1
Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i fysik 2018 ”för banbrytande uppnningar inom laserfysik” med ena hälften till Arthur Ashkin ”för den optiska pincetten och dess tillämpning på biologiska system” och med andra hälften gemensamt till Gérard Mourou och Donna Strickland ”för deras metod att alstra högintensiva, ultrakorta optiska pulser”. Nobelpriset 2018 i fysik Redaktion: Olga Botner, Gunnar Ingelman, Mats Larsson och Anders Irbäck, Nobelkommittén för fysik, Kungl. Vetenskapsakademien; Joanna Rose, vetenskapsjournalist; Sara Gustafsson, redaktör, och Virág Angyal, Nobelassistent, Kungl. Vetenskapsakademien. Grask design: IVY Agency AB Illustrationer: Johan Jarnestad/Infographics.se Tryck: Åtta45 © Kungl. Vetenskapsakademien Box 50005, 104 05 Stockholm 08-673 95 00, [email protected], www.kva.se Afscher kan beställas kostnadsfritt på www.kva.se/nobelafscher Foto: porträtt av Arthur Ashkin: © Peter Badge/Typos1 - all rights reserved 2018; porträtt av Gérard Mourou©École Polytechnique – Jeremy Barande; porträtt av Donna Strickland : One for the Wall, University of Waterloo. Tryck och distribution har möjliggjorts av LÄR DIG MER OM NOBELPRISEN PÅ WWW.KVA.SE Mer information om Nobelpriset i fysik 2018 nns på www.kva.se/nobelfysik2018 och www.nobelprize.org. Här nns fördjupad information om priset och pristagarna, lästips och video. Nobelpriset© och Nobelmedaljen är av Nobelstiftelsen registrerade varumärken. Pulsen trycks ihop och intensiteten skjuter i höjden Kort ljuspuls från en laser Pulsen sträcks ut för att minska toppeffekten Den utsträckta ljuspulsen förstärks Optisk pincett Cellkärna Kinesin DNA Laserstråle Lins Fokuserat laserljus Prov Spegel Kolibakterie Gérard Mourou Född 1944 i Albertville, Frankrike. Professor vid École Polytechnique, Palaiseau, Frankrike och University of Michigan, Ann Arbor, USA. Donna Strickland Född 1959 i Guelph, Kanada. Professor vid University of Waterloo, Kanada. CPA revolutionerade lasertekniken. Den tillät forskarna att alstra mycket intensiva korta laserpulser genom att på ett intrikat sätt undvika risken att förstöra förstärkarmaterialet. Istället för att förstärka ljuspulsen direkt, sträcks den först ut i tiden, så att toppeffekten minskar. Därefter förstärks pulsen, och när den sedan trycks ihop samlas mer ljus inom samma lilla område – ljuspulsen blir extremt intensiv. Alltsedan den uppfanns, används CPA- tekniken i utvecklingen av allt kortare och mer intensiva laserstrålar. Den har blivit en port mot helt nya forskningsområden och tillämpningar inom fysiken, kemin och medicinen. En bakterie fångad i optiska pincettens fasta grepp. Arthur Ashkin visade att inte bara bakterier utan även andra levande celler och deras innehåll kan studeras i ett mikroskop där de hålls fast med fokuserat laserljus. Det går att se, vrida runt, klippa, knuffa och dra utan att röra vid de undersökta objekten. Ashkin banade väg för flera andra tillämpningar av den optiska pincetten. Vissa objekt blir fångade direkt i laserstrålen, medan andra, som motormolekylen kinesin, eller en DNA-sträng, fästes först vid en liten kula som i sin tur hålls fast av pincetten. Arthur Ashkin Född 1922 i New York, USA. Tidigare forskare vid Bell Laboratories, Holmdel, USA. Lysande verktyg Årets prisbelönade uppfinningar bryter ny mark inom laserfysiken. Små biologiska objekt och otroligt snabba processer uppenbarar sig nu i nytt ljus. Med avancerade precisionsinstrument öppnas nya forsknings- områden och en mängd industriella och medicinska tillämpningar. Arthur Ashkin uppfann den optiska pincetten vars ljusstrålengrar griper tag i partiklar, atomer, molekyler, och till och med bakterier och andra levande celler. Med detta nya verktyg förverkligade Ashkin en gammal science ctiondröm – att utnyttja ljusets strålningstryck för att ytta på fysiska objekt. Han ck laserljus att ytta små partiklar, och lyckades hålla fast dem genom att fokusera ljusstrålen. Den optiska pincetten var född. Ett stort genombrott kom 1987, då Ashkin fångade levande bakterier med pincetten utan att skada dem. Omedelbart satte han igång studier av biologiska system, och i dag används den optiska pincetten brett till att undersöka livets maskineri. Gérard Mourou och Donna Strickland banade väg för de kortaste och mest intensiva laserpulser människan skapat. Den banbrytande artikeln kom 1985 och blev stommen i Stricklands doktorsavhandling. Med smarta grepp lyckades de alstra korta högintensiva laserpulser utan att förstöra förstärkarmaterialet. De sträckte först ut laser- pulserna i tiden för att minska toppeffekten, förstärkte dem sedan, och tryckte till sist ihop dem. Om en puls trycks ihop och blir kortare i tiden så innebär det att mer ljus packas in inom samma lilla område i rummet – pulsens intensitet skjuter då i höjden. Stricklands och Mourous nyuppfunna teknik, kallad CPA eller chirped pulse amplification, blev snabbt standard för alla senare tillkomna högintensitetslasrar. Bland tillämpningarna nns de miljontals synkorrigerande ögon- operationer som numera utförs årligen med de vassaste av ljusstrålar. De otaliga användningsområdena har knappast utforskats fullt ännu. Men redan i dag låter de i år belönade uppnningarna oss rumstera om i mikrovärlden i bästa Alfred Nobel- anda: till största nytta för mänskligheten.

PO181382-1 fysik 2018...Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i fysik 2018 ”för banbrytande upp finningar inom laserfysik” med ena hälften till Arthur Ashkin

  • Upload
    others

  • View
    0

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: PO181382-1 fysik 2018...Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i fysik 2018 ”för banbrytande upp finningar inom laserfysik” med ena hälften till Arthur Ashkin

Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i fysik 2018 ”för banbrytande uppfinningar inom laserfysik” med ena hälften till Arthur Ashkin ”för den optiska pincetten och dess tillämpning på biologiska system” och med andra hälften gemensamt till Gérard Mourou och Donna Strickland ”för deras metod att alstra högintensiva, ultrakorta optiska pulser”.

Nobelpriset 2018 i fysik

Redaktion: Olga Botner, Gunnar Ingelman, Mats Larsson och Anders Irbäck, Nobelkommittén för fysik, Kungl. Vetenskapsakademien; Joanna Rose, vetenskapsjournalist; Sara Gustafsson, redaktör, och Virág Angyal, Nobelassistent, Kungl. Vetenskapsakademien. Grafisk design: IVY Agency AB Illustrationer: Johan Jarnestad/Infographics.se Tryck: Åtta45

© Kungl. VetenskapsakademienBox 50005, 104 05 Stockholm08-673 95 00, [email protected], www.kva.seAffischer kan beställas kostnadsfritt på www.kva.se/nobelaffischer

Foto

: por

trät

t av

Art

hur

Ash

kin:

 © P

eter

Bad

ge/T

ypos

1 -

all r

ight

s re

serv

ed 2

018;

por

trät

t av

Gér

ard

Mou

rou:

 ©Éc

ole

Pol

ytec

hniq

ue –

Jer

emy

Bar

ande

; por

trät

t av

Don

na S

tric

klan

d : O

ne fo

r th

e W

all,

Uni

vers

ity

of W

ater

loo.

Tryck och distribution har möjliggjorts av

LÄR DIG MER OM NOBELPRISEN PÅ WWW.KVA.SE Mer information om Nobelpriset i fysik 2018 finns på www.kva.se/nobelfysik2018 och www.nobelprize.org. Här finns fördjupad information om priset och pristagarna, lästips och video.

Nob

elpr

iset

© o

ch N

obel

med

alje

n är

av

Nob

elst

iftel

sen

regi

stre

rade

var

umär

ken.

Pulsen trycks ihop och intensiteten skjuter i höjden

Kort ljuspuls från en laser

Pulsen sträcks ut för att minska toppeffekten

Den utsträckta ljuspulsen förstärks

Optisk pincett

Cellkärna Kinesin DNA

Laserstråle

Lins

Fokuserat laserljus

Prov

Spegel

Kolibakterie Gérard Mourou Född 1944 i Albertville, Frankrike. Professor vid École Polytechnique, Palaiseau, Frankrike och University of Michigan, Ann Arbor, USA.

Donna Strickland Född 1959 i Guelph, Kanada. Professor vid University of Waterloo, Kanada.

↑ CPA revolutionerade lasertekniken. Den tillät forskarna att alstra mycket intensiva korta laserpulser genom att på ett intrikat sätt undvika risken att förstöra förstärkarmaterialet. Istället för att förstärka ljuspulsen direkt, sträcks den först ut i tiden, så att toppeffekten minskar. Därefter förstärks pulsen, och när den sedan trycks ihop samlas mer ljus inom samma lilla område – ljuspulsen blir extremt intensiv.

Alltsedan den uppfanns, används CPA-tekniken i utvecklingen av allt kortare och mer intensiva laserstrålar. Den har blivit en port mot helt nya forskningsområden och tillämpningar inom fysiken, kemin och medicinen.

← En bakterie fångad i optiska pincettens fasta grepp. Arthur Ashkin visade att inte bara bakterier utan även andra levande celler och deras innehåll kan studeras i ett mikroskop där de hålls fast med fokuserat laserljus. Det går att se, vrida runt, klippa, knuffa och dra utan att röra vid de undersökta objekten.

Ashkin banade väg för flera andra tillämpningar av den optiska pincetten. Vissa objekt blir fångade direkt i laserstrålen, medan andra, som motormolekylen kinesin, eller en DNA-sträng, fästes först vid en liten kula som i sin tur hålls fast av pincetten.

Arthur Ashkin Född 1922 i New York, USA. Tidigare forskare vid Bell Laboratories, Holmdel, USA.

Lysande verktygÅrets prisbelönade uppfinningar bryter ny mark inom laserfysiken. Små biologiska objekt och otroligt snabba processer uppenbarar sig nu i nytt ljus. Med avancerade precisionsinstrument öppnas nya forsknings-områden och en mängd industriella och medicinska tillämpningar.

Arthur Ashkin uppfann den optiska pincetten vars ljusstrålefingrar griper tag i partiklar, atomer, molekyler, och till och med bakterier och andra levande celler. Med detta nya verktyg förverkligade Ashkin en gammal science fictiondröm – att utnyttja ljusets strålningstryck för att flytta på fysiska objekt. Han fick laserljus att flytta små partiklar, och lyckades hålla fast dem genom att fokusera ljusstrålen. Den optiska pincetten var född.

Ett stort genombrott kom 1987, då Ashkin fångade levande bakterier med pincetten utan att skada dem. Omedelbart satte han igång studier av biologiska system, och i dag används den optiska pincetten brett till att undersöka livets maskineri.

Gérard Mourou och Donna Strickland banade väg för de kortaste och mest intensiva laserpulser människan skapat. Den banbrytande artikeln kom 1985 och blev stommen i Stricklands doktorsavhandling.

Med smarta grepp lyckades de alstra korta högintensiva laserpulser utan att förstöra förstärkarmaterialet. De sträckte först ut laser-pulserna i tiden för att minska toppeffekten, förstärkte dem sedan, och tryckte till sist ihop dem. Om en puls trycks ihop och blir kortare i tiden så innebär det att mer ljus packas in inom samma lilla område i rummet – pulsens intensitet skjuter då i höjden.

Stricklands och Mourous nyuppfunna teknik, kallad CPA eller chirped pulse amplification, blev snabbt standard för alla senare tillkomna högintensitetslasrar. Bland tillämpningarna finns de miljontals synkorrigerande ögon-operationer som numera utförs årligen med de vassaste av ljusstrålar.

De otaliga användningsområdena har knappast utforskats fullt ännu. Men redan i dag låter de i år belönade uppfinningarna oss rumstera om i mikrovärlden i bästa Alfred Nobel-anda: till största nytta för mänskligheten.