KULTURMILJÖUNDERLAG INRE HAMNEN, YSTAD · 2019. 10. 23. · 3(30) Uppdrag: MKB Planprogram Hamnstaden Ystad 281561 2017-12-05 O:\MAL\281561\BK\_Text\Rapport SAMMANFATTNING Denna

$Page 1: KULTURMILJÖUNDERLAG INRE HAMNEN, YSTAD · 2019. 10. 23. · 3(30) Uppdrag: MKB Planprogram Hamnstaden Ystad 281561 2017-12-05 O:\MAL\281561\BK\_Text\Rapport SAMMANFATTNING Denna$
2017-12-05

KULTURMILJÖUNDERLAG

INRE HAMNEN, YSTAD

O:\MAL\281561\BK\_Text\Rapport 2017-12-05

Tyréns AB

205 19 MalmöBesök: Isbergs gata 15Tel: 010 452 20 00www.tyrens.se

Säte: StockholmOrg.Nr: 556194-7986

Handlingen granskad av: Karl Ekberg

Datum: 17-12-04

UPPDRAG: MKB Planprogram Hamnstaden Ystad 281561

Titel på rapport: Kulturmiljöunderlag Inre hamnen Ystad Datum: 17-12-05

MEDVERKANDE

Beställare: Ytads kommunKontaktperson: Carina Ivarsson

Konsult: Tyréns ABUppdragsansvarig: Cristiano Piga, Tyréns ABHandläggare: Emma Hedar, Tyréns ABKvalitetsgranskare: Karl Ekberg, Ytads kommun

3(30)

2017-12-05Uppdrag: MKB Planprogram Hamnstaden Ystad 281561

O:\MAL\281561\BK\_Text\Rapport

SAMMANFATTNING

Denna utredning har utförts av Tyréns AB, på uppdrag av Ystads kommun. Det ska utgöra un-

derlag för planprogram inför omvandling av Inre hamnen i Ystad.

Området ingår i riksintresse för kulturmiljövården Ystad [M167] och det finns två enskilda bygg-

nadsminnen; Ystads Inre fyr och Stationsbyggnaden. Byggnader i Kv Emil har skyddats i plan.

Samma byggander omnämns i Bevarandeplanen, liksom en tidigare park mellan Kv Emil och

stationen.

Den äldsta hamnen växte fram kring Hamngatan och hamntorget under början av 1800-talet.

Under andra halvan av 1900-talet har en enorm utveckling skett, vilket lett till stora variatio-

ner inom området. Fyra olika karaktärer har i detta arbete identifierats; Färjeläge och logistik i

öster; Hamnbebyggelse 1800-tal i norr, Verkstäder och stuveri i väster, Strandbebyggelse 1800-

tal i nordväst och Storskalig stuveriverksamhet i sydväst.

Områdets kulturhistoriska värden är främst kopplade till dess funktion som hamn och järnväg-

snod och de fysiska spår detta manifesterar sig i. Olika epoker är tydligt avläsbara och det finns

ett flertal byggnadstyper som väl representerar de olika epokerna och funktionerna.

Samtliga bygggnader har inventerats exteriört och bedömts enligt den av KMV forum framtagna

modellen som används vid pågående inventering av andra delar i staden. Modellen, som presen-

teras i inledningen av denna rapport mynnar i en klassning i tre steg; klass 1 klass 2, och klass

0, där 1 är den högsta och 0 den lägsta klassen. Byggnader yngre än 1975+-1 år har inte be-

dömts.

I uppdraget har även ingått att se över och komplettera byggnadsinventering för området samt

att ge förslag till justering av ”Byggnadsordning för Hamnen”.

4(30)



INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING .................................................................. 5

1.1 BAKGRUND OCH SYFTE .................................................................. 5

1.2 OMFATTNING OCH METOD ............................................................ 5

2 UTREDNINGSOMRÅDET ................................................ 7

2.1 FASTIGHETSUPPGIFTER .................................................................. 7

2.2 RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN ....................................... 7

2.3 BYGGNADSMINNEN ........................................................................ 8

2.4 ÖVERSIKTSPLAN ............................................................................. 8

2.5 BEVARANDEPROGRAM ................................................................... 8

2.6 BYGGNADSORDNING ...................................................................... 8

2.7 DETALJPLANER ............................................................................... 9

2.8 TIDIGARE BEDÖMNINGAR ............................................................. 10

2.9 HISTORISK UTVECKLING ............................................................... 11

3 KARAKTÄRSBESKRIVNING ......................................... 16

3.1 FÄRJELÄGE OCH LOGISTIK ............................................................ 17

3.2 HAMNBEBYGGELSE 1800-TAL ........................................................ 18

3.3 VERKSTÄDER OCH STUVERI .......................................................... 19

3.4 STRANDBEBYGGELSE 1800-TAL ..................................................... 20

3.5 STORSKALIG STUVERIVERKSAMHET ............................................. 21

4 KULTURHISTORISKA VÄRDEN ..................................... 22

4.1 ÖVERGRIPANDE VÄRDEBESKRIVNING ............................................ 22

4.2 GATOR OCH KVARTER .................................................................. 23

4.3 BYGGNADER OCH VEGETATION .................................................... 24

5 FÖRHÅLLNINGSSÄTT .................................................. 30

5(30)



1 INLEDNING

1.2 OMFATTNING OCH METOD

Utredningen omfattar det av kommunen

avgränsade området som begränsas av

Båtmansgatan i öster, järnvägsspåren i norr,

Bornholmsgatan i öster och Norra Revhusvä-

gen i söder. I uppdraget ingår att se över och

komplettera byggnadsinventering för området

samt att ge förslag till justering av byggnads-

ordning för Hamnen.

Arbetet har utförts genom inventering

i fält samt insamling och analys av historiskt

bild- och kartmaterial och andra relevanta käl-

lor. Arbetsgång och rapportupplägg utgår från

DIVE-analysens steg 1-3 (beskrivning, tolkning,

värdering).

Utredningsområdet.

1.1 BAKGRUND OCH SYFTE

Ystads kommun har för avsikt att omvandla

stadens inre hamnområde och flytta hamn-

verksamheten till ett nytt läge. 2016 antogs

en fördjupad översiktsplan för tätorten Ystad

(Staden Ystad 2030), vilken beskriver förutsätt-

ningar och utmaningar för förändringar i inre

hamnen. 2017 beslutades att ett planprogram

för området ska tas fram.

Föreliggande utredning har utförts av

Tyréns AB, genom bebyggelseantikvarie Emma

Hedar, i samarbete med Ystads kommun, ge-

nom stadsantikvarie Karl Ekberg, på uppdrag

av Ystads kommun. Arbetet har genomförts

under november månad 2017. Utredningen ska

utgöra underlag för planprogrammet.

6(30)



Inventering och värdering av byggnader har

genomförts med en metod utarbetad av

KMV forum AB, vilken används i ett parallellt

inventeringprojekt avseende Ystads ytterom-

råden, som en komplettering till befintliga

inventeringar. Bedömningen gjordes att det är

lämpligt att samma modell används i förelig-

gande utredning.

Byggnadsinventeringen omfattar såväl

översyn av tidigare bedömda byggnader som

tidigare ej bedömda byggnader, så att hela

utredningsområdet är komplett. Undantag

utgör byggnader uppförda efter år 1975, vilka

inventerats men ej värderats. Detta följer ovan

nämnt inventeringsprojekt.

Utöver byggnader har även gator och kvarter,

vegetation och övriga fasta element analyse-

rats och bedömts utifrån deras kulturhistoriskt

värde och bidrag till helhetsmiljön.

• Hög Byggnaden är en tydlig tidsrepresentant med flera värdebärande byggnadsdelar och detaljer i originalutförande. Eventuella förändringar har inte påverkat byggnadens karaktär

• Mellan Byggnaden är en tydlig tidrepresentant med bevarade värdebärande byggnadsdelar och detaljer i originalutförande. Mindre förändringar har utförts, men byggnaden har i stort bibehållit sin karaktär

• Låg Byggnaden är en tidsrepresentant men till- och ombyggnationer eller andra förändringar har haft en negativ inverkan på byggnadens karaktär

• Ingen Byggnaden är så till- och ombyggd eller på annat sätt förändrad att det är svårt att tolka dess karaktär

Byggnadens tidstypiskhet

• Ja Byggnaden ingår i en samling byggnader eller en bebyggelsemiljö som har gemensamma karaktärsdrag. Den utgör ett av elementen som bygger och bidrar till den fysiska miljöns särdrag och karaktär

• Nej Byggnaden ingår inte i en tydligt samlad miljö

Miljöskapande

• Klass 1 Särskilt kulturhistoriskt värdefull byggnad Byggnaden är, i sig själv eller som en del i helhetsmiljön, ett särskilt tydligt utryck för sin tids ideal och villkor. Den bidrar, genom sina fysiska egenskaper och karaktärsdrag, starkt till möjligheten att läsa och uppleva de historiska skeenden som format dagens miljö

• Klass 2 Kulturhistoriskt värdefull byggnad Byggnaden uttrycker sin tids ideal och villkor. Dern bidrar, genom sin karaktär och sina fysiska egenskaper, väl till helhetsmiljön och till möjligheten att läsa och uppleva de historiska skeenden som format dagens miljö

• Klass 0 Byggnaden är förändrar och svårläsbar, och den är inte längre ett tydligt uttryck för sin tids ideal och villkor. Det kan finnas vissa karaktärsdrag som har betydelse för helhetsmiljön, och läsbar

Kulturhistorisk värdering

• Rivningsförbud och skyddsbestämmelser (r, q) Rekommenderas för särskilt kulturhistoriskt värdefulla fastigheter där de värdebärande egenskaperna inte får förändras, tas bort eller bytas ut och där det kan krävas särskilt underhåll och utförande. Byggnadens stomme får inte rivas

• Skyddsbestämmelser (q) Rekommenderas för särskilt kulturhistoriskt värdefulla fastigheter, eller delar av fastigheter, där de värdebärande egenskaperna inte får förändras, tas bort eller bytas ut och där det kan krävas särskilt underhåll och utförande

• Varsamhetsbestämmelser (k) Rekommenderas för kulturhistoriskt värdefulla fastigheter eller delar av fastigheter där de värdebärande egenskaperna ska hanteras varsamt. Material och byggnadsdelar kan bytas ut vid behov, men byggnaden ska hanteras på ett sådant vis att dess karaktär bevaras och vårdas

• Generella varsamhetsbestämmelser De generella varsamhetsbestämmelserna gäller alltid. De är tillräckliga för sådana fastigheter som inte har bedömts bidra nämnvärt till helhetsmiljön och vars egenskaper inte kräver preciserade varsamhetskrav

Rekommendation inför lagskydd

Frågeställningar: Är byggnaden kulturhistoriskt intressant –

och är den särskilt kulturhistoriskt värdefull?Vilka egenskaper är värdebärande –

och vilken typ av planbestämm

elser lämpas sig bäst

för att skydda dessa?

Modell för kulturhistorisk värdering av byggnader framtagen av KMV-forum.

7(30)



2 UTREDNINGSOMRÅDET

2.1 FASTIGHETSUPPGIFTER

Inre hamnen ligger centralt belägen i Ystad,

direkt söder om den medeltida stadskärnan

och breder ut sig på utfyllnader mot söder och

öster. Området avgränsas mot övriga staden

av det omfattande spårområdet norr och öster

om området.

Större delen av området utgörs

av fastigheten Hamnen 2:3, vilken ägs

av Ystads kommun. Kring Hamntorget

och längs den västra kajen finns mindre

fastighetsindelningar med varierat ägande.

2.2 RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN

YSTAD [M167]

Sjöfartsstad som bevarat prägeln av stor och

betydande medeltids- och 1500-talsstad som

från 1800-talets slut expanderade som följd av

järnvägens och sjöfartens utveckling.

Uttryck för riksintresset inom

utredningsområdet:

Byggnader för hamnverksamheten

och järnvägen samt industrimiljöer på

utfyllnadszonen i vattnet, som visar krafterna

bakom stadens tillväxt under 1800- och

1900-talen.

Ystads Inre hamn år 2017, med stadskärnan i bakgrunden. Foto: Ystads kommun

8(30)



2.3 BYGGNADSMINNEN

Två byggnader i området har status av enskilt

byggnadsminne enligt Kulturmiljölagens 3

kapitel; Järnvägsstationen (Edvinshem 2:61)

och Ystad inre fyr (Hamnen 2:3).

2.4 ÖVERSIKTSPLAN

Gällande översiktsplan är från 2005. En

fördjupning av denna, Staden Ystad år 2030,

antogs 2016.

Fem strategier för stadens utveckling slås fast,

av dessa berör tre kulturmiljöfrågan i utred-

ningsområdet:

STADEN MÖTER HAVET

”Det inre hamnområdet, med start i det västra

hamnområdet, ska omvandlas till en ny

stadsdel med blandad stadsbebyggelse”.

FÖRÄDLA STADEN

”För värdefull bebyggelse ska utökad lovplikt

och varsamhetsbestämmelser prövas till

skydd för bebyggelsen. I samband med

förtätning ska värden i grönstrukturen alltid

inventeras och förutsättningarna på platsen

så långt möjligt tas tillvara.”

KLIMATET FÖRÄNDRAS

”Hamnen och centrum föreslås skyddas mot

översvämning i samband med exploatering av

hamnområdet.”

2.5 BEVARANDEPROGRAM

Bevarandeprogrammet antogs av

kommunfullmäktige 2005 och är tänkt

att tjäna som inspiration och förståelse

för kulturmiljöfrågor. Programmet ger

en bebyggelsehistorisk återblick och en

beskrivning av karaktärsdragen i de olika

bebyggelseepokerna fram till cirka 1975. Det

saknas dock inventeringar för den yngre

bebyggelsen från 1950 och framåt samt

vissa områden i sin heIhet, bl a Hamnen.

Inom ramen för föreliggande utredning har

inventering av Hamnen utförts. Resultatet av

denna inventering, i form av kulturhistorisk

värdering redovisas som karta på s.24.

2.6 BYGGNADSORDNING

Till bevarandeprogrammet finns kopplat

byggnadsordningar för stadens olika

delområden. Dessa utgör kunskapsunderlag

inför bygglovsprövning och planering. Några

områden återstår fortfarande att beskriva.

”Byggnadsordningen för Hamnen” är ännu inte

antagen av kommunfullmäktige.

Järnvägsstationen.

Ystad inre fyr.

9(30)



2.7 DETALJPLANER

Två av gällande befintliga planer innehåller

skydds- och/eller varsamhetsbestämmelser

1286-P423

q1 Fyren och stationsbyggnaden: Byggnaden

är byggnadsminne och kulturhistoriskt

värdefull och får inte rivas eller förvanskas.

För stationsbyggnaden gäller även ingrepp

och ändring i stomme, planlösning samt

mellanliggande murar. Byggnader ska

underhållas och ska vid underhåll och ändring

hanteras varsamt så att dess karaktärsdrag

beaktas och dess byggnadstekniska, historiska,

kulturhistoriska och miljömässiga värden tas

tillvara.

12-YSS-255 1286-P423

12-YSS-318

1286-P99/248

1286-P99/248

q2 Pegelhuset: Bygganden är kulturhistoriskt

värdefull och får inte rivas eller förvanskas.

Fasader ska vara av pärlspont, lika befintlig

och målade med linoljefärg. Tak ska vara av

tjärpapp. Snickeridetaljer ska bevaras.

Q Fyren och Pegelhuset: Användning

anpassad till byggnadens kulturvärden

n1 Träd på parkeringsytan (Kv Sandskogen

2:61) ska bevaras. Fällda träd ska ersättas

inom fastigheten

Mur: Murar ska bevaras och underhållas.

Muren får därmed inte rivas.

12-YSS-318

k Tullhus och magasin: Reservat för

kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

Gällande detaljplaner i utredningsområdet.

10(30)



2.8 TIDIGARE BEDÖMNINGAR

KULTURMILJÖPROGRAM FÖR SKÅNE

Kulturmiljöprogrammet är framtaget av

länsstyrelsen i Skåne län och är tankt att

användas som ett regionalt och skånskt

kunskapsunderlag för samhällsplanerare i

kommuner, Trafikverket, konsulter med flera.

I programmet beskrivs Ystads

hamnmiljö, men endast Ystads inre fyr

kan bedömas vara ett kärnvärde för

utredningsområdet utifrån denna beskrivning.

Utredningsområdet ingår även i två

kulturmiljöstråk:

Skånelinjen Per Albin-linjen

Utredningsområdet innehåller inte några

fysiska kärnvärden för detta stråk.

Värdefulla byggnader och vegetation i utredningsområdet ur Bevarandeprogrammet från 1981.

Grevebanan Malmö-Ystad järnväg

Stationsområdet med stationshus

och komplementbyggnader samt

järnvägssträckningen mot Malmö är

kärnvärden för detta stråk.

BEVARANDEPLAN 1981

I Ystads bevarandeprogram från 1981

tas följande byggnader upp som

Byggnader av byggnadsminnes- eller

byggnadsminnesmärkesklass:

Kvarteret Emil

Järnvägsstationen

Fyren

Värdefull gårds- och parkmiljö:

Kv Sandskogen 2:61, 1

11(30)



2.9 HISTORISK UTVECKLING

FÖRE 1820

Hamnen har sedan medeltiden varit en viktig

förutsättning för Ystads framväxt. Under

medeltiden fanns viktiga kontakter med Han-

sastäderna och hamnen fortsatte sedan att

utvecklas för transport av varor, framför allt

från jordbruket.

Kartan visar det som idag är avläsbart i hamnen, från tiden före 1820; Hamngatan och kvartersbildningar på var sida om denna.

Hamngatan hette ursprungligen Stora Strand-

gatan. I dess förlängning låg Ystads skepps-

bro och ovanför denna Packartorget. Under

1800-talets inledning påbörjades planering för

utbygnad av hamnen.

Före 1820

12(30)



1820- 1860

Under 1820-talet började det byggas en

skyddslinje för att motverka erosion i hamnen.

Anläggningen kallades pga. sin utformning

för Tre bröder. I mitten av 1800-talet var den

västra sjöbeteckningslinjen utbyggd. Den var

försedd med ett gatt för att släppa igenom

fartyg och för att öka genomströmningen som

bidrog till att behålla djupet i hamnen. Ny last-

brygga färdigställdes också i norr. 1856 blev

hamnen kringbyggd med stenmurar som skyd-

dade mot starka vindar.

Kartan visar det som idag är avläsbart i hamnen, från tiden 1820-1860; Bergmanska magasinet, tullhus-senare hamnkontor, delar av västra och norra kajen samt rester av en trädgård.

1848 uppfördes ett tullhus på Hamngatan,

som efter att ett nytt tullhus uppförts 1889

kom att användas till hamnkontor. 1852 upp-

fördes Bergmanska magasinet, vilket senare

byggdes om till kontors- och bostadshus.

Strax öster om Tullhuset syns på äldre kartor

en trädgård med en mindre byggnad som var

ett värdshus. Trädgården omvandlades senare

till stationspark.

Öster om hamnen fanns den sk To-

bakshejdan, kolerakyrkogård, exercisplats,

karantänsplats samt fiskeläget Revhusen.

Ystad 1828. Källa: Ystads kommun. Ystads hamn 1855. Källa: Ystads kommun.

1820-1859

13(30)



1860-1910

På 1860-talet anlades Ystad-Eslövs järnväg och

stationsbyggnaden uppfördes 1863. 1865 upp-

fördes fyren Ystad övre, som flyttades till sin

nuvarande position 1866 eftersom stations-

byggnaden skymde fyrens ljus. Den var i bruk

fram till 1975. Det lilla Pegelhuset intill fyren

uppfördes 1878. En pegel är ett instrument

som mätte vattenstånd i hamnbassängen.

1867 uppfördes ett varmbadhus i

undersökningsområdets nordvästra utkant.

Badhuset var i bruk fram till 1961. Byggnaden

inrymmer idag en skeppshandel och bostad.

Kartan visar det som idag är avläsbart i hamnen, från tiden 1860-1915; Stationsbyggnad, järnvägsspår med stickspår i väster (gatustruktur), fyr, pegelhuset, badhuset, nya tullhuset, delar av kajkanterna i öster

1868 infördes ångtrafik på sträckan Ystad-

Stralsund och ett varvsbolag bildades på

1880-talet. Det var verksamt fram till 1970-ta-

let då färjetrafiken tog marken i anspråk.

1889 uppfördes ett nytt tullhus med

central placering vid den numera rivna Store-

bron och det tidigare tullhuset fick ny funktion

som hamnkontor. Hamnen växer österut längs

kusten med en ny hamnbassäng och pirarm

kring vilka ett skeppsvarv etableras med enkel

bebyggelse och gator norrut på tobakshejdan.

Häradsekonomiska kartan 1912 Källa: Lantmäteriet. Ystads hamn 1905. Beskuren. Källa: Ystads kommun.

1860 -1915

14(30)



1920-1964

Väster om Hamngatan växer under denna tid

nya kvarter med verkstadsbebyggelse fram.

En silo för mellanlagring av råsocker från

Köpingebro sockerbruk uppförs även i denna

del av området. Den västra kajen breddas på

1930-talet och ett stort antal magasin upp-

förs på densamma. I öster utökas den inre

hamnbassängen och nya kajer och vågbrytare

anläggs längs kusten söderut.

1945 startade reguljär båt-

Kartan visar det som idag är avläsbart i hamnen, från tiden 1920-1964; Verkstadsbyggander i väster, sockersilon, Bornholmsgatan, västra kajens bredd och bebyggelse samt djuphamn i sydost.

trafik mellan Ystad och Rönne, från den östra

delen av hamnen. I denna del finns även fiske-

och lustbåtshamn. Längst i söder anläggs

en ny djuphamn.

Bangården norr om stationshuset utö-

kas kraftigt och nya stickspår dras över kajen

framför stationshuset västerut och ansluter

mot huvudbanan vid varmbadhuset, som nu är

helt omgärdat av järnvägsspår. På 1930-talet

läggs Bornholmsgatan ut.

Ystads hamn 1915. Källa: Ystads kommun. Ystads hamn 1956 Källa: Ystads kommun.

1920 -1964

15(30)



1965-2017

Under senare delen av 1900-talet ökar båt-

trafiken. Kvarvarande bebyggelse i den östra

delen av hamnen rivs bort för att ge plats

åt fordon och kajerna anpassas för färjorna.

Båtförbindelse med Polen startade 1964 och

den nuvarande Polenterminalen byggdes 1971.

Bornholmsterminalen uppfördes år 2000.

Kartan visar det som idag är avläsbart i hamnen, från tiden 1965-2017; Polenterminalen, Bornholmsterminalen, färjeläget i öster och övrig bebyggelse i östra delen.

1961 tas varmbadhuset ur bruk och blir me-

kanisk verkstad. 1975 tas fyren Ystads övre ur

bruk. Den äldsta lastkajen Store bro tas bort

under 1980- eller 1990-talet.

Ystads hamn 1975. Källa: Ystads kommun.

Ystads hamn 2016. Källa: Ystads kommun.1965 - 2015

16(30)



3 KARAKTÄRSBESKRIVNING

Bebyggelsen i undersökningsområdet är

varierad och har vuxit fram i olika skeden,

efter hand som hamnen byggts ut. Den

gemensamma nämnaren för bebyggelsen är

kopplingen till hav och hamn men det finns

också stora olikheter i bebyggelsens karaktär

vad gäller bebyggelsens ålder, användning,

skala, täthet och utformning.

Undersökningsområdet har därför delats in

i fem delområden, som vart och ett har en

egen karaktär; Färjeläge och logistik i öster;

Hamnbebyggelse 1800-tal i norr, Verkstäder

och stuveri i väster, Strandbebyggelse 1800-tal

i nordväst och Storskalig stuveriverksamhet

i sydväst. På följande sidor beskrivs dessa

delområden närmare.

Strandbebyggelse 1800-tal. Hamnbebyggelse 1800-tal.

Storskalig stuveriverksamhet.

Verkstäder och stuveri. Färjeläge och logistik.

Färjeläge och logistik

Hamnbebyggelse 1800-tal

Verkstäder och stuveri

Strandbebyggelse 1800-tal

Storskalig stuveriverksamhet

17(30)



3.1 FÄRJELÄGE OCH LOGISTIK

De östra delen av hamnen har generellt

den yngsta bebyggelsen, från 1900-talets

andra hälft. Den äldre bebyggelse som

funnits i detta område revs bort efter hand

som färjetrafiken ökade och krävde mer

plats. Den nuvarande bebyggelsen är främst

kopplad till färjeverksamheten och består av

friliggande, glest placerade och relativt låga

byggnader med utbredd planform. De är

placerade i förhållande till Bornholmsgatan,

med undantag för Bornholmsterminalen

som ansluter till bebyggelsen kring

Hamntorget. Tak- och fasadmaterial är

främst av skivmaterial och färgsättningen

varierad. Marken är hårdgjord med asfalt

eller cementsten. Längs Bornholmsgatan och

i anslutning till entréer finns trädrader och

grupperade trädplanteringar.

Bornholmsterminalen. Polenterminalen

Bornholmsgatan mot nordväst.Gles bebyggelse på stora asfaltsytor.

18(30)



3.2 HAMNBEBYGGELSE 1800-TAL

Kring Hamntorget och österut finns områdets

äldsta bebyggelse; bl. a. stationshus, fyr, fd.

magasin och fd. tullkammare. I väster är bygg-

naderna tätt sammanbyggda i rektangulära

kvarter längs Hamngatan, i 2-3 våningar med

inredd vind. I öster finns fristående byggnader

av stor betydelse för hamnen ur ett historiskt

perspektiv; fyr, pegelhus och stationshus.

Byggnaderna är uppförda med fasader i tra-

ditionella material som rött tegel, natursten,

puts, trä och nitad plåt och har generellt en

hög detaljeringsgrad. Marken är hårdgjord

och längs Hamngatan finns trädrader. Den fd

trädgården, som senare blev stationspark har

fått ny funktion som parkeringsplats, men ett

flertal stora träd finns kvar.

Hamngatan. Stationshuset

Fyr och pegelhus. Foto: Regionmuseet.

Vy från söder mot fd tullkammare och stationshus, med rester av en äldre trädgård emellan, i form av storvuxna träd.

19(30)



3.3 VERKSTÄDER OCH STUVERI

Detta område utgörs av fristånde, låg bebyg-

gelse med långsträckt rektangulär planform

och flacka sadeltak; typisk magasinsbebyg-

gelse från 1900-talets första hälft.

Byggnaderna är placerade i förhål-

lande till järnvägsspåren i norr och dess stick-

spår in på området från väster. Bebyggelsens

färgsättning och material varierar, mellan rött

tegel, ljus puts och plåt i grönt och vitt. Den

sk Sockersilon avviker med sin runda form och

högre höjd. En liten pumpstation har givits ett

bearbetat utseende med grönskimrande klin-

ker som fasadmaterial. Marken är hårdgjord

med främst asfalt och järnvägsräls genomkor-

sar området på flera ställen. Under asfalten

finns troligen äldre stenbeläggning.

Sockersilon. Lager- och verkstadsbyggnader i öster.

Kontorsbyggand från 1977, anpassad i plan, volm och takform till äldre bebyggelse av magasinskaraktär.

Låga magasinsbyggnader med flacka sadeltak i väster. Litet pumphus klätt med glaserad, grönskimrande klinker.

20(30)



3.4 STRANDBEBYGGELSE 1800-TAL

Som en liten enklav i nordvästra delen av

området finns två byggnader som represen-

terar en äldre del av hamnområdet, samtida

med bebyggelsen kring Hamntorget men som

fristående byggnader och utan samma tydliga

koppling till järnväg eller hamnverksamhet.

Varmbadhuset har med sitt välbeva-

rade yttre mer gemensamt med bebyggelsen

norr om Österleden än med det lilla gatuhuset

söder om det samma, vilket har en oklar his-

toria och som är kraftigt förvanskat. De båda

bygganderna är uppförda med traditionella

proportioner, takform och material som tegel

och trä samt har båda tegelmurade skorstenar,

om än i olika dimension och form.

Marken kring byggnaderna är gräsbe-

vuxen med små buskage och träd.

Fd. Varmbadhusets norra fasad.

Fd. Varmbadhusets baksida med gräsbevuxen mark och komplementbyggnader.

Det lilla gatuhuset har trots förvanskande om- och tillbyggnader bibehållit sin huvudsakliga volym.

21(30)



3.5 STORSKALIG STUVERIVERKSAMHET

Bebyggelsen på den västra kajen består enbart

av silobatterier och planlager med komple-

mentbebyggelse i form av våghus m.m. De

flesta byggnaderna är sammanbyggda med

varandra och utgör en både homogen och

varierad bebyggelse. De stora höjd- och

volymskillnaderna inom området skapar en

skarpskuren siluett, vilken hålls samman av

gemensam färgsättning; de äldre byggnads-

kropparna domineras av den gröna kulör som

varit vanlig på Lantmännens byggnader sedan

första halvan av 1900-talet, medan de senare

tillkomna delarna har målats i de gula nyanser

som är vanlig sedan slutet av 1900-talet.

Marken är asfalterad och längs den

östra kajkanten löper en mängd järvägsspår,

vilka använts till lastkranar. Här finns även pol-

lare längs kanten, medan den västra kanten

avslutas av en stenmur. Under asfalten finns

troligen äldre stenbeläggning.

Pollare på östra kajkanten.Stenmur på västra kajkanten.

Västra kajkanten, vy mot söder.

Vy mot väster.Östra kajkanten, vy mot söder.

22(30)



4 KULTURHISTORISKA VÄRDEN

4.1 ÖVERGRIPANDE VÄRDEBESKRIVNING

Områdets kulturhistoriska värden är

främst kopplade till dess funktion som

hamn och järnvägsnod och de fysiska spår

detta manifesterar sig i. Olika epoker är

tydligt avläsbara och det finns ett flertal

byggnadstyper som väl representerar de olika

epokerna och funktionerna.

I den östra delen av hamnen har

stora förändringar utförts under de senaste

40 åren och äldre bebyggelse har helt

ersatts av ny. Denna är karaktäristisk för den

nuvarande användningen men såpass ung

att en värdering utifrån ett kulturhistoriskt

perspektiv blir vanskligt.

Den äldsta delen av hamnen, i

undersökningsområdets mitt, har många

intakta byggnader och strukturer som

visar områdets historiska utveckling och

användning. Detta är helt naturligt då

bebyggelsen här är och har varit av högre

dignintet. Det är också en typ av bebyggelse

som är av hög arkitektonisk och materiell

kvalitet och som kan inrymma olika typer av

funktioner.

I den västra delen av hamnen finns en

mer robust typ av bebyggelse som är mycket

karaktäristisk för dess användning och här

finns en variation av välbevarade och mer eller

mindre förvanskade byggnader. Bebyggelsens

struktur är på ett väldigt tydligt sätt anpassad

till kommunikation och logistik.

Silobyggnaderna i väster har under

närmare 90 år satt sin prägel på området

och påverkat stadens siluett i hög grad. För

gemene man har området varit stängt sedan

ett tiotal år tillbaka men byggnaderna finns i

blickfånget i stora delar av staden och dess

omland.

Vy över området år 2017, från sydöst. Foto: Ystads kommun.

23(30)



4.2 GATOR OCH KVARTER

Den ursprungliga hamnens kommunikations-

stråk med staden, Hamngatan, och dess

kringliggande kvarter är värdefull som

historisk struktur, liksom Hamntorget som

öppen plats med direkt koppling till kajkant

och öppen vy mot havet.

I väster är det kvartersindelning

och bebyggelsens volymer liksom

Spanienfararegatans dragning längs äldre

stickspår, snarare än byggnader i sig som har

ett stort värde.

Den rationellt uppbyggda strukturen på Västra

hamnpiren har också satt en tydlig prägel på

bebyggelsen som är av kulturhistoriskt värde.

I öster har Bornholmsgatan en viktig

funktion med vittnesbörd om utbyggnad och

behov av kommunikation i denna nyare del av

hamnen.

Kulturhistoriskt värdefulla gator och strukturer inom underskningsområdet.

24(30)



4.3 BYGGNADER OCH VEGETATION

Samtliga byggnader har inventerats exteriört

och bedömts enligt den av KMV forum

framtagna modellen som används vid

pågående inventering av andra delar i staden.

Modellen, som presenteras i inledningen av

denna rapport mynnar i en klassning i tre

steg; klass 1 klass 2, och klass 0, där 1 är den

högsta och 0 den lägsta klassen.

Byggnader yngre än 1975+-1 år har inte

bedömts.

Området har sparsamt med vegetation

och den som finns har ett värde, men som inte

nödvändigtvis är kulturhistoriskt. Den äldre

trädgårdsstrukturen i kvarteret Sandskogen

med stora och gamla träd är kulturhistoriskt

värdefull, trots stor förvanskning.

Ej värderade

Klass 1

Klass 2

Klass 0

Värdefulla träd

Klassificerade byggnader enligt KMV forums värderingsmodell samt kulturhistoriskt värdefulla träd i området.

25(30)



Emil 4 Hamngatan 15 Emil 4 Hamngatan 17

Edvinshem 2.61

Hamnen 2:8

Hamnen 2.3 Spanienfararegatan 5

Hamnen 2.3 Hamntorget 2

BYGGNADER KLASS 1

Hamnen 2.3 Spanienfararegatan 1A-B

26(30)



BYGGNADER KLASS 2

Hamnen 2.3 Bornholmsgatan 8 Hamnen 2:6 och 2:7

Hamnen 2:3 Spanienfararegatan 11 A-B

Hamnen 2:3 Spanienfararegatan 1C

Hamnen 2:14, 2:13, 2:12 och 2:10

Hamnen 2:3 Spanienfararegatan 9

Hamnen 2:3 Spanienfararegatan 9

27(30)



Sandskogen 2:61

Värdshus med trädgård, 1860-tal. Källa: Ystads kommun Efter att järnvägsstationen uppförts omgestaltades

trädgården till järnvägspark. Foto från 1920-talet. Källa: Ystads kommun.

VEGETATION

Mellan kvarteret Emil och järnvägsstationen

finns resterna av det som en gång var en

värdshusträdgård och senare järnvägspark.

Denna har, trots förvanskning, ett högt

kulturhistoriskt värde som en historisk

struktur från tiden före hamnens utbyggnad

på 1860-talet. Vart och ett av de stora, gamla

träden har ett högt kulturhistoriskt värde i

kraft av sin ålder.

28(30)



till områdets karaktär och den historiska läs-

barheten.

Stenmur på Västra kajen. Stenskodd kant på Västra kajen

Stoppbockar på Västra kajen Järnvägsspår i asfalt på Spanienfararegatan. Under asfalten kan ursprunglig stenläggning

Pollare i bruk vid Bornholmskajen

Pollare som trafikhinder på Hamntorget.

ÖVRIGT

I området finns även andra anläggningar och

element av kulturhistoriskt värde, vilka bidrar

I den östra delen av hamnen finns en rest kvar från det skeppsvarv som tidigare fanns i området i form av en slip.

29(30)



5 FÖRHÅLLNINGSSÄTT

5.3 BEBYGGELSE VID SPANIENFARAREGATAN

• Den låga bebyggelsen med verkstäder

och kontor utgör inte något större arki-

tektoniskt tillskott men är bra exempel

på vardaglig och ibland förbisedd bebyg-

gelse. Det är framför allt kvarterens form,

byggnadernas placering och Spanienfara-

regatans sträckning längs tidigare stick-

spår som bör bevaras för att säkerställa

de kulturhistoriska värdena.

• Varmbadhuset och den sk Sockersilon

har båda högt kulturhistoriskt värde som

mycket tidstypiska och välbevarade repre-

sentanter för områdets olika funktioner.

Det är viktigt att de får funktioner som

inte innebär förvanskning.

5.4 VÄSTRA HAMNPIREN

• Silobyggnaderna är, tillsammans med

Mariakyrkan samt stadens vattentorn

och ackumulatortank, Ystads tydligaste

landmärken. Ur ett teknik-, industri och

lantbrukshistoriskt perspektiv utgör

anläggningarna ett viktigt kulturarv. Som

landmärke är de av avgörande karaktär

för hamnen men samtidigt en barriär mot

havet.

• De omfattande volymer och ytor som an-

läggningen har medför att färgsättningen

är av stor betydelse.

5.1 FÄRJELÄGET

• Den trädkantade Bornholmsgatan och

slipen mittemot Bornholmsterminalen är

kvarvarande historiska strukturer från

utvecklingen av hamnens östra del under

det tidiga 1900-talet och bör bibehållas.

• Polenterminalen är den äldsta kvarvaran-

de representanten för områdets färjetrafik

och bör bibehållas.

5.2 HAMNTORGET OCH STATIONSOMRÅDET

• Byggnaderna längs Hamngatan har ett

mycket stort kulturhistoriskt värde, både

som solitärer men också som en ensemble

av viktiga hamnfunktioner under 1800-

och 1900-talen. De ska bibehållas och

Hamngatans stråk mellan stadskärna och

hamnområde ska värnas och utvecklas.

• Hamntorget är viktigt att bibehålla som

öppen plats med direkt koppling till kaj

och hamnbassäng.

• Stationsbyggnaden med komplementbygg-

nader, Inre fyren och Pegelhuset har samt-

liga haft väsentliga funktioner för ham-

nens verksamhet och utveckling. Dessa

byggnader ska bibehållas och fortsatt vara

framträdande.

• Nuvarande parkeringsplats väster om sta-

tionen är rester av en äldre trädgård och

senare järnvägspark. Träden ska bibehål-

las och platsen bör återskapas till park.


Documents

KULTURMILJÖUNDERLAG INRE HAMNEN, YSTAD · 2019. 10. 23. · 3(30) Uppdrag: MKB Planprogram Hamnstaden Ystad 281561 2017-12-05 O:\MAL\281561\BK\_Text\Rapport SAMMANFATTNING Denna