Kvalitetsgranskning Rapport 2011:4 - Skolinspektionen · Projektet har granskat frutsättningarna fr att sätta rätt betyg genom att studera vilka underlag lärare använder fr att

Kvalitetsgranskning Rapport 20114

Betyg i gymnasie-skolan 2011 En kvalitetsgranskning av betygssaumlttning i historia A kemi A och svenska B

Skolinspektionens rapport 20114 Diarienummer 40-20101148 Stockholm 2011 Foto Ryno Quantz

Inneharingll

1 Sammanfattning

2 Inledning 9 21 Ansvar foumlr betygssaumlttningen 10 22 Viktiga foumlrutsaumlttningar har granskats 10

3 Granskningens resultat 12 31 Svenska B ndash maringlbetygskriterier och betygsunderlag 13 32 Kemi A ndash maringlbetygskriterier och betygsunderlag 1533 Historia A ndash maringlbetygskriterier och betygsunderlag 1834 Vaumlrderingar av olika underlag till ett betyg 2035 Elevinformation samverkan och variation i betygsunderlag 22

4 Avslutande diskussion 27

41 Kvalitetsskillnader i grad av samverkan och information till elever 27

42 Bristande likvaumlrdighet 28

43 Ansvaret foumlr en baumlttre likvaumlrdighet och raumlttssaumlkerhet 29

5 Granskningens syfte och fraringgestaumlllningar

6 Metod och genomfoumlrande

7 Referenser

8 Bilagor

Foumlrord Skolinspektionen har i uppdrag av regeringen att utfoumlra kvalitetsgranskningar av skolvaumlsendet foumlrskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen Kvalitetsgranskning innebaumlr en detaljerad och systematisk undersoumlkning av en verksamhets kvalitet inom ett avgraumlnsat omraringde daumlr utgaringngs-punkten aumlr alla barns och elevers lika raumltt till en god utbildning i en trygg miljouml De iakttagelser analyser och bedoumlmningar som goumlrs inom ramen foumlr granskningarna redovisas dels i form av enskilda beslut till de granskade skolorna och skolhuvudmaumlnnen dels i en oumlvergripande och sammanfattande rapport Genom beskrivningar av viktiga kvalitetsaspekter inom gransknings-omraringdet avser den oumlvergripande och sammanfattande rapporten att ge ett utvecklingsstoumld aumlven foumlr skolor som inte har granskats

Denna rapport redovisar resultatet av Skolinspektionens kvalitetsgranskning med inriktning mot laumlrares rektorers och skolhuvudmaumlns insatser foumlr en raumlttssaumlker och likvaumlrdig betygssaumlttning Fokus i granskningen aumlr hur laumlrares betygsunderlag oumlverensstaumlmmer med kursplanernas maringl och betygskriterier samt hur dessa underlag sammanfattas och vaumlrderas vid betygssaumlttningen

Rapportens iakttagelser och slutsatser gaumlller de 35 skolor som har granskats och avser daumlrmed inte att ge en nationell bild av foumlrharingllandena Vilka skolor som granskats framgaringr i bilaga 1

Projektledare foumlr kvalitetsgranskningen har varit Malin Forsman och omraringdessakkunnig Per Maringhl Skolinspektionen i Stockholm

Stockholm 2011

Ann-Marie Begler Kjell Hedwall Generaldirektoumlr Avdelningschef

S KO L I N S P E K T I O N E N S R A P P O R T 20114 5

1 | Sammanfattning Betygssaumlttningen i kurserna historia A kemi A och svenska B aumlr utgaringngspunkt foumlr denna granskning

De 35 gymnasieskolor som ingaringr i projektet granskades houmlsten 2010 och omfattar 24 kommunala och 10 fristaringende skolor samt en riksinternatskola i sammanlagt 30 kommuner Utgaringngspunkten foumlr urvalet av kurser har varit att olika typer skulle vara representerade ndash kurser med och utan nationella prov kaumlrnaumlmnen och karaktaumlrsaumlmnen samt teoretiska aumlmnen och aumlmnen med praktiska inslag

Underlaget foumlr granskningens bedoumlmningar och slutsatser utgoumlrs av dokumentstudier och intervjuer med rektorer laumlrare och elever Dokumenten som studerats bestaringr av ett urval av laumlrares betygsunderlag i de aktuella kurserna Dessa begaumlrdes in infoumlr besoumlken paring skolorna

Skolinspektionens bedoumlmningar har resulterat i ett skolbeslut foumlr varje enskild skola

Kvalitetsgranskningens viktigaste resultat

Maringl och betygskriterier inte alltid i fokus De festa laumlrare som ingaringtt i granskningen ger eleverna moumljlighet att visa upp de kunskaper och foumlrmaringgor som framgaringr av kursplanens maringl och betygskriterier Det fnns dock laumlrare som inte ger eleverna den moumljligheten Det medfoumlr att de inte kan saumltta betyg utifraringn kursplanen Det foumlrekommer ocksaring att vissa laumlrare vaumlrderar elevernas resultat och prestationer paring ett saumltt som inte oumlverens-staumlmmer med kursplanens betygskriterier foumlr de olika betygsnivaringerna I granskningen fnns ocksaring exempel daumlr betygen paringverkas av faktorer som saknar stoumld i kursplanens maringl och betygskriterier

Betygsunderlag mer likartade mellan laumlrare i kemi A I kemi A har laumlrar-nas uppgifter och aktiviteter foumlr bedoumlmning och betygsaumlttning och saumlttet att vaumlrdera resultat och prestationer tenderat till att vara mer likartade I svenska B och historia A har variationen i laumlrarnas betygsunderlag varit stoumlrre I kemi A anvaumlnds ocksaring lokalt utformade och gemensamma prov mer frekvent aumln i svenska B och historia A

Vaumlrderingar av olika underlag Flertalet laumlrare i undersoumlkningen utgaringr fraringn en likvaumlrdig allsidig och saklig vaumlrdering naumlr de saumltter betyg I de fall daumlr elever uppfyller fertalet men inte alla krav foumlr en viss betygsnivaring erbjuder laumlraren ofta eleven moumljlighet till kompletteringar ocheller ser oumlver och goumlr en foumlrnyad analys av sina betygsunderlag och i vissa fall samraringder laumlraren med en kollega Men det foumlrekommer ocksaring att laumlrare inte utgaringr fraringn dessa grundlaumlggande principer vid betygssaumlttning och saumltter betyg utifraringn sum-merade provpoaumlng inte utifraringn kunskapsomdoumlmen

Ibland felaktig tillaumlmpning av betygskriterier Laumlrarna i granskningen tillaumlmpar Skolverkets foumlreskrifter i stort sett korrekt Gransk-

rdquo betygen VG ningen har emellertid visat att laumlrare ibland saumltter betyget G paring elever som inte uppfyller samtliga betygskriterier foumlr och MVG saumltts G utan att det fnns saumlrskilda skaumll Det foumlrekommer ocksaring ibland inte utifraringn att betygen VG och MVG inte saumltts utifraringn foumlreskrifterna

foumlreskrifternardquo Istaumlllet foumlr att vaumll utvecklad foumlrmaringga avseende naringgot eller naringgra betygskriterier kan vaumlga upp brister i ett eller ett par

andra betygskriterier ges betygen VG och MVG endast till elever som uppfyller samtliga betygskriterier foumlr dessa betygsnivaringer

Ansvaret delat mellan laumlrare rektor huvudman Ansvaret foumlr likvaumlrdig och raumlttssaumlker betygssaumlttning delas mellan laumlraren rektorn och huvudmannen Visserligen har laumlraren huvudansvaret eftersom det aumlr laumlraren som saumltter be-tyget men huvudmannen har ett oumlvergripande ansvar foumlr att rektor och laumlrare har noumldvaumlndiga kunskaper och insikter i de foumlreskrifter som gaumlller och att dessa tillaumlmpas Rektor har ansvaret foumlr att verksamheten som helhet inriktas paring att naring de nationella maringlen Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att samtliga ansvarsnivaringer diskuterar och refekterar oumlver de behov av utvecklingsinsatser och aringtgaumlrder som fnns

En del brister som framkommit i granskningen kan aringtgaumlrdas av den en-skilda laumlraren exempelvis bristfaumlllig information till de egna eleverna Trots att fokus foumlr granskningen inte har varit laumlrarens information till eleverna har det framkommit att fera laumlrare inte informerar eleverna om hur olika resultat och prestationer vaumlrderas i olika uppgifter och prov och vad som foumlrvaumlntas av dem

Andra brister kan ligga utanfoumlr laumlrarens kontroll som exempelvis att det inte fnns naringgon laborationssal eller moumljligheter till samverkan En foumlrutsaumltt-ning foumlr att likvaumlrdighet ska uppnarings aumlr att samverkan foumlrekommer Brister som aumlr en konsekvens av att kursplanernas maringl och betygskriterier aumlr svaringra att tolka och omsaumltta kan aringtgaumlrdas i samverkan mellan laumlrare som undervisar i samma kurser Aumlven svaringrigheter att ge eleverna moumljlighet att visa vad de kan inom ramen foumlr kursen och hur elevernas resultat och prestationer ska vaumlrderas kan aringtgaumlrdas genom att laumlrare samverkar Eftersom det aumlr rektorn som har ansvaret foumlr verksamheten som helhet aumlr det ocksaring rektorn som

foumlrvaumlntas se till att laumlrare faringr moumljlighet att samverka Det framkommer ocksaring att det kan fnnas behov av utbildning och fortbildning daring en del laumlrare i granskningen foumlrklarat en brist med att de inte aumlr foumlrtrogna med regelverket kring betygssaumlttning

Rektorn boumlr aumlven ta reda paring hur laumlrare saumltter sina betyg Precis som den haumlr granskningen har gjort kan rektorn analysera kursplaner diskutera betygsunderlag och hur resultat och prestationer vaumlrderas med laumlrarna En saringdan uppfoumlljning kan paringverka likvaumlrdigheten och raumlttssaumlkerheten positivt genom att man identiferar de behov av insatser som behoumlvs paring den egna skolan

Det aumlr huvudmannen som har ett oumlvergripande ansvar foumlr verksamheten och ansvarar saringledes foumlr att rektor och laumlrare ges foumlrutsaumlttningar och moumljlig-heter att genomfoumlra de insatser som behoumlvs foumlr att skapa en likvaumlrdig och raumlttssaumlker betygssaumlttning

2 | Inledning Granskningens oumlvergripande syfte har varit att fnna indikatorer paring att raumltt betyg saumltts i gymnasieskolan

Projektet har granskat foumlrutsaumlttningarna foumlr att saumltta raumltt betyg genom att studera vilka underlag laumlrare anvaumlnder foumlr att bedoumlma elevernas kunskaper i relation till kursplanernas maringl och betygskriterier samt om laumlrare samman-fattar och vaumlrderar olika underlag systematiskt i betygsaumlttningen

Utgaringngspunkten foumlr urvalet av kurser har varit att olika typer skulle vara representerade ndash kurser med och utan nationella prov kaumlrnaumlmnen och ka-raktaumlrsaumlmnen samt teoretiska aumlmnen och aumlmnen med praktiska inslag An-talet laumlrare som intervjuats och vars betygsunderlag har granskats aumlr 177 Av dessa representerar cirka 36 procent laumlrare i historia A 29 procent i kemi A och 35 procent i svenska B Att andelen laumlrare i kemi A i naringgot mindre ut-straumlckning aumlr representerad beror paring att naringgra skolor som har varit foumlremaringl foumlr granskningen inte erbjuder kursen eller att endast en laumlrare undervisar i kemi A paring skolan vid tillfaumlllet foumlr granskningen

Information om till exempel utbildning erfarenhetaringr i tjaumlnst eller koumln har inte systematiskt samlats in i syfte att foumlrklara den variation som fnns i hur laumlrare tillaumlmpar kursplaner betygskriterier och andra foumlrfattningar Daumlrfoumlr framgaringr det inte av granskningen vad skillnader mellan laumlrare som undervis-ar i samma kurs beror paring

Skolinspektionen har granskat aspekter som paringverkar foumlrutsaumlttningarna foumlr en raumlttssaumlker och likvaumlrdig betygssaumlttning Den grundlaumlggande princi-pen aumlr att elever med likvaumlrdiga kunskaper ska faring samma betyg De maringl i

kursplanerna som eleverna ska ha uppnaringtt efter avslutad kurs1 ger emellertid utrymme foumlr tolkningar foumlr att passa olika arbetsmetoder och typer av inne-haringll och betygskriterierna anger generella kvaliteter Laumlraren har saringledes ett friutrymme foumlr lokala anpassningar och prioriteringar

Betygssaumlttning aumlr myndighetsutoumlvning och har raumlttsverkningar foumlr den en-skilda eleven De betyg som eleven faringr anvaumlnder eleven foumlr att soumlka fortsatta studier och visar upp foumlr framtida arbetsgivare (Skolinspektionen 2010) Betyg kan inte oumlverklagas2 och betydelsen av en raumlttssaumlker och likvaumlrdig betygssaumlttning foumlr elevers framtida liv aumlr daumlrfoumlr stor och staumlller houmlga krav paring laumlrares betygssaumlttning

Tidigare studier visar att betyg som urvalsinstrument kan paringverka elevers studiestrategier Elevers beslut om vad de ska laumlra sig styrs i houmlg grad av vad de tror laumlrare fokuserar paring i sina betygsgrundande bedoumlmningar Betydelsen av att laumlrares bedoumlmningar oumlverensstaumlmmer med kursplanens maringl och be-tygskriterier aumlr daumlrfoumlr stor Annars kan betygens funktion som urvalsinstru-ment ifraringgasaumlttas och laumlrarens bedoumlmningar paringverka elevers strategier paring ett saumltt som inte bidrar till den maringluppfyllelse som framgaringr av kursplanernas maringl och betygskriterier (Korp 2003 Joumlnsson 2009)

21 | Ansvar foumlr betygssaumlttning

Baringde laumlraren rektorn och huvudmannen aumlr skyldig att arbeta foumlr att efterstrauml-va en likvaumlrdig och raumlttvis betygssaumlttning Laumlraren har huvudansvaret och aumlr den som saumltter betyget paring avslutad kurs Laumlraren kan diskutera med andra laumlrare men den laumlrare som ansvarar foumlr undervisningen vid betygssaumlttnings-tillfaumlllet aumlr ocksaring den som ska saumltta betyget Rektor har ansvaret foumlr att verksamheten som helhet inriktas paring att naring de nationella maringlen Det innebaumlr att rektor ansvarar foumlr att laumlrare har eller genom kompetensutveckling faringr erforderliga kunskaper om kursplaner betygskriterier och oumlvriga foumlrfattningar och foumlreskrifter foumlr att kunna saumltta betyg paring ett raumlttssaumlkert och likvaumlrdigt saumltt Huvudmannen har ett oumlvergripande ansvar foumlr verksamheten och ansvarar foumlr att rektor och laumlrare har noumldvaumlndiga kunskaper och insikter i de foumlreskrift-er som gaumlller och att dessa tillaumlmpas

Daring ansvaret delas mellan laumlraren rektorn och huvudmannen har bedoumlm-ningar som granskningen utmynnat i genomgaringende pekat ut brister i relation till de olika ansvarsnivaringerna

22 | Viktiga foumlrutsaumlttningar har granskats

Skolinspektionens tidigare kvalitetsgranskningsprojekt om betygssaumlttning i gymnasieskolan granskade om betygssaumlttningen grundades paring de natio-nella betygskriterierna om laumlrarna har tillraumlcklig foumlrmaringga att saumltta betyg och skolornas kvalitetssaumlkring av betygssaumlttningen Resultaten visade bland annat att fera gymnasieskolor saumltter betyg paring grunder som inte aumlr foumlrenliga med de nationella betygskriterierna Till exempel saring foumlrekom det att lokala konkretiseringar innehoumlll andra kunskaper och foumlrmaringgor aumln de som framgaringr av kursplanernas maringl och betygskriterier och att laumlrare anger tidsgraumlnser paring

1 I det foumlljande anvaumlnds enbart ordet maringl foumlr dessa 2 Elever i gymnasieskolan har raumltt att proumlva foumlr houmlgre betyg i kurser som ingaringr i den individuella studieplanen och som eleven inte faringtt betyg i alternativt faringtt betyget Icke godkaumlnt i (7 kap 14 sect gymnasiefoumlrordningen)

ett saumltt som begraumlnsar elevernas moumljlighet att redovisa sina kunskaper inom kurstiden (Skolinspektionen 2010a)

Den haumlr granskningen har fokuserat paring huruvida elever ges moumljlighet att visa upp de kunskaper och foumlrmaringgor som framgaringr av kursplanernas maringl och betygskriterier I och med att en elevs betyg ska saumlttas utifraringn vad eleven kan i relation till kursplanernas maringl och betygskriterier maringste det fnnas en tydlig

oumlverensstaumlmmelse mellan aring ena sidan maringl och betygskriterier och aring andra sidan laumlrarens bedoumlmningar Om maringlet aumlr att eleven ska rdquoBetygssaumlttning aumlr

kunna utfoumlra laborationer maringste eleven saumlttas i en situation myndighetsutoumlvning som goumlr att laumlraren faringr underlag att bedoumlma paring vilket saumltt

och har raumlttsverkningar eleven kan det Ett viktigt led i detta har varit att studera laumlra-foumlr den enskilda res betygsunderlag3 i form av bland annat prov och uppgifter

eleven rdquo foumlr att se vilka kunskaper och foumlrmaringgor som laumlrare efterfraring-gar hos eleverna och som sedan betygssaumltts Syftet har ocksaring

varit att se huruvida de kunskapskrav som elever foumlrvaumlntas uppnaring foumlr Godkaumlnt (G) Vaumll godkaumlnt (VG) och Mycket vaumll godkaumlnt (MVG) staumlm-mer oumlverens med kursplanernas betygskriterier foumlr de olika betygsnivaringerna och om laumlrare staumlller andra krav foumlr betyg som enligt kursplanerna inte ska betygssaumlttas

Ett annat fokus som den haumlr granskningen har aumlr om laumlrare vid betygs-saumlttningen sammanfattar och vaumlrderar olika underlag paring ett likvaumlrdigt all-sidigt och sakligt saumltt och om sammanvaumlgningar till betyg goumlrs i enlighet med Skolverkets foumlreskrifter om hur betygskriterierna ska tillaumlmpas vid be-tygssaumlttningen

3 Betygsunderlag anvaumlnds i rapporten som ett samlat begrepp foumlr de uppgifter och aktiviteter som ger laumlraren underlag foumlr bedoumlmning och betygssaumlttning av elevernas kunskaper Det kan exempelvis vara prov muntliga uppgifter litteraturredovisningar eller egna arbeten som genomfoumlrs med mer eller mindre laumlrarhjaumllp enskilt eller i grupp

3 | Granskningens resultat Granskningens foumlrsta fraringgestaumlllning handlar om de uppgifter och aktiviteter som ger laumlraren underlag foumlr bedoumlmning och betygssaumlttning av elevernas kunskaper

Med uppgifter och aktiviteter menas de moment som elever genomfoumlr foumlr att visa sina kunskaper inom ramen foumlr kurserna de laumlser Det kan exempelvis vara prov muntliga uppgifter litteraturredovisningar eller egna arbeten som genomfoumlrs med mer eller mindre laumlrarhjaumllp enskilt eller i grupp

Laumlrarnas betygsunderlag granskades i tre avseenden

bull Ges eleverna moumljlighet att visa upp de kunskaper och foumlrmaringgor som framgaringr av kursplanens maringl och betygskriterier

bull Oumlverensstaumlmmer de kunskapskrav som staumllls foumlr olika betyg med kurs-planens betygskriterier foumlr de olika betygsnivaringerna

bull Staumllls andra krav foumlr betyg utoumlver de som framgaringr av kursplanens maringl och betygskriterier4

Som tidigare framgaringtt har Skolinspektionen inte begaumlrt in faktiska elevre-sultat och inspektoumlrerna har inte granskat hur laumlraren exempelvis skulle vaumlrdera en specifk skriven litteraturrapport laborationsrapport eller annan

4 Aspekter som inte uttrycks i kursplanernas maringl och betygskriterier och som laumlraren exempelvis har bedoumlmt ocheller gett aringterkoppling paring i en inlaumlrningssituation har inte kritiserats Endast i de fall naumlr saringdana aspekter ingaringr som betygsunderlag har kritik formulerats

arbetsuppgift Det som har granskats aumlr laumlrarens inskickade exempel paring uppgifter prov och bedoumlmningsmallar till arbetsuppgifter Dessa har sedan kompletterats med intervjuer daumlr laumlrarna och elever har faringtt besvara fraringgor om hur resultat och prestationer vaumlrderades i kursen exempelvis vad som kaumlnnetecknade ett resultat som bedoumlmdes motsvara MVG Paring det saumlttet har inspektoumlrerna skapat en bild av de foumlrvaumlntningar som laumlraren har paring elever-nas resultat och prestationer foumlr olika betyg I foumlljande avsnitt redovisas granskningens resultat avseende laumlrarnas betygsunderlag

31 | Svenska B ndash maringlbetygskriterier och

betygsunderlag I kursplanen foumlr svenska B fnns vissa foumlreskrivna inneharingll som sociolekter dialekter spraringkhistoria jaumlmfoumlrelser mellan de nordiska spraringken kunskaper om foumlrfattare och litteraumlra epoker Dessutom anges ett antal foumlrmaringgor som foumlrmaringga att samla och sammanstaumllla material kunna kommunicera i tal och skrift och kunna argumentera

Infoumlr granskningen utarbetades en oumlversikt oumlver kursplanen daumlr centrala och aringterkommande maringl och betygskriterier foumlr minst tvaring betygsnivaringer identif-erades ndash kunskaper om foumlrfattare skoumlnlitteratur litteraumlra epoker spraringk-skillnader och spraringkhistoria samt foumlrmaringga att tala laumlsa skriva och argumen-tera Laumlrarnas uppgifter och aktiviteter foumlr bedoumlmning och betygssaumlttning har granskats utifraringn deras oumlverensstaumlmmelse med dessa

Utifraringn den information som framkommit i dokumentstudier och intervjuer framgaringr att fertalet av laumlrarna i svenska B har gett eleverna moumljligheter att visa upp de kunskaper och foumlrmaringgor som framgaringr av kursplanens maringl och betygskriterier och staumlller kunskapskrav som oumlverensstaumlmmer med betygs-kriterierna foumlr de olika betygsnivaringerna

Granskningen visar ocksaring att det i svenska B foumlrekommer att

bull elever inte ges moumljlighet att visa kunskaper om exempelvis litteratur spraringkskillnader och spraringkhistoria

bull laumlrare vaumlrderar elevernas resultat och prestationer paring ett saumltt som inte oumlverensstaumlmmer med kursplanernas betygskriterier foumlr de olika betygsnivaringerna

bull betygen paringverkas av faktorer som saknar stoumld i kursplanens maringl och betygskriterier som exempelvis inlaumlmningstid

311 | Prov i litteratur och spraringk

Foumlr att bedoumlma och betygssaumltta elevens kunskaper om kursplanens mer bestaumlmda inneharingll ndash litteratur foumlrfattare litteraturhistoria spraringkskillnader och spraringkhistoria ndash har en del laumlrare gett sina elever skriftliga prov i exempelvis litteraturhistoria och spraringkhistoria Flera av dessa prov inneharingller i huvudsak uppgifter som ger eleverna moumljlighet att visa upp de kunskaper som framgaringr av kursplanens maringl och betygskriterier Exempelvis kan eleven faring redogoumlra foumlr inneharingll i och betydelse av olika texter Vissa prov inneharingller ocksaring oumlppna uppgifter som ger utrymme foumlr refexion och jaumlmfoumlrelser framaringt och bakaringt i tiden i enlighet med kursplanens betygskriterier Till exempel har elever i en

klass faringtt refektera oumlver upplysningstankarnas betydelse foumlr eftervaumlrlden och daring anknyta till foumlrfattare och verk

Paring naringgra skolor har bedoumlmningen varit att eleverna under kursens garingng inte getts moumljlighet att visa kunskaper om litteratur spraringkskillnader och spraringkhistoria Dessutom har en del prov domineras av sakuppgifter av typen rdquoKombinera foumlrfattare och verkrdquo rdquo de kunskapskrav rdquoVad hettekallasrdquo rdquoVad betyderrdquo rdquoRaumlkna upprdquo rdquoNaumlmn en

som staumllls foumlr olika textrdquo Dessa prov raumlttas med poaumlng och de kunskapskrav som staumllls foumlr olika betygsnivaringer oumlverensstaumlmmer i vissa betygsnivaringer oumlverens-fall inte med kursplanens betygskriterier Ungefaumlr var tion- staumlmmer i vissa fall de laumlrare i svenska B har i granskningen bedoumlmts staumllla inte med kursplanens kunskapskrav som inte oumlverensstaumlmmer med kursplanens

betygskriterierrdquo betygskriterier foumlr de olika betygsnivaringerna Exempelvis aumlr den poaumlngsumma som en elev behoumlver naring paring provet och som laumlraren menar motsvarar en viss betygsnivaring inte jaumlmfoumlrbar med det som anges i kursplanens betygskriterier foumlr den nivaringn Eleven har inte erbjudits naringgon uppgift av refekterande karaktaumlr men har aumlndaring bedoumlmts motsvara VG eller MVG paring provet I bilaga 2 fnns exempel paring olika prov i litteraturhistoria

312 | rdquoOumlppnardquo arbetsuppgifter vanligt som

betygsunderlag i svenska B Flertalet laumlrare i svenska B i denna granskning har inte skickat in naringgot prov som exempel paring betygsunderlag Istaumlllet anvaumlnds enskilda eller gruppvisa ar-betsuppgifter foumlr att bedoumlma elevers kunskaper om litteratur spraringk och flm Det aumlr inte ovanligt att dessa arbetsuppgifter aumlven bedoumlms och betygssaumltts i foumlrharingllande till kursplanens kommunikativa maringl och betygskriterier Ett exem-pel paring en saringdan uppgift i granskningen aumlr att elever har sett en flm refek-t-erat kring varingldets funktion eller schabloner och klicheacuteer i flmen och utifraringn det skrivit en utredande text En foumlrdel med saringdana uppgifter kan sannolikt vara att laumlraren faringr tillgaringng till mer information om vad eleven kan i foumlrharingllande till kursplanen med faumlrre uppgifter och paring kortare tid Att bedoumlma vartdera kunskapsomraringde och vaumlrdera foumlrmaringgan foumlr sig tar mer undervisningstid i anspraringk

Att kursplanens maringl och betygskriterier laumlgger stor vikt vid elevens foumlr-maringgor som att tala laumlsa skriva och argumentera aumlr sannolikt orsaken till att fertalet uppgifter och aktiviteter foumlr bedoumlmning som laumlrare har skickat in aumlr arbetsuppgifter som speglar saringdana foumlrmaringgor Dessa arbetsuppgifter har eleverna genomfoumlrt enskilt eller i grupp de har laumlst texter presenterat foumlr-fattare redovisat litteraumlra epoker eller ett spraringkligt tema Resultat och prestationer har redovisats muntligt foumlr klassen eller skriftligt foumlr laumlraren och vaumlrderats i tvaring avseenden dels elevens kunskaper om rdquoinneharinglletrdquo ndash foumlrfattar-en epoken eller dialekten dels elevens foumlrmaringgor som att samla och sam-manstaumllla sitt material disponera sitt framfoumlrandesin text variera sitt spraringk och anpassa sitt spraringk till aumlmnet och mottagaren

Att granska huruvida laumlrares prov aumlr foumlrenliga med kursplanens maringl och betygskriterier har fera garingnger varit laumlttare aumln att granska huruvida en arbetsuppgift aumlr det Detta framfoumlr allt naumlr elevens resultat och prestatio-ner paring arbetsuppgiften bedoumlms i fera dimensioner utifraringn en allmaumlnt haringllen bedoumlmningsmall som inte direkt aumlr anpassad till uppgiften Naringgra laumlrare som har granskats anvaumlnder det nationella provets bedoumlmningsmallar foumlr munt-lig och skriftlig foumlrmaringga och naringgra har lokala varianter Naringgra av laumlrarnas

lokala bedoumlmningsmallar till arbetsuppgifter har bedoumlmts inneharinglla brister daring de omfattat bedoumlmningskriterier som arbetets framsida omfattning och inlaumlmningstid vilket i sin tur paringverkat betyget Det aumlr naturligtvis inte fel att en laumlrare foumlrsoumlker laumlra eleverna att goumlra en framsida eller att laumlmna in ett arbete i tid Men kursplanens maringl och betygskriterier ger inget stoumld foumlr att detta ska utgoumlra grund foumlr betyg I bilaga 2 fnns exempel paring laumlrares lokala bedoumlm-ningsmallar foumlr arbetsuppgifter foumlr att spegla den variation som fnns

32 | Kemi A ndash maringlbetygskriterier och

betygsunderlag Kursplanens maringl i kemi A anger vissa inneharingllsomraringden eller rdquodelomraringdenrdquo som kemisk bindning aumlmnens egenskaper och elektronstruktur elektromag-netisk straringlning reaktionsformler stoumlkiometri oxidation reduktion och pH Maringlen aumlr mer detaljerade aumln i kursplanerna foumlr svenska B och historia A Be-tygskriterierna foumlr de olika betygsnivaringerna anger paring vilket saumltt eleven foumlrvaumln-tas kunna anvaumlnda sig av kunskaper om kemins olika rdquodelomraringdenrdquo Utoumlver det anger kursplanen att laborativ foumlrmaringga ska bedoumlmas och betygssaumlt-tas Infoumlr granskningen identiferades ett antal centrala och aringterkommande kvaliteter i betygskriterierna foumlr minst tvaring betygsnivaringer som att anvaumlnda modeller kombinera tillaumlmpa och integrera kunskaper foumlrmaringga att laborera och redovisa arbeten och dra slutsatser Laumlrarnas uppgifter och aktiviteter foumlr bedoumlmning och betygssaumlttning har granskats utifraringn deras oumlverensstaumlm-melse med dessa

Utifraringn den information som framkommit i dokumentstudier och intervjuer framgaringr att fera av laumlrarna i kemi A har gett eleverna moumljligheter att visa upp de kunskaper och foumlrmaringgor som framgaringr av kursplanens maringl och betygskri-terier och staumlller kunskapskrav som oumlverensstaumlmmer med betygskriterierna foumlr de olika betygsnivaringerna

Granskningen visar ocksaring att det i kemi A foumlrekommer att

bull elever inte ges moumljlighet att visa laborativ foumlrmaringga bull laumlrare vaumlrderar elevernas resultat och prestationer paring ett saumltt som

inte oumlverensstaumlmmer med kursplanernas betygskriterier foumlr de olika betygsnivaringerna

321 | Kemins teoretiska kunskapsmaringl som maumlts i

prov Foumlr de rdquoteoretiskardquo kunskapsmaringlen har laumlrarna huvudsakligen skickat in prov paring delmoment som i de festa fall anpassats till de olika kapitlen i den laumlrobok som anvaumlnds Vissa laumlrare kompletterar dessa provresultat med iakttagelser av elevernas foumlrmaringgor under lektioner och menar att om en elev under lektioner visar baumlttre kunskaper muntligt aumln vad som framgaringr av elevens provresultat vaumlger det muntliga underlaget houmlgre De prov paring delmoment som laumlrarna har anvaumlnt foumlr att bedoumlma och betygssaumltta elevers

rdquoteoretiskardquo kunskaper genomfoumlrs med tillgaringng till hjaumllpmedel och bestaringr av ett varierande antal uppgifter Uppgifterna paring proven raumlttas vanligtvis med poaumlng samt delpoaumlng och elevens resultat paring provet relateras till den totala poaumlngsumman ibland med procentsatser5 Naringgra laumlrare raumlttar proven med saring kallade viktade poaumlng6

Foumlrutom delproven erbjuder ocksaring fera laumlrare i granskningen sina elever ett sammanfattande slutprov paring hela kursen i kemi A Det aumlr foumlr de elever som presterar baumlttre paring slutprovet aumln paring delprov som slutprovets resultat paringverkar betygen Slutproven aumlr mestadels utformade paring samma saumltt som delproven och raumlttas paring samma saumltt Skillnaden mellan delproven och slut-proven som granskats aumlr att uppgifterna paring slutproven speglar fertalet av kursplanens maringl att antalet uppgifter och maximal poaumlng ofta aumlr houmlgre och att en del uppgifter tydligare integrerar kunskaper fraringn olika delomraringden

En foumlrdel med ett slutprov aumlr det skulle kunna bidra till att betygen i houmlgre grad oumlverensstaumlmmer med laumlroplanens7 intentioner paring det saumlttet att ett baumltt-re resultat paring ett senare och mer omfattande prov ersaumltter tidigare mindre goda resultat Ett slutprov skulle ocksaring kunna bidra till att betygen i houmlgre grad relaterar till kursplanens maringl och betygskriterier och bidra till dialog och samarbete mellan laumlrare saring att betygen blir mer likvaumlrdiga Dessa foumlrdelar foumlrutsaumltter emellertid att ett slutprov aumlr konstruerat och raumlttas paring ett saumltt saring att en elevs resultat kan oumlversaumlttas till kunskapsomdoumlmen som oumlverensstaumlm-mer med kursplanens betygskriterier foumlr de olika betygsnivaringerna Skolinspek-tionen har i fera fall bedoumlmt att de slutprov som har granskats aumlr konstru-erade paring ett saumltt som goumlr det svaringrt att se hur poaumlngsummor kan kopplas till kunskapsomdoumlmen som oumlverensstaumlmmer med kursplanens betygskriterier foumlr de olika betygsnivaringerna

I granskningen har ungefaumlr var fjaumlrde laumlrares delprov ocheller slutprov i kemi A bedoumlmts inneharinglla brister Den mest frekventa bristen aumlr att uppgifter som laumlrarna menar motsvarar kursplanens betygskriterier foumlr MVG inte rela-terar till kursplanens betygskriterier foumlr MVG Paring slutproven anvaumlnds visser-ligen fer uppgifter som integrerar kunskaper fraringn olika delomraringden och som speglar elevens foumlrmaringga att hantera svaringrare kemiska formler och beraumlkning-ar Men uppgifter som ger underlag foumlr att bedoumlma elevens foumlrmaringga att be-lysa samband fraringn olika verksamhetsomraringden i samhaumlllet foumlrklara fenomen i omvaumlrlden eller analysera och diskutera problem med stoumld av kunskaper fraringn olika delar av kemin aumlr sparsamt foumlrekommande i de prov som skickats in Till detta har det i intervjuer med fera laumlrare framgaringtt att eleverna inte getts andra moumljligheter att visa dessa foumlrmaringgor under kursen En elev kan saringle-des bedoumlmas motsvara kvaliteter foumlr MVG trots att eleven under kursen inte genomfoumlrt uppgifter som speglar saringdana foumlrmaringgor

Men i granskningen fnns ocksaring exempel daumlr laumlrare ger eleverna uppgift-er som speglar foumlrmaringga att integrera kunskaper fraringn olika delar av kemin foumlr att foumlrklara fenomen i omvaumlrlden Eleverna har daring genomfoumlrt uppgifter som handlar om olika kemiska processer som knyter an till fraringgor om miljouml medicin och industritillverkning I bilaga 3 aringterfnns exempel paring slutprov som illustrerar variationer som iakttagits

5 50 procent = G och 75 procent = VG 6 Exempel foumlr G kraumlvs 12 poaumlng foumlr VG 24 poaumlng (varav 8 ska vara VG-poaumlng) och foumlr MVG 36 poaumlng (varav 18 ska vara VG-poaumlng och en poaumlng ska spegla MVG-kvalitet) 7 1994 aringrs laumlroplan foumlr de frivilliga skolformerna

322 | Laborativ foumlrmaringga

Sett till det utrymme som laborativ foumlrmaringga har foumlr samtliga betygsnivaringer i kursplanen aumlr det i granskningen naringgra laumlrare som har bedoumlmts inte ge eleverna tillraumlckliga moumljligheter att visa vad de kan Eleverna har daring enbart vid naringgot enstaka tillfaumllle getts tillfaumllle att laborera alternativt att eleverna inte getts tillfaumllle att visa laborativ foumlrmaringga foumlr de houmlgre betygsnivaringerna Orsak-erna aumlr i naringgot fall kopplade till organisatoriska svaringrigheter att den egna skolan inte har tillgaringng till laborationssal och utrustning I oumlvrigt handlar det om att laumlraren inte lyckats ge laborativ foumlrmaringga det utrymme som kursplanen avser Eftersom utvecklandet av kunskap och foumlrstaringelse om kemin foumlrutsaumltter att det fnns en koppling mellan teoretiska inslag och experimentella inslag riskerar denna brist medfoumlra att elever inte utvecklar foumlrmaringga att tillaumlmpa kunskaper i praktiska situationer

Foumlr laborativ foumlrmaringga har laumlrare skickat in exempel paring bedoumlmningsmallar och mallar foumlr skriftliga laborationsrapporter Bedoumlmningsmallarna foumlr skrivna laborationsrapporter ser mestadels likadana ut De aumlr utformade som rut-moumlnster med kolumner och rader Ibland anvaumlnds betygsbeteckningarna G VG och MVG som kolumnrubriker ibland framgaringr inte vilken betygsnivaring en viss kvalitet motsvarar I naringgra av laumlrarnas bedoumlmningsmallar fnns aumlven in-slag som saknar stoumld i kursplanen till exempel att spraringket ska vara gramma-tiskt korrekt och raumlttstavat eller att inledningen ska vara rdquointressevaumlckanderdquo kvaliteter som aringterfnns i andra kursplaner men inte i kursplanen foumlr kemi A

Utoumlver de mallar som anvaumlnds foumlr laborationsrapporter anvaumlnder en del laumlrare ocksaring mallar foumlr att bedoumlma laborativ foumlrmaringga generellt Dessa mallar

aumlr i granskningen mindre frekventa utseendemaumlssigt ser de rdquo elevernas betyg likadana ut som mallarna foumlr laborationsrapporter med

rutmoumlnster kolumner och rader men inneharingllsligt skiljer paringverkas av i vilken de sig I vissa fall framgaringr hur olika prestationer och utstraumlckning de resultat vaumlrderas och ibland har laumlraren citerat kurs-

laumlmnat in arbeten i planens betygskriterier direkt i rutorna Det kan ocksaring tid eller interdquo framgaring kriterier som ndash rdquodu goumlr bara det du maringsterdquo rdquodu

samarbetar brardquo eller rdquodu hjaumllper andrardquo Att laumlra elever att samarbeta och hjaumllpa andra aumlr utifraringn skolans vaumlrdegrundsuppdrag alla laumlrares skyldighet Men kursplanens maringl och betygskriterier ger inget stoumld foumlr att detta ska utgoumlra grund foumlr betyg i kemi A Aspekter som saknar stoumld i kursplanernas maringl och betygskriterier och som laumlraren har bedoumlmt ocheller gett aringterkoppling paring har pekats ut som en brist endast i de fall naumlr aspekten uppenbart har utgjort betygsunderlag Foumlr kemi A har det i huvudsak handlat om naumlr elevernas betyg paringverkas av i vilken utstraumlckning de laumlmnat in arbeten i tid eller inte

En annan skillnad naumlr det gaumlller laborationer aumlr att vissa laumlrare foumlrutom att erbjuda eleverna momentvisa laborationer ocksaring erbjuder en laboration som slutprov daumlr eleven sjaumllv loumlser ett problem och vaumlljer metod Till exempel har elever i en klass erbjudits en uppgift som handlar om att planera genomfoumlra och redovisa experiment foumlr att utreda hur sambandet mellan temperatur och pH ser ut Uppgiften speglar paring ett tydligt saumltt kursplanens samtliga be-tygskriterier foumlr laborativ foumlrmaringga och laumlraren kan bedoumlma elevens foumlrmaringga att tillaumlmpa ett naturvetenskapligt arbetssaumltt planera analysera och tolka uppkomna resultat och hantera beraumlkningar I bilaga 3 fnns exempel paring be-doumlmningsmallar foumlr laborationsrapporter och laborativ foumlrmaringga som speglar den variation som fnns

33 | Historia A ndash maringlbetygskriterier och

betygsunderlag Kursplanen i historia A anger inget bestaumlmt inneharingll varken i maringlen eller i be-tygskriterierna Det som styr bedoumlmning och betygssaumlttning aumlr allmaumlnt haringllna kvaliteter Kursplanen aumlr daumlrmed inneharingllsligt mer oumlppen aumln kursplanerna i svenska B och kemi A

Infoumlr granskningen utarbetades en oumlversikt oumlver kursplanen daumlr centrala och aringterkommande maringl och betygskriterier foumlr minst tvaring betygsnivaringer identi-ferades som foumlrmaringga att visa paring krafter som styrt ge bakgrund till och an-vaumlnda frekventa epokbegrepp foumlrmaringga att saumltta samman till helhetsbilder foumlrharinglla sig kritiskt till kaumlllor och foumlrmaringga att anlaumlgga skilda perspektiv och se dagens problem i ett historiskt perspektiv Laumlrarnas uppgifter och aktiviteter foumlr bedoumlmning och betygssaumlttning har granskats utifraringn dess oumlverensstaumlm-melse med dessa

Utifraringn den information som framkommit i dokumentstudier och intervju-er framgaringr att fera av laumlrarna i historia A har gett eleverna moumljligheter att visa upp de kunskaper och foumlrmaringgor som framgaringr av kursplanens maringl och betygskriterier och staumlller kunskapskrav som oumlverensstaumlmmer med betygs-kriterierna foumlr de olika betygsnivaringerna

Granskningen visar ocksaring att det i historia A foumlrekommer att

bull elever inte ges moumljlighet att visa kaumlllkritisk foumlrmaringga bull laumlrare vaumlrderar elevernas resultat och prestationer paring ett saumltt som

331 | Historieprov

En del av laumlrarnas inskickade betygsunderlag i historia A aumlr prov paring haumln-delsefoumlrlopp i en del av vaumlrlden under en viss tid som exempelvis forntid-en antikens Rom medeltiden eller franska revolutionen I jaumlmfoumlrelse med svenska B saring anvaumlnds prov paring delmoment mer frekvent och det fnns laumlrare vars enda betygsunderlag aumlr provresultat En del av dessa motiverar det med att skriftligt redovisade arbetsuppgifter kan vara ett resultat av rdquofuskrdquo och att muntligt redovisade arbetsuppgifter i grupp skapar osaumlkerhet om vilken elev det aumlr som kan vad

De prov som laumlrarna anvaumlnder har i fera fall anpassats till delmoment som framgaringr av de olika kapitlen i den laumlrobok som anvaumlnds Ibland aumlr provens uppgifter uppdelade med G uppgifter foumlr sig som speglar betygskriterierna foumlr G att eleven kan paringvisa krafter ge bakgrund till skeenden och anvaumlnda historiska begrepp Till exempel har elever i en klass genomfoumlrt en uppgift daumlr de foumlrklarat drivkrafterna bakom imperialismen och allianssystemen i Eu-ropa foumlre foumlrsta vaumlrldskriget Men proven kan ocksaring ibland vara uppdelade i en A-del som handlar om rdquofaktardquo till exempel med fervalsuppgifter och en B-del som handlar om rdquofoumlrstaringelse av sambandrdquo I vissa fall fnns ocksaring en C-del som inneharingller en eller tvaring valbara refekterande eller jaumlmfoumlrande uppgifter daumlr eleven exempelvis faringr jaumlmfoumlra med andra historiska foumlrlopp eller med varingr tid Precis som i kemi A raumlttas fertalet av dessa prov med poaumlng och del-

poaumlng och graumlnserna faststaumllls med procentsatser eller med viktade poaumlng Men i granskningen ges ocksaring exempel paring laumlrare vars prov inte raumlttas med poaumlng Laumlraren kan ha citerat kursplanens betygskriterier paring provet i syfte att det ger eleverna vaumlgledning foumlr vad som kraumlvs foumlr olika betyg

Paring samma saumltt som i kemi A har fera prov i historia A bedoumlmts vara kon-struerade paring ett saumltt som goumlr det svaringrt att se hur poaumlngsummor kan kopplas

till kunskapsomdoumlmen som oumlverensstaumlmmer med kursplanens

rdquobetyget G betygskriterier foumlr de olika betygsnivaringerna I granskningen har ungefaumlr var fjaumlrde laumlrare i historia A bedoumlmts brista i speglar att eleven det avseendet Exempelvis speglar uppgifter som laumlrarna

kan aringterge faktardquo menar motsvarar kriterier foumlr VG och MVG inte alltid det som framgaringr av betygskriterierna foumlrmaringga att relatera till dagens

situation klarlaumlgga foumlrutsaumlttningar eller drivkrafter eller anlaumlgga skilda historiska perspektiv paring ett skeende Istaumlllet kan eleven uppnaring den poaumlngsumma som kraumlvs foumlr VG och MVG genom att svara raumltt paring fertalet sakuppgifter

I intervju aringterger fera laumlrare att rdquobetyget G speglar att eleven kan aringterge faktardquo och fera prov som har granskats i historia A domineras av sakuppgif-ter om personer aringrtal handelsvaror kolonier av typen rdquoVem varrdquo Naumlmn trerdquo rdquoGe exempel paring fyrardquo rdquoVad hetterdquo rdquoVad kallasrdquo eller rdquoNaumlr boumlrjaderdquo Foumlr att en elev ska faring G paring dessa prov kraumlvs inte att eleven kan paringvisa krafter ge bakgrund till skeenden och anvaumlnda historiska begrepp det som framgaringr av kursplanens betygskriterier foumlr betygsnivaringn G Saringdana prov som till stor del maumlter rdquominneskunskaperrdquo kan foumlrklaras med att de aumlr laumlttare att skapa och laumlttare att raumltta I bilaga 4 ges exempel paring olika provs konstruktion

332 | Arbetsuppgifter i historia

Foumlrutom prov har laumlrarnas inskickade betygsunderlag i historia A varit arbets-uppgifter som elever genomfoumlr och redovisar enskilt eller i grupp muntligt skriftligt eller i kombination foumlr klasskamrater eller foumlr laumlraren Vissa laumlrare har enbart redovisat arbetsuppgifter och i jaumlmfoumlrelse med kemi A saring anvaumlnder de arbetsuppgifter som redovisas muntligt i grupp mer frekvent

Ungefaumlr var femte laumlrare i granskningen har bedoumlmts inte ge eleverna moumljlighet att visa upp de kunskaper och foumlrmaringgor som framgaringr av kursplanen i historia A Mest frekvent aumlr att laumlrare inte bedoumlmer och betygssaumltter elever-nas foumlrmaringga att kritiskt granska kaumlllor Granskningen visar att det faktum att eleverna ges arbetsuppgifter och foumlrvaumlntas redovisa kaumlllor inte aumlr en garanti foumlr att laumlrare bedoumlmer och betygssaumltter deras foumlrmaringga att kritiskt granska kaumlllor som framgaringr av kursplanens betygskriterier foumlr VG och MVG Ibland aumlr laumlrare medvetna om bristen och motiverar den med att kaumlllkritik behandlas i B-kursen eller med att eleverna har arbetat med kaumlllkritik i en annan kurs eller med att det aumlr foumlr svaringrt foumlr eleverna Men i granskningen fnns ocksaring exempel daumlr laumlrare ger eleverna uppgifter som speglar kaumlllkritisk foumlrmaringga Till exempel har elever i en klass faringtt skriva en rapport om stadsbildens foumlraumlnd-ringar och daring kritiskt laumlst granskat och kommenterat fyra olika kaumlllor

Precis som i svenska B och kemi A anvaumlnder en del laumlrare bedoumlmnings-mallar foumlr att bedoumlma och betygssaumltta arbetsuppgifter i historia A och dessa kan se olika ut Vissa mallar ger ingen information om hur prestationer och resultat vaumlrderas och ibland fnns inslag som saknar stoumld i kursplanen ndash rdquoarbetet ska vara vaumllskrivetrdquo eller rdquoeleven ska muntligt uttrycka sig intresse-vaumlckanderdquo Det aumlr naturligtvis inte fel att en laumlrare foumlrsoumlker laumlra eleverna att

skriva vaumll eller att eller att uttrycka sig intressevaumlckande Men kursplanens maringl och betygskriterier ger inget stoumld foumlr att detta ska utgoumlra grund foumlr betyg i historia A Aspekter som saknar stoumld i kursplanernas maringl och betygskrite-rier och som laumlraren har bedoumlmt och gett aringterkoppling paring har pekats ut som en brist endast i de fall naumlr aspekten uppenbart har utgjort betygsunderlag Foumlr historia A har det i huvudsak handlat om naumlr elevernas betyg paringverkas av i vilken utstraumlckning de laumlmnat in arbeten i tid eller inte I bilaga 4 aringterges naringgra exempel paring bedoumlmningsmallar till arbetsuppgifter

34 | Vaumlrderingar av olika underlag till ett betyg

Granskningens andra fraringgestaumlllning handlar om laumlrarnas saumltt att samman-fatta sina betygsunderlag till ett betyg Laumlrarna ombads att ta med sig sina eventuella anteckningar som anvaumlndes i en viss klass vid tillfaumlllet foumlr betygs-saumlttningen och de fck besvara fraringgor om tvetydiga exempel daumlr laumlraren uppfattat vaumlrderingen till ett betyg som svaringr och vaumlger mellan olika betyg Detta granskades i tvaring avseenden dels om vaumlrderingen av olika underlag goumlrs paring ett likvaumlrdigt allsidigt och sakligt saumltt dels i enlighet med Skolverk-ets foumlreskrifter om tillaumlmpningen av betygskriterier i gymnasieskolan

Utifraringn den information som framkommit i intervjuer framgaringr att en stor del av laumlrarna saumltter betyg utifraringn en likvaumlrdig allsidig och saklig vaumlrdering samt tillaumlmpar foumlreskrifterna paring ett korrekt saumltt

Granskningen visar ocksaring att det foumlrekommer att

bull inlaumlmningstid anvaumlnds som ett betygskriterium bull betyg inte saumltts utifraringn kunskapsomdoumlmen utan utifraringn summerade

provpoaumlng bull Skolverkets foumlreskrifter om tillaumlmpningen av betygskriterier i gym-

nasieskolan inte tillaumlmpas paring ett korrekt saumltt

341 | Likvaumlrdiga allsidiga och sakliga betyg

Enligt skollagen8 ska skolan vara likvaumlrdig En av fera konsekvenser av det aumlr att elevers resultat och prestationer ska vaumlrderas likvaumlrdigt foumlr alla i en klass Vidare anger laumlroplanen att laumlraren vid betygssaumlttningen ska utnyttja all till-gaumlnglig information om elevens kunskaper i foumlrharingllande till kraven i kurs-planen beakta aumlven saringdana kunskaper som en elev tillaumlgnat sig paring annat saumltt aumln genom den aktuella undervisningen beakta saringvaumll muntliga som skrift-liga bevis paring kunskaper och goumlra en allsidig bedoumlmning av kunskaperna och daumlrvid beakta hela kursen

Utifraringn den information som framkommit i intervjuer framgaringr att fertalet av de granskade laumlrarna foumlljer dessa bestaumlmmelser Ungefaumlr var tionde laumlrare har bedoumlmts inte goumlra det Ett saringdant exempel i den haumlr granskningen aumlr att en elev som inte laumlmnar in en uppgift inom angiven tid inte bedoumlms motsvara kunskapskrav foumlr betygsnivaringerna VG och MVG Detta trots att eleven uppvi-sat kunskaper som motsvarar betygskriterier foumlr VG eller MVG Naringgra laumlrare motiverar detta med att det fnns en inbyggd oraumlttvisa i ett system daumlr elever

8 1 kap 2 sect 1985 aringrs skollag

faringr olika laringng tid paring sig foumlr att genomfoumlra ett arbete och att vissa elever kan dra nytta av att faring tillgaringng till laumlrarens bedoumlmningar paring andra elevers aringterlaumlm-nade elevarbeten

Elevuppgifter som laumlmnas in vid senare tidpunkt aumln avtalat kan naturligtvis medfoumlra svaringrigheter foumlr laumlrarens bedoumlmningsarbete och syftet med tids-graumlnserna kan sannolikt haumlnfoumlras till att disciplinera ocheller skapa rimliga arbetsfoumlrharingllanden Men utifraringn kursplanernas maringl och betygskriterier i de tre granskade kurserna ska inlaumlmningstid inte utgoumlra ett betygsunderlag vid betygssaumlttningen Elevens betyg ska endast spegla de kvaliteter i kunskaper och foumlrmaringgor som framgaringr av kursplanen och som eleverna uppnaringtt i slutet av kursen oberoende hur och var eleven naringdde dessa och oberoende om eleven visat dessa vid ett tidigare eller senare redovisningstillfaumllle under kursens garingng

Felaktigt anvaumlnda tidsgraumlnser faringr ocksaring till konsekvens att tvaring elever som utifraringn laumlrarens underlag och vid tillfaumlllet foumlr betygssaumlttningen vid kursens slut besitter samma kunskaper och foumlrmaringgor riskerar faring olika betyg med motivet att den ena har laumlmnat in sina uppgifter i tid och den andra inte har gjort det

342 | Haumlnsyn till elevers progression

I granskningen framkommer att naringgra laumlrare inte oumlversaumltter elevernas prov-poaumlng till kunskapsomdoumlmen Istaumlllet raumlknar laumlraren samman poaumlngen obe-roende av om poaumlngen gavs i boumlrjan eller i slutet av kursen och oberoende av om poaumlngen gavs paring en laumltt uppgift relaterad till ett betygskriterium foumlr G eller paring en kraumlvande uppgift relaterad till ett betygskriterium foumlr MVG

Att ovanstaringende tillvaumlgagaringngssaumltt inte aumlr foumlrenligt med laumlroplanen beror paring att den totala poaumlngsumman eleven faringr inte aumlr jaumlmfoumlrbar med de kun-skapskvaliteter som framgaringr av kursplanens maringl och betygskriterier Tvaring elever som vid kursens slut faringr samma betyg behoumlver inte ha samma kunska-per och foumlrmaringgor daring den poaumlng som avgoumlr betyget inte klargoumlr att uppgifter har varit av olika kvaliteter och svaringrighetsgrader I Skolinspektionens foumlrsta granskning av betygssaumlttning i gymnasieskolan (2010a) iakttogs samma typ av brist

343 | Vem faringr G VG respektive MVG

I slutet av kursen foumlrvaumlntas laumlraren ha faringtt tillgaringng till den information om elevens kunskaper och foumlrmaringgor som behoumlvs foumlr att saumltta betyg (Jakobs-son och Lundstroumlm 2007) Denna information ska jaumlmfoumlras med vad som framgaringr av kursplanens betygskriterier foumlr de olika betygsnivaringerna G VG och MVG Enligt Skolverkets foumlreskrifter om tillaumlmpningen av betygskriterier i gymnasieskolan ska en elev ha kunskaper foumlr samtliga betygskriterier foumlr betygsnivaringn G foumlr att faring betyget G

Foumlr betygen VG och MVG kan vaumll utvecklad foumlrmaringga avseende naringgot eller naringgra betygskriterier vaumlga upp brister i ett eller ett par andra betygs-kriterier Foumlr samtliga betygsnivaringer gaumlller att laumlraren kan bortse fraringn enstaka betygskriterier om saumlrskilda skaumll foumlreligger som exempelvis funktionshinder eller andra personliga foumlrharingllanden som inte aumlr av tillfaumlllig natur och som utgoumlr ett direkt hinder foumlr eleven att uppfylla kraven foumlr ett visst kriterium Utifraringn den information som framkommit i intervjuer med de granskade

laumlrarna i historia A kemi A och svenska B framgaringr att fera foumlljer Skolverkets foumlreskrifter och en del av dem goumlr det utan att kaumlnna till att foumlreskrifterna fnns eller vad det staringr i dem Ungefaumlr var tionde laumlrare i den haumlr granskning-en har bedoumlmts inte foumllja dem Det gaumlller fraumlmst hur laumlrarna saumltter betyget G Foumlreskrifterna anger att en elev ska uppfylla samtliga betygskriterier foumlr G foumlr att faring betyget G och att laumlrare faringr bortse fraringn enstaka kriterier om saumlrskilda skaumll foumlreligger exempelvis med motivet att en elev har ett funktionshinder som utgoumlr ett direkt hinder foumlr att laumlra sig det som framgaringr av ett visst betyg-skriterium Men en del laumlrare saumltter betyget G paring elever som inte motsvarar samtliga betygskriterier utan att motivera det med naringgot rdquohinderrdquo I intervju kan daring ha framgaringtt att laumlraren inte aumlr foumlrtrogen med foumlreskrifterna eller trots det vaumlljer att saumltta det houmlgre betyget paring elever som motsvarar fertalet betygskriterier foumlr G men inte alla

Aumlven laumlrares tillaumlmpning av foumlreskrifterna foumlr VG och MVG kan vara felaktiga Istaumlllet foumlr att vaumll utvecklad foumlrmaringga avseende naringgot eller naringgra betygskriterier faringr vaumlga upp brister i ett eller ett par andra betygskriterier saumlt-ter laumlraren konsekvent betyget VG eller MVG endast paring elever som uppfyller samtliga betygskriterier foumlr respektive betygsnivaring Ibland har daring av intervjun med laumlraren framgaringtt att laumlraren inte aumlr foumlrtrogen med foumlreskrifterna

35 | Elevinformation samverkan och variation i

betygsunderlag Utoumlver granskningens resultat av de tvaring huvudfraringgorna har dokumentanalys och intervjuer aumlven gett underlag foumlr analys och refektion kring tre aspekter I samband med dokumentanalys av laumlrarnas betygsunderlag och intervju har det i fera fall framgaringtt huruvida samverkan foumlrekommer eller inte samt om eleverna informeras om vilka kunskaper och foumlrmaringgor som de foumlrvaumlntas visa upp foumlr de olika betygsnivaringerna

Genom att tvaring laumlrares betygsunderlag paring samma skola i de festa fall har granskats i vardera kursen har granskningen gett underlag foumlr refektion kring de variationer i underlag som fnns mellan kurserna

Utifraringn detta underlag visar granskningen att

bull laumlrare inte alltid informerar eleverna om hur resultat och prestationer vaumlrderas

bull laumlrare inte alltid samverkar med andra laumlrare bull laumlrares betygsunderlag i respektive kurs varierar i olika utstraumlckning

351 | Laumlrarnas information till eleverna

Av laumlroplanen framgaringr att laumlrare aumlr skyldiga att informera elever om grunder-na foumlr sin betygssaumlttning I gymnasiefoumlrordningen9 regleras aringterkoppling ocksaring i utvecklingssamtal i syfte att garantera att eleverna fortloumlpande haringlls informerade om sina resultat och prestationer och om vad som foumlrvaumlntas foumlr olika betyg Eleverna foumlrvaumlntas sjaumllva kunna faststaumllla sina ambitionsnivaringer och ta ansvar foumlr sina studier I 2010 aringrs skollag10 infoumlrs en bestaumlmmelse om

9 7 kap 19 sect gymnasiefoumlrordningen (SFS 1992394) 10 3 kap 15 17 sect 2010 aringrs skollag (2010800) Traumldde i kraft den 1 augusti 2010 och boumlrjar tillaumlmpas den 1 juli 2011

elevers raumltt att faring veta grunderna foumlr betygssaumlttningen Bestaumlmmelsen mot-svarar den som idag fnns i laumlroplanen Dessutom infoumlrs en ny bestaumlmmelse som klargoumlr att laumlrare paring begaumlran ska upplysa eleven och elevens varingrdnads-havare om skaumllen foumlr betyget

Av den tidigare kvalitetsgranskningen om betygssaumlttning framgick att det fnns stora skillnader mellan olika laumlrares saumltt att informera eleverna om be-tygsunderlag baringde mellan och inom de granskade skolorna I stort sett alla laumlrare inleder en kurs med att presentera kursplanens maringl och betygskriterier men daumlrefter agerar de olika Naringgra laumlrare klargoumlr fortloumlpande vad som kraumlvs och aringterkopplar till kursplanen saring att eleverna infoumlr varje betygsgrundande bedoumlmning vet vilka uppgifter de foumlrvaumlntas genomfoumlra och hur deras resul-tat paring dessa kommer att betygssaumlttas Andra laumlrare ger gensvar efter halva kurstiden eller infoumlr ett utvecklingssamtal som klargoumlr hur eleven ligger till saring laringngt En del elever saumlger sig vara missnoumljda med laumlrarens information De tycker sig inte foumlrstaring hur deras resultat vaumlrderas eller vad som foumlrvaumlntas av dem foumlr olika betygsnivaringer (Skolinspektionen 2010a)

I samband med dokumentanalys av laumlrarnas betygsunderlag och intervju i den haumlr granskningen har det framgaringtt att eleverna inte alltid informeras om vilka kunskaper och foumlrmaringgor som de foumlrvaumlntas visa upp foumlr de olika betygsnivaringerna i betygsgrundande uppgifter det vill saumlga resultaten fraringn den tidigare granskningen bekraumlftas

Naumlr det gaumlller den fortloumlpande kommunikationen om uppgifter och akti-vi-teter foumlr bedoumlmning och om hur resultat och prestationer betygssaumltts aumlr det cirka haumllften av laumlrarna som fortloumlpande ger eleverna en tydlig och vaumlgledan-

de information Till exempel Kunskapsgymnasiet Norrkoumlping och Kunskapsgymnasiet Uppsala arbetar paring ett saumltt som rdquo det fnns stora

bygger paring att eleverna saumltter upp personliga studiemaringl skillnader mellan som blir utgaringngspunkt vid den personliga handled-

olika laumlrares saumltt att ning som eleverna har varje vecka Paring webbportalen informera eleverna Kunskapsporten som aumlr gemensam foumlr alla Kunskaps-

om betygsunderlagrdquo skolor fnns kursmaringl och betygskriterier tillgaumlngliga foumlr eleverna Daumlr fnns aumlven ett elevdokumentationssystem

(EDS) med kontinuerliga resultat och med kommentarer om hur eleverna ligger till i foumlrharingllande till maringlen

Granskningen visar dock att fera laumlrare ger i regel sina elever en vag och allmaumlnt haringllen information ndash till exempel en bedoumlmningsmall med citat ur kursplanen ndash som inte klargoumlr hur just den arbetsuppgift eller det prov som eleverna foumlrvaumlntas genomfoumlra bedoumlms och betygssaumltts Det fnns ocksaring enstaka laumlrare som oumlppet och medvetet inte alls informerar sina elever och anser att detta aumlr riktigt

Enligt laumlroplanen aumlr laumlrare skyldiga att informera sina elever om grunderna foumlr betygsaumlttning Men den skyldigheten har inte bara med betygssaumlttning att goumlra Den kan ocksaring motiveras ur ett pedagogiskt perspektiv Under fera aringr har alltfer pedagoger lyft fram och synliggjort att bedoumlmningar kan ha en avgoumlrande och positiv inverkan paring elevernas studieresultat Enligt Joumlns-son (2009) underlaumlttas elevens laumlrande av att eleven vet vad som foumlrvaumlntas Framfoumlr allt elever med mindre konstruktiva studiestrategier och elever som inte sjaumllva foumlrmaringr strukturera sina studier kan vara hjaumllpta av en saringdan infor-mation Detta innebaumlr att om laumlrarna inte informerar eleverna om grunderna foumlr bedoumlmning och betygssaumlttning saring uteblir den positiva motivationseffek-ten

352 | Laumlrarnas samverkan kring bedoumlmning och

betygssaumlttning I Skolverkets granskning 2000 konstaterades att det maringl- och kunskaps-relaterade betygssystem som ersatte det tidigare normrelaterade systemet foumlrutsaumltter samverkan annars blir betygen inte likvaumlrdiga (se aumlven Jakobsson och Lundstroumlm 2007 Korp 2006) Men varken laumlroplanen gymnasiefoumlrord-ningen eller annan foumlrfattning ger naringgra bindande regler om samverkan kring bedoumlmning och betygssaumlttning

Utifraringn de fraringgor som staumlllts i intervjuer med laumlrare och rektorer samt lauml-rarnas inskickade betygsunderlag i granskningen har det ibland framgaringtt hu-ruvida samverkan foumlrekommer eller inte Det visar sig daring att strax oumlver haumllften av de laumlrare som har redogjort foumlr samverkan samarbetar med aumlmneskollegor paring den egna skolan11 genom att exempelvis raringdgoumlra i hur olika prestationer bedoumlms eller att man fraringgar vilket betyg kollegan skulle saumltta paring en elev i ett svaringrt fall av sammanvaumlgning I de tre kurser som har granskats samverk-ar laumlrare i kemi A och svenska B i naringgot houmlgre grad aumln laumlrare i historia A I historia A verkar ungefaumlr haumllften av laumlrarna inte samverka med aumlmneskollegor om bedoumlmning och betygssaumlttning

Att laumlrare i kemi A samverkar kan bero paring provtradition och praxis Visser-ligen fnns inget nationellt prov eller nationellt bedoumlmningsstoumld i kemi A men fertalet laumlrare i denna granskning ger eleverna naringgon form av gemensamt slutprov Foumlre 1994 fanns ett centralt prov i kemi Naumlr det togs bort tillkom paring privat initiativ ett rdquoriksprovrdquo som skolor kunde bestaumllla Flera av de slutprov som Skolinspektionen har tagit del av aumlr lokala bearbetningar av eller inspire-rade av rdquoriksprovetrdquo och i likhet med de nationella proven i matematik raumlttas och betygssaumlttas dessa slutprov ofta med viktade poaumlng I kemi A anvaumlnds ocksaring samma uppgifter och prov i fera klasser paring skolan i stoumlrre utstraumlck-ning aumln i svenska B och historia A

Det gemensamma arbetet med slutprov i kemi A och den samverkan som uppstaringr i samband med raumlttning och betygssaumlttning ger ringar paring vattnet och stimulerar daring sannolikt aumlmnessamverkan aumlven naumlr det gaumlller andra prov och uppgifter Paring samma saumltt kan det nationella provet i svenska B stimulera aumlmnessamverkan inte bara kring det provet utan aumlven mer allmaumlnt12

I Skolinspektionens tidigare granskning (2010a) fnns fera exempel paring gymnasieskolor daumlr laumlrarna fortloumlpande och systematiskt samverkar kring bedoumlmning och betygssaumlttning Man moumlttes i aumlmneslag inom en skola eller i naumltverk mellan skolor tolkade kursplaner och pratade om betygsunderlag Ibland foumlrekom ocksaring sambedoumlmning av resultat och prestationer paring natio-nella prov Baringde samarbete mellan skolor och inom skolor i saringvaumll koncerner som kommuner lyftes fram I denna granskning fnns ocksaring liknande exempel

Paring Katedralskolan i Linkoumlping foumlrekommer att laumlrare samverkar baringde inom varje kurs och oumlver kursgraumlnserna foumlr att saumlkra en likvaumlrdig bedoumlmning och betygssaumlttning Arbetet bedrivs i projektform fera kurser aumlr involverade och elevernas resultat och prestationer kurser bedoumlms och betygssaumltts utifraringn respektive kursplans maringl och betygskriterier

I den koncern av tolv skolor som Mikael Elias Teoretiska gymnasium i Sundsvall tillhoumlr arrangeras regelbundet kursvisa samraringd inom ett naumltverk benaumlmnt kunskapsbygget Ibland utformar man uppgifter och prov tillsam-

11 Paring naringgra skolor har det enbart funnits en laumlrare som undervisar och saumltter betyg i en kurs 12 Enligt Skolverket har 9 procent av laumlrarna bedoumlmt den skriftliga provdelen 2010 helt paring egen hand

mans Ibland sambedoumlmer man autentiska resultat och prestationer paring arbetsuppgifter och prov Dessutom foumlrekommer att uppgifter och prov an-vaumlnds i olika klasser och att laumlrarna bedoumlmer varandras elevers prov Raringder det tveksamhet om en bedoumlmning saring kan laumlraren samraringda med en kollega eller diskutera med rektorn

I ovan naumlmnda exempel har laumlrarna bedoumlmts staumllla kunskapskrav foumlr olika betyg som oumlverensstaumlmmer med kursplanernas betygskriterier foumlr de olika betygsnivaringerna Mer oumlvergripande bekraumlftas att en houmlgre grad av aumlmnes-samverkan kring prov uppgifter och vaumlrdering av resultat och prestationer bidrar till att betygen blir mer likvaumlrdiga

Men den samlade bilden aumlven i den haumlr granskningen aumlr att det paring maringnga gymnasieskolor inte bedrivs en systematisk aumlmnessamverkan samt att samverkan med andra skolor i naumltverk aumln saring laumlnge aumlr ovanligt Det innebaumlr att maringnga laumlrare paring egen hand tolkar och hanterar anvisningarna foumlr bedoumlmning och betygssaumlttning Vissa laumlrare uttrycker ocksaring att de inte faringtt den utbild-ning och vaumlgledning som kraumlvs foumlr att saumltta raumlttvisa och likvaumlrdiga betyg

353 | Variation i betygsunderlag

Av granskningen framgaringr att betygsunderlagen varierar i stoumlrre eller mindre utstraumlckning i respektive kurs Elever i kemi A har erbjudits likartade delprov och fera av de slutprov som laumlrare anvaumlnder har en tradition foumlrankrad i de centrala prov som tidigare gavs Laumlrare i kemi A har i granskningen mer frekvent aumln i fera kurser anvaumlnt samma prov i andra klasser paring samma skola och tvaring kemilaumlrare paring samma skola har i stoumlrre utstraumlckning bedoumlmts paring samma saumltt Antingen har baringda bedoumlmts foumllja kursplanen eller saring har baringda bedoumlmts inte goumlra det Oavsett om laumlrarna i kemi A foumlljer kursplanen eller inte saring har betygsunderlagen och saumlttet att vaumlrdera elevernas resultat och prestationer varit likartade mellan laumlrarna

I granskningen aumlr variationen i betygsunderlag vaumlsentligt stoumlrre i historia A Naringgra laumlrare ger prov andra goumlr det inte Proven kan spegla olika inneharingll och resultat och prestationer kan vaumlrderas paring olika saumltt Arbetsuppgifter kan se olika ut och spegla olika kunskaper och foumlrmaringgor Naringgra bedoumlmningsmal-lar till arbetsuppgifter inneharingller citat ur kursplanen andra klargoumlr kvaliteter i elevens resultat och dessa kvaliteter varierar mellan laumlrare Det vill saumlga oavsett om laumlrarna i historia A foumlljer kursplanen eller inte saring har betygsun-derlagen och saumlttet att vaumlrdera elevernas resultat och prestationer varit mer varierande aumln i kemi A

I svenska B fnns ett nationellt prov som bidrar till att konkretisera kurs-planens kommunikativa maringl och betygskriterier samt syftar till att fraumlmja en likvaumlrdig och raumlttvis betygssaumlttning Men foumlr de maringl och betygskriterier som handlar om litteratur och spraringk fnns inget nationellt bedoumlmningsstoumld och i granskningen har laumlrare gett elever prov ocheller arbetsuppgifter foumlr att bedoumlma och betygssaumltta detta Dessa underlag speglar olika inneharingll och resultat och prestationer vaumlrderas paring olika saumltt I granskningen har saringledes betygsunderlagen i svenska B och saumlttet att vaumlrdera elevernas kunskaper varit mer varierande aumln i kemi A

Utifraringn den information som framkommit i granskningen illustreras i nedan-staringende oumlversikt de skillnader i betygsunderlag som ryms inom respektive kurs

Historia A Svenska B Kemi A

Kurs-planen

Flertalet maringl och betygs-kriterier aumlr oumlppna

Naringgra maringl och betygs-kriterier ger vaumlgledning foumlr inneharingll andra aumlr mer oumlppna

Maringl och betygskriterier ger vaumlgledning framfoumlr allt foumlr inneharingll

Prov och uppgifter

En del laumlrare ger enbart oumlppna arbetsuppgifter av typen rdquoVaumllj en revolution foumlrklara bakgrund haumln-delsefoumlrlopp och foumlljderrdquo Andra laumlrare ger enbart prov som sinsemellan kan se olika ut

Laumlrarna ger faumlrre prov och fer oumlppna arbetsuppgifter av typen rdquoRecensera en roman beskriv textens inneharingll och formrdquo

Laumlrarna ger fer prov faumlrre arbetsuppgifter och faumlrre rdquooumlppnardquo arbetsuppgifter

Hur prov raumlttas och hur Hur prov raumlttas och hur resultat vaumlrderas varierar resultat vaumlrderas varierar

Vaumlrder-ing av resultat

Bedoumlmningsmallarna till arbetsuppgifter aumlr oumlppna foumlr olika tolkningar t ex med citat ur kursplanen eller rdquoG = ge fakta

Bedoumlmningsmallarna till arbetsuppgifter aumlr oumlppna foumlr tolkningar t ex med citat ur kursplanen eller rdquoG = beraumltta VG = re-

Betygsgraumlnser paring prov faststaumllls ofta med ovik-tade eller viktade poaumlng

VG = foumlrklara MVG = fektera och jaumlmfoumlr MVG analyserardquo = analyserardquo

Betygsunderlagen i kemi A paring de granskade skolorna har saringledes varit mer likartade i sin utformning aumln betygsunderlag i svenska B och historia A Det kan bero paring att kursplanen i kemi A ger mer vaumlgledning foumlr inneharingll aumln de andra kursplanerna Kursplanerna i svenska B och historia A aumlr inneharingllsligt mer oumlppna och inneharingller i stoumlrre grad allmaumlnt haringllna kvaliteteter vilket san-nolikt kan bidra till en stoumlrre variation i betygsunderlag Inom en kursplans ramar kan alltsaring laumlrarnas betygsunderlag och saumlttet att vaumlrdera elevernas resultat och prestationer variera olika mycket vilket i sin tur kan paringverka i vilken grad betygsunderlagen aumlr jaumlmfoumlrbara

Utan en gemensam syn paring undervisningens syfte och samverkan kring uppgifter och aktiviteter foumlr bedoumlmning saring att laumlrarna vid betygssaumlttnings-tillfaumlllet har tillgaringng till en jaumlmfoumlrbar information om elevernas kunskaper och foumlrmaringgor kan brister i likvaumlrdigheten uppstaring Utoumlver de brister i likvaumlrdighet som beror paring att laumlrare inte alltid foumlljer de bestaumlmmelser som gaumlller kan brister i likvaumlrdigheten ocksaring uppstaring som en konsekvens av bristande sam-syn och samverkan som medfoumlr att betygsunderlagen blir saring varierande att den information som betygen baseras paring inte aumlr jaumlmfoumlrbar

4 | Avslutande diskussion Granskningen av betygssaumlttning i gymnasieskolan visar paring fera exempel daumlr laumlrares underlag foumlr bedoumlmning och betyg relaterar till kursplanernas maringl och betygskriterier och daumlr laumlrare vaumlrderar olika underlag paring ett korrekt saumltt vid betygssaumlttningen

Men granskningen visar ocksaring att laumlrare rektorer och huvudmaumln i fera av-seenden behoumlver utveckla och foumlrbaumlttra sitt arbete foumlr att garantera eleverna likvaumlrdiga och raumlttssaumlkra betyg

I detta avsnitt ges foumlrst kommentarer och refektioner kring granskning-ens resultat paring en mer oumlvergripande nivaring utifraringn perspektiv av samverkan information till elever och likvaumlrdighet Avslutningsvis diskuteras taumlnkbara aringtgaumlrder som de som ansvarar foumlr betygssaumlttning kan vidta foumlr att baumlttre garantera likvaumlrdiga och raumlttssaumlkra betyg

41 | Kvalitetsskillnader i grad av samverkan och

information till elever I granskningen fnns fera exempel paring skolor daumlr laumlrare inte samverkar i fraringg-or som roumlr bedoumlmning och betyg I vilken grad laumlrare utnyttjar de moumljligheter som fnns kan troligen variera I fera fall ges dock inte gymnasielaumlrare till-raumlckliga moumljligheter att samverka med kollegor som undervisar i samma kurser Brister i samverkan mellan laumlrare riskerar faring till konsekvens att elev-ens betyg beror paring vilken laumlrare det aumlr som saumltter det och att betygens lik-vaumlrdighet och raumlttssaumlkerhet foumlrsaumlmras

Samverkan aumlr ocksaring viktig foumlr att undvika att enskilda laumlrare tillaumlmpar regler-na utifraringn egna uppfattningar som inte oumlverensstaumlmmer med regelverket Till exempel saring framkommer av baringde den haumlr granskningen och Skolinspektion-ens tidigare granskning om betygssaumlttning (2010a) att det fnns laumlrare som inte informerar elever om grunderna foumlr betygssaumlttning I naringgot fall har det varit en medveten strategi som motiveras med att det minskar risken foumlr att elever anpassar sina ambitioner till en laumlgre betygsnivaring eller med att elever som vet vad som kraumlvs blir rdquoinstrumentellardquo saring att de strategiskt foumlrsoumlker laumlra sig det som kraumlvs foumlr en houmlgre betygsnivaring Den bristande informationen medfoumlr att de potentiella pedagogiska effekter som kan foumllja av elevernas delaktighet och maringlmedvetenhet uteblir

I baringde Skolinspektionens tidigare granskning om betygssaumlttning (2010a) och den haumlr granskningen framkommer att samverkan i aumlmneslag och naumltverk inte foumlrekommer i maumlrkbar ut-straumlckning Det aumlr vanligare att gymnasielaumlrare samverk- rdquo det fnns laumlrare ar informellt med naringgon aumlmneskollega om bedoumlmning som inte informerar och betygssaumlttning och formellt i ett arbetslag med lauml- elever om grunderna rare i andra aumlmnen En orsak till att en systematisk sam- foumlr betygssaumlttningrdquo verkan kring bedoumlmning och betygssaumlttning i aumlmneslag och naumltverk aumlr en relativt ovanlig foumlreteelse kan vara att man under nittiotalet avskaffade aumlmneskonferensen och huvudlaumlrarna Istaumlllet oumlkade samverkan mellan laumlrare som undervisade i olika aumlmnen i arbetslag med arbetslagsledare

I Skolinspektionens tidigare granskning framgick att en del skolor kompletterade arbetslagen med aumlmneslag och tillsatte aumlmneslagsledare I vissa kommuner och fristaringende koncerner startades ocksaring aumlmnesnaumltverk mellan gymnasieskolor daumlr laumlrare diskuterade bedoumlmning och betygssaumltt-ning Orsakerna kan till exempel vara att det pedagogiska vaumlrdet av bedoumlm-ning betonats och att betydelsen av raumlttssaumlkra och likvaumlrdiga betyg har uppmaumlrksammats i allt houmlgre grad

42 | Bristande likvaumlrdighet

Av granskningen framgaringr att likvaumlrdigheten paringverkas av olika faktorer Foumlr det foumlrsta kan likvaumlrdigheten brista i en klass som har samma laumlrare Det foumlrekommer att inlaumlmningstid anvaumlnds som ett betygskriterium eller att provpoaumlng raumlknas samman paring ett saumltt som kan medfoumlra att en del betyg inte oumlverensstaumlmmer med kursplanens maringl och betygskriterier Som framgick av Skolinspektionens tidigare granskning av betygssaumlttning (2010a) kan samma brist uppstaring som ett resultat av att laumlraren premierar vissa elevers beteenden eller personliga egenskaper

Foumlr det andra paringverkas likvaumlrdigheten av att laumlrare foumlrharingller sig paring olika saumltt till bestaumlmmelserna De skillnader i betygssaumlttning som uppstaringr som en konsekvens av att vissa laumlrare inte foumlljer bestaumlmmelserna medan andra laumlrare goumlr det foumlrsaumlmrar betygens likvaumlrdighet

Att laumlrares betygssaumlttning inte alltid sker paring likvaumlrdiga grunder framgaringr inte bara av den haumlr granskningen Aumlven en huvudman eller en rektor kan ha belaumlgg foumlr det Till exempel kan betygen i aringrskurs 9 i matematik eller svenska avvika fraringn resultat paring nationella prov och olika skolor kan avvika olika mycket vilket i sin tur kan ge indikationer paring att betygen inte aumlr likvaumlrdiga Vad detta beror paring och vilka laumlrare det aumlr som saumltter foumlr houmlga eller foumlr laringga betyg sett i relation till kursplanerna aumlr svaringrt att identifera utifraringn en saringdan information

En del av de brister som framgaringtt av granskningen har ocksaring belysts i andra sammanhang I Skolinspektionens tidigare granskning om betygssaumlttning ges exempel paring att laumlrare kan anvaumlnda inlaumlmningstid som betygskriterium Ett annat fenomen beskrivs av Korp (2006) Hon kallar det foumlr rdquoden arit-metiska (eller kvantitativa) modellenrdquo som innebaumlr att eleverna genomfoumlr prov och uppgifter som poaumlngsaumltts summan av provresultaten avgoumlr betygen och summan relateras till i foumlrvaumlg uppsatta procentgraumlnser foumlr olika betygsnivaringer I Skolverkets granskning av betygssaumlttning (2000) beskrivs samma fenomen och Skolverket skriver paring sin hemsida att det aumlr relativt vanligt att laumlrare sum-merar resultat paring det saumlttet Skolverket kommenterar fenomenet saring haumlr

rdquoEtt saringdant poaumlngsystem aumlr dock svaringrt att foumlrena med ett bedoumlmningssystem som bygger paring kvalitativa beskrivningar av kunnande Ett poaumlngsystem bygger oftast paring att poaumlng aumlr utbyt-bara och det har i allmaumlnhet ingen betydelse paring vilka av provets uppgifter poaumlngen har erharingllitsrdquo13

I den haumlr granskningen har inte faktiska elevresultat begaumlrts in och hur laumlrarna skulle ha vaumlrderat en faktisk elevprestation har daumlrmed inte granskats Men av Skolinspektionens kontrollraumlttning av nationella prov (2010b) framgaringr att laumlrarnas bedoumlmningar av elevernas prestationer paring det skriftliga delprovet i svenska B varierar beroende paring vilken laumlrare det aumlr som goumlr bedoumlmningen Avvikelserna mellan ursprungsraumlttningen och kontrollraumlttningen skiljer sig ocksaring aringt mellan skolor Det nationella provet garanterar visserligen att laumlrare i svenska B faringr tillgaringng till samma sorts betygsunderlag men inte att elevernas resultat bedoumlms paring ett likvaumlrdigt saumltt Likvaumlrdighet i betygssaumlttning paringverkas saringledes inte bara av huruvida laumlrare foumlljer de bestaumlmmelser som gaumlller eller inte Det kraumlvs ocksaring samverkan och samraringd kring betygsunderlag saring att den information om elevernas kunskaper som betygen baseras paring blir likvaumlrdig Behovet av samverkan och sambedoumlmning i aumlmneslag och naumltverk behoumlver uppmaumlrksammas mer

43 | Ansvaret foumlr baumlttre likvaumlrdighet och

raumlttssaumlkerhet I de bedoumlmningar som granskningen har resulterat i har ansvaret foumlr aringtgaumlrder delats mellan laumlraren rektorn och huvudmannen paring foumlljande saumltt

bull Laumlraren aumlr den som saumltter betyget paring avslutad kurs Laumlraren kan diskutera med andra laumlrare men den laumlrare som ansvarar foumlr under-visningen vid betygssaumlttningstillfaumlllet aumlr ocksaring den som ska saumltta betyget Betygssaumlttning aumlr myndighetsutoumlvning och har raumlttsverk-ningar foumlr den enskilda eleven

bull Rektor har ansvaret foumlr att verksamheten som helhet inriktas paring att naring de nationella maringlen Det innebaumlr att rektor ansvarar foumlr att laumlrare har eller genom kompetensutveckling faringr erforderliga kunskaper om kursplaner betygskriterier och oumlvriga foumlrfattningar och foumlreskrifter foumlr att kunna saumltta betyg paring ett raumlttssaumlkert och likvaumlrdigt saumltt

bull Huvudmannen har ett oumlvergripande ansvar foumlr verksamheten och an-

13 httpwwwskolverketsesbd1452listAnchor6875 271-11

svarar foumlr att rektor och laumlrare har noumldvaumlndiga kunskaper och insikter i de foumlreskrifter som gaumlller och att dessa tillaumlmpas

Visserligen har laumlraren huvudansvaret foumlr betygssaumlttningen men huvudman-nen har ett oumlvergripande ansvar foumlr att rektor och laumlrare har noumldvaumlndiga kunskaper och insikter i de foumlreskrifter som gaumlller och att dessa tillaumlmpas Rektor aumlr den som har ansvaret foumlr att verksamheten som helhet inriktas paring att naring de nationella maringlen Av granskningen framgaringr ocksaring att brister inte alltid kan aringterfoumlras paring laumlraren utan behoumlver aringtgaumlrdas i ett samspel mellan laumlrare rektor och huvudman Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att samtliga ansvarsnivaringer refekterar oumlver de behov av utvecklingsinsatser och aringtgaumlrder som fnns

Ur ett elevperspektiv kan ett betyg ha satts saring haumlr

bull Jag fck inte reda paring vad som foumlrvaumlntades foumlr ett visst betyg och hur mina resultat och prestationer vaumlrderades

bull Jag fck inga moumljligheter att visa vad jag kunde naumlr det gaumlller vissa kunskaper och foumlrmaringgor

bull Mina resultat och prestationer vaumlrderades inte paring ett saumltt som staumlmde med kursplanen

bull Mitt betyg paringverkades av saringdant som inte staringr i kursplanen bull Mitt betyg sattes inte utifraringn alla mina kunskaper i aumlmnet

En del av dessa brister kan aringtgaumlrdas av en enskild laumlrare till exempel brister i information till de egna eleverna Att laumlrare saring maringnga aringr efter laumlroplanens in-foumlrande inte informerar eleverna om grunderna foumlr betygssaumlttning aumlr anmaumlrk-ningsvaumlrt I 2010 aringrs skollag14 infoumlrs en bestaumlmmelse om att eleverna ska informeras om grunderna foumlr betygssaumlttningen Bestaumlmmelsen motsvarar den som idag fnns i laumlroplanen Dessutom infoumlrs en ny bestaumlmmelse som klargoumlr att laumlrare paring begaumlran ska upplysa eleven och elevens varingrdnadsha-vare om skaumllen foumlr betyget

Andra brister till exempel saringdana som aumlr en konsekvens av att kursplaner-nas maringl och betygskriterier ibland aumlr svaringra att tolka och omsaumltta och hur re-sultat och prestationer ska vaumlrderas kan aringtgaumlrdas genom samverkan mellan laumlrare som undervisar i samma kurser Rosenlund (2010) beskriver att laumlrares olika tillaumlmpning av kursplaner kan bero paring att laumlrare har olika syn paring aumlmnen och kunskap I historia A uppfattar exempelvis vissa laumlrare att aumlmnet handlar om daringtid om fakta och om vad som haumlnde foumlrr och andra laumlrare uppfattar att aumlmnet handlar om att foumlrstaring den tid vi lever i mot bakgrund av varingr historia

Vissa brister kan dock ligga utanfoumlr laumlrarens moumljlighet att paringverka som avsaknad av utrustning (ingen laborationssal) eller moumljligheter till samverk-an Ansvaret foumlr de bristerna ligger paring rektorn En rektor kan ocksaring vidta aringtgaumlrder foumlr att paringverka laumlrarna baringde naumlr det gaumlller information till elever och foumlraumlldrar samt inneharingll och kvalitet i samverkan Men det fnns indikationer paring att gymnasiets rektorer oumlverlaringter fraringgor om bedoumlmning och betygssaumlttning till laumlrarna (Korp 2006) I 2010 aringrs skollag15 foumlrtydligas emellertid rektors ansvar foumlr att betyg saumltts i enlighet med foumlrfattningarna

Av granskningen har ocksaring framgaringtt att det kan fnnas behov av utbildning och fortbildning Laumlrare har till exempel foumlrklarat en brist med att de inte har

14 3 kap 15 17 sect 2010 aringrs skollag (2010800) Traumldde i kraft den 1 augusti 2010 och boumlrjar tillaumlmpas den 1 juli 2011 15 3 kap 14 sect 2010 aringrs skollag (2010800) Traumldde i kraft den 1 augusti 2010 och boumlrjar tillaumlmpas den 1 juli 2011

varit foumlrtrogna med de regler som styr betygssaumlttning eller paringpekat att laumlrar-utbildningen inte klargjort vilka principer foumlr bedoumlmning och betygssaumlttning som gaumlller Givetvis har laumlraren ett stort eget ansvar att haringlla sig agrave jour med de bestaumlmmelser som gaumlller foumlr betygssaumlttning Det utesluter dock inte att rektorn inventerar fortbildningsbehov och erbjuder handledning till exempel under en provanstaumlllningstid Inte minst aumlr behovet av utbildning och fortbild-ning aktuellt nu naumlr infoumlrandet av nya kursplaner och en ny betygsskala staringr foumlr doumlrren

Avslutningsvis boumlr rektorn ta reda paring hur laumlrare saumltter betyg Rektorn har ett ansvar att se till att gaumlllande regler tillaumlmpas paring ett korrekt saumltt Genom att analysera kursplaner ta del av laumlrares betygsunderlag och fraringga laumlrare och elever om hur underlagen anvaumlnts kan eventuella brister identiferas Foumlrdelen med en saringdan typ av uppfoumlljning aumlr att det ger en mer nyanserad information om bakomliggande orsaker till att regler inte foumlljs och paring vilket saumltt vilka fraringgestaumlllningar som aumlr mer angelaumlgna att bearbeta foumlr laumlrare i ett visst aumlmne och behovet av samverkan Detta moumljliggoumlr ocksaring att likvaumlrdig-heten och betygens raumlttssaumlkerhet paringverkas paring ett mer direkt saumltt genom att den egna skolans behov av insatser synliggoumlrs

Huvudmannen har emellertid ett oumlvergripande ansvar foumlr verksamheten och ansvarar saringledes foumlr att rektor och laumlrare ges foumlrutsaumlttningar och moumlj-ligheter att genomfoumlra de insatser som behoumlvs foumlr att skapa en likvaumlrdig och raumlttssaumlker betygssaumlttning

5 | Granskningens syfte och fraringgestaumlllningar Betyget uttrycker i vad maringn den enskilda eleven har uppnaringtt de kunskapsmaringl som uttrycks i kurs-planen foumlr respektive kurs och som defnieras som betygskriterier Dessa maringl och betygskriterier ska ligga till grund foumlr elevernas betyg

Laumlraren ska vid betygssaumlttningen anvaumlnda all tillgaumlnglig information goumlra en allsidig bedoumlmning och beakta aumlven saringdana kunskaper som eleven tillaumlgnat sig utanfoumlr undervisningen Foumlr betyget G ska en elev ha kunskaper foumlr samtliga betygskriterier foumlr G medan foumlr betygen VG och MVG kan vaumll utvecklad foumlrmaringga avseende naringgot eller naringgra betygskriterier vaumlga upp brister i ett eller ett par andra betygskriterier16 Betygssaumlttningen ska vara likvaumlrdig

Granskningens oumlvergripande syfte har varit att fnna indikatorer paring att raumltt betyg saumltts i gymnasieskolan mot bakgrund av ovanstaringende aspekter Projektet har granskat foumlrutsaumlttningarna foumlr detta genom att studera vilka underlag laumlrare anvaumlnder foumlr att bedoumlma elevernas kunskaper i relation till kursplanernas maringl och betygskriterier samt om laumlrare sammanfattar och vaumlr-derar olika underlag systematiskt i betygssaumlttningen Granskningen har aumlven syftat till att efter bedoumlmningar kommunicera identiferade brister avseende de granskade aspekterna till de granskade skolorna Fokus foumlr granskningen har varit betygssaumlttningen i kurserna historia A kemi A och svenska B med utgaringngspunkt i tvaring oumlvergripande fraringgestaumlllningar

16 Foumlr samtliga betygsnivaringer gaumlller att laumlraren kan bortse fraringn enstaka betygskriterier om saumlrskilda skaumll foumlrelig-ger som exempelvis funktionshinder eller andra personliga foumlrharingllanden som inte aumlr av tillfaumlllig natur och som utgoumlr ett direkt hinder foumlr eleven att uppfylla kraven foumlr ett visst kriterium

Aumlr uppgifteraktiviteter17 som laumlrare anvaumlnder i undervisningen och som ger underlag foumlr bedoumlmning av elevernas kunskaper relaterade till kursplanernas maringl och betygskriterier

Ges eleverna moumljlighet att visa Staumllls andra krav foumlr betyg utoumlver Oumlverensstaumlmmer de kunskapskrav upp de kunskaper och foumlrmaringgor de som framgaringr av kursplanens som staumllls foumlr olika betyg med kurs-som framgaringr av kursplanens maringl och betygskriterier planens betygskriterier foumlr de olika maringl och betygskriterier betygsnivaringerna

Sammanfattar och vaumlrderar laumlrare olika underlag och bedoumlm-ningar systematiskt18 vid betygssaumlttningen

Sammanfattar och vaumlrderar laumlrare olika underlag Sammanfattar och vaumlrderar laumlrare olika underlag i paring ett likvaumlrdigt saumltt vid betygssaumlttningen enlighet med Skolverkets foumlreskrifter om tillaumlmpning av

betygskriterier i gymnasieskolan

17 Med uppgifteraktiviteter menas de moment som elever genomfoumlr foumlr att visa sina kunskaper inom ramen foumlr de kurser de laumlser Det kan exempelvis vara prov muntliga uppgifter litteraturredovisningar eller egna arbeten som genomfoumlrs med mer eller mindre laumlrarhjaumllp enskilt eller i grupp 18 Med systematiskt menas att sammanvaumlgningen inte aumlr slumpvis eller varierar mellan elever Sammanvaumlg-ningen goumlrs likadant foumlr alla elever dvs paring ett likvaumlrdigt saumltt Sammanvaumlgningen oumlverensstaumlmmer dessutom med Skolverkets foumlreskrifter om rdquotillaumlmpningen av betygskriterier i gymnasieskolanrdquo

6 | Metod och genom-foumlrande Granskningen omfattar 35 gymnasieskolor varav 24 aumlr kommunala 10 fristaringende och en skola aumlr en riksinternatskola

Skolorna aumlr foumlrdelade geografskt oumlver landet och omfattar 30 kommuner Vilka skolor och kommuner som omfattats av granskningen framgaringr i bilaga 1 Urvalet av skolor har gjorts utifraringn att skolorna erbjuder undervisning i de tre granskade kurserna historia A kemi A och svenska B19 Dessutom skulle inte skolorna ha varit foumlremaringl foumlr naringgon eller naringgra av Skolinspektionens granskningar under det senaste aringret Utgaringngspunkten foumlr urvalet av kurser var att olika typer av kurser skulle vara representerade ndash kurser med och utan nationella prov kaumlrnaumlmnen och karaktaumlrsaumlmnen samt teoretiska aumlmnen och aumlmnen med praktiska inslag Varje skola har granskats av tvaring inspektoumlrer under tvaring dagar20 under houmlsten 2010

Redovisade resultat i rapporten bygger delvis paring dokumentstudier Doku-mentstudierna syftade till att faring en inledande foumlrstaringelse foumlr laumlrarnas underlag foumlr bedoumlmning och betygssaumlttning och dess relation till kursplanernas maringl och betygskriterier Ett urval av laumlrares betygsunderlag i form av uppgif-teraktiviteter begaumlrdes in fraringn samtliga skolor infoumlr skolbesoumlken Urvalet styrdes utifraringn en instruktion om att de skulle spegla olika betygskriterier och betygsnivaringer samt ge en bild av den variation i underlag som laumlraren anvaumlnder i kursen Underlagen skulle ocksaring vara genomfoumlrda av elever under

19 Samtliga kurser omfattar 100 p 20 mindre skolor daumlr antalet laumlrare som undervisade i samma kurs var laumlgre aumln tvaring komprimerades besoumlket till en eller en och en halv dag

kurserna men inte inneharinglla elevprestationer Inspektoumlrerna studerade do-kument infoumlr skolbesoumlken med utgaringngspunkt i respektive kursplans maringl och betygskriterier

Eftersom det aumlr laumlrare som saumltter betyg har huvudfokus foumlr granskningen varit dokumentanalyser av laumlrarnas betygsunderlag och intervjuer med laumlrare kompletterat med intervjuer med laumlrarens elever och rektorer Enskilda inter-vjuer har haringllits med var och en av de laumlrare i historia A kemi A och svenska B vars betygsunderlag begaumlrts in och studerats infoumlr granskningen Inspek-toumlrernas bild av laumlrarnas underlag i relation till respektive kursplans maringl och betygskriterier har sedan kompletterats och foumlrdjupats i intervjuerna Grupp-intervjuer har haringllits med elever som erharingllit betyg i historia A kemi A och svenska B21 av de laumlrare vars betygsunderlag har studerats

Resultaten fraringn granskningen kan inte ses som generaliserbara Resulta-ten avser enbart de 35 skolor som har granskats och aumlr inte representativ paring varken nationell eller regional nivaring Resultaten ger heller inte en heltaumlckande bild av hur laumlrare garingr tillvaumlga naumlr de saumltter betyg De brister som konstaterats aumlr saringdana som utifraringn dokument och intervjuer uppenbart stridit mot foumlrfatt-ningarnas krav

Mer om metod genomfoumlrande och kaumlllkritiska aspekter fnns beskrivet i bilaga 6

21 I de fall daumlr elever hade laumlst svenska B och faringtt betyg i kursen och inte laumlngre fanns kvar paring skolan oumlns-kades istaumlllet att elever som aktuell termin laumlste kursen svenska B valdes ut till intervjun Dessa elever skulle i saring fall slutfoumlrt och erharingllit betyg i svenska A av samma laumlrare som vid intervjutillfaumlllet undervisade i svenska B

7 | Referenser Andersen H (1994) Vetenskapsteori och metodlaumlra Lund Studentlitteratur

Ejvegaringrd R (2003) Vetenskaplig metod Tredje upplagan Lund Studentlitteratur

Jakobsson A och Lundstroumlm L IUP bedoumlmning och betygssaumlttning Rapport 20071 Malmouml Tanke-(red) (2007) smedjan

Joumlnsson A (2009) Laumlrande bedoumlmning Malmouml Gleerups

Korp H (2006) Lika chanser i gymnasiet En studie om betyg nationella prov och social reproduktion Malmouml Malmouml houmlgskola

Korp H (2003) Kunskapsbedoumlmning ndash hur vad och varfoumlr Stockholm Myndigheten foumlr skolutveckling

Krag Jacobsen J (1993) Intervju Konsten att lyssna och fraringga Lund Studentlitteratur

Factors infuencing teachers assessment strategies Extended abstract Rosenlund D (2010) presenterad under konferens om bedoumlmning foumlr laumlrande 2010-09-28

Borarings Malmouml Malmouml houmlgskola

Skolinspektionen (2010a) Betygssaumlttning i gymnasieskolan Kvalitetsgranskning Rapport 201012 Stockholm Skolinspektionen

Kontrollraumlttning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan Skolinspektionen (2010b) Redovisning av regeringsuppdrag Dnr U20094877G Stockholm

Skolinspektionen

Skolinspektionen (2010) Tillsyn och kvalitetsgranskning 2009 Skolinspektionens erfarenheter och resultat Stockholm Skolinspektionen

Skolverket (2000) Betygssaumlttningen Saumlrtryck ur Nationella kvalitetsgranskningar 2000 (Skolverkets rapport nr 190) Stockholm Skolverket

Skolverket (2010) PM ndash Nationella prov i gymnasieskolan och komvux varingrterminen 2010 Stockholm Skolverket

Att kunna klara sig i oumlkaumlnd natur En studie av betyg och betygskriterier Tholin J (2006) ndash historiska betingelser och implementeringen av ett nytt system Borarings

Houmlgskolan i Borarings

Foumlrfattningar 1985 aringrs skollag (19851100)

2010 aringrs skollag (2010800)

Gymnasiefoumlrordningen (1992394)

Foumlrordning (SKOLFS 19942) om laumlroplan foumlr de frivilliga skolformerna Lpf 94

Skolverkets foumlreskrifter (SKOLFS 2000134) om tillaumlmpningen av betygskriterier i gymnasieskolan

8 | Bilagor 1 Granskade skolor 2 Svenska B exempel paring prov och

bedoumlmningsmallar 3 Kemi A exempel paring slutprov och

bedoumlmningsmallar 4 Historia A exempel paring prov och

bedoumlmningsmallar 5 Referenspersoner 6 Metod och genomfoumlrande 7 Foumlrfattningsstoumld och bedoumlmningsgrunder

Bilaga 1

Granskade skolor

Kommun Skola

Arvika Solbergagymnasiet

Borlaumlnge Soltorgsgymnasiet

Borarings Baumlckaumlngsgymnasiet

Danderyd Danderyds gymnasium

Gaumlvle Vasaskolan

Goumlteborg Goumlteborgs Praktiska Gymnasium

Helsingborg Johannes Hedberggymnasiet

Helsingborg Skolstaden

Haumlrnoumlsand Haumlrnoumlsands gymnasium

Haumlssleholm Haumlssleholms Tekniska skola

Kalmar Jenny Nystroumlmsskolan

Karlskrona John Bauergymnasiet

Karlstad Klara Gymnasium

Karlstad Sundstagymnasiet

Linkoumlping Katedralskolan

Malmouml Cybergymnasiet

Malmouml St Petri skola

Motala Platengymnasiet

Norrkoumlping Kunskapsgymnasiet

Norrtaumllje Rodengymnasiet Maumlnniska Natur och Samhaumllle

Nykoumlping Nykoumlpings gymnasium NV_NS

Skelleftearing Balderskolan

Skoumlvde Gymnasium Skoumlvde Vaumlsterhoumljd

Stockholm Blackebergs gymnasium

Storfors Lundsbergs skola

Sundsvall NTIMikael Elias Teoretiska Gymnasium

Sunne Brobyskolan

Umearing Minerva Gymnasium

Uppsala Kunskapsgymnasiet

Kommun Skola

Uppsala Rosendalsgymnasiet

Vellinge Sundsgymnasiet

Vaumlsterarings Rudbeckianska gymnasiet

Vaumlsterarings Vaumlsterarings Fria Gymnasium

Oumlrnskoumlldsvik Parkskolan

Oumlsthammar Forsmarks skola

Fristaringende skola med undantag foumlr Lundsbergs skola som aumlr en riksinternatskola

Bilaga 2

Svenska B exempel paring prov och bedoumlmningsmallar

I denna bilaga illustreras med exempel den variation i inskickade underlag som Skolinspektionen har tagit del av i granskningen med prov foumlr sig och bedoumlmningsmallar till arbetsuppgifter foumlr sig Foumlrst ges naringgot exempel som inte har resulterat i en bedoumlmning om brist Daumlrefter ges naringgot exempel som har resulterat i en brist22 Foumlr att belysa den variation som fnns och de begraumlnsningar som foumlljer av granskningens metodiska upplaumlgg ges ocksaring naringgot exempel som har varit svaringra att tolka och bedoumlma och som efter intervju med rektor laumlrare och elever inte har resulterat i en bedoumlmning om brist

Syftet med exemplen aumlr endast att konkretisera den variation som fnns inte att peka ut laumlrare och skolor Exemplen aumlr daumlrfoumlr avidentiferade ren-skrivna och presenteras i en enhetlig form Vissa exempel aumlr ocksaring foumlrkorta-de saring att endast relevanta delar som illustrerar den variation som fnns framgaringr Exemplen ska inte uppfattas som ett staumlllningstagande foumlr den ena eller andra typen av underlag

Prov som inte resulterat i en bedoumlmning om brist Exemplet aumlr ett utdrag ur ett prov i litteraturhistoria med totalt 13 uppgifter som raumlttades med poaumlng Uppgifterna har bedoumlmts ge elever moumljligheter att visa kunskaper och foumlrmaringgor om litteraturhistoria som framgaringr av betygs-kriterierna foumlr de olika betygsnivaringerna

1 Foumlr att tillfredsstaumllla sin laumlsekrets hade Dickens ett antal budord i bakhuvudet naumlr han skrev sina foumlljetongsromaner Redogoumlr foumlr dem

2 Dickens kritiserade fera samhaumllleliga missfoumlrharingllanden Ge exempel paring romaner och paring vad Dickens kritiserar

3 Dickens engagemang bottnar i hans egen bakgrund Vilka haumlndelser satte sina sparingr hos honom

4 Vilken aumlr Dickens styrka respektive svaghet naumlr det gaumlller skapandet av romanfgurer

5 Kommentera Dickens personkaraktaumlristik i bifogat utdrag ur rdquoDavid Copperfeldrdquo

Prov som resulterat i en bedoumlmning om brist Exemplet aumlr ett prov i litteraturhistoria med totalt sex uppgifter som raumlttades med poaumlng Uppgifterna paring provet har bedoumlmts inte ge elever moumljlighet att visa kunskaper och foumlrmaringgor om litteraturhistoria som framgaringr av betygskri-terierna foumlr de olika betygsnivaringerna En elev som uppnaringtt fer poaumlng aumln andra paring provet har bedoumlmts motsvara kriterier foumlr VG respektive MVG

1 Naumlmn naringgra foumlrutsaumlttningar foumlr renaumlssanskulturen 2 Naumlmn tre avgoumlrande upptaumlckteruppfnningar foumlr renaumlssanskulturens

framvaumlxt 3 Vad betyder ordet renaumlssans och varfoumlr har tiden faringtt detta namn

22 Skolinspektionens bedoumlmningar har inte enbart grundats paring de exempel som illustreras utan aumlven intervjuer

4 Beraumltta om Shakespeare 5 Vem skrev om rdquoRiddaren av den sorgliga skepnadenrdquo Vad hette rid-

daren Beskriv hans vaumlrld och varfoumlr han misstolkar den 6 Beskriv huvudpersonen i den bok du laumlser

Bedoumlmningsmallar till arbetsuppgifter som inte resulterat i en bedoumlmning om brist Exemplet aumlr en bedoumlmningsmall till utredande text Mallen har bedoumlmts oumlver-ensstaumlmma med de skillnader i foumlrmaringga som framgaringr av betygskriterierna foumlr de olika betygsnivaringerna

G VG MVG

Texten behandlar det givna aumlmnet synpunkter fraringn olika kaumlllor presenteras refererat och ev citat aumlr raumltt gjorda texten aumlr samman-haumlngande och har en naringgorlunda genomtaumlnkt disposition spraringket aumlr tydligt om inte helt korrekt texten aumlr indelad i stycken med inledning och avslutning

Texten behandlar fylligt det givna aumlmnet ur olika aspekter i en intressevaumlckande diskussion synpunkter fraringn olika kaumlllor staumlrker argumentationen kaumlllhaumlnvis-ningarna aumlr smidiga texten aumlr vaumll disponerad spraringket aumlr klart varierat och i stort sett korrekt oumlvergaringngarna mellan stycken aumlr tydliga

Diskussionen aumlr vaumll underbyggd och aumlmnet behandlas ur fera as-pekter relevanta exempel och il-lustrationer fraringn kaumlllorna anvaumlnds texten aumlr logisk och anpassad till det givna omfaringnget spraringket aumlr stilistiskt saumlkert oumlvergaringngarna mellan stycken aumlr eleganta och inledning och avslutning aumlr intressevaumlckande

Bedoumlmningsmallar till arbetsuppgifter som resulterat i en bedoumlm-ning om brist Exemplet aumlr ett utdrag ur en bedoumlmningsmall till skrivuppgifter I den houmlgra kolumnen anges en poaumlng som elevens skrivprodukt har bedoumlmts motsvara i det avseende som framgaringr av den vaumlnstra kolumnen Maximal poaumlng aumlr 64 daumlr G = 32 poaumlng VG = 48 poaumlng och MVG = 56 poaumlng Faktorer som beskrivs i mallen saknar stoumld i kursplanens maringl och betygskriterier

Inlaumlmningstid 0-4 poaumlng

Framsida 0-3 poaumlng

Inneharingllsfoumlrteckning och sidnumrering 0-3 poaumlng

Bedoumlmningsmallar till arbetsuppgifter som varit svaringra att bedoumlma Exemplet aumlr en bedoumlmningsmall till romanredovisning Mallen aumlr inte anpas-sad till uppgiften och inneharingller endast direkta citat ur kursplanen vilket goumlr det svaringrt att avgoumlra vad som foumlrvaumlntas av eleverna och vilka kvaliteter laumlraren iakttar i elevernas resultat Mallen illustrerar ocksaring att elever inte alltid faringr vaumlgledande information om vilka kunskaper och foumlrmaringgor de foumlrvaumlntas visa foumlr de olika betygsnivaringerna

G VG MVG

Eleven samlar sovrar och sam-manstaumlller med handledning mate-rial Eleven tillaumlgnar sig litteraumlra texter fraringn skilda epoker paringvisar samband och skillnader Eleven diskuterar inneharingll gestalter och baumlrande tankar samt redovisar sina intryck Eleven redogoumlr foumlr naringgra betydelsefulla foumlrfattarskap

Eleven planerar och foumlrmedlar med stilistisk saumlkerhet kunskaper och aringsikter paring ett intressevaumlckan-de och oumlvertygande saumltt Eleven analyserar och tolkar sjaumllvstaumlndigt litteraumlra texter och anvaumlnder sig av litteraumlra begrepp Eleven refekterar oumlver de samhaumllleliga och kulturella faktorer som format texten

Eleven laumlser texter av maringnga olika slag och diskuterar och analyserar texterna i foumlrharingl-lande till den miljouml den och tid och det samhaumllle daumlr de har uppstaringtt Eleven tolkar bildspraringk och uppfattar olika inneboumlrder i laumlsta texter Eleven analyserar och bedoumlmer argumentationer i olika slags texter och drar egna slutsatser

Bilaga 3

Kemi A exempel paring prov och bedoumlmningsmallar

Syftet med exemplen aumlr endast att konkretisera den variation som fnns inte att peka ut laumlrare och skolor Exemplen aumlr daumlrfoumlr avidentiferade ren-skrivna och presenteras i en enhetlig form Vissa exempel aumlr ocksaring foumlrkor-tade saring att endast relevanta delar som illustrerar den variation som fnns framgaringr Exemplen ska inte uppfattas som ett staumlllningstagande foumlr den ena eller andra typen av underlag

Prov (MVG uppgifter) som inte resulterat i en bedoumlmning om brist Exemplet aumlr ett utdrag ur ett slutprov med 19 uppgifter Tre uppgifter bedoumlms i intervallet G-MVG och ger eleverna moumljlighet att visa MVG-kvalitet Provet har bedoumlmts ge underlag foumlr att bedoumlma elevens foumlrmaringga att integrera kunskaper fraringn kemins olika delomraringden foumlr att foumlrklara fenomen i omvaumlrlden och analysera och diskutera problem med stoumld av kunskaper fraringn olika delar av kemin

1 Taumlnk dig att en bil med braumlnsleceller har en vaumltgastank som rymmer 110 dm3 Om trycket i tanken aumlr 700 bar och motorn arbetar under temperaturen 80oC kommer 1 mol vaumltgas att ta upp volymen 42 ml Beraumlkna maumlngden energi som utvecklas daring man goumlr slut paring en tank vaumltgas (G-MVG)

2 Rita strukturformlerna foumlr vaumltgas vaumlteklorid och vatten och foumlrklara med hjaumllp av dessa vilken som har houmlgst respektive laumlgst kokpunkt (G-MVG)

3 I en foumlrsurad sjouml uppmaumlttes pH till 38 Detta vaumlrde skulle houmljas till 67 genom tillsats av slaumlckt kalk kalciumhydroxid Ca(OH)2 Volymen vatten i sjoumln var 22 300 000 m3 Hur stor massa slaumlckt kalk gick teoretiskt aringt (G-MVG)

Prov (MVG uppgifter) som resulterat i en bedoumlmning om brist Exemplet aumlr utdrag ur ett slutprov med 21 uppgifter som ger maximalt 32 poaumlng MVG = 26-32 poaumlng I intervju med laumlraren framgaringr att tre uppgifter har MVG-kvalitet och dessa har bedoumlmts inte ge underlag foumlr att bedoumlma elevens foumlrmaringga att integrera kunskaper fraringn kemins olika delomraringden foumlr att foumlrklara fenomen i omvaumlrlden och analysera och diskutera problem med stoumld av kunskaper fraringn olika delar av kemin

1 En galvanisk cell aumlr uppbyggd paring foumlljande saumltt Sn(s)Sn2+(aq) Ag+(aq)Ag(s) Skriv formeln foumlr den stroumlmdrivande reaktionen (total-reaktionen) (1 poaumlng)

2 En kemisk foumlrening visar sig inneharinglla 500 syre 375 kol och 125 vaumlte Dess molekylvikt bestaumlms till 32 u Vilken aumlr foumlreningens molekylformel (3 poaumlng)

3 Balansera nedanstaringende reaktionsformel Minsta moumljliga heltalskoef-fcienter skall anges __ Fe2+ + __ O2 + __ OH- ger FeOOH(s) + __ H2O (2 poaumlng)

Prov som varit svaringra att bedoumlma Flera av de slutprov i kemi A som Skolinspektionen har tagit del av i gransk-ningen har varit svaringra att bedoumlma De poaumlnggraumlnser som anges foumlr olika betygsnivaringer aumlr svaringra att oumlversaumltta till kunskapsomdoumlmen som oumlverens-staumlmmer med kursplanens betygskriterier Ett saringdant prov kan inneharinglla 24 uppgifter och ge maximalt 75 poaumlng Betygsgraumlnserna aumlr G = 25 poaumlng VG = 45 poaumlng och MVG = 62 poaumlng Av provet framgaringr inte vilka uppgifter som ger betygsunderlag foumlr respektive betygsnivaring och paring 36 deluppgifter anges oviktade poaumlng i parenteser En uppgift som bedoumlms med 4 poaumlng kan lyda rdquoKombinera fyra aumlmnen med fyra kokpunkterrdquo Det vill saumlga poaumlng ges foumlr delkunskaper paring delomraringden Sett i relation till betygskriterierna foumlr MVG fnns i regel naringgon uppgift som speglar foumlrmaringga att rdquofoumlrklara fenomen i omvaumlrldenrdquo och rdquointegrera kunskaper fraringn olika delomraringden till exempel rdquoKrockkuddar i bilar inneharingller natriumazid NaN3 Natriumaziden soumlnderfaller vid en krock till natrium och kvaumlvgas Hur stor massa natriumazid behoumlvs foumlr bildandet av 045 mol kvaumlvgas Hur stor volym kvaumlvgas bildas om en mol kvaumlvgas vid raringdande temperatur upptar volymen 2244 dm3rdquo Men huruvida den poaumlnggraumlns till exempel 62 poaumlng av 75 moumljliga som faststaumlllts foumlr MVG oumlverensstaumlmmer med betygskriterierna framgaringr inte av provet eller av intervjuer

Bedoumlmningsmallar som inte resulterat i en bedoumlmning om brist Exempel 1 aumlr en bedoumlmningsmall foumlr laborativ foumlrmaringga Mallen har bedoumlmts oumlverensstaumlmma med de skillnader i foumlrmaringga som framgaringr av betygskriteri-erna

G VG MVG

Eleven kan foumllja en instruktion och anvaumlnda vanlig utrustning under iakttagande av gaumlllande saumlker-hetsfoumlreskrifter och arbetsregler

Eleven kan enskilt eller i grupp planera vaumll defnierade experi-mentella uppgifter vaumllja laumlmplig laboratorieteknik och materiel samt genomfoumlra experimenten

Eleven kan loumlsa oumlppna ex-perimentella problem genom att sjaumllvstaumlndigt planera arbetet vaumllja metoder och vaumlrdera olika saumltt att loumlsa problemet

Exempel 2 aumlr en bedoumlmningsmall foumlr laborationsrapporter Mallen har bedoumlmts oumlverensstaumlmma med de skillnader i foumlrmaringga som framgaringr av betygskriterierna

G VG MVG

Inledning Syfte fraringgestaumlllning enkel relevant teori eventuell hypotes

Mer utvecklad relevant teori Hypotesen aumlr motiverad

Heltaumlckande relevant teori

Material och metod Kortfattad beskrivning av utfoumlrandet

Utfoumlrandet aumlr beskrivet saring att en annan person kan upprepa laborationen

Resultat Iakttagelser och beraumlk-ningar aumlr knapphaumlndigt redovisade

Bearbetade resultat aumlr redovisade i en laumlmplig form och beraumlkningarna aumlr tydliga

Diskussion Fraringgestaumlllningen aumlr besvarad och slutsatsen bygger paring resultatet

Resultatet aumlr tolkat utifraringn teorin Eventuell koppling mellan hypotes och resul-tat relevanta felkaumlllor

Djupare analys av resultat utifraringn teorin Uppskattning av felkaumlllornas paringverkan paring resultatet vaumlrdering av rimlighet metodkritik och foumlrslag till foumlraumlndrad metod

Oumlvrigt Ett godtagbart naturveten-skapligt spraringk

Ett korrekt naturveten-skapligt spraringk

Kaumlllhaumlnvisningar i texten

Bedoumlmningsmallar som resulterat i en bedoumlmning om brist Exemplen aumlr utdrag ur tvaring olika bedoumlmningsmallar foumlr laborationsrapporter Faktorer som framgaringr av mallarna saknar stoumld i kursplanens maringl och betygs-kriterier

G VG MVG

hellip Laborationsrapporten ska vara inlaumlmnad inom en maringnad

Laborationsrapporten ska vara inlaumlmnad inom tio dagar

Allmaumlnt Korrekt och inlaumlm-nad i tid

Sent inlaumlmnad Ohaumlftad

Bedoumlmningsmallar som varit svaringra att bedoumlma Exemplet aumlr ett utdrag ur en bedoumlmningsmall foumlr laborativ foumlrmaringga Av det som framgaringr av mallen goumlr det svaringrt att avgoumlra vad laumlraren grundar sin bedoumlmning paring det vill saumlga vilka kvaliteter i elevernas resultat som iakttas Mallen illustrerar ocksaring att elever inte alltid faringr vaumlgledande information om vilka kunskaper och foumlrmaringgor de foumlrvaumlntas visa foumlr de olika betygsnivaringerna

Teknik

Eleven anvaumlnder vanlig utrustning paring ett korrekt saumlkert och meto-diskt saumltt och visar god teknik

Eleven anvaumlnder vanlig utrustning paring ett bra saumltt och visar god teknik

Eleven anvaumlnder vanlig utrustning paring ett i huvudsak acceptabelt saumltt

Eleven anvaumlnder vanlig utrustning paring fel saumltt

Bilaga 4

Historia A exempel paring prov och bedoumlmningsmallar

Syftet med exemplen aumlr endast att konkretisera den variation som fnns inte att peka ut laumlrare och skolor Exemplen aumlr daumlrfoumlr avidentiferade ren-skrivna och presenteras i en enhetlig form Vissa exempel aumlr ocksaring foumlr-kortade saring att endast relevanta delar som illustrerar den variation som fnns framgaringr Exemplen ska inte uppfattas som ett staumlllningstagande foumlr den ena eller andra typen av underlag

Prov som inte resulterat i en bedoumlmning om brist Exemplet aumlr ett prov med totalt fem uppgifter Uppgifterna har bedoumlmts ge elever moumljligheter att visa kunskaper och foumlrmaringgor som framgaringr av betygskri-terierna foumlr de olika betygsnivaringerna

1 Maringnga utvandrade fraringn Sverige under 1800-talet Vad fanns det foumlr olika skaumll

2 Vilka skaumll fanns det foumlr den oumlkade urbaniseringen paring slutet av 1800-talet och vilka problem medfoumlrde urbaniseringen

3 Sverige aumlr idag ett rikt land Saring har det inte alltid varit Vilka faktorer laringg bakom Sveriges snabba ekonomiska utveckling paring 1800-talet

4 Hur uppstod den svenska arbetarroumlrelsen och vad fnns det foumlr skaumll till att den aumlr betydelsefull foumlr dagens samhaumllle

5 Naumlr blev Sverige en demokrati Redogoumlr foumlr hur demokratiserings-processen i Sverige gick till

Prov (G-uppgifter) som resulterat i en bedoumlmning om brist Exempel 1 aumlr ett utdrag ur ett prov med totalt fyra G-uppgifter Uppgifterna har bedoumlmts inte ge underlag foumlr att bedoumlma att elever kan paringvisa krafter ge bakgrund till skeenden och anvaumlnda historiska begrepp det som framgaringr av kursplanens betygskriterier foumlr betygsnivaringn G

1 Naumlr boumlrjade och slutade antiken 2 Naumlr boumlrjade och slutade houmlgmedeltiden 3 Vad hette Sveriges foumlrsta kung med absolut makt 4 Vad hette den folkstam som orsakade folkvandringen i Europa

Exempel 2 aumlr ett prov med totalt tio uppgifter Uppgifterna har bedoumlmts inte ge underlag foumlr att bedoumlma att elever kan paringvisa krafter ge bakgrund till skeenden och anvaumlnda historiska begrepp

1 Ge exempel paring fyra tankar som aumlr typiska foumlr upplysningen 2 Naumlmn tre viktiga upplysningsflosofer efternamn raumlcker 3 Naumlmn tre av de Europeiska stormakterna under 1700-talet 4 Vad innebaumlr termen maktbalans 5 Ge exempel paring tre viktiga handelsvaror i 1700-talets vaumlrldshandel 6 Med vilken haumlndelse saumlger man att den svenska stormaktstiden var

oumlver 7 Vad menas med termen frihetstiden 8 Vilka partier taumlvlade om makten i frihetstidens Sverige 9 Vilken institution var maumlktigast under Frihetstiden

10 Vad innebar foumlrenings- och saumlkerhetspakten som Gustav III drev igenom 1789

Prov som varit svaringra att bedoumlma Flera av de slutprov i historia A som Skolinspektionen har tagit del av i gransk-ningen har varit svaringra att bedoumlma Hur elevernas resultatpoaumlng paring proven vaumlrderas framgaringr inte och de poaumlnggraumlnser som laumlraren anvaumlnder aumlr svaringra att oumlversaumltta till kunskapsomdoumlmen som oumlverensstaumlmmer med kursplan-ens betygskriterier foumlr de olika betygsnivaringerna I intervju haumlnvisar laumlraren till betygskriterierna Proven illustrerar ocksaring att elever inte alltid faringr vaumlgledande information om vilka kunskaper och foumlrmaringgor de foumlrvaumlntas visa foumlr de olika betygsnivaringerna Ett saringdant prov kan inneharinglla totalt nio uppgifter som ser ut saring haumlr

1 Vad vet vi om pyramiderna (3 poaumlng) 2 Vem var Tut Anch Amon och varfoumlr aumlr han kaumlnd (2 poaumlng) 3 Vad kaumlnnetecknar en houmlgkultur (3 poaumlng) 4 Naumlmn tre houmlgkulturer (3 poaumlng) 5 Vad innebar oumlvergaringngen till jordbruk foumlr maumlnniskorna i en houmlgkultur

(6 poaumlng) 6 Den egyptiska kulturen har haft stor inverkan paring den vaumlrld vi lever i

Naumlmn tre arv fraringn Egyptens storhetstid (3 poaumlng) 7 Man tror att det skett vissa grundlaumlggande sociala foumlraumlndringar i

samband med att jordbruket tog oumlver framfoumlr allt foumlr kvinnorna Vad haumlnde (2 poaumlng)

8 Vad vet man om Vendeltiden (2 poaumlng) 9 Ungefaumlr naumlr kom de foumlrsta maumlnniskorna till Norden (1 poaumlng)

Bedoumlmningsmallar som inte resulterat i en bedoumlmning om brist Exemplet aumlr en bedoumlmningsmall till en arbetsuppgift om Drottning Kristina eller Haumlxprocesser paring 1600-talet Mallen har bedoumlmts oumlverensstaumlmma med de skillnader i kunskapsskillnader som framgaringr av betygskriterierna

G VG MVG

Eleven redogoumlr foumlr fakta anvaumln-der centrala begrepp svarar paring fraringgor av typen Naumlr Vem Hur och Varfoumlr samt anger de kaumlllor som anvaumlnts

Eleven ser sammanhang ger foumlrklaringar goumlr jaumlmfoumlrelser svarar paring fraringgor av typen Varfoumlr Foumlrdelar och Nackdelar samt vaumlrderar de kaumlllor som anvaumlnts

Eleven goumlr jaumlmfoumlrelser redogoumlr foumlr olika synsaumltt argumenterar vaumlrderar olika foumlrklaringar drar egna slutsatser och granskar kritiskt de kaumlllor som anvaumlnts

Bedoumlmningsmallar som varit svaringra att bedoumlma Exemplet aumlr ett utdrag ur en generell bedoumlmningsmall foumlr olika typer av skrift-liga arbetsuppgifter Mallen aumlr allmaumlnt haringllen och inte anpassad till naringgon uppgift Daumlrmed aumlr det svaringrt att avgoumlra vad som foumlrvaumlntas och vilka kvaliteter laumlraren iakttar i elevernas resultat Mallen illustrerar ocksaring att elever inte alltid faringr vaumlgledande information om vilka kunskaper och foumlrmaringgor de foumlrvaumlntas visa foumlr de olika betygsnivaringerna

Disposition

Eleven goumlr en heltaumlckande och korrekt redovisning med roumld traringd

Eleven har redovi-sat det mesta med roumld traringd

Eleven har redo-visat en del med antydan till roumld traringd

Eleven har inte redovisat tillfredsstaumlllande Roumld traringd saknas

Kommunikation

Svaren aumlr tydligt redovisade och texten aumlr laumltt att foumlrstaring

Svaren aumlr tydligt redovisade och resonemangen garingr att foumllja

Laumlsaren foumlrstaringr vad du menar aumlven om tankegaringngen aumlr oklar

Svaren aumlr otydligt redovisade

Bilaga 5

Referenspersoner25

Helena Korp universitetslektor Houmlgskolan vaumlst

Anders Joumlnsson forskare Malmouml houmlgskola

Wolfgang Dietrich undervisningsraringd Prov och bedoumlmningsenheten Skolverket

25 Referenspersonernas syfte var att ge raringd och stoumld i projektet ge synpunkter utifraringn sin profession roll och saumlrskilda kunskaper

Bilaga 6

Metod och genomfoumlrande

Dokumentstudier Kvalitetsgranskningens resultat grundar sig delvis paring dokumentstudier Inledningsvis i projektet skickades ett brev ut till varje skola daumlr det preci-serades vilka dokument som Skolinspektionen oumlnskade ta del av infoumlr den kommande granskningen av betygssaumlttningen i historia A kemi A och sven-ska B Skolinspektionens begaumlran om dokument loumld enligt foumlljande

Begaumlran om dokument underlag foumlr kvalitetsgranskning om betygssaumlttning i gymnasieskolan (del II)

Dokumenten ska vara genomfoumlrda av elever under kurserna Dock boumlr det inskickade materialet inte inneharinglla elevpresta-tioner och bedoumlmningar dvs de ska vara rdquotommardquo underlag Om skolan har egna lokala konkretiseringartolkningar av maringl och betygskriterier gaumlllande de aktuella kurserna ska dessa ocksaring skickas in Tvaring laumlrarekurs (om moumljligt) som undervisade och satte betyg i en klass i historia A kemi A respektive svenska B under laumlsaringret 200910 eller 200809 ska skicka in tre eller houmlgst fyra av sina underlag foumlr bedoumlmning Underlagen ska vara saringdana som laumlraren uppfattar hade en tydlig och stark inverkan paring elev-ernas betyg paring kursen i den klassen Underlagen ska spegla olika betygskriterier och urvalet boumlr ge en bild av den variation i underlag som laumlraren anvaumlnder vid betygssaumlttningen av kursen Underlagen ska ocksaring spegla kunskapsskillnader foumlr samtliga betygsnivaringer Vad gaumlller svenska B saring ska inte det nationella aumlmnesprovet i svenska B skickas in som ett underlag Foumlr varje underlag ska det framgaring antingen av underlagen i sig eller genom bifogade kommentarer hur uppgiftenaktiviteten var utformad hur den genomfoumlrdes hur den redovisades hur resultatprestationer bedoumlmdes samt om andra laumlrare paring skolan eller andra skolor har anvaumlnt samma underlag

Om skolan har fer aumln tvaring laumlrare som undervisarundervisade i den aktuella kursen ska urvalet ske genom att laumlrare nummer 1 och 3 i en lista med laumlrarna i bokstavsordning vaumlljs ut Med underlag foumlr bedoumlmning menas saringdana uppgifteraktiviteter som elever obligatoriskt foumlrvaumlntas genomfoumlra under kursens garingng foumlr att ge laumlraren de underlag som kraumlvs foumlr att raumltt-visande kunna bedoumlma och betygssaumltta elevens kunskaper Exempel paring underlag aumlr skriftliga prov laborativa uppgifter temaarbeten litteraturredovisningar mm

Paring ett generellt plan syftar dokumentstudier till att studera muntliga eller skrivna redogoumlrelser (Andersen 1994) Syftet med dokumentstudien i gransk-ningen var att faring en grundlaumlggande foumlrstaringelse foumlr respektive laumlrares underlag foumlr bedoumlmning och betygssaumlttning och hur dessa relaterar till respektive kur-splans maringl och betygskriterier

Innan skolbesoumlken inleddes begaumlrdes underlag in av en gymnasieskola som inte ingick i granskningen Det gjordes i syfte att testa formen foumlr dokumentstudierna Av det inskickade underlaget utformades en guide om hur inspektoumlrerna i sina skolgranskningar kunde foumlrharinglla sig till och staumllla specifka fraringgor om laumlrares underlag beroende paring inneharingll och utformning Ansvariga inspektoumlrer studerade sedan laumlrarnas inskickade betygsunderlag infoumlr besoumlken paring skolorna med utgaringngspunkt i respektive kursplans maringl och betygskriterier Vid skolbesoumlken staumlllde sedan inspektoumlrerna specifka fraringgor utifraringn de underlag som granskats och om laumlrarens oumlvriga betygsunderlag

Intervjuer Intervjuer har genomfoumlrts med skolledning laumlrare och elever paring varje grans-kad skola Syftet var att faring tillgaringng till relevant information ur fera perspektiv vilket aumlr viktigt foumlr att kunna besvara projektets baringda fraringgestaumlllningar In-tervjuer ger moumljlighet att faring utfoumlrliga svar och beskrivningar samt moumljligheten att staumllla foumlrdjupande fraringgor om vad som framkommit av dokumentstudierna (Ejvegaringrd 2003) Rektor har i och med sin ledarroll ett oumlvergripande ansvar foumlr att bedoumlmning och betygssaumlttning goumlrs paring ett likvaumlrdigt och raumlttssaumlkert saumltt samt att laumlrare har eller genom kompetensutveckling faringr de kunskaper om de foumlrfattningar som kraumlvs foumlr att tillgodose detta Laumlrarna aumlr de som saumltter betyg Betygssaumlttning aumlr myndighetsutoumlvning och har raumlttsverkningar foumlr den enskilda eleven Genom att intervjua elever gavs en bild av deras uppfattningar och upplevelser hur laumlrarna bedoumlmer och betygssaumltter deras kunskaper och vilka krav som staumllls foumlr olika betyg

Enskilda intervjuer har haringllits med var och en av de laumlrare i historia A kemi A och svenska B vars underlag tidigare begaumlrts in och studerats infoumlr besoumlket Detta foumlr att faring en foumlrdjupad bild av hur laumlrarna anvaumlnder olika un-derlag foumlr bedoumlmning och betygssaumlttning av elevernas kunskaper men aumlven underlagens relevans och koppling till kursplanernas maringl och betygskriterier Gruppintervjuer har haringllits med elever som erharingllit betyg i historia A kemi A och svenska B av de laumlrare vars underlag har studerats I de fall daumlr elever hade laumlst svenska B och faringtt betyg i kursen och inte laumlngre fanns kvar paring skolan oumlnskades istaumlllet att elever som aktuell termin laumlste kursen svenska B valdes ut till intervjun Dessa elever skulle i saring fall slutfoumlrt och erharingllit betyg i svenska A av samma laumlrare som vid intervjutillfaumlllet undervisade i svenska B

Samtliga intervjuer har genomfoumlrts med stoumld i fraringgeguider som utarbetas inom ramen foumlr projektet

Granskningsbeslut Ett skolbeslut har skrivits foumlr varje granskad skola i projektet av ansvariga inspektoumlrer Bedoumlmningarna i skolbesluten bygger paring en sammanvaumlgning av resultaten fraringn dokumentstudierna och intervjuerna Om stora skillnader foumlrekommit fraringn olika datainsamlingsmetoder har detta belysts Rektorerna och de intervjuade laumlrarna paring de granskade skolorna har faringtt ta del av och sakgranska beslutsfoumlrslagen innan beslut har fattats26

Kaumlllkritik Intervjuer Intervjuerna till sin karaktaumlr har syftat till att ta reda paring hur en-skilda laumlrare tillaumlmpar betygssaumlttningens principer paring ett korrekt saumltt naringgot

26 Besluten fnns paring httpwwwSkolinspektionensebetygssattning-i-gymnasieskolan-2010

som en del kan vilja foumlrblir dolt foumlr en utomstaringende granskare som dessutom kan kraumlva aringtgaumlrder (Krag Jacobsen 1993) En generell uppfattning aumlr att en del laumlrare har upplevt granskningen som svaringr Detta har yttrat sig genom att laumlrare ibland paringpekat att de inte tidigare staumlllts infoumlr de fraringgor som staumllldes under intervjuerna och att de daumlrfoumlr har svaringrt svara paring dem Vissa laumlrare har ocksaring citerat eller laumlst houmlgt ur styrdokumenten En viktig kaumlllkritisk aspekt aumlr att detta kan ha faringtt till konsekvens att den information som erharingllits varit bristfaumlllig foumlr att kunna goumlra en korrekt bedoumlmning Till detta kommer att naringgra bedoumlmningspunkter baseras enbart paring intervjuer det vill saumlga laumlrarens utsagor om hur han eller hon garingr tillvaumlga vid betygssaumlttningen och hur elev-erna uppfattar att denne goumlr Denna information har saringledes inte kontrollerats mot annan insamling av data exempelvis enkaumlt eller dokument En annan aspekt aumlr att antalet inspektoumlrer som genomfoumlrt intervjuer aumlr fera vilket san-nolikt innebaumlr att intervjuerna utfoumlrts paring delvis olika saumltt

Vad gaumlller elevintervjuerna saring var syftet att samtala med elever som slutfoumlrt och erharingllit betyg i de aktuella kurserna av de laumlrare som ocksaring intervjuades Men i de festa fall var elever som slutfoumlrt kursen svenska B och faringtt betyg inte kvar paring skolan Daumlrfoumlr genomfoumlrdes intervjuer i dessa fall med elever som vid det aktuella tillfaumlllet laumlste svenska B och som tidigare slutfoumlrt och erharingllit betyg i svenska A av samma laumlrare som vid granskningen undervisade i svenska B Den information som Skolinspektionen har erharingl-lit av dessa elever har daumlrfoumlr beaktats med stoumlrre foumlrsiktighet i de slutgiltiga bedoumlmningarna

Dokumentstudier De underlag som varje laumlrare skickade in infoumlr gransk-ningen var tre till fyra stycken vilket kan betraktas som ett relativt litet urval Inom ramen foumlr projektet fanns dock ingen moumljlighet att studera och analy-sera samtligt betygsunderlag som en laumlrare anvaumlnder under en kurs Av den anledningen utgjorde underlagen som begaumlrdes in fraringn skolorna ett urval som styrdes utifraringn en instruktion om att vara representativa foumlr den enskilda laumlraren utifraringn kursplanens maringl och betygskriterier Urvalet kan emellertid betraktas som tillraumlckligt daring laumlrarna under besoumlket intervjuades daumlr fraringgor staumllldes dels kring det inskickade underlaget men aumlven oumlvrigt betygsunder-lag Syftet med att begaumlra in ett urval av laumlrares betygsunderlag i foumlrvaumlg var ocksaring att faring en inledande uppfattning av dess inneharingll utformning och rela-tion till kursplanernas maringl och betygskriterier

Inledningsvis i granskningen utarbetades en oumlversikt oumlver kursplanerna daumlr centrala och aringterkommande maringl och betygskriterier identiferades foumlr att underlaumltta analysen av de inskickade dokumenten Emellertid aumlr kursplaner-nas maringl och betygskriterier utformade paring ett saumltt som ger laumlrarna utrymme foumlr tolkningar och lokala anpassningar och prioriteringar En konsekvens av detta aumlr att det ocksaring inneburit att inspektoumlrerna faringtt goumlra vissa tolkningar inom ramen foumlr kursplanerna vilket kan ha gjorts paring delvis olika saumltt

Bortfall Trots att urvalet av skolor gjordes utifraringn principen att de skulle erbjuda undervisning i historia A kemi A och svenska B har det paring totalt fem skolor funnits ett bortfall paring en eller fera kurser En anledning till bortfallet aumlr att urvalet aumlndaring omfattade skolor som inte erbjuder naringgon av kurserna paring grund av att den information som fanns om skolan inte var uppdaterad En annan anledning till bortfallet var att mellan tidpunkten foumlr urvalet och besoumlket paring skolan saring avslutade laumlrare som var aktuell foumlr granskningen sin tjaumlnstgoumlring paring skolan och moumljligheten till att begaumlra in nytt betygsunderlag fraringn en annan laumlrare var ytterst begraumlnsad Detta medfoumlrde att granskningen inte omfattar kemi A paring tre gymnasieskolor och svenska B paring en gymnasie-skola Paring ytterligare en gymnasieskola har varken betygssaumlttningen historia A

eller kemi A granskats Paring fera skolor har ocksaring kursen kemi A inte erbjudits alternativt att endast en laumlrare undervisar i kursen paring skolan Konsekvensen av det aumlr att antalet laumlrare i kemi A i naringgot mindre utstraumlckning aumlr represente-rad aumln laumlrare i historia A och svenska B

Sammanfattningsvis ska resultaten fraringn granskningen inte ses som ge-neraliserbara Resultaten avser enbart de 35 skolor som har granskats och aumlr inte representativ paring varken nationell eller regional nivaring Resultaten ger heller inte en heltaumlckande bild av hur laumlrare garingr tillvaumlga naumlr de saumltter betyg De brister som konstaterats aumlr saringdana som utifraringn dokument och intervjuer uppenbart stridit mot foumlrfattningarnas krav

Bilaga 7

Foumlrfattningsstoumld och bedoumlmningsgrunder

Den nya skollagen traumldde i kraft den 1 augusti 2010 men 1985 aringrs skol-lag (SFS 19851100) ska fortsaumltta att tillaumlmpas fram till den 1 juli 2011 Foumlr elever som har paringboumlrjat utbildningen foumlre den 1 juli 2011 ska 1985 aringrs skol-lag fortsaumltta att tillaumlmpas tills dess att eleverna avslutat sin utbildning Det innebaumlr att 1985 aringrs skollag har varit utgaringngspunkten foumlr Skolinspektionens kvalitetsgranskning av betygssaumlttningen i gymnasieskolan Nedan presente-ras de bedoumlmningspunkter som ingaringtt i granskningen och vilka foumlrfattningar de har haft utgaringngspunkt i

bull Aumlr uppgifteraktiviteter som laumlrare anvaumlnder i undervisningen och som ger underlag foumlr bedoumlmning av elevernas kunskaper relaterade till kursplanernas maringl och betygskriterier - Ges eleverna moumljlighet att visa upp de kunskaper och foumlrmaringgor som

framgaringr av kursplanens maringl och betygskriterier - Staumllls andra krav foumlr betyg som inte framgaringr av kursplanens maringl och

betygskriterier - Oumlverensstaumlmmer de kunskapskrav som staumllls foumlr olika betyg med kurs-

planens betygskriterier foumlr de olika betygsnivaringerna

Enligt 1994 aringrs laumlroplan foumlr de frivilliga skolformerna (SKOLFS 19942) nedan kallad Lpf 94 25 Bedoumlmning och betyg uttrycker betyget i vad maringn den enskilda eleven har uppnaringtt de kunskapsmaringl som uttrycks i kursplanen foumlr respektive kurs och som defnieras som betygskriterier27 I 7 kap 4 sect gymnasiefoumlrordningen (SFS 1992394) staringr rdquoDet skall fnnas betygskriterier foumlr alla kurser som faringr foumlrekomma i gymnasieskolan hellip Vid betygssaumlttning-en skall laumlraren anvaumlnda dessa betygskriterierrdquo28

Bedoumlmningar i dessa avsnitt har grundat sig paring att de uppgifteraktiviteter som elever foumlrvaumlntas genomfoumlra och som ger underlag foumlr bedoumlmning och betygssaumlttning relaterar till kursplanens maringl och betygskriterier och inget daumlrutoumlver Bedoumlmningar har ocksaring grundat sig paring om de kunskapskrav som staumllls paring enskilda elever oumlverensstaumlmmer med kursplanens betygskriterier foumlr de olika betygsnivaringerna Det innebaumlr att kunskapskraven foumlr en viss betygs-nivaring inte paringtagligt avviker fraringn betygskriterierna foumlr just den betygsnivaringn

27 Enligt 9 kap 8 sect 1985 aringrs skollag i dess lydelse foumlre den 1 mars 2010 ska en fristaringende skola laumlmna utbildning som ger kunskaper och faumlrdigheter som till art och nivaring vaumlsentligen svarar mot de kunskaper och faumlrdigheter som gymnasieskolan ska foumlrmedla paring nationella eller specialutformade program I 12 sect p 4 foumlrord-ningen (19911080) om riksinternatskolor anges att Lpf 94 ska tillaumlmpas paring riksinternatskolans gymnasieskola 28 Enligt 2 kap 9 sect foumlrordningen (SFS 19961206) om fristaringende skolor och viss enskild verksamhet ska elever i fristaringende gymnasieskolor faring betyg eller bevis oumlver utbildningen enligt bestaumlmmelserna i 7 kap 1-13 sectsect gymnasiefoumlrordningen I 12 sect p 4 foumlrordningen (19911080) om riksinternatskolor anges att 7 kap 1-12 sectsect gymnasiefoumlrordningen ska tillaumlmpas paring riksinternatskolans gymnasieskola

bull Sammanfattar och vaumlrderar laumlrare olika underlag och bedoumlmningar systematiskt vid betygssaumlttningen - Sammanfattar och vaumlrderar laumlrare olika underlag paring ett likvaumlrdigt saumltt

vid betygssaumlttningen - Sammanfattar och vaumlrderar laumlrare olika underlag i enlighet med

Skolverkets foumlreskrifter om tillaumlmpningen av betygskriterier i gym-nasieskolan

1 kap 2 sect foumlrsta stycket 1985 aringrs skollag anger att utbildningen inom varje skolform ska vara likvaumlrdig Enligt Lpf 94 25 Bedoumlmning och betyg ska laumlraren vid betygssaumlttningen utnyttja all tillgaumlnglig information om elevens kunskaper i foumlrharingllande till kraven i kursplanen beakta aumlven saringdana kunska-per som en elev tillaumlgnat sig paring annat saumltt aumln genom den aktuella undervis-ningen samt goumlra en allsidig bedoumlmning av kunskaperna och daumlrvid beakta hela kursen29

I 7 kap 4 sect gymnasiefoumlrordningen staringr att Statens skolverk faringr med-dela foumlreskrifter om betygskriterier foumlr andra kurser aumln lokala kurser och foumlr projektarbete Enligt Skolverkets foumlreskrifter (SKOLFS 2000134) om tillaumlmpningen av betygskriterier i gymnasieskolan ska en elev ha kunska-per foumlr samtliga betygskriterier foumlr betygsnivaringn Godkaumlnt (G) foumlr att faring det betyget Foumlr betygen Vaumll godkaumlnt (VG) och Mycket vaumll godkaumlnt (MVG) kan vaumll utvecklad foumlrmaringga avseende naringgot eller naringgra betygskriterier vaumlga upp brister i ett eller ett par andra betygskriterier Foumlr samtliga betygsnivaringer gaumlller att laumlraren kan bortse fraringn enstaka betygskriterier om saumlrskilda skaumll foumlrelig-ger som exempelvis funktionshinder eller andra personliga foumlrharingllanden som inte aumlr av tillfaumlllig natur och som utgoumlr ett direkt hinder foumlr eleven att uppfylla kraven foumlr ett visst kriterium30

Bedoumlmningar i dessa avsnitt har grundat sig paring om laumlrares vaumlrderingar av olika underlag aumlr likvaumlrdiga foumlr alla elever att tillgaumlnglig information utnyttjas och sammanvaumlgningen till ett betyg aumlr allsidig och saklig Det innebaumlr att sammanvaumlgningen inte aumlr slumpvis ocheller varierar mellan elever paring oklara grunder Bedoumlmningen avser ocksaring huruvida laumlrare sammanfattar och vaumlr-derar olika underlag vid betygssaumlttningen i enlighet med Skolverkets foumlre-skrifter om tillaumlmpningen av betygskriterier i gymnasieskolan Det innebaumlr att undantag endast goumlrs vid enstaka fall och motiveras av saumlrskilda skaumll

29 Enligt 9 kap 8 sect 1985 aringrs skollag i dess lydelse foumlre den 1 mars 2010 ska en fristaringende skola laumlmna utbildning som ger kunskaper och faumlrdigheter som till art och nivaring vaumlsentligen svarar mot de kunskaper och faumlrdigheter som gymnasieskolan ska foumlrmedla paring nationella eller specialutformade program Enligt 12 sect p 1 foumlrordningen om riksinternatskolor ska Lpf 94 tillaumlmpas paring riksinternatskolans gymnasieskola 30 Enligt 2 kap 9 sect foumlrordningen (SFS 19961206) om fristaringende skolor och viss enskild verksamhet ska elever i fristaringende gymnasieskolor faring betyg eller bevis oumlver utbildningen enligt bestaumlmmelserna i 7 kap 1-13 sectsect gymnasiefoumlrordningen I 12 sect p 4 foumlrordningen (19911080) om riksinternatskolor anges att 7 kap 1-12 sectsect gymnasiefoumlrordningen ska tillaumlmpas paring riksinternatskolans gymnasieskola

Regelbunden tillsyn av alla skolor SKOLINSPEKTIONEN granskar loumlpande all skolverksamhet naumlrmare 6 000 skolor Tillsynen garingr igenom maringnga olika omraringden i verksamheterna foumlr att se om de uppfyller det som lagar och regler kraumlver

Kvalitetsgranskning inom avgraumlnsade omraringden SKOLINSPEKTIONEN granskar mer detaljerat kvaliteten i skolverksamheten inom avgraumlnsade omraringden Granskningen ska leda till utveckling

Anmaumllningar som gaumlller foumlrharingllandet foumlr enskilda elever ELEVER FOumlRAumlLDRAR och andra kan anmaumlla missfoumlr-haringllanden i en skola till Skolinspektionen till exempel kraumlnkande behandling eller uteblivet stoumld till en elev

Fristaringende skolor ndash kontroll av grundlaumlggande foumlrutsaumlttningar SKOLINSPEKTIONEN bedoumlmer ansoumlkningar om att starta fristaringende skolor Bedoumlmningen innebaumlr en grund-laumlggande genomgaringng av skolans foumlrutsaumlttningar infoumlr start

wwwskolinspektionense

Strukturera bokmaumlrken

Betyg i gymnasieskolan 2011

Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








Skolinspektionens rapport 20114 Diarienummer 40-20101148 Stockholm 2011 Foto Ryno Quantz

Inneharingll

1 Sammanfattning

7 Referenser

8 Bilagor

Stockholm 2011

331 | Historieprov

Kurs-planen

Prov och uppgifter

Skolinspektionen

Bilaga 1

Granskade skolor

Kommun Skola

Gaumlvle Vasaskolan

Sunne Brobyskolan

Kommun Skola

Bilaga 2

G VG MVG

Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








Inneharingll

1 Sammanfattning

7 Referenser

8 Bilagor

Stockholm 2011

331 | Historieprov

Kurs-planen

Prov och uppgifter

Skolinspektionen

Bilaga 1

Granskade skolor

Kommun Skola

Gaumlvle Vasaskolan

Sunne Brobyskolan

Kommun Skola

Bilaga 2

G VG MVG

Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








Stockholm 2011

331 | Historieprov

Kurs-planen

Prov och uppgifter

Skolinspektionen

Bilaga 1

Granskade skolor

Kommun Skola

Gaumlvle Vasaskolan

Sunne Brobyskolan

Kommun Skola

Bilaga 2

G VG MVG

Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








331 | Historieprov

Kurs-planen

Prov och uppgifter

Skolinspektionen

Bilaga 1

Granskade skolor

Kommun Skola

Gaumlvle Vasaskolan

Sunne Brobyskolan

Kommun Skola

Bilaga 2

G VG MVG

Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








331 | Historieprov

Kurs-planen

Prov och uppgifter

Skolinspektionen

Bilaga 1

Granskade skolor

Kommun Skola

Gaumlvle Vasaskolan

Sunne Brobyskolan

Kommun Skola

Bilaga 2

G VG MVG

Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








331 | Historieprov

Kurs-planen

Prov och uppgifter

Skolinspektionen

Bilaga 1

Granskade skolor

Kommun Skola

Gaumlvle Vasaskolan

Sunne Brobyskolan

Kommun Skola

Bilaga 2

G VG MVG

Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








331 | Historieprov

Kurs-planen

Prov och uppgifter

Skolinspektionen

Bilaga 1

Granskade skolor

Kommun Skola

Gaumlvle Vasaskolan

Sunne Brobyskolan

Kommun Skola

Bilaga 2

G VG MVG

Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








331 | Historieprov

Kurs-planen

Prov och uppgifter

Skolinspektionen

Bilaga 1

Granskade skolor

Kommun Skola

Gaumlvle Vasaskolan

Sunne Brobyskolan

Kommun Skola

Bilaga 2

G VG MVG

Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








331 | Historieprov

Kurs-planen

Prov och uppgifter

Skolinspektionen

Bilaga 1

Granskade skolor

Kommun Skola

Gaumlvle Vasaskolan

Sunne Brobyskolan

Kommun Skola

Bilaga 2

G VG MVG

Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








331 | Historieprov

Kurs-planen

Prov och uppgifter

Skolinspektionen

Bilaga 1

Granskade skolor

Kommun Skola

Gaumlvle Vasaskolan

Sunne Brobyskolan

Kommun Skola

Bilaga 2

G VG MVG

Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








331 | Historieprov

Kurs-planen

Prov och uppgifter

Skolinspektionen

Bilaga 1

Granskade skolor

Kommun Skola

Gaumlvle Vasaskolan

Sunne Brobyskolan

Kommun Skola

Bilaga 2

G VG MVG

Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








331 | Historieprov

Kurs-planen

Prov och uppgifter

Skolinspektionen

Bilaga 1

Granskade skolor

Kommun Skola

Gaumlvle Vasaskolan

Sunne Brobyskolan

Kommun Skola

Bilaga 2

G VG MVG

Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








331 | Historieprov

Kurs-planen

Prov och uppgifter

Skolinspektionen

Bilaga 1

Granskade skolor

Kommun Skola

Gaumlvle Vasaskolan

Sunne Brobyskolan

Kommun Skola

Bilaga 2

G VG MVG

Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








331 | Historieprov

Kurs-planen

Prov och uppgifter

Skolinspektionen

Bilaga 1

Granskade skolor

Kommun Skola

Gaumlvle Vasaskolan

Sunne Brobyskolan

Kommun Skola

Bilaga 2

G VG MVG

Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








331 | Historieprov

Kurs-planen

Prov och uppgifter

Skolinspektionen

Bilaga 1

Granskade skolor

Kommun Skola

Gaumlvle Vasaskolan

Sunne Brobyskolan

Kommun Skola

Bilaga 2

G VG MVG

Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








331 | Historieprov

Kurs-planen

Prov och uppgifter

Skolinspektionen

Bilaga 1

Granskade skolor

Kommun Skola

Gaumlvle Vasaskolan

Sunne Brobyskolan

Kommun Skola

Bilaga 2

G VG MVG

Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








Kurs-planen

Prov och uppgifter

Skolinspektionen

Bilaga 1

Granskade skolor

Kommun Skola

Gaumlvle Vasaskolan

Sunne Brobyskolan

Kommun Skola

Bilaga 2

G VG MVG

Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








Kurs-planen

Prov och uppgifter

Skolinspektionen

Bilaga 1

Granskade skolor

Kommun Skola

Gaumlvle Vasaskolan

Sunne Brobyskolan

Kommun Skola

Bilaga 2

G VG MVG

Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








Kurs-planen

Prov och uppgifter

Skolinspektionen

Bilaga 1

Granskade skolor

Kommun Skola

Gaumlvle Vasaskolan

Sunne Brobyskolan

Kommun Skola

Bilaga 2

G VG MVG

Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








Kurs-planen

Prov och uppgifter

Skolinspektionen

Bilaga 1

Granskade skolor

Kommun Skola

Gaumlvle Vasaskolan

Sunne Brobyskolan

Kommun Skola

Bilaga 2

G VG MVG

Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








Kurs-planen

Prov och uppgifter

Skolinspektionen

Bilaga 1

Granskade skolor

Kommun Skola

Gaumlvle Vasaskolan

Sunne Brobyskolan

Kommun Skola

Bilaga 2

G VG MVG

Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








Kurs-planen

Prov och uppgifter

Skolinspektionen

Bilaga 1

Granskade skolor

Kommun Skola

Gaumlvle Vasaskolan

Sunne Brobyskolan

Kommun Skola

Bilaga 2

G VG MVG

Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








Kurs-planen

Prov och uppgifter

Skolinspektionen

Bilaga 1

Granskade skolor

Kommun Skola

Gaumlvle Vasaskolan

Sunne Brobyskolan

Kommun Skola

Bilaga 2

G VG MVG

Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








Kurs-planen

Prov och uppgifter

Skolinspektionen

Bilaga 1

Granskade skolor

Kommun Skola

Gaumlvle Vasaskolan

Sunne Brobyskolan

Kommun Skola

Bilaga 2

G VG MVG

Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








Skolinspektionen

Bilaga 1

Granskade skolor

Kommun Skola

Gaumlvle Vasaskolan

Sunne Brobyskolan

Kommun Skola

Bilaga 2

G VG MVG

Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








Skolinspektionen

Bilaga 1

Granskade skolor

Kommun Skola

Gaumlvle Vasaskolan

Sunne Brobyskolan

Kommun Skola

Bilaga 2

G VG MVG

Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








Skolinspektionen

Bilaga 1

Granskade skolor

Kommun Skola

Gaumlvle Vasaskolan

Sunne Brobyskolan

Kommun Skola

Bilaga 2

G VG MVG

Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








Skolinspektionen

Bilaga 1

Granskade skolor

Kommun Skola

Gaumlvle Vasaskolan

Sunne Brobyskolan

Kommun Skola

Bilaga 2

G VG MVG

Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








Skolinspektionen

Bilaga 1

Granskade skolor

Kommun Skola

Gaumlvle Vasaskolan

Sunne Brobyskolan

Kommun Skola

Bilaga 2

G VG MVG

Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








Skolinspektionen

Bilaga 1

Granskade skolor

Kommun Skola

Gaumlvle Vasaskolan

Sunne Brobyskolan

Kommun Skola

Bilaga 2

G VG MVG

Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








Skolinspektionen

Bilaga 1

Granskade skolor

Kommun Skola

Gaumlvle Vasaskolan

Sunne Brobyskolan

Kommun Skola

Bilaga 2

G VG MVG

Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








Skolinspektionen

Bilaga 1

Granskade skolor

Kommun Skola

Gaumlvle Vasaskolan

Sunne Brobyskolan

Kommun Skola

Bilaga 2

G VG MVG

Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








Skolinspektionen

Bilaga 1

Granskade skolor

Kommun Skola

Gaumlvle Vasaskolan

Sunne Brobyskolan

Kommun Skola

Bilaga 2

G VG MVG

Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








Skolinspektionen

Bilaga 1

Granskade skolor

Kommun Skola

Gaumlvle Vasaskolan

Sunne Brobyskolan

Kommun Skola

Bilaga 2

G VG MVG

Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








Bilaga 1

Granskade skolor

Kommun Skola

Gaumlvle Vasaskolan

Sunne Brobyskolan

Kommun Skola

Bilaga 2

G VG MVG

Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








Bilaga 1

Granskade skolor

Kommun Skola

Gaumlvle Vasaskolan

Sunne Brobyskolan

Kommun Skola

Bilaga 2

G VG MVG

Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








Kommun Skola

Bilaga 2

G VG MVG

Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








Bilaga 2

G VG MVG

Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








G VG MVG

Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








Bilaga 3

G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








G VG MVG

Teknik

Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








Bilaga 4

G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








G VG MVG

Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








Disposition

Kommunikation

Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








Bilaga 5

Referenspersoner25

Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








Bilaga 6

Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








Bilaga 7


Foumlrord

1 Sammanfattning

2 Inledning




331 | Historieprov








Documents

Kvalitetsgranskning Rapport 2011:4 - Skolinspektionen · Projektet har granskat frutsättningarna fr att sätta rätt betyg genom att studera vilka underlag lärare använder fr att