Kärlek och HälsaHur påverkar Parkinson familjen och det sociala nätverket? !

Johan Hagström, Präst, aukt. Familjerådgivare, leg Psykoterapeut

Kommunikation och relation i familjer Den US-amerikanska psykoterapeuten Virginia Satir började på 1950- och 1960-talen undersöka hur familjemedlemmar uttrycker sina känslor, behov och önskningar i förhållande till varandra och familjen som helhet. Inspirerad av tankegångar och teorier inom Mental Research Institute i Palo Alto, dominerat av filosofen och antropologen Gregory Bateson, inriktade hon sin forskning på att visa hur relationerna inom en familj återspeglas och cementeras av medlemmarnas sätt att formulera sig verbalt och uttrycka sig med kroppsspråk, tonfall och mimik.

kommunikationsstilar för att undvika att visa svaghet vid hot om separation.(Virginia Satir)

Blidka den andra personen så att han/hon inte blir arg, t ex: ”Gör som du vill”, ”var snäll och förlåt mig”, blidkande hållning och med känslorna som ”Jag är värdelös”.

Klandra den andra så att han/hon upplever kritikern som stark, t ex: ”Du gör aldrig nåt rätt”, ”Det är jag som bestämmer här”, men de inre känslorna grundar sig på ”Jag är ensam och misslyckad”.

Kalkylera så att han/hon tar itu med hot som om det är ofarligt och stärker sin självkänsla genom att använda fina ord, t ex: ”Om man gjorde noggranna iakttagelser…” Lugn och behärskad hållning utåt men de inre känslorna säger: ”Jag känner mig sårbar”.

Avleda uppmärksamheten så att han/hon inte låtsas som om hotet inte finns, t ex med irrelevanta ord, utan mening. De inre känslorna säger ”Ingen bryr sig om mig”

• Rollförändring. I en familj med en sjuk/funktionshindrad medlem omskapas rollerna från förr till nu. Nya roller behöver tilldelas varje medlem. #

• Rollkonflikt. Den sjuka/funktionshindrade medlemmen behöver acceptera sin situation och nya roll i familjen för att de övriga medlemmarna ska kunna förändras i sina roller.#

• Sorg. När vår roll ofrivilligt förändras i familjesystemet drabbas vi ofta av sorg och vanmakt. Varje medlem sörjer på sitt eget sätt, t ex, ökad vrede, likgiltighet, nonchalans, störd nattsömn, matvägran, viktnedgång/uppgång, avstängd i känslorna för övriga medlemmar, överdrivet snäll eller glad/positiv, elak, sträng, alltför tillåtande etc. I sorgen kan vi drabbas av fruktan för vår egen och vår familjemedlems död.

• Psykisk skörhet. När en förälder/barn drabbas av sjukdom och för tidig död så sätts våra bilder av hur livet ”ska vara” ur spel. Vi vacklar en period i sökandet efter nya bilder kring livet. Hur kan vi nu tänka istället för det ”normala”?. Familjens medlemmar drabbas av en psykisk skörhet. Det kan ta sig olika uttryck, ångest, oro, depression, parförhållandet gnisslar, mindre barn kan behöva omsorger som de har lämnat för längesedan, ex sängvätning, inte vågar sova själva, extra klängighet och griniga eller allmän oföretagsamhet.

Hur påverkas paret när en av

parterna blir sjuk eller

funktionshindrad? ”Det gör mig ledsen att göra honom

ont” ur Ro utan åror, Ulla Karin Lindqvist, 2004.

!”When families that don´t conform are

viewed as pathological and are stigmatized, it makes their adaptations more difficult.” ur Strengthening Family

Resilience, From a Walsh, 2006 !

Hur lyckas paret och familjen gå vidare med livet efter ett trauma?• Förmågan att anpassa oss till den nya situationen

är avgörande hur bra livet blir efter ett traumatiskt besked eller en omvälvande förändring.

• Delande av en livsåskådning eller trossystem, vilken inte behöver vara religiös. (Walsh)

• Organisationsmönster. (Walsh)

• Kommunikationsstilar. (Walsh)

• Vår medfödda biologiskt ärvda förmåga att anpassa oss till svåra omständigheter är en av de mest grundläggande för vår överlevnad. Vi vet inte säkert varför vissa människor överlever kriser medan andra går under. Vi vet dock att det finns flera faktorer som förbättrar oddsen att klara sig bra igenom motgången. Låt oss titta på tre faktorer som Froma Walsh nämner som betydelsefulla när det gäller att återhämta sig.

Gospel song. Charles Tinley, 1900

”Deep in my heart I do believe We shall overcome someday”

TrossystemWe cope with crisis and adversity by making meaning of our experience:linking it to our social world, to our cultural and spiritual beliefs, to our multigenerational past, and to our hopes and dreams for the future. (Walsh, 2006)

Vi klarar kriser och motgångar genom att göra våra erfarenheter meningsfulla: koppla dem till vår sociala värld, till våra kulturella och andliga övertygelser, till vårt multigenerationella förflutna, och till våra förhoppningar och drömmar för framtiden. 

Anonymous

”The road to success is always under construction”

Organisatoriska mönster”To deal effectively with crises or persistent adversity, families must mobilize and organize their resources, buffer stress, and reorganize to fit changing conditions.” Walsh, 2006

För att effektivt hantera kriser eller ihållande motgångar, måste familjerna mobilisera (/samla ihop, centrera) och organisera sina resurser, buffra stress, och omorganisera för att tackla/hantera förändrande förhållanden.

Andre´ Gide, Journals

”The important thing is to be capable of emotions, but to experience only one´s own

would be a sorry limitation.”

Kommunikationsprocesser”In times of crisis, disruptive transitions, or prolonged stress, communication is more likely to break down - at the very times when it is most essential.” Walsh, 2006

I perioder av kris, överväldigande förändringar, eller långvarig stress, är kommunikationen benägen att försämras (/fallera) - under den tid då den behövs som mest. 

Kärlek och Hälsa”En god(välfungerande, lycklig) äktenskaplig relation kan beskrivas i termer av; ett gemensamt ansvar och engagemang i relationen som en enhet, ömsesidig intimitet och omvårdnad, öppen och frekvent kommunikation och gemensamma och engagerande aktiviteter. Dessa faktorer bidrar till en ömsesidig tillfredställelse och en känsla av gemenskap och intimitet.” (Baucom et al. 2002 ur Lundblad, Kärlek och Hälsa, 2005)

Mindre kärlek o sämre hälsa

”En äktenskaplig relation med låg tillfredställelse(dåliga, dysfunktionella, störda relationer) kan beskrivas i termer av negativa uttryckssätt, kommunikationssvårigheter och bristande förmåga att lösa problem och konflikter, bristande samhörighet samt emotionell distans” (Burman & Margolin, 1992, ur Lundblad, Kärlek och Hälsa, 2005)

• I Sverige har flera brukarundersökningar(nöjdhetsundersökningar) gjorts bland par som sökt familjerådgivning. Utifrån dessa vet vi att besökarna i mycket stor utsträckning varit nöjda, och att de fått hjälp med sina problem. Många har uppfattat familjerådgivningen som en bra verksamhet. (Lundblad, 2005)

• Det är viktigt att båda i paret eller alla familjemedlemmarna känner sig ha förtroende för terapeuten i samtalen. Allians.

• Kvinnan är oftast positivare till en början till parterapi.

• Mannen blir oftast nöjdare efter första samtalet.

• Barn/ungdomar upplever oftast familjesamtal med en utomstående person mer avslappat än vuxna. De verkar ta det mer naturligt att prata om sina problem med utomstående person/professionell utövare.

Vad har vi pratat om idag?• I en familjen förekommer olika

kommunikationsstilar

• Rollerna och stilarna förändras i samband med en kris. Då behöver familjen hantera sorgen och psykisk skörhet

• Tre gemensamma nämnare hos familjer som hanterar kriser bättre än andra: tro, logistik och kommunikation.

• Definition av relationer som är kärleksfulla och hälsosamma.

• Definition av relationer som är mindre kärleksfulla och riskera vara ohälsosamma.

• Var kan vi få hjälp? Familjerådgivningen i Er kommun och Familjeterapi hos leg Psykoterapeut.

KontaktuppgifterJohan Hagström

0768-465278

Mottagning i :

Lund, Västra Stationstorget 14.

Malmö(fr.o.m 1/4 2014), Själbodgatan 4B.

www.familjeterapeuterna.com

Parkurs 10-13 mars, 2014 på Teneriffa.

för info: www.familjeterapeuterna.com

!eller ring

Johan Hagström 0768-465278

!Sista anmälningsdag: 21 december

2013. !