0

KVALITETSRAPPORT–dokumentationavdetsystematiskakvalitetsarbetet

EdvinshemsskolanEdvinshusskolan

förskoleklasswgrundskolawfritidshem

läsåret2015/2016

Rektor:JonasThun

1

Systematisktkvalitetsarbete-styrdokument

Skollagenskravpåsystematisktkvalitetsarbete(SKA)innebäratthuvudmän,förskole-ochskolen-hetersystematisktochkontinuerligtskaföljauppverksamheten,analyseraresultateniförhållandetilldenationellamålenochutifråndetplaneraochutvecklautbildningen.Ienverksamhetsomärförändringsbenägenochsomfungerarsomenlärandeorganisationärkvalitetsarbetetständigtnär-varandepåallanivåer.

Dokumentationavdetsystematiskakvalitetsarbetetvisarvadsombehöverutvecklas,varförochpåvilketsätt,förattkunnaföljakvalitetsutvecklingenövertidochseeffekternaavutvecklingsarbetet.

”Ienverksamhetsomärförändringsbenägenochsomfungerarsomenlärandeorganisationärkvalitetsarbetetständigtnärvarandepåallanivåer;individuellt,iarbetslaget,påenhetensomhelhetochhoshuvudmannenförverksamheten.Måletärettprofessionelltförhållnings-sättocharbetssättsomledertillenständigutvecklingavverksamheten.”(Skolverketsallmännaråd,s.11-12)

FrånSkolverketsAllmännarådSystematisktkvalitetsarbete–förskolväsendet

2

Åretskvalitetsrapport

Ystadskommunharvaltattunderdesenasteårendokumenterakvalitetsarbetetiformavenkvali-tetsredovisning(KR)förattregelbundetstämmaavhurverksamheternaarbetarmotdenationellaochlokalamålenochsehurlångtdekommitidetlöpandeförbättringsarbetet.DettaårharvivaltattiställetbenämnadenKvalitetsrapport–dokumentationavdetsystematiskakvalitetsarbetet.Rap-portenärettsättattbelysaverksamhetensmålochutvecklingochskasessomettverktygförut-vecklingochettsättattredovisakvalitetsarbetettillförvaltningenochBarn-ochutbildningsnämn-den.KRgörsperförskola(inteperavdelning)samtperskolenhet(därförskoleklass,grundskolaochfritidshemingår).

Ystadskommunsutbildningsverksamheterharettstortuppdragisåvälnationellasomlokalastyrdo-kument.Denationellamålenliggertillgrundförallvårverksamhet.Attutformalokalamålavolikaslagärupptillvarjehuvudman.

DencykliskaSKA-processenbestårenligtSkolverketshjulavfyradelar:

Följaupp–Analysera-Planera–Genomföra.

IYstadsutbildningsverksamheterharvivaltattbyggaSKAutifråntredelar,somvivaltattbenämna

Resultat,AnalysochUtvecklingsområden.

Innehållochprocesserärdockdesamma.

Idettaårskvalitetsrapporter(KR)ingårtvåstörreområdenförverksamheternaattredovisatillförvaltningen,förutomdetkvalitetsarbetesomledsavvarjeskolledareochdokumenteraspåvarjeenhet:

• Kunskapsresultat/Utvecklingochlärande• Självskattninginkl.nuläge,analysochutvecklingsområdenutifrånSkolinspektionensbe-

dömningspunkteriwebbverktygetKolladinförskola/skola.

DelarnaResultat,AnalysochUtvecklingsområdenskafinnasmedinomvarjeområde.Uppdragetärattidetkontinuerligakvalitetsarbetetunderåretochidokumentationenförsökaseochvisapåsam-bandmellandessaolikadelariSKA-processen.

3

Systematisktkvalitetsarbete–rådochvägledning

IYstadsutbildningsverksamheterharvivaltattbyggaSKAutifråntredelar,somvivaltattbenämnaResultat,AnalysochUtvecklingsområden.

ResultatInnanettutvecklingsarbetepåbörjasbehövervikunskapomvilkabehov,utmaningarellerproblem-områdenvihar.Denkunskapenmåstebyggapåhurvåraresultatserutiförhållandetillnationellamål.Verksamhetensresultathandlaralltsåomunderlagochinformationommåluppfyllelseiförhål-landetilluppdragetiskollagochläroplan.Användolika,redanbefintliga,underlagfrånerverksam-het;statistik,enkäter,samtal,intervjuer,självskattningar,IUP/pedagogiskdokumentation,elev-hälsodokumentation,klagomål/anmälningarochminnesanteckningar,därolikaaktörerfinnsmed(skolledare,pedagoger,barn/elever,vårdnadshavare).

Idennafasingåratt

Ø följaupp,dvs.attfortlöpandesamlaininformation(kvantitativochkvalitativ)omverksam-hetensförutsättningar,genomförandeochresultatförattskapaunderlagföranalys

Ø utvärdera,dvs.attutgåfrånunderlagiuppföljningenochläggainvärderandemomentkringverksamheternasstyrkorochsvagheterirelationtilldenationellamålen

Ø tittapåförutsättningar,arbetsprocesserochorganisationØ göraensamladnulägesbeskrivningØ dokumentera

Frågorattställasigkanvara:

Hurservårverksamhetut?ochVarärvi?

Resultatetkanuttryckassåhär:

Ø Våraobservationervisarattbarnen/eleverna…Ø Vikansepågruppenatt…Ø Detsomfångadebarnens/elevernasintressevar…Ø Sammanställningenavkunskapsresultatenisvenskavisaratt…Ø Intervjuernamedbarnen/elevernaommatematikundervisningenvisaratt…Ø IIUP/pedagogiskdokumentationserviatt…Ø Enkätresultatetinomtrygghetochstudierovisaratt…Ø Föräldrasamtalenvisarattdeärnöjdamed....Denkritiksomfinnshandlaromatt…Ø Vårsamladebildär…

AnalysAnalysinnebärattundersökaolikadelaravettunderlagochkommaframtilletttydligtresultatsomsammanställerdelarnatillenhelhet.Analysensuppgiftärattpåetttrovärdigtsättbedömakvali-teteniförhållandetilldenationellamålensamtattidentifierafaktorersomharpåverkatmåluppfyl-lelsenochsomkanvarautgångspunktförutvecklingsarbetet.Utmaningenkansägasvara”attanaly-serabakåtmedfokusframåt”.

4

Idennafasingåratt

Ø kontinuerligtutifrånresultatochnulägesbeskrivninggöraenanalysochbedömningavele-vernasresultat/verksamhetensutveckling,hurundervisningenbedrivitsochvadsompåver-karochorsakarresultatochmåluppfyllelse(Bakåt!)

Ø analyseraomorsakernatillresultatenframgårtydligtelleromytterligareuppföljningellerutvärderingbehövergenomföras(Bakåt!)

Ø försökahittasambandmellanförutsättningar,genomförandetavutbildningenochresultatetØ jämföra(seskillnader,mönster,tendenser),tolkaochförklara,problematiseraochkritiskt

granska(Bakåt!)Ø göraensamladnulägesbedömning(Bakåt!)Ø dokumentera

Frågorattställasigkanvara:

Hurharverksamhetenbidragittillbarnens/elevernasutvecklingochlärande?och

Varförblevdetsomdetblevnärvigjordesomvigjorde?

Analysenkanuttryckassåhär:

Ø Videnjämförelseservilikheter/skillnader/mönstervadgäller…Ø Viserföljandeskillnaderiresultatmellanpojkarochflickor/ämnen/år…Ø Jämförtmedriketärvåraresultat…Ø Möjligaförklaringarellerpåverkansfaktorerär…Ø Arbetssättiundervisningensomkanhapåverkatär…Ø Vadviintehargjort,somkanförklararesultatenär…Ø Förutsättningarutöverundervisningensomkanhapåverkatresultatetär…Ø Dettakansesiforskningsperspektivet…Ø Vårbedömningochslutsatsäratt…

UtvecklingsområdenUtifrånanalysenidentifierasutvecklingsområdenochbeslutasommålochinsatserkoppladetillupp-draget.Dessabörvarakonkretaochmätbara.Utvecklingsområdenalederossidetarbetesomskagöras.Enheternasplaneringbörutgåfrånanalysochprioriteradeutvecklingsinsatser. Vadbehöverutvecklas,varförochpåvilketsätt?

Idennafasingåratt

Ø användaanalyssomunderlagfördialogomutvecklingsbehov(Framåt!)Ø utifrånanalysenidentifierautvecklingsområdenkoppladetilluppdraget(Framåt!)Ø ienplaneringformuleratydligamålochförväntadeeffekter(Framåt!)Ø beslutaomvilkainsatserinklusivearbetssättochmetodersomskagenomförasförattde

nationellamålenskauppfyllas(Framåt!)Ø dokumentera

5

Frågorattställasigkanvara:

Vartskavi?ochHurgörvi?

Utvecklingsområdenkanuttryckassåhär:

Ø Utvecklaläsförståelsenhoseleveriåk2-3genomhögläsning,ökadformativåterkoppling,deltagandeiLäslyftetsamtkollegialadidaktiskasamtal.Dettaeftersomläsförståelsensjunkitsåvällokaltsomnationelltdesenasteåren.Förväntadeeffekterärattresultatenpådiagno-serochnationellaprovökardekommandetvååren.

Ø Utvecklabarnensinflytandeiförskolangenomattarbetaaktivtmedbarnintervjuer,öppnafrågor,lyhördhet,kompetensutvecklingsamtanalysavpedagogiskdokumentation.Måletärattbarnenuppleverettökatinflytande,vilketkanvisasiggenomobservationerochpedago-giskdokumentationsamtisamtalmedbarnen.

_ _ _ _ _ Uppföljningochutvärderingavutvecklingsområdena–Hurblevdet?–gerettresultatochdentidi-garefråganVarärvi?behöverställasigen.DencykliskaSKA-processenärettfaktum.

Källor,referenserochstödmaterial

SkolverketsAllmännaråd:Systematisktkvalitetsarbete–förskolväsendet(2012)

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2901

Skolverketsstödmaterial:Kvalitetsarbeteipraktiken(2015)

http://www.skolverket.se/publikationer?id=3381

JanHåkansson:Systematisktkvalitetsarbeteiförskola,skolaochfritidshem–strategierochmetoder(2013)

6

DEL1–Kunskapsresultat

Utvecklingochlärandeiförskoleklass

Hur ser vår verksamhet ut? Vi har huvudsakligen arbetat med de två första delarna i Lgr11 genom att koppla dem till vår dagliga verksamhet. Vi arbetar även mot målen i åk. 3 i del 3 i Lgr 11. För att fokusera på Utveckling och lärande vill vi beskriva grundupplägget under en dag i förskoleklassen. Alla dagar startar vi utomhus. Vi samlas i ring och räknar antalet barn på svenska eller engelska. Detta gör vi bl.a. för att alla barn ska bli sedda och för att träna på det matematiska tänkandet. Därefter går vi en liten runda tillsammans eller leker en lek. Detta tycker vi är en bra start på dagen eftersom alla då får frisk luft och rör på sin kropp. När vi sedan går in samlas vi för att gå igenom dagen. Vi samtalar om datumet och dagen och dess innehåll. Vi använder oss av TEACCHs färgschema över veckan som tydligt visar vilken veckodag det är och var i veckan vi är. Som stöd för inlärningen använder vi tecken-språk och även bilder. Vi märker att barnen, i synnerhet de som behöver extra stöd, känner trygghet och utvecklas genom detta. Vi har en tydlig grundstruktur gällande arbetet under dagen. Alla dagar i veckan är uppbyggda på liknande sätt vilket också leder till att eleverna känner en trygghet. Varje dag har vi både fri- och organiserad lek. Engelska är också en stor del av vår verksamhet som vi på olika sätt arbetar dagligen med. Då dagen är slut sjunger vi en avslutningssång för att markera att förskoleklassdagen är slut och att fritids börjar. Vi jobbar med värdegrundsarbete utifrån bl.a. Tio små kompissagor och Lions Quest-materialet där nallen Quintus har en betydande roll. Vi använder oss även av UR:s material Värsta bästa vänner. Detta är till stor hjälp för oss vid konflikter och när det gäller att få bar-nen att samarbeta på ett bra sätt tillsammans. Bokstavstemat ligger som en röd tråd genom hela Förskoleklassåret. Vi arbetar med en bok-stav i veckan som ligger till grund för nästan alla aktiviteter. Detta gör vi för att väcka barnens nyfikenhet och lust att lära mer. Förra året utmanade vi barnen i förskoleklassen genom att köpa en mattebok till dem. Detta fungerade mycket väl och vi fortsatte med detta även i år. I idrotten har vi lärt oss att samarbeta, utmana våra kroppar, vänta på vår tur samt att träna på att klara av- och påklädning och dusch på egen hand. Vi märker att barnen tar större an-svar för sina kläder samt att de fått bättre kontroll på sin kropp.

7

Lägesbeskrivning Läsåret i Förskoleklassen 2015/16 har varit bra, men mycket intensivt. Det har varit två grupper med 24 elever i varje klass. Det har varit jämnt fördelat mellan flick-or och pojkar. Fsk Jollen hade redan vid start en resurs eftersom det fanns ett barn med särskilt behov. Vi har haft vars ett klassrum som hemvist, och delat på dockrum, byggrum, ateljé/grupprum samt köket som använts som ett grupprum.

Resultat

Våra screeningresultat som är gjorda under hösten och våren visar en tydlig utveckling när det gäller den språkliga medvetenheten. Vi kan märka på grupperna att våra språklekar gett resultat och fångat elevernas intresse på ett önskat sätt. Under våren inspirerade de också varandra med boktips, och läsglädjen var stor! Intresset för högläsning har blivit större när vi arbetat med “Läsfixarna” där barnen trä-nar sin hörförståelse och är mer aktiva. Detta har i sin tur gett ett positivt resultat hos de ele-ver som kan läsa i deras läsförståelse. Barnens nyfikenhet för omvärlden har ökat genom att vi forskar om aktuella händelser, saker och platser samt om djur på veckans bokstav. När det gäller barnens utveckling inom matematik har vi sett stora framsteg under läsåret. Jämfört med tidigare år har vi märkt ett ökat intresse för matematik. Barnen har fått träna sitt matematiska tänkande på många olika praktiska sätt inom olika matematiska områden såväl inne som ute. Detta har gett dem en förförståelse innan de har arbetat med samma område i matematikboken. Våra observationer visar att vårt arbetssätt inom engelskan har gett önskat resultat. Barnen har fått ökade kunskaper och förståelse för det engelska språket. Varje vecka har vi haft utepedagogik där vi på ett praktiskt sätt bl a. har kopplat ihop vårt bokstavsarbete med naturen. Vid dessa stunder har barnen även tränat sin motorik. Vi ser ett högre resultat av simkunnighet i grupperna under detta läsår jämförelsevis med tidigare år. Glädjen är också stor under idrottslektionerna. Vi har sett att barnen över lag visar större empati för varandra och löser konflikter på ett bättre sätt med Quintus hjälp. Ett av förskoleklassens uppdrag är lek som är en stor del av det aktiva lärandet inom alla områden. I leken kan eleverna utveckla sin fantasi och kreativitet och träna på sin samar-bets- och kommunikationsförmåga. I leken kan barnen utveckla förmågor som turtagning, samförstånd, koncentration, problemlösning och uthållighet. Resultatet av detta har blivit att barnen är mindre i konflikt och vågar prova nya saker. Utvecklingssamtalen visar att föräldrarna är nöjda med vår verksamhet! De har kunnat följa arbetet på båda klassernas bloggar.

8

Vår samlade bild är att vi är nöjda med året som gått!

Analys

Vi är överens om att vår kontinuerliga språkliga medvetenhetsträning har lett till vårt höga resultat när det gäller läskunnighet och läsförberedande kunskaper för våra sexåringar. Varje vecka har vi Utepedagogik där vi får in många olika delar ur läroplanen. Vi har använt oss av “Lära in ute-materialet” där vi får in t.ex. svenska, matematik, naturkunskap, engelska och idrott. Här lär vi genom att göra olika saker praktiskt. Vi vet att barn lär sig på olika sätt och tillgodogör sig kunskap olika. Det som eleverna lärt sig ute kan de sedan tillämpa på olika sätt i klassrummet. Vi kan därför konstatera att görandet är till för lärandet! På vår skola finns en inriktning mot engelskan och det börjar redan i förskoleklassen. Vi använder ramsor, sjunger, leker och utnyttjar vår SmartBoard och våra lärplattor. Vi har märkt på barnens reaktioner att detta är något som fångar deras intresse och att det är något som ligger i tiden. Just att använda sånger, ramsor och enkla engelskspråkiga serier gör det lättare för eleverna att lära sig engelska. De lär sig snabbt färger, veckodagar, fruk-ter, djur, enkla meningar m.m , m.m. Favorit Matematikboken för F-klass har varit vår utgångspunkt i matematikundervisningen och barnens glädje att räkna har varit stor under hela läsåret! Just att använda matematikbok tror vi har ökat deras intresse för matematik. När det gäller den höga andelen simkunnighet i våra förskoleklasser är vi positiva till att undervisningen äger rum en gång i veckan under hela läsåret. Det har blivit större kontinuitet på simtränarna vilket lett till ökade kunskaper. Med hjälp av Quintus regler ( Kom och var med - Hjälpa - Dela med sig - Säga snälla saker - Lyssna) har barnen lärt sig att lösa konflikter på ett bättre sätt. På grund av föräldrarnas uppmuntrande omdömen om vår verksamhet på utvecklingssamta-len och i vardagen, känner vi att vi blivit stärkta och fått ny energi att utveckla vårt arbete vidare!

Utvecklingsområden

Vi kommer att fortsätta jobba med språklig medvetenhetsträning på liknande sätt som nu, och föra arbetet vidare med nya idéer och upptåg. Genom ett medvetet arbetssätt låter vi barnen vara med och bestämma och detta inflytande vill vi utveckla vidare framöver genom att vara lyhörda för barnens intressen och tankar. Kanske genom att mer aktivt arbeta med intervjuer och enkäter.

9

Något som vi inte tyckte att vi hann och orkade med i år var att ha elevens val. Detta vill vi gärna försöka ha under nästa läsår eftersom eleverna uppskattade det mycket och det gav både eleverna och oss glädje och nya kunskaper, senast vi var med i det.

10

Kunskapsutvecklingigrundskola

Resultat

Våra observationer efter att ha analyserat elevenkät för åk 2-9 visar att eleverna till stor del är studiemotiverade. Det vi ser är att de yngre eleverna är mer nyfikna och känner att skolan är mer meningsfull än våra äldre elever. Resultatet som sjunker i åk 5 och 6 är ändå runt 80% positiva till sitt lärande. Vi kan se på gruppen att nästan 100% av våra elever är med-vetna om att deras egna arbetsinsats är viktig för att det ska gå bra i skolan.

Åk3–Måluppfyllelsekunskapskravperämne

Måluppfyllelsekunskapskravperämne,åk3

Andeleleversomuppnåttkunskapskravenåk3,%

Svenska Svenskasomandraspråk

Matematik SO NO

2014 2015 2016 2014 2015 2016 2014 2015 2016 2014 2015 2016 2014 2015 2016Aktuellskola 95 90 94 - - - 95 88 96 100 100 100 100 100 100

Åk6–Måluppfyllelsekunskapskravperämne(betyg)

Måluppfyllelsekunskapskravåk6perämne(betyg),åk6

AndeleleversomuppnåttbetygA-Eåk6,%

SvSva

Ma SO Ge Hi Sh Re NO Bi Ke Fy Te En Idh Hkk Bl Sl Mu Ml

Aktuellskola 98 0 100 100 100 100 100 95 100 100 100 100 98 98 98 100 100 100 100 -

Sammanfattandebetyg(blockbetyg)kangesiSOochNOefterbeslutavrektor

Vi har god måluppfyllelse i årskurs 6 i övervägande del ämnen.

Analys

11

Våra goda resultat har förklaringar som motiverade elever, studiero, engagerade och behö-riga pedagoger och insatser av speciallärare. Förutsättningarna för de elever som inte har uppnått målen kan förklaras av bakomliggande problematik. Genomförandet av utbildningen genomsyras av mindre grupper, fler pedagoger, anpassade läromedel och hjälpmedel. Vi har introducerat hjälpmedlet Inläsningstjänst till eleverna på låg- och mellanstadiet. Vi erbjuder också elever att använda alternativa redovisningssätt. På våra skolor arbetar vi också efter “Anpassningar inom klassens ram”, som innehåller åtgär-der för att underlätta för elever med olika behov. Vår gemensamma fortbildning i kommunen “Barn gör rätt om de kan” har gett oss en fördju-pad kunskap och förståelse för elever med olika svårigheter. I årskurs 3 har det gjorts utredningar, kartläggningar och åtgärdsprogram i samarbete med speciallärare och elevhälsan. Detta arbete har lett till att eleverna har god måluppfyllelse. Vi har också använt Inläsningstjänst, Legimus, lärplattor, Stava Rex och anpassat material. Pedagoger har fått handledning av elevhälsan. I årskurs 6 har speciallärare arbetat individuellt med elever i svenska och engelska och detta arbete har lett till att elever nått sina kunskapskrav. Vi ser att en speciallärare är av stor vikt för elever med behov att nå sina mål. I åk 4 och 5 har vi blivit duktiga på att uppmärksamma elevers svårigheter och behov och kan därför tillgodose deras behov på ett bättre sätt. Detta har lett till att många utredningar har startats under läsåret. Många resultat visar att många elever har svårigheter med ar-betsminnet. Enligt forskning är inte arbetsminnesträning en metod som ger något märkbart resultat i längden om den inte ständigt underhålls. Vi känner oro inför hur vi ska möta dessa elever och hur vi ska få dem att nå måluppfyllelsen. Vi behöver hjälpa eleverna att organi-sera information bättre och ge dem goda strategier.

Utvecklingsområden

• Vi har behov av två speciallärare på heltid på våra skolor. • Mer utbildning när det gäller att hjälpa elever där arbetsminnet är lågt. • Fortsatt utbildning kring “Barn gör rätt om de kan” så att vi får mer kunskap och blir

mer trygga i att använda tankesättet.

Utvecklingochlärandeifritidshem

Hur ser vår verksamhet ut? Enligt riktlinjer från Lgr 11- “Alla som arbetar i skolan ska • medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen.”

12

Vårt fritids är uppbyggt av fyra åldershomogena grupper inom Fsk-åk 6. Personalen följer med gruppen under tre år. Vi startar eftermiddagen på fritids med att ta emot barnen i klassrummen och kontrollera när-varon. I och med detta blir alla barn sedda. Vid överlämnandet kan information utbytas mel-lan skola och fritids angående händelser under dagen. Efter detta bedrivs verksamheten ut-omhus fram till samling och mellanmål. Vid samlingen kan man ta upp och diskutera barnens önskemål, lösa konflikter, delge information och leka lekar. Efter mellanmålet har vi verk-samheten både ute och inne, efter elevernas önskemål. Senare på eftermiddagen har vi en samling med frukt och sedan en sammanslagning av alla avdelningar. Lägesbeskrivning F-fritids: 45 elever inskrivna. 2-3 pedagoger. I höstas började vi med att arbeta för att de 2 förskoleklasserna skulle lära känna varandra, då det är ett gemensamt fritids. Ganska snart lärde eleverna sig var på skolgården som de fick vara och var olika gränser går. Verksamheten har både bestått av fri lek som planerade aktiviteter. En em i veckan har vi haft tillgång till idrottshallen och en eftermiddag har vi haft ren utepedagogik då vi gått iväg på olika utflykter och haft mellanmål med oss. 1:ans fritids: 45 elever inskrivna, 2-3 pedagoger. Vårt arbete har legat främst på de sociala samspelet mellan eleverna. Hösten 2015 var en uppstartningsperiod och en lära-kännaperiod (miljön, lokaler, pedagoger, kompisar). Stående aktiviteter har erbjudits veckovis. Såsom utedag, tillgång till idrottshall, musikuppträde på scen, skapande. Under vintern uppdagades det konflikter i elevgruppen. Det var ett hårt klimat mellan elever-na, och i vissa fall mellan elev-pedagog. Våra observationer visade att det var koncentrerat runt en handfull elever. Detta ledde till oordning och att det kunde leda till att det blev oroligt i hela elevgruppen. Även under fot-bollsmatcher mellan elever visade observationer att klimatet var hårt, i språk och i handling. Åtgärder sattes in i form av extrainkallat möte med vårdnadshavare, extrainsatta resurser (under skoltid), omstrukturering av verksamhet och rutiner. Detta har lett till stor arbetsbörda och extraarbete, i form av EK, EVK möten, uttöver schema-lagd arbetstid. 2:ans fritids: 44 elever inskrivna på avdelningen, varav en elev fr grundsärskolan. (särskilda behov) 3 pe-dagoger - 1 fritidspedagog, 1 förskollärare och en barnskötare. Verksamheten är förlagd i källarlokaler (skyddsrum) där delar av lokalerna delas med Fritidsklubben (åk 3-6). Inledningen på hösten var lugn och vi arbetade med bla återvinningsprojekt där barnen var engagerade och aktiva. Vid höstlovet märktes en förändring i gruppen bla beroende av några elever som var utåtagerande och emellanåt aggressiva. Detta påverkade hela avdelningen. Under VT-16 hanterades ett antal elevärenden som berörde elever i denna barngrupp, till följd av detta togs mycket tid och energi från pedagogerna till ett fåtal barn. Med start i januari gjorde vi en undersökning hos eleverna ang hur trivseln var på fritids och då uppdagades att vissa veckoaktiviteter inte var så populära som andra. Vi införde fritidsråd där barnen var mycket aktiva och tillsammans med oss förändrade både verksamhet, inne-håll och miljö.

13

Lgr11:

• tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna grup-pen

• öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem • eleverna blir delaktiga i verksamheten, har möjlighet att påverka och forma

3:an - klubben: Barn från årskurs 3-6 började höstterminen med 80 barn och är nu 41 varav 3 barn med särskilda behov. Verksamheten är förlagd i källarlokaler, tillsammans med tvåor-nas fritids. Personalen består av 1 fritidspedagog, 1 lärare, 2 barnskötare. Barngruppen har fungerat bra under tre år dock med vissa konflikter i tjejgruppen som har eskalerat under det sista kvartalet.

Resultat

Vår strävan är, varje dag på fritids: Vi ska vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Vår samlade bild är att de fyra avdelningarna har fungerat väldigt olika. Ett par av avdelning-arna har fått fokusera på gruppdynamiken, sociala relationer, konflikthantering till största del. Detta har inneburit att den planerade verksamheten har fått stå tillbaka, medan två avdel-ningar har kunnat bedriva en planerad verksamhet som har innehållit varierande aktiviteter med utgångspunkt från fritidsråd och elevenkät. LGR 11:

• tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna grup-pen

• öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem • eleverna blir delaktiga i verksamheten, har möjlighet att påverka och forma

Alla fyra avdelningar betonar vikten av daglig fysisk aktivitet och utevistelse, det sker på lite olika sätt beroende på avdelning och gruppförutsättningar. Gymnastiksalen står till fritids förfogande på eftermiddagarna och används flitigt. Vår fina utemiljö och närhet till positiva utflyktsmål på gångavstånd främjar också verksamheten. På avdelningarna finns möjlighet till pingis, fotbollspel, dart, biljard och mycket redskap som kan användas utomhus. Stora fot-bollsplaner, bandyplan, basketplan mm främjar lek och rörelse. *Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. (Lgr 11) *Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja |...]aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. (Lgr 11) *Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbe finnande. (Lgr 11) *Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor

14

betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. (Lgr 11) *Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. (Lgr 11) På varje avdelning erbjuds varierande material till fritt skapande. På några avdelningar har skapande planerats upp mer detaljerat ibland med temabakgrund, några gånger med ut-gångspunkt från elevernas önskemål, då också med hjälp av idéinsamling från internet. *Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. (Lgr 11) *Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. (Lgr 11) *En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig. (Lgr 11) *Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta så-väl självständigt som tillsammans med andra, så eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. (Lgr 11)

Det finns ett stort intresse av musik hos barnen och vi har på en avdelning tillgång till en scen med fin ljudanläggning. Avdelningen som är förlagd i denna lokal har använt denna regelbundet, men även andra avdelningar har kunnat nyttja den vid tillfällen då denna barn-grupp varit på t ex utedag. *Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika ut-trycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. (Lgr 11) *Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt.[...]Den är också en viktig del i människors sociala gemenskap och kan påverka individens identitets utveckling. (Lgr 11) Lekens betydelse betonas mycket, på en avdelning har leklådorna, med innehåll för att sti-mulera olika rollekar, varit mycket populära. Sällskapslekar i grupp bidrar till att utveckla so-ciala förmågor och ansvarstagande. Detta hjälper eleverna att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt LGR11: *Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. (Lgr 11)

15

*Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. (Lgr 11) *kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga (Lgr 11) Även matematiken syns i våra verksamheter. Pärlplattor med avancerade mönster, manda-las, kluringar, varierat utbud av byggmaterial är några exempel. Olika handarbetsprojekt där barnen själva förändrat och skalat om idéer de hittat på Internet. *kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet (Lgr 11) *kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt (Lgr 11) *Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. (Lgr 11) Våra elever har tillgång till digitala verktyg även på fritids. Lokalerna har tillgång till trådlöst nätverk, pedagogerna har personaldatorer och det finns möjlighet att låna elevdatorer även under fritidstid. Elevundersökning har genomförts med hjälp av Kahoot, barnen söker tips, information och guider på internet genom att Googla och söka på Youtube. *Eleverna ska efter genomgången skola kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. (Lgr 11) Förutsättningarna har varit olika beroende på barngruppernas sammansättning på de olika avdelningarna, därför har några arbetat mer med medbestämmande genom tex fritidsråd, förslagslåda, enkätundersökning, än andra. *tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen (Lgr 11) *öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem (Lgr 11) *eleverna blir delaktiga i verksamheten, har möjlighet att påverka och forma (Lgr 11) Den dagliga kontakten med föräldrarna är god. Varje avdelning har en egen mobiltelefon med eget nummer där föräldrarna når oss under dagen. De kan också lämna förändringar och meddelande på denna genom tex sms. *samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete. (Lgr 11) *Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. (Lgr 11) Vi pedagoger ska: *samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och *hålla oss informerade om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens integritet. (Lgr 11)

16

Personalen har under det gångna läsåret deltagit i Fritidspedagogernas Rikskonferens i Malmö, en heldag med föreläsningar. Även om kvaliteten på föreläsningarna var av varie-rande slag, var det inspirerande och positivt att få deltaga. “Barn gör rätt” är en stor satsning i Ystad kommun där vi också deltagit. Där har vi erbjudits tillfälle till pedagogiska diskussioner med våra kollegor. Under vt-16 har fem pedagoger i arbetslaget startat upp RastAktiviteter på vår skola (RA). Ett projekt som slagit mycket väl ut, och som vi ser fram emot att utveckla ännu mer under kommande läsår.

Analys

Elevsammansättningen påverkar vissa avdelningar mer än andra, då verksamheten inte kunnat bedrivas så som önskat. Många olika möten som pedagogerna är ålagda att med-verka i påverkar personaltätheten och därmed verksamheten som inte kan fullföljas som pla-nerat. Vikariesituationen i kommunen har varit problematisk och delar av elevgrupperna har varit känsliga för “nya ansikten”. Vi upplever att stor vikt läggs vid resurs under skoldagen 8-13, där eleverna befinner sig i mindre grupper med större personaltäthet. På fritids är det storgrupp med färre pedagoger totalt, i en friare verksamhet. Pedagogerna som har varit resurser under dagen fortsätter sitt arbete med elevgruppen under eftermiddagen, fast då med avsevärt mindre personaltäthet.

Ibland beskriver inte eleverna att konflikterna är så stora för dem, men när de kommer hem så känns det så. Antalet barn gör att vi ibland inte ser alla konflikter eller att vi faktiskt glöm-mer att informera föräldrarna. Mycket av kontakten med vårdnadshavare sker via avdelningens mobil, men detta tar oer-hört mycket tid från personalen som ägnar stor del av eftermiddagen åt att svara i mobil, för att sedan skicka elever till parkering och olika fritidsaktiviteter m.m. Vi behöver synliggöra, informera och mäta föräldrars förståelse för vår verksamhetsplan och de mål vi arbetar efter. Vi känner att tid för pedagogiska diskussioner mellan kollegor finns ej. Dessa diskussioner är viktiga för att vi ska kunna göra ett bra arbete, ha gemensam värdegrund och förhåll-ningssätt. Just nu får detta tas i korridoren i all hast i brytpunkten skola/fritids eller under verksamheterna.

Utvecklingsområden

17

• Under sommaren -16 vill vi fräscha upp vår lekbod och organisera om den, erbjuda ett positivare och rikare material att kunna låna ut till eleverna. Vårt mål är att genom att erbjuda olika aktiviteter kunna ge barnen alternativ, och på så vis minska konflikter och osämja. Målet är också att kunna tillsammans med barnen snickra ihop ett “ute-kök”.

• Då det på några avdelningar inte funnits förutsättningar för att bedriva så många pla-

nerade aktiviteter, känner vi att vi måste jobba för att förändra dessa förutsättningar. De avdelningar som behöver, måste få in tillräckligt med ordinarie personal. Tid för alla pedagoger till pedagogiska diskussioner måste finnas, för att kunna enas kring ett gemensamt synsätt.

• Vi upplever att vi har en stor omsättning på vikarier, skulle önska att varje skola hade

ett visst antal vikarier knutna till skolan, och att dessa sattes in i första hand, så att barnen slapp nya ansikten hela tiden.

• Vi behöver gå ut med tydligare information till alla föräldrar om hur de ska hantera,

framför allt hämtning. Mycket tid går åt till att passa mobilen, skicka hem barn på be-stämda tider, skicka barn till träning, påminna barn om… låta barnen ringa..etc. Nya riktlinjer bör komma ut i samband med terminsstarten ht-16. Gemensamma reg-ler kring förhållningssättet kring detta.

• Vi vill sträva mot en ökad samsyn skola-fritidshem där vi ser på våra barns hela sam-

lade skol/fritidsdag som en helhet som hänger ihop från morgon till kväll.

• V-klass är under utveckling och vi önskar att detta kommer att förenkla administrativa rutiner på fritids, där föräldrarna tar ansvar för, och lägger in schema, förändringar di-rekt, att vi “blippar” av eleverna när de kommer och går, på fritids mm.

• Regler är ofta oklara både för elever och personal. Det händer att beslut tex ang

skolgården tas av någon pedagog eller rektor, men alla nås inte av informationen. Alla måste få samma information vid samma tillfälle och berörda måste vara med, och kunna ha synpunkter på detta. Dessa regler måste gås igenom och befästas inför varje läsårsstart.

• Viktigt att fritidshemspersonal, på den avdelning det berör, får ta del av information som delas på elevvårdskonferens, antingen genom att vara närvarande på mötet eller genom att få del av protokoll. Denna information är viktig och behövs då verksamhet-en med dessa barn, fortsätter under eftermiddagen.

18

DEL2–Självskattning

SjälvskattningiwebbverktygetKolladinförskola/skolautifrånSkolinspektionens

bedömningspunkter

Deltvåidettaårskvalitetsrapportärensjälvskattninginkl.nuläge,analysochutvecklingsområdenutifrånSkolinspektionensbedömningspunkter.SjälvskattningengörsiKolladinförskola/skola–ettenkeltwebbverktygförattreflekteraövererverksamhetochtestahurdenföljerförfattningarnaskravochbarnens/elevernasbehov.Självskattningenkanocksåsessomenförberedelseinföretttill-synsbesökfrånSkolinspektionen.Verktygetärtänktförskolansellerförskolansledningochpedago-giskapersonal.

Detfinnstvåwebbverktyg:ettförförskolaochettskola.Skoldelenanvändsförhelaskolenheten,dvs.förskoleklass,grundskolaochfritidshem,itillämpligadelar.Skoldelenanvändsävenavgrund-särskolan.Bådahittarduhär:http://www.kolladinskola.se/

Verktygetinnehåller22punkterförsjälvskattning.Förvarjepunktfinnsettpåstående/enbedöm-ningspunktatttaställningtill,ensjälvskattningmedfärger(Stämmer,Stämmerdelvis,Stämmerinte)samtplatsförenhetensegnakommentarersomskrivsinirutanförEgnaanteckningar.Detfinnsocksålagstödochvägledning.

IfritextenbörniresonerautifråndetredelarnaResultat,AnalysochUtvecklingsområden.Svarenbörhållaskortfattade,detärreflektionochanalyssomärdetviktigasteochdetsomlärossmest.

Närallafrågorärbesvaradekanenrapportgenereras.Rapportenbifogasdennakvalitetsrapport.

19

OBS!Verktygethartyvärringenspara-funktion.Dettainnebärattsjälvskattningeninkl.analysochfritextmåsteförberedasfullständigtförattsedanvidettochsammatillfälleläggasiniverktyget.Närrapportenärgenereradkandenantingenskrivasutochscannaseller,omdettaerbjudspåaktuellwebbläsare,sparassompdfirutanförSkrivut/väljskrivare.

Detärupptillvarjeskolledareattläggaupparbetetmeddennakvalitetsrapport.Hurniväljerattgenomföraförberedelsernaärupptiller,mendetärskolledarensomäransvarigförattwebbverkty-getfyllsiochattdenresultatrapportsomgenererasläggssombilagatillkvalitetsrapporten.

Punkternaförsjälvskattningärföljande:

Kolladinskola–Förskoleklass,grundskolaochfritidshem

Undervisningochlärande

1. Undervisningenutgårfrånochomfattarmåleniläroplanenochrespektivekursplan.2. Undervisningeninnebärettaktivtlärarstödföreleverna.3. Iundervisningentashänsyntillvarjeenskildindividsbehov,förutsättningar,erfarenheter

ochtänkande.4. Lärarnastärkerelevernasviljaattläraochderastillittilldenegnaförmågan.5. Lärarnasertillattelevernafårettreelltinflytandepåarbetssätt,arbetsformerochundervis-

ningensinnehåll.6. Ansvarigapåskolangerelevenskyndsamtstödiformavextraanpassningarinomramenför

denordinarieundervisningen,omelevenriskerarattintenådekunskapskravsomminstskauppnås.

7. Närdetgällersärskiltstödföljsinsattaåtgärderuppochutvärderas.

Bedömningochbetygssättning

8. Lärarenutvärderarelevernaskunskaperutifråndenationellakunskapskraven.9. Lärarenutnyttjarvidbedömningochbetygssättningalltillgängliginformationomelevernas

kunskaperiförhållandetilldenationellakunskapskraven,ochgörenallsidigbedömningavdessakunskaper.

10. Elevenochelevensvårdnadshavareinformerasomelevensutveckling.

Trygghetochstudiero

11. Utbildningenutformassåattallaelevertillförsäkrasenskolmiljösompräglasavtrygghetochstudiero.

12. Vidskolenhetenbedrivsettmålinriktatarbeteförattmotverkakränkandebehandlingavele-ver.

Förutsättningarförlärandeochtrygghet

13. Lärarnavidskolenhetenharlegitimationochärbehörigafördenundervisningdebedriver,omdeinteomfattasavnågotavundantagenfråndessakrav.

14. Lärarnavidskolenhetensamverkarmedvarandraiarbetetmedattnåutbildningsmålen.15. Detbedrivsettförebyggandevärdegrundsarbeteförattskapaenmiljösombyggerpåre-

spektochdelaktighet.

20

16. Elevhälsananvändsfrämstförebyggandeochhälsofrämjande,förattstödjaelevernasut-vecklingmotutbildningensmål.

17. Denstudie-ochyrkesorienterandeverksamhetentillgodoserelevernasbehovavvägledninginförelevernasvalavframtidautbildnings-ochyrkesverksamhet.

18. Skolbiblioteketanvändsförattstödjaelevernaslärandeochkunskapsutveckling.

Styrningochutvecklingavverksamheten

19. Rektornföljeruppskolenhetenskunskapsresultatsamttrygghetochstudiero.Uppföljningengenomförsirelationtilldenationellamålenochdokumenteras.

20. Rektornplanerarförgenomförandetavutvecklingsåtgärderochgenomfördessa.21. Personalenvidskolenhetengesmöjlighettilldenkompetensutveckling,somkrävsförattde

professionelltskakunnautförasinauppgifter.22. Rektornfördelarresurserinomskolenhetenefterelevernasolikaförutsättningarochbehov.

Bilagor

Ø 3resultatrapporterfrånKolladinförskola/skola(förskoleklass,grundskola,fritidshemmet)