1

Kvalitetsredovisning för

Gunnarns skola Läsåret 2012/2013

2

Innehåll

Grundfakta……………………………………………………………………………………3 Personalens mål och visioner utifrån styrdokumenten……………………………………….4 Elevernas resultat och måluppfyllelse………………………………………………………..6 Likabehandlingsenkät………………………………………………………………………...7 Medarbetarenkät……………………………………………………………………………..12 Systematiskt arbetsmiljöarbete……………………………………………………………....14 Pedagogisk kvalitet i undervisningen………………………………………………………..15 Elevhälsoarbete……………………………………………………………………………....16 Fortsatt arbete………………………………………………………………………………...17

3

Grundfakta Gunnarns skola omfattar förskola, förskoleklass och årskurserna 1-6. Skoldagen börjar 8.00. Det har endast varit ett skolskjutsbarn (taxi) detta läsår. När skoldagen är slut följer en lärare med eleven till busshållplatsen vid Konsum. Skoldagen slutar 11.50 och13.00 för de yngre eleverna och 14.30 för de äldre. Gunnarns skola har egen kokerska. Det är en stor förmån att få hemlagad mat direkt från köket och måste ur näringssynpunkt ses som en stor fördel.

Under läsåret var personalstyrkan 2.0 pedagoger och 10 % specialpedagog. Elevantalet var 16.

Arbetsplatsträffar har skett 6 gånger under läsåret. Där har även förskolans personal och kökspersonal deltagit. Varannan vecka har skolans personal haft arbetslagsträff med rektor. Alla pedagogerna är behöriga lärare. Bristen på behöriga pedagoger i kommunen gör att det vid behov av vikarier ibland anställs obehörig personal. Det finns inget föräldraråd på skolan. I stället har lärarna inbjudits till två föräldramöten per termin. Detta har vi gjort i samråd med föräldrarna. Skolan erbjuder alla föräldrar utvecklingssamtal en gång per termin. Utöver detta träffas man vid behov och vid speciella tillfällen t.ex. luciafirande, skolavslutning m.m. Det anordnas också olika evenemang där man kan umgås tex paltmiddag. På enheten samarbetas det mellan olika stadier allt från förskolan till 6:an. I de lägre åldrarna uppehålls daglig kontakt med föräldrarna genom en kontaktbok. Information till föräldrarna utbyts även genom veckobrev och telefonsamtal. Unikum är ett viktigt redskap gällande samverkan hem/skola. 5 - 6:an praktiserar en dag per år på olika arbetsplatser. Under året har klasserna varit på teater och bio som har erbjudits. 3.an har dessutom varit på opera till Umeå. Gunnarn skolas skolskog har besökts några gånger. Där tillvaratas den kultur (vistelse i skog och mark) som finns i vår närmiljö samt bedrivs undervisning utomhus i anknytning till aktuella arbetsområden inom de olika ämnena. Under läsåret har skolan haft brevkontakt med en skola på Gran Canaria. Eleverna fotar och skickar information om vad de jobbar med och får sen svar från den andra skolan. En lärare har varit mattepilot i kommunens matematikprojekt. Projektet syftar till att utveckla särskilda områden inom matematikundervisningen och har bestått av mattepilotträffar, uppgifter på enheten (både för pedagoger och elever), kompetensutveckling i form av föreläsningar och tillhandahållet materiel. Arbetssättet syftar till att skapa underlag för praktiska uppgifter samt att utveckla samtliga pedagoger inom ämnet matematik. På sikt ska eleverna bli bättre inom matematik. Utvärderingarna av detta finns hos RUC. Projektet är nu avslutat och sammanfattning gjord.

4

Vad? Varför? Hur? Vem/vilka? När?

Personalens mål

och visioner

utifrån

styrdokumenten

För att ta tillvara på medarbetarnas goda idéer till utveckling av den egna skolan samt skapa en föreställning om vad vi vill med vår skola.

Årsplanering och utvärderingsunderlag

Rektor och personalen på skolan

Med början i augusti, kontinuerligt arbete under läsåret, uppföljning och utvärdering i maj-juni.

Skolan leds av en rektor som har det lokala ansvaret över arbetet med skolan. Verksamheten styrs av läroplanen för skolan (Lgr 11), skollag, kommunallag, diskrimineringslagen och kommunala riktlinjer. Samtliga styrdokument gällande skolan ligger som grund för den dagliga verksamheten. Skolan har en årsarbetsplan. Övergripande målsättning

Kunskap och lärande Alla elever ska utveckla sina förmågor, bli medvetna om sitt eget lärande och behålla en nyfikenhet inför framtiden. Vi har höga förväntningar på våra elevers resultat och det långsiktiga målet är att ha en hundraprocentig måluppfyllelse. För att uppnå detta vill vi hjälpa eleverna att bygga självkänsla så att de får en tro på sin förmåga och en medvetenhet vad de kan klara av. Eleverna ska känna en glädje och lust att lära. Se Elevernas resultat

Grundläggande värderingar, livskunskap, hälsa och livsstil Skolan ska präglas av en demokratisk kompetens. Skolan är en arbetsplats där vi möter varandra med förståelse och respekt. Eleverna ska känna att de har en trygg och säker skolmiljö där alla behandlas med respekt och där det är nolltolerans mot mobbing och kränkningar. I Gunnarn ska eleverna kunna påverka sin vardag i skolan. Se Likabehandlingsplanen

Elev- och föräldrainflytande Vi arbetar för att våra elever ska utvecklas demokratiskt med allt vad det innebär ifråga om inflytande, ansvar och kritiskt tänkande. Vi arbetar också för att föräldramedverkan ska vara ett naturligt inslag i arbetet med våra barn och ungdomars utveckling. Unikum skall fungera som ett praktiskt verktyg i detta samarbete. Se Elevhälsoarbetet

Kultur Vi arbetar med att visa och ge eleverna olika former av kulturella upplevelser samt att eleverna ska få uttrycka sig i olika estetiska former och sociala sammanhang och detta ska ske i samarbete med Storumans alla skolor för att kunna få en bredd på innehållet. Vi i Gunnarn värnar också om våra elevers kulturella arv och ska ge skolans alla elever möjligheten att vistas ute i skog och natur. Se Grundfakta

5

Mål specifika för läsåret 12/13 Vi fortsätter att aktivt implementera de nya läro- och kursplanerna samt att vi tillsammans med eleverna, med hänsyn till ålder, diskuterar deras innebörd och vilka krav och rättigheter som finns för elever och personal. Eftersom att det systematiska kvalitetsarbetet har omarbetats i hela kommunen siktar vi detta läsår på att få fungerande rutiner kring användningen av de nya styrdokumenten i vår dagliga verksamhet samt att vi vill tydliggöra deras innehåll och innebörd bör eleverna på skolan och göra eleverna mera delaktiga i kvalitetsarbetet. Implementeringen av styrdokumenten pågår hela tiden – det blir aldrig riktigt färdigt. Eleverna har ändå blivit mer medvetna om sitt eget lärande och tar mer ansvar i skolarbetet. Arbetet med det systematiska arbetet fortgår. Detta läsår har det varit mer ”överskådligt” och pedagogerna har haft en klarare bild av vad som ska dokumenteras i kvalitetsarbete.

6

Vad? Varför? Hur? Vem/vilka? När?

Elevernas

resultat och

måluppfyllels

e

För att mäta måluppfyllelsen mot de övergripande nationella kunskapsmålen

Sammanställning, analys och åtgärder utifrån:

1. Måluppfyllelse enl. Unikum

2. Resultat i de nationella proven

Rektor

1. Kontinuerligt

2. Då resultaten sammanställts

Vid utvecklingssamtalen skrivs en Individuell utvecklingsplan för varje elev. Skolan använder sig av Unikum. Till de elever som behöver extra stöd i sin undervisning har det upprättats åtgärdsprogram. Eleverna har gjort framsteg efter sina individuella förutsättningar.

Under vårterminen genomförde 3:an nationella prov i svenska och matematik.

Det är så få elever i klassen att resultatet skrivs inte in i detta dokument. Resultatet finns i den gemensamma sammanställningen för kommunens skolor. 6.an genomförde nationella prov i svenska, matematik engelska , SO och No. Det är endast en elev i klassen så resultatet skrivs inte in i detta dokument. Resultatet finns i den gemensamma sammanställningen för kommunens skolor. Alla elever som har svårt att nå kunskapsmålen har haft tillgång till extra pedagogisk resurs. I svenska har det genomförts intensivläsning – TIL (tidig intensiv läsning) och Bravkod (material för att automatisera sin avkodning vid läsning). Detta har gett resultat - eleverna har ökat sin läsförståelse och läshastighet.

I FKUN:s utvecklingsplan står det att ”Alla elever ska kunna läsa när de går ut 1:an”

(klara minst stanine 3 och ha god läsförståelse). Detta har inte alla elever i 1:an uppnått. För de elever som inte uppnår målen är åtgärder insatta.

Vad? Varför? Hur? Vem/vilka? När?

7

Likabehandlingsenkät

För att följa upp och utvärdera elevernas upplevelse av trygghet och studiero

Enkät till samtliga elever på skolan

Lärare och rektor

Vårterminen

Gunnarns skola följer sin likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanen är ett levande dokument som implementeras i den dagliga verksamheten och utvärderas en gång per år av rektor och arbetslag. Även vårdnadshavare och elever ges möjlighet att delge synpunkter och nödvändiga justeringar görs utifrån uppkomna behov.

Genom kontinuerliga samtal och värderingsövningar tillsammans med eleverna har lärarna kunnat ta del av deras åsikter. Vidare har arbetet med händelserapporterna som skall skrivas vid konfliktsituationer fortsatt. När dessa skrivs skall alla inblandade parter i konflikten samt någon i skolans personal vara närvarande samt också skriva under händelserapporten. På händelserapporterna skall det också formuleras huruvida det finns ett uppföljningsbehov.

För att kunna fastställa en bild om hur eleverna uppfattar sin skolvardag gjordes en enkät under vecka 40. Syftet med enkäten var att få elevernas bild av sin skolvardag samt att ge dem en chans att anonymt ge svar på frågor som skulle ge oss en indikation på vilka förbättringsområden vi ska fokusera på under årets arbete. I diagrammet på nästa sida redovisas resultaten av årets enkät, samt från enkäten året innan. Frågorna finns på bilaga 6 i vår Likabehandlingsplan. Eftersom att vi valde att ha samma elevenkät från förskoleklassen till årskurs 6 kom vi fram till att ett ”smileysystem” skulle vara den form av svarsalternativ som skulle ge oss de minst missvisande svaren, även om vi också är medvetna om att dessa svarsalternativ i vissa frågor kan ge en onyanserad bild av elevernas svar. Detta blev också tydligt när vi sett att eleverna vid något tillfälle lagt till en skriftlig förklaring till svaret. Vårt syfte har dock kunnat uppnås eftersom att vi sett ett antal områden där det finns ett behov av förbättring . Det bör också nämnas att vi också ser områden där svaren blivit enbart positiva och resultatet har blivit bättre än förra årets enkät, detta är väldigt uppmuntrande. Trivseln på skolan och att barnen har kompisar har fått övervägande positiva svar men vi måste givetvis jobba vidare med att alla elever ska trivas med sin skolvardag. Vi ser det som positivt att de flesta barnen trivs på skolan, men eftersom det är tre stycken som svaret mellanalternativet är detta något vi måste fortsätta jobba med. De förbättringsområden som vi behöver lyfta fram extra mycket är att arbetsron i klassrummet och att eleverna säger elaka saker till varandra. Vi ser en förbättring gällande mobbningen från föregående år och detta är vi väldigt positiva till, det är dock något som vi måste kontinuerligt jobba med under läsårets gång. Enkätresultat HT 2011

8

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

FRÅ

GA 1

FRÅ

GA 2

FRÅ

GA 3

FR

ÅG

A 4

FRÅ

GA 5

FRÅ

GA 6

FR

ÅG

A 7

FRÅ

GA 8

FRÅ

GA 9

FRÅ

GA

10

FR

ÅG

A 1

1

FR

ÅGA

12

FRÅG

A 13

FRÅ

GA 1

4

FR

ÅG

A 1

5

GLAD

MELLAN

LEDSEN

Enkätresultat HT 2012

Värdegrundsfrågor diskuteras kontinuerligt och det har arbetats mycket med språkbruket bland eleverna genom att reagera vid fula ord och prata om språket. Språkbruket har blivit betydligt bättre under vårterminen. Värdegrundsveckan och hälsoveckan slogs samman under detta år och uppdaterade skolans betydelse av olika begrepp inom likabehandling, vad de betyder och vad de innefattar. Det pratades om att vara olika och att det finns olika handikapp tex dyslexi, Downs syndrom, ADHD.

Eleverna får utrymme att pröva och utveckla förmåga och intressen oberoende av könstillhörighet och personalen arbetar aktivt med att främja jämställdhet och jämlikhet.

9

Utdrag från Utvärderingen av skolans förebyggande arbete - likabehandlingsplanen

9.2 Åtgärder, mål och ansvar; skola Vi har valt att väva samman åtgärder, mål och ansvar samt numrerat dem för att förenkla utvärderingsprocessen. 9.2.1 Alla på enheten är väl förtrogna med likabehandlingsplanen och vår målsättning för

enheten. Med ”alla” menas här: Vårdnadshavare, elever, rektor, lärare, lokalvårdare, vaktmästare och elevassistenter. Rektor är ansvarig att se till att planen vidarebefordras till all personal Utvärdering: Genomfört med elever, lärare, rektor och vårdnadshavare. 9.2.2 Likabehandlingsplanen utvärderas varje år av rektor och arbetslag, även

vårdnadshavare och elever ges möjlighet att delge synpunkter och nödvändiga justeringar görs utifrån våra värderingsövningar, öppna diskussioner, enkät och uppkomna behov. Utvärdering:Genomfört. Vi tog upp det under det första föräldramötet, vi la ut den gamla

likabehandlingsplanen så att de kunde kommentera den.

9.2.3 Vid elevenkäterna framkom det att några elever upplevde att de inte hade arbetsro i klassrummet. Vi ska samtala med barnen angående de resultat som framkommit och diskutera vad vi kan göra för att förändra situationen. Vi kommer också att titta på organisation och möblering i klassrummet, så att prat och spring minskar. Utvärdering: Genomfört och fortlöpande

9.2.4 Elevenkäterna visade även att många elever säger elaka saker till varandra. Vi finner kränkningar oacceptabelt, så detta är något vi måste arbeta med. Det kan vi göra genom diskussioner om kränkande behandling, samt att vi vuxna ingriper direkt när vi hör något. Vi kommer att ta upp som en separat punkt under vår värdegrundsvecka, dock ska detta arbeta ske fortlöpande under hela läsåret. Utvärdering: Genomfört

9.2.5 Aktivt söka dagliga möten mellan elever och vuxna. Vi för diskussioner kring

hur vi talar till varandra; lärare/ elev, elev/lärare, elev/elev. Arbetet med likabehandling skall kontinuerligt pågå under hela läsåret. Utvärdering: Genomfört och fortlöpande 9.2.6 Skolans ordningsregler är implementerade hos alla. Kontinuerliga diskussioner

om ordningsreglernas utformning och innehåll. Rektors, lärares och elevers ansvar. Utvärdering: Genomfört 9.2.7 Skapa täta föräldrakontakter. Ansvarig är lärare och förälder. Utvärdering: Genomfört 9.2.8 Skapa kontakt med socialtjänsten vid behov. Ansvarig är lärare och rektor. Utvärdering: Genomfört och vi har haft informationsträff med socialtjänsten 9.2.9 Målet är att ingen skall behöva känna utanförskap men om detta ändå sker

tas vår plan mot kränkande behandling i bruk. Utvärdering: Genomfört, vi har använt oss av händelserapporter vid behov.

10

9.2.10 Plan mot vuxnas kränkningar av elev används om sådan typ av händelse rapporteras till skolledning. Utvärdering: Genomfört 9.2.11 Vid värdegrundsövningar använder vi oss av material från Lions Quest och

Livsviktigt. Vi använder dock de delar som är aktuella utifrån de händelser/problemområden som skett på skolan och i gruppen. Utvärdering: Genomfört 9.2.12 Händelserapporter kommer att skrivas vid konflikter, diskriminering eller

kränkningar och detta ansvarar den personal för som vid tillfället finns närvarande. Dock skall det också finnas en öppen kommunikationslinje till den berörda klassläraren och i samtliga fall också till hemmet. Ansvarig för hemkontakten är klassläraren. Detta skall ske fortlöpande under läsåret och utvärdering måste ske i varje enskilt fall. (se bilaga 4) Utvärdering: Genomfört

9.2.13 Återkommande diskussioner om språkbruk och övningar kring detta. Utvärdering: Genomfört

9.2.14 I 4-6:an arbetar vi med tidningsartiklar där vi skall få bra diskussioner kring bland

annat värdegrundsfrågor. Utvärdering: Genomfört

10. Förebyggande arbete All personal på förskolan och skolan skall förhindra ett hårt och kränkande språkbruk. Likaså ska all personal beivra alla tendenser till nedsättande behandling eller våld mellan individer inom skolans område. Diskriminering och/eller kränkande behandling ska omedelbart resultera i en reaktion från personalen då nolltolerans mot sådan behandling råder. Följande punkter är numrerade eller indelade på annat sätt för att enklare klara utvärderingsarbetet.

10.2.1 Likabehandlingsplanen aktualiseras varje år för personal, föräldrar och elever. Nyanställd personal får kännedom om planen. Planen omarbetas varje år. Utvärdering: Genomfört 10.2.3 Rastansvariga lärare finns ute under samtliga raster. En lärare kommer att sitta vid

varje bord per bord i matsalen och äta pedagogisk lunch. Utvärdering: Genomfört, dock var det ett bord med äldre elever som sick sitta själv eftersom

vi inte har tillräckligt med personal. 10.2.4 Skolan har tydliga ordningsregler som kontinuerligt ses över gällande

utformning såväl som innehåll. De regler som vi tidigare haft, har reviderats utifrån föräldrars, elevers och personalens önskemål och behov. Utvärdering: Genomfört 10.2.5 Det lokala elevhälsoteamet träffas regelbundet samt vid akuta behov och skall

regelbundet aktualisera likabehandlingsarbetet inom arbetslaget. Utvärdering: Genomfört

11

10.2.6 En värdegrundvecka har vi varje läsår där vi aktualiserar hur vi arbetar med likabehandling på Gunnarns skola. Vi diskuterar och uppdaterar oss om olika begrepp inom likabehandling betyder och vad de innefattar. Detta ingår i skolans kvalitetsarbete. Utvärdering: Ej genomfört, vi valde att under detta år ha en annan temavecka. Vid skolstart

hade vi en intensiv period om värdegrund med den nya gruppen. 10.2.7 Kontakten mellan hem – skola är ett ömsesidigt ansvarsområde. Mentor håller

föräldrakontakt genom föräldramöten, Unikum, telefon samt utvecklingssamtal. Vårdnadshavares medverkan i det förebyggande arbetet är mycket betydelsefullt för vårt fortsatta arbete och för allas trivsel och trygghet. Utvärdering: Genomfört 10.2.8 Tidigare år har vi haft klass – och elevråd, men eftersom elevantalet är så litet detta

år valde vi istället ha stormöte med alla barn på skolan. I korridoren sätter vi upp protokoll från föregående möte, samt en förslagslapp där eleverna kan skriva vad de vill ta upp under nästa möte. Utvärdering: Genomfört. Barnen har varit positiva och vill att vi ska fortsätta med stormöte

under nästa läsår.

10.2.9 Varje år har alla elever i åk 4 ett hälsosamtal med undersökning hos skolsköterskan. Utvärdering: Genomfört

10.2.10 Eftersom arbetsron är ett problemområde på skolan, vill vi under detta år ha mer

kompetensutveckling inom oroliga grupper och arbetsro. Utvärdering: Genomfört. Arbetet ska fortsätta under nästa läsår. 10.2.11 Elevvård är en stående punkt på arbetslagsträffar.

Utvärdering: Genomfört

10.2.13 Vi ska söka ytterligare kontakt med samtliga elever ute på rasterna då det av enkäten framkommit att inte alla barn känner sig trygga på rasterna. Eftersom att de allra flesta barnen känner att de kan prata med oss vuxna ska vi utnyttja detta till allas fördel så att vi kan förebygga alla former av utanförskap. Utvärdering: Genomfört

Vi ska skapa en ”leklåda”, där vi har lappar med olika rastlekar. Om barnen blir sysslolösa under rasten kan rastvakten uppmuntra dem att prova andra lekar. Utvärdering: Vi har inte gjort en leklåda, men det har framkommit förslag om en lekdag

under nästa läsår. Då tänkte vi att barnen ska samarbeta med att göra en leklåda.

.

12

Vad? Varför? Hur? Vem/vilka? När?

Medarbetarenkät

Mäter medarbetarnas upplevelse av

- Mål

- Kompetens och utveckling

- Medarbetarskap

- Arbetsmotivation

- Information

- Uppdrag och kvalitet

- Arbetsgemenskap

- Ledarskap

- Utvecklingssamtal och lön

- Hälsa

Webbenkät till samtliga anställda på enheten. Resultatet av enkäten följs upp och lyfts till diskussion och fortsatt arbete i arbetslag, på arbetsplatsträffar samt i skolledargruppen.

Personalstrateg (samordnare) samt rektor (ansvarig för genomförande, uppföljning, utvärdering och åtgärder)

Innan utgången av september

All personal (100%) har svarat på MAE-enkäten. Det är svårt att se hur det har förbättrats pga att i år sammanfördes förskolans och grundskolans personal ihop i samma resultat (pga att de är så få lärare i skolan) Det var genomgående ganska bra värden (se tabell på nästa sida) men det finns ändå vissa förbättringsområden. Resultatet diskuterades på en APT-träff. Som vanligt är det hälsa som får lägst poäng. Vi får arbeta med detta även nästa läsår. Mest glädjande är att alla känner arbetsgemenskap. Det är väldigt viktigt på en liten enhet.

Resultat 2011

13

Resultat 2012

14

Vad? Varför? Hur? Vem/vilka? När?

Systematiskt

arbetsmiljöarbete

För att upptäcka risker i arbetsmiljön samt förebygga ev. risker

Skyddsronder � upprättande av handlingsplan

Aktualisera kommunens policydokument hos personalen

Följa rehabiliteringskedjan i MedHelp i förekommande fall. Ta kontakt med företagshälsovården.

Upprätthålla en vardagskontakt med personalen för att uppmärksamma begynnande problem

Rektor

Skyddsrond genomfördes på hösten. Det som framkom var några små problem som fastighetsägaren åtgärdade direkt. Personalen signalerar till rektor om det är något som behöver åtgärdas och de tar eget ansvar för uppkomna situationer. Rektorn jobbar även i barngrupp (80%) så hon finns i verksamheten stora delar av dagen. På arbetsplatsträffar har det diskuterats olika policydokument som har varit aktuella.

Vad? Varför? Hur? Vem/vilka? När?

15

Pedagogisk

kvalitet i

undervisningen

För att säkerställa att undervisningen genomförs i förhållande till målen

Klassrumsbesök av rektor, granskning av pedagogiska planeringar, RUS-samtal, lyfter pedagogiska frågor för diskussion i arbetslagen

Rektor Kontinuerligt

RUS-samtal och uppdragssamtal har genomförts och jag har gjort flera klassrumsbesök. Jag arbetar tillsammans med lärarna i klassrummet periodvis, så det har inte gjorts några specifika besök för att observera lärarna och eleverna. Klasserna är så små att det är ett lugnt och skönt arbetsklimat i klassrummet. Jag tycker att lärarna har en varierad undervisning och ger eleverna olika utmaningar utifrån deras förutsättningar. De ger även eleverna tillgång till de lärverktyg och hjälpmedel som de behöver./ Caroline

16

Vad? Varför? Hur? Vem/vilka? När?

Elevhälsoarbete

Säkerställa att det finns rutiner för förebyggande elevhälsoarbete samt rutiner för åtgärder vid akuta situationer, t.ex. kränkande behandling

1. Årlig uppdatering av likabehandlingsplanen.

2. Utifrån resultat i likabehandlingsenkäten och elevsamtal (t.ex. genom elevskyddsombud) lyfta frågor och ev. genomföra förändringar på grupp- och organisationsnivå och/eller arbetsmiljö

Rektor, elevhälsoteam, personal, elever och vårdnadshavare.

1. Höstterminen

2. Kontinuerligt

Likabehandlingsplanen är ett levande dokument som implementeras i den dagliga verksamheten och utvärderas en gång per år av rektor och arbetslag. Även vårdnadshavare och elever ges möjlighet att delge synpunkter och nödvändiga justeringar görs vid uppkomna behov (Se redovisningen om likabehandlingsenkäten). Skolan har ett elevhälsoteam, där ingår rektor, skolsköterska, kurator och specialpedagog. Teamet har träffats när sköterska och kurator har besökt skolan. Vid vissa tillfällen har det varit telefonmöten. Det har fungerat bra, men det är ju alltid bättre om man kan träffas alla till mötena. Alla elever med behov av särskilt stöd har ett åtgärdsprogram. Specialpedagogen har arbetat med de elever som behöver extra stöd eller inte nått kunskapsmålen.

Skolan har skolråd. En öppen kommunikation finns mellan elever och personal, eleverna ges möjlighet att påverka skolan och dess innehåll utifrån ålder, mognad och kunskap.

Alla föräldrar har erbjudits utvecklingssamtal. I dessa samtal samt genom föräldramöten har föräldrarna även fått ge sina synpunkter på skolans verksamhet och aktiviteter. Skolan arbetar med att alla ska känna glädje och trygghet i skolan. Samarbete och undervisning i blandade åldersgrupper och att de är få elever gör att eleverna känner varandra och de vuxna ger trygghet och gemenskap. Skolans målsättning är att samtliga elever skall kännas sig trygga när de går till, i och från skolan så detta arbetar vi med genom återkommande diskussioner och värderingsövningar i klasserna. Vidare strävas det mot att ta tag i konflikter, stora som små, så fort de uppkommer.

Fortsatt arbete

17

Det långsiktiga målet är nolltolerans för kränkande handlingar överhuvudtaget, men detta arbete måste ske fortlöpande och på många plan. Arbetet med att förklara vad begreppet mobbning innebär ska också fortskrida.

Även om man tycker att det är lugnt i klassrummet kan vissa elever ändå uppleva att det inte är arbetsro. Detta ska också jobbas med under det kommande läsåret. Språkbruket ska bli ännu bättre bland eleverna. Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet är under utveckling, både på skolan och i kommunen som helhet. Med ännu mer genomtänkta strategier för hur vi ska synliggöra mål och hur vi ska arbeta med dessa för att få en förbättring, kommer kvalitén i skolan att höjas. Gunnarns skola 2013-06-18 Caroline Andersson