KUNGL. INGENJÖRS- VETENSKAPSAKADEMIEN

VERKSAMHET 2013

TORVILD AAKVAAG BJARNE AAMODT OLAV AARNA LARS-ERIC AARO TEODOR AASTRUP KENT ABBÅS ENNO ABEL EGIL ABRAHAMSEN JONAS ABRAHAMSSON KARIN ADELSKÖLD ERIK AGERMAN GUNNAR AGFORS CARLOS AUGUSTO LIRA AGUIAR INGA-BRITT AHLENIUS LENNART AHLGREN GÖRAN AHLSTRÖM KRISTER AHLSTRÖM KRISTINA AHLSTRÖM ESKO  AHO HORST  ALBACH ANN-CHRISTINE  ALBERTSSON PER-ÅKE  ALBERTSSON EVA-LENA  ALBIHN MARCUS  ALDÉN UNO  ALFREDEEN BERT  ALLARD THOMAS  ALLARD STURE ALLÉN GUNNAR ALMGREN ANDREAS ALSÉN KRISTINA ALSÉR OLLE ALSHOLM LEO ALTING JAVIER ALVAREZ VARA JOHNNY ALVARSSON LOUIS AMÉEN JOAKIM AMORIM ARNE ANDERSSON BENGT ANDERSSON BERTIL ANDERSSON BJÖRN ANDERSSON BRITT-INGER ANDERSSON CURT ANDERSSON EVERT ANDERSSON GÖRAN ANDERSSON INGER  ANDERSSON INGVAR  ANDERSSON ISIDOR  ANDERSSON LARS  ANDERSSON MATS  ANDERSSON MATS  ANDERSSON NICLAS  ANDERSSON PATRIK  ANDERSSON ROLAND ANDERSSON ROLF ANDERSSON RUNE ANDERSSON SIV ANDERSSON SVEN-ERIK ANDERSSON SÖREN ANDERSSON THOMAS ANDERSSON TOMAS ANDERSSON ÅKE E ANDERSSON ROBERT ANDREEN CARL-GUSTAF ANDRÉN SVEN G ANDRÉN ROLF ANNERBERG KARIN ANNERWALL PARÖ ULLA ANTONSSON JEANETTE ANTTILA MARIA ANVRET MASAHIKO  AOKI KARIN  APELMAN GUNILLA  ARHÉN ANTTI  ARJAS JOHN  ARMSTRONG CHRISTEL  ARMSTRONG-DARVIK SIGNHILD  ARNEGÅRD-HANSEN ROAR  ARNTZEN BERTIL  ARONSSON LARS  AROSENIUS FREDRIK  ARP OLOF  ARWIDI GÖRAN  ARVIDSSON MICHAEL  ASHBY OLA  ASPLUND PETER  AUGUSTSSON SVEN  AXSÄTER ROLF  BACK LARS BACKSELL SIGVARD BAHRKE CLAES BANKVALL SERGIO BARABASCHI JOHN S BARAS FRITZ BARK PERCY BARNEVIK ANDERS BAUDE CLAES-GÖRAN BECKEMAN DAVID BEJKER MONICA  BELLGRAN CHARLOTTE  BENGTSSON EWERT  BENGTSSON JENS  BENGTSSON NILS  BENGTSSON ARNE  BENNBORN MATS  BENNER CARL  BENNET BENGT  BERG BERTIL BERG LARS BERG MARTIN BERGDAHL SVEN-GUNNAR BERGDAHL BO BERGGREN PETER BERGGREN THOMAS BERGLIN LARS BERGLUND FRITZ BERGMAN KARL BERGMAN LARS  BERGMAN MATS  BERGMAN CLAS  BERGSTRÖM HANS  BERGSTRÖM LENNART  BERGSTRÖM PER-OLOV  BERGSTRÖM STEN  BERGSTRÖM VILLY  BERGSTRÖM LARS  BERN LARS BERTMAR KLAUS BIEDERMANN ARTHUR BIENENSTOCK LENNART BILLFALK JON BING JEAN-PIERRE BIRAT HÅKAN BIRKE ROLF BIRKELAND MARIE BJELKSÄTER HANS BJUR GUNNAR BJURSELL STEN BJURSTRÖM ERIK BJÖRCK ANDERS BJÖRGERD TOMAS BJÖRK ANDERS BJÖRKLUND STIG BJÖRKMAN HANS BJÖRNSSON ERICH BLOCH ANDERS BLOM STINA BLOMBÄCK HENRIK BLOMQUIST CARL-HUGO BLUHME KLAUS BOCK CONNY BOGENTOFT ORIOL BOHIGAS GUARDIOLA ERIK BOHLIN HOLGER BOHLIN NILS BOHLIN STAFFAN BOHMAN ANDERS BOMAN PÄR BOMAN INGRID BONDE HENRIK BORELIUS GUNNAR BORG GUNILLA BORGEFORS PER BORGVALL CARL BORREBÆCK HILTJO BOS ERIK BRANDSMA PONTUS BRAUNERHJELM HJALMAR BRISMAR GUNNAR BROCK HANNA BRODDA LEIF BRODÉN ANNETTE BRODIN RAMPE CHARLOTTE BROGREN PER BROMAN BENGT BROMS TORBJÖRN BRORSON KARL BROTZMANN BILL BROX NILS BRUNSSON PEGGY BRUZELIUS DAN BRÄNDSTRÖM LOTTA BRÄNDSTRÖM RUNAR BRÄNNLUND ANDERS  BRÄNNSTRÖM HANS  BRÄNNSTRÖM MAGNUS  BRÄNNSTRÖM HANS-JÖRG  BULLINGER HÅKAN  BUSKHE BRITT-MARIE  BYSTEDT STIG  BYSTEDT GÖRAN  BÄCKBLOM JAN BÄCKLUND PER-OVE BÄCKSTRÖM URBAN BÄCKSTRÖM LARS BÖRJESSON SOFIA BÖRJESSON SANTIAGO CALATRAVA LARS CALMFORS SUSANNA CAMPBELL JAN CARLÉN EMELIE CARLEÖ COLIN CARLILE HEIDI CARLSÉN CARL-ERIC CARLSON MARTIN CARLSON ULF CARLSON E H ROGER CARLSSON GÖRAN CARLSSON JAN OLOF CARLSSON JANNE CARLSSON JAN-OTTO CARLSSON MÅRTEN CARLSSON SUNE CARLSSON TOMAS CARLSSON MICHEL CARPENTIER GÖRAN CARS BRYAN CARSBERG CHRISTIAN CASPAR TORD CEDELL KLAS CEDERWALL TORSTEN CEGRELL JÖRGEN CENTERMAN VINTON G CERF ROBERT CHABBAL TAO SOON CHAM ICHIRO CHIBATA ATTILA CHIKÁN SOON DAL CHOI JOHAN CHRISTENSON KUNMO CHUNG TORD CLAESON BRIAN CLARK P. JOHN CLARKSON CHRISTIAN CLAUSEN MÅNS COLLIN PETER COLLIN PONTUS CORNELIUS ANDERS CRAFT EDWARD F CRAWLEY INGEMAR CROON PAUL CRUTZEN BARBARA CZARNIAWSKA MAGNUS DAGERSKOG ANDERS DAHL ÅSA DAHL GÖRAN DAHLBERG BO DAHLBOM CLAES DAHLBÄCK JOHN DAHLFORS ERIK DAHLQUIST STEN DAHLQVIST HANS DALBORG HANS G DANIELMEYER ALBERT DANIELSSON PER-ERIK DANIELSSON MAT  DARVENIZA TORE  DAUN PER  DAVIDSSON ETIENNE  DAVIGNON CARLO  DE BENEDETTI ISABELLA  DE FEUDIS PONTUS  DE LAVAL THIERRY  DE MONTBRIAL CLAES  DE NEERGAARD CARLOS  DE OLIVEIRA PEIXOTO DANIEL  DELLHAM MATS  DELLHAM PER  DELSING BENGT  DENNIS JAN  DERNESTAM GEORGIA  DESTOUNI DAG  DETTER MARIANNE  DICANDER ALEXANDERSSON ULF  DINKELSPIEL CARL  DJERASSI CARL  DOUGLAS GUSTAF  DOUGLAS DUNCAN  DOWSON PETER  DOYLE JAMES R  DRAKE BRITT-MARIE  DROTTZ SJÖBERG STEN  DYBECK HANS  DYRVOLD BJARNE  DÄCKER CHRISTOPHER  ECKERBERG RALPH  EDEBO URBAN  EDENSTRÖM PER-OLOF  EDIN BERTIL  EDLUND KRISTINA  EDSTRÖM GUNNAR  EDWALL BO  EDVARDSSON BO  EGARDT MARIE  EHRLING EERO  EHRNROOTH GEORG  EHRNROOTH CHRISTIAN  EKBERG ANDERS  EKBLOM JOHAN EKESIÖÖ BÖRJE EKHOLM DAN EKLUND KLAS EKLUND JAN-OLOF EKLUNDH BO EKMAN ANNA EKSTRÖM ÅKE EKSTRÖM THOMAS ELDERED LENNART ELFGREN BENGT-OLOF ELFSTRÖM PER-JONAS ELIÆSON GUNNAR ELIASSON JONAS ELIASSON MONIKA ELLING HÅKAN ELMQVIST ARNE ELMROTH EMAD EL-SHARKAWI PEJE EMILSSON SVEN-OLOF ENFORS SVERRE ENG SVEN ENGBLOM PETER ENGLUND GUNNAR ENGMAN BJÖRN ENGQUIST BENGT ENGSTRÖM DAG ENGSTRÖM GUNNAR ENGSTRÖM OLOF ENGSTRÖM LARS ENGWALL MATS ENGWALL OLLE ENSTAM DITTE ERBING ENE ERGMA BERNT ERICSON HÅKAN ERICSSON JERRY ERICSSON K ANDERS ERICSSON MAGNUS ERICSSON STIG  ERICSSON TORSTEN  ERICSSON ANNELI  ERIKSSON CAJ  ERIKSSON HÅKAN  ERIKSSON LARS-ERIK  ERIKSSON LENNART  ERIKSSON OLOF  ERIKSSON PER  ERIKSSON PER-OLOF  ERIKSSON CHARLOTTE  ERKHAMMAR PEKKA  ERKKILÄ SVEN  ERLANDER GUNNAR  ERLANDSSON BIRGIT  ERNGREN WOHLIN BENGT  ESKILSON SAEID  ESMAEILZADEH INKEN FABER GÖRAN FAGERLUND PER FAHLÉN BO FAHLIN CHARLES FAIRHURST THOMAS FALK ANNIKA FALKENGREN ANNA FALL PETER FALLENIUS WEITANG FAN YVES FARGE RAGNAR FAST HARRY FAULKNER OLOF FAXANDER HANS JÜRGEN FEDERSEL KJELL-OLOF FELDT ANDREY MIKHAILOVICH FINKELSTEIN MARTIN FISCHER HELLMUT FISCHMEISTER HARRY  FLAM KARL-EVERT  FLINCK ANDERS  FLODSTRÖM STAFFAN  FOLESTAD HANS  FOLKESSON OTTO  FORGACS HANS G  FORSBERG KARIN  FORSEKE STURE  FORSÉN CHRISTER  FORSGREN JACK  FORSGREN ERIC  FORSSBERG JOHAN  FORSSELL EVA  FORSSELL-ARONSSON VLADIMIR  FORTOV GRETA  FOSSUM ULRIKA  FRANCKE HARRY  FRANK KJELL  FRANK SIGBRIT  FRANKE TORSTEN  FRANSSON TOMAS  FRANZÉN PATRIC  FREDELL LENNART  FREDENBERG KERSTIN  FREDGA OWE  FREDHOLM PAM  FREDMAN BILLY FREDRIKSSON HASSE FREDRIKSSON ÅKE FREDRIKSSON STIG FREYSCHUSS STIG FRIBERG PER ERIK FRICK JONAS FRISÉN HÅKAN FRISINGER TAGE FRISK TOMAS FROM JAN FRYK ÖSTEN  FRÅNBERG ULLA-BRITT  FRÄJDIN-HELLQVIST TORE  FRÄNGSMYR LASZLO  FUCHS CHRISTER  FUGLESANG TAKAHIRO  FUJIMOTO VIIVEKE  FÅK PATRIK  FÄLTSTRÖM EVA  FÄRNSTRAND FRODE  GALTUNG STEN  GATENBECK PAUL  GATENHOLM ANDRAS  GEDEON ERNST  GEIJER REINHOLD  GEIJER ULRIK  GELIUS GÖRAN  GELLERSTEDT TRYPHON  GEORGIOU MAGDALENA  GERGER HÅKAN  GERGILS IVAR  GIAEVER JAMES  GIBBONS MICHAEL  GIBBONS ERIC  GIERTZ CURT-STEFFAN  GIESECKE KERSTIN  GILLSBRO CRISTINA  GLAD JOHAN  GLENNMO KRISTINA  GLIMELIUS THOMAS  GLÜCK MARY  GOOD SVEN  GRAHN MARKUS  GRANLUND CLAES-GÖRAN  GRANQVIST ERIC  GRANRYD OVE GRANSTRAND MARIANNE GRAUERS INGMAR GRENTHE SALVATORE GRIMALDI HERMANN GRIMMEISS GÖRAN GRIMVALL ROBERT W GRUBBSTRÖM ANDERS GRUDÉN ANDERS  GRUFMAN PER  GRUNEWALD LENNART  GRÅNÄS PER-ERIC  GRÄNS ANDERS  GRÖNLUND BINGLIN  GU SIGMUNDUR  GUDBJARNASON PETER  GUDMUNDSON WACLAW  GUDOWSKI ROBERT  GULLANDER JOHAN  GULLICHSEN LARS  GUNNARSSON LEI  GUO FREDRIK  GUSTAFSSON JAN-ÅKE  GUSTAFSSON LARS  GUSTAFSSON LEIF GUSTAFSSON LENA GUSTAFSSON STEN GUSTAFSSON ANNICA GUSTAVSON STIG GUNNAR GUSTAVSON LARS-OLOF GUSTAVSSON SÖREN GYLL PEHR G GYLLENHAMMAR JAN GÅNGE JESPER GÖRANSSON JON HAAG BACHARUDDIN JUSUF HABIBIE MARIE HAFSTRÖM ERIK HAGERSTEN ANDERS HAGFELDT JÖRGEN HAGLIND SVANTE HAGMAN TONY  HAGSTRÖM MAGNUS  HALL ULF  HALL ANDERS  HALLBERG ANNA  HALLBERG BO  HALLBERG PER  HALLBERG TOMAS  HALLÉN KRISTJAN  HALLER PER  HALLIUS BENGT  HALLSTRÖM BENGT  HALSE EVA  HALVARSSON YLVA  HAMBRAEUS BJÖRLING GUNNAR  HAMBRAEUS EVA  HAMILTON KARL-OLOF  HAMMARKVIST MICHAEL  HANSEN INGEMAR HANSSON SVEN OVE HANSSON REINOSUKE HARA VEIKKO HARA MAGNUS HARDMEIER MILTON HARRIS GÖRAN HARRYSSON DESMOND HARTFORD NILS HARTLER MARIS HARTMANIS HYOE HATAKEYAMA BO HEDBERG TORBJÖRN HEDBERG ANDERS HEDENSTEDT BO HEDFORS BO S HEDSTRÖM INGRID HEGBOM EKMAN LARS HEIKENSTEN LARS-ÅKE HELGESSON PER HELLMAN MAGNUS HENREKSON JENS HENRIKSSON EGBERT HENSTRA HANS HENTZELL ANTTI HERLIN ANNE-MARIE HERMANSSON SVEN HERNBERG ERIK  HERNGREN JOHAN  HERNMARCK WOLFGANG A.  HERRMANN HANS  HERTZ KLAS  HESSELMAN KERSTIN  HESSIUS OLA  HILDINGSSON DAVID  HILL FREDRIK  HILLELSON MATS  HILLERT LARS IVAR  HISING FOLKE  HJALMERS SIGRUN  HJELMQUIST MATS  HJERPE THOMAS  HJERTBERG SOPHIA  HOBER BERT-INGE  HOGSVED LENNART  HOLM BENGT  HOLMBERG GUNNAR  HOLMBERG KRISTER  HOLMBERG LENNART  HOLMBERG GUNNAR  HOLMDAHL JAN  HOLMGREN BERTIL  HOLMLUND CARIN  HOLMQUIST ANDERS HOLMQVIST BJARNE HOLMQVIST PETER HOLMSTEDT BENGT HOLMSTROM HANS HOLMSTRÖM TORBJÖRN HOLMSTRÖM ALAIN HONNART MIA HORN AF RANTZIEN HANS  HORNUNG LARS  HULTKRANTZ LARS  HULTMAN BENGT  HULTQVIST HANS HENRIK  HUSS WILLIAM A  HUSTRULID BEVIS  HUTCHINSON BENGT NIPPE  HYLANDER STAFFAN HÅKANSON HÅKAN HÅKANSSON YNGVE HÅLAND BJÖRN HÄGGLUND STURE HÄGGLUND OLLE HÄGGSTRÖM LARS HÖGBERG ERIK HÖGLUND INGEMAR HÖGLUND MÅNS  HÖGLUND BERTIL  HÖK KRISTINA  HÖÖK ANDERS  IGEL JAAKKO  IHAMUOTILA YUKIO  IMANISHI KAZUO  INAMORI MARTIN  INGVAR LARS  IRSTAD ALF  ISAKSSON JAN-OLOF  JACKE BO  JACOBSON CARL-OLOF  JACOBSON ROLAND  JACOBSSON ULF  JAKOBSSON LARS-ERIC  JANSON ANDERS  JANSSON KJELL  JANSSON ARVYDAS  JANULAITIS HENRY  JARLSSON DAVID  JARVIS PEKKA  JAUHO PETER  JENNERGREN TORSTEN E  JENSFELT ARNE  JERNELÖV ÅKE  JERNQVIST JAVIER  JIMENEZ ESPRIÚ BENT  JOHANNESSON ROLF  JOHANNESSON THOMAS  JOHANNESSON INGE  JOHANSEN ANITA  JOHANSSON ANN LOUISE  JOHANSSON BERNT  JOHANSSON BÖRJE  JOHANSSON CARL-JOHAN JOHANSSON GUNN JOHANSSON GUNNAR L JOHANSSON GÖRAN JOHANSSON HANS E JOHANSSON HASSE JOHANSSON HENRIK JOHANSSON JAN JOHANSSON JAN-OLOV JOHANSSON JERKER JOHANSSON LEIF  JOHANSSON OLLE JOHANSSON SVEN-ERIK  JOHANSSON SVENOVE JOHANSSON ULF J  JOHANSSON PETER BERGHSEY JOHNSEN ANTONIA AX:SON  JOHNSON PONTUS  JOHNSON VIVECA AX:SON  JOHNSON TOM  JOHNSTONE PEDER  JONSSON LARS  JONUNG LARS G  JOSEFSSON LEIF  JOSEFSSON STAFFAN JOSEPHSON FRANÇOIS JUILLET CLAES-ROBERT JULANDER BO JUNGNER TAPANI JÄRVINEN GUNILLA JÖNSON PÄR JÖNSSON ANNA KADEFORS ARNE KAIJSER MARTTI M  KAILA VAHID  KALHORI TERJE  KALLAND PER  KALLSTENIUS MATTI  KANKAANPÄÄ CHARLES  KAO JAN-ÅKE  KARK HANS  KARLANDER NILS  KARLSON ARNE  KARLSSON CHRISTER KARLSSON ERIK KARLSSON JAN-ÅKE KARLSSON LENNART KARLSSON JOHAN KARLSTRÖM URBAN KARLSTRÖM GEORG KARNSUND BENGT KASEMO KOJI  KATO KURT KATZEFF DANIEL KATZENELLENBOGEN LÁSZLÓ KEVICZKY MARIA KHORSAND TOR KIHLMAN MERVYN KING ANDERS KINNANDER KOUTA KINOSHITA TÖIVE KIVIKAS MARIE-LOUISE KJELLSTRÖM PEDER KLEPPE GERT KNUTSSON JUAN KIAT KOH ERIK KOLLBERG GERHARD KREYSA TORBJÖRN KRONANDER WOLFGANG KROPP ANN KRUMLINDE HERMANN  KRÄMER URBAN  KRÖNSTRÖM ANDERS  KUPSU JUHANI  KUUSI MIRJA  KVAAVIK BARTLEY SVEN  KVARNSTRÖM LARS  KYLBERG TOMAS  KÅBERGER PER  KÅGESON BO  KÅGSTRÖM ERLAND  KÄLLÉN BO  KÄLLSTRAND PIERRE  LAFFITTE FREDRIK  LAGERGREN GÖSTA  LAGERMALM SVEN TORBJÖRN  LAGERWALL RUNE  LAGNEBORG CHRISTINA LAMPE-ÖNNERUD JOHAN LANDFORS ALAR LANGE JOHAN LANGE HÅKAN LANS ANDERS LANSNER HANS JØRGEN LARSEN ALLAN LARSSON GUNNAR LARSSON

»Akademien har till uppgift att till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska vetenskaper och näringslivets utveckling«

IVAs stadgar, § 1

4

Grundad 1919IVA är världens äldsta

ingenjörs vetenskaps akademi, grundad 1919. De drygt 900

svenska ledamöterna är upp­delade i tolv avdelningar med

skilda vetenskapliga inriktningar inom teknik och ekonomi. IVA har också knappt 300

utländska ledamöter.

Finansiering

Akademien är fri­stående och finansieras

genom projektanslag, bidrag från näringslivet, ett stats­anslag samt intäkter från

konferensverk samheten. År 2013 var omsättningen

90 miljoner.

Unikt nätverkIVAs nätverk består av

beslutsfattare och experter från näringsliv, akademi och

förvaltning. Här finns kunskap och erfarenhet från

svenska och utländska leda­möter och företagen i IVAs

Näringslivsråd.

Webb och tidning

På www.iva.se finns information om möten, projekt och andra IVA­

aktiviteter. Här anmäler man sig till seminarier och möten som alla är

kostnadsfria. IVA Aktuellt kommer ut med sex nummer per år. Prenumerationen är gratis och kan tecknas på IVAs

webbplats.

Innehåll VD­ord 6

Kompetens försörjning 8Intervju med Leif Johansson 10Studentrådet 14Mentor4Research 15Tekniksprånget 16

Industriforskargruppen 18IVA Aktuellt 19

Innovation 20Intervju med Carl Bennet 22Prins Daniels Fellowship och Entreprenörskaps program 26Innovationskraft Sverige 28

Kungl. Teknikresan 32

Företagande och ledarskap 34Intervju med Kerstin Hessius 36

Royal Technology Mission 40

Energi 42Intervju med Lars Bergman 44Ett energieffektivt samhälle 49

IVA i Almedalen 50

Framtidens välfärd 52Intervju med Carola Lemne 54Prövningar för svensk medicin 59

IVAs Konferenscenter 60AkzoNobel Sweden Science Award 62Hans Werthén Fonden 62Sten Gustafssons Fond 63

Högtids sammankomst 64Tekniktal, medaljregn och fest 67Minnesskrift 2013 68Medaljörer 69

Tjeckiskt toppbesök på IVA 70

IVA-dokumentation 2013 71

4–5

IVA I KORTHET

PåverkarIVA påverkar

samhälls utvecklingen genom projekt som utifrån ett vetenskapligt synsätt skapar nytta för samhäl­let. Projekten mobiliserar kompetensen i IVAs unika

nätverk och pågår i regel 1–2 år.

Kungen beskyddar

H.M. Konungen är IVAs högste beskyddare.

Han deltar aktivt i olika delar av verksamheten, bland annat i Royal Technology Mission som besöker länder som är intres­

santa för sin forskning och sitt näringsliv.

Hela Sverige

Akademien arrangerar ett stort antal möten över hela landet som är öppna

för alla och kostnadsfria. IVAs kansli och konferenscenter finns i centrala Stockholm. IVA Nord, Väst och Syd är

noder i det regionala nätverket.

Belönar

IVA uppmärksammar och belönar viktiga insatser inom naturvetenskap, teknik och ekonomi genom priser,

stipendier och medaljer. Finansieringen bygger

i de flesta fall på donationer.

Konferencenter IVAs Konferenscenter

är en av Stockholms mest välbesökta mötesplatser, inte minst tack vare den helt om­

byggda Wallenbergsalen. Varje år deltar cirka 40 000 personer i IVAs och andra organisatio­

ners möten, seminarier och aktiviteter.

NäringslivsrådetSedan drygt femtio år

är Näringslivsrådet en del av IVA. Det säkrar akademiens

förankring i näringslivet och utgör ett långsiktigt finansiellt stöd. I Näringslivsrådet ingår

drygt 200 företag och organisationer.

Internationellt Ett globalt perspektiv

präglar verksamheten där omvärldsbevakning, studie­

resor och samarbeten med andra ingenjörsvetenskapsakademier

är viktigt. IVA ingår i bland annat Euro­CASE (European Council

of Academies of Applied Sciences Technologies

and Engineering).

AvknoppningarUnder åren har

en rad verksamheter avknoppats. Exempel är

Tekniska museet, Ytkemiska Institutet, Stiftelsen Svensk

Industridesign, Connect Sverige och Power

Circle.

6

7

Hållbar utveckling och stärkt

konkurrenskraftKonkurrensen är stentuff och global

och utmaningarna legio. Den som vill lyckas måste ha teknik, taktik

och strategi av yppersta klass. Och det kan Sverige ha.

Vi har forskare och forskning av topp-kvalitet. Vi har etablerade storföretag som slåss framgångsrikt och inte minst en hel del snabbt växande it-företag.

Vi har också ett och annat på utmanings-sidan. Resultaten i skolan är ett exempel som ger kalla kårar. Dessbättre finns insikt om problematiken. Och det är första ste-get till förbättring. Svensk skola ska hålla världsklass. Skolan och lärarna behöver långsiktigt stöd, inte pekpinnar.

Men för att på bästa sätt utnyttja våra svenska tillgångar behöver vi ändra vissa ingrodda tankemönster. De som leder till polarisering.

• Vi måste sluta att tala om företag som an-tingen industri- eller tjänsteföretag. Att dela in bolagen så är kontraproduktivt.

• Vi måste sluta att göra skillnad på grund- och tillämpad forskning. Det är totalt po-änglöst. Bägge behövs. Punkt.

• Vi måste göra oss av med en onödig im-port från Danmark – Jantelagen. Visser-ligen instiftad av Aksel Sandemose på norskt riksmål, men Aksel växte upp i danska Nykøbing.

I stället ska vi inse att vi faktiskt är rik-tigt duktiga och väl kompetenta att kon-kurrera med resten av världen. Bättre är att

ha Charlotte Kalla än Sandemoses lag som riks likare.

Men vi måste sätta våra mål och välja våra strategier noga.

IVA har gjort just det. I ett omfattande strategiarbete har ledamöter 2012 och 2013 mejslat fram våra prioriterade uppgifter från 2014 till 2019. Samtliga akademiavdelningar och Näringslivsrådet deltog i processen.

Under de kommande åren har därför IVA två huvudsakliga inriktningar: hållbar ut-veckling och stärkt konkurrenskraft.

Breda teman som är en övergripande pro-gramförklaring för det som vi ska fokusera på. Konkret ska detta bidra till f ler jobb, ökad export, tillväxt och bättre miljö.

Fina ord förvisso. Och ord har sällan åstadkommit något – innan de omsatts till verklig handling i verkligheten.

Och där har IVA verkligen agerat. 2013 har varit ett spännande år under vilket våra projekt på olika sätt varit aktiva för att på-verka framtiden:

Innovation, ett nyckelbegrepp för så-väl Sverige som IVA, har genom projektet Inno vationskraft Sverige fått ännu mera kraft. Genom en mängd möten över hela landet för att koppla ihop och utveckla re-gionala perspektiv och förutsättningar med det nationella har projektet bidragit till ökat engagemang och konkreta regionala hand-lingsplaner. Innovationskraft Sverige över-lämnade sina slutsatser till näringsminister Annie Lööf i slutet av november.

Innovation och entreprenörskap är två sidor av samma mynt. Inte likadana, men

utan bägge är slanten inte ens möjlig att prägla. I projektet Prins Daniels Fellow-ship, som startade 2013, får elever på gym-nasieskolor och universitet en rejäl dos entreprenörskapsoptimism inympad. Skol-besöken med prinsen och framgångsrika entreprenörer har fått stor och berättigad uppmärksamhet.

Energi hör tveklöst till de viktiga frågor-na för framtiden. Projektet Ett energieffek-tivt samhälle har satt målet högt: Halverad energiintensitet i alla sektorer av samhället till år 2050. De rapporter som hittills lagts fram visar att det är möjligt att nå målet. Om viljan finns.

I verkligheten befinner sig def initivt Tekniksprånget. I detta projekt får unga människor en möjlighet att pröva ett in-genjörsyrke under fyra månader. Åtskilliga hundra praktikanter har under 2013 lärt sig om det verkliga arbetslivet. Tack alla före-tag som öppnat portarna och ställt upp med handledning till de unga, förhoppningsvis, blivande ingenjörerna.

Om detta och mycket mer handlar årets verksamhetsberättelse. Välkommen till IVAs verklighet!

Björn O. Nilsson, vd IVA

VD-ORD

Kompetens-försörjningHög kompetens är avgörande för att företag och nationer ska kunna hävda sig i en allt skarpare global konkurrens. Det kräver välutbildade människor. Genom Tekniksprånget intresserar IVA fler unga för ingenjörsyrket. I seminarier, projekt och genom nätverkande medverkar IVAs ledamöter till kunskapsspridning. IVA är, kort sagt, en del av systemet för kompetensförsörjning.

8–9

10

KOMPETENS FÖRSÖRJNING

Googla kompetensförsörjning och antalet träffar drar i väg mot 400 000. Detta trots ordets båda

helsvenska ö:n. Fast vad innebär egentligen kompetensförsörjning? Och är den svenska tillräckligt bra för framtida välstånd? Det kommer att bli stor brist på ingenjörer, men räcker det verkligen med fler sådana för att allt ska vara frid och fröjd?

En väl fungerande kompetensförsörj-ning, som skapar den nödvändiga konkur-renskraften för Sverige och Europa, har många komponenter.

Det menar Leif Johansson, styrelseordfö-rande för Ericsson och AstraZeneca. Natur-ligtvis är den utbildning samhället tillhan-dahåller a och o.

– Men också den upparbetade kollektiva kunskapen på ett företag är väsentlig. Grup-pens insikter om hur exempelvis en pappers-maskin ska hanteras eller om hur man borrar i en gruva är viktiga kompetenser, säger han.

Det samlade akademiska vetandet av oli-ka slag är även det en väsentlig tillgång för ett land som vill vara konkurrenskraftigt.

– Företagskultur och värderingar, att vara nära marknaden och lyssna på kunderna och miljömässighet: alltsammans är delar av en väl fungerande kompetensförsörjning.

En god utbildning är under alla omstän-digheter basen för att det nödvändiga kun-nandet och den önskvärda utvecklingen ska uppstå.

– De som tar examen på högskolor och universitet är väl så bra nu som tidigare. Varje generation blir allt mer kompetent. Det gäller i alla fall civilingenjörer, eko-nomer och jurister som är de områden jag känner till bäst.

Bra kan givetvis alltid bli bättre.– Fler borde ha ett internationellt in-

slag i sin utbildning. Det tyckte jag redan på 1970-talet, när jag var aktiv i Chalmers studentkår. Allt man kan göra för att kunna mäta sig med andra i världen är bra.

Och för att det ska fungera är språkkun-skaper av godo.

– Vi svenskar är hyfsat bra på engelska, men vi kan bli ännu duktigare. Kanske bor-de hela den högre grundutbildningen ske på engelska där så är lämpligt. Vi behöver gärna fler språk, men som sagt engelska är absolut nödvändigt.

leIf Johansson framhåller också att utbildningarna, främst i de tidiga delarna, skulle vinna på andra ingredienser än ren teori.

– I början behövs inslag av tillämpning. Då blir det lättare att förstå varför teorin verkligen behövs.

Det är inte bara de högre studierna som måste hålla hög standard. Han betonar sär-skilt ett ämne – matematik.

– Matte är egentligen ett språk. Att lära sig det i grundskolan och gymnasiet är en demokratisk rättighet om man ska kunna vara en god samhällsmedborgare. Man måste helt enkelt kunna räkna ut kostnader-na för ett bostadslån och förstå grundläg-gande statistik för att klara sig i samhället.

Här behövs, inte minst mot bakgrund av dalande siffror i Pisa-mätningarna för svenska elever, ett rejält krafttag.

Som framgångsrik industriledare är Leif Johansson emellertid också självkritisk.

– Vi inom industrin har större ansvar för att de unga får en bra utbildning än vad vi tidigare trott. Vi behöver se till att de unga vet vad vi gör och vi måste vara attraktiva som arbetsgivare. Minskande årskullar gör att det inte längre är självklart att tillräck-ligt många söker sig till oss.

Företagen kan bli bättre på att samverka med det övriga samhället, kanske särskilt med skolan och den högre utbildningen.

– Volvo och Ericsson hör till dem som

Industrin bör ta större ansvar för utbildningen»Unga vill ha meningsfulla arbeten och är engagerade i hållbarhets- och globala frågor. De vill hjälpa till att lösa internationella problem. De vill kunna påverka, och då finns det ingen bättre utgångspunkt än en ingenjörsutbildning.«

11

LEIF JOHANSSON Nuvarande verksamhet: Styrelseordförande i Ericsson och AstraZeneca. IVA­anknytning: Akademiens preses 2012–2014. Ledamot i avdelningen för företagande och ledarskap sedan 1994.

12

har ansträngt sig. Det handlar inte alls om att vi ska kräva skräddarsydda utbildningar, utan om rent grundläggande kunskaper.

Han anser att bolag har ansvar för att de anställda förkovrar sig i takt med teknikens utveckling.

– Numera går det så fort att företag mås-te engagera sig i utbildningsfrågor i sam-verkan med lärosätena. Det är för tungt för enskilda bolag att klara av.

Oavsett vem som tillhandahåller utbild-ning och oavsett på vilket stadium så blir det ingen utbildning utan lärare. Duktiga sådana. I grundskola och gymnasium är tekniskt skolade lärare sällsynta.

– Där skulle Sverige må bra av satsningar. Rent allmänt så har lärarna fått för mycket skäll. Samhället borde ta lärarna till sig och förbättra deras status och roll. Lönefrågan påverkar också. Personligen tycker jag att det inte finns en lättare grupp att ha att göra med. De är positiva till samarbete. Vi i före-tagen måste räcka ut handen till dem.

Det är helt omöjligt att ta miste på Leif Johanssons engagemang för samhälls- och utbildningsfrågor. Sett ur ett IVA-perspek-tiv har han varit ordförande i f lera stora projekt om arbetslivets förhållanden. Han är IVAs preses, men har också haft reger-ingens uppdrag att leda Teknikdelegationen som år 2010 lade fram förslag om hur in-tresset för utbildningar i teknik, naturve-tenskap och IKT skulle kunna öka.

På ytan har inte så mycket av det delega-tionen föreslog lett till konkreta åtgärder.

– Man har köpt våra resonemang att det var viktigt. Så det landade, tycker jag, ändå ganska bra. Men det finns en tendens i Sverige att vi inte vågar pröva saker i liten skala, kalla det såddfinansiera eller kanske experimentera.

Leif Johansson påpekar att det i alla fall händer en hel del i Teknikdelegationens anda.

– Lokala initiativ pågår på många håll. Dessa innehåller ofta mer av samverkan mellan skola och andra kommunala verk-samheter.

Men om kompetensförsörjningen i Sve-rige ska vara i toppklass behövs också andra färdigheter än de som en ingenjörsexamen innebär.

– Det behövs kompetenser av skilda slag. Visst behöver vi exempelvis duktiga jurister och ekonomer. Jag talar mycket om ingen-

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK FÖR ALLA

Programmet Naturvetenskap och teknik för alla, NTA, fortsätter att vara attraktivt. 116 kommuner och ett flertal fristående skolor är nu medlemmar i NTA Skolutveckling.

NTA Skolutveckling ekon. förening tog under förra året över ansvaret för såväl utveckling som verksamhet. IVA representeras i föreningens styrelse av akademisekreterare Johan Weigelt med Töive Kivikas som suppleant. IVA driver också det fristående projektet NTA Digital. Målet är att

konstruera två digitala paket inriktade på rymden respektive människokroppen. När paketen är klara ska de överlämnas till NTA Skolutveckling.

NTA startades 1997 av IVA och KVA. Skolutvecklingsmodellen, med sina många temalådor för experiment i klassrummen, syftar till att stimulera grundskoleelevers intresse för naturvetenskap och teknik. För lärarna innebär programmet möjlighet till vidareutbildning.

MÖTEN: KOMPETENSFÖRSÖRJNING

Forskningskvalitet – hur kan olika mål och kvalitets begrepp samsas i forskningspolitiken? Avdelningen för utbildning och forskning. Stockholm 12 februari

Utmaningar och framtidsstrategier för Lunds universitet. Universitetets ordförande Margot Wallström. Näringslivsrådet och IVA Syd. Lund 14 februari.

Skogsnäringens kompetens-försörjning – en ödesfråga. Avdelningen för skogsnäringens teknik och Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. Stockholm 18 april.

Den Digitala Agendan: Hur (för)blir Sverige bäst på IT? Avdelningen för informationsteknik. Stockholm 24 april.

Hur matchar utbildningssystemet samhällets behov – nutid och framtid? Avdelningen för utbildning och forskning. Stockholm 25 april.

Tekniksprånget på Teknikdagarna. Tekniksprånget i Kungsträdgården. Stockholm 15 maj.

En del tror att ingenjörer växer på träd. Tekniksprånget. Almedalen 3 juli.

Vad krävs av utbildare och näringsliv för att matcha framtidens kompetensbehov? IVA Väst och avdelningen för utbildning och forskning. Göteborg 24 september.

”Changing the conversation” – Hur förändrar vi ungas och

allmänhetens bild av tekniska och naturvetenskapliga yrken? Akademisammankomst med Greg Pearson, National Academy of Engineering. Stockholm 16 oktober.

Hur utvärdera och planera forskningspolitiken? IVA-projektet Utsiktsplats forskning. Stockholm 22 november.

VETENSKAP OCH VARDAG – ASPEKTER PÅ ENERGI

IVAs och KVAs projekt Vetenskap och Vardag – Aspekter på energi har i flera år arbetat för att på bred front förbättra kunskaperna om energi. Energi – Möjligheter och Dilemman, som kort och gott kallas Energiboken, är ett medel för detta.

Den är i första hand tänkt att användas i skolan. Det har sedan år 2007 en mängd lärare tagit fasta på.

Totalt har 50 000 exemplar distribuerats. Nytryckningen, 9 000 exemplar, av den tredje reviderade upplagan hösten 2013 tog slut inom ett dygn.

För att förstärka ytterligare en dimension i kunskaps förmedlingen arrangerar projektet fortbildningsdagar för lärare. Fortbildningen

anordnas sedan hösten 2013 tillsammans med Fortum och Karlstads kommun.

– Både boken och fortbildningsdagarna har utvärderats med gott resultat. Det problematiserande anslaget hör

till det som uppskattas, säger Elin Vinger Elliot som är projektledare.

I digital form kan boken hämtas på IVAs och KVAs webbplatser och på energiboken.nu är det möjligt att söka på de olika ämnen som behandlas i boken.

13

jörer. Det beror inte på att jag anser att de är kronan på allt utan på att det kommer att fattas en halv miljon ingenjörer i Europa.

Jurister, skickliga på internationell affärs-juridik, är naturligtvis en förutsättning för ett internationellt verksamt bolag. Naturla-garna är ju universella. Det är inte affärsjuri-diken. Leif Johansson påpekar också det vä-sentliga med marknadsföring och försäljning.

– Produkter, hur bra de än är, säljer sig inte själva. Satsar man på produktutveck-ling måste man ofta satsa lika mycket på just marknadsföring och sälj om man vill ha framgång.

Utan tillräckligt många ingenjörer blir det å andra sidan förmodligen inte så myck-et som måste marknadsföras och säljas. Och visst, på senare år har antalet sökande till civilingenjörsutbildningarna ökat. Men det räcker inte.

– En utmaning är att konkretisera bil-den av vad en ingenjör gör. Det handlar ju inte om ett yrke utan om många vitt skilda. Kanske är det därför som uppfattningen om innehållet i ingenjörsjobb är lite luddig bland unga människor.

I Tyskland och Sverige är ingenjörernas arbetsmarknad bred, vilket förstås är posi-tivt, men det kan bidra till otydlighet om vad utbildningen kan leda till.

– I England och USA är ingenjörsbe-greppet snävare. Där handlar det kort och gott om produktutveckling och produk-

tion. Blir man ingenjör i Sverige är det få begränsningar i vad man kan arbeta med.

Unga människor är omgivna av teknik. Internet, smarta telefoner. Några problem med att använda tekniken har de inte.

– Intresset borde kunna vändas till ett ökat intresse för ingenjörsutbildning. Unga vill ha meningsfulla arbeten och är engage-rade i hållbarhets- och globala frågor. De vill hjälpa till att lösa internationella pro-blem. De vill kunna påverka, och då finns det ingen bättre utgångspunkt än en ingen-jörsutbildning.

Tekniksprånget, ett flerårigt projekt som drivs i IVAs regi, har målet att fylla på kön av sökande till högskolans ingenjörsutbild-ningar. Arbetsmetod: fyra månaders betald praktik på ett teknikintensivt företag eller på en kommunal teknisk förvaltning. IVAs uppgift är att skaffa praktikplatser och se till att dessa fylls.

– Tekniksprånget är ett utmärkt projekt. Unga människor får se vad som egentligen händer i företagen och företagen lär sig om unga människor. Och det behöver företa-gen. Även om antalet praktikplatser inte är så stort ännu, så har projektet möjlighet att bryta ned vattentäta skott i samhället.

Leif Johansson är rent generellt positiv till praktikant- och lärlingsverksamheter.

– Det borde vara normala aktiviteter i bolagen.

Också projektet Naturvetenskap och Tek-

nik för Alla, som IVA och Vetenskapsakade-mien initierade i slutet av förra seklet upp-skattas av Leif Johansson. I detta projekt får elever och lärare på grundskolan rent prak-tiskt laborera med tekniska teman. Numera drivs verksamheten av ett separat bolag, men IVA är engagerat i utvecklingen av konceptet.

– Jag gillar särskilt att ordet alla finns med i namnet. Ska IVA delta i samhällsut-vecklingen, så ska vi omhulda alla om vi vill skapa större teknikkompetens. IVA ska jobba brett.

IVas uppgIft är också, menar akademiens preses, att starta nya saker. Även sådana som har globala förtecken.

– Som invald i IVA förväntas man göra något för samhällets bästa, allt efter vad man kan och känner sig bekväm med. Det är lätt att ha åsikter om vad organisationen ska göra, men som ledamot kan man ta tag i sin egen närmiljö. Sen skulle IVAs an-ställda kunna stötta på olika sätt, säger Leif Johansson som hävdar att de som påstår att kunskapsnivån hos de äldre generationerna var bättre än hos dagens unga har ordent-ligt fel. Redan Sokrates hade fel i detta.

– I stället ska vi ta till oss det dagens unga kan, som vi kan ha nytta av. Även om det fanns fördelar med att kunna använda en räknesticka, så måste man fråga sig om den kunskapen verkligen är så nödvändig när det finns datorer och kalkylprogram?

OM STUDENTRÅDET

Syftet med Studentrådet är att ur studenters perspektiv bidra till IVAs verksamhet och ge en aktuell bild av den högre utbildningen.

Studentrådet lyfter viktiga frågor till debatt inom och utanför IVA och verkar för ett kunskapsutbyte mellan generationer. Rådet är också en naturlig referens för IVAs projekt och avdelningar.

Studentrådet består av toppstudenter från Sveriges universitet och högskolor med civil ingenjörsutbildningar, Sveriges lantbruks-universitet och handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg. De deltagande lärosätenas rektorer har möjlighet att en gång per år nominera en av sina främsta studenter till Studentrådet. Urvalet sköts därefter av IVA.

Oscar Mo, KTH, är Studentrådets ordförande.

Det vi vill belysa är om den bild vi som ingenjörer förmedlar är till-räckligt spännande för att attra-

hera unga att söka sig till ingenjörsstudier, säger Amanda Stehn, projektledare, som pluggar till civilingenjör på Chalmers.

För att undersöka allmänhetens bild av ingenjören valde Studentrådet att foku-sera på unga. Alltså framtida, potentiella ingenjörs studenter.

Barn från lågstadiet, mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet har fått rita bilder av ingenjören.

Sedan har gruppen jämfört med under-sökningar av vad unga säger att de vill jobba med.

– Vår tes är att bilden av ingenjören är

ganska snäv och att unga som säger att de vill arbeta med att ”hjälpa andra” inte tror att man kan göra det som ingenjör.

– Vi tror att ingenjörsyrket är väldigt starkt förknippat med matematik och natur-vetenskap och inte alls associeras med det kreativa jobb det är, säger hon.

Den andra delen av Studentrådets under-sökning handlar om att jämföra ingenjörens självbild med de ungas bild.

– Det är förvånande hur lika ingenjörsstu-denter och IVA-ledamöter väljer attribut när man ska beskriva en ingenjör. Har vi kanske en för statisk självbild? säger Amanda Stehn.

Studentrådets undersökning presente-rades på ett välbesökt frukostseminarium i oktober.

Vad gör egentligen en ingenjör om dagarna?Studentrådet har kartlagt hur unga ser på ingenjörsyrket

KOMPETENS FÖRSÖRJNING

15

OM MENTOR4RESEARCH

IVAs och Vinnovas program Mentor4Research syftar till att fler forskningsresultat ska bli kommersialiserade. Men lika viktigt är att forskarnas insikter om näringslivets villkor ökar. Mentorerna är erfarna personer från närings-livet. De viktigaste delarna av programmet är individuella möten mellan mentor och adept samt gemensamma regionala och nationella möten.

Programtiden är ett år. Detta avslutas med en konferens där ett stipendium på 100 000 kronor delas ut till den forskare som gjort de största framstegen på vägen mot kommer-sialisering. Sedan starten, 2005, har över 280 forskare deltagit.

Nationell programledare för Mentor4Research är Anders Gezelius. Ordförande är Rolf Skoglund.

I 2013 års upplaga av Mentor4Research deltog 54 forskare från svenska lärosä-ten. Vid slutkonferensen i mitten av no-

vember fick åtta forskare chansen att tävla om programmets stipendium.

De fick då, inför publik och jury, kort beskriva sin forskning men framför allt vad de lärt sig under året tillsammans med sin mentor.

segraren, moa fransson, Uppsala uni-versitet, forskar inom genteknik. Kanske kan hennes forskning leda till minskat behov av djurförsök när nya läkemedel ut-vecklas.

– Jag har insett att det är kul att starta företag, sa hon, samtidigt som hon under-strök att året tillsammans med sin mentor, Malin Graffner Nordberg, verksam vid UU Innovation, varit fantastiskt.

Hur stipendiet ska spenderas var kris-tallklart för Moa Fransson.

– De ska naturligtvis användas i den fortsatta kommersialiseringen av forsk-ningen, sa hon.

Juryn motiverar sitt val så här:”Moa Fransson, Uppsala universitet,

har visat en dramatik utvecklingskurva. Från att ha varit en traditionell forskare i mängden har hon blivit en förebild för hur man kan kommersialisera forsknings-resultat.

Hon förstår vikten av att samverka och att samarbeta. Hon har också blivit en katalysator bland sina forskarkollegor.”

– Alla årets åtta finalister har gjort mycket stora framsteg, det är utan tvekan starkaste finalfältet någonsin, säger Anders Gezelius, nationell programledare för Mentor4Research.

Uppsalaforskare förebild för kommersialisering

ÅRETS FINALISTEREmma Björk, Linköpings universitet, mentor Jonas Nilsson. Marija Cvijovic, Chalmers, mentor Lena Blomberg. Moa Fransson, Uppsala universitet, mentor Malin Graffner Nordberg. Jens Frauenfeld, Karolinska Institutet, mentor Peter Singer. Per Olof Holtz, Linköpings universitet, mentor Gustav Hallgren. Aldo Jesorka, Chalmers, mentor Johan Westling. Anne-Li Lind, Uppsala universitet , mentor Lena Söderström. Yanting Sun, KTH, mentor Lars Wedenborn.

16

”För oss är det viktigt att fler unga talanger väljer att bli ingenjörer, det ger oss en bra rekryterings­bas i framtiden. Vi hoppas att vi kan bidra genom att visa hur spännande, roligt och kreativt ingenjörsyrket kan vara. Jag tror tyvärr att många unga människor som står inför sitt studie­ eller yrkesval inte ser på ingenjörsyrket som ett framtidsjobb. Vi vill ge dessa personer en chans att tänka om. Tekniksprånget ger oss denna möjlighet.”

helena fogelmarck, operativ chef på Boston Consulting Group i Stockholm. Till höger praktikanten Tom Johansson

”Jag trodde att dessa fyra månader enbart skulle han­dla om ingenjörsyrket men det handlade också om en hel bransch, om arbetslivet, om hur man löser problem, om allt det sociala runt omkring och allt det roliga som sker. För jag hade det fantastiskt roligt och har fått lära mig oerhört mycket mer än vad jag trodde var möjligt för en nyutexaminerad gymnasieelev. Nu söker jag civilingenjörsutbild­ningar och känner att universitet och högskolor nog skulle bli glada att få mig med all erfaren­het jag har i bagaget.”

victoria källberg som praktiserat på NCC.

”Praktiken stärkte mig, jag har fått bekräftat att det är det här jag vill. Däremot vet jag inte riktigt vilken utbildning jag ska välja ännu.”

”Jag har också blivit stärkt i att välja ingen­jörsspåret. Just nu lutar det åt teknisk fysik. Besöken på högskolan som Tekniksprånget och Sandvik anordnade har absolut påverkat mig.”

viktor regefalk och louise wingqvist som praktiserat på Sandvik.

17

Allt fler unga vill prova ingenjörsyrket

OM TEKNIKSPRÅNGET

Via Tekniksprånget satsar Sveriges arbets-givare och regering tillsammans för att bevara ingenjörstraditionen och stärka vår långsiktiga konkurrenskraft.

Genom Tekniksprånget kan ungdomar som gått ut gymnasiet söka betald praktik hos teknikintensiva företag och organisationer. I dagsläget är det drygt hundra företag och organisationer som tar emot praktikanter inom såväl privat som offentlig sektor. Målet med Tekniksprånget är att locka fler ungdomar att välja en ingenjörsutbildning.

Tekniksprånget vänder sig till ungdomar som har gått ut gymnasiet och läst matematik 4, fysik 2 samt kemi 1, och är högst 20 år gamla. Praktiken är fyra månader lång, med start varje höst och vår, och praktiklön om lägst 13.500 kr per månad utgår.

Tekniksprånget drivs på uppdrag av regeringen av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).

Styrgruppens ordförande är Jan-Eric Sundgren. Huvudprojektledare är Staffan Eriksson.

Tekniksprångets arbete med att intressera unga för praktik på teknikintensiva företag och or-

ganisationer är framgångsrikt. Till den praktik period som genomfördes våren 2013 sökte 200 studenter. Antalet sökande till höstens omgång samma år var närmare 2 000. Intresset har med andra ord, på ett halvår, ökat med drygt 800 procent. Detta ska dock ses mot bakgrund att 2013 var det år som verksamheten i Tekniksprånget kom igång på allvar.

Ändå är det tydligt att det finns betydligt fler unga som vill prova ingenjörsyrken och uppleva verkligheten på intressanta företag än det finns praktikplatser. Därför har ar-betet inom Tekniksprånget varit fokuserat just på att rekrytera fler företag och orga-nisationer till programmet. Ett hundratal bolag har hittills insett nyttan av att få närkontakt med unga som skulle kunna bli framtidens medarbetare.

Förutom verksamheter i de traditionellt ingenjörstunga delarna av industrin så har också tjänste-, medie- och konsultföretag anslutit sig till Tekniksprånget. Praktik-platser finns hos telekomoperatörer, kom-munala bolag och förvaltningar. I och med

samarbete med såväl privat näringsliv som med Sveriges kommuner och landsting når Tekniksprånget både brett och djupt i det svenska arbetslivet.

För att en praktikant ska få en positiv er-farenhet krävs att praktikföretagets hand-ledning fungerar väl. För att stödja hand-ledarna har Tekniksprånget arrangerat träffar på flera platser i landet. En vägle-dande skrift med erfarenheter från de första praktikomgångarna har tagits fram. Chal-mers och KTH erbjuder också en skräddar-sydd utbildning för de handledare som vill lära sig mer.

Fyra månader, en praktikperiod, går fort. Insikterna från denna ska förstås tas tillva-ra. Ett nätverk för före detta praktikanter ser till att så sker. Alumner medverkar ex-empelvis vid informationsträffar på gymna-sieskolor och vid studentmässor. Systemet medför dessutom att praktikanterna kan följas efter praktiken.

Det avgörande måttet på Tekniksprång-ets betydelse är givetvis praktikanternas uppfattningar. Drygt åtta av tio är nöjda med sin praktik och sju av tio kan tänka sig att satsa på en ingenjörs- eller annan tek-nisk utbildning.

KOMPETENS FÖRSÖRJNING

18

Intensiv vecka i

Sydkorea

Målet för Industriforskar-gruppens årliga utlandsresa var 2013 Sydkorea.

Under den veckolånga vistelsen i lan-det besökte gruppen bland annat Sam-sung Electronics och fick vid en före-visning i deras showroom av E S Jun, Executive Vice President för Semicon-ductor R&D Center, se en modell över Samsung Digital City.

Under den intensiva veckan hann gruppen möta och bekanta sig med ett tiotal organisationer och företag som The Korea Institute for Advancement of Technology (KIAT), Science and Tech-nology Policy Institute (STEPI), The Korea Transport Institute (KOTI), samt Hyundai Mobis, POSCO och Ericsson LG.

Gruppen besökte även den svenska delegationen vid Joint Security Area i den demilitariserade zonen mellan Syd- och Nordkorea och tog självklart också en grundkurs i nationalsporten Taek-wondo.

OM INDUSTRIFORSKAR GRUPPEN

Industriforskargruppen, IFG, består av femton personer verksamma inom forsk ning och utveckling som väljs för tre år.

Sedan 1980 gör Industriforskargruppen en årlig, veckolång studieresa till utlandet. Den allra första resan gick till den amerikanska östkusten.

Eva Wigren var ordförande 2011–2013. Peter Holmstedt är ordförande 2014–2016.

NÄTVERK, UTBYTEN & RESOR

19

OM IVA AKTUELLT

Antal utgåvor: Sex per år.

Upplaga: I tryckt form 7 000 varav drygt 6 500 prenumererad.

Det finns möjlighet att enbart prenumerera på den digitala versionen. Denna finns också för läsplatta och i sin helhet på IVAs webb.

Lars Nilsson är chefredaktör.

I februari landade IVA Aktuellt i nytt format och delvis nytt innehåll i alla prenumeranters brevlådor.

Läsarna har varit positiva till föränd-ringen. Till det yttre innebär det att tid-ningen blivit ett magasin i A4-format.

Redaktionellt speglar IVA Aktuellt de ämnen som är aktuella och står i fokus för akademiens verksamhet. Reportage som lyfter fram IVAs kärnfrågor är ett av tid-ningens kännetecken.

Fördjupning är ett annat. Under vinjet-ten Insikt får experter i skilda ämnen möj-lighet att skriva analyserande och förkla-rande i ett angeläget ämne.

Längre intervjuer med intressanta per-soner hör också till det som skapar stort läsvärde. Här får de tala till punkt.

Självklart är inte IVAs många möten och aktiviteter bortglömda. De finns i tidning-en, men framför allt på webben som är det bästa mediet för snabb rapportering.

Aktualiteter och analys ska locka till fördjupad läsning

20

InnovationInnovationer är en grund för tillväxt och välstånd. Nya idéer, konstruktioner och rön från forskning blir till efterfrågade varor och tjänster. Men inga innovationer blir framgångsrika utan entreprenörer. Genom Innovationskraft Sverige, Prins Daniels entreprenörskapsprogram och aktiviteter i hela Sverige påverkar IVA förutsättningarna för innovationer, innovatörer och entreprenörer.

20–21

22

INNOVATION

För industrimannen Carl Bennet är innovation ett begrepp som behövs i all verksamhet. I hela samhället.

– Innovationsprocesser är grunden för att skapa något som mottagaren, kunden frågar efter, säger han.

Många förknippar förstås innovation med spetsteknik och forskning. Det gör också Carl Bennet. Men långt ifrån bara.

– Det sker ju i det lilla ständiga inno-vationer till och med i en livsmedelsbutik. Handlaren ägnar exempelvis tankemöda åt hur en vara ska exponeras på bästa sätt, säger han.

Carl Bennets egen verksamhet visar att ett brett nyskapande förhållningssätt kan leda till framgång. Hans helägda Lifcokon-cern består av bolag som handlar med så vitt skilda ting som dentalprodukter och utrustning för sågverk. Medicinteknik i Getinge och trycksaker i Elanders är an-dra tunga innehav hos Carl Bennet AB.

Men industrimannen har också styrt och ställt i gruvbolaget Boliden. Lägg till engagemanget för samhällsfrågor, främst forskning och utbildning, bland annat med en period som ordförande för Göteborgs universitet, så blir det tydligt att Carl Bennet gillar både bredd och djup.

Att Lifco har kontor i World Trade Center, nära Stockholms centralstation, är kanske delvis en slump. Men placeringen går att se symboliskt.

– Globaliseringen har höjt kraven på innovation. Konkurrensen om markna-derna ökar hela tiden.

Och då måste den som vill hänga med i svängarna vara genomtänkt innan processer dras igång eller investeringar beslutas.

– För mig är det viktigt att leva i den marknad där man verkar. En nyckel är att lyssna på och samarbeta med kunder och på dem som jobbar där. Man måste personligen vara med i skeendet och ha rätt kunskap.

aVgöranDe för ett beslut om investering i ett företag är, anser Carl Bennet, bolagets plats i sin nisch på marknaden eller i sin geografiska region.

– Man måste se tillväxtmöjligheter, men jag vill hellre vara en stor padda i en liten damm än tvärtom. Ett företag med dålig ledning, men med prima produkter är ett bra företag att gå in i. Om det däremot har bra ledning, men sämre produkter så tar det längre tid att få fart på tillväxten.

Carl Bennet talar sig varm för betydel-sen av innovation. Han talar förstås lika gärna om entreprenörer. Utan dessa blir det inte så mycket av aldrig så fantastiska innovationer.

– Entreprenörer är innovatörer. De driver utvecklingen. Det blir inga inno-vationer utan människor. Drivkrafterna för innovatörer och entreprenörer är nog ganska lika varandra. För båda är, menar Carl Bennet, kunskap en grundsten.

– Det gäller också att ha förmågan att se behov och att använda sin kunskap för att tillfredsställa dessa. Framgångsfakto-rer är en kombination av kunskap, miljö och samhälle.

Omgivningen i vid mening spelar roll. Det så kallade ”klimatet” är liksom regel-verk väsentligheter för att stötta initiativ på gång.

InnoVatIoner och entreprenörer behövs inte bara för att skapa nya snabbväxande bolag i moderna branscher, typ Skype, Spo-tify eller Klarna.

– Även för etablerade bolag i mogna branscher är innovation ett måste. Av-stannar processen blir man omsprungen av konkurrenterna. Igen, insikt om vad

Innovation behövs i både snabbväxare och storföretag »Entreprenörer är innovatörer. De driver utvecklingen. Det blir inga innovationer utan människor. Drivkrafterna för innovatörer och entre-prenörer är nog ganska lika varandra. För båda är kunskap en grundsten.«

23

CARL BENNET Nuvarande verksamhet: Styrelseordförande i Getinge, Elanders och Lifco. IVA­anknytning: Ledamot i styrgrupperna för Innovationskraft Sverige respektive Prins Daniels Fellowship. Ledamot i avdelningen för utbildning och forskning sedan 2004.

24

kunderna efterfrågar, eller kommer att efterfråga är en nödvändighet.

Idéer måste prövas och dessutom få tid på sig.

– Den som har en idé ska aldrig mötas av ”det har vi redan prövat”. En tillåtande kultur är viktig. Givetvis har företagsled-ningarna ansvar för detta. De måste ge förutsättningar men också våga prioritera.

Även om företagsledningar och med-arbetare är på tårna och utvecklar varor och tjänster så är det ingen trivial uppgift att förutse vad som blir det nästa stora som vänder upp och ner på marknader och branscher. Eller för den delen skapar en ny.

– De stora uppfinningarna har i alla fall

en sak gemensamt. De har kommit fram genom fri forskning. Visserligen är det svårt att peka ut i vilken bransch eller sam-hällssektor nästa genombrott kommer, men inom vården finns redan nu stora behov.

globalt Växer befolknIngen. Och i många länder ökar antalet äldre raskt.

– Potentialen för innovationer inom vården är stor. Där har man alltid mätt kostnader. Nu börjar man fokusera på att mäta kvalitet. Och det kommer att resul-tera i innovationer.

Fast det förutsätter förstås att lands-ting, industri och akademi samverkar för att möta utmaningarna.

Just att mäta kvalitet i konkurrensut-satta verksamheter är, menar Carl Bennet, generellt sett en väl fungerande metod för att skapa innovationer.

En källa att ösa innovationer ur är, som sagt, forskning. Om den har Carl Bennet bestämda åsikter. Den offentligt finansie-rade är alldeles för liten i Sverige.

– Att den skattefinansierade forskningen ska motsvara en procent av BNP är på tok för låg ambitionsnivå. Andelen borde dubbleras. Under en åttaårsperiod skulle det vara möjligt att åstadkomma den höjningen.

Trots svagheter, exempelvis när det gäller skolans kvalitet, anser Carl Bennet

»Man måste se tillväxtmöjligheter, men jag vill hellre vara en stor padda i en liten damm än tvärtom.«

25

att Sverige har bra förutsättningar i den globala konkurrensens tidevarv.

– Sverige är starkt förankrat interna-tionellt. Vår svaghet är inte att vi blivit mindre konkurrenskraftiga, utan att andra blivit bättre. Utbildningens kvalitet visar exempelvis det.

närIngslIVsklImatet I sVerIge får god-känt, men när det gäller skola och universi-tet krävs alltså höjd kvalitet. Att i än högre grad utsätta dessa verksamheter för kon-kurrens är tillsammans med kvalitetsmät-ningar en bra väg framåt.

Det finns fler komponenter som i ökad dos kan skärpa den svenska konkurrens-kraften. Lagsporter och framgångsrika idrottsmän, som pingisfantomen J-O Waldner, kan bidra med en hel del.

– J-O Waldner är oerhört välkänd i Kina. Det går knappast att förstå i vilken omfattning. Och självklart betyder sådant en hel del för Sverigebilden. Det kunde svensk industri använda mer. Rent allmänt har konkurrensutsatta verksamheter mycket att lära av idrotten. I ett lag behövs inte bara stjärnor utan spelare med olika kompetenser för att laget, helheten ska lyckas.

Att laget lyckas är förstås också mål-sättningen för medlemmarna i IVAs pro-

jekt Prins Daniels Fellowship och Entre-prenörskapsprogram som kort uttryckt siktar på att ingjuta entreprenörskaps-anda i gymnasister och universitets-studenter samtidigt som yngre entre-prenörer ”på väg” erbjuds kvalificerade mentorer. Carl Bennet är både medlem i projektets styrgrupp och mentor.

– Jag har väldigt goda erfarenheter av projektet. Vi träffar ungdomar som blir entusiasmerade av att träffa och lyssna på exempelvis Skypes grundare Niklas Zennström, Martin Lorentzon som är en av Spotifys upphovsmän eller Filippa Knutsson som ligger bakom Filippa K. Prinsen själv deltar aktivt och han bottnar väl i detta med entreprenörskap.

Carl Bennet gillar också sin roll som mentor för David Kristensson, vd och grundare Northern Offshore Services.

– Det är hur kul som helst. Att stöta och blöta frågor som egentligen är de samma oavsett vilken bransch eller vilket företag det handlar om är givande. Har man själv utvecklat företag så känner man igen det mesta.

carl bennet ser också positivt på IVAs olika innovationsprojekt. I det senaste, Innovationskraft Sverige, ingick han i styr-gruppen. Anslaget i projektet var regional

kraftsamling genom lokala möten med po-litiker, näringsliv, myndigheter och läro-säten.

– Dialogen ute i landet är viktig. Vi mötte engagerade människor från ett tvärsnitt av samhället. Tillsammans med dem har projektet kunnat testa tankar och idéer. Inte bara sådant som kommer från centralt håll.

Även om nu IVA bidrar till ökat entre-prenörskap och ett effektivare innovations-system samtidigt som förutsättningarna för Sverige i stort sett ser bra ut, så skulle Carl Bennet gärna se en hel del föränd-ringar.

Om han fick bestämma så skulle en stor-satsning på skolan med fokus på lärarna vara nära förestående.

– De ska kunna ägna sig åt undervis-ning, inte belastas med administration. De skulle få sin auktoritet tillbaka och sina löner höjda med 50 procent. Då skulle läraryrket på nytt attrahera de allra bäst lämpade.

Att statens forskningsbudget skulle fördubblas över två mandatperioder har han ju redan gjort tydligt.

– Jag skulle också se till att det blev en rejäl satsning på kvalitetsmätning i vår-den. En sådan vore välgörande för såväl etik som ekonomi, säger han.

MÖTEN: INNOVATION OCH ENTREPRENÖRSKAP

Innovation – ett måste för svensk konkurrenskraft. Leif Johansson vid Näringslivsrådets frukostmöte. Stockholm 3 september.

Strategiska forskningsområden som ska stärka Sveriges konkurrenskraft. Avdelningen för bergs- och materialteknik. Stockholm 10 september.

Entreprenörskap och ledarskap i teknikbaserade tillväxtföretag. Nicolas Hassbjer, grundare av HMS Networks vid Näringslivsrådets frukost. Malmö 18 september.

Hur blir innovationer affärer – i smarta elnät? KIC InnoEnergy Sweden och IVA. Stockholm 1 oktober.

Entreprenörskap med teknologifokus. Dan Shechtman, nobelpristagare i kemi. Avdelningen för bergs- och materialteknik.

Stockholm 6 november.

Kunskapsbaserad tillväxt – Vad kan vi lära av San Diegos innovationskluster? Frukost med professor Mary Walshok. IVA och Esbri. Stockholm 8 november.

Vision Västsverige – Nytänkande, innovation och entreprenörskap. Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare

(Rifo) i samarbete med IVA. Göteborg den 11 november.

Entreprenörskap och rymd. IVA, Vinnova och Rymdstyrelsen. Stockholm 11 november.

INNOVATION

26

OM PRINS DANIELS FELLOWSHIP

OCH ENTREPRENÖRSKAPS-

PROGRAM

Projektet har som huvudsakligt syfte att stimulera till entreprenörskap hos unga och därmed få fler företag att starta. Projektet kommer i en första fas att drivas under två år.

Projektet har samlat en grupp utvalda entreprenörer och företagare i ett expertråd. Dessa bidrar genom mentorskap och med egna erfarenheter och kunskaper för att inspirera och hjälpa utvalda Prins Daniels Fellows på vägen till framgångsrikt företagande.

Experterna medverkar också som inspiratörer vid de träffar med gymnasister och högskole-studenter som projektet genomför på många platser i landet.

Prins Daniel är aktiv hedersordförande. Lena Treschow Torell är styrgruppens ordförande.

Prins Daniels Fellowship lanserades i januari vid ett seminarium på Carl-forsskas Ekonomi- och Handels-

skola i Västerås. Där deltog, förutom Prins Daniel, ett antal framgångsrika företagsle-dare som inspiratörer.

Projektet har samlat en grupp framgångs-rika entreprenörer och företagsledare i ett expertråd. Dessa kommer tillsammans med prinsen inom ramen för projektet att göra ett flertal besök vid gymnasieskolor, universitet och högskolor i landet för att inspirera unga människor till entreprenörskap.

– Det är glädjande att så många framträ-dande företagsledare ger av sin tid och sitt kunnande genom detta projekt. Vi vill lyfta fram starka förebilder för unga entreprenö-rer, elever och studenter. Det är betydelse-fullt att de unga får träffa dem, säger styr-gruppens ordförande Lena Treschow Torell.

VID lanserIngen på Carlforsskas Ekonomi- och Handelsskola i Västerås arrangerades ett samtal på scenen med Prins Daniel och experterna, samt rundabordssamtal mellan prinsen, experterna och ett antal elever på skolan.

Liknande evenemang har under 2013 ge-nomförts i Växjö, Sundsvall, Lund, Stock-holm, Göteborg och Umeå.

Vid sidan av skolbesöken medverkar Prins Daniel och experterna också i ett mentorsprogram. Mentorsprogrammet riktar sig till entreprenörer med relativt nystartade företag som har lyckats etablera sig på en marknad och som skulle kunna dra nytta av experternas erfarenheter för att kunna utvecklas vidare. De första paren med adept och mentor utsågs i september 2013. Fem par kommer att arbeta tillsam-mans under två år.

Förebilder ska väcka lust till entreprenörskap

Hans Vestberg, Alessandro Catenacci, Lena Treschow Torell, Prins Daniel och Martin Lorentzon.

27

Martin Lorentzon och Lina Gebäck. Susanna Campbell.

INNOVATION

28

29

INNOVATION

Hela Sverige sjuder av innovationskraft

OM INNOVATIONSKRAFT SVERIGE

Innovationskraft Sverige har pågått 2012–2013. Projektet presenterar förslag för ökad svensk innovationskraft inom fyra områden: Det behövs ökad uppmärksamhet kring frågor som ledarskap och attityder till företagande, för-bättrade entreprenörsskatter, ökad autonomi för högskolor och universitet samt insatser för att utnyttja den fulla potentialen i offentlig upphandling.

Regionerna har haft ett starkt engagemang i Innovationskraft Sverige. Totalt 2000 personer, varav 35–50 procent från privat näringsliv, har deltagit i dialoger på 13 platser runt hela landet. Syftet har varit att bidra till regionernas arbete med sina innovationsstrategier och till ett erfarenhetsutbyte över regiongränserna. I projektets slutrapport redovisas också kart-läggningen av regionernas innovationspolitiska arbete, bland annat prioriteringar av önskat stöd och engagemang från den nationella nivån.

Styrgruppsordförande var Rune Andersson och huvudprojektledare Johan Carlstedt.

Efter två års intensivt samar-bete med Sver iges reg ioner satte Innovationskraft Sverige

punkt den 25 november inför en fullsatt Wallenbergsal på IVA i Stockholm.

– För två år sedan sa vi till regionerna: Använd IVA i ert innovationsstrategiska arbete men bara så att det bidrar i er unika situation. Tretton regioner nappade och ut-nyttjade vårt erbjudande om ett regionalt möte för att skapa engagemang, sa Johan Carlstedt, huvudprojektledare Innovations-kraft Sverige.

Inför projektets slutrapport har IVA un-der hösten frågat Sveriges samtliga 21 re-gioner och län om statusen i deras arbete med innovationsstrategier.

– Vår genomgång visar att det sjuder av aktiviteter i regionerna. Inte mindre än 14 regioner är klara med sin strategi eller hål-ler just på att bli det. Och strategierna an-vänds både för att kraftsamla och prioritera.

så gott som hela landet var representerat i Wallenbergsalen och kunde på plats berätta

om framgångsfaktorerna för att få många regionala aktörer att samverka. Starkt re-gionalt ledarskap, gemensam vision, tydliga mål och stark regional förankring är några av de viktigaste faktorerna för att ta fram en strategi som också leder till handling. Inno-vationskraft Sverige har också tagit fram en lista över vilket nationellt stöd regionerna förväntar sig av regeringen och andra na-tionella aktörer.

– Vi kanske hade trott att önskan om mer medel skulle komma först. Men så är det inte. Vad regionerna förväntar sig är en bättre regional dialog där regionens unika förutsättningar är utgångspunkten. Man vill också se ett nytt nationellt system för kapitalförsörjningen i regionen och initia-tiv som tydliggör hur öppen innovation kan användas för utvecklingen av både företag och verksamheter.

bättre regIonal DIalog och effektivare kapitalförsörjning till små och medelstora företag toppar regionernas önskelista till regering och myndigheter.

30

– Det handlar om att dialogen ska föras utifrån regionens unika förutsättningar, sa Johan Carlstedt.

Kapitalförsörjningen måste bli effekti-vare. I dag förmedlar Almi, Vinnova, fon-der och inkubatorer ekonomiskt stöd.

– Många små företag tycker inte att de passar in i dagens stödsystem, sa Eric Giertz, professor på KTH under en panel-debatt vid projektets slutkonferens.

– Vi ökar och förbättrar vårt stöd till små och medelstora företag nästa år. Fler företag kan söka och under hela året och få snabba svar, sa Charlotte Brogren, gene-raldirektör Vinnova.

Infrastruktur ligger högt på regioner-nas önskelista. Det handlar om vägar men också snabb uppkoppling mot internet.

– Då kan man faktiskt sitta var som helst i Jämtland och jobba direkt mot Holly wood, sa Johan Carlstedt.

regIonerna VIll ha f ler konkreta för-slag i den nationella innovationsstrategin. Charlotte Brogren påpekade att i Forsk-nings- och innovationspropositionen, finns just detta.

– Vinnova har sjösatt ett miljardpro-gram för satsningar inom strategiska inno vationsområden.

Den offentliga sektorn upphandlar för 600 miljarder per år. I dag är det nästan all-tid lägsta pris som vinner. En förändring kräver fler innovationsupphandlingar det vill säga att man handlar upp en lösning utan att ange exakt hur den ska se ut.

– Vi måste komma bort från rädslan som gör att offentliga upphandlingar inte ses som en strategisk fråga, sa Christer Öst-lund, sektionschef för lokal och regional utveckling på SKL.

regIonerna efterlyser mer kontakt mellan universitet och högskolor och nä-ringslivet. Nya mötesplatser kan vara en lösning.

Peter Geisler, vd för Arbesko, som tillver-kar skyddsskor, berättade om en mini mässa vid Örebro universitet:

– Forskarna ställde ut och visade före-tagarna vad de höll på med. Alla var in-tresserade av vad de andra gjorde. Det blev jätte lyckat.

RÖSTER OM INNOVATIONSKRAFT SVERIGE

»För oss i Jämtland gav IVA­mötet bra inspiration och legitimitet att jobba med innovationsfrågorna.« — Erik Noaksson, strateg Regionförbundet i Jämtlands län

»Första gången vi kommunicerade strategin till företagen var vid IVA­mötet. Det skapade ett intresse som vi hade haft svårt att skapa på egen hand.« — Magnus Ernström, utvecklingsstrateg Regionförbundet Gävleborg

»IVA har lyckats få upp innovation på den nationella agendan. Det tror jag är helt avgörande om innovationsfrågan på sikt ska spela samma centrala roll som idag.« — Bodil Rosvall Jönsson, näringslivschef Region Skåne, vd Business Region Skåne

»IVA­mötet gav oss en samlad bild över vilka resurser och verktyg som finns i länet och visade på det stora engagemanget från både privata och offentliga aktörer.« — Helena Nilsson, områdesansvarig näringsliv och tillväxt, Regionförbundet i Kalmar län

»IVA bör föra en dialog med näringslivet. Inte bara med stora tunga företag utan även de små. IVA bör också arbeta med att avdramatisera strategin och skapa förståelse för hur företag kan stärka sin konkurrenskraft och marknadsandel genom ett aktivt innovationsarbete.« — Joakim Kärnborg. kommundirektör Linköpings kommun, tidigare regiondirektör Östsam

INNOVATIONSSTRATEGIER OCH HANDLINGSPLANER I SVERIGE

 Lanserad IS

 IS under utveckling

 IS integrerat i RUS el RUP

 Ej IS

 Handlingsplan

IS = innovationsstrategiRUS = regional utvecklingsstrategiRUP = regionalt utvecklingsprogram

Tretton län tar fram en handlings plan.

Tre har valt att bara ta fram hand-lingsplaner och inga innovations-strategier.

Sex län har sina innovationsstrategier integrerade i de regionala utvecklings strategierna.

Sex län lägger fram sina strategier i november/december 2013 och ett län under 2014.

Sju län har lagt fram sina innovations-strategier.

INNOVATION

31

Skattelagstiftningen är det största hindret för nyföretagande och inno-vationer, anser Rune Andersson,

styrgruppsordförande för Innovationskraft Sverige och huvudägare till familjeföretaget Mellby Gård.

Största hindret för entreprenörer i dag är att risktagande inte lönar sig.

– Vem vill köpa en lott för är en tia om vinsten bara är elva?, sa Rune Andersson, vid projektets slutseminarium.

Han pekade på att den som lämnar ett

välbetalt jobb som anställd och engagerar sig i ett start-up ofta får lägre lön, inga för-måner samtidigt som man tar en stor per-sonlig risk.

– Hur ska vi få människor i 40-årsåldern med lång värdefull erfarenhet från närings-livet att starta egna företag när vi har ett skattesystem som gynnar passiva investe-ringar? Ändrad beskattning av personal-optioner skulle vara en lösning.

– Den som tar en risk måste också belö-nas för sitt risktagande.

Han poängterade också undersökningar från USA som visar att det är vanligare att avhoppade studenter startat nya företag än forskare.

– Entreprenören är motorn när det gäller innovationer, inte forskningen.

Bristen på kapital utpekas ofta som häm-mande för nyföretagandet.

– Jag köper inte det där med att det råder brist på kapital. Det är tillgången på entre-prenörer med bra idéer som är problemet, sa Rune Andersson.

”Entreprenören är motorn”

32

33

Kunglig seglats i

Göteborg

Det var oväder och rejäl sjögång när kungen tog befälet och förde ett fartyg från Älvsborgs

fästning in i Skarvikshamnen. Hela seglatsen skedde i en simulator

på Chalmers sjöfart och marin teknik, övningen var realistisk och ingår i ut-bildningen till sjökapten. Institutionens instruktör Reto Weber, som assisterade kungen på bryggan, tyckte att båtturen gick bra.

Besöket på Chalmers ingick i en två-dagars teknikresa som gick till Borås och Göteborg. I Borås besökte IVA-dele-gationen Textilhögskolan och företaget Oxeon, som utvecklat en teknik att väva band med kolfiber.

I Göteborg besöktes AstraZeneca och det innovativa företaget Arcam, som ut-vecklar avancerade 3d-skrivare för indu-strin.

Avslutning blev det på Öckerö, i Göte-borgs norra skärgård, med ett maritimt tema: propellrar och båtmotorer.

OM IVAs KUNGL. TEKNIKRESA

Den Kungl. Teknikresan, som studerar näringsliv och forskning i olika delar av Sverige, arrangerades i år för tredje gången. Årets teknikresa gick till regionen Borås-Göteborg. Tidigare resor har gått till Småland (Kronobergs Län) och Kiruna-Luleå.

Teknikresan består av studiebesök och seminarier och genomförs under två dagar. Förutom kungen deltar personer från näringsliv, samhälle och akademi. Delegationen leddes av IVAs preses Leif Johansson.

NÄTVERK, UTBYTEN & RESOR

34

Företagande och ledarskapEkonomisk kunskap och gediget ledarskap är nödvändiga för att tillgängliga resurser ska göra maximal nytta. Vid Näringslivsrådets frukostmöten inspirerar företagsledare, ekonomer och politiker. Vid seminarier medverkar ledamöter och andra sakkunniga i en framåtblickande dialog kring ekonomi både ur företags- och samhällsperspektiv.

34–35

36

Skapa hög avkastning, men risken ska vara låg för det investerade kapitalet. Ett tämligen tufft uppdrag kan tyck-

as. Men det är uppgiften för AP-fonderna. Att de lyckas ska vi vara tacksamma för. De utgör ju bufferten i det allmänna pensions-systemets skattkista.

På Vasagatan 7 i Stockholm har Tredje AP-fonden, AP3, sin bas. Kerstin Hessius kan till hösten fira 10-årsjubileum som vd för fonden.

Trots att AP3 förra året bidrog med när-mare sju miljarder kronor till de allmänna pensionsutbetalningarna steg ändå fondens samlade kapital med runt 25 miljarder. Och avkastningen var en bra bit över det stipu-lerade målet.

– Vi utgör knappt tre procent av det to-tala pensionskapitalet, men vi påverkar på marginalen, säger Kerstin Hessius.

30 procent av kapitalet ska vara säkra pap-per typ statsobligationer. Resten ska använ-das för att skapa det långsiktiga överskottet.

I portfölJen fInns företag, små som stora och i de allra flesta branscher. Reglerna för hur AP-fonderna får placera våra pensions-tillgångar stoppar dock alltför vådliga sats-ningar. De minskar samtidigt möjligheten för fonderna att investera på samma sätt som riskkapital eller affärsänglar kan.

Det hindrar ändå inte satsningar på inno-vativa verksamheter. Fast då krävs förstås god branschkunskap.

– Vi har byggt upp kompetens inom life science. Därför har vi bolag inom det om-rådet i portföljen. Även för dem gäller att avkastningen sett på sikt ska vara den bästa möjliga. Det finns inte så många institutio-nella investerare i små noterade life science bolag. Förutom att vi är långsiktiga ägare bidrar vi med särskild kompetens och kan vara lite av en brygga mellan branschen och kapitalmarknaden.

Långsiktighet är ett nyckelord för AP-fonderna. Och ett verkligt långsiktigt in-vesteringsområde är infrastruktur.

– Där skulle jag gärna se att det fanns ett större utbud. Något mer långsiktigt finns ju knappast. Dessutom är en bra, fysisk infrastruktur enormt viktig för att skapa tillväxt.

Dessvärre begränsar nuvarande place-ringsregler den ambitionen.

– Jag tycker att det borde vara en lätt sak för regeringen att ändra, men reglerna ingår som en del av en större översyn av pensionssystemet.

grönt lJus är det däremot för att stoppa fastighets bolag i portföljen. Vasakronan, Sveriges största fastighets bolag, ägs ge-

mensamt av fyra AP-fonder. Även det är en innovativ investering med miljö- och kli-matförtecken.

– Vasakronan var först med att miljö-certifiera sina fastigheter. Det fnös analy-tikerna åt i början, men det har visat sig vara lönsamt för det höjer värdet på fast-igheterna.

Vasakronan erbjuder också så kallade gröna kontrakt vilket innebär att hyresgäs-terna medverkar i miljö arbetet.

– Bolaget är i framkant och förf lyttar marknaden. Det är viktigt att pensions-kapitalet är med och bidrar till en hållbar utveckling. Människor ska kunna känna sig stolta över att deras pensionskapital arbetar bra.

Kerstin Hessius ser gärna att kapitalet bidrar både till en bättre miljö och till ef-fektivare energianvändning.

Som ägare har Tredje AP-fonden natur-ligtvis också möjlighet att påverka valen till styrelserna i flera bolag.

– Vi är med och påverkar sammansätt-ningen av bolagsstyrelserna i de valbered-ningar vi sitter i. Det behövs en viss för-nyelse.

kerstIn hessIus efterlyser en bredare syn på vilka kompetenser en styrelse bör innehålla.

Ekonomer och ingenjörer passar bra ihop»Redan i skolan borde det vara obligatoriskt att lära sig om börs och vardagsekonomi. En del finns i dag, men mer kunskap vore på sin plats.«

FÖRETAGANDE OCH LEDARSKAP

37

KERSTIN HESSIUS Nuvarande verksamhet: vd för Tredje AP­fonden.

IVA­anknytning: vice ordförande i IVAs avdelning för ekonomi 2012–2014, ledamot i IVAs placeringsråd.

Ledamot i avdelningen för ekonomi sedan 2007.

38

– Många sitter fast i schablonen att alla styrelseledamöterna bör ha samma kun-skaper som de som jobbar i bolagets pro-duktion. Det behövs ett vidare tänkande som också tar fasta på kund- och omvärlds-perspektivet.

Hon påpekar att privatiseringen av of-fentlig verksamhet ställer krav på de priva-ta bolagen med skattefinansierade tjänster.

– Det handlar ju om samhällsekonomiska beslut som verkställs i privat regi. Därför

ska styrelserna leva upp till samhällets krav på jämställdhet.

Lagstiftad kvotering är, menar Kerstin Hessius, trots allt den sista utvägen.

– Den borde inte behövas. Däremot fö-respråkar jag att en regel om minst 40 pro-cent kvinnor i styrelserna förs in i koden för bolagsstyrning. När lagstiftaren hotar så bör självregleringen flytta fram positio-nerna, säger Kerstin Hessius.

I koden för bolagsstyrning gäller ju re-

geln följ eller förklara, det kan vara tillåtet med undantag. Om motiveringarna är klara och tydliga.

Oavsett hur styrelser är sammansatta så är ledarskap, både där och i bolag en för-utsättning om verksamheten ska bli fram-gångsrik.

en chef som kan den marknad där företaget verkar har naturligtvis en fördel. Kerstin Hessius har bland annat varit vd för Stock-holmsbörsen, vice riksbankschef samt job-bat med obligationsmäkleri på Transferator.

– Jag har sett alla delarna av den finan-siella sektorn. Det ger trygghet att kunna hela kedjan och veta hur marknad och ak-törer fungerar.

Men det är fler personer än toppchefer i finanssvängen som skulle ha nytta av en dos kunskaper i ämnet ekonomi.

– Redan i skolan borde det vara obligato-riskt att lära sig om börs och vardagseko-nomi. En del finns i dag, men mer vore på sin plats.

Om inte annat så för att vaccinera männ-iskor i allmänhet mot allt för tokiga erbju-danden, som exempelvis fagra löften om förträffliga lån via mobilen. Sådana som i verkligheten är en kamouflerad skuldfälla.

– Jag tycker att det svenska systemet inte har ett tillräckligt skydd för den enskilda individen. Riskfördelningen mellan kredit-givare och låntagare är inte ok. Det är för-hållandevis lätt att försätta någon i person-lig konkurs. Det borde Finansinspektionen fundera över.

Att Kerstin Hessius gärna ser att medbor-garna hade mer kunskaper om ekonomiska realiteter utesluter givetvis inte att hon också ser nyttan av teknik och ingenjörskunskap.

– På fonden måste vi exempelvis ha hög kompetens i it och matte för att kunna byg-ga modeller och system för riskanalys. Men det räcker inte, man måste förstå verksam-heten också. Teknik, ingenjörer och ekono-mer passar därför bra ihop.

Teknik, naturvetenskap och ekonomi korsbefruktar varandra. Därför är det, menar hon, utmärkt att en ingenjörsveten-skapsakademi också har plats för ekonomer.

– Jag tycker att det är sorgligt att inte alla organisationer, som akademier, har tvär vetenskapliga inslag. IVA skulle kanske kunna vara än bredare. Varför inte även göra plats för beteendevetenskap? säger hon.

MÖTEN: FÖRETAGANDE OCH LEDARSKAP

Kina – nytt ledarskap och nya affärsvillkor? IVA Väst. Göteborg 30 januari.

Corporate Governance – Sweden versus UK. Michael Treschow och Hans Dalborg. Näringslivsrådet frukost. Stockholm 13 mars.

Next Generation Leadership. Avdelningen för företagande och ledarskap. Stockholm 17 april.

Vad kan vi säga om framtiden? Klas Eklund, SEB. IVA Syd och Lunds universitet. Lund 7 maj.

Personal – vår viktigaste resurs. Monika Elling, Poolia. Näringslivsrådet frukost. Stockholm 23 maj.

Ledarskap för kompetens. Eva Nygren, Rejlers. Näringslivsrådet frukost. Stockholm 4 juni.

Wallenberg – Sveriges viktigaste släkthistoria. Gunnar Wetterberg. Avdelningen för ekonomi. Stockholm 2 september.

Värdefull IP – Hur skapar vi och drar nytta av immateriella tillgångar? IVA

Väst. Göteborg 2 september.

Familjeföretag i förändring. Viveca Ax:son Johnson, Nordstjernan. Näringslivsrådet frukost. Stockholm 6 november.

Hög skuldsättning? Bostadsbubbla? Vice riksbankschef

Per Jansson, professor Harry Flam och Kerstin Hessius, vd Tredje AP-fonden. Avdelningen för ekonomi. Stockholm 18 november.

Svensk moral på export – konkurrensfördel eller hinder? Näringslivsrådet och avdelningen för företagande och ledarskap. Stockholm 19 november.

39

Innovation ligger högt upp på svenska toppchefers agenda. Men det är i första hand utvecklig av existerande produk-

ter och tjänster som ska få fart på företa-gens försäljning, visar årets GE Innova-tionsbarometer.

I GE Innovationsbarometer, som bygger på intervjuer med drygt 3 000 företags-ledare i 25 länder, har 100 höga svenska chefer medverkat. Undersökningen pre-senterades vid ett frukostseminarium den 19 mars.

De svenska företagsledarna, liksom de allra flesta andra i undersökningen, anser att innovation är en viktig strategisk fråga för det egna företaget. Men svenska chefer är också tydliga med att det är stegvisa förbättringar av bef intliga tjänster och produkter som har högsta prioritet. Det

menar nio av tio. Helt nya innovativa pro-dukter eller tjänster hamnar ändå högt upp på listan över vad som ska skapa framtida affärer för bolagen. Nästan 70 procent av de svarande svenska företagsledarna hål-ler genomgripande förändringar för san-nolika.

Svenska chefer tror mer på att hållbara och miljövänliga produkter och tjänster ska få fart på affärerna än sina utländska kollegor. På en annan punkt sticker svens-ka chefer ut:

– Bara omkring hälften av alla svarande anser att nya affärsmodeller hör till det som kan skapa ökad omsättning. Det är ett område som kanske får för lite uppmärk-samhet i företagen, sa Antoine Harary, vice vd för Strategy One, som gjort under-sökningen åt GE.

Innovationer kan uppfattas både som en möjlighet och som ett hot för ett företag och ett land. En innovation kan ju ändra spelplanen på ett oväntat sätt. Det anser nära sju av tio turkiska och drygt hälften av de indiska cheferna. Men bara åtta pro-cent av de svenska cheferna.

GEs barometer visar ett fallande förtro-ende i Sverige för att regeringens insatser ska göra innovationsklimatet bättre. Ande-len som ser positivt på statens insatser har minskat från 57 till 30 procent sedan förra årets mätning.

Vid mötet medverkade bland andra Rune Andersson, Mellby gård och ordfö-rande för IVA-projektet Innovationskraft Sverige, Magnus Karlsson, direktör på Ericsson och Hans Enocson, vd för GE Nordic Region.

Oklara effekter av nya bankregler

De nya europeiska bankreglerna, som nu gradvis börjar gälla, är bra. Det menar Christian Clausen,

Nordeas koncernchef. Men analys av konse-kvenserna saknas.

Vid ett frukostmöte, arrangerat av Nä-ringslivsrådet i februari, gav Christian Clausen, som också är ordförande för den europeiska bankföreningen, sin syn både på det beslutade regelverkets effekter och på andra bankförslag som diskuteras inom EU.

– Bankerna ska vara den första försvars-linjen vid eventuella kriser. Alla banker ser nu över sina affärsmodeller, sa han.

Han konstaterade att det är väsentligt att regelverken är avstämda mot sam-hällsekonomin. Totalt sett, inräknat alla förslag, kan kapitalkraven på bankerna hamna på dryga 20 procent av riskvägda tillgångar.

– Blir procentsatsen för hög finns risk att tillväxten blir onödigt låg.

enlIgt chrIstIan clausen är en trolig nivå för kärnprimärkapitalet 9–12 procent. Men till detta kan alltså andra säkerhetskrav komma att ställas.

FÖRETAGANDE OCH LEDARSKAP

Svenska toppchefer tror på små innovativa förbättringar

40

41

Brasilien gjorde intryck

Kungen tog täten tillsammans

med Volvos latinamerikachef Roger Alm, IVAs preses Leif

Johansson och AB Volvos koncernchef Olof Persson när RTM-delegationen från Sverige besökte Volvo do Brasils fabrik i staden Curitiba i Brasilien.

Det var 21:a gången kungen deltog i IVAs veckolånga utlandsresor. Bra-silienbesöket inleddes i 20 miljoners-staden São Paulo. Fokus för resan låg på entreprenörskap, infrastruktur, energi och utbildningsfrågor.

Delegationen besökte bland annat delstatsuniversitetet i São Paulo, flyg-planskoncernen Embraer och Fibria, det största massaföretaget i Brasilien som samarbetar med flera svenska uni-versitet och företag kring hållbar skogs-utveckling.

I Rio de Janeiro besöktes bland an-nat oljekoncernen Petrobras forsknings-centrum och Brasiliens statliga utveck-lingsbank.

OM ROYAL TECHNOLOGY MISSION

Royal Technology Mission är en årlig, veckolång delegationsresa för svenska företagsledare, myndighets- och högskolerepresentanter. Syftet med resorna är främst att skapa nya kontakter som kan leda till utökat idé- och affärsutbyte. Den första RTM-resan gick 1984 till Kalifornien, bland annat besöktes då Boeing och Silicon Valley. Den senaste resan gick till Brasilien och leddes av IVAs preses Leif Johansson.

NÄTVERK, UTBYTEN & RESOR

EnergiNär IVA bildades 1919 stod energifrågan i centrum. Då gällde det torvkrisen. I dag fokuserar IVA på projektet Ett energieffektivt samhälle. Förutsättningarna på energimarknaderna har förändrats snabbt. Energipriserna kommer inte alls att stiga så kraftigt. Det påverkar utvecklingen av förnybara energikällor. Även detta hör till det IVAs ledamöter och andra experter penetrerar vid seminarier och möten.

42–43

44

ENERGI

Hållbar och förnybar är begrepp som nära nog betraktas som he-liga i nutidens energidebatt och

politik.I verkligheten har de inget egenvärde.

Det menar Lars Bergman, ekonomiprofes-sor på Handelshögskolan i Stockholm.

– Förr använde vi häst och vagn och se-gel och det var ju både förnybart och håll-bart. Men jämfört med moderna metoder kan man inte säga att det var effektivt, sä-ger han.

Vad är egentligen viktigt för energipo-litiken? Hållbar för all framtid eller billig och säker energiförsörjning baserad på över tiden växlande resurser och teknik?

– Sammanblandningen av klimat och energi är ett problem. Det finns ju exem-pelvis ingen anledning att spara på el från vindkraft för klimatets skull. Att fokusera på energi om man vill lösa klimatproblemen är dyrt och ineffektivt. Det är bättre och bil-ligare att angripa miljöproblemen direkt i stället för indirekt via energianvändningen.

Lars Bergman, som ägnat mycket tanke-möda åt energi- och miljöekonomi, är också ordförande för IVA-projektet Ett energi-effektivt samhälle.

ett energIeffektIVt samhälle ska för-stås också ge möjligheter till fortsatt till-växt. Både i Sverige och globalt, helst utan att den totala energianvändningen ökar.

– I västvärlden sker tillväxt främst med hjälp av kvalificerade tjänster. Många fat-tiga eller snabbväxande länder behöver däremot mycket energi. Där krävs stål och betong och då ökar energianvändningen snabbare än vad effekterna av energieffek-tivisering kan åstadkomma.

Men, menar Lars Bergman, även om till-växten i Asien och Afrika tar fart, så är det ändå inte nödvändigt att den globala an-vändningen av energi måste öka.

Moderna maskiner, typ kylar, frysar, spisar och bilar, är flera gånger mer energi-snåla än sina föregångare. Och det bromsar förstås den totala energianvändningen.

Energieffektivisering har många posi-tiva effekter. En är att produkterna blir bil-ligare för konsumenterna. Men här finns en paradox. Billigare varor leder till ökad efterfrågan och det minskar effekten av ef-fektiviseringen.

Prisutvecklingen på energi är en faktor som påverkar viljan hos företag och enskil-da att effektivisera sin energianvändning.

Stiger priserna snabbt blir effektivisering mer lönsam.

utVInnIngen aV skIffergas i USA har de senaste åren påverkat utvecklingen.

– Skiffergasen medför att priserna inte kommer att stiga så snabbt. Det minskar incitamenten för energieffektivisering. Men för IVA-projektets del är det kanske bra. Vi får fundera på hur vi ska dra nytta av de möjligheter som finns med nuvarande pris-nivåer.

Skiffergasen har fler konsekvenser. Ko-let har blivit billigare. I Tyskland ersätts kärnkraft med kolkraft. Även i Japan finns liknande planer.

– I Europa börjar man troligen inte att borra efter skiffergas. I USA är förhållandena annorlunda. Där äger markägaren också det som finns under jord.

En av IVA-projektets uppgifter är att identifiera hinder för energieffektivisering.

– Det största problemet är nog bristen på kunskap i hushåll och företag. Många stu-dier har kommit fram till att det finns en stor potential i både smått och stort. Men resurser för att få denna kunskap att tränga igenom saknas.

Hållbart och förnybart saknar egenvärde»Sammanblandningen av klimat och energi är ett problem. Det finns ju exempelvis ingen anledning att spara på el från vindkraft för klimatets skull. Att fokusera på energi om man vill lösa klimatproblemen är dyrt och ineffektivt.«

45

LARS BERGMAN Nuvarande verksamhet: professor vid Handelshögskolan i Stockholm.

IVA­anknytning: Ordförande för projektet Ett energieffektivt samhälle. Ledamot

i avdelningen för ekonomi sedan 1995.

46

äVen lönsamma åtgärDer kan lätt priori-teras ner. I företag hör energifrågor sällan hemma på ledningarnas bord. Runt dessa är man oftast alltför upptagna med företagens kärnuppgifter och till dem hör sällan effek-tiviserad energianvändning.

– Samtidigt kan detta skapa en marknad för personer som kan peka på de ekonomis-ka nyttorna.

För många företag är energi en liten kostnad. Kanske bara en procent av de to-tala. Men om vinstmarginalen i företaget är tio procent så motsvarar ju energikostnaden en tiondel av denna.

Det är, menar Lars Bergman, heller inte helt lätt att brett förklara skillnaden mel-lan att minska energianvändningen och att göra den mer effektiv.

– I många sammanhang tror folk att det handlar om att totalt sett använda mindre energi. För andra handlar det om att sänka kostnader. Det är faktiskt oklart vad sta-ten och EU menar när de talar om mindre energi användning.

Ändå sker det mycket, mer eller mindre i det tysta. Det handlar ju inte om att till ljudet av pukor och trumpeter klippa band till nya produktionsanläggningar.

– Den tekniska utvecklingen är stark, men det finns fortfarande möjligheter som inte utnyttjas.

Möjligheterna finns inom alla sektorer i samhället.

– Förutsättningarna skiljer sig åt mel-lan olika delar av samhället. I skogsbruket skulle exempelvis en regeländring om hur

långa släpvagnar får vara kunna påverka. Inom transport krävs infrastrukturella för-ändringar.

och när Det gäller el och fjärrvärme skulle leverantörerna kunna lämna sina kunder uppgifter om hur deras användning ligger till jämfört med andras.

– Sådant kunde fungera som en sporre. Enkla saker kan påverka. Och drivkraften hos konsumenterna är viktig.

Projektet ska också klura ut vilka nya af-färsmodeller som kan baseras på just en ef-fektivare användning av energi.

– Det kan handla om en idé inom ett fö-retag eller ett nytt företag som kan gene-rera intäkter. Ett företag som lyckas skulle kunna hjälpa andra på samma sätt som man

Vid seminariet “Towards a sustainable energy system in Northern Europe” deltog bland andra Per Bolund, riksdagsledamot MP, Daniel Johansson, statssekreterare, näringsdepartementet och professor Lars Bergman.

47

ENERGI

köper tjänster för bokföring eller fastighets-underhåll.

Politiska styrmedel påverkar förstås också viljan till energieffektivisering. Styr-medel kan ändra människors vanor.

– I Sverige har vi ett bra anslag med ge-nerella och marknadskonforma styrmedel. Elcertifikaten är ett bra exempel. Om inves-teringarna i vindkraft blir för stora i för-hållande till efterfrågan så faller priset på certifikaten och investeringarna bromsas. I den tyska modellen, med inmatningstariff, finns inte den mekanismen. Det har bidragit till mycket höga elpriser för hushållen.

proJektet ska Inte göra en lista med öns-kemål riktad till staten utan istället formu-lera tips till företag.

– Möjligen kan vi föreslå en eller annan regeländring och det finns viktiga frågor inom transport som ingen annan än staten kan ta i. Men det går ofta illa om staten gri-per in allt för tidigt. Satsningarna på etanol avskräcker.

Projektet, som fortfarande har några månader på sig att formulera sina slutsatser har, anser Lars Bergman, redan varit fram-gångsrikt.

– Sett sammantaget har vi bidragit till ett ändrat perspektiv på effektiviseringsfrå-gorna. Vi har kommit bort från att bara se på vad som är tekniskt genomförbart. I stället har vi fokuserat på vad som kan förmå före-tag och hushåll att till vardags intressera sig för effektivisering av sin energianvändning. Våra delrapporter har tagits emot väl och fått en hel del uppmärksamhet, konstaterar Lars Bergman, som påpekar att det lätt blir ”religion” av energieffektivisering. Men för att den ska bidra positivt till samhällets ut-veckling så måste åtgärderna skapa intäkter.

MÖTEN: ENERGI

Hur kan energiintensiv industri och termiska kraftverk effektivisera energianvändningen genom automation? Avdelningen för elektroteknik. Stockholm 7 februari.

Biodrivmedel – hållbart framtidsalternativ? Avdelningen för kemiteknik. Stockholm 13 februari.

Future nuclear energy – collaboration with France. Avdelningen för teknikens grunder och gränsområden. Stockholm 26 februari.

Den globala energimarknaden i förändring – Vilken roll kommer den ökade produktionen av skifferolja/gas att spela? Avdelningen för ekonomi. Stockholm den 5 mars.

Halverad energianvändning i Sveriges byggnader – Hur åstadkommer vi det? IVA Väst och Näringslivsrådet. Göteborg 4 juni.

Hur kommer energimarknaden att förändras till 2030?

Bo Diczfalusy, departementsråd näringsdepartementet och Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskydds föreningen. Avdelningen för Elektroteknik. Stockholm 4 september.

Future of Internal Combustion Engines. Avdelningen för teknikens

grunder och gränsområden. Stockholm 12 september.

Hur får Sverige en fossiloberoende fordonsflotta 2030 och vad kommer det att kosta? Per Kågeson. Avdelningen för ekonomi. Stockholm 23 september.

Nuclear Safety Culture in perspective of Fukushima. Professor Akira Omoto, Japan. IVA. Stockholm 29 november.

EURO-CASE ENERGIPLATTFORM

Euro-CASE, samverkans organisationen för Europas ingenjörsvetenskapsakademier, startade år 2013 en plattform för energifrågor.

Verksamheten baseras på medlemsakademiernas aktiviteter inom energiområdet. Målet är att hösten 2014 presentera förslag till vetenskapligt baserad energipolitik för EU-kommissionen.

Energiplattformens arbete är uppdelat i tre grupper. En av dessa ska utvärdera vilka energitekniker som egentligen hör framtiden

till. IVA-ledamoten Bo Normark leder denna.

– Ur svenskt perspektiv är det väsentligt att öka kunskaperna om vart energiutvecklingen i övriga Europa egentligen är på väg, säger han.

Han påpekar att energi är en politiskt styrd fråga i alla länderna.

– Därför måste vi ta reda på vad som går att genomföra på europeisk bas, inte bara tekniskt, utan också politiskt.

»Skiffergasen medför att priserna inte kommer att stiga så snabbt. Det minskar incitamenten för energieffektivisering.«

48

Inom EU svarade solkraft (år 2012) för det största tillskottet av ny produk-tionskapacitet för el. Tyskland domine-

rar men även i Italien är solel en stor elpro-ducent. Totalt hade solel i EU en installerad effekt på närmare 70 GW år 2012.

Även i Sverige ökade den installerade solelskapaciteten. Sammantaget fanns om-kring 24 MW installerad solelskapacitet i Sverige.

Den svenska allmänheten är positiv till solen som energikälla. Omkring 75 procent anser, enligt en enkät från 2013, att det vore bra med större satsningar på solel. Motsva-rande siffra för vind- respektive vågkraft är runt tio procentenheter lägre.

Det nya intresset för skiffergas, främst i

USA, påverkar emellertid världens energi-marknader.

För sju år sedan svarade skiffergas för två procent av USAs gasproduktion. 2013 för omkring 40 procent. Oavsett vad ame-rikanerna gör med gasen får det konse-kvenser för världens energimarknader.

– Även amerikanerna blev förvånade över skiffergasens snabba utveckling, sa Thina Saltved, oljeanalytiker på Nordea och baserad i Norge.

Tekniska genombrott och stigande världsmarknadspriser på olja och gas har gjort det ekonomiskt attraktivt att utvin-na USAs skiffergas. Den nuvarande pris-nivån är i stort jämförbar med traditionell naturgas.

Energikrävande industrier har förstås inget emot att använda relativt billig in-hemsk gas. Samtidigt visar studier att USA förmodligen ekonomiskt sett skulle gynnas mer av export.

Men kunderna blir i så fall inte tillväxt-ekonomierna i Asien. Rent praktiskt är det svårt att flytta gasen från östra till västra delen av USA. I stället är Europa det na-turliga exportalternativet.

Det närmaste halvdecenniet kommer, spådde Thina Saltved, gaspriset jämnas ut mellan kontinenterna. Det kommer dess-utom att sakta sjunka. Handeln tar fart om några år när kapaciteten att hantera gas i flytande form, LNG, har byggts ut såväl i USA som i Europa.

På väg mot ett hållbart energisystem i Nordeuropa

Den 12 mars arrangerade IVA, Aca-tech (den tyska ingenjörsveten-skapsakademin) och Elforsk semi-

nariet Towards a sustainable energy system in Northern Europe.

Ska Europas elsystem integreras och ställas om, vilket är EUs mål, är det rationellt att producera elen där det är mest effektivt. Det menar Michaela Fürsch Institutet för energiekonomi, EWI, vid

universitetet i Köln. Hon var en av talarna vid seminariet.

Slutsatsen bygger på en studie som för-utsätter att koldioxidutsläppen ska minska med 80 procent och att andelen förnybar el är 80 procent år 2050.

I studien har Michaela Fürsch kombi-nerat optimerade kostnader för nät och produktion.

– Om man använder de mest gynn-

samma platserna för att generera sol- och vindel kan man spara mer än 100 miljarder euro redan fram till år 2020, sa hon.

Landbaserade vindkraftverk är mest ef-fektiva om de finns längs kusterna i Norge, Danmark och Irland. Solelen produceras bäst i Spanien och Portugal. Solel i Norge och Sverige är, enligt Michaela Fürsch, synnerligen dyra alternativ när det gäller kostnad per producerad enhet.

ENERGI

Sol, vind och skiffergas växer

snabbast

49

OM ETT ENERGIEFFEKTIVT

SAMHÄLLE

Projektet ska bidra till att minska hindren och hitta former för att öka incitamenten för kostnadseffektiv energieffektivisering. Projektet ska identifiera nya affärsmöjligheter och affärsmodeller inom energieffektivisering. Vision: 50 procent mer effektiv energianvändning år 2050.

Projektet består av sju delprojekt: Bebyggelse, Industri, Skogs- och jordbruk, Smarta energisystem, Tjänstesektor och Affärsmöjligheter och affärsmodeller.

Arbetsgrupperna har publicerat åtta delrapporter (feb 2014) med förslag och rekommendationer. Ett flertal offentliga seminarier har genomförts.

Ordförande för projektets styrgrupp är Lars Bergman, professor på Handelshögskolan i Stockholm och Jan Nordling, senior advisor på IVA, är huvudprojektledare.

Jan Nordling är huvudprojektledare för Ett energieffektivt samhälle.

– Jag tycker det är stort att IVA över huvud taget lyfter frågan om energieffekti-visering. Andra IVA-projekt har varit inrik-tade på tillförsel av energi. Det här handlar om gnetande i vardagen, säger han.

Bara genom projektets själva existens gör arbetet, som avslutas i juni 2014, nytta, menar Jan Nordling.

Att ur energisynpunkt mer udda sam-hällssektorer ingår i arbetet är ett ganska ovanligt grepp.

– Tjänstesektorn är konsumentnära och när konsumenter tycker något är dåligt, då blir det fart på företagen.

Projektet har också uppmärksammat jord- och skogsbrukets relativt stora energi-användning.

– Samtidigt så levererar den sektorn rå-vara till energianläggningar.

Energieffektivisering är inget nytt på-fund.

– Men det är bara när frågan blir en ledningsfråga som det händer något. IVA och projektet kan bidra till att företagsled-ningar inser nyttan av att använda energi så smart som möjligt.

Det är förstås bra, ur konkurrenssyn-punkt, att ett företag är effektivt på alla plan. Dessutom är ökad energiintensitet positivt för miljö och klimat.

– Att tydliggöra detta är en viktig upp-gift.

Jan Nordling är noga med att påpeka att projektets mål inte är att föreslå åtgärder för att spara energi totalt sett. I stället är syftet att klura ut hur en viss mängd energi ska kunna används dubbelt så effektivt.

– Jag hoppas också att vi kan vara folk-bildande när det gäller energi. Exempelvis få fler att begripa elens förträfflighet som energibärare. Många tror att el är ett ener-gislag, men el är ju bara ett briljant sätt att transportera energi.

IncItamenten för att effektivisera ener-gianvändningen är i många branscher och företag ganska små. Men det går att skapa affärsmöjligheter även då.

– Vi har visat exempel på vad som enkelt kan göras även inom industriföretag. I ett av dessa lät man en anställd jobba en timme efter alla andra. Hans uppgift var helt so-nika att gå runt i lokalerna och stänga av f läktar och annat som inte behövde vara igång under natten. Det är sådant gnetande som ger resultat.

På det så kallade golvet ser man ofta, me-nar Jan Nordling, liknande förhållanden. Men det är sällan vaktmästarens tankar når företagens toppledare.

– Och här kan vårt projekt och IVA spela en roll, säger Jan Nordling.

Effektivisering en fråga för ledningen

50

Cecilia Schelin Seidegård och Björn O. Nilsson.

Per Åsling, Jennie Nilsson och Betty Malmberg.

Valerié Pedersén, Julius Duhs och Robert Falck.

Tommaso Auletta. Bodil Rosvall Jönsson.

Jan­Eric Sundgren.

51

Samtal och möten

i Visby

Almedalen slog nytt rekord 2013. Över 2 000 evenemang med mer än 20 000 besökare fyllde Visby

under veckan. IVA var på plats och pre-senterade nyheter från projekten och ska-pade debatt. Länsstyrelsens trädgård var fullsatt när IVA höll seminarium om ”Det innovativa Sverige”.

Lika hett som det var på gatorna ut-anför blev det stundtals i panelen och pu-bliken när regeringens nationella strategi för innovation diskuterades.

Fullsatt var det också när Teknik-språnget presenterades på Gotlands museum. Projektet är det största IVA någonsin drivit.

Miljö och energi dominerade bland årets seminarier i Almedalen. Många energiseminarier hölls på Teaterbåten i hamnen, där också IVAs båda seminarier ”Energieffektivisering i byggnader – nej tack?” och ” Energieffektivisering – en fråga för ledningen?” arrangerades.

OM ALMEDALSVECKAN

Almedalsveckan har arrangerats på Gotland i över fyrtio år. Starten var 1968 när Olof Palme talade från ett lastbilsflak vid Kruttornet.

Idag är Almedalen Sveriges största politiska mötesplats. 2013 var antalet deltagare 20 000. Öppenheten och tillgängligheten under Almedals veckan är unik. Samtliga evenemang under veckan är kostnadsfria och öppna för alla.

Sedan 2009 har IVA medverkat i Almedals-veckan. Genom att arrangera seminarier och möten har IVA påverkat och stärkt sitt nätverk. Utgångspunkten har varit aktuella frågeställningar, i första hand med med anknytning till IVAs projekt. Många IVA-ledamöter deltar också i andra organisationers aktiviteter.

Maria Sunér Fleming.

Urban Karlström.

Karin Markides och Margareta Norell Bergendahl.

Lars Bergman.

Karin Byman.

NÄTVERK, UTBYTEN & RESOR

Framtidens välfärdVi blir allt fler äldre. Detta innebär ökat tryck på vård och omsorg. Inom sjukvården krävs läkemedel och medicinsk utrustning i framkant. IVA arbetar för att fler kliniska prövningar ska ske i Sverige. Det är en nyckelfaktor för fortsatt toppkvalitet i vården. Samhällsbyggande och infrastruktur är andra hörnstenar i välfärden. Dessa och andra frågor om framtidens välfärd behandlas på IVAs möten och seminarier.

52–53

54

CAROLA LEMNE Nuvarande verksamhet: vd för Praktikertjänst. IVA­anknytning: Ordförande för projektet Prövningar för svensk medicin. Ledamot i avdelningen för företagande och ledarskap sedan 2010.

55

FRAMTIDENS VÄLFÄRD

Snabb tillgång till de modernaste av mediciner och medicinsk teknik är väsentligt om svensk sjukvård ska

hålla internationell toppklass. Kliniska stu-dier av läkemedelskandidater och medicinsk utrustning är ett utmärkt sätt att säkerställa kvaliteten i vården.

Det hävdar Carola Lemne som i vår blir ny vd för Svenskt Näringsliv. Än är det dock vd-kontoret på Praktikertjänst som är hen-nes arbetsplats. Hon är också ordförande för IVA-projektet, med det en smula tvetydiga namnet, Prövningar för svensk medicin.

De riktigt stora, utvecklande läkemedels-företagen har lämnat landet eller är utlands-ägda. Det är säkerligen en bidragande orsak till att antalet kliniska studier i Sverige har minskat sedan det senaste sekelskiftet.

IVA-projektet är därför handlings- och resultatinriktat med tydliga målbilder för ökad samverkan, förbättrade incitament, förstärkt infrastruktur och förenklade pro-cesser kring kliniska prövningar i Sverige. Kort sagt: Hur ska systemet se ut för att antalet kliniska prövningar i Sverige åter ska öka.

Fler kliniska studier skulle göra alla in-blandade till vinnare.

– Inom vården får man direkt tidig till-

gång till det bästa. Man är ju med och ut-värderar. Även patienterna har nytta av det, säger Carola Lemne.

på De klInIker som deltar lyfts standarden på all vård. Även patienter som inte är di-rekt berörda får fördelar.

– Klinikerna får ett strukturerat arbets-sätt och blir uppdaterade på det allra se-naste inom sitt behandlingsområde. Det för med sig en kvalitetshöjning rakt över verksamheten.

För forskande läkemedels- och medicin-tekniska företag är naturligtvis tester på verkliga patienter helt avgörande om de ska kunna etablera sina nyheter på marknaden. Även för akademins forskare är kliniska stu-dier ett nödvändigt verktyg.

unDer senare år har flera initiativ och ut-redningar från myndigheter och regering försökt komma fram till vad som skulle kunna vända den negativa trenden med sta-digt minskat antal läkemedelsprövningar. Dagarna före jul 2013 lades de senaste för-slagen på regeringens bord.

– Eftersom det pågår mycket som berör det här området, så började vårt projekt, hösten 2012, med att vi tog reda på om det

fanns något som ingen annan jobbade med. Och det gjorde det.

Projektdeltagarna representerar fors-kande företag, myndigheter, vård och aka-demi.

– Entusiasmen hos alla är stor. Det går inte att göra något om inte alla har samma syn på lösningarna. Sen finns det förstås olika aspekter. Akademiker har sina och in-dustrin andra.

Någon enkel åtgärd för att vända utveck-lingen finns dock inte. I stället är det en lång rad förhållanden som behöver ändras, hos alla inblandade aktörer. Framför allt för att få fart på de industrifinansierade pröv-ningarna av läkemedel. Det är nämligen dessa som har minskat mest.

– De studier som drivs av akademiker på universitet eller i landstingsregi har inte minskat i samma utsträckning. Den forsk-ningen är ju skattefinansierad och lands-tingen satsar stora resurser. Det är ofta väldigt bra och viktig forskning.

men Det fInns problem med den akademi-kerdrivna forskningen. I mångt och mycket är det samma faktorer som försvårar för företagens prövningar som trasslar till det även för de akademiska studierna. Det tar

Alla vinnare på fler prövningar i Sverige»Globalt sett görs oerhört många studier. Nu gäller det att intressera de internationella bolagen för Sverige. Om kvaliteten är på topp i alla led så ska det gå.«

56

också vanligen lång tid innan resultaten kommer patienterna till godo. När forska-ren väl har publicerat sina resultat så hän-der det ofta inte så mycket mer.

– Företag har ett annat egenintresse i att omsätta kunskap i produkter eller tjänster. De vill ju så snabbt som möjligt få avkast-ning på det de satsat.

Dessvärre är Sverige numera inte hem-adress för några globala, stora forskande läkemedelsbolag.

– När de fanns så gjorde de i större ut-sträckning sina studier här. Men i de ut-landsägda före detta svenska bolagen finns svenskar som gärna ser att fler studier görs här. De brinner för Sverige, säger Carola Lemne.

och VIsst fInns ändå fortfarande tillräck-ligt med läkemedelsforskning i landet för att det ska gå att öka antalet prövningar.

– Globalt sett görs oerhört många stu-dier. Nu gäller det att intressera de inter-nationella bolagen för Sverige. Visserligen kan vi inte tävla med priset och marknaden är liten. Det är inga dragplåster. Men om kvaliteten är på topp i alla led så ska det gå.

– Vi ska konkurrera med högklassig sjukvård och där ligger vi bra till. I vården finns både högt kvalificerade forskare och personal.

De senare kan emellertid vara en smula tveksamma till att samverka med industri-företagen.

– De kan vara rädda för att tiden inte ska

räcka till. Det är inte längre självklart att vårdpersonal ska ägna sig åt kliniska pröv-ningar. Fast det egentligen är en av deras uppgifter att skapa ny kunskap och utveckla vården.

Ytterligare en konkurrensfördel för Sverige är väl uppbyggda register av olika slag.

– Ska vi lyckas måste vi samverka på na-tionell nivå. Dessutom är svenska patienter positivt inställda till att delta i medicinska studier. Förtroendet för vården är generellt sett mycket högt.

Carola Lemne är också säker på att den kompetens som behövs för att genomföra kvalificerade läkemedelsprövningar är till-räcklig.

»Inom vården får man direkt tidig tillgång till det bästa. Man är ju med och utvärderar. Även patienterna har nytta av det.«

57

FRAMTIDENS VÄLFÄRD

– Numera finns också regionala centrum med god kompetens. Jag tycker att förut-sättningarna är bra.

I grannlandet Danmark ser det inte alls lika dystert ut för den kliniska prövnings-verksamheten. Där har antalet studier inte sjunkit på samma sätt som i Sverige.

– Min personliga åsikt är att det bland annat hänger samman med att de har två stora bolag med huvudkontor i landet. Dessutom har man, för några år sen, gjort en nationell satsning som gör det enklare att komma igång med en prövning.

Den svenska statliga utredningen som före jul landade hos regeringen har titeln Starka tillsammans. Det tyder förstås på att utredarens, Ingrid Petersson, tankegångar rimmar väl med det som IVA-projektet diskuterar. Projektets styrgrupp har dess-utom skickat brev till utbildningsministern. I detta manar de honom att göra remiss-tiden för Ingrid Peterssons förslag så kort det bara går.

– Inom projektet ska vi naturligtvis diskutera hur vi i detalj ställer oss till ut-redningens förslag. Men min egen uppfatt-ning är att vi kan instämma i mångt och mycket. Det blev bra tajmning eftersom utredningen kom samtidigt som vårt pro-jekt pågår.

Nu räcker det inte med att utbildnings-ministern agerar. Närings- respektive social-

departementet, är också delägare av proble-matiken.

– Det gör det hela mer komplicerat. Till detta kommer myndigheter, de självstän-diga landstingen och därtill akademin och alla sjukvårdsproducenter.

Det är Inte heller bara läkemedel som måste prövas och kvalitetssäkras innan de tas i bruk. Samma sak gäller för andra tera-piformer och för medicinteknisk utrustning.

– Prövningsproceduren för den börjar bli lik den för mediciner. Det är allt mer van-ligt att medicinsk utrustning är invasiv och att den därför måste prövas noga. För före-tagen är det en lite smärtsam insikt. I vår-den är man inte heller så van vid att testa medicinsk utrustning på samma rigorösa sätt som läkemedel.

Ytterligare ett förhållande, värt att fun-dera på, är om viljan att genomföra kliniska studier skiljer mellan vårdgivare i privat respektive landstingsregi.

– Det finns mig veterligt ingen statistik kring detta. Många studier görs i sjukhus-miljö och där finns ju bara S:t Göran som privat, så bara av den anledningen blir det nog färre studier i det privata.

S:t Göran deltar dock, anser Carola Lemne, i både forskning och studier på ett bra sätt.

I den öppna vården bedrivs betydligt mindre forskning generellt.

– Mitt intryck är att det relativt sett be-drivs ännu lite mindre forskning i den pri-vata öppna vården. Det finns dock undantag exempelvis vårt eget Stockholm Heart Cen-ter som sedan länge har en kvalificerad och aktiv prövningsenhet. Men det är tyvärr inte det vanliga – varken i offentlig eller privat öppen vård.

företag som gör vinster i vården är en het politisk fråga. Någon risk för att den debat-ten skulle spilla över på de kliniska pröv-ningarna ser inte Carola Lemne.

– Det har inte gjort det hittills i alla fall. Att delta i klinisk forskning och testa nya läkemedel under så väldigt ordnade och reglerade former som detta har tror jag tål all tänkbar granskning. Ersättningen går inte till den individuelle prövaren, utan till kliniken han/hon jobbar på – som huvud-sakligen får kostnadstäckning, så det känns långsökt att det skulle segla upp som ett problem.

För några år sedan drev IVA ett projekt för att studera vad som skulle kunna åstad-kommas med så kallade innovationsupp-handlingar. Men behovsstyrda offentligt finansierade prövningar är, anser Carola Lemne, ingen framkomlig väg.

– Nej, inte med hjälp av ”upphandlings-verktyget”. Det finns en del intressanta in-ternationella initiativ där sjukvårdssystem och stora offentliga finansiärer deltar. Det kommer att bli intressant att följa den ut-vecklingen.

Intressant blir det också att följa vad som händer med det slutliga resultatet av IVA-projektet som avslutas före sommaren 2014.

– Jag hoppas att det blir ett projekt med konkreta förslag som är så väl förankrade att de blir omsatta i praktisk handling.

Visst ja, en fråga till: Jobbet som vd för Svenskt Näringsliv, var det ett erbjudande av slaget man inte kan tacka nej till?

– Både och. Jag tar inte beslut förhastat. Men det är ett viktigt och offentligt jobb. Och har man intresse för samhällsutveck-lingen så går det inte att tacka nej till ett sådant erbjudande.

MÖTEN: FRAMTIDENS VÄLFÄRD

Framtidens samhällsbyggande och det politiska systemet. Avdelningen för samhällsbyggnad. Stockholm 10 april.

Antidiabetic Food Centre. IVA Syd. Lund 18 april.

Science for Life Lab – miljard satsning på svensk bioteknik. Professor Mathias Uhlén. Näringslivsrådet frukost. Stockholm 26 april.

Den goda staden – Samhällsbyggnad för ökad konkurrenskraft. Avdelningen för samhällsbyggnad. Stockholm 5 september.

Framtidens välfärdstjänster. Hur möta framtida behov av vård och omsorg?

Avdelningen för företagande och ledarskap. Stockholm 9 september.

Future Materials – Impact on Society. IVA Science and Society Forum 2013. Stockholm 24 oktober.

Bioteknologi för miljö och hälsa. Avdelningen för teknikens

grunder och gränsområden. Stockholm 14 november.

58

Scilifelab ny bas för forskning

Den överlägset största satsningen i regeringens gällande budget för forskning går till livsveten-

skaperna. Scilifelab har fått ett ordentligt startkapital från denna.

Scilifelab är ett nationellt vetenskapligt centrum för storskalig forskning inom biove-tenskap, medicin och miljö. Det drivs gemen-samt av Karolinska Institutet, KTH, Stock-holms universitet och Uppsala universitet.

– Ambitionen är att det ska bli ett världs-ledande centrum för vit och grön biologi, sa statssekreterare Peter Honeth när han talade på ett seminarium om Scilifelab ar-rangerat av avdelningen för bioteknik.

Han ser en övergripande uppgift att täta-re föra samman livsvetenskaplig forskning med industri och sjukvård.

– Akademin djupgräver i molekyler och vården jagar kostnader och effektivitet. Det är förstås bra, men nu måste världarna kom-ma närmare varandra.

Scilifelab är formellt en del av KTH, vil-ket enligt Peter Honeth ställer stora krav på lärosätet.

– Regeringen har satsat ordentligt. Nu vilar ett tungt ansvar på de fyra univer-siteten. Många lärosäten, utöver dessa, är intressenter i verksamheten, sa han med eftertryck.

Tuffa utmaningar för framtidens vård

Befolkningen blir äldre samtidigt som allt f ler sjukdomar kan botas. Det ökar pressen på vården. Men styrs

vården på bästa sätt? Ansträngda offentliga finanser har satt press på vårdens finansie-ring vilket drivit på en omvandling, eller system skifte som vissa kritiker kallar det.

IVAs avdelning för ekonomi arrangerade i april seminarium om framtidens vård.

Maciej Zaremba, journalist på DN, har i en artikelserie och boken ”Patientens pris” granskat den svenska sjukvården. Han är starkt kritisk till effekterna av de system, bland annat ”New Public Management”, som styr vårdgivarnas ekonomiska ersättningar.

– Modeller hämtade från näringslivets köp och sälj är inte relevanta inom vården, sa han.

Varje enskild diagnos har ett listpris en-ligt vilket vårdgivaren får betalt. Antalet besök som klaras av ger också klirr i kas-san. Mål, som max antal timmars väntan på akuten, leder till felaktiga prioriteringar.

– De innebär att fler kirurger jobbar på akuten, medan andra patienter får vänta på sina operationer.

De mätningar som görs av vårdens kva-litet är egentligen rena processmått. Men lever ”patienten Nilsson” efter behandlingen? Det är, me-nade Maciej Zaremba, inte helt klart.

– Gör man inget åt detta går vården åt samma håll som skolan.

Helene Hellmark Knutsson (S) är grupp-ledare i Stockholms läns landsting.

Också hon hade kritik mot de system som styr vården.

– Två mål dominerar: tillgänglighet och antal besök som läkarna ska klara av. Ger detta verkligen bättre vård? Systemen be-lönar enskilda aktiviteter. Det är de som ger utföraren pengar.

Helene Hellmark Knutsson efterlyste mer styrning mot öppenvård och kvalitativa mål som speglar hälsonyttan för patienterna.

– Att de medicinska prövningarna har minskat bromsar dessutom införandet av nya metoder. En sjukvård utan utveckling blir så småningom kvacksalveri, sa hon.

Problem med ersättningar baserade på kvantitativa mål kan balanseras med profes-sionell integritet, värderingar och moderna metoder. Det menade Thomas Berglund, koncernchef för Capio.

– Men det tar för lång tid, ibland tiotals år, att införa nya behandlingsformer. Det är slöseri med kunskap, sa han.

Hans recept för kvalitativ vård handlar om att kalla patienter för just det de är – inte se dem som kunder.

– De bästa experterna ska arbeta närmast patienterna. Man ska också utveckla den personal man har. Inte ta in snillen utifrån. Kontinuerlig utveckling ger excellens.

Framför allt skapas kvalitativ vård om de lokala cheferna lyfts fram.

– Människors agerande i vardagen är helt avgörande, sa han.

FRAMTIDENS VÄLFÄRD

59

OM PRÖVNINGAR FÖR

SVENSK MEDICIN

Prövningar för svensk medicin är ett handlings- och resultatinriktat projekt med tydliga målbilder för ökad samverkan, förbättrade incitament, förstärkt infrastruktur och förenklade regler kring kliniska prövningar i Sverige.

Projektet som startade hösten 2012 pågår till sommaren 2014. Arbetsformen är workshops med alla berörda aktörer. Därutöver finns tre arbetsgrupper. Viveka Åberg, direktör på Merck Serono leder gruppen Infrastruktur – tillgänglighet. Anders Ekblom, tidigare vd för AstraZeneca i Sverige, leder en grupp som diskuterar Incitament för kliniska studier och Bertil Lindahl, SKL, leder Infrastruktur – processer.

Ordförande i projektets styrgrupp är Carola Lemne, vd för Praktikertjänst. Arvid Söderhäll är huvudprojektledare.

Projektet Prövningar för svensk med-icin har satt målet högt. Sverige ska redan om tre år vara i europatopp

när det gäller kliniska studier. För att veta i vilken riktning man ska gå

är det tämligen klokt att veta vart man ska. Det tog styrgruppen för IVA-projektet fasta på. Redan i projektets startfas, hösten 2012, enades deltagarna, som representerar alla berörda intressenter, om en målbild. 2017 är, om allt faller på plats, Sverige det mest attraktiva landet i EU för kliniska studier.

– I maj 2013 arrangerade vi en workshop där målbilden penetrerades. Glädjande nog var alla aktörer överens om att det är dit vi ska, säger Arvid Söderhäll som är huvud-projektledare för projektet.

Under hösten 2013 har milstolpar och strukturer för tre områden mejslats fram av IVA-projektet. Samtidigt pågår en mängd aktiviteter i hela Sverige. Men med en ge-mensam målbild drar alla åt samma håll. Ingen kan göra allt men alla kan göra nå-got.

– Under arbetet har de sett till att för-ankra sina slutsatser och förslag hos be-rörda parter.

Trots att kliniska prövningar av läkeme-del och medicinsk utrustning är väsentliga

fundament för såväl vård i framkant som för forskning och industri är det ändå en rela-tivt begränsad grupp som driver frågorna i Sverige. Och det har förstås underlättat an-strängningarna med att förankra resultaten i verkligheten.

Men, konstaterar Arvid Söderhäll, för att nå dit alla parter vill krävs bland annat att vårdens personal verkligen får tid att en-gagera sig.

– Och den tiden är lättare att skapa i en region, typ Västra Götaland, som ju har ett större helhetsansvar än ett enskilt lands-ting.

Arvid Söderhäll påpekar också behovet av register av olika slag. I dessa ska exem-pelvis vårdkvalitet registreras.

– Det gör det möjligt med effektivare be-handlingar, samtidigt som det öppnar chan-ser för forskning och utveckling i vården.

Å andra sidan är detta också en fråga om personlig integritet.

– Lägger man samman plus och minus för svenska kliniska prövningar, så anser jag att vi verkligen borde marknadsföra oss internationellt. Sjukvården är så nära rocket science man kan komma i Sverige, så nog finns det plats för mer forskning, säger Ar-vid Söderhäll.

Sverige ska bli EU-bäst på kliniska studier

60

KONFERENSCENTER

Riktigt klipp för

Wallen berg

Nästan på minuten trettio år efter den ursprungliga invigningen, 22 februari 1983, var det nypre-

miär för nyrenoverade Wallenbergsalen, hjärtat i IVAs konferensanläggning.

Och självklart var det en Wallen-bergare, Peter ”Poker” Wallenberg as-sisterad av IVAs preses Leif Johansson, som symboliskt klippte det vackra röda bandet. Båda näringslivsprofilerna var mycket nöjda med resultatet och kunde dessutom konstatera att byggprojekt hål-lit både tid och budget.

– Salen som var byggd i början på 1980-talet behövde förnyas på ett eller annat sätt och det man lyckats bygga upp här är helt fantastiskt, sa Peter ”Poker” Wallenberg, som ingick i styrgruppen för byggprojektet.

Den ursprungliga Wallenbergsalen kom till genom en insamling i närings-livet i samband med att Marcus Wallen-berg sommaren 1979 fyllde 80 år. Stock-holm och Sverige skulle få en ”unik mötesplats för vetenskap och teknik”.

OM IVAs KONFERENSCENTER

IVAs Konferenscenter erbjuder totalt tio konferens lokaler och sammanträdesrum. Från det lilla mötet för fyra till den nyrenoverade Wallenberg salen som tar upp till 150 personer och har all den senaste bild-, ljus- och scen-tekniken. Måltider intas under kristallkronorna i den praktfulla Bankettsalen.

Konferenscentret är en av Stockholms mest välbesökta mötes platser. Hit välkomnas, förutom deltagarna i IVAs egna aktiviteter, stora och mindre företag för konferenser, bolagsstämmor, middagar och events. 2013 gästades centret av 40 000 gäster vid 1750 möten.

Konferenschef är Charlotta Svedberg.

61

62

År 2013 fick tolv unga akademiker dela på 1 150 000 kronor från Hans Werthén Fonden.

Stipendierna delas ut av IVA, och riktar sig till verksamma inom natur vetenskap, teknik, ekonomi eller juridik. Stipendierna vänder sig till såväl masterstudenter som doktorander och disputerande forskare. Pengarna ska främst användas för studier utomlands.

2013 års stipendier från Hans Werthén Fonden ska bland annat användas till utveckling av innovativa tvistlösnings-strategier, stamcellsforskning, tillverkning av molekylära transistorer och dioder som innehåller ljuskänsliga molekyler, metod-utveckling för bättre diagnosticering av prostatacancer samt ekonomisk psykologi, studier i hur människor i kontrollerade si-tuationer fattar beslut – till exempel hur

kvotera in kvinnor i bolags styrelser och hur kan en sådan process påverka gruppens agerande, samarbete och beslutsfattande.

hans Werthén fonDen instiftades 1990 för att hylla tekn. dr. Hans Werthén för hans livsgärning som tekniker och företagsle-dare, främst inom Ericsson och Electrolux. Fondens grundkapital bygger på de båda företagens donation.

AkzoNobel Sweden Science Award är ett av de främsta prisen i forskar-världen och delas ut till en eller

flera personer som har bidragit med ban-brytande vetenskapligt arbete inom kemi och materialvetenskap.

I år föll valet på Per Claesson, profes-sor i ytkemi vid Kungliga Tekniska hög-

skolan i Stockholm, och Lars Hultman, professor i tunnfilmsfysik vid Linköpings universitet.

– Jag är mycket glad över att få ta emot priset. Jag ser det som ett erkännande för den forskning som jag länge har drivit när det gäller interaktioner mellan molekyler, partiklar och ytor och hur denna kunskap

kan användas för att lösa frågor kring hållbar utveckling, säger Per Claesson.

Hans forskning sträcker sig bland annat över områdena korrosionsskydd, biosmörjmedel och isbildning. Han och hans forskargrupp försöker bland annat få fram ytbeläggningar som effektivt avisar flygplan och vindkraftverk.

I Lars Hultmans fall har forsknings-resultaten bland annat lett fram till mer slitstarka ytbeläggningar för verktyg, elektriska kontakter och höftleds implantat.

– Jag är hedrad och överlycklig. Tunnfilmsteknik är ett relativt nytt forskningsområde där Sverige är ett av de världsledande länderna. I Linköping studerar vi bland annat hur atomer i me-taller och keramer kristalliserar på olika ytor och bildar tunna filmer. Resultaten har betydelse för både grundforskning och tillämpningar, säger Lars Hultman.

akzonobel sWeDen scIence aWarD in-stiftades 1999 och delas ut vartannat år. Prissumman på 500 000 kronor donerar AkzoNobel och en jury med ledamöter från IVA utser pristagare. Årets prisutdelning skedde på IVA i början på oktober.

Belönas för kemi forskning

Utlandsstudier väntar Werthén-stipendiater

63

Avknoppare delar på

halv miljon

Metasafe och Novandi Chemistry, två nystartade avknoppningar från AstraZenecas nedlagda

FoU-verksamhet i Södertälje, får ta emot stipendier från Sten Gustafssons Fond.

Grundare av bolagen är i båda fallen ti-digare anställda på AstraZeneca som nu startat egna företag runt sitt kunnande. Båda bolagen kom igång förra året, har sin hemvist i Södertälje och är verksamma i Uppsala Innovation Centres program för att utveckla sina affärer.

Metasafe levererar högkvalitativa veten skapliga data för att stödja små, mellan stora och stora läkemedelsbolag i utvecklingen av läkemedel. Det nystartade företaget erbjuder studier i ett tidigt sta-dium av bolagens kandidater med avseende på läkemedelsmetabolism och säkerhets-risker i samband med nedbrytning av läkemedlet.

Novandi Chemistry har som affärsidé att leverera isotopinmärkning av substan-ser, kemistöd till nukleärmedicinska till-lämpningar, konsulttjänster och FoU inom isotopkemi och radiofarmaceutisk kemi.

De båda bolagen fick ta emot 250 000 kronor vardera för att utveckla sitt entre-prenörskap. Stipendierna delades ut under en ceremoni vid IVAs sommarmingel den 18 juni.

sten gustafssons fonD, instiftad av AB Astra 1993, har som uppgift att genom sti-pendier stödja yngre forskare att omsätta sina forskningsidéer och forskningsresul-tat i kommersiella produkter. Stipendiet är inte bundet till någon särskild disciplin och mottagare kan vara både en person eller ett företag.

STIPENDIER & PRISER

Högtids-sammankomstHögtid och galamiddag för 94:e gången. Mot slutet av efter middagen den 25 oktober glittrade det extra mycket i Stockholms konserthus. Då samlades ledamöter och inbjudna gäster, tillsammans 800 galaklädda personer, till IVAs 94:e högtidssammankomst.

64–65

66

Prins Carl Philip, Prins Daniel, Kronprinsessan Victoria, Leif Johansson, Eva Johansson och Björn O. Nilsson.Anna Dalborg och Hans Dalborg.

Björn Savén, Marie Ehrling och Lars Mydland.

Eva Hamilton och Karl­Johan von Heland.

Niklas Zennström, Bodil Jönsson och Sune Carlsson.

67

HÖGTIDSSAMMANKOMST

Tekniktal, medaljregn

och fest

Mot slutet av eftermiddagen den 25 oktober glittrade det extra mycket i Konserthuset

vid Hötorget i Stockholm. Då samlades ledamöter och inbjudna gäster, tillsam-mans 800 galaklädda personer, till IVAs 94:e högtidssammankomst.

När denna öppnades med ett klubbslag av preses Leif Johansson fanns på heders-plats såväl kungen som kronprinsessan tillsammans med Prins Daniel och Prins Carl Philip.

Leif Johansson framhöll att IVA är en mötesplats för beslutsfattare och exper-ter från akademi, näringsliv och politik. Men han påpekade också vikten av det IVA gör och åstadkommer. IVA ska där-för ta ställning och komma med tydliga rekommendationer.

VetenskaplIg VIsualIserIng är ett hastigt växande område där Sverige hör till de ledande nationerna. Visualisering var också temat i Björn O. Nilssons tal om framsteg inom forskning och tek-nik. Detta illustrerades med filmer och avancerade bilder. Han konstaterade att visualiseringsteknik är nödvändig för att åskådliggöra den stora mängd data som skapas i allt snabbare takt. Sverige hör till de ledande inom visualisering och ett nav i utvecklingen är Visualiseringscen-ter C i Norrköping, som leds av professor Anders Ynnerman, som också blev inter-vjuad på scenen i Konserthuset.

Ett annat inslag i Björn O. Nilssons tal väckte både munterhet och uppmärk-samhet. Enligt en ny teori från ekonomi-högskolan i Lund kan nämligen hederlig dumhet påverka produktiviteten i före-tag och organisationer i positiv riktning. I alla fall kortsiktigt.

Christer Fuglesang och Lisa Fuglesang.

Helena Stålnert och Åke Svensson.

Alice Trolle­Wachtmeister och Peter Norman.

Björn O. Nilsson.

1

Royal SwediSh academy of engineeR ing ScienceS (iVa)

by PRofeSSoR aR ne KaijSeR and TeK n. dR UlR iK a Sax

a TR ibUTe To The memoRy of

bRiTa ÅKeRman1906 –2006

caRin boalT1912–1999

68

HÖGTIDSSAMMANKOMST

Systrar som gjorde

skillnad

Årets minnesskrift är tillägnad systrarna Carin Boalt och Brita Åkerman. De båda var pionjärer

som kraftfullt bidrog till modernisering-en av svenska hem och hushållsarbete.

Brita Åkerman var initiativtagare till Hemmens Forskningsinstitut och Carin Boalt var institutets verksamhetschef i många år. Systrarnas insatser kan med fog sägas ligga bakom det nuvarande Konsumentverket.

IVAs minnesskrifter syftar till att er-inra om en eller flera personer som gjort betydelsefulla insatser för samhället. Se-rien av minnesskrifter ska bilda en sam-manställning av Sveriges mest framstå-ende tekniker och ekonomer.

Årets upplaga är framtagen av profes-sor Arne Kaijser och tekn dr Ulrika Sax vilka gemensamt berättade om de fram-gångsrika systrarna.

69

Civilingenjör Sune Carlsson har under en lång följd av år gjort betydelsefulla insatser inom kärnan av svensk verkstadsindustri och i handling visat ett djupt engagemang i teknisk akademisk utbildning och forskning.

ÅRETS GULDMEDALJÖRERFör en synnerligen framstående gärning inom akademiens verksamhetsfält kan IVA dela ut sin stora guldmedalj till en person. I år gick utmärkelsen till civilingenjör Sune Carlsson. För exempelvis betydelsefulla uppfinningar, forskningspresta-tioner eller avgörande kunskaps-, teknik-, administrationsin-satser kan årligen högst tre guldmedaljer delas ut. Årets mot-tagare är professor Jonas Frisén, professor Bodil Jönsson, och civilingenjör och civilekonom Niklas Zennström.

Professor Jonas Frisén för hans grundläggande och banbrytande forskning inom stamcellsteknologi. Han ligger även bakom en ny metod att studera cellnybildning hos människa genom att använda sig av kol­14 datering.

Civilingenjör och civilekonom Niklas Zennström för hans synnerligen framgångsrika entreprenörskap, kreativa innovationsförmåga, höga tekniska kompetens och framstående ledarskap.

Professor Bodil Jönsson för en livslång gärning som engagerad pedagog inom det naturvetenskapliga området och för en pionjärgärning inom svensk rehabiliteringsteknik.

70

Tjeckiskt toppbesök på IVAI juni genomförde en tjeckisk regeringsdelegation under led-ning av utrikes minister Karel Schwarzenberg ett besök i Sverige för att diskutera bland annat ett intensifierat veten-skapligt samarbete mellan länderna. Tillsammans med Kron-prinsessan Victoria fick den tjeckiska delegationen höra Per Eriksson, rektor på Lunds universitet, berätta om bygget av ESS, generaldirektör Charlotte Brogren beskrev Vinnovas verksamhet, professor Jan Andersson förklarade varför Sci-lifelab behövs och Ulf Morberg, teknikchef på Svenska Kraft-nät, skissade en fortsatt utbyggnad av det svenska elkraftnätet.

71

IVA-dokumentation 2013

PRESIDIETLeif Johansson (Avd VI) Preses 2012–2014Marie Ehrling (Avd VI) Vice preses 2013–2015Björn Savén (Avd IX) Vice preses 2011–2013Lena Gustafsson (Avd X) Vice preses 2012–2014Margareta Norell Bergendahl (Avd I) Vice preses 2012–2014Erik Lautmann (Avd VI) Näringslivsrådets ordförande 2012–2015Björn O. Nilsson (Avd X) Verkställande direktör 2008–2017

AKADEMIKOLLEGIET I akademikollegiet ingår akademiens preses, ordförande eller vice ordförande i akademiens avdelningar, ordföranden i regionala nätverk samt verkställande direktören. Till mötena kallas också akademisekreteraren samt ordföranden i Näringslivsrådet och Industriforskargruppen.

Leif Johansson, preses Björn O. Nilsson, verkställande direktör Johan Weigelt, akademisekreterare

AvdelningsordförandenUlf Södergren (Avd I)Bo Normark (Avd II)Åsa Söderström Jerring (Avd III)Owe Fredholm (Avd IV)Göran Carlsson (Avd V)Eric Giertz (Avd VI)Thomas Laurell (Avd VII)Stina Blombäck (Avd VIII)Michael G:son Löw (Avd XI)Annika Åhnberg (Avd X)Ola Asplund (Avd XI)Gösta Lemne (Avd XII)

Ordföranden i IVAs regionala nätverkGöran Carlsson, IVA NordLennart Fredenberg, IVA SydRolf Andersson, IVA Väst

Ordföranden IVAs Näringslivsråd och kommittéerErik Lautmann, NäringslivsrådetEva Wigren, Industriforskargruppen

IVAs LEDAMÖTERUppgifter om akademiens ledamöter finns redovisade i IVAs matrikel 2013–2014. Antalet svenska ledamöter den 31 december 2013 var 911 och antalet utländska 268. För avlidna ledamöter anges också invalsår inom parentes.

Invalda svenska ledamöterCivilingenjör Martin Lundstedt (Avd I)Professor Alf Isaksson (Avd II)Professor Pontus Johnson (Avd II)Tekn dr Magnus Olofsson (Avd II)Civilingenjör Birgitta Resvik (Avd II)Civilingenjör Johan Söderström (Avd II)Professor Lennart Bergström (Avd IV)Professor Christian Ekberg (Avd IV)Fil dr Kerstin Lindell (Avd IV)Civilekonom Olof Persson (Avd VI)Civilingenjör Lars Stugemo (Avd VI)Civilekonom Hans von Uthmann (Avd VI)Professor Christer Fuglesang (Avd VII)Professor Anthony Turner (Avd VII)Professor Charlotte Bengtsson (Avd VIII)Civilingenjör Jon Haag (Avd VIII)Professor Mikael Lindström (Avd VIII)Civilingenjör Birgitta Sundblad (Avd VIII)Civilekonom Staffan Bohman (Avd IX)Fil dr Mia Horn af Rantzien (Avd IX)Civilingenjör Peter Larsson (Avd XI)Fil kand Patrik Fältström (Avd XII)BA Jane Walerud (Avd XII)

Invalda utländska ledamöterProfessor John P. Clarkson Civilekonom Jerker Johansson Professor Jan-Anders Månson

72

Professor Gregory B.Olson Professor Virgil Percec Professor Svante Pääbo Professor Robert O. Ritchie Hannu RyöppönenProfessor Dan Shechtman Diplom ing, diplom ek Kari Stadigh Civilingenjör Stefan Widegren

Avlidna ledamöterProfessor Hans Althman (VI, 1979)Professor Bo Björkman (III, 1965)Professor Carl-Olof Claesson (X, 1976)Professor, Dr Gordon Edge (Utländsk ledamot, 1989)Fil dr Gunnar Ericsson (VI, 1970)M. Sc Rodolfo Felix Valdes (Utländsk ledamot, 1984)Tekn dr Ingemar Fernlund (XI, 1980)Dr rer pol, Professor Emeritus Herbert Giersch (Utländsk ledamot, 1987)Civilingenjör Lars G Halle (Ständig medlem Näringslivsrådet, 1980)Professor Jan Hult (VII, 1974)Tekn dr Sven Hultin (Utländsk ledamot, 1971)Civilingenjör Bengt Lidén (IV, 1975)Dr Rer Nat, Professor Emeritus Adolf Lohtman (Utländsk ledamot, 1982)Civilingenjör Olof Lundqvist (VIII, 1988)Dr Brian Oakley (Utländsk ledamot, 1991)Professor Padma Kant Shukla (Utländsk ledamot, 2008)Direktör Sten Sporre (XI, 1979–1986, VI, 1987)Professor Carl-Olof Ternryd (III, 1976)Techn Dr Haldor Topsøe (Utländsk ledamot, 1967)Professor Ragnar Uppman (III, 1974)Tekn lic Henrik Widmark (V, 1979)Civilingenjör Sven Witt (VIII, 1978)Professor Häfele Wolf (Utländsk ledamot, 1975)Professor Hans Åström (VII, 1980)

IVAs AVDELNINGAR

Avdelning I – MaskinteknikUlf Södergren, Ordförande 2012–2014Inken Faber, Vice ordförande 2011–2013Peter Holmstedt, Vice ordförande 2012–2014Sekreterare: Ingrid JanssonAntal ledamöter: 90

Avdelning II – ElektroteknikBo Normark, Ordförande 2013Gunnar Holmberg, Vice ordförande 2011–2013Karl Bergman, Vice ordförande 2013–2015Sekreterare: Johan PerssonAntal ledamöter: 50

Avdelning III – SamhällsbyggnadÅsa Söderström Jerring, Ordförande 2013–2015Per-Erik Petersson, Vice ordförande 2011–2013Anna Kadefors, Vice ordförande 2013–2015Sekreterare: Staffan ErikssonAntal ledamöter: 72

Avdelning IV – KemiteknikOwe Fredholm, Ordförande 2011–2013Martin Malmsten, Vice ordförande 2012–2014Heije Westberg, Vice ordförande 2013–2015 Sekreterare: Jan WestbergAntal ledamöter: 68

Avdelning V – Bergs- och materialteknikGöran Carlsson, Ordförande 2012–2014Jan Tengzelius, Vice ordförande 2011–2013Karin Larsson, Vice ordförande 2012–2014Sekreterare: Ulla SvantessonAntal ledamöter: 64

Avdelning VI – Företagande och ledarskapEric Giertz, Ordförande 2013–2015Marie Hafström, Vice ordförande 2013–2015Sven Löfquist, Vice ordförande 2013–2015Sekreterare: Lotta ThörnAntal ledamöter: 125

Avdelning VII – Teknikens grunder och gränsområdenThomas Laurell, Ordförande 2011–2013Sven Lidin, Vice ordförande 2013–2015Judith Melin, Vice ordförande 2013–2015Sekreterare: Maria DollhopfAntal ledamöter: 92

Avdelning VIII – Skogsnäringens teknikStina Blombäck, Ordförande 2012–2014Elisabet Salander Björklund, Vice Ordförande 2012–2014Sekreterare: Ulla SvantessonAntal ledamöter: 55

Avdelning IX – Ekonomi Michael G:son Löw, Ordförande 2013–2015Kerstin Hessius, Vice Ordförande 2012–2014Tomas Nicolin, Vice Ordförande 2012–2014Sekreterare: Hampus LindhAntal ledamöter: 101

Avdelning X – BioteknikAnnika Åhnberg, Ordförande 2011–2013Inger Andersson, Vice ordförande 2011–2013 Anders Ekblom, Vice ordförande 2013–2015Sekreterare: Maria DollhopfAntal ledamöter: 63

73

Avdelning XI – Utbildning och forskningOla Asplund, Ordförande 2012–2013Maria Khorsand, Vice ordförande 2012–2014Mats Benner, Vice ordförande 2012–2014Sekreterare: Elin Vinger EliotAntal ledamöter: 77

Avdelning XII – InformationsteknikGösta Lemne, Ordförande 2011–2013Kristina Höök, Vice ordförande 2011–2013Urban Karlström, Vice ordförande 2012–2014Sekreterare: Linda OlssonAntal ledamöter: 63

REGIONALA NÄTVERK

IVA NordGöran Carlsson (Avd V), Ordförande 2013–2014Lars-Eric Aaro (Avd V), Vice ordförande 2013–2014Johan Sterte (Avd IV), Vice ordförande 2013–2014Lennart Elfgren (Avd III), Sekreterare 2013–2014

IVA SydLennart Fredenberg (Avd I), Ordförande 2011–2013Göran Harrysson (Avd X), Vice ordförande 2012–2014Lena Neij (Avd III), Vice ordförande 2012–2016Ulla Svantesson, Sekreterare 1995–2014

IVA VästRolf Andersson (Avd IV), Ordförande 2013–2015Anders Brännström (Avd VI), Vice ordförande 2011–2013Malin Persson (Avd XI), Vice ordförande 2011–2013Svante Svensson (Avd X), Sekreterare 2013–2015

NÄRINGSLIVSRÅDETÅr 2013 var 215 företag, statliga verk och organisationer medlemmar i Näringslivsrådet. Från dessa hämtades de 215 ordinarie ledamöterna, 90 ersättarna och 278 kontaktpersonerna.

Styrelse Ordförande: Erik Lautmann (Avd VI) (2013–2015)Vice ordförande: Annette Brodin Rampe, Brunswick Group (Avd VI) (2014)Vice ordförande: Åke Svensson, Teknikföretagen (Avd I) (2014)Pia Sandvik, Länsförsäkringar Jämtland (Avd XI) (2014)Peter Wallenberg Jr., FAM – Foundation Asset Management (2014)Eva Hamilton, SVT (Avd VI) (2012–2014)Saeid Esmaeilzadeh, Serendipity Innovations (2012–2014)Jonas Wiström, ÅF (Avd VI) (2014–2016)Mernosh Saatchi, Humblestorm (2014–2016)

Ansvarig för Näringslivsrådet inom IVAs kansli: Camilla Koebe, chef Näringsliv och Kommunikation

ARRANGERADE MÖTENPå www.iva.se finns information om medverkande och program för seminarier och möten.

16 januari – LuleåIVA Nord Teknikafton: Framsteg inom forskning och teknik 2012Björn O. Nilsson, vd IVA om det senaste årets teknik- och vetenskaps-nyheter – IVA Nord.

18 januari – Stockholm2013 – hur går företagen?Frukostmöte med Jakob Holm, vd Axholmen och Klas Eklund, Senior Economist SEB – Näringslivsrådet.

22 januari – Stockholm An Energy Efficient Society Seminarium med internationellt deltagande – Projektet Ett energieffektivt samhälle.

30 januari – Göteborg Kina – nytt ledarskap och nya affärsvillkor?Seminarium med Frédréric Cho, rådgivare Handelsbanken Capital Mar-kets – IVA Väst.

1 februari – Stockholm Kickoff med TekniksprångetKickoff för Tekniksprånget, ett gemensamt initiativ från regeringen och näringslivet.

7 februari – Stockholm Hur kan energiintensiv industri och termiska kraftverk effektivisera energi-användningen genom automation?Seminarium – Avdelningen för elektroteknik.

8 februari – Stockholm Offentlig upphandling – Erfarenheter från NorgeLunchseminarium – Projektet Innovationskraft Sverige.

12 februari – Stockholm Forskningskvalitet – hur kan olika mål och kvalitetsbegrepp samsas i forskningspolitiken?Seminarium – Avdelningen för utbildning och forskning.

13 februari – StockholmBiodrivmedel – hållbart framtidsalternativ?Seminarium – Avdelning för kemiteknik.

14 februari – Lund Utmaningar och framtidsstrategier för Lunds universitetFrukostmöte med Margot Wallström, ordförande Lunds universitet – Näringslivsrådet, IVA Syd.

19 februari – Stockholm Välkommen till Swerea – ett forskningsinstitut i världsklassStudiebesök – Avdelningen för bergs- och materialteknik.

74

19 februari – StockholmFörutsättningar för innovation och affärsutveckling i varu- och tjänstepro-ducerande företagSeminarium – Avdelningen för företagande och ledarskap.

21 februari – Stockholm Banksektorn – vilka effekter får de nya regelverken?Frukostmöte med Christian Clausen, koncernchef Nordea – Näringslivs-rådet.

21 februari – StockholmÄr Kina på väg att bli en skogsindustriell stormakt?Seminarium – Avdelningen för skogsnäringens teknik.

21 februari – MölndalSwerea – en central del av det svenska innovationssystemetStudiebesök på Swerea/IVF – IVA Väst.

22 februari – Stockholm Invigning av Nya WallenbergsalenNyinvigning efter en omfattande ombyggnad av hjärtat i IVAs konferens-center.

26 februari – Stockholm Future nuclear energy – collaboration with FranceSeminarium – Avdelningen för teknikens grunder och gränsområden.

28 februari – Stockholm SciLifeLab – vilken är betydelsen för svensk forskning och innovation?Seminarium – Avdelningen för bioteknik.

5 mars – Stockholm Den globala energimarknaden i förändring – vilken roll kommer den ökade produktionen av skifferolja/gas att spela?Seminarium – Avdelningen för ekonomi.

7 mars – Stockholm Lithium Ion battery The Inception, Development and Future in StockholmSeminarium med Dr Akira Yoshino – Avdelningen för elektroteknik i samarbete med Sweden-Japan Foundation.

8 mars – Göteborg Lithium Ion battery The Inception, Development and Future in GothenburgSeminarium med Dr. Akira Yoshino – IVA Väst i samarbete med Sweden-Japan Foundation.

12 mars – StockholmTowards a sustainable energy system in Northern EuropeSeminarium – IVA i samarbete med Acatech och Elforsk.

13 mars – StockholmCorporate Governance – Sweden versus UKFrukostmöte – Näringslivsrådet.

19 mars – Stockholm Sverige – "the next super model" också inom innovation?Frukostseminarium – Projektet Innovationskraft Sverige i samarbete med GE.

21 mars – GöteborgFramtidens skogsbaserade kemikalier och material – från vision till pro-duktionKonferens – IVA i samarbete med Nyskaparna, Kemiföretagen i Stenung-sund, Västra Götalandsregionen, Europeiska utvecklingsfonden, Business Region Göteborg, Chalmers.

26 mars – Karlstad Innovationskraft Sverige – Klustrens roll för hållbar tillväxt i VärmlandRegional konferens – Projektet Innovationskraft Sverige i samarbete med Compare, The Paper Province, Stäl & Verkstad.

4 april – StockholmSol, vind och skiffergas – Dagsläget när det gäller de tre snabbast växande energikällornaSeminarium – Avdelningen för elektroteknik.

9 april – StockholmFöretagens samhällsansvar Frukostmöte med Anders Sundström, vd och koncernchef för Folksam – Näringslivsrådet.

9 april – KalmarInnovationskraft Sverige – Tillväxt och utveckling i Kalmar länRegional konferens – Projektet Innovationskraft Sverige i samarbete med Linnéuniversitetet, Regionförbundet i Kalmar län, Almi företagspartner, Ami Nova affärsutveckling, IUC Kalmar län, Kalmar Science Park.

9 april – Stockholm Fokus på framtidens kemikaliefrågorSeminarium med Nina Cromnier, gd Kemikalieinspektionen – Avdelningen för kemiteknik.

10 april – Stockholm Nationell agenda Internet of Things (IoT) – Innovation, hög kvalitet och lönsamhetSeminarium – Projektet Internet of Things.

10 april – Stockholm Framtidens samhällsbyggande och det politiska systemetSeminarium – Avdelningen för samhällsbyggnad.

17 april – StockholmNext Generation Leadership – Ledarskap för framtidens strategiska utmaningarSeminarium – Avdelningen för företagande och ledarskap.

18 april – Stockholm Skogsnäringens kompetensförsörjning – en ödesfrågaSeminarium – Avdelningen för skogsnäringens teknik.

75

18 april – LundAntidiabetic Food Centre: Ett ”Centre of Excellence” vid Lunds universitetSeminarium – IVA Syd.

19 april – Östersund Innovationskraft Sverige – Tillväxt och utveckling i Jämtlands länRegional konferens – Projektet Innovationskraft Sverige i samarbete med Länsstyrelsen Jämtlands län, Mid Sweden Science Park, Mittuniversitetet, Regionförbundet Jämtlands län.

22 april – Stockholm Framtidens vård en nationell utmaningSeminarium – Avdelningen för ekonomi.

24 april – Stockholm Den Digitala Agendan: Hur (för)blir Sverige bäst på IT?Seminarium – Avdelningen för informationsteknik.

25 april – Stockholm Hur matchar utbildningssystemet samhällets behov – nutid och framtid?Seminarium – Avdelningen för utbildning och forskning.

26 april – Stockholm Science for Life Lab – miljardsatsning på svensk bioteknikFrukostmöte med professor Mathias Uhlén – Näringslivsrådet.

7 maj – Lund Vad kan vi säga om framtiden? Seminarium med Klas Eklund, SEBIVA Syd i samarbete med Lunds universitet.

13 maj – Luleå Innovationskraft Sverige – Tillväxt och utveckling i Norrbottens länRegional konferens – Projektet Innovationskraft Sverige i samarbete med IVA Nord, Luleå tekniska universitet, Norrlandsfonden.

14 maj – Luleå Luleå – från järnverk till FacebookSeminarium – IVA Nord, avdelningarna för maskinteknik respektive bergs- och materialteknik.

15 maj – Stockholm Tekniksprånget på TeknikdagarnaDeltagande i Teknikdagarna i Kungsträdgården – Projektet Tekniksprånget i samarbetet med Sveriges Ingenjörer.

23 maj – StockholmPersonal – vår viktigaste resursFrukostmöte med Monica Elling, koncernchef Poolia – Näringslivsrådet.

29 maj – Stockholm Mål och utmaningar för kliniska studier i SverigeWorkshop – Projektet prövningar för svensk medicin.

30 maj – Ludvika Innovationskraft Sverige – Tillväxt och utveckling i DalarnaRegional konferens – Projektet Innovationskraft Sverige i samarbete med ABB, Samarkand 2015, Ludvika kommun, Region Dalarna.

4 juni – StockholmLedarskap för kompetensFrukostmöte med Eva Nygren, koncernchef Rejlers – Näringslivsrådet.

4 juni – Stockholm Halverad energianvändning i Sveriges byggnader – Hur åstadkommer vi det?Seminarium – Projektet Ett energieffektivt samhälle.

18 juni – StockholmAkademisammankomst med sommarmingel.

1 juli – Visby IVA i Almedalen: Energieffektivisering i byggnader – nej tack?Seminarium – Projektet Ett energieffektivt samhälle i samarbete med IQ Samhällsbyggnad, SUST och ÅF.

1 juli – Visby IVA i Almedalen: Energieffektivisering – en fråga för ledningenSeminarium – Projektet Ett energieffektivt samhälle.

3 juli – Visby IVA i Almedalen: En del tror att ingenjörer växer på träd Seminarium – Projektet Tekniksprånget.

3 juli – Visby IVA i Almedalen: Det innovativa Sverige – behovet av regional/nationell samverkanSeminarium – Projektet Innovationskraft Sverige.

23 augusti – GöteborgVolvo personvagnar på vägFrukostmöte med Håkan Samuelsson, koncernchef för Volvo Car Group – Näringslivsrådet, IVA Väst.

28 augusti – Uppsala Innovationskraft Sverige – Tillväxt och utveckling i Uppsala länRegional konferens – Projektet Innovationskraft Sverige i samarbete STUNS och Regionförbundet Uppsala län.

28 augusti – Stockholm Piska eller Morot – Claës af Buréns examensarbeteSeminarium – IVA i samarbete med KTH.

28 augusti – Stockholm En energieffektiv industri – pengar är inte allt!Seminarium – Projektet Ett energieffektivt samhälle.

2 september – GöteborgVärdefull IP – Hur skapar vi och drar nytta av immateriella tillgångar?Seminarium – IVA Väst.

76

3 september – Stockholm Innovation – ett måste för svensk konkurrenskraftFrukostmöte med Leif Johansson, styrelseordförande Ericsson och AstraZeneca – Näringslivsrådet.

4 september – StockholmHur kommer energimarknaden att förändras till 2030?Seminarium – Avdelningen för elektroteknik.

5 september – Stockholm Den goda staden – Samhällsbyggnad för ökad konkurrenskraftSeminarium – Avdelningen för samhällsbyggnad.

9 september – Stockholm Framtidens välfärdstjänster – hur möta framtida behov av vård och omsorg?Seminarium – Avdelningen för företagande och ledarskap.

10 september – StockholmStrategiska forskningsområden som ska stärka Sveriges konkurrenskraftSeminarium – Avdelningen för bergs- och materialteknik.

12 september – Stockholm Future of Internal Combustion EnginesSeminarium – Avdelningen för teknikens grunder och gränsområden.

17 september – Lund Hållbar kemiindustri – Utmaningar och möjligheter!Konferens – Avdelningarna för kemiteknik och bioteknik, IVA Syd.

18 september – Malmö Entreprenörskap och ledarskap i teknikbaserade tillväxtföretagFrukostmöte med Nicolas Hassbjer, grundare av HMS Networks – Nä-ringslivsrådet, IVA Syd.

23 september – StockholmHur får Sverige en fossiloberoende fordonsflotta 2030 och vad kommer det att kosta? Seminarium – Avdelningen för ekonomi.

24 september – Göteborg Vad krävs av utbildare och näringsliv för att matcha framtidens kompetens-behov? Seminarium – Avdelningen för utbildning och forskning, IVA Väst

1 oktober – Stockholm IVA och KIC InnoEnergy: Hur blir innovationer affärer – i smarta elnät?Seminarium – Projektet Ett energieffektivt samhälle i samarbete med KIC InnoEnergy.

2 oktober – Stockholm Från skog till blöjaFrukostmöte med Jan Johansson, koncernchef SCA – Näringslivsrådet.

3 oktober – Göteborg GoBiGas – en biogassatsning för ett hållbart GöteborgStudiebesök Göteborg Energis GoBiGas- IVA Väst.

3 oktober – Lund 3D-skrivare: Vilken är potentialen?Seminarium – IVA Väst.

7 oktober – Göteborg Tillväxt och utveckling i Västra GötalandRegional konferens – Projektet Innovationskraft Sverige i samarbete Västra Götalandsregionen.

9 oktober – Luleå Framtidens media och teknikutvecklingSeminarium med Eva Hamilton, koncernchef för SVT och Fredrik Kallioniemi, chef för Luleå Science Park – Näringslivsrådet, IVA Nord.

14 oktober – Göteborg Industri och offentlig sektor – vad krävs för att skapa innovativ korsbefruktning?Rundabordsdiskussion – Projektet Innovationskraft Sverige i samarbete med Industrirådet.

16 oktober – Stockholm ”Changing the conversation” – Hur förändrar vi ungas och allmänhetens bild av tekniska och naturvetenskapliga yrken?Seminarium – IVAs Akademisammankomst.

17 oktober – Göteborg Offentliga upphandlingar – enbart lägsta pris utan hänsyn till kvalitet?Seminarium – IVA Väst.

18 oktober – Stockholm Energieffektivisering i transportsektornSeminarium – Projektet Ett energieffektivt samhälle.

21 oktober – Stockholm Tysklands hållbarhetsstrategi – påverkan på Sverige och svensk industri?Lunchseminarium med Björn Stigson, tidigare ordförande för World Business Council for Sustainable Development – IVAs Energi- och Miljöråd.

22 oktober – Stockholm Bilden av en ingenjör – Vem skapar den?Frukostmöte – Studentrådet.

23 oktober – Sundsvall Mittuniversitetet och regional näringslivsutvecklingSeminarium med Peter Nygård, styrelseordförande Mittuniversitetet – IVAs Näringslivsråd, IVA Nord i samarbete med Norrlandsfonden.

24 oktober – Stockholm Future Materials – Impact on SocietySeminarium, IVA Science and Society Forum 2013 – IVA i samarbete med Forskning och Framsteg.

29 oktober – Lund Tetra Pak Processing SolutionsStudiebesök Tetra Pak – IVA Syd.

77

4 november – Göteborg Flaggskeppet Grafen – betydelse för svensk forskning och näringslivSeminarium – IVA Väst.

5 november – Stockholm Öppen akademi: FNs klimatpanels nya rapportSeminarium – Avdelningen för samhällsbyggnad.

5 november – StockholmDen goda stadens betydelse för regional utvecklingSeminarium – Avdelningen för samhällsbyggnad.

5 november – Stockholm GPS ovärderligt – men till vilket pris?Seminarium – Avdelningen för elektroteknik.

6 november – StockholmFamiljeföretag i förändringFrukostsmöte med Viveca Ax:son Johnson, styrelseordförande Nordstjernan – Näringslivsrådet.

6 november – Stockholm Entreprenörskap med teknologifokus – Möt nobelpristagaren Dan ShechtmanSeminarium – Avdelningen för bergs- och materialteknik.

8 november – StockholmKunskapsbaserad tillväxt – Vad kan vi lära av San Diegos innovationskluster?Frukostmöte med Mary Walshok, en av grundarna till CONNECT – IVA i samarbete ESBRI.

11 november – Göteborg Vision Västsverige: Nytänkande, innovation och entreprenörskapSeminarium – IVA Väst seminarium i samarbete med RIFO.

11 november – Stockholm Entreprenörskap och rymd – Förändrad marknad och nya behovSeminarium – IVA i samarbete med Rymdstyrelsen och VINNOVA.

12 november – Stockholm Nya produkter baserade på träd – hur och vem tar det från idé till verklighet?Seminarium – Avdelningen för skogsnäringens teknik.

14 november – Stockholm Mentor4Research avslutningskonferens 2013Konferens – Mentorprogrammet Mentor4Research.

14 november – Stockholm Bioteknologi för miljö och hälsaSeminarium – Avdelningen för teknikens grunder och gränsområden.

18 november – Göteborg IVAs roll för svenskt näringsliv i ett globalt sammanhangSeminarium med IVAs preses Leif Johansson – IVA Väst.

18 november – Stockholm Att tänka fritt är störreSeminarium, Peter Sylwan presenterar sin bok "Att upptäcka det ovän-tade" – Avdelningen för bioteknik.

18 november – Stockholm Hög skuldsättning? Bostadsbubbla? Var, när och hur spricker den?Seminarium – Avdelningen för ekonomi.

19 november – Stockholm Nationell samordning för kliniska studier i SverigeWorkshop – Projektet Prövningar för svensk medicin.

19 november – Stockholm Svensk moral på export – konkurrensfördel eller hinder?Seminarium – Näringslivsrådet, Avdelningen för företagande och ledarskap.

20 november – GöteborgBlir Göteborg Nordens Venedig? Seminarium – Göteborg.

21 november – Stockholm Från Big Data till Big UnderstandingSeminarium – Avdelningen för informationsteknik i samarbete med SAS Institute och Tällberg Foundation.

22 november – Stockholm Hur utvärdera och planera forskningspolitiken?Upptaktsseminarium – Projektet Utsiktsplats forskning.

25 november – Stockholm Innovationskraft Sverige – Dagstemperatur och framtidSlutkonferens – Projektet Innovationskraft Sverige.

26 november – StockholmEnergieffektivisering – affärsmöjligheter och affärsmodellerSeminarium – Projektet Ett energieffektivt samhälle i samarbete PWC.

29 november – Stockholm Nuclear Safety Culture in perspective of FukushimaSeminarium med professor Akira Omoto – IVA i samarbete med the Swedish Japanese Foundation.

2 december – Stockholm Dagens verkstadsföretag är i IT-branschen – nu tar de nästa steg!Seminarium – Avdelningarna för företagande och ledarskap respektive maskinteknik i samarbete med ICES.

3 december – GöteborgFramsteg inom Forskning och Teknik 2013. Teknikafton – Björn O. Nilsson, vd IVA om det senaste årets teknik- och vetenskapsnyheter – IVA Väst.

4 december – LundFramsteg inom Forskning och Teknik 2013 – Teknikafton med IVA SydTeknikafton – Björn O. Nilsson, vd IVA om det senaste årets teknik- och vetenskapsnyheter – IVA Syd.

78

6 december – StockholmEuropeisk fordonskris – myt eller verklighet?Frukostmöte med Leif Östling, medlem av Volkswagens koncernledning med ansvar för kommersiella fordon – Näringslivsrådet.

12 december – Stockholm Kluster – en konkurrensfördel, exemplet KistaSeminarium – IVAs Industriforskargrupp, IVAs Akademisammankomst.

STYRGRUPPER I IVAs PROJEKT

Energiboken/Aspekter på energiOrdförande: Bengt Kasemo (Avd II)Gerd Bergman, NTAHarry Frank (Avd II)Eric Giertz (Avd VI)Dick Hedberg, Energiutskottet, KVAChrister Sjölin (Avd IV)Projektledare: Elin Vinger Elliot, IVA

Ett energieffektivt samhälleOrdförande: Lars Bergman, Handelshögskolan i Stockholm (Avd X)Tommaso Auletta, ABB ABStina Blombäck, Billerud AB (Avd VIII)Erik Brandsma, EnergimyndighetenMagnus Breidne, IVAJöran Hägglund, Vattenfall ABKjell Jansson, Svensk Energi (NR)Urban Karlström, Fortifikationsverket (Avd XII)Fredrik Lagergren, KTH Executive School AB (Avd VI)Andres Muld, SUST (NR)Bo Normark, Power Circle (Elkraftringen) (Avd II)Göran Persson, SiemensBirgitta A Resvik, FORTUMPer-Arne Rudbert, Humlegården FastigheterMaria Sandqvist, TeknikföretagenMaria Sunér Fleming, Svenskt NäringslivPer Westlund, Samhällsbyggnad (Avd III)Projektledare: Jan Nordling, IVA

Innovationskraft SverigeOrdförande: Rune Andersson, Mellby Gård AB (Avd VI)Carl Bennet, Carl Bennet AB (Avd XI)Magnus Breidne, IVACharlotte Brogren Karlberg, Vinnova (Avd XI)Peter Geisler, Arbesko ABHakan Gergils, Ecofin Invest ABEric Giertz, Kungliga Tekniska Högskolan (Avd VI)Erik Lautmann, Radela AB (Avd VI)Björn O. Nilsson, IVA (Avd X)Gunilla Nordlöf, TillväxtverketMalin Persson, Acanthis AB (Avd XI)Håkan Sörman, Sveriges Kommuner och Landsting (Avd VI)Projektledare: Johan Carlstedt, IVA

Internet of ThingsOrdförande: Staffan Truvé, Record-Future, Swedish ICT (Avd XII)Olle Viktorsson, EricssonAdam Dunkels, SICSAnders OE Johansson, LTURolf Leidhammar, Swedish ICTPer Gunningberg, Uppsala universitet, WisenetNiklas Björk, Ericsson ResearchChrister Norström, SICSSuppleanter: Anders Bylund, Ericsson Global ServicesMartin Svensson, Ericsson ResearchProjektledare: Östen Frånberg, IVA

Mentor4ResearchOrdförande: Rolf Skoglund (Avd XII)Björn O. Nilsson, IVA (Avd X)Magnus Breidne, IVAJan Sandred, VinnovaProjektledare: Anders Gezelius, Strategize

NTA DigitalOrdförande: Anders Ynnerman, Linköping universitet (Avd XII)Dan Larhammar, Uppsala universitetTorkel Klingberg, Karolinska InstitutetBritt Lindahl, Högskolan i KristianstadMarja Andersson, NTAStaffan Truvé, Interaktiva institutet (Avd XII)Gunilla Svingby, Malmö HögskolaElisabeth Nihlfors, VetenskapsadetBengt Gustafsson, Uppsala universitetCaroline Ankarcrona, Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfondPeter Gärdenfors, Kognitionsvetenskap, Lunds universitetProjektledare: Johan Persson, IVA

Nya WallenbergsalenOrdförande: Björn O. Nilsson, IVA (Avd X)Karin Forseke (Avd XII)Mauritz Sahlin (Avd VI)Asa Söderström Jerring (Avd III)Kyösti Tuutti (Avd III)Peter Wallenberg, Jr, FAMÖrjan Wikforss (Avd III)Projektledare: Lars Fog, IVA

Prins Daniels FellowshipOrdförande: Lena Treschow Torell (Avd V)Carl Bennet, Carl Bennet AB (Avd XI)Magnus Breidne, IVAKarolin Johansson, Kungl. HovstaternaJohan Skarborg, Academic WorkProjektledare: Johan Weigelt, IVA

79

Prövningar för svensk medicinOrdförande: Carola Lemne, Praktikertjänst AB (Avd VI)Maria Anvret, Göteborgs universitet (Avd X)Anders Ekblom, AstraZeneca Sweden AB (Avd X)Jan O. Eriksson, Skånes UniversitetssjukhusAnders Hamsten, KI Centrum för MolekylärmedicinJan-Inge Henter, Karolinska UniversitetssjukhusetBertil Lindahl, Sveriges Kommuner och LandstingPeter Lönnroth, Regionens Hus, Västra GötalandregionenNina Nelson, Landstinget i ÖstergötlandChristina Rangemark Akerman, LäkemedelsverketJohan Weigelt, IVAViveka Aberg, Merck SeronoProjektledare: Arvid Söderhäll, IVA

TekniksprångetOrdförande: Jan-Eric Sundgren, Volvo AB (Avd VII)Björn O. Nilsson, IVA (Avd X)Anders Nyrén, Industrivärden (Avd IX)Tomas Billing, NordstiernanBörje Ekholm, Investor (Avd IX)Peter Larsson, Sveriges Ingenjörer (Avd XI)Tobias Krantz, Svenskt NäringslivCamilla Modéer, IVA (Avd XI)Lena Gumaelius, Vetenskapens Hus, KTHHelen Dannetun, Linköpings universitetProjektledare: Staffan Eriksson, IVA

UTMÄRKELSER, STIPENDIER OCH PRISER

MedaljerAkademiens stora guldmedalj tilldelades civilingenjör Sune Carlsson för att han under lång följd av år gjort betydelsfulla insatser inom kärnan av svensk verkstadsindustri och i handling visat ett djupt engagemang i teknisk akademisk utbildning och forskning.

Akademiens guldmedalj tilldelades professor Bodil Jönsson för en livslång gärning som engagerad pedagog inom det naturvetenskapliga området och för en pionjärgärning inom svensk rehabiliteringsteknik, professor Jonas Frisén för hans grundläggande och banbrytande forskning inom stamcellsteknologi samt civilingenjör och civilekonom Niklas Zennström för hans framgångsrika entreprenörskap, kreativa innovationsförmåga, höga tekniska kompetens och framstående ledarskap.

AkzoNobel Sweden Science AwardProfessor Per Claesson, KTH och Lars Hultman, Linköpings universitet de-lade på 2013 års AkzoNobel Sweden Science Award. Prissumman är totalt på 500 000 kronor och donerad av AkzoNobel. En jury med ledamöter från IVA utser pristagare. Priset instiftades 1999 och delas ut vartannat år. (Se också artikel på sidan 62)

Hans Werthén FondenÅr 2013 delade tolv stipendiater på totalt 1 150 000 kronor. Pengarna ska främst användas för studier utomlands. Fonden instiftades 1990 för

att hylla tekn dr Hans Werthén för hans livsgärning som tekniker och företagsledare. (Se också artikel på sidan 62)

Mentor4ResearchMoa Franzon, forskare inom genteknik vid Uppsala universitet tilldelades 2013 års stipendium på 100 000 kronor. Mentor4Research drivs av IVA och finansieras av Vinnova. Programmet ska ge duktiga forskare bättre kontaktnät inom näringslivet och lära dem se den egna forskningens kommersiella potential. (Se också artikel på sidan 15).

Sten Gustafssons FondFöretagen Metsafe och Novandi Chemistry fick 2013 ta emot vardera 250 000 kronor. Sten Gustafssons Fond, instiftad av AB Astra 1993, har som uppgift att genom stipendier stödja yngre forskare att omsätta sina forskningsidéer och forskningsresultat i kommersiella produkter. Stipendiet är inte bundet till någon särskild disciplin och mottagare kan vara både en person eller ett företag. (Se också artikel på sidan 63)

Stockholm Industry Water AwardStockholm Industry Water Award gick 2013 till Netafilm som bildades 1995 i Israel och idag har verksamhet i 110 länder. De får priset för sin tekniska lösningar för effektivare vattenanvändning. Priset tilldelas företag som bidrar till en hållbar vattenförvaltning genom minskad förbrukning och miljöpaver-kan. Priset instiftades år 2000 av Stockholm Water Foundation i samarbete med IVA och World Business Council for Sustainable Development. Det administreras av Stockholm International Water Institute (SIWI).

BESVARADE REMISSERUnder 2013 har IVA yttrat sig över eller haft synpunkter på följande remisser och rapporter:

Delbetänkande från Företagskattekommittén ”Skatteincitament för forskning och utveckling” (SOU 2012:66).

Remiss avseende Energimyndighetens rapport ”Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet – Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar”.

Remiss avseende Vattenverksamhetsutredningens delbetänkande ”Ny tid ny prövning – förslag till ändrade vattenrättsliga regler” (SOU 2013:69).

Remiss angående Högskolestiftelser – en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49).

PUBLIKATIONER

IVA-M-serienIVA-M 434: Sweden’s Global Connectivity in Research – An analysis of international co-authorship. En rapport från IVA-projektet Agenda för forskning, 2013, 132 s.

IVA-M 435: Energieffektivisering av Sveriges industri – Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle, 2013, 36 s.

80

IVA-M 436: Minnesskrift, A Tribute to the Memory of Brita Åkerman (1906–2006) & Carin Boalt (1912–1999), 2013, 58 s.

IVA-M 437: Energieffektivisering av Sveriges transportsektor – Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle, 36 s.

IVA-M 438: Innovationskraft Sverige – Slutrapport, 2013, 56 s.

IVA-M 439: Hållbara affärsmodeller och nya affärsmöjligheter – för ett energieffektivt samhälle – Ett arbete inom IVAs projekt Ett energi effektivt samhälle, 2013, 28 s.

IVA-M 440: Energieffektivisering av Sveriges tjänstesektor – Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle, 44 s.

IVA-M 441: Smarta energisystem – Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle, 2013, 40 s.

IVA-R-serienIVA-R 478: Nationell agenda – Internet of Things, 2013, 32 s.

OMBUDSMANErik Nymansson, justitieråd Högsta förvaltningsdomstolen

REVISORERPer-Ola Eriksson, utsedd av regeringenKarl-Olof Hammarkvist (Avd IX)Jan Palmqvist, auktoriserad revisorLars-Gunnar Mattsson (Avd VI)Peter Ekberg, auktoriserad revisor

PLACERINGSRÅDAnne-Marie Pålsson, ordförande (Avd IX)Kerstin Hessius (Avd IX)Börje Ekholm (Avd IX)Björn O. Nilsson, vd IVA (Avd X)Lotta Thörn, ekonomichef IVA

ANSLAG TILL IVAs VERKSAMHETGenomförandet av akademiens projekt förutsätter externa anslag. Följande anslagsgivares bidrag till IVAs projekt översteg under 2013 500 000 kronor.

Atlas CopcoElectroluxEnergimyndighetenEricssonErik Johan Ljungbergs UtbildningsfondForskningsrådet för Arbetsliv och SocialvetenskapForskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärdFortum

Glims Marketing LtdKnut och Alice Wallenbergs StiftelseLIFLKABMarianne och Marcus Wallenbergs StiftelseNäringsdepartementetSidaSkolverketStiftelsen för kunskaps- och kompetensutvecklingStiftelsen för miljöstrategisk forskningSvenska Sällskapet för Pharmaceutical MedicineSvenska PostkodstiftelsenStiftelsen för Strategisk ForskningStiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs MinnesfondStockholms läns landstingSveriges kommuner och landstingSvenska InstitutetSvenskt NäringslivRegion SkåneTeknikföretagenTillväxtverketVattenfallVinnovaVästra GötalandsregionenÅngpanneföreningens forskningsstiftelse

MEDARBETAREBjörn O. Nilsson, vdMarie Owe, vd-assistent

Akademi, personal och internationelltJohan Weigelt, akademisekreterare, vice vdMaria Dollhopf Ingrid JanssonJohan PerssonUlla Svantesson

ProjektMagnus Breidne, projektchefCaroline AnkarcronaJohan CarlstedtCaroline LindenHampus LindhJan NordlingArvid SöderhällElin Vinger Elliot

TekniksprångetStaffan Eriksson, projektledareUlrica GiltzeEva GlaumannTina Hemlin KäckeAnnie JohanssonLotta Leuckfeld

81

Alexandra Ridderstad WachtmeisterNils RoosJohanna TheanderElisabet WelinderStefan Wistrand

Kommunikation och näringslivCamilla Koebe, kommunikationschefErica DahlquistHenrik LagerträdAnna LindbergLinda OlssonJoakim Rådström Lars Nilsson Jan Westberg

Ekonomi, it och administrationLotta Thörn, ekonomichefLena AndersonJakob BjarnasonBarbara ErikssonMarika Thunberg Petersson

Fastighet och konferensLars Fog, fastighetschefLennart Ohlsson

IVAs KonferenscenterCharlotta Svedberg, konferenschefBritta AulioSherry BenzonAnn ClaussonAnna-Karin FriskoppsRobert KomakechMalin KratzGustaf Wahlström

IVAs ledningsgrupp: Camilla Koebe, Magnus Breidne, Lars Fog, Björn O. Nilsson, Lotta Thörn, Marie Owe och Johan Weigelt.

© Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, 2014Box 5073, 102 42 StockholmTfn: 08-791 29 00 Fax: 08-611 56 23 E-post: info@iva.seWebbplats: www.iva.se

Issn: 1100-5645Isbn: 978-91-7082-874-4

proJektleDnIng: Jan Westbergtexter och textreDIgerIng: Lars Nilsson, Pär Rönnberg, Jan Westbergform och orIgInal: Pelle Isakssontryck: Exakta

fotografIer: Robert Nygren, Peter Knutson, Erik Cronberg, Magnus Hjalmarson Neideman/SVD/TT, Kennet Ruona, Cia Österberg (Exray), Pär Rönnberg, Samsung, Peter Widing/Chalmers, Mats Tiborn/Chalmers, Peter Phillips, Bruno Ehrs, Volvo, ABB, Lasse Lychnell, Shutterstock, Daniel Roos, Anders Kollberg, Lars Ekdahl, Nordiska museet, Joakim Roos, André de Loisted

HANS LARSSON KARIN LARSSON KARIN LARSSON KARL-ERIK LARSSON KÅRE LARSSON LARS A LARSSON LARS G LARSSON MATS LARSSON PETER LARSSON STIG LARSSON STIG-GÖRAN LARSSON ULF LARSSON YNGVE LARSSON PER LAURELL THOMAS LAURELL ERIK LAUTMANN KI JUN LEE YUAN TSEH LEE NILS LEFFLER BO LEHNERT BERTHOLD LEIBINGER MATS LEIJON MARTIN LEIMDÖRFER LARS LEINE CAROLA LEMNE GÖSTA LEMNE BO LENERIUS RONNIE LETEN HANS LEVANDER CHRISTOFER LEYGRAF ANNE L’HUILLIER MOFANG LI JAN OLOF  LIDEFELT SVEN  LIDIN FINN  LIED KLAUS  LIESEN BERT  LILJA LARS-ERIK  LILJELUND JAN-OLOV  LILJENZIN OTTO  LIN JAN-OLOF  LIND LOTTA  LIND GÖRAN  LINDAHL LENNART LINDAU ASSAR LINDBECK KERSTIN LINDBERG GÖRANSSON ANDERS LINDBERG BENGT LINDBERG HELENA LINDBERG PER LINDBERG ULF LINDBERG GÖRAN LINDBERGH LARS LINDBLOM BERTIL LINDE BO LINDELL KERSTIN LINDELL KARL-AXEL LINDEROTH GEORG LINDGREN HANS LINDGREN INGVAR LINDGREN MATS LINDGREN MATS LINDGREN ROLF LINDHOLM BJÖRN LINDMAN JOHAN LINDMAN LEIF  LINDMARK ELISABETH LINDNER ANDERS LINDQUIST MAGNUS LINDQUIST EVA LINDQVIST GUNNAR LINDQVIST MARTIN  LINDQVIST PER-ARNE  LINDQVIST SVANTE  LINDQVIST ANDERS  LINDROTH BO S  LINDSTRÖM KATARINA  LINDSTRÖM MIKAEL  LINDSTRÖM MÅRTEN  LINDSTRÖM TOM  LINDSTRÖM BO  LINDVALL PER-ERIK  LINDVALL EWA  LINSÄTER ENDEL  LIPPMAA LUDWIK  LISZKA INGEMAR  LITZELL JOHAN  LIU LENNART  LJUNG LARS  LJUNGDAHL SOFIA  LJUNGDAHL LOTTA LJUNGQVIST KARIN  LJUNGSTRÖM SVEN-OLOF  LODIN RON LONG ERLING LORENTZEN AMORY B.  LOVINS QIANG LU VILHJÁLMUR LUDVIKSSON FREDRIK  LUNDBERG JAN M  LUNDBERG MAGNUS  LUNDBERG NICKLAS  LUNDBLAD ERIK  LUNDGREN NILS  LUNDGREN ULF  LUNDGREN GÖRAN  LUNDIN STIG  LUNDQUIST GUDMAR LUNDQVIST PER LUNDQVIST ULF LUNDQVIST ÅKE LUNDQVIST MARTIN LUNDSTEDT BO LUNDSTRÖM INGEMAR LUNDSTRÖM RUNE LUNDSTRÖM STELLAN LUNDSTRÖM GÖRAN LUNDWALL LENNART LÜBECK ANDERS LYBERG BENGT LÖFKVIST SVEN LÖFQUIST CARL-GUSTAV LÖNNBORG ØYSTEIN LØSETH PER LÖTSTEDT MICHAEL G:SON LÖW JAN LÖWSTEDT GERO MADELUNG CLAES MAGNUSSON DAVID MAGNUSSON GUNNAR MALM GÖRAN S. MALM ANDREAS MALMBERG MARTIN MALMSTEN ROBERT MALPAS KARIN MARKIDES ANDERS MARTIN-LÖF SVERKER MARTIN-LÖF JAN MARTINSSON BO MATTIASSON LARS-GUNNAR MATTSSON OVE MATTSSON ÖRJAN MATTSSON JOHN MAYO KIRAN MAZUMDAR-SHAW SARA MAZUR KEITH MCLOUGHLIN CARVER A MEAD ARNE MELANDER JUDITH MELIN ARNE MELLGREN LARS MELLGREN ALAIN MÉRIEUX MIRKA MIKES-LINDBÄCK MILLE  MILLNERT ÅSA  MINOZ FRANÇOIS  MIQUEL CHRISTINA  MOBERG CATHARINA  MODAHL NILSSON CAMILLA  MODÉER SARA  MODIG HÅKAN  MOGREN PER-ERIK  MOHLIN PETER  MOLDÉUS JOHAN  MOLIN PER  MOLIN MICHAEL  MONONEN LEON  MONTELL HELMUT  MORITZ HANNA  MOSS JAN  MOSTRÖM OSAMU  MOTOJIMA STAFFAN  MOVIN INGEMAR  MUNDEBO EMILIO  MUÑOZ RUIZ EARLL M  MURMAN EGIL  MYKLEBUST JAN-ANDERS  MÅNSON ARNE  MÅRTENSSON KAJ  MÅRTENSSON YVONNE MÅRTENSSON MART MÄGI ERNA MÖLLER LARS NABSETH VENKATESH NARAYANAMURTI ANDERS NARVINGER JULIUS NATTERER TOMAS NAUCLÉR LENA NEIJ ROBERT M  NEREM IVARS  NERETNIEKS YRJÖ  NEUVO KERSTIN  NIBLAEUS MARTIN  NICKLASSON TOMAS  NICOLIN JENS  NIELSEN LARS  NIELSEN GERT  NILSON AINA  NILSSON STRÖM ANNA  NILSSON VINDEFJÄRD ANN-MARIE  NILSSON BJÖRN O.  NILSSON CHARLOTTA  NILSSON ELISABETH  NILSSON HANS  NILSSON HELEN  NILSSON JAN-ERIC  NILSSON JÖRGEN NILSSON LARSGUNNAR NILSSON LARS-OLOF NILSSON LEIF NILSSON MIKAEL NILSSON NILS J. NILSSON OLLE NILSSON SVEN-CHRISTER NILSSON ANNA NILSSON-EHLE LARS A NORBERG STEN NORDBERG BENGT NORDÉN WILLIAM D NORDHAUS BENGT NORDIN MATS NORDLANDER GUNILLA NORDLÖF PERTTI NORDMAN STIG NORDQVIST ANDERS  NORDSTRAND LARS E  NORDSTRÖM LARS G  NORDSTRÖM LARS-ERIK  NORDSTRÖM MARGARETA  NORELL BERGENDAHL TORBJÖRN  NORIN MALCOLM  NORLIN BO NORMARK STAFFAN NORMARK MIKAEL NORR HANS NORRSTRÖM CURT NORSTEDT ALASTAIR NORTH KALEVI NUMMINEN LARS NYBERG THORSTEN NYBOM LARS NYBORG JONAS NYCANDER EVA NYGREN JAN NYGREN PETER NYGÅRDS JAN NYLANDER CARL-ERIK NYQUIST ORVAR NYQUIST ANDERS NYRÉN BERTIL NÄSLUND STAFFAN NÄSSTRÖM BØRGE OBEL AGNETA ODÉN MIKAEL ODENBERG BJÖRN ODLANDER RAGNAR OHLSON LENNART OHLSSON JORMA OLLILA JAN OLLNER DAN OLOFSSON GUNNAR OLOFSSON MAGNUS OLOFSSON PER OLOFSSON PIERRE OLOFSSON GREGORY B. OLSON CURT G OLSSON HANS-OLOV OLSSON M INGEMAR OLSSON MORGAN OLSSON OLLE OLSSON ULF OLSSON ULF OLSSON LENA OLVING SVEN OLVING ROBERT ONSANDER GÖSTA OSCARSSON VYTAUTAS OSTASEVICIUS MATTI OTALA LARS OTTOSON FREDRIK PALLIN JAN-OVE  PALMBERG BENGT  PALMÉR INGEGERD  PALMÉR JUNI  PALMGREN ANDERS  PALMQVIST HOMAN  PANAHI ANTON  PANNENBORG DATTATRAY  PARASNIS BORIS  PATON AROGYASWAMI JOSEPH PAULRAJ OLOF PAULSSON IMRE PÁZSIT BERTIL PEKKARI VIRGIL PERCEC MIKAEL PERDIN BERTIL PERSSON GÖRAN A PERSSON JAN-CRISTER PERSSON LENNART PERSSON MALIN PERSSON MATS PERSSON NILS-GÖRAN PERSSON OLOF PERSSON STEFAN PERSSON TORSTEN PERSSON INGRID PETERSSON PER-ERIK PETERSSON ANDERS PETTERSSON HENRI PIATIER GIORGIO PICCI MARIE-PAULE PILENI BYRON PIPES BERND PISCHETSRIEDER SVEN PLATZER MADJIDI POOYA JERKER PORATH TOBIAS PORSERUD MICHAEL PORTER ASHKAN POUYA WILLIAM POWERS ANNE-MARIE PÅLSSON SVANTE PÄÄBO MARIAN RADETZKI LARS RAMQVIST KARL-GUSTAV RAMSTRÖM JUHA RANTANEN ANDERS  RANTZER ANDERS  RASMUSON JØRGEN  RASSING FINN  RAUSING HANS  RAUSING SVEN-OLOV  REFTMARK LAURE  REINHART JAN  REMRÖD STEFAN  RENLUND BIRGITTA RESVIK RUDOLF RIGLER PATRIK RIGNELL MATS G RINGESTEN ARNE RISBERG ROBERT O. RITCHIE HANS ROBERTSON ARNE ROHDIN CLAS ROLANDER ASBJØRN ROLSTADÅS CARL WILHELM ROS SUNE ROSELL BJÖRN ROSÉN IRMA ROSENBERG NATHAN ROSENBERG LARS-GÖRAN ROSENGREN HANS ROSLING JENS ROSTRUP-NIELSEN DAVID ROWCLIFFE EVA  RUDBERG PER-ARNE  RUDBERT HENRIK  RUNNEMALM FREDRIK  RUNNQUIST SVEIN  RUUD NILS  RYDBECK JAN  RYDBERG BENGT  RYDÉN BO  RYDIN ANDERS  RYLANDER HÅKAN  RYLANDER PIA  RYLANDER HANNU  RYÖPPÖNEN LENNART  RÅDSTRÖM AULIS  SAARINEN MERNOSH  SAATCHI PAUL  SAFFO KARL-ERIK  SAHLBERG KERSTIN  SAHLIN MAURITZ  SAHLIN ELISABET  SALANDER BJÖRKLUND GUNILLA  SALTIN AVELINO  SAMARTIN JOSEPH  SAMEC LARS  SAMUELSON ANN-SOFIE  SANDBERG GÖRAN  SANDBERG HANS SANDBERG OLOF SANDBERG JOHN SANDBLOM JOHAN SANDELL ANNA SANDER ÅKE SANDER ERIK SANDEWALL MADELENE SANDSTRÖM ROLF SANDSTRÖM PIA SANDVIK PHILIPPE SANSONETTI BJÖRN SAVÉN ANDERS SCHARP CECILIA SCHELIN SEIDEGÅRD DAVID SCHINDLER ROLAND SCHMITT MARIE SCHREWELIUS ARWIDSON JAN-ÅKE SCHWEITZ LOUIS SCHWEITZER LENNART SCHÖN MELKER SCHÖRLING NILS-HERMAN SCHÖÖN HELÉN SEEMANN BAL RAJ SEHGAL ULRICH SEIFFERT YASUJI SEKINE SACHIO SEMMOTO HOMI SETHNA EUGENE SHCHUKIN DAN SHECHTMAN JOHN J SHEPHERD JOHAN SIBERG CHRISTIAN SIEVERT HANS SIEVERTSSON DAG SIGURD OZIRES SILVA HÅKAN SIMONSEN KERSTIN SIRVELL RUNE SIRVELL JOHAN SJÖ ANDERS SJÖBERG BERNDT SJÖBERG BERTIL SJÖBERG LENNART SJÖBERG MARIA SJÖBERG SÖREN SJÖLANDER CHRISTER SJÖLIN LARS-INGE SJÖQVIST LARS SJÖSTEDT SVEN-ERIK SJÖSTRAND WIKING SJÖSTRAND OLOF SJÖSTRÖM JOHAN SKOGLUND ROLF SKOGLUND MAGNUS SKOGLUNDH HARALD SKOGMAN INGRID  SKOGSMO HANS  SKOOG ROLF  SKÅR GUNNAR  SOHLENIUS MICHAEL  SOHLMAN EVELYN  SOKOLOWSKI JIAN  SONG METE  SOZEN JAN-OLOF  SPERLE ERICH  SPITZ BJÖRN  SPRÄNGARE GÜNTER  SPUR LOTHAR  SPÄTH YNGVE  STADE KARI  STADIGH ANITRA  STEEN JONAS  STEEN SVEN  STEEN BÖRJE  STEENBERG LARS  STEHN ANNA-KARIN  STENBERG STIG  STENDAHL ERIK  STENEROTH URBAN  STENHEDE PER  STENIUS BENGT  STENLUND HENRY  STÉNSON ANNIKA  STENSSON TRIGELL PER  STENSTRÖM JOHAN STERTE HÅKAN STILLE HELENA STJERNHOLM PETER STOICA MARCUS STORCH MINNA STORM PER STORM KJELL STRANDBERG HANS STRÅBERG LARS STRÖMBERG MARCUS STRÖMBERG PER STRÖMBERG PETER STRÖMBÄCK FREDRIK STRÖMHOLM MARIA STRÖMME DAG STRÖMQVIST LJOT STRÖMSENG LARS STUGEMO BENGT STYMNE INGEMAR STÅHL JAN-ERIC STÅHL STEFAN STÅHL MARIE STÄLLVIK SANDBERG NAM PYO SUH CARL JOHAN SUNDBERG KAJSA SUNDBERG BIRGITTA SUNDBLAD LARS SUNDBLAD JAN-ERIC  SUNDGREN BO  SUNDQVIST SUBRA  SURESH WOJCIECH  SUWALA CARL-HENRIC  SVANBERG SUNE  SVANBERG TINA  SVANBERG-LUNDGREN ODD  SWARTING BJÖRN  SVEDBERG FREDRIK  SVEDBERG GUNNAR  SVEDBERG PER  SVEDBERG TORD  SVEDBERG BIRGITTA  SWEDENBORG MATS  SVEGFORS ERIK  SVENKE HÅKAN  SVENNERSTÅL CHRISTER  SVENSSON JAN  SVENSSON JONAS  SVENSSON SVANTE  SVENSSON ÅKE  SVENSSON JAN  SVÄRD THOMAS  SÄTMARK STAFFAN  SÖDERBERG ULF  SÖDERGREN PATRIK  SÖDERHOLM ÅSA  SÖDERSTRÖM JERRING HANS TSON  SÖDERSTRÖM JOHAN  SÖDERSTRÖM LARS-OLOV  SÖDERSTRÖM SVERKER  SÖRLIN HÅKAN  SÖRMAN CHRISTOFFER TAXELL TUULA TEERI GREG TEGART MICHAEL TENDLER CHRISTINA TENFÄLT BJÖRN TENGROTH HENRIK TENGSTRAND JAN TENGZELIUS MILOSZ TERSMEDEN PÁL  TÉTÉNYI CLAES  THEGERSTRÖM DIRK  THOENES HANS  THOMANN BERTIL  THORNGREN TOMAS  THORVALDSSON BENGT  THULIN MIKAEL  THUNVED LARS  THYLÉN FREDRIK TIBERG PATRIK TIGERSCHIÖLD ANNE-MARIE TILLMAN AZUSA TOMIURA AKIRA TONOMURA JAN TORIN KENNERT TORLEGÅRD KRISTER TORSSELL LINUS TORVALDS HAMADOUN I.  TOURÉ ARNIS  TREIMANIS LENA  TRESCHOW TORELL MARIANNE  TRESCHOW MICHAEL  TRESCHOW ULF  TROEDSSON STEN  TROLLE JAMES  TRUCHARD STAFFAN  TRUVÉ GÖRAN  TUNHAMMAR ANTHONY  TURNER KYÖSTI  TUUTTI MARGARETA  TÖRNQVIST VILMOS  TÖRÖK JAN  UDDENFELDT INGRID  UDÉN MOGENSEN MATHIAS UHLÉN BJÖRN UHRENIUS ANDERS ULFVARSON ANDERS ULLBERG CHRISTINA ULLENIUS ANDERS ULLMAN SVEN ULLRING JONAS UNGER JAAK URMI HANS URSING HEINRICH URSPRUNG GABRIEL URWITZ JAMES UTTERBACK ULF WAHLBERG TORBJÖRN WAHLBORG BJÖRN WAHLROOS HÅKAN VALBERG JANE WALERUD ANDERS WALL JAN  WALLANDER HARRIET  WALLBERG JACOB  WALLENBERG MARCUS  WALLENBERG PETER  WALLENBERG SVEN  WALLGREN AMELIE  WALLIN MARY  WALSHOK ALEXANDRA WALUSZEWSKI HENDRIK VAN BRUSSEL CEES VAN LEDE MARC VAN MONTAGU YU-ZHU WANG NILS-GÖSTA VANNERBERG CHRISTER WANNHEDEN ANDERS VEDIN BENGT-ARNE  VEDIN PER-OLOF  WEDIN PÄR  WEIHED PETER  WEISS SVEN  WEJDLING EVGENY  VELIKHOV HÅKAN  WENNERSTRÖM DAN  WERBIN ANDERS  WERME GUNNAR  WESSMAN JÖRGEN  VESSMAN HEIJE  WESTBERG ULF  WESTBERG MARGARETA  WESTER LARS  WESTERBERG BARBRO  WESTERHOLM PER-HÅKAN  WESTIN HENRIK  WESTLING HÅKAN  WESTLING CARL-AXEL  WESTLUND PER  WESTLUND ALBERT  WESTWOOD GUNNAR  WETTERBERG GEORGE H  WEYERHAEUSER JR JAMES A  WEYHENMEYER CLAUS  WEYRICH STEFAN  WIDEGREN ROLAND  WIDMARK CECILIA  VIEWEG EVA  WIGREN HANS  WIGZELL CLAS  WIHLBORG HANS  WIJERS OLLE  WIJK JAN  WIKANDER STEN  WIKANDER ÖRJAN  WIKFORSS GÖSTA  WIKING MARTIN  WIKLUND SOLVEIG  WIKSTRÖM ÅKE  WIKSTRÖM JURGIS  VILEMAS ANNE MARIE  WILHELMSEN CLAES WILHELMSSON KRISTINA WILLGÅRD ANNA WILSON ROLAND WIMMERSTEDT FREDRIK WINBERG GERT WINGÅRDH GREGORY WINTER SVEN WIRD MARCO WIRÉN HERBERT WIRTH JONAS WISTRÖM ARNE WITTLÖV HENNING WITTMEYER CLAES WOHLIN LARS WOHLIN SVANTE WOLD MICHAEL WOLF ROLF WOLFF LARS WOLLUNG BJÖRN WOLRATH ALEXANDER VON GABAIN GUNNAR VON HEIJNE GUSTAV VON HERTZEN ERIK VON SYDOW HANS VON UTHMANN TOM VON WEYMARN EUGENE WONG JOHAN WOXENIUS JISONG WU SIEGFRIED ZHIQIANG WU MATTI VUORIA LARS WÅGBERG PETER WÅGSTRÖM KLAS WÅHLBERG PETER WÅLLBERG TORGNY WÄNNSTRÖM GUANHUA XU KUANGDI XU RONGLIE XU HAJIME YAMASHINA SHUNPEI YAMAZAKI IVAN YATES PETER YNGWE ANDERS YNNERMAN NAOYA YODA HIROYUKI YOSHIKAWA GERMAN ZAGAINOV IVO ZANDER JENS ZANDER UDO ZANDER RICHARD NEIL ZARE NIKLAS ZENNSTRÖM HANS ZETTERBERG LARS H ZETTERBERG JI ZHOU INGEGERD ÅGREN JOHN ÅGREN SVEN ÅGRUP ANNIKA ÅHNBERG BENGT ÅKESSON KARL-ERIK ÅRZÉN SUSANNE ÅS SIVBORG NILS G ÅSLING CHRISTER ÅSLUND NILS ÅSLUND MONICA ÅSMYR IRMA ÅSTRAND LARS ÅSTRAND JAN ÅSTRÖM KARL JOHAN ÅSTRÖM JOHAN ÖBERG ÅKE ÖBERG HALLVARD ØDEGAARD IVAN ÖFVERHOLM FREDRIK ÖHRN INGEMAR ÖHRN SVEN-OLOF  ÖHRVIK LARS  ÖJEFORS PER ANDERS  ÖRTENDAHL GUSTAF  ÖSTBERG JAN-OVE  ÖSTENSEN JERRY  ÖSTER LEIF  ÖSTLING LARS  ÖSTLUND LARS  ÖSTMAN