern. Uppsatsens forskningsobjekt är KRG:s nuvaranderoll och

hur olika aktörer, stater påverkat denna roll. Uppsatsen fokuserar på regionala staters

ställningstagande och agerande, grundat i en realistisk teori gentemot KRG, där

uppsatsen analyserar KRG:s roll i mellanöstern som har vuxit fram. Det ska kartläggas

genom att analysera de förändringar som har skett och vad de har för betydelse för synen

på KRG och huruvida KRG betraktas som en stabiliserande aktör, i mellanöstern. Mycket

talar för att enskilda stater ändrat synen på KRG. Vad kan det finnas för skäl och

argument för en stat att i grunden ändra sin syn på en aktör de tidigare starkt kritiserat.

1.2 Syfte och forskningsfrågor

Syftet med denna uppsats är att förstå mekanismerna bakom stabiliteten och instabiliteten

i konfliktfyllda regioner där KRG som aktör, i mellanöstern, ligger i fokus. Detta

framställs genom att belysa de problem som finns i konflikten och tydliggöra de

regionala staternas ställningstagande gentemot KRG och KRG:s ställningstagande

gentemot de regionala staterna. Genom att med utgångspunkt i realistisk teori analysera

de förändringar som har skett i regionen, ska ett svar hittas till den övergripande frågan.

Frågan som den här studien fokusera på är:

1. Hur ser förändringarna ut i det studerade regionen, och utifrån det hitta

förklaringar som ger KRG rollen som en regional säkerhetsskapande aktör.



4

1.3 Metod och material

Metoden som används till denna uppsats är en allmän litteraturstudie, som även går under

namnet litteraturöversikt, inom huvudområdet statsvetenskap. Syftet med en allmän

litteraturstudie är att sammanställa en beskrivande bakgrund, inom ett visst område, som

motiverar att beskriva kunskapsläget. I en allmän litteraturstudie beskrivs och analyseras

valda studier, dock sällan på ett systematiskt sätt (Forsberg & Wengström 2013). Motivet

till den valda metoden som används är genom att upplysa samt att få en övergripande bild

över situationen i mellanöstern, där KRG:s roll som en regional säkerhetsskapande aktör

ska analyseras. En litteraturstudie är en strukturerad sammanställning av artiklar och

litteratur av redan befintlig forskning, där den valda litteraturen kvalitetsgranskas och

analyseras vilket sedan resulterar i en beskrivande översikt av området (Friberg, 2006).

Eftersom uppsatsen fokuserar på regionala staters ställningstagande och agerande,

grundat i en realistisk teori gentemot KRG, har jag valt böcker och artiklar som har

analyserat kurdernas situation ur ett säkerhetsperspektiv. För att kunna bearbeta

framtagna material och sortera de, ska realismen som teori fungera som ett analysverktyg,

genom att sortera det empiriska materialet och även frambringa förståelse i det studerade

ämnet. Olika indikatorer inom realismen har valts i denna uppsats för att kunna besvara

min övergripandefråga, vilket beskrivs mer detaljerad under kapitel 2.

1.3.1 Litteratursökning, Urval och avgränsningar

En kritisk genomgång av litteraturen kan ses som en viktig del av forskningsstudien. Det

vanligaste sättet att genomföra en litteratursökning är att med hjälp av speciella ämnesord

och nyckelord söka i olika databaser (Forsberg & Wengström 2013). Initialt gjordes en

osystematisk sökning för att få en översikt över vilka skriftliga dokumentationer som

fanns inom området. Detta gjordes genom sökning på internet, med hjälp av olika

databaser, sökmotorn Google och det digitala vetenskapliga arkivet, Diva. Sökord så som

Kurdistan, Iraqi Kurdistan, KRG och Peshmerga var det som användes i det digitala

arkivet, där många C- och D-uppsatser samt ett fåtal avhandlingar, hittades. Gemensamt

för dessa uppsatser som hittades var att de behandlar det forskade område där två C-

uppsatser var av större intresse då de motsvarade syftet, med denna uppsats.



5

Litteratursökning kan resultera i en mängd studier, där ett urval måste göras, då det är

omöjligt att omfatta allt (Friberg, 2006). De sökord som användes i Google var

Kurdistan, Iraqi Kurdistan, KRG och Peshmerga, där jag fick överflöd av information.

Google har en funktion som avgränsar materialet, denna funktion är Google boks. Detta

gav ett bättre urval av information, dock en större del av materialen som hittades

motsvarade inte uppsatsens syfte. Efter noggrannare avgränsning av informationen fann

jag fem böcker som har används av tidigare studenter som har studerat samma område

med fokus på KRG som en viktig aktör i mellanöstern. Denna manuella sökning bidrog

med en större mängd intressanta böcker och artiklar som berörde problemområdet.

Materialet granskades sedan kritiskt utifrån referenslistan för de böcker och artiklar som

har valts. Där hittades ännu mer bidragande böcker och artiklar som berör denna uppsats.

Databasen Taylor francis e-journals och Jstore-(e-jornal) användes för att hitta ytterligare

vetenskapliga artiklar som har studerat det sökta området, vilka även motsvarar syftet

med uppsatsen. Att ha i åtanke är att uppsatsens metod är en allmän litteraturstudie där en

kvalitetsbedömning, i form av en tabell, som inte är nödvändigt (Forsberg & Wengström

2013). Jag valde ändå att göra en kvalitetsbedömning, enligt Friberg, för att minska

risken för eventuellt felaktigt dragna slutsatser. Friberg menar att när ett antal lämpliga

studier identifieras är det dags att granska kvaliteten, detta kan till exempel göras genom

ett tydligt formulerat problem, samt i vilken grad problemet är formulerat och avgränsad.

Genom att läsa abstracten i de böcker och artiklar som har hittats under

litteratursökningen där fokus låg på KRG:s politiska, ekonomiska och säkerhetsmässiga

roll skapades en sammanfattning. Denna sammanfattning bidrog till att välja bort ett antal

böcker och artiklar som visade sig vara bristfälliga, då de till exempel istället för att

granska KRG som aktör, upplyser snarare om kurdernas existens.

Friberg menar, att en granskning av förhållandesättet mellan kvantitativa och kvalitativa

studier inom området, kan ha betydelse för resultatet av valda böcker och artiklar. Detta

för att det är viktigt att avgränsningarna görs med omsorg eftersom valet av böcker och

artiklar måste kunna motiveras. Det är även ett kreativt arbete med utgångspunkt i

problemformuleringen och vad man finner i litteratursökningen. Den överblick man

skaffat sig över området i första steget kan ge ledtrådar. Resultatet av de inledande



6

sökningarna visade att majoriteten av studier kring det studerade området är kvalitativa

studier. (Friberg, 2006).

1.3.2 Tidigare forskning

Det finns en mängd olika studier om kurder och Kurdistan. I och med att denna uppsats

är en litteraturstudie, då är den byggt i stort sätt av tidigare forskningar. Artiklar, böcker

och tidigare uppsatser som har valts som råmaterial har gett mig inspiration, för de

centrala faktorerna som är viktiga när en region analyseras, speciellt en kontroversiell

region som mellanöstern. Detta i och med att uppstasen är avgränsad till regionen

mellanöstern, där kurdernas roll och KRG som en aktör i denna region ska analyseras. All

råmaterial som har använts i denna uppsats, analyserar kurderna och regionen

mellanöstern ur ett säkerhetsperspektiv som i sin tur gör materialen lämpliga till denna

uppsats, då uppsatsen är avgränsad att se de internationella relationerna ur

säkerhetspolitiskt synvinkel. Evin Sayfoor vid Umeå universitet som har behandlat

begreppet ”autonomi” för det irakiska Kurdistan, är en studie i territoriell autonomi och

dess förutsättningar i irakiska Kurdistan och Turkiet. Syftet med hennes uppsats var att

undersöka vad som har varit avgörande i utvecklingen för kurder i Turkiet samt kurder i

Irak när det kommer till att utveckla självstyre. Syftet är även att undersöka huruvida

internationella aktörers påverkan kan hjälpa till att förklara uppkomsten av autonomi.

Semire Zarei är en annan student vid Södertörns högskola som har skrivit om kvasistater,

och hur Irakiska Kurdistan som kvasistat är en aktuell politisk fråga i ett av världens mest

geo-strategiskt känsliga områden. Semire menade genom sin uppsats att via Irak-kriget

2003 har Irakiska Kurdistan delaktig i en av de mest kontroversiella och polariserande

händelserna i världen på senare år. Syftet med hennes uppsats var att studera alla faser i

en kvasistats utveckling som Irakiska Kurdistan ger möjlighet till en sådan undersökning.

Jag väljer dessa två uppsatser för att de analyserar faktorerna bakom diskriminering av

kurderna från de regionala staterna. Uppsatserna analyserar även hur KRG:s deltagande i

OIF drog kurderna i en kontroversiell process i regionen. En relevant bok inom mitt ämne



7

är Breaking from Baghdad (2010), skriven av Wladimir van Wilgenburg. Wilgenburg är

en politisk analytiker för Jamestown Foundation institutet, som specialiserat sig på frågor

som rör Irak, Iran, Syrien och Turkiet, med särskilt fokus på kurdisk politik, han tar upp

vad har varit grunden för fortsatta kurdiska uppror i Irak, där hen analyserar regionala

staters agerande gentemot kurder. Wilgenburg belyser även om hur bristen på starka

institutioner har påverkat de kurdiska områdena. En annan forskare som har forskat om

den kurdiska frågan är Gunter, där hen belyser hur enandet av KRG:s politiska partier har

förstärkt KRG:s roll gentemot Baghdad, och även undersökt KRG:s roll i dialogerna

mellan PKK och den turkiska regeringen.

Syftet med denna uppsats är att förstå mekanismerna bakom stabiliteten och instabiliteten

i konfliktfyllda regioner där KRG som aktör, i mellanöstern, ligger i fokus. Detta

framställs genom att upplysa de problem som finns och förtydliggöra de regionala

staternas ställningstagande gentemot KRG och vice versa. Ett problem uppstår

inomvetenskapligt när man hittar en lucka eller en vit fläck inom ramen för tidigare

studier. Uppsatsen kommer inte att gå in på huruvida kurderna har rätt till ett land eller

inte vilket tagits upp i tidigare forskning, utan snarare vara så opartisk som möjligt och

utforska aspekterna bakom KRG:s utveckling från destabiliserande makt till en

stabiliserande makt i regionen.

När tidigare forskning och material har läst och granskat, har det upptäckt att författarna

ofta har missat ta hänsyn till KRG:s roll som en säkerhetsaktör i regionen. Här uppfylls

det kriterium som Esaiasson lyfter fram om inomvetenskapligheten och även

utomvetenskaplighet, detta i och med att uppsatsen är ett bidrag till samhällsdebatten.

Exempel på detta är att det har visat sig att det verkliga politiska ansiktet i Irak inte är

enkelt idag och aldrig har varit det heller. Den etnosekteristiska uppdelningen,

nationalism, ideologi och förhållandet mellan samtliga dessa aspekter är viktiga för att

forma det politiska landskapet i Irak.

Denna studie kommer att undersöka orsakerna till vad som har fått KRG från att anses

vara en otrygghetsfaktor till att utvecklats till en aktör med en nyckelroll för stabiliteten i

regionen. KRG har bidragit till ”instabilitet” i området i det förflutna men spelar nu 2015



8

istället en viktig roll för stabiliteten i regionen. Eftersom internationella relationer är ett

brett område kan uppsatsen inte täcka in hela frågan i denna c-uppsats, därför har

en begränsning gjorts till att se de internationella relationerna ur säkerhetspolitisk

synvinkel. Uppsatsen har dessutom begränsat regionen till relationerna med Irakiska och

turkiska regeringen, och KRG:s relationer med USA begränsas till de som finns inom

ramen för Operation Iraqi Freedom (OIF).

1.3.3 Reliabilitet och validitet

Esaiasson (2012) betonar att operationaliseringen i en uppsats är den viktigaste delen, i

och med att de operationaliseringar som man väljer i en undersökning har en stor

betydelse för vilka resultat som man kommer fram till, samt hur säkert och trovärdigt

resultatet kan bli dvs. reliabilitet. Detta för att kunna hitta en bra och tydlig

överenskommelse mellan teoretiska definitioner och operationella indikatorer och att

mäta det som ska mätas i denna uppsats dvs. validitet, samt att frambringa trovärdiga

slutsatser om verkligheten (Esaiasson (2012). Därför kommer den nedanstående

beskrivningen om studiens utformning att vara ett sätt att få uppsatsen att bli mer

förståelig.

Istället för att genom en helhet finna material och fånga in det centrala i texten på ett

annat sätt än summan av delarna som en kvantitativ textanalys gör kommer denna

uppsats att använda sig av kvalitativ textanalys. Med ett bakgrundskapitel kommer

uppsatsen att behandla orsaken till varför kurder har setts som en osäkerhetsfråga i

regionen genom en kort men viktig historisk översikt. Denna undersökning kommer att

presenteras genom uppdelningen av Kurdistan och dess påverkan på den regionala

politiska uppgörelsen fram till 1991, och dessutom inrättandet av flygförbudszon under

FN Mandat 688, vilket ledde till uppkomsten av KRG från 1992 till 2003. De kommande

delarna kommer att visa de orsaker som gör att KRG inte längre betraktas som en

destabiliserande kraft, och hur KRG blev till en faktor för fred och stabilitet i regionen.

Som tidigare nämnts kommer detta att diskuteras utifrån ett regionalt och globalt

perspektiv. Dessutom kommer jag att kolla upp lokala händelser i KRG och Irak, genom



9

Operation Iraqi Freedom (OIF). Uppsatsen kommer även att undersöka varför KRG blev

en av de viktigaste aktörerna i OIF, dess roll i framväxten av det nya Irak, samt den roll

som KRG:s militärstyrka (Peshmerga) har gällande stabilitet och säkra minoriteter efter

att de sunnishiitiska konflikterna i Irak ökat radikalt. Dessutom kommer ett helt kapitel

att diskutera KRG:s position mot gemensamma konflikter i regionen som Kurdistans

arbetarparti (PKK) i sydöstra Turkiet samt gemensamma problem som den islamistiska

terrorsekten (ISIS).

Genom utforskning av dessa regionala händelser och orsaker kommer KRG:s stöd för

stabiliteten att bli tydligare. Dessutom kommer den ekonomiska ställningen och

utvecklingen av KRG, speciellt efter det stora olje- och naturgasfyndet att diskuteras

framförallt gällande dess påverkan på den regionala och internationella energisäkerheten

diskuteras. Genom att analysera ovan nämnda händelser ska uppsatsen slutligen försöka

finna grundorsaker som ligger bakom KRG:s utveckling som bidragit till en kombination

av regionala och globala händelser vilka har bidragit till att kurderna blivit avgörande för

den regionala säkerheten och de politiska lösningarna. Uppsatsen vill även finna de

orsaker som har förvandlat KRG:s perspektiv i den regionala säkerheten från att vara ett

problem till att bli en problemlösande aktör gällande den långsiktiga stabiliteten i

regionen.

1.3.4 Etisk övervägande

I denna litteraturstudie är jag medveten om att det etiska synsättet som förekommer vid

intervjustudier såsom anonymitet för personer som direkt är inblandade i forskningen inte

gäller i denna uppsats. Däremot en betydande faktor har varit plagiering, där jag som

författare har lagt stor vikt vid att inte plagiera andras arbeten, skriva felaktiga eller

påhittade resultat. Mitt krav har varit att mitt insamlade material ska hjälpa mig att utföra

syftet med min uppsats och svara på min övergripande fråga.



10

1.4 Disposition

Uppsatsens är uppbyggd enligt följande struktur: Inledningskapitlet består av en kort

introduktion av ämnet samt uppsatsens syfte med övergripande forskningsfrågan och där

även metod och materialet presenteras. I det inledande kapitlet finns även ett underkapitel

med bakgrunden till varför kurderna har setts som en destabiliserande makt fram till

2003. I Kapitel två redogör jag för den teoretiska referensramen som jag ska använda mig

av i uppsatsen. I kapitel tre redogör jag för mitt material där KRG:s roll i OIF, och

betydelsen av KRG:s militära styrkor (Peshmerga) i den nya Irak efter Saddam Hussein

beskrivs. I kapitel fyra beskrivs Turkiets och KRG:s relationer, där Turkiets hållning mot

KRG ska analyseras. I sista kapitlet kommer en avslutande analys och diskussion samt

presentation av mina slutsatser och svar på min övergripande forskningsfråga.

1.5 Historisk bakgrund:

Syftet med detta underkapitel är att ge en kort historisk översikt av kurder som är byggt

på tidigare forskning, med fokus på den södra delen av Kurdistan (norra Irak), i

Mellanöstern. Detta kan tydliggöra varför kurder har setts som en faktor av instabilitet av

andra regionala stater.

1.5.1 Kurder efter första världskriget:

Det finns alltid skillnader mellan kulturer, klasser och territorier men i mellanöstern har

flera nationer med olika kultur, historia, språk och även natur, tvingats samsas med andra

och skapa nya nationer - hos vissa folkgrupper mot deras vilja. En av dessa folkgrupper

är kurder; deras land delades och klistrades samman med andra etniska grupper med flera

olika kulturer, historia, och språk. Den vetenskapliga och välkända litteraturen om

Mellanöstern som diskuterar den kurdiska frågan i ett historiskt perspektiv, menar att det

som har hänt kurderna och Kurdistan är ett resultat av första världskriget.

Segrarna i första världskriget lovade kurderna en självständig kurdisk stat och detta

genomfördes med tredje avsnittet, artikel 62, 63 och 64 i Sevresfördraget som ägde rum

år 1920, men Fördraget Sevres kom aldrig till stånd (Aziz 2011). År 1923 genom det så



11

kallade Lausanne-avtalet ritade stormakterna den nya kartan över Mellanöstern, vilket

skedde utan hänsyn till skillnader i kulturer, etnicitet och religion (Natali 2005; Packard,

2013). Detta var konsekvensen av Sykes-Picot-avtalets hemliga överenskommelse som

gjordes i mitten av första världskriget mellan Storbritannien och Frankrike år 1916.

Sykes-Picot-avtalets viktigaste punkt var att dela det Osmanska riket emellan dem (The

Economist 2013; Fildis 2011).

Efter att det ottomanska riket föll, och som en konsekvens av första världskriget, ritade

segrarna i kriget dvs. Storbritannien och Frankrike en ny världskarta. Främst var de nya

förändringarna mest riktade mot mellanöstern menar (Gupta, 2013). Gupta beskriver hur

de allierade rekommenderade Fördraget Sevres 1920, som föreslog att det var dags för

uppkomsten av en självständig kurdisk stat. Men på San Remo-konferensen i april 1920

försvann det kurdiska hoppet för en självständig stat när krigets vinnare ritade nya

territoriella gränser i Mellanöstern. Därefter, med Lausannefördraget i november 1923 i

San Remo, började de nya territoriella gränserna officiellt att gälla, (Gause, Washington

Post, 2014). Av denna anledning ersatte Lausanne-avtalet år 1923 Fördraget Sevres, och

Kurdistan var officiellt uppdelat, och det enda som kurderna hade fått var

minoritetsstatusen enligt de nybildade staterna (Ismail 1991; Katzman 2010).

Packard (2013 s.180) och Natali (2005) beskriver att segrarna i första världskriget inte

tog hänsyn till traditionella gränser och inte heller till kulturer, etnicitet eller regioner,

förutom skillnader mellan kurder, turkar, perser och araber. Således ökade nationalismen

bland de andra nationerna i området medan den kurdiska nationaliteten och identiteten

ignorerades och förtrycktes (Hadji, 2009). Som en konsekvens av det som gjordes mot

kurder efter första världskriget pga. denna okunskap gällande regionala stater, förde det

kurdiska problemet regionen in i en lång instabilitet, krig och permanenta konflikter -

framförallt inom de länder som Kurdistan delades emellan.

Som en konsekvens av Lausannefördraget och att Sevres Fördraget aldrig accepterades,

reagerade kurderna radikalt genom att visa sitt missnöje via revolutioner som pågår än

idag (Hadji, 2009). Ett kurdiskt territorium blev däremot inte erkänt som en egen stat och

de allierade uppdelade Kurdistan bland fem nybildade stater; Turkiet, Iran, Irak, Syrien,

södra Armenien (Wilgenburg 2012 s.47; Ismail (1991). Än idag lever det kurdiska folket



12

i ett område på över 500,000 kvadratkilometer och kurderna är också historiskt den

största etniska grupp i världen utan en egen erkänd stat (Packard 2013 s.180; Gunter

2011). Detta har varit grunden för fortsatta kurdiska uppror i Irak, en av flera konstgjorda

stater som har knåpats ihop från Osmanska riket, menar Hoffmann (2009). Men å andra

sidan hävdar Wilgenburg (2012) att den tidens kurdiska problem med regionala och

internationella samfundet berodde på brist på starka politiska institutioner bland

kurderna.

Traditionellt har turkisk politik ständigt uppfattat den kurdiska frågan som ett

säkerhetsproblem, något som de anser hotar deras nationella säkerhet (Tank, 2005).

Malanczuk (1991) menar att med anledning av att kurder i södra Kurdistan fortfarande

såg Kurdistan som ett territorium och inte ansåg det vara en del av de stater som det har

delats mellan, har uppfattningen om kurderna i södra Kurdistan av de regionala staterna

blivit att se kurderna från södra Kurdistan som en källa till instabilitet. Till exempel år

1946 deltog Mula Mustafa Barzani i revolutionen i Iran, Barzani var en kurdisk ledare i

södra Kurdistan och betraktats som den kurdiska landfadern och överbefälhavare i den

kortlivade kurdiska suveräna staten - Republiken Mohabad som inrättades i västra

Kurdistan (nordöstra Iran) (Ismail 1991 s.60; Arfa 1966). Detta visar att kurder i Södra

Kurdistan hade en stor roll även i revolutioner i andra delar av Kurdistan, vilket har lett

till att de betraktas som ett gemensamt hot för regionala stater. Följaktligen ledde åsikten

om kurderna som ett gemensamt hot i regionen till att kurderna ofta fick dra det kortaste

strået i de regionala staternas politiska överenskommelser. Exempelvis Saadabad-

överenskommelsen mellan Iran, Turkiet, Irak och Afghanistan 1937 i Afghanistan

(Karacasula och Karakir 2011 s.112), och Bagdad-överenskommelsen 1955 mellan Iran,

Turkiet, Irak, Pakistan och Storbritannien (Hiro, 1991). Huvudpunkterna i dessa var en

förståelse för att Irak, Iran och Turkiet skulle samarbeta för att förtrycka den kurdiska

nationalistiska rörelsen (Borovali, 1987 s.31). Överenskommelserna innebar att regionala

stater såg på den kurdiska nationella rörelsen som ett gemensamt hot mot deras stabilitet.

Mustafa Barzanis uppfattning om den Irakiska regimen var att den irakiska regimen tagit

beslut om att det bästa sättet att hantera problemen var att få bort kurderna från kartan

(Culcasi, 2006).



13

Sifris (2003) beskriver att irakiska regimer tvingade kurderna att ändra sina identiteter

från kurder till araber. Två akademiker som håller med Sifiris är (Natali, 2005) och

(Bonine, 2002), som både uppger att det var förbjudet att vara kurdisk och att alla

politiska och kulturella rättigheter som en nation med sin egen identitet har togs ifrån

dem. Dessutom visade FN-mandat (688, år 1991) en liknande situation när Frankrikes

representant begärde att kurdisk identitet skulle erkännas i Irak. Detta för oss tillbaka till

den irakiska premiärministern Abu al-Muhsin al-Sadun 1926, som strax före sin avgång

reflekterade kring det kurdiska problemet på allvar och sade:

“Vi bör ge kurderna deras rättigheter, deras tjänstemän bör vara bland de

beslutsfattande, deras språk ska vara deras officiella språk och deras barn ska lära sig

sitt eget språk i skolorna "(Ismail 1991s.59).

Detta är tydliga bekräftelser. Kurder kämpade hela tiden för att bevara och skydda sin

nationella identitet (Amerikanska kongressens utrikesutskott, 2014). Eftersom de

regionala staterna inte erkände kurdiska rättigheter som en nation eller stat med egna

rättigheter, fanns det med andra ord en brist på ett demokratiskt system i dessa stater som

hade delat upp Kurdistan. Därför kände kurderna i Södra delen av Kurdistan att de inte

hade något annat val än att slåss, detta bekymrade andra regionala stater eftersom de var

rädda för att deras delar av Kurdistan skulle försvinna. Detta ledde till att kurder i södra

Kurdistan kom att betraktas som ett hot mot de nybildade staternas säkerhet under lång

tid.

1.5.2 Kurderna som en faktor i Iran-Irak-kriget

Kurder sågs som en av de viktigaste faktorerna i Iran-Irakkriget som pågick mellan åren

1980 och 1988. Efter 1970-talet hjälpte shahen av Iran den kurdiska rörelsen i södra

Kurdistan (norra Irak) mot Irakiska regeringen fram till 1975 vilket var det år då Algeriet-

avtalet kom till stånd (Gundogan 2003; Karsh (2002). Algeriet-avtalet var för att avbryta

Irans stöd till kurderna i Irak då gav den Irakiska regeringen upp sin rättighet om Shatt-

Al Arab (persiska viken) till Iran (Karsh, 2002). (Gundogan, 2003) hävdar att av denna

anledning var det kurdiska problemet i södra Kurdistan nyckeln till det omtvistade



14

området mellan Iran, Turkiet och Irak. År 1979 kom Saddam Hussein till makten i Irak,

och även Khomeini kom till makten, efter den islamiska revolutionen i Iran.

Iran-Irakkriget startades när Irak invaderade Iran. Irakiska myndigheter betonade att

Algeriet-avtalet inte var giltigt längre och att de ville ha tillbaka sitt tidigare territorium.

Följaktligen var Iran-Irakkriget den längsta konflikten under nittonhundratalet och den

var också kopplad till kurderna, eftersom kriget mellan Iran och Irak var en konsekvens

av Algeriet-avtalet (Hiro, 1991).

Under kriget anklagades kurder i södra Kurdistan av den irakiska regimen för att stödja

Iran mot Irak på norra fronten. Irak såg kurder som den viktigaste kraften i norr (Karsh,

2002), (Hiro, 1991). (Karsh, 2002) hävdar att kurder hade en viktig roll för förändringen i

maktbalansen från en sida till en annan. Faktum är att kurderna var den viktiga punkten i

Algeriet-avtalet, och Iran-Irak-kriget ägde rum p.g.a. detta avtal. Med andra ord har

regionala stater missbrukat det kurdiska fallet för sina egna politiska uppgörelser.

Under Iran-Irakkriget ledde KRG:s nuvarande president Massoud Barzani den kurdiska

revolutionen mot Irak. I ett brev till FN framhärdade den kurdiska ledaren att den

kurdiska frågan inte hade någon relation med kriget mellan Iran och Irak, eftersom kurder

många år tidigare drivit en revolution med den irakiska regimen. Han ansåg att kurder

skulle fortsätta sin kamp för rättvisa oavsett vad, och ville bevisa att den kurdiska frågan

inte hade kopplingar till den politiska rivaliteten i vissa regionala stater (Ali Tatar, 2010).

Vidare missbrukades det kurdiska fallet under det kalla kriget av vissa internationella och

regionala stater gällande att tillämpa sina dagordningar eller politiska och

säkerhetsmässiga bosättningar mellan olika rivaler i regionen (Hiro, 1991).

1.5.3 Gulfkriget och uppkomsten av Kurdistans regionala regering

(KRG)

Kurderna i södra Kurdistan har alltid varit i spetsen för de utmaningar och förändringar i

den regionala, och framförallt irakiska politiken sedan slutet av det kalla kriget. Kurderna

har försökt att stå fast och etablera sin egen regering genom en självständig region sedan

1991 (Jamnejad och Wood 2009 s.349; Glanville, 2013 s.81).



15

Efter det kalla kriget har radikala geopolitiska förändringar skett i regionen. I slutet av det

kalla kriget har principen om icke-inblandning ändrats från staters suveränitet till en mer

humanitär intervention. År 1991 efter att de irakiska trupperna slogs ut från Kuwait samt

på grund av det kurdiska upproret i norr blev kurderna målet för den irakiska regimen.

Den irakiska regimens förtryck mot kurderna blev ett allvarligt hot mot internationell fred

och säkerhet och kurderna blev föremål för ett nytt folkmord och en humanitär katastrof.

En fransk representant i FN:s säkerhetsråd uppgav att på grund av dessa händelser i

regionen utgjorde denna situation ett hot mot internationell fred och säkerhet. Det var då

FN:s säkerhetsråd fattade ett beslut utifrån sitt ansvar för att bevara internationell fred

och säkerhet, vilket ledde till uppkomsten av KRG, Aziz (2011) (FN Mandat 687 och

688, 1991). Sedan 1991, och uppkomsten av KRG, har kurderna sitt eget autonoma

territorium som inrättades av FN, dvs. den regionala arenan fick en ny spelare som var

kurderna, och de kom senare att bli en viktig aktör i framtida frågor rörande säkerhet och

politik.

Poängen här är att det 688:e säkerhetsrådets beslut, förutom att skydda kurder från hårda

attacker från den irakiska regimen, effektivt kunde förhindra den irakiska regimen från att

utöva någon kontroll över KRG, dvs. en direkt påverkan på KRG (Bluth, 2004 s.872).

Detta gav kurderna möjlighet att bevisa sin förmåga genom att visa att de kunde styra

sina egna angelägenheter som en icke-våldsam stat. Därför kunde kurderna etablera

viktiga statliga institutioner, såsom parlament och andra säkerhetsenheter (Chapman,

2009). Konsekvenserna av det blev att det kurdiska ödet i regionen förändrats från att

vara en revolutionär makt till en mer acceptabel makt i området. I takt med det blev KRG

officiellt erkänd av den irakiska konstitutionen år 2005 efter det Irakiska kriget 2003

enligt Seale (2012 s.32), Gunter (2011 s.162), samt Zakaria från BBC (2014). Friedman i

The New York Times (2014) beskrev att trots att Kurdistan ligger i ett område där

mänskliga principer är permanent diskriminerade, har kurderna byggt upp en modern,

alltmer liberal regering samt att KRG anses vara ett prov på västerländsk demokrati i

Mellanöstern.



16

2. Teoretisk referensram:

Det finns många teorier som kan användas gällande studier av internationella relationer. I

denna uppsats används dock realismen. Realismen som teori används för att analysera så

kallad nationell säkerhet dvs. vad som är viktigt och vad som ska prioriteras. Denna teori

valdes på grund av att för realismen är de viktigaste aktörerna staten, då dess säkerhet ska

prioriteras, och på grund av det är realismen lämplig att tillämpa i denna uppsats eftersom

den utforskar att förstå mekanismen bakom stabilitet-instabilitet. Realismen är den teori

som blev den mest dominerande gällande studier av internationella relationer efter både

första och andra världskriget. Detta på grund av att realismen ger oss den mest

betydelsefulla förklaringen till krigstillstånd, vilket är den vanligaste existensen i det

internationella systemet (Baylis & Smith(2005, f85).

2.1 Realismens ursprung:

De tre riktningar som realismen delas in i är klassisk, strukturell och neoklassisk realism

(Baylis & Smith, 2005, f93). För att kunna bygga upp en bättre teoriram är det nödvändig

att genomföra en kort men viktig beskrivning av dessa tre olika riktningar inom

realismen.

Klassisk realism har sin utgångspunkt i idén om att staten är resultatet, det vill säga

summan av dess medborgare. Det klassiska ursprunget börjar med historiken från det

antika Grekland och Thukydides (ca 460-395 f.kr), exempelvis det peloponnesiska kriget

och konflikten mellan de två stormakterna Athen och Sparta. Den klassiska realismens

syfte är att staterna genom internationell politik vill öka sin makt precis som människan

som är nyttomaximerande. En annan tankeodlare i den klasiska skolan är Machiavelli

(1469-1679), som ville bli en bra och driven politiker på den internationella arenan och

då ville försöka förstå och lära känna dess lagar och principer (Baylis & Smith 2005, f89-

90). Enligt Machiavelli ska en statsledare göra allt, och allt är tillåtet för att skydda staten

och dess säkerhet. En annan utmärkande egenskap av klassisk realism är dess anhängares



17

tro på primordial karaktär dvs. makt och etik. Klassisk realism handlar i grunden om

kampen för tillhörighet, en kamp som ofta är våldsam. Enligt klassiska realismen krävs

en god patriotisk moral för att samhällen ska överleva i den historiska kampen mellan

gott och ont. Det krävs då en god moral som föregås av suveränitet som är baserad på

uppkomsten av nationer i sjuttonde århundradet (Baylis & Smith, 2005, f89-90).

Den andra riktningen inom realismen är strukturell realism. Den håller med den klassiska

realismen om att politik i sak är striden om mer makt, men anser att det är strukturen som

är den bakomliggande orsaken till konflikter, dvs. det anarkiska systemet. En av

tankeodlarna bland strukturella realismen är Kenneth Walts (1924-2013) som framhäver

att frambringandet av konflikter är saknaden av en överordnad myndighet över staterna

på den internationella arenan. Vilket blir en stark orsak till att just staterna själva tar

ansvaret för sin säkerhet och statens överlevnad (Baylis & Smith 2005, f91).

Den tredje riktningen är Nyklassicistisk realism, som är en kombination av klassisk och

strukturell realism. Den tar en stats handlingar i det internationella systemet och menar att

den förklaras av systemvariabler som fördelningen av makt och kapacitet mellan stater.

Samt kognitiva variabler såsom perception och missuppfattning av andra staters syfte

eller hot. Inhemska variabler som statliga institutioner eliter och andra aktörer i

samhället som påverkar makt och handlingsfriheten hos beslutsfattarna i utrikespolitiken.

En viktig tankeodlare i denna riktning är Zakaria med ’’ From wealth to power”(1998).

Med det uttrycket menade han att den förklaring som ges av den strukturella realismen

inte är korrekt, detta i och med att den inte tar hänsyn till staternas inhemska förhållande

(Baylis& Smith 2005, f91).

2.2 Realismens kärna:

Dessa tre ovan nämnda riktningar som förenar alla typer av realistiska teorier har tre

begrepp som är centrala och viktigast för dem, dvs. förenar alla typer a realismen, det är

stat, säkerhet och överlevnad. Dessa tre begrepp utgör realismens kärna. Den första

principen som förenar alla typer av realismen är stat, realismen är statscentrerande, det

vill säga staten är den viktigaste aktören och suveränitet är dess utmärka drag. Statens



18

legitimitet är vad som gör det möjligt att utöva makt över andra myndigheter inom dess

gränser. Men utanför gränserna hävdar realismen att det är anarki som råder. Realismen

menar att den första prioriteringen för statsledarna på den internationella arenan är att

säkerställa överlevnaden för sin egen stat. Enligt anarki kan statens överlevnad inte

garanteras (Baylis& Smith 2005, s.86-87). Realismen menar att mer makt för en stat

betyder mindre åt en annan. Kurdistan kan vara en perfekt exempel på detta. Detta

förklaras delvis mot bakgrund av kraftskillnaderna hos stater (Baylis& Smith 2005, f87).

Denna tanke är rationellt att stater med mer makt har en större chans att överleva

gentemot stater med mindre makt. Här blir makt avgörande för den realistiska tolkningen

och har traditionellt definierats skarpt i termer av militära strategier. Överlevnad måste

vara kärnan för det nationella intresset för alla stater, oavsett hur mycket makt en stat kan

ha. Enligt realismen är jakten efter större makt på sätt och vis att främja det nationella

intresset detta är en nödvändigt lag som stater strävar efter. (Baylis& Smith 2005, f87).

Baylis & Smith (2005) menar att stater är för realistiska, medverkande aktör och dess

suveränitet är det mest betydelsefulla karaktärsdraget. Av denna anledning kan man se att

det anarkiska systemet blir den bakomliggande orsaken som driver stater i kampen om

mera makt och suveränitet som i sin tur leder till mindre makt och suveränitet åt en

annan. Här är det intressanta att teorianknytningen till uppsatsämnet blir tydlig för att det

är kurderna i södra Kurdistan (norra Irak) och senare uppkomsten av KRG som har

kommit i kläm, detta som en följd av andra regionala staters agerande.

2.3 Self-help (Självhjälpen)

“Self-help”, eller på svenska ”självhjälp”, är principen om handling i ett anarkistiskt

system där det inte finns någon global regering eller myndighet som styr staten. Enligt

realismen är varje stat själv ansvarig för sin välbefinnande och överlevnad, med det

menar realismen att det inte är lämpligt för en stat att anförtro sin säkerhet och

överlevnad på en annan stat eller internationell institution, som exempelvis FN (Baylis &

Smith 2005, f88). Med andra ord ska stater inte vara beroende av andra stater för att

garantera sin egen säkerhet. Som stat är alternativet att kunna garantera sin egen säkerhet



19

enligt realismen, i överensstämmelse med principen om självhjälp: Om en stat känner sig

hotad ska den försöka utöka sin egen makt/kapacitet genom att till exempel öka sin

militära upprustning. Men detta kan visa sig vara otillräckligt för ett antal mindre stater

som känner sig hotade av en mycket större stat. Detta leder oss till en av de avgörande

mekanismer som realismen genom tiderna har ansett vara nödvändig för att bevara

friheten mellan staterna - den så kallade maktbalansen.

Även om olika betydelser har beskrivit begreppet balans, är den vanligaste definitionen

att en stats överlevnad eller ett antal svagare stater hotas av en hegemonisk stat eller

koalition av starkare stater. Staterna bör gå samman i en formell allians för att upprätta

och försöka bevara sin egen överlevnad genom att kontrollera kraften hos motsatta sidan.

Mekanismen för maktbalansen syftar till att säkerställa en jämvikt i makten där ingen stat

eller koalition av stater har möjlighet att dominera de andra. Kalla kriget mellan öst och

väst och senare uppkomsten av Nato är ett bra exempel på en sådan maktbalans (Baylis &

Smith 2005, f88). Självhjälpssystemet samt strukturell realism innebär att maktbalansen

kommer att inträda även i frånvaro av en medveten politik för att upprätthålla balansen. I

ett anarkistiskt system försöker olika stater att föreviga sig själva, detta i och med att

allianser som försöker kontrollera och balansera makt mot hotande stater bildas.

Klassiska realismen betonar den avgörande rollen som statliga ledare och diplomater har

för att upprätthålla maktbalansen, och med andra ord är maktbalansen inte naturlig eller

oundviklig, den måste helt enkelt byggas (Baylis & Smith 2005, f95).

Med tanke på att staten alltid är ute efter att utöka sin makt, finns två steg för att kunna

uppnå större makt åt denna. Det första steget är att staten måste organisera makten inom

landet och det andra steget är att samla makten på den internationella arenan. Det är

självklart viktigt att tänka mer på vad realismen egentligen menar med sin förklaring att

politiken är en kamp om makten. Det finns två viktiga punkter som realismen framhåller

om det svårfångade begreppet makt. Den första förklaringen är att makt är ett

relationskoncept: dvs. det går inte att utöva makt i ett vakuum, utan snarare utökas

makten i förhållande till en annan stat. Den andra förklaringen är att makt är ett relativt

begrepp: Staten kan inte göra beräkningar enbart gällande sin egen maktkapacitet, utan

detta ska göras i förhållande till andra staters kapacitet (Baylis & Smith 2005, f94).



20

Defensiv och offensiv realism är två varianter av neoklassisk realism i det anarkistiska

systemet. Defensiv realismen enligt Walts hävdar att staten har säkerheten som sin

viktigaste punkt och därför söker endast nödvändig makt för att säkerställa sin egen

överlevnad. Enligt denna uppfattning är stater djupt defensiva och kommer inte att

försöka vinna större och bredare makt om detta försök kommer att äventyra statens

säkerhet. Offensiv realism som Mearsheimer hävdar att det slutliga målet för alla stater är

att uppnå en hegemonisk ställning i det internationella systemet. Enligt detta synsätt

önskar alltid de olika staterna mer makt och är villiga att söka mer makt om tillfälle ges

för att ändra sin nuvarande maktfördelning, även om en sådan åtgärd kan äventyra deras

egen säkerhet (Baylis & Smith 2005, f94).

2.4 Säkerhetsdilemma

Realismen anser att i ett anarkistiskt system kommer en stark militär makt alltid att vara

central. Realismen anser att problemet är just att inte kunna avgöra om dessa millitära

makter är offensiva eller defensiva. Följden av detta blir att grannländerna ser en stark

militär makt som ett hot mot sin egen nationella säkerhet. Beteckningen för denna spiral

av osäkerhet är säkerhetsdilemma. Enligt Wheeler och Booth uppkommer ett

säkerhetsdilemma när den militära upprustningen i en stat skapar en olöslig osäkerhet,

både hos andra länder och framför allt hos grannländerna. Om dessa resurser är i

defensivt syfte för att försvara sin säkerhet i en osäker värld, eller om de är för offensiva

är syfte att ändra statusen/säkerheten till sin fördel. Detta scenario visar att statens strävan

efter säkerhet ofta är källan till en annan stats osäkerhet. Detta i takt med att stater har

mycket svårt att lita på varandra och ofta ser andra staters syften på ett negativt sätt.

Således kan militär upprustning i en stat leda till att grannländerna kommer att vidta

samma åtgärder, vilket frambringar en upprustningsspiral. Det finns en livlig debatt bland

realistiska akademiker rörande stabilitets- och maktbalanssystemet, särskilt i dag då det är

många som hävdar att maktbalansen har ersatts av ett unipolärsystem, dvs. att det finns en

enda stormakt: Det är tveksamt om andra länder kommer att försöka balansera mot USA.



21

Detta visar att via maktbalansen kan stater minska de värsta konsekvenserna av ett

säkerhetsdilemma, men de kan aldrig fly ifrån detta. Orsaken till detta tillstånd är

avsaknaden av förtroende mellan staterna på den internationella arenan. Historiskt sett

har realismen illustrerat bristen på förtroende mellan stater med en hänvisning till

liknelsen om kronhjortsjakten i Man, the State and War av Kenneth Walts. Med det

menar Walts att frågan inte är ifall alla stater kommer få det bättre genom att samarbeta,

utan det är snarare är sannolikt att en stat kommer vinna mer än annan stat. Det är på

grund av denna oro med relativa vinster som realismen hävdar att det är svårt att

samarbeta i ett självhjälpsystem.

Realismen ska fungera som ett analysverktyg för att sortera det empiriska materialet som

jag har samlat in, men även för att frambringa förståelse i det studerade ämnet. Efter

beskrivningen om realismen kan vi konstatera att för realismen är säkerhet den viktigaste

prioriteringen. På den internationella arenan ses staterna som de viktigaste aktörerna, och

det finns inte någon annan aktör som styr staterna. Det finns inga tvivel om att i det

anarkistiska systemet är den nationella säkerheten som blir den främsta prioriteringen för

alla stater, vilket gör att staterna agerar främst för att maximera sin egen säkerhet.

För att kunna besvara min forskningsfråga blir säkerhetsdilemman och självhjälpen

väldig viktiga hjälpmedel gällande att kunna analysera mitt material, dels om hur olika

förändringar ser ut, dels att hitta förklaringar som styrker att KRG är en regional

säkerhetsskapande aktör. Med hjälp av olika dokument kommer uppsatsen med hjälp av

realismen kärna (som är stat, säkerhet och överlevnad som ska delas mellan några viktiga

indikatorer), komma fram till ett svar om vad som skapar stabilitet respektive instabilitet

vilket kommer att kunna används för att ge svar på forskningsfrågorna samt för att

diskutera frågeställningen.

Här ska den utvalda teorin som är realism operationaliseras, och ett lämpligt

analysverktyg frambringas för den empiriska analysen. För att förändra teorin till ett

lämpligt analysverktyg är det viktig att väsentliga indikatorer för teorin väljs ut.

Indikatorerna är de element som sedan kommer att uppsökas i det empiriska materialet.

Indikatorerna arbetas fram med utgångspunkt i några av de mest dominerande begreppen

för teorin, exempelvis kommer en del av realismens indikatorer att presenteras ur



22

begreppet säkerhet då detta begrepp betraktas som det viktigaste och mest utpräglade

begreppen inom den realistiska teoriinriktningen. Här nedan kommer uppsatsen att

presentera de viktigaste begreppen inom realismen samt indikatorer som har valts utifrån

dessa begrepp. De valda indikatorerna består av:

(Statens intresse) (Indikatorer) (Beskrivning)

Det politiska

intresset

Suveränitet

och

Maktbalans

En av de grundläggande egenskaperna för en stat är

att agera rationellt, det vill säga sträva efter sin

överlevnad. Stater är alltid ute efter ökad makt för

att garantera sin suveränitet, samt maktbalans som

är ett av de viktiga begreppen inom realismen, och

betyder att stater ska vara medvetna om hur andra

stater reagerar på den internationella arenan som

strävar efter att motbalansera dem

Det

ekonomiska

intresset

Naturresurser

och Handel

Att ett land strävar efter att förbättra sin ekonomi är

rationellt. En stats ekonomiska intressen kommer

däremot ha stor betydelse och detta utgörs av

handel mellan länder med exempelvis råvaror

(naturresurser) såsom olja och naturgas

Det militära

intresset

Säkerhet Enlig realismen staters viktigaste uppgift är att

säkra den nationella säkerheten mot allt hot som

ställer sig mot den. Detta hot utgörs alltid av andra

stater, därför ska staten sträva efter att förbättra sin

position på den internationella arenan. Som tidigare

nämnt begreppet säkerhet är en av de viktigaste

kännetecken inom realismen

Uppsatsen har nu beskrivit enligt realismen, staters intressen och att dessa är för att

säkerställa sin säkerhet och överlevnad. När uppsatsens forskningsfrågor valdes ut var det

för att studera konflyktfyllda regioner, samt USA:s och Turkiets hållning mot KRG och

vise verca utifrån deras intresse uppdelat i politiska, ekonomiska och millitära, och om



23

detta har lett till en förändring och utifrån den eventuella förändringen hitta ett svar till

vad denna förändring kan innebära för stabiliteten i regionen.

Realismen är ett perspektiv som ger ett underliggande antagande för att förklara skeenden

på en internationell nivå. Denna teori kommer även att hjälpa mig förstå mekanismen

bakom (in)stabilitet i mellanöstern. Realismen i denna uppsats ska bidra till att sätta

utvecklingen i regionen samt KRG:s position i ett internationellt system som handlar om

säkerhet. Realismens grunder är att hänsyn tas mest till aktörernas ageranden och varför

de gör som de gör snarare än aktörernas uttalanden. Genom realismens principer,

upplyses de skeenden som förändrar det geopolitiska läget som de viktigaste

förklaringsfaktorerna. Detta leder till att realismen blir det optimala analysverktyget för

att förstå mekanismen bakom (in)stabilitet i konflyktfyllda regioner. I nästa kapitel

kommer jag med användningen av dess ovan nämnda indikatorer i undersökningen av

materialet försöka svara på min övergripande frågeställning.



24

3. Empiri

Efter en kort sammanfattning av den kurdiska historiska bakgrunden kommer detta

kapitel undersöka lokala händelser i Kurdistan och Irak efter 2003. Särskilt händelser

som påverkade KRG:s policy och händelser som har gett KRG den nya rollen som en

nyckelfaktor för säkerhet och maktbalans i Irak och regionen. Dessutom kommer detta

kapitel att diskutera de KRG-aktiviteter och relationer som har blivit lagliga, utifrån

Turkiets och USA:s hållning mot KRG som regional aktör. För att kunna förtydliga

uppsatsens struktur d.v.s. den röda tråden kommer jag dela upp den empiriska delen i tre

underkapitel d.v.s. utifrån de tre valda indikatorerna.

3.1 Det Politiska intresset (Suveränitet och maktbalans)

Detta underkapitel kommer att undersöka betydelsen av KRG:s roll gällande

maktbalansen i Irak och den långsiktiga regionala konflikten mellan sunni- och

shiamuslimer. Det kommer vidare att ha fokus på det strategiskt geografiska läge som

KRG har, vilket är precis i hjärtat av konflikten.

Historiskt kan relationerna mellan Iran och Turkiet analyseras genom två huvudfrågor

som är centrala för säkerhetsdilemmat, det politiska islam och kurdfrågan (Evin, 2010

s.12). Politisk islam är den viktigaste punkten i konflikten mellan de två nationerna,

turkar och perser. Som den historiska efterföljaren till det Osmanska riket anser Turkiet

sig själv som ledare för den sunnimuslimska tron. Iran som arvtagare till Safavid-imperiet

ser sig själv som ledare för shiiterna, Ozcan och Ozdamar (2010 s.101). Sedan den

islamiska revolutionen i Iran år 1979 har Turkiet blivit överkänsligt angående de iranska

ambitionerna att exportera den islamiska revolutionen till grannländerna och i takt med

det har deras relationer inramats av regional rivalitet (Evin, 2010 s.12). Den kurdiska

frågan var en punkt i överenskommelsen om att Iran och Turkiet kunde samarbeta med

varandra, det vill säga KRG har blivit en betydande regering som båda sidor har försökt

att förbättra sina relationer med, detta på grund av KRG:s strategiska läge (Ozcan &

Ozdamar, 2010).



25

Efter nästan ett sekel bytte den sunnitiska regeringen och makten i Irak till en shiastyrd

regering år 2003. Som en konsekvens av den växlande situationen i Irak, varnade kung

Abdullah av Jordanien för Irans plan gällande framväxten av en shiitisk ideologi från

Persiska viken till Beirut (Barzgar, 2008). Den shiitiska linje som inkluderar Iran, Irak,

Syrien och Hizbollah i Libanon kunde i verkligheten isolera Turkiet från den islamiska

sunnivärlden och i synnerhet från arabsunnistater. Detta skulle kunna försvaga den

turkiska rollen i regionen och stärka Irans roll i mellanösten. Därför måste Turkiet få

KRG att överleva den shiitiska linjen och upprätthålla gränsen mellan Turkiet och den

shiitiska linjen (Barzgar, 2008).

Placeringen av kurderna i norra Irak är viktig gällande länken mellan Turkiet och den

arabiska sunnivärlden. Den sunnishiitiska ideologiska konflikten i Irak ökades efter

tillbakadragandet av de amerikanska trupperna under 2011. Detta ledde till att situationen

närmade sig ett farligt läge och gick tillbaka till enmansregeln, med andra ord tillbaka till

en tid där Irak präglades av diktaturer (Dodge, 2013 s.248) Förutom den ökande

konflikten mellan sunni- och shiamuslimer i Irak försökte dåvarande Iraks

premiärminister Nuri al-Maliki växla koalitionsregeringen bara en vecka efter

tillbakadragandet av de amerikanska trupperna till ett majoritetsstyre baserat på den

shiamuslimska tron. Därför var KRG den enda makten som kunde stå emot en diktatur,

detta i och med dess politiska och militära förmågor (Dodge, 2013 s.242).

KRG:s President Massoud Barzani skickade ett meddelande till Washingtons

administration gällande Iraks framtid, vilket löd "Irak står inför en allvarlig kris ... landet

är på väg mot enmansregeln", (Kurdistan Regional ordförandeskapet, 2014a; Dodge,

2013 s.242 ). KRG varnade nämligen den irakiska regeringen för att inte diskriminera

någon etnisk eller religiös grupp i Irak, för att om detta sker skulle situationen i Irak leda

till en katastrof. År 2014 inträffade katastrofen som KRG varnade för, detta i och med att

alla sunniområden snabbt kontrollerades av ISIS som ett resultat av sunnimuslimernas

diskriminering av shiamuslimer i Irak (The Economist, 2014). När det gällde den

kurdiska regionen i Irak påstod Gunter (2011) att om det demokratiska federala systemet

i Irak fortsätter att visa sig vara omöjligt att byggas är snart en självständig kurdisk stat en

verklighet.



26

I den gemensamma presskonferensen mellan Ahmet Davutoğlu, Turkiets utrikesminister

och John Kerry, USA:s utrikesminister, den 18 november 2013 i Washington, säger

Davutoğlu återigen att tillsammans med Förenta staterna och med andra allierade ska

Turkiet arbeta för att förhindra de sekteristiska och etniska spänningarna i regionen. Han

menar att Turkiet kommer att fortsätta att ha goda relationer med alla parter i Irak,

framför allt med KRG efter Massoud Barzani:s besök på Diyarbakir. Under Barzanis

besök delade KRG och Turkiet samma synpunkter angående sunnu-shia konflikterna, och

att Turkiet har en strategi för sekteristisk fred i Irak-regionen presenterade av den

turkiska utrikesministern Davutoğlu, (Turkey Ministry of Foreign Affairs, 2013).

3.1.1 KRG: s moderata politik efter 2003:

Detta underkapitel kommer att beskriva en effektivisering av den kurdiska politiken och

dess inverkan på det nya Irak år 2015. Ett av de effektiva framstegen är att genom KRG

enades, (KDP) och (PUK) som ledde KRG att vara ensam representant i Bagdad (Rogg

och Rimscha 2007; Gunter 2014 s.825). Således kunde Bagdad sedan 2003 inte placera

någon person i en hög post inom den Irakiska regeringen utan medgivande från Erbil

(KRG:s huvudstad). Enigheten mellan de två största kurdiska partierna i Irak har bidragit

till att skapa fred och stabilitet för KRG. Det hävdas även att säkerhet och stabilitet i

Kurdistan även kommer att skapa mer säkerhet och fred i Irak. Mirani, KDP anser att den

strategiska överenskommelsen mellan KDP och PUK inte bara gynnar KRG utan även

hela Irak. Med detta menas att dessa två partier arbetar som ett lag för att upprätthålla

säkerheten i den kurdiska regionen och därifrån förbättra säkerheten för hela Irak (BBC,

2013). effektiviseringen av den kurdiska politiken för att hantera det Irakiska läget efter

Saddam Hussein har varit framgångsrikt. KRG:s president Massoud Barzani kunde

hantera den politiska situationen i Irak på två sätt;

1. Att handskas med de inhemska och regionala frågorna

2. Skapa goda och breda relationer med det internationella samfundet.



27

Efter den nya irakiska konstitutionen 2005 höll kurderna två av de tre positionerna som

förbinder Irak till det internationella samfundet, då varande presidenten i Irak Jalal

Talabani och Utrikesministeriet som leddes av Hoshiyar Zebari kom både från KRG.

Detta ledde till att KRG kunde spela en avgörande roll i den irakiska politiken och

samtidigt bygga sina egna separata förbindelser med andra delar av världen (Barkey och

Laipson, 2005; Voller, 2013 s.70).

En reflektion över KRG:s effektiva politik är dess demokratiska system av tolerans

gentemot sina medborgare i olika etniciteter och religioner. En FN-rapport från 1999

uppgav att kurdiska rättigheter och frihet som en minoritet fortsatte att kränkas i regionen

(FN:s rapport, 1999). Denna rapport hade stora skillnader jämfört med KRG:s

minoritetspolitik, i och med att KRG visade tolerans och gav alla rättigheter och friheter

till sina minoriteter och medborgare. Exempelvis genom att alla minoriteter kan studera

på sitt modersmål. De har också en permanent kvot av platserna i KRG:s parlament,

förutom en 30 % minimikvot för kvinnor (Dosky 2013 s.2, KRG utkast konstitution).

Dessutom var KRG inte inblandad i någon terrorverksamhet, och organisationen kunde

bevisa att det enda de sökte var fred och säkerhet. Till exempel har ingen amerikansk

eller internationell trupp dödats eller skadats inom KRG:s territorium från början av

(OIF) 2003 tills USA:s tillbakadragande under 2011 (amerikanska kongressens utrikes

Kommittéer 2014; Chapman, 2009, Safar och Boerwinkel, 2010). KRG har således

kunnat visa det internationella samfundet att de inte är en aggressiv makt i regionen, detta

tack vare det demokratiska och mjuka politiska systemet, framförallt mot minoriteter

inom KRG.

Den kurdiska policyns betydelse var av stor vikt i den irakiska konstitutionen, då

ytterligare ett viktigt steg framåt kunde tas. Detta i och med att kurdiska tillsammans med

arabiska blev Iraks officiella språk (Jabary och Hira, 2013 s.102; Voller, 2013 s.70).

(Park, 2004 s.20) menar att KRG nu är officiellt erkänt av den irakiska konstitutionen,

vilket leder till att KRG kan representera kurdiska språket fritt från arabiskt, turkiskt och

persiskt förtryck. I och med att kurderna har vunnit regionala och internationella

samfundets förtroende från den drivande demokratiska politiken gjordes ett framsteg mot



28

självständigheten då KRG bevisade att det inte skulle finnas något hot mot att en

självständig kurdisk stat upprättades.

3.1.2 KRG: s mjuka frågor: Ett steg mot självständighet

Under det senaste decenniet kunde kurderna bygga sina egna relationer med det regionala

och internationella samfundet. KRG stärkte sina internationella relationer med både

Turkiet och Iran på en regional nivå och med kraftfulla stater som USA, Storbritannien

och Frankrike på den globala nivån (Charountaki, 2012 s.187). KRG:s beteende, samt

ökande roll både i regionen och med det internationella samfundet kommer att

undersökas i detta underkapitel, genom idén om "tjänad suveränitet", vilket illustrerar att

KRG:s beteende mer liknar en suverän stat än bara en självständig region inom Irak.

Kurderna med sin egen politik och sin egen agenda som utbrett KRG:s relationer med

regionala och internationella samfundet kunde nu klara att ha officiella

regeringsrelationer med omvärlden.

Med förtjänad suveränitet skapade KRG sin egen konstitution, och nu väntade en

folkomröstning via dess konstitution som tog KRG ytterligare ett viktigt steg närmare

mot självständighet. Packard (2013) menar att med den viktiga rollen och effekten som

KRG har haft, kan KRG placeras inom ramen för "förtjänad suveränitet", vilket är en

process för att uppnå självständighet som nyligen även har använts framgångsrikt av Syd

Sudan och Kosovo, Hadji (2009 s.515). Till exempel klev Syd Sudan 2011 ur "förtjänad

suveränitet" för att bli en komplett suverän stat. KRG följer nu de stater som

framgångsrikt har använt denna process för att uppnå självständighet genom att följa alla

de tre obligatoriska steg som intjänad suveränitet kräver (Packard, 2013)

1. delad suveränitet; staten (Irak) och (KRG) måste dela makten

2. institutionsuppbyggnad, det vill säga självstyre, vilket KRG redan har

3. slutlig status, vilket är en folkomröstning, (Scharf 2002 s.382 ; Ozbek 2012 s.129;

Packard 2013).



29

Det finns inga tvivel om att KRG måste uppfylla dessa kriterier för att kunna bli en

självständig stat, detta enligt Montevideo-konventionen, som enade de allmänna principer

som behövs av den internationella rätten för en regione att uppnå statusen som en

självständig stat (amerikanska kongressens utrikeskommittéer, 2014; Grant, 1998;

Packard 2013 s.193). KRG har redan uppfyllt dessa krav. 1) Den första är en permanent

befolkning, KRG har cirka 5-6 miljoner invånare. 2) Den andra innebär att ha ett fastlagt

territorium; att KRG har ett autonomt territorium, enligt Artikel 140 i den irakiska

konstitutionen. 3) Den tredje handlar om att ha en regering, KRG:s regering bildades

genom demokratiska val 1992. 4) Den fjärde principen är förmågan att ingå

internationella förbindelser. Ett tydligt tecken på att KRG har uppfyllt denna princip är de

många utländska konsulat som befinner sig i KRG:s huvudstad Erbil Exempelvis USA,

Storbritannien, Frankrike, Ryssland, Turkiet och Iran (Hadji 2009 s.514). Dessa principer

kombineras för att KRG ska ta ett steg framåt från att bara vara en autonom region till att

bli en de-facto stat (amerikanska kongressens utrikeskommittéer, 2014)

3.2 Det ekonomiska intresset: (Natur- och handelsresurser)

I detta underkapitel kommer KRG:s betydelse för Turkiet att undersökas, det vill säga

varför KRG inte längre är ett hot för Turkiet och hur de båda blev strategiska partners

med varandra.

3.2.1 KRG- Turkiet: En kompletterande politik gårdagens fiende,

dagens Supporter

Charountaki (2012 s.190) hävdar att den turkiska utrikespolitiken och dess inställning till

KRG ändrades i hög grad efter att den amerikanska kongressen inom det federala

systemet och strukturer enligt den irakiska konstitutionen officiellt erkände KRG:s

legitimitet, det vill säga ordförandeskapet, regeringen, parlamenten och

säkerhetsstyrkorna (Charountaki 2012; Rogg och Rimscha, 2007). Dessutom fick KRG:s

oljeerbjudanden och olika avtal med utländska företag, såsom det stora amerikanska



30

oljeföretag Exxonmobil. Detta har fått Turkiet att tänka över sina möjligheter att förbättra

sina relationer med KRG. För KRG var detta av stor vikt gällande avtal och relationer

med internationella samfund, så som en juridisk regering och inte bara som en

självständig region inom ett land (Charountaki 2012 s.191).

I och med den politiska och ekonomiska förändringen på regional nivå, har stora

förändringar även skett i den turkiska politiken under rättvise- och utvecklingspartiet

(AKP) gentemot KRG sedan slutet av 2008 (Sokullu 2012 s.207; Tol, 2014). Tol (2014

s.69) menar att Turkiet inte ser KRG som det kurdiska problemet gällande säkerhet

längre, istället ses det nu som en del av lösningen. Charountaki (2012) understryker att

KRG:s stigande makt i Irak och regionen är en betydande faktor som har tvingat turkiska

politiker att försöka se politiska lösningar snarare än militära gällande den kurkiska

frågan inom Turkiet.

Turkiet har fått stor ekonomisk tillväxt under det senaste decenniet, och det finns en

uppfattning om att Turkiet kommer att bli en av de mäktigaste staterna i världen det

kommande decenniet (Tol, 2014; Fackrell, 2013 s.67). Den stigande ekonomiska

tillväxten i Turkiet har ökat deras behov av energi (Fackrell, 20013 s.66). Geografiskt

anses KRG vara den bästa platsen för att skaffa energi till ett rimligt pris. Turkiet är

medveten om att all utveckling i KRG påverkar deras land, eftersom det är många

turkiska medborgare som får sitt levebröd genom att handla inom KRG, och att det finns

ett stort varuutbyte mellan Turkiet och KRG (Tol, 2014 s.69).

Turkiets energisäkerhet var hotad på grund av att Ankara i många år har varit beroende

av Iran och Ryssland för energi, och då särskilt naturgas (Kilic och Kaya, 2007). Dessa

stater är allierade och anses inte vara direkta partners med Turkiet, i och med Turkiets

goda relationer med USA. Därför har dessa stater använt sina energiresurser som

påtryckning i sin politiska agenda i regionen. För att överleva detta hot var Turkiet

tvunget att hitta en alternativ energikälla. (Tol, 2014) medger att KRG med sina stora

energiresurser erbjuder det bästa alternativet till Turkiet. Således behöver KRG Turkiet

inte bara som en ekonomisk partner, utan också som en viktig del av lösningen för dess

inhemska kurdiska fråga. Tidigare har AKP i Turkiet behandlat det kurdiska problemet

genom en terror-policy, men AKP ändrade senare detta synsätt till att bli en politisk fråga



31

(Sokulln, 2013; Updegraff, 2012). Ett exempel är när premiärminister Erdogan besökte

Diyarbakir och berättade att den kurdiska frågan inte kunde försummas längre och att det

var en viktig fråga som måste lösas politiskt. I november 2009 meddelade Ankara att den

turkiska regeringen skulle ta ett dramatiskt steg mot en politisk normalisering med KRG

genom att öppna ett konsulat i Erbil (Zahedi, 2010 s.78)

Utrikesminister Ahmet Davutoğlu träffade KRG:s premiärminister Nechirvan Barzani

den 15 mars 2014 i Van. I sitt tal vid den gemensamma presskonferensen efter mötena,

berättade utrikesminister Davutoğlu att Turkiet har kommit överens med KRG om att

bygga den tredje ekonomiska terminalen vid KRG:s gräns. Davutoğlu sade att "Detta är

en stor Newroz gåva till våra medborgare som bor i denna region och våra bröder i

Irak" . Handelsförbindelserna mellan Turkiet och Irak har beräknats vara på 12 miljarder

dollar varv 70 % av dem är med just KRG, och att Irak är Turkiets näst största

exportmarknad efter Tyskland. "Vår största förhoppning är att övervinna de tvister och

svårigheter när det gäller oljeexport från Irak", sade utrikesminister Davutoğlu och

tillade att ökningen av välfärden i Irak är bland Turkiets strategiska prioriteringar (Turkey

Ministry of Foreign Affairs, 2014)

Det är inte bara Turkiet som behöver KRG utan KRG behöver också Turkiet eftersom de

har ett kustlöst territorium, det vill säga att KRG behöver ett territorium bundet till havet

för att kunna exportera sin olja och naturgas, och det bästa sättet att nå internationella

marknader är genom Turkiet. Voller (2013 s.69) hävdar att Turkiet är den enda

exportvägen för KRG:s olja och gas till Europa, alltså försöker KRG att använda sina

stora energikällor för att säkra sina egna politiska och ekonomiska agendor från Bagdad

(Mills 2013 s.52). Utifrån en realistisk syn gör KRG:s geografi att de blir beroende av

Turkiet för exportvägarna och även som en strategisk viktig partner. I samband med att

sådana förbindelser skapas kan relationerna mellan KRG och Turkiet anses komplettera

varandras målsättningar inom politik, ekonomi och säkerhet.

Den 8:e augusti 2014, närmade sig IS-trupper KRG:s huvudstad Erbil, men bara några

timmar senare blev IS-trupperna hårt bombade av två amerikanska stridplan. Samma dag

i Washington DC, på en presskonferens sade Marie Harf som är ställföreträdande

talesperson för USA:s utrikesdepartement, att ”dels anförde vi dessa attacker mot IS för



32

att försvara vår egen personal som jobbar i provinsen Erbil, dels för att KRG är en viktig

partner för USA gällande kriget mot terrorister” (U.S. departement of state, 2014).

Författaren Steve Coll som är expert inom nationell säkerhet och utrikesfrågor i USA,

skriver i en artikel i Newyorker, att försvaret av Erbil var den främsta anledningen som

drog president Obama tillbaka till striderna i Irak. Coll beskriver att i dessa dagar var

Kurdistan verkligen en av de viktigaste trogna bundsförvanterna med USA i

mellanöstern. Landets ekonomi hade varit mycket god under de senaste åren, och lockat

investerare från hela världen såsom Exxonmobil och Chevron (en av världens största

oljejättar). Coll nämner även Obamas fascinerande intervju med Thomas Friedman där

han säger att "den kurdiska regionen är funktionell på det sätt som vi skulle vilja se, KRG

har tolerans mot andra folkgrupper och religioner på ett sätt som vi skulle vilja se någon

annanstans, och vi tror att det är viktigt att se till att det utrymmet är skyddad

(Newyorker, 2014).

Den 29:e januari 2015 träffade USA:s utrikesminister John Kerry Sveriges

utrikesminister Margot Wallström och framförde sin tacksamhet glad över Sveriges

initiativ att skicka en styrka till Erbil för att utbilda Peshmerga -soldaterna, ett initiativ

USA stödde det hundraprocentigt (DN, 2015). Här blir bilden mycket tydligare gällande

att USA visar sitt stöd för KRG på den internationella planen. Ett exempel är att många

stater som är rivaler i regionen och världen nu stödjer KRG i kriget mot terrorismen, t.ex.

har USA och Iran som är rivaler båda en gemensam punkt genom KRG som måste

stödjas emot IS, och deras önskan att upprätta ett kalifat (Friedman och Salih, 2014).

3.3 Det militära intresset (säkerhet) Gemensamma regionala hot

Efter Operation Iraqi Freedom (OIF) ändrades de regionala staternas syn på KRG från en

destabiliserande kraft till en makt för stabilisering, i takt med att KRG försökte hitta

lösningar på vissa av de hot som fanns i regionen (Voller, 2013; Evin, 2010) Detta

kommer att undersökas ytterligare i detta kapitel genom olika regionala händelser som

denna uppsats fokuserar på.



33

3.3.1 Operation Iraqi Freedom 2003:

I detta underkapitel ges en beskrivning av den historiska kontexten för kurderna i början

av det tjugoförsta århundradet. Särskilt tanken att kurderna nu har fastställt och stärkt sitt

inflytande på den irakiska politiken som en viktig partner för att hjälpa till och bygga upp

den nya irakiska säkerheten och förstärka deras framtida ställning. KRG:s roll i

säkerheten hade i hög grad förändrats under OIF som var konsekvensen av händelserna

efter den 11 september. Följaktligen enades de två största kurdiska partierna KDP

(Kurdiska demokratiska partiet) och PUK (Kurdistans patriotiska union) och den

kurdiska Peshmerga var tillsammans med (OIF) på norra fronten i Irak (Wilgenburg 2012

s.49). Gunter (2011) hävdar att KRG har blivit en ö av demokrati, stabilitet, fred och

spirande ekonomiska framsteg. Detta blev en stor positiv konsekvens, framförallt för

kurderna, vilket var skapandet av en ny demokratisk och legitim makt i regionen. Under

nittonhundratalet saknade regionen mänskliga rättigheter och andra stater såg kurder som

underlägsna. Men i det tjugoförsta århundradet visade den kurdiska demokratiska

metoden för det regionala och internationella samfundet att kurder inte kommer att göra

samma sak mot andra grupper i regionen, utan istället visa tolerans mot alla religiösa och

etniska identiteter som samexisterar i regionen.

År 2003 visade den turkiska regeringen en förhöjd känsla av osäkerhet gällande OIF,

särskilt om det upplevda hotet som handlande om större rättigheter och autonomi för

kurderna i KRG. Ankara ansågs av KRG som en dörr till kurderna i Turkiet, och en källa

för ett direkt stöd för dem om de blev helt självständiga i Irak (Tank, 2005). Innan OIF:s

start bad amerikanerna den turkiska regeringen att öppna en andra front i norr i Irak vilket

blir södra Turkiet, men det turkiska parlamentet gav aldrig sitt samtycke (Barkey och

Laipson 2005; Anderson och Atansfield 2009 s.210; Voller, 2013 s.70). Turkiets

bekymmer gällande upprättande av en självständig kurdisk stat i Irak och avsaknaden av

en FN-resolution ledde till att det turkiska parlamentet nekade till en begäran om 45,000

amerikanska och brittiska soldater tillträde att gå genom Turkiet mot norra fronten i Irak

(Evin 2010 s.3; Gunter, 2004 s.115; Tank, 2005. 71). Som en följd av det blev KRG en

mycket viktigt partner för USA och Storbritannien som ett alternativ till turkiska

avslaget.



34

En konsekvens av den turkiska parlaments beslut att neka USA och Storbritanniens

styrkor tillgång till att använda deras territorium för OIF var att det gav KRG ett utmärkt

tillfälle till att bli Washingtons främsta allierade i Irak (Anderson& Sansfield, 2009

s.210). Kurderna med sin militärstyrka (Peshmerga), deltog och samarbetade nära

koalitionsstyrkorna i norr och spelade en viktig roll gällande att befria de viktigaste

nordliga städerna Mosul och Kirkuk (Park, 2004 s.21). Det finns inga tvivel om att

Turkiets förnekande som en följd av en sådan begäran från USA och Storbritannien

försvagade den turkiska politiken i Irak samtidigt som KRG:s ställning och roll stärktes

med deras deltagande i (OIF). Under 2006 erkände Turkiets premiärminister Erdougan att

det turkiska beslutet var felaktigt och isolerade Turkiet från den internationella scenen,

och att Turkiet borde ha bidragit till att störta Saddam Hussien (Al-Aqrawi, 2011). Denna

roll fylldes istället av KRG, vilket gav dem en kraftfull del i upprättandet av ett nytt Irak

(Hadji, 2009). I Iraks styrande råd deltog kurderna genom att fylla 5 av 25 platser (Park,

2004 s.21).

3.3.2 Peshmerga: den kurdiska militära styrkan:

I det här underkapitlet kommer KRG:s militära styrkor Peshmerga analyseras. Peshmerga

är KRG:s officiella militära styrkor och dess namn betyder "Den som står framför döden”

(Eland, 2005; Rogg och Rimscha 2007 s.824). Eland (2005) och (Christian Science

Monitor, 2014) menade att Peshmerga var den mest kraftfulla och organiserade

militärstyrkan i Irak. Det som gör den mer organiserad är att de enas under KRG

ministerium Peshmerga-kommandot, jämfört med andra styrkor i Irak som var helt

splittrade mellan olika politiska och religiösa grupper. Deras yrkeskunnande började med

den kurdiska självständighetsrörelsen i början av nittonhundratalet, särskilda insatser för

att skydda den kurdiska regionen pågick från 1991 samt betraktades som den mest stabila

delen av Irak (Chapman, 2009 ).

Brown (2004) framhäver att USA ansåg sig själv som en ockupationsmakt, då de enligt

folkrätten blev ansvariga för säkerheten i den ockuperade staten. Det första steget som

togs av USA var att avskaffa den irakiska militärstyrkan, förutom Peshmerga i KRG.



35

Dessutom erkändes KRG av koalitionen som en officiell regering i sina tre provinser år

2003 (Erbil, Suleimani och Duhok) (Voller, 2013; Chapman, 2009). Chapman (2009)

beskriver att efter avskaffandet av den irakiska militärstyrkan var Peshmerga den enda

och största organiserade militärstyrkan i Irak (Park, 2004s.18).

Det finns inga tvivel om att amerikanerna behövde kurdiskt stöd eftersom den enda

enhetliga gruppen var kurderna, och Peshmerga var den enda organiserade kraften som

kunde stödja koalitionsstyrkorna, hålla Irak säkert och förhindra inbördeskrig. En del av

Peshmergas styrkor tränades av den amerikanska militären för att kvarstå som

huvudunderstödjare av Iraks stabilitet (Eland, 2005). Amerikanska styrkor försökte

samarbeta med Peshmerga i syfte att försvara KRG, besegra muslimska extremister och

skapa stabilitet i sunniområdena (Eland, 2005). Ett liknande scenario ägde rum i juni

2014 då ISIS besegrade den irakiska militären och invaderade sunniområdena, inklusive

Mosul som är den näst största staden i Irak, vilket kommer att undersökas närmare i det

sista under kapitlet. Dessutom är den starka närvaron av Peshmerga fortfarande

nödvändigt i Irak och denna region, detta för långsiktig stabilitet då Irak har en historia

präglat av militärkupper (Al-Aqrawi 2011). Den starka närvaron av Peshmerga kommer

att vara till hjälp för att förebygga eventuella militärkupper i framtiden som en oberoende

juridisk styrka från Bagdad, och sedan 2003 har detta upprätthållit den militära balansen i

Irak. Peshmerga erkändes av den irakiska konstitutionen som KRG:s

huvudsäkerhetsstyrka; detta var det viktigaste resultatet för att uppnå laglighet så att deras

verksamhet kunde skifta från att vara en revolutionär kraft till en juridisk erkänd militär

styrka. Följaktligen såg de regionala staterna inte Peshmerga som en misstänkt

upprorsmakt längre, utan nu ses Peshmerga som den kurdiska regeringens

rättssäkerhetsstyrkor.

Den 26:e maj 2015 sade utrikesutskottets ordförande i det amerikanska representanthuset

Royce:

“Our critical partner in the fight against ISIL is in great need of heavy weapons and

armored vehicles. We haven”t gotten Iraqi Kurdish “Peshmerga” forces what they need.

Even so, they have proven to be the most effective ground force currently fighting ISIL. It

is critical that the Administration provide Peshmerga forces with the weapons they need.



36

This legislation streamlines the process to better aid this reliable U.S. partner as it

continues its fight against ISIL.” (The House Committee on Foreign Affairs, 2015).

I det här uttalandet menar han att USA måste införa en lagstiftning som tillåter direkt

vapenleverans till kurdiska Peshmerga, som nu är de enda marktrupper som står emot IS.

En lagstiftning som enligt Royce effektiviserar den pågående processen för att bättre

hjälpa denna värdeladdat amerikanska partner som fortsätter sin kamp mot IS.

Fredagen den 15 maj 2015 fick Representanthuset ett godkännande av ett lagförslag som

skulle beväpna kurder och sunnistammar i Irak. Propositionen antogs av 269 ja- röster

mot 151 nej-röster och beskriver att den amerikanska militären och den nationella

säkerhetsstrategin för 2016 omfattar godkännande av president Barack Obamas begäran

om ca 612 miljoner amerikanska dollar gällande "Försvar samt diskretionära utgifter".

Detta innebar även att administrationen gav 715 miljoner amerikanska dollar i

säkerhetsstöd till irakiska styrkor som kämpade mot IS med villkoret att 25 procent av

medlen skulle gå direkt till Peshmerga och sunnistyrkorna (Anadolu agency, 2015).

3.3.3 KRG: s roll i Turkiet- PKK dialogen

Kurdistans arbetarparti (PKK) är en av de viktigaste frågorna i relationerna mellan KRG

och Turkiet. Under 1990-talet och början av 2000-talet har PKK bidragit till en miljö som

pekade på att det inte var produktivt att ha någon dialog kring den kurdiska frågan i

Turkiet enligt Turkiets utrikesminister (1999, FN: s rapport, 1999). På den turkiska sidan

är PKK ett stort problem för den turkiska regeringen och militären. Turkiet vill att PKK

ska avväpnas och de har pressat KRG att driva ut dem ur den kurdiska regionen. Men på

grund av att KRG ser PKK som kurder, dvs. sina landsmän trots att de verkar i en annan

del av Kurdistan, har KRG varit ovilliga att använda våld mot PKK-gerillan för att få bort

dem från sina områden.

Vid samma tid, förklarade Talabani som var Iraks president att Irak inte skulle lämna

över någon kurd till de turkiska myndigheterna, och inte heller bekämpa PKK-gerillan.

Samtidigt vägrade Barzani att erkänna PKK som en terroristorganisation och menade att



37

de kämpar för sina rättigheter i Turkiet. År 2008 accepterade turkiska parlamentet en

begäran från försvarsmakten i Turkiet att bedriva en operation mot PKK-gerillan vid den

irakiska gränsen dvs. vid KRG: s territorium. Barzani fördömde denna operation och

förklarade den som en kränkning av Iraks och KRG:s suveränitet, och menade att det

bästa sättet att lösa denna konflikt är att göra det fredligt. Barzani förklarade även att

kurder i södra Kurdistan (norra Irak) inte skulle vara en del av konflikten mellan den

turkiska militären och PKK-gerillan, men varnade samtidigt den Turkiska regeringen

med orden "Om den turkiska militären riktar sig mot några kurdiska civila medborgare

eller eventuella civila strukturer skulle de möta KRG:s motstånd, och dessa kommer

använda allt som krävs för att skydda sina medborgare". Zulal (2012).

KRG satsar på tanken att de har en lösning: att övertala PKK att lägga ned sina vapen i

utbyte mot att den turkiska regeringen beviljar den mer politiska rättigheter och autonomi

för den kurdiska befolkningen i Turkiet. KRG anser också att Turkiet har begränsade

eller inga andra alternativ än att genom KRG försöka att på ett fredligt sätt lösa det

långvariga problemet med den kurdiska befolkningen i Turkiet. Samtidigt inser KRG

vikten av energiresurser till Turkiet och hoppas att Turkiets ekonomiska intresse

åsidosätter deras lättsinniga inställning till det kurdiska problemet. Den kurdiska regionen

hoppas därför på att de ska lyckats övertyga Turkiet om att skapa ett energiavtal med

KRG som motsvarar Turkiets traditionella motstånd mot alla åtgärder som skulle ge den

kurdiska regionen ännu mer makt än den redan har (Zulal, 2012, s.150). Följaktligen, i

nuläget har KRG en viktig roll i överensstämmelsen för att skapa en miljö av dialog om

politisk lösning för kurderna i Turkiet. KRG lyckades skapa dialoger mellan Turkiet och

PKK och försökte upprätta direkta möten mellan dem.

År 2003 hade Turkiet två centrala punkter av spänning med USA på OIF (Shifrinson,

2006). Den första var Turkiets rädsla för en amerikansk sponsring av en självständig

kurdisk stat i norra Irak och den andra var PKK-gerillan som befann sig i norra delen av

KRG:s berg i linje med den turkiska gränsen. Evin (2010 s.34) uppger att när USA drog

sig tillbaka från Irak, var den turkiska rädslan om en amerikansk sponsring av ett

självständigt Kurdistan borta och ersattes med en ny föreställning. Detta syftar till att lösa

den inhemska kurdiska frågan, särskilt KRG:s roll i PKK:s beslut om en vapenvila med



38

Turkiet. Tol, (2014 s.69) påstår att Turkiets och KRG:s relationer började bli mer positiva

och Turkiet verkade vara mindre oroligt över möjligheten till en självständig kurdisk stat.

Den turkiska politiken gentemot KRG ändrades så att de såg Kurdistan som en viktig

partner i regionen. Det amerikanska tillbakadragande från Irak öppnade dörren för att

Turkiet skulle förbättra relationerna med KRG. Efter PKK:s ensidiga vapenvila som

sponsrades av KRG (Gunter, 2014) i november 2013, talade Turkiets premiärminister

Erdogan om möjligheten att utfärda en benådning för PKK:s fångar (Geopolitiche 2014).

Det finns fortfarande argument som pekar på att eftersom endast kurderna i södra

Kurdistan (norra Irak) har idén om ett ''Stor Kurdistan'' så har detta frambringat en

betydande oro på en regional nivå och framför allt i regeringen i Turkiet, och i mindre

utsträckning även i Iran. Politiker i Ankara och Teheran är fortfarande väldigt försiktiga

med alla diskussioner om kurdisk självständighet och KRG:s makt i regionen. Detta

samtidigt som den politiska utvecklingen i Irak har expanderat KRG: s makt samt lett till

ett stort steg närmare självständighet (Reuters 2007, Peter 2010; Watson 2005). Det

handlar om just denna rädsla gällande KRG:s steg mot självständighet som potentiellt kan

expandera till andra delar i Kurdistan, dvs. kurdiska grupper i grannländerna, samt de

motstridiga grundläggande elementen i det nationella statliga systemet, nämligen

konflikten mellan territoriell integritet och rätten till självständigt.

3.3.4 KRG och den arabiska våren:

Den arabiska våren och framförallt den syriska revolutionen, har förvandlat säkerheten

och politiska positioner i Mellanöstern till förmån för kurderna. Detta kommer att

diskuteras i detta underkapitel. Iran och Irak stödjer den syriska regimen, eftersom de

delar den shiitiska muslimska tron med nuvarande presidenten Assad. Turkiet står mot

den syriska regimen genom att stödja sunni oppositionen (Mills, 2013 s.60). KRG är

mycket medveten om konflikten och händelserna i Syrien, särskilt i de kurdiska

områdena, och på deras agenda står en försäkran om kurdernas rättigheter i Syrien.

Genom händelserna i den arabiska våren, har kurderna i Syrien tagit initiativ till

självstyre och siktar på ett resultat av ökad autonomi i nordvästra Syrien som blir Östra



39

Kurdistan (Altug, 2013 s.123). Dessa utvecklingar i Syrien oroar Ankara, eftersom de

fruktar att en kurdisk självständig stat kan bli en tillflykt och bas för PKK (Yakis, 2014

s.105).

KRG har även försökt att övertyga Turkiet om att kurderna i Syrien inte är ett hot mot

turkiska säkerheten och att en självständig kurdisk region i Syrien med rimlig politik som

KRG skulle vara rationellt för Turkiet. KRG föreslår att detta skulle skilja territoriet

mellan Turkiet och radikala islamistiska terroristgrupper i Syrien (Natali, 2012). Därför

har den arabiska våren på en regional nivå, och särskilt den syriska revolutionen, hjälpt

kurder i Syrien, samt KRG som har ökat sin förmåga att förstärka regionala stater som

Turkiet att kurderna i Syrien inte kommer att vara ett hot mot deras nationella säkerhet.

Detta gav KRG ett mer strategiskt politiskt läge i regionen. Mardini uppger att den

syriska krisen gör att KRG kan fungera som en mellanhand för det kurdiska samhället i

Syrien (Mardini, 2012 s.2). Ett exempel är avtalet mellan kurdiska oppositionen i Syrien

som var mellan demokratiska unionen Parti (PYD) och det kurdiska nationella rådet i

Syrien (KNCS) som kom till stånd i Erbil med hjälp av president Barzani. Detta innebär

att dessa två olika oppositioner i den kurdiska delen i Syrien ska arbeta tillsammans och

inte utgöra några hot mot det internationella samfundet (Seale, 2012 s.32). Här ser man

KRG:s viktiga roll bland kurderna från andra delar av Kurdistan för att få alla politiska

partier att kunna arbeta tillsammans under ett och samma tak och vara mer organiserade

både på hemmaplan, som är Syrien, och på den regionala planen som är mellanöstern.

Den första augusti 2012 i sitt besök till KRG sade den Turkiets utrikesminister Ahmet

Davutoğlu i en presskonferens med KRG:s president i Erbil, att den turkiska regeringen

vill samarbeta med KRG i syftet att tillsammans hjälpa det Syriska folket att uppnå fred

och stabilitet i regionen (Turkey Ministry of Foreign Affairs, 2012)

3.3.5 Terrorist och extremistiska grupper

I det här underkapitlet kommer det gemensamma hotet mot den regionala säkerheten att

diskuteras. Detta hot är mer känt som Islamiska staten (IS) - tidigare Islamiska staten Irak



40

och Syrien (ISIS). IS var tidigare en del av al-qaida som år 2014 meddelade sin

målsättning om att etablera ett kalifat i områden under dess kontroll (EU-parlamentet

Report, 2014, BBC 2014). Fakhir, Rudaw, 2014). IS organiserades huvudsakligen genom

de terroristgrupper som redan fanns som al-qaida och andra jihadiska och extrema

islamistiska grupper i både Irak och Syrien. Nu är IS ett av de största hoten mot

mänskligheten och framförallt mot den regionala säkerheten (US Department of State

2014). Kurdistan Regional ordförandeskapet, 2014b).

Förutom att vara ett problem i Irak och Syrien, har IS blivit en internationell fråga som

utgör ett regionalt och globalt hot (Cooper, CNN 2012. BBC 2014). Nyligen har IS blivit

en efterfrågad grupp, där terrorister ansluter sig till dem från olika länder i hela världen,

särskilt från Europa (EU-parlamentet Report, 2014). Den irakiska utrikesministern anser

att antalet IS-krigare i Irak och Syrien var runt 12,000 under 2014 och de växer snabbt på

grund av den syriska krisen. Han har varnat alla regionala stater om IS hot, om att dagen

då de inrättar ett islamiskt emirat är de bortom kontroll (BBC, 2013). KRG:s vikt och

strategiska position i den regionala säkerheten förefaller uppenbar, eftersom KRG har en

lång gräns mot de områden som IS har kontrollerat. Dessutom är kurderna i Syrien också

i ständiga krig med IS. KRG har spelat en viktig och positiv roll i västra Kurdistan,

(nordöstra Syrien) och även i Irak genom de 300,000 personer från Syrien som sökt

skydd i KRG (UN 2014). Ett exempel på KRG:s strategiska läge var i juni 2014, när alla

större sunnistäder i Irak, och bland dem den näst största staden i Irak – Mosul, togs över

av IS (Cooper, CNN 2014. Fakhir, Rudaw 2014). Som ett resultat har KRG för

närvarande mer än tusen kilometer gemensamma gränser med de områdena som togs av

IS i och med att den irakiska armén som inte kunde försvara sunniområdena lämnade alla

vapen och flydde till KRG (Rudaw, 2014). Som en följd av det blixtsnabba övertagandet

av Mosul skapades ett säkerhetsgap i dessa områden(BBC 2014; Rudaw, 2014).

KRG:s viktiga position i kriget mot terrorismen visades när Peshmerga rörde sig utanför

dess officiella gränser, d.v.s. Peshmerga tog tillbaka stora delar av de kurdiska områdena

som övergavs av den irakiska armén. Detta ansågs vara ett viktigt strategiskt steg för

KRG, eftersom det fyllde säkerhetsgapet som skapades p.g.a. den Irakiska armens

tillbakadragande och gjorde en säker gräns för civila att resa till KRG:s territorium,



41

menade den amerikanska kongressens utrikesutskott (2014). USA och FN har framhärdat

att KRG har en viktig roll för att stabilisera området och samtidigt räddat hundratusentals

civila personer, förutom att stödja en stark och samordnad reaktion för att trycka tillbaka

IS aggression (Amerikanska kongressens utrikesutskott, 2014). KRG försöker också att

svara på den humanitära krisen genom att de hittills har tagit emot ca 1.2 miljoner

flyktingar, och KRG har således i praktiken visat att de är en stabiliserande makt i Irak

och omkringliggande regioner. (US Department of State 2014). Regionala staters

perspektiv har också omvandlats till att arbeta tillsammans med KRG i att möta hoten

från terrorister. Ett utmärkt exempel på KRG: s stabiliserande roll i regionen är att då IS

attackerade den kurdiska staden Kobani i nordöstra Syrien och tog över stora delar av

dess område i september 2014, ledde detta till att KRG kom i kontakt med Turkiet och

USA för att hjälpa Kobani. Som svar till KRG, sade den Turkiska utrikesministern att

Turkiet skulle underlätta passeringen för Peshmergas styrkor till Kobani för att stödja

andra kurder som stred mot IS. Efter godkännande från den Turkiska regeringen

passerade ca 150 kurdiska soldater med tungt artilleri från KRG på väg till Syrien med

hjälp av turkiska säkerhetsstyrkor (Turkey Ministry of Foreign Affairs, 2014).



42

4. Analys och slutsatser:

I det här kapitlet kommer analysen av det empiriska materialet att göras, och olika

slutsatser kommer att dras. Detta ska göras med hjälp av centrala begrepp inom realismen

samt indikatorer som har valts ut som ett analysverktyg, vilka i sin tur kommer hjälpa

uppsatsen att besvara de övergripande forskningsfrågor som studien fokuserar på. Syftet

med denna uppsats är att förstå mekanismerna bakom stabiliteten och instabiliteten i

konfliktfyllda regioner där KRG som aktör, i mellanöstern, ligger i fokus. Detta

framställs genom att upplysa de problem som finns och förtydliggöra de regionala

staternas ställningstagande gentemot KRG och vice versa. Forskningsfrågan var: Hur ser

förändringarna ut i det studerade regionen, och utifrån det hitta förklaringar som ger KRG

rollen som en regional säkerhetsskapande aktör. Valet av realism som teori gjordes med

tanke på att säkerhet och stabilitet är centrala begrepp i min uppsats. Som metod

användes en allmän litteraturstudie med en kvalitativ textanalys, och den tillämpades

genom att logiskt härleda olika indikatorer. Sedan skulle dessa användas för att

undersöka det empiriska materialet från teorin. Som uppsatsen beskrev i de teoretiska

utgångspunkterna att realismen är den dominerande teorin inom internationella studier.

De centrala och viktigaste begreppen för realismen är stat, säkerhet och överlevnad,

vilkete begrepp utgör realismens kärna. Som Wilgenburg (2012) hävdade att de kurdiska

problemen efter första världskriget mot de regionala och internationella samfunden

berodde på en brist av starka politiska institutioner bland kurderna.

Det föreslås att det finns många faktorer som har lett till KRG: s ökade roll som en av de

viktigaste aktörerna i regionens stabilitet. Dessa faktorer uppstår från olika lokala,

regionala och internationella perspektiv som tydliggör vikten av KRG närvaro i regionen.

Denna uppsats har kort redogjort för de anledningar som efter andra världskriget gjort att

regionala stater sett kurderna som en destabiliserande kraft i den regionala säkerheten.

Den främsta orsaken innefattar löften i det föreslagna Sevres Fördraget 1920. Detta

gjordes av segrarna att inrätta oberoende stater för kurder och andra nationer efter det

ottomanska riket. Dock var fördraget aldrig ratificerat och Kurdistan delades mellan fyra



43

ny bildade stater vilket gjorde att Kurdistan uteblev (O'Leary 2002). Eftersom uppsatsen

lägger fokus främst på perioden efter 2003, har KRG: s lokala faktorer diskuterats, t.ex.

enigheten mellan de två största kurdiska partierna KDP och PUK som har stärkt KRG

politik. Kurderna blev då en viktig partner i den Irakiska regeringen och inte bara en

mindre minoritet som före uppkomsten av KRG. En annan punkt i samband med detta är

den noggranna avvägningen av makt mellan alla komponenter i Irak och i regionen,

särskilt den sunnitiska och shiitiska. Stadier av KRG: s laglighet och legitimitet regionalt

och internationellt framhävs i denna uppsats. Denna laglighet och legitimitet ledde till:

Utbredning av KRG: s diplomatiska relationer med det internationella samfundet

En stor ökad av utländska investeringar

En legitim militär makt enligt den Irakiska konstitutionen för att minska de

regionala staternas oro för en negativ och revolutionerande säkerhetsstyrka.

I detta läge tydliggörs ”Self-help” – principen, där realismen menade att i ett anarkistiskt

system finns ingen global regering, dvs. en myndighet som styr andra stater. Att varje stat

själv är ansvarig för sitt välbefinnande och överlevnad, med det menar realismen att det

inte är klokt för en stat att anförtro sin säkerhet och överlevnad på en annan stat eller

internationell institution, till exempel FN (Baylis & Smith 2005, f88). Med andra ord ska

stater inte vara beroende av andra stater för att garantera sin egen säkerhet. Detta i och

med att efter uppkomsten av KRG och särskilt efter 2003, har kurderna försökt bygga en

egen säkerhet som innebar att stärka och träna Peshmerga, för att inte begå samma

misstag som de gjorde med Siversföredrag 1920 i tilltron att stormakterna ska skydda de

och ge de en egen stat.

Det framlagda materialet analyseras utifrån tre olika indikatorer som presenterades i

teorikapitlet, d.v.s. de politiska, ekonomiska och militära intressena. Med hjälp av de

dokument som hittades kunde en kartläggning av material om Turkiet och USA:s

hållning mot KRG ge en tydligare bild genom att hitta de anledningar, som gav

möjligheter för kurderna att bli en huvudspelare i sammanhanget, och även för att kunna

hitta ett svar om en förändring har skett.



44

De millitära intressena (säkerhet): Turkiet nekade koalitionsstyrkorna att använda

deras territorium under OIF vilket gjorde att KRG förvärvade chansen, och genom sina

militära styrkor ville de vara en viktig partner istället för Turkiet. Detta kan kategoriseras

inom de militära intressen, dvs. eftersom Peshmergestyrkorna var den enda organiserade

makten i Irak som gjorde att samarbetet mellan KRG och USA blev ett sätt att öka den

militära makten. Enligt realismen handlar det om att en stat önskar utöva makt genom att

ordna tillgång till militära stödjepunkter i andra länder. Precis som USA gjorde och för

att skapa förutsättningar för att utöva makt långt ifrån det egna territoriet. Utsikterna för

den långsiktiga stabiliteten i regionen och den norra delen av Kurdistan (Turkiet)

diskuterades också. Som det turkiska utrikesdepartementet menade hade PKK under en

lång tid varit det största hotet för den turkiska nationella säkerheten. Därför har Turkiet

sett till att ha en tredje partner som kan spela en viktig och positiv roll i den konfliktfulla

situationen mellan PKK och den turkiska militären. I det fallet var KRG bästa partnern

därför att både PKK och KRG var kurder. Trots KRG:s nekande till ett militärt våld mot

PKK-gerillan, och oroligheten bland vissa turkiska politiker som menade att KRG

fortfarande drömmer om ett stort Kurdistan, kunde KRG ändå spela en viktig roll och

skapa direkta dialoger mellan PKK och den turkiska regeringen. Det finns inget tvivel om

att Turkiet måste fortsätta att stärka sin relation med KRG och hitta lösningar på den

kurdiska frågan. Därför drar jag slutsatsen att KRG:s samarbete inom OIF innebar att

KRG blev en stödjepunkt för den amerikanska militären för att kunna utöva makt på den

internationella arenan långtifrån sitt eget territorium, samt att det för den turkiska sidan

har visade sig att efter att KRG skapade direkta dialoger mellan PKK och Turkiet, bytte

Turkiet sin inhemska kurdiska policy från terrorismfråga till en politisk fråga. Detta tyder

på att en lösning kan uppnås genom direkt dialog och inte genom militärt våld, samt

KRG:s roll för stabiliteten i regionen blir tydligare utifrån USA:s syn. För den Turkisk

regeringen är samarbetet med KRG en långsiktig säkerhetsplan när det gäller KRG:s roll

i fredprocessen mellan PKK och den turkiska regeringen.

Det ekonomiska intresset, naturresurser: Ett viktigt steg i utvecklingen och säkerheten

i regionen och internationellt är tillgången till borrning och det betydande deltagande av

stora amerikanska oljebolag såsom Exxon Mobil och Chevron. Förekomsten av dessa



45

företag i Kurdistan påverkade Washingtons politik, detta i och med den höga efterfrågan

på olja också har ökat vikten och KRG:s roll för den regional och internationell

energisäkerhet. Det finns stora mängder olja och naturgas i Kurdistan, till exempel

utvecklingen av KRG- Turkiet olje- och gasprojekt. I synnerhet kommer KRG: s

naturgastransport bredda utbudet av gas till Turkiet och Europa som gynnas mycket då de

är parterna USA som genom sina oljeföretag och Turkiet som ett transportland. KRG tar

fördelarna med dessa rika naturresurser och använder dem som ett diplomatiskt verktyg,

och fördelen för Turkiet är att slippa vara beroende av Irans och Rysslands gas vilket gör

att dessa två länder ofta har använt det i sin politiska agenda i regionen. Detta har helt

förändrat Turkiet och USA:s perspektiv på KRG - från fientlighet till allians. Dessa

faktorer samverkar för att tjäna KRG suveränitet och ökad acceptans och globalt

oberoende.

På grund av att Turkiet har fått stor ekonomisk tillväxt under det senaste decenniet, och

de siktar på att fram till 2023 bli en av de tio största ekonomerna i världen, har Turkiets

ökade behov av energi gjort att de blivit geografiskt intresserade av KRG och ansett detta

vara den bästa platsen för att få energi till ett rimligt pris. Turkiet vet att all utveckling i

KRG påverkar även deras land, eftersom det är många turkiska medborgare som får sitt

levebröd genom att handla med KRG. Det finns således ett stort varuutbyte mellan

Turkiet och KRG, och som utrikesminister Davutoğlu berättade om är

överenskommelsen mellan Turkiet och KRG att öppna en tredje ekonomisk terminal vid

gränsen mellan dagens länder. Ett varuutbyte som har beräknads att vara på 12 miljarder

dollar varv 70 % är med just KRG, med Turkiets är näst största exportmarknad efter

Tyskland, och därför ser Turkiet till att ha så goda relationer som möjlig med KRG. Ett

annat område som diskuterades i denna studie var KRG: s politiska och ekonomiska

stabilitet, som gynnar USA genom etablering av amerikanska oljeföretag. Turkiet

används som en huvuddörr till KRG:s naturgastransport till den europiska marknaden.

Här kan jag dra slutsatsen att USA kommer försvara Erbil för sina ekonomiska intressen i

och med de största oljeförtagen i KRG är amerikanska Exxon-mobil och oljejättarna

Chevron. Turkiets hållning mot KRG utifrån ekonomiskt intresse innefattar dels Turkiets

behov av både olja och naturgas, ett stort varuutbytte med KRG, samt Turkiets behov av



46

naturgas för att säkerställa sin energisäkerhet och slippa vara beroende av Ryssland och

Iran som betraktas som Turkiets regionala rivaler. Utifrån de ovan nämnda förändringar

kan vi se att Turkiet hållning mot KRG har ändrats och att Turkiet nu ser KRG som en

aktör för att skapa stabilitet för både Turkiet och hela regionen.

De politiska intressena (Suveränitet och maktbalans): Vi har tidigare konstaterat att

den shiitiska linjen som inkluderar Iran, Irak, Syrien och Hizbollah i Libanon i

verkligheten kan isolera Turkiet från den islamiska sunnivärlden, i synnerhet med

arabsunnistater. Detta kan försvaga den turkiska rollen i regionen och stärka Irans roll i

mellanösten. Jag inser att Turkiet måste få KRG att överleva den shiitiska linjen och

upprätthålla gränsen mellan Turkiet och den shiitiska linjen. Dessutom måste Turkiet bli

allierat med KRG för att behålla maktbalansen i regionen gentemot den shiitiska linjen,

annars finns det en stor risk att de blir isolerat från sunnistater. Turkiet själv kan mot den

shiitiska linjen riskera suveränitet och minska sin makt i mellanöstern. Detta märktes

tydlig i Turkiets utrikesminister, Ahmet Davutoğlus, tal den 18 i november 2013 i

Washington, han då han menade att Turkiet ska arbeta tillsammans för att förhindra

sekteristiska och etniska spänningar i regionen. Davutoğlu sade även att Turkiet kommer

att fortsätta att ha goda relationer med alla parter i Irak, framför allt med KRG, detta visar

Turkiets oro för spänningarna mellan sunni och shia muslimer i Irak, där KRG har varit

det enda makten för att kunna förhindra ett etnisk och religiös krig mellan dessa grupper

som starkt kan påverka grannländer. Förutom den shiitiska linjen är KRG:s strategiska

läge väldigt viktig för Turkiet efter att alla större sunnistäder i Irak och bland dem den

näst största staden i Irak – Mosul, togs över av IS i juni 2014. Som ett resultat har KRG

för närvarande mer än tusen kilometer gemensam gräns med de områden som togs av IS,

och utifrån ett realistiskt perspektiv d.v.s. principen för säkerhetsdilemman, så vill en stat

hellre ha en defensiv granne som i det här läget är KRG, än en aggressiv offensiv granne

som i det här läget är IS. Detta leder att KRG:s strategiska läge är viktigt för Turkiets

suveränitet och maktbalansen gentemot både den shiitiska linjen och IS.

Under OIF år 2003 deltog kurderna med sin organiserade militärstyrka (Peshmerga), och

samarbetade nära med koalitionsstyrkorna i norr och spelade en viktig roll i att befria de



47

viktigaste nordliga städerna Mosul och Kirkuk. Amerikanska styrkor ansåg att det är

viktig att samarbeta med Peshmerga, och är ett bra sätt för att ändra maktbalansen till sin

fördel för att kunna besegra muslimska extremister och skapa stabilitet i sunniområdena.

Efter 2014 upprättade IS ett Khalifat i Syrien (Levanten) och Irakiska sunniområdena,

och då blev Peshmerga den enda marktruppen som krigade mot IS. Detta ledde till att det

amerikanska representanthuset lägger fram ett förslag där de menade att USA:s mycket

viktiga partner i kampen mot IS är i stort behov av tunga vapen och pansarfordon. USA

har inte get Peshmerga vad de behöver menade amerikanska representanthuset. Trots

detta har Peshmerga visat sig vara den mest effektiva markstyrkan som kämpar mot IS.

USA:s representanthus menade att det är viktigt att administrationen ger Peshmerga

krafter med de vapen som de behöver. Detta uttalande ledde till att det amerikanska

representanthuset den 15:e maj 2015 godkände att USA ska kunna beväpna det kurdiska

Peshmerga på ett direkt sätt utan att göra det via de Irakiska försvarsmakterna. Denna

lagstiftning effektiviserar kriget mot IS, och även en viktig och tydlig argumentation som

tyder på en omvandling i den amerikanska utrikespolitiken gentemot KRG, då detta är

första gången de direkt kommer att ge vapen till kurdiska Peshmerga.

I den här delen dvs. det politiska intresset med indikatorer, suveränitet och maktbalans,

kan vi dra slutsatserna att KRG:s strategiska läge är väldigt viktigt för USA som just nu

leder koalitionsstyrkorna mot IS, där deras enda allierade marktrupper är Peshmerga som

successivt har kunnat tvinga tillbaka IS från många viktiga ställen. Exempelvis den 17

augusti 2014 då Peshmerga återtog kontrollen över Mosul-dammen som är Iraks största

damm. I denna utgångspunkt har USA:s hållning mot KRG förändras från en revolutionär

makt till en laglig makt som kan upprätthålla stabiliteten. I denna kategori kan vi se

samma sak med Turkiets hållning mot KRG, att den har förändrats från en

destabiliserande till en stabiliserande makt som successivt kunnat upprätthålla

maktbalansen mellan sunni och shiamuslimer i Irak och Turkiet via KRG samt behålla

maktbalansen gentemot den shiitiska linjen som på det sättet kan skydda sin säkerhet och

suveränitet.

Efter 2003 var bilden inte så längre, de två största partierna som tillsammans utgjorde

cirka 91 procent av det kurdiska parlamentets platser började samarbeta nära varandra,



48

vilket i sin tur ledde till att KRG började arbetat hårt för att bli en betydande och aktiv

aktör gällande regionens säkerhet. Detta har man uppnått genom att bära en moderat och

klok politiskt väg, särskilt efter ockupationen av Irak år 2003. Charountaki (2012 s.190)

hävdar att den turkiska utrikespolitiken och dess inställning till KRG i hög grad ändrades

efter att den amerikanska kongressen inom det federala systemet och strukturer enligt den

irakiska konstitutionen officiellt erkände KRG:s legitimitet, det vill säga

ordförandeskapet, regeringen, riksdagen och säkerhetsstyrkorna.

Med de förändringar som fördes fram i empiridelen har den kurdiska regionen visat att de

har åstadkommit viktiga steg för att garantera trygghet och säkerhet i regionen nu och i

framtiden. KRG har visat det internationellt genom en diplomatisk kurdisk närvaro

regionalt och internationellt genom etablering av utländska konsulat från bland annat

USA, Ryssland, Frankrike och Storbritannien på global nivå. På regional nivå Iran och

Turkiet som i november 2009 meddelade Ankara att den turkiska regeringen skulle ta ett

dramatiskt steg mot en politisk normalisering med KRG genom att öppna ett konsulat i

Erbil. Dessutom erkänner KRG: s demokratiska system och dess politik alla rättigheter

för olika religiösa och etniska grupper som kristna och turkmener, troligen kommer att

hjälpa dem att förbli stabila och främja KRG: s laglighet som en enhet i det

internationella samfundet och i regionala stater. Det amerikanska utrikesdepartementet

framförde vidare att KRG även försökte hjälpa till i den humanitära krisen genom att de

hittills har tagit emot ca 1.2 miljoner flyktingar, efter inbördeskriget i Syrien och IS krig i

Irak. Detta är ett starkt argument som tyder på att KRG hade en stor roll genom att ta

emot så många flyktingar. Det finns många faktorer som påverkar KRG:s roll vad det

gäller säkerhetsnivån både regionalt och internationell. De skiftande regionala staternas

perspektiv visar omvandlingen från en destabiliserande kraft till en central roll gällande

att skapa stabilitet. Det verkar troligt att KRG kommer att fortsätta växa som en positiv,

självständig och kraftfull politisk kraft både regionalt och globalt.

Efter en analys av den empiriska delen utifrån ett realistiskt perspektiv kan jag slutligen

besvara uppsatsens övergripande fråga. USA- och Turkiets hållning mot KRG, använde

jag för att exemplifiera händelser och mekanismer som bidragit till förändringarna för

KRG:s position. Utifrån realismen, som ett analysverktyg, har jag kunnat förstå



49

mekanismen bakom (in)stabiliteten i de konfliktfyllda regionerna, samt förstå varför

aktörerna gör som de gör. Resultatet visar att KRG som en aktör i mellanösten har varken

varit ett nationellt eller internationellt hot mot andra stater och dess existens. KRG har

dessutom uppfyllt tre viktiga områden som är prioriterande intressen hos, till exempel

Turkiet som en regional stor makt och USA som en supermakt. Dessa viktiga områden är

de politiska, ekonomiska och militära intressen. Med detta menas att KRG, enligt

realismens principer, får rollen som en säkerhetsskapande aktör i mellanöstern.

Historiskt har det inte funnits några starka politiska institutioner bland kurderna, som gav

upphov till problem för kurderna på ett regionalt- och internationellt nivå och som

resulterade i ett uppdelad Kurdistan, enligt Wilgenburg (2012). Detta har dock förändrats

då det i dagsläget finns en stark politisk institution, som uppfylls av KRG, och ger

upphov till en regionalt- och internationellt tilltro till kurderna.Som svar på min

övergripande fråga: Hur ser förändringarna ut i det studerade regionen, och utifrån det

hitta förklaringar som ger KRG rollen som en regional säkerhetsskapande aktör. Jag har

kommit fram till att det som utformat KRG:s ställning, ur ett regionalt och internationellt

säkerhetsperspektiv är en sammanställning av geopolitiska processer. Dessutom har

Turkiet- och USA:s ställning mot KRG förändrats positivt, då KRG:s roll förändrats från

en destabiliserad till en stabiliserad makt som styrker att KRG kan spela en mycket viktig

roll, regionalt, som en säkerhetsskapande aktör, ur ett realistiskt perspektiv.



50

Referenser:

Al-Aqrawi, SH. (2011). رسا ئل من كردستان: حول القضايا الساخنة و مستقبل الشرق األوسط.

Ali Tatar, N. (2010). سياسه تى حكوومه تى عيراق له كوردستان له سايه ى به لگه نامه فه رمييه كاندا

.دار سبيريز للطباعة و النشر دهوك . دهوك:١٩٧٥-١٩٩١

Anadolu Agency (2015) US House passes bill to arm Iraqi Kurds, Sunnis:

http://www.aa.com.tr/en/u/510246--us-house-passes-iran-nuclear-review-bill Hämtad den

16e maj 2015

Arfa, H (1966). The Kurds: An historical and Political study. London. Oxford University

Press.

Anderson, L., Stansfield G. (2009). Crisis in Kirkuk: The ethnopolitics of conflict and

compromise: University of Pennsylvania Press.

Arfa, H (1966). The Kurds: An historical and Political study. London. Oxford University

Press.

Aziz, Mahir. 2011. The Kurds of Iraq: Ethnonationalism and National Identity in Iraqi

Kurdistan. Vol. 100: IB Tauris:

https://www.google.se/books?hl=sv&lr=&id=f1wBAwAAQBAJ&oi=fnd&pg=PP1&dq=

the+kurds+of+iraq+ethno+nationalism+and+national+identity+in+iraqi+kurdistan&ots=8

8aIzPT4ZX&sig=xqOK24M5NMt9xKfxD-

V4xRslMsU&redir_esc=y#v=onepage&q=the%20kurds%20of%20iraq%20ethno%20nat

ionalism%20and%20national%20identity%20in%20iraqi%20kurdistan&f=false Hämtad

5 april 2015

Baylis & Smith, The Globalization of World Politics. An introduction to international

relations, tredje upplagan, Oxford, 2005

Bergström, G. & Boréus, K. (red.) Textens mening och mak- Metodbok i

samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur AB.

Bluth, C. (2004). The British road to war: Blair, Bush and the decision to invade Iraq.

International Affairs, 80(5), 871-892.

Bonine, M. E. (2002). The Kurds and Kurdistan: A Commentary. Eurasian Geography

and Economics, 43(4), 300-304.

http://www.aa.com.tr/en/u/510246--us-house-passes-iran-nuclear-review-bill

https://www.google.se/books?hl=sv&lr=&id=f1wBAwAAQBAJ&oi=fnd&pg=PP1&dq=the+kurds+of+iraq+ethno+nationalism+and+national+identity+in+iraqi+kurdistan&ots=88aIzPT4ZX&sig=xqOK24M5NMt9xKfxD-V4xRslMsU&redir_esc=y#v=onepage&q=the%20kurds%20of%20iraq%20ethno%20nat







51

Borovali, A.-F. (1987). Kurdish Insurgencies, the Gulf War, and Turkey's Changing

Role. Journal of Conflict Studies, 7(4).

Brown, B. S. (2004). Intervention, self-determination, democracy and the residual

responsibilities of the occupying power in Iraq. UC Davis J. Int'l L. & Pol'y, 11, 23.

Çanka Kiliç, F., & Kaya, D. (2007). Energy production, consumption, policies, and

recent developments in Turkey. Renewable and Sustainable Energy Reviews, 11(6),

Cooper, C in CNN 2014: How ISIS and Iraq upheaval threatens the wider world:

http://edition.cnn.com/2014/06/11/opinion/cooper-quilliam-isis-mosul-

takeover/index.html?hpt=hp_c2 Hämtad den 18 maj 2015

Culcasi, K. (2006). Cartographically constructing Kurdistan within geopolitical and

orientalist discourses. Political Geography, 25(6), 680-706.

Canan-Sokullu, E. (2012). Debating Security in Turkey: Challenges and Changes in the

Twenty-First Century: http://books.google.se/books?id=CIm-

5y4vPy0C&printsec=frontcover&hl=sv&source=gbs_ge_summary_r&cad=0#v=onepage

&q&f=false Hämtad 6 april 2015

Chapman, D. P. (2009). Security forces of the Kurdistan regional government: DTIC

Document.

CHAROUNTAKI, M. (2012). Turkish foreign policy and the Kurdistan regional

government. PERCEPTIONS, 185.

Dodge, T. (2013). State and society in Iraq ten years after regime change: the rise of a

new authoritarianism. International Affairs, 89(2), 241-257.

Esaiasson, P. Gilljam, M. Oscarsson, H. & Wängenerud, L. (2007). Metodpraktikan-

Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Nordstedts Juridik AB.

Eland, I., Newman, R., White, J., & Lang, W. P. (2005). Occupied Iraq: One Country,

Many Wars. Middle East Policy, 12(3), 1.

Evin, Ahmet, Kemal Kirişci, Kemal Kirisci, Ronald H Linden, Thomas Straubhaar,

Nathalie Tocci, Juliette Tolay, and Joshua W Walker. 2010. "Getting to Zero: Turkey,

Its Neighbors and the West."

http://edition.cnn.com/2014/06/11/opinion/cooper-quilliam-isis-mosul-takeover/index.html?hpt=hp_c2

http://edition.cnn.com/2014/06/11/opinion/cooper-quilliam-isis-mosul-takeover/index.html?hpt=hp_c2

http://books.google.se/books?id=CIm-5y4vPy0C&printsec=frontcover&hl=sv&source=gbs_ge_summary_r&cad=0#v=onepage&q&f=false





52

EU Parliament Report 2014: http://www.europarl.europa.eu/news/en/news-

room/content/20140711IPR52235/html/Iraq-MEPs-reject-jihadist-terrorism-and-call-for-

sustainable-political-solution Hämtad den 19 april 20015

Fackrell, B. E. (2013). Current Developments in Regional Energy Security and Turkey.

Insight Turkey, 15(1).

Fakhir, A. in Rudaw 2014: Baghdad Residents Call for Kurdish Help to Stop Islamist:

http://rudaw.net/english/middleeast/iraq/13062014 Hämtad den 18 maj 2015

Field, S. A., & Zahedi, D. (2010). The US Security Strategy and the Role of Turkey in

the New Middle East. Turkish Policy Quarterly, 9(3).:

http://www.turkishpolicy.com/dosyalar/files/71-82.pdf Hämtad 20 april 2015

Fildis, A. T. (2011). The troubles in Syria: Spawned by French divide and rule. Middle

East Policy, 18(4), 129-139.

Friberg, F. (2006). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:

vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (Vol. 2., [rev.] uppl., s. 133-143). Lund:

Studentlitteratur

Friedman, D., and Salih, C. (2014) “Kurds to the rescue, (2014):

http://www.foreignaffairs.com/search/kURDS Hämtad 18 april 2015

Freidman, T in the New York Times (2014). Iraq’s Best Hope:

http://www.nytimes.com/2014/06/04/opinion/friedman-iraqs-best-hope.html Hämtad 18

april 2015

Forsberg, K., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier.

Stockholm: Natur och Kultur

Glanville, L. (2013). The Myth of “Traditional” Sovereignty. International Studies

Quarterly, 57(1), 79-90.

Gause, G, F in Washington post (2014): http://www.washingtonpost.com/blogs/monkey-

cage/wp/2014/05/20/is-this-the-end-of-sykes-picot/ Hämtad 12 april 2015

Grant, Thomas D. 1998. "Defining Statehood: The Montevideo Convention and Its

Discontents." Colum. J. Transnat'l L. 37: 403.

http://heinonline.org/HOL/Page?handle=hein.journals/cjtl37&collection=journals&page=

403#411 Hämtad 23 april 2015

http://www.europarl.europa.eu/news/en/news-room/content/20140711IPR52235/html/Iraq-MEPs-reject-jihadist-terrorism-and-call-for-sustainable-political-solution



http://rudaw.net/english/authors/adel_fakhir

http://rudaw.net/english/middleeast/iraq/13062014

http://www.turkishpolicy.com/dosyalar/files/71-82.pdf

http://www.foreignaffairs.com/search/kURDS

http://www.nytimes.com/2014/06/04/opinion/friedman-iraqs-best-hope.html

http://www.washingtonpost.com/blogs/monkey-cage/wp/2014/05/20/is-this-the-end-of-sykes-picot/

http://www.washingtonpost.com/blogs/monkey-cage/wp/2014/05/20/is-this-the-end-of-sykes-picot/

http://heinonline.org/HOL/Page?handle=hein.journals/cjtl37&collection=journals&page=403#411

http://heinonline.org/HOL/Page?handle=hein.journals/cjtl37&collection=journals&page=403#411



53

Gundogan, Unal. 2003. "Islamist Iran and Turkey, 1979-1989: State Pragmatism and

Ideological Influences." Middle East Review of International Affairs 7: 1-12.

Gupta, K. (2013). The Kurdish question and regional stability:

http://orfonline.org/cms/sites/orfonline/modules/analysis/AnalysisDetail.html?cmaid=604

40&mmacmaid=60441 Hämtad den 12 april 2015

Gunter, M. M. (2011)b. Economic Opportunities in Iraqi Kurdistan. Middle East Policy,

18(2), 102-109.

Gunter, M. M. (2014). The Turkish-Kurdish Peace Process Stalled in Neutral. Insight

Turkey, 16(1).

Gunter, M. M. (2011)a. Arab–Kurdish Relations and the Future of Iraq. Third World

Quarterly, 32(9), 1623-1635.

Gunter. 2011c. The Kurds Ascending: The Evolving Solution to the Kurdish Problem in

Iraq and Turkey: Palgrave Macmillan:

https://books.google.co.uk/books?hl=en&lr=&id=mcPGAAAAQBAJ&oi=fnd&pg=PP1

&dq=Michael+M.+Gunter+kurds&ots=RFQmePjhIW&sig=DjTZzdDrE_ooVnElKUpFjJ

hgm2g#v=onepage&q=Michael%20M.%20Gunter%20kurds&f=true 18 april 2015

Gunter, M. M., Natali, D., Olson, R., Özcan, N. A., Salih, K., & Yavuz, M. H. (2004).

The Kurds in Iraq. Middle East Policy, 11(1), 106-131.

Katzman, Kenneth. 2010. Kurds in Post-Saddam Iraq:

https://www.google.se/books?hl=sv&lr=&id=JaH9LxcDV7UC&oi=fnd&pg=PA1&dq=t

he+kurds+in+post-saddam+iraq&ots=-

b0J9JVKhF&sig=axhHnfMvyQCOzYXqO0P6XbTwyqM&redir_esc=y#v=onepage&q=t

he%20kurds%20in%20post-saddam%20iraq&f=false Hämtad den 15 april 2015

Hadji, P. S. (2009). Case for Kurdish Statehood in Iraq, The. Case W. Res. J. Int'l L., 41,

513.

Hoffmann, S.P. (2009) Toby Dodge, Inventing Iraq: The Failure of Nation Building and a

History Denied, 41(1) s. 121

Ismail, S. (1991). The Kurdish Problem in Iraq. Pakistan Horizon s. 57-68

Kurdistan Regional Government Draft Constitution 2009:

http://www.unpo.org/article/538 Hämtad den 16 april 2015

http://orfonline.org/cms/sites/orfonline/modules/analysis/AnalysisDetail.html?cmaid=60440&mmacmaid=60441

http://orfonline.org/cms/sites/orfonline/modules/analysis/AnalysisDetail.html?cmaid=60440&mmacmaid=60441

https://books.google.co.uk/books?hl=en&lr=&id=mcPGAAAAQBAJ&oi=fnd&pg=PP1&dq=Michael+M.+Gunter+kurds&ots=RFQmePjhIW&sig=DjTZzdDrE_ooVnElKUpFjJhgm2g#v=onepage&q=Michael%20M.%20Gunter%20kurds&f=true



https://www.google.se/books?hl=sv&lr=&id=JaH9LxcDV7UC&oi=fnd&pg=PA1&dq=the+kurds+in+post-saddam+iraq&ots=-b0J9JVKhF&sig=axhHnfMvyQCOzYXqO0P6XbTwyqM&redir_esc=y#v=onepage&q=the%20kurds%20in%20post-saddam%20iraq&f=false




http://go.galegroup.com/ps/advancedSearch.do?inputFieldName(0)=AU&prodId=EAIM&userGroupName=leicester&method=doSearch&inputFieldValue(0)=%22Stephen+P.+Hoffmann%22&searchType=AdvancedSearchForm

http://www.unpo.org/article/538



54

Iraqi constitution (2005) http://www.iraqinationality.gov.iq/attach/iraqi_constitution.pdf

Hämtad den 19 april 2015

Items relating to the situation between Iraq and Kuwait:

http://www.un.org/en/sc/repertoire/8992/Chapter%208/MIDDLE%20EAST/item%2022_

Iraq-Kuwait_.pdf Hämtad den 28 april 2015

Kurdistan Regional Presidency (2014a): Kurds could opt out of next Iraqi government –

president\: http://www.krp.org/english/articledisplay.aspx?id=G8TSCc04IHw Hämtad

den 11 april 2015

Kurdistan Regional Presidency (2014b): Italian PM Renzi Visits Erbil, Meets President

Barzani: http://www.krp.org/english/articledisplay.aspx?id=HnQ0HXtb7ug Hämtad den

11 april 2015

Kurdistan Regional Presidency (2014b): President Barzani Welcomes Iran Foreign

Minister Zarif: http://www.krp.org/english/articledisplay.aspx?id=pwzEjVOyZZg

Jamnejad, M., & Wood, M. (2009). The principle of non-intervention. Leiden Journal of

International Law, 22(02), s. 345-381.

Karsh, Efraim. 2002. The Iran-Iraq War, 1980-1988. Vol. 20: Osprey publishing.

Jabary, K., & Hira, A. (2013). The Kurdish Mirage: A Success Story in Doubt. Middle

East Policy, 20(2) s. 99-112.

Malanczuk, P. (1991). Kurdish Crisis and Allied Intervention in the Aftermath of the

Second Gulf War, The. Eur. J. Int'l L., 2, 114.

Mardini, Ramzy. 2012. Relations with Iraq's Kurds: Toward a Working Partnership:

Institute for the Study of War.

Marie Harf U.S. department of State, (2014)

http://www.state.gov/r/pa/prs/dpb/2014/08/230407.htm Hämtad den 15e maj

2015.

Mills, R. M. (2013). Northern Iraq’s oil chessboard: energy, politics and power. Insight

Turkey, 15(1), 51-62.

Natali, Denise. 2005. The Kurds and the State: Evolving National Identity in Iraq,

Turkey, and Iran: Syracuse University Press.

http://www.iraqinationality.gov.iq/attach/iraqi_constitution.pdf

http://www.un.org/en/sc/repertoire/8992/Chapter%208/MIDDLE%20EAST/item%2022_Iraq-Kuwait_.pdf

http://www.un.org/en/sc/repertoire/8992/Chapter%208/MIDDLE%20EAST/item%2022_Iraq-Kuwait_.pdf

http://www.krp.org/english/articledisplay.aspx?id=G8TSCc04IHw

http://www.krp.org/english/articledisplay.aspx?id=HnQ0HXtb7ug

http://www.krp.org/english/articledisplay.aspx?id=pwzEjVOyZZg

http://www.state.gov/r/pa/prs/dpb/2014/08/230407.htm



55

Natali, D. (2012). Syrian Kurdish Cards. MERIP Online, 20:

http://www.merip.org/mero/mero032012 Hämtad 17 april 2015

Ozcan, N., Ozgur, O. (2010). Uneasy neighbours: Turkish-Iranian relations since the

1975 Islamic revolution: Middle East Policy.

Packard, M. (2013). Earning Independence in Iraqi Kurdistan:

http://heinonline.org/HOL/Page?handle=hein.journals/tclj27&div=10&g_sent=1&collecti

on=journals#185 Hämtad den 12 april 2015

Park, B. (2004). Iraq's Kurds and Turkey: Challenges for US Policy. Parameters, 34(3)

s.18-30.

Šafar, M., & Boerwinkel, F. (2010) The Security Situation in Iraqi Kurdistan.

Democratization in Iraqi Kurdistan, 39:

http://www.zeytun.org/sites/default/files/doc/iraq/iraq0910research.pdf#page=39

Salih, D in Rudaw 2014\ بارزانی: پێشمهرگه سيحری داعشی بهتاڵكردەوە:

http://rudaw.net/sorani/kurdistan/2808201415 Hämtad den 6 april 2015

Sanna Tören björling DN.se 2015-01-29 http://www.dn.se/nyheter/politik/wallstrom-vill-

satta-storre-press-pa-ryssland/ hämtad den 15e maj 2015

Scharf, M. P. (2002). Earned sovereignty: juridical underpinnings. Denv. J. Int'l L. &

Pol'y, 31, 373.

Seale, I. (2012). The Kurds Stir the Regional Pot: The Washington Report on Middle

East Affair. Vol, 31(7) s.32

https://www.understandingwar.org/sites/default/files/Backgrounder_RelationswithKurds_

0.pdf Hämtad 16 april 2015

Shifrinson, J. R. I. (2006). The Kurds and Regional Security: An Evaluation of

Developments since the Iraq War. Middle East Brief.

Shilan Dosky 2013. The Evolving Situation in Kurdistan: Conflict, National Identity and

Regional Perspective. Vol. 3 (6) s.1-14

Sifris, R. (2003). Operation Iraqi Freedom: United States v Iraq-The Legality of the War.

Melb. J. Int'l L., 4, 521.

Smith, B 2013 “The Kurds: new perspectives http://www.parliament.uk/briefing-

papers/SN06708/the-kurds-new-perspectives Hämtad den 9 april 200

http://www.merip.org/mero/mero032012

http://heinonline.org/HOL/Page?handle=hein.journals/tclj27&div=10&g_sent=1&collection=journals#185

http://heinonline.org/HOL/Page?handle=hein.journals/tclj27&div=10&g_sent=1&collection=journals#185

http://www.zeytun.org/sites/default/files/doc/iraq/iraq0910research.pdf#page=39

http://rudaw.net/sorani/kurdistan/2808201415

http://www.dn.se/nyheter/politik/wallstrom-vill-satta-storre-press-pa-ryssland/

http://www.dn.se/nyheter/politik/wallstrom-vill-satta-storre-press-pa-ryssland/

https://www.understandingwar.org/sites/default/files/Backgrounder_RelationswithKurds_0.pdf

https://www.understandingwar.org/sites/default/files/Backgrounder_RelationswithKurds_0.pdf

http://www.parliament.uk/briefing-papers/SN06708/the-kurds-new-perspectives

http://www.parliament.uk/briefing-papers/SN06708/the-kurds-new-perspectives



56

Steve Coll Newyorker (2014) http://www.newyorker.com/news/daily-comment/oil-erbil

Hämtad den 15e maj 2015

Voller, Y. (2013). Kurdish Oil Politics in Iraq: Contested Sovereignty and Unilateralism.

Middle East Policy, 20(1), s. 68-82.

Tank, P. (2005). Analysis: The effects of the Iraq War on the Kurdish issue in Turkey.

Conflict, Security & Development, 5(1), 69-86.

The Economist, (1992). Solving the Kurds. 325 (7783) s.17.:

http://go.galegroup.com/ps/i.do?id=GALE%7CA12812277&v=2.1&u=leicester&it=r&p

=EAIM&sw=w&asid=6ca481d6ed958306c06d2d5969554182 Hämtad den 15 april 2015

The Economist 2013. Fertile Croissant. Vol 408 (8844) s.5

The Economist 2014. Desperate odds; The Sunni rebellion in Iraq. Vol 411(8892), s.12

Turkey Ministry of Foreign Affairs (2012) http://www.mfa.gov.tr/joint-press-statement-

regarding-the-meeting-between-mr_-ahmet-davutoğlu_-the-minister-of-foreign-affairs-

of-the-republic-of-turkey_-and-mr_-masoud-barzani_-the-president-of-the-iraqi-

kurdistan-region.en.mfa Hämtad den 15 maj

The House Committee on Foreign Affairs (2015) http://foreignaffairs.house.gov/press-

release/chairman-royce- introduces- legislation-arm-kurds Hämtad den 16e maj 2015

Turkey Ministry of Foreign Affairs (2013) http://www.mfa.gov.tr/joint-press-conference-

by-mr_-ahmet-davutoglu_-minister-of-foreign-affairs-of-turkey-and-mr_-john-kerry_-

the-u_s_-secretary-of-s.en.mfa Hämtad den 15e maj 2015

Turkey Ministry of Foreign Affairs (2014)

http://bern.emb.mfa.gov.tr/images/localCache/12/bde75037-eaac-4832-a1fd-

3844e1dadbe2.docx Hämtad den 13 maj 2015.

Turkey Ministry of Foreign Affairs (2014) http://www.mfa.gov.tr/foreign-minister-

davutoglu-meets-with- ikrg-prime-minister-barzani.en.mfa Hämtad den 15 maj

Turkey Ministry of Foreign Affairs (1999): The PKK Strategy In Europe To Place Turkey On

Trial Foreign Policy Research Institute: http://www.mfa.gov.tr/_p_the-pkk-strategy-in-europe-to-

place-turkey-on-trial-foreign-policy-research-institute---michael-radu---_february-26_-

1999__br_march-1_-1999__p____p____p_.en.mfa Hämtad United Nation Official Documents:

http://www.newyorker.com/news/daily-comment/oil-erbil

http://go.galegroup.com/ps/i.do?id=GALE%7CA12812277&v=2.1&u=leicester&it=r&p=EAIM&sw=w&asid=6ca481d6ed958306c06d2d5969554182

http://go.galegroup.com/ps/i.do?id=GALE%7CA12812277&v=2.1&u=leicester&it=r&p=EAIM&sw=w&asid=6ca481d6ed958306c06d2d5969554182

http://www.mfa.gov.tr/joint-press-statement-regarding-the-meeting-between-mr_-ahmet-davutoğlu_-the-minister-of-foreign-affairs-of-the-republic-of-turkey_-and-mr_-masoud-barzani_-the-president-of-the-iraqi-kurdistan-region.en.mfa




http://foreignaffairs.house.gov/press-release/chairman-royce-introduces-legislation-arm-kurds

http://foreignaffairs.house.gov/press-release/chairman-royce-introduces-legislation-arm-kurds

http://www.mfa.gov.tr/joint-press-conference-by-mr_-ahmet-davutoglu_-minister-of-foreign-affairs-of-turkey-and-mr_-john-kerry_-the-u_s_-secretary-of-s.en.mfa



http://bern.emb.mfa.gov.tr/images/localCache/12/bde75037-eaac-4832-a1fd-3844e1dadbe2.docx

http://bern.emb.mfa.gov.tr/images/localCache/12/bde75037-eaac-4832-a1fd-3844e1dadbe2.docx

http://www.mfa.gov.tr/foreign-minister-davutoglu-meets-with-ikrg-prime-minister-barzani.en.mfa

http://www.mfa.gov.tr/foreign-minister-davutoglu-meets-with-ikrg-prime-minister-barzani.en.mfa

http://www.mfa.gov.tr/_p_the-pkk-strategy-in-europe-to-place-turkey-on-trial-foreign-policy-research-institute---michael-radu---_february-26_-1999__br_march-1_-1999__p____p____p_.en.mfa





57

Tol, Gönül. 2014. "Untangling the Turkey-Krg Energy Partnership: Looking Beyond

Economic Drivers." Global Turkey in Europe:

http://books.google.se/books?hl=en&lr=&id=E0VDAwAAQBAJ&oi=fnd&pg=PA69&d

q=ANKARA+LOOKS+TO+BUILD+KURDISH+TIES+&ots=uj8osac3Pv&sig=YM6xg

WQMRBLWerp_kWmRFmcC9_8#v=onepage&q&f=true Hämtad den 10 april 2014

Updegraff, R. (2012). the kurdish question. Journal of Democracy, 23(1), s.119-128.

Van Wilgenburg, W. (2012). Breaking from Baghdad. World Affairs, 175(4), s. 47-54.

US Congress Foreign Affairs Committees (2014). Kurdish independence:

https://www.youtube.com/watch?v=Z-baNBVLPa4 Hämtad den 28 april 2015

U.S. department of State, (2014): http://www.state.gov/r/pa/prs/ps/2014/06/227378.htm

Hämtad den 30 april 2015

United Nation Official Documents: Resolution 687 1991 Iraq:

http://www.un.org/en/sc/repertoire/89-

92/Chapter%208/MIDDLE%20EAST/item%2022_Iraq-Kuwait_.pdf Hämtad den 28

april2015

United Nation Official Documents: Resolution 688 1991 Iraq:

http://www.un.org/en/ga/search/view_doc.asp?symbol=S/RES/688(1991) Hämtad den 29

april2015

Wood, P, in BBC 2014: Iraq conflict: Obama to 'review options':

http://www.bbc.co.uk/news/world-middle-east-27844200 Hämtad 15 maj 2015

Yakış, Y. (2014). Turkey after the Arab Spring: Policy Dilemmas. Middle East Policy,

21(1), s.98-106.

Zakaria, F in BBC (2014). Why U.S. should help Kurds.\ Online Available at:

http://globalpublicsquare.blogs.cnn.com/2014/08/09/why-u-s-should-help-the-kurds/

Hämtad 2 maj 2015

Özpek Burak Bilgehan (2012)

http://www.academia.edu/1817826/Democracy_or_Partition_Future_Scenarios_for_the_

Kurds_of_Iraq s. 127- 140 Hämtad 01-05-2015

http://books.google.se/books?hl=en&lr=&id=E0VDAwAAQBAJ&oi=fnd&pg=PA69&dq=ANKARA+LOOKS+TO+BUILD+KURDISH+TIES+&ots=uj8osac3Pv&sig=YM6xgWQMRBLWerp_kWmRFmcC9_8#v=onepage&q&f=true



https://www.youtube.com/watch?v=Z-baNBVLPa4

http://www.state.gov/r/pa/prs/ps/2014/06/227378.htm

http://www.un.org/en/sc/repertoire/89-92/Chapter%208/MIDDLE%20EAST/item%2022_Iraq-Kuwait_.pdf

http://www.un.org/en/sc/repertoire/89-92/Chapter%208/MIDDLE%20EAST/item%2022_Iraq-Kuwait_.pdf

http://www.un.org/en/ga/search/view_doc.asp?symbol=S/RES/688(1991)

http://www.bbc.co.uk/news/world-middle-east-27844200

http://globalpublicsquare.blogs.cnn.com/2014/08/09/why-u-s-should-help-the-kurds/

http://www.academia.edu/1817826/Democracy_or_Partition_Future_Scenarios_for_the_Kurds_of_Iraq

http://www.academia.edu/1817826/Democracy_or_Partition_Future_Scenarios_for_the_Kurds_of_Iraq



58

Studenters uppsatser:

Björn Johansson & Patrik Persson ”Ni har inget land, vadå Kurdistan?” http://liu.diva-

portal.org/smash/get/diva2:422964/FULLTEXT01.pdf

Deniz Yüce Kurderna en befolkning mellan gränser

http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/13998/Kurderettfolk.pdf?sequence=2&isAllo

wed=y

Evin Sayfoor Kurderna och självständighet http://umu.diva-

portal.org/smash/get/diva2:734369/FULLTEXT01.pdf

Semire Zarei Varför uppkom och upphörde Irakiska Kurdistan som kvasistat? En

teoriutvecklande kvalitativ fallstudie

http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:15721/FULLTEXT01.pdf

http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:422964/FULLTEXT01.pdf

http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:422964/FULLTEXT01.pdf

http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/13998/Kurderettfolk.pdf?sequence=2&isAllowed=y

http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/13998/Kurderettfolk.pdf?sequence=2&isAllowed=y

http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:734369/FULLTEXT01.pdf

http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:734369/FULLTEXT01.pdf

http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:15721/FULLTEXT01.pdf